CU 1981/82:24

Civilutskottets betänkande
1981/82:24

om anslag till bostadsförsörjning m. m. (prop. 1981/82:100 bil. 16)
1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1981/82:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet)
under B 1-3 (s. 33-61), B 5 och 6 (s. 62-66), B 9 (s. 67-70) samt B
13-15 (s. 77—91) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om temporära
stimulansåtgärder för bostadsbyggandet,

2. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ytgräns för
bostadslån till småhus,

3. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om markprisprövningen
i exploateringsområden,

4. godkänna de i regeringsprotokollet förordade ändringarna i fråga om
lokalbelåningen i saneringsområden,

5. medge att bostadslån för sådana boendemiljöförbättringar för vilka
boendemiljöbidrag inte lämnas får beviljas intill ett belopp av 35 000000 kr.
under budgetåret 1982/83 och preliminärt intill ett belopp av 35000000 kr.
under budgetåret 1983/84,

6. medge att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av
sådana ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och
tilläggslån bestäms till 30000000 kr. för år 1982 och preliminärt till
30000000 kr. för år 1983,

7. medge att den under 6 angivna ramen får överskridas om det behövs
av sysselsättningsskäl,

8. medge att beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön får meddelas
intill ett belopp av 60000000 kr. under budgetåret 1982/83 och preliminärt
intill ett belopp av 60000000 kr. under budgetåret 1983/84,

9. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om avveckling
av lån till inventarier i vissa specialbostäder,

10. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om kostnader för
experimentbyggande i statliga byggnader,

11. medge att beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till
experimentbyggande, får meddelas inom en ram av 135500000 kr. under
budgetåret 1982/83,

12. medge att beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till
experimentbyggande, under budgetåren 1983/84 och 1984/85 preliminärt
får meddelas inom en ram av 100000000 kr. resp. 80000000 kr.,

13. medge att beslut om lån till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen
får meddelas intill ett belopp av 5 100000 kr. under budgetåret
1 Riksdagen 1981182. 19 sami. Nr 24

CU 1981/82:24

1982/83 och att outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under
budgetåret 1983/84,

14. medge att beslut om lån till experimentbyggande inom bostadsförsöijningen
under budgetåren 1983/84 och 1984/85 preliminärt får meddelas
intill ett belopp av 4000000 kr. resp. 3000000 kr.,

15. under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1982/83 anvisa

a. till Bostadsstyrelsen ett förslagsanslag av 43 100000 kr.,

b. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag av 34 170000 kr.,

c. till Lån till bostadsbyggande ett reservationsanslag av 6250000000
kr.,

d. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av 100000000 kr.,

e. till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse ett
reservationsanslag på 15000000 kr.,

f. till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett reservationsanslag av
13000000 kr.,

g. till Lån till inventarier i vissa specialbostäder ett reservationsanslag
på 1000 kr.,

h. till Byggnadsforskning ett reservationsanslag av 128000000 kr.,

i. till Lån till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen ett reservationsanslag
av 5 100000 kr.

2 Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1981/82:

462 av Gertrud Hedberg m.fl. (fp) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om anordnandet av en
årlig bostadsmässa,

464 av Mona S:t Cyr m.fl. (m) vari hemställs att riksdagen begär att
regeringen lägger fram förslag till den nya lagstiftning som behövs för att
möjliggöra lån även till flergenerationsbyggande,

657 av Oskar Lindkvist och Birgitta Dahl (båda s) vari föreslås att
riksdagen

1. inte godkänner vad bostadsministern förordat (prop. 1981/82:100
bilaga 16 s. 48-49) om förlängning av det temporära undantaget beträffande
styckebyggda småhus i exploateringsområden,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
förkortning av övergångstiden i vissa fall till den 1 juli 1985,

658 av Sten Svensson och Bengt Wittbom (båda m) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående mark- och anbudsvillkoret,

CU 1981/82:24

659 av Sten Svensson och Bengt Wittbom (båda m) vari, såvitt nu är i
fråga, hemställs att riksdagen

(3) hos regeringen anhåller om en översyn av reglerna för de statliga
lånen på motsvarande sätt som angivits i p. 2 ovan,

(4) som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om vikten av att främja byggnadsproduktion i enskild regi och i övrigt att
stärka den fria företagsamheten inom byggnadssektorn,

662 av Margot Wallström m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utredning
av ungdomars situation på bostadsmarknaden,

663 av Olle Westberg i Hofors m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär utredning om statligt stöd för att bygga om outhyrda
lägenheter för annan användning,

851 av Kerstin Andersson i Hjärtum och Annika Öhrström (båda c) vari
hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de nuvarande
reglerna för kommunal borgen för statliga bostadslån,

863 av Åke Polstam och Stig Josefson (båda c) vari - med hänvisning till
motion 1981/82:859 - hemställs att riksdagen hos regeringen begär en
ändring av reglerna för erhållande av statligt bostadslån i enlighet med vad
som anförts i motionen (7.2.1),

1096 av Lars Ulander (s) vari hemställs att riksdagen beslutar begära att
regeringen utan dröjsmål tillsätter en expertkommitté med uppdrag att
granska de av statens råd för byggnadsforskning redovisade byggfelen
samt att inom begränsad tidsrymd inkomma med förslag till åtgärder,

1097 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen hos regeringen
begär förslag till åtgärder för att förverkliga utvecklingen av ett socialt
inriktat boende i enlighet med vad som anförs i motionen,

1540 av Kerstin Andersson i Hjärtum m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till en ändring av den statliga bostadslångivningen
som gör det möjligt bygga småhus som är utformade för flergenerationsboende,

1542 av Karl Björzén (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om förslag till en successiv avveckling av länsbostadsnämnderna,

1546 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att under punkt B 14 Byggnadsforskning medge att beslut om stöd till
byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande, får meddelas inom
en ram av 125000000 kr. under budgetåret 1982/83, en i förhållande till
regeringsförslaget minskad ram med 10000000 kr.,

2. att till Byggnadsforskning för budgetåret 1982/83 anvisa ett reserva -

CU 1981/82:24

tionsanslag av 118000000 kr., ett i förhållande till regeringsförslaget minskat
anslag med 10000000 kr.,

1547 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att
riksdagen

(2) till bostadsstyrelsen för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 42100000 kr., ett i förhållande till regeringsförslaget minskat anslag
med 1000000 kr.,

(3) till länsbostadsnämnderna för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 33170000 kr., ett i förhållande till regeringsförslaget minskat
anslag med 1000000 kr.,

(4) under anslaget B 15 medger lån intill ett belopp av 4 100000 kr., ett i
förhållande till regeringsförslaget minskat anslag med 1 000000 kr.,

1552 av Bertil Dahlén (fp) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att frågan om lägenheter för flergenerationsboende
åter aktualiseras i flerfamiljshus,

1553 av Bertil Danielsson och Knut Billing (båda m) vari hemställs att
riksdagen beslutar att utvidgad garanti och försäkring av det slag som
exempelvis ingår i Småhus 80 skall utgöra förutsättning för statligt bostadslån
för småhus som upplåts med äganderätt eller bostadsrätt,

1555 av Karl-Erik Häll (s) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om nödvändigheten att byggforskningen inom ramen för
sitt anslag skyndsamt utreder de självnivellerande undergolvsmassornas
skadeverkningar,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en skyndsam utredning företas
som klargör ansvarsfrågan såväl ur hälsosynpunkt som i ekonomiskt hänseende,

1559 av Kjell Mattsson m.fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att en översyn av olika regler som påverkar
bostadskostnaden kommer till stånd med syfte att bibehålla eller uppnå
kostnadsneutralitet mellan upplåtelseformer,

1566 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås
. (1) att riksdagen hos regeringen hemställer om utarbetande av ett bostadspolitiskt
forskningsprogram, enligt vad som anförs i motionen,

(2) att riksdagen hos regeringen hemställer om en sådan prioritering av
boendefrågorna för de handikappade att de stora institutionerna avskaffas
till förmån för serviceboende och andra alternativa boendeformer, t. ex.
grupp- och kollektivboende,

1599 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till motion 1981/
82: 1598 — föreslås att riksdagen uttalar att en större andel av anslagen för

CU 1981/82:24

energiforskning bör användas till forskning om samhälleliga förutsättningar
för en minskad energianvändning, om sociala konsekvenser av energibesparande
åtgärder, om minskat resursslöseri genom kollektiva bostadsformer,
brukarinflytande m. m.,

1617 av Tommy Franzén m.fl. (vpk) vari — med hänvisning till motion
1981/82:1614 — föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförs beträffande åtgärder inom bostadssektorn och
hemställer om förslag härom,

1625 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås

(1) att riksdagen godkänner en bostadsbyggnadsplan som innefattar
igångsättning av 60000 lägenheter per år genom nybyggnad huvudsakligen
av hyresbostäder under de allmännyttiga bostadsföretagens förvaltning
samt 25000 lägenheter per år genom ombyggnad,

(2) att riksdagen hemställer om förslag till en finansiering av bostadsbyggandet
och dess följdinvesteringar genom långfristiga lån med låg och fast
ränta,

(4) att riksdagen begär förslag från regeringen till statliga ränte- och
amorteringsfria lån till de allmännyttiga bostadsföretagen för såväl nyproducerade
som befintliga lägenheter,

(5) att riksdagen beslutar att underhållslån enligt tidigare grunder skall
kunna lämnas till allmännyttiga bostadsföretag,

(6) att riksdagen beslutar att hyresförlustlån enligt tidigare grunder skall
kunna lämnas till allmännyttiga bostadsföretag,

(8) att riksdagen beslutar att tomträttslån skall kunna lämnas enligt vad i
motionen anförts,

(9) att riksdagen beslutar att markförvärvslån enligt vad i motionen
anförts skall kunna lämnas till kommuner inom en ram för budgetåret 1982/
83 av 300 milj. kr.,

(10) att riksdagen till Lån till kommunala markförvärv för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 200 milj. kr. (+ 200 milj. kr.),

(12) att riksdagen

a. godkänner att bostadslån med räntebidrag skall kunna lämnas även i
fall där boendemiljöbidrag inte lämnas,

b. bestämmer beslutsramarna för boendemiljöbidrag till 90 milj. kr.,

c. till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 35000000 kr. (+ 22 milj. kr.),

(13) att riksdagen

a. beslutar att inom byggnadsforskningens ram skall initieras ett arbete
för att utveckla kollektiva boendeformer,

b. till Byggnadsforskning för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 138000000 kr. (+ 10 milj. kr.),

(14) att riksdagen medger att bidrag får lämnas till allmännyttiga bostadsföretag
för åtgärder som främjar ett vidgat boendeinflytande,

CU 1981/82:24

(15) att riksdagen till Lån till bostadsbyggande för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 7060000000 kr. (+ 810 milj. kr.),

(16) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

a. att all mark som enligt planläggningsbeslut e.d. avses för samhällsbyggande
skall föras över i kommunal ägo,

b. att enskilt ägda hyreshus successivt bör föras över i kommunal ägo
och att en plan för detta snarast bör utarbetas,

1986 av Görel Bohlin m.fl. (m) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att bostadsfinansieringsförordningen ändras
i enlighet med vad i motionen anförts,

1994 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(1) beträffande temporär hyresrabattering att riksdagen godkänner de
grunder som förordas i motionen,

(2) beträffande hyresgaranti i nyproduktionen att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts,

(3) beträffande reparationer och underhåll att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

a. förslag under våren 1982 till ombyggnadsbidrag och reparationslån
enligt vad i motionen anförts under hösten 1982 och första delen av år
1983,

b. lån för underhåll av vissa hyreshus,

c. en långsiktig lösning av frågorna om underhåll och reparation av
bostäder enligt vad som anförts i motionen,

(4) beträffande förbättring av boendemiljön att riksdagen

a. godkänner de ändrade riktlinjer för bidragsgivningen som förordas i
motionen,

b. godkänner vad i motionen förordas om att bostadslån skall förenas
med räntebidrag,

c. medger att beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön får meddelas
intill ett belopp av 90000000 kr. (+ 30 milj. kr.) under budgetåret
1982/83 och preliminärt intill ett belopp av 90000000 kr. (+ 30 milj. kr.)
under budgetåret 1983/84,

d. till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 38000000 kr. (+ 25 milj. kr.),

(5) beträffande lediga lägenheter att riksdagen hos regeringen anhåller
att de ekonomiska problemen i samband med dessa kartläggs enligt vad
som förordas i motionen och att förslag om lösning snarast föreläggs
riksdagen,

2067 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga — med hänvisning
till motion 1981/82:2018 - hemställs att riksdagen

(1) begär att regeringen lägger fram förslag till de lagändringar som
erfordras för att direktägande av lägenheter i flerfamiljshus skall vara
möjligt,

CU 1981/82:24

(7) beslutar att mark- och konkurrensvillkoren skall avskaffas,

(9) att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ett nytt
system för bostadslångivning där statliga lån utgår efter schablonmässiga
regler i form av enhetslån per lägenhet,

2093 av Linnea Hörlén m. fl. (fp) vari — med hänvisning till motion 1981/
82:2092 — hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om en ändring
av bostadsfinansieringsförordningen vad gäller flergenerationsboendet,

2133 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(1) att riksdagen godkänner det förslag till temporär hyresrabattering
som förordas i motionen,

(2) att riksdagen godkänner det förslag till hyresgaranti i nyproduktionen
som förordas i motionen,

(3) att riksdagen beträffande reparationer och underhåll som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

a. förslag under våren 1982 till ombyggnadsbidrag och reparationslån
enligt vad i motionen anförts under hösten 1982 och första delen av år
1983,

b. lån för underhåll av vissa hyreshus,

c. om långsiktig lösning av frågorna om underhåll och reparation av
bostäder enligt vad som anförts i motionen,

(4) att riksdagen beträffande förbättring av boendemiljön

a. godkänner de ändrade riktlinjer för bidragsgivningen som förordas i
motionen,

b. godkänner vad i motionen förordas om att bostadslån skall förenas
med räntebidrag,

d. till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 38000000 kr. (+ 25 milj. kr.).

