CU 1981/82:16

Civilutskottets betänkande
1981/82:16

om vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.
(prop. 1981/82:100 bil. 16)
1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1981/82:100 bil. 16 (bostadsdepartementet)
under litt. B 16, B 17 och B 18 (s. 91-108) föreslagit riksdagen att

1. medge att beslut om lån till experimentbyggande inom energiområdet
m. m. får meddelas intill ett belopp av 48 000 000 kr. under budgetåret
1982/83 och att outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under
budgetåret 1983/84,

2. medge att beslut om lån till experimentbyggande inom energiområdet
m. m. under budgetåren 1983/84 och 1984/85 preliminärt får meddelas intill
ett belopp av 38 000 000 kr. resp. 29 000 000 kr.,

3. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om räntebidrag
till lån som lämnas för övergång till nya och förnybara energikällor,

4. medge att beslut om lån till energibesparande åtgärder i bostadshus
m. m. får meddelas inom en ram av 1 900 000 000 kr. under budgetåret
1982/83,

5. medge att beslut om bidrag till energibesparande åtgärder i statliga
byggnader får meddelas inom en ram av 90 000 000 kr. under budgetåret
1982/83,

6. medge att beslut om bidrag till kommunerna m. fl. för rådgivnings- och
besiktningsverksamhet m. m. får meddelas inom en ram av 148 000 000 kr.
under budgetåret 1982/83,

7. medge att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m. disponeras för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet
inom energihushållningsområdet inom en ram av 42 840 000 kr.
under budgetåret 1982/83,

8. medge att beslut om bidrag till forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet
inom energihushållningsområdet budgetåren 1983/84
och 1984/85 preliminärt får meddelas inom en ram av 33 000 000 kr. resp.
25 000 000 kr.,

9. under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1982/83 anvisa

a. till Lån till experimentbyggande inom energiområdet m. m. ett reservationsanslag
av 43 400 000 kr.,

b. till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. ett
reservationsanslag av 1 100 000 000 kr.,

c. till Information och utbildning m. m. i energifrågor ett reservationsanslag
av 22 700 000 kr.

1 Riksdagen 1981182. 19 sami. Nr 16

CU 1981/82:16

2 Motionerna

I detta sammanhang behandlas motionerna 1981182:

655 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari föreslås att riksdagen beslutar att hos
regeringen hemställa om nya regler beträffande undantag för särskilt
energisnåla hus från förbudet mot direktverkande elvärme, i enlighet med
vad som anförts i motionen,

1547 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att
riksdagen

(1) godkänner de riktlinjer för beräkning av energilån som anges i
motionen,

(5) under anslaget B 16 medger lån intill ett belopp av 38 000 000 kr., ett i
förhållande till regeringsförslaget minskat anslag med 10 000 000 kr.,

(6 a) medger att beslut om lån till energibesparande åtgärder i bostadshus
m. m. får meddelas inom en ram av 1 045 000 000 kr. under budgetåret
1982/83, en i förhållande till regeringsförslaget minskad ram med 855 000 000
kr.,

(6 b) medger att beslut om bidrag till kommuner m. fl. för rådgivnings- och
besiktningsverksamhet m. m. får meddelas inom en ram av 130 000 000 kr.
under budgetåret 1982/83, en i förhållande till regeringsförslaget minskad
ram med 18 000 000 kr.,

(7) till Information och utbildning m. m. i energifrågor för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 12 700 000 kr., ett i förhållande till
regeringsförslaget minskat anslag med 10 000 000 kr.,

1556 av Marianne Karlsson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar uttala
sig för att energisparstöd och energisparlån skall differentieras med hänsyn
till påvisad verkningsgrad och spareffekt i avsikt att rensa ut undermåliga
produkter och lösningar för att säkerställa genomförande av riksdagens
antagna energisparmål,

1611 av Olof Palme m. fl. (s), vari såvitt nu är i fråga - med hänvisning till
motion 1981/82:1609 - hemställs att riksdagen

(1) hos regeringen hemställer att förslag till lagstiftning om statlig prövning
av kommunala energiplaner enligt riktlinjer som förordas i motionen snarast
framläggs,

(2) hos regeringen begär att förslag snarast framläggs om energisparmål
för kommuner, obligatorisk besiktning, rätt till föreläggande samt förändring
av energisparstödet i enlighet med vad som förordas i motionen,

2004 av Per Unckel m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. avslå regeringens förslag vad gäller räntebidrag för introduktion av nya
och förnybara energikällor i enlighet med vad som framhållits i motionen,

2. som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
energisparstödets uppdelning på olika delprogram,

2061 av Gösta Bohman m. fl. (m), vari såvitt nu är i fråga - med hänvisning
till motion 1981/82:2018 - hemställs att riksdagen

CU 1981/82:16

(3) begär att regeringen företar en från departement och myndigheter
fristående utvärdering av effekterna av den hittillsvarande energisparverksamheten,

2067 av Gösta Bohman m. fl. (m), vari såvitt nu är i fråga-med hänvisning
till motion 1981/82:2018 - hemställs att riksdagen

(6) begär att regeringen lägger fram förslag om individuell mätning av el
och varmvatten i flerbostadshus.

3 Statistiska uppgifter om energisparstöd m. m.

Möjlighet att erhålla statligt energisparstöd infördes den 1 juli 1974. Nedan
redovisas vissa uppgifter om omfattningen av stödet under perioden den 1
juli 1974-den 31 december 1981.

Tabell 1. Det statliga energisparstödet den 1 juli 1974-den 31 december 1981 (milj.
kr.)

	Lån	Bidrag	Totalt
Bostäder	4 309	1783	6 092
Kommunala byggnader	16	419	435
Allmänna samlingslokaler	1	10	11

Huvuddelen av det beviljade stödet till bostäder avser energisparåtgärder i
småhus. Ser man till antalet lägenheter som har berörts av stödet ligger
emellertid ca 70 % i flerbostadshus.

I efterföljande tabell lämnas uppgifter om energisparstödets omfattning
under åren 1980 och 1981 uppdelat på halvår.

Tabell 2. Statligt energisparstöd den 1 januari 1980-den 31 december 1981

(exkl. förbättringslån)

Antal Antal Energi- Energi beslut

lägenheter bidrag sparlån

1 000 kr. 1 000 kr.

