JoU 1981/82:8

Jordbruksutskottets betänkande
1981/82:8

om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1981/82:30
bilaga 5)

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder i fråga
om skogsbruk och virkesförsörjning (bilaga 5),
dels två med anledning härav väckta motioner,

dels två med anledning av proposition 1981/82:30 i övrigt framförda
motionsyrkanden om livsmedelssubventionerna.

Proposition

I proposition 1981/82:30 bilaga 5 har regeringen (jordbruksdepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats om bidrag för avveckling av
lågproducerande bestånd,

2. medge att under budgetåret 1981/82 statsbidrag beviljas med högst
, 289 500 000 kr. till skogsvård m. m.,

3. medge att under budgetåret 1981/82 statsbidrag beviljas med högst
50 000 000 kr. till byggande av skogsvägar.

Föreslagen innefattar olika åtgärder i syfte att stimulera utbudet av
virke.

Propositionen har i denna del hänvisats till jordbruksutskottet för
beredning. I övrigt behandlas propositionen av resp. finans-, skatte-,
försvars-, socialförsäkrings-, social-, trafik-, arbetsmarknads- och civilutskotten.

Motioner

I motion 1981/82:51 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas

1. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motionen anförs om utökade
bidrag till skogsvårds- och tillväxtbefrämjande åtgärder och till skogsbruksplanläggningen,

2. att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter på tillläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 4 250 000 kr.,

3. att riksdagen beslutar medge att under budgetåret 1981/82 statsbidrag
beviljas med högst 306 000 000 kr. till skogsvård m. m.,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om obligatoriska
skogsbruksplaner i enlighet med vad som anförts i motionen,

1 Riksdagen 1981182. 16 sami. Nr 8

JoU 1981/82:8

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om avgifts- och
stödsystem för skogsbruket i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1981/82:63 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
beslutar

1. att utöver fattade beslut anslå 3 000 000 000 kr. till tionde huvudtitelns
anslag Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,

2. att uttala att livsmedelsprissubventionerna också skall omfatta grönsaker
och fisk och hos regeringen hemställa om erforderliga åtgärder i enlighet
därmed,

3. att godkänna vad som i motionen anförs om finansieringen av i
propositionen gjorda förslag till åtgärder inom skogsnäringen.

Utskottet

Skogsbruk och virkesförsörjning

I föreliggande del av proposition 1981/82:30 - bilaga 5 - lägger regeringen
fram vissa förslag till åtgärder för att stimulera till ökad skogsproduktion.
Åtgärderna innebär en förstärkning av det statliga stödet till skogsodling
efter avverkning av lågproducerande bestånd, till upprättande av skogsbruksplaner
och översiktliga skogsinventeringar och till byggande av
skogsvägar. Förslagen syftar till att öka utbudet av virke både på kort och
lång sikt. Syftet är också att stärka underlaget för sysselsättning och service i
skogsbygderna. Satsningar av det här slaget kan inte inskränkas till ett enskilt
år. Det tar tid att realisera dem fullt ut. Dessutom, och det är det
väsentligaste, behöver alla berörda kunna planera för arbetskraftsförsörjning,
utbildning, försörjning med plantor m. m. Starkt tidsbegränsade
åtgärder på detta område kan ge effekter som är motsatta de önskvärda. Så
t. ex. kan en kortvarig stimulans av arbetsdryga åtgärder resultera i
resursförflyttningar från mindre arbetsdryga med minskat virkesutbud som
följd. För att undvika dessa olägenheter och för att möjliggöra resursplanering
och arbetskraftsrekrytering föreslår jordbruksministern att de åtgärder
som redovisas i det följande planeras för en 15-årsperiod. Ett långsiktigt
program möjliggör också teknisk utveckling och metodutveckling. Enligt
propositionen kan anpassningar givetvis bli nödvändiga om förutsättningarna
ändras eller om effekterna av åtgärderna inte blir de avsedda.