3 Statistiska uppgifter om bostadsproduktionen m. m.

3.1 Bostadsproduktionen

I figur 1 redovisas nyproduktionen av bostäder med fördelning på småhus
och flerfamiljshus under åren 1960—1981.

CU 1981/82:24

Figur 1. Påbörjade lägenheter totalt samt med fördelning på småhus och
flerbostadshus åren 1960—1981

1 OOO-tals
Lägenheter

100

Totalt

Småhus

Fler bostads hus -

1960

1980 ar

1975

1965

1970

Källa: SCB

Den ombyggnad som finansierats med hjälp av statliga bostadslån redovisas
i figur 2.

CU 1981/82:24

Figur 2. Antal lägenheter, efter ombyggnad, som erhållit bostadslån till

ombyggnad åren 1970—1981

1 OOO-tals
Lägenheter

Totalt

20-

Småhus

Fler bostads hus -

10-

1970

Källa: Bostadsstyrelsen

1975

1980 ar

Förutom i antal påböljade lägenheter kan bostadsbyggnadsvolymen
också mätas i flera andra variabler. I följande tabell, som tagits fram av
bostadsstyrelsen, redovisas sålunda bostadsbyggandet mätt i antalet påbörjade
lägenheter, antalet färdigställda lägenheter samt som summan av
antalet lägenheter med preliminära beslut om bostadslån och antalet lägenheter
utan statlig belåning som erhållit byggnadstillstånd.

CU 1981/82:24

Tabell 1. Påbörjade och färdigställda lägenheter, lägenheter med preliminärt beslut
om bostadslån samt lägenheter utan statligt lån som erhållit byggnadstillstånd
åren 1976-1981

Antal lägenheter år

	1976	1977	1978	1979	1980	1981
Preliminära beslut om bostadslån Flerbostadshus	15600	13 800	17600	18500	16400	18500
Småhus	36000	35100	38300	34600	29500	23 800
Totalt	51600	48900	55900	53 100	45900	42300
Beviljade byggnads-tillstånd	6600	6 800	4900	3600	2500	700
Lån + tillstånd	58200	55 700	60800	56700	48400	43 000
Påbörjade	57100	54000	57 300	55 700	49000	43 200
Färdigställda	55 800	54 900	53 700	55 500	51400	51600

Källa: Bostadsstyrelsen

Bostadsbyggandet mätt genom antalet påbörjade lägenheter fortsätter
att minska såsom framgår av figur 1 och tabell 1. Minskningen för år 1981
faller så gott som helt på småhusen. Flerbostadshusen ligger däremot kvar
på en nivå på omkring 17000 lägenheter. Det betyder att den procentuella
fördelningen av de påbörjade lägenheterna mellan småhus och flerbostadshus
förskjutits ytterligare, vilket framgår av tabell 2.

Tabell 2. Procentuell fördelning mellan påbörjade flerbostadshus och småhus åren
1975-1981

År	Procentuell andel påbörjade
Flerbostadshus	Småhus
1975	30	70
1976	25	75
1977	25	75
1978	29	71
1979	32	68
1980	35	65
1981	39	61

Källa: SCB

3.2 Bostadsinvesteringar

De totala investeringarna i ny- och ombyggnad av bostäder redovisas i
tabell 3. I sammanhanget redovisas dessutom underhållskostnaderna respektive
år.

CU 1981/82:24

Tabell 3. Investeringar och underhåll i permanenta bostäder åren 1971—1981 i 1975
års priser (i milj. kr.)

År	Nybyggnad av bostäder	Byggnadsverksamhet i beståndet av bostäder	Totalt ny-byggnad 0. beståndet
Små- hus	Fler bostads- hus	Summa	Ombygg- nad	Under- håll	Summa
1971	5 250	7 200	12450	850	3 200	4050	16500
1972	6650	6200	12850	750	3 400	4150	17000
1973	7600	4750	12350	850	3 700	4550	16900
1974	7850	3 100	10950	1 100	4050	5150	16100
1975	7 800	2400	10 200	1900	4250	6150	16350
1976	7600	1650	9250	1 800	4450	6250	15 500
1977	7 300	1550	8 850	1950	4800	6750	15 600
1978	7650	1900	9550	2 900	5050	7950	17500
1979	7300	2150	9450	3 200	5 250	8450	17900
1980	6800	2350	9150	3 100	5450	8550	17 700
1981'	5 750	2 500	8250	3450	5 950	9400	17650

1 Preliminära uppgifter

Källa: SCB och bostadsdepartementet

Nedgången i nyproduktionen av bostäder motsvaras inte av en lika stor
minskning av de reala investeringarna (dvs. investeringarna mätta i fast
penningvärde) i permanentbebyggelsen. Detta beror på att den minskade
nyproduktionen har motverkats av en ökande ombyggnad. Samtidigt har
också de bostäder som producerats blivit dyrare per enhet bl. a. genom en
ökad standard i fråga om utrymme och utrustning.

Om hänsyn tas till såväl ny- och ombyggnad som underhåll ligger t. o. m.
dessa totala investeringar högre än vad de gjorde i början av 1970-talet. Det
är då framför allt ökningen av underhållskostnaderna som bidrar härtill.

3.3 Byggnadskostnaderna

Kostnadsutvecklingen för statligt belånade flerbostadshus i exploateringsområden
samt gruppbyggda småhus såsom den redovisas i preliminära
beslut om statliga lån framgår av nedanstående tabell. De för år 1981
lämnade uppgifterna är härvid preliminära. Redovisningen för åren 1980
och 1981 avser dessutom produktionskostnaden per kvadratmeter primär
bruksarea (BRA, p). De skillnader som kan finnas mellan den primära
bruksarean och de tidigare använda begreppen bostadsyta och lägenhetsyta
torde dock inte vara större än att uppgifterna i stort sett är jämförbara.

CU 1981/82:24

Tabell 4. Kostnadsutvecklingen för flerbostadshus inom exploateringsområden och
gruppbyggda småhus åren 1976—1980 samt förhållandet mellan produktionskostnad
(Pk) och pantvärde (Pv)

År	Flerbostadshus			Gruppbyggda småhus
	Genomsnittlig	Ökning i % Pk/Pv	Genomsnittlig	Ökning i % Pk/Pv
	Pk kr/m2	från före-	%	Pk kr/m2	från före-	%
	lägenhetsyta	gående år		bostadsyta	gående år
1976	1945	16,7	104,8	1899	13,0	104,0
1977	2 393	23,0	103,8	2291	20,6	105,1
1978	2799	17,0	105,8	2654	15,8	105,8
1979	3214	14,8	106,8	2996	12,9	107,0
1980	36952	15,0	110,2	3 5622	18,9	108,5
19811	4 3502	17,7	109,3	39802	11,7	104,5

1 Preliminära uppgifter

2 Kr/m2 BRA, p (BRA, p = primär bruksarea)
Källa: Bostadsstyrelsen

En ytterligare illustration till kostnadsutvecklingen ges i figur 3. Här
redovisas utvecklingen av produktionskostnaderna för bostadsbyggandet i
relation till den totala kostnadsutvecklingen mätt med konsumentprisindex.
Produktionskostnaderna såväl som konsumentprisindex har härvid
räknats om till en index med år 1970 som basår. Det bör dock noteras att
vissa förändringar vidtogs i produktionskostnadsstatistiken år 1973.

CU 1981/82:24

Figur 3. Index (1970 = 100) för produktionskostnadsutvecklingen för flerbostadshus
i exploateringsområden samt gruppbyggda småhus
under perioden 1970—1981 i jämförelse med utvecklingen av konsumentprisindex -

Index

400

Flerbostadshus
i exploateringsområden -

Gruppbyggda

småhus

300

Konsumentpris index -

200 —

100

1970

Källa: SCB och bostadsstyrelsen

3.4 Byggarbetsmarknaden

Sysselsättningen på byggarbetsmarknaden redovisas i tabell 5. Av
tabellen framgår antalet sysselsatta byggnadsarbetare enligt statistiska
centralbyråns byggnadsinventeringar under 1981 och hittills under 1982.

CU 1981/82:24

Tabell 5. Antal sysselsatta byggnadsarbetare enligt byggnadsinventeringarna under
1981 och 1982 (feb.)

Byggnadsobjekt	Antal sysselsatta
	1981				1982
	Feb	Maj	Aug	Nov	Feb
Bostadshus	26913	27113	23917	24802	25659
därav småhus	9 661	9080	7 299	6717	5592
Samtliga objekt	68589	69911	62763	64170	60904

Källa: SCB

Arbetslösheten bland byggnadsarbetarna som den återspeglas i anmälningarna
till deras arbetslöshetskassa framgår av figur 4.

Figur 4. Antal arbetslösa i byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa under
åren 1978—1981

1 000-tal

1981

1978

1980

1979

Källa: AMS

Byggnadsdetaljen vid arbetsmarknadsstyrelsen sammafattar kvartalsvis
situationen på byggarbetsmarknaden i stencilen AMS byggnadsdetaljen
informerar. 1 den senaste av dessa redogörelser (daterad 1982-01-19) sägs
att bostadsbyggandet inte visar några tecken på att öka i omfattning utan
att länsarbetsnämnderna väntar att det skall minska också under 1982.

CU 1981/82:24

Sammanfattningsvis är nämndernas bedömning att under l:a kvartalet
väntas den redan nu höga arbetslösheten öka ytterligare i hela landet. Den
säsongnormala uppgången under 2:a och 3:e kvartalen beräknas bli svagare
än vanligt. Under 4:e kvartalet samt vintern 1982/83 räknar nämnderna
avslutningsvis med en arbetslöshet som överstiger den för innevarande
vinter.

3.5 Bostadskostnaderna

Hyresutvecklingen sedan år 1971 belyses av nedanstående uppgifter
avseende genomsnittliga hyror för bostäder i SABO-företagen.

Tabell 6. Kallhyra, avgifter för värme och varmvatten samt varmhvra för bostäder i
SABO-företagen åren 1971 — 1981 (kr/m2)

År	Kallhyra bostäder	Avgift värme o. varmvatten	Varmhyra bostäder
1971	74:82	6:39	81:21
1972	78:94	6:14	85:08
1973	83:75	6:57	90:32
1974	89:17	10:%	100:13
1975	93:32	12:52	105:84
1976	102:42	15:01	117:43
1977	114:56	16:38	130:94
1978	128:51	18:98	147:49
1979	137:04	23:66	160:71
1980	149:50	33:51	183:01
1981'	165:50	41:25	206:75

1 Preliminär uppskattning.
Källa: SABO.

Omräknad till 1980 års penningvärde med hjälp av konsumentprisindex
har hyresutvecklingen inom SABO-företagen varit följande.

Tabell 7. Kallhyra, avgifter för värme och varmvatten samt varmhyra för bostäder i
SABO-företagen åren 1971—1981 omräknat till 1980 års penningvärde (kr/

m2)

År	Kallhyra bostäder	Avgifter för värme och varmvatten	Varmhyra bostäder
1971	168	14	183
1972	168	13	181
1973	167	13	180
1974	161	20	181
1975	154	21	174
1976	153	22	176
1977	154	22	175
1978	157	23	180
1979	156	27	183
1980	149	34	183
1981'	148	37	184

1 Preliminär uppskattning.

Källa: SABO.

CU 1981/82:24

En uppdelning av de fyra senaste årens hyreshöjningar på kallhyra,
bränsleavgifter och total varmhyra ger följande resultat.

Tabell 8. De procentuella hyresförändringarna sedan 1978 inom SABO-företagen med
fördelning på kallhyra, bränsleavgifter och total varmhyra

År	Hyresändringar i procent
Kallhyra	Bränsleavgifter	Varmhyra
1978-79	6,6	24,7	9,0
1979-80	9,1	41,6	13,9
1980-811	10,7	23,1	13,0
1981-82'	12,7	24,0	14,9

' Preliminär uppskattning
Källa: SABO

Av tabell 8 framgår att de ökade bränslekostnaderna haft stor betydelse
för hyresutvecklingen. Mellan åren 1979 och 1980 ökade således bränsleavgiftema
med över 40 procent. Även mellan övriga redovisade år har
bränslekostnaderna ökat mer än kallhyran.

De kostnader som ligger bakom förhandlingarna om hyror redovisas i
tabell 9 om fastighetsförvaltningens kostnader inom SABO-företagen.

Tabell 9. SABO-företagens kapital-, underhålls- och driftkostnader åren 1971 — 1980

År Kostnader kr/m2

	Kapital	Underhåll Bränsle	Drift övr.	Summa
1971	49:31	10:05	6:78	20:29	86:43
1972	50:17	10:30	6:28	22:71	89:46
1973	52:63	10:51	7:01	24:57	94:72
1974	54:56	11:95	11:92	26:15	104:58
1975	55:58	14:98	12:54	30:39	113:49
1976	56:29	18:78	15:08	35:17	125:32
1977	61:79	22:53	16:93	40:60	141:85
1978	65:73	27:72	18:95	45:88	158:28
1979	69:67	35:35	24:05	49:48	178:55
1980	77:57	39:43	33:87	54:36	205:24

Källa: SABO

Under senare år har det skett en förskjutning i fastighetsförvaltningskostnaderna
från en hög kapitalkostnadsandel mot framför allt en ökande
kostnadsandel för underhåll och bränsle. Även driftkostnadernas andel av
totalkostnaden har ökat. Detta förhållande illustreras i nedanstående figur,
som är baserad på fastighetsförvaltningskostnadsuppgifterna för SABOföretagen
från tabell 9.

CU 1981/82:24

Figur 5. SABO-företagens förvaltningskostnader medfördelning på kostnadsandelar
(i %) åren 1971 — 1980

Drift

Övrigt

Bränsle

Underhåll

Kapital

1971 72 73 74 75 76 77 78 79 80

Källa: SABO

3.6 Bostadsmarknaden

Som en ersättning för tidigare undersökningar har statistiska centralbyrån
genomfört en undersökning av antalet outhyrda lägenheter i flerbostadshus
i allmännyttiga bostadsföretag den 1 september 1981. Resultaten
visar att antalet till uthyrning lediga lägenheter i det aktuella beståndet var
18867 vid denna tidpunkt. Den I mars 1981 var motsvarande antal 14843.
Ökningen av antalet outhyrda lägenheter har huvudsakligen skett inom
gruppen av kommuner med färre än 75 000 invånare.

