JoU 1981/82:40
Jordbruksutskottets betänkande
1981/82:40
om forskningen m. m. såvitt avser jordbruksdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1981/82:106 bilaga B)
Propositionen
I proposition 1981/82:106 bilaga B har regeringen föreslagit riksdagen
att godkänna de allmänna riktlinjer för forskningsverksamheten m. m.
inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde som angetts i propositionen.
I propositionen framhålls betydelsen av en fortsatt uppbyggnad av
biologiskt grundad helhetskunskap om skilda produktionsåtgärders effekter
i syfte att för de biologiska näringarna förena kraven på hög produktivitet
och bättre resurshushållning. Vikten av att stödja grundläggande
forskning om bl. a. markens ekologi, skogsförnyelse och skogsproduktion
samt livsmedel betonas. Vidare understryks vikten av att stärka forskarutbildningens
organisation för att skapa ett rekryteringsunderlag för bl. a.
framtida forskning.
Motioner
Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang behandla följande
sex under allmänna motionstiden 1982 väckta motioner berörande olika
forskningsfrågor.
I motion 1981/82:800 av Anders Gernandt (c) yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande vikten av forskning och övriga åtgärder för betryggande förekomst
av mineralämnen i odlingsjorden och jordbrukets produkter.
1 motion 1981 /82:872 av Anders Gernandt (c) yrkas, med hänvisning till
vad som anförts i motion 1981/82:871, att riksdagen hos regeringen anhåller
om åtgärder i syfte att främja studier och praktisk användning av
spårämnen — främst selen — inom livsmedelssektorn.
I motion 1981/82:1441 av Stig Josefson m. fl. (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om stöd till inhemsk odling av sojabönor.
I motion 1981/82:1442 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära att resurser till ökad forskning kring
dricksvatten och miljöns påverkan på kvaliteten av vattnet i förebyggande
hälsosyfte anslås.
1 Riksdagen 1981/82. 16 sami. Nr 40
JoU 1981/82:40
2
I motion 1981/82:1896 av Georg Andersson m. fl. (s, m, c, fp, vpk) yrkas
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att möjligheten att inrätta
en renforskningsstation i Vindeln i enlighet med härom framlagt förslag i
betänkandet (Ds 1980:18) Lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens
län snarast prövas.
I motion 1981/82:2106 av Anders Gernandt (c) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
värdet av närmare studier av magneteffekter inom odling.
Utskottet
I föreliggande del av propositionen redovisas regeringens överväganden
rörande vissa frågor som avser forskning inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde. Uppmärksamhet ägnas bl. a. åt frågor rörande planering,
främst långsiktig sådan, och samverkan mellan olika delar av
forskningssystemet. Vissa övergripande prioriteringar inom forskningsverksamheten
på området läggs också fast.
Vad gäller planeringen framhålls att Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU) återkommande redovisar långsiktsplaner för sin verksamhet. Planerna,
som spänner över relativt långa perioder, har utgjort referensram
för särskilda, femåriga verksamhetsplaner. Lantbruksuniversitetet har i
samband med sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83 lagt fram
en långsiktsplan inför 1990-talet och en verksamhetsplan för åren 1981 —
1986. Det erinras också om att skogs- och jordbrukets forskningsråd
(SJFR) nyligen omorganiserats (prop. 1980/81:129, JoU 1980/81:27, rskr
1980/81:336). I samband därmed harden långsiktiga forskningsplaneringen
blivit ett viktigt instrument i rådets forskningsstödjande verksamhet.
Vidare har rådet fått ett vidgat ansvar vad gäller energiforskning, livsmedelsforskning
och vattenbruk. I sammanhanget nämns också de ramprogram
för olika branschforskningsfrågor som förekommer inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde.
Sammanfattningsvis anser jordbruksministern att kraven på långsiktig
planering är relativt väl tillgodosedda vad gäller nu berörd forskning.
Det anförs emellertid att den långsiktiga planeringen liksom inom andra
områden oftast är begränsad till den inom resp. forskningsinstitution
bedrivna forskningen. Vad som därför i första hand bör åstadkommas
inom jordbruksdepartementets forskningssektor är enligt propositionen
en bättre samverkan mellan skilda forskningsorgan vid planläggning av
forskningen. Behovet av samverkan mellan olika forskningsinstitutioner
exemplifieras med förhållandena inom bl. a. livsmedelsforskningen, som
spänner över vida fält innefattande ett stort antal specialdiscipliner. Flera
myndigheter har i dag till uppgift att hålla sig underrättade om och samarbeta
inom livsmedelsforskningen. Så har t. ex. livsmedelsverket nära
JoU 1981/82:40
3
samarbete med styrelsen för teknisk utveckling (STU), olika forskningsråd
och forskningsrådsnämnden (FRN), SLU samt övriga universitet och
institut.