Som anförs i propositionen infördes genom riksdagens beslut år 1979 i den
nya skogsvårdslagen en bestämmelse som föreskriver att ny skog skall
anläggas på skogsmark där skogen är så gles eller till så stor del består av för
marken olämpligt trädslag, att dess tillväxt är avsevärt lägre än den tillväxt
som är möjlig. Samtidigt beslutades om statsbidrag till återväxtåtgärderna
efter sådan avverkning och till täckning av eventuell förlust därvid. För
ändamålet togs upp en årlig bidragsram av 30 milj. kr. Bidrag till

JoU 1981/82:8

återväxtåtgärder kan utgå med högst 50 % av godkänd kostnad inom det
skogliga stödområdets inre zon och med högst 30 % i resten av landet.

Jordbruksministern föreslår nu att den bidragsformen utvidgas och
förbättras. Målet bör därvid vara att under en 15-årsperiod avverka de glesa
skogarna och ersätta dem med nya, produktivare bestånd. Enligt skogsstyrelsens
bedömningar kan inte hela den nämnda arealen bli föremål för
åtgärder. Hänsynen som enligt skogsvårdslagen skall tas till naturvårdens
och andra allmänna intressen gör att den för åtgärder tillgängliga arealen
måste minskas till ca 1,7 miljon hektar. Härav är två tredjedelar belägna i
Norrland. Om åtgärderna fördelas på en 15-årsperiod beräknas de i
genomsnitt ge närmare 4,5 miljoner m3 sk om året. Arbetskraftsbehovet
härför har beräknats till ca 580 000 dagsverken om året eller ca 3 000
årsverken. Det årliga behovet av skogsplantör skulle öka med 50 % och c^n
långsiktiga årliga skogstillväxten med 4 miljoner m3 sk.

Villkoren för bidrag bör enligt propositionen ändras enligt följande. Till
återväxtåtgärder bör fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser kunna få
högst 90 % bidrag inom de svårföryngrade delarna av det skogliga
stödområdets inre zon. Till övriga skogsägare inom dessa delar och till
samtliga skogsägare inom övriga delar av det skogliga stödområdet bör
bidraget vara högst 70 % av godkänd kostnad. För resten av landet bör
bidraget bestämmas till högst 50 %. Bidrag bör inte lämnas i de fall nettot
från själva avverkningen väsentligt överstiger kostnaderna för återväxtåtgärderna.
I övrigt bör gälla bestämmelserna i förordningen (1979:792) om
statligt stöd till skogsbruket.

Den årliga kostnaden för det föreslagna 15-årsprogrammet beräknas i
propositionen till ca 200 milj. kr. Även om det är angeläget att programmet
får full genomslagskraft snarast beräknas det med hänsyn till behovet av
information, rådgivning och utbildning inte få denna omfattning förrän nästa
budgetår. För innevarande budgetår beräknar jordbruksministern att det
behövs en bidragsram av 100 milj. kr., dvs. en ökning med 70 milj. kr. i
förhållande till vad som redan är beslutat.

Även utskottet finner nödvändigt att åtgärder så snart som möjligt vidtas i
syfte att förbättra skogsindustrins virkesförsörjning. Inte minst behovet av
att värna om marknadsandelar och att snabbt uppnå positiva effekter på
landets ekonomi motiverar detta. Sysselsättningsläget är ett annat viktigt
motiv för att inte avvakta.

Som framgår av propositionen bygger föreliggande regeringsförslag på
virkesförsörjningsutredningens förslag till förstärkning av det statliga stödet
till skogsbruket. Utredningens förslag är i den delen mindre komplicerade.
De bygger på existerande administrativa rutiner och har dessutom ingående
behandlats av skogsstyrelsen i dess styrelse. Utskottet har tidigare framhållit
att avverkning och beskogning av sämre skogar är viktiga åtgärder för att
snabbt åstadkomma en högre produktion. Med hänsyn härtill finner
utskottet för sin del den föreslagna förstärkningen av stödet till avveckling av

JoU 1981/82:8

lågproducerande bestånd välmotiverad och har heller inte något att erinra
mot den förordade utformningen av bidragsbestämmelserna. I propositionen
anförda skäl för att verksamheten planeras för en 15-årsperiod finner
utskottet likaså bärande. Regeringens förslag tillstyrks därför i förevarande
del. Detta innebär bl. a. att utskottet avstyrker i motion 51 framfört yrkande
om att stödet bör vara lika för alla skogsägarkategorier och att bidragsgivningen
för ändamålet ökas med 10 milj. kr. per år, vilket för innevarande
budgetår skulle innebära en vidgning av bidragsramen med 5 milj. kr.

