Civilutskottets betänkande
1981/82:26

om anslag till räntebidrag och bostadsbidrag m. m. (prop. 1981/
82:124 bil. 1)
1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1981/82:124 bilaga 1 (bostadsdepartementet)
föreslagit riksdagen att, såvitt nu är i fråga,

1. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om en förskjutning
från generella mot behovsprövade bostadssubventioner,

2. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ändrade
regler för räntebidrag,

3. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om studiemedel
vid inkomstprövningen av statligt och statskommunalt bostadsbidrag,

4. godkänna de ändringar i fråga om hyresgränser för statskommunalt
bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. som i regeringsprotokollet förordats,

5. godkänna den höjning av det statliga bostadsbidrag som i regeringsprotokollet
förordats,

6. godkänna den ändring i fråga om inkomstreducering av statligt och
statskommunalt bostadsbidrag som i regeringsprotokollet förordats,

7. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om beräkning
av förmögenhet i samband med inkomstprövningen av statligt och statskommunalt
bostadsbidrag,

8. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om ändrade grunder
för beräkning av låneunderlag och pantvärde för sådana småhus som bebos
av låntagaren,

9. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om riktlinjer för
utformningen av metoden för beräkning av låneunderlag och pantvärde för
småhus,

10. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ändrade
regler för räntebetalning och amortering av paritets- och räntelån,

11. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ändrade
regler för återbetalning av lån vid överlåtelse av småhus,

12. godkänna den ändring beträffande fördelningen av kostnadsansvaret
mellan staten och kommunerna som i regeringsprotokollet förordats i fråga
om statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl.,

13. under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1982/83 anvisa

a) till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 9000000000 kr.,

b) till Bostadsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 250000000 kr.

1 Riksdagen 1981/82. 19 sami. Nr 26

CU 1981/82:26

2

2 Motionerna m. m.

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels de under allmänna motionstiden 1982 väckta motionerna
1981/82

249 av Per Olof Håkansson (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag om utvidgning av räntebidrag m.m. att även omfatta
bidrag till kostnader för projektering för vissa bostäder i enlighet med vad
som anges i motionen,

652 av Maja Bäckström, m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära en översyn av reglerna för utbetalande av bostadsbidrag
i syfte att göra dessa preliminära i avvaktan på avräkning,

653 av Ivar Franzén och Rolf Andersson (båda c) vari hemställs att
riksdagen anhåller att regeringen skyndsamt låter utreda förutsättningarna
för och effekterna av att tillämpa i motionen föreslaget utökat skattejämkningssystem
i stället för nuvarande bostadsbidrag,

659 av Sten Svensson och Bengt Wittbom (båda m) vari såvitt nu är i
fråga hemställs

(1) att riksdagen hos regeringen begär förslag som syftar till att skapa
lika belåningsvillkor mellan enskild och allmän byggherre,

1545 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar sig
för att de statliga lånevillkoren vid nyproduktion och ombyggnad av flerbostadshus
utformas på sådant sätt att såväl enskilda, kooperativa som
kommunala bostadsföretag beviljas lån motsvarande 95 % av låneunderlaget,

1548 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen i avvaktan
på i budgetpropositionen aviserad, särskild proposition i ämnet, för Bostadsbidrag
m. m. för budgetåret 1982/83 beslutar anslå 993 000000 kr., ett i
förhållande till regeringsförslaget med 107 000000 kr., minskat anslag,

1549 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att principrna för beräkning av den garanterade
räntan för lån i det statliga bostadsfinansieringssystemet ändras fr.o.m.
1983 i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att för Räntebidrag m. m. för budgetåret 1982/
83 anvisa ett förslagsanslag av 5950000000 kr., ett i förhållande till regeringens
förslag minskat anslag med 1 050000000 kr.,

1625 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga föreslås

(7) att riksdagen beslutar att ytterligare upptrappning av den garanterade
räntan inte skall ske för bostadslån till allmännyttiga bostadsföretag,

CU 1981/82:26

3

2003 av Sten Svensson och Bengt Wittbom (båda m) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behoven av översyn av reglerna för utbetalning av bostadsbidrag
till enskilda bostadskonsumenter,

2067 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga - med hänvisning
till motion 1981/82:2018 — hemställs

(3) att riksdagen beslutar att s.k. produktionskostnadsbelåning skall
medges för småhus med äganderätt,

(4) att riksdagen uttalar att räntesubventionerna på sikt skall avskaffas
till den del de inte är motiverade av skilda skatteregler för olika upplåtelseformer,

dels de med anledning av proposition 1981/82:124 väckta motionerna
1981/82:

2316 av Gösta Bohman m.fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(1) att riksdagen avslår regeringens förslag om extra upptrappning av
den garanterade räntan och godkänner vad i motionen anförts,

(3) att riksdagen med anledning av vad i propositionen anförts uttalar att
produktionskostnadsanpassad belåning av småhus skall tillämpas enligt
vad i motionen anförts,

(4) att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade regler för återbetalning
av lån vid överlåtelse av småhus.

2360 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs
beträffande utformningen av bostadsbidragen

1. att riksdagen godkänner den höjning av det statliga bostadsbidraget
som i motionen förordats,

2. att riksdagen måtte uttala att skärpning på grund av förmögenhetsinnehav
inte skall ske vid beräkning av bostadstillägg samt att - om detta
inte skulle bifallas av riksdagen - riksdagen uttalar att rörelseförmögenheter
vid beräkning av bostadstillägg skall värderas efter de regler som
gäller vid förmögenhetstaxeringen,

3. att riksdagen under trettonde huvudtiteln till Bostadsbidrag m. m. för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 187000000 kr.,

2364 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om grunderna för
omfördelning av vissa bostadskostnader,

2. att riksdagen icke godkänner vad bostadsministern förordat i fråga
om

a) ändrade regler för räntebidrag för åren 1984 och 1985,

b) ökade räntebidrag för ny- och ombyggnad av enskilt ägda flerbostadshus,

3. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om garanterad ränta
för år 1983,

tl Riksdagen 1981182. 19 sami. Nr 26

CU 1981/82:26

4

4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag godkänner vad i
denna motion förordats om ändring i fråga om den nedre hyresgränsen för
statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl.,

5. att riksdagen godkänner vad i denna motion förordats om ändring av
de nedre inkomstgränserna för statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer
m.fl.,

6. att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1982/83 under
trettonde huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
55 milj. kr. förhöjt förslagsanslag av 1 305000000 kr.,

7. att riksdagen

a) inte godkänner vad bostadsministern förordat om produktionskostnadsanpassad
belåning av småhus,

b) godkänner vad i motionen anförts om temporär sänkning av den
garanterade räntan för styckebyggda småhus,

8. att riksdagen godkänner att ändrade regler för återbetalning av vissa
bostadslån skall träda i kraft den 1 januari 1983,

9. att riksdagen

a) som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förslag beträffande lediga lägenheter,

b) godkänner vad i motionen anförts om anslag för finansiering av lediga
lägenheter,

2367 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs att
riksdagen

(1) med avslag på regeringens förslag om ändrade regler för räntebidrag
godkänner vad i motionen anförts

a) om extra upptrappning av räntebidrag,

b) om ändrade regler för egnahem,

c) om ökade räntebidrag för ny- och ombyggnad av enskilt ägda flerbostadshus,

(3) med avslag på regeringens förslag om ändrade regler för bostadsbidrag
godkänner vad i denna motion anförts

a) om inkomstprövning i fråga om studiemedel,

b) om ändring av nedre hyresgränsen för statskommunalt bostadsbidrag,

c) om ändrade inkomstgränser,

(4) till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande
till regeringen förslag med 125 milj. kr. förhöjt förslagsanslag av
1375000000 kr.

Civilutskottet har yttrat sig till skatteutskottet såvitt avser vissa frågor
om hyresavgift (CU 1981/82:7 y).

CU 1981/82:26

5

3 Gällande ordning beträffande räntebidrag och bostadsbidrag

Räntebidraget hänför sig till tiden från utbetalningen av bostadslånet
främst såvitt avser styckebyggda småhus. I andra fall beviljas räntebidrag
också från färdigställandet och intill utbetalningen. Räntebidraget avser i
princip lånen inom låneunderlaget för bostäder. Räntebidraget utgörs av
skillnaden mellan å ena sidan faktiska räntekostnader för såväl bostadslån
som bottenlån och å andra sidan av en staten garanterad räntekostnad på
samma lån. Räntebidrag beräknas dock endast på den för räntebidrag
godtagna marknadsräntan. F. n. gäller en räntesats om 13% för lån med
obunden ränta, byggnadskrediter, tillfälliga lån m. m. Räntesats för enhetslån/serielån
med bunden ränta och mellankredit har fastställts till 12,95%
f. n. Räntan på bostadslån är 13% för år 1982.

De garanterade räntesatserna under det första året efter utbetalningen av
bostadslånet är följande i olika fall:

1 Flerfamiljshus: nybyggnad

1.1 de egentliga byggnadsarbetena påbörjade

1.2 ”

1.3 -

1.4

före 1977
under 1977
under 1978—
den 31 oktober
1980

efter den
31 oktober
1980

3,9%

3,6%

3,4%

3,0%

2 Flerfamiljshus: ombyggnad

2.1 preliminärt beslut eller dispens före 1977 3,9%

2.2” under 1977 3,6%

2.3 ” under 1978—

den 31 oktober
1980 3,4%

2.4 ” efter den

31 oktober

1980 3,0%

3 Småhus: ny- eller ombyggnad av hus som skall bebos av låntagaren
(ettbeslutsärenden)

3.1 lånebeslut eller dispens före 1978 6,0%

3.2 ” under 1978

— t. v. 5,5%

4 Gruppbyggda småhus

4.1 de egentliga byggnadsarbetena påbörjade före 1978 6,0%

4.2 ” under 1978

-t.v. 5,5%

CU 1981/82:26

6

5 Småhus: nybyggnad av hus som

1 skall hyras ut yrkesmässigt (”konventionellt” taxerad)

2 skall upplåtas med bostadsrätt

5.1 de egentliga byggnadsarbetena påbörjade

5.2 ”

5.3 ”

5.4 ”

före 1977
under 1977
under 1978—
den 31 oktober
1980

efter den
31 oktober
1980

3,9%

3,6%

3,4%

3,0%

6 Småhus: ombyggnad av hus som avses i 5

6.1 preliminärt beslut eller dispens

6.2 ”

6.3 ”

6.4

före 1977
under 1977
under 1978—
den 31 oktober
1980

efter den
31 oktober
1980

3,9%

3,6%

3,4%

3,0%

7 Småhus: ny- eller ombyggnad av hus som hyrs ut stadigvarande men inte
yrkesmässigt (”schablontaxerad”)

7.1 de egentliga byggnadsarbetena påbörjade

7.2 ”

före 1978
under 1978
- t. v.

6,0%

5,5%

De garanterade räntesatserna höjs f. n. med 0,50 procentenheter för
vaije följande år av lånetiden i de fall då den garanterade räntan första året
är 5,5 eller 6,0%. I övriga fall höjs de garanterade räntesatserna med 0,25
procentenheter för vaije följande år med nedan angivna undantag.

Om lånet har betalts ut före utgången av år 1980 skall utöver den
normala uppräkningen göras en engångsuppräkning för det år av lånetiden
som börjar under år 1981. Den totala uppräkningen av den garanterade
räntan blir i dessa fall följande.

