FiU 1981/82:42
Finansutskottets betänkande
1981/82:42
om åtgärder för de små och medelstora företagen samt om
innovationspolitikens inriktning såvitt avser budgetdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1981/82:118 bil. 1)
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1981/82:118 om åtgärder för de små och medelstora
företagen samt om innovationspolitikens inriktning i vad avser bilaga 1
Budgetdepartementet,
dels de med anledning av proposition 118 väckta motionerna
1981/82:2300 av Gösta Bohman m. fl. (m) i vad avser yrkande 5,
1981/82:2303 av Erik Hovhammar (m, c, fp),
1981/82:2309 av Olof Palme m. fl. (s) i vad avser yrkande 4,
dels den med anledning av proposition 1981/82:123 om samordnad
datapolitik väckta motionen
1981/82:2406 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m).
Utskottet har inhämtat yttrande från skatteutskottet över bilaga 1 till
propositionen och motion 2309 yrkande 4. Yttrandet (SkU 1981/82:8 y) är
fogat som bilaga till betänkandet.
Propositionen
I proposition 118 bilaga 1 har regeringen (budgetdepartementet) efter
föredragning av statsrådet Rolf Wirtén berett riksdagen tillfälle att ta del
av vad som anförts i propositionen beträffande
1. åtgärder för att begränsa och förenkla näringsidkares och kommuners
uppgiftslämnande,
2. riktlinjer för utvecklingen av ett basregister för företag och organisationer.
1. Åtgärderna för att begränsa och förenkla uppgiftslämnandet grundar
sig på förslag från delegationen för företagens uppgiftslämnande (DEFU)
som 1981 avgav betänkandet ”Samverkan vid uppgiftslämnande” (SOU
1981:58).
Föredraganden anför att man inte minst som en följd av DEFU:s
verksamhet kan utgå från att myndigheterna numera har insikt om nödvändigheten
att uppgiftslämnandet avvägs med hänsyn till uppgiftslämnarnas
problem. Det är viktigt, fastslår föredraganden, att uppgiftslämnar
-
1 Riksdagen 1981/82. 5 sami. Nr 42
FiU 1981/82:42
2
na eller deras representanter skall få komma till tals och ge synpunkter. Det
gäller inte minst de små och medelstora företagen.
För att säkerställa detta behövs ingen särskild lag. Det är tillräckligt att
nu pröva effekterna av en författning som ålägger myndigheterna en
samrådsskyldighet.
Det är föredragandens avsikt att senare föreslå regeringen att utfärda en
förordning i enlighet med den redovisning som lämnas i propositionen.
I anslutning till bestämmelsen bör tas in en föreskrift som mer allmänt
anger efter vilka normer ett krav på uppgifter skall ställas. I myndigheternas
enkäter bör uppgiftslämnarna underrättas om enligt vilken bestämmelse
de är skyldiga att lämna uppgifterna. Om det inte föreligger någon
uppgiftsskyldighet, bör detta å andra sidan tydligt anges i enkäten.
Uppgiftslämnarna bör vidare normalt ha tre veckor på sig.
Föredraganden framhåller att förordningens bestämmelser inte kommer
att omfatta myndigheter under riksdagen och inte heller avses gälla för
kommittéer eller särskilda utredare. Bestämmelser om samråd bör dock
finnas i fråga om kommittéerna och de särskilda utredarna.
2. Angående behovet av ett basregister över företag och organisationer
anför föredraganden några principiella synpunkter hur detta register bör
utformas och byggas upp.
Förslaget om ett register grundar sig på en utredning som gjorts av
statskontoret i samarbete med riksskatteverket och statistiska centralbyrån,
basregisterutredningen (BASUN).
Föredraganden anför att principerna bakom BASUN:s förslag är väl
ägnade att ligga till grund för det fortsatta samordningsarbetet. Målsättningen
är att uppgifterna till basregistret samlas in enligt principen att en
uppgift skall samlas in en gång till ett ställe. Uppgifterna skall i första hand
samlas in via befintliga rutiner främst via skatteförvaltningen.
Registret bör omfatta alla företag och organisationer som tilldelats
organisationsnummer, alla personer som registrerat enskild firma i handels-
och föreningsregistren och alla fysiska personer som, utan att ha
inregistrerad firma, bedriver rörelse eller har någon anställd (med undantag
för anställda i husligt arbete).