Ett viktigt led i strävan mot ett aktivare skogsbruk är skogsbruksplanen.
Riksdagen har tidigare betonat angelägenheten av att varje skogsägare med
fastighet av betydelse skaffar sig en skogsbruksplan. Till kostnaderna för
skogsbruksplan kan staten lämna bidrag med ungefär hälften av den
beräknade kostnaden. Staten bekostar helt de översiktliga skogsinventeringarna
som kan ligga till grund för planerna och som också utgör ett viktigt led i
skogsvårdsstyrelsernas planering av sin verksamhet. För innevarande
budgetår står 3,5 milj. kr. resp. 12,8 milj. kr. till förfogande. Jordbruksministern
föreslår att dessa ramar vidgas med 2 milj. kr. resp. 3 milj. kr.

Utskottet har tidigare framhållit att skogsbruksplaner erfarenhetsmässigt
skapar ett intresse hos skogsägarna för skogsbruket på deras fastigheter.
Skogsbruksplanernas betydelse underströks också i samband med att
riksdagen år 1979 fastställde nu gällande riktlinjer för skogspolitiken, m. m.
Utskottet vill därför tillstyrka regeringens förslag om en ökad satsning på
ifrågavarande planer. Regeringens nu framlagda ramberäkningar i fråga om
såväl verksamheten med skogsbruksplaner sorn med översiktliga skogsinventeringar
föranleder inte någon erinran från utskottets sida. Den
ytterligare uppräkning av ramarna för innevarande budgetår med 1 resp. 2
milj. kr. som skulle bli följden av bifall till i motion 51 framförda yrkanden i
nu berörda avseenden är utskottet således inte berett biträda.

De i motion 51 gjorda beräkningarna bygger bl. a. på att skogsbruksplaner
skall vara obligatoriska för varje skogsfastighet av betydelse. För mindre
fastigheter bör enligt motionen en skogsbruksplan kunna omfatta flera
fastigheter.

Utskottet vill erinra om att motionsvis framförda krav på obligatoriska
skogsbruksplaner tidigare avvisats av riksdagen, såväl då riksdagen år 1979
fattade sitt skogspolitiska beslut (JoU 1978/79:30) som senare (bl. a. JoU
1980/81:25).I enlighet med riksdagens beslut har i 5§ förordningen
(1979:792) om statligt stöd till skogsbruket föreskrivits att stöd till
skogsvårdsåtgärder utgår endast om det för brukningsenheten i fråga
upprättas en skogsbruksplan. För brukningsenheter på vilka det enligt
vedertagna bedömningsnormer inte kan produceras större virkesmängd än
100 kubikmeter om året eller efter skogsvårdsstyrelsens medgivande i
särskilda fall, får skogsbruksplanen ersättas av en förteckning över behövliga
skötselåtgärder. De redovisade bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari
1980.

JoU 1981/82:8

Enligt utskottets mening har i nu aktuell motion inte förebragts några skäl
som ger anledning för riksdagen att ändra sitt tidigare ställningstagande i
förevarande fråga. Utskottet avstyrker således motion 51 i förevarande
avseende.

Stora skogsmarker som är bevuxna med slutavverkningsskog eller s. k.
restskogar saknar i dag skogsvägar. Som anförs i propositionen är det
angeläget att skogsvägnätets utbyggnad och förbättring påskyndas i hela
landet. Utskottet har mot angiven bakgrund inte något att invända mot
regeringens förslag att ramen för bidrag till byggande av skogsvägar för
innevarande budgetår ökas med 20 milj. kr. till 50 milj. kr. Av ökningen bör i
enlighet med förslaget ca hälften falla på stödområdets inre zon.