Småhus som skall bebos av låntagaren (ettbeslutsärenden), gruppbyggda
småhus som inte hyrs ut yrkesmässigt eller upplåts med bostadsrätt (i
samtliga fall oavsett om lånet avser ny- eller ombyggnad)

1 Huset är färdigställt år 1975 1,55%

2 ” 1976 1,35%

3 ” 1977 1,15%

4 ” 1978 0,95%

5 ” 1979 0,75%

CU 1981/82:26

7

Hus som ägs av bostadsrättsförening (både småhus och flerfamiljshus)

1 Huset är färdigställt år 1975 0,65%

2 ” 1976 0,45%

3 Om huset är färdigställt år 1977 eller senare

görs ingen särskild engångsuppräkning

Bostadsbidrag kan utgå som statskommunalt bostadsbidrag (SKBB)
och/eller som statligt bostadsbidrag (SBB).

SBB utgår till familj med barn under 17 år som helt eller delvis försöijs
inom familjen. Bidraget har ingen direkt anknytning till bostadskonsumtionen.
Bidrag är inkomstprövat. Till grund för beräkningen av bidragets
storlek läggs den taxerade inkomsten vid taxeringen året före bidragsåret.
För makar läggs den sammanlagda taxerade inkomsten till grund för beräkningen.
Till den taxerade inkomsten läggs dels 20% av en familjs samlade
förmögenhet över 75000 kr., dels hela det sammanlagda avdraget för
underskott i förvärvskälla, dels ock hälften av ett hushålls studiemedel
enligt 4 kap. studiestödslagen.

Oreducerat bidrag utgår vid en bidragsgrundande årsinkomst som inte
överstiger 33000 kr. för ensamstående med barn och inte 41000 kr. för
makar m. fl. med barn.

Överstiger inkomsten för de olika grupperna dessa gränser reduceras
bidrag med 15 % av den del av inkomsten som ligger mellan gränsen och
62000 kr. i bidragsgrundande inkomst. Över 62000 kr. är reduktionen
24%. Oreducerat SBB är f. n. 2 160 kr. per barn och år.

SKBB utgår såväl till barnfamiljer som till hushåll utan barn. Inkomstprövningsreglerna
är desamma som beträffande SBB såvitt avser barnfamiljer.
För ensamstående utan barn reduceras bidraget med 15% av den
del av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 26000 kr. men inte
62000 kr. För makar m.fl. utan barn gäller motsvarande reduktion för
inkomst mellan 29000 kr. och 62000 kr. SKBB är vidare knutet till bostadskostnaden
och utgår med 80% av kostnaden mellan de s. k. hyresgränserna.
Den nedre gränsen är gemensam - 550 kr. per månad - för alla
grupper för vilka SKBB utgår. Den övre hyresgränsen varierar beroende
på antalet personer i familjen. Om både SBB och SKBB utgår läggs
bostadsbidragen samman och SBB minskas i första hand. F. n. svarar
staten för 38% av de totala kostnaderna för SKBB.

4 Utskottet

4.1 Inledning

Bostadsministern redogör i proposition 1981/82:124 (s. 9-11) för sin
uppfattning om bostadsstödets inriktning.

I propositionen föreslås bl. a. minskade räntesubventioner samt vissa
förändringar inom bostadsbidragssystemet. Dessa senare förslag läggs

CU 1981/82:26

8

fram i avsikt att öka betalningsförmågan för hushåll med relativt begränsade
ekonomiska resurser. I propositionen anges att det riktade bostadsstödet
till barnfamiljerna stärks i förhållande till det övriga bostadsstödet.
Detta uttrycker bostadsministern så att ändringarna kan sägas innebära en
omfördelning från generella till behovsprövade subventioner. Enligt hennes
uppfattning bör tyngdpunkten i subventionssystemet successivt förskjutas
från generella till behovsprövade subventioner, dvs. mot stödformer
som syftar till att stödja grupper med förhållandevis svag ekonomisk
ställning. I anslutning till vad i propositionen i nu berörd del förordats
hemställs att riksdagen godkänner en förskjutning från generella mot behovsprövade
bostadssubventioner.

Vad i propositionen sålunda anförts och hemställts kan utskottet som
princip acceptera. Även om i motioner framförts konkreta förslag om hur
utformningen av samhällets bostadsstöd bör utformas har inga erinringar
framförts mot bostadsministems principiella resonemang om en förskjutning
från generella mot individuella subventioner. Sålunda anförs i motion
2364 (s) att — om boendet skall belastas med ökade kostnader — detta
måste ske inom ramen för en fördelningspolitik utgående från rättvisa och
solidaritet i boendet. Därvid gäller enligt motionärerna bl.a. att stoppa
nedrustningen av bostadsbidragen och — om det kan anses statsfinansiellt
motiverat - dämpa utvecklingen av räntesubventioneringen.

Ett uttryck för det synsätt som präglat och präglar borgerlig bostadspolitik
ges i motion 2067 (m) yrkande 4 vari hemställs att riksdagen uttalar att
räntesubventionerna avskaffas till den del de inte motiveras av skilda
skatteregler för olika upplåtelseformer. Vad i denna motion anförts är
ytterligare ett bevis för hur den borgerliga besparingspolitiken tillåts urholka
och hotar omintetgöra en bostadspolitik grundad på sociala värderingar.
Ett avskaffande av räntesubventionerna skulle innebära stora kostnadsökningar
för många boende, ofta för dem som är i störst behov av
samhällets stöd. Utskottet kan inte tillstyrka en motion vars resultat skulle
medföra så stora försämringar för så många och vars sociala inriktning är
helt främmande för de principer som tidigare väglett en bred riksdagsmajoritet
vid utformningen av bostadspolitiken.

I det följande behandlar utskottet de konkreta förslag till förändringar av
räntebidragen och bostadsbidragen som tagits upp i propositionen och i
motionerna.

Innan utskottet behandlar dessa förslag vill utskottet erinra om att
bostadsministern som utgångspunkt för förslagen i den nu behandlade
propositionen utgått från att statsbudgeten skulle förstärkas med 1200
milj. kr. genom begränsning av ökningen av de samlade bostadssubventionerna,
inkl. en besparing på 70 milj. kr. som föreslogs redan i budgetpropositionen.
Förslagen i proposition 1981/82:124 utgår från den sålunda
förordade besparingen.

I motioner har inga yrkanden förts fram som direkt tar sikte på att

CU 1981/82:26

9

minska omfattningen av besparingarna. Däremot finns i motioner förslag
som innebär besparingar utöver de av bostadsministern förordade. Dessa
motioner behandlas nedan.

4.2 Räntebidrag

4.2.1 Inledning

Bostadsministern anför att de åtgärder som tidigare vidtagits för att
begränsa kostnaderna för räntebidragen gjorts mot bakgrund av att bostadssubventionernas
ökningstakt måste reduceras. Samtidigt har en något
bättre kostnadsparitet mellan olika årgångar av hus åstadkommits. För att
emellertid nå kostnadsparitet måste ytterligare åtgärder vidtas samtidigt
som takten i ökningen av de totala bostadssubventionerna måste minska.

I motion 2364 (s) yrkande 1 föreslås riksdagen godkänna vad i motionen
anförts om grunderna för omfördelningen av vissa boendekostnader. Motionärerna
kritiserar tidigare och nu aktuella upptrappningar av de garanterade
räntorna och anser att dessa upptrappningar inte är några reella
besparingar utan i själva verket utgörs av omfördelning av kostnader i
samhället. Denna typ av fördelningspolitik drabbar, enligt motionärerna,
allmännyttig hyresrätt och bostadsrätt särskilt hårt.

Motionärernas kritik förenas enligt utskottets uppfattning inte med några
konkreta förslag till hur en enligt deras uppfattning social bostadspolitik
skall utformas. Liksom regeringen utgår de från de allmänt omfattade
utgångspunkterna beträffande bostadspolitiken som i sin helhet senast
kom till uttryck i riksdagens bostadspolitiska beslut år 1974. Motionärernas
allmänna inställning om rättvisa och solidaritet i boendet är obestridd
liksom deras uppfattning om att omfördelade medel kan användas för att
slå vakt om och utveckla den sociala bostadspolitiken. Det är enligt utskottets
uppfattning varken meningsfullt eller realistiskt att genom ett riksdagens
godkännande enligt förslaget i motion 2364 (s) yrkande 1 lägga de i
motionen föga preciserade uppfattningarna till grund för ett riksdagens
beslut om inriktning av omfördelningen av boendekostnaderna.

4.2.2 Hyreshus

Normalt trappas de garanterade räntorna upp med 0,25 procentenheter
per år för hyreshus. En viss utjämning av kostnaderna sker framför allt
inom det allmännyttiga fastighetsbeståndet mellan olika årgångar av bostäder.
Ett av de bostadspolitiska motiven - att utjämna skillnaderna i
kapitalkostnader mellan olika årgångar - är därför mindre tungt vägande
för det allmännyttiga beståndet än för andra delar av bostadsmarknaden.
Bostadsministern anser ändå att extra upptrappning av de garanterade
räntorna bör göras för hyreshusens del men att de bör koncentreras till det
äldre beståndet. Utöver de normala årliga upptrappningarna föreslås under
år 1983, 1984 och 1985 upptrappningar inom intervallet 0,1-2,4 procenten -

CU 1981/82:26

10

heter för hyreshus med räntelån (inkl. hus för vilka sådant lån kunnat utgå
men ej sökts) och för hyreshus med paritetslån och nominella lån enligt
1967 års bostadslånekungörelse.

I detta sammanhang behandlar utskottet först förslaget i den under
allmänna motionstiden 1982 väckta motionen 1549 (m) yrkande 1 om
ändring av principerna för beräkning av räntebidrag till flerbostadshus. I
motionen föreslås ett nytt system för beräkning av räntebidrag, som kan
sammanfattas på följande sätt. Fr. o.m. år 1983, då systemet föreslås
införas, höjs den garanterade räntan med 8% årligen i flerfamiljshus.
Uppräkningen för nybyggda hus utgår från en räntenivå om 3%. Äldre
årgångar av hus förs in i systemet genom att en garanterad ränta räknas
fram för år 1982 med räntenivån nybyggnadsåret och med årliga uppräkningstal
beroende på nybyggnadsår. Med utgångspunkt i den ingående
garanterade räntan nybyggnadsåret beräknas den garanterade räntan för år
1982 genom en uppräkning med 8% per år för år efter 1970 samt med 5%
per år för år 1970 och tidigare. 1983 och framåt höjs den garanterade räntan
med 8 % per år. Efter 17 år skall inga räntebidrag utgå. Besparingseffekten
för staten beräknas till 2,1 miljarder kronor per år. I den med anledning av
den nu behandlade propositionen väckta motionen 2316 (m) yrkande 1
föreslås riksdagen med hänvisning till motion 1549 (m) avslå förslaget i
propositionen om extra upptrappning av de garanterade räntorna.

