CU 1981/82:42
Civilutskottets betänkande
1981/82:42
om sysselsättningsskapande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.
(prop. 1981/82:150, bil. 5)
1 Propositionen
Regeringen häri proposition 1981/82:150, bilaga 5, föreslagit riksdagen
att
1. godkänna de ändringar av grunderna för lån för ombyggnad som i
regeringsprotokollet förordats,
2. medge att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden
av sådana ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag
och tilläggslån vidgas med 20 000 000 kr. för år 1982,
3. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om bidrag för
vissa ombyggnader av flerbostadshus,
4. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om lån för
åtgärder som syftar till att eliminera byggnadstekniska brister,
5. bemyndiga regeringen att besluta om en försöksverksamhet med
decentralisering till vissa kommuner av beslutanderätten i frågor om bostadslån
till energibesparande åtgärder.
2 Motionerna
I detta sammanhang behandlas de med anledning av propositionen
väckta och till civilutskottet hänvisade motionerna 1981/82:
2545 av Per Bergman (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om när nu pågående ombyggnadsarbeten
skall anses i huvudsak avslutade,
2548 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen godkänner vad
i motionen anförts om ökade satsningar för att dämpa nedgången i bygginvesteringarna
inom bostadsdepartementets verksamhetsområde,
2552 av Lars Tobisson m. fl. (m) vari — med hänvisning till motion
1981/82:2550 — hemställs att riksdagen avslår punkterna 1, 3 och 4 i
regeringens förslag såvitt avser sysselsättningsskapande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m. (bilaga 5),
2556 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen beslutar att
uttala att de ytterligare stimulansåtgärder som föreslås i motionen snarast
bör genomföras och hos regeringen begära erforderliga åtgärder i enlighet
därmed.
1 Riksdagen 1981/82. 19 sami Nr 42
CU 1981/82:42
2
3 Utskottet
I propositionen föreslås riksdagen godkänna de ändringar av grunderna
för lån för ombyggnad som bostadsministern förordat. Bl. a. anförs i propositionen
att, i avvaktan på beredningen av stadsförnyelsekommitténs
delbetänkande (SOU 1981:99) Stadsförnyelse och bostadsförbättring, vissa
åtgärder redan nu bör vidtas inom bostadsfinansieringssystemet i syfte
att uppnå ökad varsamhet vid ombyggnader särskilt vid ombyggnader av
bostadshus. Bostadsministern förordar därför att den nuvarande möjligheten
att få bostadslån för sådana ombyggnader som leder till högre
standard än vid nybyggnad upphävs samt att som ny låneförutsättning
uppställs krav på hänsynstagande till befintliga kvaliteter hos huset.
Vidare redovisar bostadsministern sin syn på vissa övriga frågor om
finansiering av till- och påbyggnader. Dessa frågor faller närmast under
bostadsstyrelsens kompetensområde.
I motion 2552 (m) hemställs att riksdagen avslår de i propositionen
förordade ändringarna.
Motionärerna har inte närmare motiverat sin uppfattning i annan mån
än att de generella lättnader som anges bli följden av moderata samlingspartiets
förslag till marginalskattereform enligt motionärernas uppfattning
är att föredra framför de av regeringen föreslagna selektiva stimulansåtgärderna.
Utskottet anser det väsentligt att olika åtgärder vidtas för att få till stånd
en ökad ombyggnadsverksamhet. Det finns mot denna bakgrund inte
anledning för utskottet att föreslå riksdagen att inte godkänna det nu
framlagda propositionsförslaget. I detta sammanhang bör erinras om att
utskottet tidigare enhälligt ställt sig bakom förslag som syftat till att öka
ombyggnadsverksamheten. Enligt utskottets uppfattning har i propositionen
anförts tillräckliga skäl för de förordade förändringarna. Med det
anförda avstyrker utskottet motion 2552 (m) i motsvarande del.
