Finansutskottets betänkande
1981/82:18

om vissa anslag för budgetåret 1982/83 inom budgetdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1981/82:100 bil. 11)

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1981/82:100 bilaga 11 Budgetdepartementet i vad avser
Litt. A Budgetdepartementet m. m.,

Litt. E Statlig lokalförsörjning punkterna E 1-E 3 och E 4 moment 1
samt

Litt. G Övriga ändamål punkterna G 1, G 2 och G 4,
dels motionerna 1981/82:493 och 896.

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Budgetdepartementet m. m.

1. Budgetdepartementet m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i
proposition 1981/82:100 bilaga 11 (budgetdepartementet) underpunkterna
A 1 — A 4 (s. 13—16) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1982/83 anvisar

1. till Budgetdepartementet ett förslagsanslag av 35 827 000 kr.,

2. till Gemensamma ändamål för departementen ett förslagsanslag
av 151448000 kr.,

3. till Kommittéer m.m. ett reservationsanslag av 13500000 kr.,

4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 625 000 kr.

Statlig lokalförsörjning

2. Byggnadsstyrelsen. Regeringen har under punkt E 1 (s. 107) föreslagit
riksdagen att till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag
av 1000 kr.

I motion 1981/82:493 av Olle Aulin (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att en utredning av byggnadsstyrelsens regionala byggverksamhet
genomförs.

I motion 1981/82:8% av Lena Öhrsvik m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär åtgärder för den fortsatta restaureringen av Borgholms
slottsruin.

1 Riksdagen 1981182. 5 sami. Nr 18

FiU 1981/82:18

Propositionen

Föredraganden anmäler angående byggnadsstyrelsens verksamhet för
nästa budgetår några frågor som hänger samman med mer långsiktiga
effekter inom styrelsens ansvarsområde av de av riksdagen beslutade
riktlinjerna för besparingsarbetet. I budgetförslaget redovisas vissa riktlinjer
för utgiftsprövningen och det fortsatta besparingsarbetet. Där anförs
bl. a. att statliga myndigheters normgivning bör bli föremål för en fortlöpande
och systematisk översyn i syfte att åstadkomma samhällsekonomiska
besparingar. De statliga investeringsutgifterna måste prövas restriktivt.
Möjligheterna bör övervägas att senarelägga och i tiden sträcka ut statliga
investeringar och investeringsprogram. Byggnadsstyrelsen har anfört att
det främst är inom dessa två områden — utöver förenkling och rationalisering
av den egna administrationen — som besparingsarbetet påverkar omfattning
och inriktning av styrelsens verksamhet.

Översynen av statliga myndigheters normgivning bör för byggnadsstyrelsens
del omfatta norm- och standardfrågor i befintliga och nya byggnader.
Styrelsen redovisar sin avsikt att bl. a. inleda en diskussion med
statens planverk i syfte att pröva frågor om sådan standard m. m. som
dokumenteras i Svensk byggnorm. Enligt styrelsen är det också möjligt att
genom samutnyttjande, sambruk och effektivare lokalanvändning åstadkomma
besparingar både i befintligt lokalbestånd och vid nyproduktion.
Föredraganden anser det av byggnadsstyrelsen aktualiserade arbetet att
försöka begränsa kostnaderna för byggnadsverksamheten, bl. a. genom
översyner av norm- och standardfrågor, vara angeläget.

Möjligheterna att senarelägga och i tiden sträcka ut statliga investeringar
påverkar också omfattning och inriktning av styrelsens verksamhet.
Styrelsen har för statsmakternas överväganden om alternativa investeringsnivåer
redovisat en angelägenhetsgradering av planerade byggnadsprojekt.
Denna angelägenhetsgradering, som även medför etappindelning
av större byggnadsprojekt, är enligt föredraganden ändamålsenlig som ett
underlag vid utarbetande av de förslag beträffande investeringsverksamheten
som nu föreläggs riksdagen.

Besparingsarbetet medför att ökad uppmärksamhet måste ägnas åt att
eftersträva en rationell disposition av det befintliga lokalbeståndet. Den
tillämpning av det s. k. huvudalternativet som riksdagen beslutat om för
stora delar av statsförvaltningen bör leda till ett minskat lokalbehov för
många myndigheter. I syfte att minimera den tid lokalerna står tomma har
byggnadsstyrelsen föreslagit att projektering och byggnadsåtgärder får ske
utan att regeringens prövning av byggnadsprogram avvaktas i de fall det är
fråga om generella lokaler för t. ex. allmän förvaltning eller undervisningsändamål.