Första halvåret 1980
Totalt

därav småhus
därav flerbost.hus

Andra halvåret 1980
Totalt

därav småhus
därav flerbost.hus

Första halvåret 1981
Totalt

därav småhus
därav flerbost.hus

Andra halvåret 1981
Totalt

därav småhus
därav flerbost.hus

33 539 181 957

29 261 33 208

4 278 148 749

30 517 177 007

26 504 31 138

4 013 145 869

31 411 167 762

27 601 32 083

3 810 135 679

40 736 335 471

32 554 40 134

7 173 295 337

153 260 461 437

161 883 295 293

167 264 290 636

270 789 502 980

1* Riksdagen 1981/82. 19 sami. Nr 16

CU 1981/82:16

T. o. m. utgången av budgetåret 1980/81 kunde stöd till energibesparande
åtgärder i bostadshus utgå i form av bidrag och lån. Energisparbidraget
kunde lämnas med 35 % av godkänd kostnad för åtgärden, dock högst med

3 000 kr. per bostadslägenhet som berördes och med 30 kr. per m2 våningsyta
i lokaler som berördes.

Energisparlånet lämnades med 30 % av låneunderlaget. För åtgärder i
småhus som fastighetsägaren utförde själv lämnades stöd endast till
materialkostnaden. För bostadshus gällde att gränsen för den lägsta kostnad
som berättigade till stöd var 1 500 kr.

Fr. o. m. den 1 juli 1981 slopades bidraget. Hela den godkända kostnaden
finansieras med lån. Lägsta kostnad som berättigar till stöd i bostadshus
höjdes till 5 000 kr. när arbetet i samband med åtgärderna utförs av
entreprenör och 3 000 kr. när fastighetsägaren själv utför arbetet; dock är
gränsen 3 000 kr. för installation av elpatroner, elkassetter och varmvattenberedare
även om arbetet utförs av annan än fastighetsägaren.

Bostadsstyrelsen har i en skrivelse till bostadsdepartementet den 17
februari 1982 tagit upp frågan om långivningen till energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m. Styrelsen anför att långivningen undergått stora
förändringar under de senaste månaderna. En kraftig minskning av antalet
inkomna ärenden har ägt rum jämfört med ärendetillströmningen under
tidigare år. Speciellt oroande är enligt styrelsen att antalet inkomna ärenden
avseende flerbostadshus nu är lågt och i avtagande. Enligt vad som uppges
från vissa länsbostadsnämnder om den troliga anledningen till den konstaterade
minskningen anges bortfallet av energibidraget och nuvarande
lånevillkor som huvudorsaken.

I en interpellation till bostadsministern den 22 februari 1982 tas upp frågan
om hushållning med energi. I interpellationen anförs bl. a. att uppgifter från
flera håll pekar på att de hittills uppnådda resultaten avseende minskning av
energiförbrukning ligger långt under vad som skulle krävas för att de
uppsatta målen skall kunna nås.

Bostadsministern avser att besvara interpellationen den 19 mars 1982.

4 Utskottet

4.1 Mål för energisparverksamheten i byggnader m. m.

Riksdagen godkände våren 1981 med anledning av proposition om
riktlinjerför energisparverksamheten i byggnader m. m. (prop. 1980/81:133,
CU 37) ett nytt mål för energisparandet. Målet för sparandet formulerades i
propositionen så att riktpunkten är en nivå som motsvarar en minskning av
den årliga energianvändningen i byggnadsbeståndet med ca 48 TWh brutto
varav en mindre del efter år 1988. En förnyad omprövning av energisparmålet
avses ske omkring år 1985.

Bostadsministern anför i budgetpropositionen (bil. 16 s. 101) att det finns

CU 1981/82:16

faktorer som tyder på att energisparaktiviteten inte ligger på en tillräckligt
hög nivå för att det nya sparmålet skall uppnås. Ett skäl till detta kan enligt
hennes uppfattning vara de informationsproblem som har förorsakats av de
täta ändringarna i stödsystemet. Liksom bostadsministern anser utskottet att
stödsystemet bör ges möjlighet att stabiliseras och att därför endast mindre
ändringar i stödreglerna nu bör genomföras.

I proposition 1980/81:133 föreslogs riksdagen även godkänna bl. a. vad
bostadsministern uttalat om energisparstödets inriktning. I denna del
anfördes att energisparverksamheten i byggnader borde bedrivas i två
program - ett energihushållningsprogram som omfattar energisparåtgärder
och ett konverteringsprogram som avser åtgärder för en övergång från i
första hand olja till andra energikällor. Under ett övergångsskede borde
enligt bostadsministern konverteringsprogrammet även innefatta övergång
från olje- till elanvändning.

Civilutskottet hade ingen erinran mot att verksamhetens allmänna
inriktning beskrevs i programtermer.

I den i januari 1982 avlämnade budgetpropositionen (prop. 1981/82:100,
bil. 16 s. 102-103) anför bostadsministern att enligt hennes uppfattning både
planeringen och uppföljningen av energisparverksamheten underlättas om
de ramar som anvisas för energisparverksamheten delas upp på de båda
delprogrammen. Den helt dominerande delen av resurserna avser bostäder
varför en uppdelning i program i första hand bör gälla ramar för stöd till
bostadshus. Enligt bostadsministerns uppfattning bör det ankomma på
regeringen att fastställa delramarna.

I motion 2004 (m) yrkande 2 föreslås riksdagen besluta att som sin mening
ge regeringen till känna att egentliga energihushållningsinsatser och konvertering
bör jämföras inom en och samma ram. En uppdelning kan, enligt
motionärernas uppfattning, innebära en felaktig fördelning mellan olika
områden. Konvertering till icke konkurrenskraftiga energislag kan komma
att inverka menligt på utrymmet för egentliga energihushållningsinsatser.

