AU 1981/82: 23
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1981/82:23
om regionalpolitik
Inledning
I betänkandet behandlas
• proposition 1981/82:113 om program för regional utveckling och resurshushållning,
• proposition 1981/82:100 bilaga 17 anslagspunkterna A 6 och C 1 -C 5,
• proposition 1981/82:150 bilaga 4 anslagspunkt B 11,
• 118 motioner varav 78 från allmänna motionstiden och 1 från riksmötet
1980/81.
Ett stort antal av motionerna innehåller yrkanden om åtgärder m. m. i
olika län, däribland förändringar i den i proposition 113 föreslagna stödområdesindelningen.
I anslutning härtill har utskottet tagit fram material som
belyser utvecklingen i de olika länen (bil. 7).
I ärendet har yttranden inhämtats från skatte-, socialförsäkrings-, utbildnings-,
trafik-, jordbruks- och näringsutskotten (bil. 1 -6).
I anslutning till beredningen av ärendet har utskottet haft överläggningar
med företrädare för vissa län, kommuner m. fl. Utskottet har i samband
därmed erhållit kompletterande skriftlig dokumentation. Vidare har
skrifter i ämnet ingetts till utskottet av vissa andra län, kommuner m. fl.
Utskottet har under budgetåret företagit studieresor till Norrbottens,
Älvsborgs och Jönköpings län.
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regionalpolitikens mål och utformning
de närmaste åren samt anslagen till regionalpolitiken för nästa budgetår.
Till grund för betänkandet ligger regeringsförslag i tre propositioner samt
118 motioner. Till betänkandet har fogats ett åttiotal reservationer.
- För regionalpolitiska åtgärder under nästa budgetår tillstyrker utskottet
att sammanlagt 1,7 miljarder kronor anslås.
- Särskilda sysselsättningsinsatser i Norrbotten tillstyrks.
- Utskottet föreslår att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning
som ser över regionalpolitikens inriktning och omfattning efter budgetåret
1983/84.
- Sänkning av arbetsgivaravgiften införs som regionalpolitisk! medel i
delar av Norrbotten.
- Utskottet föreslår vissa ändringar i transportstödet.
- Nya statliga industricentra byggs i Gällivare och Sveg.
1 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23
AU 1981/82:23
2
Målen för regionalpolitiken
Stor politisk enighet råder om de allmänna målen för regionalpolitiken.
Huvudmålet är att skapa förutsättningar för arbete, service och en god
miljö åt alla människor oavsett var de bor i landet.
Regionalpolitikens förutsättningar
Utskottet konstaterar att den förda politiken har lett till en förbättrad
regional balans under 1970-talet men att en rad problem återstår att lösa.
En förutsättning härför är en framgångsrik ekonomisk politik som innebär
att den svenska industrins konkurrenskraft vidmakthålls och förstärks.
Samhällets resurser måste riktas mot branscher och verksamheter som kan
bedömas ha goda framtidsutsikter.
Socialdemokraterna framhåller i en reservation till detta avsnitt att den
politik de borgerliga regeringarna har fört har lett till att vad som vanns av
förbättrad regional balans i böljan av 1970-talet senare har förlorats.
Stödinsatsernas allmänna inriktning
Mot bakgrund av osäkerheten om den framtida regionala utvecklingen
föreslår utskottet att riksdagen hemställer hos regeringen om en utredning
om regionalpolitikens framtida utformning och omfattning. Utredningen
bör bl. a. överväga frågan om en lämplig avvägning mellan selektiva och
generella åtgärder inom regionalpolitiken. Utskottet har därvid uttalat sig
för en förskjutning mot ett större inslag av generellt verkande medel.
Socialdemokraterna har reserverat sig mot utskottets förslag rörande utredningsarbetets
inriktning bl. a. mot bakgrund av att man förordar selektiva
åtgärder.
För att man på regional nivå skall kunna prioritera mellan olika slag av
insatser förs de medel som skall användas för beslut på regional nivå om
regionalpolitisk! stöd, glesbygdsstöd m.m. samman till ett anslag. Socialdemokraterna
avvisar detta förslag och menar att risken för konflikter och
byråkratisering ökar med en sådan ordning.
Länsplanering
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till länsplaneringsarbetets framtida
inriktning. Det innebär en förenkling bl. a. genom att de s. k. fullständiga
länsplaneringsomgångarna som hittills genomförts vart femte år tas
bort samt att de delar av länsplaneringen som syftar till en bättre samordning
mellan samhällssektorerna lyfts fram. Sektorsprogram för bl. a. den
regionala industripolitiken föreslås bli instrument för detta.
Socialdemokraterna menar i en reservation att regeringens förslag innebär
en utbyggnad av länsplaneringen. Detta motsätter man sig och föreslår
en utredning om förenklad länsplanering med inriktning på sysselsättningsfrågor.
I avvaktan därpå avstyrks regeringens förslag.
AU 1981/82:23
3
Planeringsinstrument
Regeringens förslag att ortsplanen eller den s. k. ortsklassificeringen
skall upphöra som styrinstrument i regionalpolitiken tillstyrks av utskottet.
Bakgrunden härtill är att arbetet med ortstrukturfrågorna bör ske på den
regionala och lokala nivån efter de prioriteringar som man där bedömer
som angelägna. Socialdemokraterna framhåller i en reservation att den
utredning man föreslagit om länsplaneringen bör göra en noggrann analys
av ortsplanens roll i regionalpolitiken innan beslut fattas på denna punkt.
Planeringstal
Planeringstal för länen uttryckta i antal invånare år 1990 godtas av
utskottet enligt regeringens förslag. Talen avviker från länsstyrelsernas
prognoser för vissa skogslän - där planeringen bör inriktas mot något
högre tal än prognoserna — samt för Stockholms och Uppsala län för vilka
de förordade planeringstalen är lägre än prognoserna. Socialdemokraterna
reserverar sig för ett högre planeringstal för Stockholms län än utskottet
har förordat nämligen 1 580000 invånare år 1990, vilket överstiger utskottets
förslag med 20000 invånare.
Samhällssektorernas roll i regionalpolitiken
Utskottet behandlar i detta avsnitt bl. a. frågan om hur samverkan mellan
regionalpolitiken och sektorspolitiken på skilda områden skall kunna
utvecklas. Här tas upp formerna för samverkan mellan å ena sidan regionalpolitiken
och å andra sidan industripolitiken, jordbruks- och skogsbrukspolitiken,
utbildning och forskning, energipolitiken samt trafikpolitiken.
I anslutning till behandlingen av trafikpolitiken tillstyrker utskottet motionsyrkanden
om förändring av transportstödet. Utskottet föreslår sålunda
att transporter av hyvlade trävaror samt järn- och stålprodukter åter
skall bli stödberättigade. Vidare föreslås att stöd skall lämnas till de sågar
längs Norrlandskusten som arbetar under samma förutsättningar som inlandssågarna.
Utskottet föreslår också en uppräkning av transportstödet i
fråga om transporter på mellan 401-700 km som berör stödzonerna 3, 4
och 5 samt transporter över 701 km som berör stödzonerna 3 och 4.
Socialdemokraterna föreslår en ytterligare höjning av transportstödet.
Statlig verksamhet
Utskottet uttalar att arbetet med decentraliseringsfrågorna bör intensifieras.
Moderata samlingspartiet menar i en reservation att några nya
uttalanden i fråga om lokaliseringen av statlig verksamhet inte behövs.
Utskottet föreslår i likhet med propositionen följande prioriteringsordning
vid lokalisering av statlig verksamhet:
1. Skogslänen
2. Sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden
Utskottet föreslår vidare att frågan om den centrala rennäringsadministratjonens
lokalisering utreds.
AU 1981/82:23
4
Differentierade arbetsgivaravgifter som medel i regionalpolitiken
Den sänkning av arbetsgivaravgiften med 10 procentenheter som regeringen
föreslår i Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala kommuner i
Norrbottens län tillstyrks av utskottet. Moderata samlingspartiet föreslår i
en reservation att denna avgift sänks därutöver i resten av stödområde A
med 5 procentenheter samt i stödområde B med 3 procentenheter. Socialdemokraterna
förordar som alternativ till sänkta arbetsgivaravgifter ett
system med återbäring av inbetalda arbetsgivaravgifter för tillverkningsindustri
och gruvor i Norrbotten.
Stödområdesindelningen
I fråga om principerna för stödområdesindelningen biträder utskottet
regeringens förslag att de områden skall prioriteras som har de svåraste
sysselsättningsproblemen. Förslaget innebär att stödet koncentreras till ett
område som i huvudsak motsvarar nuvarande stödområdena 4—6. Tre
stödområden föreslås nu, benämnda stödområde A, B resp. C, med de
mest förmånliga stödmöjligheterna i stödområde A.
Socialdemokraterna framhåller i en reservation att även skogslänens
större centralorter bör ingå i stödområde med hänsyn till den betydelse
dessa orter har för näringslivets utveckling i resp. län. Ett särskilt stödområde
D föreslås omfatta i huvudsak de delar av skogslänen som inte ingår i
stödområde enligt utskottets förslag.
Vidare tillstyrks att kommun kan delas vid inplacering i stödområde.
Moderata samlingspartiet reserverar sig mot detta.
Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag till inplacering av
rikets kommuner i stödområde A—C. Utskottet föreslår emellertid att
utöver regeringens förslag kommunerna Söderhamn, Arvika, Säffle och
Åmål skall ingå i stödområde C. Centerpartiet och folkpartiet föreslår i en
reservation att de norra och södra delarna av Gotland bör flyttas upp från
stödområde C till B. Moderata samlingspartiet reserverar sig till förmån för
en inplacering av hela Gotland i stödområde B samt av Bräcke kommun i
stödområde A.
Regionalpolitiskt stöd till näringslivet
Att nuvarande avskrivningslån ersätts av lokaliseringsbidrag tillstyrks
också av utskottet liksom regeringens förslag om bidragets storlek i
olika stödområden nämligen (i procentandelar av den totala investeringskostnaden
i byggnader och maskiner) 70%, 50% och 30% i resp. stödområde
A, B och C. Socialdemokraterna föreslår i en reservation ett bidrag av
70%, 55% och 40% i resp. stödområde samt 25% i det av dem förordade
stödområdet D.
I fråga om regionalpolitisk! stöd utanför stödområdena
föreslås att sådant stöd liksom hittills skall få lämnas under en begränsad
tid i samband med sådana strukturförändringar som innebär allvarliga
AU 1981/82:23
5
störningar på arbetsmarknaden. Till mindre projekt (under 7 milj. kr.) skall
länsstyrelserna få ge investeringsbidrag, till större projekt skall lokaliseringsstöd
kunna lämnas av AMS — i vilket fall regeringen anger vilka
kommuner som bör komma i fråga för stöd — eller regeringen. I normalfallet
föreslås bidraget uppgå till högst 20%, men bör kunna utgå med högst
30% inom vissa kommuner med betydande utvecklingsproblem inom
främst län som f. n. helt eller till en del ingår i stödområde.
Socialdemokraterna avstyrker i en reservation det föreslagna investeringsbidraget
och menar att lokaliseringsstöd som beslutas av regeringen
enligt nuvarande regler bör gälla. De föreslår också att frågan om ett
särskilt industripolitiskt omställningsstöd skall utredas.
Utbildningsstödet som de senaste åren använts i ringa grad avskaffas
och ersätts med offertstöd. Mot detta reserverar sig socialdemokraterna
som vill ha kvar stödformen.
I övrigt stöder utskottet förslag av regeringen om smärre ändringar av
lokaliseringslånen, sysselsättningsstödet och offertstöd
e t. Även i detta sammanhang har avgetts socialdemokratiska reservationer.
Nya industricentra föreslås bli uppförda i Gällivare och Sveg.
Likaså tillstyrks regeringens förslag att bidraget till industricentra och
kommunala industrilokaler sänks med 10 procentenheter i avsikt att stimulera
företag att investera i egna lokaler. Även ett förslag om en utredning
av verksamheten med industricentra, inkl. frågan om kommunalt helt eller
delägande godtas av utskottet. Socialdemokraterna reserverar sig på alla
dessa punkter — utom beträffande industricentra i Gällivare och Sveg —
och föreslår bl. a. utöver regeringens förslag att industricentra upprättas i
Sollefteå och Torsby.
När det gäller stöd till kommunala industrilokaler godtar utskottet regeringens
förslag att stöd skall förbehållas mindre orter i stödområdena A—
C. Socialdemokraterna vänder sig i en reservation mot denna begränsning.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om att fördelaktiga lån
skall kunna ges till privata investmentbolag som bedriver verksamhet
inom stödområdena A-C.
Stöd till turistverksamhet bör kunna lämnas inom stödområdena A
och B samt om särskilda skäl föreligger inom primära rekreationsområden
i stödområde C. Socialdemokraterna föreslår att stöd skall lämnas i primära
rekreationsområden i stödområde C utan denna begränsning.
Slutligen tillstyrker utskottet att regionalpolitiskt stöd lämnas till fastbränsleframställning
med användning av torv och flis som råvara.
Socialdemokraterna avstyrker lokaliseringsstöd till flisanläggningar mot
bakgrund av råvarusituationen inom skogsindustrin.
I fråga om handläggning av lokaliseringsstödet biträder utskottet
regeringens förslag om ökad decentralisering. Beloppsgränser för
beslut av länsstyrelse blir 7 milj. kr. och för beslut av AMS 20 milj. kr. När
det gäller enskildheter i beslutsordningen i övrigt, där utskottet stöder
AU 1981/82:23
6
regeringens förslag, har lämnats socialdemokratiska reservationer. Moderata
samlingspartiet föreslår i en reservation att beslutanderätten i fråga
om regionalpolitisk! stöd skall flyttas till länsnivån.
Glesbygdsstöd
Utskottet förordar liksom regeringen en offensiv och utvecklingsinriktad
glesbygdspolitik. Mot den bakgrunden föreslås en uppräkning av avskrivningslån
till sysselsättningsfrämjande åtgärder vid företag i glesbygder
liksom av bidraget vid intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser
(IKS). Socialdemokraterna föreslår i reservationer högre stöd.
Regionalt projekt- och utvecklingsarbete
I detta avsnitt godtar utskottet propositionens förslag till inriktningen av
projekt- och utvecklingsarbetet på länsnivån. Utskottet förordar
att särskilt kraftiga insatser i enlighet med regeringens förslag görs
för stöd till nyföretagande i stödområdena A-C. Socialdemokraterna menar
att sådana insatser behövs i lika hög grad inom det av dem förordade
stödområdet D.
När det gäller påverkan av näringslivets lokalisering föreslår
utskottet att nuvarande lokaliseringssamråd — som bygger på en frivillig
överenskommelse med näringslivet — skall fortsätta t. v. men att andra
åtgärder bör övervägas om nuvarande system inte ger påtagliga resultat
när konjunkturen vänder.
Socialdemokraterna föreslår i en reservation att ett system med etableringstillstånd
bör införas. Företag bör åläggas att redovisa sina investeringsplaner
för regeringen.
Utvecklingsproblem i landsdelar och län
I anslutning till bl. a. ett stort antal motioner redovisar utskottet utvecklingen
i länen. Med hänsyn till de betydande problemen i Norrbotten
föreslås 400 milj. kr. för särskilda sysselsättningsåtgärder. Förslaget som
bygger dels på regeringens förslag dels på förslag från socialdemokraterna
innebär en ökning av insatserna i förhållande till regeringens förslag med
100 milj. kr. Centerpartiet och folkpartiet reserverar sig till förmån för
regeringens förslag om 300 milj. kr. Moderata samlingspartiet föreslår i en
reservation att insatserna begränsas till 150 milj. kr. och förordar i stället
ytterligare sänkning av arbetsgivaravgiften.
Anslagsfrågor
Utskottet tillstyrker att riksdagen för nästa budgetår anvisar 1330 milj.
kr. för regionalpolitiska åtgärder (inkl. sänkta arbetsgivaravgifter men
exkl. särskilda sysselsättningsåtgärder i Norrbotten). Regeringspartierna
har reserverat sig för 1 224 milj. kr. Socialdemokraterna föreslår i reservationer
att sammanlagt 1500 milj. kr. beviljas. Moderata samlingspartiet
förordar 1 225 milj. kr.
AU 1981/82:23
7
Behandlas i
utskottets
Regeringens förslag yttr-s hemst. p.
Proposition 1981182:100, bilaga 17
I propositionen föreslår regeringen efter föredragning av statsrådet Åsling
att riksdagen i avvaktan på särskild proposition i ämnet för budgetåret
1982/83 för anslagspunkterna C 1 -5 skall beräkna
1. till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet ett förslagsanslag av
402200000 kr.,
2. till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån ett reservationsanslag av
600000000 kr.,
3. till Åtgärder i glesbygder ett reservationsanslag av 100000000 kr.,
4. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i
glesbygder m.m. ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
5. till Åtgärder m.m. i anslutning till länsplanering ett reservationsanslag
av 35 000000 kr.,
samt i fråga om punkt A 6 att riksdagen
till Åtgärder i etableringsfrämjande syfte för budgetåret 1982/83 anvisar 173 184
ett reservationsanslag av 1750000 kr.
Proposition 1981182:113
1 propositionen föreslår regeringen efter föredragning av statsrådet Åsling
att riksdagen
dels antar förslagen till
1. lag om nedsättning av socialavgifter,1
2. lag om ändring av lagen (1981:691) om socialavgifter,1
dels godkänner vad i propositionen anförts om
3. planeringstal för länen år 1990,
4. avskaffandet av ortsplanen som styrinstrument i regionalpolitiken,
5. rikets indelning i stödområden,
6. ändrade riktlinjer för regionalpolitisk! stöd,
7. ändrade grunder för tilläggsbidrag till studiecirklar,
dels godkänner att regeringen
8. beslutar om inrättande av ett centrum för samordning av regionalpolitisk
forskning m. m. inom Umeå högskoleregion,
9. beslutar om uppförande av industricenteranläggningar i Gällivare och
Sveg,
dels medger
10. att lokaliseringsstöd lämnas för att uppföra en kommunal lokal för
uthyrning till administrativ verksamhet i Kiruna i enlighet med vad som
förordats i propositionen,
82 36
82 37
62 12
61 11
83 39
49 4
85 42
162 174
97 59
134 133
1 Se bihang.
AU 1981/82:23
dels beredes tillfälle att ia del av vad i propositionen anförts om
11. det regionala planerings- och programarbetets inriktning,
12. inriktningen av den regionalpolitiska forskningen,
13. de allmänna riktlinjerna för den regionala utvecklingspolitiken.
dels anvisar under
C 1. till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1982/
83 anvisa ett förslagsanslag av 318 910 000 kr.,
C 2. till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1982/83
anvisa ett reservationsanslag av 500000000 kr.,
C 3. till Regionalpolitisk stöd: Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret
1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 275000000 kr.,
C 4. I. medge att under budgetåret 1982/83 statlig kreditgaranti för lån till
företag i glesbygder och för lån till anskaffning av varulager beviljas med
sammanlagt högst 50000000 kr.,
2. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier tillföretag
i glesbygder m.m. för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,
C 5. till Åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbottens län för budgetåret
1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
150000000 kr.,
C 6. till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1982/
83 anvisa ett reservationsanslag av 80000000 kr.
Proposition 1981/82:150
I propositionen, bil. 4 p. B II, föreslår regeringen efter föredragning av
statsrådet Eliasson att riksdagen till Särskilda sysselsättningsskapande
åtgärder i Norrbottens län för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag om 150000000 kr.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1982
1981/82:205 av Börje Hörnlund (c)
I motionen yrkas
1. att riksdagen ändrar principen för stödområdesindelning av geografiskt
stora och strukturellt heterogena kommuner så att dylika kommuner
indelas i skilda stödområden.
2. att riksdagen beträffande Jörn, Kalvträsk och Fällfors församlingar i
Skellefteå kommun beslutar att placera dessa kommundelar i stödområde
5.
AU 1981/82:23
9
1981182:206 av Paul Jansson m. fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
behovet av sysselsättningsskapande åtgärder i Skaraborgs län.
1981182:243 av Wilhelm Gustafsson (fp)
I motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts
om behovet att organisera ett regionalt investmentbolag med uppgift att
främja nyetablering och utveckling av mindre och medelstora företag inom
Älvsborgs län.
1981/82:246 av Nils Erik Wååg m.fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förutsättningarna för sysselsättning i Kristianstads
län.
1981182:248 av Olle Östrand m.fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
behovet av ett regionalt utvecklingsbolag i Gävleborgs län.
1981/82:287 av Nils Hjorth m.fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att de tre norduppländska kommunerna
Östhammar, Tierp och Älvkarleby temporärt under tiden 1982—
1985 inplaceras i stödområde 4.
1981/82:289 av Lars Wemer m.fl. (vpk)
I motionen yrkas
1. att riksdagen uttalar sig i enlighet med inriktningen av det åtgärdsprogram
som beskrivs i motionen,
2. att riksdagen hemställer hos regeringen om att tillsätta en delegation
för Bergslagen med uppgift att genomföra åtgärdsprogrammet.
1981/82:320 av Hans Alsén m. fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar begära att regeringen skyndsamt
upptar överläggningar med landstinget i Uppsala län för att finna lämpliga
former till att med statsmedel ur befintliga regionalpolitiska medel förstärka
Upplandsinvests AB kapitalbas.
1981/82:321 av John Andersson m.fl. (vpk)
I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för skapandet av ett regionalt
utvecklingsinstitut för Norrland och hos regeringen begär förslag härom.
1981182:322 av Nils Berndtson (vpk) och Bertil Måbrink (vpk)
I motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att Inlandsovalen i
Småland-Östergötland bör komma i fråga som ett regionalpolitisk! försöksprojekt,
AU 1981/82:23
10
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
2. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att en statlig 157 164
kommitté för projektet, vari bl. a. representanter för den fackliga rörelsen
ingår, bör utses,
3. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att kommittén 157 164
fortlöpande rapporterar om arbetet,
4. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att en offentlig 157 164
utvärdering görs senast 1985.
1981182:323 av Arne Fransson (c) och Gösta Andersson (c) 157 163
I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen utformar ett regionalpolitiskt
försöksprojekt för kommunerna i östra delarna av Jönköpings
län samt kommunerna Högsby, Vimmerby och Hultsfred i Kalmar län i
enlighet med de riktlinjer som framförts i motionen.
1981182:368 av Per-Olof Strindberg (m) 108 93
I motionen yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till
känna vad i motionen anförts om ändrade regler för glesbygdsstödet.
1981/82:444 av Hilding Johansson m.fl. (s)
I motionen yrkas
1. att riksdagen hos regeringen hemställer att ett program görs upp för 153 159
näringslivets utveckling i norra Älvsborg,
Motionen behandlas beträffande yrkandena 2 och 3 av näringsutskottet.
1981182:453 av Hans Alsén m. fl. (s) 148 152
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med omlokalisering
av offentlig verksamhet i Uppsala län.
1981182:454 av Sven Henricsson (vpk)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om att frågan 136 141
om särskilda åtgärder för näringslivet i Västernorrlands län upptas till
skyndsam prövning i enlighet med de i motionen framförda riktlinjerna.
1981/82:458 av Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m)
I motionen yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som 152 158
anförts om den framtida inriktningen av regionalpolitiken i vad gäller
förhållandena och sysselsättningsutvecklingen inom Skaraborgs län,
2. att riksdagen beslutar fastställa länsstyrelsens i Skaraborgs län för- 61 11
slag till ändringar i ortsplanen,
3. att riksdagen beslutar fastställa länsstyrelsens i Skaraborgs län för- 64 12
slag till befolkningstal i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 56 9
motionen anförts om en mer åtgärdsinriktad länsplanering.
AU 1981/82:23
11
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
1981/82:459 av Olle Westberg i Hofors m. fl. (s) 77, 143 32, 147
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen til! känna
behovet av regionalpolitiska åtgärder i Gävleborgs län.
1981182:471 av Raul Blucher (vpk)
I motionen yrkas
1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utvecklingsplan för 144 150
förädlings- och tillverkningsindustri i samhällelig ägo inom Värmlands län,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om tillsättande av en arbets- 144 150
grupp med företrädare för fackföreningar, politiska partier och forskare
med uppgift att upprätta en sådan utvecklingsplan för industri i Värmlands
län,
3. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till statligt stöd till lokala 144 150
fackliga studiecirklar om industriell utveckling inom nedläggningshotad
värmländsk industri.
1981182:634 av Axel Andersson m. fl. (s)
I motionen yrkas
att riksdagen uttalar att nya statliga verksamheter, oavsett om det rör sig 76 28
om helt nya eller om det gäller att sammanföra befintliga i en ny organisation,
bara undantagsvis bör lokaliseras till Stockholm,
att riksdagen uttalar att decentraliseringsdelegationens arbete, som syf- 76 28
tar till att kanalisera en större del av den statliga verksamheten till områden
utanför Stockholm, måste drivas hårdare samt att en redovisning av
delegationens arbete snarast sker,
att riksdagen uttalar att delegationen bör ägna särskild uppmärksamhet 143 147
åt Gävleborgs län eftersom länet i dag har en låg andel statligt sysselsatta,
att riksdagen uttalar att fördelningen av de statliga jobben mellan länets 143 147
kommuner måste ske med inriktning på regional utjämning.
1981/82:638 av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m) 100
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att reglerna för
regionalpolitisk stöd till turistnäringen ändras så att stöd även ges till
turismen i södra och mellersta Sverige.
1981/82:639 av Karin Flodström m. fl. (s)
I motionen yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stödområ- 123 121
desindelningen i Ljusnarsberg och Hällefors kommuner ändras från 3 till 4,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stödområ- 124 122
desindelningen i norra delen av Lindesbergs kommun ändras från 2 till 4,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Laxå 124 123
kommun placeras i stödområde 2 och Askersund i stödområde 1,
AU 1981/82:23
12
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Stiftelsen 96 63
Industricentra utvecklar verksamhet i Ljusnarsbergs kommun.
1981182:640 av Pär Granstedt m.fl. (c)
I motionen yrkas
1. att riksdagen hemställer att regeringen tillkallar en arbetsgrupp med 150 155
företrädare för statsmakterna och Stockholms läns landsting med uppgift
att utarbeta en plan för att inom en fastställd tid omfördela statliga arbetsplatser
i regionen så att de bidrar till en mer balanserad arbetsmarknad,
2. att riksdagen hemställer att regeringen tillkallar en arbetsgrupp med 150 155
företrädare för statsmakterna och Stockholms läns landsting med uppgift
att föreslå samrådsinstrument och styrmedel för att åstadkomma en bättre
fördelning av arbetsplatser inom den privata sektorn i Stockholms län.
1981182:642 av Rune Johansson m.fl. (s) 124 126, 127, 128
I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för att kommunerna Bengtsfors,
Dals Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål inplaceras i stödområde 4.
1981182:643 av Torsten Karlsson (s) 124 125
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Motala kommun
t. v. förs till stödområde 3.
1981/82:644 av Anna-Greta Leijon m.fl. (s) 158 167
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stöd till inrättande av industrihotell i Kalmar.
1981182:648 av Sten Svensson m. fl. (m) 125 130
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen angetts om inplaceringen av Gotlands kommun i
stödområde 5.
1981182:682 av Bernt Nilsson m.fl. (s)
1 motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar att föreslå regeringen att på lämpligt sätt vidta 157 166
åtgärder för att få till stånd ökade industriinvesteringar i Kalmar län,
2. att riksdagen beslutar att som sin uppfattning ge regeringen till känna 101, 75,166
vad som anförts om nödvändigheten att i övrigt genomföra de åtgärdsför- 157
slag som angetts i motionen för att skapa ökad sysselsättning i Kalmar län.
1981/82:833 av Nils Berndtson (vpk) 149 154
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om
initiativ för utformning av ett åtgärdsprogram för utveckling och sysselsättning
i Östergötland på grundval av länets speciella struktur, i enlighet
med vad som anförts i motionen.
AU 1981/82:23
13
1981182:836 av Bernt Ekinge (fp)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
behovet av en undersökning av effekterna av omlokalisering av statlig
verksamhet i enlighet med vad i motionen anförts.
1981/82:837 av Olle Eriksson (c) och Johan Olsson (c)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att av författningen
klart skall framgå att kommuner som är särskilt hårt drabbade av strukturomvandlingen
bör kunna komma i fråga för stöd till kommunala industrilokaler
i enlighet med vad som anförts.
1981182:838 av Bo Forslund m.fl. (s)
I motionen yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen vidtar riktade åtgärder personellt
och ekonomiskt, ur tillgängliga regional- och arbetsmarknadspolitiska medel,
i syfte att förstärka industristrukturen i Västernorrlands län i samarbete
med länsorgan och näringsliv,
2. att riksdagen uttalar sig för att ytterligare utlokalisering av statliga
förvaltningsenheter tas upp till övervägande.
1981182:839 av Hans Gustafsson m.fl. (s)
1 motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar uttala sig för att regionalpolitisk! stöd även
under budgetåret 1982/83 skall utgå inom Olofströms kommun med
tillämpning av reglerna för stödområde 4,
2. att riksdagen beslutar uttala sig för att — med hänsyn till sysselsättningsläget
i länet — undantagsregeln i förordningen 1979: 632 om regionalpolitisk!
stöd även under budgetåret 1982/83 skall ges en generös tillämpning,
3. att riksdagen beslutar uttala sig för att från fjortonde huvudtiteln,
anslaget C 1. Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet och/eller C 2.
Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån anvisas totalt 35 milj. kr. under en
femårsperiod för inrättande av ett regionalt utvecklingsbolag i Blekinge
län,
4. att riksdagen beslutar uttala sig för att decentraliseringsdelegationen
får i uppdrag att föreslå lokalisering av lämplig statlig verksamhet till
Karlskrona, varvid alternativet med samlokalisering av flera mindre myndigheter
till en lokal bör särskilt övervägas.
1981/82:846 av Martin Segerstedt (s) och Roland Brännström (s)
I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen ur tillgängliga lokaliseringspolitiska
medel anvisar 1,15 milj. kr. till lantmäteriverket för att
inrätta en kartkonserveringscentral i Ånge.
AU 1981/82:23
14
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
1981/82:1027 av Rune Torwald (c) och Gösta Andersson (c) 71 22
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om ändrade
regler för den regionala trafikplaneringen i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1981/82:1072 av Åke Gustavsson m.fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
1. att den bör vidta åtgärder för att inte service- och sysselsättningsnivån
ytterligare skall försämras i de berörda kommunerna på det småländska
höglandet,
2. att de berörda länsstyrelserna bör få i uppdrag att tillsammans med de
fackliga organisationerna och kommunerna undersöka möjligheterna till
ett samlat aktionsprogram för att hävda sysselsättningen och den samhälleliga
servicen på det småländska höglandet.
1981182:1074 av Per Israelsson (vpk)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att, inom
Örebro län, Ljusnarsbergs och Hällefors kommuner placeras i stödområde
4, Laxå kommun i stödområde 2 och Askersunds kommun i stödområde 1.
1981182:1137 av Eric Holmqvist m.fl. (s)
I motionen yrkas
1. att riksdagen uttalar sig för ett ökat bostadsbyggande i enlighet med
vad som anförts i den socialdemokratiska partimotionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
övrigt anförts om statlig förvaltning till Skåne,
5. att riksdagen uttalar att Landskrona-Svalöv-regionen bör erhålla regionalpolitisk!
stöd i enlighet med vad som uttalats från industridepartementet
den 16 juni 1981 innebärande att lokaliseringsstöd kan utgå i enlighet
med vad som gäller i stödområde 4 eller 5.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:1131.
Yrkandena 3, 4, 6—9 återfinns i betänkande AU 1981/82:21.
1981/82:1342 av Georg Andersson m. fl. (s) 163 175
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförs beträffande forskning om regional utveckling
vid Umeå universitet.
1981182:1485 av Bertil Måbrink (vpk)
I motionen yrkas
1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utvecklingsplan för 144 147
förädlings- och tillverkningsindustri i bl. a. samhällelig ägo i Gävleborgs
län,
160 170
160 170
160 170
157 165
157 165
124 121, 122, 123
AU 1981/82:23
15
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om tillsättande av en arbets- 144 147
grupp med företrädare för fackföreningar, politiska partier och forskare
med uppgift att upprätta en sådan utvecklingsplan för industrin i Gävleborgs
län.
1981182:1489 av Olof Palme m. fl. (s)
I motionen yrkas
8. att riksdagen beslutar att begära att regeringen redovisar resultatet 147 151
och erfarenheterna av det hittillsvarande arbetet samt planerade åtgärder
för att trygga sysselsättningen på bruksorterna.
Yrkandena 1-7 behandlas i näringsutskottets betänkande NU 1981/
82:31.
1981/82:1498 av John Andersson (vpk) 136 140
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om att frågan
om särskilda åtgärder för att stimulera sysselsättningen i Västerbotten
upptas till skyndsam prövning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1981182:1502 av Gunhild Bolander (c) och Per-Axel Nilsson (s) 125 130
1 motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att de norra och
södra lokala arbetsmarknadsområdena på Gotland överförs från stödområde
4 till stödområde 5.
1981182:1505 av Wivi-Anne Cederqvist (s) och Olle Westberg i Hofors (s) 144 147
I motionen yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen begära att åtgärder
snarast vidtas för att trygga sysselsättningen på bruksorterna i Gästrikland.
1981182:1506 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s) 144 149
1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att frågan om
särskilda åtgärder för näringslivet i Kopparbergs län upptas till skyndsam
prövning i enlighet med de riktlinjer som framförts i motionen.
1981/82:1509 av Nils-Olof Grönhagen m. fl. (s) 96 60
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om ett beslut om etablering av industricentrum
i Sollefteå kommun.
1981/82:1510 av Sven Henricsson (vpk) 137 143
I motionen yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen att utarbeta ett
särskilt åtgärd sprogram för sysselsättningen i Sollefteå kommun.
1981/82:1515 av Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp) 145 150
I motionen yrkas att riksdagen beslutar ge regeringen fullmakt att i
samråd med länsmyndigheterna i Värmland utnyttja 20 milj. kr. ur medlen
AU 1981/82:23
16
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.
för arbetsmarknadspolitiska insatser för innevarande budgetår till särskilda
sysselsättningsinsatser i Värmlands län.
1981/82:1516 av Eric Jönsson m. fl. (s)
I motionen yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att det inrättas en särskild syssel- 161 172
sättningsdelegation för Malmöområdet med uppgift att överväga de åtgärder
som kan erfordras för att förbättra sysselsättningen på kort och lång
sikt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 161 172
motionen anförts om lokalisering av statliga förvaltningar till Malmö,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 161 172
övrigt anförts rörande insatser för att främja sysselsättningen och näringslivets
utveckling i Malmöområdet.
1981/82:1528 av Sigvard Persson (c) 161 172
I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen prövar möjligheterna
att förlägga naturvårdsverket i sin helhet eller delar därav till Malmöregionen
och att kompletterande verksamhet lokaliseras till angränsande
regioner i enlighet med vad som anförts i motionen.
1981/82:1529 av Per Petersson m. fl. (m)
I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för att i motionen föreslagna 49, 68 4, 16
åtgärder av regeringen bör prövas såsom regionalpolitiska medel.
1981/82:1530 av Åke Polstam (c) och Anna Wohlin-Andersson (c) 124 125
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att Motala kommun i regionalt
hänseende förs till stödområdet och inplaceras i stödområde 3 i enlighet
med länsstyrelsens i Östergötlands län förslag.
1981/82:1532 av Boije Stensson (fp)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om det regionalpolitiska stödet till Ydre
kommun.
1981/82:1533 av Marianne Stålberg m.fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast vidtar åtgärder
som möjliggör för den offentliga och den enskilda tjänstesektorn att
bygga upp arbetsplatser i Norrlands inland.
1981/82:1534 av Marianne Stålberg m.fl. (s, m, c)
I motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att Jämtlands län i 140 145
enlighet med länsstyrelsens förslag utses till försökslän för att pröva en
149
119
154
103
AU 1981/82:23
17
friare användning av statliga regionalpolitiska medel och pröva nya samarbetsformer
mellan regionala statliga organ,
2. att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att Jämtlands län från
anslaget Regionalpolitiska medel tilldelas erforderliga medel för genomförandet
av den föreslagna försöksverksamheten.
1981/82:1573 av Erik Hovhammar m. fl. (m)
I motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar att avskrivningslån till maskininvesteringar och
inventarier fr. o. m. 1 juli 1982 endast får beviljas i stödområdena 5 och 6,
2. att riksdagen beslutar att till Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån
anvisa ett reservationsanslag av 525 000000 kr.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82: 1572.
1981182:1575 av Håkan Winberg m.fl. (m)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att socialförsäkringsavgiften för företag i vissa delar av Norrlandslänen bör
sänkas.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82: 1574.
1981/82:1606 av Bertil Måbrink (vpk)
I motionen yrkas
1. att riksdagen uttalar att Söderhamn bör inplaceras i stödområde 5,
2. att riksdagen uttalar att Söderhamns kommun skall prioriteras vid
utlokalisering av statlig industri- och förvaltningsverksamhet.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82: 1605.
1981182:1613 av Anna Wohlin-Andersson (c)
1 motionen yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen förändrar reglerna för lokaliseringsstöd
så att stöd till turistnäringarna kan utgå även i stödområdena 1-3,
2. att riksdagen begär att regeringen förändrar handläggningsrutinerna
för lokaliseringsärenden så att fler dylika ärenden kan slutbehandlas på
regional nivå.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82: 1612.
1981182:1614 av Tommy Franzén m.fl. (vpk)
1 motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförs beträffande åtgärder inom området arbetsmarknad
och sysselsättning och hemställer om förslag härom.
1981/82:1620 av Stig Josefson m. fl. (c)
1 motionen yrkas att riksdagen som sin uppfattning ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om vikten av samhälleliga insatser,
2 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23
Kartong: S. 30, överst på sidan Tillkommer: 63. att 64. att trävaror.
AU 1981/82:23
18
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
77, 153 32, 161
140
140
145
145
ägnade att stimulera till nya arbetstillfällen som ersättning för dem som
försvinner bl. a. genom nedläggningen av Öresunds varvet i Landskrona.
1981/82:1957 av Margareta Andrén m. fl. (fp) 109 95
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att anslag ur det
statliga stödet till glesbygd skall kunna ges till det försöksprojekt i glesbygd
som skisserats i motionen.
1981/82:1966 av Kurt Hugosson m. fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om lämpliga åtgärder för att förstärka
sysselsättningen och näringslivets utvecklingsmöjligheter i Göteborgsområdet.
1981/82:1972 av Hans Lindblad (fp) och Rolf Sellgren (fp)
I motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att Jämtlands län utses
till försökslän för att pröva en friare användning av statliga regionala medel
och nya samarbetsformer mellan regionala statliga organ,
2. att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att Jämtlands län inom
nuvarande anslag för regionalpolitiken tilldelas ett årligt anslag på 50 milj.
kr. under en försöksperiod.
1981182:1973 av Iris Mårtensson m.fl. (s)
I motionen yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att 171 180
glesbygdsstödet bör förstärkas såväl för Gävleborgs län som för riket i sin
helhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 110 96
motionen anförts om stödet till glesbygdsbutiker i enlighet med konsumentverkets
förslag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som sägs i 110 97
motionen angående utbildning i glesbygd.
1981182:1975 av Eivor Nilson (c) och Stina Eliasson (c) % 59
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
tili känna vad i motionen anförts angående industricentrum i Sveg.
1981 82:1978 av Johan Olsson m. fl. (c) 144 147
I morionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera utveckling av näringsliv,
sysselsättning och bebyggelse i Gävleborgs län.
AU 1981/82:23
19
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
1981182:1980 av Olle Svensson m.fl. (s) 77, 149 32, 153
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om behovet av åtgärder med anledning av den
negativa utvecklingen av sysselsättningen i Södermanland.
1981182:1983 av Eva Winther (fp) och Rune Ångström (fp) 50 4,6
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en reformering av regionalpolitiken.
1981182:2009 av Sven Aspling m. fl. (s)
I motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar att lokaliseringspolitiskt stöd skall utgå för 144 150
byggande av kommunala industrilokaler i Värmlands län under budgetåren
1982/83-1983/84,
2. att riksdagen beslutar medge att ett statligt industricentrum etableras % 61
i Torsby kommun,
3. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om lämpliga 144 150
lokaliseringsobjekt till Värmland i enlighet med vad som förordats i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 144 150
anförts om ökat stöd till turism i Värmland,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 144 150
anförts om fördelning av statliga medel för vidareutveckling av åtgärds
förslag
inom länsplaneringen,
6. att riksdagen begär att regeringen upptar överläggningar med företrä- 144 150
dare för Värmlands läns landsting om tidigareläggning av landstingskommunal
investeringar enligt riktlinjer som förordats i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 144 150
anförts om behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser i Värmland.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82: 2006.
1981/82:2055 av Gösta Bohman m.fl. (m)
I motionen yrkas
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för regionalpolitiken 49 4
som förordas i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 84 39
motionen anförts om stödområdesindelningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som 100 72
anförts om förutsättningarna för turistnäringens utveckling i sysselsätt
ningssvaga
områden.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:2018.
AU 1981/82:23
20
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.
1981/82:2057 av Gösta Bohman m. fl. (m) 80 34
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till
sänkning av socialförsäkringsavgiften i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82: 2018.
1981182:2058 av Gösta Bohman m. fl. (m)
1 motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna 56, 61 9, 11
vad som i motionen anförts om länsplaneringens framtida utformning
jämte planeringsinstrumentens funktion.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82: 2018.
1981/82:2060 av Gösta Bohman m. fl. (m) 110 96
1 motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om samhällets service i glesbygdsområden.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82: 2018.
1981/82:2074 av Gösta Bohman m. fl. (m) 108 92
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att åtgärder bör vidtas så att möjligheterna ökar för lantbrukare att erhålla
stöd enligt förordningen om glesbygdsstöd.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:2018.
1981/82:2114 av Ulla Ekelund (c) 161 171
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om vikten av samhälleliga insatser för att
stimulera till nya arbetstillfällen som ersättning för dem som försvunnit
bl. a. på pappers- och byggnadsindustrins områden samt på möbelsidan.
1981/82:2120 av Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp) 161 173
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande åtgärder för att minska verkningen
av den höga arbetslösheten i regionen.
1981/82:2124 av Marianne Stålberg m.fl. (s)
I motionen yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 138 144
ani irs om behovet av ökade insatser från statens sida för att utveckla
indu >tri- och övrig sysselsättning som baseras på inlandets naturliga förutsättningar.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen % ^9
anförs om uppförandet av ett statligt industricentrum i Sveg, Härjedalens
kommun.
AU 1981/82:23
21
3. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att med regionalpolitiska medel
finansiera uppförandet av en pilotanläggning för träbearbetning med det i
motionen anförda innehållet,
4. att riksdagen beslutar anslå 1 milj. kr. till länsstyrelsen i Jämtlands
län för utveckling av former och regler för kombinationssysselsättningar i
enlighet med vad som sägs i motionen,
5. att riksdagen beslutar att flytta upp Bräcke kommun från stödområde
5 till stödområde 6,
6. att riksdagen begär att regeringen tar fram lämpliga objekt för lokalisering
av statlig offentlig verksamhet till Jämtlands län.
1981182:2129 av Eva Winther (fp)
I motionen yrkas att riksdagen uttalar att det bör undersökas om arbetsgivaravgiften
kan sänkas i enlighet med vad i motionen anförts.
Motion väckt under allmänna motionstiden 1980/81
1980181:2202 av Eivor Nilson (c)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar begära att regeringen ställer
särskilda medel till förfogande för länsstyrelsen i Jämtlands län för att i
samarbete med Bergs kommun genomföra åtgärder syftande till ett ökat
antal arbetstillfällen.
Motion väckt med anledning av proposition 1981182:106 om forskning
m.m.
1981/82:2220 av Gösta Bohman m. fl. (m)
I motionen yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om regional forskning.
Övriga yrkanden i motionen behandlas av utbildningsutskottet.
Motioner väckta med anledning av proposition 1981182:113 om program
för regional utveckling och resurshållning
1981182:2288 av Georg Andersson (s) 96 57
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt statligt ägaransvar för industricentraanläggningar.
1981/82:2289 av Gösta Bohman m.fl. (m)
I motionen yrkas
I. att riksdagen med anledning av regeringens proposition 1981/82:113 49, 76 4, 27
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
analys av regionalpolitikens utformning och resultat,
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
138 144
107 90
122 lil
138 144
80 34
139 144
163 174
AU 1981/82:23
22
2. att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande
del hemställer om förslag till nya riktlinjer för regionalpolitiken i enlighet
med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett avvecklingsprogram
för de selektiva stödformer som förekommer inom regionalpolitiken i
enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen godkänner den stödområdesindelning som redovisas i
motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utformning av och beslutsordning för regionalpolitisk!
stöd,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitisk! stöd inom en och samma kommun,
7. att riksdagen antar bilagda förslag till lag om nedsättning av socialavgifter
samt lag om ändring av lagen (1981:691) om socialavgifter,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om länsplaneringens framtida inriktning jämte planeringsinstrumentens
funktion,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utvärderingen av verksamheten vid industricentra,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om decentralisering inom den offentliga sektorn,
12. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om sänkning av
elenergiskatten inom stödområdet A i enlighet med vad som anförts i
motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om samhällets service- och utbildningsutbud i glesbygdsområden,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om förutsättningarna för turistnäringens utveckling i sysselsättningssvaga
områden,
15. att riksdagen till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 100000000 kr.,
16. att riksdagen till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 400000000 kr.
Yrkandena 10 och 17 behandlas av näringsutskottet i betänkande
NU: 1981/82:51.
1981/82:2290 av Christer Eirefelt (fp) och Daniel Tarschys (fp)
I motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utvärdering av den differentierade arbetsgivaravgiften.
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
42,46, 1,3,4, 5, 6,
49,52, 180
171
49 4
85, 122, 39, 105, 107,
123, 110,111,112
124 113,117,122
130
104 83
84 40
80 34,35
55, 59 9, 10
96 58
76 27
70 20
69, 110 18, 96
100 72
168 177
169 180
80 38
AU 1981/82:23
23
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
1981182:2291 av Olle Göransson m.fl. (s)
I motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om sänkning av det extra 97 67
bidraget för stöd till kommunala industrilokaler,
2. att riksdagen beslutar att amorteringstiden för lokaliseringslån till 97 68
kommunala industrilokaler utsträcks till 30 år och att återbetalning av
lånen får ske enligt annuitetsprincipen.
1981/82:2292 av Olle Göransson m. fl. (s)
I motionen yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att Hallstahammars och Suraham- 145 149
mars kommuner utses till s.k. kriskommuner för en treårsperiod, vilket
innebär möjligheter till lokaliseringsstöd för investeringar över 7 milj. kr.,
2. att medel för regionala utvecklingsinsatser tillställs länet med hänsyn 145 149
till utvecklingen i Hallstahammars och Surahammars kommuner liksom
förlusten av befintliga stödmöjligheter till Salaregionen.
1981182:2293 av Nils Hjorth m.fl. (s) 124 124
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att Älvkarleby, Tierps och
Östhammars kommuner inplaceras i stödområde.
1981182:2294 av Rune Johansson m.fl. (s) 124 126, 127, 128
I motionen yrkas att riksdagen beslutar inplacera kommunerna Åmål,
Mellerud och Färgelanda i stödområde C.
1981/82:2295 av Arne Nygren m.fl. (s)
I motionen yrkas
1. att riksdagen hemställer att regeringen arbetar fram de statliga stylin- 117 102
strument för en aktiv lokaliseringspolitik som närmare utvecklats i motionen,
2. att riksdagen ger regeringen till känna vad vi i motionen anförts om 140 146
behov av särskilda åtgärder i skogslänen för att återställa den utvecklingstrend
som de sju nordligaste länen upplevde i böljan av 1970-talet.
1981/82:2297 av Rolf Rämgård (c)
I motionen yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som 144 149
anförts i motionen om fördelningen av de regionalpolitiska medlen till
länsstyrelsen i Kopparbergs län,
Yrkande 2 behandlas av näringsutskottet i betänkande NU 1981/82:51.
1981/82:2334 av Axel Andersson m. fl. (s)
I motionen yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 68 17
AU 1981/82:23
24
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.
motionen anförts om planering och programsamarbete på det skogliga
området,
2. att riksdagen hos regeringen begär redovisning av vilka åtgärder som 68 17
vidtagits i anledning härav,
3. att i den mån uppnåendet av motionens syfte beträffande ett effektivt 68 17
resursutnyttjande fordrar riksdagens medverkan regeringsförslag härför
snarast föreläggs riksdagen,
4. att riksdagen beslutar att motionen överlämnas till den pågående 68 17
allmänningsutredningen för beaktande i de delar som berör utredningens
arbete.
1981/82:2335 av Lennart Blom (m) 76 27
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om kraven på effektivitet och rationaliseringar
inom statliga verksamheter samt dess inverkan på den statliga regionalpolitiken.
1981182:2336 av Görel Bohlin m. fl. (m)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande den regionala planeringen i Stockholms
län.
1981182:2337 av Olle Eriksson (c) och Elver Jonsson (fp)
I motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts
om utlokalisering av statliga tjänster och verksamhet till Dalsland och
Tvåstadsområdet.
1981182:2338 av Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg (s)
I motionen yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om försämring
av stödet till kommunala industrilokaler.
1981/82:2339 av Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg (s)
I motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen 122 lil
anförts om att placera Bräcke kommun i stödområde A,
2. att riksdagen beslutar ge regeringen tillkänna vad som i motionen 85 41
anförts om att konsekvenserna av delning av kommuner i två stödområden
nogsamt utvärderas.
1981/82:2340 av Margot Håkansson (fp)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad i 160 169
motionen anförs om kraftfulla regionalpolitiska åtgärder i Blekinge.
1981/82:2341 av Filip Johansson (c) och Arne Lindberg (c) 72 23, 24
I motionen yrkas att riksdagen beslutar om en ändring av transportstödet
i enlighet med vad som i motionen anförts.
56, 59, 9, 10, 1
150
153 160
97 67
AU 1981/82:23
25
1981/82:2342 av Filip Johansson (c) och Arne Lindberg (c)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning angående
möjligheterna att lokalisera den centrala rennäringsenheten från
Jönköping till Jokkmokk.
1981182:2343 av Bertil Jonasson m. fl. (c)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande glesbygdsstödets roll och framtida
utveckling.
1981182:2344 av Helge Karlsson (s) och Ralf Lindström (s)
I motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar att förlänga den generösa tillämpningen för
regionalt stöd till Blekinge län, tre år framåt,
2. att riksdagen beslutar att till Olofström skall kunna utgå regionalpolitisk!
stöd efter i princip de normer som tillämpas i stödområde 4, tre år
framåt.
1981182:2345 av Ove Karlsson m.fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts, bl. a. om lokalisering av industricenteranläggning
till Malung.
1981182:2346 av Eivor Nilson (c)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att om särskilda skäl föreligger
skall stöd kunna utgå till företag som erhållit någon form av glesbygdsstöd.
1981/82:2347 av Kerstin Nilsson (s) och Ingvar Svanberg (s)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar anhålla att regeringen ger glesbygdsdelegationen
i uppdrag att utreda och söka förverkliga frågan om
hemslöjds- och hantverkshus för Övertorneåbygdens hemslöjdsförenings
verksamhet.
1981/82:2348 av Per-Axel Nilsson (s) och Gunhild Bolander (c)
I motionen yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av bestämmelserna
för lokaliseringsstöd så att sådant stöd kan utgå för uppförande
av växthus enligt samma villkor som gäller för kommunala industrilokaler,
2. att riksdagen beträffande stöd till intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser
i glesbygder som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om att Gotland skall jämställas med stödområde C
som gränsar till stödområde A eller B.
AU 1981/82:23
26
1981182:2349 av Karl-Eric Norrby m. fl. (c, fp)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att de särskilda
problemen i Värmlands län beaktas vid länsfördelningen av resurserna för
regionala utvecklingsinstanser.
1981182:2350 av Johan Olsson m. fl. (c, fp)
I motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att den länsvisa
fördelningen av anslaget C 3. Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser
sker med beaktande av de särskilda problemen i län med
glesbygdskommuner på sätt som angivits i motionen.
2. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att i särskilt angivna
områden utanför det fasta stödområdet medge att länsstyrelserna och
AMS kan bevilja lokaliseringsbidrag intill 30% för byggnader och maskininvesteringar
i enlighet med vad som anförts i motionen.
1981/82:2351 av Stig Olsson (s)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att Timrå kommun i Västernorrlands
län placeras i stödområde B.
1981182:2352 av Olof Palme m. fl. (s)
I motionen yrkas
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för regionalpolitiken som förordats
i motionen,
2. att riksdagen i avvaktan på utredning avslår regeringens förslag om
avskaffandet av ortspianen som styrinstrument i regionalpolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjerna för utformning av befolkningstalen i länen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de fackliga organisationernas och näringslivsorganisationernas
medverkan i den framtida regionalpolitiska planeringen,
5. att riksdagen hos regeringen anhåller om att en parlamentarisk utredning
tillsätts med uppgift att lägga fram förslag om förenklad regionalpolitisk
planering enligt de i motionen angivna riktlinjerna,
6. att riksdagen i avvaktan på resultatet från den i punkt 5 ovan nämnda
utredningen avslår regeringens förslag om ändringar i länsplaneringen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en industripolitisk beredningsgrupp i vaije län,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om offertstöd i kombination med stöd från styrelsen för teknisk
utveckling (STU),
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
145 150
171 180
88 45
122 109
42,45, 1,2, 3, 6,
46,50, 19,21,30
70,71,
75
61 11
63 12
55 9
55 9
55 9
65 13
67 14
AU 1981/82:23
27
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen |
67 |
15 |
|
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen |
120 |
104 |
|
11. att riksdagen uttalar att stöd till regionalt nyföretagande skall utgå |
114 |
101 |
|
12. att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning om en framtida |
118 |
103 |
|
13. att riksdagen hos regeringen anhåller om att lagförslag utarbetas om |
116 |
102 |
|
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen |
116 |
102 |
|
15. att riksdagen godkänner riktlinjerna för systemet med återbäring av |
79 |
34 |
|
16. att riksdagen avslår regeringens förslag om införande av nytt anslag |
81, 172 |
34, 183 |
|
17. att riksdagen till Bidrag till socialavgifter i Norrbotten för budgetåret |
172 |
183 |
|
18. att riksdagen godkänner införandet av ytterligare ett stödområde, |
84 |
39 |
|
19. att riksdagen godkänner det förslag till kommunernas inplacering i |
122, |
106, |
108, 109 |
stödområden som redovisas i motionen, |
123, |
110, |
114, 116 |
124 |
117, 120, |
118, 119 |
|
20. att riksdagen avslår regeringens förslag om införandet av investe-ringsbidrag, |
88 |
46 |
|
21. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att lägga fram förslag till ett |
89 |
47 |
|
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen |
87 |
45 |
|
23. att riksdagen godkänner införandet av räntebefrielse på lokaliserings-lån som regionalpolitisk stödform enligt de riktlinjer som redovisas i motio- |
89 |
48 |
|
nen, 24. att riksdagen hos regeringen anhåller att räntebidrag som regionalpo-litisk stödform utreds, |
89 |
50 |
|
25. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om införandet av |
89 |
49 |
|
26. att riksdagen beslutar att lokaliseringslån jämte eventuellt lokalise-ringsbidrag skall kunna utgå med maximalt 70% av godkänt stödunderlag i |
89 |
51 |
AU 1981/82:23
28
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
27. att riksdagen beslutar att lokaliseringsbidrag skall kunna utgå med
högst 70% av stödunderlaget i stödområde A, 55% i stödområde B och
40% i stödområde C,
28. att riksdagen beslutar att lokaliseringsbidrag skall kunna utgå med
högst 25% av stödunderlaget i stödområde D,
29. att riksdagen till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 425000000 kr.,
30. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förändrad inriktning av åtgärder i anslutning till länsplaneringen,
31. att riksdagen till Regionalpolitisk stöd: Regionalpolitisk utvecklingsarbete
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
75000000 kr.,
32. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kommunal styrelserepresentation i företag som erhållit lokaliseringsstöd,
33. att riksdagen avslår regeringens förslag om avskaffande av utbildningsstöd
som särskild stödform,
34. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förenkling av utbildningsstödets handläggning,
35. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
offertstödets användning,
36. att riksdagen avstyrker regeringens förslag om lokaliseringsstöd till
flisanläggningar,
37. att riksdagen beslutar om att regionalpolitisk! stöd till turism skall
utgå även i de primära rekreationsområdena inom stödområde C,
38. att riksdagen beslutar uttala sig för att ett statligt industricentrum
skall etableras i Sollefteå kommun,
39. att riksdagen beslutar uttala sig för att ett statligt industricentrum
skall etableras i Torsby kommun,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunalisering av statliga industricentra,
41. att riksdagen avslår regeringens förslag om att 10% av investeringskostnaderna
till statliga industricentra skall täckas med lån på den allmänna
kreditmarknaden,
42. att riksdagen avslår regeringens förslag om att stöd till byggande av
kommunala industrilokaler begränsas till mindre orter inom stödområdena
A-C,
43. att riksdagen hos regeringen anhåller om att en inventering av behovet
av industrilokaler i samtliga inlandskommuner genomförs och att en
plan för utbyggnadsbehovet upprättas,
44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reglerna för uppförande av kommunala industrilokaler som
beredskapsarbeten i Norrbottens län.