I viss utsträckning förekommer redan samverkan mellan olika forskningsorgan.
Det pekas i propositionen på bl. a. samordningen av forskningen
mellan skilda institutioner och över fakultetsgränser vid SLU.
Samförläggning av forskningsinstitutioner tillhörande skilda myndigheter
förekommer också.
Enligt jordbruksministerns mening skulle också ytterligare effektivitetsvinster
kunna uppnås om forskningsplaneringen i ökad utsträckning kunde
avse hela kedjan från råvaran via förädlingsindustrin till marknaden
samt slutlig avfallshantering.
Utskottet finner ingen anledning till erinran mot vad föredraganden
anfört i nu förevarande avseenden.
I fråga om övergripande prioriteringar på forskningsområdet anför
jordbruksministern inledningsvis att bristen på kunskap om de grundläggande
sambanden mellan olika processer i de biologiska systemen och
deras omgivning blivit allt tydligare och allvarligare ju snabbare skogsbruket
och jordbruket utvecklats i tekniskt och ekonomiskt hänseende. Detta
gäller såväl förhållandena i Sverige som internationellt. I konkurrensen
med projekt av mer tillämpad inriktning har de grundläggande problemställningarna
haft svårt att hävda sig. Detta har främst gällt skogsforskningen.
En ändring härvidlag är dock numera på väg. I samband med
SJFR:s organisationsförändring ändrades rådets instruktion. Rådets
forskningsstödjande verksamhet kommer därmed att inriktas på stöd till
mer grundläggande och långsiktig forskning. Det är enligt jordbruksministerns
mening viktigt att en fortsatt, allmän satsning sker på grundläggande
forskning vid sidan av tillämpade frågeställningar, vilka för sin
lösning kan kräva mer djupgående, riktad forskning.
Utskottet delar jordbruksministerns uppfattning när det gäller stödet till
den grundläggande forskningen.
Mot bakgrund bl. a. av en av forskningsrådsnämnden (FRN) framlagd
rapport om förslag till övergripande innehållsliga prioriteringar inom
forskningen samt den långsiktsplan inför 1990-talet som SLU lagt fram i
samband med sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83 gör jordbruksministern
vissa markeringar av de frågor som han inom sitt ansvarsområde
bedömer vara mest väsentliga under den period som föreliggande
forskningsproposition avser. De synpunkter, som jordbruksministern därvid
anför, innebär sammanfattningsvis följande.
En ökad produktivitet inom jord- och skogsbruket får inte innebära att
naturresurserna överexploateras och miljön skadas. Bevarandet av markens
produktionsförmåga är av väsentlig betydelse för jordbruket och
skogsbruket. De eventuella möjligheterna eller nödvändigheten av att
minska användningen av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel
1 * Riksdagen 1981/82. 16 sami. Nr 40
JoU 1981/82:40
4
med bibehållande av hög produktivitet är av avgörande betydelse för både
skogs- och jordbruket. Insatser rörande markens ekologi bör sålunda
utgöra en strategisk forskningssatsning. Det är naturligt att SJFR får
huvudansvaret härför i nära samarbete med SLU.
Framtida resurser för forskningen måste i ökad utsträckning tillföras
områden av särskild betydelse för svensk skogsnärings framtida konkurrenskraft.
Skogsförnyelse- och skogsproduktionsforskning bör därvid ges
hög prioritet.
Vidare är det väsentligt att forskningen belyser de samhällsekonomiska
konsekvenser av olika handlingsalternativ som kan uppställas för skogsbruket.
Det är också viktigt att studier utförs rörande de ekonomiska
förutsättningarna för olika intressenter att nyttiggöra skogen. Härvid bör
speciell uppmärksamhet riktas mot de ekonomiska förutsättningarna för
det kombinerade skogs- och jordbruket.
Sverige måste kunna utveckla produkter som efterfrågas inte minst på
exportmarknaden. Detta gäller även inom jordbruket och skogsbruket.