Riksdagen föreslås även godkänna vad bostadsministern i propositionen
förordat beträffande bidrag för vissa ombyggnader av flerbosladshus
och om lån för åtgärder som syftar till att eliminera byggnadstekniska brister
(reparationslån).
Förslagen innebär sammanfattningsvis följande. Bidrag för ombyggnad
av flerbostadshus föreslås kunna lämnas med 15% av den godkända
ombyggnadskostnaden, dock högst med 10 000 kr. per lägenhet efter ombyggnaden.
Som förutsättningar föreslås gälla att ombyggnadsprojektet
genomförs med stöd av bostadslån samt att arbetena påbörjas tidigast den
1 augusti 1982 och är i huvudsak avslutade senast den 31 mars 1983.
Bostadsministern föreslår dock regeringen att utverka riksdagens bemyndigande
att förlänga giltighetstiden.
Beträffande reparationslånen föreslås lånen kunna utgå bl. a. för att
undanröja mögel-, röt-, korrosions- och fuktskador. Låneformen föreslås
CU 1981/82:42
3
utgå både för flerbostadshus och småhus oavsett upplåtelseform. Som
förutsättning för lånen föreslås gälla samma regler avseende påbörjande
och avslutande som ovan angivits för ombyggnadsbidragen. Även för
reparationslånen förordas att ett riksdagens bemyndigande att förlänga
giltighetstiden utverkas.
Under vintern 1981 fanns möjligheter att erhålla ombyggnadsbidrag och
reparationslån. Som förutsättning gällde avseende reparationslånen att
arbetena påbörjades under tiden den 1 september 1981 —den 28 februari
1982 och avslutades i huvudsak senast den 30 juni 1982. För bidragen
gällde att arbetena skulle påbörjas under perioden den 1 augusti 1981 —
den 31 januari 1982 och avslutas i huvudsak den 30 juni 1982. Bidrag
kunde lämnas med högst 15 000 kr.
I propositionen anförs att de möjligheter som funnits att få ombyggnadsbidrag
och reparationslån haft goda effekter på vintersysselsättningen
och på reparationsverksamheten.
I motion 2552 (m) föreslås riksdagen avslå de i propositionen nu förordade
förslagen om ombyggnadsbidrag och reparationslån.
Från de utgångspunkter civilutskottet närmast har att beakta har utskottet
ingen erinran mot att även under kommande vinter möjligheter ges att
få ombyggnadsbidrag och reparationslån. Utskottet kan inte dela motionärernas
uppfattning att ombyggnadsbidraget endast är av marginell betydelse
samt att vissa av de åtgärder som avses stödjas med reparationslån
inte bör utföras under vinterhalvåret. Motion 2552 (m) avstyrks i motsvarande
del. Nedan behandlar utskottet enskildheterna i propositionsförslaget
i den mån dessa mött invändningar i motioner.
I motion 2548 (s) föreslås att ombyggnadsbidrag skall utgå med maximalt
20 000 kr. per lägenhet.
Utskottet delar bostadsministerns uppfattning om vikten av en ökad
ombyggnadsverksamhet. Det är naturligt att denna ombyggnadsverksamhet
får en större omfattning om bidragsbeloppet ökas och inte som i
propositionen föreslås sänks i förhållande till nu utgående bidrag. Även
om ett större bidrag ökar statens utgifter finner utskottet detta faktum
mindre tungt vägande i jämförelse med möjligheterna att uppnå en ökad
ombyggnadsverksamhet. Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
2548 (s) om maximalt bidrag bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
I motion 2548 (s) föreslås riksdagen besluta att arbeten för vilka reparationslån
utgår skall vara i huvudsak avslutade senast den 30 juni 1983, en
förlängning med tre månader jämfört med propositionsförslaget.