86
88
168
113
170
105
91
91
92
102
101
96
96
96
94
98
98
98
43
44
177
100
179
87
52
53
55
78
74
60
61
57
56
64
65
66
AU 1981/82:23
29
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
45. att riksdagen avslår regeringens förslag om att lokaliseringsbidraget
till kommunala industrilokaler minskas med 10%,
46. att riksdagen avslår regeringens förslag om lokaliseringsstöd till byggande
av privata industrilokaler för uthyrning,
47. att riksdagen till det nuvarande anslaget Åtgärder i glesbygden för
budgetåret 1982/83 anvisar 175000000 kr.,
48. at* riksdagen beslutar att högsta beloppet för avskrivningslån för
sysselsättningsskapande åtgärder i glesbygden skall vara 250000 kr.,
49. att riksdagen beslutar att högsta beloppet för stöd till uthyrningsstugor
i glesbygden skall vara 40000 kr.,
50. att riksdagen beslutar att högsta stödbeloppet till enskilda arbetsobjekt
inom intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) i glesbygder
skall vara 40000 kr.,
51. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handläggning av glesbygdsstödet,
52. att riksdagen medger att under budgetåret 1982/83 statlig kreditgaranti
för lån till företag i glesbygder och för lån till anskaffning av varulager
beviljas med sammanlagt högst 75000000 kr.,
53. att riksdagen avslår regeringens förslag om sammanslagning av vissa
regionalpolitiska stödformer till ett sammanhållet anslag,
54. att riksdagen avslår regeringens förslag om slopandet av undantagsregler
för länsstyrelsernas beslutsfattande om lokaliseringsstöd i fråga om
vissa speciella branscher,
55. att riksdagen hos regeringen anhåller om att nuvarande regler för
branschundantag blir föremål för prövning enligt vad i motionen anförts,
56. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
besvärsrätt över beslut om lokaliseringsstöd på regional nivå,
57. att riksdagen beslutar att fraktbidrag lämnas med de procentandelar
för vardera transportstödszon som anges i motionen,
58. att riksdagen beslutar att den föreslagna inskränkningen i transportstöd
till sågade trävaror utformas så att undantag görs för de sågverksföretag
vid Norrlandskusten som arbetar under samma förutsättningar som
inlandssågverken,
. 59. att riksdagen beslutar att den föreslagna avvecklingen av uttransportstödet
för järn- och stålprodukter avslås,
60. att riksdagen till Transportstöd för Norrland m.m. för budgetåret
1982/83 anvisar ett med 30000000 kr. förhöjt förslagsanslag av 158000000
kr.,
62. att riksdagen hos regeringen begär förnyad kostnadsredovisning och
förslag till ytterligare åtgärder i Norrbotten i enlighet med vad i motionen
anförts.
97
100
170
108
108
109
110
172
50
104
104
105
71
72
72
72
132
67
71
179
91
91
94
98
182
7
84
84
85
24
23
23
26
132
AU 1981/82:23
30
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om trafikplanering, 71 21
64. att riksdagen beslutar att transportstöd skall utgå för hyvlade trävaror.
72 23
Yrkande 61 kommer att behandlas i näringsutskottets betänkande NU
1981/82:51.
1981/82:2353 av Eric Rejdnell (fp)
I motionen yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 158 166
anförts om tillskapande av statlig verksamhet i Kalmar län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 158 166
anförts om att länsstyrelsen i Kalmar län tilldelas erforderliga statliga
medel för att kunna bemästra uppkomna problem.
1981/82:2354 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s)
I motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar att inplacera Strömstad, Tanum, Sotenäs och 124 129
Munkedal i stödområde D,
2. att riksdagen beslutar att stöd till turistanläggningar skall kunna utgå i 154 152
kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs och Munkedal i enlighet med
vad som nu gäller för primära rekreationsområden i stödområde 3.
1981/82:2355 av Lars Wemer m. fl. (vpk)
I motionen yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att denna låter utarbeta en plan för 133 135
Norrbottens industriella utveckling med insatser inom gruv-, stål- och
skogshantering,
4. att riksdagen uttalar att inrättandet av ett mineraltekniskt utveck- 133 132
lingscentrum (MUC) i enlighet med Norrbottendelegationens förslag härom
kommer till stånd och hos regeringen begär nödvändiga åtgärder i
enlighet därmed,
6. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförs om erforderliga 133 132
resurser för metallurgiska forskningsstationer i Luleå (Mefos) för studium
av avfosforisering av järnmalm och hos regeringen begär förslag i enlighet
därmed,
7. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförs om differentierade 80 34
arbetsgivaravgifter, ett vidgat transportstöd och en prövning av en kapitalexportavgift
och avslår vad som i propositionen anförs om differentierade
arbetsgivaravgifter inom vissa kommuner,
8. att riksdagen uttalar att en utbildnings- och forskningsenhet rörande 133 132
energifrågor snarast bör inrättas vid högskolan i Luleå,
AU 1981/82:23
31
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
9. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförs om lokaliserings- 133 132
stöd för anläggandet av ett apatitverk i Malmberget och hos regeringen
begär åtgärder i enlighet därmed,
10. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att fa i gång det s. k. 133 132
tonträprojektet vid sågen i Seskarö och bemyndigar regeringen att använda
ett belopp intill 15000000 kr. som riktat stöd till ASSI för detta ändamål,
11. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder och förslag för att lösa 133 135
råvaruförsörjningen för den norrbottniska skogsindustrin.
Yrkandena 2, 3 och 5 behandlas av näringsutskottet i betänkandena NU
1981/82:40 och 51.
1981182:2356 av Lars Werner m. fl. (vpk)
I motionen yrkas
1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om 48, 50 3,8
en helt ny inriktning av regionalpolitiken,
2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om 84 39
stödområdesindelningen,
3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i övrigt anförs i 56, 87 9, 43
motionen om regionalpolitiken.
1981/82:2357 av Olle Westberg i Hofors m. fl. (s) 72 25
1 motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att Hofors och
Ockelbo kommuner inordnas i transportstödområdet.
1981182:2358 av Eva Winther (fp)
I motionen yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen granskar konsekvenserna av nuva- 72 24
rande avgränsningsregler för transportstödet, varefter nytt förslag föreläggs
riksdagen,
2. att riksdagen ger regeringen till känna att efter särskild prövning 75- 134 134
procentigt bidrag skall kunna utgå till Torne träsk-projektet,
3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av det regionalpolitis- 100 73
ka stödet till turistprojekt.
1981182:2359 av Olle Östrand m.fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar
1. att Gävle hänförs till stödområde D, 123 116
2. att Hudiksvall, Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker, Ockelbo och Sandvi- 123 113,114,115
ken placeras i stödområde C.
AU 1981/82:23
32
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.
Motioner väckta med anledning av prop. 1981/82:150 med förslag till
slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1982/83, m.m., bilaga 4
(arbetsmarknadsdepartementet)
1981/82:2547 av Olof Palme m.fl. (s)
I motionen yrkas
5. att riksdagen beslutar avsätta 250000000 kr. för särskilda sysselsätt- 135 137
ningsinsatser i Norrbotten.
13. att riksdagen avslår regeringens förslag rörande vissa särskilda åt- 135 137
gärder i Norrbotten som förordats i motionen.
Yrkandena I och 2 behandlas i finansutskottets betänkande FiU 1981/
82:40 och yrkandena 3. 4, 6-12 samt 14-17 i arbetsmarknadsutskottets
betänkande AU 1981/82:28,
1981/82:2551 av Lars Tobisson m.fl. (m)
I motionen yrkas
3. att riksdagen avslår regeringens förslag att till särskilda sysselsätt- 135 137
ningsskapande åtgärder i Norrbottens län för budgetåret 1982/83 anvisa ett
reservationsanslag om 150000000 kr.,
4. att riksdagen beslutar differentiera arbetsgivaravgifterna och sänka 135 138
energibeskattningen vad avser Norrbotten i enlighet med vad som förordas
i motion 1981/82: 2283.
Yrkandena 1 och 2 behandlas i betänkande AU 1981/82:28.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:2550.
1981182:2555 av Lars Wemer m- fl- (vpk)
I motionen yrkas
!. att riksdagen beslutar att till Särskilda sysselsättningsskapande åtgär- 135 137
der i Norrbottens län för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag om 300000000 kr. att i första hand användas till
uppförande av apatitverk i Malmberget samt till permanent utbyggnad av
Kallax flygplats i Luleå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inledande 135 139
åtgärder bör vidtas för framställning av konstgödsel i Kiruna.
AU 1981/82:23
33
Utskottet
Regionala utvecklingstendenser
Sverige hade under perioden 1950-1970 en befolkningstillväxtpå
drygt 1 miljon invånare. Tillväxten har därefter minskat. Ökningen av
antalet invånare från år 1970 till utgången av år 1981 uppgick till ca 250000.
Den lägre befolkningstillväxten beror främst på ett minskat födelseöverskott.
Så sent som omkring år 1970 var antalet födda 40% högre än antalet
avlidna. Genom minskat antal födda och ökat antal döda till följd av en
åldrande befolkning balanserar nu dessa värden i stort sett varandra.
Migrationens omfattning har ändrats över tiden. F. n. har Sverige en nettoinvandring
på knappt 5000 per år. Befolkningsutvecklingen under 1970-talet samt till år 1990 illustreras av karta 1. Födelseöverskotten år 1980
samt antalet åldringar år 1981 i länen framgår av karta 2 och 3.
Befolkningstillväxten har fördelat sig ojämnt över landet. Under perioden
fram till omkring år 1970 skedde en koncentration till Mälardalen,
Malmöhus län samt Hallands och Göteborgs och Bohus län. Dessa områden
som hade 48% av folkmängden i riket år 1970, svarade sammantaget
för mer än 80% av hela tillväxten under perioden 1950-1970. Halva
ökningen skedde i Mälardalen.
Övriga landsdelar hade en svagare tillväxt än riket; endast tre län -Gotlands, Jämtlands och Västernorrlands län - hade dock befolkningsminskning.
Jämtlands län hade den starkaste tillbakagången med 21 000
invånare av en folkmängd på 153000 år 1950. Även de övriga skogslänen
hade en relativt svag utveckling. En betydande flyttning skedde från
skogslänen till tillväxtområdena. Under 1960-talet uppgick nettoflyttningen
till 10000 invånare per år från skogslänen till övriga landet. Tiden
därefter har mönstret ändrats så att flyttningsnettot nu är positivt för
skogslänen. Frånsett Norrbottens län - som fått en ökning av utflyttningen
efter år 1975 - har samtliga skogslän haft en ökad nettoinflyttning efter
år 1975.
Malmöhus och Göteborgs och Bohus län har nu en svagare utveckling än
tidigare. Å andra sidan har tillväxten ökat i de delar av Kristianstads,
Hallands och Älvsborgs län som ligger inom pendlingsavstånd från storstadsområdena.
Stockholms och Uppsala län har haft en snabbare tillväxt
än riket även efter år 1970. Däremot har tillväxten avstannat i de tidigare
snabbt växande Södermanlands och Västmanlands län. Fram till utgången
av år 1981 hade sex län befolkningsminskning jämfört med år 1970. Endast
i ett fall, Västmanlands län, uppgick minskningen under perioden till mer
än 1 %. Jämfört med perioden 1950-1970 har således en påtaglig stabilisering
inträffat i befolkningsutvecklingen på länsnivå sedan mitten av 1970-talet.
3 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23
AU 1981/82:23
34
Karta 1
Regional befolkningsutveckling perioden 1970—1990
—\
FK.
A. 1970-1981
INDEX 1970= 100
RIKET =103,1
B. 1981-1990
INDEX 1981 = 100
RIKET= 101,4
105,5-108,5
97,0- 99,5
99,5-102,5
Teckenförklaring
INDEX
i <97,0
102,5-105,5
>108,5
AU 1981/82:23
35
Karta 2
Födelseöverskott 1980
Antal födda som index
av antal döda
■ |
49. 99 |
N |
50 |
6 9 . 9 9 |
X |
IB ?o - - |
89. 99 |
n |
EU 90 |
109.99 |
% |
H no -- |
129.99 |
X |
El 130 -- |
199.99 |
X |
□ 200 -- |
||
Riket 105,7% |
Data ur länsplaneringen
UMDAC. Umeå hogskoleregions datacentral.
Av 1981/82; 23
Karta 3
Ande'enåldringar6s
1 pr°cent av tnt*!
datacentral.
AU 1981/82:23
37
1 ett perspektiv på ca tio år väntas en fortsatt svag befolkningstillväxt.
1970-talets tendenser i fråga om en stabilisering antas bestå, liksom tillväxtens
regionala fördelning. Några län kan särskilt omnämnas. Uppsala och
Stockholms län väntas enligt aktuella prognoser svara för ca 80000 av hela
rikets ökning på 100000 invånare fram till år 1990. Ökningarna i Hallands
och Kristianstads län väntas uppgå till sammanlagt ca 15000. Sammantaget
skulle alltså nästan hela tillväxten i riket koncentreras till dessa fyra
län. Övriga län skulle få obetydliga ökningar eller minskningar. I Norrbottens
län befaras arbetsmarknadsläget på längre sikt leda till befolkningsminskning.
Utskottet återkommer senare till frågan om planeringens inriktning
i befolkningshänseende.
Utvecklingen på länsnivå belyser endast delvis de förändringar som har
skett inom den regionala ortsstrukturen. Parallellt med en omfördelning
mellan landsdelar har också skett en förskjutning från ren glesbygd samt de
minsta och perifert belägna orterna till större befolkningskoncentrationer.
Även i dessa större regioner har skett vissa förändringar. Medan Stockholmsregionen
totalt har expanderat och väntas fortsätta att öka hade
Stockholms kommun sin största folkmängd år 1960 med 808000 invånare.
Kommunen har f. n. 647000 invånare. Tillväxten har i stället skett i förortskommunerna.
På motsvarande sätt kan för Malmö kommun konstateras
en högsta folkmängd på 265000 invånare år 1970 mot 223 000 i dagsläget.
Till skillnad från Stockholmsregionen expanderar dock Malmöregionen
inte längre. I Göteborgsregionen finns motsvarande tendenser som
i Malmöregionen.
Trots en svag befolkningsutveckling i skogslänen fram till år 1970 skedde
en i vissa fall betydande koncentration till dessa läns centrala delar, som i
de flesta fall omfattar ett antal närliggande kommuner. Samtidigt skedde
betydande minskningar i perifert belägna kommuner. Liknande utglesningstendenser
finns även i perifera delar av de mest expanderande regionerna.
Sålunda hade t. ex. skärgårdsområdet i Stockholms län en viss
tillbakagång fram till mitten av 1970-talet.
Efter omkring år 1970 har en förskjutning i mönstret ägt rum så att de
större kommunerna utanför storstadsregionerna inte längre har en lika stor
del av tillväxten som tidigare. Flera av dessa kommuner har tvärtom haft
en viss tillbakagång. Detta är en parallell till vad som har skett i storstadsområdena.
En ökad pendling har möjliggjort bosättning även relativt långt
från de större arbetsplatsområdena.
För de mest utsatta regionerna i glesbygden kan fortsatta svårigheter att
bibehålla invånarantalet väntas.
Omfördelningen av befolkningen har varit en följd av omfattande förändringar
i näringsutvecklingen och deltagandet i arbetslivet.
Följande tabell visar totalsysselsättningen i länen åren 1970, 1975 och
1980.
AU 1981/82:23
38
Tabell 1. Total sysselsättning i länen 1970-1980
(Förvärvsarbetande 1- w tim/vecka enl. FoB 1970, 1975 och 1980 prel.)
Län |
Förvärvsarbetande dagbefolkning |
Förändring |
|||
1970 |
1975 |
1980 |
1970-75 |
1975-80 |
|
Norrbotten |
97 |
113 |
119 |
16 |
6 |
Västerbotten |
93 |
104 |
114 |
11 |
10 |
Västernorrlands |
107 |
115 |
121 |
8 |
6 |
Jämtlands |
50 |
57 |
60 |
7 |
3 |
Gävleborgs |
119 |
129 |
133 |
10 |
4 |
Kopparbergs |
111 |
123 |
128 |
12 |
5 |
Värmlands |
118 |
125 |
129 |
7 |
4 |
Örebro |
120 |
124 |
128 |
4 |
4 |
Västmanlands |
118 |
125 |
129 |
7 |
4 |
Uppsala |
88 |
98 |
107 |
10 |
9 |
Stockholms |
705 |
764 |
806 |
59 |
42 |
Södermanlands |
106 |
lil |
113 |
5 |
2 |
Östergötlands |
166 |
178 |
186 |
12 |
8 |
Skaraborgs |
108 |
118 |
124 |
10 |
6 |
Älvsborgs |
174 |
180 |
184 |
6 |
4 |
Göteborgs och Bohus |
326 |
354 |
364 |
28 |
10 |
Hallands |
84 |
94 |
100 |
10 |
6 |
Jönköpings |
133 |
142 |
148 |
9 |
6 |
Kronobergs |
73 |
77 |
83 |
4 |
6 |
Kalmar |
102 |
106 |
lil |
4 |
5 |
Gotlands |
23 |
25 |
27 |
2 |
2 |
Blekinge |
65 |
69 |
70 |
4 |
1 |
Kristianstads |
113 |
118 |
123 |
5 |
5 |
Malmöhus |
330 |
349 |
360 |
19 |
11 |
Summa länen |
3523 |
3790 |
3961 |
267 |
171 |
Växlande, |
64 |
60 |
59 |
-4 |
-1 |
Riket |
3587 |
3850 |
4020 |
263 |
170 |
Källor: Folk- och bostadsräkningarna 1970, 1975 och preliminärt material från folkoch
bostadsräkningen 1980.
Av tabellen framgår att skogslänen med 19% av totalsysselsättningen år
1970 lyckades få 27% av tillväxten av sysselsättningen i riket fram till år
1975. Även perioden 1975—1980 har skogslänen fått en större del av
sysselsättningsökningen, 22%, än länens andel av arbetsplatserna i riket.
För enskilda näringsgrenar kan följande nämnas.
Under perioden 1950-1970 minskade sysselsättningen inom de
areella näringarna mycket kraftigt. Tillbakagången har fortsatt även
efter år 1970, men i en betydligt lugnare takt. På sikt förutses fortsatta
minskningar inom jordbruket men möjligen vissa ökningar inom skogsbruket.
Fisket har marginell betydelse för sysselsättningen totalt sett. Dess
betydelse för enskilda orter i vissa områden är dock väsentlig. Industrisysselsättningen
ökade fram till år 1965 men har därefter minskat
långsamt. Byggnadsverksamheten hade en expansion under perioden
då det s. k. miljonprogrammet för bostadsbyggandet genomfördes.
Sedan år 1970 har byggsysselsättningen minskat. Denna tillbakagång har
AU 1981/82:23
39
f. ö. fått återverkningar även inom stora delar av tillverkningsindustrin.
Varuhandeln har under en lång period svarat för en i stort sett oförändrad
sysselsättning. Det har dock skett en förskjutning från detaljhandel till
partihandel. Samfärdselsektorn uppvisar en långsam, men tämligen
stabil tillväxt av antalet förvärv sarbetande. Den privata tjänstesektorn,
som innehåller en rad helt olika verksamheter har haft en stadig
tillväxt under en lång följd av år. Inom sektorn sker emellertid en omstrukturering
från vissa äldre verksamheter inriktade mot hushållen som t. ex.
reparationsverksamhet och hushållstjänster till mer kommersiellt inriktade
tjänster såsom uppdragsverksamhet. Det har även skett en utbyggnad av
ideella organisationer som lett till en icke oväsentlig sysselsättningstillväxt.
De expanderande delarna inom den privata tjänstesektorn är starkt
representerade i Stockholmsregionen och i något mindre utsträckning i
övriga storstadsområden.
Den starkaste sysselsättningsökningen har ändå legat inom den offentliga
tjänstesektorn, där sysselsättningen inom undervisning och forskning,
hälso- och sjukvård, barnomsorg, åldringsvård och övrig socialvård har
flerfaldigats sedan år 1950. Under de senaste åren har tillväxttakten dock
avtagit. Den offentliga sektorn antas emellertid svara för en stor del av
sysselsättningstillväxten under de närmaste åren.
Den nu pågående omstruktureringen inom industrin väntas fortsätta
under 1980-talet. Aktuella bedömningar av statens industriverk (SIND)
visar bl. a. att minskningarna inom gruvhanteringen beräknas fortsätta,
liksom tillbakagången av sysselsättningen inom teko, trä, massa och papperjärn-
och stålindustrin samt varven. Sysselsättningen väntas öka inom
främst verkstadsindustrin exklusive varven. De tillbakagående branscherna
frånsett varven är i hög grad företrädda i de från sysselsättningssynpunkt
mest utsatta delarna av landet medan de expanderande branscherna
med få undantag återfinns i andra regioner. I vissa fall finns dessutom en
kombination av flera tillbakagående näringsgrenar och relativt svaga tillväxtbetingelser
i övrigt. Det senare kan iakttas bl. a. i Norrbottens län
samt i Bergslagslänen.
Förvärvsfrekvenserna varierar kraftigt både mellan könen och regionalt.
Förvärvsfrekvenserna har under 1970-talet minskat för män och ökat betydligt
för kvinnor. Sammantaget tycks skillnaderna mellan länen i dessa
avseenden ha minskat under 1970-talet.
Förvärvsfrekvensen på kommunnivå år 1980 illustreras av karta 4. Ökningen
i förvärvsfrekvens från år 1975 till år 1980 belyses i karta 5. Det
framgår klart att ökningen har varit störst i de kommuner som tidigare haft
de lägsta värdena, dvs. de mindre kommunerna i det tidigare inre stödområdet.
Fortfarande är dock skillnaderna mellan kommunerna betydande.
Den kommun som har den lägsta förvärvsfrekvensen, Pajala, har värden
som ligger ca 20 procentenheter under den kommun som har de högsta
värdena, Upplands Väsby.
AU 1981/82:23
iiSi&is
■ --6?.99
H 6S--70.99
H 7 1--73.99
E3 74-- 76.99
ED 77- - 79. 99
HH S0.0--Riket 75,4%
Data ur länsplaneringen
UMDAC. Umeå högskoleregions datacentral.
Karta 4
Yrkesverksamhetsgrader 1980.
Män + kvinnor 16-64 år
Specialbearbetning av
inkomststatistiken
AU 1981/82:23
Karta 5
Yrkesverksamhetsgradernas
förändring 1975—1980.
Män + kvinnor 16-64 år
Förändring i
procentenheter
fik
1 . 49
Riket 2,5%
Data ur länsplaneringen
UMDAC. Umeå högskoleregions datacentral.
AU 1981/82:23
42
Arbetslösheten är i stora drag en spegelbild av förvärvsfrekvenserna.
Regioner med låga förvärvsfrekvenser tenderar även att ha en hög arbetslöshet.
Arbetslösheten speglar visserligen den dagsaktuella bilden, men
om en region år efter år visar sig ha klart högre arbetslöshet än landet i
övrigt, tyder detta på strukturella och långsiktiga problem. Så är t. ex.
fallet i Norrbottens län. Karta 6 illustrerar för vaije kommun summan av
personer som är registrerade kvarstående arbetssökande och som är placerade
i arbetsmarknadsutbildning eller i beredskapsarbete.
Det regionala mönstret när det gäller förtidspensioneringen är i allt
väsentligt detsamma som för förvärvsfrekvenserna och arbetslösheten.
Vissa regioner, bl. a. i Jämtlands län, uppvisar emellertid låga arbetslöshetssiffror
trots låga förvärvsfrekvenser. I Jämtland är dock förtidspensioneringen
högst i landet. Karta 7 visar antalet förtidspensionerade i
procent av befolkningen i de arbetsföra åldrarna i januari år 1982.
Målen för regionalpolitiken
Regionalpolitik har nu bedrivits i snart 20 år. Under den tiden har såväl
målen som medlen utvecklats. Ambitionerna i politiken har ökat kraftigt.
Skillnader i olika avseenden som tidigare betraktades som geografiskt
betingade variationer ses nu i många fall som regionalpolitiska problem
som måste avhjälpas. Regionalpolitiken har byggts ut från en politik som
främst syftade till att påverka industrins lokalisering till en allmän regional
välfärdspolitik och en samlad politik för jämlikhet, jämställdhet och social
trygghet. Regionalpolitikens mål är att skapa förutsättningar för en balanserad
utveckling i landets olika delar och att ge människorna tillgång till
arbete, service och en god miljö oavsett var de bor i landet. I propositionen
framhålls att detta mål bör stå fast och också innefatta glesbygderna. Det
sägs vidare att politiken bör syfta till allsidigt sammansatta decentraliserade
samhällen i hela landet med närhet mellan arbetsplatser, bostäder,
service och fritidsmöjligheter. En decentraliserad samhällsstruktur med
många spridda enheter anses dessutom underlätta god hushållning med
naturresurserna.
Målen för regionalpolitiken tas också upp i de två partimotionerna 2289
(m) och 2352 (s).
Moderata samlingspartiet framhåller i sin partimotion att målet
för regionalpolitiken är att skapa så likvärdiga förutsättningar som möjligt
mellan landets olika delar. Regionalpolitiken skall i möjligaste mån göra
människorna i hela landet delaktiga av den allmänna materiella, sociala
och kulturella välfärden. Strävan måste vara att skapa regionala arbetsmarknader
där olika slags näringslivs- och samhällsstrukturer finns representerade.
En tillfredsställande offentlig och enskild service bör stå till
människornas förfogande.
Enligt socialdemokraterna måste de mål för regionalpolitiken lig -
AU 1981/82:23
Karta 6
Arbetslösa + personer i AMU
+ beredskapsanställda
Årsgenomsnitt 1981.
I procent av befolkningen
16-64 år f
lili!
Riket 3,4%
Data ur länsplaneringen
UMDAC. Umeå högskoleregions datacentral.
AU 1981/82:23
44
Karta 7
Antal förtidspensionerade
per januari 1982
I procent av befolkningen
16-64 år 1981
Riket 5,7%
Data ur länsplaneringen
UMDAC. Umeå högskoleregions datacentral.
AU 1981/82:23
45
ga fast som beslutades redan år 1972 och som innebär att de tre välfärdsfaktorerna
— arbete, service och god miljö — skall vara inom räckhåll för
alla människor i vårt land. I ett särskilt avsnitt om glesbygdspolitiken
stryks under att de allmänna målen för regionalpolitiken också skall gälla i
glesbygderna.
Utskottet konstaterar för sin del att det har rått bred politisk enighet
kring de allmänna målen för regionalpolitiken under denna politiks olika
utvecklingsskeden. Denna enighet råder enligt utskottets mening alltjämt.
Såväl i moderata samlingspartiets som i socialdemokraternas partimotioner
är andemeningen i de allmänna målformuleringarna densamma som i
propositionen. Huvudmålet för regionalpolitiken är att skapa förutsättningar
för arbete, service och en god miljö åt alla människor oavsett var de
bor i landet. Detta mål innefattar också ett ansvar för goda levnadsbetingelser
i glesbygderna.
Ett förverkligande av dessa allmänna mål förutsätter en balanserad
utveckling inte bara mellan och inom olika delar av landet utan också
mellan olika typer av orter. Härigenom skapas förutsättningar för en
ändamålsenlig lokalisering av arbetsplatser och servicefunktioner. På det
sättet läggs också en grund för utvecklingen av allsidigt sammansatta
decentraliserade samhällen med närhet mellan bostäder och arbetsplatser,
service och fritidsmöjligheter. En sådan samhällsstruktur underlättar en
god hushållning med naturresurserna.
Den närmare innebörden av de allmänna målen har behandlats vid flera
tidigare beslut om regionalpolitiken. Utskottet vill härvid erinra om de
uttalanden som har gjorts om arbetets betydelse för både individen och
samhället. Full sysselsättning är en förutsättning för ett maximalt utnyttjande
av landets tillgångar. Undersysselsättning och arbetslöshet är ett
slöseri med mänskliga resurser. Regionalpolitiska insatser för att öka sysselsättningen
bidrar därför också till att övergripande ekonomisk-politiska
mål kan nås.
Målet arbete åt alla innebär också att det skall finnas goda möjligheter
att välja mellan olika typer av arbeten samt att dessa skall ge trygg
sysselsättning. De senaste årens strukturförändringar inom industrin visar
betydelsen av väldifferentierade arbetsmarknader som är motståndskraftiga
vid sådana förändringar. Särskilda insatser behövs för att åstadkomma
differentierade arbetsmarknader även i mindre och medelstora orter.
Vad utskottet anfört om målen för regionalpolitiken med anledning av
propositionen och motionerna 2289 och 2352 bör godkännas av riksdagen.
Socialdemokraterna gör emellertid i sin partimotion en precisering av de
allmänna målen som utskottet inte kan ställa sig bakom. Där uttalas att
man i vaije län måste utveckla ett antal större, väl differentierade och
robusta arbetsmarknader som kan utgöra ryggraden i länens näringsliv och
vara ett stöd för omgivande, mindre arbetsmarknader och som kan nås av
ett betydande antal människor genom pendling och goda kommunika
-
AU 1981/82:23
46
tioner. De prioriteringar som behövs för att åstadkomma en livskraftig och
balanserad arbetsmarknad inom vaije län bör enligt utskottets uppfattning
överlåtas åt i resp. län regionalpolitisk! ansvariga organ. Uttalandet bör
därför inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Regionalpolitikens förutsättningar
När det gäller förutsättningarna för regionalpolitiken konstateras i p r o -positionen att man under 1970-talet har uppnått en bättre regional
balans — både inom och mellan länen — än vad vi hade under 1960-talet.
Det anges en rad skäl för detta. Sysselsättningsökningen har sålunda varit
jämnare fördelad mellan landets olika delar. Vidare sägs attityderna till
flyttning vid arbetslöshet och undersysselsättning ha förändrats. Människor
stannar numera kvar i den egna regionen även om sysselsättningsmöjligheterna
är begränsade. Ett annat skäl har varit den positiva sysselsättningsutvecklingen
inom den offentliga sektorn, även inom sysselsättningssvaga
regioner, vilken varit möjlig genom de omfattande statliga transfereringarna.
Det framhålls vidare att det regionalpolitiska stödet till näringslivet
och utlokaliseringen av statlig verksamhet från Stockholm har motverkat
en fortsättning av 1960-talets befolkningsutflyttning från skogslänen.
Prognoser i länsplaneringen tyder enligt propositionen på att den förbättrade
regionala balansen skulle bestå i stort sett oförändrad under 1980-talet. Långtidsutredningens (SOU 1980:53) bedömningar antyder emellertid
att en ekonomisk politik som syftar till balans och tillväxt i ekonomin
kan innebära risk för försämrad regional balans.
I den socialdemokratiska partimotionen 2352 hävdas att 1970-talets förbättrade regionala balans inträffade redan under årtiondets första
hälft. Den politik som har förts de senaste åren har lett till att vad som
vunnits under början av 1970-talet nu riskerar att gå förlorat. Sysselsättningen
minskar inom en rad områden, likaså investeringarna. Därmed,
menar man, rycks basen undan för en framgångsrik regionalpolitik. I
motionen erinras om att antalet sysselsatta inom industrin i skogslänen
under perioden 1977—1980 minskade med 20000 personer. Under samma
period svarade Stockholms län för 35 % av befolkningsökningen i landet
mot 18 % under första hälften av decenniet.
Trots omfattande och kostbara insatser inom regionalpolitiken är resultatet
enligt moderata samlingspartiets partimotion 2289 otillfredsställande.
En stor del av insatserna har inriktats på Norrlandslänen. Ändå
har befolkningsutvecklingen i denna landsdel enligt motionen inte förbättrats
på något mera påtagligt sätt. Visserligen har vissa orter i Norrlandslänen
varit expansiva och ökat sin befolkning. Men befolkningsminskningen
sägs vara mera markerad i andra kommuner. En starkt bidragande
orsak till att de stora insatserna inte har blivit framgångsrika är enligt
motionen att kostnadsstegringen inom industrin inte har kunnat nedbring
-
AU 1981/82:23
47
as. Motionärerna menar vidare att analysen av den hittills förda regionalpolitiken
har betydande brister, vilket leder till att regeringen i propositionen
föreslår att den selektiva medelsarsenalen i huvudsak skall ligga kvar
ograverad. I motionen begärs att regeringen skall underrättas om vad som
anförs i motionen på denna punkt.
Utskottet konstaterar att utvecklingen under 1970-talet blivit mera
balanserad på en rad för regionalpolitiken väsentliga områden. De tidigare
stora befolkningsomflyttningarna har avstannat och inkomstskillnaderna
mellan olika delar av landet har krympt. När det särskilt gäller skogslänen
— som fortfarande utgör de regionalpolitisk! mest utsatta delarna av landet
— kan konstateras att den tidigare nettoutflyttningen har förbytts i nettoinflyttning.
Befolkningsminskningen i de egentliga glesbygderna har blivit
väsentligt mindre än tidigare. Även avgången från jord- och skogsbruket
har minskat kraftigt och har de senaste åren varit mycket begränsad.
Industrisysselsättningen har relativt sett utvecklats bäst i den norra delen
av landet. Även om detta i och för sig har inneburit en viss minskning har
utvecklingen dock varit bättre än i landet i övrigt. Den offentliga sektorn
har vuxit relativt jämnt över hela landet och en påtaglig utjämning har skett
mellan olika landsdelar i fråga om tillgången på kvalificerad service.
De omfattande statliga insatserna har starkt bidragit till de positiva
inslag i den regionala utvecklingen som redovisats ovan. Insatserna för att
förbättra samhällsservice och lösa sysselsättningsproblem på skilda håll i
landet uppgick under femårsperioden 1975/76-1979/80 till ca 125 miljarder
kronor i löpande priser enligt undersökningar som statskontoret har gjort.
Det regionalpolitiska stödet till näringslivet uppgick under samma period
till knappt två miljarder kronor (subventionens värde) eller 1,6 %. Detta
senare stöd beräknas av expertgruppen för forskning om regional utveckling
(ERU) ha givit ett nettotillskott av ca 20000 arbetstillfällen i skogslänen.
Härtill kommer 4000 arbetstillfällen till följd av omlokalisering av
statlig verksamhet till dessa län. Medräknat indirekta effekter innebär
detta enligt propositionen att 75000—100000 människor i skogslänen har
sin försöijning baserad på arbetstillfällen som tillkommit genom regionalpolitiska
insatser. Som jämförelse kan nämnas att nettoutflyttningen från
skogslänen under 1960-talet uppgick till ca 100000 personer.
Även om den förda politiken har lett till en förbättrad regional balans
återstår enligt utskottets uppfattning en rad regionalpolitiska problem att
lösa. Härtill kommer en betydande osäkerhet om vilka förutsättningar den
framtida utvecklingen ger för regionalpolitiken. Utskottet vill här ta upp
några av de viktigaste inslagen i den aktuella problembilden. Trots ett
kraftigt förbättrat sysselsättningsläge för kvinnorna under 1970-talet är
skillnaderna fortfarande stora när det gäller deras arbetsmöjligheter. I
storstadslänen var år 1980 ca 77 % av kvinnorna i åldern 16-64 år förvärvsarbetande.
Motsvarande siffra för skogslänen var 69 %. För männen
är skillnaderna mellan olika delar av landet väsentligt mindre. Ett annat
AU 1981/82:23
48
problem för den framtida regionalpolitiken är den minskande sysselsättningen
inom industrin och de fortsatta strukturförändringar inom denna
näringsgren som kan förutses samtidigt som man måste räkna med dämpad
tillväxt inom den offentliga sektorn.
Utskottet har nyligen i betänkande AU 1981/82:21 behandlat förutsättningarna
för de åtgärder som kortsiktigt kan vidtas inom ramen för arbetsmarknadspolitiken.
Vad som där sägs gäller emellertid i huvudsak även för
den mer långsiktigt verkande regionalpolitiken. Det bör därför på nytt
understrykas att en förutsättning för ökad sysselsättning under de kommande
åren är en framgångsrik ekonomisk politik som kan skapa tillväxt i
ekonomin. Den industriella kapaciteten måste byggas ut och investeringar
i ny teknik m. m. måste stimuleras. Detta innebär att samhällets resurser
måste riktas mot de branscher och verksamheter som kan bedömas ha
goda framtidsutsikter. Vidare måste den svenska industrins konkurrenskraft
vidmakthållas och förstärkas, vilket bl. a. förutsätter en måttlig löneutveckling.
Det är slutligen av väsentlig betydelse att industrins tillväxt
inte hindras av brist på yrkesutbildad arbetskraft. Att industrisysselsättningen
utvecklas positivt är viktigt, inte minst mot bakgrund av den redan
påbörjade uppbromsningen av expansionen inom den offentliga sektorn.
Den ekonomiska politik som förts under senare år har syftat till att bl. a.
förbättra den svenska industrins konkurrenskraft. De devalveringar som
genomförts, den dämpning av inflationstakten som åstadkommits och de
vidtagna räntesänkningarna har stor betydelse i sammanhanget.
När det gäller den framtida utvecklingen tyder resultatet av Länsplanering
1980 på att den förbättrade regionala balans som utskottet har redogjort
för i det föregående skulle bestå även under 1980-talet.
Långtidsutredningens huvudalternativ - som förutsätts på sikt leda till
balans i samhällsekonomin — förutser emellertid risker för ökade regionala
obalanser.
De kvarvarande regionalpolitiska problemens omfattning och osäkerheten
om den framtida utvecklingen motiverar enligt utskottets uppfattning
en fortsatt aktiv regionalpolitik. Väsentliga inslag i en sådan politik måste
vara dels en forskning och planering med förmåga att snabbt identifiera
nya problem som kan uppträda, dels en medelsarsenal som kan hanteras
och utvecklas på ett flexibelt sätt.
Vad utskottet här har anfört med anledning av propositionen och motion
2289 av moderata samlingspartiet om förutsättningarna för regionalpolitiken
innebär att den socialdemokratiska partimotionen 2352 avstyrks i
motsvarande del.
De regionala problemen är enligt v p k: s partimotion 2356 i dag värre än
för 15 år sedan. De har både fördjupats och utbretts. Det behövs därför en
ny inriktning av regionalpolitiken. Utgångspunkten för en sådan politik
måste vara en klar förståelse av vad som i grunden orsakat regionala
kriser. Enligt motionen uppkommer de genom det kapitalistiska produk
-
AU 1981/82:23
49
tionssättets lagbundenhet. Kriserna kan också enligt vpk sägas utgöra det
rumsliga och geografiska uttrycket för kapitalismens sätt att fungera. Av
det ovan anförda framgår att utskottet har en annan syn på utvecklingen i
landet än vpk. Motion 2356 bör följaktligen avslås i här aktuell del.
Stödinsatsernas allmänna inriktning
I fråga om de regionalpolitiska insatsernas allmänna utformning uttalar
industriministern att regionalpolitiken i större utsträckning än hittills måste
inriktas på att stimulera utvecklingen av de företag som finns i resp.
region. Detta kräver enligt propositionen bl. a. att det regionala inflytandet
över och ansvaret för det regionalpolitiska stödet förstärks. Det förutsätter
också ökad flexibilitet mellan olika insatser, t. ex. investeringsstöd till
färdiga projekt och utvecklingsarbete av skilda slag som syftar till att få
fram nya projekt. För att få till stånd en prioritering av de insatser som
behöver göras är det också angeläget att de resurser som disponeras på
regional nivå ges i form av ramar utan möjlighet till överskridanden. Mot
den bakgrunden föreslås i propositionen att de anslag från vilka insatser på
regional nivå bekostas skall föras samman till ett samlat anslag benämnt
Regionala utvecklingsinsatser som skall disponeras av länsstyrelserna.
I anslutning till ett förslag i propositionen om införande av differentierade
arbetsgivaravgifter - som utskottet tar upp senare i betänkandet -anför industriministern i fråga om medelsarsenalens allmänna utformning
att en förskjutning av insatserna mot ett större inslag av generella medel är
önskvärd men stryker samtidigt under att de två typerna av medel inte bör
ses som varandras motsatser utan som komplement till varandra.
Mot bakgrund av bl. a. de stora insatser av regionalpolitisk betydelse
som görs inom skilda samhällssektorer läggs i propositionen ökad vikt vid
samordningen mellan regionalpolitiken och sektorspolitiken på skilda områden.
Tyngdpunkten i detta samordningsarbete föreslås liksom hittills
ligga på länsnivån.
Enligt moderata samlingspartiets partimotioner 2055 och 2289
bör regionalpolitiken renodlas för att skapa så lika förutsättningar som
möjligt över hela landet och mellan regioner. Generella stimulansåtgärder,
såsom sänkning av arbetsgivaravgiften, transportstöd och sänkta energikostnader
förordas därför framför selektiv detaljstyrning. Samma typ av
generella åtgärder förordas i motion 1529 av Per Petersson m.fl. (m).
Moderata samlingspartiet framhåller vidare i motion 2289 att det är en stor
brist i propositionen att det saknas en analys av konflikten mellan marknadsekonomin
och regionalpolitikens utformning ställd i relation till de
övergripande målsättningarna för regionalpolitiken. En analys av möjligheterna
att utnyttja skattepolitiken i regionalpolitisk! syfte efterlyses också.
Dessutom konstateras i motionen att rörligheten på arbetsmarknaden i
samband med regionalpolitiken knappast berörts i propositionen, trots att
4 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23
AU 1981/82:23
50
det för en framgångsrik regionalpolitik är viktigt att man underlättar flyttning
av erforderlig arbetskraft till orter där etableringar skall åstadkommas.
Olika slag av rörelsehämmande inslag bör därför undanröjas i skattelagstiftning,
arbetsmarknadslagstiftning och ledighetslagstiftning samt i
reglerna för arbetslöshetsersättningen. Även arbetsmarknadens parter bör
enligt motionärerna medverka genom att undanröja hinder för rörligheten.
Mot den angivna bakgrunden begär moderata samlingspartiet att förslag
till nya riktlinjer för regionalpolitiken utarbetas. I avvaktan härpå accepteras
sådana selektiva åtgärder som kan erfordras i vissa akuta situationer
men beslut i sådana frågor bör flyttas ned till länsplanet. I takt med att
generellt verkande medel enligt motionärernas förslag byggs ut bör målet
vara att i huvudsak avveckla selektiva åtgärder och styrmedel. Man förordar
att regeringen utarbetar en plan för en sådan avveckling i samband med
att de föreslagna nya riktlinjerna för regionalpolitiken utarbetas.
I den socialdemokratiska partimotionen 2352 framhålls att
regionalpolitiken måste prägla alla samhällsområden. De olika åtgärderna
måste sättas in i en samlad sysselsättningspolitisk strategi som kräver en
målmedveten samordning inom ett stort antal verksamhetsområden. Den
behövliga samordningen bör emellertid kunna uppnås inom ramen för
nuvarande arbetsfördelning mellan sektorsorganen och de för regionalpolitiken
ansvariga organen. I motionen sägs vidare att kravet på hög effektivitet
i medelsanvändningen är motiv för selektivt verkande åtgärder i regionalpolitiken.
Socialdemokraterna tillstyrker en fortsatt decentralisering vid handläggningen
av regionalpolitisk! stöd. Däremot avstyrks ett samlat anslag på
länsnivån för alla regionalpolitiska åtgärder. Det anförs att de olika anslagen
representerar skilda ändamål och att en sammanläggning inte kan
åstadkomma annat än ökad byråkratisering och komplicering av administrationen.
Risken för konflikter sägs öka samtidigt som riksdagens möjligheter
att bedöma anslagsbehovet för olika ändamål försämras.
En helt ny regionalpolitik förordas i v p k : s partimotion 2356 med medvetna
samlade satsningar i samhällelig regi, innefattande rehabilitering av
vissa klassiska basindustrier, ny fardigvaruindustri och utökade strukturinvesteringar.
I motion 1983 av Eva Winther (fp) och Rune Ångström (fp)
krävs bl. a. en bättre länsvis förankring av regionalpolitiken samt att frågan
om lättnader i företagsbeskattningen som regionalpolitisk! medel bör utredas.
Den breda målsättning för regionalpolitiken som utskottet ställt sig
bakom leder till slutsatsen att regionalpolitiska hänsyn måste prägla alla
samhällsområden. Detta framstår som än viktigare mot bakgrund av den
relativt ringa andel som de direkta regionalpolitiska insatserna utgör av de
resurser som totalt sett används för att värna om sysselsättningen och
garantera en likvärdig offentlig service över hela landet. Det är en huvuduppgift
för den regionala utvecklingsplaneringen att påverka planeringen
AU 1981/82:23
51
inom olika sektorer så att dessa så långt möjligt kan bidra till att förverkliga
de regionalpolitiska mål som sätts upp. En sådan inriktning av regionalpolitiken
har allmänt politiskt stöd.
När det gäller det regionalpolitiska stödet till näringslivet vill utskottet
här erinra om att omfattningen och delvis inriktningen av stödet sedan
tillkomsten år 1964 i allmänhet har beslutats för femårsperioder. För dessa
har ställts upp ramar inom vilka sedan angetts en huvudsaklig fördelning
mellan olika typer av bidrags verksamhet, lokaliseringslån m. m. Nuvarande
ram som fastställts av riksdagen år 1979 och senare sträcker sig till
utgången av budgetåret 1983/84. Eftersom regionalpolitiken skall vara en
långsiktig politik är det angeläget att ramar för den framtida verksamheten
anges i god tid innan nuvarande ramperiod upphör.
Man kan förutse betydande svårigheter när det gäller att bestämma en
ram för den framtida regionalpolitiken. Utskottet har i det föregående
pekat på t. ex. de stora svårigheterna att nu bedöma den framtida regionala
utvecklingen. Resultatet av Länsplanering 1980 antyder som tidigare beskrivits
att nuvarande förbättrade regionala balans skulle bestå under
början av 1980-talet medan den senaste långtidsutredningen pekar på risk
för en försämrad regional balans. Det är också svårt att bedöma näringslivets
efterfrågan av stöd mot bakgrund av en iakttagen förskjutning av
företagens investering från materiella investeringar i byggnader och maskiner
till immateriella investeringar i bl. a. produktutveckling och marknadsföring.
De förhållanden som utskottet här pekat på gör det önskvärt att regeringen
tillkallar en parlamentariskt sammansatt utredning som kan arbeta
fram underlag för beslut om de regionalpolitiska stödinsatsernas inriktning
och omfattning fr. o. m. budgetåret 1984/85.
De regionalpolitiska problemens stora omfattning och skiftande art gör
det enligt utskottets mening nödvändigt att använda olika slag av medel.
Det är t. ex. uppenbart att frågan om serviceförsörjningen i glesbygderna
måste angripas med andra medel än industriutbyggnader i mer eller mindre
välbelägna tätorter.
Från början hade det regionalpolitiska stödet enbart selektiva inslag,
dvs. stöd lämnades först efter prövning i varje enskilt fall. Efter hand har
stöd med mera generellt verkande drag införts. Exempel härpå är transportstödet
och sysselsättningsstödet som beslutades år 1970. Generellt
verkande stöd syftar till att, som framhålls i motion 2289, göra förutsättningarna
för näringslivets utveckling mera likartade i olika delar av landet.
Utskottet delar industriministerns uppfattning att en förskjutning mot ett
större inslag av generellt verkande medel är önskvärd.
De generellt verkande medlen har den fördelen att de bättre än de
selektiva insatserna stämmer överens med marknadsekonomins sätt att
fungera. De ger en prispåverkan som lätt kan uppfattas av alla företag och
påverkar därmed deras underlag för beslut om verksamheters omfattning
AU 1981/82:23
52
och inriktning. En fördel är dessutom att de generella medlen anses vara
lätta att administrera samt att de leder till en mindre snedvridning av
konkurrensen än selektiva åtgärder.
Grundläggande för de generellt verkande medlen är alltså att de ändrar
förutsättningarna för näringslivets utveckling i en region. Men inom stora
delar av vårt land är näringslivet inte ännu så väl utvecklat att det i sådan
grad kan dra nytta av de fördelar som de generella medlen ger att sysselsättningsproblemen
därigenom löses. Selektiva åtgärder behövs därför
enligt utskottets mening under överskådlig tid. Det finns här anledning
instämma i industriministerns påpekande att de två typerna av medel inte
bör ses som varandras motsatser utan som komplement till varandra.
Det ter sig naturligt att den utredning om den framtida regionalpolitiken
som utskottet förordat ovan även överväger frågan om lämplig avvägning
mellan selektiva och generella åtgärder inom regionalpolitiken. I det sammanhanget
bör även transportstödets roll i regionalpolitiken prövas liksom
frågan om att använda beskattningen i regionalpolitisk! syfte.
Det ter sig också naturligt att utredningen som underlag för sina förslag
gör den analys av de regionalpolitiska problemens omfattning och medlens
effekter som moderata samlingspartiet efterlyser i sin partimotion 2289.
Utskottet vill emellertid här också erinra om den fortlöpande uppföljning
som sker i dessa hänseenden inom ramen för länsplaneringen och inom
ERU.
Vad utskottet här har anfört med anledning av propositionen och motionerna
1529, 1983, 2055 och 2289 i aktuella delar bör regeringen underrättas
om. Motion 2352 i motsvarande del avstyrks. Utskottet återkommer senare
till vissa särskilda frågor som bör tas upp i ett sådant utredningsarbete.
Moderata samlingspartiet föreslår i sin partimotion 2289 vidare att vissa
ändringar bör vidtas i skattelagstiftning, arbetsmarknadslagstiftning m. m.
De begärda ändringarna sägs i motionen ha till syfte att undanröja flyttningshämmande
inslag i denna lagstiftning. Utskottet vill här erinra om
att ändringar nyligen har vidtagits i fråga om det arbetsmarknadspolitiska
stödet för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden. Utskottet är inte
berett, i avvaktan på det utredningsarbete som ovan angivits, att förorda
ytterligare åtgärder på detta område. Regionalpolitikens uppgift måste i
första hand vara att åstadkomma ytterligare arbetsplatser i sysselsättningssvaga
regioner.
Det är utskottets uppfattning att regionalpolitiken i större utsträckning
än hittills måste inriktas på att ta till vara näringslivets potentiella utvecklingsmöjligheter
i skilda regioner. Utskottet stöder därvid industriministerns
uppfattning att detta kräver ökat regionalt inflytande när det gäller
det regionalpolitiska stödet. Att döma av uttalandena i motionerna 1983,
2289 och 2352 råder det en bred politisk enighet om en fortsatt ökad
decentralisering i fråga om handläggningen av detta stöd. Utskottet åter
-
AU 1981/82:23
53
kommer senare i betänkandet till vissa frågor rörande handläggningen av
stödet.
Socialdemokraterna motsätter sig i motion 2352 att de medel som skall
användas för beslut på regional nivå om regionalpolitiska åtgärder förs
samman till ett anslag. Som framhålls i propositionen förutsätter ett reellt
decentraliserat inflytande över hur de regionalpolitiska medlen skall disponeras
att länsstyrelserna får ökade möjligheter att själva prioritera olika
slag av insatser. Det krävs också en ökad flexibilitet mellan olika typer av
åtgärder, t. ex. investeringsstöd till färdiga projekt och utvecklingsarbete
av olika slag som syftar till att få fram nya projekt. Ett samlat anslag
underlättar detta. Mot denna bakgrund tillstyrks propositionens förslag.
Motion 2352 avstyrks alltså i motsvarande del.
Vpk:s yrkande i motion 2356 om en helt ny regionalpolitik har behandlats
flera gånger de senaste åren av riksdagen som då avslagit liknande
motionsyrkanden. Ett förverkligande av den regionalpolitik som vpk förordar
är inte förenligt med utskottets uppfattning om hur denna politik bör
utformas. Motionen avstyrks därför i denna del.
Länsplanering
Länsplaneringen är en regional utvecklingsplanering. Den har till syfte
att klargöra hur de regionalpolitiska målen för arbete, service och god
miljö skall nås i länen. Länsplaneringen skall vidare utgöra ett underlag för
samordning mellan regionalpolitiska åtgärder och annan statlig verksamhet.
Planeringen skall därvid bedrivas så att den också kan utgöra grund
för en ömsesidig samordning mellan regionalpolitiska åtgärder och landstings-
och primärkommunal verksamhet.
Länsplaneringen har hittills genomförts i fyra riksomfattande omgångar,
nämligen Länsplanering 1967, Länsprogram 1970. Länsplanering 1974 och
Länsplanering 1980. Mellan planeringsomgångarna görs en årlig uppföljning
och utvärdering.
Under åren har länsplaneringsarbetets innehåll och inriktning genomgått
förändringar. Planeringen har därvid blivit alltmer konkret och åtgärdsinriktad.
Riksdagen beslutade också år 1979 att planeringsprocessen skulle
förenklas. För Länsplanering 1980 gav regeringen länsstyrelserna stor
självständighet beträffande uppläggningen av arbetet och planeringens inriktning.
Faktaredovisningen skulle begränsas och materialet göras lättillgängligt.
De statliga myndigheterna skall enligt en särskild förordning (SFS
1979:639) lägga resultaten från länsplaneringen till grund för sin egen
planering. Varje statlig myndighet skall sålunda i sin planering ta hänsyn
till verksamhetens betydelse för den regionala sysselsättningen och servicen
samt beakta möjligheterna till decentralisering av verksamheten.
I sammanhanget bör även erinras om att statliga myndigheter enligt
AU 1981/82:23
54
länsplaneringsförordningen är skyldiga att inom sitt verksamhetsområde
lämna länsstyrelsen det biträde som behövs för arbetet med länsplaneringen.
De måste även vaije år före utgången av september månad lämna
länsstyrelsen redovisning för den planering inom myndighetens verksamhetsområde
som kan påverka utvecklingen i länet.
Länsplaneringens innehåll och inriktning har under senare år diskuterats
i skilda sammanhang. Arbetsmarknadsutskottet har haft att behandla motioner,
i vilka bl. a. framförts önskemål om att de stora länsplaneringsomgångarna
skulle läggas ned. Som framgår av propositionen har de båda
kommunförbunden bl. a. pekat på behovet av en förstärkt planering och
samordning på olika nivåer. Slutligen kan nämnas att länsstyrelserna i
Länsprogram 1980 diskuterat nuvarande planeringssystem och föreslagit
ändringar.
Den framtida länsplaneringen måste enligt propositionen i ökad utsträckning
bygga på den kommunala översiktliga planeringen. Samtidigt
måste helt naturligt länsplaneringen utgöra underlag för planeringen i kommunerna.
En aktiv medverkan från kommunerna i den regionala planeringen
framhålls av flera skäl som mycket väsentlig.
Tyngdpunkten när det gäller regionalpolitisk planering och samordning
har hittills lagts på länsnivå. Detta förhållande bör enligt statsrådet Åsling
ytterligare markeras. Mot denna bakgrund bör de av regeringen initierade
s. k. fullständiga länsplaneringarna tas bort. Dessa har - som tidigare
nämnts - genomförts ungefär vart femte år.
De årliga länsrapporterna har av länsstyrelserna hittills överlämnats till
regeringen vid utgången av mars månad vaije år. I propositionen föreslås
att länsrapporterna i fortsättningen skall innehålla
— Mål och riktlinjer för statliga regionala myndigheters verksamhet i länet
— Analys av befolknings- och sysselsättningsutvecklingen
— Bedömning av utvecklingen för 5 år
— Planeringstal för år som bestämts av regeringen
— Beskrivning av genomförda samt pågående och planerade planeringsoch
utvecklingsinsatser
— Ändamål för användningen av regionalpolitiska medel
— Övriga statliga medel som tilldelas statliga regionala organ i länet.
Rapporten skall vara utformad så att den kan tjäna som underlag i det
statliga, landstingskommunal och kommunala budgetarbetet.
I propositionen anmäler statsrådet Åsling sin avsikt att föreslå regeringen
att länsstyrelse även i framtiden skall utarbeta en årlig länsrapport med
delvis ny inriktning och utan samma direkta kopplingar till den statliga
budgetprocessen som den hittills haft.
I syfte att få en effektiv sektorssamordning som är väl förankrad i länen
bör sektorsorganeti enligt propositionen i samråd med länsstyrelsen kunna
utarbeta särskilda sektorsplaner eller riktlinjer för sådana
sektorer och frågor som är av betydelse för länets utveckling. Avsikten är
AU 1981/82:23
55
därvid att landstingskommunerna och berörda kommuner skall beredas
tillfälle att delta i det arbetet. En viktig uppgift för sektorsorganet blir att
redovisa hur man tänkt ta hänsyn till regionalpolitiska mål och riktlinjer i
länet i sitt arbete.
Avsikten är vidare att länsstyrelserna skall ges i uppdrag att i samarbete
med länsarbetsnämnderna, utvecklingsfonderna och kommunerna i länen
utarbeta program för den regionala industripolitiken. Programmen
avses bl. a. innehålla riktlinjer för användningen av regionalpolitiska
och andra medel avsedda för näringslivet, geografiska prioriteringar
av samhällets insatser m. m.
Socialdemokraterna anser i sin partimotion 2352 att regeringens
förslag till hur den samläde regionalpolitiska planeringen skall utformas är
oklart. Samtidigt som den fullständiga länsplaneringen föreslås bli nedlagd
förefaller det enligt motionärerna som om regeringens förslag i övrigt
snarast innebären utbyggnad av länsplaneringen. Enligt socialdemokraterna
är emellertid en utbyggnad av planeringen av mindre intresse än att
åtgärder kommer till stånd på grundval av kunskaper som redan finns
dokumenterade. Dessa kunskaper bör kunna vidmakthållas genom en enkel
aktualisering. Det bör ankomma på länsstyrelserna att avgöra om
resultatet av det arbetet skall behöva redovisas i en årlig rapport. Socialdemokraterna
pekar vidare på vikten av att sysselsättningsfrågorna inte
tonas ned i det framtida länsplaneringsarbetet.
Socialdemokraterna motsätter sig att länsstyrelsernas befogenheter förstärks
när det gäller samordningen mellan olika sektorer. Den nuvarande
arbetsfördelningen mellan sektorsmyndigheterna och de för regionalpolitiken
ansvariga organen är enligt motionärerna väl avvägd och bör i stort
sett bibehållas. Att ge länsstyrelserna ett samordningsansvar för löpande
ärenden skulle innebära en sådan förskjutning av ansvarsfördelningen
mellan regionalpolitiken och sektorspolitiken att en effektiv sektorspolitik
äventyras. Sektorsprogram av det slag som beskrivs i propositionen kan i
vissa lägen behövas men de kan innebära en utökning av planeringsarbetet
på länsnivån och en stor risk för ökad byråkratisering av umgänget mellan
länsmyndigheterna.
I den socialdemokratiska motionen påtalas vidare att propositionen inte
tar upp de fackliga organisationernas och näringslivsorganisationernas
medverkan i det framtida länsplaneringsarbetet.
Slutligen föreslår motionärerna att regeringen skall tillkalla en parlamentarisk
utredning med uppgift att lägga fram förslag om en förenklad regionalpolitisk
planering med huvudvikten lagd vid sysselsättningsfrågorna
och därmed näringslivets utveckling. I avvaktan på det utredningsarbetet
föreslår socialdemokraterna att de av regeringen föreslagna förändringarna
av länsplaneringen inte skall genomföras.
Moderata samlingspartiet ifrågasätter i sin partimotion 2289 om
en central planering som länsplaneringen över huvud taget fyller någon
AU 1981/82:23
56
positiv funktion. Regeringens förslag anses vara oklart och vara i avsaknad
av klara besked om länsplaneringens framtida utformning och omfattning.
Den nuvarande länsplaneringen bör enligt motionärerna minskas till
omfattningen och göras mer preciserad och åtgärdsinriktad. Motionärerna
tillstyrker att den fullständiga länsplaneringen tas bort. Samtidigt uttrycks
oro för att regeringens förslag avseende de årliga länsrapporternas roll
skall innbära årliga länsplaneringsomgångar i stället för den avveckling av
länsplaneringen som borde komma till stånd.