För de till SABO anslutna allmännyttiga bostadsföretagen har sedan den

1 mars 1981 antalet outhyrda lägenheter varit följande. De för den 1 mars
1982 lämnade uppgifterna är härvid preliminära.

2 Riksdagen 1981182. 19 sami. Nr 24

13,5

19,5

26,5

16,5

CU 1981/82:24 18

Tabell 11. Antal outhyrda lägenheter inom SABO-företagen sedan den 1 mars 1981

Antal outhyrda lägenheter per
	1981-03-01	1981-09-01	1982-03-01'
Stor-Stockholm	134	123	97
Stor-Göteborg	2522	2960	3 148
Stor-Malmö	1049	1 174	1626
Övriga landet	9671	12409	14550
Totalt	13 376	16666	19200

1 Preliminära uppgifter
Källa: SABO

Bostadsstyrelsen undersöker årligen också bostadsmarknadsläget i vad
avser möjligheten att inom viss tid erhålla bostad. Undersökningarna avser
läget vid resp. årsskifte. Vid de senaste årsskiftena har bostadsmarknadsläget
varit följande.

Tabell 12. Bostadsmarknadsläget vid årsskiftena 1978-1979 till 1981-1982

	Årsskifte	Antal kom- muner	Därav som svarat att bostad kan erhållas		Ej en-tydigt svar
		prak- tiskt taget genast	efter högst 3-4 mån. väntetid	efter lång vänte- tid
Storstadsområdena	1978-1979	40	2	11	23	4
	1979-1980	40	2	9	27	2
	1980-1981	40	2	6	28	4
	1981-1982	40	3	8	29	0
Övriga kommuner	1978-1979	237	55	83	85	14
	1979-1980	239	54	86	97	2
	1980-1981	239	79	85	68	7
	1981-1982	237'	120	70	40	7
Samtliga kommuner	1978-1979	277	57	94	108	18
	1979-1980	279	56	95	124	4
	1980-1981	279	81	91	96	11
	1981-1982 Iprocent	27 V	123	78	69	7
	1978-1979	100	21	34	39	6
	1979-1980	100	20	34	44	1
	1980-1981	100	29	33	34	4
	1981-1982	100'	44	28	25	3

1 Svar saknas från 2 kommuner
Källa: Bostadsstyrelsen

Enkäten visar att antalet kommuner där bostad kan erhållas praktiskt
taget genast har ökat. Ökningen gäller dock i huvudsak kommuner utanför
storstadsområdena. Inom storstadsområdena har förändringen varit obetydlig.

CU 1981/82:24

Den bild av bostadsmarknadsläget som erhålls genom enkäten ger dock
bara en översiktlig bild av läget. Förhållandena i en kommun kan skifta
såväl mellan olika orter och områden som mellan olika lägenhetstyper och
upplåtelseformer. Lång väntetid och brist på lägenheter i centrala delar
kan föreligga jämsides med att det finns lediga lägenheter i ytterområden,
liksom i fråga om lägenhetsstorlekar överskott på vissa men brist på andra
typer kan förekomma samtidigt.

Det finns inte i alla de kommuner som angett att bostad kan erhållas
genast ett utbud som svarar mot de sökandes önskemål och behov. En del
kommuner framhåller att förutsättningarna för att få bostad genast är att
sökanden kan ta ett erbjudande om lägenhet i nyproduktionen med det
höga hyresläge som råder där. Möjligheten att få bostad genast kan vidare
gälla endast ett visst område eller vissa lägenhetsstorlekar.

4 Utskottet

4.1 Bostadens pris — subventionsnivån

Under allmänna motionstiden har flera motioner väckts avseende bostadsbyggandets
finansiering. I detta sammanhang behandlas dock endast
motion 1625 (vpk) yrkande 2 vari hemställs att bostadsbyggandet och dess
följdinvesteringar skall finansieras genom långfristiga lån med låg och fast
ränta.

Motionärerna har inte närmare angett sina anspråk på ränta och amorteringstid.
Detta oaktat torde dock förslaget innebära att subventionsnivån
höjs. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Med hänvisning till att lägre hyror i de allmännyttiga företagens lägenheter
genom bruksvärdesreglerna innebär lägre hyror också i privata hyreshus
föreslås i motion 1625 (vpk) yrkande 4 införandet av statliga ränteoch
amorteringsfria lån till allmännyttan.

Civilutskottet har under riksmötet 1980/81 vid två tillfällen (CU 1980/
81:6 s. 16 och CU 1980/81:29 s. 33) och under riksmötet 1981/82 vid ett
tillfälle (CU 1981/82:3 s. 6) tagit ställning till i det närmaste identiska
förslag. Utskottets ställningstaganden i denna del står fast, och motionsyrkandet
avstyrks.

Förslag om införandet av temporära hyresrabatter lämnas i motionerna
1994 (s) yrkande 1 och 2133 (s) yrkande 1. Rabatten avses gälla lägenheter
påbörjade under perioden 1 juli 1982-31 december 1984. Hälften av rabatten
föreslås bli generell till all produktion under perioden, medan resterande
hälft bl. a. skall kunna utnyttjas till en extra rabattering på orter med
bostadsbrist. Enligt förslaget skall rabatten inledningsvis svara mot en
sänkning av inflyttningskostnaden första året med 60 kr./nr för att sedan
nertrappas under de två följande åren.

Också förslaget om införande av en hyresrabatt har nyligen behandlats

CU 1981/82:24

av utskottet, sorn härvid anförde att det rådande statsfinansiella läget hade
tvingat fram en rad besparingsåtgärder inom bl. a. bostadsdepartementets
verksamhetsområde och att det mot denna bakgrund var mindre lämpligt
att ytterligare belasta statsbudgeten med ett nytt statligt bostadsstöd i form
av en hyresrabatt, även om rabatten var temporär.

Utskottets bedömningar i denna del äger fortsatt aktualitet. Motionsyrkandena
avstyrks.

4.2 Bostadsbyggandets omfattning m. m.

4.2.1 Bostadsbyggnadsplanen — ramar

Något förslag till bostadsbyggnadsplan föreläggs inte riksdagen genom
budgetpropositionen.

Däremot hemställs i motion 1625 (vpk) yrkande 1 att riksdagen skall
godkänna en bostadsbyggnadsplan innefattande igångsättning av 60000
lägenheter per år genom nybyggnad av i huvudsak hyresbostäder inom
allmännyttan och 25 000 lägenheter per år genom ombyggnad. I sin motivering
pekar motionärerna bl. a. på byggandets funktion som en motor för
stora delar av näringslivet.

Värdet av ett ökat bostadsbyggande torde vara obestritt. Däremot torde
inte fastställandet av en antalsmässigt preciserad bostadsbyggnadsplan
tjäna något praktiskt syfte för att nå ett önskat byggande. Motion 1625
(vpk) yrkande 1 avstyrks.

I 1981 års budgetproposition (bil. 16 s. 39) föreslogs att några ramar för
det statligt belånade bostadsbyggandet inte skulle fastställas för vare sig
ny- eller ombyggnad. Civilutskottet anslöt sig till förslaget (CU 1980/81: 29
s. 34) med hänvisning till att systemet under rådande förutsättningar kommit
att få en allt mindre praktisk funktion. Inte heller 1982 års budgetproposition
innefattar, med hänvisning till det låga bostadsbyggandet, något
förslag till ramar för bostadsbyggandet.

4.2.2 Åtgärder för att öka byggandet m. m.

Riksdagen har våren 1981 i syfte att öka bostadsbyggandet beslutat
(prop. 1980/81:194, CU 1980/81:40) om vissa tillfälliga ändringar i fråga om
mark- och konkurrensvillkoren för statliga bostadslån m. m. Markvillkoret
gäller sålunda inte för styckebyggda småhus i exploateringsområden om
lån beviljas undertiden den 1 juli 1981-den 30juni 1982. Villkoret innebär
i dessa fall att lånesökandens förvärv av mark inte får vara förenat med
villkor varigenom hans upphandling av material och byggnadsarbeten
binds till en viss byggintressent. Vidare har införts lättnader i konkurrensvillkoret,
samtidigt som möjligheten öppnats till produktionskostnadsbelåning
för hyres- och bostadsrättshus som byggts i egen regi eller upphandlas
efter förhandling. Som förutsättning härför gäller dock att besluta om
bostadslån meddelas under tiden den 23 april 1981—den 30 juni 1982, att

CU 1981/82:24

ansökan om lån lämnas in till förmedlingsorganet senast den 28 februari
1982 samt att byggnadsarbetena påbörjas senast den 30 september 1982.

Nu gällande temporära stimulansåtgärder föreslås (s. 48) förlängda med
ett år. Detta innebär att stimulansåtgärderna utsträcks till att omfatta även
ärenden i vilka beslut om statligt bostadslån fattas under tiden den 1 juli
1982—den 30 juni 1983. För lättnaderna i konkurrensvillkoret och för
produktionskostnad sbelåningen av vissa hyres- och bostadsrättshus innebär
förslaget dessutom att byggnadsarbetena skall påbörjas senast den 30
september 1983.

I motion 657 (s) yrkande 1 hemställs däremot att riksdagen inte skall
godkänna regeringsförslaget i vad detta gäller en förlängning av det temporära
undantaget från markvillkoret för styckebyggda småhus i exploateringsområden.
Motionärerna anför att undantaget direkt tar sikte på att
beröva småhusbyggarna möjligheten att utnyttja säljarnas konkurrens och
att den småhusförsäljare som har för köparen lämplig mark härigenom kan
utnyttja detta för att binda köparen till sig.

I samband med att civilutskottet behandlade det ursprungliga förslaget
(prop. 1980/81:194) om att markvillkoret temporärt skulle upphävas vid
nybyggnad av styckebyggda småhus i exploateringsområden anslöt sig
utskottet till bedömningen att den allmänna dämpningen av efterfrågan på
småhus talade för att regeln kunde tillfälligt slopas utan att detta skulle leda
till prisökningar. Utskottet påpekade i detta sammanhang också att reglerna
om låneunderlag och om högsta godkända kostnad inte påverkades av
förslaget. Den av utskottet tidigare intagna ståndpunkten står fast, och
utskottet tillstyrker regeringsförslaget i denna del. Motion 657 yrkande 1
avstyrks.

Vad i övrigt i regeringsprotokollet anförts om en förlängning av de
temporära stimulansåtgärderna tillstyrks av utskottet.

I motion 657 (s) yrkande 2 tas dessutom upp frågan om övergångstiden
för undantag från markvillkoret när det gäller mark i exploateringsområden
som innehas sedan den 1 november 1974. Härvid föreslås att den
nyligen (CU 1980/81:40) förlängda övergångstiden i vissa fall skall förkortas
till den 1 juli 1985.

Den förlängning av övergångstiden till den 1 juli 1987 som utskottet
godtog våren 1981 grundades närmast på bedömningen att det ekonomiska
läget var sådant att någon garanti inte kunde lämnas för att kommunerna
skulle få finansiellt utrymme för att fram till den ursprungliga övergångstidens
utgång den 1 juli 1984 köpa den av byggföretagen ägda exploateringsmark
som behövdes för att trygga ett kontinuerligt bostadsbyggande. Vad
utskottet i detta sammanhang anfört står fast, och motion 657 (s) yrkande 2
avstyrks.

Motionerna 658 (m) och 2067 (m) yrkande 7 utmynnar i förslag till
avveckling av mark- och konkurrensvillkoren, bl. a. med hänvisning till att
villkoren försvårar och fördyrar nyproduktionen av bostäder.

CU 1981/82:24

I samband med införandet av de tillfälliga undantagen från mark- och
konkurrensvillkoren i vissa fall har bostadsministern aviserat att effekterna
av dessa temporära åtgärder skall utvärderas. Eventuella ändringar i
mark- och konkurrensvillkoren bör därmed anstå i avvaktan på resultatet
av utvärderingen. Motionerna avstyrks.

Med hänvisning till motiveringen i motion 1614 (vpk) hemställs i motion
1617 (vpk) om förslag till åtgärder inom bostadssektorn. Åtgärderna är
avsedda att i första hand öka bostadsbyggandet i Stockholms län.

Flertalet av åtgärderna inom bostadssektorn sammanfaller med vad som
föreslagits i andra motioner, vilka behandlas i såväl detta betänkande som i
andra sammanhang. Ett allmänt ställningstagande av den typ som föreslås i
motionen tjänar därför inte något praktiskt syfte. Motionsförslaget avstyrks.

4.3 Bostadsbyggandets inriktning

I flera motioner har tagits upp förslag om hur byggandet skall inriktas så
att det tillgodoser olika angivna efterfrågeintressen.

Förslag om åtgärder för att främja flergenerationsboende ställs i motionerna
464 (m), 1540 (c), 1552 (fp) och 2093 (fp). Gemensamt för motionerna
är att de framhåller värdet såväl för den enskilde som för samhället av att
flera generationer kan bo nära varandra. Bl. a. pekar motionärerna på de
fördelar detta boende erbjuder ur omsorgssynpunkt.

Värdet av bostäder för flergenerationsboende torde vara obestritt. Därmed
bör också bostäder av denna typ kunna produceras inom ramen för
den efterfrågan som finns. Gällande låneregler för statligt bostadslån innebär
härvid ingen begränsning, utan bostäder för flergenerationsboende kan
byggas med statlig finansiering. Inte heller byggnormerna torde förhindra
byggandet av sådana bostäder. Någon åtgärd från riksdagens sida är inte
motiverad. Motionerna avstyrks.

Åtgärder för att förverkliga utvecklingen av ett socialt inriktat boende
föreslås i motion 1097 (vpk). Åtgärderna anges av motionärerna i huvudsak
inriktade på att främja nya, alternativa, mer gemensamma boendeformer.
Ett antal punkter för hur detta kollektiva boende kan organiseras ställs
också upp.