Därvid blir även marknadskunnandet betydelsefullt. Detta är svagt utvecklat
framför allt när det gäller jordbruksprodukter. Detta område bör
därför ges ökad prioritet inom ramen för de resurser som tillförs forskningen
och utbildningen på jord- och skogsbrukets område.
Det förutsätts vidare att behovet av forskning och försök på trädgårdsområdet
ägnas fortsatt uppmärksamhet av SLU i dess prioriteringar.
Vikten av forskning på energiområdet understryks starkt. Forskningen
bör inriktas mot nya och förnybara energikällor inom jord- och skogsbruket.
Forskningen kring energisparverksamheten inom de biologiska näringarna
bör också intensifieras.
Ytterligare satsningar bör göras inom livsmedelsområdet. Beredskapsoch
säkerhetsaspekterna bör ägnas ökad uppmärksamhet mot bakgrund
av att utvecklingen inom svensk livsmedelsindustri har gett ett sårbart
system med stora risker för störningar genom avspärrning eller energiavbrott.
Utvecklingen inom den moderna djurhållningen har inte varit problemfri
från djurhälsosynpunkt. Djurens hållbarhet och motståndskraft mot
sjukdomar har i flera avseenden utvecklats i negativ riktning. Forskning är
därför viktig på detta område för att undvika de ansenliga produktionsförluster
genom olika djursjukdomar som animalieproduktionen årligen får
vidkännas.
Särskilt betonas vikten av en helhetssyn på forskningen. Bl. a. är det
väsentligt att forsknings- och utvecklingsarbetet samt problemformuleringar
sker med utgångspunkt i hur hela produktionskedjan ser ut.
Familjelantbrukets avgörande betydelse för vår livsmedelsproduktion
gör att de problem som undersöks och de lösningar som tas fram bör
hämtas från och anpassas till denna företagsform. De kombinerade lantbruksföretagens
problem bör även ägnas ökad uppmärksamhet.
JoU 1981/82:40
5
Utskottet har inte något att invända mot de förslag till övergripande
innehållsmässiga prioriteringar som läggs fram i propositionen beträffande
forskningen inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Inte
heller har utskottet något att erinra mot vad i förevarande propositionsavsnitt
i övrigt anförts. Utskottet vill bl. a. understryka jordbruksministerns
uttalande att en väl fungerande och kvalitativt högtstående forskarutbildning
är angelägen för lantbruksuniversitetet och de biologiska näringarna.
I sammanhanget vill utskottet liksom jordbruksministern framhålla, att en
fortsatt utveckling av det nordiska samarbetet, särskilt när det gäller ett
regelbundet utbud av kvalificerade doktorandkurser, måste ges hög prioritet.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner
de allmänna riktlinjer för forskningsverksamheten m. m. inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde som angetts i proposition
1981/82:106 bilaga B.
Utskottet övergår härefter till att behandla några under allmänna motionstiden
i år väckta motioner beträffande vissa speciella forskningsfrågor.
I motion 800 betonas vikten av forskning och övriga åtgärder för betryggande
förekomst av mineralämnen i odlingsjorden och jordbrukets produkter.
Motionären påpekar att brist på såväl som överskott av livsnödvändiga
mineral- och spårämnen ger störningar i växt- och djurproduktion
med sekundära effekter på folkhälsan i ett långsiktigt perspektiv. Enligt
motionen är bl. a. effekten av sur nederbörd på humusfunktionen och
humus förmåga att omsätta spårämnen ofullständigt kända. Vidare framhålls
att det är ofullständigt känt hur spårämnesinnehållet i livsmedel
påverkas av olika processer inom livsmedelshanteringen.
Utskottet kan för sin del vitsorda att motionären berör viktiga problem
om vilka ökad kunskap är angelägen. De upptagna frågorna faller också
inom ett par av de i den nyss behandlade forskningspropositionen högt
prioriterade områdena, nämligen markens ekologi och livsmedelsforskningen.
En forskningsplanering som avser hela produktionskedjan från
råvaran via förädlingsindustrin till marknaden etc. svarar väl mot tankegångarna
i nu berörda motion. Det bör i sammanhanget vidare erinras om
att den år 1979 tillsatta utredningen om användning av kemiska medel i
jord- och skogsbruket enligt sina direktiv bl. a. har till uppgift att pröva
behovet av ytterligare forskning, försök och utvecklingsarbete i syfte att få
fram alternativa produktionsmetoder. Möjligheterna till ökade insatser
inom bl. a. växtförädling, biologisk bekämpning och alternativ odlingstek -nik bör därvid övervägas och erforderliga förslag läggas fram. En motion
med motsvarande yrkande som det nu föreliggande överlämnades förra
året på utskottets förslag till utredningen. Utskottet finner under nu angivna
förhållanden ingen anledning påfordra någon riksdagens ytterligare
JoU 1981/82:40
6
åtgärd med anledning av motion 800.