Enligt vad utskottet erfarit har motionärernas avsikt varit att även arbeten
för vilka ombyggnadsbidrag utgår bör vara avslutade senast den 30
juni 1983. Som bostadsministern framhåller visar erfarenheterna av den
hittillsvarande reparationslångivningen att tiden varit för kort för att nödvändig
planering och projektering skulle kunna hinnas med. Det är mot
1* Riksdagen 1981/82. 19 sami. Nr 42
CU 1981/82:42
4
denna bakgrund förvånande att hon i den nu framlagda propositionen
föreslår att arbetena skall vara avslutade redan den 31 mars 1983, dvs. en
förkortning i jämförelse med den tid som nu gäller, detta även om förslaget
kompletterats med en begäran till riksdagen om bemyndigande att få
förlänga giltighetstiden. Även om utskottet har förståelse för att ombyggnads-
och reparationsarbetena främst av sysselsättningsskäl bör koncentreras
till vintersäsongen är det motiverat att perioden förlängs så som
föreslagits i motion 2548 (s). Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet
har dock ingen erinran mot att regeringen därutöver erhåller det begärda
bemyndigandet.
I sammanhanget vill utskottet erinra om vad i den under allmänna
motionstiden 1982 väckta motionen 1994 (s) framhölls om att riksdagen
borde föreläggas förslag under våren 1982 i syfte att ge möjligheter till
planering i god tid. Ett tidigarelagt regeringsförslag skulle dessutom ha
givit bättre möjligheter att uppnå den eftersträvade ökningen av byggsysselsättningen.
Det ovannämnda motionsförslaget avslogs dock av riksdagsmajoriteten.
Inom utskottet har tagits upp frågan om bokföring av reparationslånen.
Enligt vad som kommit till utskottets kännedom kan flera allmännyttiga
bostadsföretag nödgas avstå från reparationslånen helt eller delvis eftersom
de vare sig kan öka sin skuldbörda ytterligare utan att likvidationsskyldighet
inträder, eller har möjlighet att öka sitt aktiekapital i tillräcklig
omfattning. För att reparationslånen skall få den betydelse som förutsatts
i propositionen är det enligt utskottets uppfattning nödvändigt att frågan
om lånens ställning i redovisningshänseende löses så att det blir möjligt för
bostadsföretagen att utnyttja dem.
Utskottet har mot bakgrund härav övervägt en lösning av bokföringen
för dessa lån som ligger i linje med den som utskottet tidigare valt beträffande
bokföring av underhållslån (CU 1978/79:35). Detta senare förslag
innebar att utskottet med anledning av motioner (s), (c) och (vpk) förordade
ett tillägg till lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring
av bostadslån m. m. Ändringen innebar att den som fått underhållslån gavs
rätt att som en särskild tillgångspost i balansräkningen ta upp ett belopp
motsvarande högst det på balansdagen utestående lånebeloppet.
Utskottet förordar en motsvarande lösning avseende reparationslånen.
Det aktuella lagförslaget finns upptaget i bilaga till detta betänkande.
1 motion 2545 (s) tas upp frågan om när en nu pågående ombyggnad som
byggs om med stöd av ombyggnadsbidrag skall anses i huvudsak avslutad.
Motionären anför att det vare sig i tidigare proposition, i den nu framlagda
propositionen eller i bostadsstyrelsens föreskrifter ges någon närmare
ledning för när en ombyggnad skall anses ”i huvudsak avslutad”.
Utskottet finner det liksom motionären lämpligt att nu pågående ombyggnader
tillåts fortsätta även efter den 30 juni 1982 och att sålunda den
giltighetstid som nu gäller förlängs. Det bör uppdras åt regeringen att
CU 1981/82:42
5
närmare bestämma omfattningen av den nu förordade förlängningen. I
samband härmed bör regeringen också klargöra att begreppet ”i huvudsak
avslutad” skall ges en mera liberal innebörd än vad som hävdats av
bostadsstyrelsen.
Utskottet vill för sin del tillägga att vad i motionen anförts om giltighetstiden
m. m. avseende ombyggnadsbidrag även bör gälla reparationslånen.
Dessutom är det enligt utskottets uppfattning naturligt att de begärda
föreskrifterna avseende begreppet ”i huvudsak avslutad” bör gälla även
för de bidrag och lån som behandlas i den nu aktuella propositionen.
