FiU 1981/82:22

Finansutskottets betänkande
1981/82:22

om anslag till de kungl, hov* och slottsstaterna (prop. 1981/82:100
bil. 4)

I detta betänkande behandlar utskottet

proposition 1981/82:100 bilaga 4 Kungl, hov- och slottsstaterna samt
motionerna 1981/82:184 och 495.

Från Ståthållarämbetet på Stockholms slott har inkommit en promemoria
(1982-03-09) rörande utredning om förvaltningen och det framtida
utnyttjandet av de kungliga slotten. Promemorian återfinns som bilaga till
betänkandet.

FÖRSTA HUVUDTITELN
Kungl, hovstaten

1. Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning. Utskottet
tillstyrker regeringens i proposition 1981/82:100 bilaga 4 (budgetdepartementet)
under punkt A 1 (s. 1) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Hans May.t Konungens och det Kungl. Husets
hovhållning för budgetåret 1982/83 anvisar ett anslag av 9700000
kr.

Kungl. Slottsstaten

2. De kungl, slotten: Driftkostnader. Regeringen har under punkt B 1 (s.
1-3) föreslagit riksdagen att till De kungl, slotten: Driftkostnader för
budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 12131000 kr.

I motion 1981/82:184 av Lars Wemer m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag om användningen av kungliga slottet i Stockholm
i enlighet med vad som anförts i motionen. I motionen hävdas att
betydande utrymmen i slottet bör ha blivit lediga efter kungafamiljens
bosättning på Drottningholms slott. Dessa utrymmen kan enligt motionärernas
mening ges en alternativ användning, exempelvis som kulturcentrum
för folk- och arbetarrörelse.

I motion 1981/82:495 av Sture Palm m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att förvaltningen och det framtida utnyttjandet av de
kungliga slotten blir föremål för offentlig utredning.

1 Riksdagen 1981182. 5 sami. Nr 22

FiU 1981/82:22

Utskottet

Statschefens representationsrum på Stockholms slott är i stor utsträckning
öppna för allmänheten som också har tillgång till de många muséer
och liknande institutioner som finns inom byggnaden. Slottet har mer än en
halv miljon besökare per år och är ett omtyckt mål för de turister som
gästar Stockholm. Slottet är således väl utnyttjat. Något särskilt kulturcentrum
som begärs i motion 184 torde det därför knappast finnas plats för.

Med det anförda avstyrks motion 184.

I motion 495 väcks frågan om en utredning av det framtida utnyttjandet
av de kungliga slotten.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att dispositionen och förvaltningen
av slotten har allmänt intresse. Utskottet förutsätter att berörda
instanser följer utvecklingen och fortlöpande vidtar åtgärder som garanterar
att slotten underhålls på ett tillfredsställande sätt. Då även riksmarskalksämbetet
framhåller att en fortgående ökning av gapet mellan resurser
och servicekrav får allvarliga konsekvenser, förutsätter utskottet att
åtgärder vidtas i syfte att effektivare utnyttja de olika slottsfastigheterna.
Utskottet är dock, i likhet med vad som framförts i bilagda PM från
ståthållarämbetet, icke berett att förorda att en offentlig utredning tillsätts.

Med det anförda avstyrks motion 495.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1981/82:184,

2. att riksdagen avslår motion 1981/82:495,

3. att riksdagen till De kungl, slotten: Driftkostnader för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 12 131000 kr.

3. Kungl, husgerådskammaren. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt B 2 (s. 4-5) och hemställer

att riksdagen till Kungl, husgerådskammaren för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 3 373 000 kr.

Stockholm den 25 mars 1982
På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Lars Tobisson (m), Rolf Rämgård (c), Paul
Jansson (s), Arne Gadd (s), Per-Axel Nilsson (s), Karl-Anders Petersson
(c), Anita Gradin (s), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), Rolf Andersson
(c), Olle Wästberg i Stockholm (fp), Mona S:t Cyr (m), Torsten
Karlsson (s) och Karin Flodström (s).

FiU 1981/82:22

Bilaga

Ståthållarämbetet (1982-03-09)

PM rörande utredning om förvaltningen och det framtida utnyttjandet av
de kungliga slotten

I motion 1981/82:495 till vårriksdagen 1982 hemställer Sture Palm m.fl.
(alla s) att riksdagen hos regeringen begär att förvaltningen och det framtida
utnyttjandet av de kungliga slotten blir föremål för offentlig utredning.
Denna PM avser att utgöra en bakgrund vid utskottets behandling av
motionen.

De kungliga slotten är statsegendom. De är invärderade på slottsbyggnadernas
delfond av statens allmänna fastighetsfond, och den byggnadstekniska
vården av slotten, liksom av andra statliga byggnader, omhänderhas
av byggnadsstyrelsen. Husgerådskammaren svarar för vården och visningsverksamheten
vad avser Bernadottebiblioteket och de konstföremål
och andra inventarier som finns i slotten. Den dagliga förvaltningen och
tillsynen samt uppvärmningen av slotten liksom parkvård och ansvaret för
Djurgården i Stockholm åvilar ståthållarämbetet.

De kungliga slotten disponeras genom beslut av 1810 års riksdag i
samband med Karl XIV Johans val till tronföljare och därpå följande
riksdagsbeslut av den regerande kungliga familjen. Endast en mycket liten
del av slottens utrymmen utnyttjas emellertid för statschefens behov. Till
den alldeles övervägande delen är slotten att betrakta som kulturminnesmärken
av museal karaktär.