I stället förordar moderata samlingspartiet att den årliga rapporten skall
integreras i den årliga budgetframställningen till regeringen. Därmed undviks
den risk för dubbelarbete som regeringens förslag till uppläggning
innebär.
Sammanfattningsvis föreslår motionärerna att riksdagen inte längre skall
ställa krav på kontinuerlig länsplanering vare sig i form av fullständiga
planeringsomgångar eller årliga länsplaner. Verksamheten skall syfta till
att förbättra underlaget för att bedöma länsstyrelsernas årliga budgetäskanden
och därigenom bilda del av underlaget för regeringens regionalpolitiska
bedömningar. Någon årlig länsplanering därutöver bör inte förekomma
på den centrala statsmaktens uppdrag. Moderata samlingspartiet har
även fört fram liknande synpunkter i motion 2058 från den allmänna
motionstiden.
Görel Bohlin m. fl. (m) framhåller i motion 2336 bl. a. att länsplaneringen
bör bedrivas så att hänsyn tas till varierande förutsättningar och regionala
initiativ. De centrala direktiven bör enligt motionärerna begränsas.
Vpk framhåller i sin partimotion 2356 att en väl organiserad och kvalificerad
länsplanering är en nödvändighet. Man motsätter sig därför regeringens
förslag till uppläggning av länsplaneringsarbetet, vilken upplevs som
en reducering av länsplaneringens betydelse.
Även i motion 458 av Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m) från
den allmänna motionstiden framhålls vikten av att länsplaneringsarbetet
görs mera åtgärdsinriktat och mindre omfångsrikt.
Utskottet vill för sin del stryka under den betydelse länsplaneringsarbetet
hittills har haft. Länsplaneringen har varit en hörnsten i regionalpolitiken
och dess betydelse kommer snarast att öka med tanke på de krav på en
effektiv användning av våra ekonomiska resurser som den ekonomiska
situationen ställer. Avvägningar grundade på bedömningar av kostnader
och effekter måste därför göras mellan de många medel som används för
att komma till rätta med de regionala obalanserna. För detta behövs ett
beslutsunderlag bl. a. i form av en regional samhällsplanering för prioriteringar
mellan skilda samhällsinsatser och regioner.
Under åren har viss kritik riktats mot länsplaneringsarbetet. Bl. a. har
man pekat på det mycket omfattande arbete som tidigare har lagts ned på
att ta fram planeringsunderlag i form av statistiska sammanställningar
m. m. Planeringsarbetet har dock efter hand blivit allt mer effektivt och
AU 1981/82:23
57
konkretiserat. Under senare år har också eftersträvats en mer åtgärdsinriktad
planering. Av betydelse i det sammanhanget har varit de särskilda
medel länsstyrelserna förfogat över för projektarbete m. m.
Utskottet tillstyrker förslaget att de stora länsplaneringsomgångarna nu
kan upphöra. Planeringsarbetet kan i fortsättningen bedrivas i andra och
enklare former.
Utskottet ansluter sig även till propositionens förslag till inriktning av
den årliga länsrapporten. Rapporten skall bl. a. omfatta underlag och riktlinjer
för den statliga verksamheten samt en redovisning av hur tilldelade
regionalpolitiska medel avses bli använda.
I likhet med propositionen anser utskottet vidare att sektorssamordningeninom
länen måste effektiveras. Det är därvid av stor betydelse
för länsstyrelsen att få kännedom om på vilket sätt sektorsorganen har
tänkt sig att ta hänsyn till de övergripande riktlinjer som beslutats för länet
i förhållande till sina egna ansvarsområden. Enligt vad utskottet inhämtat
kommer länsdemokratiutredningen i sitt slutbetänkande senare i vår att
föra fram liknande synpunkter.
Ett annat viktigt område för länets framtid är självfallet den industriella
utvecklingen. Det framstår mot denna bakgrund som angeläget att ett
samarbete kommer till stånd mellan länsstyrelse, länsarbetsnämnd, utvecklingsfond
och kommuner m.fl. med syfte att få fram program för
den regionala industripolitiken. Av det anförda framgår att utskottet
ansluter sig till propositionens förslag på denna punkt.
Den kritik som i ett par motioner riktats mot propositionens förslag till
uppläggning av länsplaneringsarbetet utgår bl. a. från uppfattningen att
planeringsarbetet nu skulle bli mer omfattande än hittills. Utskottet vill
med anledning härav stryka under vikten av att arbetet bedrivs på ett
effektivt och smidigt sätt. I sammanhanget bör nämnas att länsstyrelserna
redan i dag i varierande utsträckning bedriver både viss sektorsplanering
och regional industriplanering. Propositionens förslag torde följaktligen
inte innebära att några för länsstyrelserna helt nya aktiviteter påbörjas.
Dessa verksamheter föreslås emellertid få en högre prioritet än i dag.
Utskottet utgår vidare från att nedläggningen av de fullständiga länsplaneringsomgångarna
skall innebära en avsevärd avlastning för länsstyrelserna.
Slutligen bör nämnas att avsikten med regeringens förslag är att planeringens
omfattning och innehåll i högre grad än tidigare skall bestämmas av
vatje enskild länsstyrelse med utgångspunkt från vaije läns specifika problem.
Av det anförda framgår att utskottet anser sig ha anledning utgå från
att länsplaneringsarbetet med den föreslagna inriktningen kommer att innebära
en förenkling och inte en utbyggnad av nuvarande planeringsarbete.
Som framgår av propositionen föreslås att den årliga länsrapporten inte
längre skall kopplas direkt till den statliga budgetprocessen som hittills.
Mot bakgrund av bl. a. att den hittillsvarande ordningen inte inneburit
AU 1981/82:23
58
några större möjligheter till reell påverkan av de aktuella budgetförslagen
tillstyrker utskottet propositionens förslag på denna punkt.
Självfallet kommer emellertid även fortsättningsvis länsplaneringsarbetet
att - när så anses lämpligt - ha kopplingar till den årliga budgetframställningen
från myndigheter m.m. till regeringen. Utskottet vill i detta
sammanhang uttala den förhoppningen att länsplaneringsarbetet tidsmässigt
samordnas i större utsträckning med budgetprocessen. Utskottet har
med detta uttalande delvis tillgodosett önskemålet i motion 2289.
Utskottet tar i detta sammanhang vidare upp den av socialdemokraterna
väckta frågan om näringslivsorganisationernas och de fackliga organisationernas
medverkan i länsplaneringsarbetet. Enligt utskottets uppfattning är
en bred uppslutning inom länet kring länsplaneringen en viktig förutsättning
för ett framgångsrikt arbete. Utskottet utgår därför från att även
parterna på arbetsmarknaden liksom hittills bereds tillfälle att aktivt ta del i
länsplaneringen. Enligt en av regeringen utfärdad kommentar till nu gällande
länsplaneringsförordning kan f. ö. den i vaije län obligatoriska beredningsgruppen
bestående av länsstyrelse, länsarbetsnämnd och utvecklingsfond
kompletteras med representanter för arbetsmarknadens parter.
Härutöver kan nämnas att de utredningar m. m. som ligger till grund för
exempelvis framställningar i länsrapporterna i allmänhet är förankrade hos
bl. a. parterna på arbetsmarknaden, i kommuner m. m.
Som tidigare antytts har länsdemokratiutredningen behandlat länsplaneringssystemet
i det slutbetänkande som inom kort kommer att offentliggöras.
Vidare har riksrevisionsverket för en tid sedan behandlat länsplaneringsarbetet
i en revisionsrapport. Slutligen kan nämnas att frågan har
diskuterats i flera länsprogram. Utskottet avvisar med hänvisning härtill
det socialdemokratiska förslaget om en parlamentarisk utredning om det
regionalpolitiska planeringsarbetet. Som framgår på annan plats i betänkandet
har utskottet funnit det vara mer angeläget att en parlamentarisk
utredning tillsätts för att pröva frågor kring de regionalpolitiska stödformerna
m. m.
Vad utskottet anfört om det fortsatta länsplaneringsarbetets inriktning
med anledning av propositionen och motionerna 2058 och 2289 av moderata
samlingspartiet i dessa delar bör riksdagen godkänna. Motionerna 458,
2336, 2352 samt 2356 avstyrks i motsvarande delar.
I propositionen framhålls att förutsättningarna både organisatoriskt och
vad gäller planeringens innehåll är något annorlunda för länsplaneringen i
storstadsområdena. Industriministern anför bl. a. att det måste ske en
anpassning till de särskilda förhållandena i storstadsområdena när det
gäller såväl samarbetet med kommuner, kommunalförbund och landsting
som planeringens innehåll. Det bör exempelvis vara naturligt att man i
dessa regioner lägger särskild vikt vid frågor som har att göra med kopplingen
mellan regionalpolitik och fysisk planering.
Vidare anmäls i propositionen att den s.k. Göteborgsdelegationen av -
AU 1981/82:23
59
rapporterat sitt arbete och därvid föreslagit att planeringsfrågorna bör
behandlas av den samrådsgrupp som har etablerats mellan länsstyrelserna
i Göteborgs och Bohus, Hallands och Älvsborgs län. Delegationen anser
vidare att planeringsfrågor i storstadsområdet bör rapporteras till regeringen
i den årliga länsrapporten.
Industriministern framhåller att det ankommer på länsstyrelserna att
organisera sitt arbete på lämpligt sätt och att välja de samarbetsformer med
kommunerna och kommunalförbundet i Göteborgsområdet som är mest
ändamålsenliga. Några särskilda föreskrifter om de regionala samarbetsformerna
är därför inte erforderliga.
I ett par motioner berörs förutsättningarna för planeringsarbetet i Stockholms
län. I moderata samlingspartiets partimotion 2289 framhålls att det
är anmärkningsvärt att propositionen inte tar upp de problem som följer av
dubbelplaneringen mellan landstingets regionplanekontor och länsstyrelsen
i Stockholms län. Även i motion 2336 av Görel Bohlin m. fl. (m) påtalas
att i viss mån samma planeringsarbete utförs parallellt hos landstinget,
Stockholms kommun och länsstyrelsen. Motionärerna anser vidare bl. a.
att länsstyrelsens roll ej får låsas så att praktiska lösningar framför allt i
storstadslänen omöjliggörs.
Utskottet delar uppfattningen som förs fram i propositionen att de speciella
förutsättningarna i storstadsområdena måste beaktas i länsplaneringsarbetet.
Det är mot denna bakgrund naturligt att länsplaneringsarbetet
i dessa områden läggs upp på ett sätt som passar de speciella förhållandena
i dessa regioner. Utskottet utgår slutligen från att ansträngningar fortlöpande
görs för att undvika det av motionärerna påtalade dubbelarbetet
inom planeringen i Stockholms län. Denna fråga bör dock enligt utskottets
mening kunna lösas inom regionen i samverkan mellan berörda parter.
Med hänvisning till det anförda bör motionerna 2289 och 2336 i aktuella
delar inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I propositionen behandlas i avsnittet om den regionalpolitiska planeringen
även behovet av informationsunderlag för länsplaneringen.
Bl.a. framhålls betydelsen av statistiskt underlag beträffande
befolkning och sysselsättning m. m. samt behovet av ett prognossystem
med vars hjälp konsekvenserna av olika antaganden om den framtida
utvecklingen kan belysas.
Av särskild betydelse för regional- och sysselsättningspolitiken är enligt
propositionen tillgången till en årlig regionalt finfördelad och heltäckande
sysselsättningsstatistik. Industriministern erinrar därvid om att statistiska
centralbyrån fått i uppdrag att utreda alternativa metoder för framtida folkoch
bostadsräkningar. Detta arbete beräknas vara avslutat under år 1982.
Vidare har statistikutredningen (E 1980:02) i uppdrag att kartlägga all
statlig statistik och göra prioriteringar mellan olika statistikprodukter.
Statistikutredningen räknar med att avsluta sitt arbete före 1983 års utgång.
AU 1981/82:23
60
Utöver de statistiska uppgifter som nämnts, berörs även information om
enskilda företag och myndigheter, deras verksamhet och planer. Den
viktigaste informationskällan för detta är de informella kontakter som tas i
det löpande arbetet och som det är svårt att infoga i ett formaliserat
system. För regeringens vidkommande sker detta informationsutbyte inom
ramen för lokaliseringssamrådet. I propositionen framhålls f. ö. att statistiska
centralbyrån på regeringens uppdrag undersöker möjligheten att delvis
ersätta det nedlagda informationssystemet företag-samhälle (DIS-sy stemet)
med registeruppgifter som inhämtas för statistikproduktionen. Denna
fråga bereds f. n. inom regeringskansliet.
Slutligen nämns i propositionen i denna del att chefen för budgetdepartementet
i propositionen om åtgärder för de små och medelstora företagen
samt om innovationspolitikens inriktning (prop. 1981/82:118) anför att det
för det fortsatta utredningsarbetet om ett basregister för företag och organisationer
är lämpligt att regeringen fattar ett principbeslut om införande
av ett sådant system. SCB bör därvid t. v. få ansvaret för registerhållning
och spridning av uppgifter från detta register.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om
behovet av informationsunderlag för länsplaneringen. Inte minst vill utskottet
stryka under vikten av en förbättrad sysselsättningsstatistik. Utskottet
pekade f. ö. tidigare i år i sitt arbetsmarknadspolitiska betänkande
(AU 1981/82:21) på de påtagliga bristerna i den kommunbaserade sysselsättningsstatistiken.
Det framstår därför som mycket angeläget att det
pågående utredningsarbetet inom statistiska centralbyrån för att ta fram
alternativa metoder för folk- och bostadsräkningar bedrivs skyndsamt.
I avsnittet om den regionalpolitiska planeringen berörs avslutningsvis
frågan om resurserna för länsstyrelsernas regionalpolitiska
arbete. Industriministern framhåller därvid att de föreslagna förändringarna
av det regionalpolitiska planerings- och samordningsarbetet bör
kunna genomföras utan ökad personal. Genom personalutvecklande insatser
inom länsstyrelsen bör genomförandet av de i propositionen föreslagna
förändringarna av planeringsarbetet liksom handläggningen av de regionalpolitiska
medlen kunna underlättas, anförs i propositionen.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen under
denna punkt. Som tidigare redovisats utgår utskottet från att ett förenklat
länsplaneringsarbete kan medföra att resurser frigörs för mer åtgärdsinriktade
insatser.
Planeringsinstrument
Ortsplanen
I samband med behandlingen av 1972 års riktlinjer för regionalpolitiken
antogs en ortsplan (ortsklassificering). Varje kommun tillmäts i ortsplanen
en roll i den regionala strukturen där orter med olika funktioner komplet
-
AU 1981/82:23
61
terar varandra i fråga om service och sysselsättning. Kommunerna indelas
i planen i storstadsområden (numera centra i storstadsområden), primära
centra, regionala centra samt kommuncentra. År 1976 kompletterades
planen med ett antal kommundelscentra inom vissa till ytan stora kommuner
i det inre stödområdet.
År 1979 betonades att ortsplanen borde kompletteras med en kartläggning
av områden som med hänsyn till avstånd och kommunikationer kunde
betraktas som sammanhängande pendlingsregioner (AU 1978/79:23).
Länsstyrelserna fick därefter i uppdrag att i arbetet med länsprogram 1980
ta fram ett underlag för en avgränsning av sådana pendlingsregioner.
I propositionen framhålls att den regionala planeringen i vid mening
måste ha som sin uppgift att lösa regionalpolitiska problem där de uppkommer.
Utgångspunkten måste därvid vara de problem och möjligheter som
finns i resp. län på lång sikt. En del av arbetet är att bygga upp väl
fungerande ortssystem i hela landet. Enligt industriministern kan emellertid
varken de regionala problemen eller lösningarna beskrivas i en grov
ortsklassificering eller andra schematiska framställningar. Den utbyggnad
av samhällsfunktionerna som har skett under senare år kan endast i begränsad
utsträckning hänföras till ortsklassificeringen som styrinstrument.
I propositionen föreslås mot den angivna bakgrunden att arbetet med
ortsstrukturfrågorna i fortsättningen bör göras på den regionala och lokala
nivån efter de prioriteringar som man där bedömer som angelägna och
inom ramarna för tilldelade resurser. Ortsplanen föreslås följaktligen upphöra
som styrinstrument i regionalpolitiken.
Socialdemokraterna yrkar i sin partimotion 2352 att regeringens förslag
avslås på denna punkt. Bl. a. framhålls i motionen att det är viktigt med
större och robusta arbetsmarknader. Ortsplanen har därvid fyllt en viktig
funktion. Den parlamentariska utredning om länsplaneringen som föreslås
av socialdemokraterna bör göra en noggrann analys av planens roll i
regionalpolitiken innan beslut fattas.
Moderata samlingspartiet — som godtar propositionens förslag — framhåller
i partimotion 2289 att det är viktigt att det i stället görs motsvarande
överväganden på lokal och regional nivå.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att ortsplanen upphör som
styrinstrument i regionalpolitiken. Som framhålls i propositionen och motion
2289 bör arbetet med ortsstrukturfrågorna göras på den regionala och
lokala nivån.
Med det anförda avstyrks motion 2352 i denna del. Av utskottets ställningstagande
följer även att motion 458 av Sten Svensson (m) och Karl
Leuchovius (m) — som väcktes under allmänna motionstiden — avstyrks. I
motionen föreslås nämligen en ändring i den nu gällande ortsplanen beträffande
Skövde kommun.
AU 1981/82:23
62
Planeringstal
Sorn ett underlag för den regionala planeringen har riksdagen genom
beslut år 1972 och år 1976 fastlagt planeringstal i form av befolkningsramar
för länen. 1976 års beslut ändrades sedermera av riksdagen år 1980 (AU
1979/80:23). Dessa planeringstal, som f. n. avser år 1985, skall statlig
myndighet enligt särskilt cirkulär använda som underlag för planeringen
inom sitt verksamhetsområde och för beslut av betydelse för samhällsutvecklingen.
I 1980 års beslut pekade riksdagen bl. a. på behovet av en översyn av
planeringstalens roll samt sambandet mellan de styrningsambitioner som
kan inrymmas i planeringstalen och anvisade medel.
Länsstyrelserna har på regeringens uppdrag i Länsplanering 1980 redovisat
förslag till planeringstal för länen år 1990. Regeringens förslag till
planeringstal redovisas i följande tabell. Av tabellen framgår även folkmängden
i länen år 1981, länsstyrelsernas prognoser och planeringstal för
år 1990.
Tabell 2. Folkmängd i länen och riket år 1981 samt prognoser och planeringstal för
folkmängden år 1990.
Län Folkmängd i tusental invånare
år 1981 prognos planeringstal för år 1990
år 1990 länsstyrel- proposisema
tionen
Stockholms |
1536 |
1605 |
1 580-1 605 |
1560 |
|
Uppsala |
245 |
255 |
252 |
252 |
|
Södermanlands |
252 |
255 |
252- |
260 |
255 |
Östergötlands |
393 |
398 |
397- |
403 |
398 |
Jönköpings |
303 |
304 |
303- |
308 |
304 |
Kronobergs |
174 |
172 |
172— |
176 |
174 |
Kalmar |
241 |
241 |
242- |
250 |
242 |
Gotland |
56 |
55 |
54- |
56 |
55 |
Blekinge |
153 |
153 |
154— |
158 |
153 |
Kristianstads |
281 |
294 |
294- |
298 |
294 |
Malmöhus |
743 |
755 |
736- |
783 |
755 |
Hallands |
233 |
245 |
241 — |
248 |
245 |
Göteborgs och Bohus |
711 |
713 |
710— |
725 |
713 |
Älvsborgs |
426 |
432 |
430- |
436 |
432 |
Skaraborgs |
270 |
275 |
275 |
275 |
|
Värmlands |
283 |
283 |
282- |
288 |
284 |
Örebro |
274 |
272 |
272- |
281 |
274 |
Västmanlands |
259 |
256 |
261 — |
265 |
259 |
Kopparbergs |
286 |
291 |
285— |
302 |
291 |
Gävleborgs |
294 |
290 |
293- |
298 |
294 |
Västernorrlands |
267 |
265 |
270- |
278 |
268 |
Jämtlands |
135 |
137 |
138— |
144 |
137 |
Västerbottens |
245 |
249 |
248- |
260 |
249 |
Norrbottens |
267 |
258 |
267- |
273 |
267 |
Mittvärde |
|||||
Summa för riket |
8323 |
8448 |
8520 |
8430 |
De totala befolkningssiffrorna visar att befolkningsökningen under 1980-talet i riket beräknas bli relativt begränsad. Som framhålls i propositionen
AU 1981/82:23
63
skulle t. o. m. utvecklingen under innevarande år vända till en befolkningsminskning
om någon nettoinvandring inte skulle förekomma.
Av tabellen framgår vidare att regeringens förslag till planeringstal avviker
från länsstyrelsernas prognoser för i huvudsak vissa skogslän samt
Stockholms och Uppsala län.
Beträffande Stockholms län framhålls bl. a. att den tidigare stabila befolkningsutvecklingen,
med en tillväxt som svarar mot förändringen till
följd av ett mindre födelseöverskott och en viss nettoinvandring, under de
senaste åren ersatts av en kraftigare ökning.
Industriministern anför att behovet av arbetskraft i servicesektorn i
första hand bör tillgodoses genom dämpning av sådan verksamhet som inte
oundgängligen behövs för länets egna behov. När det gäller den industriella
verksamheten framhålls i propositionen att Stockholmsregionen har ett
sådant läge och så gynnsamma förutsättningar i övrigt att regionen alltid
kommer att vara attraktiv för stora delar av industrin. Det bör därför vara
möjligt att i större utsträckning än under de senaste åren arbeta för utflyttning
av viss industriell verksamhet från Stockholms län till regioner som
har större behov av sådan verksamhet. Länet har vidare en större privat
tjänstesektor än vad som svarar mot befolkningsandelen. Ett fortsatt arbete
med att få en spridning av sådan verksamhet anses därför vara angelägen.
Mot bakgrund av det anförda föreslås - som framgår av tabellen — att
den statliga planeringen för Stockholms län inriktas mot en folkmängd på
1 560000 invånare år 1990, dvs. 20000 färre än enligt länsstyrelsens lägsta
nivå för planeringstalet.
En dämpad tillväxt i Stockholms län förutsätts vidare påverka utvecklingen
i Uppsala län, varför regeringens förslag i likhet med länsstyrelsens
förslag till planeringstal ligger något under prognosen.
I propositionen förordas slutligen för Norrbottens län en inriktning av
planeringen som svarar mot en åtminstone oförändrad folkmängd under
1980-talet. Industriministern framhåller bl. a. att det är en viktig uppgift för
regionalpolitiken att åstadkomma en positiv utveckling i Norrbottens län
under 1980-talet.
Om det visar sig nödvändigt, t. ex. beroende på förändringar i utvecklingen
för riket, bör enligt propositionen liksom hittills planeringstalen
kunna justeras. Det ankommer på länsstyrelserna att årligen se över länets
prognoser för den närmaste femårsperioden samt för den tidpunkt som den
långsiktiga planeringen inriktas mot.
Regeringens förslag till planeringstal godtas av den socialdemokratiska
partimotionen 2352 utom på en punkt. För Stockholms län föreslås nämligen
att planeringen skall inriktas mot det lägre av länsstyrelsens förslag,
dvs. 1580000. I övrigt framhåller socialdemokraterna att regeringen med
beaktande av riktlinjerna bör kunna besluta om befolkningstal för länen
och successivt göra de anpassningar som kan behövas.
AU 1981/82:23
64
I motion 458 av Sten Svensson (m) och Kari Leuchovius (m) från den
allmänna motionstiden föreslås att planeringstalet för Skaraborgs län skall
fastställas till 275000, dvs. i överensstämmelse med det förslag som nu
läggs fram i propositionen. Motionen är därmed tillgodosedd.
Slutligen kan nämnas att synpunkter på bl. a. befolkningsutvecklingen i
Stockholms län även tas upp i motion 2336 av Görel Bohlin m. fl. (m). Den
motionen behandlar utskottet huvudsakligen senare i framställningen i
samband med en länsgenomgång.
Utskottet tillstyrker de planeringstal som regeringen lägger fram i propositionen.
De markeringar som görs beträffande främst Stockholms och
Norrbottens län är enligt utskottets bedömning väl motiverade. Utskottets
ställningstagande innebär följaktligen att utskottet avstyrker det socialdemokratiska
förslaget att den statliga planeringen i Stockholms län bör
inriktas mot ett med 20000 invånare högre befolkningstal. Stockholms län
skulle med socialdemokraternas förslag ta i anspråk ca 41 % av den begränsade
totala befolkningsökningen i riket. Detta förutsätter en lägre ambition
i bl. a. skogslänen. Utskottet kan inte ställa sig bakom en sådan utveckling.
Det socialdemokratiska förslaget härom i motion 2352 avstyrks med hänvisning
till det anförda.
Samhällssektorernas roll i regionalpolitiken
I propositionen görs en genomgång av den roll ett antal samhällssektorer
har för regionalpolitiken samt redovisas förslag till hur samverkan mellan
regionalpolitiken och sektorspolitiken på skilda områden skall kunna utvecklas.
Tyngdpunkten i arbetet skall liksom hittills ligga i länen. För att få
en effektiv samordning föreslås sektorsprogram av vilka det bör framgå
bl. a. hur sektorsorganet avser att ta hänsyn till regionalpolitiska mål och
riktlinjer för resp. län. Industriministern framhåller att han senare avser
föreslå regeringen att ett sådant sektorsprogram skall utarbetas för den
regionala industripolitiken. Frågan om ett sådant sektorsprograms roll i
regionalpolitiken har utskottet behandlat i avsnittet om länsplaneringen.
Formerna för samverkan mellan länsstyrelser och berörda regionala och
centrala sektorsorgan beskrivs också vad gällerjord- och skogsbrukspolitiken,
energipolitik samt utbildning och forskning.
Industripolitiken
När det gäller industripolitiken erinrar industriministern i propositionen
om att en rad åtgärder har vidtagits under de senaste åren för att stärka
industrins konkurrenskraft - det gäller både på det allmänekonomiska och
industripolitiska området.
Det erinras i propositionen om att, även om industrisysselsättningen på
sikt stagnerar, det hela tiden sker investeringar och andra förändringar
som innebär möjligheter att påverka industrins lokalisering. I samman
-
AU 1981/82:23
65
hanget redovisas också den förskjutning som sedan en tid sker i fråga om
industriföretagens investeringar från byggnader och maskiner till s.k.
mjuka investeringar i forskning och utveckling, marknadsföring m. m. Det
framhålls vidare att de regionalpolitiska insatserna i ökad utsträckning
måste inriktas på att stödja företagens produktutveckling och marknadsföring
och erinras om att lokaliseringslån sedan år 1979 kan lämnas för
sådana investeringar. Även offertstöd kan här användas.
Behandlingen av strukturkriser tas särskilt upp. Därvid hänvisas till de
riktlinjer som riksdagen godkände i samband med 1981 års beslut om
industripolitiken. Enligt dessa bör de problem som strukturomvandlingen
skapat i första hand bemästras genom insatser av företagen själva, i andra
hand genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt i tredje hand genom
regionalpolitiska insatser, i särskilda fall och undantagsvis genom särskilda
bransch- och företagsstöd. I sammanhanget erinras också om den kommitté
(I 1981:03) som tillkallats för att utreda förutsättningarna för s.k.
trygghetsfonder.
I den socialdemokratiska partimotionen 2352 görs också en genomgång
av olika sektorers roll i regionalpolitiken. Därvid hänvisas till
partimotioner för skilda sektorer med förslag av regionalpolitisk betydelse
som behandlas i annat sammanhang. Detta gäller för industrin inkl. statliga
företag, gruvindustrin, bostadsbyggandet samt energi- och trafikfrågor.
När det gäller industripolitiken poängterar de socialdemokratiska motionärerna
att en förutsättning för att åstadkomma full sysselsättning och
regional balans är att svensk industri kan komma ur det svaghetstillstånd
den har befunnit sig i sedan åtskilliga år tillbaka. Man har därför i annat
sammanhang tagit fram ett program som innebär en kraftig stimulans av
den svenska industrin.
Industripolitikens huvuduppgift är enligt motionen att lägga grunden för
industriell utveckling på längre sikt. Omställnings- och anpassningsprocessen
bör emellertid ske i former som är acceptabla för de människor som
berörs. Detta fordrar både arbetsmarknads- och industripolitiska åtgärder.
Basindustrins betydelse poängteras särskilt. Man påpekar att den måste
värnas. Den svarar för en betydande del av industrins sysselsättning och
produktion samt är en viktig marknad för den övriga industrin, t. ex.
verkstadssektorn. Betydande delar av den har också goda utvecklingsmöjligheter.
I den socialdemokratiska partimotionen stryks vidare under den betydelse
som planeringen har för den industriella utvecklingen, dels för att
den kan ge en god handlingsberedskap, dels för att den kan vara ett medel
för ökad samverkan mellan samhället, de anställda och företagen. När det
gäller den regionala nivån föreslås i motion 2352 att till varje länsstyrelse
skall knytas en beredningsgrupp för fortlöpande samråd mellan näringsliv
och samhälle. I gruppen skall finnas företrädare för länsstyrelse, landsting,
länsarbetsnämnd, utvecklingsfond, fackliga organisationer och näringsliv.
5 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23
AU 1981/82:23
66
I motion 2352 poängteras också vikten av att de regionalpolitiska insatserna
utformas med hänsyn till förskjutningarna i industrins investeringar
från byggnader och maskiner till forskning, utveckling och marknadsföring.
Man pekar också på att de senare insatserna i företagen är fördelade
ogynnsamt över landet sett ur regionalpolitisk synvinkel. I motionen föreslås
därför mer systematiska försök att kombinera stöd från STU och
industrifonden med regionalpolitisk! stöd genom användning av offertstöd
för dessa ändamål. Vidare föreslås i motionen att industrifonden samt de
nyinrättade samhällsägda utvecklingsbolagen inom områdena energi, miljövård
och transportsystem i sin fortsatta verksamhet beaktar regionalpolitiska
synpunkter.
Näringsutskottet har yttrat sig (NU 1981/82:8 y) över de här
refererade socialdemokratiska yrkandena. Därvid erinras om att offertstöd
redan kan användas för stöd till teknisk utveckling på det sätt som föreslås
i motion 2352.
Vad angår industrifondens och de nationella utvecklingsbolagens möjligheter
att beakta regionalpolitiska synpunkter i sitt arbete framhåller näringsutskottet
att med hänsyn till att de berörda institutionerna har varit
verksamma endast en kortare tid bör riksdagen inte nu fatta beslut om en
ändrad inriktning av deras verksamhet. Det erinras f. ö. om att industrifonden
redan i flera fall beslutat om stöd till utvecklingsprojekt som har stor
regionalpolitisk betydelse bl. a. i malmfälten, Luleå och Lesjöfors. De
aktuella yrkandena i motion 2352 avstyrks av näringsutskottet. De socialdemokratiska
ledamöterna i näringsutskottet anför i en avvikande mening
att förslaget i motion 2352 om att offertstödet skall kunna användas i
kombination med stöd från STU bör tillstyrkas.
Arbetsmarknadsutskottet har redan i anslutning till sina uttalanden
om förutsättningarna för regionalpolitiken understrukit den stora roll
industriutvecklingen har för regionalpolitiken. I det sammanhanget har
utskottet också beskrivit den ekonomiska politik som f. n. förs för att få till
stånd en bättre industriutveckling. Utskottet begränsar sig därför i detta
sammanhang till att kommentera ovannämnda yrkanden i motion 2352.
Vad först gäller förslaget om en beredningsgrupp vid länsstyrelsen för
samråd mellan näringsliv och samhälle kan en sådan säkert i många fall
vara en lämplig form för samverkan. Enligt gällande länsplaneringsförordning
(1979:632) skall för samverkan mellan länsstyrelsen, länsarbetsnämnden
och den regionala utvecklingsfonden finnas en beredningsgrupp
för samverkan i länsplaneringsfrågor. Det föreskrivs vidare att samverkan
skall ske med bl. a. fackliga organisationer och näringslivsorganisationer i
resp. län. I förordningen om regionalpolitisk! stöd föreskrivs att nämnda
grupp skall kompletteras med företrädare för arbetsmarknadens parter när
stödärenden bereds. Så kan givetvis, om länsstyrelsen finnér det lämpligt,
ske även vid behandling av frågor inom länsplaneringen. Utskottet konstaterar
mot bakgrund av vad som här redovisats att en samrådsgrupp som
AU 1981/82:23
67
tillgodoser i varje fall huvuddelen av de önskemål som förs fram i motionen
redan finns vid länsstyrelserna. Att närmare styra sammansättning, arbetsuppgifter,
arbetsformer m. m. för denna grupp utöver vad som sker i nyss
nämnda förordningar är enligt utskottets mening olämpligt. Avgöranden i
frågor av detta slag får tas på länsnivå med beaktande av de skilda förutsättningar
som finns i olika län.
Såväl i propositionen som i motion 2352 poängteras den betydelse det
regionalpolitiska stödet till teknisk utveckling har mot bakgrund av den
förskjutning som f. n. sker mot en ökning av denna typ av investeringar
inom företagen. Utskottet stödjer industriministerns uttalande om att de
regionalpolitiska insatserna i ökad utsträckning måste inriktas på att stödja
företagens produktutveckling och marknadsföring. Utskottet utgår ifrån
att den utredning som förordats i det föregående om regionalpolitikens
framtida inriktning och omfattning även tar upp dessa frågor till behandling.
Vad gäller socialdemokraternas yrkande om offertstöd till teknisk utveckling
kan arbetsmarknadsutskottet i likhet med näringsutskottet konstatera
att sådant stöd redan kan lämnas för sådant ändamål. Enligt vad
arbetsmarknadsutskottet har inhämtat har också överläggningar redan
skett mellan industridepartementet och STU om utnyttjandet av denna
möjlighet. Utskottet vill dessutom erinra om att offertstöd kan lämnas till
företag som bedriver produktutveckling utanför stödområde om det sker
på villkor att tillverkningen av den färdiga produkten sker inom nuvarande
stödområde 4—6, dvs. motsvarande i huvudsak de föreslagna stödområdena
A-C. Motion 2352 behöver i denna del därför inte föranleda någon
åtgärd.
När det gäller socialdemokraternas yrkande att de samhällsägda utvecklingsbolagen
och industrifonden skall beakta regionalpolitiska synpunkter
vill utskottet anföra följande. De berörda utvecklingsbolagen är lokaliserade
till Östersund. Den näreffekt som alla företagslokaliseringar ger bör ge
resultat även i detta fall. 1 fråga om industrifonden vill utskottet erinra om
att fonden redan har gett stöd tili flera projekt av regionalpolitisk betydelse
och utgår från att så blir fallet även i framtiden. Med det anförda avstyrks
motion 2352 i motsvarande del.
I likhet med näringsutskottet avstyrker arbetsmarknadsutskottet alltså
motion 2352 i de ovan behandlade delarna.
Jordbruks- och skogsbrukspolitiken
I propositionen erinras om att både jordbruket och skogsbruket har stor
regionalpolitisk betydelse. När det gäller jordbruket lämnas därför
sedan länge ett särskilt stöd i norrlandslänen. En översyn av stödet sker
f. n. i en särskild kommitté (Dir. 1981:17). Utöver det rent jordbruksinriktade
stödet till jordbruksföretag lämnas stöd också inom ramen för glesbygdsstödet.
I fråga om skogsbruket gäller att det enligt 1979 års
AU 1981/82:23
68
riktlinjer för skogspolitiken i princip skall vara självfinansierat och att
kraven i skogsvårdslagstiftningen skall tillgodoses utan statligt stöd. Stöd
kan dock lämnas om främst regionalpolitiska skäl talar för en skogsvård av
bättre kvalitet. Stödet är i vissa delar differentierat med hänsyn till klimatologiska
och geologiska förutsättningar. Ett särskilt skogligt stödområde
har lagts fast.
Industriministern konstaterar att genom länsplaneringen och de riktlinjer
som sektorsmyndigheterna har eller väntas utfärda för medverkan i
denna planering finns det förutsättningar både vad gäller jordbruket och
skogsbruket för ett från regionalpolitiska utgångspunkter inriktat arbete.
Enligt den socialdemokratiska partimotionen 2352 hotas den regionala
balansen i många orter i skogslänen av att en otillräcklig avverkning,
eftersläpning av återväxtåtgärder, röjningar och gallringar har medfört en
akut råvarubrist för många industrier. Man har därför i annat sammanhang
lagt fram ett handlingsprogram för skogsnäringen innefattande bl. a. lagstadgad
möjlighet att ålägga skogsägare avverkning, skärpt skogsvårdslagstiftning
och obligatoriska skogsvårdsplaner. Vidare har krävts en utredning
om ekonomiska styrmedel för att uppnå en jämnare avverkning och
tryggare sysselsättning.
Per Petersson m. fl. (m) föreslår i motion 1529 att försök i stor skala med
skogsuttag och även skogsförnyelse skall genomföras inom statliga skogar
kring den s. k. skogsodlingsgränsen.
I motion 2334 av Axel Andersson m.fl. (s) krävs program för ett aktivt
utnyttjande av skogsmarken inom stödområdena A och B samt att regeringen
lägger fram behövliga förslag. Vidare föreslås att motionen överlämnas
till den pågående allmänningsutredningen.
Utskottet delar industriministerns syn på jordbruks-, skogsbruks- och
fiskeripolitikens betydelse för regionalpolitiken och stödjer vad som sägs i
propositionen om hur dessa sektorer bör medverka i regionalpolitiken.
Mot den bakgrunden begränsar utskottet sin kommentar i övrigt till de
aktuella motionsyrkandena.
Vad först gäller motion 1529 om försök i stor skala med skogsuttag kring
skogsodlingsgränsen m.m. har liknande förslag flera gånger behandlats av
jordbruksutskottet. Detta utskott anförde i sitt betänkande 1980/81:25 att
man inte hade något emot att möjligheterna till sådana uttag prövas om det
finns områden där så får ske med hänsyn till återväxtprobiem, naturvårdsintressen
m. m. Arbetsmarknadsutskottet har inte anledning att ha en
annan uppfattning. Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av
motionen synes dock inte vara påkallad.
Jordbruksutskottet har yttrat sig (JoU 1981/82: 3 y) över bl. a. förslagen i
motion 2334 om allmännings skogar m.m. och framhåller i fråga om
häradsailmänningar och allmänningsskogar i Norrland och Dalarna att den
pågående utredningen om dessa (Jo 1979:04) skall undersöka bl. a. vilka
möjligheter det kan finnas att i framtiden använda medel från avkastningen
AU 1981/82:23
69
från ifrågavarande skogsbruk så att de kommer bygden till godo. Jordbruksutskottet
anser vidare att motion 2334 bör överlämnas till nyss
nämnda utredning för överväganden. Arbetsmarknadsutskottet har samma
mening. Regeringen bör underrättas härom. Motionen avstyrks i övrigt.
Utbildning och forskning
När det gäller utbildningsområdet lämnas i propositionen en redogörelse
för samverkan mellan planeringen inom denna sektor och regionalpolitiken.
Det erinras också om att regeringen i annat sammanhang kommer att
lägga fram förslag till vissa förändringar av statsbidragen till grundskolan
som innebär större flexibilitet när det gäller möjligheterna att bibehålla
eller nyetablera skolor. Såvitt utskottet kan se tillgodoser en sådan ordning
för grundskolans del de krav på en mera flexibel skolplanering som framförs
i moderata samlingspartiets partimotion 2289. När det gäller gymnasieskolan
vill utskottet erinra om att riksdagen under 1981 antog nya
riktlinjer för planering och dimensionering av kursutbudet m.m., vilka
innebär ökat regionalt inflytande (prop. 1980/81:107, UbU 1980/81:38,
rskr 1980/81:395). Enligt vad utskottet har erfarit pågår f. n. inom skolöverstyrelsen
(SÖ) ett utvecklingsarbete för att finna former för att på
lämpligt sätt göra anpassningar av det regionala utbildningsutbudet till
resp. regions efterfrågan på arbetskraft. Motionen torde i denna del alltså
inte fordra någon ytterligare åtgärd.
För att ge stöd till utvecklingen av näringslivet avser regeringen senare
att ge uppdrag åt SÖ att efter samråd med statens industriverk m. fl. låta
utarbeta och fastställa kursplaner för företagareutbildning inom bl. a. komvux.
Det erinras i propositionen också om att högskoleenheter nu finns på 23
orter i landet samt att Skövde och Halmstad föreslås bli självständiga
högskolor i årets budgetproposition (bil. 12). En viktig uppgift för högskolorna
i regionalpolitiken är enligt propositionen att främja näringslivets och
samhällsfunktionernas utveckling. Två verksamheter inom högskolan bör
kunna få stor betydelse i detta hänseende, nämligen de s. k. kontaktsekretariaten
som finns vid större högskolor och den försöksverksamhet som
bedrivs inom ramen för forskningssamverkanskommittén (FOSAM). I
båda fallen är verksamheten inriktad på att stödja små och medelstora
företag.
Utskottet återkommer till forskningen kring regionalpolitiken.
Energipolitiken
När det gäller energifrågornas betydelse för regionalpolitiken koncentreras
redovisningen i propositionen till de frågor som främst hanteras på
länsnivån. Här erinras om den kartläggning av tillgångar och efterfrågan på
de viktigaste inhemska bränslena — skogsenergi och torv — som länsstyrelserna
har gjort. Undersökningen visar att en ökad användning av in
-
AU 1981/82:23
70
hemska bränslen kan få väsentlig betydelse för utvecklingen av vissa
glesbebyggda regioner. Produktion av inhemska bränslen skulle enligt
länsstyrelsernas bedömningar kunna ge upp till 7 000 årsverken kring år
1990 varav ungefär två tredjedelar skulle tillfalla skogslänen och där främst
inlandet.
Socialdemokraterna tar också upp energifrågorna i sin partimotion 2352.
Där framhålls att en detaljerad plan för oljeersättning måste utformas. Så
länge en sådan plan inte presenteras kommer enligt motionärerna den
naturliga satsningen på inhemska bränslen i skogslänen att försenas. Det är
enligt motionen också viktigt att energiinvesteringarna blir en naturlig del
av ansträngningarna att öka sysselsättningen. Regeringen bör därför snarast
ge ansvariga myndigheter i uppdrag att i samverkan med kommunerna
ställa samman en projektreserv inom energiområdet. En sådan skulle
enligt motionärerna vara ett värdefullt stöd i de regionalpolitiska strävandena.
Utskottet noterar för sin del att det redan ingår i arbetsmarknadsverkets
ordinarie arbete att årligen upprätta en projektreserv. Någon åtgärd med
anledning av motionen behöver därför inte vidtas.
Moderata samlingspartiet föreslår i sin partimotion 2289 att - som
komplement till de generellt verkande åtgärder som de föreslår — elenergiskatten
i stödområde A tas bort. Kostnaderna härför uppskattas grovt
räknat till ca 50 milj. kr. vilket enligt motionärerna kan finansieras genom
en omfördelning inom den regionalpolitiska budgeten.
Skatteutskottet har yttrat sig (SkU 1981/82:5 y) över detta yrkande i
motionen och därvid avstyrkt att en differentiering av energiskatten används
som regionalpolitisk! medel. Det anförs i yttrandet att de medel som
motsvaras av de uteblivna skatteinkomsterna bör kunna användas på ett
effektivare sätt inom regionalpolitikens ramar. Ledamöterna från moderata
samlingspartiet i skatteutskottet har avgivit avvikande mening och anför
därvid att ett borttagande av elskatten i stödområde A är väl värt att pröva.
Arbetsmarknadsutskottet avstyrker mot bakgrund av skatteutskottets
yttrande förslaget i motion 2289 om borttagande av elenergiskatten i
stödområde A.
Trafikpolitik
I 1979 års beslut om trafikpolitiken (prop. 1978/79:99, TU 1978/79:18
rskr 1978/79:419) fastslogs att målet för trafikpolitiken bör vara att erbjuda
medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande
trafikförsöijning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader och under
beaktande av bl. a. regionalpolitiska förutsättningar.
När det gäller trafikplaneringen konstateras i propositionen - med anledning
av en utvärdering som transportrådet (TPR) har gjort av den
regionala trafikplanering som bedrivits i länen — att länsstyrelserna även i
fortsättningen har en viktig funktion att fylla när det gäller att samordna
AU 1981/82:23
71
trafikfrågorna i länen med den övriga regionala samhällsplaneringen. Det
erinras emellertid om att genom att länshuvudmän har etablerats på persontrafikområdet
och yrkestrafiklagstiftningen har förenklats har länsstyrelsernas
uppgifter på kollektiv- och yrkestrafikens områden minskat.
Vidare framhålls i propositionen att transportstödet till Norrland m. m.
är ett viktigt medel för att etablera och upprätthålla en mer differentierad
arbetsmarknad i regionalpolitisk! prioriterade områden.
Vad först gäller trafikplaneringen framhåller socialdemokraterna i motion
2352 att det besvärliga finansiella läge som landet har försatts i medför
att behovet av samordning mellan trafikgrenarna har blivit mera uttalat än
tidigare. En av hörnstenarna i 1979 års trafikpolitiska beslut är enligt
motionärerna att få till stånd en bättre samordning mellan de skilda trafikgrenarna.
Man säger sig mot den bakgrunden inte kunna godta vad som
sägs i propositionen om den trafikpolitiska planeringens utformning. En
fortsatt regional trafikplanering i länen förordas. I motion 1027 av Rune
Torwald (c) och Gösta Andersson (c) yrkas att länshuvudmännen som
svarar för persontrafiken även bör handha trafikplaneringen inom detta
område medan länsstyrelserna bör svara för planeringen när det gäller
godstrafiken.
Trafikutskottet har yttrat sig (TU 1981/82:2 y) över propositionen och
motion 2352 i denna del, och framhåller därvid att de uttalanden och
förslag om trafikplaneringen som lämnas i propositionen är väl förenliga
med 1979 års trafikpolitiska beslut. Motionen avstyrks därför i denna del.
Socialdemokraterna har avgivit avvikande mening och stödjer därvid motionens
förslag om en fortsatt regional trafikplanering.
Arbetsmarknadsutskottet har i det föregående strukit under att regionalpolitiken
måste omfatta alla viktigare samhällssektorer och därmed även
trafikpolitiken. Härför krävs en trafikplanering som kan samverka med
regionalpolitiken. Förutsättningarna för denna planering har som framhålls
i propositionen ändrats dels genom tillkomsten av särskilda länshuvudmän
för den kollektiva persontrafiken, dels genom att länsstyrelsernas uppgifter
på yrkestrafikens område har minskat. Det finns emellertid fortfarande
behov av trafikplanering på regional nivå. Behovet av en sådan planering
liksom förutsättningarna för den varierar emellertid mellan länen. Det
bör därför ankomma på länsstyrelserna att bestämma trafikplaneringens
omfattning och inriktning inom resp. län och därvid också beakta de
regionalpolitiska intressena. Med det anförda avstyrker utskottet motion
2352 i aktuell del. Motion 1027 om planeringen inom persontrafikens
område får anses tillgodosedd med vad utskottet har anfört ovan och bör
alltså inte föranleda någon ytterligare åtgärd.
Även transportstödet som nyligen behandlats av trafikutskottet
(TU 1981/82:23) tas från regionalpolitiska utgångspunkter upp i några
motioner. I socialdemokraternas partimotion 2352 yrkas sålunda på följande
ändringar i den utformning av transportstödet som riksdagen beslu
-
AU 1981/82:23
72
tade hösten 1981 (TU 1981/82:5). Transportstödet bör utgå med följande
procentandelar vid transporter över 250 km:
Inlandskommunerna i Norrbottens och Västerbottens län
samt Strömsunds kommun i Jämtlands län, vid avstånd
- Inskränkningen i transportstödet till sågade trävaror bör utformas så att
undantag görs för de sågverksföretag vid Norrlandskusten som arbetar
under samma förutsättningar som inlandssågverken,
- stöd till järn- och stålprodukter återinförs,
- stöd bör fortsättningsvis utgå till hyvlade trävaror.
Anslaget till transportstöd föreslås av socialdemokraterna bli höjt med
30 milj. kr. för att täcka kostnaderna för de föreslagna ändringarna.
I motion 2341 av Filip Johansson (c) och Arne Lindberg (c) föreslås
samma förändringar i nuvarande transportstöd som i motion 2352. Olle
Westberg m. fl. (s) kräver i motion 2357 att Hofors och Ockelbo kommuner
i Gävleborgs län skall inordnas i transportstödområdet. Vidare föreslår
Eva Winther (fp) i motion 2358 att riksdagen skall begära att regeringen
granskar konsekvenserna av nuvarande avgränsningsregler för transportstödet
varefter nytt förslag bör föreläggas riksdagen.
Trafikutskottet har i tidigare nämnda yttrande tagit upp också yrkandena
om ändringar i transportstödet och därvid avstyrkt dessa. Socialdemokraterna
i trafikutskottet har avgivit avvikande mening och uttalar sig för
förslagen i motion 2352. En representant för folkpartiet stödjer likaså i
avvikande mening ovan beskrivna yrkande i motion 2358.
Arbetsmarknadsutskottet har att göra sin bedömning från en annan
utgångspunkt än trafikutskottet. Utskottet vill därvid betona den betydelse
transportstödet har när det gäller att förbättra förutsättningarna för näringslivet
inom de områden där man med bl. a. regionalpolitisk! stöd försöker
stimulera bl. a. industriutvecklingen. Utskottet vill också peka på att
transportstödet till en del har generell karaktär samt erinra om det uttalande
som har gjorts tidigare i detta betänkande om önskvärdheten av en
förskjutning mot ett större inslag av sådana medel. Det är från den utgångspunkten
naturligt att transportstödet tilldelas en större roll i den framtida
regionalpolitiska medelsarsenalen. Även utvecklingsproblemen i vissa
landsdelar talar för att vissa ändringar görs av transportstödet.
Vad först gäller frågan om stödberättigade transporter delar utskottet
uppfattningen i motionerna 2341 och 2352 att stöd bör lämnas för hyvlade
trävaror samt järn- och stålprodukter på sätt som tidigare har skett. Stöd
skall också i fråga om sågade trävaror utgå till de sågar längs Norrlands
-
över 70 mil
Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, övriga
delar
Västernorrlands län
De delar av Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs
län som omfattas av transportstödet
35%
25%
50%
15%
AU 1981/82:23
73
kusten som arbetar under samma förutsättningar som inlandssågarna. Detta
innebär att de stora s. k. bulksågverken bör undantas från stöd. Utskottets
ställningstagande på denna punkt innebär att motionerna 2341 och
2352 tillstyrks i motsvarande delar.
I fråga om transportstödets storlek är utskottet däremot inte villigt att
tillmötesgå nyss nämnda motioner på det sätt som krävs i motionerna.
Transportstödet utgår f. n. som återbetalning av erlagda frakter med följande
procentsatser:
Transport |
Transportstödzon |
3 |
4 |
5 |
|
251-400 |
10 |
10 |
10 |
10 |
10 |
401-700 |
10 |
20 |
25 |
30 |
30 |
701 — |
10 |
20 |
25 |
30 |
50 |
Transportstödzonerna framgår av karta 8. För att åstadkomma den
förstärkning av transportstödet som utskottet av regionalpolitiska skäl vill
förorda bör vissa justeringar göras i ovanstående procentsatser. Avsikten
härmed är att ytterligare stödja näringslivet i de delar av landet som ligger
långt från huvudmarknaderna för industriprodukter och som f. n. har särskilda
utvecklingsproblem. Utskottet föreslår att transportstödet ändras på
sätt som framgår av nedanstående tabell
Transport |
Transportstödzon |
3 |
4 |
5 |
|
251-400 |
10 |
10 |
10 |
10 |
10 |
401-700 |
10 |
20 |
30 |
35 |
35 |
701 — |
10 |
20 |
30 |
35 |
50 |
Med detta förslag till ändringar i transportstödet torde syftet med motion
2358 i motsvarande del vara tillgodosett. Motionen bör i denna del därför
inte föranleda någon ytterligare åtgärd. Motionerna 2341 och 2352 i här
aktuella delar avstyrks.
Några ändringar av transportstödzonerna är utskottet inte berett förorda.
Motion 2357 avstyrks därför.
Eftersom transportstödet betalas ut i efterhand bör de förändringar som
utskottet har förordat kunna träda i kraft retroaktivt från den 1 mars 1982.
Härmed undviks att stöd temporärt lämnas enligt oförmånligare grunder än
som gällde tidigare.
Utskottet beräknar kostnaderna för ändringarna i transportstödet till
knappt 25 milj. kr. räknat för helt år. Kostnaderna för innevarande budgetår
får täckas genom överskridande på redan anvisat anslag. I fråga om
kostnaderna för budgetåret 1982/83 bör regeringen efter en mera noggrann
beräkning återkomma med förslag till medelsanvisning på tilläggsbudget 1
för år 1982/83. Eftersom de kostnadsökningar som här förordas är klart
regionalpolitisk! motiverade bör de räknas av mot den ram för beslut om
AU 1981/82:23
Karta 8
Indelning av landet i
transportstödzoner
år 1982
HON 5
AU 1981/82:23
75
regionalpolitisk! stöd som gäller för femårsperioden 1979/80-1983/84. Mot
bakgrund av vad här har anförts avstyrks yrkandet i motion 2352 om
anvisande av medel för transportstödet under budgetåret 1982/83.
Vad utskottet här har anfört om stödberättigade transporter, transportstödets
storlek och kostnaderna för ändringarna i transportstödet bör
regeringen underrättas om.
Statlig verksamhet
Inom statlig verksamhet sysselsätts f. n. knappt 445 000 personer, varav
275000 vid statliga myndigheter och knappt 170000 vid affärsverken.
Mellan åren 1975 och 1980 ökade antalet anställda vid statliga myndigheter
med 13 % - en tillväxt som har bromsats upp under de senaste budgetåren.
Ökningen vid affärsverken var under motsvarande period 3 %.
Det framgår av redovisningen i propositionen att sysselsättningen inom
statlig verksamhet — trots de omfattande omlokaliseringar som har skett
under 1970-talet - är ojämnt fördelad över landet. I Stockholms län
uppgick antalet statligt anställda år 1980 till 84 per 1000 invånare. Motsvarande
tal för övriga län var vid samma tidpunkt 33.
En decentralisering av beslut har skett på vissa myndighetsområden
vilka i några fall lett till en omorganisation av den centrala myndigheten,
t. ex. SÖ och socialstyrelsen, som innebär att sysselsättningen i Stockholm
kan minskas.
Denna ojämna fördelning av den statliga sysselsättningen och den starka
tillväxten i Stockholmsregionen samt behovet av insatser i de sysselsättningssvaga
delarna av landet gör enligt propositionen en fortsatt omfördelning
av central statlig verksamhet önskvärd. Det påpekas att decentraliseringsdelegationen
arbetar med att finna verksamheter som kan lokaliseras
utanför Stockholmsregionen.
Industriministern meddelar i sammanhanget att han snarast avser föreslå
regeringen att vissa större centrala myndigheter åläggs att arbeta fram
förslag till hur verksamheten bör decentraliseras. Myndigheten bör därvid
redovisa olika alternativ, t. ex. innebärande en minskning med mellan 10%
och 25% av nuvarande antal sysselsatta. Som förutsättning bör enligt
förslaget gälla att nuvarande effektivitetskrav på verksamheten bibehålls.
När det gäller lokalisering av statlig verksamhet framhålls i propositionen
att den - i den mån det med hänsyn till verksamheten är möjligt - i
första hand bör styras till skogslänen. I andra hand bör sydöstra Sverige
och Sjuhäradsbygden prioriteras.
Det stryks också under att arbetet med en decentralisering av den
statliga verksamheten på regional nivå bör föras vidare. Enligt propositionen
bör det även framgent i huvudsak ankomma på länsstyrelserna att
arbeta med dessa frågor.
Även i socialdemokraternas partimotion 2352 stryks under att någon ny
AU 1981/82:23
76
samlad stor omlokalisering av statlig verksamhet omfattande hela myndigheter
inte är aktuell. En fortlöpande prövning av lokaliseringen bör dock
ske i samband med omorganisationer och när nya myndigheter inrättas.
Motionärerna pekar på att det är särskilt viktigt att pröva lokaliseringen av
smärre nytillkommande nämnder och dylikt som kan väntas växa. Utöver
omlokalisering och decentralisering bör enligt motionen också vidtas åtgärder
som tar sikte på att lägga ut arbetsuppgifter till företag eller motsvarande
i sysselsättningssvaga regioner.
1 motion 2289 anser moderata samlingspartiet i likhet med tidigare uttalanden
av riksdagen att nytillkommande statlig verksamhet i sin helhet kan
lokaliseras utanför storstadsregionerna om bl. a. kraven på verksamhetens
effektivitet kan förenas med en sådan åtgärd. Några nya uttalanden av
riksdagen är därför inte erforderliga.
Ny statlig verksamhet bör enligt motion 634 av Axel Andersson m. fl. (s)
endast undantagsvis lokaliseras till Stockholm. Vidare krävs att decentraliseringsdelegationens
arbete drivs mera effektivt.
Lennart Blom (m) anför i motion 2335 att ledstjärnan i dagens ekonomiska
läge bör vara att göra den statliga verksamheten så rationell som
möjligt. Endast i begränsad omfattning kan därvid regionalpolitiska hänsyn
beaktas. Statlig central verksamhet som är lokaliserad till Stockholmsregionen
bör få vara kvar där om detta av effektivitetsskäl är det mest
rationella.
I motion 836 av Bernt Ekinge (fp) krävs ett fördjupat studium av omlokaliseringars
effekter på längre och kortare sikt mot bakgrund av den
negativa syn på lokalisering utanför Stockholm som organisationskommittén
för statens energiverk har lagt fram.
Utskottet vill först erinra om att utskottet gav en utförlig redovisning av
frågor som har anknytning till lokaliseringen av statlig verksamhet i betänkandet
om regionalpolitiken våren 1981 (AU 1981/82:23, s. 50-61). Av
denna framgår bl. a. att antalet statligt anställda under perioden 1975-1980
ökade i Stockholm med endast ca 3 % mot ca 9% i riket. Stockholms läns
dominerande ställning när det gäller statligt anställda ändrades inte nämnvärt
genom denna lägre ökning i slutet av 1970-talet.
Utskottet konstaterade vidare att om omlokalisering av statlig verksamhet
skall bli ett avsett medel i regionalpolitiken behövs större grepp än de
hittills använda. Med tillfredsställelse kan nu noteras att industriministern
aviserar åtgärder som syftar till att förstärka ansträngningarna att decentralisera
verksamhet från Stockholm. Det får emellertid förutsättas att de
flyttningar som blir en följd av åtgärderna inte leder till kostnads- och
effektivitetsförluster som inte uppvägs av klara samhällsekonomiska vinster.