Jordbrukare och fastighetsägare bör ingå i registret. Enligt föredragandens
mening bör man dock undvika att i registret införa småhus- och
fritidshusägare samt personer som med ringa omsättning har taxerats för
inkomst av jordbruk eller annan fastighet.
Uppgifter om företaget/organisationen och dess arbetsställen bör ingå
i registret. Registret skall vidare innehålla identifikationsuppgifter,
namn/arbetsställebenämning, adressuppgifter, kod för juridisk form, registreringsort,
branschtillhörighet, antal anställda (storleksklass) samt statusmarkeringar
såsom aktiv eller vilande. Vidare kan eventuella kompletterande
uppgifter tillkomma såsom telefonnummer, annan benämning,
FiU 1981/82:42
3
bifirma/parallellfirma, eventuell koppling till annan identitet samt kompletterande
branschkod eller annan beskrivning av verksamheten.
Angående kostnaderna för det föreslagna basregistret framhåller föredraganden
att dessa självfallet måste begränsas så långt möjligt med tanke
på den statsfinansiella situationen. De kostnader som är förenade med
basregistret bör täckas av en särskild avgift som tas ut på varje förmedlad
företagsuppgift.
BASUN har preliminärt bedömt investeringskostnaderna för fortsatt
utredning, systemkonstruktion och maskininvestering till ca 6 milj. kr. Av
dessa investeringskostnader beräknas berörda myndigheter själva finansiera
närmare 4 milj. kr. genom att befintliga utrednings- och utvecklingsresurser
utnyttjas.
Verksamheten bör bedrivas med målsättningen att vara självfinansierande.
Registerföringen skall vara central. SCB bör t. v. få ansvaret för registerhållning
och spridning av uppgifter från basregister.
Det är enligt föredragandens uppfattning inte möjligt att bestämma
tidpunkten när basregistret kan sättas i drift.
Starka skäl talar för en författningsreglering av registrets utformning
m. m. Föredraganden avser att återkomma till regeringen i fråga om den
slutliga utformningen av basregistret och med förslag till uppdrag åt berörda
myndigheter angående det fortsatta utredningsarbetet.
Motionerna
I motion 2300 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om offentlig upphandling.
I motion 2303 av Erik Hovhammar m. fl. (m, c, fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag i enlighet med vad som i motionen
anförts angående lagstadgad samrådsskyldighet för myndigheterna vid
uppgiftslämnande samt möjligheterna att ”överklaga” myndigheternas
beslut gentemot näringslivets organisationer.
I motion 2309 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om uppgifter som bör ingå i basregistret för företag och organisationer.
I motion 2406 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m) hemställs
att riksdagen beslutar att dataverksamheten BASUN förläggs till Värmlands
län med såväl datacentral, systemerargrupp som dataregistreringscentral.
1 * Riksdagen 1981/82. 5 sami. Nr 42
FiU 1981/82:42
4
I motion 2300 anförs att en betydande andel av den offentliga verksamheten
avseende städning, schaktverksamheter, renhållning m. m. sköts i
egen regi. Framför allt gäller detta inom den kommunala sektorn. Det
finns fler exempel på hur egenregiverksamheten inneburit effektivitetsförluster
och kostnadsfördyringar.
Ytterst är det skattebetalarna som drabbas, framhåller motionärerna,
eftersom det normalt är billigare med entreprenad än egenregiverksamhet.
Det viktiga är inte vem som utför ett visst arbete utan att verksamheten sker
så effektivt som möjligt och till lägsta möjliga kostnad. En kontinuerlig
omprövning av all offentlig egenregiverksamhet bör ske. Upphandlingskungörelsen
bör därför obligatoriskt tillämpas vid all upphandling av
varor och tjänster även inom den kommunala sektorn.
I motion 2303 framhålls att förslaget att minska företagens uppgiftslämnande
lider av två brister. Dels innebär valet av förordning i stället för lag
ett sämre skydd för kontinuitet i den positiva förändringen för uppgiftslämnarna,
förordningen kan ändras utan riksdagens hörande, dels har
förordningen inte försetts med något korrektiv i de fall näringslivets organisationer
och myndigheter inte kommer överens i fråga om vilka uppgiftskrav
som skall gälla.