Utskottet delar uppfattningen att det finns ett behov av bostäder för
kollektivt boende. Förutsättningar för ett boende med denna inriktning
torde också finnas inom ramen för nuvarande norm- och lånesystem.
Motionen avstyrks.

De handikappades rätt till självständigt boende tas upp i motion 1566
(vpk) yrkande 2.1 motionen hemställs sålunda att riksdagen hos regeringen
skall hemställa om en sådan prioritering av boendefrågorna för de handikappade
att de stora institutionerna avskaffas till förmån för serviceboende
och andra alternativa boendeformer.

CU 1981/82:24

Behovet av egna bostäder för människor som tvingas acceptera institutionsvård
därför att det saknas för dem lämpliga bostäder och serviceinsatser
får beaktas inom ramen för kommunernas planering. Detta är dock i
första hand en planeringsfråga mellan landsting och kommun. Det får
förutsättas att de allmänna obestridda synpunkterna bakom motionen tillgodoses
utan en föreslagen riksdagens åtgärd.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om de förslag avseende de
handikappades boende som omsorgskommittén lagt fram i sitt betänkande
Omsorger om vissa handikappade (SOU 1981:26). I betänkandet föreslås
att de stora institutionerna skall avvecklas och i första hand ersättas med
kollektiva boendeformer, s.k. grupphem. Enligt förslaget skall grupphemmen
ingå i den normala bostadsproduktionen och sålunda finansieras med
statliga bostadslån och därigenom också erhålla räntebidrag. Detta senare
förslag har också bostadsstyrelsen ställt sig bakom i sitt remissyttrande
över betänkandet. Efter en omfattande remiss är betänkandet nu under
beredning i socialdepartementet.

Förslag om en utredning av ungdomars situation på bostadsmarknaden
ställs i motion 662 (s). Enligt vad som anges i motionen skall utredningen
syfta till att föreslå åtgärder som underlättar för ungdomar att skaffa egen
bostad.

Utskottet har senast under våren 1981 behandlat en motsvarande motion
(CU 1980/81:29 s. 36) och därvid uttryckt uppfattningen att det är angeläget
att kommunerna i sin planering särskilt beaktar bl. a. ungdomars behov
av bostäder. Samtidigt konstaterade utskottet att denna fråga faller inom
ramen för den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen. Vad utskottet i
denna del anfört står fast. Detta inte minst med hänsyn till de stora
variationer i bostadsefterfrågan som idag finns mellan olika orter. Mot
bakgrund härav finns det enligt utskottets mening inte anledning att nu
genomföra någon statlig utredning med den allmänna inriktning som föreslagits
i motionen.

4.4 Statliga lån och generella bidrag till bostadsbyggande

4.4.1 Bostadslån m. m.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats om ytgräns för bostadslån till småhus, markprisprövningen i
exploateringsområden och lokalbelåningen i saneringsområden.

I motion 2067 (m) yrkande 9 begärs förslag om ett nytt system för
bostadslångivningen där statliga lån utgår efter schablonmässiga regler i
form av enhetslån per lägenhet. Enligt motiven, som lämnas i motion 2018
(m), skall lånebeloppet endast justeras med avseende på lägenhetsytan.
Vidare uttalas att lånesystemet i princip inte bör innehålla något moment
av kostnadskontroll. Den enda begränsningen skall härvid vara att byggnadsobjektens
kreditsäkerhet inte får riskeras.

CU 1981/82:24

Det i motion 2067 (m) yrkande 9 framlagda förslaget om statliga enhetslån
per lägenhet innebär en långtgående förändring i nuvarande system.
Utskottet är inte berett tillstyrka motionen i denna del.

En översyn av reglerna för de statliga bostadslånen med avseende på
varaktighet, ikraftträdande samt byggföretagens behov av omställning i
samband med regeländring m. m. krävs i motion 659 (m) yrkande 3.

Det av motionärerna betonade intresset av att reglerna för de statliga
bostadslånen inte ändras allt för ofta och med för kort övergångstid torde i
och för sig vara allmänt omfattat. En särskild översyn torde inte medföra
avsedda effekter. Synpunkterna torde få beaktas löpande i samband med
konkreta förslag. Motionsyrkandet avstyrks.

Motion 851 (c) utmynnar i en hemställan om översyn av de nuvarande
reglerna för kommunal borgen för statliga bostadslån. Motionärerna hänvisar
till att det kommunala borgensansvaret lider av brister i den praktiska
tillämpningen och att det hänt att kommunal byggnadsnämnd först beviljat
byggnadslov och sedan det kommunala förmedlingsorganet vägrat gå i
borgen för statligt bostadslån.

Det förhållandet att en kommuns bedömningar enligt byggnadslagstiftningen
och vid förmedling av bostadslån kan leda till olika resultat leder i
och för sig inte till slutsatsen att reglerna för kommunal borgen kan behöva
ses över. Ett eventuellt syfte att sakligt samordna ramarna för kommunens
handlande förutsätter bedömanden av mer genomgripande natur. Motion
851 (c) avstyrks.

1 motion 863 (c) hemställs om en ändring av reglerna för erhållande av
statligt bostadslån som, enligt motiven i motion 859 (c), skall innebära att
den som erhåller lån skall lämna uppgift om vem som har utfört arbetet.
Motionärerna hänvisar i detta sammanhang till de regler som gäller för
erhållande av stöd till energibesparande åtgärder i befintlig bebyggelse.

Enligt nu gällande bestämmelser (58 § bostadsfinansieringsförordningen)
skall vid ombyggnad av småhus uppgift lämnas om vem som utfört
arbetet. I denna del är reglerna sålunda desamma som för energilånen. Det
av motionärerna framlagda förslaget är därmed delvis redan tillgodosett.
Motionen avstyrks.

Under hänvisning till en ökad förekomst av skador på småhus hemställs
i motion 1553 (m) att en utvidgad garanti och försäkring av det slag som
exempelvis ingår i Småhus 80 skall utgöra förutsättning för statligt bostadslån
för småhus som upplåts med ägande- eller bostadsrätt.

Det finns enligt utskottets mening ett behov av att ytterligare förstärka
konsumentskyddet för köpare av småhus. Det gäller inte minst att ge
småhusköparen - beställaren — ett ekonomiskt skydd mot fel och brister i
konstruktion, material och utförande som uppträder efter garantitidens
utgång. Utskottet är mot denna bakgrund berett förorda ett garanti- och
försäkringsskydd som villkor för bostadslån vid nybyggnad av småhus som
upplåts med ägande- eller bostadsrätt. De närmare reglerna härför bör det

CU 1981/82:24

ankomma på regeringen att snarast utforma. En utgångspunkt kan härvid
vara i dag existerande garanti- och försäkringsformer. Ett villkor är att
seriöst arbetande byggnadsföretag inte skall utestängas från möjligheten
att bygga statligt finansierade småhus. Vad utskottet anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av de förhållanden som råder i Gamla Stan i Stockholm
begärs i motion 1986 (m) att bostadsfinansieringsförordningen ändras så att
statligt stöd kan lämnas till grundförstärkning av bostadshus i kulturminnesklass
även om åtgärden sker separat.

Motionärerna anför i sin motivering att Gamla Stan är unik i sitt slag och
att staten bör ta på sig ett ökat ansvar för att den räddas åt framtiden.

Utskottet delar motionärernas allmänna uppfattning att starka skäl talar
för att Gamla Stan bör bevaras åt framtiden. De av motionärerna påtalade
problemen berör också annan bebyggelse som inte har samma kulturhistoriska
värde. Hithörande frågor har att behandlas av stadsförnyelsekommittén,
och resultatet härav bör enligt utskottets mening avvaktas. Motionen
avstyrks.

4.4.2 Hyresförlustlån och uthyrningsgaranti m. m.

För hyresförluster uppkomna under åren 1973—1980 kunde s.k. hyresförlustlån
utgå. Denna hyresförlustlångivning föreslås i motion 1625 (vpk)
yrkande 6 återinförd för de allmännyttiga bostadsföretagen.

Civilutskottet har under föregående riksmöte vid två tillfällen (CU 1980/
81:6s. 15ochCU 1980/81:29 s. 40) och under innevarande riksmöte vid ett
tillfälle (CU 1981/82:3 s. 7) behandlat motsvarande motionsyrkanden och
därvid avstyrkt desamma. Utskottet har inte funnit skäl att i detta sammanhang
frångå sina tidigare beslut.

Det förslag till statlig hyresgaranti i nyproduktionen som lämnas i motionerna
1994 (s) yrkande 2 och 2133 (s) yrkande 2 omfattar statligt belånade
lägenheter med hyres- eller bostadsrätt i flerfamiljshus som påbörjas under
perioden 1982—1984. Hyresgarantin föreslås därmed omfatta samma fastighetsbestånd
som den tidigare (avsnitt 4.1) behandlade hyresrabatten.

Också förslaget om en statlig uthyrningsgaranti har behandlats av utskottet
vid tre tillfällen fr. o. m. riksmötet 1980/81 (CU 1980/81:6 s. 15, CU
1980/81:29 s. 40 och CU 1981/82:3 s. 7). Några nya sakskäl har i detta
sammanhang inte framförts, och utskottet har därför inte funnit anledning
att nu frångå sina tidigare beslut. Motionsförslagen avstyrks.

Med hänvisning till det ökande antalet lediga lägenheter hemställs i
motion 1994 (s) yrkande 5 att de ekonomiska problemen i samband med
dessa kartläggs och att förslag om lösning snarast föreläggs riksdagen.

Det i motion 663 (s) framlagda utredningskravet är däremot lokalt förankrat.
Med utgångspunkt i förhållandena i Hofors kommun hemställs
sålunda att en utredning av frågan om statligt stöd för att bygga om
outhyrda lägenheter för annan användning än bostadsändamål skall påbörjas.

CU 1981/82:24

Såsom framgår av avsnitt 3.6 har antalet outhyrda lägenheter ökat under
det senaste året. Särskilt hårt drabbade är härvid de mindre kommunerna.
Med anledning härav har bostadsstyrelsen i februari 1982 påböijat en
utredning om de särskilda problem som vissa kommuner har med en stor
andel outhyrda lägenheter. I utredningen, som beräknas kunna ge underlag
för förslag till regeringen redan till sommaren 1982, medverkar förutom
företrädare för bostadsstyrelsen bl. a. också företrädare för SABO och
Kommunförbundet. En uppgift för utredningen är att snarast analysera
situationen för kommuner och företag med stora uthyrningsproblem och
att finna åtgärder som kan öka utnyttjandet. Bland de åtgärder som i detta
sammanhang aktualiserats har nämnts ombyggnad av hus till andra ändamål,
utrymning av hus som ”läggs i malpåse” och rivning. Bostadsstyrelsen
överväger som ett led i arbetet vilka ändringar som bör föreslås i
lånebestämmelserna i syfte att underlätta utnyttjande för annat än bostadsändamål
och stödja ombyggnad av hus med lediga lägenheter. Styrelsen
avser också att pröva möjligheterna till mera effektivt utnyttjande av de
medel som utgår enligt 33 § bostadslånekungörelsen till att täcka förluster.

Genom det av bpstadsstyrelsen påbörjade utredningsarbetet får kraven i
motionerna 1994 (s) yrkande 5 och 663 (s) anses tillgodosedda utan någon
riksdagens åtgärd.

4.4.3 Reparationer och underhåll

I motionerna 1994 (s) yrkande 3 c och 2133 (s) yrkande 3 c begärs förslag
till en långsiktig lösning av frågorna om underhåll och reparation av
bostäder. Enligt motionärerna bör regeringen omedelbart vidta åtgärder i
syfte att presentera ett beslutsunderlag i så god tid att ett upprustningsprogram
kan föreläggas riksdagen under hösten 1982.

Förutsättningarna för det långsiktiga underhållet av bostadsrätts- och
hyresrättsfastigheter utreds av underhållsfondsutredningen. Utredningsarbetet,
som är inne i sitt slutskede, får enligt utskottets mening förutsättas
ge det i motionerna begärda beslutsunderlaget. Resultatet av utredningens
arbete bör därför avvaktas innan ställning tas — detta även om de i
motionerna uppsatta tidsgränserna skulle komma att överskridas. Motionerna
1994 (s) yrkande 3 c och 2133 (s) yrkande 3 c avstyrks.

I avvaktan på en långsiktig lösning av underhålls- och reparationsfrågorna
föreslås i motionerna 1994 (s) yrkande 3 b och 2133 (s) yrkande 3 b
dessutom att underhållslånen förlängs med ytterligare ett år till att utgå
även under år 1982. Enligt motionsförslaget skall dock lån endast kunna
utgå till hyresfastigheter inom allmännyttan uppförda med statligt stöd
under perioden 1962—1971. Lån föreslås utgå med högst 10kr./m2 bostadslägenhetsyta
och år. Förslaget föreslås finansierat genom att en del av det
friställda prioriterade kreditutrymmet, som enligt motionärerna kommer
att uppstå genom det sjunkande bostadsbyggandet, tas i anspråk.

Även motion 1625 (vpk) yrkande 5 innefattar förslag om ett återinfö -

CU 1981/82:24

rande av underhållslånen, dock utan de begränsningar som anges i (s)-motionerna.

Inte heller vad gäller underhållslånen finnér utskottet det motiverat att
föregripa pågående utredningsarbete. Ytterligare överväganden bör därmed
anstå till dess att ett färdigt förslag föreligger. Motionerna avstyrks.

Med utgångspunkt i de tillfälliga stimulansåtgärder i form av bidrag vid
ombyggnad av flerfamiljshus och lån för vissa reparationer som lämnats
under hösten 1981 och vintern 1982 föreslås i motionerna 1994 (s) yrkande
3 a och 2133 (s) yrkande 3 a att motsvarande stöd skall lämnas även under
vintern 1982 och våren 1983. Bidragsbeloppet vid ombyggnad föreslås
härvid höjt från 15000 till 20000 kr. per lägenhet.