Vad utskottet här anfört innebär avstyrkande av motionerna 2289 och
2335 i motsvarande delar.
De förslag som läggs fram i propositionen om effektivering av arbetet
med att decentralisera statlig verksamhet från Stockholm synes i allt
AU 1981/82:23
77
väsentligt tillgodose motsvarande yrkande i motion 634 som därför i denna
del inte bör föranleda någon åtgärd.
Utskottet stöder uppfattningen som förs fram i motion 2352 att arbetet
med decentraliseringsfrågorna bör omfatta även en prövning av smärre
myndigheters lokalisering. Den aktivering av decentraliseringsdelegationens
arbete som planeras kan förutsättas innebära att de smärre myndigheterna
uppmärksammas i ökad grad. Utskottet utgår också från att regeringen
på lämpligt sätt prövar möjligheterna att lägga ut arbetsuppgifter från
centrala myndigheter till företag inom sysselsättningssvaga områden. Mot
bakgrund av vad som anförts behöver motion 2352 i här aktuell del inte
föranleda någon åtgärd.
När det gäller kravet i motion 836 om undersökning av omlokaliseringars
effekter konstaterar utskottet att en omfattande utredningsverksamhet
har bedrivits och fortfarande pågår när det gäller omlokalisering och decentralisering
av statlig verksamhet. Utskottet utgår också ifrån att decentraliseringsdelegationen
följer dessa frågor. Inte heller motion 836 påkallar
därför någon åtgärd.
När det gäller prioriteringen av de områden i landet som i första hand
bör komma i fråga vid lokalisering av statlig verksamhet föreslås i propositionen
följande ordning:
1. Skogslänen.
2. Sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden.
Denna prioritering ligger i linje med vad utskottet tidigare har förordat
och tillstyrks därför av utskottet. Ett betydande antal yrkanden har förts
fram med krav på lokalisering av statlig verksamhet till skilda regioner.
Utskottet är inte berett att stödja sådana enskilda yrkanden men återkommer
senare i betänkandet i avsnittet om utvecklingen i länen närmare till
dessa förslag.
Motionerna 459 av Olle Westberg m.fl. (s), 1966 av Kurt Hugosson
m.fl. (s) och 1980 av Olle Svensson m.fl. (s) rör den föreslagna nya
energimyndighetens lokalisering. Riksdagen har nyligen behandlat denna
fråga (NU 1981/82:28) och därvid anmodat regeringen att återkomma till
riksdagen med ett nytt organisationsförslag. Utskottet utgår från att frågan
om myndighetens lokalisering därvid åter prövas. Med det anförda avstyrks
motionerna 459, 1966 och 1980 i aktuella delar.
Utskottet tar i detta sammanhang också upp lokaliseringen av rennäringsadministrationen.
I propositionen anför industriministern att de svårigheter
som kan uppstå under en övergångsperiod om den regionala
rennäringsadministrationen lokaliseras till Jokkmokk bör kunna bemästras.
Arbetet med omlokalisering av denna rennäringsadministration från
Luleå till Jokkmokk bör därför fullföljas. Det anförs att länsstyrelsen i
Norrbottens län kommer att få i uppdrag att utarbeta förslag till hur en
sådan omlokalisering kan ske.
I motion 2342 av Filip Johansson (c) och Arne Lindberg (c) föreslås att
AU 1981/82:23
78
riksdagen skall begära en utredning av regeringen om möjligheterna att
lokalisera även den centrala rennäringsadministrationen från Jönköping
till Jokkmokk.
Utskottet konstaterar att inemot 80% av de renskötande samerna finns
inom Norrbottens län och att Jokkmokk därför är ett naturligt centrum för
dessa frågor, inte bara inom länet utan även ur rikspolitisk synvinkel.
Utskottet förutsätter därför att omlokaliseringen av den regionala rennäringsadministrationen
från Luleå till Jokkmokk fullföljs och att den görs så
omfattande som är praktiskt möjligt och samhällsekonomiskt motiverat.
Utskottet anser emellertid också - med hänsyn till rennäringens fördelning
över landet — att det vore naturligt att även den centrala rennäringsadministrationen
förläggs till Jokkmokk. Jordbruksutskottet har yttrat sig
(JoU 1981/82:3 y) över förslaget i motion 2342 om en utredning i denna
fråga och konstaterar därvid att man redan under förra riksmötet (JoU
1980/81:18) föreslagit att möjligheterna att lokalisera den centrala rennäringsadministrationen
i närmare anslutning till renskötselområdet bör
övervägas. Jordbruksutskottet gjorde ett motsvarande uttalande förra året.
Arbetsmarknadsutskottet delar denna uppfattning och anser att regeringen
bör utreda förutsättningarna härför. Utskottet har emellertid inhämtat att
det begärda utredningsarbetet ännu inte kommit i gång. Utskottet vill mot
denna bakgrund stryka under vikten av att frågan utreds skyndsamt. Vad
utskottet här anfört med anledning av motion 2342 bör ges regeringen till
känna.
Differentierade arbetsgivaravgifter som regionalpolitiskt medel
Differentierade arbetsgivaravgifter som regionalpolitiskt medel har behandlats
av en särskild utredning som redovisat ett betänkande (Ds I
1981:21) i frågan. Betänkandet har remissbehandlats.
Arbetsgivare erlägger f. n., enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
arbetsgivaravgifter för sina anställda. Den totala avgiften — som under år
1982 uppgår till 33,055 % av bruttolönen - består av tio skilda avgifter av
vilka sjukförsäkringsavgiften, folkpensionsavgiften och tilläggspensionsavgiften
är de största. Personer som har inkomst av annat förvärvsarbete
än anställning erlägger egenavgifter. Under år 1982 uppgår dessa till sammanlagt
31,65%.
Arbetsgivaravgifterna beräknas och uppbärs av riksförsäkringsverket.
Under det år som avgiften avser skall en arbetsgivare betala preliminär
avgift. Egenavgiften debiteras och uppbärs som skatt enligt uppbördslagen.
1 propositionen föreslås att företagens produktionskostnader i vissa från
sysselsättningssynpunkt utsatta regioner sänks under en längre period
genom att de lagstadgade arbetsgivaravgifterna differentieras. En sådan
sänkning skulle ge företagen i dessa regioner en stärkt konkurrensförmåga.
AU 1981/82:23
79
Åtgärden kan enligt propositionen också ge företagen stimulans till expansion
men även möjliggöra att företag med låg lönsamhet kan fortleva.
Därigenom förhindras att arbetslösheten ökar. Även egenavgifterna föreslås
bli differentierade.
I frågan om vilka sektorer som skall omfattas av en differentiering
föreslår industriministern att sänkningen skall gälla alla sektorer utom
kommunala och statliga myndigheter i vissa regioner. Det framhålls som
en fördel att en sådan grund för urvalet är relativt enkel att tillämpa. Vad
som sägs om kommunal myndighet bör enligt förslaget gälla likvärdigt för
borgerlig kommun, kyrklig kommun, landstingskommun och kommunalförbund.
I propositionen föreslås vidare när det gäller företag att sänkningen skall
avse avgifter som betalas för anställda vid verksamhet som drivs med fast
driftsställe i en viss region. I fråga om nedsättning av egenavgifterna bör
mantalsskrivningen gälla.
Mot bakgrund av sysselsättningsproblemen i malmfältskommunerna i
Norrbottens län föreslås i propositionen att en sänkning med tio procentenheter
görs av de lagstadgade arbetsgivar- och egenavgifterna i Gällivare,
Jokkmokks, Kiruna och Pajala kommuner i detta län. Bestämmelserna
härom föreslås av tekniska skäl bli upptagna i en särskild lag. En hänvisning
till denna föreslås ske i lagen (1981:691) om socialavgifter. Nedsättningen
skall enligt förslaget för första gången tillämpas när det gäller
arbetsgivaravgiften på de avgifter som avser utgiftsåret 1983, och i fråga
om egenavgifterna på de avgifter som beräknas med ledning av 1984 års
taxering. Det stryks under i propositionen att det är angeläget att de sänkta
arbetsgivaravgifterna inte tas ut i form av löner eller omotiverad vinstutdelning
utan verkligen används för att sänka kostnadsläget och därmed
stärka företagens konkurrenskraft. Industriministern anser därför att effekterna
av den föreslagna avgiftsdiflerentieringen bör fortlöpande följas
upp.
Socialdemokraterna kritiserar i sin partimotion 2352 propositionens förslag
och menar bl. a. att stöd enligt förslaget utgår utan hänsyn till om
stödet kan väntas påverka sysselsättningen i företaget eller ej och oavsett
hur stödbeloppen disponeras av arbetsgivaren. I motionen föreslås i stället
att ett system med återbäring av inbetalda arbetsgivaravgifter införs. Med
hänsyn till det svåra sysselsättningsläget i Norrbotten bör systemet omfatta
hela länet. Återbäring skall enligt förslaget första gången göras år 1983
och motsvara den del av de för år 1982 inbetalda avgifterna som överstiger
60% av de genomsnittliga årliga avgiftsinbetalningama under åren 1979,
1980 och 1981. Enligt motionen medför återbäringssystemet att ett företag
som under denna tid hållit en oförändrad personalinsats får en sänkning av
de totala lönekostnaderna med 10%. Ett företag som under år 1982 ökar
sin sysselsättning med 10% sägs få återbäring motsvarande drygt 11 % av
lönekostnaderna, medan ett företag som minskar sysselsättningen med lika
AU 1981/82:23
80
mycket beräknas få en kostnadsreduktion av 8%. När det gäller den
verksamhet som skall kunna få återbäring av arbetsgivaravgifter föreslås i
motionen en snävare avgränsning än i propositionen med innebörd att
endast tillverkningsindustri och gruvor skall omfattas. Kostnaderna för
återbäringen beräknas till 250 milj. kr. per år. Den slutliga formen för att
administrera systemet bör enligt förslaget fastställas först sedan regeringen
låtit göra de kompletterande undersökningar som krävs.
Moderata samlingspartiet godtar i motion 2289 regeringens förslag men
anser omfattningen alltför blygsam och föreslår en sänkning av arbetsgivaravgiften
i resterande kommuner i stödområde A med fem procentenheter
samt med tre procentenheter i kommunerna i stödområde B inkl.
Gotland. Kostnaden härför beräknas av motionärerna till 350 milj. kr.
utöver regeringens förslag.
Vpk yrkar i sin partimotion 2355 om åtgärder i Norrbottens län avslag på
regeringens förslag om differentiering av arbetsgivaravgiften. I stället förordas
på kapitalexport en avgift som har inriktningen att främja eftersatta
regioner inom landet.
Christer Eirefelt (fp) och Daniel Tarschys (fp) påpekar i motion 2290 att
även om sänkta arbetsgivaravgifter verkar generellt inom berörd region är
det för landets näringsliv i sin helhet en åtgärd av selektiv karaktär.
Stödformen riskerar därför att snedvrida konkurrensen. De totala effekterna
av de differentierade avgifterna bör därför utvärderas så snart verkningarna
kan bedömas varefter redovisning bör ske för riksdagen.
I motion 2129 av Eva Winther (fp) föreslås att en sänkning av arbetsgivaravgiften
med 10% i stödområde 6 och 5% i stödområde 5 i Norrbotten
bör utredas. I moderata samlingspartiets motion 2057 begärs en utredning
om sänkning av socialförsäkringsavgiften. Vidare yrkar Håkan Winberg
m.fl. (m) i motion 1575 på att socialförsäkringsavgiften bör sänkas för
företag i vissa delar av Norrlandslänen. De båda senare motionerna har
avlämnats under allmänna motionstiden.
Socialförsäkringsutskottet har yttrat sig (SfU 1981/82:2 y) över propositionens
förslag jämte motioner och konstaterar därvid att båda de föreslagna
systemen för avgiftsnedsättning går att genomföra men att de bägge
innebär administrativ merbelastning. Den socialdemokratiska majoriteten
anför att eftersom förslaget i motion 2352 har klara sysselsättningsfrämjande
fördelar framför förslagen i propositionen bör avgiftsnedsättningen
utformas enligt de riktlinjer som anges i den motionen. Mot detta förslag
har dels center- och folkpartiledamöterna och dels de moderata ledamöterna
i socialförsäkringsutskottet anmält avvikande meningar. Dessa ledamöter
anser att propositionens förslag har utformats med hänsyn till att det
skall vara så administrativt enkelt som möjligt att genomföra. Differentierade
arbetsgivaravgifter förordas men delade meningar råder mellan dem
när det gäller omfattningen.
För egen del konstaterar arbetsmarknadsutskottet att syssel -
AU 1981/82:23
81
sättningsproblemen i vissa delar av landet fortfarande är mycket stora
samt att effekterna av de hittillsvarande regionalpolitiska medlen i de
regionalpolitisk! mest utsatta delarna av landet är otillräckliga. Det framstår
därför som nödvändigt att insatserna förstärks och effektiveras. 1
propositionen föreslås att denna förstärkning skall åstadkommas genom en
differentiering av arbetsgivaravgiften. Samma metod föreslås även i motion
2289.1 motion 2352 förordas ett system med återbäring av arbetsgivaravgifterna.
I valet mellan dessa båda metoder förordar utskottet en differentiering
av arbetsgivaravgiften som medel i regionalpolitiken. Det främsta skälet
härtill är att den metoden ligger bäst i linje med de uttalanden utskottet har
gjort i det föregående om att en förskjutning mot ett större inslag av
generellt verkande medel är önskvärd. Utskottet delar också den uppfattning
som förs fram i de avvikande meningarna till socialförsäkringsutskottets
tidigare nämnda yttrande och i vilka det sägs att propositionens förslag
har utformats med hänsyn till att systemet skall vara så administrativt
enkelt som möjligt att genomföra. Utskottet vill här peka på att differentieringen
av arbetsgivaravgifterna innebär endast en smärre modifiering av
den administrativa hanteringen av dessa avgifter, medan återbäring av
redan inbetalda avgifter innebär ett helt nytt inslag i detta system. Det är
uppenbart att det är väsentligt enklare att administrera sänkta arbetsgivaravgifter
än återbäring av samma avgifter på det sätt socialdemokraterna
föreslår.
Socialdemokraterna har enligt motionen konstruerat återbäringen så att
”lönsamheten” av personalinskränkningar minskar samtidigt som nyrekryteringen
kraftigt förbilligas. En sänkning av arbetsgivaravgiften enligt
propositionens förslag blir lika för alla företag vilket enligt utskottets
uppfattning är att föredra. Ett viktigt skäl är att man därigenom möjliggör
för företag med låg lönsamhet att fortleva. Det socialdemokratiska förslaget
innebär närmast en bestraffning av dessa företag, eftersom företag som
minskar sin sysselsättning enligt det förslaget får ett mindre stöd. Detta
skulle i vissa fall kunna leda till att ett företag tvingas vidta en större
personalminskning än om regeringens förslag tillämpas.
Mot bakgrund av vad här har anförts föreslår utskottet att den behövliga
förstärkningen av regionalpolitiken sker genom differentiering av arbetsgivaravgifterna
under en längre period. Detta ställningstagande innebär att
socialdemokraternas förslag om återbäring av arbetsgivaravgifterna avstyrks.
Även vpk:s yrkande i motion 2355 om avslag på regeringens förslag
om differentierade arbetsgivaravgifter avstyrks. Med sänkningen av arbetsgivaravgiften
tillgodoses också yrkandena i motionerna 1575, 2057 och
2129 som därför inte behöver föranleda någon ytterligare åtgärd.
När det gäller de regioner som skall omfattas av sänkningen av arbetsgivaravgiften
och storleken på nedsättningen råder enligt utskottets mening
ingen tvekan om att de kommuner som anges i propositionen, nämligen
6 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23
AU 1981/82:23
82
Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala i Norrbottens län, är de från
sysselsättningssynpunkt svagaste i landet beroende dels på en redan nu
ogynnsam sysselsättningssituation, dels på en förutsebar risk för betydande
framtida försämringar av sysselsättningen, främst i malmfälten. Utskottet
delar också bedömningen i propositionen att sänkningen för att få
avsedd effekt i de berörda kommunerna bör uppgå till 10 procentenheter.
Utskottet godkänner också den avgränsning som har gjorts i propositionen
när det gäller den verksamhet som skall omfattas av sänkningen.
Moderata samlingspartiets förslag i motion 2289 att arbetsgivaravgiften
skall sänkas i ytterligare områden, nämligen med 5 procentenheter i övriga
kommuner i stödområde A - utskottet återkommer senare till avgränsningen
av stödområdena — och med 3 procentenheter i kommuner i stödområde
B, avstyrks av utskottet.
Vad här anförts innebär att utskottet godtar det förslag till Lag om
nedsättning av socialavgifter som läggs fram i propositionen. Även förslaget
till Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter godtas av
utskottet. Skatteutskottet prövar emellertid också förslag som gäller detta
lagrum. Riksdagen bör anta lagen först när skatteutskottets betänkande tas
upp till behandling.
Den i propositionen förutskickade uppföljningen av de differentierade
arbetsgivaravgifterna torde, såvitt utskottet kan se, i allt väsentligt tillgodose
synpunkterna i motion 2290 vilken därför inte bör föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.
Regionalpolitisk! stöd till näringslivet
Regionalpolitisk! stöd till näringslivet kan f. n. lämnas i form av avskrivningslån,
lokaliseringslån, utbildningsstöd, sysselsättningsstöd och offertstöd.
Sysselsättningsstödet utgår till företag i relation till ökning av sysselsättningen.
I övrigt lämnas stöd företrädesvis till företag i samband med
utbyggnader eller nyetableringar för investeringar i bl. a. byggnader, maskiner,
inventarier och omsättningstillgångar. Stödet är differentierat på
sex olika stödområden.
Som förutsättning för stöd gäller i normalfallet att verksamheten bedöms
få tillfredsställande lönsamhet och ge varaktig sysselsättning. Vidare gäller
som generellt villkor att minst 40% av de arbetsplatser som tillkommer hos
mottagaren av stödet skall förbehållas kvinnliga resp. manliga arbetstagare
t kön skvotering). Huvudregeln för hur stort stöd som skall lämnas är att det
sammanlagda stödet inte får vara större än vad som behövs för att en
investering skall komma till stånd.
Beviljat lokaliseringsstöd under budgetåret 1980/81, dess fördelning på
stödområden, antal arbetstillfällen, avskrivningslån/lokaliseringsbidrag
och lokaliseringslån, beräknad sysselsättningsökning samt subvention per
nytt arbetstillfälle framgår av följande tabell.
AU 1981/82:23 83
Beviljat lokaliseringsstöd under budgetåret 1980/81 fördelat på stödområden m. m.
Stöd- område |
Antal arbets- ställen |
Beviljat stöd (milj. kr.) |
Fördel-ning % |
Ber. syssel-sättnings-ökning |
Subven-tion per arbetstill- fälle (tkr.) |
||
Avskr.lån' Lok.bidr. |
Lok. lån |
Summa |
|||||
0 |
1 |
3,2 |
5,7 |
8,9 |
1,0 |
60 |
53 |
1 |
9 |
3,3 |
31,3 |
34,6 |
4,0 |
69 |
48 |
2 |
31 |
22,5 |
101,7 |
124,1 |
14,2 |
254 |
70 |
3 |
69 |
30,1 |
78,6 |
108,7 |
12,4 |
566 |
53 |
4 |
71 |
68,6 |
134,6 |
203,1 |
23,2 |
532 |
101 |
5 |
63 |
74,6 |
76,1 |
150,7 |
17,2 |
247 |
200 |
6 |
60 |
111,7 |
132,6 |
244,3 |
28,0 |
416 |
232 |
Summa |
304 |
314,0 |
560,6 |
874,4 |
100,0 |
2144 |
119 |
1 Inkl. offertstöd.
Av det sysselsättningstillskott på 2 144 arbetstillfällen som de investeringar
vilka har beviljats stöd under budgetåret 1980/81 beräknas ge, avser
909 eller 42% kvinnor.
De förslag som regeringen lägger fram i propositionen i fråga om stödmedlens
utformning och stödområdenas avgränsning har föregåtts av en
utredning av en arbetsgrupp inom industridepartementet (Ds I 1981:28)
och en utvärdering av det nuvarande stödets effekter som har gjorts av
ERU (Ds I 1981:15 jämte bilagor).
Principerna för stödområdesindelningen
I propositionen föreslås att stödområdena skall omfatta de regioner som
har de svåraste problemen på lång sikt. Bedömningen i propositionen att
stödet bör koncentreras på detta sätt grundar sig bl. a. på de nyss nämnda
undersökningarna av ERU. Av dessa framgår att effekterna av stödet i
områden med låg subventionsnivå är små liksom att en ”revitalisering” av
företag i områden med tillbakagående näringsliv endast i begränsad omfattning
har kunnat främjas med regionalpolitisk! stöd.
Samtidigt beskrivs behovet av att bygga upp näringslivet som störst i
stödområdena 4—6. ERU har därför föreslagit en begränsning av stödområdet
till ungefär dessa områden. 1 propositionen föreslås nu att stödet
koncentreras till ett område som i huvudsak motsvarar nuvarande stödområdena
4-6. Förslaget innebär en indelning i tre stödområden benämnda
A, B och C, med de mest förmånliga stödmöjligheterna i stödområde A.
Vid inplaceringen av en kommun i ett visst stödområde bör enligt propositionen
vissa kriterier för resp. kommun följas, nämligen låg andel sysselsatta,
sysselsättningsminskning inom tillbakagående näringsgrenar, regionens
egna resurser och marknadens normala funktionssätt. Det påpekas
att det inte är möjligt att ange några helt strikta kriterier samt att hänsyn
vid bedömningen också måste tas till förhållandena i angränsande kom
-
AU 1981/82:23
84
muner. Strävan att prioritera de områden som har de svåraste sysselsättningsproblemen
leder enligt industriministern till att några till ytan stora
kommuner med stora skillnader mellan olika kommundelar bör kunna
delas i stödområdeshänseende och att delarna sålunda placeras i olika
stödområden.
Moderata samlingspartiet kritiserar i sina partimotioner 2055
och 2289 det nuvarande stödområdets omfattning och menar att om stödåtgärderna
skall få ökad effekt får stödområdet inte omfatta en alltför stor del
av landet. Regeringens förslag till ny stödområdesindelning sägs enligt
motionärerna tillmötesgå kravet på en begränsning. På sikt bör emellertid
stödområdet snävas in ytterligare för att senare helt avskaffas. Man motsätter
sig i motionen att en kommun delas upp på skilda stödområden
såsom regeringen föreslår i några fall. Det finns enligt motionen både
principiella och praktiska invändningar mot en sådan uppdelning.
Socialdemokraterna menar i sin partimotion 2352 att de regionalpolitiska
insatserna i allt väsenligt måste koncentreras till skogslänen.
Framför allt måste ansträngningarna att skapa ny sysselsättning inriktas på
inlandskommunerna. Mot den bakgrunden godtas i motionen regeringens
förslag om inplacering av kommuner i stödområdena A, B och C. Man
accepterar också att kommuner delas vid inplaceringen i stödområden.
Motionärerna anser emellertid att man måste se till situationen i skogslänen
i stort om man skall kunna komma till rätta med den regionala
balansen. Näringslivet som helhet måste stärkas och därvid har också
insatser i länsdelar där problemen inte är lika accentuerade stor betydelse.
Det är därför enligt motionen en felsyn att utesluta skogslänens centralorter
från stödområdena. Det framhålls att all erfarenhet visar att dessa orter
genom sin väl utbyggda service har dragningskraft på större företag samt
att sådana produktionsenheter vid lokalisering till dessa orter får positiva
spridningseffekter i de berörda länen inte minst genom att ge sysselsättning
åt underleverantörer. Mot den bakgrunden förordar socialdemokraterna
att ytterligare ett stödområde D införs som omfattar de delar av skogslänen
som inte ingår i stödområden enligt regeringens förslag jämte Åmåls kommun
i Älvsborgs län.
Vpk menar i sin partimotion 2356 att man måste komma bort från
fragmentiseringen på flera stödområden för att kunna göra stora, samlade
och på sikt planerade insatser. Stödområdespedanteriet måste ersättas
med en fri och skapande prövning och ett tänkande i större termer.
När det gäller principerna för stödområdesindelningen delar utskottet
det synsätt som förs fram i propositionen om att de regionalpolitiska
insatserna nu måste koncentreras till de regionalpolitisk! sett sämst ställda
delarna av landet. Samma uppfattning förs fram i partimotionerna från
moderata samlingspartiet och socialdemokraterna.
Socialdemokraternas förslag om att skogslänens centralorter - varmed
torde menas kommuner som Umeå, Sundsvall, Gävle, Falun, Borlänge
AU 1981/82:23
85
och Karlstad — inte bör uteslutas från stödområdena kan däremot inte
biträdas av utskottet. Utskottet kan i och för sig instämma i att dessa orter
har stor betydelse för sysselsättningen i de skilda landsdelarna på det sätt
som beskrivs i motionen. Denna roll bör de emellertid, med de goda
förutsättningar för näringslivets utveckling som de har, kunna spela utan
att ingå i stödområde. Därmed finns enligt utskottets mening inte heller
något behov av det stödområde D som socialdemokraterna föreslår. Detta
skulle nämligen i huvudsak bestå av nyss nämnda orter och deras omland.
Utskottet tillstyrker med det anförda propositionens förslag om att införa
tre stödområden benämnda A, B och C, där det högsta stödet kan utgå i
område A. Införandet av ett stödområde D avstyrks. Utskottet återkommer
senare i betänkandet till frågan om möjligheterna till regionalpolitiskt
stöd utanför stödområdena. Vad utskottet här har anfört med anledning av
propositionen och motionerna 2055 och 2289 bör godkännas av riksdagen.
Motion 2356 avstyrks i motsvarande del.
När det gäller frågan om delning av kommuner vid inplacering i stödområden
tillstyrker utskottet industriministerns förslag att en sådan delning i
undantagsfall bör kunna ske. Utskottet vill emellertid stryka under att det
måste vara fråga om till ytan stora kommuner där ett större regionalpolitiskt
stöd i en kommundel är av väsentlig betydelse för att denna skall
kunna fungera med hänsyn till sysselsättning och serviceförsörjning. Det
är också väsentligt att en sådan uppdelning stämmer överens med den
kommunala planeringen. Vad utskottet här har anfört innebär ett avstyrkande
av motion 2289 i motsvarande del.
Boije Hörnlund (c) föreslår i motion 205 från allmänna motionstiden att
möjlighet införs att dela kommuner i stödområdeshänseende. Propositionens
av utskottet förordade förslag innebär att motionen har tillgodosetts.
Den bör alltså inte föranleda någon ytterligare åtgärd.
I motion 2339 av Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg (s)
förs fram krav på utvärdering av effekterna av att kommuner delas i
stödområdeshänseende. Med hänvisning till att detta bör vara en naturlig
uppgift för den fortlöpande analys av utvecklingen i kommunerna som sker
inom länsplaneringen och till att något initiativ från riksdagens sida därför
inte är påkallat avstyrker utskottet motionen.
Utskottet återkommer senare i betänkandet till propositionens och motionernas
förslag när det gäller enskilda kommuners inplacering i stödområdena.
Den stödområdesindelning som utskottet här förordat berör inte endast
det regionalpolitiska stödet och glesbygdsstödet som behandlas i det följande
utan även bestämmelserna för bidrag till folkbildning och reglerna
för kommunal vuxenutbildning.
För studiecirklar som f. n. hålls inom stödområdena 3 och 4 lämnas
ett tilläggsbidrag av 5 kr. för varje studietimme. För studiecirklar inom
stödområdena 5 och 6 lämnas ett tilläggsbidrag av 10 kr. per timme. I
AU 1981/82:23
86
propositionen föreslås att tilläggsbidraget blir 10 kr. till studiecirklar som
anordnas i samtliga de förordade stödområdena A, B och C. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om ändrade grunder för tilläggsbidrag till
studiecirklar.
Ifråga om kommunal vu xe nu t bild n i ng gäller f. n. att det elevantal
som krävs för start av kurs är lägst åtta utanför s. k. g-ort i det allmänna
stödområdet mot normalt tolv. Den s.k. komvuxutredningen (U 1978:04)
ser f. n. över den kommunala vuxenutbildningen. I avvaktan på förslag
från utredningen föreslås i propositionen att ingen förändring i sak bör
göras av de regler som f. n. tillämpas. Om ändrad stödområdesindelning
beslutas avser utbildningsministern senare föreslå regeringen sådana ändringar
i gällande föreskrifter att samma kommuner som nu t. v. kommer att
omfattas av regeln om kursstart med lägre deltagarantal än normalt. Redogörelsen
på denna punkt ger inte anledning till kommentar från utskottets
sida.
Lokaliseringsbidrag ersätter avskrivningslån
År 1979 ersattes det tidigare lokaliseringsbidraget av avskrivningslån.
Detta lån är ränte- och amorteringsfritt. Avskrivningslånet kan ges vid
investeringar i byggnader, maskiner och inventarier och avskrivs normalt
med hälften efter tre år och resterande del efter sju år. Industriministern
föreslår nu att reglerna för avskrivningslån ändras på vissa punkter och att
stödet i samband därmed åter benämns lokaliseringsbidrag. Skälet härtill
är att avskrivningslånet ger ful! subventionseffekt först efter sju år. Detta
kan leda till att många företag kan få sin ekonomiska ställning kraftigt
försämrad under de första åren. Bidraget skall enligt propositionen i normalfallet
fördelas över en sjuårsperiod med 30% resp. 20% under första
resp. andra året samt 10% per år under de följande fem åren räknat från
utbetalningstidpunkten. Det föreslås vidare att stödets storlek blir lika för
byggnader och maskiner. Det högsta möjliga lokaliseringsbidrag som bör
ges i skilda stödområden enligt propositionen framgår av nedanstående
tabell. Regeringen föreslås få möjlighet att liksom hittills i undantagsfall
medge stöd med högre belopp. I tabellen har även lagts in socialdemokraternas
yrkande i motion 2352.
Nuvarande avskrivningslån |
Lok. bidrag enl. |
Lok. bidrag enl. |
||||
Stöd- |
Byggn. |
Mask. |
Stöd- |
Byggn.+ |
Stöd- |
Byggn.+ |
omr. |
omr. |
Mask. |
omr. |
Mask. |
||
6 |
70% |
60% |
A |
70% |
A |
70% |
5 |
55% |
30% |
B |
50% |
B |
55% |
4 |
40% |
15% |
C |
30% |
C |
40% |
3 |
40% |
- |
D |
25% |
||
2 |
• 25% |
- |
||||
1 |
10% |
- |
AU 1981/82:23
87
Socialdemokraterna accepterar i motion 2352 återinförandet av
bidraget med föreslagna avskrivningsregler men förordar som framgår av
ovanstående tabell ett högre bidrag i stödområdena B och C samt att bidrag
också lämnas i det tidigare nämnda stödområdet D.
Utskottet godtar propositionens förslag att samma maximala stöd i fortsättningen
skall kunna ges för investeringar i såväl byggnader som maskiner
och delar industriministerns uppfattning att detta dels innebär en
administrativ förenkling, dels betyder ökade möjligheter att stödja maskininvesteringar.
Det senare är viktigt mot bakgrund av den stora roll sådana
investeringar nu spelar vid utvecklingen av företagen. Utskottet menar
också, att de i propositionen föreslagna procentsatserna för stödet inom
stödområdena är väl avvägda. De synes innebära en i stort sett oförändrad
subventionsnivå om hänsyn tas till den normala fördelningen av kostnaderna
mellan byggnader och maskiner vid investeringarna. Utskottet godtar
alltså propositionens förslag i fråga om lokaliseringsbidragets storlek
och utformning inom stödområdena A-C och avstyrker socialdemokraternas
förslag om en högre subventionsnivå.
Utskottet har tidigare avstyrkt inrättandet av ett stödområde D, varav
följer att förslaget om lokaliseringsbidrag i ett stödområde D också avstyrks.
Vad utskottet här har anfört om lokaliseringsbidragets storlek och utformning
innebär också ett avstyrkande av vpk:s motion 2356 om förändringar
i nuvarande stödsystem i motsvarande delar.
Med de ovan redovisade ställningstagandena har yrkandet i den under
allmänna motionstiden väckta motionen 1573 av Erik Hovhammar m.fl.
(m) om begränsning av användningen av avskrivningslån förlorat aktualitet.
Motionen bör dock formellt avslås.
Bidrag till företag utanför stödområdena föreslås i propositionen
kunna lämnas på två sätt. Dels genom att länsstyrelserna inom
ramen för tilldelade resurser från det tidigare nämnda anslaget Regionala
utvecklingsinsatser avses få lämna investeringsbidrag med högst 20% av
investeringskostnaden i byggnader, maskiner och inventarier till projekt
som är mindre än 7 milj. kr., dels genom att den centrala myndigheten,
dvs. för närvarande AMS, efter regeringens bemyndigande föreslås få
möjlighet att i vissa angivna kommuner under en begränsad övergångsperiod
får lämna lokaliseringsbidrag med högst 20% till projekt som är större
än 7 milj. kr. Liksom hittills bör regeringen enligt propositionen ha möjlighet
att i särskilda fall bevilja stöd utanför stödområdena om avsevärda
sysselsättningssvårigheter uppkommit eller kan förutses i samband med
omfattande branschrationalisering eller av liknande orsak. Regeringen bör
enligt förslaget också ha möjlighet att liksom hittills lämna stöd med högre
belopp än vad som annars skulle utgå.
I den socialdemokratiska partimotionen 2352 föreslås att regionalpolitisk!
stöd utanför stödområden som hittills bör beslutas av regeringen.
AU 1981/82:23
88
Stöd bör därvid, beroende av den föreliggande situationen, kunna utgå i
enskilt fall eller i ett visst område. I det senare fallet skall stödet enligt
motionärerna tidsbegränsas och utgå under högst tre år.
Vidare avvisas i motionen förslaget om ett investeringsbidrag som skall
kunna utnyttjas i alla delar av landet. Anpassningsproblem, som uppstår i
samband med företagsnedläggelser m.m. bör enligt motionen inte betraktas
som regionalpolitiska problem om de är av måttlig omfattning. 1 stället
bör ett starkt tidsbegränsat stöd kunna utgå i form av ett industripolitiskt
omvandlingsstöd. Statens industriverk föreslås få i uppdrag att lägga fram
förslag till den närmare utformningen av ett sådant stöd.
I motion 2350 av Johan Olsson m.fl. (c, fp) föreslås att de bidrag som
enligt regeringens förslag får lämnas utanför stödområdena med 20% av
investeringskostnaderna skall få utgå med högst 30% i vissa kommuner
med särskilda utvecklingsproblem i Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands
län samt i Dalslandsdelen av Älvsborgs län.
Vad först gäller möjligheter till lokaliseringsbidrag utanför stödområdena
är det enligt utskottets mening nödvändigt att sådant stöd - liksom
lokaliseringslån - kan lämnas under en begränsad tid för att stödja näringslivet
i en region i samband med strukturförändringar som är av sådan
omfattning att allvarliga störningar uppstår på arbetsmarknaden. Det underlättar
för företagen att utnyttja stödet om, som föreslås i propositionen,
regeringen anger vilka kommuner som bör komma i fråga för stöd i sådana
fall. Ett sådant utpekande föreslås också i socialdemokraternas partimotion
2352. Härutöver föreslås i motionen att regeringen liksom hittills skall
besluta om allt stöd utanför stödområdena. Utskottet menar för sin del att
en fördel med ett angivande av temporära stödkommuner är, förutom vad
som nyss sagts, möjligheten att delegera beslutanderätten. En sådan delegering
föreslås i propositionen och tillstyrks av utskottet. Motion 2352
avstyrks alltså på denna punkt.
I fråga om storleken på det bidrag som skall kunna lämnas i dessa
kommuner bör ett bidrag av högst 20% i allmänhet utgöra en lämplig nivå.
Utskottet delar emellertid den uppfattning som förs fram i motion 2350 att
bidraget i fråga när särskilda skäl finns bör kunna utgå med en högre andel,
nämligen med högst 30%. Utskottet tänker här på vissa kommuner med
betydande utvecklingsproblem inom främst län som f. n. helt eller till del
ingår i stödområde. Utskottet menar att i de kommuner som här avses är
ett sådant högre stöd nödvändigt för att man skall få erforderlig effekt av
stödet. Genom att namnge de kommuner som avses kan beslutanderätten
även i dessa fall delegeras. En sådan ordning stämmer även överens med
utskottets uppfattning att beslut om regionalpolitiskt stöd bör decentraliseras
i största möjliga utsträckning. Därmed ökar även förutsättningarna för
en snabbare handläggning av ärendena. Vad utskottet har anfört på denna
punkt bör regeringen underrättas om.
Utskottet stödjer förslaget i propositionen om att länsstyrelserna - inom
AU 1981/82:23
89
de anslagsramar de tilldelas — skall få lämna investeringsbidrag utanför
stödområden med högst 20% till projekt för vilka investeringskostnaden är
mindre än 7 milj. kr. Utskottet finner att regeringens förslag utgör en
smidig metod för att stödja mindre projekt i de tämligen begränsade regioner
utanför stödområde som har sådana regionalpolitiska problem att stöd
bör komma i fråga. Utskottets stöd till propositionens förslag innebär
samtidigt ett avståndstagande från yrkandet i motion 2352 om avslag på
regeringens förslag om investeringsbidrag.
Utskottet avstyrker även förslaget i motion 2352 om utredning av ett
särskilt industripolitiskt omställningsstöd. Utskottet finner att syftet med
ett sådant stöd i allt väsentligt tillgodoses genom det system för bidrag
utanför stödområden som har förordats ovan.
Lokaliseringslån
Lokaliseringslån kan lämnas till investeringar i markanläggningar och
byggnader, maskiner och inventarier, patent, licenser, produktutvecklings-
och marknadsföringsåtgärder samt i stödområdena 4—6 även för
omsättningstillgångar. Lån får utgå med högst 35 % av dessa kostnader,
varvid lån och bidrag tillhopa får uppgå till högst 70 % av stödberättigade
kostnader. Räntan på lånen motsvarar f. n. diskontot jämte 3,75 %. Amorteringstiden
är normalt högst 20 år. Möjlighet finns att bevilja amorteringsanstånd
under högst fem år. Ränteanstånd kan likaså beviljas för högst fem
år varvid räntan läggs till lånebeloppet. Liksom för lokaliseringsbidrag
skall i normalfallet ställas säkerheter för lånen.
Nu föreslås i propositionen följande i fråga om lokaliseringslånen:
— räntan höjs med 0,5 %,
— ränteanstånd bör förekomma endast i undantagsfall,
— lån till investeringar i patent och licenser samt för marknadsförings- och
produktutvecklingskostnader skall utanför stödområden kunna ges endast
vid projekt där stödunderlaget är större än 7 milj. kr.
Dessutom ges vissa riktlinjer för uttagandet av säkerheter för lokaliseringsstöd.
Socialdemokraterna accepterar i motion 2352 att nuvarande ränteanstånd
begränsas på det sätt regeringen föreslår men föreslår i stället att
räntebefrielse på lokaliseringslån - vilket kunde ges före 1979 års beslut -återinförs som regionalpolitisk stödform. Räntebefrielse bör kunna erhållas
under högst tre år. Statens intäkter beräknas enligt motionen minska
med ca 70 milj. kr. per år. Motionärerna säger sig vara medvetna om att ett
återinförande av räntebefrielsen kan öka efterfrågan på lokaliseringslån
och därmed minska bankernas engagemang. De föreslår därför att regeringen
bör låta utreda frågan om bidrag till räntan på lån i kreditinstitut
samt återkomma till riksdagen med förslag. Det föreslås vidare att lån
jämte bidrag totalt skall få uppgå till 70 % av stödunderlaget i likhet med
vad som gällde före år 1982 samt att lokaliseringslån till omsättningstid
-
AU 1981/82:23
90
gångar skall få lämnas även i det av socialdemokraterna förordade stödområde
D.
Utskottet godtar de ändringar i fråga om lokaliseringslånen som föreslås
i propositionen. När det gäller de socialdemokratiska förslagen rörande
dessa lån vill utskottet anföra följande. När räntebefrielsen på lokaliseringslånen
slopades år 1979 angavs en rad skäl för detta. Det är t. ex. en
komplicerad stödform för vilken konsekvenserna i budgeten är mycket
svåra att överblicka. Uppenbart är också att lån med räntebefrielse minskar
möjligheterna för bankerna att svara för en ökande andel av finansieringen
av aktuella projekt, vilket enligt utskottets mening är angeläget.
Utskottet vill också erinra om att räntebefrielsen var avsedd att fungera
som ett initialstöd. Ett sådant initialstöd ger de nya bidrag som utskottet
godkänt i det föregående. Om ett kraftigare bidrag i vissa fall skulle
behövas kan regeringen bevilja detta. Det finns också möjlighet att utnyttja
offertstödet. Vad utskottet här anfört innebär alltså att motion 2352 i här
aktuell del avstyrks.
Eftersom utskottet i det föregående avstyrkt det av socialdemokraterna
föreslagna stödområde D följer att utskottet också avstyrker yrkandet i
motion 2352 om lokaliseringslån till omsättningstillgånger i ett stödområde
D.
När det gäller yrkandet i samma motion om utredning av räntebidrag
som regionalpolitisk stödform har utskottet den uppfattningen att ett sådant
stöd skulle förbättra förutsättningarna för bankerna att svara för en
större del av finansieringen av regionalpolitisk! angelägna projekt. Detta
skulle ligga i linje med vad utskottet förordat i det föregående. Det lokala
eller regionala ansvaret för projekten skulle nämligen öka, vilket också
skulle förbättra förutsättningarna till fortsatt delegering av beslut i fråga
om regionalpolitisk! stöd. Utskottet finner det därför naturligt att den
utredning som har föreslagits i det föregående om regionalpolitikens framtida
inriktning och omfattning närmare överväger för- och nackdelarna
med ett sådant bidrag. Motionen behöver i här aktuell del därför inte
föranleda någon ytterligare åtgärd.
Utskottet tar avslutningsvis i detta avsnitt upp en fråga som berör både
lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån, nämligen det sammanlagda lokaliseringsstödets
storlek. Sedan den 1 januari 1982 gäller att lokaliseringslån
får lämnas med högst 35 % av stödunderlaget. Det sammanlagda stödet
får dock uppgå till högst 70 % av detta underlag. Socialdemokraterna
föreslår nu i motion 2352 en återgång till en tidigare regel att lokaliseringslån
och lokaliseringsbidrag tillsammans skall få utgå med högst 70 % av
stödunderlaget utan ovanstående begränsning av lånemöjligheten.
En sådan regel skulle enligt utskottet främst förbättra stödet till projekt i
det nu föreslagna stödområde C och utanför stödområdena. Den prioritering
av de sämst ställda områdena som utskottet har förordat i det föregående
skulle därmed försvagas. Högre andel statligt lån minskar dessutom
AU 1981/82:23
91
bankernas engagemang i olika projekt, vilket enligt utskottets mening är
olyckligt. Ansträngningarna bör i stället gå i motsatt riktning. Slutsatsen av
vad här sagts är att motion 2352 i här aktuell del bör avslås.
Utbildningsstöd
Ett företag kan enligt nuvarande regler få utbildningsstöd för utbildning
av personal i samband med utökning eller omstrukturering av verksamhet.
AMS beslutar om sådant stöd eller regeringen om stödets storlek överstiger
20 kr. för varje person och utbildningstimme och när stöd lämnas
utanför stödområdena.
I propositionen föreslås nu att utbildningsstödet avskaffas. Skälet härtill
är att detta stöd på grund av sysselsättningsstödets tillkomst och långa
handläggningstider efterfrågats allt mindre. Utbildningsstödet bör enligt
industriministern ersättas med offertstöd i de fall det finns behov av
särskilt kvalificerad utbildning.
Denna avveckling av utbildningsstödet accepteras inte av socialdemokraterna
som i motion 2352 yrkar att nuvarande ordning skall bestå samt
att AMS bör få i uppdrag att undersöka förutsättningarna att åstadkomma
en förenklad och snabbare handläggning vid beslut om stöd.
Som framhålls i propositionen har företagens efterfrågan av utbildningsstöd
minskat kraftigt under de senaste åren. Störst användning hade stödet
under budgetåret 1973/74 då beslut om 132 milj. kr. togs. Under budgetåret
1980/81 togs beslut om utbildningsstöd för endast drygt 12 milj. kr. AMS
har mot denna bakgrund i 1981 års anslagsframställning föreslagit att
utbildningsstödet i dess nuvarande form omprövas och att i stället speciella
utbildningskostnader får täckas med offertstöd. Industriministerns förslag
när det gäller offertstödet — vilket utskottet tar upp nedan - gör det
möjligt att i alla stödområden vid behov använda sådant stöd om särskilda
utbildningsbehov och därmed kostnader uppstår. Utskottet tillstyrker alltså
propositionens förslag. Detta innebär att socialdemokraternas förslag i
motion 2352 såväl om avstyrkande vad gäller avveckling av utbildningsstödet
som utredning om förenkling av utbildningsstödets handläggning bör
avslås.
Sysselsättningsstöd
Sysselsättningsstöd lämnas dels som förstaårsstöd, dels som fortsatt
stöd upp till sex år. Det omfattar enbart ökningar av personal och grundar
sig på den genomsnittliga sysselsättningen under ett år uttryckt i årsarbetskrafter.
Stöd lämnas f. n. med 130000 kr. fördelat på sju år i stödområde 6,
med 80000 kr. fördelat på 5 år i stödområde 5 och 40000 kr. fördelat på 3 år
i stödområde 4.
Följande sammanställning visar det beviljade sysselsättningsstödet för
kalenderåren 1977 -1980.
AU 1981/82:23
92
År |
Beviljat syssel-sättningsstöd |
Okat antal års-arbetskrafter |
1977 |
16,1 |
2 750 |
1978 |
12,5 |
2 161 |
1979 |
31,4 |
2 525 |
1980 |
25,5' |
1645 |
1 Beviljat t. o. m. den 30 juni 1981.
I propositionen föreslås nu att motsvarande stöd skall lämnas i resp.
stödområdena A, B och C. Vidare föreslås vissa mindre ändringar vid
uträkningen av antalet årsarbetskrafter samt riktlinjer för rätt till stöd då
befintlig verksamhet övertas av annan ägare.
Utskottet har ingen erinran mot vad som föreslås i propositionen i fråga
om sysselsättningsstödet och utgår ifrån att stöd för kalenderåret 1982
lämnas enligt den stödområdesindelning som träder i kraft den 1 juli detta
år.
Offert stöd
Offertstödet är avsett att användas då regionalpolitisk! stöd i annan form
inte kan lämnas. Det kan användas i samtliga stödområden när det gäller
projekt inom den privata tjänste- och servicesektorn, riksorganisationer
och administrativa funktioner inom större industriföretag. För övriga typer
av stödberättigad verksamhet kan offertstöd beviljas inom stödområdena
4-6.
I propositionen föreslås att offertstöd fortsättningsvis skall kunna lämnas
till alla slag av stödberättigad verksamhet inom de föreslagna stödområdena
A-C. Övriga grunder för offertstödet bör kvarstå oförändrade.
Socialdemokraterna menar i motion 2352 att offertstödet inte använts på
avsett sätt. Sådant stöd har t. ex. enligt motionen i inte obetydlig utsträckning
använts i s. k. rekonstruktionsfall. Man anser det viktigt att offertstödet
återupprättas som offensivt instrument och används i samband med ett
fördjupat samråd mellan de större företagen och staten, vilket bör ske
inom ramen för den aktiva näringspolitik som förordas i motionen. Riksdagen
bör enligt motionen ånyo understryka det angelägna i att offertsystemet
utnyttjas som ett led i en offensiv politik för att tillföra de mest utsatta
delarna av skogslänen nya arbetstillfällen.
Offertstödet har enligt propositionen hittills använts dels genom att
avskrivningslån i vissa fall utformats med annorlunda villkor, dels genom
att stöd utgått för ändamål som annars inte kan stödjas med bidragsmedel,
dels genom utformning av speciella villkorslån. Därutöver har stödet använts
för att rädda sysselsättningen i företag. Detta har bl. a. skett i
samband med rekonstruktioner av företag där en avveckling av företaget
skulle ha vållat särskilt svåra problem på arbetsmarknaden, t. ex. i malmfälten
och Tornedalen. Den kritik mot denna användning av offertstödet
AU 1981/82:23
93
som socialdemokraterna för fram delas inte av utskottet, i synnerhet som
industriministern stryker under i propositionen att stödet i fråga främst
skall koncentreras på offensiva åtgärder och utnyttjas för att ta till vara alla
möjligheter till ökad sysselsättning i de sämst ställda stödområdena. Den
användning som regeringen sålunda vill ge offertstödet täcker, såvitt utskottet
kan finna, väl in socialdemokraternas krav, och motion 2352 i här
aktuell del bör alltså inte föranleda någon åtgärd.
Stödberättigad verksamhet m.m.
Utskottet tar i detta avsnitt upp frågan om vilka verksamheter som är
berättigade till regionalpolitisk! stöd samt särskilda regler för stöd till vissa
stödmottagare.
Stödberättigade är f. n. i princip alla verksamheter som kan påverkas till
sin lokalisering eller omfattning. F. n. kan stöd lämnas till företag som
bedriver
— industriell eller industriliknande verksamhet,
— industriserviceverksamhet,
— vissa slag av partihandel,
— viss uppdragsverksamhet,
— turistverksamhet i första hand inom stödområdena 4, 5 och 6.
Kommun kan få stöd för turistverksamhet samt för att bygga mindre
industrilokaler på mindre orter.
Regeringen kan vidare i varje särskilt fall besluta om stöd till annan
verksamhet om denna har särskild betydelse för näringslivet i regionen
eller annars bedöms vara av särskild regionalpolitisk betydelse.
I propositionen lämnas förslag till vissa ändringar i stödet till Stiftelsen
Industricentra, kommunala industrilokaler, privata industrilokaler för uthyrning,
turistverksamhet, anläggningar för fastbränsleframställning samt
regionala investmentbolag.
Statligt uppförda industrilokaler för uthyrning, s.k. industricentra,
infördes som stödform år 1973. Anläggningar uppfördes i första etappen i
Strömsund och Lycksele. Därefter har beslutats om byggande av industricentra
även i Haparanda och Ljusdal samt nyligen även i Ånge och
Vilhelmina. Huvudman för verksamheten är en statlig stiftelse, Stiftelsen
Industricentra, med säte i Skellefteå. Stiftelsen administrerar byggverksamheten
och har ansvaret för att rekrytera företag till anläggningarna.
Denna rekrytering skall avse på orten nytillkommande verksamhet. Enligt
planerna skall anläggningarna byggas ut till en storlek på ca 300 sysselsatta
per ort.
Vid utgången av år 1981 fanns 373 personer sysselsatta i de fyra anläggningar
som då var i drift. Antalet anställda per anläggning framgår av
följande tabell:
AU 1981/82:23
94
Ort |
Antal företag |
Antal sysselsatta |
Strömsund |
6 |
132 |
Lycksele |
9 |
105 |
Haparanda |
4 |
65 |
Ljusdal |
4 |
71 |
I Ånge och Vilhelmina finns i vardera orten f. n. ett tiotal anställda.
Finansieringen av anläggningarna skerf. n. genom avskrivningslån som i
vissa fall kombineras med lokaliseringslån upp till 70% av investeringskostnaden.
Resterande 30% täcks genom stiftelsekapital. Stiftelsen erhåller
dessutom varje år medelstillskott för att täcka regionalpolitisk! motiverade
kostnader.
Hyressättningen bestäms av de rörliga kostnaderna för resp. anläggning,
vilka f. n. uppgår till 60—70 kr. per m2, samt kapitalkostnaderna, vilka
omfattar räntekostnader för eventuella lokaliseringslån och en ränta på
6,5% på det stiftelsekapital som är investerat i resp. anläggning. Stiftelsen
svarar för kostnaderna för outnyttjade lokalytor. Hyreskostnaderna låg i
den första utbyggnadsetappen på ca 100 kr. per m2. I den etapp som nu har
byggts i Ånge och Vilhelmina ligger kostnaderna på 250 kr. resp. 160 kr.
per m2. Skillnaden beror på en lägre kapitalkostnad i Vilhelmina genom att
anläggningen där enbart finansieras genom avskrivningslån och stiftelsekapital.
I propositionen föreslås vissa förändringar i finansieringen samt fortsatt
utbyggnad i två orter. Vidare anmäler industriministern att han avser
föreslå regeringen att låta utreda frågan om verksamhetens fortsatta inriktning.
Bl. a. pekas på att kommunalt helt eller delägande i varje anläggning
bör utredas. I fråga om finansieringen föreslås att stiftelsekapitalets andel
skall minska från 30% till 20% av investeringskostnaden. Resterande 10%
föreslås bli finansierat på den öppna kreditmarknaden. Åtgärden bör enligt
propositionen verka som ett incitament för stiftelsen att hålla nere byggkostnaderna.
Nuvarande och i propositionen föreslaget stöd i procent av investeringskostnaden
framgår av följande tablå.
Nuvarande finansiering |
Propositionens förslag |
Stödområde 6 Stödområde 5 |
Stödområde A Stödområde B |
Avskrivningslån |
||||
motsv. |
701 |
551 |
70 |
50 |
Lokaliseringslån |
- |
15 |
- |
20 |
Stiftelsekapital |
30 |
30 |
20 |
20 |
Banklån |
— |
— |
10 |
10 |
1 Till den del stödet avser maskininvestering lämnas avskrivningslån med 60 resp.
30%.
I fråga om den fortsatta utbyggnaden föreslås i propositionen att anlägg
ningar
uppförs i Gällivare och Sveg.
AU 1981/82:23
95
Karta 9
Lokalisering av kommunala
industrilokaler som
uppförts med reg. pol. stöd
samt befintliga
och planerade
industricentra
Teckenförklaring
K Kommunala industrilok.
I Industricentra
P Planerade industricentra
AU 1981/82:23
96
I moderata samlingspartiets partimotion 2289 godtas såväl de nya finansieringsformerna
som den fortsatta utbyggnaden. Motionen understryker
emellertid behovet av en översyn av verksamhetens framtida inriktning.
Den socialdemokratiska partimotionen 2352 avvisar tanken på ett kommunalt
ägande av industricentra med hänvisning till att detta skulle innebära
en försvagning som skulle drabba de mest sysselsättningssvaga regionerna
i landet. Ett yrkande med samma innebörd finns även i motionen
2288 av Georg Andersson (s), som vill ha ett fortsatt statligt ägareansvar
för industricentra. Socialdemokraterna avvisar även förslaget om
delfinansiering av investeringarna via den reguljära kreditmarknaden. Förslaget
innebär enligt motionen en avsevärd kostnadsfördyring för de företag
som skall etablera sig i lokalerna.
Socialdemokraterna yrkar på en fortsatt utbyggnad av anläggningar,
utöver propositionens förslag, i Sollefteå och Torsby. Krav på utbyggnad i
Sollefteå finns även i motion 1509 av Nils-Olof Grönhagen m.fl. (s).
Yrkande om utbyggnad i Torsby förs även fram i motion 2009 av Sven
Aspling m. fl. (s). Yrkanden om utbyggnad i Malung har framförts av Ove
Karlsson m. fl. (s) i motion 2345. Eivor Nilson (c) och Stina Eliasson (c) i
motion 1975 samt Marianne Stålberg m.fl. (s) i motion 2124 yrkar på
etablering av en anläggning i Sveg. Karin Flodström m.fl. (s) begär i
motion 639 att ett industricentrum skall etableras i Ljusnarsberg.
Vad först gäller finansieringen av industricentrastiftelsens verksamhet
är det riktigt att en viss höjning av hyran i de berörda lokalerna inträffar
med det förslag till finansiering som regeringen föreslår. Detta motverkas
dock till en del av att den del av investeringen som avser maskiner får ett
högre stöd än f. n. Dessutom vill utskottet peka på att stiftelsen nu har
sådan erfarenhet av att uppföra industrilokaler att de relativa kostnaderna
för nya projekt borde bli lägre än för de tidigare. En ökad effektivering i
verksamheten bör därmed kunna kompensera en betydande del av den
kostnadsökning som den ändrade finansieringen skulle kunna leda till för
hyresgästerna. Utskottet utgår också ifrån att en sådan hyressättning görs
att tillkommande hyresgäster inte ensidigt drabbas av kostnadsökningarna.
Med det anförda avstyrks motion 2352 i motsvarande del.
Beträffande kommunalisering av industricentra som alltså avvisas i motionerna
2352 och 2288 vill utskottet erinra om tidigare uttalanden (AU
1980/81:23) om att ett ökat regionalt och lokalt inflytande över verksamheten
nu är angeläget. Det är därför naturligt att frågan övervägs i en särskild
utredning. Enligt utskottets mening är det viktigt att man därvid söker
finna sådana former för lokal medverkan i verksamheten som leder till en
förstärkning — inte en försvagning — av industricentra som medel i regionalpolitiken.
Motionerna 2288 och 2352 bör avslås i här aktuell del.
I samband med ovan nämnda utredning om industricentra är det också
naturligt att den utvärdering av verksamheten görs som efterfrågas i motion
2289. Motionen behöver därför inte föranleda någon ytterligare åtgärd
från riksdagens sida.
AU 1981/82:23
97
När det gäller inrättande av nya industricentra godtar utskottet propositionens
förslag om utbyggnad i Gällivare och Sveg. Härigenom tillgodoses
även yrkanden i motionerna 1975 och 2124. Samtliga motionsyrkanden
som går därutöver avstyrks. Detta innebär ett avstyrkande av motionerna
639, 1509, 2009, 2345 och 2352 i här aktuella delar. Utskottet kommenterar
dessa yrkanden ytterligare i sin genomgång av utvecklingsproblem m. m. i
de skilda länen. Nuvarande anläggningar samt av utskottet föreslagen
utbyggnad framgår av karta 9.
Möjligheterna att lämna regionalpolitisk! stöd till kommunala industrilokaler
infördes år 1977 (prop. 1976/77:100, AU 1976/77:23,
rskr 1976/77: 304). Därefter har stöd lämnats till sådana lokaler i ett 30-tal
kommuner. Investeringskostnaden uppgår till ca 320 milj. kr. Avskrivningslån
(motsv.) har utgått med ca 150 milj. kr. och lokaliseringslån med
knappt 40 milj. kr. 1 oktober 1981 fanns nära 1200 anställda i sådana
lokaler. Nytillkomna arbetstillfällen uppgick till ca 150.