Utskottet vidhåller sin uppfattning från föregående år om att det är
delprogrammens sakliga innehåll och viljan att hävda dem som kommer att
vara avgörande för möjligheterna att nå det uppsatta sparmålet. Detta måste
vara det övergripande synsättet. Utskottet vill tillägga att ett av skälen för att
bedriva energisparverksamheten enligt två delprogram just är att undanröja
de farhågor som förs fram i motionen om att konverteringsprogrammet skall
ges en sådan omfattning att energisparprogrammet inte kan genomföras. Det
är emellertid väsentligt att den konvertering som bör genomföras verkligen
kommer till genomförande och att ekonomiskt utrymme ges inom den
sammanlagda ramen för beslut om energibesparande åtgärder i bostadshus.
Även om en av regeringen beslutad uppdelning av ramen på delramar bör
anses vara ett uttryck för hur resurserna bör fördelas förutsätter utskottet att
en omfördelning mellan de båda delramarna under löpande budgetår kan
göras om så visar sig erforderligt för att tillmötesgå t. ex. en ökad efterfrågan

CU 1981/82:16

på stöd inom energihushållningsprogrammets ram. Utskottet avstyrker
motion 2004 (m) yrkande 2 med hänvisning till det anförda.

4.2 Uppvärmning av byggnader m. m.

Beträffande byggnaders uppvärmningssystem beslöt riksdagen våren 1981
med anledning av den ovannämnda propositionen bl. a. om särskilda villkor
för installation av direktverkande elvärme. De nya reglerna som träder i kraft
den 1 januari 1983 har tagits in i byggnadsstadgan (44 a §). Beträffande
direktverkande elvärme stadgas att en bostadsbyggnad med högst två
bostadslägenheter som är avsedd för annat ändamål än fritidsändamål inte
får utföras med ett uppvärmningssystem med direktverkande elvärme om det
inte finns ”särskilda skäl”. Bl. a. skulle särskilda skäl anses föreligga för
småhus som är energisnålt utformade. Civilutskottet utgick vid sin behandling
av propositionen våren 1981 från att bostadsministern med energisnålt
utformade hus synes ha avsett de hus som i enlighet med förslag från
elanvändningskommittén (ELAK) angetts som uppvärmningssnåla. Enligt
ELAK:s förslag skulle ett hus anses som uppvärmningssnålt om behovet av
elenergi för radiatorer och tappvarmvatten kan minskas med i genomsnitt
40 % av behovet av elenergi för radiatorerna om byggnaden varit utförd
enligt minimikraven på värmeisolering och luftomsättning i Svensk byggnorm
1975 (SBN 75). Dessa krav har numera överförts till SBN 80.

I proposition 1980/81:133 (s. 43) anförde bostadsministern att ställning till
skärpning av regeln om hur särskilt uppvärmningssnål byggnad skall
definieras får tas upp i samband med omprövningen av energihushållningsprogrammet
år 1985.

I motion 655 (c) föreslås att definitionen på en energisnål byggnad skall
skärpas så att undantag från förbudet mot direktverkande elvärme skall gälla
om byggnadens sammanlagda energibehov för tappvarmvatten och uppvärmning
understiger minimikraven i SBN 75 med minst 40 %.

Civilutskottet, som våren 1981 hade att behandla ett motionsyrkande med
samma förslag som det nu föreliggande, fann då inte skäl att gå ifrån vad som
föreslagits i propositionen och som först formulerats av ELAK. Utskottet
finner inte skäl ändra sitt tidigare ställningstagande i frågan. Motionen
avstyrks. Det bör dock erinras om att en prövning av regeln om vad som skall
definieras som uppvärmningssnål byggnad kommer att ske när energiprogrammet
skall omprövas.

4.3 Kommunal planering m. m.

Lagen (1977:439) om kommunal energiplanering innebär att kommunerna
ålagts ett ansvar för att i sin planering främja hushållning med energi samt
verka för en säker och tillräcklig energitillförsel (1 §). I lagen anges bl. a. att
det i varje kommun skall finnas en aktuell av kommunfullmäktige beslutad

CU 1981/82:16

plan för att minska oljeanvändningen i kommunen (3 §). Lagens krav på
sådan plan träder i kraft vid halvårsskiftet 1982. Kommun har ålagts att på
begäran av myndighet som regeringen bestämmer lämna myndigheten
uppgifter om kommunens skyldighet bl. a. enligt 1 och 3 §§. I den i
anslutning till lagen utfärdade förordningen (1977:440) om kommunal
energiplanering föreskrivs bl. a. att statens industriverk kan begära att
kommun lämnar uppgift av väsentlig betydelse för statlig, central eller
regional planering avseende rådande förhållanden av väsentlig betydelse för
energiförbrukningen, energitillförseln eller energihushållningen och av
kommunens bedömning av utvecklingen på energiområdet.

Kommunernas ansvar för energihushållningsaspekten har också fått
uttryck i byggnadsstadgan (BS). I BS 9 § anges att planeringen enligt
byggnadslagstiftningen skall ske med tillbörlig hänsyn till bl. a. energihushållningens
behov. De kommunala byggnadsnämnderna har att bevaka att
vad i BS stadgas om krav på god energihushållning i byggnader beaktas vid
ny- och ombyggnad.

Bostadsministern anförde våren 1981 (prop. 1980/81:133, s. 27) att det är
viktigt att de kommunala insatserna inriktas på att tillvarata och stimulera
fastighetsägarens intresse att vidta angelägna åtgärder samt att den
kommunala verksamheten på energiområdet bör ske i samspel mellan staten
och kommunerna. Bostadsministern erinrade också om vad i proposition
1980/81:90 anförts om den kommunala energiplaneringen och om att det på
sikt kan bli aktuellt att ändra uppläggning och inriktning av planeringen på
energiområdet. Enligt hennes uppfattning kunde det i så fall prövas hur
energiplaneringen skulle förhålla sig till andra former av planering i
kommunerna och hur samspelet mellan staten och kommunerna borde gå
till. Slutligen erinrade bostadsministern om att sambandet mellan kommunal
energiplanering och den fysiska planeringen övervägs bl. a. i arbetet med en
ny plan- och bygglag.

Frågan om de kommunala energiplanerna och prövningen av dem tas upp i
motion 1611 (s) yrkande 1. I motionen yrkas att förslag till lagstiftning om
statlig prövning av kommunala energiplaner läggs fram av regeringen.
Motiveringen till yrkandet finns i den till näringsutskottet hänvisade
motionen 1609 (s). Motiveringen ingår som del i en argumentering för vad
motionärerna beskriver som en försiktig och planmässig kolanvändning.
Motionärerna anför bl. a. att samhället måste skapa instrument för att
minska oljeförbrukningen. Lagstiftningen bör enligt deras mening förändras
så att statsmakterna får möjlighet att pröva kommunala planer för
introduktion av kol och inhemska bränslen.