Stockholms slottsförvaltning
(Stockholms slott - se bild på sid 6)

Stockholms slott är statschefens residens. En stor del av utrymmena
utgörs av representationslokaler. Därutöver finns kontorslokaler för hovstatens
och slottsstatemas administration samt för Djurgårdsförvaltningen,
personalbostäder, lager- och magasinslokaler samt lokaler för gamisonsavdelningen
och för högvakten. Slottets representationsrum (bl. a.
gästvåningarna, Pelarsalen, Bernadottevåningen, Karl XI:s galleri, Vita
havet) är i stor utsträckning öppna för allmänheten som härutöver också
har tillgång till de många museer och institutioner med museal verksamhet
som numera återfinns inom slottsbyggnaden - Skattkammaren, Gustaf
III:s Antikmuseum, Slottsmuseet, Rikssalen, Ordenssalarna, Slottskyrkan,
Bernadottebiblioteket samt Livrustkammaren. Slottet är därmed jämfört
med statschefsresidens i andra länder i ovanligt stor utsträckning
tillgängligt för allmänheten. Närmast ansvariga för musei- och publikverksamheten
i Stockholms slott är Husgerådskammaren, Ståthållarämbetet
och Livrustkammaren. Slottet besöks årligen av mer än 500000 personer.

FiU 1981/82:22

Drottningholms slottsförvaltning
(Drottningholms, Rosersbergs och Tullgarns slott)

Slottets södra del används liksom på Gustaf VI Adolfs tid som bostad för
statschefen och hans familj. Slottets huvuddel visas för allmänheten majseptember.

Av de fyra byggnaderna mellan slottet och slottsteatem används två för
bostäder, en för teatermuseum (fr. o. m. maj 1982) samt en för teaterns och
slottsbodens verksamhet.

Teatermuseet och teatern visas för allmänheten under sommarhalvåret
liksom Kina slott.

Antalet besökare i slottet, teatern och Kina slott överstiger 200000
personer per år.

Tullgarn

Tullgarn är vintertid icke beboeligt. Det visas till sin huvuddel för
allmänheten under sommarhalvåret. Antalet besökare utgör årligen 15000
- 20000.

Rosersberg

Slottsområdet och delar av slottet är upplåtet till Civilförsvarsstyrelsen.
Två övervåningar i huvudbyggnaden har nyligen iordningställts och visas
för allmänheten under sommarhalvåret samt på särskild framställning.
Antalet besökare c:a 5000 per år.

Ulriksdals slottsförvaltning
(Ulriksdals och Haga slott)

Haga

Haga slott är upplåtet till regeringen som bostad åt prominenta utländska
personer, som är den svenska regeringens gäster.

Ulriksdals slott

Delar av slottet utnyttjas för en vetenskaplig institution (IFIAS), för
delar av Bernadottebibliotekets samlingar samt för vetenskapliga konferenser.

Statens konstmuseer inreder därutöver 8 rum i slottet till det skick de
befann sig i under Karl XV:s tid. Dessa rum kommer att visas för allmänheten.

Därest planerna att utnyttja slottet för regering och riksdag icke kan
realiseras - bl. a. av ekonomiska skäl - kan slottet i ökande utsträckning
komma att utnyttjas som museum bl. a. för de mycket omfattande Karl
XV-samlingarna.

FiU 1981/82:22

Gripsholms slottsförvaltning
(Gripsholms och Strömsholms slott)

Gripsholms slott

Slottet är till huvuddelen ett museum som visas för allmänheten. Antalet
besökare uppgår årligen till c:a 100000 personer.

Strömsholms slott

I samarbete med bl. a. länsstyrelsen i Västmanlands län, kommunstyrelsen
i Hallstahammars kommun, Domänverket och Riksantikvarieämbetet
har slottets och dess närområdes attraktivitet främjats. Slottet är nu i
huvudsak återställt till ursprungligt skick och visas för allmänheten under
sommarhalvåret. Närområdet har gjorts till naturskyddsområde. Antalet
besökare närmar sig 15 000 per år.

Sammanfattningsvis torde få fördelar stå att vinna med att nu igångsätta
en översyn rörande utnyttjande och förvaltning av de kungliga slotten. De
uppgifter en sådan utredning skulle kunna fullgöra synes knappast vara av
den digniteten att det motiverar en offentlig utredning. Om en sådan likväl
skulle beslutas är berörda organ givetvis beredda att medverka.

Harald Smith
ståthållare

FiU 1981/82:22

Kommendants/tygeln

Konseljtalen

\ H/tsgerädskammarem

. i lokaler /

Slottskyrkan

Prins Bertils och
prinsessan illians
våning s

ivarll,

Kungaparets I
jfficiella

* Gustaf flis
paradsäng -kammare \

Bernadotte -galleriet

Hovmarskalkämbetet

Audiensrmnn

Livrustkammaren

Carl XVI Gustafs kontor

Drottning Silvias kontor

Bemadottebiblioteket'

Sofian ägdalenas
pamdsängkammare

Don Quijotesalongen

Antikmuseum

Lejonbacken

Festvåningen

B ernadottevämmen

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982