Motivet för stödet till kommunala industrilokaler har varit att ge de mest
utsatta kommunerna i landet möjlighet att förse mindre, nystartade eller
expansiva företag med lokaler. Krav på direkta nytillskott av arbetstillfällen
i de företag som berörs finns inte. Stöd kan f. n. utgå till kommuner i
stödområdena 4-6 samt i vissa fall utanför detta område. Stöd har hittills
lämnats i form av avskrivningslån enligt de maximiregler som gäller för
resp. stödområde.
I propositionen föreslås att stödgivningen även i fortsättningen bör vara
restriktiv. Som skäl härför anförs att samhället inte bör medverka till att
företagen undviker att binda resurser i egna lokaler. Stöd bör därför
komma i fråga endast i de fall då företagen inte själva bedöms kunna bygga
sina lokaler. Stödet bör som nu förbehållas mindre orter i stödområdena
A—C och inte utan särskilda skäl avse lokaler större än 2000 m2. Normalt
skall lokalerna avse uthyrning för mer än ett företag. 1 propositionen
föreslås även en ändrad Finansiering på så sätt att lokaliseringsbidragen
skall lämnas med 10% lägre stöd än vad som är maximalt i resp. stödområde.
Socialdemokraterna yrkar i sin partimotion 2352 på att stödet inte bör
begränsas bara till mindre orter i inlandet, utan kunna lämnas i samtliga
orter i stödområde A-C som ännu inte har någon industricentrumanläggning.
Regeringen bör uppdra åt Stiftelsen Industricentra att inventera
behovet av lokaler i samtliga inlandskommuner och upprätta en plan för
den fortsatta utbyggnaden av lokaler. Inventeringen bör inledas i Norrbotten.
Socialdemokraterna menar vidare att kommunala industrilokaler bör
kunna få uppföras som kommunala beredskapsarbeten i Norrbottens län.
Socialdemokraterna avvisar förslaget om en sänkning av lokaliseringsbidragen
med 10%. Så görs även i motion 2291 av Olle Göransson m.fl. (s)
samt i motion 2338 av Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg (s).
Olle Göransson anser vidare att amorteringstiden för kommunala lokaler
7 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23
AU 1981/82:23
98
skall utsträckas till 30 år samt att återbetalningen skall ske i form av
annuitetslån.
Olle Eriksson (c) och Johan Olsson (c) begär i motion 837 en precisering
av det riksdagsbeslut som tillkom våren 1981 på initiativ av arbetsmarknadsutskottet
(AU 1980/81:23, rskr 1980/81:233). Beslutet innebära» stöd
till kommunala industrilokaler får lämnas även utanför stödområdena 4-6
i samband med större sysselsättningsförändringar till följd av strukturkriser
eller större företagsnedläggelser. Som exempel på tillämpningen
angavs de problem i Bergslagen som följer av strukturomvandlingen inom
järn- och stålindustrin samt bergshanteringen. Motionärerna anser att regeringen
har gjort en alltför snäv tolkning av intentionerna i riksdagsbeslutet.
Man föreslår därför en precisering med innebörden att stöd till kommunala
industrilokaler skall generellt kunna utgå vid större sysselsättningsproblem
även utanför stödområdena 4-6. Tillämpningen skulle därmed
inte begränsas till Bergslagen.
Det regionalpolitiska stödet till kommunala industrilokaler bör enligt
utskottets mening fortfarande förbehållas de mest utsatta kommunerna
och därmed i första hand i stödområdena. Eftersom det grundläggande
motivet för detta stöd är att stärka de mest utsatta kommunerna och
kommundelarna följer att det främst är lokaler i mindre orter som bör
komma i fråga. I större orter har företag och kommuner erfarenhetsmässigt
större möjligheter att lösa lokalfrågorna på annat sätt. Utskottet avvisar
därmed yrkandet i motion 2352 om att stöd till kommunala industrilokaler
inte bör begränsas till mindre orter i stödområde A—C.
Kommunala industrilokaler har nu byggts i de flesta inlandskommunerna.
Karta 9 visar de kommuner som har erhållit stöd till sådana lokaler.
Utbyggnaden har skett genom initiativ från berörda kommuner och länsorgan.
Utskottet menar att denna ordning bör gälla även framgent. Det torde
bli naturligt att länsstyrelserna i de regionala industriprogram, som föreslås
i annat sammanhang i propositionen, tar upp bl. a. behovet av lokaler i
olika kommuner. Sådant material bör sedan kunna tjäna som underlag för
beslut om stöd till fortsatt utbyggnad. En sådan ordning är enligt utskottets
mening ett bättre alternativ än inventeringar och planer som genomförs av
centralt organ. Socialdemokraternas yrkande i motion 2352 om en inventering
av behovet av industrilokaler i inlandskommunerna avvisas därför.
Stöd till kommunala lokaler kan i vissa fall ges genom bidrag till beredskapsarbete.
Normalt kommer endast relativt små lokaler i fråga. De kan
inrymma hantverk, småindustri, serviceverksamhet m.m. Stöd till egentliga
industrilokaler som ägs av kommuner ges f. n. i form av regionalpolitisk!
stöd. Denna ordning bör bibehållas. Yrkandet i motion 2352 om
uppförande av kommunala industrilokaler i Norrbottens län som beredskapsarbete
avvisas därför. Utskottet vill tillägga att i detta län blir, enligt
nuvarande regler, stödet ofta lägre vid bidrag till beredskapsarbete än vid
regionalpolitisk! stöd.
AU 1981/82:23
99
Utskottet ansluter sig till propositionens förslag rörande lokaliseringsbidrag
till kommunala industrilokaler. Detta innebär 10% lägre bidrag än om
företag bygger själva. Hyresgäster i kommunala lokaler behandlas därmed
på samma sätt som hyresgäster i industricentra. Inte oväsentligt är också
att förslaget bör stimulera företagen att bygga egna lokaler. Yrkandena i
motionerna 2352, 2291 och 2338 i motsvarande delar bör därför avslås.
Utskottet avstyrker också yrkandet i motion 2291 om förlängd amorteringstid
för lån till kommunala industrilokaler. Detta krav innebär att
kommunerna skulle få bättre villkor än företagen i finansieringen av sina
lokaler. Detta skulle stå i strid med de intentioner med detta stöd som
redovisas i propositionen och som utskottet anslutit sig till.
När det gäller frågan om regionalpolitiskt stöd till kommunala industrilokaler
utanför stödområdena A—C bör enligt utskottets mening propositionens
uttalande inte tolkas alltför snävt. När det finns särskilda skäl, t. ex.
omfattande sysselsättningsproblem i förhållande till arbetsmarknadens
storlek, bör regeringen kunna besluta om sådant stöd. Utskottet delar
emellertid uppfattningen i propositionen att stöd till kommunala industrilokaler
skall inriktas på de mest prioriterade områdena, de minsta orterna
samt de mindre och medelstora företagens behov. Mot bakgrund av vad
här har anförts avstyrks motion 837.
I motion 2348 av Per-Axel Nilsson (s) och Gunhild Bolander (c) föreslås
skyndsam översyn av bestämmelserna för lokaliseringsstöd så att stöd kan
utgå för uppförande av växthus enligt samma villkor som gäller för kommunala
industrilokaler.
Jordbruksutskottet har yttrat sig (JoU 1981/82:3 y) över motion 2348 i
denna del och redovisar därvid att stöd f. n. kan ges till trädgårdsnäringen
för att främja rationalisering och användning av andra bränslen än olja
samt för bränslebesparande åtgärder. Jordbruksutskottet framhåller att
behovet av uppbyggnad av nya trädgårdsföretag eller utvidgning av sådana
företag bör — med hänsyn till näringens utsatta läge med stark utlandskonkurrens
— prövas utifrån en helhetsbild av trädgårdsnäringens situation
inom landet och därför i första hand bedömas i enlighet med de för
trädgårdsnäringen speciellt avsedda reglerna om finansieringsstöd.
Mot bakgrund av vad jordbruksutskottet har anfört avstyrker arbetsmarknadsutskottet
motion 2348 rörande lokaliseringsstöd till växthus.
F. n. kan stöd lämnas till fastighetsförvaltande bolag som hyr ut lokaler
till andra företag om ägandet till bolagen ligger hos samma intressenter
som dominerar industriföretaget. I propositionen föreslås att stöd till industrilokaler
för uthyrning som uppförs i enskild regi nu skall kunna lämnas
utan de ägarsamband som f. n. gäller. Stödet föreslås få ges med samma
villkor som för kommunala industrilokaler. Möjligheterna begränsas till
stödområdet och skall avse mindre lokaler i mindre orter.
Utskottet ansluter sig till propositionens förslag om regionalpolitiskt
stöd till privata industrilokaler för uthyrning. Det är enligt utskottets
AU 1981/82:23
100
mening värdefullt om också privata intressenter kan engageras för en
utbyggnad av lokalbeståndet i utsatta regioner. Utskottets ställningstagande
innebär samtidigt ett avstyrkande av motion 2352 i vilken regeringens
förslag på denna punkt avvisas.
Lokaliseringsstöd kan f. n. lämnas till turistverksamhet inom stödområdena
4—6 samt, om särskilda skäl finns, inom stödområdena 1-3. I
det senare fallet skall stöd företrädesvis utgå inom primära rekreationsområden
inom stödområde 3. Även kommuner och kommunägda företag är
stödberättigade. I propositionen föreslås nu följande i fråga om lokaliseringsstöd
till turistnäringen. Stöd bör kunna lämnas inom de nya stödområdena
A och B samt, om särskilda skäl föreligger, inom primära rekreationsområden
i stödområde C. Detta motiveras av att sådana områden bör
prioriteras där turism är den näringsgren som främst kan bidra till sysselsättningen.
Det föreslås vidare att stöd i första hand bör lämnas till befintliga
turistanläggningar och turistorter samt att stöd också skall kunna
lämnas för verksamhet som bidrar till att förlänga turistsäsongen. Industriministern
erinrar också om att regeringen i proposition 1981/82: 118 om
åtgärder för små och medelstora företag m. m. har föreslagit att turistföretag
skall ingå i utvecklingsfondernas målgrupp.
Moderata samlingspartiet tar i sina motioner 2055 och 2289 upp förutsättningarna
för turismen i sysselsättningssvaga områden och pekar därvid
bl. a. på betydelsen av uthyrningsstugor i anslutning till jordbruk samt på
möjlighet till charterresor från Centraleuropa. Eva Winther (fp) begär i
motion 2358 att en översyn görs av det regionalpolitiska stödet till turistnäringen
så att större hänsyn tas till projektens indirekta effekter utanför
denna näringsgren.
I en rad motioner begärs utökat stöd i skilda stödområden. 1 motion 2352
föreslår socialdemokraterna att stöd skall lämnas till turistprojekt i primära
rekreationsområden i stödområde C. Anna Wohlin-Andersson (c) föreslår i
motion 1613 att regionalpolitisk! stöd skall kunna utgå till turistanläggningar
i nuvarande stödområde 1-3. Översyn av gällande regler för stöd till
turistnäringen yrkas i motion 682 av Bernt Nilsson m. fl. (s) så att turistprojekt
inom primära rekreationsområden i södra Sverige ges samma utvecklingsmöjligheter
som anläggningar i Norrland och på Gotland. I motion 638
av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m) föreslås att regionalpolitisk!
stöd skall lämnas till turistanläggningar i södra och mellersta Sverige.
När det gäller uttalandena i motionerna 2055 och 2289 om förutsättningarna
för turismen i sysselsättningssvaga områden vill utskottet erinra om
att glesbygdsstöd redan kan lämnas till uthyrningsstugor. Stödet föreslås i
propositionen bli utbyggt. Utskottet återkommer senare i betänkandet till
denna fråga. Organiserandet av charterresor bör handhas av resp. turistföretag
i samarbete med förekommande regionala turistorganisationer.
Med de ändrade regler som nu föreslås för det regionalpolitiska stödet och
som utskottet accepterar blir det möjligt att i ett sådant sammanhang lämna
AU 1981/82:23
101
stöd till marknadsföringen av sådana tjänster. Mot bakgrund av vad som
här anförts bör motionerna 2055 och 2289 i här aktuella delar inte föranleda
någon åtgärd.
Beträffande förslaget i motion 2358 om att även indirekta effekter bör
beaktas vid regionalpolitiskt stöd till turistanläggningar vill utskottet påpeka
att sådana effekter bör tillmätas stor vikt vid prioritering av de
projekt som skall få regionalpolitiskt stöd. I fråga om stödets storlek bör
emellertid samma regler gälla för turistverksamhet, som för annan stödberättigad
verksamhet. Motionen avstyrks därför i denna del.
Utskottet delar industriministerns uppfattning att det regionalpolitiska
stödet till turistverksamhet bör koncentreras till de delar av landet där det
inte finns så goda möjligheter för utvecklingen av andra näringsgrenar samt
att insatserna främst måste göras i redan befintliga turistanläggningar och
turistorter inom stödområdena A och B. En mera omfattande regionalpolitisk
satsning på turismen skulle i nuvarande marknadsläge försämra förutsättningarna
att bygga ut verksamheten i nyss nämnda områden. Det är
därför också klokt att som föreslås i propositionen begränsa stödet i
stödområde C till primära rekreationsområden, samt i dessa utgår endast
när det finns särskilda skäl. Det socialdemokratiska förslaget i motion 2352
om att regionalpolitiskt stöd utan denna begränsning skall lämnas i primära
rekreationsområden i stödområde C avstyrks.
Av ovan angivna skäl avvisas också yrkandet i motion 682 om regionalpolitiskt
stöd till primära rekreationsområden i södra Sverige liksom kravet
i motion 1613 om regionalpolitiskt stöd till turistanläggningar i nuvarande
stödområde 1-3, samt i motion 638 om regionalpolitiskt stöd till
turistanläggningar i södra och mellersta Sverige. Utskottet vill i fråga om
stöd i andra fall än dem som utskottet har förordat ovan erinra om att
regeringen i annat sammanhang har föreslagit att turistföretag skall ingå i
utvecklingsfondernas målgrupp. Dessa företag skulle därmed också omfattas
av de stöd och den service som utvecklingsfonderna erbjuder.
Regionalpolitiskt stöd kan f. n. normalt inte ges till företag för fastbränsleframställning.
I propositionen föreslås nu att sådant stöd
skall kunna ges i de från sysselsättningssynpunkt mest utsatta delarna av
landet, varmed avses stödområdena A och B, som ett komplement till stöd
från oljeersättningsfonden. Stödet bör enligt propositionen främst ta sikte
på fasta anläggningar där råvara i form av flis och torv förädlas. En
förutsättning för regionalpolitiskt stöd föreslås vara att verksamheten bedrivs
i större omfattning och har permanent karaktär. För mindre projekt
förordas glesbygdsstöd. Normala bidragsregler föreslås gälla utom i fråga
om stöd till markanläggningskostnader vid torvproduktion. Stöd till sådana
kostnader bör enligt propositionen kunna lämnas om det finns särskilda
skäl för det. Därvid bör bidrag kunna utgå med högst 30 % resp. högst 15 %
av godkända kostnader i stödområde A resp. B. Beslut om stöd till fastbränsleframställning
bör enligt förslaget åtminstone under en inledningsperiod
fattas på central nivå.
AU 1981/82:23
102
I motion 2352 anför socialdemokraterna att den ökade fliseldningen
innebär stora risker för skogsindustrin. Anläggningar som utnyttjar skogsavfall
bör därför tillståndsprövas på samma sätt som sker med andra
virkesförbrukande verksamheter. Detta bör ske länsvis med hänsyn till
aktuella inventeringar om tillgången på sådan skogsråvara som inte behövs
inom skogsindustrin. I avvaktan på att riksdagen fattar beslut om detta
avstyrks att lokaliseringsstöd lämnas till flisanläggningar.
Enligt utskottets mening finns en betydande tillgång på skogsråvara som
inte efterfrågas av skogsindustrin men som lämpar sig för flisframställning
att användas för eldning m. m. Tillvaratagande av hyggesavfall och klenvirke
för flisning ger ett totalt sett bättre utnyttjande av skogsråvaran och
därmed bättre ekonomiska förutsättningar för skogsbruket. Detta bör i sin
tur snarare kunna leda till ett större uttag av gagnvirke och därmed till en
förbättring, inte till en försämring, av skogsindustrins råvaruförsörjning.
Med det anförda avstyrks motion 2352 i denna del. Propositionens förslag
om regionalpolitisk stöd till fastbränsleframställning godtas alltså av utskottet.
Regionala investmentbolag har fått stöd på skilda sätt. I propositionen
erinras om inrättandet av utvecklingsbolagen i Jämtlands och
Västerbottens län. Där beskrivs också formerna för stöd till ett nybildat
privat investmentbolag i Värmland, Wermia AB, som tilldelats ett lån av
de medel som anvisades våren 1981 för att främja den industriella utvecklingen
i Värmland. Wermia AB har ett aktiekapital av 6 milj. kr., tecknat
av ett tjugotal privatpersoner och enskilda företag med regional anknytning.
Företaget har fått lån på 12 milj. kr. med speciella regler för avskrivning
och ränta samt för att tillförsäkra staten andel i bolagets värdetillväxt.
Nu föreslås i propositionen att stöd i form av lån skall kunna lämnas till
privata investmentbolag under förutsättning att bolaget med hjälp av lånemedlen
engagerar sig i stödberättigad verksamhet och huvudsakligen bedrivs
inom stödområdena A-C.
Utskottet som godtar regeringens förslag finner att investmentbolag är
ett mycket lämpligt inslag i en regionalpolitik som i allt större omfattning
måste bygga på de potentiella utvecklingsförutsättningar som finns i resp.
län och där beslut och ansvar för projekten i ökad grad förs ned på
länsnivån. Utskottet förordar att regeringen får besluta i vilka län inom
ovan angivna område som stöd till ytterligare investmentbolag bör lämnas
samt utforma villkoren för de lån som skall komma i fråga på det sätt som
bäst gagnar verksamheten i varje enskilt fall.
Utskottet är mot den bakgrunden inte berett att ta ställning till yrkanden
om stöd till investmentbolag i skilda länsdelar. De avstyrks därmed. Det
gäller motion 243 av Wilhelm Gustafsson (fp) avseende investmentbolag i
Älvsborgs län, motion 248 av Olle Östrand m. fl. (s) rörande investmentbolag
i Gävleborgs län, motion 320 av Hans Alsén m.fl. (s) om stöd till
Upplandsinvest AB samt motion 839 av Hans Gustafsson m. fl. (s) avseende
investmentbolag i Blekinge län.
AU 1981/82:23
103
Handläggnings- och beslutsordning
Beslut om lokaliseringsstöd fattas f. n. av tre skilda instanser, nämligen
länsstyrelserna, AMS och regeringen. Stöd utanför stödområdena beslutas
av regeringen. I övrigt är huvudregeln för avgränsning av beslutanderätten
mellan instanserna investeringskostnadens storlek. Beloppsgränsen ärf. n.
5 milj. kr. för länsstyrelse och 15 milj. kr. för AMS. Undantagna från
beslut av länsstyrelse är bl. a. stöd till vissa branscher, annan verksamhet
än industri och industriliknande, etablering av fristående företag, flyttning
av företag mellan län, kostnadsfördyringar samt företag som omfattas av
avtalet mellan regeringen och näringslivet om lokaliseringssamråd.
Undantagna från beslut av AMS är bl. a. turistprojekt inom stödområdena
1, 2 och 3 och kostnadsfördyringar.
Industriministern föreslår nu att handläggningen av stödet skall decentraliseras
ytterligare och anmäler att han avser föreslå regeringen att beloppsgränsen
för beslut av länsstyrelse skall vara 7 milj. kr. och för beslut
av AMS 20 milj. kr. Länsstyrelsens beslutsbefogenheter avses därutöver
bli begränsade i följande fall:
Ansökningen avser
— stöd till åtgärd som innebär överflyttning av verksamhet mellan olika
län,
— stöd till investeringar som inte leder till ökad sysselsättning,
— stöd utanför stödområde A—C (begränsningen gäller inte investeringsbidrag),
— stöd utöver maximala procentsatser för resp. stödområde,
— stöd till kommunala och privata industrilokaler,
— stöd till fastbränsleframställning,
— stöd till privata investmentbolag,
— stöd till kostnadsfördyring och/eller tilläggsinvestering som uppkommit
sedan investeringen påbörjats eller
— stöd till företag som omfattas av det genom avtal mellan staten och
näringslivet gällande systemet med lokaliseringssamråd.
Från AMS beslutsbefogenheter undantas följande fall:
Ansökningen avser
— stöd till verksamhet utanför stödområdena A—C och där regeringen inte
genom speciellt bemyndigande delegerat beslutanderätt,
— stöd utöver maximala procentsatser för resp. stödområde,
— stöd till verksamhet som bedömts som stödberättigad enligt 10 § 5. i
gällande förordning om regionalpolitisk! stöd och där regeringen förbehållit
sig rätten att fatta beslut om stöd,
— stöd till företag som omfattas av det genom avtal mellan staten och
näringslivet gällande systemet med lokaliseringssamråd och som arbetsmarknadsstyrelsen
väljer att överlämna till regeringen,
— stöd till privata investmentbolag eller
— stöd till kostnadsfördyring och/eller tilläggsinvestering som uppkommit
sedan investeringen påbörjats.
AU 1981/82:23
104
Förslagen innebär vidare att besvärsrätten över länsstyrelsens beslut
slopas. Den föreslås däremot bli kvar i fråga om beslut av den centrala
myndigheten.
Industriministern anmäler vidare att han med stöd av regeringens bemyndigande
har tillkallat en utredningsman som skall utreda industriverkets
framtida organisation och därvid även behandla frågan om det är
lämpligt att föra över handläggningen av lokaliseringsstödet på central nivå
från AMS till statens industriverk (S1ND).
I den socialdemokratiska partimotionen 2352 godtas propositionens förslag
till decentralisering när det gäller handläggningen av det regionalpolitiska
stödet med följande undantag. Man anser att det fortfarande är
motiverat att beslut om stöd till företag i vissa branscher inte skall få tas av
länsstyrelse. Som skäl anförs att det inom vissa branscher finns risk för
överetablering. AMS och SIND bör varje år pröva vilka branscher som bör
undantas. Motionärerna är vidare emot att besvärsrätten över länsstyrelses
beslut slopas och man menar att detta är en konsekvens av att man
avstyrkt regeringens förslag om ett samlat anslag för beslut om stöd på
länsnivå.
Moderata samlingspartiet för i motion 2289 fram förslag om att beslutanderätten
i fråga om selektivt stöd helt skall flyttas ned till länsplanet.
I motion 1613 av Anna Wohlin-Andersson (c) från allmänna motionstiden
föreslås att handläggningsrutinerna bör ändras så att fler ärenden kan
slutbehandlas på regional nivå.
Utskottet har i det föregående, i samband med uttalanden om de
regionalpolitiska stödåtgärdernas allmänna inriktning, förordat en regionalpolitik
som i högre grad än tidigare tar till vara de utvecklingsförutsättningar
och initiativ som finns i länen. Den ökade decentraliseringen när det
gäller beslut om regionalpolitisk! stöd som föreslås i propositionen ligger i
linje med en sådan politik och har alltså utskottets stöd.
När det gäller förslaget i motion 2289 att flytta beslutanderätten ifråga
om regionalpolitisk stöd till länsnivån vill utskottet anföra följande. Erfarenheten
visar att vid beslut om stöd till stora projekt är det en grannlaga
uppgift att göra sådana överväganden att man undviker att befintliga verksamheter
utsätts för skadlig konkurrens av nyetablerad eller utvidgad
verksamhet. Ofta ligger dessutom den befintliga och den nytillkommande
verksamheten i skilda län. Om besluten då skall tas på länsnivå är risken
att omsorgen om sysselsättningen i det egna länet kan fresta till beslut som
skadar företag i ett annat län. Risken för sådana problem är relativt liten
vid mindre projekt. Utskottet menar att den fördelning mellan centrala
beslut och beslut på länsnivå som regeringen avser att genomföra är väl
avvägd. Mot denna bakgrund avstyrks förslaget i motion 2289 i denna del.
Utskottet avstyrker förslaget i motion 2352 med innebörd att vissa
branscher liksom f. n. skall undantas från länsstyrelsens beslutanderätt.
Även med den höjning av beloppsnivån för beslut på länsnivå som nu
AU 1981/82:23
105
föreslås i propositionen blir endast relativt små projekt aktuella för beslut i
länen. Risken för skadlig konkurrens är då som nyss sagts liten. Även
yrkandet i motion 2352 att AMS och SIND varje år skall pröva vilka
branscher som bör undan tas från länsstyrelsernas beslutanderätt avstyrks.
Kravet i motion 2352 om att besvärsrätten över länsstyrelses beslut om
regionalpolitiskt stöd skall bibehållas hänger samman med att socialdemokraterna
avvisar det samlade anslag för regionala beslut om regionalpolitiska
insatser som utskottet här förordat i det föregående. Meningen med ett
sådant anslag är att man på länsnivå skall prioritera insatserna mellan olika
ändamål. Den ram som resp. länsstyrelse disponerar för beslut bör då inte
kunna överskridas. Länsstyrelsens beslut bör därför som sägs i propositionen
inte kunna bli föremål för prövning av centralt organ. Detta innebär att
någon besvärsrätt över länsstyrelsens beslut inte bör finnas. Med det
anförda avstyrks motion 2352 i denna del.
Yrkandet i motion 1613 av Anna Wohlin-Andersson (c) om ändrade
handläggningsrutiner i fråga om regionalpolitisk stöd får anses tillgodosett
med propositionens förslag och bör följaktligen inte föranleda någon
ytterligare åtgärd.
Utskottet vill slutligen när det gäller handläggningen av det regionalpolitiska
stödet stryka under att den här förordade decentraliseringen av
beslutanderätten bör beledsagas av en effektiv uppföljning av de beslut
som tas på regional nivå. Detta gäller också i fråga om glesbygdsstödet
som utskottet återkommer till nedan. Det uppföljningssystem som bör
införas skall innehålla information - bortsett från vad staten behöver för
att bevaka sina fordringar i resp. ärende - som dels gör det möjligt att
kontrollera att subventionsnivån inte blir högre än nödvändigt, dels belyser
sysselsättningseffekten av den åtgärd som beslutas. Ett bättre uppföljningssystem
är nödvändigt för att en effektiv avvägning skall kunna
göras mellan målen för regionalpolitiken och behovet av insatser för att nå
målen. Utskottet är medvetet om att ett sådant uppföljningssystem kräver
ökade resurser.
Utskottet tar till sist i detta avsnitt upp ett socialdemokratiskt yrkande i
motion 2352 att en kommun skall beredas möjlighet att utse representant i
styrelsen för företag i kommunen som erhållit lokaliseringsstöd. Riksdagen
har tidigare behandlat motsvarande yrkande och därvid avslagit det.
Syftet är enligt motionen att ge en kommunal representant direkt insyn i
skötseln av de företag som fått stöd. Det bör enligt utskottets mening i
normalfallet vara möjligt att tillgodose resp. kommuns behov av information
på annat sätt. Det finns emellertid redan nu möjlighet att vid behov
som villkor för stöd föreskriva att kommun får möjlighet att tillsätta styrelserepresentant.
Med det anförda avstyrks motion 2352 i berörd del.
Vad som i övrigt anförs i propositionen om det regionalpolitiska stödets
utformning ger inte anledning till något uttalande från utskottets sida.
AU 1981/82:23
106
Glesbygdsstöd
Glesbygdsstöd lämnas enligt bestämmelser i förordningen (1979:678) om
statligt stöd till glesbygd till följande ändamål:
— Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid företag i glesbygder
om det från allmän synpunkt är angeläget att bygden är befolkad,
— intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser i
glesbygder (IKS) för att inom stödområdena 5 och 6 öka sysselsättningen
för i första hand äldre, lokalt bundna arbetslösa,
— kommersiell service i glesbygder för att upprätthålla en tillfredsställande
försörjning med daglig varor eller drivmedel,
— samhällelig service i glesbygder till kommuner och landstingskommuner
för kostnader för särskilda insatser för främst vård eller
service åt äldre och handikappade samt aktiviteter för barn och ungdom.
Utskottet förordar liksom industriministern och glesbygdsdelegationen
en offensiv och utvecklingsinriktad politik för glesbygden. Målet skall vara
att skapa en livskraftig glesbygd med arbetsställen, service och en god
miljö.
Utskottet tar härefter upp några för de olika stödformerna gemensamma
frågor.
I propositionen anför industriministern att det för den praktiska politiken
är angeläget att närmare precisera begreppet glesbygd. Den definition
som förs fram är att till glesbygd skall hänföras områden som ligger utanför
dagligt pendlingsavstånd till kommunernas centralorter eller andra tätorter
med någorlunda differentierad arbetsmarknad. Syftet sägs vara att statens
insatser därmed skall inriktas på de områden där behovet av åtgärder är
störst.
Utskottet menar för sin del att det får ankomma på länsstyrelsen i resp.
län att på sätt som nu sker och med beaktande av förhållandena i länet
närmare ange de områden i vilka glesbygdsstöd skall kunna lämnas.
En fråga av principiell betydelse som tas upp i propositionen är glesbygdsstödets
förhållande till annat statligt stöd, såsom regionalpolitisk!
stöd till näringslivet, jordbrukspolitiskt stöd och arbetsmarknadspolitiskt
stöd. Industriministern uttalar därvid att när länsstyrelserna utfärdar riktlinjer
för glesbygdsstödet bör hänsyn tas till de regler som gäller för dessa
stöd. I första hand bör dessa andra stödformer prövas.
I motion 2346 föreslår Eivor Nilson (c) att glesbygdsstöd skall kunna
förenas med annat stöd till företag. Industriministern framhåller i propositionen
att det inte bör vara möjligt att kombinera olika stödformer till
samma investering. Det bör heller inte vara möjligt att dela upp en sammanhållen
verksamhet i olika delar och söka stöd för dessa enligt olika
stödformer för att erhålla ett större statligt stöd än vad som annars skulle
vara möjligt.
AU 1981/82:23
107
Industriministern har härutöver som svar på en fråga den 13 april 1982
förklarat att den omständigheten att ett företag beviljas glesbygdsstöd,
trots att verksamheten måste bedömas som stödberättigad för regionalpolitisk!
stöd, inte behöver utesluta att företaget kan få sysselsättningsstöd om
det uppfyller övriga bestämmelser för denna stödform.
Utskottet stödjer industriministerns uttalanden och konstaterar att det i
den praktiska hanteringen under vissa förutsättningar är möjligt att kombinera
stöd enligt förordningen om glesbygdsstöd med sysselsättningsstöd.
Motion 2346 får därmed anses delvis tillgodosedd och bör inte föranleda
någon ytterligare åtgärd.
Kombinationssysselsättningarnas betydelse för sysselsättningen i glesbygderna
tas upp i motion 2124 av Marianne Stålberg m.fl. (s). Det
påpekas i motionen att det redan nu finns en rad naturliga kombinationer
inom skogsnäringen, t. ex. skogsvård-röjning-gallring-stamkvistning-uppsamling
av energived-flishuggning. Ett problem är enligt motionärerna
svårigheten att finansiera vissa led i en sådan kedja på ett marknadsmässigt
sätt. Ett annat problem sägs vara att arbetsgivaransvaret i detta sammanhang
ofta är uppdelat. Den angivna svårigheten måste enligt motionärerna
lösas på ett sådant sätt att de anställda får en trygg åretruntförsöijning. Det
föreslås att en femårig försöksperiod inleds med aktivt arbete för att främja
kombinationssysselsättningen i glesbygder samt att länsstyrelsen i Jämtlands
län tilldelas 1 milj. kr. för ändamålet.
Glesbygdsdelegationen tar i sitt betänkande (Ds I 1981:24) upp frågan
om kombinationssysselsättning och anför att kombinerad verksamhet är
en nyckelfråga för glesbygdsutvecklingen. Man erinrar om att denna form
av sysselsättning alltid varit vanlig i glesbygderna och att den bör underlättas
och uppmuntras. Utskottet har också erfarit att ERU förbereder ett
forskningsprojekt på detta område med förgreningar till andra nordiska
länder.
Utskottet delar motionens och delegationens syn på den kombinerade
verksamhetens betydelse för sysselsättningen i glesbygderna och utgår
ifrån att glesbygdsdelegationen fortlöpande analyserar de hinder som finns
för sådana verksamheter samt lägger fram förslag som syftar till att undanröja
förekommande hinder. Utskottet vill också tillägga att man på länsnivå
redan nu kan stödja de verksamheter som här avses. Här kan nämnas
möjligheterna till glesbygdsstöd och särskilda åtgärdsmedel till länsstyrelserna
för projektverksamhet m. m. Motion 2124 behöver mot bakgrund av
vad här anförts inte föranleda någon åtgärd.
Sysselsättningsfrämjande åtgärder
Nuvarande regler för stöd till sysselsättningsfrämjande åtgärder samt i
propositionen föreslagna ändringar framgår i sammanfattning av följande
sammanställning.
AU 1981/82:23
108
Nuvarande regler
Stöd lämnas som avskrivningslån och/
eller kreditgaranti.
Avskrivningslån kan utgå med högst
50%, dock högst 125000 kr. - för uthymingsstuga
högst 20000 kr. per stuga
— av kostnaderna för investeringar i
byggnader och fasta anläggningar, maskiner,
inventarier, iståndsättning av
åkermark samt båtar i skärgård.
Kreditgaranti kan ges för ovanstående
ändamål samt därutöver för förvärv av
maskiner eller företag.
I propositionen föreslagna ändringar
Maximibeloppet för stöd höjs till
200000 kr., för uthyrningsstuga till
högst 30000 kr. per stuga.
Stöd även till viss rörlig utrustning,
dock inte fordon.
Kreditgaranti även för rörelsekapital.
Socialdemokraterna yrkar i sin partimotion 2352 att avskrivningslån för
sysselsättningsfrämjande åtgärder i glesbygd skall få lämnas med högst
250000 kr., för uthyrningsstuga dock 40000 kr. per stuga. Enligt motion
2074 av Gösta Bohman m.fl. (m) bör möjligheterna för lantbrukare att
erhålla glesbygdsstöd vidgas. I motion 368 av Per-Olof Strindberg (m)
krävs att reglerna för glesbygdsstödet bör ändras så att stöd även kan ges
till av enskilda i glesbygd uppförda uthyrningsstugor.
Vad först gäller yrkandena i motion 2352 om en högre maximinivå på
avskrivningslånen till sysselsättningsfrämjande åtgärder vid företag i glesbygd
konstaterar utskottet att redan nu gällande stöd har haft betydande
effekter på sysselsättningen i glesbygd. Insatserna inom ramen för glesbygdsstödet
beräknas ha bidragit till ca 600 nya permanenta arbetstillfällen
under budgetåret 1979/80 och ca 1 000 under budgetåret 1980/81.1 propositionen
föreslås nu höjning av maximistödet med 60% - för uthyrningsstugor
med 50%. Denna kraftiga höjning av stödet ger goda förutsättningar
för en fortsatt framgångsrik glesbygdspolitik på detta område. Att utöka
stödet ytterligare som socialdemokraterna föreslår är inte motiverat. Motion
2352 i aktuell del avstyrks därför.
När det gäller förslaget i motion 2074 om ökade möjligheter för lantbrukare
att erhålla glesbygdsstöd kan konstateras att stöd enligt gällande
regler kan lämnas till företag i glesbygd, alltså även till lantbruksföretag.
Utredningen (Dir. 1981:17) om det statliga stödet till jordbruket i norra
Sverige skall enligt sina direktiv också behandla samordningen mellan
glesbygdsstödet och det övriga jordbrukspolitiska stödet. Motion 2074 bör
mot denna bakgrund, samt med hänvisning till utskottets tidigare förslag
om en översyn av regionalpolitiken, inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Så bör inte heller ske i fråga om motion 368 eftersom stöd redan kan
utgå till av enskilda i glesbygd uppförda uthyrningsstugor.
Intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS)
Stöd till intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) kan
lämnas för sysselsättning av äldre lokalt bunden arbetskraft inom stödom
-
AU 1981/82:23
109
rådena 5 och 6. Stödet lämnas som bidrag med högst 75 % av bidragsberättigade
kostnader. Bidrag till projekt i egen regi får dock uppgå till högst
20000 kr. I propositionen föreslås att IKS-stöd i framtiden skall få ges till
projekt inom stödområdena A och B samt temporärt i stödområde C om
särskilda skäl föreligger, dock i första hand i områden som gränsar till först
nämnda stödområden. Vidare föreslås att stöd skall kunna lämnas till
projekt av uppenbart allmännyttig karaktär på samma villkor som för
kommuner även när de ägs av en enskild. Som exempel nämns idrottsanläggningar
och hembygdsgårdar. Bidraget till projekt i egen regi föreslås bli
uppräknat, med hänsyn till kostnadsutvecklingen, till 30000 kr.
I motion 2352 föreslår socialdemokraterna att IKS-bidraget till projekt i
egen regi höjs till 40000 kr.
Utskottet har ovan angivit sina skäl för att inte stödja socialdemokraternas
förslag till uppräkning av bidragen till sysselsättningsfrämjande åtgärder
vid företag i glesbygder. Dessa skäl är giltiga även för här aktuellt
bidrag. Motionen avstyrks därför i denna del.
Margareta Andrén m. fl. (fp) begär i motion 1957 försöksverksamhet med
sysselsättning för äldre i glesbygd bl. a. inom hembygdsvårdens område.
IKS-stödet - som enligt vad som redovisats ovan är avsett för stöd till
sysselsättning av äldre, ortsbunden arbetskraft - torde, såvitt utskottet
kan se, under vissa förutsättningar kunna lämnas till den verksamhet
motionärerna åsyftar. Länsstyrelserna är beslutande i fråga om detta stöd.
Mot bakgrund av vad som här anförts bör motion 1957 inte föranleda
någon ytterligare åtgärd.
Kommersiell och samhällelig service
Nuvarande regler för stöd till kommersiell service i glesbygder och de
ändringar och tillägg som föreslås i propositionen framgår i sammanfattning
av följande sammanställning.
Nuvarande regler
Stöd kan lämnas till dagligvaruhandel
och till kommuner för hemsändningsservice.
Avskrivningslån kan utgå med högst
35 % (i särskilda fall 50 %) för anskaffning
av eller ny- eller ombyggnad av
lokaler, inredning och utrustning. Motsvarande
gäller för varubuss.
Lån får beviljas för ovanstående åtgärder.
Kreditgaranti får ges för investering i
varulager.
Driftstöd får lämnas vid synnerliga skäl
under begränsad tid.
Hemsändningsbidrag kan lämnas till
kommuner med 35% av kommunens
nettoutgift.
I propositionen föreslagna ändringar
Stöd i undantagsfall även till viss fackhandel.
Avskrivningslån bör utgå med högst
50% av nämnda kostnader.
Kreditgaranti för alla stödberättigade
investeringar.
Driftstöd bör få lämnas med högst
50000 kr./år vid synnerliga skäl. Omprövas
vatje år.
Hemsändningsbidrag får lämnas och vid
synnerliga skäl med högst 50 % av kommunens
nettoutgift.
AU 1981/82:23
110
I moderata samlingspartiets motioner 2060 och 2289 erinras om den
betydelse glesbygdshandeln har för både fastboende och för turister i
glesbygd samt om den kampanj som bedrivs till förmån för företag inom
detta område. Iris Mårtensson m.fl. (s) yrkar i motion 1973 på vidgade
möjligheter till driftstöd till butiker i glesbygd där det finns ett betydande
samhällsintresse av att verksamheten upprätthålls.
Utskottet menar för sin del att med de regler som nu föreslås i propositionen
blir det möjligt att inom ramen för tillgängliga medel ge driftstöd till
butiker i glesbygd i de fall som åsyftas i motion 1973. Någon åtgärd med
anledning av motionen behövs därför inte.
Den kampanjverksamhet till förmån för glesbygdshandeln som föreslås i
motionerna 2060 och 2289 kan leda till att glesbygdshandelns serviceutbud
utökas och är därför av värde. Motionerna behöver emellertid inte föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida.
Vad slutligen gäller stöd till samhällelig service föreslås i propositionen
att investeringsstöd bör lämnas med högst 50% eller om särskilda fall
föreligger med högst 75%. Förslaget innebär en begränsning av stödgivningen
jämfört med nu gällande regler. Utskottet har ingen erinran mot
detta förslag eller mot vad som i övrigt förs fram i propositionen om
utformningen av stödet till kommersiell och samhällelig service. Förslagen
tillstyrks alltså.
Frågan om ökade möjligheter till arbetsmarknadsutbildning i glesbygder
tas upp i motion 1973 av Iris Mårtensson m.fl. (s). Genom att tillföra
glesbygdsutbildningen generösare bidragsmöjligheter, förslagsvis 100% av
den totala lönekostnaden under utbildningstiden, skulle enligt motionärerna
företagare inom glesbygdsyrken kunna utbilda och anställa arbetslösa.
Utskottet har i sitt betänkande tidigare i år AU 1981/82: 21 om arbetsmarknadspolitiken
behandlat frågan om arbetsmarknadsutbildning i företag.
Utskottet har en positiv inställning till detta slag av utbildning, men
vill inte förorda speciella bidragsregler för utbildning vid företag i glesbygder.
Motion 1973 avstyrks därför i här aktuell del.
Handläggningsordning
Beslut om glesbygdsstöd fattas f. n. av länsstyrelserna utom när det
gäller sysselsättningsfrämjande åtgärder vid företag i glesbygder. I dessa
ärenden beslutar de regionala utvecklingsfonderna i Stockholms samt Göteborgs
och Bohus län i ärenden som inte rör jordbruksfastigheter. I övriga
fall beslutar lantbruksnämnderna. På förslag av glesbygdsdelegationen
föreslår industriministern nu att länsstyrelsen skall få beslutanderätten i
alla ärenden rörande glesbygdsstöd, med möjlighet att flytta över denna
rätt till lämpligt länsorgan, t. ex. lantbruksnämnd och regional utvecklingsfond.
Socialdemokraterna framhåller i motion 2352 att en sådan uppdelning
blir onödigt krånglig. Man är också tveksam till att utvecklingsfonderna
AU 1981/82:23
lil
tilldelas ytterligare myndighetsfunktioner. I motionen förordas därför att
länsstyrelsen i samtliga fall skall ha beslutanderätten i alla ärendegrupper.
Utskottet anser för sin del att sammanförandet av beslutanderätten i
ärenden om glesbygdsstöd till länsstyrelsen i resp. län med möjlighet att
flytta över denna rätt till annat länsorgan är ett praktiskt sätt att hantera
dessa ärenden. Därmed kan kompetens och erfarenhet i den konkreta
handläggningen utnyttjas bättre. Som framhålls i propositionen bör länsstyrelsen
vid fördelning av beslutsramar till berörda länsorgan, främst
lantbruksnämnden och utvecklingsfonden, ange de riktlinjer som bör gälla
för stödgivningen. Härmed torde behövlig samordning kunna åstadkommas.
Med det anförda avstyrks motion 2352 i denna del.
Vad som i övrigt anförs i propositionen om handläggningsordningen när
det gäller ärenden om glesbygdsstöd ger inte anledning till något uttalande
från utskottets sida.
Utskottet tar till sist i detta avsnitt upp motion 2343 av Bertil Jonasson
m.fl. (c) om att inom de regler som ställs upp för glesbygdsstödet bör
tillgången på medel inte vara en begränsande faktor.
Utskottet konstaterar att med nuvarande ordning råder en viss brist på
medel för glesbygdsstöd vilket kan leda till att vissa projekt får vänta till ett
kommande budgetår. Med det samlade anslag för regionalpolitiska åtgärder
på länsnivån som utskottet har godtagit i det föregående finns det
bättre möjlighet för länsstyrelserna att prioritera glesbygdsinsatserna så
att förutsättningarna att genomföra angelägna projekt förbättras. Mot bakgrunden
av vad här anförts behöver motion 2343 inte föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.
Regionalpolitiskt projekt- och utvecklingsarbete
I detta avsnitt behandlas regionala projektinsatser, lokaliseringssamråd
inom industrin och den privata service- och tjänstesektorn samt produktsökning
m. m. i vissa regioner.
Utvecklingsarbete på regional nivå
Genom riksdagens beslut om regionalpolitiken år 1979 (AU 1978/79:23
rskr 1978/79:435) tillkom bl. a. ett nytt anslag. Åtgärder m. m. i anslutning
"risplanering — det s. k. åtgärdsanslaget. Detta innebar också att den
het som dessförinnan bedrivits och finansierats i särskild ordning,
s. k. problemortsgrupperna, inordnades i länsstyrelsens ordinarie
••na gavs därmed ökade möjligheter att följa upp olika förgen
och göra länsplaneringen mer konkret och åtgärdsininte
avsedda att användas till investerings- eller drift•rednings-
och projekteringsresurser — samt möjlighepilotprojekt
för att fullfölja länsplaneringen genom
AU 1981/82:23
112
att förbättra beslutsunderlaget för olika organ. Genom att ge länsstyrelserna
medel för egna prioriteringar fördes också beslut ut till länen.
För de två hela budgetår som anslaget funnits (1979/80 och 1980/81) har
35 milj. kr. per år anslagits för projektarbete i länen. Dessutom anvisade
riksdagen ytterligare 5 milj. kr. på tilläggsbudget (prop. 1980/81: 125 bil. 10,
AU 1980/81:25, rskr 1980/81: 359) för budgetåret 1980/81.
Enligt propositionen har medlen i huvudsak fördelats efter sysselsättningsproblemens
svårighetsgrad i länen. De belopp länsstyrelserna disponerat
under de två budgetåren framgår av följande tabell.
län |
tkr |
Stockholms |
1 100 |
Uppsala |
1 550 |
Södermanlands |
2 300 |
Östergötlands |
1650 |
Jönköpings |
1200 |
Kronobergs |
1450 |
Kalmar |
1750 |
Gotlands |
1400 |
Blekinge |
1850 |
Kristianstads |
900 |
Malmöhus |
3 200 |
Hallands |
600 |
Göteborgs o Bohus |
2 700 |
Älvsborgs |
2300 |
Skaraborgs |
1000 |
Värmlands |
6 575 |
Örebro |
1900 |
Västmanlands |
2050 |
Kopparbergs |
3850 |
Gävleborgs |
3 850 |
Västernorrlands |
6500 |
Jämtlands |
5 500 |
Västerbottens |
6000 |
Norrbottens |
8825 |
Totalt |
700001 |
1 De 5 milj. kr. som anvisades över tilläggsbudget utnyttjas huvudsakligen under
innevarande budgetår.
Av tabellen kan bl. a. utläsas att ca 60% av de totala medlen fördelats till
skogslänen.
Det konkreta regionalpolitiska arbete som bedrivs med dessa medel
berör många olika områden. I propositionen redovisas bl. a. att 42% av
projekten avser industriell utveckling, 10% energi och 7% turism.
Ett vanligt förekommande arbetssätt har varit att samlat behandla ett
flertal viktiga samhällssektorer som rör en kommun eller en viss region. I
andra fall har man arbetat vidare med konkreta handlingsprogram för olika
verksamheter, t. ex. jordbruks- och skogsbruksprogram för hela eller delar
av länet. Arbetet har därvid genomgående utförts av resp. myndighet som
länsstyrelsen tilldelat resurser för extra insatser under viss tid. Slutligen
kan nämnas att de regionala utvecklingsfonderna ofta varit nära samarbetspart
till länsstyrelserna i projektarbetet.
AU 1981/82:23
113
Industriministern anser att de resultat och erfarenheter som hittills framkommit
har varit tillfredsställande. Bl. a. har tillkomsten av åtgärdsanslaget
inneburit positiva förändringar i arbetssättet i länen. Länsstyrelserna
har kunnat göra egna prioriteringar och påverka det praktiska arbetet även
om förutsättningarna på olika sätt förändrats. Verksamheten föreslås därför
fortsätta med i stort sett nuvarande inriktning. Enligt propositionen är
det slutligen angeläget att inom givna ramar förstärka de regionala utvecklingsinsatserna
när det gäller nyföretagande och industriell förnyelse i de
mest utsatta regionerna. Den senare frågan utvecklas vidare i det följande.
Socialdemokraterna framhåller i partimotion 2352 att erfarenheterna av
åtgärdsmedlen till länsstyrelserna har varit positiva och visat att ett nära
samarbete mellan länsstyrelsen, landstinget, utvecklingsfonden, kommuner
och enskilda företag har kunnat frigöra positiva krafter för att
vitalisera näringslivet. Verksamheten bör därför fortsätta och ges en mer
offensiv inriktning genom att metoder utarbetas och modeller prövas för
att möta väntade strukturkriser. Genomförandet av projekten bör vidare
ske i nära samverkan med den industripolitiska beredningsgrupp som
socialdemokraterna föreslagit.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen och i den socialdemokratiska
partimotionen att erfarenheterna av det regionala utvecklingsarbetet
varit positivt. Som framhålls i propositionen har projektarbetet engagerat
ett stort antal myndigheter och organ. Många projekt har med åtgärdsmedlen
delfinansierats av länsstyrelserna tillsammans med kommuner, landsting,
utvecklingsfonder, enskilda företag etc. De totala resurser som satsats
på olika utvecklingsprojekt har därmed i många län varit betydligt
större än länsstyrelsernas egna åtgärdsmedel.
Verksamheten bör mot denna bakgrund fortsätta med i stort sett nuvarande
inriktning. Utskottet utgår emellertid - i likhet med den socialdemokratiska
partimotionen 2352 — från att arbetet bedrivs offensivt och att
frågor kring väntade strukturomvandlingar i länet bearbetas i god tid.
I det sammanhanget vill utskottet erinra om vad tidigare sagts om
uppdrag åt länsstyrelserna att i samarbete med länsarbetsnämnderna, utvecklingsfonderna
och kommunerna i länen utarbeta program för den
regionala industripolitiken.
Slutligen vill utskottet hänvisa till de förslag som redovisas i propositiotill
k.när det gäller regionalt nyföretagande. Till den frågan återkommer
verksamt i det följande.
bl. a. i de^t anförda godtar utskottet propositionens förslag i denna del.
verksamhets uttalanden om behovet av en offensiv inriktning av det regio
Länsstyrelse-.
sarbetet bör dessutom tillgodose önskemålen härom i den
slag i länsplaneriiica partimotionen 2352, som därför inte bör föranleda
riktad. Medlen vartgärd.
stöd utan till att ge Uiföreslås i propositionen ett sammanhållet program
ter att initiera mindre’öretagande i de nuvarande stödområdena 4—6.
i sami. Nr 23
AU 1981/82:23
114
Den tidigare nämnda arbets; uppen inom industridepartementet har nämligen
lagt fram ett förslag härom, som bygger på att särskilda medel ställs till
de regionala utvecklingsfondernas förfogande i berörda län.
Arbetsgruppens förslag till program för regionalt nyföretagande kan
sammanfattas i följande punkter:
1. Information om företagandets villkor och samhällsekonomiska betydelse
med speciell inriktning på särskilt utsatta regioner.
2. Olika slag av utbildningsinsatser för företagsledare och företagsledande
personal.
3. Fördjupande företagsservice- och konsultinsatser i samband med
etablering av nya och expansion av befintliga företag.
4. Möjlighet att genom mindre bidrag stödja produktutveckling och
marknadsföringsprojekt i samband med nyetablering och expansion.
5. Bidrag till hyreskostnader under ett inledningsskede för att underlätta
etablering av företag.
6. Bidrag till kostnaderna för projektering av större byggnadsinvesteringar,
exempelvis sådana som senare leder till ansökningar om lokaliseringsstöd.
I propositionen föreslås att arbetsgruppens förslag till arbetssätt i huvudsak
bör tillämpas i hela landet. Kraftfulla insatser bör i huvudsak göras i de
industrisvaga regionerna i stödområdena A—C.
Industriministern framhåller vidare att stödet i första hand bör användas
till olika utbildningsinsatser och till att hjälpa företag att skaffa erforderlig
kompetens från externa källor, t. ex. i form av konsulttjänster. Detta
innebär i huvudsak en prioritering av de fyra första punkterna i arbetsgruppens
förslag. Det föreslagna stödet får enligt propositionen inte vara permanent
utan skall användas för att överbrygga initialsvårigheter. För att
säkerställa att stödet går till företagsekonomiskt motiverade projekt bör
mottagaren vidare till väsentlig del medverka i finansieringen.
Förslaget i propositionen godtas av socialdemokraterna i partimotion
2352. De framhåller emellertid att behovet av insatser är lika stort i det av
socialdemokraterna föreslagna stödområdet D. Programmet för regionalt
nyföretagande bör därför omfatta även detta stödområde.
Utskottet ser propositionens förslag på denna punkt som ett viktigt led i
strävan att åstadkomma en ökad industriell verksamhet i första hand i de
industrisvaga regionerna i stödområdena A—C. Att särskilda medel skulle
anvisas för sådan verksamhet i t. ex. kommuner som Umeå, Gävle, Sundsvall
och Karlstad — som socialdemokraterna föreslår - är utskottet inte
berett att stödja. Den socialdemokratiska partimotionen 2352 avstyrks
därför i denna del.
Det bör enligt förslaget ankomma på länsstyrelserna att prioritera mellan
olika delar av det regionalpolitiska utvecklingsarbetet, fördela medel och
lämna riktlinjer för verksamheten. I övrigt bör ansvarsfördelningen mellan
olika organ i länen inte förändras. Utvecklingsarbetet bör slutligen bedri
-
AU 1981/82:23
lil
tilldelas ytterligare myndighetsfunktioner. I motionen förordas därför att
länsstyrelsen i samtliga fall skall ha beslutanderätten i alla ärendegrupper.
Utskottet anser för sin del att sammanförandet av beslutanderätten i
ärenden om glesbygdsstöd till länsstyrelsen i resp. län med möjlighet att
flytta över denna rätt till annat länsorgan är ett praktiskt sätt att hantera
dessa ärenden. Därmed kan kompetens och erfarenhet i den konkreta
handläggningen utnyttjas bättre. Som framhålls i propositionen bör länsstyrelsen
vid fördelning av beslutsramar till berörda länsorgan, främst
lantbruksnämnden och utvecklingsfonden, ange de riktlinjer som bör gälla
för stödgivningen. Härmed torde behövlig samordning kunna åstadkommas.
Med det anförda avstyrks motion 2352 i denna del.
Vad som i övrigt anförs i propositionen om handläggningsordningen när
det gäller ärenden om glesbygdsstöd ger inte anledning till något uttalande
från utskottets sida.
Utskottet tar till sist i detta avsnitt upp motion 2343 av Bertil Jonasson
m.fl. (c) om att inom de regler som ställs upp för glesbygdsstödet bör
tillgången på medel inte vara en begränsande faktor.
Utskottet konstaterar att med nuvarande ordning råder en viss brist på
medel för glesbygdsstöd vilket kan leda till att vissa projekt får vänta till ett
kommande budgetår. Med det samlade anslag för regionalpolitiska åtgärder
på länsnivån som utskottet har godtagit i det föregående finns det
bättre möjlighet för länsstyrelserna att prioritera glesbygdsinsatserna så
att förutsättningarna att genomföra angelägna projekt förbättras. Mot bakgrunden
av vad här anförts behöver motion 2343 inte föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.
Regionalpolitiskt projekt- och utvecklingsarbete
I detta avsnitt behandlas regionala projektinsatser, lokaliseringssamråd
inom industrin och den privata service- och tjänstesektorn samt produktsökning
m. m. i vissa regioner.
Utvecklingsarbete på regional nivå
Genom riksdagens beslut om regionalpolitiken år 1979 (AU 1978/79:23
Y.rskr 1978/79:435) tillkom bl. a. ett nytt anslag, Åtgärder m. m. i anslutning
till i&nsplanering — det s.k. åtgärdsanslaget. Detta innebar också att den
verksamhet som dessförinnan bedrivits och finansierats i särskild ordning,
bl. a. i deV>. k. problemortsgrupperna, inordnades i länsstyrelsens ordinarie
verksamhet,.
Länsstyrelserna gavs därmed ökade möjligheter att följa upp olika förslag
i länsplaneringen och göra länsplaneringen mer konkret och åtgärdsinriktad.
Medlen var inte avsedda att användas till investerings- eller driftstöd
utan till att ge ufrednings- och projekteringsresurser - samt möjligheter
att initiera mindre pilotprojekt för att fullfölja länsplaneringen genom
AU 1981/82:23
112
att förbättra beslutsunderlaget för olika organ. Genom att ge länsstyrelserna
medel för egna prioriteringar fördes också beslut ut till länen.
För de två hela budgetår som anslaget funnits (1979/80 och 1980/81) har
35 milj. kr. per år anslagits för projektarbete i länen. Dessutom anvisade
riksdagen ytterligare 5 milj. kr. på tilläggsbudget (prop. 1980/81:125 bil. 10,
AU 1980/81:25, rskr 1980/81:359) för budgetåret 1980/81.
Enligt propositionen har medlen i huvudsak fördelats efter sysselsättningsproblemens
svårighetsgrad i länen. De belopp länsstyrelserna disponerat
under de två budgetåren framgår av följande tabell.
län |
tkr |
Stockholms |
1 100 |
Uppsala |
1550 |
Södermanlands |
2 300 |
Östergötlands |
1650 |
Jönköpings |
1200 |
Kronobergs |
1450 |
Kalmar |
1750 |
Gotlands |
1400 |
Blekinge |
1850 |
Kristianstads |
900 |
Malmöhus |
3 200 |
Hallands |
600 |
Göteborgs o Bohus |
2 700 |
Älvsborgs |
2 300 |
Skaraborgs |
1000 |
Yärmlands |
6575 |
Örebro |
1900 |
Västmanlands |
2050 |
Kopparbergs |
3 850 |
Gävleborgs |
3850 |
Västernorrlands |
6 500 |
Jämtlands |
5 500 |
Västerbottens |
6000 |
Norrbottens |
8 825 |
Totalt |
70000' |
1 De 5 milj. kr. som anvisades över tilläggsbudget utnyttjas huvudsakligen under
innevarande budgetår.
Av tabellen kan bl. a. utläsas att ca 60% av de totala medlen fördelats till
skogslänen.
Det konkreta regionalpolitiska arbete som bedrivs med dessa medel
berör många olika områden. I propositionen redovisas bl. a. att 42% av
projekten avser industriell utveckling, 10% energi och 7% turism.
Ett vanligt förekommande arbetssätt har varit att samlat behandla ett
flertal viktiga samhällssektorer som rör en kommun eller en viss region. 1
andra fall har man arbetat vidare med konkreta handlingsprogram för olika
verksamheter, t. ex. jordbruks- och skogsbruksprogram för hela eller delar
av länet. Arbetet har därvid genomgående utförts av resp. myndighet som
länsstyrelsen tilldelat resurser för extra insatser under viss tid. Slutligen
kan nämnas att de regionala utvecklingsfonderna ofta varit nära samarbetspart
till länsstyrelserna i projektarbetet.