Utskottet vill med anledning av förslaget i motionen anföra följande. De
av motionärerna åsyftade planerna kommer att få genomslag i fysiska planer
enligt byggnadslagstiftningen. Av den ovan angivna redogörelsen framgår att
statsmakterna vidtagit olika åtgärder i avsikt att främja hushållningen med
energi. Utöver vad som ovan anförts bör erinras om frågan om hur

CU 1981/82:16

energihushållningsaspekten skall beaktas vid utformningen av bebyggelsemiljön
behandlas i arbetet med en ny plan- och bygglag. Bl. a. har i
PBL-utredningen (SOU 1979:65 och 66) föreslagits att bebyggelsemiljön
skall utformas så att en god hushållning med energi blir möjlig. I utredningen
föreslås bl. a. att länsstyrelsen skall kunna förordna att vissa typer av planer
m. m. skall underställas regeringens prövning. En underställningsgrund
föreslås vara en uppenbar avvikelse från kravet på god energihushållning. I
budgetpropositionen (bil. lös. 8) lämnas den upplysningen att ett förslag till
en plan- och bygglag som kan remitteras till lagrådet skall vara färdigt under
våren 1982. Överväganden om hur energihushållningsaspekten ytterligare
skall beaktas i en plan- och bygglag pågår sålunda inom regeringens kansli.
Mot bakgrund härav finner utskottet nu inte tillräckliga skäl föreligga att
tillstyrka motionen.

I motion 1611 (s) yrkande 2 begärs såvitt nu är ifråga att regeringen snarast
lägger fram förslag om energisparmål för kommuner. Ett sådant sparmål bör
läggas fast för varje kommun som ett led i en rullande plan för oljeersättning.

Bostadsdepartementet har uppdragit åt planverket att undersöka hur det
nationella sparmålet kan brytas ned till kommunal nivå. Planverkets uppdrag
torde komma att redovisas senare under år 1982.

Resultatet av det pågående arbetet och utvärderingen av det bör avvaktas.
Motion 1611 (s) yrkande 2 avstyrks i denna del.

I motion 1611 (s) yrkande 2 förs också fram ett förslag om att periodiskt
återkommande obligatorisk besiktning m. m. av bl. a. fastigheters och
lokalers energiförbrukning och värmeanläggningar successivt bör införas och
att denna besiktning bör ske genom kommunernas försorg.

Frågan om besiktning av värmeanläggningar behandlades i propositionen
(prop. 1980/81:133) om riktlinjer för energisparverksamheten i byggnader
m. m. Med anledning av ett förslag från energihushållningsdelegationen
(EHD) om regelbunden besiktning av i första hand värmeanläggningar
anförde bostadsministern att det ankommer på EHD att följa utvecklingen
av energihushållningsverksamheten i befintlig bebyggelse och vid behov
föreslå insatser för att åstadkomma en effektivare verksamhet. Hon anförde
vidare att det så småningom bör göras till ett villkor för stöd att byggnaden
besiktigas, men var inte beredd att bestämma ett datum för införandet av ett
sådant villkor. I propositionen föreslogs regeringen inhämta riksdagens
bemyndigande att införa ett sådant villkor och avgöra tidpunkten för
införandet. Ett enigt civilutskott hade ingen erinran mot regeringens
förslag.

Enligt vad utskottet erfarit pågår inom EHD ett projekt kallat periodiskt
återkommande driftkontroll. Inom projektet behandlas bl. a. frågan om
besiktning som kompletterande styrmedel i energisparsammanhang. Förslag
i frågan från EHD kan komma under hösten 1982.

Det av riksdagen lämnade bemyndigandet täcker enligt utskottets

CU 1981/82:16

uppfattning vad i motion 1611 (s) yrkande 2 föreslagits om besiktning.
Utskottet förutsätter att frågan mot denna bakgrund kommer att prövas av
regeringen. Motionen avstyrks i motsvarande del med hänvisning till det
anförda.

Slutligen hemställs i motion 1611 (s) yrkande 2 att riksdagen begär att
förslag om rätt till föreläggande och om förändring av energisparstödet läggs
fram så att kommunerna får det avgörande inflytandet över stödets
användning.

Även dessa frågor torde fortlöpande bedömas inom ramen för EHD:s
verksamhet. Frågan om kommunala styrmedel m. m. togs upp i proposition
1980/81:133. Bostadsministern förutsatte därvid (s. 30) att EHD utformade
förslag till kompletterande styrmedel. De i motion 1611 (s) yrkande 2
upptagna frågorna om föreläggande m. m. kommer sålunda att övervägas.
Någon riksdagens begäran i frågan är sålunda inte nödvändig.

4.4 Det ekonomiska stödsystemet

4.4.1 Bostäder

Energilån kan utgå för åtgärder som avser anordningar för att utnyttja nya
och förnybara lokala energikällor. Som sådana betraktas bl. a. solvärme- och
värmepumpsystem. I avsikt att underlätta introduktionen av dessa energikällor
begärde och fick regeringen våren 1981 riksdagens bemyndigande att
närmare utforma ränte- och amorteringsvillkoren för denna typ av energilån.
I dessa fall gäller att viss tids ränte- och amorteringsfrihet kan medges.
Räntebidrag utgår inte för dessa lån. För att bl. a. minska vissa tröskeleffekter
för låntagarna förordas nu i budgetpropositionen (bil. 16 s. 102) att
räntebidrag skall kunna lämnas även i dessa fall och i samma omfattning som
för andra energilån.

I motion 2004 (m) yrkande 1 hemställs att riksdagen avslår regeringens
förslag.

Utskottet tillstyrker vad i budgetpropositionen föreslagits om räntebidrag
m. m. för lån som lämnas för övergång till nya och förnybara energikällor.
Motionsyrkandet avstyrks.