Vad utskottet med anledning av motion 2545 (s) anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Vad i propositionen föreslagits om vidgning av ramen för de antikvariska
myndigheternas tillstyrkanden av vissa ombyggnader samt om bemyndigande
avseende en försöksverksamhet med viss decentralisering har inte givit
utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
I den ovannämnda motionen 2548 (s) samt i motionen 2556 (vpk)
behandlas vissa övriga frågor — frågor som inte tagits upp i den nu aktuella
propositionen.
I den förstnämnda motionen upprepas vissa förslag som motionsvis
tidigare förts fram bl. a. under allmänna motionstiden 1982. Det gäller
förslag om temporär hyresrabatt och hyresgaranti, sänkning av den garanterade
räntan för styckebyggda småhus, underhållslån till allmännyttig
hyresrätt, höjning av boendemiljöbidraget samt ökade satsningar avseende
allmänna samlingslokaler.
Samtliga av de ovan nämnda motionsyrkandena har behandlats av
riksdagen vid flera tillfällen under de senaste åren och avstyrkts. Bl. a. har
utskottet vid sammanlagt fyra tillfällen under föregående och innevarande
riksmöte behandlat motionsförslaget om hyresgaranti (CU 1980/81:6, CU
1980/81:29, CU 1981/82:3, CU 1981/82:24). I den nu framlagda motionen
har inte presenterats några nya motiv som gett utskottet anledning att
ändra sina ställningstaganden avseende de i (s)-motionen upptagna frågorna.
Motion 2548 (s) avstyrks med hänvisning till det anförda.
I motion 2556 (vpk) förs fram förslag om ytterligare stimulansåtgärder
för allmännyttiga bostadsföretag. Motionärerna anför att de nu framförda
motionsförslagen tidigare behandlats av riksdagen med anledning av den
under allmänna motionstiden 1982 väckta motionen 1625 (vpk). Civilutskottet
har i betänkandena CU 1981/82:24 och 26 behandlat motion 1625
i nu berörda delar och då avstyrkt dem. Utskottet finnér inte tillräcklig
anledning ändra sina ställningstaganden. Motion 2556 (vpk) avstyrks med
hänvisning härtill.
Utskottet hemställer
1. beträffande vissa ändringar av grunderna för lån för ombyggnad
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats
och avslår motion 1981/82:2552 i motsvarande del,
CU 1981/82:42
6
2. beträffande möjligheterna att erhålla s. k. ombyggnadsbidrag
och reparationslån att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats och avslår motion 1981/82:2552 i motsvarande
del,
3. beträffande maximalt ombyggnadsbidrag att riksdagen med bifall
till motion 1981/82:2548 i motsvarande del och med anledning
av vad i regeringsprotokollet förordats som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande omfattning i tiden avseende ombyggnadsbidrag och
reparationslån att riksdagen med anledning av vad i regeringsprotokollet
förordats och med anledning av motion 1981/
82:2548 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
5. beträffande bokföring av reparationslån att riksdagen antar i
bilaga upptaget förslag till lag om ändring i lagen (1972:175)
med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m. m.,
6. beträffande frågan om när en ombyggnad m. m. skall anses i
huvudsak avslutad att riksdagen med anledning av motion
1981/82:2545 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. beträffande vidgning av ramen för de antikvariska myndigheternas
tillstyrkan att riksdagen godkänner vad i regerjngsprotokollet
förordats,
8. beträffande bemyndigande för regeringen att besluta om en försöksverksamhet
med viss decentralisering att riksdagen lämnar
det begärda bemyndigandet,
9. beträffande vissa övriga frågor att riksdagen avslår motion
1981/82:2548 i motsvarande del,
10. beträffande ytterligare stimulansåtgärder att riksdagen avslår
motion 1981/82:2556.