AU 1981/82:23
113
Industriministern anser att de resultat och erfarenheter som hittills framkommit
har varit tillfredsställande. Bl. a. har tillkomsten av åtgärdsanslaget
inneburit positiva förändringar i arbetssättet i länen. Länsstyrelserna
har kunnat göra egna prioriteringar och påverka det praktiska arbetet även
om förutsättningarna på olika sätt förändrats. Verksamheten föreslås därför
fortsätta med i stort sett nuvarande inriktning. Enligt propositionen är
det slutligen angeläget att inom givna ramar förstärka de regionala utvecklingsinsatserna
när det gäller nyföretagande och industriell förnyelse i de
mest utsatta regionerna. Den senare frågan utvecklas vidare i det följande.
Socialdemokraterna framhåller i partimotion 2352 att erfarenheterna av
åtgärdsmedlen till länsstyrelserna har varit positiva och visat att ett nära
samarbete mellan länsstyrelsen, landstinget, utvecklingsfonden, kommuner
och enskilda företag har kunnat frigöra positiva krafter för att
vitalisera näringslivet. Verksamheten bör därför fortsätta och ges en mer
offensiv inriktning genom att metoder utarbetas och modeller prövas för
att möta väntade strukturkriser. Genomförandet av projekten bör vidare
ske i nära samverkan med den industripolitiska beredningsgrupp som
socialdemokraterna föreslagit.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen och i den socialdemokratiska
partimotionen att erfarenheterna av det regionala utvecklingsarbetet
varit positivt. Som framhålls i propositionen har projektarbetet engagerat
ett stort antal myndigheter och organ. Många projekt har med åtgärdsmedlen
delfinansierats av länsstyrelserna tillsammans med kommuner, landsting,
utvecklingsfonder, enskilda företag etc. De totala resurser som satsats
på olika utvecklingsprojekt har därmed i många län varit betydligt
större än länsstyrelsernas egna åtgärdsmedel.
Verksamheten bör mot denna bakgrund fortsätta med i stort sett nuvarande
inriktning. Utskottet utgår emellertid - i likhet med den socialdemokratiska
partimotionen 2352 - från att arbetet bedrivs offensivt och att
frågor kring väntade strukturomvandlingar i länet bearbetas i god tid.
I det sammanhanget vill utskottet erinra om vad tidigare sagts om
uppdrag åt länsstyrelserna att i samarbete med länsarbetsnämnderna, utvecklingsfonderna
och kommunerna i länen utarbeta program för den
regionala industripolitiken.
Slutligen vill utskottet hänvisa till de förslag som redovisas i propositionen
när det gäller regionalt nyföretagande. Till den frågan återkommer
utskottet i det följande.
Med det anförda godtar utskottet propositionens förslag i denna del.
Utskottets uttalanden om behovet av en offensiv inriktning av det regionala
utvecklingsarbetet bör dessutom tillgodose önskemålen härom i den
socialdemokratiska partimotionen 2352, som därför inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Som ovan nämnts föreslås i propositionen ett sammanhållet program
för regionalt nyföretagande i de nuvarande stödområdena 4—6.
8 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23
AU 1981/82:23
114
Den tidigare nämnda arbets; uppen inom industridepartementet har nämligen
lagt fram ett förslag härom, som bygger på att särskilda medel ställs till
de regionala utvecklingsfondernas förfogande i berörda län.
Arbetsgruppens förslag till program för regionalt nyföretagande kan
sammanfattas i följande punkter:
1. Information om företagandets villkor och samhällsekonomiska betydelse
med speciell inriktning på särskilt utsatta regioner.
2. Olika slag av utbildningsinsatser för företagsledare och företagsledande
personal.
3. Fördjupande företagsservice- och konsultinsatser i samband med
etablering av nya och expansion av befintliga företag.
4. Möjlighet att genom mindre bidrag stödja produktutveckling och
marknadsföringsprojekt i samband med nyetablering och expansion.
5. Bidrag till hyreskostnader under ett inledningsskede för att underlätta
etablering av företag.
6. Bidrag till kostnaderna för projektering av större byggnadsinvesteringar,
exempelvis sådana som senare leder till ansökningar om lokaliseringsstöd.
I propositionen föreslås att arbetsgruppens förslag till arbetssätt i huvudsak
bör tillämpas i hela landet. Kraftfulla insatser bör i huvudsak göras i de
industrisvaga regionerna i stödområdena A-C.
Industriministern framhåller vidare att stödet i första hand bör användas
till olika utbildningsinsatser och till att hjälpa företag att skaffa erforderlig
kompetens från externa källor, t. ex. i form av konsulttjänster. Detta
innebär i huvudsak en prioritering av de fyra första punkterna i arbetsgruppens
förslag. Det föreslagna stödet får enligt propositionen inte vara permanent
utan skall användas för att överbrygga initialsvårigheter. För att
säkerställa att stödet går till företagsekonomiskt motiverade projekt bör
mottagaren vidare till väsentlig del medverka i finansieringen.
Förslaget i propositionen godtas av socialdemokraterna i partimotion
2352. De framhåller emellertid att behovet av insatser är lika stort i det av
socialdemokraterna föreslagna stödområdet D. Programmet för regionalt
nyföretagande bör därför omfatta även detta stödområde.
Utskottet ser propositionens förslag på denna punkt som ett viktigt led i
strävan att åstadkomma en ökad industriell verksamhet i första hand i de
industrisvaga regionerna i stödområdena A-C. Att särskilda medel skulle
anvisas för sådan verksamhet i t. ex. kommuner som Umeå. Gävle, Sundsvall
och Karlstad — som socialdemokraterna föreslår — är utskottet inte
berett att stödja. Den socialdemokratiska partimotionen 2352 avstyrks
därför i denna del.
Det bör enligt förslaget ankomma på länsstyrelserna att prioritera mellan
olika delar av det regionalpolitiska utvecklingsarbetet, fördela medel och
lämna riktlinjer för verksamheten. I övrigt bör ansvarsfördelningen mellan
olika organ i länen inte förändras. Utvecklingsarbetet bör slutligen bedri
-
AU 1981/82:23
115
vas av resp. sektorsorgan som svarar för genomförandet. Den regionala
utvecklingsfonden bör t. ex. ansvara för åtgärder riktade mot enskilda
företag inom fondernas målgrupp.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen i denna
del. Utskottet vill beträffande anslagsfrågorna hänvisa till avsnittet härom
senare i betänkandet. Här kan nämnas att i propositionen föreslås högst 50
milj. kr. för regionalt utvecklingsarbete under nästa budgetår. Socialdemokraterna
föreslår en förstärkning av anslaget på denna punkt.
Utvecklingsarbete på central nivå
Inom industridepartementet bedrivs viss verksamhet som stöd för arbetet
i länen. Det omfattar bl. a. lokaliseringssamrådet och produktsökning i
utlandet för industriföretag i vissa län och sökning efter lokaliseringsbara
projekt inom den privata service- och tjänstesektorn.
Sedan år 1976 finns ett system för lokaliseringssamråd som vilar på
överenskommelser mellan regeringen och industriföretagens organisationer
— Sveriges industriförbund, Kooperativa förbundet och Lantbrukarnas
riksförbund — om ett samråd direkt mellan regeringen och de större
industriföretagen i lokaliseringspolitiska frågor.
Syftet med samrådet är att skapa förutsättningar för att de av statsmakterna
fastställda riktlinjerna för regionalpolitiken och sysselsättningspolitiken
beaktas på ett tidigt stadium vid planeringen av investeringar inom
industrin. Samrådet omfattar företag som inom landet sysselsätter minst
500 industrianställda. Ca 200 industrikoncerner/företag har skriftligen förbundit
sig att delta i samrådet, som därmed har kommit att täcka ungefär
hälften av industrisysselsättningen. En särskild delegation inom industridepartementet
svarar för kontakterna med samrådsföretagen och för handläggning
av frågor om regionalpolitisk! stöd, industrigarantilån m. m. till
dessa företag.
Eli redovisning av erfarenheterna av systemet med lokaliseringssamråd
med de större industriföretagen lämnades i den regionalpolitiska propositionen
våren 1979 (prop. 1978/79:112, bil. 10).
I propositionen framhålls att man vid överenskommelsernas tillkomst
allmänt antog att industrins produktion, sysselsättning och investeringar
skulle fortsätta att öka kontinuerligt. Nyetablering i denna expansionsprocess
skulle genom lokaliseringssamrådet och med hjälp av regionalpolitiskt
stöd så långt möjligt styras till sysselsättningssvaga regioner.
Nedgången i industrins anläggningsinvesteringar och den minskade relativa
andelen för byggnadsinvesteringar har emellertid - i kombination med
de strukturkriser som drabbat ett flertal branscher - hittills gett sämre
förutsättningar att uppnå lokaliserings samrådets huvudsakliga syfte än vad
som ursprungligen antogs. Samrådet har därför enligt propositionen främst
kommit att avse frågor med anknytning till investeringar vid befintliga
arbetsställen, omlokaliseringar, företagsrekonstruktioner, sysselsättnings
-
AU 1981/82:23
116
minskningar och nedläggningar samt försök att skaffa ersättningssysselsättning
i anslutning härtill.
Industriministern framhåller emellertid att lokaliseringssamrådet har
kommit att utgöra en mycket värdefull kontakt- och informationskanal
mellan regeringen och de större industriföretagen rörande dessa frågor.
Samrådet ger vidare möjlighet till en snabb handläggning av de större
industriföretagens ansökningar om regionalpolitisk! stöd m. m.
Ett utvecklat samråd med de större industriföretagen bör enligt propositionen
vidare kunna tjäna såväl deras som samhällets intressen. Genom
samrådet förbättras regeringens kännedom om sådana förhållanden inom
industrisektorn som kan vara av betydelse vid utformning av mål och
medel för närings- och regionalpolitiken. Samtidigt ges tillfälle att förmedla
information till industrin om statsmakternas politik för den industriella och
regionala utvecklingen.
Slutligen anför industriministern i detta sammanhang att det är angeläget
att utveckla och intensifiera lokaliseringssamrådet ytterligare. Om samrådsverksamheten
inte ger mer påtagliga resultat i en konjunkturuppgång
anser industriministern att man måste överväga andra former för lokaliseringspåverkan.
Som tidigare nämnts har riksdagen beslutat att systemet med lokaliseringssamråd
skall utvidgas till den privata service- och tjänstesektorn. I
propositionen anförs motiv för att detta samråd f. n. kan genomföras i
samarbete med berörda huvudorganisationer utan avtal.
Samrådet med företagen/organisationerna bör enligt propositionen ha
två huvudinslag. För det första en diskussion om företagets/organisationens
möjligheter att med användande av regionalpolitisk! stöd göra en
omlokalisering eller filialetablering och för det andra överläggningar om
företagets/organisationens möjligheter att lägga ut arbetsuppgifter till befintliga
företag inom de regionalpolitisk! mest utsatta delarna av landet.
I samband med det ovan nämnda riksdagsbeslutet om att lokaliseringssamrådet
skulle utvidgas till den privata service- och tjänstesektorn gavs
regeringen i uppdrag att överväga om särskilda regionalpolitiska stödformer
borde utformas för tjänste- och servicesektorn. I propositionen
framhålls med anledning härav att erfarenheterna givit vid handen att
offertstöd är väl anpassat härför i den mån övriga stödformer inte är
lämpliga.
Socialdemokraterna föreslår i sin partimotion 2352 att en förstärkning av
lokaliseringssamrådet bör övervägas. Man framhåller bl. a. att det inte är
önskvärt med ett system som förutsätter en omfattande byråkrati och
därmed blir till förfång för de enskilda industriföretagen.
Enligt det socialdemokratiska förslaget bör företag, som skall omfattas
av kravet på etableringstillstånd, åläggas att anmäla sina investeringsplaner
över en viss storlek till regeringen. Kravet på tillståndsprövning skall
dock bara gälla om regeringen inom en månad påkallar samråd med företa
-
AU 1981/82:23
117
get. Om samråd påkallas får investeringen inte genomföras förrän etableringstillstånd
har beviljats. Om däremot samråd inte påkallas skall det stå
företaget fritt att gå vidare med sina planer. På detta sätt kan de regionalpolitiskt
ointressanta fallen snabbt mönstras ut ur systemet. Vissa undantag
för tillståndsprövningen bör också göras, t. ex. när det gäller investeringar
för vilka företaget fått lokaliseringsstöd.
Fördelen med den föreslagna ordningen är enligt motionärerna att regeringen
när det gäller de intressanta fallen kan begära att företagen gör
alternativa analyser beträffande valet av lokaliseringsort och att företagen
grundligt orienterar sig om lokaliseringsförutsättningarna i de sysselsättningssvaga
regionerna. Motionärerna framhåller i sammanhanget att det på
många håll fortfarande finns förutfattade meningar i synnerhet när det
gäller industrietableringar i norra Sverige. Mot den angivna bakgrunden
föreslår socialdemokraterna att regeringen utarbetar en lag om etableringstillstånd
i huvudsaklig överensstämmelse med angivna riktlinjer.
Förslaget torde enligt socialdemokraterna inte kräva att ytterligare organisatoriska
resurser utöver dem som redan finns inom etableringsdelegationen
behöver tillkomma i regeringskansliet. Inte heller innebär systemet
att nuvarande lokaliseringssamråd bör avskaffas. Samrådsorganet kommer
också i fortsättningen att ha viktiga uppgifter att fylla, dels som informations-
och kontaktkanal till de företag som faller utanför tillståndsprövningen,
dels för att stå till samrådsföretagens förfogande i andra frågor som
omfattas av överenskommelsen med Sveriges Industriförbund, t. ex. nedläggningar,
driftsinskränkningar m. m.
Det socialdemokratiska förslaget om en förstärkning av lokaliseringssamrådet
stöds även av Arne Nygren m.fl. (s) i motion 2295. Som motiv
härför anförs främst utvecklingen under senare år i skogslänen.
Beträffande systemet med lokaliseringssamråd inom service- och tjänstesektorn
framhåller socialdemokraterna att det hade varit önskvärt med
en analys i propositionen av de skiftande förutsättningar för omlokalisering
som föreligger inom den mångfacetterade verksamhet som tjänstesektorn
utgör. Socialdemokraterna godtar dock att samrådet inom denna sektor
sker utan avtal som en försöksverksamhet.
Moderata samlingspartiet avvisar i sin partimotion 2289 både lagstiftning
om etableringskontroll och s. k. frivilliga överenskommelser mellan staten
och företagen.
Utskottet har förståelse för att verksamheten med lokaliseringssamråd
hittills med hänsyn till utvecklingen inom främst industrin inte har givit de
resultat som från början ansågs vara möjligt. Som framhålls i propositionen
har emellertid lokaliseringssamrådet givit en rad goda effekter som kontakt-
och informationskanal mellan regeringen och de större industriföretagen.
Det är emellertid enligt utskottets uppfattning angeläget att samrådsverksamheten
under den väntade konjunkturuppgången ger mer påtagliga
AU 1981/82:23
118
resultat. Utskottet vill mot denna bakgrund stryka under utskottets (m, c,
fp,) uttalande från förra året att ”om samrådet inte ger mer påtagliga
resultat vid en bestående uppgång i investeringsaktiviteten får självfallet
övervägas nya former för lokaliseringspåverkan”. Utskottet påpekade
också i det sammanhanget att vid sådana överväganden någon form av
lagstiftning kan komma att aktualiseras. Utskottet har samma inställning i
dag.
Utskottet godtar de skäl som anförs för att samrådet inom tjänste- och
servicesektorn sker utan avtal. Utskottet utgår f. ö. från att regeringen
efter hand som erfarenheter vinns inom detta område i någon form redovisar
resultat av verksamheten.
Med det anförda tillstyrker utskottet vad som sägs i propositionen om
lokaliseringssamråd. De här aktuella förslagen i motionerna 2289, 2295 och
2352 avstyrks följaktligen.
Stiftelsen Servicecentralen i Gällivare (SIGA) etablerades våren 1980
som en följd av riksdagens beslut år 1979 om åtgärder för att främja
sysselsättningen i Norrbottens län (AU 1978/79:33, rskr 1978/79:320).
SIGA lämnar kontorsservice i form av ADB-registrering, ord- och textbehandling,
mikrofilmning, tryckning och distribution åt främst statliga myndigheter
i Stockholmsregionen. Antalet sysselsatta i Gällivare är f. n. drygt
60. Enligt regeringens beslut den 3 september 1981 skall en filial för ca 40
sysselsatta etableras i Kiruna under våren 1982. Industridepartementet har
låtit göra en undersökning om marknadsförutsättningarna för företag av
SIGA:s typ. Enligt propositionen tyder det arbetet på att det finns goda
utvecklingsmöjligheter inom ett marknadsområde som kan betecknas som
dokumenthantering. En sådan tjänst måste emellertid omfatta en del service
utöver den som SIGA nu erbjuder, bl. a. skilda typer av arkiveringstjänster.
De diskussioner, som har skett inom ramen för lokaliseringssamrådet
med organisationer och företag inom den privata service- och tjänstesektorn,
bestyrker denna slutsats. SIGA bör därför kompletteras så att en
fullständig service kan erbjudas i fråga om dokumenthantering.
Detta leder enligt propositionen troligen till att verksamhet kan etableras
på ytterligare någon plats som dock med hänsyn till kostnader och tid för
transporter m. m. sannolikt måste väljas närmare huvudmarknaden, dvs.
Stockholmsregionen, än den nuvarande lokaliseringen.
Avslutningsvis framhålls i propositionen att även om etableringen av
SIGA i Gällivare gått bättre än som förutsågs återstår mycket arbete innan
en väl fungerande verksamhet har uppnåtts. Industriministern anför mot
denna bakgrund att erfarenheterna från verksamheten i Gällivare och från
etableringen i Kiruna bör inväntas innan ställning tas till frågan om att
etablera ytterligare servicecentraler med statligt stöd.
Socialdemokraterna framhåller i sin partimotion 2352 bl. a. att om verksamheten
vid SIGA skall bli framgångsrik trots avståndet till marknaden
måste aktiva statliga åtgärder vidtas som syftar till att arbetsuppgifter läggs
AU 1981/82: 23
119
ut til! företaget från myndigheter i Stockholm. Om sådana åtgärder får en
lämplig utformning och omfattning skulle det enligt motionärerna bli möjligt
att som ett aktivt inslag i regionalpolitiken bygga ut befintligt företag
och etablera företag på ytterligare orter. Till de åtgärder som bör genomföras
hör ett åläggande för statliga myndigheter och kommittéer att vid
behov av extern service samt vid tillfälliga toppar i arbetsbelastningen i
första hand anlita SIGA i den mån företaget tillhandahåller den efterfrågade
tjänsten. Även riksdagsförvaltningen bör i motsvarande situationer
kunna anlita SIGA.
Marknaden för företaget bör dessutom kunna förbättras genom att det
bygger ut sin service till nya områden. Ett naturligt område är dokumenthantering
men också tjänster som programmering bör kunna erbjudas. Till
behövliga åtgärder måste också räknas utbyggandet av en effektiv förmedlingsorganisation
i Stockholm som underlättar för myndigheterna att använda
SIGA.
Socialdemokraterna föreslår även att man vid omorganisation av myndigheter
och vid inrättande av nya myndigheter bör överväga att låta SIGA
svara för den centrala service som myndigheten behöver: Företaget får
sedan själv avgöra hur mycket av denna service som av tidsskäl måste
utföras i Stockholm och vad som kan produceras på annat håll.
I samband med denna form av decentralisering måste också de personalpolitiska
aspekterna beaktas. Det är angeläget att uppmärksamma bl. a.
behovet av att utvecklingsmöjligheter för de anställda tillvaratas.
De framförda åsikterna om SIGA:s verksamhet i den socialdemokratiska
partimotionen 2352 leder fram till förslaget att regeringen bör utreda
hur en utbyggnad av SIGA kan ske enligt de i motionen redovisade riktlinjerna.
Liknande synpunkter förs fram i motion 1533 av Marianne Stålberg
m.fl. (s). De framhåller bl. a. att en utveckling av SIGA-verksamheten
snarast bör komma till stånd. Verk och myndigheter bör därför få i uppdrag
att snarast se över vilka olika arbetsuppgifter som snabbt på detta sätt
kan distribueras ut till Norrlands inland.
Enligt utskottets uppfattning har etableringen av SIGA-verksamheten i
Norrbotten visat sig vara en riktig regionalpolitisk satsning. Som framgår
av propositionen är f. n. 60 personer sysselsatta i verksamheten i Gällivare
och ytterligare ett 40-tal beräknas bli sysselsatta vid den nya filialen i
Kiruna. I sammanhanget bör uppmärksammas att den nya tekniken i detta
konkreta fall har varit en förutsättning för de nya arbetstillfällena i Norrbotten.
Utskottet är i likhet med de socialdemokratiska motionärerna självfallet
angeläget om en fortsatt utbyggnad av verksamheten. Av avgörande betydelse
är härvid helt naturligt att SIGA:s tjänster i ökad utsträckning efterfrågas
av de statliga myndigheterna m. fl. Det kan i sammanhanget nämnas
att även riksdagens förvaltningskontor i överläggningar med SIGA diskuterat
möjligheterna att utnyttja servicecentralens tjänster.
AU 1981/82:23
120
Enligt vad utskottet inhämtat pågår på industridepartementets uppdrag
f. n. ett arbete som leds av statskontoret med att finna praktiska former för
samarbete mellan statliga myndigheter, verk och SIGA. I det sammanhanget
uppmärksammas särskilt kommittéväsendet. I arbetet ingår även
att pröva frågan om inrättande av en särskild förmedlingscentral.
Utöver vad som anförts vill utskottet tillägga att det bedrivs ett
kontinuerligt arbete som syftar till att utveckla nya produkter och tjänster i
nära samarbete med SIGA.
När det gäller yrkanden om en eventuell utbyggnad av verksamheten
ansluter sig utskottet till vad som anförs i propositionen att erfarenheterna
av verksamheten i Gällivare och Kiruna bör avvaktas innan beslut tas om
nya etableringar.
Med hänvisning till det anförda bör motionerna 1533 och 2352 i här
aktuella delar inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I utvecklingsarbetet på central nivå ingår även - som tidigare nämnts -produktsökning. Den verksamheten startade hösten 1978 i industridepartementets
regi och har sedan hösten 1979 samordnats med teknikimportkommitténs
(I 1979:14) verksamhet.
Enligt redovisning i propositionen har totalt ca 600 företag i 13 län
deltagit i sökningen. Kartläggningen av intresserade företag och deras
produktionsönskemål har som regel utförts av de regionala utvecklingsfonderna.
Fram till årsskiftet 1981-1982 har ca 1600 produktförslag förmedlats,
varav drygt 20 % har rönt intresse i företagen. Hittills har 14 licensavtal
eller liknande slutits. F. n. pågår förhandlingar kring ca 40 produktförslag
och ungefär lika många produktförslag befinner sig i ett tidigt bearbetningsskede.
Industridepartementet har även deltagit i försök med aktiv legoförmedling
tillsammans med Statsföretag AB och utvecklingsfonden i Västerbottens
län. Med erfarenhet från försöket i Västerbotten bedrivs nu en utvidgad
verksamhet i samarbete med Sveriges Industriförbund, Sveriges Mekanförbund
och utvecklingsfonden i Norrbottens län. I försöket deltar ett
10-tal större företag i södra och mellersta Sverige och ett 30-tal tänkbara
underleverantörer i Norrbotten.
Utskottet behandlar avslutningsvis i detta avsnitt ett socialdemokratiskt
yrkande i motion 2352 om att använda den statliga upphandlingen som
regionalpolitisk medel. I motionen tas därvid upp ett förslag från AMS om
att s. k. avropsavtal för längre perioder borde slutas för ett antal företag i
nuvarande stödområde 6.
Utskottet vill här erinra om att enligt tillämpningsföreskrifterna till 9 §
upphandlingskungörelsen (1973:600, senast omtryckt 1980:850) bör myndighet,
inom ramen för gällande bestämmelser, aktivt medverka till att en
ökad del av upphandlingen läggs ut hos företag i de fyra nordligaste länen.
Myndighet bör i detta syfte inhämta anbud från sådana företag i dessa län
som kan komma i fråga som leverantörer. Det sägs vidare i föreskrifterna
till 15 § att vid likvärdiga anbud från företag inom de fyra nordligaste länen
AU 1981/82:23
121
och annat företag skall företräde ges åt förstnämnda företag. Det framhålls
vidare i föreskrifterna till 1 § att i de fall det finns skäl att lägga en vidare
bedömning av ett upphandlingsärende, av bl. a. sysselsättnings- och regionalpolitiska
skäl. ankommer det på regeringen att besluta. Här återgivna
tillämpningsföreskrifter bygger på uttalanden i proposition 1973:73 angående
riktlinjer för den offentliga upphandlingen och har fortfarande
giltighet.
Utskottet konstaterar att det således redan enligt nuvarande regler ges
utrymme för regionalpolitiska hänsynstaganden vid statlig upphandling.
Även det tillvägagångssätt som föreslås i motion 2352 torde kunna prövas.
Motionen behöver därför inte föranleda någon åtgärd i denna del.
Stödområdesindelningen
Som tidigare redovisats föreslår regeringen att den nu gällande stödområdesindelningen
skall ersättas av ett nytt system i vilket de kommuner
som skall ingå i stödområde placeras i stödområde A, B eller C med de
mest förmånliga stödmöjligheterna i stödområde A.
Utskottet har i ett tidigare avsnitt även tagit ställning till regeringens
förslag till principer för stödområdesindelning och till de motionsförslag
som förts fram i den frågan. Bl. a. avstyrktes det socialdemokratiska
förslaget om ett stödområde D.
Utskottet tillstyrkte i det sammanhanget även propositionens förslag att
kommuner i vissa fall bör delas i stödområdeshänseende.
I detta avsnitt behandlar utskottet de konkreta förslagen till inplacering
av kommuner i stödområde. En länsvis genomgång av de förslag som förs
fram i proposition och motioner redovisas i följande tabell. 1 tabellen har
även tagits med motionsförslag från allmänna motionstiden som har till
utgångspunkt den nu gällande stödområdesindelningen 1-6. Nuvarande
stödområdesindelning framgår av karta 10. Utskottets förslag återges på
karta 11.
Tabell. Förslag om ändringar i stödområdesindelningen
Stödområde
Län/kommun
Nuv-. Prop. Motioner
Utskottet
Norrbottens län
Arjeplog
Jokkmokk
Gällivare
Kiruna
Pajala
Övertorneå
Överkalix
Haparanda
Kalix
Älvsbyn
Arvidsjaur
Luleå
Piteå
Boden
6 A
6 A
6 A
6 A
6 A
6 A
6 A
6 A
6 A
5 B
5 B
4 C
4 C
4 C
= prop.
AU 1981/82:23
122
Län/kommun
Stödområde
Nuv. Prop. Motioner
Utskottet
Västerbottens län
Sorsele |
6 |
A |
Stomman |
6 |
A |
Vilhelmina |
6 |
A |
Dorotea |
6 |
A |
Åsele |
6 |
A |
Norsjö |
5 |
B |
Vindeln |
5 |
B |
Lycksele |
5 |
B |
Vännäs' |
5 |
|
Bjurholms förs. |
5 |
B |
Övr. förs. |
5 |
C |
Skellefteå |
4 |
|
Fjällfors, Jörns, |
4 |
B |
Övr. förs. |
4 |
C |
Robertsfors |
4 |
C |
Nordmaling |
4 |
C |
Umeå |
3 |
- |
= prop.
B fr. o. m. 1 jan. 1983 2289 (m)
C,2289(m)
5, 205 av Börje Hörnlund (c)
D, 2352 (s)
1 Bjurholms förs. bildar egen kommun den 1 januari 1983.
Västernorrlands län |
||
Sollefteå |
5 |
B |
Ånge |
5 |
B |
Kramfors |
4 |
C |
Örnsköldsvik |
4 |
|
Anundsjö, Björna, |
||
ningsjö förs. |
4 |
B |
Övr. förs. |
4 |
C |
Härnösand |
3 |
- |
Timrå |
3 |
- |
Sundsvall |
3 |
|
Holms och Lidens |
||
förs. |
3 |
C |
Övr. förs. |
3 |
- |
Jämtlands län |
||
Strömsund |
6 |
A |
Berg |
6 |
A |
Ragunda |
6 |
A |
Bräcke |
5 |
B |
Krokom |
5 |
|
Ås, Näskotts, Aspås, |
||
Rödöns förs. |
5 |
C |
Övr. förs. |
5 |
A |
Åre |
5 |
B |
Härjedalen |
5 |
B |
Östersund |
4 |
C |
Gävleborgs län |
||
Ljusdal |
5 |
B |
Nordanstig |
3 |
C |
Hofors |
3 |
C |
C,2289 (m)
D, 2352 (s)
B, 2351 av Stig Olsson (s)
D, 2352 (s)
- 2289 (m)
D, 2352 (s)
A, 2339 av Nils-Olof Gustafsson
(s) och Margareta Winberg (s)
A, 2289 (m) 6, 2124 av Marianne
Stålberg m. fl. (s)
B, 2289 (m) m. fl.
B,2289 (m)
= prop.
= prop.
AU 1981/82:23
123
Län/kommun
Stödområde
Nuv. Prop. Motioner
Utskottet
Hudiksvall
Bjuråkers förs.
Övr. förs.
Söderhamn
Ovanåker
Ockelbo
Sandviken
Gävle
Kopparbergs län
Älvdalen
Malung
Vansbro
Orsa
Mora
Venjans förs.
Övr. förs.
Ludvika
Smedjebacken
Avesta
Rättvik
Leksand
Gagnef
Falun
Borlänge
Säter
Hedemora
Värmlands län
Torsby
Hagfors
Munkfors
Filipstad
Storfors
Eda
Sunne
Årjäng
Arvika
Säffle
Grums
Karlstad
Forshaga
Kil
Hammarö
Kristinehamn
Örebro län
Hällefors
Ljusnarsberg
3 -
B
B
B
C
C
C
C
B
C
C
C
C
C
C
C
2289 (m)
C, 2359 av Olle Östrand
m. fl. (s)
D, 2352 (s)
5, 1606 av Bertil Måbrink (vpk)
C, 2359 av Olle Östrand
m. fl. (s)
D, 2352 (s)
D, 2359 av Olle Östrand
m. fl. (s) D, 2352 (s)
prop.
C (utskottets
förslag)
prop.
- 2289 (m)
D, 2352 (s)
D, 2352 (s)
= prop.
D, 2352 (s)
3 -
2 —
2 -
2 -
2 -
2 -
2
! 4,639 av Karin Flodström m.fl.
(s)
3 CJ l 4,1074 av Per Israelsson (vpk)
r = prop.
C (utskottets
förslag)
C (utskottets
förslag)
r = ProP -
= prop.
AU 1981/82:23
124
Stödområde
Län/kommun
Nuv. Prop. Motioner
Utskottet
Lindesberg 2
Guldsmedshyttans och
Ramsbergs förs. 2
Övr. förs. 2
Karlskoga 2
Degerfors 2
Nora 2
Laxå —
Askersund —
Västmanlands län
Skinnskatteberg 2
Fagersta 2
Norberg 2
Sala 2
Heby 2
Hallstahammar -
Surahammar -
C
C
C
C, 2289 (m)
4,639 av Karin Flodström m. fl.
(s)
639 av Karin Flodström m. fl.
1074 av Per Israelsson (vpk)
prop.
= prop.
Uppsala län
Älvkarleby
Tierp
Östhammar
Östergötlands län
Ydre
Kinda
Motala
Älvsborgs län
Dals Ed
Bengtsfors
Åmål
Färgelanda
Mellerud
Borås
Ulricehamn
Mark
Tranemo
Svenljunga
Göteborgs och
Bohus län
Strömstad
Tanum
Munkedal
Sotenäs
2 -
I
1
C
C
4 (temp.), 287 av Nils Hjorth
m. fl. (s)
stödområde, 2293 av Nils Hjorth
m. fl. (s)
; prop.
3 (t. v.), 643 av Torsten Karlsson
m. fl. (s)
1530 av Åke Polstam (c) och
Anna Wohlin-Andersson (c)
prop.
= prop.
4. 642 av Rune Johansson m.fl.
(s)
4. 642 av Rune Johansson m. fl.
(s)
4, 642 av Rune Johansson C (utskottets
m. fl. (s) förslag)
C. 2294 av Rune Johansson
m. fl. (s)
D, 2352 (s)
C, 2294 av Rune Johansson
m.fl. (s)
4, 642 av Rune Johansson m. fl.
(s)
prop.
- I D 2354 av Karl-Erik
- I Svartberg m. fl. (s)
prop.
AU 1981/82:23
125
Stödområde
Län/kommun
Nuv.Prop. Motioner
Utskottet
Kalmar län
Borgholm
Mörbylånga
Högsby
2
2
2
= prop.
Kronobergs län
Uppvidinge
= prop.
Gotlands län
Gotland
4 C B. 2289 (m)
= prop.
5 (norra och södra delarna)
1502 av Gunhild Bolander
(c) och Per-Axel
Nilsson (s)
5 (hela kommunen) 648 av Sten
Svensson m. fl. (m)
Utskottet tillstyrker i stort regeringens förslag till indelning av kommuner
i stödområde A - C. U nder sina överväganden har utskottet emellertid
kommit till den slutsatsen att ytterligare fyra kommuner bör ingå i
stödområde A-C. Det gäller Söderhamn, Arvika, Säffle och Åmål, vilka
föreslås ingå i stödområde C. Motionsyrkanden härom tillstyrks följaktligen
av utskottet. Regeringen bör underrättas härom. Utskottet avstyrker
yrkanden från den allmänna motionstiden om ändringar i nu gällande
stödområdessystem.
Som framgår av tabellen har moderata samlingspartiet i motion 2289
yrkat på uppfattning av kommunerna Bräcke och Gotland i stödområdeshänseende.
Utskottet anser beträffande Bräcke kommun att propositionens förslag
om stödområde B är väl avvägt. Motionsyrkanden om ändring av propositionens
förslag avstyrks därför.
Likaså avstyrks förslag om ändring av propositionens förslag beträffande
Gotlands kommun. Förslaget om inplacering i stödområde C bör därför
bifallas och aktuella motionsyrkanden avslås.
Som ovan nämnts har det socialdemokratiska förslaget om ett stödområde
D avstyrkts. De konkreta förslagen härom i partimotionen 2352 bör
följaktligen avslås.
Förslaget från moderata samlingspartiet att kommuner inte skall ändras i
stödområdeshänseende har även avstyrkts. De konkreta förslagen härom i
partimotion 2289 avstyrks därför.
Utskottet vill avslutningsvis hänvisa till vad tidigare i betänkandet sagts
om möjligheter till stöd i kommuner även utanför stödområde. Här kan
nämnas att utskottet i det sammanhanget uttalar att bidrag som motsvarar
högst 30% av investeringskostnaderna skall kunna utgå - för vissa kommuner
med betydande utvecklingsproblem inom främst län som f. n. helt
eller till en del ingår i stödområde.
AU 1981/82:23
Karta 10
Nuvarande
stödområdesindelning
SBSi Stödområde 5
Stödområde 4
Stödområde 3
Stödområde 2
Stödområde 1
AU 1981/82:23
Karta 11
Utskottets förslag till
stödområdesindelning
iHH Stödområde A
Stödområde B
Stödområde C
AU 1981/82:23
128
Utvecklingsproblem i landsdelar och län
I detta avsnitt behandlar utskottet motioner som rör utvecklingen i olika
delar av landet. I motionerna redovisas problem och ställs krav på åtgärder
av olika slag från statens sida. Vissa förslag som förs fram är av långsiktig
karaktär, t. ex. förslag om åtgärdsprogram och utvecklingsplaner i länen.
Andra förslag avser kortsiktiga insatser för att uppehålla sysselsättningen.
I flera motioner föreslås ändringar i nuvarande stödområdesindelning.
De förslagen har utskottet behandlat i föregående avsnitt. Även förslag om
decentralisering av statlig verksamhet och inrättande av industricentra har
utskottet behandlat tidigare i betänkandet.
Utskottet har under behandlingen av motionerna haft till sitt förfogande
ett omfattande statistiskt material om samtliga läns och kommuners utveckling.
Materialet, som tagits fram i samarbete med riksdagens upplysningstjänst,
redovisas i bilaga till betänkandet.
Under senare år har utskottet inför behandlingen av motioner med
förslag till åtgärder i olika landsdelar och län redovisat vissa principiella
synpunkter om regionalpolitikens förutsättningar och möjligheter. Det kan
finnas skäl att även i år påminna om den grundläggande förutsättningen för
att man med de regionalpolitiska medlen skall kunna åstadkomma en mer
balanserad fördelning av den sysselsättning som skapas inom näringslivet.
Som utskottet i ett inledande avsnitt framhållit är möjligheterna att nå
åsyftade regionalpolitiska resultat beroende av en ekonomisk tillväxt och
ett expanderande näringsliv. Det är sålunda tillväxten som ger förutsättningar
för en sådan fördelning av resurserna att man kan nå de regionalpolitiska
målen. De senaste årens svaga industrikonjunktur som inträffade
parallellt med strukturkriser inom flera av våra mest betydelsefulla industribranscher
har medfört svåra problem på orter och hela regioner såväl
inom stödområdena som i övriga delar av landet.
Utskottet vill vidare peka på att gränserna för regionalpolitikens möjligheter
under denna period blivit åskådliggjorda på ett påtagligt sätt. Omfattande
strukturkriser som drabbar hela branscher kan inte lösas enbart med
regionalpolitiska medel. De grundläggande problemen av det slaget måste
angripas genom bl. a. branschpolitiska insatser och på sikt genom åtgärder
för industriell förnyelse, dvs. genom samlade insatser inom hela det industripolitiska
fältet. Regionalpolitiken kan på olika sätt medverka och stödja
en sådan utveckling.
Övre och mellersta Norrland
Utskottet behandlar under denna rubrik Norrbottens, Västerbottens,
Västernorrlands och Jämtlands län.
AU 1981/82:23
129
Karta 12
Mellersta och Övre Norrland
RS.QTTENS LAN
V Av^-'
\1 ^
VÄSTERBOTTENS LAN g
VÄSTERNORRLANDS LA
^yOHOAMSTlO ^
GÄVLEBORGS LAN
OVANA»*
Teckenförklaring
A = Utskottets förslag
till stödområdesklass
9 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23
AU 1981/82:23
130
De regionalpolitiska problemen har traditionellt varit störst i de nordligaste
länen. Allvarligast är situationen i Norrbottens län. Den stora befolkningsutflyttningen
från dessa län under 1960-talet har stannat av under
1970-talet. Under senare hälften av 1970-talet har dessutom situationen
vänt till ett ökande inflyttningsöverskott i Västerbottens, Jämtlands och
Västernorrlands län. Norrbottens län har dock haft en viss nettoutflyttning
under de senaste åren. Koncentrationen av tillväxten till kustområdet och
Östersundsregionen har under 1970-talet fortskridit. Den största befolkningsökningen
har kommit Umeå kommun till del. Den svagaste utvecklingen
har ägt rum i Tornedalen. Prognoserna pekar på att dessa tendenser
kan komma att fortsätta under 1980-talet.
Sysselsättningsutvecklingen i de fyra länen har varierat under den senaste
tioårsperioden. I Norrbotten ökade sysselsättningen under den första
hälften av 1970-talet mer än i övriga län i riket. Tillväxten av sysselsättningen
i länet har därefter varit långsammare. Skillnaderna mellan kommunerna
är emellertid stora.
Förvärvsfrekvenserna i de fyra norrlandslänen är lägst i riket. De har
emellertid samtidigt ökat mest i dessa län. Särskilt stora har ökningarna
varit i de mindre inlandskommunerna. Flera större kommuner i länen har
f. ö. förvärvsfrekvenser som ligger på samma nivå eller högre än genomsnittet
i riket.
Näringslivet i de fyra länen är till stor del råvarubaserat, vilket ger
problem till följd av den svaga utvecklingen f. n. inom denna del av näringslivet.
I Norrbotten accentueras problemen genom att ett fåtal stora
exportberoende företag dominerar. Länet blir därigenom särskilt känsligt
för förändringar i konjunkturen och när det gäller Sveriges konkurrenskraft
på exportmarknaden. Av stor betydelse för sysselsättningsutvecklingen
i främst malmfälten och Luleåregionen är slutligen den pågående
strukturförändringen inom bl. a. gruv-, järn- och stålindustrin.
Arbetsmarknadsläget är genomgående sämre i de fyra nordligaste länen
än i riket. Situationen i Norrbotten är särskilt allvarlig. Av de tio kommuner
i riket som år 1981 hade högst arbetslöshet i landet tillhörde åtta
Norrbottens län. Under första kvartalet 1982 var 6% av länets befolkning i
arbetsför ålder kvarstående arbetslösa och en lika stor andel omfattades av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Särskilt besvärligt är läget i inlandet och
då i synnerhet i Pajala kommun, i vilken 12% av befolkningen i åldern 16-64 år var anmälda till arbetsförmedlingen som kvarstående arbetslösa
under år 1981. Av ungdomarna i kommunen var 17% utan arbete. I
Västerbottens län var arbetslösheten under förra året högst i inlandskommunerna
Norsjö och Sorsele, i Västernorrlands län i Sollefteå och Kramfors
samt i Jämtlands län i Härjedalen och Strömsund.
Mot bakgrund av det svåra sysselsättningsläget i Norrbotten har
betydande åtgärder satts in under en följd av år för att lösa problemen.
Regeringen tar åter upp frågan om fortsatta särskilda sysselsättningsåt -
AU 1981/82:23
131
gärder i Norrbotten dels i proposition 113 om program för regional utveckling
och resurshushållning, dels i proposition 150 bilaga 4 (kompletteringspropositionen).
Den förra propositionen har i regeringen som tidigare sagts
föredragits av statsrådet Åsling och den senare av statsrådet Eliasson.
Utskottet tar först upp proposition 113 till behandling. I denna lämnas en
redogörelse för de särskilda insatser som tidigare gjorts i Norrbotten för att
trygga sysselsättningen inom bl. a. gruv-, järn- och stålindustrin samt
träindustrin. Likaså redogörs för de åtgärder som möjliggjorts genom de
medel, ca 1000 milj. kr., som utskottet anvisade år 1979 för sysselsättningsfrämjande
åtgärder i länet. Det åtgärdsprogram som härigenom möjliggjordes
omfattade projekt som till stor del får effekt på sysselsättningen
först på längre sikt. Statsrådet Åsling gör emellertid den bedömningen att
något tusental personer redan nu har fått sysselsättning som en följd av de
åtgärder som här vidtagits samt påpekar att detta åtgärdsprogram också är
en startpunkt för en ny och mera aktiv sysselsättningspolitik för Norrbotten
där ett försök görs att prioritera långsiktigt verkande industrifrämjande
insatser framför mera kortsiktiga åtgärder som beredskapsarbeten och
tidigareläggningar av statliga investeringar.
Statsrådet Åsling anför vidare att det svåra sysselsättningsläget motiverar
att särskilda resurser nu anvisas så att den inledda politiken för
Norrbotten kan fullföljas. Det föreslås en ram för särskilda sysselsättningsfrämjande
insatser i Norrbotten t. o. m. budgetåret 1983/84 på 150 milj. kr.
Genom en kombinerad användning av dessa medel och ordinarie regionaloch
arbetsmarknadspolitiska insatser blir det enligt propositionen möjligt
att genomföra projekt till ett betydligt högre belopp än ovan nämnda
summa anger. Förutom denna ram föreslås att 55,2 milj. kr. anvisas för att
täcka förluster vid Regioninvest i Norr AB för år 1981. Den senare frågan
behandlas av näringsutskottet (NU 1981/82:51).
När det gäller åtgärder efter budgetåret 1983/84, då den föreslagna
ramen kan förutsättas vara förbrukad, erinras i proposition 113 om den
utredning (I 1981:06) som har tillkallats för att utarbeta ett program för
utvecklingen på längre sikt i malmfältskommunerna, dvs. i Gällivare och
Kiruna. Det påpekas att med hänsyn till de samband som finns mellan
näringsliv och arbetsmarknad i malmfältskommunerna och Norrbottens
län i övrigt skall kommittén också beakta utvecklingsförutsättningarna i
länet som helhet. Härav följer att utredningen kan komma med förslag till
åtgärder som avser även de delar av länet som ligger utanför malmfälten.
De projekt m. m. som enligt proposition 113 kan komma att få stöd från
nyss nämnda särskilda medelsram framgår av nedanstående sammanställning.
- Försök med utveckling av nya företag i Gällivare och Kiruna,
- genomförande av ett basprospekteringsprogram för Norrbotten,
- förstärkning av forskningsverksamheten vid högskolan i Luleå med
inriktning på områdena elektronik, datateknik och verkstadsteknik,
AU 1981/82:23
132
— stöd till projekt vid Stiftelsen för metallurgisk forskning (MEFOS) rörande
masugnars energiförsörjning, utrustning för stränggjutningsanläggningar
m. m.,
— etablering i Luleå av en filial till institutet för verkstadsteknisk forskning
(IVF),
— stöd till Rymdbolagets etablering av ett s. k. fjärranalyscentrum i Kiruna,
vid vilket skall ske bl. a. mottagning och bearbetning av satellitbilder,
— fortsatt särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk i Norrbotten,
— stöd till fortsatta särskilda glesbygdsinsatser inom främst de norra delarna
av Norrbottens inland varvid kombination får ske med reguljärt
glesbygdsstöd,
— statsbidrag med 75% av investeringskostnaderna till mindre komplettering
av befintliga turistanläggningar samt
— uppbyggnad av fjällcentrum i Jokkmokk innehållande bl. a. fjällmuseum,
sameskolstyrelsens kansli, den s. k. fjällenheten för samordning
av naturvård och friluftsliv i Norrbottens fjällområden samt rennäringsadministration.
Statsrådet Åsling stryker under att det fortlöpande arbete som bedrivs
inom bl. a. regeringskansliet och vid länsstyrelsen i Norrbotten kan leda till
att ytterligare projekt kan komma att stödjas, t. ex. inom energiområdet.
Utöver de projekt som föreslås få stöd från den särskilda medelsramen
föreslås i proposition 113 att Stiftelsen Industricentra får uppföra en anläggning
i Gällivare, att den regionala rennäringsadministrationen flyttas
från Luleå till Jokkmokk - båda dessa förslag har utskottet tillstyrkt i det
föregående — samt att en kommunal iokal för uthyrning för administrativ
verksamhet får uppföras i Kiruna med lokaliseringsstöd. Det erinras också
i propositionen om det tidigare i betänkandet tillstyrkta förslaget att i
regionalpolitiskt syfte sänka arbetsgivaravgiften i Gällivare, Kiruna, Jokkmokks
och Pajala kommuner. Vidare pekas på att företrädare för regeringskansliet
haft överläggningar med företrädare för de industrikoncerner
som ingår i Industrigruppen JAS om industriprojekt med regionalpolitisk
inriktning. Av de drygt 800 nya arbetstillfällen som dessa projekt kan ge
skulle ca 100 kunna förläggas till Norrbotten. De berörda koncernerna ser
det resultat som nu har uppnåtts som en första ansats. Industrigruppen
JAS har även avgivit en förklaring om att man i framtiden är beredd att
verka för att sysselsättningen fortsätter att öka i sysselsättningssvaga
regioner.
Socialdemokraterna framhåller i motion 2352 att regeringens förslag till
särskilda åtgärder i Norrbotten är ofullständigt mot bakgrund av de stora
och allvarliga problem som präglar länet. Utöver en förstärkning av Regioninvest
i Norr AB och viss återbäring av inbetalda socialavgifter som
utskottet behandlat tidigare i betänkandet föreslås i motionen följande
åtgärder:
AU 1981/82:23
133
— Fullföljande av riksdagens beslut år 1979 om tidigareläggning av byggande
av nytt stationsområde på Luleå flygplats. Kostnaden för projektet
bör inte belasta luftfarten,
— projekteringen av Arvidsjaurs flygplats bör snarast påbörjas,
— generösare stöd till beställningar hos länets industrier genom s. k. rådrumsstöd,
— statliga upphandlingar måste styras hårdare till företag i Norrbotten,
— möjligheterna för försvarets materielverk att efter särskilda regeringsbeslut
lägga ut upphandling för försvarets behov till företag i bl. a. Norrbotten
bör utnyttjas i ökad grad,
— ett apatitverk bör byggas i Malmberget,
— en särskild forskningsnämnd bör inrättas i Norrbotten och finansieras
dels genom särskilda anslag, dels genom medel från rikstäckande forskningsorgan,
— förhandlingar måste inledas med företag hos vilka staten är stor kund
om förläggning av produktion till existerande anläggningar i Norrbotten,
— en särskild medelsram måste anvisas och större handlingsfrihet måste
medges för länsmyndigheterna vid beslut om beredskapsarbeten.
Det framförs slutligen i motion 2352 att enligt socialdemokraternas uppfattning
räcker inte de av regeringen föreslagna 150 milj. kr. för att finansiera
de i propositionen uppräknade projekten. Det sägs dessutom att AMS
och länsstyrelsen i Norrbottens län har redovisat ytterligare projekt som
omedelbart kan genomföras. Motionärerna föreslår därför att regeringen
skall återkomma till riksdagen dels med en detaljerad kostnadsberäkning
av projekten i fråga, dels med förslag till ytterligare åtgärder i enlighet med
vad som föreslås i motionen.
Vpk tar upp sysselsättningsfrågorna i Norrbotten i en särskild motion
2355. Följande icke tidigare behandlade yrkanden har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet
:
— Riksdagen bör begära att regeringen låter utarbeta en plan för Norrbottens
industriella utveckling med insatser inom gruv-, stål- och skogshanteringen,
— inrättande av mineraltekniskt utvecklingscentrum (MUC) i Norrbotten,
— resurser till MEFOS för studier av avfosforisering av järnmalm,
— inrättande av en utbildnings- och forskningsenhet rörande energifrågor
vid högskolan i Luleå,
— lokaliseringsstöd för uppförande av ett apatitverk i Malmberget,
— riktat stöd till ASSI för det s. k. tonträprojektet i Seskarö,
— riksdagen bör begära åtgärder och förslag av regeringen för att lösa
råvaruförsörjningen för den norrbottniska skogsindustrin.
I motion 2358 yrkar Eva Winther (fp) att 75% stöd bör kunna utgå för
turistprojekt i Torneträskområdet. Kerstin Nilsson (s) och Ingvar Svanberg
(s) föreslår i motion 2347 att glesbygdsdelegationen skall få i uppdrag
att utreda och söka förverkliga ett hemslöjds- och hantverkshus för Övertomeåbygdens
hemslöjdsförening.
AU 1981/82:23
134
Utskottet tar först upp en fråga av stor principiell betydelse för regionalpolitiken
sorn behandlas i propositionen, nämligen förhållandet mellan de
åtgärder som har långsiktig effekt, t. ex. det regionalpolitiska stödet, och
åtgärder som har mer eller mindre kortsiktig karaktär, t. ex. de arbetsmarknadspolitiska
insatserna och transfereringarna. Det sägs i propositionen
att regeringen ger de långsiktigt verkande åtgärderna prioritet. Utskottet
vill understryka att detta sker så att arbetsmarknaden i Norrbotten kan
förbättras och behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser efter hand kan
minskas. Utskottet är medvetet om att en sådan politik till en böljan, innan
de långsiktiga insatserna har nått tillräcklig effekt, ställer krav på ökade
resurser. Sett över en längre period blir det emellertid enligt utskottets
mening likväl samhällsekonomiskt fördelaktigt med ett sådant tillvägagångssätt.
Utskottet tillstyrker förslaget i proposition 113 om att särskilda sysselsättningsfrämjande
åtgärder i Norrbotten t. o. m budgetåret 1983/84 vidtas
inom en ram av 150 milj. kr. Utskottet tillstyrker också att projekt vid
behov kan få stöd från denna ram i kombination med regionalpolitiskt eller
arbetsmarknadspolitiskt stöd. Utskottet utgår också från att de enskilda
projekt som nämns i motionerna 2352 och 2355 prövas i det sammanhanget.
Dessa delar av de bägge motionerna behöver inte föranleda några
ytterligare åtgärder. Det socialdemokratiska yrkandet att regeringen bör
göra förnyad kostnadsberäkning och därefter återkomma till riksdagen
med begäran om medel avstyrks. Enligt vad utskottet har erfarit kan de
nämnda projekten genom kombination av annat stöd genomföras till den
del kostnaderna infaller under de närmaste budgetåren. Det finns mot
bakgrund av bl. a. malmfältsutredningens arbete inte anledning att nu ta
ställning till behovet av medel efter budgetåret 1983/84.
När det gäller förslag i övrigt i proposition 113 och refererade motioner
vill utskottet anföra följande.
Förslaget i propositionen om att lokaliseringsstöd skall lämnas till Kiruna
kommun för att uppföra en lokal vilken får hyras ut till företag som
arbetar med administrativ produktion tillstyrks. Sådan produktion är som
anförs i propositionen en lämplig komplettering av näringslivet i malmfälten.
1 fråga om förslaget i motion 2358 att förhöjt statsbidrag med 75 % av
investeringskostnaderna skall få lämnas till turistanläggningar i Torneträskområdet
är det utskottets mening att om ett förhöjt bidrag skall utgå i
andra fall än dem som anges i propositionen bör så ske till turistanläggningar
i Tometräskområdet. Det ankommer på regeringen att bedöma marknadsutrymmet
för en ytterligare utbyggnad av turistnäringen i området.
Kostnader får täckas genom de extra medel som nu tillstyrks. Vad utskottet
har uttalat på denna punkt med anledning av propositionen och motionen
bör regeringen underrättas om.
När det gäller förslagen i vpk:s motion 2355 om en plan för Norrbottens
AU 1981/82:23
135
industriella utveckling och åtgärder för att säkra tillgången på skogsråvara
får utskottet hänvisa dels till det arbete som sker i länet inom länsplaneringens
ram, dels till den särskilda utredning om malmfälten som har
tillkallats. Med det anförda avstyrks motion 2355 i denna del.
Den utredning som föreslås i motion 2347 av frågan om ett hemslöjdsoch
hantverkshus för Övertorneåbygden är en naturlig uppgift för länsmyndigheterna.
Länsstyrelsen förfogar över medel för utredning m. m. av
projekt som har regionalpolitisk betydelse. Motionen bör därför inte föranleda
någon åtgärd.
Regeringen tar upp sysselsättningsfrågorna i Norrbotten även i kompletteringspropositionen
(prop. 1981/82:150 bilaga 4) och föreslår där att ytterligare
150 milj. kr. bör ställas till regeringens förfogande till särskilda
sysselsättningsskapande åtgärder i länet. Statsrådet Eliasson som varit
föredragande i ärendet anför att medlen i första hand bör användas för
investeringar inom industri-, mineral- och energisektorn men insatser bör
kunna göras även inom turistnäringen. Bidrag bör även kunna ges till
projektering av kommunala objekt vilka beräknas kunna tidigareläggas av
sysselsättningsskäl. Vidare nämns projekt i glesbygd och projekt för nyföretagande
och företagsutveckling. Bidraget bör enligt propositionen kunna
kombineras med annat statligt stöd, varvid det sammanlagda stödet får
uppgå till högst 75% av kostnaderna.
Tre motioner med anledning av kompletteringspropositionen tar upp
sysselsättningsfrågor rörande bl. a. Norrbotten.
Socialdemokraterna framför i motion 2547 att inventeringar av tänkbara
investeringar av beredskapskaraktär i Norrbotten har redovisats av AMS
omfattande projekt för 239 milj. kr. och av länsstyrelsen för 340 milj. kr.
Statsanställdas förbund har redovisat tidigareläggningar av investeringar
inom SJ för ca 170 milj. kr. Motionärerna föreslår mot den bakgrunden att
riksdagen avvisar regeringens förslag om 150 milj. kr. till särskilda åtgärder
och i stället anvisar 250 milj. kr. för beredskapsarbeten i Norrbotten. Även
moderata samlingspartiet yrkar i motion 2551 avslag på regeringens förslag
om medel för särskilda sysselsättningsskapande åtgärder. I stället yrkar
motionärerna på differentiering av arbetsgivaravgifterna och sänkning av
energiskatten i Norrbotten i enlighet med det förslag i motion 2289 som
utskottet har behandlat i det föregående.
Vpk föreslår i sin partimotion 2555 dels att anslaget till särskilda sysselsättningsskapande
åtgärder ökas till 300 milj. kr. — bl. a. för stöd till
apatitverk i Malmberget och för utbyggnad av Kallax flygplats — dels att
åtgärder vidtas för framställning av konstgödsel i Kiruna.
Vad först gäller regeringens förslag i proposition 150 om ett reservationsanslag
av 150 milj. kr. för särskilda sysselsättningsskapande åtgärder
delar utskottet socialdemokraternas uppfattning att — mot bakgrund av de
förslag till beredskapsprojekt som redovisats av AMS och länsstyrelsen i
Norrbotten — medel inte bör anvisas på det sätt regeringen har föreslagit. I
AU 1981/82:23
136
stället .bör 250 milj. kr. avsättas för beredskapsarbeten i Norrbotten.
Regeringens förslag på denna punkt bör alltså avslås. Härigenom tillgodoses
också moderata samlingspartiets yrkande i motion 2551. Vad beträffar
användningen av medlen för beredskapsarbeten bör regeringen vara
oförhindrad att utnyttja högst 2,5 milj. kr. för tillfälliga personalförstärkningar
av arbetsförmedlingen i länet. Vpk:s förslag om att 300 milj.
kr. skall anvisas för sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbotten avstyrks.
Förslaget i moderata samlingspartiets motion 2551 om ytterligare sänkning
av arbetsgivaravgiften och sänkt energibeskattning i Norrbotten avstyrks
med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört i betänkandet vid
behandling av motion 2289 i motsvarande delar.
Förslaget i vpk:s motion 2555 om att inledande åtgärder bör vidtas för
framställning av konstgödsel i Kiruna behöver inte föranleda någon åtgärd.
Sådana åtgärder kan nämligen vidtas med anlitande av bl. a. reguljärt
regionalpolitisk! stöd.
Utskottet övergår härefter till att behandla förslag till åtgärder i
Västerbottens län.
John Andersson har i motion 1498 pekat på behovet av riktade åtgärder
för Västerbottens län. Bl. a. nämns investeringar i kollektivtrafiken, insatser
inom jordbruks- och livsmedelsproduktion, insatser för att främja
exploatering av mindre malmförekomster samt skogsvårdsåtgärder som
beredskapsarbeten.