I motion 51 har utöver yrkanden om ändringar i direkt anslutning till de i
proposition 1981/82:30 bilaga 5 framlagda förslagen framförts en rad
ytterligare förslag om åtgärder i syfte att förbättra virkesförsörjningen.
Förslagen avser bl. a. ökade resurser för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter
i fråga om främst rådgivning, tillsyn enligt skogsvårdslagen,
bidragsgivning och planering samt en förstärkt resurstilldelning för skogsdikningsändamål.
Vidare föreslås att stödet till fullständiga återväxtåtgärder
efter slutavverkning i Norrlands inland skall utvidgas till att omfatta samtliga
skogsägarkategorier och ej som f. n. endast enskilda personer. Slutligen
förordas införandet av ett kombinerat avgifts- och stödsystem som skulle
verka såväl påtryckande som stimulerande på avverkningsbenägenheten.

Förslag motsvarande de nu redovisade diskuterades av riksdagen så sent
som våren 1981 i anslutning till behandlingen av proposition 1980/81:136 om
skogsvårdsstyrelsernas organisation m. m. Bl. a. i avvaktan på resultatet av
virkesförsörjningsutredningens överväganden fann riksdagen berörda
motionsyrkanden inte böra påkalla någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Virkesförsörjningsutredningen har i dagarna lämnat sitt betänkande
(SOU 1981:81) Skogsindustrins virkesförsörjning. I avvaktan på beredningen
av utredningens förslag vill utskottet förorda att motion 51 i nu berörda
delar lämnas utan bifall i vad avser förslagen om ökad bidragsgivning till vissa
ändamål.

Motionen bör inte heller i övrigt i nu behandlat avseende föranleda någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

I fråga om förordade resursförstärkningar innebär utskottets nu redovisade
ställningstaganden att utskottet biträder regeringens förslag att det för
budgetåret 1981/82 upptagna rambeloppet av 214,5 milj. kr. för bidrag till
skogsvård m. m. uppräknas med tillhopa 75 milj. kr. till 289,5 milj. kr. och att
i motion 51 framförda yrkanden om ytterligare uppräkning av totalramen
med sammanlagt 16,5 milj. kr. avstyrks.

Likaså innebär vad utskottet anfört att motionsyrkandet om anvisande till
Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter av 4,25 milj. kr. på tilläggsbudget
I bör lämnas utan åtgärd.

Enligt uttalande i propositionen avser man från regeringens sida att ta upp

JoU 1981/82:8

frågan om finansieringen av de föreslagna stimulansåtgärderna på skogsbrukets
område vid ett senare tillfälle. Det blir sålunda möjlighet för riksdagen
att då återkomma till denna fråga.

Utskottet finner med hänsyn härtill bl. a. inte skäl för riksdagen att nu -såsom föreslås i motion 63 - göra något bindande uttalande i finansieringsfrågan.
Nämnda motion avstyrks därför i förevarande del (yrkande 3).

Livsmedelssubventionerna

I anslutning till föreliggande proposition framläggs i motion 63 även vissa
förslag i syfte att minska priserna på livsmedel. Sålunda föreslås att 2,5
miljarder kronor bör anslås för att genom ökade livsmedelssubventioner
minska effekten av mervärdeskatten på baslivsmedel, fisk och grönsaker.
Vidare bör enligt motionärernas mening tidigare aviserad sänkning av
livsmedelssubventionerna från och med den 1 januari 1982 inte komma till
stånd. Sammanlagt förordas i motionen en förstärkning av tionde huvudtitelns
anslag till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område med 3
miljarder kronor för nämnda ändamål.

Utskottet vill erinra om att det ankommer på regeringen att besluta om
livsmedelssubventionernas närmare utformning. Önskemål om utvidgning
av området för subventionerade livsmedel liksom krav på sänkning av
mervärdesskatten på livsmedel, alternativt anvisande av medel för att genom
ökade livsmedelssubventioner motverka effekten på matpriserna av nämnda
skatt, har upprepade gånger prövats av riksdagen utan att föranleda bifall.
Någon anledning att i nu förevarande sammanhang förorda ett ändrat
ståndpunktstagande i dessa frågor från riksdagens sida anser utskottet inte
föreligga.

Regeringens program för sänkning av livsmedelssubventionerna, bl. a.
innebärande en ytterligare minskning av subventionerna med sammanlagt
500 milj. kr. den 1 januari 1982, ingår som ett led i ansträngningarna att
reducera budgetunderskottet.