Enligt vad utskottet erfarit är frågan om förnyade stimulansåtgärder
under beredning i bostadsdepartementet. Motionerna avstyrks med hänsyn
härtill.

För att granska av byggforskningsrådet redovisade byggfel och för att
inom begränsad tidsrymd lämna förslag till åtgärder föreslås i motion 1096
(s) tillsättandet av en expertkommitté. De byggfel motionären i första hand
pekar på avser fuktskador, bristfälligheter i ytterväggar och fönster samt
dåligt konstruerade balkonger.

De skador och bristfälligheter i bostadsbeståndet som tas upp i motionen
är väl dokumenterade. Någon ytterligare övergripande utredning härav
behövs enligt utskottets mening därför inte.

4.5 Bidrag och lån till förbättring av boendemiljön

I motion 1625 (vpk) yrkande 12 a föreslås att räntebidragsberättigade
bostadslån till miljöförbättringar skall kunna lämnas även i fall där boendemiljöbidrag
inte lämnas. Motsvarande förslag läggs också fram i motionerna
1994 (s) yrkande 4 b och 2133 (s) yrkande 4 b.

Gällande regler för stöd till boendemiljöförbättringar innebär att bidrag
och därmed också räntebidragsberättigade lån endast utgår till de mest
angelägna projekten. De motionsledes framlagda förslagen innebär att
räntebidragsberättigade lån skall kunna utgå till alla boendemiljöförbättringar
oavsett angelägenhetsgrad. Det finns enligt utskottets mening inte
tillräckliga skäl att inom en begränsad ekonomisk ram stimulera till insatser
med låg angelägenhetsgrad. Motionsförslagen avstyrks.

De båda (s)-motionerna 1994 yrkande 4 a och 2133 yrkande 4 a innefattar
också förslag om upphävande av de år 1980 beslutade spärreglerna (CU
1979/80:22 s. 50-52), som innebär att stöd inte kan utgå till förebyggande
åtgärder.

Även begränsningen i stödet genom de s.k. spärreglerna är ett uttryck
för den angelägenhetsgradering som gjorts i det nuvarande stödsystemet -en gradering som utskottet ställt sig bakom. Utskottet har inte funnit skäl

CU 1981/82:24

ändra detta sitt tidigare ställningstagande. Motionerna avstyrks också i
denna del.

Ram- och anslagsfrågorna kommer att behandlas nedan.

4.6 Lån till inventarier i vissa specialbostäder

Sedan år 1959 har inventarielån kunnat utgå för inventarier i vissa
specialbostäder. Långivningen, som i huvudsak avsett studentbostäder,
har under senare år successivt minskat i omfattning. Under budgetåren
1978/79 och 1979/80 beviljades två resp. fyra lån till ett sammanlagt belopp
av 655 000 kr. Under budgetåret 1980/81 har inte något lån beviljats.

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83 i
första hand föreslagit att tillämpningsområdet för långivningen skall vidgas
och om detta förslag inte godtas att långivningen skall avvecklas.

Bostadsministern anför i regeringsprotokollet (s. 78) att hon inte är
beredd att förorda att tillämpningsområdet för inventarielångivningen vidgas.
Med hänsyn härtill och till den minskade efterfrågan på medel från
anslaget föreslås att låneformen bör avvecklas.

Vad i regeringsprotokollet anförts om avveckling av lånen till inventarier
i vissa specialbostäder har inte givit utskottet anledning till erinran eller
särskilt uttalande.

Anslagsfrågan behandlas nedan.

4.7 Byggnadsforskning m. m.

Under anslaget B 14 Byggnadsforskning tar bostadsministern upp vissa
frågor om stöd till statliga experimentbyggnader. Härvid begärs att regeringen
skall bemyndigas att medge att de olika beslutsramar som bestämmer
omfattningen av byggforskningsrådets bidrag till olika forskningsprojekt
inom bostadsdepartementets ansvarsområde skall få överskridas med
belopp som svarar mot de av experimenten betingade byggkostnaderna i
byggnader med statligt huvudmannaskap. En förutsättning anges härvid
vara att beslutsramarna under de aktuella anslagen (B 15 och B 16) minskas
med motsvarande belopp.

Utskottet tillstyrker vad i regeringsprotokollet förordats om kostnader
för experimentbyggande i statliga byggnader.

Nödvändigheten av att byggforskningen inom ramen för sitt anslag
skyndsamt utreder de självnivellerande undergolvsmassornas skadeverkningar
framhålls i motion 1555 (s) yrkande 1.1 motionens yrkande 2 begärs
dessutom en skyndsam utredning för att klargöra ansvarsfrågan såväl ur
hälsosynpunkt som i ekonomiskt hänseende.

Statens råd för byggnadsforskning har tillsammans med statens planverk
böljat studera de frågor kring användningen av vissa golvspackel som tas
upp i motionen. Avsikten är härvid att ett beslutsunderlag skall föreligga

CU 1981/82:24

under sommaren 1982. I en frågedebatt den 9 februari 1982 har dessutom
bostadsministern förklarat att hon kommer att agera i denna fråga så snart
underlag för ett ställningstagande föreligger. Motionens syfte får därmed
anses vara tillgodosett i denna del.

De särskilda ansvarsfrågor som tas upp i motionens yrkande 2 får enligt
utskottets mening lösas inom ramen för existerande rättsliga regler. Motion
1555 (s) yrkande 2 avstyrks.

För att belysa frågor och lösa problem kring de handikappades boende
föreslås i motion 1566 (vpk) yrkande 1 att bostadsdepartementet skall
utarbeta ett bostadspolitiskt forskningsprogram.

Statens råd för byggnadsforskning finansierar sedan länge forskning i
frågor om handikappades och åldringars situation i den byggda miljön och
då särskilt boendet. Enligt vad utskottet erfarit kommer även fortsättningsvis
forskning, utveckling och konkreta experiment i dessa frågor att drivas
av rådet inom ramen för tillgängliga resurser. Det finns alltså redan i dag
ett långsiktigt forskningsarbete inom det i motionen angivna området. Att
mot denna bakgrund utarbeta ett bostadspolitiskt program enligt vad som
föreslås i motion 1566 (vpk) yrkande 1 har inte utskottet funnit motiverat.
Motionen avstyrks.

Med hänvisning till vad som anförts i motion 1598 (vpk) hemställs i
motion 1599 (vpk) att en större andel av medlen till energiforskning inom
byggforskningens ram skall användas till forskning om samhälleliga förutsättningar
för en minskad energianvändning, om sociala konsekvenser av
energisparåtgärder och om minskat resursslöseri genom kollektiva bostadsformer
m. m.

När det gäller den av statens råd för byggnadsforskning administrerade
verksamheten har statsmakterna givit vissa riktlinjer för forsknings- och
utvecklingsverksamheten, utan att därför ta ställning till verksamheten i
detalj. En tillstyrkan till motion 1599 (vpk) skulle däremot innebära en
enligt utskottets mening icke önskad detaljstyrning av verksamheten. Motionen
avstyrks.

Enligt motion 1625 yrkande 13 a bör det inom byggnadsforskningens ram
initieras ett arbete för att utveckla kollektiva boendeformer.

Forskning kring kollektiva boendeformer bedrivs redan i dag med anslag
från statens råd för byggnadsforskning. Motionens syfte får därmed anses
vara i huvudsak tillgodosett.

4.8 Markförvärvslån m.m.

Ett återinförande av markförvärvslånen och i samband därmed också
förbättrade lånevillkor föreslås i motion 1625 (vpk) yrkande 9. Motionens
yrkande 10 innefattar dessutom förslag om anslag till långivningen för
budgetåret 1982/83 på 200 milj. kr.

Utskottet har inte funnit skäl tillstyrka ett återinförande av de fr. o. m.

CU 1981/82:24

den 1 juli 1981 avvecklade markförvärvslånen. Motionsyrkandena avstyrks.

I detta sammanhang tar utskottet också upp förslagen i motion 1625
(vpk) yrkande 16 om att mark avsedd för samhällsbyggande och enskilt
ägda hyreshus skall föras över i kommunal ägo.

Utskottet avstyrker förslagen med hänvisning till tidigare bedömningar.

4.9 Tomträtt — tomträttslån

Enligt förslaget i motion 1625 (vpk) yrkande 8 skall för det första kommunal
mark endast få upplåtas med tomträtt och för det andra skall statliga
tomträttslån kunna lämnas till kommun på samma villkor som gäller för
bostadslån till allmännyttiga bostadsföretags nybyggnad av flerfamiljshus.

Riksdagen har nyligen (CU 1981/82:3) fattat beslut om att den statliga
tomträttslångivningen skall upphöra fr. o. m. år 1982. De i detta sammanhang
gjorda avvägningarna står fast, och motion 1625 (vpk) yrkande 8
avstyrks.

4.10 Övrigt

Efter finländsk förebild föreslås i motion 462 (fp) att det också i Sverige
skall anordnas en årlig bostadsmässa. Enligt motionärerna behövs inte
något ekonomiskt stöd från statens sida för mässan. Däremot bör staten
enligt förslaget kunna ta initiativ till att bostadsmässan kommer till stånd.

I motionen hävdas att något statligt ekonomiskt stöd inte behövs för den
föreslagna bostadsmässan. Därmed bör mässan också kunna komma till
stånd utan något särskilt riksdagens uttalande härom. Motion 462 (fp)
avstyrks.

Vikten av att främja byggnadsproduktion i enskild regi och att i övrigt
stärka den fria företagsamheten inom byggnadssektorn framhålls i motion
659 (m) yrkande 4.

Det av motionärerna framlagda konkreta förslaget för att främja byggnadsproduktion
i enskild regi behandlas av utskottet i ett kommande
betänkande. Ett allmänt uttalande i enlighet med motionsförslaget torde
därmed inte fylla något egentligt syfte. Motionsförslaget avstyrks.

I motion 1559 (c) begärs en översyn av olika regler som påverkar
bostadskostnaden med syfte att bibehålla eller uppnå kostnadsneutralitet
mellan upplåtelseformer. Enligt motionärernas uppfattning bör dock översynen
komma till stånd först efter innevarande riksmötes beslut i skattefrågan.

En utgångspunkt för 1974 års bostadspolitiska beslut var att skapa
kostnadsneutralitet mellan olika boendeformer. De förutsättningar på vilka
beslutet grundades är dock inte desamma i dag som år 1974. Enligt utskottets
mening bör en översiktlig översyn av hithörande frågor i enlighet med

CU 1981/82:24

vad som anges i motion 1559 (c) komma till stånd. Vad utskottet anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

För att främja ett vidgat boendeinflytande inom allmännyttan hemställs i
motion 1625 (vpk) yrkande 14 att bidrag skall få lämnas härför.

Utskottet kan, liksom motionärerna, konstatera att gjorda erfarenheter
visar att det inom hyresrättens ram finns möjlighet att ge de boende ett
väsentligt ökat inflytande. Enligt utskottets mening kan detta ske utan
något särskilt statligt stöd. Motionsyrkandet avstyrks.

Med hänvisning till motiven i motion 2018 (m) hemställs i motion 2067
(m) yrkande 1 att regeringen skall lägga fram förslag till de lagändringar
som erfordras för att direktägande av lägenheter i flerfamiljshus skall vara
möjligt.

Den år 1980 tillsatta ägarlägenhetsutredningen har att utreda frågor om
äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus. Utredningen är nu inne i sitt
slutskede, och ett betänkande väntas före sommaren. Motionen avstyrks i
avvaktan härpå.

4.11 Ramar och anslag m. m.

4.11.1 Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna

Anslagen till bostadsstyrelsen resp. länsbostadsnämnderna för budgetåret
1982/83 föreslås i motion 1547 (m) yrkandena 2 och 3 minskade med 1
milj. kr. vartdera i förhållande till regeringens förslag. Anslagsminskningen
beräknas enligt motionärerna bli möjlig bl. a. genom i motionen föreslagna
förändringar av energilångivningen. Hithörande förslag har av utskottet
behandlats i ett tidigare betänkande (CU 1981/82:16 s. 9-10) varvid de
avstyrkts. Som en konsekvens härav avstyrks motionen också i vad den
avser anslagen till bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.

Utskottet tar i detta sammanhang också upp förslaget i motion 1542 (m)
om en successiv avveckling av länsbostadsnämnderna. Motionären anför
härvid att nämnderna enkelt kan införlivas i länsstyrelsernas organisation
och att deras uppgifter successivt kan förändras utan svåra omställningsproblem.

Det i motionen framlagda förslaget innebär enligt utskottets förmenande
långtgående förändringar av nuvarande administrativa ordning. Utskottet
kan på de grunder motionären anger inte tillstyrka motionsförslaget.

4.11.2 Byggnadsforskning och experimentbyggande

Med hänvisning till det statsfinansiella läget föreslås i motion 1546 (m)
yrkandena 1 och 2 att såväl ramen för beslut om stöd till byggnadsforskning
som anslaget till byggnadsforskning skall minskas med 10 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag för budgetåret 1982/83. I motion 1547
(m) yrkande 4 föreslås dessutom att stödet till experimentbyggande minskas
med 1 milj. kr. för samma budgetår.

CU 1981/82:24

Den forskning och det experimentbyggande som finansieras via statens
råd för byggnadsforskning är i stor utsträckning av långsiktig karaktär.
Dessutom gäller att experimentbyggandet ingår som ett led i forskningsoch
utvecklingsarbetet. En kontinuerlig medelstilldelning utan plötsliga
nedskärningar är därför enligt utskottets mening nödvändig för att inte
riskera redan pågående forskning. Motionsyrkandena avstyrks.

Motion 1625 yrkande 13 b med förslag om ökat anslag till byggnadsforskning
för forskning om kollektivt boende avstyrks med hänvisning till
utskottets ställningstagande i huvudfrågan.

4.11.3 Övrigt

Beträffande de motionsledes framlagda förslagen avseende ramar och
anslag för boendemiljöbidrag gäller att de bl. a. är en konsekvens av
föreslagna ändringar i grunder m. m. för resp. verksamhet - ändringsförslag
som av utskottet avvisats i det föregående. Motionsyrkandena avstyrks
med hänvisning härtill.