Utskottet vill först konstatera att behovet av insatser i länet kommer till
uttryck i det förslag till stödområdesindelning som utskottet behandlat
tidigare i betänkandet. Förslaget innebär nämligen att samtliga kommuner
utom Umeå kommun placeras i stödområde, varav fem kommuner i stödområde
A.
Med anledning av de konkreta åtgärdsförslagen i motionen vill utskottet
hänvisa till att projekt av det slag motionären för fram bör kunna utföras
inom ramen för länsplaneringsarbetet. Som tidigare redovisats i betänkandet
föreslås länsstyrelserna erhålla särskilda medel för utvecklingsarbete
m.m. Utskottet vill slutligen tillägga att beredskapsmedel för åtgärder
inom skogsvården kan utgå med nu gällande regler och också lämnas,
främst i skogslänen.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motion 1498 inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
I ett flertal motioner behandlas situationen i Västernorrlands län.
I motion 454 av Sven Henricsson (vpk) föreslås att regeringen skyndsamt
skall pröva frågan om särskilda åtgärder i länet. I motionen redovisas
förslag som finns upptagna i länsplaneringsarbetet. Det gäller bl. a. skilda
energiprojekt, åtgärder för att främja industriell samverkan i regionen
Tröndelag, Jämtlands och Västernorrlands län, inrättande av ett naturpro
-
AU 1981/82:23
137
duktcentrum i Ådalen, maximala bidrag till kommunala industrilokaler
även i kommunernas centralorter, medel till särskilda arbetsgrupper i
Kramfors resp. Köpmanholmen, inrättande av ett regionalt investmentbolag
samt 450 milj. kr. i statliga medel för tidigareläggningar av investeringar
inom hälso- och sjukvården.
Bo Forslund m.fl. (s) begär i motion 838 att regeringen skall vidta
åtgärder för att förstärka industristrukturen i länet. Bland de förslag till
insatser som förs fram kan nämnas framtagandet av ett åtgärdsprogram för
skogsnäringen, vissa punktinsatser för övrig basindustri, ett stöd på ca 340
milj. kr. för investeringar inom industrin, vägar och järnvägar samt turistanläggningar
vid Höga kusten.
I motionen föreslås slutligen att statlig verksamhet bör lokaliseras till
länet. Slutligen föreslås i motion 1510 av Sven Henricsson (vpk) att ett
särskilt åtgärdsprogram bör utarbetas för Sollefteå kommun.
De motioner om Västernorrlands län som utskottet behandlar i detta
sammanhang speglar de problem länet brottas med. För länets industriella
utveckling är främst skogsindustrin av stor betydelse. De strukturproblem
som branschen genomgått har därför fått kännbara verkningar i länet. Det
är mot denna bakgrund naturligt att initiativ förs fram som syftar till en
förstärkt industristruktur i länet.
Utskottet har tidigare redovisat att de kommuner i länet som har de
största problemen, dvs. kommunerna Sollefteå, Ånge och vissa delar av
Örnsköldsvik, föreslås ingå i stödområde B och ytterligare ett par kommuner
samt resterande delar av Örnsköldsviks kommun i stödområde C.
Som framgår av motionerna bedriver länsstyrelsen ett intensivt arbete
för att komma till rätta med problemen i länet. Det är f. ö. på denna nivå
och på det kommunala planet som åtgärdsprogram av det slag motionärerna
efterlyser bör tas fram. Som nämnts tidigare i betänkandet tillstyrker
f. ö. utskottet regeringens förslag att länsplaneringsarbetet skall särskilt
behandla bl. a. den industriella utvecklingen i länet samt att länsstyrelserna
skall tilldelas särskilda medel för sitt utvecklingsarbete m. m.
Flera av de projekt som presenteras i motionerna har f. ö. kommit i gång,
varav en del med stöd från länsstyrelsen. Det gäller bl. a. ett naturproduktcentrum
i Ådalen, arbetet i den s.k. Kramforsgruppen och i Köpmanholmsgruppen.
Vattenfall har vidare fått i uppdrag att projektera det arbete
för eventuell överföring av naturgas från Nordnorge som tas upp i motion
454.
Beträffande frågor om inrättande av regionala investmentbolag och om
reglerna för bidrag till kommunala industrilokaler vill utskottet hänvisa till
vad tidigare sagts om stöd i sådana fall i betänkandet. I avsnittet om
regionala investmentbolag tillstyrker utskottet propositionens förslag att
sådana bolag med privata intressenter skall kunna bildas med statligt stöd i
stödområdeslänen. I sammanhanget kan erinras om att yrkanden om ett
statligt industricentrum i Sollefteå har behandlats av utskottet i avsnittet
om Stiftelsen Industricentra.
AU 1981/82:23
138
Utskottet har i annat sammanhang (AU 1979/80:17) ställt sig bakom
förslag om statligt stöd för att möjliggöra tidigareläggning av landstingsinvesteringar
i Norrbottens län. Utskottet uttalade därvid att det ställningstagandet
får ses som en extraordinär åtgärd mot bakgrund av de speciella
sysselsättningsproblemen i Norrbotten. Utskottet är därför inte berett
ställa sig bakom förslag härom för Västernorrlands län.
Utskottet vill slutligen beträffande decentralisering av statlig verksamhet
hänvisa till vad tidigare sagts i betänkandet i frågan. Bl. a. ställer sig
utskottet bakom regeringens principiella inställning att främst skogslänen
bör prioriteras när statlig verksamhet decentraliseras. I det här sammanhanget
tar emellertid utskottet upp ett konkret yrkande i motion 846 av
Martin Segerstedt (s) och Roland Brännström (s) om statlig lokalisering till
Ånge kommun. Motionärerna begär att 1,15 milj. kr. av regionalpolitiska
medel bör anvisas till lantmäteriverket för inrättande av en kartkonserveringscentral
i kommunen.
Frågan om inrättande av en kartkonserveringscentral i Ånge har tidigare
i år prövats av civilutskottet i betänkande CU 1981/82:21. Utskottet uttalade
därvid att regeringen snarast borde vidta åtgärder för att skapa de
organisatoriska förutsättningarna för en sådan verksamhet. När det gäller
val av lokaliseringsort framhöll utskottet att den frågan bör avgöras även
utifrån regionalpolitiska grunder. Riksdagen biföll utskottets hemställan på
denna punkt.
Enligt vad arbetsmarknadsutskottet inhämtat pågår f. n. ett beredningsarbete
i frågan inom regeringens kansli. I det arbetet ingår även att överväga
finansieringsfrågan. Utskottet vill stryka under vikten av att regionalpolitiska
hänsyn bör väga tungt vid val av lokaliseringsort vid ett inrättande
av en kartkonserveringscentral. En lokalisering till Ånge kommun framstår
utifrån dessa utgångspunkter som väl motiverad. Ånge har f. ö. föreslagits
som lämplig lokaliseringsort av den arbetsgrupp inom lantmäteriverket
som haft att utreda frågan om inrättande av en kartkonserveringscentral.
Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört bör de här upptagna
motionerna 454, 838, 846 samt 1510 inte föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida.
De regionalpolitiska problemen i Jämtlands län behandlas i ett antal
motioner.
Marianne Stålberg m. fl. (s) föreslår i motion 2124 att ett åtgärdsprogram
för länet tas fram. Bland förslagen kan nämnas insatser för att utveckla de
industrier och övrig sysselsättning som baseras på inlandets naturliga
förutsättningar, statlig finansiering av en pilotanläggning för träbearbetning
samt särskilt stöd till Bräcke kommun. Tidigare i betänkandet har
behandlats motionens förslag om industricentrum i Sveg, som f. ö. tillgodoses
genom propositionens förslag och om en satsning på kombinations
-
AU 1981/82:23
139
sysselsättning i glesbygden. Andra förslag som motionärerna fört fram
behandlas av andra utskott, t. ex. medel till högskolan i Östersund för
forskning om inlandsfrågor.
1 motion 1980/81:2202 av Eivor Nilsson (c) — som väcktes under föregående
riksmöte med anledning av proposition 1980/81:195 om avveckling av
Sölvbackaprojektet - anförs att riksdagens och regeringens motstridiga
beslut i frågan om utbyggnad av Sölvbackaströmmarna inneburit en förryckning
av arbetsmarknadsläget och näringslivets förutsättningar till långsiktig
planering. Härtill kommer att de särskilda medel regeringen tidigare
föreslagit för åtgärder i Bergs kommun nu inte längre är aktuella. Regeringen
bör mot denna bakgrund ställa särskilda medel till förfogande för
länsstyrelsen i Jämtlands län för att i samarbete med Bergs kommun
genomföra åtgärder som syftar till ett ökat antal sysselsättningstillfällen i
kommunen.
Utöver vad tidigare sagts om problemen i Jämtlands län kan nämnas att
länet är det minst industrialiserade i riket samt att de lokala arbetsmarknaderna
bortsett från Östersundsregionen är små. De industrier som finns har
i allmänhet få anställda. Jord- och skogsbruket har fortfarande stor betydelse
för länets sysselsättning. Kännetecknande för arbetsmarknaden är
bl. a. den mycket höga andelen förtidspensionärer.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om förslaget till stödområdesindelning
- som redovisas tidigare i betänkandet - och som innebär att
samtliga kommuner placeras i stödområde, varav Strömsund, Berg, Ragunda
samt delar av Krokom i stödområde A.
Inom länet har bedrivits ett omfattande arbete i syfte att åstadkomma en
industriell utveckling i länet. Bergs kommun tillhör därvid de kommuner
som särskilt uppmärksammats. Som tidigare framhållits kommer länsstyrelsen
att erhålla medel för bl. a. projektarbete som skall syfta till en
industriell utveckling i länet. Den betydelse det nya bolaget Z-invest kan få
för den industriella utvecklingen i länet bör även nämnas. Bolaget har
bildats efter riksdagens beslut. Det har 5 milj. kr. i aktiekapital och skall
erhålla ytterligare 25 milj. kr. under en femårsperiod. Landstinget bidrar
därutöver med 1 milj. kr. per år. I sammanhanget bör vidare erinras om att
utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom förslaget i propositionen
att ett statligt industricentrum uppförs i Sveg. Yrkanden härom i motionerna
2124 av Marianne Stålberg m.fl. (s) och 1975 av Eivor Nilsson (c) och
Stina Eliasson (c) har därmed tillgodosetts.
När det gäller utvecklingen i glesbygden vill utskottet peka på betydelsen
av att olika sysselsättningar kan kombineras. Utskottet har tidigare i
betänkandet berört dessa frågor i anslutning till ett yrkande härom i motion
2124. Utskottet har därvid framhållit att de skilda hinder som i dag kan
föreligga för sådan verksamhet bör undanröjas.
Avslutningsvis vill utskottet med anledning av yrkandet i motion 1884
om lokalisering av statlig verksamhet till länet hänvisa till vad tidigare
AU 1981/82:23
140
sagts om att främst skogslänen bör prioriteras vid decentralisering av
sådan verksamhet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2124 i
aktuell del och 2202.
Utskottet övergår härefter till att behandla motionerna 1534 av Marianne
Stålberg m.fl. (s, m, c) och 1972 av Hans Lindblad (fp) och Rolf Sellgren
(fp) i vilka begärs statliga medel för genomförande av en försöksverksamhet
i Jämtlands län. Förslaget, som utarbetats inom länsstyrelsen, innebär
att länet skall bli försökslän för att under en period av fem år pröva en
friare användning av statliga regionala medel och nya samarbetsformer
mellan regionala statliga organ. Syftet med verksamheten är en bättre
samordning och därmed ett bättre tillvaratagande av resurserna inom olika
sektorer. För att underlätta och stimulera en sådan verksamhet fordras
särskilda insatser. Motionärerna föreslår därför att ett årligt anslag på 50
milj. kr. skall tillföras länet under den femåriga försöksperioden.
Utskottet ställer sig — liksom förra året — positivt till att man inom länen
eftersträvar en bättre samordning av de statliga insatserna för ett mer
effektivt utnyttjande av de samlade resurserna. Som utskottet tidigare i
betänkandet redovisat kommer en effektivare sektorssamordning inom
länsplaneringsarbetet att eftersträvas. I propositionen uttalas även att den
här aktuella försöksverksamheten i Jämtland bör utvärderas. Av det anförda
framgår att det försöksprojekt som planerats i länet väl överensstämmer
med statsmakternas principiella inställning till hur planeringsarbetet i
länen bör bedrivas. Utskottet är emellertid inte berett att föreslå riksdagen
en ekonomisk satsning på den nivå som motionärerna tänker sig. Utskottet
vill i stället förorda att arbetet bedrivs i mindre skala inom ramen för
länsplaneringsarbetet och med utnyttjande av de medel regeringen enligt
förslaget avses ställa till länsstyrelsens förfogande för utvecklingsarbete,
lokaliseringsstöd och glesbygdsstöd inom ramen för det samlade anslaget.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1534 och
1972.
Utskottet övergår härefter till att behandla motion 2295 av Arne Nygren
m.fl. (s) om utvecklingen i skogslänen.
Enligt motionärerna har utvecklingen i skogslänens glesbygdsområden
varit negativ sedan år 1975. Den förda politiken har givit ett mycket dåligt
resultat och några åtgärder från regeringens sida för att styra t. ex. industrisysselsättningen
norrut har enligt motionärerna inte förekommit. Mot denna
bakgrund begär de bl. a. effektivare styrinstrument för lokaliseringspolitiken.
Det yrkandet har utskottet tidigare tagit ställning till i avsnittet om
lokaliseringssamråd. Motionärerna föreslår vidare att särskilda åtgärder
skall sättas in i skogslänen. Bl. a. framhålls behovet av lokalisering av
statlig verksamhet.
Utskottet har i inledningen till detta avsnitt berört utvecklingen i de fyra
AU 1981/82:23
141
nordligaste länen. Utskottet har också slagit fast att de regionalpolitiska
problemen är traditionellt störst i denna del av riket. Som kommer att
redovisas i ett senare avsnitt är de regionalpolitiska problemen emellertid
betydande även i övriga skogslän. Samtidigt vill utskottet erinra om vad
som sagts i ett inledande avsnitt i betänkandet att den tidigare negativa
utvecklingen i främst Norrlandslänen med en betydande utflyttning har
kunnat bromsas upp. För åtskilliga kommuner även i de inre delarna av
denna landsdel redovisas f. ö. en positiv befolkningsutveckling sedan år
1975. Regionalpolitiken har således - trots dess begränsningar - haft viss
effekt. Den beskrivning av utvecklingen och lokaliseringspolitikens effekter
som redovisas i motionen ger enligt utskottets uppfattning mot denna
bakgrund inte en rättvisande bild av vad som hänt i de aktuella länen sedan
mitten av 1970-talet.
Beträffande behovet av särskilda åtgärder i skogslänen vill utskottet
hänvisa till vad ovan sagts beträffande länsplaneringsarbetets inriktning
och om de regionalpolitiska resurserna i form av lokaliseringsstöd m.m.
samt åtgärdsmedel till länsstyrelserna. I sammanhanget vill utskottet slutligen
erinra om att skogslänen föreslås bli prioriterade vid lokalisering av
statlig verksamhet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2295 i aktuell
del.
Norra Mellansverige
Under denna rubrik behandlas Gävleborgs. Kopparbergs, Värmlands,
Örebro och Västmanlands län.
Beroendet av basnäringarna gruv-, järn-, stål- och skogsindustrin är det
kanske mest kännetecknande draget i dessa län. Strukturförändringar
inom nämnda branscher har påverkat länen hårt. Flera mindre bruksorter
har ett särskilt utsatt läge. Enligt en i dagarna presenterad rapport från
industriverket väntas f. ö. industrisysselsättningen i främst de här aktuella
länen minska påtagligt under de närmaste åren till följd av utvecklingen
främst inom stålindustrin.
I Gävleborgs län försörjer basindustrierna direkt eller indirekt 125 000 av
länets 294 000 invånare. Efter Norrbotten är Gävleborg det län som är mest
beroende av basnäringarna. Särskilt utpräglat är detta i Sandvikens, Hofors
och Söderhamns kommuner. Omkring 25 av länets tätorter är på ett
avgörande sätt direkt beroende av vad som händer i de berörda branscherna.
Den öppna arbetslösheten är hög i länet och överträffades under år
1981 endast av Norrbotten, Västerbotten och Värmland. Den svåraste
arbetsmarknadssituationen finnér man i Ljusdals kommun.
Även i Kopparbergs län har, som nämnts tidigare, strukturförändringarna
inom gruv- och stålindustrin stor betydelse för länets utveckling. Ett
flertal mindre orter har drabbats av nedläggningar. Enligt länsstyrelsens
bedömning kommer industrisysselsättningens tillbakagång att fortgå under
AU 1981/82:23
142
Karta 13
Stockholms län. Östra och norra mellansverige
C
KaSsas*? län
GÄVLEBORGS'LÄN - .
°PP^
CACNEf
UPPSALA LÄN'
fAN LAN D S
SUf\'' r’ «i«rAo]
EDA U
C ^^ÄN^ LAN VI -
STOCK'
e- ^ 1
4 P* Vi
OREBRO LAN-"';
"
----- <
[-SODERMAN LANDS LAl
c ,9?
_sX«ie' i
ffo«v
/ iCUMt/t- \
HÅ^e„e £L
VÄtin
1980-talet. Befolkningsutvecklingen har för länet som helhet varit positiv
under 1970-talet. Förvärvsfrekvensen bland kvinnorna är dock ovanligt låg
i flera av länets kommuner. I kommunerna Vansbro, Ludvika och Malung
uppmättes under år 1981 mycket höga arbetslöshetstal, särskilt bland
ungdomen. De regionalpolitiska problemområdena är dels Älvdalens, Malungs
och Vansbro kommuner samt Orsa kommun i den norra länsdelen,
dels Ludvika, Smedjebacken och Avesta kommuner i den södra länsdelen.
Värmlands län är ett av de län som f. n. har de största problemen på
arbetsmarknaden. Under första kvartalet 1982 fanns det åtta arbetslösa per
ledig plats. Även här har kraftiga strukturförändringar skett inom
basnäringen med betydande sysselsättningsminskningar som följd. Länet
AU 1981/82:23
143
har i likhet med övriga skogslän stora inomregionala problem. 1970-talets
befolkningsutveckling har inneburit en fortsatt omfördelning av länets
befolkning till Karlstadsregionen. De industridominerade kommunerna i
länets östra och nordöstra delar har under 1970-talets senare de! haft en
betydande nettoutflyttning. Det är också i dessa områden de högsta arbetslöshetstalen
uppmäts.
Örebro läns totala folkmängd har under 1970-talet förändrats obetydligt.
Däremot har andelen äldre ökat. I de båda största kommunerna Örebro
och Karlskoga har folkmängden minskat genom utflyttning till främst de
närliggande kommunerna Nora, Kumla och Hallsberg resp. Degerfors. I
övrigt har särskilt Hällefors och Ljusnarsberg fått vidkännas en negativ
befolkningsutveckling.
Förvärvsfrekvensen för länet som helhet överensstämmer i stort med
riksgenomsnittet. Arbetslösheten är något högre än i riket i övrigt. Behovet
av nya arbetstillfällen är stort i Hällefors och i synnerhet i Ljusnarsberg,
där arbetslösheten är väsentligt högre än i länet i övrigt. Även norra
delen av Lindesbergs kommun uppvisar problem.
Befolkningsutvecklingen i Västmanlands län kännetecknades av en
snabb expansion fram till år 1970. Därefter har den varit svagt stagnerande
och denna tendens väntas enligt prognoserna bli bestående fram till år
1990. I Köping, Norberg och Fagersta har invånarantalet minskat kraftigt,
i den senare kommunen med över 11 % sedan år 1970.
De största sysselsättningsproblemen återfinns i Fagerstaregionen. Näringslivet
är i de flesta kommunerna starkt beroende av en eller ett fåtal
branscher. Västmanlands län är det län som har den största industrisysselsättningen.
År 1980 låg industriandelen på 37%. Strukturförändringar
inom industrin har medfört nedskärningar och nyligen har nya sådana
tillkommit. Därtill kommer att industrin i länet i ovanligt hög grad är
exportberoende.
I ett stort antal motioner behandlas problemen i den aktuella delen av
riket och förslag till åtgärder presenteras.
I vpk:s partimotion 289 begärs att ett åtgärd sprogram skall utarbetas för
Bergslagen. Bl.a. föreslås att stålindustrin skall utvecklas och att
verkstadsindustrin skall etableras i regionen.
I motion 459 av Olle Westberg i Hofors m. fl. (s) föreslås att åtgärdsprogram
tas fram för Gävleborgs län. Bland de åtgärder som redovisas i
motionen kan nämnas strukturplaner inom för länet viktiga basnäringar,
lokalisering av statlig verksamhet, förstärkning av det regionalpolitiska
stödet, inrättande av ett regionalt utvecklingsbolag, förstärkt stöd till länets
primära turistområden samt fortsatt utveckling av det statliga industricentrat
i Ljusdal.
I motion 634 av Axel Andersson m. fl. (s) yrkas att decentraliseringsdelegationen
bör ägna särskild uppmärksamhet åt Gävleborgs län med hänvisning
till länets låga andel statligt sysselsatta. De statliga tjänsterna inom
länet bör vidare få en jämnare inomregional fördelning.
AU 1981/82:23
144
Bertil Måbrink (vpk) yrkar i motion 1485 att en utvecklingsplan utarbetas
för förädlings- och tillverkningsindustrin i länet. I motionen redovisas
ett stort antal konkreta förslag till åtgärder inom skilda sektorer. Slutligen
föreslås att en arbetsgrupp med företrädare för fackliga organisationer,
politiska partier och forskare skall tillsättas i länet.
I motion 1505 av Wivi-Anne Cederqvist (s) och Olle Westberg i Hofors
(s) begärs åtgärder för att trygga sysselsättningen på bruksorterna i Gästrikland.
Bl. a. framhålls behovet av en ökad differentiering av näringslivet
och en utveckling av stålindustrin. Motionärerna anser vidare att en ökad
satsning bör göras på forskning och utveckling i anslutning till befintliga
företag. Slutligen föreslås att statlig verksamhet bör lokaliseras till bruksorterna.
Johan Olsson m. fl. (c) hemställer i motion 1978 att ett program tas fram
med förslag till åtgärder som skall syfta till förbättrade förutsättningar för
jord- och skogsbruket samt till en ökad differentiering av näringslivet på
orter med ensidigt näringsliv. Motionärerna förordar även bl. a. en ökad
decentralisering av det regionalpolitiska stödet och lokalisering av statlig
verksamhet till länet.
Slutligen föreslår Bertil Måbrink (vpk) i motion 1606 att Söderhamn skall
prioriteras vid utlokalisering av statlig industri- och förvaltningsverksamhet.
I motion 1506 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s) föreslås ett stort antal åtgärder
för att främja utvecklingen i Kopparbergs län. Bland de förslag
som återfinns i motionen kan nämnas en förstärkning av näringslivets
utvecklingsmöjligheter, insatser för att trygga arbetstillfällen i speciellt
utsatta regioner, stöd till regionala och lokala investmentbolag samt igångsättande
av anläggningsarbeten och vägbyggen.
I motion 2297 av Rolf Rämgård (c) yrkas att Dalarna och Moraregionen
skall ges ett ökat regionalpolitisk! stöd.
För Värmlands län begärs i motion 471 av Raul Blucher (vpk) att en
utvecklingsplan för förädlings- och tillverkningsindustrin tas fram, att en
särskild arbetsgrupp tillsätts samt att statligt stöd skall utgå till lokala
fackliga studiecirklar om industriell utveckling inom nedläggningshotad
värmländsk industri.
I motion 2009 av Sven Aspling m. fl. (s) föreslås ett stort antal åtgärder
som syftar till att främja utvecklingen i Värmlands län. Bl. a. begärs att
lokaliseringsstöd skall utgå för byggande av kommunala industrilokaler i
länet under budgetåren 1981/82—1983/84, att statlig verksamhet skall lokaliseras
till länet samt att länsstyrelsen skall tilldelas ytterligare medel för
utvecklingsarbete m.m. Motionärerna återkommer även till tidigare år
framförda krav på att regeringen skall ta upp överläggningar med Värmlands
läns landsting om tidigareläggning av landstingskommunala investeringar.
Slutligen kan nämnas att motionärerna framhåller vikten av förstärkta
arbetsmarknadspolitiska insatser i länet.
AU 1981/82:23
145
Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp) anser i motion 1515 att riksdagen i år
liksom förra året bör besluta om ett särskilt bidrag på 20 milj. kr. till
sysselsättningsfrämjande åtgärder i länet. Medlen bör tas ur de arbetsmarknadspolitiska
anslagen.
Vidare föreslås i motion 2349 av Karl-Eric Norrby m.fl. (c, fp) att de
särskilda problemen i Värmlands län beaktas vid länsfördelningen av resurserna
för regionala utvecklingsinsatser.
Slutligen behandlas i motion 2292 av Olle Göransson m. fl. (s) problemen
iVästmanlands län. I motionen begärs att Hallstahammar och Surahammar
skall utses till s. k. kriskommuner för en treårsperiod, vilket skulle
innebära möjligheter till lokaliseringsstöd för investeringar över 7 milj. kr.
Vidare föreslås att medel till regionala utvecklingsinsatser skall tillställas
länsstyrelsen med hänsyn tagen till utvecklingen i Hallstahammar och
Surahammar samt till förlusten av befintliga stödmöjligheter till Salaregionen.
Utskottet konstaterar att det stora antalet motioner om utvecklingen i de
i detta avsnitt redovisade länen i Mellansverige har en gemensam problembild.
De berörda länen har alla drabbats hårt av strukturförändringarna
inom järn-, stål-, gruv- och skogssektorerna. I många orter där beroendet
har varit stort av industriell verksamhet inom dessa sektorer har konsekvenserna
blivit speciellt allvarliga. Som återspeglas i motionerna är det
mot denna bakgrund angeläget att åstadkomma en ökad differentiering av
näringslivet i dessa län. Detta är inte minst viktigt med tanke på den
tidigare nämnda prognosen om en fortsatt nedgång i industrisysselsättningen
i de här aktuella länen, främst beroende på utvecklingen inom stålindustrin.
I syfte att få till stånd ny industriell verksamhet i bruksorterna beslöt
riksdagen förra året efter förslag från arbetsmarknadsutskottet en temporär
förstärkning av det regionalpolitiska stödet till i princip den nivå som
gäller inom stödområde 4. Detta innebar bl. a. möjlighet att bevilja stöd till
kommunala industrilokaler. Vidare har riksdagen under de två senaste
åren - också efter initiativ från utskottet — anslagit särskilda medel -sammanlagt 32 milj. kr. — för insatser i Värmland i syfte att främja den
industriella utvecklingen i länet.
I betänkandet har tidigare redovisats förslag som är av betydelse för den
industriella utvecklingen. Utskottet vill först erinra om förslaget till stödområdesindelning
- som f. ö. framgår av kartbilden i inledningen till detta
avsnitt — som innebär att de kommuner som bedöms ha de största problemen
i de aktuella länen - däribland flertalet brukskommuner - placeras
i stödområde. Utskottet har därvid förordat att utöver regeringens
förslag även bl. a Söderhamn i Gävleborgs län samt Säffle och Arvika i
Värmlands län skall ingå i stödområde C. Utskottet har även gjort särskilda
uttalanden om möjligheterna till stöd i kommuner utanför stödområde
som drabbats av strukturkriser.
10 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23
AU 1981/82:23
146
Utskottet vill även erinra om vad tidigare sagts om stöd till kommunala
industrilokaler, regionala investmentbolag samt statliga industricentra.
Sammanfattningsvis innebär utskottets ställningstaganden bl. a. att inga
nya industricentra - utöver de föreslagna i Gällivare och Sveg - bör
byggas upp f. n. Däremot har regeringen nyligen beslutat att industricentret
i Ljusdal skall byggas ut. I stödområdet skall vidare finnas möjlighet till
finansiellt stöd för igångsättning av regionala investmentbolag. De särskilda
medel som förra året tilldelades Värmland har f. ö. bl. a. använts för
bildandet av ett nytt regionalt investmentbolag i länet, Wermia AB.
Det arbete på regionala åtgärdsprogram som motionärerna för fram bör
enligt utskottets uppfattning bedrivas på den regionala och lokala nivån.
Som tidigare nämnts föreslås bl. a. att arbetet med att ta fram regionala
industriprogram prioriteras i länsplaneringen. Länsstyrelsen kommer också
enligt förslaget att tilldelas särskilda medel för projektarbete m. m. av
det slag som efterlyses i vissa motioner. Finansiellt stöd kan därmed också
utgå för bildande av arbetsgrupper m. m. Utskottet har f. ö. anledning
räkna med att fördelningen av medlen sker - liksom hittills — mot bakgrund
av problemens omfattning.
Utskottet är inte berett att föreslå vilka kommuner som bör utses till s. k.
kriskommuner, dvs. kommuner utanför stödområdet där regionalpolitisk!
stöd under en begränsad tid skall kunna lämnas med upp till 30 % i bidrag
av investeringskostnaderna vid utbyggnad av företag. Det får ankomma på
regeringen att göra dessa överväganden.
Som tidigare redovisats har riksdagen beslutat om särskilda medel till
Värmlands län under de två senaste åren. Utskottet anser sig inte kunna
tillstyrka motionsyrkanden om en liknande extraordinär insats även i år.
Som ovan nämnts utgår utskottet från att de regionalpolitiska medel som
skall handhas av länsstyrelserna fördelas efter de behov som föreligger.
Det finns mot denna bakgrund anledning att räkna med att Värmlands län
tilldelas större resurser än vad länets andel befolkningsmässigt sett skulle
motivera. Slutligen vill utskottet erinra om sitt tidigare ställningstagande
beträffande inplacering i stödområden, som bl. a. innebär att ytterligare två
kommuner i länet utöver propositionens förslag — Arvika och Säffle -föreslås ingå i stödområde.
Utskottet avvisar yrkandet i motion 2009 av Sven Aspling m. fl. (s) om
ett riksdagsuttalande till förmån för överläggning mellan regeringen och
Värmlands läns landsting om tidigareläggning av landstingskommunala
investeringar. Utskottet har tidigare framhållit — senast i betänkande AU
1980/81:23 — att riksdagen visserligen tidigare anvisat medel till liknande
projekt i Norrbotten, men att ett enhälligt arbetsmarknadsutskott anförde
den gången att det var en extraordinär åtgärd som skulle ses mot bakgrund
av de speciella sysselsättningsproblemen i Norrbotten. Utskottet vidhåller
denna uppfattning.
I ett flertal motioner begärs lokalisering av statlig verksamhet till resp.
AU 1981/82:23
147
län. Utskottet vill erinra om vad tidigare sagts om att skogslänen bör
prioriteras vid lokalisering av sådan verksamhet. Utskottet har emellertid
inte ansett sig böra göra särskilda konkreta utfästelser i den frågan. Frågan
om den inomregionala fördelningen av de statliga tjänsterna - som berörs i
motion 634 — är uppmärksammad inom decentraliseringsdelegationen.
Utskottet utgår även från att den frågan är föremål för överväganden av de
regionala organen inom resp. län.
När det slutligen gäller frågan om behovet av arbetsmarknadspolitiska
insatser vill utskottet hänvisa till de beslut om medel härför som riksdagen
tagit (AU 1981/82:21, rskr 1981/82:216) samt till utskottets ställningstaganden
inom kort med anledning av kompletteringspropositionen (prop. 1981/
82:150).
Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört avstyrks motionerna 289,
459, 634, 1485, 1505, 1606, 1978, 1506, 2297, 471, 2009, 1515, 2349 samt
2292 i aktuella delar.
Utskottet tar i detta avsnitt avslutningsvis upp ett yrkande i socialdemokraternas
partimotion 1489 med innebörd att regeringen bör redovisa det
hittillsvarande arbetet samt planerade åtgärder för att trygga sysselsättningen
på bruksorterna. Bakgrunden till yrkandet är att speciella
stålortsgrupper med uppgift att initiera nya arbetstillfällen i dessa orter
tillkom för några år sedan och att en redovisning av resultatet av arbetet till
riksdagen utlovades. Ett likalydande yrkande har behandlats av utskottet
vid ett flertal tillfällen under de senaste åren. Utskottet har därvid bl. a.
hänvisat till att motsvarande arbete numera bedrivs inom ramen för länsstyrelsernas
länsplaneringsarbete. De olika länen har f. ö. tilldelats särskilda
medel för bl. a. den typen av utredningsarbete. Utskottet utgick vid sin
behandling förra året från att resultatet av arbetet skulle redovisas i den
aviserade regionalpolitiska propositionen (AU 1980/81:23 s. 69).
Utskottet kan i dag konstatera att den här aktuella verksamheten inte
behandlats särskilt i propositionen. I propositionen har i stället länsplaneringsarbetet
i stort - i vilket bl. a. arbetet i stålorterna utgör ett väsentligt
inslag — beskrivits. Utskottet utgår från att det ansetts vara mest praktiskt
att behandla det här aktuella planeringsarbetet som en integrerad del i
länsplaneringsarbetet. Med hänvisning härtill bör motion 1489 i denna del
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Östra Mellansverige
Under denna rubrik behandlar utskottet Uppsala, Södermanlands och
Östergötlands län.
Uppsala län har de senaste 20 åren haft en kontinuerlig och relativt
kraftig folkökning. Sedan år 1960 har invånarantalet ökat med 31 %. Denna
ökning har dock kommit nästan uteslutande Uppsala kommun och de
södra länsdelarna till del. Norduppland, som i betydande omfattning är
beroende av stora och råvarubaserade industrier, har haft en mindre gynn
-
AU 1981/82:23
148
sam utveckling. Färdigställandet av kärnkraftverket i Forsmark kommer
att leda till ett försvårat sysselsättningsläge i området. Totalt sett är dock
arbetsmarknadssituationen bättre än i flertalet övriga län.
I Södermanlands län har befolkningsutvecklingen varit betydligt mer
blygsam, knappt två procentenheters ökning sedan år 1970. Bakomliggande
orsak till detta är i första hand den ogynnsamma utvecklingen inom
näringslivet. Ca 32% av de sysselsatta år 1980 arbetade inom industrin,
vilket är betydligt över riksgenomsnittet. I ungefär motsvarande grad är
servicesektorn underrepresenterad. Länets näringslivsstruktur med betydande
inslag av företag inom metallmanufaktur-, stål- och tekoindustrin
innebär stora problem i dag liksom tidigare. Kriserna inom dessa branscher
medför svårigheter att hålla uppe sysselsättningen. Under år 1980 låg
förvärvsfrekvensen för länet totalt sett i nivå med riket för männen, medan
den för länets kvinnor låg något under riksgenomsnittet. Såväl beträffande
befolkningsutvecklingen som näringslivsstrukturen uppvisar länets kommuner
sinsemellan stora variationer. Den mest ogynnsamma situationen ur
bägge aspekterna har Eskilstuna och Oxelösunds kommuner.
Befolkningen i Östergötlands län har under perioden 1970—1981 ökat i
ungefär samma takt som riket. Fram till år 1990 väntas en marginell
ökning. Befolkningstillväxten har varit störst i kommunerna Söderköping,
Linköping och Mjölby. Kommunerna i den södra delen av länet har däremot
kunnat notera ett oförändrat eller minskat invånarantal. I dessa
områden finner man även en anmärkningsvärt hög andel av befolkningen i
de äldre åldersgrupperna.
Sedan mitten av 1970-talet har arbetsmarknader, i länet expanderat
kraftigt totalt sett. Nya arbetstillfällen har i första hand tillkommit inom
den tjänsteproducerande sektorn och då främst inom dess offentliga del.
Denna ökning har dock motverkats av en minskning inom de varuproducerande
näringarna, främst tillverkningsindustrin. Särskilt utsatta i detta
avseende har kommunerna Motala och Norrköping varit. Länets arbetslöshet
överensstämde år 1981 i stort med riksgenomsnittet. De högsta
arbetslöshetstalen kunde uppmätas i kommunerna Motala och Valdemarsvik.
Utskottet tar i detta sammanhang upp fyra motioner.
I motion 453 av Hans Alsén m.fl. (s) föreslås att Uppsala län bör
utgöra ett försökslän för studier av regionalpolitiska effekter av en omlokalisering
av offentlig verksamhet från Uppsala kommun till andra delar av
länet.
Utskottet har tidigare uttalat sig för att en omlokalisering inom länen bör
eftersträvas i syfte att få en jämnare fördelning av de offentliga tjänsterna
mellan kommunerna. Det bör emellertid ankomma på länsstyrelsen i Uppsala
län att studera effekterna inom länet av åtgärder i detta syfte. Den
skisserade försöksverksamheten torde f. ö. kunna finansiellt stödjas via de
medel länsstyrelsen tilldelas för utvecklingsarbete m. m.
Med hänvisning till det anförda bör motion 453 avslås.
AU 1981/82:23
149
Utvecklingen i Södermanlands län behandlas i motion 1980 av Olle
Svensson m. fl. (s). Motionärerna begär bl. a. att åtgärder måste vidtas som
syftar till vidareutveckling av länets industriella kapacitet. Vidare förs
fram krav på ny statlig verksamhet till länet.
Mot bakgrund av den ovan redovisade beskrivningen av situationen i
länet delar utskottet uppfattningen i motionen att den industriella kapaciteten
i länet bör vidareutvecklas. Utskottet vill mot denna bakgrund hänvisa
till vad tidigare sagts om att länsplaneringsarbetet bör prioritera bl. a.
frågor rörande länets industriella utveckling. Inom länet har f. ö. sedan
flera år bedrivits ett intensivt arbete som syftat till en förnyelse av industriell
verksamhet.
Beträffande lokalisering av statlig verksamhet hänvisar utskottet till vad
tidigare sagts i betänkandet om prioriteringar vid sådana beslut.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motionen inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
I två motioner behandlas situationen i Östergötlands län.I motion
833 av Nils Berndtson (vpk) begärs att åtgärder vidtas för att främja
utvecklingen i länet. Det program som redovisas innefattar åtgärder inom
bl. a. flygplansindustrin. Vidare föreslås vidareförädling av jordbruksprodukter
och av trä- och pappersindustrin i länet.
I motion 1532 av Börje Stensson (fp) föreslås ett ökat regionalpolitisk!
stöd till Ydre kommun.
Utskottet konstaterar för sin del att strukturproblemen inom för länet
viktiga branscher har fått negativa verkningar för sysselsättningen inom
vissa länsdelar. Inom länet finns emellertid också - som framhålls i
motion 833 — förutsättningar för vidareutveckling av den industriella verksamheten
i länet. Här kan nämnas förekomst av universitet och teknisk
högskola, avancerad data- och elektronikindustri samt en omfattande flygplanstillverkning.
Beträffande flygplansindustrin bör nämnas att den civila
delen av den verksamheten inger förhoppningar inför framtiden. Ett beslut
om tillverkning av ett nytt svenskt militärt flygplan - det s. k. JAS-planet
— bör f. ö. få långsiktigt positiva effekter för industrisysselsättningen i
länet bl. a. genom spridningseffekter till underleverantörer.
Inom ramen för länsplaneringsarbetet diskuteras hur länets resurser och
förutsättningar skall kunna tas till vara för att stärka arbetsmarknaden.
Den industriella utvecklingen kommer f. ö. - som tidigare nämnts - att
ytterligare betonas i det fortsatta länsplaneringsarbetet.
Ydre kommun är f. n. placerat i stödområde. Detta får ses som uttryck
för de problem kommunen har att brottas med för att hålla sysselsättningen
uppe. Regionalpolitisk! stöd kommer även i fortsättingen att behöva sättas
in i kommunen. Med det förslag som nu föreligger ges möjlighet att erhålla
investeringsbidrag till projekt i kommunen på upp till 20% av investeringskostnaderna.
Med hänvisning till det anförda bör motionerna 833 och 1532 inte föranleda
något initiativ från riksdagens sida.
AU 1981/82:23
150
Stockholms län
Den tidigare så kraftiga befolkningstillväxten i Stockholms län avstannade
under början på 1970-talet. Fler flyttade från länet än i motsatt
riktning under detta årtionde. Befolkningen har trots detta förhållande ökat
mer än riket. Under 1980-talet väntas Stockholms län alltjämt öka mer än
riksgenomsnittet. Det kanske mest karaktäristiska draget i länets arbetsmarknad
är tjänstesektorns dominans. Tre fjärdedelar av de sysselsatta
arbetar inom denna sektor. Industrisysselsättningen har minskat och denna
trend väntas bli bestående under 1980-talet. Länets förvärvsfrekvens
för kvinnor var år 1980 den högsta i riket medan männens sysselsättningsgrad
var något lägre än riksgenomsnittet. Även om arbetslösheten har ökat
sedan föregående år är den dock den lägsta i landet. Av de tio kommuner
som under första kvartalet år 1982 hade den lägsta relativa arbetslösheten i
riket, tillhörde nio Stockholms län.
Utvecklingen i länet behandlas i tre motioner.
I motion 640 av Pär Granstedt m.fl. (c) begärs att regeringen skall
tillkalla en arbetsgrupp med företrädare för statsmakterna och Stockholms
läns landsting. Arbetsgruppen skall ha till uppgift att utarbeta en plan för
att inom en fastställd tid omfördela statliga arbetsplatser i regionen med
syfte att uppnå en mer balanserad arbetsmarknad i länet.
En arbetsgrupp bör även tillkallas — även den med företrädare för
statsmakterna och landstinget — med uppgift att föreslå samrådsinstrument
och styrmedel för att åstadkomma en bättre fördelning av arbetsplatser
inom den privata sektorn i länet.
Tommy Franzén m.fl. (vpk) föreslår i motion 1614 en rad åtgärder som
syftar till att främja utvecklingen i länet. Bland förslagen kan nämnas en
offensiv verksamhet, inrättande av ett tvärvetenskapligt centrum samt
förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatser.
Slutligen tar Görel Bohlin m.fl. (m) i motion 2336 upp Stockholmsregionens
roll som ”motor” för rikets industriella utveckling.
Utskottet har tidigare i avsnittet om planeringstalen behandlat befolkningsutvecklingen
i länet. Regeringens av utskottet tillstyrkta förslag innebär
en balanserad positiv utveckling för länet. Utskottets ställningstagande
avviker på denna punkt från länsstyrelsens bedömning, som skulle innebära
att länet skulle ta i anspråk en betydande del — minst 41% - av den
totala befolkningsökningen i riket.
Ett problem på arbetsmarknaden i länet har varit den minskande industrisysselsättningen.
Arbetsmarknaden har mot denna bakgrund blivit
alltmer tjänstebetonad.
Samtidigt kan konstateras att Stockholmsregionen alltjämt är Sveriges
största industriella centrum. Som utskottet tidigare år framhållit har därtill
företagen i regionen fördelen av en stor lokal marknad och god tillgång till
specialister, universitet, högskolor och andra forsknings- och utbildningsorgan.
Företagens struktur och organisationer är f. ö. anpassade efter
AU 1981/82:23
151
dessa förhållanden. Andelen tekniker och andra tjänstemän av de industrisysselsatta
är väsentligt högre än i övriga landet.
Det ter sig vidare naturligt att Stockholmsregionens möjligheter att
fungera som ett innovationscentrum kan få positiva verkningar även för
industrin i landet i övrigt.
När det gäller det konkreta yrkandet i motion 1614 om ett tvärvetenskapligt
centrum i länet vill utskottet - i likhet med förra året - hänvisa till
det projektarbete som bedrivs i samarbete med utvecklingsfonden, tekniska
högskolan och styrelsen för teknisk utveckling.
Utskottet har i tidigare sammanhang uttalat sig positivt om en spridning
av arbetstillfällena inom länen. Enligt utskottets uppfattning bör det emellertid
i första hand ankomma på de regionala organen att verka för en
sådan utveckling. Inom Stockholms län har f. ö. landstinget i dagarna fattat
beslut om en flyttning till Handens kommun av fyra av landstingets förvaltningskontor.
Huvudsyftet med beslutet är att se till att södra delen av
Stockholmsregionen får fler kontorsarbetsplatser.
Vidare vill utskottet hänvisa till att decentraliseringsdelegationen i sitt
arbete även bevakar inomregionala fördelningsfrågor.
I sammanhanget kan slutligen nämnas att storstadsregionernas utveckling
f. n. studeras inom ramen för ett samnordiskt projekt.
Med hänvisning till det anförda bör motionerna 640, 1614 och 2336 inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Västsverige
Utskottet behandlar under denna rubrik Skaraborgs, Älvsborgs, Göteborgs
och Bohus samt Hallands län.
Skaraborgs län tillhör de län som ökat sin befolkning mest under senare
år. Denna utveckling beräknas fortsätta även under 1980-talet, om än i en
lugnare takt än hittills. Liksom under 1970-talet är det Mullsjö och Habo
kommuner som växer snabbast. Båda är belägna inom pendlingsavstånd
till Jönköping. I Gullspångs, Falköpings, Mariestads och Karlsborgs kommuner
har invånarantalet minskat under den senaste tioårsperioden.
Industristrukturen i länet kännetecknas av en stor andel små och medelstora
företag. Verkstadsindustrin är den största enskilda industribranschen
på 18%. De branschproblem som drabbat framför allt stål-, varvs- och
skogsindustrin under 1970-talet har indirekt berört länet. Bland annat har
underleverantörer till varvsindustrin haft problem.
Som framgår av de statistiska uppgifterna i bilagan till betänkandet har
även Skaraborgs län fatt en försämrad situation på arbetsmarknaden.
Särskilt stora var problemen under år 1981 i kommunerna Gullspång och
Töreboda. Förvärvsfrekvensen för män var den högsta i landet under år
1980. Sysselsättningen för kvinnor var däremot något lägre än riksgenomsnittet.
Älvsborgs län uppvisar en tämligen ojämn inomregional utveckling.
AU 1981/82:23
152
Länsdelen Mitten-Älvsborg, som delvis ligger inom Göteborgs pendlingsområde,
har haft en befolkningstillväxt på 14% under 1970-talet medan
kommunerna Bengtsfors och Borås haft en klart negativ utveckling under
perioden. I Borås har invånarantalet sjunkit med 5700 personer eller
5,4%.
Industrin svarar för en ovanligt stor andel av sysselsättningen i länet,
37% 1980. Av industribranscherna är textilindustrin den viktigaste. Sysselsättningen
inom denna bransch har dock minskat kraftigt under de
senaste åren, vilket inneburit betydande problem i Sjuhäradsbygden. Under
1980-talet väntas framför allt verkstadsindustrin och den kemiska
industrin få ökad betydelse. De offentliganställdas andel av de sysselsatta
är den lägsta i landet. Förvärvsfrekvensen, som totalt sett ligger över
riksnivån, varierar kraftigt mellan länsdelarna. För kvinnornas del är den
sedan länge hög, främst i de av textilindustrin dominerade områdena i
Sjuhäradsbygden.
Göteborgs och Bohus län hade en i det närmaste konstant folkmängd
under den första delen av 1970-talet. Sedan år 1975 har länets invånarantal
däremot minskat med 5 000 personer. I sammanhanget bör dock nämnas
att en utflyttning skett till kommuner i angränsande län på pendlingsavstånd
till Göteborgs kommun. Även sysselsättningen beräknas ha minskat
under 1970-talets senare del. Omstruktureringen inom den svenska varvsindustrin
har haft stora verkningar i länet och då främst i Göteborgs
kommun. Förvärvsfrekvensen för såväl kvinnor som män ligger under
riksgenomsnittet. För männens del uppgick den till 79,4% under år 1980
vilket var den lägsta i landet. Samtidigt är dock den relativa arbetslösheten
lägre än i de flera andra län i riket. Länet har stora inomregionala obalanser
med problem av långsiktig karaktär i norra Bohuslän. Denna del av länet är
f. n. inplacerad i stödområde 3.
I Hallands län har såväl befolknings- som sysselsättningsutvecklingen
varit gynnsam det senaste decenniet. En viss avmattning i utvecklingen
har dock kunnat märkas de senaste åren och antalet invånare och arbetstillfällen
kommer enligt länsstyrelsens prognos för 1980-talet inte att öka i
samma takt som tidigare. I samtliga kommuner i länet ligger förvärvsfrekvensen
för män över riksgenomsnittet. För länets kvinnor gäller, med
undantag för Halmstads kommun, det motsatta förhållandet. De relativa
arbetslöshetstalen tillhör de lägsta i landet.
Utvecklingen i Västsverige behandlas i sex motioner.
Paul Jansson m.fl. (s) föreslår i motion 206 att sysselsättningsskapande
åtgärder skall vidtas i Skaraborgs län.
I motion 458 av Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m) redovisas
ett antal förslag som syftar till en positiv utveckling av länets arbetsmarknad.
Här kan nämnas åtgärder inom näringspolitiken, utbildningsområdet
samt den militära verksamheten. Vidare föreslås en prövning av möjligheterna
att decentralisera funktioner inom flera samhällsområden.
AU 1981/82:23
153
Som tidigare redovisats har situationen på arbetsmarknaden i Skaraborgs
län successivt försämrats. En bidragande orsak härtill är att industrin
i länet har en stark inriktning på hemmamarknaden.
Utskottet vill i sammanhanget upprepa vad tidigare sagts om länsplaneringsarbetets
betydelse. Som utskottet anförde förra året (AU 1980/81:23)
pågår inom länet ett aktivt utvecklingsarbete för att få till stånd nya
verksamheter, och konkreta resultat av det arbetet har även uppnåtts.
Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna
206 och 458 i aktuell del synes med hänvisning till det anförda inte påkallad.
I motion 444 av Hilding Johansson m. fl. (s) föreslås sysselsättningsfrämjande
åtgärder i norra Älvsborgs län. Bl.a. föreslås ett program för
näringslivets utveckling och försöksverksamhet med komponenttillverkning
inom mindre och medelstora företag. Vidare anförs att länet bör
uppmärksammas i det norsksvenska industrisamarbetet samt i fråga om
lokalisering av statlig verksamhet.
Den senare frågan tas även upp i motion 2337 av Olle Eriksson (c) och
Elver Jonsson (fp). I motionen begärs att statlig verksamhet skall lokaliseras
till Dalsland och Tvåstadsområdet.
Att tio av länets kommuner f. n. är inplacerade i stödområde är ett
uttryck för problemens omfattning i länet. Som tidigare redovisats föreslås
i propositionen att kommunerna Dals Ed och Bengtsfors skall vara inplacerade
i stödområde C. Utskottet har därtill föreslagit att även Åmåls kommun
förs in i stödområde C.
Problemen i Sjuhäradsbygden har f. ö. aktualiserats nyligen med anledning
av proposition 1981/82:148 om åtgärder för tekoindustrin m. m. Utskottet
har i det sammanhanget ställt sig bakom regeringens förslag att 15
milj. kr. - som ej avses bli utnyttjade för det s. k. äldrestödet - skall sättas
in i Sjuhäradsbygden för att stärka sysselsättningen på lång sikt.
Utskottet vill med anledning av de förslag till åtgärder som redovisas i
motion 444 peka på att ett positivt beslut om ett svenskt stridsflygplan,
JAS, väntas ge betydande stimulanser för Trollhättan. Härutöver vill utskottet
hänvisa till länsplaneringsarbetet och den ökade inriktning på industriell
utveckling som det arbetet avses få i framtiden.
Med anledning av yrkanden om lokalisering av statlig verksamhet till
länet vill utskottet hänvisa till att utskottet tidigare i betänkandet ställt sig
bakom propositionens förslag att bl. a. Sjuhäradsbygden bör prioriteras i
det sammanhanget.
Med hänvisning till det anförda bör motionerna 444 i aktuell del och 2337
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utvecklingen i Göteborgs och Bohus län behandlas i två motioner.
Kurt Hugosson m. fl. (s) redovisar i motion 1966 ett stort antal åtgärder
som bör vidtas för en vidareutveckling av näringslivet i länet. Förslagen
AU 1981/82:23
154
spänner över ett brett register. Här kan nämnas ekonomiska resurser och
högskoleutbildning m. m. inom transportsektorn, lokalisering av statens
energimyndighet till Göteborg samt en förstärkning av Göteborgs roll som
knutpunkt i det skandinaviska flygtrafiknätet.
I motion 2354 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) föreslås att stöd till
turistanläggningar skall kunna utgå i Strömstad, Tanum, Sotenäs och Munkedal
enligt de regler som i dag gäller för primära rekreationsområden i
stödområde 3.
Som ovan redovisats har länet stora problem på arbetsmarknaden. Inte
minst utvecklingen i varvsindustrin har inneburit sysselsättningsmässiga
påfrestningar i främst Göteborgsregionen.
I en särskild delegation - Göteborgsdelegationen - har under flera år
bedrivits ett omfattande arbete för att komma till rätta med problemen.
Delegationen har avrapporterat sin verksamhet i betänkandet (Ds I 1981:5)
Sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen m. m.
Utskottet utgår från att arbetet med att finna lösningar på länets problem
förs vidare inom ramen för länsplaneringsarbetet. Som tidigare sagts kommer
det arbetet i fortsättningen att inriktas bl. a. på frågan om den industriella
utvecklingen och sektorssamverkan.
När det gäller frågan om stöd till turismen i norra länsdelen vill utskottet
hänvisa till den vidgning av de regionala utvecklingsfondernas målgrupp
till att omfatta även turismen som föreslås i regeringens småföretagsproposition
1981/82:118. Vidare erbjuds genom de regionalpolitiska medlen möjlighet
till stöd till olika typer av försöksverksamhet samt till uthyrningsstugor.
Utskottet vill slutligen erinra om möjligheterna för områden utanför
stödområde att få regionalpolitisk! stöd. Med hänsyn till problemen i norra
Bohuslän bör sådant stöd även i fortsättningen kunna utgå i den länsdelen.
När det gäller regionalpolitisk! stöd till turismen vill utskottet hänvisa till
vad utskottet tidigare anfört om regler för sådant stöd. Sammanfattningsvis
innebär förslaget att regionalpolitisk! stöd till turism skall kunna utgå
till kommuner i stödområde A och B samt vid särskilda skäl inom primära
rekreationsområden i stödområde C. Mot bakgrund av att de här aktuella
kommunerna inte föreslås ingå i stödområde föreligger således med de
föreslagna reglerna ingen möjlighet till regionalpolitisk! stöd till turism i de
aktuella kommunerna.
Med hänvisning till det anförda bör motionerna 1966 och 2354 inte
föranleda något initiativ från riksdagens sida.
AU 1981/82:23
155
Karta 14
Södra och Västra Sverige samt Gotland
,w? i u'-
,c j- . jrost-. .KMis
.
fymt ? tooA+0'V'
TER GcPFTÅn D S '
. 10 ••
: «/0..r. t-^Oe-NC • ,
LAI^,
jCpfCHV
IUS.LAN
iOTLANDS^
LAN *2
r*
(hallands lan"1'1
GoVebÖRGS jlr
BOHUS LAf<<
Teckenförklaring
C = Utskottets förslag till stödområdesklass
Smålandslänen, Blekinge och Gotland
Befolkningsutvecklingen i Jönköpings län var mycket kraftig under
1960-talet, men dämpades under 1970-talet. Enligt prognosen för år 1990
kommer befolkningen att öka endast marginellt under 1980-talet. Länet har
en mycket hög industrialiseringsgrad. Drygt 41 % av den förvärvsarbetande
befolkningen sysselsattes år 1980 inom tillverkningsindustrin. Detta
avspeglas också i viss mån i förvärvsfrekvenserna som för män ligger över
riksnivån. För kvinnor är dock förvärvsfrekvensen lägre än i riket. Situationen
på arbetsmarknaden totalt sett är ljusare än i de flesta andra län. I
kommunerna Tranås och Vaggeryd var emellertid arbetslösheten under
föregående år högre än i riket.
AU 1981/82:23
156
Även Kronobergs län har hittills haft en positiv befolkningsutveckling.
Strukturproblem, särskilt inom skogs- och glasindustrin, har emellertid
skapat akuta sysselsättningsproblem på flera håll i länet. Det är i östra
länsdelarna, med bl. a. kommunerna Uppvidinge och Lessebo, samt i
Markaryds kommun man finner de största problemen på arbetsmarknaden.
I länets övriga delar ligger arbetslösheten under riksgenomsnittet.
Folkmängden i Kalmarlän har sedan år 1970 uppgått till omkring 241 000
och kommer enligt prognoserna att vara i stort sett konstant fram till år
1990. Den svagaste befolkningsutvecklingen under 1970-talet redovisas i
kommunerna Hultsfred, Vimmerby och Högsby. Kalmar län har under
lång tid haft en betydande utflyttning av unga personer. Detta har i sin tur
medfört att länet har en förhållandevis stor andel av befolkningen i åldrarna
över 65 år. I Högsby kommun var inemot var fjärde invånare ålderspensionär
under år 1981.
Både vad gäller förvärvsfrekvens och arbetslöshet är situationen i länet
som helhet bättre än riksgenomsnittet. Länet är emellertid präglat av stor
regional obalans. Främst länets inlandskommuner har drabbats av strukturomvandlingen
inom industrin. För dessa kommuner beräknas fortsatt
minskning i folkmängd och sysselsättning.
Blekinge län har efter år 1975 kunnat notera en kraftigare relativ befolkningsminskning
än något annat län. Den hårdast drabbade kommunen i
detta avseende är Olofström där invånarantalet reducerats med hela 12%
sedan år 1970. Enligt länsstyrelsens prognos beräknas invånarantalet i
länet förbli i stort sett oförändrat under 1980-talet.
Arbetsmarknaden i Blekinge är mycket känslig för konjunkturnedgångar
och strukturomvandlingar inom industrin. Skälet härtill är främst att industrisektorn
dominerar med nära 40% av sysselsättningen i länet. Denna
näringsgren domineras i sin tur av ett fåtal stora företag. Flera av dessa har
tvingats minska sin arbetsstyrka betydligt de senaste åren vilket fått svåra
konsekvenser för arbetsmarknaden i länet. Länet redovisar en av de högsta
arbetslöshetssiffrorna i landet. Ungdomsarbetslösheten var under år
1981 högre endast i Norrbottens län.
I mellersta delen av Gotlands län och då i synnerhet i Visby ökar
folkmängden. Huvuddelen av de nya arbetstillfällen som skapas inom
tjänste- och industrisektorn i länet kommer denna region till del. Såväl den
södra som den norra delen av länet har däremot fått vidkännas en successiv
minskning av folkmängden. Sammantaget har dock befolkningen ökat i
länet under 1970-talet. Näringslivet i Gotlands län är unikt så till vida att
sysselsättningen inom jord- och skogsbruket år 1980 alltjämt var större än
inom industrin. Förvärvsfrekvensen är hög för både män och kvinnor. Den
registrerade arbetslösheten tillhör den lägsta i landet.