Det i motion 1549 (m) angivna systemet för uppräkning av den garanterade
räntan har för det allmännyttiga fastighetsbeståndet beräknats medföra
kapitalkostnadsökningar som är ungefär dubbelt så stora som de ökningar
som blir följden av de nu tillämpade normala årliga upptrappningarna.
Effekten på hyresnivån av förslaget i motionen har av motionärerna beräknats
till 150 kr./månad för en normal bostad. Enligt motionen skall vidare
räntebidrag endast utgå under 17 år. Detta innebär att ett antal årgångar
faller ur systemet redan år 1983. Om för dessa årgångar konvertering av
bottenlånen skall ske kan det innebära räntekostnadsökningar om ca 200
kr./månad för bottenlånet; kostnadsökningar som helt får betalas av de
boende. Utskottet kan sålunda inte stödja vad i motionerna 1549 (m)
yrkande 1 och 2316 (m) yrkande 1 förordats. Motionsförslagen kommer att
medföra så stora kostnadsökningar för de boende och leda till sådana
olikheter i boendekostnaderna med hänsyn till upplåtelseformerna att väsentliga
delar av den nuvarande sociala bostadspolitiken kommer att raseras.
Dessutom är förslaget i motionen inte så detaljerat i sin utformning
att det kan läggas till grund för förändringar redan fr. o. m. 1983.

I motion 2364 (s) yrkande 3 föreslås att riksdagen godkänner vad i
motionen anförts om garanterad ränta för år 1983 för hyreshus. Enligt
motionärernas uppfattning bör de hyreshöjningar som ett bifall till förslaget
i propositionen skulle innebära reduceras genom att de i propositionen
föreslagna extra upptrappningarna halveras samtidigt som den normala
upptrappningen på 0,25 procentenheter för år 1983 för det hyreshusbestånd
som färdigställts efter 1974 inte görs.

CU 1981/82:26

11

Utskottet, sorn ovan givit uttryck för en helt annorlunda inriktning av
bostadspolitiken, kan som ett provisorium acceptera omfördelningen av
kostnaderna inom ramen för finansieringssystemet avseende år 1983 under
förutsättning att den i propositionen föreslagna extra upptrappningen halveras
samtidigt som någon normal upptrappning om 0,25 procentenheter
inte görs för det hyreshusbestånd som färdigställts efter år 1974.

Förslag till förändringar avseende åren 1984 och 1985 bör föreläggas
riksdagen i 1983 års budgetproposition. Syftet med motion 2364 (s) yrkandena
2 a och 3 är därmed i allt väsentligt tillgodosett. Förslaget i propositionen
avstyrks i motsvarande del.

Utskottet kan inte heller ställa sig bakom varken förslaget i motion 1625
(vpk) yrkande 7 om att ingen ytterligare upptrappning skall ske av den
garanterade räntan för allmännyttiga bostadsföretag eller förslaget i motion
2367 (vpk) yrkande 1 a om räntebidrag till hyreshusen. Förslaget i propositionen
tillstyrks.

4.2.3 Bostadsrättshus

Förslaget i propositionen innebär extra upptrappning av de garanterade
räntorna inom intervallet 0,2-2,7 procentenheter utöver den normala höjningen
för åren 1983, 1984 och 1985 för bostadsrättshus med låneform och
färdigställandeår motsvarande de som tidigare angivits för hyreshusen. De
höga kapitalkostnaderna i nyproduktionen har i det allmännyttiga beståndet
i viss mån fördelats på det äldre beståndet. I bostadsrättshus har någon
kostnadsutjämning — utöver tidigare beslut om extra upptrappning - inte
skett. Detta anges i propositionen ha medfört att boendekostnaderna i
dessa hus ofta är lägre än i hyreshus av motsvarande ålder. Detta gör det
enligt bostadsministerns uppfattning motiverat att höja de garanterade
räntorna mera för bostadsrättshusen än för motsvarande årgångar av hyreshus.

Den uppfattning som förs fram i propositionen avseende extra upptrappning
för år 1983 kan utskottet acceptera. Detta innebär att förslaget i
motion 2316 (m) yrkande 1 om att höjningen av de garanterade räntorna för
bostadsrättshusen skall vara desamma som för hyreshusen avstyrks. Inte
heller kan utskottet tillstyrka förslaget i motion 1549 (m) yrkande 1 om att
det i motionen förordade räntebidragssystemet skall tillämpas avseende
bostadsrättshusen. Vad utskottet anfört ovan (s. 10) vid behandling av
motionen avseende hyreshusen är i allt väsentligt giltigt även beträffande
bostadsrättshusen.

Förslag beträffande räntebidragen m. m. avseende bostadsrättshus för
åren 1984 och 1985 liksom för hyreshusen bör lämnas i 1983 års budgetproposition.
Utskottet tillstyrker i sak motion 2364 (s) yrkande 2 a.

t2 Riksdagen 1981182. 19 sami. Nr 26

CU 1981/82:26

12

4.2.4 Egna hem

I propositionen föreslås extra upptrappning av den garanterade räntan
utöver den normala höjningen för åren 1983, 1984, 1985 inom intervallet
0,15—1,40 procentenheter för egnahem med färdigställandeår 1975-1979.

Utskottet tillstyrker på i propositionen anförda grunder de förordade
upptrappningarna för år 1983.

Förslaget i motion 2364 (s) yrkande 2 a om att beslut om upptrappningar
för åren 1984 och 1985 inte nu skall fattas tillstyrks av utskottet. Liksom
beträffande hyreshusen och bostadsrättshusen bör förslag om räntebidragen
för dessa år lämnas i 1983 års budgetproposition.

Förslagen i motionerna 2316 (m) yrkande 1 och 2367 (vpk) yrkande 1 a
om att extra upptrappning av de garanterade räntorna inte skall ske avstyrks
med hänvisning till vad ovan anförts.

4.2.5 Ökade räntebidrag för ny- och ombyggnad av enskilt ägda flerbos
t ads hus m.m.

1 propositionen föreslås att räntebidrag, när bostadslån lämnas inom
92% av låneunderlaget, dvs. för enskilda fastighetsägare m.fl., beräknas
på ett underlag som motsvarar 95 % av låneunderlaget varvid räntebidraget
för den del av underlaget som överstiger 92% bör beräknas med utgångspunkt
i gällande bostadslåneränta.

I motionerna 2364 (s) yrkande 2 b och 2367 (vpk) yrkande 1 c hemställs
att riksdagen avslår detta förslag.

Som framgår av propositionen har den allmänna räntenivån stigit avsevärt
sedan år 1977 då den nu gällande övre gränsen för lån och bidrag för
enskilda fastighetsägare beslöts. Dessa räntehöjningar har medfört ökade
kapitalkostnader inte minst för denna kategori fastighetsägare. Genom
förslaget i propositionen kommer kapitalkostnaderna för den egna insatsen
delvis att minska. Utskottet tillstyrker vad i propositionen förordats och
avstyrker bifall till de däremot ställda motionsyrkandena.

I detta sammanhang behandlar utskottet den under allmänna motionstiden
1982 väckta motionen 249 (s) i vilken föreslås att räntebidrag under
vissa förutsättningar skall utgå även för kostnader för projektering av
flerbostadshus och för småhus som avses upplåtas med hyres- eller bostadsrätt.

Utskottet behandlade år 1981 (CU 1980/81:29 s. 39-40) ett yrkande med
samma innehåll som det nu aktuella. Utskottet erinrade då om att stöd till
projekteringskostnader tidigare getts från arbetsmarknadsmässiga utgångspunkter
och att frågan torde få bedömas i mera generella sammanhang.
Utskottet som avstyrkte bifall till motionsförslaget finnér inte tillräckliga
skäl föreligga att frångå sitt tidigare ställningstagande.

CU 1981/82:26

13

4.3 Bostadsbidrag

4.3.1 Inledning

Ett enigt civilutskott har tidigare (CU 1979/80:6) anfört att principen att i
första hand inrikta reformerna inom bostadsbidragssystemet mot att stödja
trångbodda hushåll och hushåll med stor försöijningsbörda torde vara
obestridd.

I den nu föreliggande propositionen ges uttryck för samma uppfattning.
Bostadsministern anför i propositionen (s. 19) att reglerna för statliga
bostadsbidrag (SBB) och för statskommunala bostadsbidrag (SKBB) under
senare år varit dels de fördelningspolitiska strävandena att styra stödet
till de hushåll som har störst behov av bidrag, dels de bostadspolitiska
strävandena att göra det möjligt för inkomstsvaga hushåll att hålla sig med
en modern bostad som är tillräckligt stor för familjens behov. Dessa
strävanden bör enligt bostadsministerns mening alltjämt ligga till grund för
bostadsbidragens utformning.

Utskottet har självfallet ingen anledning att motsätta sig vad i propositionen
i denna del anförts eftersom bostadsministerns uppfattning i sak överensstämmer
med vad utskottet tidigare givit uttryck för.

Utskottet behandlar i det följande de förslag om ändringar i bostadsbidragssystemet
som lagts fram i propositionen och i olika motioner. Utskottet
vill emellertid notera vad bostadsministern anfört om att ändringarna
inom systemet för år 1983 — i avvaktan på bostadsbidragskommitténs
betänkande som kommer att avlämnas senare i vår - bör göras inom
ramen för bidragens nuvarande principiella utformning.

4.3.2 Statligt bostadsbidrag

SBB utgår till familj med barn under sjutton år som helt eller delvis
försörjs inom familjen. Bidraget har ingen direkt anknytning till bostadskonsumtionen
utan syftet är främst fördelningspolitiskt. SBB är inkomstprövat.

Utifrån den ovan angivna utgångspunkten att bostadsbidraget bör höjas
så att det bättre anpassas till hushållens försörjningsbörda och så att
barnfamiljerna kompenseras för de minskade generella bostadssubventionerna
som behandlats i det föregående förordas i propositionen att SBB
höjs med 720 kr. per barn och år till 2 880 kr.

I motion 2360 (m) yrkande 1 föreslås en höjning av SBB med 540 kr. per
barn och år. Motionärernas förslag kompletteras med ett yrkande i samma
motion om ökat s.k. flerbarnstillägg inom barnbidragssystemet. Det senare
förslaget har hänvisats till socialutskottet.

I sak torde inga delade meningar föreligga om inriktningen av bostadsbidragsgivningen.
Utskottet är emellertid inte berett acceptera den lägre
ambitionsnivå som präglar förslaget i motion 2360 (m) yrkande 1. De
höjningar av SBB som föreslås i motionen ger i mindre omfattning än

CU 1981/82:26

14

förslaget i propositionen möjligheter för barnfamiljerna att kompensera sig
för de minskade generella bostadssubventionerna. Utskottet avstyrker
med det anförda motion 2360 (m) yrkande 1 och tillstyrker förslaget i
propositionen om nivån för SBB under år 1983.

4.3.3 Hyresgränser

SKBB är knutet till bostadskostnaden och utgår med 80% av denna
kostnad mellan de s. k. hyresgränserna.

Den nedre hyresgränsen är gemensam för alla grupper för vilka
SKBB utgår. Den är f. n. 550 kr./månad. I propositionen föreslås att den
höjs med 100 kr./månad, i motion 2364 (s) yrkande 4 att den höjs med 50
kr./månad och i motion 2367 (vpk) yrkande 3 b att gränsen skall vara
oförändrat 550 kr./månad.

Som framgått ovan är den nedre hyresgränsen densamma för alla hushåll
oberoende av försörjningsbördan. Det statliga bostadsbidraget (SBB) ökar
däremot med antalet barn i hushållet. Från fördelningspolitisk synpunkt
bör, vid ett val inom en begränsad resursram, en höjning av SBB föredras
framför oförändrad nedre hyresgräns enligt förslaget i (vpk)-motionen.
Inte heller förslaget i (s)-motionen om en höjning av gränsen med 50 kr./
månad kan i nuvarande statsfinansiella läge godtas. Utskottet tillstyrker
vad bostadsministern förordat om höjning av den nedre hyresgränsen och
avslår motionerna 2364 (s) yrkande 4 och 2367 (vpk) yrkande 3 b.