Riksdagens beslut (CU 1980/81:37) våren 1981 om ekonomiskt stöd till
energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. innebär beträffande lägsta
kostnad för vilken lån kan utgå följande. Lån lämnas endast om den
godkända kostnaden är minst 5 000 kr. när arbetet utförs av annan än
lånesökanden och minst 3 000 kr. när lånesökanden själv utför arbetet. För
installation av elpatron eller elvarmvattenberedare eller av elkassett gäller
dock kostnadsgränsen 3 000 kr. även när arbetet utförs av annan än
lånesökanden.

I motion 1547 (m) yrkande 1 föreslås riksdagen godkänna de riktlinjer för
beräkning av energilån som anges i motionen. Motionärerna anser att de i
föregående stycke angivna gränserna bör justeras upp till 10 000 kr.

CU 1981/82:16

Dessutom bör möjligheten att få lån till fasadbyten för småhus avskaffas.

Nu gällande kostnadsgränser infördes vid halvårsskiftet 1981. Gränserna
har bestämts så att mindre och ofta lönsamma energisparåtgärder skall kunna
erhålla statligt ekonomiskt stöd. Om gränserna höjs så som föreslagits i
motionen kan det inte uteslutas att de kostnadsmässigt mindre investeringarna
inte kommer till utförande. F. ö. ligger det inom ramen för EHD:s
verksamhet att följa frågan och föreslå de förändringar som kan visa sig
aktuella. Motionen avstyrks med hänvisning till det anförda.

I budgetpropositionen (bil. 16 s. 105) föreslås att riksdagen medger att
beslut om lån till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. får meddelas
inom en ram av 1 900 milj. kr. under budgetåret 1982/83.

Häremot ställs förslaget i motion 1547 (m) yrkande 6 a om en minskning av
ramen med 855 milj. kr. Motionsförslaget utgår från det ovannämnda
förslaget i samma motion om höjning av kostnadsgränserna. Detta förslag
har avstyrkts varför även yrkandet om ramminskning avstyrks. Regeringens
förslag tillstyrks sålunda.

4.4.2 Rådgivnings- och besiktningsverksamhet

Som framgår av budgetpropositionen (bil. 16, s. 103) har riksdagen
beslutat att under en femårsperiod fr. o. m. budgetåret 1981/82 ge ekonomiskt
stöd till kommunernas besiktnings- och rådgivningsverksamhet med
minst 130 milj. kr. per år. Förslaget i 1982 års budgetproposition innebär att
verksamheten för budgetåret 1982/83 bör ha minst samma omfattning som
f. n. Medelsbehovet har beräknats till 138 milj. kr. Dessutom beräknar
bostadsministern 10 milj. kr. så att kommunerna får tillgång till medel som
kan utnyttjas för ett direkt stöd till kostnader för sådan besiktning och
rådgivning som de större fastighetsförvaltarna genomför i egen regi. En
sammanlagd beslutsram om 148 milj. kr. föreslås sålunda.

I motion 1547 (m) yrkande 6 b föreslås att ramen minskas med 18 milj. kr.
till 130 milj. kr. I motionen motiveras inte vilken del av besiktnings- och
rådgivningsverksamheten som bör minska.

Utskottet finner inte anledning föreslå riksdagen frångå s:' idigare beslut
- stöd till kommunernas rådgivningsverksamhet m. m. bör utgå med minst
130 milj. kr. per år. Medelsbehovet för nästa budgetår, 138 milj. kr., är inte
beroende av någon ambitionsökning utan är, enligt vad utskottet erfarit,
beroende på en allmän kostnadsfördyring. Utskottet är heller inte berett
föreslå att de 10 milj. kr. som beräknats för rådgivning och besiktning som
utförs av större fastighetsförvaltare inte skall utgå - tvärtom visar statistiken
om energisparverksamheten att det är väsentligt att denna verksamhet kan
intensifieras inte minst vad beträffar flerbostadshusen. Motion 1547 (m)
yrkande 6 b avstyrks.

Vad beträffar det i föregående stycke nämnda stödet till större fastighetsförvaltare
bör enligt utskottets mening möjligheten öppnas att ge detta stöd

CU 1981/82:16

direkt till företrädarna för dessa förvaltare att användas enligt förslaget i
budgetpropositionen. Stödet bör sålunda inte enbart slussas via kommunerna.
Vad utskottet anfört om administrationen av stödet bör godkännas av
riksdagen.

4.4.3 Information och utbildning m. m. i energifrågor

I budgetpropositionen tas upp ett nytt anslag av den lydelse som angivits i
rubriken. Tidigare har medel för denna information m. m. beräknats under
anslaget till vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet samt
under industridepartementets kommittéanslag. För budgetåret 1982/83
föreslås 22,7 milj. kr. anvisas. 12,1 milj. kr. har beräknats för information
och utbildning och 10,6 milj. kr. för provning och kontroll inom energiområdet,
för vissa undersökningar bl. a. inom ramen för den fortgående
omprövningen och effektiviseringen av energisparplanen samt för tillfälliga
informations- och utbildningsinsatser.

I motion 1547 (m) yrkande 7 föreslås att ett anslag om 12,7 milj. kr. anvisas
för nästa budgetår - en minskning med 10 milj. kr.

Utöver den uppfattningen att stor återhållsamhet bör iakttas med nya
anslag saknas i motionen motivering till det nu behandlade yrkandet. Som
framgått ovan har medel till information m. m. tidigare anvisats under skilda
anslag. Det är sålunda inte aktuellt att nu anslå medel för helt nya
informationsinsatser. Utskottet har inte genom motionen eller eljest fått
motiv som innebär att regeringens förslag bör frångås.

I detta avsnitt behandlar utskottet motion 2061 (m) yrkande 3 vari
hemställs att regeringen företar en från departement och myndigheter
fristående utvärdering av effekterna av den hittillsvarande energisparverksamheten.

Som framgått ovan har medel avsatts för en fortgående omprövning av
energisparplanen. Utskottet finner inte skäl föreslå riksdagen att uttala sig
om formerna för detta arbete. Det bör, enligt utskottets mening, ankomma
på regeringen att besluta i frågan. Motionsyrkandet avstyrks.

4.5 Experimentbyggande inom energiområdet m. m.

Riksdagens beslut våren 1981 beträffande experimentbyggande inom
energiområdet innebar följande. För budgetåret 1981/82 medgav riksdagen
att lån får meddelas inom en ram av 65 milj. kr. För de två följande
budgetåren beslöts om en preliminär ram av 45 milj. kr. under vart och ett av
budgetåren. För innevarande budgetår har riksdagen anvisat ett anslag av 65
milj. kr.