Föredraganden understryker också att det är angeläget att planeringen
inom byggnadsstyrelsen påböijas i sådan tid att igångsättning av erforderliga
åtgärder kan ske utan tidsutdräkt. I de fall regeringens ställningstagan -

FiU 1981/82:18

de till disposition av lokalerna erfordras bör planering och projektering av
erforderliga åtgärder kunna fortgå inom styrelsen i avvaktan på sådant
ställningstagande.

Enligt byggnadsstyrelsens uppfattning erfordras att myndigheterna ges
ett ökat ansvar för sina lokalkostnader för att besparingsmöjligheterna
bättre skall kunna tillvaratas. Nuvarande ordning innebär enligt styrelsen
att myndigheter har kunnat betrakta lokaler som en budgetmässigt fri
resurs. Därigenom hämmas strävandena att uppnå en effektivare fastighetsförvaltning.

För att öka myndigheternas ansvar och kostnadsmedvetande i lokalfrågor
har regeringen i regleringsbrev för innevarande budgetår för vissa
försöksmyndigheter anvisat medel till förvaltningskostnader - inkl. lokalkostnader
- under en anslagspost. Regeringen har vidare uppdragit åt
samtliga länsstyrelser och samtliga civilbefälhavare att med böljan innevarande
budgetår försöksvis bedriva ett besparingsarbete beträffande lokalkostnaderna
för länsstyrelserna, lokala skattemyndigheterna, kronofogdemyndigheterna
och civilbefalhavarna. Arbetet skall redovisas i myndigheternas
anslagsframställningar för budgetåret 1983/84. Redovisningarna
skall ske i samråd med byggnadsstyrelsen vad avser hyreskostnader.

Inom byggnadsstyrelsens verksamhetsområde Förvaltning av fastigheter
och lokaler beräknas kostnaderna för reparations- och underhållsarbeten
m. m. till 912,4 milj. kr. Av detta belopp beräknar föredraganden 259,4
milj. kr. till fastighetsunderhåll samt ombyggnad och komplettering. Förslaget
innebär en uppräkning utöver vad som föranleds av byggnadskostnadsstegringen
och ökningen av fastighetsbeståndet. Uppräkningen är motiverad
med hänsyn främst till behovet av ökade medel för angelägna
förbättringar av arbetsmiljön.

Motionerna

I motion 493 av Olle Aulin (m) uppmärksammas att det vid de statliga
byggnadsförvaltningarna i Lund, Stockholm och Uppsala finns egenregiverksamhet
avseende byggproduktion, underhåll och ombyggnad. Ca 15%
av den årliga byggproduktionen utförs i egen regi och ca 20% av underhållet
utförs i egen regi. Det kan enligt motionären starkt ifrågasättas om det
är rationellt att byggnadsstyrelsen bedriver byggnads- och reparationsverksamhet
i egen regi. Med stor sannolikhet skulle det innebära betydande
kostnadsminskningar om man i stället upphandlade de aktuella tjänsterna
i konkurrens, hävdar motionären, som hemställer att byggnadsstyrelsens
regionala byggverksamhet utreds.

I motion 896 av Lena Öhrsvik m. fl. (s) anförs att det är nödvändigt att de
planerade underhållsarbetena på Borgholms slottsruin fullföljs. Staten
måste ta sitt ansvar för ruinens bevarande samt för att undanröja olycksrisker,
anför motionärerna. De hemställer att riksdagen hos regeringen
begär åtgärder för den fortsatta restaureringen av Borgholms slottsruin.

FiU 1981/82:18

Utskottet

Utskottet har tidigare i samband med behandlingen av budgetförslaget
för 1982/83 och med anledning därav väckta motioner från allmänna utgångspunkter
för besparingsarbetet tagit upp några av de frågor som föredraganden
redovisar angående byggnadsstyrelsens verksamhet (FiU 1981/
82:20). Utskottet har därvid ställt sig bakom förslaget att statliga myndigheters
normgivning bör bli föremål för en fortlöpande och systematisk
översyn i syfte att åstadkomma samhällsekonomiska besparingar. Byggnadsstyrelsen
intar en central roll när det gäller normer och standard för
statliga lokaler. Det är enligt utskottet angeläget att frågor om standard i
olika lokaler prövas liksom att lokalanvändningen effektiviseras genom
t. ex. samutnyttjande och rationell service.

Utskottet anser det också värdefullt att pröva om myndigheternas kostnadsmedvetande
kan ökas genom att regleringbreven ändras på ett sådant
sätt att medel anvisas under endast en anslagspost för förvaltningskostnader.
Därigenom kan även lokalkostnaderna bli utbytbara mot andra
resursslag. Som utskottet tidigare påpekat får detta inte tolkas som att
kravet att specificera utfallet på olika kostnadsslag i utfallsredovisningen
försvinner. Frågan får givetvis även ses i sitt organisatoriska sammanhang.
Utskottet är medvetet om att förändringar i regleringsbreven av denna
karaktär kan få effekter på lokalkostnaderna först på längre sikt. Det är
emellertid angeläget att effekterna av dessa förändringar närmare studeras
och kontinuerligt utvärderas för att pröva om och i vilken utsträckning
förändringar bör göras också av andra lokalanvändares regleringsbrev.