Med tanke på den centrala roll uppgiftslämnarfrågan spelar i främst de
mindre företagen bör myndigheternas samrådsskyldighet, enligt motionärernas
uppfattning, lagfästas samt möjligheter finnas att föra tvistefrågor
mellan myndighet och näringsliv vidare till regeringen.
I motion 2309 anförs att det basregister över företag och organisationer
som regeringen avser att inrätta kan ha sin betydelse för att komma till
rätta med en del av skatte- och avgiftsfusket, även om detta inte är huvudändamålet
med registret. Därför är det enligt motionärernas mening lämpligt
att i basregister ta in uppgifter om exempelvis registrering till mervärdeskatt
och liknande som har betydelse för de seriösa företagens möjligheter
att göra denna bedömning av sina leverantörer. Regeringen bör
beakta detta i sitt fortsatta arbete med basregistret, framhåller motionärerna.
I motion 2406 framhålls att arbetsmarknadsproblemen i Värmland är väl
kända. Behovet av nya sysselsättningstillfällen är utomordentligt stort i de
flesta kommuner och tätorter i Värmlands län. Dit hör förvisso även
Karlstad där de befintliga statliga verksamheterna efterhand har minskat
sin personal i oroväckande stor omfattning, framhåller motionärerna. En
lokalisering av dataverksamheten BASUN till en eller två orter i Värmland
skulle därför enligt motionärernas mening väl svara upp mot regeringens
intentioner på datapolitikens område.
FiU 1981/82:42
5
Utskottet
Utskottet behandlar först frågan om uppgiftslämnande, därefter frågan
om ett basregister och sist frågan om upphandling och egenregiverksamhet.
Utskottet ansluter sig till de riktlinjer för att begränsa och förenkla
näringsidkares och kommuners uppgiftslämnande som anförs i propositionen.
Myndigheternas uppgiftsinhämtande är från resurssynpunkt givetvis en
belastning både för företag, kommuner och myndigheter. Därför måste
ständigt en avvägning ske mot behovet av de uppgifter som efterfrågas.
Även om det således finns starka motiv för att begränsa uppgiftsinhämtandet
är det enligt utskottets uppfattning viktigt att slå fast att det i ett
modernt samhälle krävs en hel del information för att beslut om åtgärder
skall kunna fattas på ett så tillförlitligt underlag som möjligt.
Målsättningen att begränsa uppgiftsinhämtandet får naturligtvis inte
innebära att det tillskapas ett omfattande byråkratiskt prövningssystem.
Propositionens syfte att myndigheter och uppgiftslämnare skall samverka
så att alla parters intressen tillgodoses vid uppgiftsinhämtandet torde mot
den bakgrunden vara en lämplig form.
I motion 2303 anför motionärerna att det inte skulle vara tillräckligt med
en förordning angående samrådsskyldighet m. m. Utskottet kan inte dela
motionärernas oro på denna punkt, utan det torde vara till fyllest att fastslå
samrådsskyldigheten i en förordning. Det faktum att regeringen nu låter
riksdagen ta del av och därmed uttrycka sin mening om riktlinjerna bakom
en dylik förordning innebär enligt utskottets uppfattning att förordningen
inte i sina huvuddrag kan ändras av regeringen utan att riksdagen hörs på
nytt.
Utskottet vill också framhålla att det normalt föreligger besvärsrätt för
enskilda företagare och kommuner när olika myndigheter kräver in uppgifter.
Med det anförda avstyrks motion 2303.
Det finns f. n. brister i samhällets rutiner för registerföring av företag och
organisationer i fråga om de olika företagsuppgifter som samhället behöver.
Det gäller t. ex. registers kvalitet, aktualitet och standardisering. Utskottet
ansluter sig till den målsättning som kommer till uttryck i propositionen
att det tilltänkta basregistret skall insamlas enligt principen att en
uppgift samlas in en gång till ett ställe. Basregistret avses därmed kunna
utnyttjas som ett ajourföringsregister av myndigheter, företag och organisationer.