Även motionsförslaget om ökat anslag till bostadsbyggande avstyrks
med hänvisning till utskottets ställningstagande i huvudfrågan. I övrigt har
inte utskottet haft någon erinran mot regeringens förslag.

4.12 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande långfristiga lån med låg och fast ränta till bostadsbyggandet
att riksdagen avslår motion 1981/82: 1625 yrkande 2,

2. beträffande särskilda lån till de allmännyttiga bostadsföretagen
att riksdagen avslår motion 1981/82:1625 yrkande 4,

3. beträffande temporära hyresrabatter att riksdagen avslår motionerna
1981/82:1994 yrkande 1 och 2133 yrkande 1,

4. beträffande en bostadsbyggnadsplan att riksdagen avslår motion
1981/82:1625 yrkande 1,

5. beträffande temporära stimulansåtgärder för bostadsbyggandet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1981/82:657 yrkande 1 godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

6. beträffande övergångstiden för undantag från markvillkoret att
riksdagen avslår motion 1981/82:657 yrkande 2,

■7. beträffande avveckling av mark- och konkurrensvillkoren att
riksdagen avslår motionerna 1981/82:658 och 2067 yrkande 7,

8. beträffande vissa åtgärder inom bostadssektorn att riksdagen
avslår motion 1981/82:1617,

9. beträffande åtgärder för att främja flergenerationsboende att
riksdagen avslår motionerna 1981/82:464, 1540, 1552 och 2093,

10. beträffande ett socialt inriktat boende att riksdagen avslår motion
1981/82: 1097,

CU 1981/82:24

11. beträffande de handikappades rätt till eget boende att riksdagen
avslår motion 1981/82:1566 yrkande 2,

12. beträffande ungdomars situation på bostadsmarknaden att riksdagen
avslår motion 1981/82:662,

13. beträffande ytgränsför bostadslån till småhus att riksdagen godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats,

14. beträffande markprisprövningen i exploateringsområden att
riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

15. beträffande lokalbelåningen i saneringsområden att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

16. beträffande enhetslån per lägenhet att riksdagen avslår motion
1981/82:2067 yrkande 9,

17. beträffande en översyn av reglerna för de statliga bostadslånen
att riksdagen avslår motion 1981/82:659 yrkande 3,

18. beträffande kommunal borgen för statliga bostadslån att riksdagen
avslår motion 1981/82:851,

19. beträffande krav på uppgift om vem som utfört arbetet för att
erhålla bostadslån att riksdagen avslår motion 1981/82:863,

20. beträffande utvidgad garanti och försäkring som villkor för bostadslån
att riksdagen med anledning av motion 1981/82:1553
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. beträffande stöd till grundförstärkning att riksdagen avslår motion
1981/82:1986,

22. beträffande hyresförlustlån att riksdagen avslår motion 1981/
82:1625 yrkande 6,

23. beträffande hyresgaranti att riksdagen avslår motionerna 1981/
82:1994 yrkande 2 och 2133 yrkande 2,

24. beträffande utredning om lediga lägenheter att riksdagen avslår
motionerna 1981/82:1994 yrkande 5 och 663,

25. beträffande en långsiktig lösning av frågorna om underhåll och
reparation av bostäder att riksdagen avslår motionerna 1981/
82:1994 yrkande 3 c och 2133 yrkande 3 c,

26. beträffande underhållslån att riksdagen avslår motionerna 1981/
82:1625 yrkande 5, 1994 yrkande 3 b och 2133 yrkande 3 b,

27. beträffande tillfälliga stimulansåtgärder att riksdagen avslår motionerna
1981/82:1994 yrkande 3 a och 2133 yrkande 3 a,

28. beträffande utredning om byggfel att riksdagen avslår motion
1981/82:1096,

29. beträffande räntebidragsberättigade bostadslån för förbättring
av boendemiljön att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1625
yrkande 12 a, 1994 yrkande 4 b och 2133 yrkande 4 b,

30. beträffande spärreglerna för stöd till förbättring av boendemiljön
att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1994 yrkande 4 a
och 2133 yrkande 4 a,

3 Riksdagen 1981182. 19 sami. Nr 24

CU 1981/82:24

31. beträffande avveckling av lånen till inventarier i vissa specialbostäder
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

32. beträffande kostnader för experimentbyggande i statliga byggnader
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

33. beträffande utredning av de självnivellerande golvmassornas
skadeverkningar m.m. att riksdagen avslår motion 1981/
82:1555,

34. beträffande ett bostadspolitiskt forskningsprogram att riksdagen
avslår motion 1981/82:1566 yrkande 1,

35. beträffande energiforskning inom byggforskningens ram att riksdagen
avslår motion 1981/82: 1599,

36. beträffande forskning för att utveckla kollektiva boendeformer
att riksdagen avslår motion 1981/82:1625 yrkande 13 a,

37. beträffande markförvärvslån att riksdagen avslår motion 1981/
82:1625 yrkandena 9 och 10,

38. beträffande överförande av mark och hyreshus i kommunal ägo
att riksdagen avslår motion 1981/82:1625 yrkande 16,

39. beträffande statliga tomträttslån att riksdagen avslår motion
1981/82:1625 yrkande 8,

40. beträffande en årlig bostadsmässa att riksdagen avslår motion
1981/82:462,

41. beträffande byggnadsproduktion i enskild regi att riksdagen avslår
motion 1981/82:659 yrkande 4,

42. beträffande översyn av kostnadsneutraliteten mellan olika boendeformer
att riksdagen med anledning av motion 1981/82: 1559
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

43. beträffande ett vidgat boendeinflytande i allmännyttiga bostadsföretag
att riksdagen avslår motion 1981/82:1625 yrkande 14,

44. beträffande direktägande av lägenheter i flerfamiljshus att riksdagen
avslår motion 1981/82:2067 yrkande 1,

45. beträffande en successiv avveckling av länsbostadsnämnderna
att riksdagen avslår motion 1981/82:1542,

46. beträffande ram för stöd till byggnadsforskning exkl. experimentbyggande
under budgetåret 1982183 att riksdagen med bifall
till regeringens förslag och med avslag på motion 1981/82:1546
yrkande 1 medger att beslut om stöd får meddelas inom en ram
av 135500000 kr.,

47. beträffande ramar för stöd till byggnadsforskning exkl. experimentbyggande
under budgetåren 1983/84 och 1984185 att riksdagen
med bifall till regeringens förslag medger att beslut om stöd
preliminärt får meddelas inom en ram av 100000000 kr. resp.
80000000 kr.,

CU 1981/82:24

48. beträffande ram för beslut om lån till experimentbyggande inom
bostadsförsörjningen under budgetåret 1982183 att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1981/
82:1547 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, medger att beslut om lån
får meddelas intill ett belopp av 5 100000 kr. och att outnyttjad
del av denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1983/84,

49. beträffande ramar för beslut om lån till experimentbyggande
inom bostadsförsörjningen under budgetåren 1983184 och 19841
85 att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att
beslut om lån preliminärt får meddelas intill ett belopp av
4000000 kr. resp. 3000000 kr.,

50. beträffande ramar för bidrag till förbättring av boendemiljön att
riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1981/82:1625 yrkande 12 b, 1994 yrkande 4 c och
2133 yrkande 4 c medger att beslut om bidrag får meddelas intill
ett belopp av 60000000 kr. under budgetåret 1982/83 och preliminärt
intill ett belopp av 60000000 kr. under budgetåret 1983/84,

51. beträffande ramar för lån till förbättring av boendemiljön att
riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att bostadslån
för sådana boendemiljöförbättringar för vilka boendemiljöbidrag
inte får lämnas får beviljas intill ett belopp av 35000000 kr.
under budgetåret 1982/83 och preliminärt intill ett belopp av
35000000 kr. under budgetåret 1983/84,

52. beträffande ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden
av sådana ombyggnader som bör komma i fråga för
förhöjt löneunderlag och tilläggslån att riksdagen

a. medger att ramen bestäms till 30000000 kr. för år 1982 och
preliminärt till 30000000 kr. för år 1983,

b. medger att den under a angivna ramen får överskridas om det
behövs av sysselsättningsskäl,

53. beträffande anslag för bostadsstyrelsen att riksdagen med bifall
till regeringens förslag och med avslag på motion 1981/82:1547
yrkande 2 till Bostadsstyrelsen för budgetåret 1982/83 under
trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 43 100000 kr.,

54. beträffande anslag för länsbostadsnämnderna att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1981/
82:1547 yrkande 3 till Länsbostadsnämnderna för budgetåret
1982/83 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
34170000 kr.,

55. beträffande anslag för bostadsbyggande att riksdagen med bifall
till regeringens förslag och med avslag på motion 1981/82:1625
yrkande 15 till Lån till bostadsbyggande för budgetåret 1982/83
under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
6250000000 kr.,

CU 1981/82:24

56. beträffande anslag för byggnadsforskning exkl. experimentbyggande
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1981/82:1546 yrkande 2 och 1625 yrkande
13 b till Byggnadsforskning för budgetåret 1982/83 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 128000000
kr.,

57. beträffande anslag för experimentbyggande inom bostadsförsörjningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och
med avslag på motion 1981/82: 1547 yrkande 4, såvitt nu är i
fråga, till Lån till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen
för budgetåret 1982/83 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 5 100000 kr.,

58. beträffande anslag för förbättringar av boendemiljön att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1981/82: 1625 yrkande 12 c, 1994 yrkande 4 d och 2133
yrkande 4 d till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret
1982/83 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 13000000 kr.,

59. beträffande anslag i övrigt att riksdagen för budgetåret 1982/83
under trettonde huvudtiteln anvisar

a. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av
100000000 kr.,

b. till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse
ett reservationsanslag på 15000000 kr.,

c. till Lån till inventarier i vissa specialbostäder ett reservationsanslag
på 1000 kr.

Stockholm den 1 april 1982

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar
Lindkvist (s), Kerstin Ekman (fp), Lars Henrikson (s), Knut
Billing (m), Sven Eric Åkerfeldt (c), Maj-Lis Landberg (s), Bertil
Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum
(c), Magnus Persson (s), Bertil Dahlén (fp), Per Olof Håkansson
(s) och Carl Bildt (m).

CU 1981/82:24

Reservationer

1 Temporära hyresrabatter

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Maj-Lis Landberg,
Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson (alla s) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 19 börjar ”Också
förslaget” och på s. 20 slutar ”Motionsyrkandena avstyrks” bort lyda:

Samtidigt med en markerad nedgång i bostadsbyggandet har produktionskostnaderna
och inflyttningshyran i nyproducerade bostäder tillåtits
stiga kraftigt. Resultatet av denna utveckling har blivit att nybyggda lägenheter
alltmer anpassas till de betalningsstarkas efterfrågan på ett mera
exklusivt boende. En sådan ändrad inriktning av nyproduktionen kan
komma att medföra behov av ett betydligt lägre antal nybyggda lägenheter
än vad som behövs för de bostadslösas situation. Priset och inte det sociala
behovet kommer vid en sådan marknadsanpassning av bostadsförsörjningen
att reglera antalet lägenheter som kommer att byggas. För att motverka
en utveckling i denna riktning måste också de mindre betalningsstarka ges
möjlighet att efterfråga nyproducerade lägenheter. Den i de båda (s)-motionerna föreslagna hyresrabatten ger härvid i nuläget den eftersträvade
effekten.

Mot bakgrund av vad som här anförts bör riksdagen med bifall till
motionerna 1994 (s) yrkande 1 och 2133 (s) yrkande 1 ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.

dels utskottet under 3 bort hemställa:

3. beträffande temporära hyresrabatter att riksdagen med bifall till
motionerna 1981/82: 1994 yrkande 1 och 2133 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2 Temporära stimulansåtgärder

Reservanterna under reservation 1 (s) anser att

den del av utskottets betänkande som på s. 20 börjar ”Riksdagen har”
och på s. 21 slutar ”30 september 1982” bort utgå.

3 Det temporära undantaget från markvillkoret

Reservanterna under reservation 1 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar ”1 samband”
och slutar ”yrkande 1 avstyrks” bort lyda:

Förslaget att temporärt upphäva markvillkoret vid nybyggnad av styckebyggda
småhus i exploateringsområden tar direkt sikte på att beröva
småhusbyggarna möjligheten att utnyttja säljarens konkurrens. Förslaget

4 Riksdagen 1981182. 19 sami. Nr 24

CU 1981/82:24

innebär att den småhusförsäljare som har för köparen lämplig mark skall
kunna utnyttja detta för att binda köparen till sig och därmed komma från
en jämförelse med övriga småhusförsäljare om produkten som sådan. Det
är svårt att inse att förslaget kan vara till nytta ens för småhusförsäljarna
som företagsgrupp bortsett från möjligheten att höja prisnivån för jämförelseobjekten
på bostadskonsumenternas bekostnad. Inte ens förslagets temporära
karaktär gör det antagbart.

dels utskottet under 5 bort hemställa:

5. beträffande temporära stimulansåtgärder att riksdagen med anledning
av regeringens förslag och med bifall till motion 1981/
82:657 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4 Övergångstiden för undantag från markvillkoret för viss mark

Reservanterna under reservation 1 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 21 böijar ”Den förlängning”
och slutar ”yrkande 2 avstyrks” bort lyda:

De till byggintressena knutna markexploatörerna har getts en tioårig
övergångstid för att utnyttja sin mark för bostadsbyggande utan att markvillkoret
kan åberopas. Det förhållandet att de inte ansett sig kunna få ut
tillräckligt höga förväntningsvärden vid bebyggelse eller försäljning till
kommunen har medfört att de fortfarande äger stora markområden.