Vad i propositionen föreslagits om de övre hyresgränserna har
inte givit utskottet anledning till erinran.

4.3.4 Inkomstgränser m. m.

Bostadsbidragen reduceras med 15% av inkomsten över den nedre
inkomstgränsen. Nivån på denna gräns samt förslag till förändringar
fr. o. m. den 1 januari 1983 som förts fram i motioner framgår av nedanstående
uppställning. I propositionen föreslås inga förändringar av den
nedre inkomstgränsen.

	Gällande nedre inkomstgränser fr. o. m. 1982-01-01 (gränserna bör enl. förslag i prop. gälla även under år 1983)	Förändringar avseende år 1983 enl. förslag i motion motion 2364 (s) 2367 (vpk) yrk. 5 yrk. 3 c
Ensamstående
utan barn	26000	+3000	+ 3000
Makar m. fl.
utan barn	29000	—	—
Ensamstående
med barn	33 000	+ 3000	+ 8000
Makar m. fl.
med barn	41000	-	-

CU 1981/82:26

15

Förslaget i propositionen om oförändrade nedre inkomstgränser utgår
från det faktum att en höjning av gränserna innebär att alla hushåll som har
inkomster över dessa gränser ges ett ökat stöd oberoende av försöijningsbördan.
Vid ett val i nu rådande ekonomiska situation delar utskottet
bostadsministems uppfattning att en höjning av SBB är att föredra framför
en höjning av de nedre inkomstgränserna. Utskottet har ovan uttalat sig för
en höjning av SBB. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2364
(s) yrkande 5 och 2367 (vpk) yrkande 3 c om höjda nedre inkomstgränser.

För hushåll som har en inkomst över 62 000 kr. reduceras bidraget med
24% över denna inkomst - den s.k. övre inkomstgränsen. Vad i
propositionen föreslagits om att reduktionsfaktorn bör sänkas från
24% till 22 % tillstyrks av utskottet.

4.3.5 Förmögenhetsprövning

Enligt gällande regler skall 20% av ett hushålls samlade förmögenhet
över 75000 kr. läggas till den s.k. bidragsgrundande inkomsten.
Förmögenhetsgränsen har varit oförändrad sedan 1977 då den höjdes med
anledning av effekterna av 1975 års allmänna fastighetstaxering. För att
neutralisera effekterna av 1981 års allmänna fastighetstaxering bör enligt
bostadsministern även denna gång förmögenhetsregeln ändras. Detta bör
enligt hennes uppfattning ske genom att en särregel införs. För egnahem
föreslås gälla att vid beräkning av förmögenhetens storlek skall bortses
från värdet av den fastighet den bidragssökande bor på och från skulder för
vilka säkerhet i form av inteckningar i denna fastighet lämnats. För bostadshus
på jordbruksfastighet föreslås särregeln avse värdet av bostadsbyggnaden
och motsvarande andel av de totala låneskulderna som belöper
på fastigheten. Enligt vad utskottet sedermera erfarit från bostadsdepartementet
är avsikten i propositionen att för jordbruksfastigheter skall gälla
att man skall bortse inte endast från värdet av och låneskulderna på
bostadsbyggnaden utan även från värdet och låneskulderna på den tomtmark
som hänförs till bostadshuset. Med hänsyn till att fastighetsvärdet
inte längre beaktas föreslås förmögenhetsgränsen sänkt till 50000 kr.

I motion 2360 (m) yrkande 2 föreslås i första hand riksdagen uttala att
skärpning på grund av förmögenhetsinnehav inte skall ske när bostadsbidraget
beräknas. Skärpningen inträffar, enligt motionärerna, för dem som
har underskott, t. ex. i ett fritidshus eller i ett egnahem, medan de som vid
samma bruttoinkomst har en fastighet som är föga eller inte alls intecknad
inte alls drabbas av någon skärpning.

Enligt utskottets uppfattning är det lämpligt att åtgärder vidtas för att
neutralisera effekterna på bostadsbidragen av de höjda taxeringsvärdena
som i allmänhet blivit följden av 1981 års allmänna fastighetstaxering.
Därvid kan olika lösningar övervägas, lösningar som i det enskilda fallet
ger olika utfall. Detta konstateras även i motion 2360 (m). Utskottet vill för
sin del tillägga att om en förmögenhetsregel av samma utformning som f. n.

CU 1981/82:26

16

skall behållas även fr. o. m. år 1983 förmögenhetsgränsen torde få höjas
inte oväsentligt. Utskottet är inte berett förorda att så sker. Vad i propositionen
föreslagits och sedermera erfarits om förmögenhetsregeln finnér sig
utskottet kunna godta.

Det anförda innebär att utskottet inte heller kan ställa sig bakom andrahandsyrkandet
i motion 2360 (m) yrkande 2 om att rörelseförmögenhet
vid beräkning av bostadsbidrag skall värderas efter de
regler som gäller vid förmögenhetstaxeringen för rörelseidkare som belånat
sitt egnahem. De skulder som motionärerna nämner är i formell
mening inte knutna till rörelsen utan till bostadsfastigheten. Motionärernas
förslag torde vidare förutsätta helt andra och ökade insatser från de organ
som har att handlägga ärenden om bostadsbidrag. Slutligen vill utskottet
framhålla att vad i motion 2360 (m) yrkande 2 föreslagits om förmögenhetsregeln
kommer att innebära stora kostnadsökningar för samhället. I motionen
lämnas inga förslag på hur dessa kostnader skall täckas.

Hälften av ett hushålls samlade studiemedel räknas vid inkomstprövningen
av 1982 års bostadsbidrag in i den bidragsgrundande inkomsten.
Civilutskottet har tidigare uttalat (CU 1980/81:29) att ställningstagande
till hur studiemedel skall bedömas vid inkomstprövning av bostadsbidrag
fr.o.m. år 1983 borde anstå till dess bostadsbidragskommitténs förslag
förelåg. Som tidigare anförts (s. 13) har det inte varit möjligt att lägga
bostadsbidragskommitténs förslag till grund för bidragsgivningens framtida
utformning. 1 propositionen förordas därför att de nuvarande reglerna
om hur studiemedel skall beaktas i bostadsbidragssammanhang t. v. behålls
oförändrade.

Utskottet har ingen erinran mot detta förslag. Vad i motion 2367 (vpk)
yrkande 3 a föreslagits om att studiemedel inte skall räknas in i den bidragsgrundande
inkomsten avstyrks sålunda.

4.3.6 Övriga frågor

I fyra motioner tas upp frågor om utformningen av bidragsgivningen,
vilka delvis berör bostadsbidragskommitténs arbete. Vissa av motionsyrkandena
har tidigare behandlats av riksdagen och avslagits, bl. a. med den
motiveringen att bostadsbidragskommitténs arbete bör avvaktas.

Detta gäller bl. a. det förslag som nu förs fram i motion 652 (s) om en
översyn av reglerna för utbetalande av bostadsbidragen i avsikt att göra
bidragen preliminära och förslaget i motion 653 (c) om ett utökat skattejämkningssystem
i stället för nuvarande bostadsbidrag.

Vad i dessa motioner föreslagits bör inte föranleda någon riksdagens
åtgärd. Bostadsbidragskommitténs betänkande bör avvaktas.

Inte heller vad i motion 2003 (m) förordats om översyn av utbetalningsrutinerna
så att utbetalningen av bostadsbidrag, i vissa fall, skall kunna
utbetalas direkt till hyresvärden bör nu föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet förutsätter att frågan ånyo kommer under riksdagens prövning
när beredningen av bostadsbidragskommitténs förslag slutförts.

CU 1981/82:26

17

Utskottet anser det därför inte lämpligt att genom ett i motionen begärt
tillkännagivande föreslå riksdagen att begära en översyn i frågan.

Även vad i motion 1548 (m) föreslagits om avveckling av bostadsbidrag
till hushåll utan barn avstyrks med hänvisning till bostadsbidragskommitténs
kommande betänkande.

4.4 Ändrade regler för belåning av egnahem m. m.

I propositionen föreslås att produktionskostnadsbelåning skall
tillämpas för gruppbyggda småhus som upphandlats i konkurrens.
Underlag för lån och räntebidrag blir - med vissa i propositionen närmare
angivna undantag — i huvudsak de anbudsbaserade kostnaderna. Den nya
ordningen föreslås, med vissa övergångsregler, träda i kraft vid halvårsskiftet
1982. För att få överensstämmelse med hyres- och bostadsrättshusen
bör den nu förordade produktionskostnadsbelåningen göras temporär
så att belåningsmetoden tillämpas i fråga om hus som fått preliminärt
lånebeslut under tiden från dagen efter propositionens avlämnande t. o. m.
den 30 juni 1983. Ytterligare förutsättningar gäller beträffande när ansökan
skall ha inkommit till förmedlingsorganet och när byggnadsarbetena senast
skall påböijas.

Beträffande styckebyggda småhus föreslås i propositionen följande.
En normaliserad produktionskostnadsvärdering bör ligga till grund
för beräkning av lån och räntebidrag. Med hänsyn till behovet av ett ökat
bostadsbyggande förordas i propositionen att länsbostadsnämnderna ges
möjlighet att, om det genom anbudsbaserad upphandling av gruppbyggda
småhus kan anses ha etablerats en produktionskostnadsnivå som är högre
än den som kan godtas med tillämpning av den normaliserade metoden,
göra en relativ anpassning av låneunderlag och pantvärde för styckebyggda
småhus till den högre nivån. Den nu refererade ordningen föreslås
gälla under samma tid som den temporära ordningen avseende produktionskostnadsbelåning
för gruppbyggda småhus.

I motion 2067 (m) yrkande 3 föreslås att riksdagen beslutar att produktionskostnadsbelåning
skall medges för småhus med äganderätt medan i
motion 2316 (m) yrkande 3 föreslås att de nya reglerna permanentas. 1
motionerna 2364 (s) yrkande 7 a och 2367 (vpk) yrkande 1 b föreslås riksdagen
avslå regeringens förslag om produktionskostnadsbelåning för småhus.
Slutligen förs i motion 2364 (s) yrkande 7 b fram den uppfattningen att
den garanterade räntan för styckebyggda småhus bör sänkas med 0,5
procentenheter till 5,0% för ärenden som får lånebeslut under tiden från
dagen efter motionens avlämnande och fram t. o. m. den 30 juni 1983.

Utskottet vill anföra följande. Som anförs i propositionen har genom
produktionskostnadsbelåningen en befarad nedgång hejdats såvitt avser
produktionen av hyres- och bostadsrättshus. Minskningen i nyproduktionen
avser i huvudsak minskningen av produktionen av egnahem. Det är

CU 1981/82:26

18

därför enligt utskottets mening viktigt och nödvändigt att olika åtgärder
vidtas för att hejda denna minskning. Utskottet har inte skäl att anta annat
än att produktionskostnadsbelåning kommer att stimulera nyproduktionen
avseende småhus. Utskottet har sålunda i huvudfrågan ingen annan uppfattning
än den bostadsministern för fram; för gruppbyggda småhus bör
den i propositionen föreslagna ordningen tillämpas under den tid som
angivits i propositionen.

Vad i propositionen anförts om relativ anpassning av låneunderlag och
pantvärde för styrelsebyggda småhus kan utskottet acceptera.