Regeringen har tidigare lämnat riksdagen redogörelser för sina planerade
åtgärder i nu förevarande avseende. Redogörelserna har inte föranlett någon
erinran från riksdagens sida (JoU 1980/81:10 och JoU 1980/81:26). Jordbrukshuvudtitelns
prisregleringsanslag på jordbrukets område har också
beräknats från bl. a. sagda utgångspunkt.

Tillräckliga skäl att nu påkalla en ändring i riksdagens ställningstagande till
frågan om minskning av livsmedelssubventionerna synes inte ha förebragts.

I överensstämmelse med vad här anförts föreslår utskottet att riksdagen
lämnar motion 1981/82:63 yrkandena 1 och 2 utan ytterligare åtgärd.

JoU 1981/82:8

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bidrag för avveckling av lågproducerande bestånd
m. m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:51 yrkande 1 och motion 1981/82:63 yrkande
3, såvitt nu är i fråga, godkänner vad i propositionen
förordats,

2. beträffande bidrag till skogsvård m. m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:51 yrkande 3 och motion 1981/82:63 yrkande
3, såvitt nu är i fråga, medger att under budgetåret 1981/82
statsbidrag beviljas med högst 289 500 000 kr.,

3. beträffande stöd till byggande av skogsvägar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:63 yrkande 3, såvitt i övrigt är i fråga,
medger att under budgetåret 1981/82 statsbidrag beviljas med
högst 50 000 000 kr.,

4. beträffande skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter
att riksdagen avslår motion 1981/82:51 yrkande 2,

5. beträffande obligatoriska skogsbruksplaner

att riksdagen avslår motion 1981/82:51 yrkande 4,

6. beträffande avgifts- och stödsystem för skogsbruket
att riksdagen avslår motion 1981/82:51 yrkande 5,

7. beträffande livsmedelssubventioneringen

att riksdagen avslår motion 1981/82:63 yrkandena 1 och 2.

Stockholm den 10 november 1981

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c). Arne Andersson i Ljung (m)*, Maj Britt
Theorin (s)*. Börje Stensson (fp)*. Hans Wachtmeister (m). Åke Wictorsson
(s). Gunnar Olsson (s). Håkan Strömberg (s)*. Märta Fredrikson (c).
Martin Segerstedt (s). Jens Eriksson (m). Lennart Brunander (c). Kerstin
Sandborg (fp) och Ulla-Britt Åbark (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

JoU 1981/82:8

Reservationer

Maj Britt Theorin, Åke Wictorsson. Gunnar Olsson. Håkan Strömberg,
Martin Segerstedt och Ulla-Britt Åbark (alla s) har fogat två reservationer till
betänkandet.

1. Bidrag för avveckling av lägproducerande bestånd m. ni. (mom. I och
2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Sorn
framgår" och slutar på s. 4 med ”5 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Som framgår (lika med utskottet) högre produktion. Med

hänsyn härtill finner även utskottet en förstärkning av stödet till avveckling
av lägproducerande bestånd välmotiverad.

Innan utskottet går in på utformningen och omfattningen av de önskvärda
stimulansåtgärderna på skogsbrukets område vill utskottet med beklagande
konstatera att man från regeringens sida inte kunnat ena sig om något förslag
i fråga om hur stimulansåtgärderna bör finansieras. Denna fråga avser
regeringen enligt uttalande i propositionen att ta upp vid ett senare tillfälle.
Enligt utskottets mening måste detta tillvägagångssätt bedömas som högst
otillfredsställande. Utskottet anser för sin del att frågan om finansieringen
bör lösas i samband med att besluten om det ökade stödet till skogsbruket
fattas. Det statsfinansiella läget ger inte utrymme för ytterligare förslag om
bidrag på detta område som ej finansieras. Dessutom bör kostnaderna för
ökade bidrag till skogsbruket bäras av skogsbruket självt. Något annat skulle
enligt utskottets mening vara fördelningspolitiskt felaktigt. Utskottet ansluter
sig i detta hänseende till den uppfattning som redovisas i motion 51. I
likhet med ifrågavarande motionärer anser utskottet sålunda att det ökade
stödet till skogsbruket rätteligen borde finansieras genom en höjning av
skogsvårdsavgiften. Frågan om en dylik höjning faller emellertid inte inom
utskottets beredningsområde. I motion 63 framlagt förslag om visst uttalande
i finansieringsfrågan anser utskottet mot angiven bakgrund inte böra
föranleda lågon riksdagens åtgärd.