Vid föregående riksmöte beslöts att den nämnda övergångstiden skulle
förlängas med tre år. Utskottets majoritet såg sig nödgad att stödja förslaget
härom med hänsyn till osäkerheten om kommunernas möjligheter att
finansiera behövliga markköp i aktuella områden. Någon grund för denna
bedömning finns dock inte utan undantagstiden kan förkortas enligt vad
som föreslås i motion 657 (s) yrkande 2.

dels utskottet under 6 bort hemställa:

6. beträffande övergångstiden för undantag från markvillkoret att
riksdagen med bifall till motion 1981/82:657 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5 Avveckling av mark- och konkurrensvillkoren

Knut Billing, Bertil Danielsson och Carl Bildt (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 22 böijar ”1 samband”
och slutar ”Motionerna avstyrks” bort lyda:

Genom mark- och konkurrensvillkoren har byggföretag och byggherrar
förlorat möjligheten att genom planering av eget markinnehav hjälpa kommunerna
med plan- och projekteringsalternativ. Det kan konstateras att

CU 1981/82:24

kommunerna i dag saknar kapacitet att fullt ut klara motsvarande uppgifter,
vilket bl. a. resulterat i en eftersatt planering som i sin tur medverkat
till ett lägre bostadsbyggande.

Skall smidigheten och anpassningsförmågan i bostadsbyggandet kunna
stärkas förutsätter det att enskilda markägare och byggnadsföretag ges
ökade möjligheter att medverka i byggandet.

Vid byggande i förnyelseområden är det orealistiskt att kommunen först
skall lösa in marken för att fördela den efter kommunalt beslut och att
sedan byggnadsarbetena skall utlysas på entreprenad av den som väl
tilldelas marken.

Mark- och konkurrensvillkoren motverkar sitt syfte, dvs. de försvårar
och fördyrar nyproduktionen av bostäder. Förutsättningarna för att enskilda
företag återigen skall kunna bidra till bättre effektivitet och god produktionsutveckling
är att företagen ges möjlighet att planera sin verksamhet på
längre sikt. Utskottet förordar därför att mark- och konkurrensvillkoren
avskaffas. Motionerna 658 (m) och 2067 (m) yrkande 7 tillstyrks.

dels utskottet under 7 bort hemställa:

7. beträffande avveckling av mark- och konkurrensvillkoren att
riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:658 och 2067 yrkande
7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6 Ungdomars situation på bostadsmarknaden

Reservanterna under reservation 1 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 23 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”i motionen” bort lyda:

Behovet av åtgärder som underlättar för ungdomar att skaffa egen bostad
är fortsatt stort i många kommuner. Från regeringens sida hävdas
dock i detta och liknande sammanhang regelmässigt att det är kommunerna
som har det närmaste ansvaret för bostadsbyggandet och att det faller
på dem att lösa de problem som uppkommer. När det emellertid är fråga
om en situation som är gemensam för flera kommuner och där det från
böljan kan antas att det krävs särskilda initiativ från statens sida kan
statsmakterna dock inte gå ifrån sitt ansvar genom att endast hänvisa till
kommunernas roll. Riksdagen bör emellertid ta sin del av ansvaret för att
åtgärder vidtas genom att med bifall till motionsförslaget begära en kartläggning
av de ungas bostadssituation och dess väntade utveckling och
påkalla förslag till de åtgärder som detta aktualiserar.

dels utskottet under 12 bort hemställa:

12. beträffande ungdomars situation på bostadsmarknaden att utskottet
med bifall till motion 1981/82:662 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1981/82:24

7 Enhetslån per lägenhet

Reservanterna under reservation 5 (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 24 böljar "Det i” och
slutar ”denna del” bort lyda:

I dag innehåller den statliga bostadslångivningen ett nätverk av regleringsmekanismer.
Speciella krav ställs på standard och utformning av
bostäderna. Lånereglerna styr genom sin utformning det som byggs. Lånesystemet
innehåller också mekanismer syftande till kostnadskontroll.

De nuvarande räntesubventionerade bostadslånen — med alla deras
byråkratiska regleringsmekanismer — bör ersättas med lån som utgår efter
schablonmässiga regler. Statligt lån för byggande bör utgå som enhetslån
per lägenhet, dock med viss reduktion av lånebeloppet för små lägenheter,
och visst schablontillägg per kvadratmeter lägenhetsyta som överstiger
den som ligger till grund för enhetslånet upp till en viss maximinivå.
Räntebidrag kan sedan kopplas till detta lån på samma sätt som i dag.

Det lånesystem som här förordas innebär att styrningen av det svenska
bostadsbyggandet skulle i grunden förändras. I stort sett hela den hantering
som i dag ligger på bostadsstyrelse och länsbostadsnämnder i fråga om
prövning av olika byggnadsprojekts kostnader mot olika kostnadsschabloner
m. m. skulle kunna upphöra och ersättas av sedvanlig kreditriskprövning.

Mot bakgrund av det anförda bör riksdagen med bifall till motion 2067
(m) yrkande 9 begära förslag i detta ämne enligt vad som närmare utvecklats
i motion 2018 (m).

dels utskottet under 16 bort hemställa:

16. beträffande enhetslån per lägenhet att riksdagen med bifall till
motion 1981/82:2067 yrkande 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

8 Hyresgaranti

Reservanterna under reservation 1 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 25 böijar ”Också
förslaget” och slutar ”Motionsförslagen avstyrks” bort lyda:

Den i (s)-motionerna föreslagna temporära hyresgarantin ingår som en
del av det totala åtgärdspaket på bostadsområdet som läggs fram i samma
motioner. Hyresgarantin syftar till att undanröja den osäkerhet om den
framtida utvecklingen som nu hämmar bygginitiativen. Den utgör härvid
ett nödvändigt komplement till den hyresrabatt som också ingår bland de
föreslagna åtgärderna. Utvecklingen av bostadsbyggandet har under senare
år varit sådan att alla möjligheter att öka bostadsbyggandet måste tas till
vara. Motionerna 1994 (s) yrkande 2 och 2133 (s) yrkande 2 tillstyrks.

CU 1981/82:24

dels utskottet under 23 bort hemställa:

23. beträffande hyresgaranti att riksdagen med bifall till motionerna
1981/82:1994 yrkande 2 och 2133 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9 Utredning avseende lediga lägenheter

Reservanterna under reservation 1 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 26 böljar ”Genom det”
och slutar ”riksdagens åtgärd” bort lyda:

Socialdemokraterna har redan tidigare ställt krav på utredning av kommunernas
och bostadsföretagens problem med tomma lägenheter. Krav
som avvisats av den borgerliga majoriteten. Utskottet noterar därför med
tillfredsställelse att också bostadsstyrelsen, till skillnad från regeringen,
insett det allvarliga i situationen och därför påböijat en utredning. För att
bryta den ur bostadssocial synpunkt helt oacceptabla utvecklingen fordras
att också riksdagen och regeringen tar sitt ansvar. Utskottet ställer sig
därför bakom de utredningsförslag som läggs fram i de båda socialdemokratiska
motionerna 1994 yrkande 5 och 663.

dels utskottet under 24 bort hemställa:

24. beträffande utredning om lediga lägenheter att riksdagen med
bifall till motionerna 1981/82:663 och 1994 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10 Långsiktig lösning av frågorna om underhåll och reparationer

Reservanterna under reservation 1 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 26 börjar ”Förutsättningarna
för” och slutar ”yrkande 3 c avstyrks” bort lyda:

I motionerna 1994 (s) och 2133 (s) läggs fram flera förslag till temporära
åtgärder i fråga om underhåll och reparationer av bostadshus. Dessa åtgärder
måste dock snarast ersättas med en långsiktig lösning på frågan om hur
underhållet och reparationerna skall finansieras. I detta sammanhang måste
även saneringsverksamheten behandlas. Ett stort antal äldre människor
bor i dag i gamla omoderna lägenheter. Antalet pensionärer i sådana
lägenheter kommer att öka snabbt under 1980-talet. Om vi skall kunna
erbjuda dessa en dräglig bostadsstandard måste takten i saneringsverksamheten
ökas.

För att detta skall vara möjligt är det enligt utskottets mening nödvändigt
att regeringen omedelbart, inte minst genom samordning av olika utredningar
och finansieringsalternativ, vidtar åtgärder i syfte att presentera ett
underlag till förslag om en långsiktig lösning på underhålls- och reparationsproblemet
i så god tid att ett upprustningsprogram skall kunna före -

CU 1981/82:24

läggas riksdagen under hösten 1982. Förutom studier av olika lånefinansieringsformer
bör, i enlighet med direktiven till underhållsutredningen, även
andra finansieringsförutsättningar kunna prövas. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna 1994 (s) yrkande 3 c och 2133 (s)
yrkande 3 c som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 25 bort hemställa:

25. beträffande en långsiktig lösning av frågorna om underhåll och
reparation av bostäder att riksdagen med bifall till motionerna
1981/82:1994 yrkande 3 c och 2133 yrkande 3 c som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11 Underhållslån

Reservanterna under reservation 1 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 27 börjar ”Inte heller”
och slutar ”Motionerna avstyrks” bort lyda:

I en situation med en negativ inkomstutveckling och kraftigt höjda hyror
har de allmännyttiga företagen hamnat i ett läge där det inte är möjligt att
via hyrorna täcka in också kostnaderna för underhåll. Det är mot denna
bakgrund nödvändigt att behålla underhållslånen även under år 1982. Med
den begränsning av långivningen och med den finansiering som föreslås i
(s)-motionema finns det också ett finansiellt utrymme för att behålla underhållslånen
ytterligare ett år i avvaktan på den förordade långsiktiga
lösningen på problemet med finansieringen av fastighetsunderhållet. Riksdagen
bör med anledning av motion 1625 (vpk) yrkande 5 och med bifall till
motionerna 1994 (s) yrkande 3 b och 2133 (s) yrkande 3 b som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels utskottet under 26 bort hemställa:

26. beträffande underhållslån att riksdagen med anledning av motion
1981/82: 1625 yrkande 5 och med bifall till motionerna 1981/
82: 1994 yrkande 3 b och 2133 yrkande 3 b som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

12 Tillfälliga stimulansåtgärder

Reservanterna under reservation 1 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 27 böljar ”Enligt vad”
och slutar ”hänsyn härtill” bort lyda:

Det kan - även med de utgångspunkter som regeringen hittills haft -redan nu slås fast att temporära stimulansåtgärder i form av ombyggnadsbidrag
och reparationslån är motiverade också under nästa budgetår. För
att ge incitament till planering i god tid bör riksdagen fatta ett principbeslut

CU 1981/82:24

om ett motsvarande stöd även under vintern och våren 1982-1983 i enlighet
med vad som föreslås i motionerna 1994 (s) yrkande 3 a och 2133 (s)
yrkande 3 a.

De nu gällande reglerna innebär att Stockholms län författningsmässigt
undantagits från möjligheten att få ombyggnadsbidrag. Stockholms län är
även undantaget från möjligheten att få reparationslån då länet genom
beslut av bostadsstyrelsen efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen inte
tilldelats någon beslutsram. Det kan svårligen vidhållas att de arbetsmarknadsmässiga
skälen skulle motivera en sådan ordning. I perspektivet av ett
fortsatt sjunkande byggande väger också de budgetmässiga skälen mindre
tungt. Riksdagen bör därför som sin mening också ange att stimulansåtgärderna
för nästa budgetår bör vara tillgängliga även inom Stockholms län.

dels utskottet under 27 bort hemställa:

27. beträffande tillfälliga stimulansåtgärder att riksdagen med bifall
till motionerna 1981/82:1994 yrkande 3 a och 2133 yrkande 3 a
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13 Utredning om byggfel

Reservanterna under reservation 1 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 27 börjar ”De skador”
och slutar ”därför inte” bort lyda:

Under 1960- och 1970-talen hade vi i vårt land en mycket hög produktion
av bostäder. Avsikten var att bygga i fatt bostadsbristen, vilket också i
stort lyckades. Men under denna hektiska bostadsbyggnadstid tillgreps
såväl teknik som material och också arbetsmetoder som icke var tillfredsställande
utprovade. Resultatet blev att en stor del av den ovan nämnda
nyproduktionen behäftades med allvarliga fel.

På uppdrag av statens råd för byggnadsforskning har flera utredningar
gjorts som visar vilka skador som uppkommit till följd av byggfelen.
Genom att tillsätta en expertkommitté som granskar de redovisade byggfelen
och som därefter lämnar förslag till åtgärder blir det möjligt att snabbt
åtgärda de allvarligaste felen och härigenom rädda stora värden undan
förgängelsen. Samtidigt får ett stort antal byggnadsarbetare arbete.

dels utskottet under 28 bort hemställa:

28. beträffande utredning om byggfel att riksdagen med bifall till
motion 1981/82:1096 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

14 Bostadslån till boendemiljöförbättringar

Reservanterna under reservation 1 (s) anser att

CU 1981/82:24

dels den del av utskottets betänkande som på s. 27 boljar ”Gällande
regler” och slutar ”Motionsförslagen avstyrks” bort lyda:

Verksamheten med förbättringar av boendemiljön tog - genom 1974 års
bostadspolitiska beslut - fart med gynnsamma effekter på den sociala
boendemiljön i många bostadsområden. Efterfrågan på medel har successivt
ökat. Samtidigt har dock de sociala problemen i bostadsområden med
brister tilltagit.

Det föreligger således fortfarande ett betydande behov av en ökad satsning
på förbättringar av boendemiljön. Det finns dessutom - t. ex. i våra
storstadsområden - ett flertal bostadsområden där det föreligger en uppenbar
risk för en alltmer tilltagande bostadssocial och miljömässig nedrustning.