Behovet av forskning rörande spårämnens roll i livsprocessen berörs
även i motion 871 och den därtill hörande följdmotionen 872. I den
sistnämnda begär motionären sålunda åtgärder i syfte att främja studier
och praktisk användning av spårämnen, främst selen, inom livsmedelssektorn.
Enligt motionären har en ökad medvetenhet — inte minst hos allmänheten
— om betydelsen av dietens roll för en god hälsa fokuserat
intresset på betydelsen av brist på ett eller flera spårämnen i dieten för
uppkomst av ohälsa. Förevarande motioner syftar till att fästa uppmärksamheten
på selenets betydelse bl. a. i normalkosten och som ett värdefullt
kosttillskott.
Enligt vad utskottet inhämtat är frågan om användning av selen som
tillskott till kosten f. n. föremål för uppmärksamhet inom statens livsmedelsverk.
Vissa experimentella undersökningar rörande selen sker bl. a. vid
verkets toxikologiska laboratorium. Samråd med socialstyrelsen äger vidare
rum i frågan. Livsmedelsverket torde inom en nära framtid framlägga
sina rekommendationer i ämnet. Mot angiven bakgrund finner utskottet
det inte nödvändigt med någon riksdagens ytterligare åtgärd med anledning
av motion 872.
Enligt motion 2106 framkommer genom spridda tidningsuppgifter —
som i många fall förefaller att vara grundade på vetenskapligt material —
att det i olika länder har gjorts framgångsrika försök med magneteffekter
inom växtodlingen. Vid uppgifter rörande de olika förfaringssätten har det
vanligen meddelats skördeökningar med upp till 30 %. Även i södra Sverige
(Laholm) har försök utförts med — enligt uppgift — gott resultat.
Enligt motionärens mening kan det vara av värde för svenskt lantbruk och
växtodlare i mindre skala att man i central instans studerar hithörande
förhållanden. Rimligtvis bör kapacitet kunna avdelas för att åtminstone
studera den rapportering från utlandet som avhandlar försök med magneteffekter
inom odlingstekniken.
Utskottet har tidigare i detta betänkande uttalat sig för att forskning
rörande markens ekologi bör särskilt prioriteras. Ökade kunskaper om
förutsättningarna för odling och vård av skogsbruksmarker och jordbruksmarker
är sålunda av avgörande betydelse för de biologiska näringarna
och miljövården. Som i det föregående framhållits är det naturligt att SJFR
får huvudansvaret härför i nära samarbete med SLU. Såvitt gäller bevakningen
av forskningen i andra länder på skogs- och jordbrukets område
faller denna närmast på SLU.
Någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida med anledning av föreliggande
motionsyrkande finnér utskottet inte erforderlig.
I motion 1441 erinras om att det sedan slutet av 1930-talet sker en
förädling av sojabönor i vårt land. F. n. finns enligt motionen tre godkända
sorter i den svenska rikssortlistan, som dock odlas i mycket begränsad
JoU 1981/82:40
7
omfattning. Enligt motionärerna vore det önskvärt om vi här i landet
kunde få till stånd en viss fältmässig odling. Det främsta hindret för en
automatisk utveckling är emellertid det gap som i nuläget råder mellan
världsmarknadspriset på sojabönor och det pris som de svenska odlarna
kräver för att få en intäkt som ligger i nivå med övriga grödor. I motionen
yrkas på stöd av statsmedel till en inhemsk odling av sojabönor, som i
inledningsskedet lämpligen kunde omfatta 50 ha.
Utskottet vill nämna att en kontinuerlig forskning bedrivs i vårt land för
att förädla fram lämpliga sojabönsorter. Bidrag till denna förädlingsverksamhet
har tidigare under en följd av år anvisats över statsbudgeten. Under
senare år har medel till verksamheten anvisats från den till lantbruksstyrelsen
knutna växtförädlingsnämnden, som för innevarande budgetår har
anslagit drygt 200 000 kr. för fortsatt forskning på området.