Vad utskottet anfört innebär sålunda ett bifall i huvudfrågan om åtgärder
för att genom bättre låneförutsättningar göra det möjligt att undvika en
fortsatt nedgång i nyproduktionen av egnahem. Utskottet avstyrker sålunda
bifall till motionerna 2364 (s) yrkande 7 och 2367 (vpk) yrkande 1 b om
avslag på de nu behandlade propositionsförslagen.

Genom förslaget i propositionen har vad i motion 2067 (m) yrkade 3
föreslagits tillgodosetts i allt väsentligt. Förslaget i motion 2316 (m) yrkande
3 om att de i propositionen föreslagna reglerna skall permanentas
avstyrks. De nu diskuterade förslagen har sådant samband med motsvarande
regler för hyres- och bostadsrättshusen att de bör ges samma utsträckning
i tiden.

Vad i propositionen föreslagits om utformning av metoden för den
normaliserande produktionskostnadsvärderingen i fråga
om småhus samt om ändrade lånevillkor för vissa paritets-
och räntelån har inte givit utskottet anledning till erinran eller
särskilt uttalande.

4.5 Ändrade regler för återbetalning av lån vid överlåtelse av småhus

I propositionen föreslås att en ordning införs som innebär att möjligheten
för bl. a. en ny ägare av en statligt belånad egnahemsfastighet att få
överta statslånet begränsas. Förslaget innebär sammanfattningsvis att
återstående lånebelopp under 15000 kr. återbetalas på en gång i samband
med överlåtelsen. I övriga fall förordas att fyra femtedelar av utestående
lånebelopp vid överlåtelsen dock högst 15000 kr. skall återkrävas. Lån
enligt bostadsfinansieringsförordningen och enligt 1967 års bostadslånekungörelse
eller motsvarande äldre bestämmelser anges böra omfattas av
förslaget. Vissa typer av lån föreslås dock undantas. Den nya ordningen
föreslås träda i kraft den 1 juli 1983 och dessutom endast tillämpas i
ärenden i vilka förvärvet av fastigheten m. m. skett efter denna tidpunkt.

I motion 2316 (m) yrkande 4 föreslås riksdagen avslå regeringens förslag
om ändrade regler för återbetalning av lån vid överlåtelse av småhus
medan i motion 2364 (s) yrkande 8 föreslås att förslaget i propositionen
antas med den ändringen att det skall träda i kraft den 1 januari 1983.

Utskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen att det från

CU 1981/82:26

19

allmänna bostadspolitiska synpunkter finns skäl att kräva en snabbare
återbetalning av statslånet vid överlåtelse av småhus. Utskottet har heller
ingen erinran mot den utformning av förslaget som detta fått i
propositionen. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 2316
(m) yrkande 4.

Vad i motion 2364 (s) yrkande 8 föreslagits om ikraftträdande av
förslaget kan utskottet acceptera. Enligt beräkningar som utförts inom
bostadsdepartementet skulle till statsverket återföras ca 150 milj. kr. mera
om de nya reglerna börjar gälla vid årsskiftet 1982-1983 än vid halvårsskiftet
1983. Enligt vad utskottet erfarit torde den administrativa hanteringen
som de nya reglerna ger upphov till inte vara särskilt omfattande. Även om
utskottet har förståelse för behovet av att i god tid informera allmänheten
om de nu diskuterade förslagen finner utskottet inte detta motiv vara
tillräckligt bärande vid en jämförande bedömning gentemot motivet att
förstärka statskassan. Utskottet föreslår därför att riksdagen beträffande
ikraftträdande av de nu behandlade förslagen som sin mening ger regeringen
till känna att den nya ordningen skall träda i kraft den 1 januari 1983
med i övrigt oförändrade övergångsregler.

4.6 Övriga frågor

I några motioner tas upp frågor som inte direkt berör förslagen i propositionen.

Detta gäller förslaget i motion 2364 (s) yrkandena 9 a och 9 b om att
regeringen under hösten 1982 skall presenteras förslag om hur problemen
med de lediga lägenheterna skall angripas samt att 175 milj. kr. skall anslås
på tilläggsbudget för nästa budgetår så att problemen kan lösas.

En utredning om problemen med de lediga lägenheterna pågår inom
bostadsstyrelsen i samråd med vissa berörda kommuner.

Resultatet av utredningen bör avvaktas. Utskottet utgår från att regeringen
om så visar sig lämpligt för riksdagen presenterar förslag till hur
problemen bör lösas utan någon riksdagens uttryckliga begäran därom. I
ett sådant sammanhang blir det naturligt att även behandla medelsfrågan.
Motion 2364 (s) yrkande 9 avstyrks med hänvisning till det anförda.

I motion 1545 (m) föreslås riksdagen uttala att statliga bostadslån vid nyoch
ombyggnad av flerbostadshus utformas så att lån beviljas motsvarande
95% av låneunderlaget. I motion 659 (m) yrkande 1 begärs förslag som
syftar till att skapa lika belåningsvillkor för enskild och allmän byggherre.

De båda motionsyrkandena avstyrks med hänvisning till tidigare ställningstaganden.

CU 1981/82:26

20

4.7 Anslag

4.7.1 Räntebidrag

I propositionen föreslås riksdagen till Räntebidrag m. m. anvisa ett förslagsanslag
av 9000 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Några nämnvärda
effekter av förslagen i propositionen beräknas inte för nästa budgetår.

I motion 1549 (m) yrkande 2 föreslås ett anslag om 5950 milj. kr. till
Räntebidrag m. m.

Förslaget utgår från ett i samma motion förordat räntebidragssystem.
Detta system har avvisats av utskottet varför även motionsförslaget om
anslagsberäkningen avstyrks. Förslaget i propositionen tillstyrks.

4.7.2 Bostadsbidrag

Vad i propositionen föreslagits om ändring beträffande fördelning av
kostnadsansvaret mellan staten och kommunerna i fråga om SKBB tillstyrks
av utskottet.

I propositionen föreslås riksdagen till Bostadsbidrag m. m. anvisa ett
förslagsanslag av 1 250 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

I motionerna 1548 (m), 2360 (m) yrkande 3, 2364 (s) yrkande 6 och 2367
(vpk) yrkande 4 föreslås att från propositionen avvikande anslag beräknas.
De nu aktuella motionsförslagen utgår från en i motionerna redovisad
uppfattning om utformningen av bidragsgivningen för år 1983.

Utskottet har ingen erinran mot anslagsberäkningen i budgetpropositionen.
De ytterligare medel som kan fordras för täckning av riksdagens
kommande beslut om bostadsbidrag får anvisas på tilläggsbudget. Det
finns därför inte anledning att nu tillstyrka motionerna.

Vad i övrigt i propositionen anförts om bostadsbidrag m. m. har inte givit
utskottet anledning till erinran.

4.8 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förskjutning från generella mot behovsprövade
subventioner att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

2. beträffande avskaffande av räntesubventioner att riksdagen
avslår motion 1981/82: 2067 yrkande 4,

3. beträffande omfördelning av vissa boendekostnader att riksdagen
avslår motion 1981/82:2364 yrkande 1,

4. beträffande principerna för ett nytt räntebidragssystem att riksdagen
avslår motionerna 1981/82:1549 yrkande 1 och 2316 yrkande
1, båda yrkandena i motsvarande delar.

CU 1981/82:26

21

5. beträffande upptrappning av garanterade räntor att riksdagen
bifaller motion 1981/82:2364 yrkandena 2 a och 3 samt avslår
vad i regeringsprotokollet förordats och motionerna 1981/
82:1549 yrkande 1 och 2316 yrkande 1, de två sistnämnda
yrkandena i motsvarande delar,

6. beträffande upptrappning av garanterade räntor avseende allmännyttiga
bostadsföretag m.m. att riksdagen godkänner vad i
regeringsprotokollet förordats och avslår motionerna 1981/
82:1625 yrkande 7 och 2367 yrkande 1 a,

7. beträffande ökade räntebidrag för vissa flerbostadshus att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats och avslår
motionerna 1981/82: 2364 yrkande 2 b och 2367 yrkande 1 c,

8. beträffande räntebidrag för vissa projekteringskostnader att
riksdagen avslår motion 1981/82:249,

9. beträffande höjningen av det statliga bostadsbidraget att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats och avslår
motion 1981/82:2360 yrkande 1,

10. beträffande den nedre hyre sgränsen för bostadsbidrag att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats och avslår
motionerna 1981/82:2364 yrkande 4 och 2367 yrkande 3 b,

11. beträffande de övre hy res gräns erna för vissa bostadsbidrag att
riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

12. beträffande nedre inkomstgränsen för bostadsbidrag att riksdagen
avslår motionerna 1981/82:2364 yrkande 5 och 2367 yrkande
3 c,

13. beträffande reduktionsfaktorn för vissa bostadsbidrag att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

14. beträffande beräkning av förmögenhet vid fastställande av bostadsbidrag
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
och av utskottet förordats såvitt nu är i fråga och avslår motion
1981/82: 2360 yrkande 2,

15. beträffande studiemedel vid inkomstprövning av bostadsbidrag
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats
och avslår motion 1981/82:2367 yrkande 3 a,

16. beträffande preliminära bostadsbidrag att riksdagen avslår motion
1981/82:652,

17. beträffande utökat skattejämkningssystem i stället för bostadsbidrag
att riksdagen avslår motion 1981/82:653,

18. beträffande utbetalande av bostadsbidragen till hyresvärden att
riksdagen avslår motion 1981/82:2003,

19. beträffande avveckling av bostadsbidrag till hushåll utan barn
att riksdagen avslår motion 1981/82:1548 i motsvarande del,

20. beträffande grunder för beräkning av låneunderlag och pantvärde
för vissa småhus att riksdagen godkänner vad i regerings -

CU 1981/82:26

22

protokollet förordats och avslår motionerna 1981/82:2067 yrkande
3, 2316 yrkande 3, 2364 yrkandena 7 a och 7 b samt 2367
yrkande 1 b,

21. beträffande riktlinjer för utformningen av viss beräkningsmetod
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

22. beträffande ändrade regler för räntebetalning och amortering
av paritets- och räntelån att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

23. beträffande ändrade regler för återbetalning av vissa lån såvitt
inte avser ikraftträdandet att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats och avslår motion 1981/82:2316 yrkande
4,

24. beträffande ikraftträdandet avseende ändrade regler för återbetalning
av vissa lån att riksdagen med anledning av vad i regeringsprotokollet
förordats och med bifall till motion 1981/
82:2364 yrkande 8, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

25. beträffande förslag om lediga lägenheter att riksdagen avslår
motion 1981/82:2364 yrkandena 9 a och 9 b,

26. beträffande viss utformning av lånevillkoren att riksdagen avslår
motionerna 1981/82:659 yrkande 1 och 1545,

27. beträffande anslag till räntebidrag m.m. att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1981/
82: 1549 yrkande 2 under trettonde huvudtiteln för budgetåret
1982/83 till Räntebidrag m.m. anvisar ett förslagsanslag av
9000000000 kr.,

28. beträffande ändring avseende fördelning av kostnadsansvaret
mellan staten och kommunerna för vissa bostadsbidrag att
riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

29. beträffande anslag till bostadsbidrag m.m. att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1981/82:1548 i motsvarande del, 2360 yrkande 3, 2364 yrkande
6 och 2367 yrkande 4 under trettonde huvudtiteln för budgetåret
1982/83 till Bostadsbidrag m.m. anvisar ett förslagsanslag av
1250000000 kr.

Stockholm den 22 april 1982

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m),
Oskar Lindkvist (s), Kerstin Ekman (fp), Lars Henrikson (s), Knut Billing
(m), Thure Jadestig (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Maj-Lis Landberg (s),
Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c)
och Bertil Dahlén (fp).