De riktlinjer för det fortsatta arbetet som dras upp i propositionen kan
utskottet ställa sig bakom. Det återstår emellertid mycket arbete innan
basregistret kan tas i bruk. Utskottet vill starkt understryka betydelsen av
FiU 1981/82:42
6
att registret innehåller aktuella och tillförlitliga uppgifter så att det kan
betjäna alla de möjliga kunder som efterfrågar uppgifter av detta slag.
Basregistrets utformning och användning m. m. bör också enligt utskottets
mening regleras i en särskild författning.
Vad gäller kostnaderna för registret vill utskottet understryka att verksamheten
skall vara självfinansierande. De kostnader som är förenade
med registret bör täckas av en avgift som tas ut för varje förmedlad
företagsuppgift.
I motion 2309 anförs att uppgifter om exempelvis registrering till mervärdeskatt
och liknande tas in i registret.
Skatteutskottet redovisar i sitt yttrande över motionen att riksskatteverket
ämnar begära en ändring av skatteregisterlagen syftande till att de
uppgifter som motionärerna vill föra över till basregistret direkt och utan
kostnad skall kunna lämnas ut av länsstyrelse och lokal skattemyndighet.
Någon sammankoppling med basregistret erfordras då inte. Utskottet
instämmer i skatteutskottets bedömning att detta torde vara en bättre väg
att gå, som i allt väsentligt också tillgodoser motionärernas krav.
Med det anförda avstyrks yrkande 4 i motion 2309.
I motion 2406 hemställs att verksamheten med basregistret förläggs till
Värmlands län. Motionärerna tar sin utgångspunkt i att man vill skapa fler
sysselsättningstillfällen i Värmland.
Utskottet har ovan redovisat sin principiella ståndpunkt angående kostnaderna
för basregistret. I propositionen framhålls att insamlingen av
basuppgifterna i huvudsak skall handhas av de lokala skattemyndigheterna
och att uppdatering av uppgifter till registret bör ske genom redan
existerande rutiner inom skatteadministrationen, statistiska centralbyrån
m. fl. Någon ökning av antalet sysselsättningstillfällen till följd av att
basregistret inrättas torde därför inte uppkomma. Tvärtom vill utskottet
understryka vikten av att alla möjligheter till rationaliseringar tillvaratas
genom det nya registret.
Med det anförda avstyrks motion 2406.
Vad gäller yrkande 5 i motion 2300 angående offentlig upphandling vill
utskottet anföra att hithörande frågor nyligen har behandlats i ett särskilt
betänkande (FiU 1981/82:28). Utskottet vidhåller den mening som där
gavs till känna och som också nyligen godtagits av riksdagen.
Med det anförda avstyrks yrkande 5 i motion 2300.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1981/82:118 bilaga 1 moment 1 om åtgärder för att begränsa
och förenkla näringsidkares och kommuners uppgiftslämnande,
2. att riksdagen avslår motion 1981/82:2303 om lagstadgad samrådsskyldighet
för myndigheter m. m.,
Åtgärder för att
begränsa uppgiftslämnandet
-
FiU 1981/82:42
7
3. att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1981/82:118 bilaga 1 moment 2 om riktlinjer för utvecklingen
av ett basregister för företag och organisationer,
4. att riksdagen avslår motion 1981/82:2309 yrkande 4 om uppgifter
som bör ingå i basregistret för företag och organisationer,
5. att riksdagen avslår motion 1981/82:2406 om förläggning av
dataverksamheten BASUN till Värmlands län,
6. att riksdagen avslår motion 1981/82:2300 om offentlig upphandling.
Stockholm den 18 maj 1982
På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND
Närvarande: Eric Enlund (fp), Lars Tobisson (m), Rolf Rämgård (c), Paul
Jansson (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Anita Gradin (s),
Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Mona S:t Cyr (m), Torsten
Karlsson (s), andre vice talmannen Thorsten Larsson (c), Karin Flodström
(s), Paul Grabo (c) och Åke Persson (fp).
Särskilt yttrande
Lars Tobisson, Bo Siegbahn och Mona S:t Cyr (alla m) anför:
I motion 1981/82:2300 understryks bl. a. vikten av att upphandlingskungörelsen
alltid tillämpas vid den kommunala upphandlingen. Därigenom
kan man ganska väsentligt minska det allmännas utgifter för verksamheten.