Utskottet har inte något att invända mot föredragandens medelsberäkning
av byggnadsstyrelsens anslag.

Utskottet vill i fråga om motion 493 anföra följande. Byggnadsstyrelsens
regionala egenregiverksamhet har fortlöpande varit föremål för statsmakternas
intresse. Egenregi verksamheten har under de senaste åren minskat i
omfattning samtidigt som den totala statliga byggnadsverksamheten ökat.
Inom egenregiverksamheten har nybyggnadsverksamheten i ökad utsträckning
ersatts med reparationsverksamhet. Nybyggnadsverksamhet i
egen regi av större omfattning förekommer endast i Stockholm. Reparations-
och underhållsverksamheten är inte alltid av den karaktären att den
kan läggas ut på entreprenad. Det gäller t. ex. komplicerade restaureringar
av K-märkta fastigheter. Sådana arbeten kräver särskild kompetens och
det kan ofta vara svårt att i förväg bedöma omfattningen av arbetet.

Utskottet vill i fråga om valet av olika regiformer särskilt framhålla
vikten av att man tillämpar enhetliga kalkyleringsmetoder. Att byggnadsstyrelsen
bedriver viss egenregiverksamhet även i nybyggnadsverksamheten
kan tillföra styrelsen värdefull erfarenhet vid entreprenadupphandling.
Utskottet finner, med hänvisning till det anförda, det inte påkallat att
närmare utreda byggnadsstyrelsens regionala byggverksamhet. Motion
493 avstyrks.

FiU 1981/82:18

Med anledning av motion 896 får utskottet anföra följande. Ansvaret för
Borgholms slottsruin åvilar byggnadsstyrelsen. Det ankommer således på
styrelsen att, i samband med att underhållsplanerna görs upp, pröva de
åtgärder som anses erforderliga för Borgholms slottsruins del. Som framgår
av motionen pågår f. n. omfattande underhållsarbeten.

Arbetet med att fastställa underhållsplanerna för nästa budgetår pågår.
Utskottet har från sina utgångspunkter inte funnit anledning att göra några
prioriteringar av de olika underhållsbehoven. Det får ankomma på byggnadsstyrelsen
att göra dessa avvägningar. Utskottet förutsätter att styrelsen
därvid beaktar de olycksrisker motionärerna påtalar. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 896.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1981/82:493,

2. att riksdagen avslår motion 1981/82:896,

3. att riksdagen till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1982/83 anvisar
ett förslagsanslag av 1000 kr.

3. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt E2 (s. 108-115) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som har
förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 200000000
kr.

4. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt E3 (s. 115-117) och hemställer

att riksdagen till Inredning av byggnader för statlig förvaltning för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 24500000
kr.

5. Inköp av fastigheter m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt E4 (s. 118-119) såvitt avser moment 1 och hemställer

att riksdagen till Inköp av fastigheter m. m. för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 30000000 kr.,

FiU 1981/82:18

Övriga ändamål

6. Kammarkollegiet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
G 1 (s. 141-142) och hemställer

att riksdagen till Kammarkollegiet för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 17996000 kr.

7. Statens förhandlingsnamnd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt G2 (s. 142-144) och hemställer

att riksdagen till Statens förhandling snämnd för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 3 550000 kr.

8. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt G4 (s. 145) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering
för budgetåret 1982/83 anvisar ett anslag av 595 000 kr.

Stockholm den 23 mars 1982

På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Rolf Rämgård (c), Arne Gadd (s), Anita
Gradin (s), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s),
Olle Wästberg i Stockholm (fp), Mona S:t Cyr (m), Torsten Karlsson (s),
andre vice talmannen Thorsten Larsson (c), Karin Flodström (s), Christina
Rogestam (c) och Allan Ekström (m).

FiU 1981/82:18

Särskilt yttrande

Punkt 2. Byggnadsstyrelsen

Lennart Blom, Mona S:t Cyr och Allan Ekström (alla m) anför:

I likhet med vad som anförs i motion 493 av Olle Aulin (m) anser vi att
det med stor sannolikhet skulle innebära betydande kostnadsminskningar
om byggnadsstyrelsen i större utsträckning upphandlade de aktuella tjänsterna
i konkurrens. Vi anser därför att en fortsatt minskning av byggnadsstyrelsens
egenregiverksamhet bör eftersträvas.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982