CU 1981/82:26

23

Reservationer

1 Förskjutning från generella mot behovsprövade subventioner

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, MajLis
Landberg och Birgitta Dahl (alla s) anser att

dels det avsnitt i utskottets betänkande som på s. 8 börjar ”Vad i” och
slutar ”av räntesubventioneringen” bort lyda:

Förändringarna inom bostadsfmansieringssystemet måste utgå från helt
andra värderingar än de som väglett förslaget i propositionen. Med utgångspunkt
från 1974 års bostadspolitiska beslut måste en eventuell omfördelning
ske inom ramen för en fördelningspolitik som utgår från rättvisa
och solidaritet mellan alla boende. De resurser som frigörs genom en
omfördelning måste användas för att bl. a. slå vakt om och utveckla den
sociala bostadspolitiken, trygga en socialt nödvändig nyproduktion, möjliggöra
satsningar på underhåll och reparationer, förbättra befintliga boendemiljöer
samt förhindra den av de borgerliga regeringarna inledda och
genomförda nedrustningen av bostadsbidragen. I motioner (s) till riksdagen
har tidigare föreslagits överläggningar mellan företrädare för samtliga
riksdagspartier i syfte att lägga fast riktlinjerna för en omprövning av
bostadspolitiken i huvudsak i enlighet med vad som nu förordas i motion
2364 (s). Dessa tidigare förslag har emellertid avvisats av riksdagen. Utskottet
anser emellertid att vad i motioner (s) förordats alltjämt bör vara
utgångspunkten för en omprövning av bostadspolitiken.

Vad i propositionen anförts och hemställts om förskjutningen av bostadssubventionerna
medför enligt utskottets uppfattning så stora förändringar
och är av så allmän karaktär att förslagen inte kan läggas till grund
för ett riksdagens godkännande.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med godkännande av
vad utskottet nu anfört inte godkänner vad bostadsministern i regeringsprotokollet
förordat om inriktningen av bostadssubventionerna. Detta bör
ges regeringen till känna.

dels utskottet under 1 bort hemställa:

1. beträffande förskjutning från generella mot behovsprövade subventioner
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört och att riksdagen inte godkänner vad i
regeringsprotokollet förordats,

2 Avskaffande av räntesubventioner, såvitt avser hemställan

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att
utskottet under 2 bort hemställa:

2. beträffande avskaffande av räntesubventioner att riksdagen med
bifall till motion 1981/82:2067 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1981/82:26

24

3 Avskaffande av räntesubventioner, såvitt avser motiveringen

a. Kjell A. Mattsson (c), Kerstin Ekman (fp), Sven Eric Åkerfeldt (c),
Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Bertil Dahlén (fp) anser att

det stycke i utskottets betänkande som på s. 8 boljar ”Ett uttryck” och
slutar ”av bostadspolitiken” bort lyda:

Utskottet har med det ovan anförda inte tagit ställning till omfattningen
av förskjutningen av subventionerna. Utskottet kan inte ställa sig bakom
motion 2067 (m) yrkande 4 vari hemställs att riksdagen uttalar att räntesubventionerna
på sikt skall avskaffas till den del de inte är motiverade av
skilda skatteregler för olika upplåtelseformer. Ett så allmänt hållet förslag
bör inte binda statsmakternas framtida handlande avseende inriktningen
av det bostadspolitiska stödet. Hur ett subventionssystem skall utformas
torde få beslutas i anslutning till framförda konkreta förslag varvid hänsyn
får tas bl. a. till utvecklingen såväl inom bostadsfinansieringssystemet som
inom skattesystemet,

b. Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser -under förutsättning av bifall till reservation 2 - att

det stycke i utskottets betänkande som på s. 8 börjar ”Ett uttryck” och
slutar ”av bostadspolitiken” bort lyda:

Bostadsministerns ovan refererade uppfattning om subventionernas inriktning
utgår bl.a. från det faktum att vissa av de utgångspunkter som låg
till grund för riksdagens bostadspolitiska beslut år 1974 delvis har måst
överges. Bl. a. har den snabba pris- och ränteutvecklingen medfört modifieringar
av bostadsfinansieringssystemet. Det har även varit nödvändigt
att genom kompletterande åtgärder inom skattesystemet hävda de krav
som låg till grund för 1974 års beslut.

Förutom de beslut om förändringar i bostadsfinansieringssystemet och
skattesystemet som tidigare fattats av riksdagen vill utskottet erinra om att
realbeskattningsutredningen har i uppdrag att belysa konsekvenserna av
real beskattning av räntor och kapitalvinster, m. m. I utredningens direktiv
anförs bl.a. att det bör prövas om en real beskattning av lån kan göra det
lättare att finna tillfredsställande lösningar på bl. a. frågan om fördelning
över tiden av de reala kapitalkostnaderna. Enligt vad utskottet erfarit
kommer utredningen att avge sitt slutbetänkande senare under våren.

Frågan om finansiering av bostadsbyggandet behandlas även av stadsförnyelsekommittén,
underhållsfondsutredningen och byggprisutredningen.
I den senare utredningen behandlas bl. a. frågan om räntebidragens
faktiska utfall i löpande och fasta priser.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 2067 (m) yrkande 4
föreslås riksdagen uttala att räntesubventionerna på sikt skall avskaffas till
den del de inte är motiverade av skilda skatteregler för olika upplåtelseformer.

CU 1981/82:26

25

Den oro för ökningen av bostadssubventionerna som bostadsministern
ger uttryck för i propositionen åtföljs tyvärr inte av förslag till hur ett
subventionssystem på längre sikt borde vara utformat. I propositionen
föreslås ytterligare extra upptrappningar av de garanterade räntorna. Bostadsministern
tycks inte ha någon uppfattning om inriktningen av statens
finansiella åtaganden på bostadsbyggnadsområdet.

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion 2067 (m) yrkande
4 om räntesubventionernas roll i ett framtida bostadsfinansieringssystem.
När bl.a. övervägandena av de ovan nämnda utredningarna färdigställts i
regeringens kansli finns underlag för att bedöma hur ett finansieringssystem
enligt motionsförslaget närmare skall utformas. I avvaktan på kommande
överväganden anser utskottet att riksdagen genom ett tillkännagivande
bör uttala vad i motionen föreslagits om räntesubventionernas roll
på sikt.

I avvaktan härpå bör ett bostadsfinansieringssystem utformas enligt
förslaget i motion 1549 (m). Denna motion behandlar utskottet nedan.

4 Omfördelning av vissa boendekostnader

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, MajLis
Landberg och Birgitta Dahl (alla s) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 9 börjar ”Motionärernas
kritik” och slutar ”av boendekostnaderna” bort lyda:

De i propositionen nu framförda omfördelningsförslagen är en direkt
fortsättning på den borgerliga fördelningspolitik som regeringen slog in på i
samband med den första s.k. besparingspropositionen. Även regeringens
nu presenterade förslag saknar i stort sett överväganden om effekterna av
den förordade omfördelningen. I stället för att låta en bostadspolitisk
helhetssyn vara utgångspunkten för de i propositionen förordade förändringarna
har förslagen utformats utifrån besparingspolitiska motiv något
som ytterligare bidrar till ett bostadspolitiskt lappverk där effekten av
åtgärderna för de boende blir högst olika bl. a. beroende på om man bor
med hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt. Dessutom blir effekten av
omfördelningsåtgärderna olika beroende på när huset färdigställts. Vissa
årgångar av fastigheter kommer inte alls att beröras av förslagen i propositionen.

Utskottets nu framförda kritik av propositionen avseende grunderna för
omfördelningen innebär en anslutning till vad i motion 2364 (s) yrkande 1
förordats om inriktningen av fördelningsinsatserna. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 3 bort hemställa:

3. beträffande omfördelning av vissa boendekostnader att riksdagen
med bifall till motion 1981/82:2364 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1981/82:26

26

5 Principerna för ett nytt räntebidragssystem

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 10 börjar ”Det i” och
slutar ”fr. o. m. 1983” bort lyda:

Ovan har förslaget i motion 1549 (m) om ändring av principerna för
beräkning av räntebidrag redovisats. Förutom vad där anförts bör erinras
om att det nu tillämpade systemet med lika stora årliga höjningar utformades
med hänsyn till betydligt lägre inflationstakt än den nu rådande.
Subventionssystemet har lett till att kostnadsskillnaderna mellan olika
årgångar av hus snarare accentueras än utjämnas. För att motverka dessa
effekter har extra uppräkningar beslutats för äldre hus.

Det i motionen förordade systemet har utformats så att en bättre anpassning
till rådande inflationstakt gjorts. Genom en relativt lika stor årlig
uppräkning av den garanterade räntan blir systemet lättöverskådligt. Dessutom
minskar behovet av extra upptrappningar. Detta gör att de boende
avsevärt bättre än f. n. kan förutse utvecklingen av kapitalkostnaderna.

Utskottet har ovan, med bifall till förslaget i motion 2067 (m), uttalat sig
för ett på sikt subventionsfritt bostadsfmansieringssystem om subventionerna
inte är motiverade av skilda skatteregler för olika upplåtelseformer.
I avvaktan på att ett sådant system införs bör det nuvarande finansieringssystemet
modifieras så som föreslagits i motionerna 1549 (m) och 2316 (m).
Riksdagen bör sålunda bifalla vad i dessa motioner föreslagits.

dels utskottet under 4 bort hemställa:

4. beträffande principerna för ett nytt räntebidragssystem att riksdagen
bifaller motionerna 1981/82:1549 yrkande 1 och 2316 yrkande
1, båda yrkandena i motsvarande delar,

6 Upptrappning av garanterade räntor

a. Kjell A. Mattsson (c), Kerstin Ekman (fp), Sven Eric Åkerfeldt (c),
Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Bertil Dahlén (fp) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 11 börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”motsvarande del” bort lyda:

Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget i motionen - ett förslag
som innebär starkt ökade kostnader för staten och som betyder att den
ovan angivna budgetförstärkningen inte kan nås om inte andra i propositionen
framförda förslag avstås. Vad i propositionen föreslagits om extra
upptrappning av de garanterade räntorna för hyreshus för år 1983 tillstyrks
av utskottet. Motion 2364 (s) yrkande 3 avstyrks i motsvarande del.

Inte heller kan utskottet tillstyrka vad i motion 2364 (s) yrkande 2 a
föreslagits om att ställning inte nu skall tas till den extra höjningen av den
garanterade räntan för hyreshus för åren 1984 och 1985. Förslaget i propo -

CU 1981/82:26

27

sitionen tillstyrks. Motionärernas förslag röjer enligt utskottets uppfattning
en brist på vilja att ta ansvar för de beslut som måste genomföras och om
vilka bör lämnas besked i sådan tid att bl.a. boende och bostadsföretag kan
anpassa sin ekonomi till de ändrade förutsättningarna.

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 11 börjar ”Förslag
beträffande” och slutar ”yrkande 2 a” bort lyda:

Förslaget i motion 2364 (s) yrkande 2 a om att beslut avseende räntebidragen
för år 1984 och 1985 bör anstå avstyrks såvitt avser bostadsrättshusen
med hänvisning till vad ovan anförs i motsvarande fråga beträffande
hyreshusen.