Stockholm den 25 maj 1982
På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m),
Oskar Lindkvist (s), Kerstin Ekman (fp), Lars Henrikson (s), Knut Billing
(m), Thure Jadestig (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Bertil Danielsson (m),
Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Per Olof Håkansson
(s), Margareta Palmqvist (s) och Erling Bager (fp).
CU 1981/82:42
7
Reservationer
1. Vissa ändringar av grunderna för lån för ombyggnad
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”motsvarande del” bort lyda:
De regler som avser standardkrav vid ombyggnader samt ändrade regler
för finansiering av till- och påbyggnader är ytterligare exempel på föreskrifter
som kommer att göra låneadministrationen än mera komplicerad
och svårgenomtränglig. Även om inte här skall diskuteras den kommande
s. k. skattereformen vill utskottet erinra om att moderata samlingspartiets
förslag till marginalskattereform gör det mindre angeläget med förändringar
av den karaktär som nu förs fram i proposition 1981/82:150 bilaga
5. Utskottet avstyrker propositionen såvitt nu är i fråga och tillstyrker
motion 2552 (m) i motsvarande del.
dels utskottet under 1 bort hemställa
1. beträffande vissa ändringar av grunderna för lån för ombyggnad
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2552 i motsvarande
del inte godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,
2. Möjligheterna att erhålla s. k. ombyggnadsbidrag och reparationslån
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar ”Från de” och
slutar ”i motioner” bort lyda:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det är mindre lämpligt
att utföra vissa av de arbeten för vilka reparationslån kan utgå under
vintern samt att det vore av större betydelse att ändra och förenkla låneregler
och byggnormer än att på nytt ge möjligheter till ombyggnadsbidrag
i vissa fall. Utskottet avstyrker med det anförda bifall till förslaget i
propositionen om att godkänna vad där anförts och förordats om ombyggnadsbidrag
och reparationslån. Även vad i motion 2548 (s) anförts om
ändringar av förslaget i propositionen avstyrks liksom motion 2545 (s).
Motion 2552 (m) tillstyrks i motsvarande del.
dels utskottet under 2 bort hemställa
2.1 beträffande möjligheterna att erhålla s. k. ombyggnadsbidrag
och reparationslån att riksdagen med bifall till motion 1981/
82:2552 i motsvarande del inte godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats samt avslår motionerna 1981/82:2545 och
2548, den senare i motsvarande del,
1 Vid bifall till denna hemställan förfaller utskottets hemställan under 3, 4 och 6
samt reservationerna 3 och 4.
CU 1981/82:42
3. Maximalt ombyggnadsbidrag
Kjell A. Mattsson (c), Kerstin Ekman (fp), Sven Eric Åkerfeldt (c),
Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Erling Bager (fp) anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”till känna” bort lyda:
Även om motiv kan finnas för motionärernas förslag får i nuvarande
statsfinansiella läge förslaget i propositionen om maximalt utgående ombyggnadsbidrag
godtas. Motion 2548 (s) avstyrks i motsvarande del.
dels utskottet under 3 bort hemställa
3. beträffande maximalt ombyggnadsbidrag att riksdagen godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats och avslår motion
1981/82:2548 i motsvarande del,
4. Omfattning i tiden avseende ombyggnadsbidrag och reparationslån
Kjell A. Mattsson (c), Kerstin Ekman (fp), Sven Eric Åkerfeldt (c),
Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Erling Bager (fp) anser att
dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Enligt vad” och
på s. 4 slutar ”av riksdagsmajoriteten” bort lyda:
Bostadsministerns förslag om att arbetena skall vara i huvudsak avslutade
den 31 mars 1983 kompletteras i propositionen med en begäran om
ett riksdagens bemyndigande att förlänga giltighetstiden. Utskottet anser
att riksdagen bör lämna det begärda bemyndigandet. Därmed torde syftet
med vad i motion 2548 (s) förordats om en förlängning av giltighetstiden
vara i allt väsentligt tillgodosett. Utskottet avstyrker motionen i motsvarande
del.