Vad gäller regeringens nu framlagda förslag till stimulansåtgärder inom
skogsbruket får utskottet i övrigt anföra följande.

Som nyss nämnts finner utskottet en förstärkning av stödet till avveckling
av lägproducerande bestånd välmotiverad. I fråga om den närmare
utformningen av bidragsbestämmelserna har utskottet endast den invändningen
att utskottet anser att det nya stödet bör vara lika för alla
skogsägarkategorier. Enligt utskottets beräkningar medför detta en ytterligare
kostnad av högst 10 milj. kr. per eller för innevarande budgetår 5 milj.
kr. I propositionen anförda skäl för att verksamheten planeras för en
15-årsperiod finner utskottet bärande. Vad utskottet anfört innebär att

JoU 1981/82:8

utskottet tillstyrker regeringens förslag med den ändring sorn betingas av ett
bifall till i motion 51 framfört yrkande i nu förevarande avseende.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet
har" och slutar med "berett biträda" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att virkesförsörjningsutredningen i sitt nyligen
framlagda betänkande (SOU 1981:81) också föreslagit ökat stöd för
upprättandet av skogsbruksplaner. Utredningen vill öka anslaget för
ifrågavarande bidrag med 3 milj. kr. från 3,5 till 6,5 milj. kr.

Utredningen föreslår samtidigt att anslaget till översiktliga skogsinventeringarökas
med 10 milj. kr. till 22,8 milj. kr. Den översiktliga skogsinventeringen
utgör en grund för arbetet med upprättande av skogsbruksplaner.

Motiveringen för utredningens förslag om ökade anslag till skogsbruksplaner
och översiktliga skogsinventeringar är att skogsbruksplanläggningen
gått mycket långsamt, samtidigt som det står klart att skogsbruksplanen är ett
bra instrument för att öka skogsägarnas intresse för aktivare åtgärder på
fastigheten både när det gäller skogsvårdsåtgärder och avverkning.

I motion 51 föreslås att riksdagen beslutar enligt utredningens förslag och
sålunda ökar bidragsgivningen med 3 milj. kr. för upprättande av skogsbruksplaner
och med 10 milj. kr. för översiktliga skogsinventeringar.
Beträffande skogsbruksplanerna förordas att hela höjningen genomförs
innevarande budgetår, medan bidragsgivningen till översiktliga skogsinventeringar
ökas med 5 milj. kr. innevarande budgetår och med ytterligare 5
milj. kr. fr. o. m. nästa budgetår.

Utskottet har tidigare framhållit att skogsbruksplaner erfarenhetsmässigt
skapar ett intresse hos skogsägarna för skogsbruket på deras fastigheter.
Skogsbruksplanernas betydelse underströks också i samband med att
riksdagen år 1979 fastställde nu gällande riktlinjer för skogspolitiken, m. m.
Utskottet vill därför tillstyrka att en ökad satsning görs på ifrågavarande
planer liksom också på de översiktliga skogsinventeringarna. När det gäller
omfattningen av stödåtgärderna anser utskottet i likhet med motionärerna
att virkesförsörjningsutredningens förslag bör följas. Utskottet förordar
därför en uppräkning av innevarande budgetårs ramar för bidrag till
skogsbruksplaner och översiktliga skogsinventeringar med 1 resp. 2 milj. kr.
utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet tillstyrker således motion 51 i
förevarande del.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med
"Virkesförsörjningsutredningen har" och slutar med "vissa ändamål" bort
ha följande lydelse:

1 fråga om stödet till återväxtåtgärder inom området för svårföryngrad
skog samt vissa avgränsade områden innebär motionärernas förslag att
detsamma bör utgå lika för alla skogsägarkategorier till en ytterligare
kostnad av högst 10 milj. kr. per år. För resten av innevarande budgetär

JoU 1981/82:8

motsvarar förslaget en höjning av bidragsramen för detta ändamål med 5
milj. kr.