I den i januari 1982 avlämnade budgetpropositionen föreslås en ram av 48
milj. kr. för budgetåret 1982/83 för ändamålet samt att outnyttjad del av
ramen får utnyttjas under det följande budgetåret. För budgetåren 1983/84

CU 1981/82:16

och 1984/85 föreslås preliminära ramar om 38 milj. kr. resp. 29 milj. kr. För
nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag av 43,4 milj. kr. för lån till
experimentbyggande m. m.

I motion 1547 (m) yrkande 5 föreslås att ramen för nästa budgetår sätts till
38 milj. kr. - en minskning med 10 milj. kr. i förhållande till regeringsförslaget.

Av redovisningen ovan framgår att riksdagen beslutat om en preliminär
ram om 45 milj. kr. för nästa budgetår. Detta beslut har legat till grund för
den långsiktiga planeringen av verksamheten. Enligt utskottets mening bör
riksdagens beslut - även om det som i detta fall gäller en preliminär ram -kunna tjäna som utgångspunkt för myndigheternas planering av verksamhet.
Detta är ett av motiven med att lägga fast ramar för flera budgetår framåt i
tiden. Att nu, ca ett kvartal före kommande budgetår, föreslå en så stor
nedskärning som den som förordas i motionen är inte realistiskt och kan
heller inte på sakliga grunder försvaras. Motion 1547 (m) yrkande 5 avstyrks
med hänvisning till det anförda.

4.6 Övriga frågor

Vad i motion 2067 (m) yrkande 6 hemställts om förslag om individuell
mätning av el och varmvatten i flerbostadshus avstyrks. Frågan utreds av
värmemätningsutredningen som beräknas avge sitt betänkande under år
1982. Utredningens förslag och beredningen av det bör avvaktas.

Även vad i motion 1556 (c) föreslagits om att riksdagen bör uttala att
energisparlån m. m. skall differentieras med hänsyn till påvisad verkningsgrad
och spareffekt avstyrks. Bl. a. bostadsstyrelsen följer kontinuerligt
utformningen av stödet. I de nuvarande reglerna för energisparlån anges f. ö.
att stöd för värmepumpar utgår med hänsyn till vilken värmefaktor pumpen
har dvs. med hänsyn till verkningsgrad.

4.7 Ramar och anslag

I anslutning till behandling av vissa motionsyrkanden ovan har utskottet
tillstyrkt vad i regeringsprotokollet föreslagits om ramar och anslag och
följaktligen avstyrkt däremot ställda motionsyrkanden.

Även vad i övrigt anförts i budgetpropositionen om ramar och anslag såvitt
frågorna behandlas i detta betänkande behandlas tillstyrks.

4.8 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uppdelning av beslutsramen på delramar att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet anförts och avslår
motion 1981/82:2004 yrkande 2,

CU 1981/82:16

2. beträffande vissa villkor för installation av direktverkande
elvärme att riksdagen avslår motion 1981/82:655,

3. beträffande förslag om prövning av kommunala energiplaner att
riksdagen avslår motion 1981/82:1611 yrkande 1,

4. beträffande energisparmål för kommuner att riksdagen avslår
motion 1981/82:1611 yrkande 2 i motsvarande del,

5. beträffande obligatorisk besiktning m. m. att riksdagen avslår
motion 1981/82:1611 yrkande 2 i motsvarande del,

6. beträffande föreläggande m. m. att riksdagen avslår motion
1981/82:1611 yrkande 2 i motsvarande del,

7. beträffande räntebidrag m. m. till lån för övergång till nya och
förnybara energikällor att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats och avslår motion 1981/82:2004 yrkande
1,

8. beträffande lägsta kostnadsgränser för stöd m. m. att riksdagen
avslår motion 1981/82:1547 yrkande 1,

9. beträffande ramen för beslut om län till energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m. att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motion 1981/82:1547
yrkande 6 a medger att beslut inom en ram av 1 900 000 000 kr.
får meddelas under budgetåret 1982/83,

10. beträffande ramen för beslut om bidrag till kommunerna m. fl.
för rådgivnings- och besiktningsverksamhet m. m. att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1981/82:1547 yrkande 6 b medger att beslut inom en ram av
148 000 000 kr. får meddelas under budgetåret 1982/83,

11. beträffande fördelning av bidrag för rådgivnings- och besiktningsverksamhet
m. m. till företrädare för vissa fastighetsförvaltare
att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,

12. beträffande anslag till information m. m. att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1981/82:1547 yrkande 7 under trettonde huvudtiteln till Information
och utbildning m. m. i energifrågor för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 22 700 000 kr.,

13. beträffande utvärdering av energisparverksamheten att riksdagen
avslår motion 1981/82:2061 yrkande 3,

14. beträffande ramen för beslut om lån till experimentbyggande
såvitt denna inte behandlas under 15 att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motion 1981/82:1547
yrkande 5 medger att beslut om lån till experimentbyggande
inom energiområdet m. m. får meddelas intill ett belopp av
48 000 000 kr. under budgetåret 1982/83 och att outnyttjad del
av denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1983/84,

CU 1981/82:16

15. beträffande ramen för beslut om lån till experimentbyggande
såvitt denna inte behandlats under 14 att riksdagen medger att
beslut om lån till experimentbyggande inom energiområdet
m. m. under budgetåren 1983/84 och 1984/85 preliminärt får
meddelas intill ett belopp av 38 000 000 kr. resp. 29 000 000
kr.,

16. beträffande förslag om individuell mätning att riksdagen avslår
motion 1981/82:2067 yrkande 6,

17. beträffande differentierade energisparlån att riksdagen avslår
motion 1981/82:1556,

18. beträffande ramar i övrigt att riksdagen med bifall till regeringens
förslag

a. medger att beslut om bidrag till energibesparande åtgärder i
statliga byggnader får meddelas inom en ram av 90 000 000 kr.
under budgetåret 1982/83,

b. medger att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m. disponeras för forsknings-, utvecklings-
och demonstrationsverksamhet inom energihushållningsområdet
inom en ram av 42 840 000 kr. under budgetåret

1982/83,

c. medger att beslut om bidrag till forsknings-, utvecklings- och
demonstrationsverksamhet inom energihushållningsområdet
budgetåren 1983/84 och 1984/85 preliminärt får meddelas inom
en ram av 33 000 000 kr. resp. 25 000 000 kr.,

19. beträffande anslag såvitt frågan inte behandlats under 12 att
riksdagen med bifall till regeringens förslag under trettonde
huvudtiteln för budgetåret 1982/83 anvisar

a. till Lån till experimentbyggande inom energiområdet m. m.
ett reservationsanslag av 43 400 000 kr.,

b. till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m. ett reservationsanslag av 1 100 000 000 kr.