dels utskottet under 4 bort hemställa
4. beträffande omfattning i tiden avseende ombyggnadsbidrag och
reparationslån att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats och avslår motion 1981 /82:2548 i motsvarande del,
5. övriga frågor
Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Magnus
Persson, Per Olof Håkansson och Margareta Palmqvist (alla s) anser
att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Samtliga av” och
slutar ”det anförda” bort lyda:
Avsikten med de i s-motionen nu framlagda förslagen är att dämpa
nedgången i bygginvesteringarna avseende bostadsbyggandet. Enligt ut
-
CU 1981/82:42
9
skottets uppfattning skulle motionsförslagen verksamt bidra till ökning av
investeringarna på bostadsbyggnadsområdet.
Temporära hyresrabatter skulle t. ex. göra det möjligt också för mindre
betalningsstarka hushåll att efterfråga nyproducerade lägenheter, medan
en hyresgaranti skulle i inte ringa grad undanröja den osäkerhet om den
framtida utvecklingen som nu hämmar bygginitiativen. I reservationer (s)
bl. a. till civilutskottets betänkande CU 1981 /82:24 (res. 1,8,12 och 14) har
redogjorts för de positiva effekterna av förslag motsvarande dem som nu
motionsvis förs fram. Utskottet som hänvisar till vad i dessa reservationer
anförts föreslår att riksdagen godkänner vad i motion 2548 (s) i motsvarande
del anförts.
dels utskottet under 9 bort hemställa
9. beträffande vissa övriga frågor att riksdagen med bifall till motion
1981/82:2548 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
Avvikande mening
Bokföring av reparationslån
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att det
avsnitt i utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Inom utskottet” och slutar
”detta betänkande” bort lyda:
Utskottet har tillförts uppgifter från de allmännyttiga bostadsföretagens
organisation SABO om möjligheterna att utnyttja reparationslångivningen
utan att likvidationsskyldighet inträder. Bl. a. har upplysts att flera av
de allmännyttiga bostadsföretagen som har för avsikt att utnyttja reparationslånen
inte kommer att kunna göra detta utan att de blir likvidationsskyldiga.
I motion 2552 (m) har yrkats avslag på det i propositionen framförda
förslaget om att reparationslån skall kunna utgå för arbeten som påbörjas
efter den 31 juli 1982. Företrädare för moderata samlingspartiet har i
reservation (res. 2) till detta betänkande ställt sig bakom motionsförslaget.
Det saknas redan av denna anledning skäl för utskottet att som initiativ ta
upp den av SABO aktualiserade frågan.
I sakfrågan vill utskottet anföra följande. Riksdagen beslöt år 1972 (CU
1972:26) anta en lag (1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av
bostadslån m. m. Lagen infördes för att lösa de bokföringsproblem som
det tidigare tillämpade paritetslånesystemet gav upphov till. Sedermera
har riksdagen våren 1979 (CU 1978/79:35) beslutat att 1972 års lag skulle
ges en vidgad tillämpning så att lagen kom att omfatta även underhållslån.
Lagen innebär numera att den som är bokföringsskyldig och som har
tillgång i fastighet eller tomträtt för vilken paritets-, ränte- eller underhållslån
utgått är berättigad att som särskilda tillgångsposter i balansräkningen
CU 1981/82:42
10
ta upp belopp motsvarande den samlade skuldökningen på lånen. För
aktiebolagens del innebär detta att likvidationsskyldighet inte behöver
inträda som en följd av lånesystemets utformning.
Vid utskottets behandling avseende bokföringen av underhållslån våren
1979 anfördes från bokföringsnämnden att en utvidgning av 1972 års lag
till att omfatta också underhållslånen inte överensstämmer med vedertagen
redovisningspraxis. En sådan utvidgning skulle innebära att aktivering
av kostnader tillåts.