En åtgärd för att bättre tillvarata skogsmarkens produktionsförmåga är
skogsdikningen. Riksdagens beslut i början av detta år innebar en kraftig
nedskärning av skogsstyrelsens äskande på detta område. Ett genomförande
av skogsstyrelsens förslag skulle på sikt innebära ett värdefullt råvarutillskott.
Motionärerna anser att riksdagen nu bör ställa sig bakom skogsstyrelsens
förslag till långtidsplan för skogsdikningen och öka bidragsgivningen
för detta ändamål med 3.5 milj. kr. fr. o. m. innevarande budgetår och med
ytterligare 3,5 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1982/83.

Utskottet anser i nuvarande läge motiverat att riksdagen ändrar sitt
ställningstagande i nu berörda avseende. Motion 51 tillstyrks därför i
motsvarande delar.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 sorn börjar med ”1 fråga" och
slutar med "kr. avstyrks" bort ha följande lydelse:

I fråga om förordade resursförstärkningar innebär utskottets nu redovisade
ställningstaganden att utskottet med anledning av regeringens förslag
och med bifall till motion 51 i förevarande delar förordar att det för
budgetåret 1981/82 upptagna rambeloppet av 214.5 milj. kr. för bidrag till
Skogsvård m. m. uppräknas med tillhopa 91,5 milj. kr. till 306 milj. kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Enligt
uttalande" och på s. 6 slutar med "del (yrkande 31" bort utgå.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande bidrag för avveckling av lågproducerande bestånd
m. m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1981/82:51 yrkande 1 och med avslag på motion
1981/82:63 yrkande 3. såvitt nu är i fråga, godkänner vad
utskottet förordat,

2. beträffände bidrag till skogsvård m. m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1981/82:51 yrkande 3 och med avslag på motion
1981/82:63 yrkande 3. såvitt nu är i fråga, medger att under
budgetaret 1981/82 statsbidrag beviljas med högst 306 000 000
kr.,

2. Skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter in. ni. (mom. 4, 5 och 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet
vill" och på s. 5 slutar med "förevarande avseende" bort ha följande
lydelse:

JoU 1981/82:8

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det för varje skogsfastighet
av betydelse bör finnas en skogsbruksplan. Skogsbruksplanen är ett
nödvändigt hjälpmedel för att nå en långsiktigt god skogsskötsel och ett
uthålligt skogsbruk som ger trygghet i försörjningen med skogsråvara på en
avverkningsnivå som i genomsnitt motsvarar tillväxten. Utskottet anser att
den enskilde markägaren inte skall kunna avgöra om en plan skall upprättas
eller ej. Samhällets intresse av ett aktivt skogsbruk måste innebära att
bestämmelser om att skogsbruksplanen skall vara obligatorisk för alla
fastigheter av betydelse måste föras in i skogsvårdslagen.

Ett viktigt skäl för generösa statsbidrag till skogsbruksplanerna är att man
från samhällets sida förutsätter att skogsägarna i stort kommer att följa
planerna. Bestämmelsen om obligatoriska skogsbruksplaner måste innehålla
regler som ger skogsvårdsmyndigheten möjlighet att ålägga skogsägare att
inom rimlig tidsperiod utföra de åtgärder som planen anvisar. En sådan
möjlighet ligger helt i linje med utskottets uppfattning att ägande av skog
förpliktigar också till ett samhällsansvar för virkesförsörjningen till industrin.