Stockholm den 11 mars 1982

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m),
Oskar Lindkvist (s). Kerstin Ekman (fp), Lars Henrikson (s), Knut Billing
(m), Thure Jadestig (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Maj-Lis Landberg (s),
Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c),
Margareta Palmqvist (s) och Erling Bager (fp).

CU 1981/82:16

Reservationer

1. Uppdelning av beslutsramen på delramar

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 5 börjar ”Utskottet
vidhåller” och på s. 6 slutar ”det anförda” bort lyda:

Enligt utskottets mening finns inte tillräckliga skäl att dela upp egentliga
energihushållningsinsatser och konvertering på skilda program. Uppenbar
risk finns för att en sådan uppdelning som får uttryck i skilda ramar kan
medföra en felaktig fördelning mellan olika områden. Så kan t. ex.
konvertering till inte konkurrenskraftiga energislag komma att inverka
menligt på utrymmet för egentliga energihushållningsinsatser. Utskottet kan
sålunda inte dela bostadsministerns uppfattning om att planeringen och
uppföljningen skulle underlättas vid en uppdelning av energisparverksamheten
i delramar.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande uppdelning av beslutsramen på delramar att riksdagen
med anledning av vad i regeringsprotokollet anförts och
med bifall till motion 1981/82:2004 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Förslag om prövning av kommunala energiplaner

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis
Landberg, Birgitta Dahl och Margareta Palmqvist (alla s) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 7 börjar ”Utskottet vill”
och på s. 8 slutar ”tillstyrka motionen” bort lyda:

Riksdagen beslöt på förslag av näringsutskottet år 1981 att ge regeringen
till känna att en parlamentarisk kommitté borde tillkallas för att analysera
vilka åtgärder som snarast kan vidtas för att säkra kärnkraftens avveckling
och ett fortsatt minskat oljeberoende. I ett särskilt yttrande (s) till
civilutskottets betänkande CU 1980/81:37 om riktlinjer för energisparverksamheten
i byggnader m. m. betonades vikten av att kommittén borde ges
direktiv som bl. a. omfattade den kommunala energiplaneringens utformning
samt samordningen av denna med kommunernas fysiska planering.

Direktiven för kommittén presenterades i oktober 1981. Utskottet måste
dock konstatera att vad som anförts i det ovannämnda särskilda yttrandet om
kommunal energiplanering inte omfattas av direktiven. Denna centrala fråga
tas emellertid, som framgått ovan, upp i motion 1611 (s). Motiveringen till
denna motion återfinns i motion 1609 (s). Som i den senare motionen anförts
bör regeringen snarast förelägga riksdagen förslag till lagstiftning om statlig
prövning av kommunala energiplaner. Utgångspunkten för prövningen skall

CU 1981/82:16

vara riksdagens beslut om ett minskat oljeberoende. Målsättningen för
prövningen bör vara att om koleldade anläggningar tillåts även en satsning
sker på andra alternativa energislag. Prövningen bör, som motionärerna
vidare anför, innebära att innehavaren av energianläggningen måste visa
bl. a. att ansträngningar gjorts för att få fram inhemska bränslen i stället för
kol samt att det inhemska bränslet inte är en användbar råvara till
skogsindustrin.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande förslag om prövning av kommunala energiplaner att
riksdagen med bifall till motion 1981/82:1611 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Energisparmål för kommuner

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis
Landberg, Birgitta Dahl och Margareta Palmqvist (alla s) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Resultatet av”
och slutar ”denna del” bort lyda:

Planverkets uppdrag bör snarast redovisas för riksdagen i förening med
regeringens uppfattning i frågan. Utskottet förutsätter att de kommunala
energisparmålen omfattar såväl energisparmålen på byggnadssidan som mål
för övriga energianvändare inom kommunerna. De kommunala energisparmålen
bör bestämmas som ett led i en plan för oljeersättning. Det anförda
bör ges regeringen till känna.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande energisparmål för kommuner att riksdagen med
bifall till motion 1981/82:1611 yrkande 2 i motsvarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Obligatorisk besiktning m. m.

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis
Landberg, Birgitta Dahl och Margareta Palmqvist (alla s) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 8 börjar ”Det av” och på
s. 9 slutar ”det anförda” bort lyda:

Enligt utskottets uppfattning är det motiverat att beslut snarast fattas om
att införa obligatorisk besiktning - en besiktning som bör resultera i
rekommendationer om energisparåtgärder och om möjliga spareffekter och
finansieringsvillkor för den statliga energisparlångivningen. Utskottet finner

CU 1981/82:16

det viktigt att EHD:s arbete i frågan intensifieras och att förslag sorn
underlag för kommande beslut presenteras och föreläggs riksdagen snarast.

dels utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande obligatorisk besiktning m. m. att riksdagen med
bifall till motion 1981/82:1611 yrkande 2 i motsvarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Föreläggande m. m.