Enligt utskottets uppfattning kan inte i längden kostnader som inte
medför ökning av fastigheternas värde aktiveras. Vid behandlingen av
frågan om bokföring av underhållslånen våren 1979 anfördes i ett särskilt
yttrande (m) att om det visar sig omöjligt för ett allmännyttigt eller enskilt
bostadsföretag att nyttiggöra underhållslånen på grund av att redan en stor
del av det egna kapitalet gått förlorat konsekvensen rimligen borde bli att
företaget rekonstruerades. Hyresformen ger uppenbarligen inte den frihet
och dispositionsrätt i boendet, att de boende är beredda att täcka kostnaden
för bostaden. Vidare anfördes i det särskilda yttrandet att en lösning
är att företagen eller delar av dem likvideras varefter de boende själva tar
över fastigheterna genom bostadsrättsföreningar.
Vad i det särskilda yttrandet anförts gäller i motsvarande delar även
frågan om bokföringen av reparationslån. Utskottet kan inte medverka till
att 1972 års lag utvidgas ännu en gång för att därmed undvika att företagen
blir likvidationsskyldiga. Om problemet är av den vidd som framförts av
SABO finns ånyo skäl att betona att såväl de boendes egna krav på att
själva få ta över sina bostäder som samhällsekonomiska skäl talar för en
ökad övergång till bostadsrätt och direktägande av lägenheter.
1 sammanhanget vill utskottet slutligen erinra om vad konstitutionsutskottet
anförde i betänkandet (KU 1970:27 s. 7) avseende vissa grundlagsändringar
om att ärende framdeles liksom hittills normalt bör väckas
genom proposition eller motion och att politisk enighet bör eftersträvas i
de fall där initiativ kommer i fråga. Så har inte skett i det nu aktuella fallet.
Då våra ståndpunkter inte tillgodosetts återstår endast att vid kammarbehandlingen
yrka avslag på utskottsmajoritetens hemställan avseende bokföring
av reparationslån.
CU 1981/82:42
11
Bilaga
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om
bokföring av bostadslån m. m.
Härigenom föreskrivs att lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om
bokföring av bostadslån m. m. skall ha nedan angivna lydelse:
Nuvarande lydelse'
Föreslagen lydelse
Den som är bokföringsskyldig och har tillgång i fastighet eller tomträtt,
för vilken beviljats bostadslån enligt bostadslånekungörelsen (1967:552)
eller räntelån enligt räntelånekungörelsen (1967:553), får som en särskild
post bland tillgångarna i balansräkningen upptaga ett belopp som motsvarar
högst den samlade skuldökningen av bostadslån enligt 33 § bostadslånekungörelsen
och räntelån enligt 16 § räntelånekungörelsen. Posten skall
betecknas Bostadslånepost enligt lagen med vissa bestämmelser om bokföring
av bostadslån m. m.
Har den bokföringsskyldige erhållit underhållslån enligt förordningen
(1978:992) om lån för underhåll av vissa bostadshus, får som en särskild
tillgångspost i balansräkningen upptagas ett belopp som motsvarar lånebeloppet.
Posten skall betecknas Underhållslånepost enligt lagen med
vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m. m.
Har den bokföringsskyldige erhållit
reparationslån enligt förordningen
(1982:000) om lån för byggnadstekniska
åtgärder i bostadshus, får
som en särskild tillgångspost i balansräkningen
upptagas ett belopp
som motsvarar lånebeloppet. Posten
skall betecknas Reparationslånepost
enligt lagen med vissa bestämmelser
om bokföring av bostadslån m. m.
Avser tillgångsposten enligt första,
andra eller tredje stycket mer än
ett låneobjekt, skall av bokföringen
framgå hur posten fördelar sig på
objekten. Upplysning skall lämnas
om hur posten har påverkat årsresultatet.
Avser tillgångspost enligt första
eller andra stycket mer än ett låneobjekt,
skall av bokföringen framgå
hur posten fördelar sig på objekten.
Upplysning skall lämnas om hur
posten har påverkat årsresultatet.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1 Senaste lydelse 1979:314.