Det bör ankomma på regeringen att snarast framlägga förslag om
lagstiftning i enlighet med vad utskottet anfört beträffande skogsägare som
åsidosätter skogsbruksplanens riktlinjer för avverkning.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet med anledning av motion 1981/82:51 anfört om obligatoriska
skogsbruksplaner m. m.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Motionen
bör” och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

I motion 51 framlagt förslag rörande skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter
innebär en anslagsuppräkning för ändamålet motsvarande 10 000
tjänstgöringsdagar per år. Motionärerna framhåller att skogsvårdsstyrelsernas
resurser för myndighetsuppgifter i högre grad än förut måste inriktas på
insatser av skilda slag för att åstadkomma en ökad virkesproduktion.
Framför allt måste bättre återväxtåtgärder eftersträvas samt röjnings- och
gallringsåtgärder i skogsbruket ökas i betydande grad. Även produktionshöjande
åtgärder måste stimuleras. Dessa ambitioner i förening med kravet
på intensifierade insatser för naturvård och uppföljning av den fysiska
riksplaneringen m. m. kräver ökade resurser för skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet med främst rådgivning, tillsyn enligt skogsvårdslagen, bidragsgivning
och planering. Detta är särskilt angeläget mot bakgrund av
riksdagens beslut om en ny skogsvårdslag fr. o. m. den 1 januari 1980. så att
kraven på åtgärder t. ex. om en förbättrad beståndsanläggning också kan
realiseras i praktiken. Motionärerna föreslår att förslaget genomförs
fr. o. m. den 1 januari 1982.

Utskottet anser starka skäl tala för att skogsvårdsstyrelserna erhåller den
begärda resursförstärkningen och tillstyrker därför motion 51 i denna del.

JoU 1981/82:8

Enligt motion 51 krävs vidare för en tillfredsställande virkesförsörjning
ytterligare ekonomiska styrmedel som både verkar påtryckande och
stimulerande på avverkningsbenägenheten. Motionärerna förordar för sin
del införandet av ett särskilt avgifts- och stödsystem för ändamålet. Systemet
bör enligt förslaget i princip utformas så att ett belopp motsvarande hela eller
huvuddelen av de årligen beräknade kostnaderna för återväxtåtgärder och
röjning, minskat med det statliga stödet, tas ut via höjning av skogsvårdsavgiften,
varefter alla investeringar i primärproduktionen görs bidragsberättigade.
Avgifterna och stödet bör balansera varandra, för att systemet skall
vara neutralt gentemot andra inkomstgrupper. Noggranna beräkningar och
bedömningar måste genomföras innan systemet sätts i kraft I samband med
detta bör man göra en bedömning av samtliga övriga stödformer för att se om
förenklingar kan göras.

Utskottet ställer sig i förevarande hänseende bakom motionärernas
förslag. Det föreslagna systemet är enligt utskottets mening nödvändigt för
att lösa de problem med virkesförsörjningen som virkesförsörjningsutredningen
pekat på. Systemet har den fördelen att det är enkelt och att det
innebär en utveckling av en redan etablerad politik. En ytterligare fördel
med att utveckla ett befintligt system är att det sannolikt inte behövs några
särskilda övergångsbestämmelser. Det hävdas ibland att de som tidigare har
avverkat kommer i en ofördelaktig situation, eftersom man inte har stora
reserver av avverkningsmogen skog att ta in inkomster ifrån. Mot detta kan
hävdas att de som tidigare avverkat sannolikt har medel avsatta på
skogskonton som går att använda till täckande av den höjda skogsvårdsavgiften
i den mån man inte planerat några avverkningar under de första åren
efter ikraftträdandet av avgifts- och stödsystemet. Hänsyn till skogsägare
med speciella problem måste givetvis tas vid införandet av systemet.

Vad utskottet här anfört innebär att utskottet biträder nu behandlat
yrkande i motion 51 rörande förslag om nya styrmedel i skogspolitiken.
Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av förevarande motionsyrkande anfört.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Likaså
innebär" och slutar med "utan åtgärd" bort ha följande lydelse:

Likaså innebär vad utskottet anfört att utskottet tillstyrker motionsyrkandet
om anvisande till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter av 4.25
milj. kr. pä tilläggsbudget I för innevarande budgetår.

dels att utskottets hemställan under 4, 5 och 6 bort ha följande lydelse:

4. beträffande skogsvärdsstyrelsernas myndighetsuppgifter

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:51 yrkande 2 till
Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter pä tilläggsbudget
I för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 4 250 000
kr..

JoU 1981/82:8

5. beträffande obligatoriska skogsbruksplaner

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:51 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

6. beträffande avgifts- oell stödsystem för skogsbruket

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:51 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

GOTAB 69805 Stockholm 1981