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 12 börjar ”Förslaget i”
och slutar ”1983 års budgetproposition" bort lyda:

Förslaget i motion 2364 (s) yrkande 2 a om att beslut om upptrappningar
för åren 1984 och 1985 inte nu skulle fattas avstyrks med hänvisning till det
ovan anförda.

dels utskottet under 5 bort hemställa:

5. beträffande upptrappning av garanterade räntor att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats och avslår motionerna
1981/82:1549 yrkande 1, 2316 yrkande 1 båda yrkandena i
motsvarande delar och 2364 yrkandena 2 a och 3,

b. Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 11 böijar ”Utskottet
som” och slutar ”motsvarande del” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslagen i motionerna 1549 (m) och 2316
(m) om utformningen av subventionssystemet i avvaktan på övergång till
ett i princip subventionsfritt bostadsfmansieringssystem. Vad i propositionen
och i motion 2364 (s) yrkandena 2 a och 3 avstyrks med hänvisning till
det anförda.

dels det avsnitt i utskottets betänkande på s. 11 som böijar ”Den
uppfattning” och slutar ”yrkande 2 a” bort lyda:

Även beträffande bostadsrättshusen bör räntebidragen utformas enligt
förslaget i motionerna 1549 (m) och 2316 (m). Däremot ställda förslag i
propositionen och i motionerna avstyrks med hänvisning härtill.

dels det avsnitt i utskottets betänkande som på s. 12 böijar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”ovan anförts” bort lyda:

Som anförts i motion 2316 (m) skapas kostnadsneutralitet mellan olika
upplåtelseformer genom den av riksdagen beslutade ökade uppräkningstakten
för småhusen och vid ett bifall till förslaget i motion 1549 (m)
avseende räntebidrag för flerbostadshus. Utskottet har ovan ställt sig
bakom sistnämnda förslag varav följer att utskottet inte kan acceptera vad
i propositionen förordats om extra upptrappning avseende egnahem.

CU 1981/82:26

28

dels utskottet under 5 bort hemställa:

5. beträffande upptrappning av garanterade räntor att riksdagen
bifaller motionerna 1981/82: 1549 yrkande 1 och 2316 yrkande 1
båda yrkandena i motsvarande delar samt avslår vad i regeringsprotokollet
förordats och motion 2364 yrkandena 2 a och 3,

7 Ökade räntebidrag för vissa flerbostadshus

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, MajLis
Landberg och Birgitta Dahl (alla s) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 12 börjar ”Sorn
framgår” och slutar ”ställda motionsyrkandena” bort lyda:

I motion 2364 (s) hävdas i motsats till vad bostadsministern gör gällande,
att kostnadspariteten på grund av fastighetsbeskattningen genom förslaget
i propositionen kommer att försämras i stället för att förbättras mellan
privata och övriga byggherrar till flerbostadshus. Regeringens förslag kan
därför inte tolkas annat än som ytterligare ett steg på vägen bort från en
social bostadspolitik. Motionerna 2364 (s) yrkande 2 b och 2367 (vpk)
yrkande 1 c tillstyrks av utskottet. Förslaget i propositionen avstyrks.

dels utskottet under 7 bort hemställa:

7. beträffande ökade räntebidrag för vissa flerbostadshus att riksdagen
bifaller motionerna 1981/82:2364 yrkande 2 b och 2367
yrkande 1 c och inte godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

8 Räntebidrag för vissa projekteringskostnader

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, MajLis
Landberg och Birgitta Dahl (alla s) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 12 börjar ”Utskottet
behandlade” och slutar ”tidigare ställningstagande” bort lyda:

Olika åtgärder måste tas till vara som gör det möjligt att öka omfattningen
av ny- och ombyggnaden av flerbostadshus. En sådan åtgärd är att
aktivt stödja och främja planering och projektering så att det finns en
reserv av projekt som kan förverkligas när så anses lämpligt. Det i motion
249 (s) föreslagna projekteringsstödet är ett verksamt bidrag till detta.
Utskottet anser att riksdagen bör tillstyrka motionen och begära preciserade
överväganden och förslag i ämnet från regeringen.

dels utskottet under 8 bort hemställa:

8. beträffande räntebidrag för vissa projekteringskostnader att
riksdagen med bifall till motion 1981/82:249 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1981/82:26

29

9 Höjningen av det statliga bostadsbidraget

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 13 börjar ”1 sak” och
på s. 14 slutar ”år 1983” bort lyda:

Förslaget i motion 2360 om höjda SBB kombineras med ett förslag i
samma motion om höjda flerbarnstillägg. Sistnämnda förslag har hänvisats
till socialutskottet. De två motionsförslagen innebär att en större del av det
ekonoimska stöd, som i nuvarande statsfinansiella läge kan ställas till
barnfamiljernas förfogande, kommer familjer med tre barn eller flera till
godo än om endast en höjning av SBB görs. Utskottet anser den höjning av
SBB som förordas i motionen väl avvägd med hänsyn härtill.

dels utskottet under 9 bort hemställa:

9. beträffande höjningen av det statliga bostadsbidraget att riksdagen
med anledning av vad i regeringsprotokollet förordats och
med bifall till motion 1981/82:2360 yrkande 1 godkänner vad i
motionen förordats,

10 Den nedre hyresgränsen för bostadsbidrag

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, MajLis
Landberg och Birgitta Dahl (alla s) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 14 börjar ”Sorn
framgått” och slutar ”yrkande 3 b” bort lyda:

Förslaget i propositionen om höjd nedre hyresgräns innebär stora försämringar
för alla hushåll utan barn som i dag har bostadsbidrag eftersom
någon höjning av de övre hyresgränserna för dessa hushåll inte förordas i
propositionen.

Även för vissa hushåll med barn kommer försämrade bostadsbidrag att
bli följden om förslaget i propositionen accepteras ; detta inträffar även vid
den höjning av SBB som föreslagits i propositionen och vilken utskottet
accepterat. Om förslaget i motion 2364 (s) om en höjning av den nedre
hyresgränsen, däremot genomförs kommer flera hushåll med barn att få
högre bostadsbidrag än enligt förslaget i propositionen. Dessutom finns,
vid ett bifall till motionsförslaget större möjligheter, än om förslaget i
propositionen accepteras, att hushåll med barn som inte kan tillgodogöra
sig höjningarna av de övre hyresgränserna kan behålla sina bostadsbidrag
vid nuvarande nivå. Förslaget i motionen ger ett konkret uttryck för den
vilja som utskottet tidigare ställt sig bakom och som bl. a. innebär att
reformerna inom bidragssystemet skall inriktas mot att stödja hushåll med
stor försörjningsbörda. Bostadsministern som i ord synes dela denna uppfattning
förmår inte genom förslag till riksdagen utforma ett bidragssystem
som gör det praktiskt möjligt att förverkliga den eftersträvade målsättning -

CU 1981/82:26

30

en. Förslaget i motionen 2364 (s) om nivån på den nedre hyresgränsen ger
däremot en bättre möjlighet till detta. Tillsammans med de övriga förslag
om bättre bostadsbidrag som förs fram i samma motion ges en annorlunda
utformning av bostadsbidragsgivningen.

Utskottet finner det lämpligt att den nedre hyresgränsen ändras såsom
föreslagits i motionen 2364 (s) yrkande 4. Enbart detta motionsförslag
innebär att de maximalt utgående bostadsbidragen förbättras med 480 kr.
under år 1983 i förhållande till regeringens förslag. Genom vad utskottet
förordat har vad i motion 2367 (vpk) yrkande 3 b föreslagits tillgodosett i
inte ringa grad. Förslaget i propositionen avstyrks.

dels utskottet under 10 bort hemställa:

10. beträffande den nedre hyresgränsen för bostadsbidrag att riksdagen
med bifall till motionerna 1981/82:2364 yrkande 4 och med
anledning av motion 1981/82: 2367 yrkande 3 b inte godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats,

11 Inkomstgränser för bostadsbidrag

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, MajLis
Landberg och Birgitta Dahl (alla s) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 15 börjar ”Förslaget i”
och slutar ”nedre inkomstgränser” bort lyda:

Utskottet kan inte acceptera bostadsministerns förslag om oförändrade
inkomstgränser för hushåll som består av en vuxen. Bostadsministerns
ovilja att föreslå höjda nedre inkomstgränser utgår från det faktum att en
höjning av gränserna innebär att alla hushåll som har inkomster över
inkomstgränserna ges ett ökat stöd oberoende av försörjningsbördan. Som
anförs i motion 2364 (s) innebär bostadsministerns passiva inställning att
hon accepterar att inflationen tillåts urholka bidragens värde. Dessutom är
inkomstgränserna för vissa grupper redan i dag så låga och avgången ur
systemet så stor att justeringar måste göras.

Det är enligt utskottets uppfattning därför rimligt och från såväl fördelningspolitiska
som bostadspolitiska utgångspunkter försvarbart att inkomstgränserna
höjs för hushåll som består av ensamstående med barn
och ensamstående utan barn.

Genom att ställa sig bakom förslaget i motionen har utskottet även
accepterat motionärernas principiella inställning om att ensamstående bör
ha samma utrymmesstandard som makar m. fl. Förslaget i motionen ger
även bättre möjligheter än propositionsförslaget till ökade bostadsbidrag
inte minst för ungdomar. Denna grupp har kanske hårdast av alla drabbats
av den förda regeringspolitiken. Genom de olika förslagen om förbättrade
bostadsbidrag som förts fram i motionen om höjda nedre inkomstgränser
ökar bostadsbidragen maximalt med 450 kr./år i förhållande till förslaget i

CU 1981/82:26

31

propositionen. Ett bifall till motion 2364 (s) innebär — tillsammans med
övriga i motionen föreslagna förbättringar — att bostadsbidraget för år 1983
kan bli 930 kr. högre än vad som skulle bli fallet om förslaget i propositionen
genomförs.

Utskottet tillstyrker med det anförda vad i motion 2364 (s) anförts om
höjda nedre inkomstgränser. Vad i motion 2367 (vpk) yrkande 3 c föreslagits
är därigenom i väsentlig grad tillgodosett.

dels utskottet under 12 bort hemställa:

12. beträffande nedre inkomstgränsen för bostadsbidrag att riksdagen
med bifall till motion 1981/82:2364 yrkande 5 och med anledning
av motion 1981/82:2367 yrkande 3 c godkänner vad utskottet
förordat,

12 Beräkning av förmögenhet vid fastställande av bostadsbidrag

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att

dels det avsnitt i utskottets betänkande som på s. 15 börjar ”Enligt
utskottets” och på s. 16 slutar ”skall täckas” bort lyda:

Bostadsministern anför att hon i avvaktan på bostadsbidragskommitténs
förslag anser att ändringarna inom systemet bör göras inom ramen för
bidragens nuvarande principiella utformning. Därefter föreslår hon en ny
princip för beräkning av förmögenhet och påstår dessutom att förslaget
ligger väl i linje med de överväganden som har gjorts inom bostadsbidragskommittén,
men vars förslag bostadsministern alltså avvaktar.

Förutom att bostadsministern inte avvaktar bostadsbidragskommitténs
kommande betänkande förefaller förslaget i propositionen utskottet föga
genomtänkt. Så t. ex. kommer den som har ett underskott i sitt fritidshus
inte att få beakta ränteutgifterna när bostadsbidraget skall bestämmas,
medan däremot den som har ett föga intecknat egnahem inte skulle drabbas
av någon skärpning.