Ytterligare överväganden torde krävas innan man närmare kan bedöma
förutsättningarna för en mera fältmässig odling av sojabönor i vårt land.
Dessutom måste en bedömning ske om andra typer av proteinväxter är mer
lämpade för våra förhållanden och vilken typ av växtprotein som från
kostsynpunkt är lämpligast.
Utskottet vill erinra om att riksdagen av angivna skäl förra året lämnade
ett motionsyrkande motsvarande det nu behandlade utan åtgärd. Utskottet
finner inte skäl att nu påkalla något ändrat ställningstagande från riksdagens
sida i frågan. Motion 1441 avstyrks därför.
1 motion 1442 hemställs att resurser i förebyggande hälsosyfte anslås till
ökad forskning kring dricksvatten och miljöpåverkan på kvaliteten av
vattnet. I motionen anförs att det dricksvatten som tillhandahålls ofta
innehåller höga halter av järn, mangan och humus som kan ge färg, smak
och grumlighet. I vissa områden innehåller grundvattnet höga halter av
fluorid och radon. Ökad försurning tillför vatten tungmetaller från marken.
Från befintliga avlopp tillförs ytterligare kvalitetsförsämrande tillsatser
till vattentäkterna. Motionären framhåller att forskning kring vårt
dricksvatten under många år har haft mycket låg prioritet under det att
vattenvården i stort ensidigt inriktats på lätt iakttagbara miljöeffekter.
Utskottet vill hänvisa till att även ifrågavarande forskningsprojekt faller
inom ett av de områden, nämligen livsmedelsforskning, som i enlighet med
vad i det föregående anförts bör särskilt prioriteras i den fortsatta forskningsplaneringen.
Frågan om forskning rörande dricksvattnet har nyligen
aktualiserats så till vida att naturvårdsverket i sin anslagsframställning
under ett nytt projektområde för miljö vårdsforskning redovisat ett detaljerat
forskningsprogram rörande dricksvattenkvalitet och hälsa. Programmet
har utformats gemensamt av livsmedelsverket, socialstyrelsen, vattenoch
avloppsföreningen och naturvårdsverket. Syftet med motion 1442
torde därför bli tillgodosett utan särskilt initiativ från riksdagens sida.
Motionen bör därför lämnas utan ytterligare åtgärd.
JoU 1981/82:40
8
I motion 1896 som underskrivits av representanter för samtliga fem
riksdagspartier föreslås att riksdagen hos regeringen begär att möjligheten
att inrätta en renforskningsstation i Vindeln snarast prövas. Motionärerna
hänvisar i sammanhanget till det förslag härom som framlagts av utredningen
med uppdrag att utreda frågan om lokalisering av ny verksamhet
till Västerbottens län (Ds B 1980:18). Utskottet vill med anledning härav
anföra följande.
I samband med att riksdagen år 1971 antog nu gällande rennäringslag
fattade riksdagen även beslut om olika åtgärder för att främja renskötseln.
Bl. a. infördes vissa nya bestämmelser rörande statens medverkan och
ekonomiska stöd till rennäringens rationalisering. I fråga om forskning
och försök på rennäringens område anfördes i proposition 1971:51 att
rennäringen genom rationalisering skulle komma att bättre kunna utnyttja
forskningsresultaten. Samtidigt blev näringen mer beroende av forskningens
framsteg. Det ansågs angeläget att tyngdpunkten i forskningsverksamheten
lades på målforskning, som kunde väntas ge påtagliga och snabba
rationaliseringsvinster. Verksamhetens inriktning borde därför närmast
jämställas med den som gäller för lantbrukshögskolans försöksverksamhet.
Riksdagsbeslutet innebar att huvudmannaskapet för renforskningen
fördes över från lantbruksstyrelsen till lantbrukshögskolan. Vidare inrättades
en tjänst som statsagronom vid lantbrukshögskolan samt en tjänst
som statsveterinär vid statens veterinärmedicinska anstalt. För renforskningsverksamheten
disponerar SLU f. n. lokaler dels vid en renforskningsstation
i Kuolpavare, dels i Röbäcksdalen vid Umeå. Lokalerna har av
SLU bedömts som otillräckliga, och den lokalmässiga uppsplittringen har
framstått som hämmande för verksamheten. Renforskningens organisation
och lokalisering har därför varit föremål för en utredning inom SLU,
vilken ledde till att SLU år 1977 gjorde en framställning till regeringen om
byggande av en renforskningsstation i Vindeln. I avvaktan på att frågor om
samordning m. m. av renforskningen i Norge, Finland och Sverige närmare
utretts lades detta förslag åt sidan. Formerna för det nordiska samarbetet
beträffande renforskningen är nu fastlagda, och ett särskilt organ
— Nordiskt organ för renforskning (NOR) — är sedan ett års tid etablerat.