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis
Landberg, Birgitta Dahl och Margareta Palmqvist (alla s) anser att

dels det stycke på s. 9 som börjar ”Även dessa” och slutar ”inte
nödvändig” bort lyda:

Som anförs i motion 1609 (s) bör kommunerna få rätt att förelägga
fastighetsägare att vidta energisparåtgärder och ges det avgörande inflytandet
över energisparstödets användning. Efter besiktning av bostäder och
lokaler kan då kommunen styra stödet till de områden och byggnader där det
ger bäst effekt.

dels utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande föreläggande m. m. att riksdagen med bifall till
motion 1981/82:1611 yrkande 2 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Räntebidrag m. m. till lån för övergång till nya och förnybara energikällor Rolf

Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 9 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”Motionsyrkandet avstyrks” bort lyda:

Liksom motionärerna anser utskottet att en ändamålsenlig utveckling av
energisystemet bäst gagnas av att olika energisparåtgärders verkliga kostnader
så långt möjligt får avgöra om investeringen skall komma till stånd.
Förslaget i budgetpropositionen om räntebidrag bör avslås.

dels utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande räntebidrag m. m. till län för övergång till nya och
förnybara energikällor att riksdagen med bifall till motion
1981/82:2004 yrkande 1 inte godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

CU 1981/82:16

7. Lägsta kostnadsgränser för stöd m. m.

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att

dels det stycke på s. 10 som börjar ”Nu gällande” och slutar ”det anförda”
bort lyda:

En höjning av kostnadsgränserna till 10 000 kr. kommer att medföra
besparingar på statsbudgeten. Som motionärerna anför föreligger inte några
svårigheter att få låna belopp upp till denna nivå på den allmänna
kreditmarknaden. Utskottet vill för sin del dessutom tillägga att administrationen
i samband med ansökan och beviljandet av statliga energisparlån nu
har blivit så komplicerad att många fastighetsägare drar sig för att söka stöd.
En utflyttning av de mindre lånen på kreditmarknaden kommer att avlasta
kommunerna och bostadslånemyndigheterna så att dessa kan ägna mera tid
åt de större projekten samt åt mer övergripande bedömningar. I en av
bostadsstyrelsen beställd undersökning som gjorts av SIFO visas bl. a. hur
genomförda energisparåtgärder i egnahem i maj 1981 finansierats. Av
undersökningen framgår att sparåtgärderna till övervägande del finansierats
på annat sätt än genom energisparstöd och att denna alternativa finansieringsmöjlighet
tycks vara mera allmänt förekommande ju lägre kostnaden
för åtgärden är. Motionsförslaget tillstyrks.

dels utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande lägsta kostnadsgränser för stöd m. m. att riksdagen
med bifall till motion 1981/82:1547 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Ramen för beslut om lån till energibesparande åtgärder i bostadshus
m. m.

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser - under
förutsättning av bifall till reservation 7 - att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 10 som börjar ”Häremot
ställs” och slutar ”tillstyrks sålunda” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion 1547 (m) yrkande 1 om
höjning av lägsta kostnadsgränser för energisparlån. Detta innebär att ramen
för beslut om lån till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. kan
minskas med 855 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Motion 1547
(m) yrkande 6 a tillstyrks.

dels utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande ramen för beslut om lån till energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m. att riksdagen med anledning av
regeringens förslag och med bifall till motion 1981/82:1547

CU 1981/82:16

yrkande 6 a medger att beslut inom en ram av 1 045 000 000 kr.
får meddelas under budgetåret 1982/83,

9. Ramen för beslut om bidrag till kommunerna m. fl. för rådgivnings- och
besiktningsverksamhet m. m.

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 10 som börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”yrkande 6 b avstyrks” bort lyda:

Riksdagens beslut förra året innebar att stöd till kommunerna m. fl. för
rådgivningsverksamhet m. m. bör utgå med minst 130 milj. kr. per år i en
femårsperiod. Utskottet finner, mot bakgrund bl. a. av den statsfinansiella
situationen, att inte tillräckliga skäl föreligger att höja ramen enligt förslaget i
budgetpropositionen. Genom en omprioritering av olika delar av de bidrag
som finansieras inom den nu behandlade ramen bör det vara möjligt att
tillgodose även det nytillkommande behov som nu förs fram i budgetpropositionen
nämligen att lämna stöd till de större fastighetsförvaltarnas
rådgivningsverksamhet. Motion 1547 (m) yrkande 6 b tillstyrks med hänvisning
till det anförda.

dels utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande ramen för beslut om bidrag till kommunerna m. fl.
för rådgivnings- och besiktningsverksamhet m. m. att riksdagen
med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion
1981/82:1547 yrkande 6 b medger att beslut inom en ram av
130 000 000 kr. får meddelas under budgetåret 1982/83,

10. Anslag till information

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”Utöver den”
och slutar ”bör frångås” bort lyda:

I enlighet med förslaget i motion 1981/82:1547 (m) yrkande 7 bör anslaget
till information m. m. minskas med 10 milj. kr. under nästa budgetår. Det
bör ankomma på regeringen att göra den närmare fördelningen av anslaget
på olika delområden.

dels utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande anslag till information m. m. att riksdagen med
anledning av regeringens förslag och med bifall till motion
1981/82:1547 yrkande 7 under trettonde huvudtiteln till Information
och utbildning m. m. i energifrågor för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 12 700 000 kr.,

CU 1981/82:16

11. Utvärdering av energisparverksamheten

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”Sorn framgått”
och slutar ”Motionsyrkandet avstyrks” bort lyda:

En fristående utvärdering av den hittillsvarande energisparverksamheten
framstår som i hög grad motiverad, både såvitt avser omfattningen av
verksamheten och den administrativa utformningen av densamma. Verksamheten
i nuvarande utformning har nu pågått i ca fem år och som ett
komplement för att ge ytterligare kunskap om stödinsatsernas hittillsvarande
och framtida utformning bör den i motion 1981/82:2061 (m) yrkande 3
begärda utvärderingen genomföras.

dels utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande utvärdering av energisparverksamheten att riksdagen
med bifall till motion 1981/82:2061 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Ramen för beslut om lån till experimentbyggande

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 12 som börjar ”Av
redovisningen” och slutar ”det anförda” bort lyda:

Förslaget i motion 1981/82:1547 (m) yrkande 5 tillstyrks. Det bör vara
möjligt att även med en minskning av anslaget till experimentbyggande inom
energiområdet bedriva en meningsfull verksamhet.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

14. beträffande ramen för beslut om lån till experimentbyggande
såvitt denna inte behandlas under 15 att riksdagen med
anledning av regeringens förslag och med bifall till motion
1981/82:1547 yrkande 5 medger att beslut om lån till experimentbyggande
inom energiområdet m. m. får meddelas intill
ett belopp av 38 000 000 kr. under budgetåret 1982/83 och att
outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under budgetåret
1983/84,

GOTAB 70716 Stockholm 1982