Bostadsbidragskommittén kommer att avlämna sitt betänkande inom en
snar framtid. Enligt utskottets uppfattning är det lämpligt att kommitténs
förslag avseende bedömning av förmögenhet när bostadsbidrag skall bestämmas
behandlas med förtur så att riksdagen under hösten 1982 kan
underställas förslag i frågan. Ett eventuellt ökat anslagsbehov med anledning
av det här förordade förslaget bör tas upp på tilläggsbudget.

Med det anförda får syftet med motion 2360 (m) yrkande 2 anses tillgodosett.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels utskottet under 14 bort hemställa:

14. beträffande beräkning av förmögenhet vid fastställande av bostadsbidrag
att riksdagen med anledning av motion 1981/82: 2360
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

CU 1981/82:26

32

13 Avveckling av bostadsbidragen till hushåll utan barn

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande sorn på s. 17 börjar ”Även vad”
och slutar ”kommande betänkande” bort lyda:

Förslaget i motionen 1548 (m) om avveckling av bostadsbidraget för
hushåll utan barn ligger väl i linje med de fördelnings- och bostadspolitiska
principer som utskottet enhälligt ovan (s. 13) anslutit sig till. Bidraget för
denna grupp har under årens lopp alltmer förlorat i reell betydelse. Genom
den höjning av den nedre hyresgränsen som utskottet förordat kommer
värdet av bidraget att urholkas ännu mera. Det finns inga bärande motiv
för att behålla denna stödform. Som utskottet tidigare uttalat sig för bör de
bostadspolitiska satsningarna i form av bostadsbidrag främst inriktas mot
barnfamiljer.

Utskottet tillstyrker förslaget i motionen om att bostadsbidragsgivningen
för hushåll utan barn bör avvecklas i och med utgången av år 1982.

dels utskottet under 19 bort hemställa:

19. beträffande avveckling av bostadsbidrag till hushåll utan barn
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1548 i motsvarande
del beslutar att bidragsgivningen skall upphöra i och med utgången
av år 1982,

14 Grunder för beräkning av låneunderlag och pantvärde för vissa småhus

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, MajLis
Landberg och Birgitta Dahl (alla s) anser att

dels det avsnitt i utskottets betänkande som på s. 17 böijar ”Utskottet
vill” och på s. 18 slutar ”i tiden” bort lyda:

Som anförts i motion 2364 (s) har under den senaste tiden kunnat
konstateras en viss dämpning av kostnadsutvecklingen inom bostadsbyggandet.
Liksom motionärerna finnér utskottet det olämpligt att den i propositionen
föreslagna utvidgningen av den produktionskostnadsanpassade
belåningen genomförs till att omfatta även småhus som upplåts med äganderätt.
Förslaget i propositionen innebär att inflationen inom bostadssektorn
kommer att öka. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom förslaget i
propositionen eftersom detta innebär att ytterligare ett prishämmande
inslag i finansieringssystemet avstås. I skilda sammanhang har tidigare
krävts en skärpt kostnadskontroll bl. a. avseende entreprenadpriserna
inom bostadssektorn. I sammanhanget bör erinras om att byggprisutredningen
inom kort kommer att avge sitt betänkande. I detta behandlas bl. a.
frågan om belåningsmetodens inverkan på prisutvecklingen inom bostadsbyggandet.
Det finns sålunda starka skäl att inte nu besluta om produktionskostnadsbelåning
för småhus avsedda att upplåtas med äganderätt.

CU 1981/82:26

33

Utskottet delar emellertid motionärernas uppfattning att det finns anledning
att dämpa nedgången i småhusproduktionen. Detta bör ske genom att
den garanterade räntan sänks med 0,5 procentenheter till 5% för styckebyggda
småhus med äganderätt för vilken beslut om lån fattas under
perioden den 26 mars 1982-den 30 juni 1983. Den av utskottet nu förordade
förändringen bör förenas med en skärpt kostnadskontroll.

Utskottet har med det anförda accepterat vad i motion 2364 (s) yrkande
7 föreslagits om belåning av småhus. Förslaget i motion 2367 (vpk) yrkande
1 b är delvis tillgodosett. Förslaget i propositionen samt i motionerna
2067 (m) yrkande 3, 2316 (m) yrkande 3 avstyrks med hänvisning till det
anförda.

dels utskottet under 20 bort hemställa:

20. beträffande grunder för beräkning av låneunderlag och pantvärde
för vissa småhus att riksdagen med bifall till motion
1981/82:2364 yrkandena 7 a och 7 b och med anledning av
motion 1981/82:2367 yrkande 1 b inte godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats samt avslår motionerna 1981/82: 2067 yrkande
3 och 2316 yrkande 3,

15 Förslag om lediga lägenheter

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, MajLis
Landberg och Birgitta Dahl (alla s) anser att

dels det avsnitt i utskottets betänkande på s. 19 som börjar ”En utredning”
och slutar ”det anförda” bort lyda:

Ett stort antal orter och regioner i landet har drabbats av ett vikande
näringsliv. Detta har bl. a. fått till följd att antalet lediga lägenheter åter har
böljat öka. Den sjunkande betalningsförmågan genom sänkt reallön och
ökad arbetslöshet i kombination med stigande boendekostnader förstärker
ytterligare denna utveckling. Kommunernas möjligheter att genom egna
initiativ påtagligt påverka utvecklingen, så att efterfrågan på lägenheter
ökar, är begränsad.

Resultaten av den senaste mätningen av lediga lägenheter från den 1
mars visar att antalet i det allmänyttiga bostadsbeståndet på ett år har ökat
med drygt 40% till totalt ca 21000 lägenheter. Det är i samma storleksordning
som under de värsta krisåren under början av 1970-talet. Skillnaden är
dock den att vi då fortfarande hade ett mycket högt färdigställande samtidigt
som landets ekonomi fortfarande präglades av expansion.

Enligt vad utskottet erfarit har bostadsstyrelsen tillsammans med bl. a.
berörda kommuner påbörjat en översyn om hur problemen med de lediga
lägenheterna skall kunna bemästras. Målsättningen är att en kartläggning
av problemen skall presenteras i anslutning till styrelsens anslagsframställning.

CU 1981/82:26

34

Med hänsyn till den allt mer allvarliga situationen för de boende och
bostadsföretagen vad beträffar de lediga lägenheterna samt mot bakgrund
av det utredningsarbete som för närvarande redan pågår i bostadsstyrelsen
anser utskottet, i likhet med vad i motion 2364 (s) anförts, att regeringen
under hösten till riksdagen bör presentera ett konkret förslag i syfte att
angripa problemen med de lediga lägenheterna. Utskottet ansluter sig även
till motionsförslaget om att 175 milj. kr. skall anslås på tilläggsbudget för
nästa budgetår så att problemen kan i möjligaste mån lösas.

Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels utskottet under 25 bort hemställa:

25. beträffande förslag om lediga lägenheter att riksdagen med bifall
till motion 1981/82: 2364 yrkandena 9 a och b som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

16 Viss utformning av lånevillkoren

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 19 börjar ”De båda”
och slutar ”tidigare ställningstaganden” bort lyda:

Statsmakternas tidigare principiella uttalanden om konkurrens och kostnadsneutralitet
mellan olika förvaltnings- och upplåtelseformer innebär
enligt utskottets uppfattning bl.a. att de statliga lånevillkoren ges en enhetlig
belåningsgräns för alla byggkategorier. Detta bör ske på sätt som
förordas i motion 1545 (m), nämligen att såväl enskilda, kooperativa som
kommunala byggnadsföretag beviljas lån motsvarande 95 % av låneunderlaget
i fråga om flerbostadshus. I motionen lämnas exempel på hur de
nuvarande lånereglerna praktiskt taget omöjliggjort enskild förvaltning av
flerbostadshus i nyproduktionen. Lika belåningsnivåer ökar konkurrensen,
något som i sin tur är till fördel för de boende.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande uttala sig för vad i motion
1545 (m) anförts om de statliga lånevillkoren för flerbostadshus. Genom
det begärda uttalandet har vad i motion 659 (m) yrkande 1 anförts tillgodosetts
i inte ringa grad.

dels utskottet under 26 bort hemställa:

26. beträffande viss utformning av lånevillkoren att riksdagen med
bifall till motion 1981/82: 1545 och med anledning av motion
1981/82:659 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

CU 1981/82:26

35

17 Anslag till räntebidrag m. m.

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser — under
förutsättning av bifall till reservation 6 b — att

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 20 börjar ”Förslaget
utgår” och slutar ”propositionen tillstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i motion 1549 (m) beträffande
utformning av räntebidragssystemet. Utskottet har inte heller funnit
anledning att ifrågasätta beräkningen avseende belastningen på anslaget
avseende räntebidrag. Detta anslag har för nästa budgetår av bostadsministern
beräknats till 9000 milj. kr. och i motion 1549 (m) till 5950 milj. kr.
Detta innebär minskade utgifter för statsverket om drygt 3000 milj. kr.
(9000-5950) för nästa budgetår i förhållande till regeringens förslag. Anslaget
bör beräknas enligt förslaget i motion 1549 (m).

dels utskottet under 27 bort hemställa:

27. beträffande anslag till räntebidrag m. m. att riksdagen med bifall
till motion 1981/82:1549 yrkande 2 och med avslag på regeringens
förslag under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1982/83 till
Räntebidrag m.m. anvisar ett förslagsanslag av 5 950 000 000 kr.,

18 Anslag till bostadsbidrag

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser — under
förutsättning av bifall till reservationerna 9 och 13 — att

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 20 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”tillstyrka motionerna” bort lyda:

Med utgångspunkt från de förslag om förändringar av bostadsbidragen
som förts fram i motionerna 1548 (m) och 2360 (m) har utskottet beräknat
anslaget för nästa budgetår till 1 187 milj. kr.

dels utskottet under 29 bort hemställa:

29. beträffande anslag till bostadsbidrag m.m. att riksdagen med
bifall till motionerna 1981/82:1548 i motsvarade del och 2360
yrkande 3 samt med avslag på regeringens förslag och motionerna
1981/82:2364 yrkande 6 och 2367 yrkande 4 under trettonde
huvudtiteln för budgetåret 1982/83 till Bostadsbidrag m. m. anvisar
ett förslagsanslag av 1 187000000 kr.

CU 1981/82:26

36

Bilaga

Motionsyrkandenas behandling

Motion nr	Y rkande	Utskottets	Utskottets hem-	Reservation
		yttrande s.	ställan, punkt	nr
249 (s)		12	8	8
652 (s)		16	16
653 (c)		16	17
659 (m)	1	19	26	16
1545 (m)		19	26	16
1548 (m)		17, 20	19, 29	13, 18
1549 (m)	1	9, 10, 11	4,5	5, 6 a, 6 b
	2	20	27	17
1625 (vpk)	7	11	6
2003 (m)		16-17	18
2067	3	17-18	20	14
	4	8	2	2, 3 a, 3 b
2316 (m)	1	9-10, 11, 12	4,5	5, 6 a, 6 b
	3	17-18	20	14
	4	18-19	23
2360	1	13-14	9	9
	2	15-16	14	12
	3	20	29	18
2364(s)	1	9	3	4
	2 a	10, 11, 12	5	6 a, 6 b
	2b	12	7	7
	3	10, 11, 12	5	6 a, 6 b
	4	14	10	10
	5	15	12	11
	6	20	29	18
	7 a 7 b	17-18	20	14
	8	18-19	24
	9a 9b	19	25	15
2367 (vpk)	1 a	11, 12	6
	1 b	17-18	20	14
	1 c	12	7	7
	3 a	16	15
	3b	14	10	10
	3 c	14-15	12	11
	4	20	29	18

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982