Uppgiften för NOR är att samordna nationella forskningsinsatser. NOR
har inga egna forskningsresurser. En förutsättning för det nordiska samarbetet
beträffande renforskningen är att det finns nationella forskningsresurser
inkl. funktionella forskningsstationer. Enligt SLU:s långtidsplan
bör renforskningen få en samnordisk lösning. Detta har också rekommenderats
vid en rektorskonferens år 1981 på Island med deltagande från de
nordiska lantbrukshögskolorna. NOR har för sin del avgett en rekommendation
om att en renforskningsstation bör byggas i Vindeln.
Utskottet anser att det nu är tid att föra frågan om förstärkning av
resurserna för renforskningen i vårt land framåt. Det är bl. a. angeläget att
tillse att forskningen och försöksverksamheten på rennäringens område
JoU 1981/82:40
9
får godtagbara lokalresurser. Förhållandena är som framgår av SLU:s
uttalanden inte bra f. n. Det framhålls i utredningen om ny sysselsättning
i Västerbotten att etablerandet av en ny renforskningsstation i Vindeln
skulle bli av stor betydelse för rennäringen. Utskottet delar denna uppfattning
och vill för sin del biträda motionsyrkandet om att möjligheterna att
inrätta en sådan station snarast prövas. Som framgår av vad utskottet i
annat sammanhang anfört (JoU 1980/81:18, p. 2) kan sambandet med
annan viktig verksamhet på området, såsom den centrala rennäringsadministrationen,
ha viss betydelse vid dessa överväganden. Det bör emellertid
ankomma på regeringen att närmare bestämma hur den förordade
prövningen bör genomföras.
Vad utskottet här anfört med anledning av motion 1896 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet hemställer
1. beträffande forskningsverksamheten m. m. inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde
att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer som angetts i
proposition 1981/82:106 bilaga B,
2. beträffande mineral- och spårämnen i jordbrukets produkter
att riksdagen lämnar motion 1981/82:800 utan ytterligare åtgärd,
3. beträffande grundämnet selen i kosten
att riksdagen lämnar motion 1981/82:872 utan ytterligare åtgärd,
4. beträffande stöd till odling av sojabönor
att riksdagen lämnar motion 1981/82:1441 utan ytterligare åtgärd,
5. beträffande forskning om dricksvatten
att riksdagen lämnar motion 1981/82:1442 utan ytterligare åtgärd,
6. beträffande lokalisering av en renforskningsstation i Vindeln
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1896 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. beträffande magneteffekter inom odling
att riksdagen lämnar motion 1981/82:2106 utan ytterligare åtgärd.
JoU 1981/82:40 10
Stockholm den 11 maj 1982
På jordbruksutskottets vägnar
SVANTE LUNDKVIST
Närvarande: Svante Lundkvist (s)*, Börje Stensson (fp), Grethe Lundblad
(s), Hans Wachtmeister (m), Åke Wictorsson (s), Filip Johansson (c)*,
Gunnar Olsson (s), Sven Eric Lorentzon (m), Märta Fredrikson (c), Martin
Segerstedt (s), Esse Petersson (fp), Lennart Brunander (c), Wivi-Anne
Radesjö (s)*, Ingvar Eriksson (m) och Margareta Winberg (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Särskilt yttrande
Svante Lundkvist, Grethe Lundblad, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson,
Martin Segerstedt, Wivi-Anne Radesjö och Margareta Winberg (alla s)
anför:
I vår motion 1981 /82:1915 har vi begärt en översyn av jordbrukspolitiken.
Vi pekar där på behovet av att sätta in jordbrukspolitiken i ett vidare
livsmedelspolitiskt perspektiv. Det är av stor vikt att förädlingsleden och
livsmedelsproduktionen prövas i detta sammanhang. Samma sak gäller det
ökande internationella beroendet och möjligheterna att utveckla en egen
nationell livsmedelsteknologi. Översynen av jordbrukspolitiken skall
också omfatta konsumentinflytandets utveckling. Enligt vår uppfattning
är detta frågor som måste ägnas särskild uppmärksamhet i den framtida
forskningsverksamheten.