Då denna fråga emellertid nyligen utförligt behandlats i finansutskottets
betänkande 1981 /82:28, anser vi det inte nödvändigt att upprepa
de synpunkter i dessa frågor som moderata samlingspartiet där förde fram
i en reservation.
Riktlinjer för ett
basregister
FiU 1981/82:42
8
Skatteutskottets yttrande Bilaga
1981/82:8 y
beträffande riktlinjerna för ett basregister över företag m. m.
Till finansutskottet
Sedan finansutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
bilaga 1 i proposition 1981/82:118 om åtgärder för de små och medelstora
företagen samt innovationspolitikens inriktning och motion 1981/82:2309
yrkande 4 av Olof Palme m. fl. (s) får skatteutskottet anföra följande.
I budgetdepartementets bilaga bereds riksdagen tillfälle att ta del av
bl. a. i propositionen angivna riktlinjer för utvecklingen av ett basregister
för företag och organisationer. I registret skall ingå de företag eller organisationer
som tilldelats organisationsnummer, enskilda firmor och fysiska
personer som utan inregistrerad firma driver rörelse med någon anställd.
Registret skall innehålla ett flertal grundläggande uppgifter om namn,
adress, registrering, bransch, antal anställda m.m. men däremot inga sekretessbelagda
uppgifter. I propositionen diskuteras också möjligheterna att
införa uppgifter om ägare/firmatecknare i registret men detta bör enligt
departementschefen ske först då kvalitetskraven på sådana uppgifter kan
uppfyllas. I yrkandet 4 i motion 2309 av Olof Palme m.fl. (s) begär
motionärerna ett riksdagsuttalande om att uppgifter om registrering som
skattskyldig till mervärdeskatt och liknande uppgifter som är av vikt för
bedömning av leverantör skall ingå i basregistret. Motionärernas förslag
motiveras med att åtgärden kan ha betydelse för att komma till rätta med
skatte- och avgiftsfusket.
Utskottet anser för sin del alla åtgärder som på ett effektivt sätt kan
bidra till en förbättrad skatte- och avgiftskontroll angelägna. Det är enligt
utskottets mening också viktigt att man på bästa sätt tillvaratar de nya
kontrollmöjligheter som skapas genom ADB-register. Från allmänna beskattningssynpunkter
finner utskottet att yrkandet i motionen väl överensstämmer
med dessa synpunkter. En annan fråga är om det nu aktuella
basregistret är det rätta instrumentet för en förbättrad skattekontroll och
om inte de intressen motionärerna vill bevaka kan tillgodoses på ett enklare
och billigare sätt.
I själva begreppet basregister ligger en begränsning av omfattningen.
Det föreslagna registret kommer till stor del att få sina uppgifter från det
centrala företagsskatteregister vid riksskatteverket (RSV) som är under
fortsatt utbyggnad. Om uppgifterna rörande beskattningsförhållanden i
sistnämnda register i större omfattning förs över till basregistret förlorar
detta karaktären av basregister och blir i stället ett ytterligare företagsskatteregister.
Härtill kommer att basregistret till stor del är avsett att mot
FiU 1981/82:42
9
avgift betjäna företag och organisationer m.fl. som kan utnyttja redan
befintliga terminaler.
Enligt vad RSV upplyst avser verket att begära sådan ändring av skatteregisterlagen
att de uppgifter som motionärerna vill föra över till basregistret
skall kunna lämnas ut direkt och utan kostnad av länsstyrelse och lokal
skattemyndighet. I detta system finns också en kontrollaspekt genom att
de på beskattningsfrågor inriktade myndigheterna kan ha anledning att i
vissa fall särskilt observera företag som blir föremål för upprepade förfrågningar,
medan någon motsvarande aktivitet inte kan förväntas vid terminalsökningar
hos det till statistiska centralbyrån knutna basregistret.
Mot denna bakgrund finner utskottet att det av administrativa och kontrollmässiga
skäl f. n. saknas anledning att förorda en sådan utvidgning av
basregistret som motionärerna förordar.
Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionen i denna del,
som enligt utskottets mening inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Solna den 11 maj 1982
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson
(c), Valter Kristenson (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s),
Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo
Lundgren (m)*, Ingemar Hallenius (c), Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson
(s), Bo Södersten (s)* och Arne Svensson (m)*.
* Ej närvarande vid justeringen.