För att ytterligare stimulera till miljöförbättrande åtgärder tillstyrker
utskottet förslagen i motionerna 1994 (s) yrkande 4 b, 2133 (s) yrkande 4 b
och 1625 (vpk) yrkande 12 a att de bostadslån som lämnas till miljöförbättrande
åtgärder skall utgå med räntebidrag.

dels utskottet under 29 bort hemställa:

29. beträffande räntebidragsberättigade bostadslån för förbättring
av boendemiljön att riksdagen med bifall till motionerna 1981/
82:1625 yrkande 12a, 1994 yrkande 4boch 2133 yrkande 4b som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15 ”Spärreglerna” för stöd till boendemiljöförbättringar

Reservanterna under reservation 1 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 27 börjar ”Även begränsningen”
och på s. 28 slutar ”denna del” bort lyda:

Utskottet delar uppfattningen i motionerna 1994 (s) yrkande 4 a och 2133
(s) yrkande 4 a att stödet till förbättringar av boendemiljön nu fått en alltför
snäv och begränsad inriktning. De s.k. spärreglerna utesluter från stödet
de många bostadsområden där snabba åtgärder behövs för att bryta en
negativ utveckling. Det skulle i många fall kunna uppnås att utvecklingen
hejdades med mindre totala kostnader om åtgärder sattes in i tid och innan
de negativa sociala effekterna av miljöbristerna lett till situationer som det
tar lång tid att ändra. När utvecklingen gått så långt att det uppstått
uttalade segregationseffekter krävs åtgärder av ingripande beskaffenhet.
Riksdagen bör påkalla snara förslag till ändrade grunder för stödet i denna
del genom att med bifall till motionsförslagen som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört.

dels utskottet under 30 bort hemställa:

30. beträffande spärreglerna för stöd till förbättring av boendemiljön
att riksdagen med bifall till motionerna 1981/1982:1994 yr -

CU 1981/82:24

kande 4 a och 2133 yrkande 4 a som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

16 Ägarlägenheter

Reservanterna under reservation 5 (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 31 boljar ”Den år” och
slutar ”avvaktan härpå” bort lyda:

All erfarenhet talar för att äganderätt eller bostadsrätt från samhällsekonomisk
och familjeekonomisk synpunkt är att föredra framför hyresrätt.
Ansvaret för bostaden och den egna miljön ökar. Driftkostnaderna
kan hållas nere. Det sparande som dessa upplåtelseformer innebär är
angeläget. Kravet på valfrihet på bostadsmarknaden leder dock till att
även hyreslägenheter skall stå till förfogande alltefter den lokala efterfrågan.

Den år 1980 tillsatta ägarlägenhetsutredningen har att utreda frågor om
äganderätt till lägenheter i flerbostadshus. Utredningen, som är inne i sitt
slutskede, får förutsättas ge underlag för ett ställningstagande i denna
fråga. Utskottet förutsätter att förslag rörande de lagändringar m. m. som
erfordras för att direktägande av lägenheter i flerbostadshus skall bli möjligt
föreläggs riksdagen så snart detta är möjligt efter det att utredningen
avgett sitt betänkande. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels utskottet under 44 bort hemställa:

44. beträffande direktägande av lägenheter i flerfamiljshus att riksdagen
med bifall till motion 1981/82:2067 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17 Ram för stöd till byggnadsforskning

Reservanterna under reservation 5 (m) anser att utskottet under 46 bort
hemställa:

46. beträffande ram för stöd till byggnadsforskning exkl. experimentbyggande
under budgetåret 1982183 att riksdagen med anledning
av regeringens förslag och med bifall till motion 1981/
82:1546 yrkande 1 medger att beslut om stöd får meddelas inom
en ram av 125000000 kr.,

18 Ram för stöd till experimentbyggande

Reservanterna under reservation 5 (m) anser att utskottet under 48 bort
hemställa:

48. beträffande ram för beslut om lån till experimentbyggande inom

CU 1981/82:24

bostadsförsörjningen under budgetåret 1982183 att riksdagen
med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion
1981/82:1547 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, medger att beslut om
lån får meddelas intill ett belopp av 4 100000 kr.,

19 Ramar för bidrag till boendemiljöförbättringar

Reservanterna under reservation 1 (s) anser att utskottet under 50 bort
hemställa:

50. beträffande ramar för bidrag till förbättring av boendemiljön att
riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionerna 1981/82:1625 yrkande 12 b, 1994 yrkande 4 c och
2133 yrkande 4 c medger att beslut om bidrag får meddelas intill
ett belopp av 90 000 000 kr. under budgetåret 1982/83 och preliminärt
intill ett belopp av 90000000 kr. under budgetåret 1983/84,

20 Anslag för byggnadsforskning

Reservanterna under reservation 5 (m) anser att utskottet under 56 bort
hemställa:

56. beträffande anslag för byggnadsforskning exkl. experimentbyggande
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motion 1981/82:1625 yrkande 13 b samt med bifall till motion
1981/82:1546 yrkande 2 till Byggnadsforskning för budgetåret
1982/83 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 118000000 kr.,

21 Anslag för experimentbyggande

Reservanterna under reservation 5 (m) anser att utskottet under 57 bort
hemställa:

57. beträffande anslag för experimentbyggande inom bostadsförsörjningen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag
och med bifall till motion 1981/82:1547 yrkande 4, såvitt nu är i
fråga, till Lån till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen
för budgetåret 1982/83 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 4 100000 kr.,

22 Stödet till byggnadsforskning och experimentbyggande

Reservanterna under reservation 5 (m) anser - under förutsättning av
bifall till reservationerna 17, 18, 20 och 21 — att

den del av utskottets betänkande som på s. 32 börjar ”Den forskning”
och slutar ”Motionsyrkandena avstyrks” bort lyda:

CU 1981/82:24

I rådande samhällsekonomiska läge är det nödvändigt att även ompröva
det statliga stödet till byggnadsforskning och experimentbyggande. Detta
bör kunna ske också i anslutning till det löpande budgetarbetet. Särskild
hänsyn måste härvid tas till det långsiktiga forskningsarbete som finansieras
av rådet. Enligt utskottets mening är det dock möjligt att redan
budgetåret 1982/83 företa de begränsade nedskärningar av ramar och anslag
till byggnadsforskning och experimentbyggande som föreslås i motionerna
1546 (m) yrkandena 1 och 2 samt 1547 yrkande 4.

23 Anslag för boendemiljöförbättringar

Reservanterna under reservation 1 (s) anser att utskottet under 58 bort
hemställa:

58. beträffande anslag förförbättringar av boendemiljön att riksdagen
med anledning av regeringens förslag och motion 1981/
82:1625 yrkande 12 c samt med bifall till motionerna 1981/
82: 1994 yrkande 4 d och 2133 yrkande 4 d till Bidrag till förbättring
av boendemiljön för budgetåret 1982/83 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 38000000 kr.,

24 Ramar och anslag till boendemiljöförbättringar

Reservanterna under reservation 1 anser - under förutsättning av bifall
till reservationerna 19 och 23 — att
den del av utskottets betänkande som på s. 32 börjar ”Beträffande de”
och slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:

Mot bakgrund av de ökande problemen med brister i boendemiljön
ställer sig utskottet bakom de förslag till ramar och anslag för stödet till
boendemiljöförbättringar som föreslås i motionerna 1625 yrkande 12 b,
1994 yrkandena 4 c och 4 d samt 2133 yrkandena 4 c och 4 d — detta oaktat
utskottets ställningstagande till de i samma motioner föreslagna ändringarna
i stödet. Förslaget i motion 1625 yrkande 12 c är härigenom tillgodosett.

Särskilda yttranden

1 Kommunal borgen

Kjell A. Mattsson, Sven Eric Åkerfeldt och Kerstin Andersson i Hjärtum
(alla c) anför:

För att få statliga bostadslån till byggande erfordras att kommunen åtar
sig ett ekonomiskt ansvar genom en borgen. Avsikten har varit att borgensåtagandet
skall få till effekt en noggrann prövning av risktagandet
bakom vaije projekt.

CU 1981/82:24

När borgensåtagandet infördes förutsattes denna riskbedömning ske
med utgångspunkt i att kommunens beviljande av byggnadslov förutsatte
en bedömning av bebyggelsen ur allmän synpunkt som i sak innebar att
den kunde stödjas även med kommunal borgen för bostadslån. Det har
dock visat sig att detta tänkta samband i praktiken inte alltid existerar i
fråga om byggande utanför detaljplanelagt område. Det har förekommit att
kommunen först beviljat byggnadslov enligt byggnadslagstiftningens grunder
för att sedan utifrån ekonomiska riskkalkyler vägra gå i borgen för
statligt bostadslån. Vi finner därför att en översyn av borgensreglerna är
väl motiverad och behövlig.

2 Anslagen till bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna

Knut Billing, Bertil Danielsson och Carl Bildt (alla m) anför:

Riksdagen har (CU 1981/82:16) avslagit de förslag till förändringar i
energisparstödet i den moderata motionen 1547 som grundar förslagen till
minskningar av anslagen till bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna
som lämnas i samma motion. De praktiska förutsättningarna för de av oss
föreslagna anslagsminskningarna föreligger därmed inte. Vi anser dock
fortfarande att energisparstödet bör ändras så att administrationen härav
kan förenklas, vilket i sin tur leder till minskade anslagskrav från berörda
myndigheter.

CU 1981/82:24

Bilaga

Motionsyrkandenas behandling

Motion nr Yrkande Utskottets Utskottets hem- Reservation nr

yttrande s. ställan, punkt

462 (fp)		30	40
464 (m)		22	9
657 (s)	1	21	5	3
	2	21	6	4
658 (m)		21,22	7	5
659 (m)	3	24	17
	4	30	41
662 (s)		23	12	6
663 (s)		25,26	24	9
851 (c)		24	18
863 (c)		24	19
1096 (s)		27	28	13
1097 (vpk)		22	10
1540 (c)		22	9
1542 (m)		31	45
1546 (m)	1	31	46	17, 22*
	2	31	56	20, 22*
1547 (m)	2	31,32	53
	3	31, 32	54
	4	31,32	48,57	18, 21, 22*
1552 (fp)		22	9
1553 (m)		24, 25	20
1555 (s)	1}	28, 29	33
1559 (c)	t	30,31	42
1566 (vpk)	1	29	34
	2	22, 23	11
1599 (vpk)		29	35
1617 (vpk)		22	8
1625(vpk)	1	20	4
	2	19	1
	4	19	2
	5	26,27	26	11
	6	25	22
	8	30	39
	10 }	29, 30	37
	12 a	27	29	14
	12b	32	50	19, 24*
	12c	32	58	23, 24*
	13 a	29	36
	13 b	32	56
	14	31	43
	15	32	55
	16 a 1 16 b f	30	38
1986(m)		25	21
1994 (s)	1	19,20	3	1
	2	25	23	8
	3a	27	27	12
	3b	26,27	26	11
	3c	26	25	10
	4 a	27,28	30	15
	4b	27	29	14
	4 c	32	50	19, 24*
	4 d	32	58	23, 24*
	5	25,26	24	9

CU 1981/82:24

Motion nr	Yrkande	Utskottets yttrande s.	Utskottets hem-ställan, punkt	Reservation nr
2067 (m)	1	31	44	16
	7	21, 22	7	5
	9	23,24	16	7
2093 (fp)		22	9
2133 (s)	1	19, 20	3	1
	2	25	23	8
	3 a	27	27	12
	3b	26, 27	26	11
	3 c	26	25	10
	4 a	27, 28	30	15
	4b	27	29	14
	4 c	32	50	19, 24*
	4 d	32	58	23, 24*

* Endast motivering

CU 1981/82:24

Innehåll s.

1 Propositionen 1

2 Motionerna 2

3 Statistiska uppgifter om bostadsproduktionen m. m 7

3.1 Bostadsproduktionen 7

3.2 Bostadsinvesteringar 10

3.3 Byggnadskostnaderna 11

3.4 Byggarbetsmarknaden 13

3.5 Bostadskostnaderna 15

3.6 Bostadsmarknaden 17

4 Utskottet 19

4.1 Bostadens pris - subventionsnivån 19

4.2 Bostadsbyggandets omfattning m. m 20

4.2.1 Bostadsbyggnadsplanen — ramar 20

4.2.2 Åtgärder för att öka byggandet m. m 20

4.3 Bostadsbyggandets inriktning 22

4.4 Statliga lån och generella bidrag till bostadsbyggande 23

4.4.1 Bostadslån m. m 23

4.4.2 Hyresförlustlån och uthyrningsgaranti m. m 25

4.4.3 Reparationer och underhåll 26

4.5 Bidrag och lån till förbättring av boendemiljön 27

4.6 Lån till inventarier i vissa specialbostäder 28

4.7 Byggnadsforskning m. m 28

4.8 Markförvärvslån m. m 29

4.9 Tomträtt — tomträttslån 30

4.10 Övrigt 30

4.11 Ramar och anslag m. m 31

4.11.1 Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna 31

4.11.2 Byggnadsforskning och experimentbyggande 31

4.11.3 Övrigt 32

4.12 Hemställan 32

Reservationer

1 Temporära hyresrabatter (s) 37

2 Temporära stimulansåtgärder (s) 37

3 Det temporära undantaget från markvillkoret (s) 37

4 Övergångstiden för undantag från markvillkoret för viss mark (s) 38

5 Avveckling av mark- och konkurrensvillkoren (m) 38

6 Ungdomars situation på bostadsmarknaden (s) 39

7 Enhetslån per lägenhet (m) 40

8 Hyresgaranti (s) 40

9 Utredning avseende lediga lägenheter (s) 41

10 Långsiktig lösning av frågorna om underhåll och reparationer (s) 41

11 Underhållslån (s) 42

12 Tillfälliga stimulansåtgärder (s) 42

13 Utredning om byggfel (s) 43

14 Bostadslån till boendemiljöförbättringar (s) 43

15 ”Spärreglerna” för stöd till boendemiljöförbättringar (s) 44

16 Ägarlägenheter (m) 45

17 Ramar för byggnadsforskning (m) 45

18 Ramar för experimentbyggande (m) 45

CU 1981/82:24

19 Ramar för bidrag till boendemiljöförbättringar (s) 46

20 Anslag för byggnadsforskning (m) 46

21 Anslag för experimentbyggande (m) 46

22 Stödet till byggnadsforskning och experimentbyggande (m) 46

23 Anslag för boendemiljöförbättringar (s) 47

24 Ramar och anslag till boendemiljöförbättringar (s) 47

Särskilda yttranden

1 Kommunal borgen (c) 47

2 Anslagen till bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna (m) ... 48

Bilaga: Motionsyrkandenas behandling 49

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982