Problemen i den här aktuella delen av landet behandlas i tio motioner.
Utskottet tar först upp tre motioner som rör frågan om viss försöksverksamhet
i samarbete mellan berörda länsstyrelser. Bakgrunden är att det
AU 1981/82:23
157
finns ett antal kommuner i Kalmar, Kronobergs, Jönköpings samt Östergötlands
län vilka har gemensamma problem och som bildar ett sammanhängande
bälte.
Gemensamt för de aktuella kommunerna är bl. a. en hög sysselsättning
inom jord- och skogsbruket samt en industriell verksamhet inom tillbakagående
branscher som glas- och skogsindustrin. Under de senaste åren har
strukturomvandlingen inom glasindustrin, sågverken och trähusindustrin
fått allvarliga konsekvenser för sysselsättningen i de aktuella kommunerna.
Utvecklingen i denna region tas upp i motion 1072 av Åke Gustavsson
m. fl. (s). Motionärerna föreslår att åtgärder skall vidtas för att inte serviceoch
sysselsättningsnivån ytterligare skall försämras i de berörda kommunerna
på det småländska höglandet. Vidare begärs att de berörda länsstyrelserna
skall få i uppdrag att tillsammans med de fackliga organisationerna
och kommunerna undersöka möjligheterna till ett samlat aktionsprogram
för att främja sysselsättningen i denna del av landet.
Nils Berndtson (vpk) och Bertil Måbrink (vpk) föreslås i motion 322 att
den s. k. Inlandsovalen bör komma i fråga som ett regionalpolitisk! försöksprojekt.
Vidare föreslås att en statlig kommitté för projektet bör utses.
En offentlig utvärdering av verksamheten bör göras senast år 1985.
I motion 323 av Arne Fransson (c) och Gösta Andersson (c) yrkas att
glesbygdsdelegationen skall utforma ett regionalpolitisk! försöksprojekt
för kommunerna i östra delarna i Jönköpings län samt kommunerna
Högsby, Vimmerby och Hultsfred i Kalmar län. Bl. a. framhålls att landstinget
i Jönköpings län har ställt sig bakom ett förslag om en särskild
samrådsgrupp för regionen. Bakgrunden till motionen är bl. a. den försämrade
konjunkturen för träindustrin som spelar en stor roll i dessa länsdelar.
Mot bakgrund av de problem av gemensam natur som föreligger i kommunerna
i den aktuella delen av landet ser utskottet positivt på de försök
som görs av de berörda länen att gemensamt ta nya initiativ för att främja
utvecklingen i dessa kommuner. Det bör emellertid ankomma på i första
hand länsstyrelserna att initiera en samverkan av det slag som förs fram i
motionerna. För det projektarbete som hittills bedrivits i det aktuella
området har f. ö. vissa regionalpolitiska insatser gjorts.
Utskottet har f. ö. inhämtat att glesbygdsdelegationen har initierat ett
utvecklingsprojekt av försökskaraktär i Högsby kommun. Länsstyrelserna
har även möjlighet att avsätta egna medel för en verksamhet av detta slag.
Denna möjlighet kommer att finnas även framgent.
Med hänvisning till det anförda bör motionerna 322, 323 samt 1072 inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Situationen i Kalmar län behandlas utförligt i motion 682 av Bernt
Nilsson m.fl. (s). Motionärerna föreslår ett åtgärdsprogram för att stärka
länets näringsliv, lokalisering av statlig verksamhet, stöd till turistnäringen,
ökad förädling inom skogsindustrin m. m.
AU 1981/82:23
158
I motion 2353 av Eric Rejdnell (fp) föreslås att statliga insatser görs för
att lösa problemen i länet samt att statlig verksamhet skall lokaliseras till
länet.
Slutligen föreslås i motion 644 av Anna-Greta Leijon m. fl. (s) att regionalpolitiskt
stöd i form av avskrivningslån skall utgå till industrihotell i
Kalmar kommun.
Situationen på arbetsmarknaden i Kalmar län har, som redan sagts,
försämrats. Orsaken härtill är bl. a. nedgången i den internationella konjunkturen
samt strukturförändringarna inom den manuella glasindustrin,
varvsnäringen och skogsindustrin. Den senaste utvecklingen vid Oskarshamns
varv är ett aktuellt exempel på detta förhållande.
Som utskottet anförde förra året har länsstyrelsen inom ramen för länsplaneringsarbetet
tagit fram en lång rad förslag till åtgärder inom skilda
sektorer. Utskottet utgår från att det arbetet fortsätter med inriktning på
bl. a. frågor kring den industriella utvecklingen i länet. Med hänsyn till
problemens omfattning i vissa delar av länet bör f. ö. regionalpolitisk! stöd
liksom hittills komma i fråga. Med hänvisning härtill samt till de uttalanden
som tidigare i betänkandet gjorts om prioritering av bl. a. sydöstra Sverige
vid lokalisering av statlig verksamhet bör motionerna 682 och 2353 inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet övergår härefter till att behandla frågan som tas upp i motion
644 om regionalpolitiskt stöd till industrihotell i Kalmar kommun.
Bakgrunden till motionsyrkandet är riksdagens beslut under föregående
riksmöte med anledning av proposition 1980/81:131 om vissa varvsfrågor.
I propositionen föreslogs bl. a. att det i statsbudgeten för budgetåret under
fjortonde huvudtiteln 1978/79 uppförda reservationsanslaget C 5, Bidrag
till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna, även vid behov skulle få
användas i Sölvesborgs kommun. Eftersom anslaget är avsett för sysselsättning
inom andra varvsregioner fordrades ett godkännande av riksdagen.
Riksdagen godkände förslaget på denna punkt i propositionen (AU
1980/81:17, rskr 394).
Utskottet hade i det sammanhanget att ta ställning till ett socialdemokratiskt
yrkande att det nämnda anslaget även skulle få komma till användning
i Kalmar kommun för finansiering av ett planerat industrihotell på det
område där det nedlagda Kalmar Varv bedrev sin verksamhet.
Från anslaget kan utgå lån med upp till två tredjedelar av godkända
kostnader för projektet. Räntesatsen är densamma som för industrigarantilån,
dvs. diskonto plus 4,25%. För att underlätta anskaffningen av riskkapital
för stora riskfyllda projekt vid varven kan stöd även utgå i form av
avskrivningslån.
Kalmar kommun har med hänvisning till riksdagens beslut sedermera
hos regeringen begärt ett avskrivningslån för finansiering av investeringar
på varvsområdet. Ansökan avslogs med hänvisning till gällande regler för
avskrivningslån. Kommunen har i stället erbjudits ett lån med den ränte
-
AU 1981/82:23
159
sats som ovan angivits. Enligt vad utskottet inhämtat har kommunen i det
sammanhanget erbjudits visst amorteringsanstånd. Motsvarande erbjudande
har f. ö. accepterats i varvskommuner som Sölvesborg och Uddevalla.
Utskottet står fast vid sitt beslut från föregående riksmöte. Det aktuella
anslaget bör alltså kunna användas i Kalmar kommun enligt de regler som
gäller. Utskottet anser inte att det föreligger särskilda skäl att för Kalmar
kommun göra avsteg från de regler som gäller för avskrivningslån.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motion 644 inte föranleda
något särskilt initiativ från riksdagens sida.
Utskottet övergår härefter till en fråga som gäller Gotlands län.
Som tidigare redovisats föreslås att stöd till intensifierade kommunala
sysselsättningsinsatser i glesbygder (det s. k. IKS-stödet) skall kunna lämnas
i stödområdena A och B samt — om särskilda skäl föreligger —
temporärt i stödområde C. Den senare möjligheten föreslås emellertid
endast gälla i de områden som gränsar till stödområdena A eller B. Med
hänsyn härtill föreslår Per-Axel Nilsson (s) och Gunhild Bolander (c) i
motion 2348 att Gotlands län - som föreslås ingå i stödområde C — skall
jämställas i detta avseende med stödområde C som gränsar till stödområdena
A och B.
Som tidigare nämnts har Gotland inomregionala balansproblem. De
norra och södra delarna av länet uppvisar en negativ utveckling medan
tätorten Visby med omgivningar expanderar. Utskottet förordar mot denna
bakgrund att IKS-stöd skall kunna utgå i länets norra och södra delar.
Vad utskottet anfört i anslutning till motion 2348 bör ges regeringen till
känna.
Utskottet behandlade under föregående riksmöte situationen i Blekinge
län. Utskottet framhöll därvid att det mot bakgrund av den bekymmersamma
utvecklingen på arbetsmarknaden i länet var angeläget att
åtgärder vidtas som kan underlätta den industriella utvecklingen i länet.
Utskottet anförde vidare att undantagsregeln att i särskilda fall bevilja
regionalpolitisk! stöd utanför stödområdena med hänsyn till sysselsättningsläget
i länet borde tillämpas generöst. Härutöver föreslog utskottet
att i Olofströms kommun skulle kunna utgå regionalpolitisk! stöd efter i
princip de normer som tillämpas i stödområde 4. Sysselsättningsstöd skulle
dock inte utgå. Riksdagen biföll utskottets hemställan i denna del (AU
1980/81:23, rskr 233).
Situationen i länet tas upp i tre motioner.
I motionerna 839 av Hans Gustafsson m.fl. (s) och 2344 av Helge
Karlsson (s) och Ralf Lindström (s) föreslår att riksdagen följer upp tidigare
beslut och uttalar sig för att de nu gällande besluten för länet skall äga
fortsatt giltighet. I motion 839 begärs vidare att 35 milj. kr. i regionalpolitiska
medel skall anvisas under en femårsperiod för inrättande av ett regionalt
utvecklingsbolag i länet. Motionärerna yrkar slutligen att decentraliseringsdelegationen
skall få i uppdrag att föreslå lokalisering av statlig
verksamhet till Karlskrona kommun.
AU 1981/82:23
160
Slutligen föreslår Margot Håkansson (fp) i motion 2340 att kraftfulla
åtgärder - som motsvarar alla de instrument som kan tillämpas i stödområde
C - skall sättas in i länet.
Enligt utskottets uppfattning motiverar problemen på arbetsmarknaden i
Blekinge län att riksdagens ställningstagande förra året beträffande möjligheterna
till regionalpolitisk! stöd till länet även i fortsättningen bör äga
giltighet i den mån det inte strider mot de principer för regionalpolitiskt
stöd som utskottet tidigare i betänkandet uttalat sig för. Detta gäller även
det ovan refererade beslutet om Olofströms kommun. Beträffande Olofströms
kommun kan f. ö. nämnas att regeringen i mars månad i år fattade
beslut om regionalpolitiskt stöd för uppförande av två kommunala industrihus.
Yrkandet i motion 839 om stöd till inrättande av ett regionalt utvecklingsbolag
i länet har utskottet tagit ställning till i ett tidigare avsnitt.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om det förslag om bildande av Tillväxtinvest
som regeringen har lagt fram i proposition 1981/82:118 om
småföretagen. Stöd till denna verksamhet föreslås utgå i områden med
sysselsättningsproblem utanför de regionalpolitiska stödområdena. Proposition
118 behandlas i denna del av näringsutskottet i betänkande NU 1981/
82:51.
Utskottet vill slutligen erinra om vad tidigare sagts om en prioritering av
bl. a. Sydöstra Sverige vid lokalisering av statlig verksamhet.
Med hänvisning till det anförda bör motionerna 839, 2340 och 2344 inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Skåne
Kristianstads län har mellan åren 1970 och 1981 tillhört de län som haft
den snabbaste befolkningsökningen. Tillväxten väntas fortsätta under
1980-talet men ökningstakten antas bli något lägre. Även sysselsättningen i
länet har haft en positiv utveckling. Förvärvsfrekvensen för män låg under
år 1980 på en nivå något över riksgenomsnittet. Motsatt förhållande gällde
för sysselsättningen bland länets kvinnor.
Malmöhus län var ett av de mest expansiva länen under 1960-talet.
Under år 1970 har befolkningens ökningstakt successivt dämpats. Endast
fyra av länets tjugo kommuner har dock fått vidkännas en minskad folkmängd
under perioden 1970—1981. Den i särklass mest negativa utvecklingen
noteras i Malmö kommun som under perioden gått tillbaka med
34 000 personer. Strukturomvandlingen inom näringslivet har varit mycket
kännbar i Malmöregionen. Dess näringsstruktur har gjort att kriserna inom
teko-, beklädnads-, verkstads- och varvsindustrin fått kännbara återverkningar
på arbetsmarknaden. Även Trelleborg och Ystad har en svårare
arbetslöshetssituation än länet i övrigt.
Situationen i Skåne har tagits upp i flera motioner. I motion 1137 av
Eric Holmqvist m. fl. (s) föreslås ett stort antal åtgärder som har till syfte
AU 1981/82:23
161
att förbättra arbetsmarknaden i denna del av riket. Bl. a. begärs att regionalpolitisk!
stöd skall utgå till Landskrona-Svalöv-regionen, att statlig
verksamhet skall lokaliseras till Skåne samt att bostadsbyggandet skall
öka. Yrkanden i motionen om förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatser
i Skåne har utskottet tidigare behandlat i betänkande AU 1981/82: 21.
Nils Erik Wååg m. fl. (s) föreslår i motion 246 att regeringen skall beakta
de rådande förhållandena i Kristianstads län vid sina regionalpolitiska
ställningstaganden.
I motion 2114 av Ulla Ekelund (c) framhålls att regeringen bör stimulera
till nya arbetstillfällen i Kristianstads län som ersättning för dem som
försvunnit inom bl. a. pappers-, byggnads- och möbelindustrierna.
I motion 1516 av Eric Jönsson m. fl. (s) yrkas att en sysselsättningsdelegation
för Malmöområdet bör inrättas, att statlig verksamhet skall lokaliseras
till Malmö kommun samt att ett åtgärdsprogram skall utarbetas för
Malmöområdet.
I motion 1528 av Sigvard Persson (c) föreslås att naturvårdsverket i sin
helhet eller delar därav skall omlokaliseras till Malmöregionen med kompletterande
verksamheter i angränsande regioner.
Stig Josefson m.fl. (c) begär i motion 1620 att nya arbetstillfällen skall
komma till stånd som ersättning för bl. a. nedläggningen av Öresundsvarvet
i Landskrona. Bland förslagen kan nämnas vidareutveckling inom
energiområdet och förbättrade båtförbindelser över Öresund.
Slutligen föreslås i motion 2120 av Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp)
att ett åtgärdsprogram tas fram för Malmöhus län. Bl. a. föreslås en lokalisering
av statlig verksamhet till länet.
Det stora antalet motioner som behandlar utvecklingen i Skåne är ett
uttryck för att även de sydligaste delarna av landet på senare år haft
problem att upprätthålla sysselsättningen. I huvudsak gäller detta vissa
kommuner där företagen drabbats av strukturförändringar inom bl. a.
varvs- och tekosektorerna.
En hel del statliga insatser har gjorts för att mildra verkningarna av
strukturförändringarna på vissa industriorter i Skåne. Det gäller både
arbetsmarknadspolitiska och branschinriktade åtgärder. De största insatserna
har gjorts inom varvsindustrin till vilken statsmakterna anslagit stora
belopp för att rädda sysselsättningen och hålla verksamheten i gång. Bl. a.
har särskilt regionalpolitisk stöd tidigare lämnats i Landskrona kommun.
Dessutom har beslutats om inrättande av ett särskilt investmentbolag -Landskrona Finans. Även på det arbetsmarknadspolitiska området har
särskilda insatser gjorts i regionen.
Enligt utskottets uppfattning bör utarbetandet av åtgärdsprogram m. m.
samt inrättandet av speciella delegationer i Skåne ankomma på länsstyrelserna
inom ramen för länsplaneringsarbetet. Åtskilliga av de konkreta
förslag som aktualiserats bör f. ö. passa väl in i ett planeringsarbete med
den inriktning som utskottet tidigare i betänkandet uttalat sig för.
11 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23
Kartong: S. 175, mom. 21 Står: yrkande 1 del, Rättat till: yrkande 63,
S. 175, mom. 23 Står: 58 och 59 som Rättat till: 58, 59 och 64 som
AU 1981/82:23
162
Utskottet utgår vidare från att kommuner i Skåne med stora problem
även fortsättningsvis skall kunna komma i fråga för regionalpolitisk! stöd.
När det vidare gäller frågan om decentralisering av statlig verksamhet
vill utskottet erinra om de prioriteringar i det sammanhanget som utskottet
tidigare i betänkandet uttalat sig för.
Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det trots de aktuella problemen
i Skåne kan finnas anledning att se relativt ljust på den långsiktiga
utvecklingen i denna landsdel. De problem som på senare år uppträtt får
inte undanskymma det faktum att regionen har ett i förhållande till vissa
andra landsdelar väl differentierat näringsliv samt en lång industriell tradition.
När konjunkturen vänder och tillväxten återigen kan öka inom industrisektorn
bör Skåne med sina allmänna goda förutsättningar - bl. a.
närheten till norra Europas marknadsområde - åter kunna få en positiv
utveckling.
Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört bör motionerna 1137, 246,
2114, 1516, 1528, 1620 och 2120 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Regionalpolitisk forskning
1 propositionen (s. 173-178) framhålls att det finns anledning att öka
samordningen av befintlig regionalpolitisk forskning. Detta sägs bl. a. gälla
i den norra högskoleregionen med dess särskilt svåra regionala problem. I
denna region finns redan i dag forskning inriktad på detta problemområde.
Det gäller både vid den samhällsekonomiska fakulteten vid Umeå universitet
och vid högskoleenheterna i Luleå, Östersund och Sundsvall/Härnösand.
Genom att samordna forskningsresurserna i regionens olika delar
och underlätta en integration av olika discipliners kompetens i tvärvetenskapligt
inriktade projekt bör enligt statsrådet Åsling betydande vinster
kunna nås. Mot denna bakgrund föreslås att ett centrum för regionalpolitisk
forskning inrättas inom Umeå universitet. Centret skall ha till uppgift
att samordna den regionalpolitiska forskningen som bedrivs vid regionens
olika enheter. Härvid föreslås att kopplingen särskilt beaktas till det forsknings-
och utvecklingsarbete kring inlandets glesbygdsproblem som bedrivs
vid högskolan i Östersund och det utvecklingsarbete som bedrivs vid
högskolan i Luleå med syfte att stimulera näringslivet i Norrbotten. En
huvuduppgift skall också vara att ta initiativ till och samordna tvärvetenskapligt
inriktade projekt inom det regionalpolitiska området och sådana
forskningsområden som kan vara av betydelse för den regionala utvecklingen
t. ex. teknisk och naturvetenskaplig forskning. Vidare sägs att samordning
med ERU:s verksamhet bör eftersträvas. Centret bör enligt propositionen
ha en egen styrelse med representanter för bl. a. samtliga högskoleenheter
i regionen.
Enligt propositionen bör det ankomma på regeringen att lämna riktlinjer
för verksamhetens uppläggning. Därvid föreslås de speciella regionalpoli
-
AU 1981/82:23
163
tiska problem som finns i Norrbotten liksom de problem som är förknippade
med den fortsatta utvecklingen i skogslänens inlandsdelar få hög prioritet.
Med hänvisning härtill bör det enligt propositionen prövas om en del
av verksamheten kan förläggas till Östersund för att få starkare anknytning
till inlandsproblemen.
Statsrådet Åsling meddelar i propositionen att han efter samråd med
chefen för utbildningsdepartementet har för avsikt att föreslå regeringen
att universitetet i Umeå får i uppdrag att utreda den lämpliga organisationen
för ett centrum av detta slag.
Utskottet tar i detta sammanhang upp tre motioner med förslag som
berör den regionalpolitiska forskningen.
I motion 1342 av Georg Andersson m.fl. (s) framhålls att forskningsinsatserna
måste koncentreras på de områden i vårt land som har de största
balansproblemen. Med hänsyn till det inre stödområdets utbredning och
omfattning är det enligt motionärerna naturligt att FoU-insatserna i högre
grad än hittills koncentreras till Umeå högskoleregion. Mot bakgrund av de
alltmer framträdande regionala utvecklingsproblemen framhålls vikten av
att forskning och utvecklingsarbete som knyter an härtill snabbt förstärks.
Den regionala forskningen vid Umeå universitet och övriga högskolor i
Umeå högskoleregion bör således vidareutvecklas. Medel till ytterligare
forskartjänster med anknytning till detta huvudområde bör enligt motionen
skapas genom omfördelning av anslaget till ERU:s verksamhet.
John Andersson m. fl. (vpk) föreslår i motion 321 att ett regionalt utvecklingsinstitut
för Norrland skapas med uppgift att ansvara för den långsiktiga
sysselsättnings- och näringslivsutvecklingen inom regionen. Det föreslagna
institutet, som primärt skall vara ett forskningsinstitut, bör enligt
motionärerna stå under fackligt inflytande. Till institutet föreslås att forskare
från flera discipliner knyts.
Gösta Bohman m. fl. (m) varnar i partimotionen 2220 för ett synsätt som
leder till att forskningen regionaliseras. Forskningen skall enligt motionärerna
vara internationell och inte begränsas av sockengränser. I övrigt
tillstyrks propositionens förslag om samordning av forskningsresurserna
inom Umeå högskoleregion.
I ärendet har yttrande inhämtats från utbildningsutskottet (UbU 1981/
82:2 y) över de ovan redovisade förslagen i propositionen och motionerna.
Utbildningsutskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att de regionala
problemens omfattning och karaktär i norra Norrland motiverar att
den föreslagna centrumbildningen lokaliseras till Umeå högskoleregion.
Därmed kommer enligt utskottet förutsättningar att skapas för en samordnad
och effektiv regional forskningsverksamhet med för landet helt unika
resurser. Utskottet säger sig ha förståelse för att dessa resurser i stor
utsträckning inriktas på att klarlägga och lösa de stora och delvis speciella
problem som finns i norra Norrland. Samtidigt erinras dock om att regionala
problem också förekommer i andra delar av landet. Utskottet framhåller
AU 1981/82:23
164
därför betydelsen av att centrumbildningens resurser också kommer landet
i övrigt till del. Centrumbildningens verksamhet sägs inte få vara en angelägenhet
enbart för Umeå högskoleregion.
Med hänvisning härtill och till att den föreslagna centrumbildningens
styrelse skall förordnas av styrelsen för universitetet i Umeå anser utbildningsutskottet
att motion 2220 i denna del bör avstyrkas och att förslaget
om ett inrättande av ett centrum för samordning av regionalpolitisk forskning
m. m. inom Umeå högskoleregion bör tillstyrkas. Därmed tillgodoses
också enligt utbildningsutskottet motion 321, varför även denna motion
föreslås bli avstyrkt.
Arbetsmarknadsutskottet ansluter sig till vad utbildningsutskottet har
anfört om det föreslagna centrumet inom Umeå högskoleregion och tillstyrker
därmed propositionens förslag. Därmed tillgodoses motion 2220 i
denna del som alltså inte bör föranleda någon åtgärd. Motion 321 om ett
regionalt utvecklingsinstitut för Norrland avstyrks av utskottet.
I anslutning till motion 1342 om resurser till regionalpolitisk forskning
anför utbildningsutskottet följande:
Med anledning av vad som anförts i motion 1981/82:1342 om resurser till
regionalpolitisk forskning vill utskottet erinra om att de medel som i
budgetpropositionen föreslås till expertgruppen för forskning om regional
utbildning (ERU) endast utgör en liten del av det totala stödet till den
regionalpolitiska forskningen i landet. Vad gäller motionärernas krav på en
ökad koncentration av resurserna till Umeå högskoleregion kan erinras om
att forskningen inom den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet
redan nu i stor utsträckning är inriktad på regionala problem.
Sedan år 1979 finns där också en professur i regional ekonomi, och i årets
budgetproposition (bilaga 12) föreslås att en tjänst som professor i förvaltningsforskning
med regional inriktning inrättas vid samma universitet under
anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna, vilket anslag utskottet
behandlar i ett senare betänkande. Vidare kan erinras om att resurserna
vid högskolan i Luleå i stor utsträckning utnyttjas för utvecklingen av
regionens näringsliv. Härtill kan läggas att chefen för industridepartementet
i proposition 1981/82:113 (s. 163) föreslår att medel för särskilda sysselsättningsfrämjande
åtgärder i Norrbottens län anvisas för en förstärkning
av forskningsverksamheten vid högskolan i Luleå. Sammantaget har därmed
lagts en god grund för utveckling av en kraftfull regionalpolitisk
forskning vid universitetet i Umeå i samverkan med övriga högskoleenheter
i regionen. Några ytterligare åtgärder bör därför inte nu vidtas.
Utskottet föreslår att motion 1981/82:1342 avstyrks.
Arbetsmarknadsutskottet instämmer i vad som anförts på denna punkt
och avstyrker därmed motion 1342.
I propositionen bereds riksdagen ta del av vad föredragande statsrådet i
övrigt anser om inriktningen av den regionalpolitiska forskningen inkluderande
en genomgång av organisation och program.
Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) har till huvuduppgift
att initiera och samordna forskningen på regionalpolitikens
AU 1981/82:23
165
område och se till att forskningsresultaten blir kända för beslutsfattare,
planerare och andra intressenter. Till grund för verksamheten under 1980-talet ligger ett forskningsprogram som förelädes riksdagen genom 1979 års
regionalpolitiska proposition. En viktig uppgift för ERU är att medverka
till att programmet vidareutvecklas.
I ERU:s organisation ingår regionala samverkansgrupper i var och en av
de sex högskoleregionerna. Samverkansgruppernas verksamhet och arbetsformer
har utvärderats av en särskild utredningsman. Därvid har framkommit
att erfarenheterna från den hittillsvarande verksamheten i huvudsak
är positiva. De förslag av begränsad omfattning som föreslås kan enligt
vad som anförs i propositionen genomföras inom ramen för de direktiv och
ekonomiska resurser som ERU nu arbetar med.
I propositionen lämnas en översiktlig redovisning av hur ERU har utvecklat
sitt forskningsprogram. Därav framgår att forskningsverksamheten
inom forskningsområde I har indelats i följande delområden.
1. Regionalpolitik — strategi och planeringsfilosofi
2. Effekter av regionalpolitiska åtgärder
3. Regionalpolitiken i en förhandlingsekonomi
Inom forskningsområde II behandlas hur den internationella arbetsdelningen
och teknologin påverkar den svenska regionala utvecklingen. Här
tas även frågor upp om hur arbetsdelning och specialisering inom landet
påverkar den regionala bilden.
ERU har framhållit att ytterligare två områden bör prioriteras i det
fortsatta arbetet. Det första avser glesbygdens utvecklingsproblem. Det
andra området är snarare av organisatorisk karaktär, nämligen att man när
olika projekt formuleras utgår från förhållandena i en avgränsad landsdel
eller region. Här har det framför allt pekats på behovet av forskning med
utgångspunkt från problemen i Norrbotten.
Av propositionen framgår att de nämnda områdena tas upp inom flera av
de regionala samverkansgrupperna. Enligt statsrådet Åsling ansluter den
uppläggning av forskningsprogrammet som ERU redovisar väl till den
inriktning som angavs i 1979 års regionalpolitiska proposition. De nya
områden som ERU förordar ses av statsrådet som angelägna. Han anger
också att kvalificerad utvärderingsforskning är särskilt angelägen när tillgången
på medel för genomförande av regionalpolitiken är begränsade.
Anslagsfrågor
Utskottet behandlar i detta avsnitt anslagsfrågor utom såvitt avser särskilda
sysselsättningsinsatser i Norrbotten (prop. 1981/82:113 anslagspunkt
C 5. och prop. 1981/82: 150 Bilaga 4 anslagspunkt B 11.).
AU 1981/82:23
166
F. n. anslås medel för regional utveckling via följande anslag och till
följande huvudändamål
Anslag
Cl. Regionalpolitisk stöd:
Bidragsverksamhet
C 2. Regionalpolitisk stöd:
Lokaliseringslån
C 3. Åtgärder i glesbygder
Täckande av förluster på
grund av kreditgarantier till
företag i glesbygd m. m.
Åtgärder m. m. i anslutning
till länsplanering
C 4
C 5
Huvudändamål
Avskrivningslån/lokaliseringsbi
drag
Utbildningsstöd
Sysselsättningsstöd
Offertstöd
Infriande
av vissa garantier
Förvaltningskostnader hos AMS
Regionala utvecklingsbolag
Centrala konsult- och utredningsinsatser
Lokaliseringslån
Statligt
stöd till glesbygder m. m.
Infriande av garantier
Projektverksamhet på länsnivå
Utskottet har tidigare förordat att medel för visst regionalpolitisk stöd
till näringslivet, medel för åtgärder i glesbygder samt för regionalpolitisk
utvecklingsarbete skall sammanföras under ett anslag som skall disponeras
av länsstyrelsen samt att utbildningsstödet skall avskaffas som stödform
och ersättas av offertstöd.
Utskottet har vidare förordat att särskilda medel skall anvisas för sysselsättningsfrämjande
åtgärder i Norrbottens län samt att medel skall anvisas
för att möjliggöra en sänkning av arbetsgivar- och egenavgifter i fyra
kommuner i Norrbottens län.
Som en följd av dessa förslag förordar utskottet i likhet med industriministern
att för budgetåret 1982/83 medel för regional utveckling ställs till
regeringens förfogande via följande anslag. Liksom i uppställningen av
innevarande års anslag ovan anges även huvudändamålen.
Anslag
Cl. Regionalpolitisk stöd:
Bidragsverksamhet
C 2. Regionalpolitisk stöd:
Lokaliseringslån
Huvudändamål
Lokaliseringsbidrag/avskrivnings
lån
Sysselsättningsstöd
Offertstöd
Infriande
av vissa garantier
Förvaltningskostnader hos AMS
Regionala utvecklingsbolag
Centrala konsult- och utredningsinsatser
Lokaliseringslån
-
AU 1981/82:23
167
C 3. Regionalpolitisk! stöd:
Regionala utvecklingsinsatser
C 4. Täckande av förluster på
grund av kreditgarantier till
företag i glesbygder m. m.
C 5. Åtgärder för ökad sysselsättning
i Norrbottens län
C 6. Ersättning för nedsättning av
socialavgifter
Lokaliseringsbidrag
Investeringsbidrag
Statligt stöd till glesbygd m. m.
Regionalt utvecklingsarbete
Infriande av garantier
Stöd till projekt som främjar sysselsättningen
i Norrbottens län
Täckande av nedsättning av socialavgifter
för vissa verksamheter och
försäkrade i Gällivare, Jokkmokks,
Kiruna och Pajala kommuner
Riksdagen har som beskrivits tidigare i betänkandet genom beslut åren
1979 och 1980 fastställt en beslutsram för det regionalpolitiska stödet för
femårsperioden 1979/80 — 1983/84 som uppgår till 8131 milj. kr.
Den nuvarande femårsramen fördelad på stödformer, ianspråktaget belopp
budgetåren 1979/80 - 1980/81 samt återstående ram framgår av följande
sammanställning. Femårsramen avser beslut som fattas på såväl
central som regional nivå.
Stödform |
Ram 1979/80— 1983/84 |
Ianspråktaget 1979/80— 1980/81' |
Återstår 1981/82— 1983/84 |
Avskrivningslån/lok. bidrag |
1580 |
611 |
969 |
Utbildningsstöd |
284 |
22 |
262 |
Sysselsättningsstöd |
1047 |
57 |
990 |
Offertstöd |
200 |
28 |
172 |
Lokaliseringslån |
5020 |
1091 |
3929 |
Summa |
8131 |
1809 |
6322 |
1 Preliminära siffror.
C 1. Regional politiskt stöd: Bidragsverksamhet
1980/81 Utgift 376628655
1981/82 Anslag 402200000
1982/83 Förslag 318910000
Från anslaget bestrids f. n. utgifterna för de hos arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) under programmet Regionalpolitiska stödåtgärder upptagna
delprogrammen Avskrivningslån (inkl. lokaliseringsbidrag och avskrivningslån
beviljade enligt förordningen (1970:180) om statligt regionalpolitisk!
stöd samt infriande av statliga garantier för lån i lokaliseringssyfte till
rörelsekapital och marknadsföringsåtgärder enligt samma förordning), Utbildningsstöd,
Sysselsättningsstöd och Offertstöd. Denna verksamhet regleras
numera av förordningen (1979: 632) om regionalpolitisk! stöd (ändrad
senast 1981:1130). Från anslaget bestrids dessutom bl. a. utgifter för med
-
AU 1981/82:23
168
delstillskott till regionala utvecklingsbolag i Jämtlands och Västerbottens
län (jfr prop. 1979/80: 125 s. 58, AU 1979/80:29, rskr 1979/80:362) samt
utgifter för centrala konsult- och utredningskostnader för projekt som
avses leda till utbyggnad eller ctablering inom nuvarande stödområdena 4,
5 och 6 (jfr prop. 1980/81 bil. 17 s. 72, AU 1980/81:23, rskr 1980/81:233).
Från anslaget utgår även under budgetåren 1980/81 och 1981/82 högst
12000000 kr. resp. 20000000 kr. för att främja den industriella utvecklingen
i Värmlands län (jfr AU 1979/80:23 s. 56, rskr 1979/80:361 resp. AU
1980/81:23 s. 73, rskr 1980/81:233).
1980/81 Utgift |
1981/82 Anslag |
1982/83 Beräknad ändring |
Föredraganden |
|
Avskrivningslån/ lokaliseringsbidrag |
283246000' |
254000000' |
+ 1000000 |
-64000000 |
Utbildningsstöd |
8294000 |
30 000000 |
- |
-20000000 |
lntroduktionsstöd |
4 628000 |
— |
— |
- |
Sysselsättningsstöd |
46023 000 |
60000000 |
+ 10000000 |
-10000 000 |
Offertstöd |
5138000 |
30000000 |
+ 10000000 |
+ 10000000 |
Infriande av statlig |
1982000 |
1000000 |
||
Förvaltningskostnader |
7317000 |
7 200 000 |
+ 665 000 |
+ 710000 |
Regionala utvecklingsbolag |
20000000 |
10000 000 |
- |
- |
Centrala konsult- och |
- |
10000000 |
- |
- |
376628000 |
402 200 000 |
+21665000 |
-83290000 |
1 Inkl. medel för att främja den industriella utvecklingen i Värmlands län.
Mot bakgrund av att industriministern föreslagit att utbildningsstödet
avvecklas och ersätts av offertstöd föreslås i propositionen att den del av
beslutsramen som avser utbildningsstöd och som inte kommer att utnyttjas
förs över till ramen för offertstöd.
I propositionen föreslås vidare att lån till regionala investmentbolag
inom en ram av 25 milj. kr. skall avräknas mot ramen för beslut om
avskrivningslån/lokaliseringsbidrag. Propositionens förslag om anslagets
fördelning på olika ändamål framgår i övrigt av tabellen ovan. Totalt
beräknas 318910000 kr. för anslaget Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet
budgetåret 1982/83.
Socialdemokraterna föreslår i motion 2352 att här aktuellt anslag skall
tas upp med 425 milj. kr. medan moderata samlingspartiet i motion 2289
förordar 100 milj. kr.
Mot bakgrund av de förslag till en aktivering av regionalpolitiken som
utskottet har förordat stöder utskottet det socialdemokratiska förslaget i
motion 2352 att riksdagen för Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 425000000 kr. Utskottets
ställningstagande innebär att propositionens förslag och förslaget i
moderata samlingspartiets partimotion 2289 i motsvarande del avstyrks.
AU 1981/82:23
169
C 2. Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån
1980/81 Utgift 555028017 Reservation 1641584 372
1981/82 Anslag 600000000
1982/83 Förslag 500000000
Från anslaget bestrids f. n. utgifterna för det hos arbetsmarknadsstyrelsen
under programmet Regionalpolitiska stödåtgärder upptagna delprogrammet
Lokaliseringslån som har lämnats dels enligt förordningen
(1979:632) om regionalpolitisk stöd (ändrad senast 1981:1130), dels enligt
den numera upphävda förordningen (1970:180) om statligt regionalpolitisk
stöd.
Under budgetåret 1980/81 har beslut fattats om lokaliseringslån på sammanlagt
525 milj. kr. I räntor och avbetalningar har under budgetåret 1980/
81 inbetalats 292 resp. 227 milj. kr. Under budgetåret har 13,8 milj. kr.
avskrivits på grund av låntagarens konkurs. Regeringen har vidare eftergivit
fordringar på 151,0 milj. kr. De största beloppen avser eftergifter av lån
till Vänerskogskoncernen i samband med ackordsförhandlingar våren
1981. Utestående fordringar på lokaliseringslån uppgick den 30 juni 1981
till 3471,4 milj. kr., varav 52,7 milj. kr. beviljats enligt förordningen
(1979: 59) om särskilt regionalpolitisk stöd inom vissa varvsregioner.
Medelsbehovet för lokaliseringslån beräknas i propositionen under nästa
budgetår till 500 milj. kr. Utskottet föreslår att anslaget tas upp med det
belopp söm regeringen föreslår. Detta innebär samtidigt ett avstyrkande av
moderata samlingspartiets yrkande i motion 2289 att 400 milj. kr. skulle
anvisas för lokaliseringslån under budgetåret 1982/83. Även motion 1573
av Erik Hovhammar m. fl. (m) från allmänna motionstiden med förslag om
att anslaget till lokaliseringslån skulle tas upp med 525 milj. kr. avvisas.
C 3. Regionalpolitisk stöd: Regionala utvecklingsinsatser
Nytt anslag (förslag) 275 000000 kr.
För de ändamål som industriministern i propositionen förordar att detta
anslag bör användas till, anvisas f. n. medel från tre anslag under fjortonde
huvudtiteln.
Under anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet får vissa
länsstyrelser bevilja avskrivningslån enligt förordningen (1979:632) om
regionalpolitisk stöd (ändrad senast 1981: 1130), inom av regeringen fastställda
ramar. För innevarande budgetår utgör den sammanlagda ramen för
länsstyrelsernas beslut 60 milj. kr.
Under anslaget Åtgärder i glesbygder har för innevarande budgetår
anvisats 100 milj. kr. för stöd enligt förordningen (1979:638) om statligt
stöd till glesbygd (ändrad 1980:471) och för stöd till regionala utvecklings
-
AU 1981/82:23
170
fonder för särskilda projekt som främjar företagsamhet i glesbygder och
skärgårdar.
Under anslaget Åtgärder m.m. i anslutning till länsplanering har för
innevarande budgetår anvisats 35 milj. kr. för att vidareutveckla eller på
försök pröva förslag som redovisas i länsplaneringen.
Vidare anvisas för innevarande budgetår — från tolfte huvudtitelns anslag
Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag - 3 milj. kr. till visst stöd för
hemarbete.
Utskottet har i det föregående stött regeringens förslag om att ett nytt
anslag inrättas för beslut på länsnivå om vissa typer av stöd. Förslaget
innebär att länsstyrelserna bör disponera detta anslag för följande ändamål.
Lokaliseringsbidrag i stödområde A—C
Investeringsbidrag utanför stödområdet
Statligt stöd till glesbygd
— investeringsstöd till företag i glesbygder
— stöd till kommersiell service
— stöd till intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser i glesbygder
—
stöd till samhällelig service
— stöd till hemarbete
Regionalt utvecklingsarbete
Det ankommer på regeringen att fördela anslaget mellan länen och att
utfärda de föreskrifter som krävs. Det ankommer på resp. länsstyrelse att
med utgångspunkt häri fördela anvisade medel mellan angivna ändamål
och lämna föreskrifter och riktlinjer till de organ i länet som skall fatta
beslut i de enskilda fallen.
Medelsbehovet för dessa ändamål under nästa budgetår beräknas i propositionen
till 275 milj. kr. Av detta belopp beräknas att högst 50 milj. kr.
skall användas till ändamålet Regionalt utvecklingsarbete. De behållningar
som vid utgången av juni 1982 kan finnas till regeringens disposition på de
nuvarande reservationsanslagen Åtgärder i glesbygder och Åtgärder m. m.
i anslutning till länsplanering bör föras över till förevarande anslag.
I motion 2352 avvisar socialdemokraterna att stöd till ovan beskrivna
ändamål förs samman under ett anslag. I motionen föreslås därför att
riksdagen för budgetåret 1982/83 på särskilda anslag skall anvisa till det
nuvarande anslaget Åtgärder i glesbygder 175 milj. kr. samt till Regionalpolitisk
stöd: Regionalpolitiskt utvecklingsarbete 75 milj. kr. Från det
senare anslaget skall bekostas det arbete för att främja sysselsättningen i
länen som motionärerna föreslår att länsstyrelserna bör bedriva.
Utskottet har som tidigare sagts tillstyrkt det nya anslaget Regionalpolitiskt
stöd: Regionala utvecklingsinsatser. Utskottet tillstyrker också regeringens
beräkning av behovet av medel för dessa insatser och föreslår att
begärda 275 milj. kr. anvisas.
AU 1981/82:23
171
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i betänkandet accepterat att länsstyrelsernas
beslut om regionalpolitiskt stöd skall ske inom medelsramar som
inte får överskridas. Utskottet utgår emellertid ifrån att regeringen i enstaka
fall kan besluta om stöd i enskilda fall om begränsningen i länsstyrelsens
medelsram leder till att angelägna projekt i regioner med särskilda sysselsättningsproblem
omintetgörs eller blir avsevärt försenade.
Utskottets tillstyrkan ovan av regeringens förslag innebär att förslagen i
motion 2352 om särskilda anslag för åtgärder i glesbygder och regionala
utvecklingsinsatser avstyrks liksom den föreslagna storleken på dessa
anslag.
Moderata samlingspartiet anlägger i motion 2289 synpunkter på hur här
förordade medel bör fördelas mellan länen. Man föreslår därvid att de
medel som tillkommer för andra ändamål än som motsvarar de nuvarande
anslagen Åtgärder i glesbygder och Åtgärder m.m. i anslutning till länsplaneringen
endast skall fördelas på län som i dagsläget har stödkommuner
inom sig.
Även andra motioner tar upp frågan om fördelningen mellan länen av
medel från här aktuellt anslag. I motion 1981/82:1973 av Iris Mårtensson
m. fl. (s) yrkas ökade medel för glesbygdsinsatser i riket och i Gävleborgs
län. Johan Olsson m.fl. (c, fp) anför i motion 2350 att de särskilda problemen
i län med glesbygdskommuner bör beaktas vid medelsfördelningen.
Utskottet utgår från att regeringen vid fördelningen på länen av medel
från det här aktuella anslaget beaktar förekommande sysselsättningsproblem.
Därvid kan de län som inom sig har stödområden väntas bli särskilt
uppmärksammade. Skälet till att en länsdel ingår i stödområde är ju främst
förekomsten av sysselsättningsproblem. Utskottet utgår också från att
förekomsten av glesbygdskommuner med särskilda problem beaktas vid
medelsfördelningen. Mot här angiven bakgrund bör motionerna 2289 och
2350 i aktuella delar inte föranleda ytterligare åtgärder.
C 4. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder
m. m.
1980/81 Utgift
1981/82 Anslag 1000
1982/83 Förslag 1000
F. n bestrids kostnader för att infria statlig garanti för lån till företag i
glesbygder och till anskaffning av varulager enligt förordningen (1979: 638)
om statligt stöd till glesbygd (ändrad 1980:471). Vidare bestrids från detta
anslag kostnader för att infria garanti för lån som har lämnats enligt vissa
numera upphävda författningar, nämligen förordningen (1973:608) om
statligt stöd till kommersiell service i glesbygd, förordningen (1976:208)
AU 1981/82:23
172
om statligt stöd till skärgårdsföretag och förordningen (1978:465) om särskilt
stöd till lantbruksföretag i vissa glesbygder.
I propositionen föreslås att beslutsramen för kreditgarantier till företag i
glesbygder m.m. höjs från 48 till 50 milj. kr. för budgetåret 1982/83.
Socialdemokraterna föreslår i motion 2352 att denna ram skall utökas till
75 milj. kr. Utskottet som finnér regeringens förslag väl avvägt tillstyrker
detta och avstyrker samtidigt förslaget i motion 2352.
Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning för täckande av förluster
på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m. m.
C 6. Ersättning för nedsättning av socialavgifter
Nytt anslag (förslag) 80000000 kr.
Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt förslaget i propositionen
om lagstiftning som innebär att lägre arbetsgivaravgifter fr. o.m. den 1
januari 1983 erläggs av annan arbetsgivare än kommun, allmän försäkringskassa
och statlig myndighet, med undantag av statens affärsdrivande
verk, som bedriver verksamhet i Gällivare, Jokkmokks, Kiruna eller Pajala
kommuner. Avgiftsnedsättningen föreslås även gälla egenavgifter för
personer mantalsskrivna i de fyra kommunerna.
Medel härför föreslås bli upptagna under ett särskilt förslagsanslag,
Ersättning för nedsättning av socialavgifter. Dessa medel skall motsvara
det bortfall av avgiftsinkomster som blir följden av att lägre avgifter uttas i
den föreslagna regionen. Medelsbehovet under anslaget beräknas i propositionen
till 80 milj. kr., vilket motsvarar en avgiftssänkning med 10 procentenheter
fr. o. m. den 1 januari 1983 t.o.m. den30juni 1983. Kostnaden
för ett helt år beräknas bli ungefär dubbelt så stor.
Utskottet har tidigare i betänkandet tagit ställning för en sänkning av
arbetsgivaravgiften som regionalpolitisk! medel och därvid avvisat ett
socialdemokratiskt förslag i motion 2352 att i stället införa ett system med
återbäring av inbetalda socialavgifter. Utskottet avvisar också förslag om
medel för ändamålet. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att
80 milj. kr. anvisas för sänkning av arbetsgivaravgiften i ovan nämnda
kommuner.
Moderata samlingspartiet har som tidigare beskrivits föreslagit att arbetsgivaravgiften
därutöver skall sänkas i ytterligare områden och har
beräknat kostnaderna härför till 350 milj. kr. Utskottet har tidigare redan
avstyrkt att en sådan sänkning av arbetsgivaravgiften sker och avstyrker
därmed också att medel anvisas för ändamålet.
AU 1981/82:23
173
A 6. Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län
1980/81 Utgift 6229392 Reservation 16408320
1981/82 Anslag 1750000
1982/83 Förslag 1750000
Förslag rörande detta anslag har lagts fram av regeringen i proposition
1981/82:100 bilaga 17.
Från anslaget bestrids kostnader för industridepartementets samordning
av centrala insatser som syftar till att etablera verksamhet i vissa län, vilka
utsätts för särskilda påfrestningar i samband med strukturomvandlingen i
vissa industribranscher. Verksamheten är av försökskaraktär.
i Utskottet har tidigare godkänt att anslaget Regionalpolitisk! stöd: Bi(iragsverksamhet
får användas för vissa centrala konsult- och utredningsinsatser.
Från här aktuellt anslag bestrids industridepartementets kostnader
för samordningen av bl. a. dessa insatser. Utskottet tillstyrker mot den
bakgrunden det begärda anslaget.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
Målen för regionalpolitiken
1. beträffande målen för regionalpolitiken
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1981/82:113 i motsvarande del samt motionerna 1981/82:2289
yrkande 2 i motsvarande del och 1981/82:2352 yrkande 1 i motsvarande
del godkänner vad utskottet anfört,
2. beträffande utveckling av större väl differentierade och robusta
arbetsmarknader
att riksdagen avslår motion 1981/82:2352 yrkande 1 i motsvarande
del,
Regionalpolitikens förutsättningar
3. beträffande förutsättningarna för regionalpolitiken
att riksdagen
dels med anledning av regeringens förslag i proposition 1981/
82: 113 samt motion 1981/82:2289 yrkande 2 i motsvarande del
godkänner vad utskottet anfört,
dels avslår motionerna 1981/82:2352 yrkande 1 i motsvarande
del och 1981/82:2356 yrkande 1 i motsvarande del,
Stödinsatsernas allmänna inriktning
4. beträffande de framtida regionalpolitiska stödinsatsernas inriktning
och omfattning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1981/82:113 samt motionerna 1981/82:2055 yrkande 1, 1981/
AU 1981/82:23
174
82:2289 yrkandena 1, 2 i motsvarande del och 3, 1981/82:1529 i
motsvarande del och 1981/82:1983 i motsvarande del samt med
avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 1 i motsvarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
tillkallande av en parlamentariskt sammansatt utredning,
5. beträffande undanröjande av flyttningshämmande inslag i viss
lagstiftning
att riksdagen avslår motion 1981/82:2289 yrkande 2 i motsvarande
del,
6. beträffande ökat regionalt inflytande i regionalpolitiken
att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:113 i motsvarande
del samt motionerna 1981/82:1983 i motsvarande del,
1981/82:2289 yrkande 2 i motsvarande del och 1981/82:2352
yrkande 1 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,
7. beträffande ett samlat anslag för beslut på regional nivå om
regionalpolitiska stödåtgärder
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 53
bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:113,
8. beträffande en ny inriktning av regionalpolitiken
att riksdagen avslår motion 1981/82: 2356 yrkande I i motsvarande
del,
Länsplanering
9. beträffande länsplaneringens inriktning m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:458 yrkande 4,
1981/82:2336 i motsvarande del, 1981/82:2352, yrkandena 4, 5
och 6 och 1981/82:2356 yrkande 3 i motsvarande del godkänner
vad utskottet anfört med anledning av proposition 1981/82:113 i
motsvarande del samt motionerna 1981/82:2058 i motsvarande
del och 1981/82: 2289 yrkande 8 i motsvarande del,
10. beträffande planeringsarbetet i Stockholms län
att riksdagen avslår motionerna 1981/82:2289 yrkande 8 i motsvarande
del samt 1981/82:2336 i motsvarande del,
11. beträffande avskaffandet av ort splanen som styrinstrument
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:458 yrkande 2,
1981/82:2058 i motsvarande del och 1981/82:2352 yrkande 2
bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:113,
12. beträffande planeringstal för länen för år 1990
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 3 och
med bifall till motion 1981/82:458 yrkande 3 bifaller regeringens
förslag i proposition 1981/82:113,
Samhällssektorernas roll i regionalpolitiken
13. beträffande beredningsgrupp för samråd mellan näringsliv och
samhälle
att riksdagen avslår motion 1981/82:2352 yrkande 7,
AU 1981/82:23
175
14. beträffande offert stöd till teknisk utveckling
att riksdagen avslår motion 1981/82: 2352 yrkande 8,
15. beträffande beaktande av regionalpolitiska synpunkter i de samhällsägda
utvecklingsbolagens och industrifondens verksamhet
att riksdagen avslår motion 1981/82:2352 yrkande 9,
16. beträffande försök med skogs ut tag kring skogsodlingsgränsen
att riksdagen avslår motion 1981/82: 1529 i motsvarande del,
17. beträffande allmänningsskogar m. m.
att riksdagen
dels avslår motion 1981/82:2334 yrkandena 1-3
dels med anledning av motion 1981/82:2334 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om överlämnande
av motionen till allmänningsutredningen,
18. beträffande en mera flexibel skolplanering m. m.
att riksdagen avslår motion 1981/82:2289 yrkande 13 i motsvarande
del,
19. beträffande projektreserv inom energiområdet
att riksdagen avslår motion 1981/82:2352 yrkande 1 i motsvarande
del.
20. beträffande borttagande av elenergiskatten inom stödområde A
att riksdagen avslår motion 1981/82: 2289 yrkande 12,
21. beträffande trafikplanering på regional nivå
att riksdagen avslår motion 1981/82: 2352 yrkande 63,
22. beträffande planeringen inom persontrafikområdet
att riksdagen avslår motion 1981/82:1027,
23. beträffande stödberättigade transporter
att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:2341 i motsvarande
del och 1981/82:2352 yrkandena 58, 59 och 64 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. beträffande transportstödets storlek
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2341 i motsvarande
del, 1981/82:2352 yrkande 57 och 1981/82:2358 yrkande I
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. beträffande ändringar i transportstödzonerna
att riksdagen avslår motion 1981/82: 2357,
26. beträffande kostnaderna för ändringarna i transportstödet
att riksdagen
dels avslår motion 1981/82: 2352 yrkande 60,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
Statlig verksamhet
27. beträffande omlokalisering av statlig verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1981/82:2335 och 1981/82:2289
yrkande 11,
AU 1981/82:23
176
28. beträffande effektivering av arbetet med decentralisering av
statlig verksamhet från Stockholm
att riksdagen avslår motion 1981/82:634 yrkandena 1 och 2,
29. beträffande prövning av smärre myndigheters lokalisering m.m.
att riksdagen avslår motion 1981/82: 2352 yrkande 1 i motsvarande
del,
30. beträffande prioritering av områden vid lokalisering av statlig
verksamhet
att riksdagen bifaller vad som anförs i proposition 1981/82: 113 i
motsvarande del,
31. beträffande undersökning av omlokaliseringens effekter
att riksdagen avslår motion 1981/82: 836,
32. beträffande den föreslagna energimyndighetens lokalisering
att riksdagen avslår motionerna 1981/82:459 i motsvarande del.
1981/82: 1966 i motsvarande del och 1981/82: 1980 i motsvarande
del,
33. beträffande lokaliseringen av den centrala rennäringsadministrationen
att
riksdagen med anledning av motion 1981/82:2342 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Differentiering av arbetsgivaravgifter som regionalpolitiskt medel
34. beträffande differentierade arbetsgivaravgifter som medel i regionalpolitiken
m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82: 1575, 1981/
82: 2057, 1981/82: 2129, 1981/82: 2352 yrkandena 15 och 16 i motsvarande
del samt 1981/82:2355 yrkande 7 bifaller proposition
1981/82:113 i motsvarande del och motion 1981/82:2289 yrkande
7 i motsvarande del,
35. beträffande regioner som skall omfattas av sänkning av arbetsgivaravgiften
m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2289 yrkande 7 i
motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/
82:113,
36. att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82: 2289 yrkande 7 i
motsvarande del och 1981/82:2352 i motsvarande del antar det i
proposition 1981/82:113 framlagda förslaget till lag om nedsättning
av socialavgifter,
37. beträffande lag om ändring i lagen (1981:69l) om socialavgifter
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 i motsvarande
del godkänner vad utskottet anfört,
38. beträffande uppföljning av de differentierade arbetsgivaravgifterna
att
riksdagen avslår motion 1981/82: 2290,
AU 1981/82:23
177
Regionalpolitiskt stöd till näringslivet
39. beträffande principerna för stödområdesindelningen
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2352 yrkande 18
och 1981/82:2356 yrkande 2 samt med anledning av proposition
1981/82:113 i motsvarande del samt motionerna 1981/82:2055
yrkande 2 och 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del godkänner
vad utskottet anfört,
40. beträffande delning av kommuner vid inplacering i stödområde
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2289 yrkande 6 i
motsvarande del bifaller proposition 1981/82: 113 i motsvarande
del, samt motion 1981/82:205 yrkande 1,
41. beträffande utvärdering vid delning av kommun på två stödområden
att
riksdagen avslår motion 1981/82: 2339 yrkande 2,
42. beträffande ändrade grunder för tilläggsbidrag till studiecirklar
att riksdagen bifaller regeringens förslag i proposition 1981/
82:113,
43. beträffande lokaliseringsbidragets storlek och utformning inom
stödområdena A —C
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2352 yrkande
27, 1981/82:1573 yrkande 1 och 1981/82:2356 yrkande 3 i motsvarande
del bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,
44. beträffande lokaliseringsbidrag inom ett stödområde D
att riksdagen avslår motion 1981/82: 2352 yrkande 28,
45. beträffande lokaliseringsbidrag utanför stödområdena m.m.
att riksdagen
dels med anledning av proposition 1981/82:113 i motsvarande
del och motion 1981/82:2350 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels avslår motion 1981/82:2352 yrkande 22,
46. beträffande investeringsbidrag utanför stödområdena
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 20
bifaller proposition 1981/82: 113 i motsvarande del,
47. beträffande industripolitiskt omställningsstöd
att riksdagen avslår motion 1981/82: 2352 yrkande 21,
48. beträffande återinförande av räntehefrielse på lokaliseringslånen
att
riksdagen avslår motion 1981/82: 2352 yrkande 23,
49. beträffande lokaliseringslån till omsättningstillgångar i ett stödområde
D
att riksdagen avslår motion 1981/82:2352 yrkande 25,
50. beträffande utredning av räntebidrag som regionalpolitisk stödform
att
riksdagen avslår motion 1981/82:2352 yrkande 24,
12 Riksdagen I98II82. 18 sami. Nr 23
AU 1981/82:23
178
51. beträffande det sammanlagda lokaliseringsstödets storlek
att riksdagen avslår motion 1981/82: 2352 yrkande 26,
52. beträffande avveckling av utbildningsstödet
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 33
bifaller proposition 1981/82: 113 i motsvarande del,
53. beträffande utredning av förenkling av utbildningsstödets handläggning
att
riksdagen avslår motion 1981/82; 2352 yrkande 34,
54. beträffande sysselsättningsstöd att riksdagen bifaller proposition
1981/82:113 i motsvarande del,
55. beträffande offertstödets användning
att riksdagen med bifall till proposition 1981/82; 113 i motsvarande
del avslår motion 1981/82:2352 yrkande 35,
56. beträffande finansiering av industricentrastiftelsens verksamhet
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 41
bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,
57. beträffande utredning om kommunalisering av statliga industricentra
att
riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2288 och 1981/
82:2352 yrkande 40 bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande
del,
58. beträffande utvärdering av industricentraverksamheten
att riksdagen avslår motion 1981/82; 2289 yrkande 9,
59. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:113 i motsvarande
del samt motionerna 1981/82:1975 pch 1981/82:2124 yrkande
2 bemyndigar regeringen att besluta om uppförande av industricentrumanläggningar
i Gällivare och Sveg,
60. beträffande industricentrum i Sollefteå
att riksdagen avslår motionerna 1981/82: 1509 och 1981/82:2352
yrkande 38,
61. beträffande industricentrum i Torsby
att riksdagen avslår motionerna 2009 yrkande 2 och 1981/82: 2352
yrkande 39,
62. beträffande industricentrum i Malung
att riksdagen avslår motion 1981/82:2345,
63. beträffande industricentrum i Ljusnarsberg
att riksdagen avslår motion 1981/82:639 yrkande 4,
64. beträffande begränsning av stöd till kommunala industrilokaler
till mindre orter i stödområde A-C
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 42
bifaller proposition 1981/82: 113 i motsvarande del,
65. beträffande inventering av behovet av industrilokaler i inlandskommunerna
att
riksdagen avslår motion 1981/82:2352 yrkande 43,
AU 1981/82:23
179
66. beträffande uppförande av kommunala industrilokaler i Norrbottens
län som beredskapsarbete
att riksdagen avslår motion 1981/82: 2352 yrkande 44,
67. beträffande lokaliseringsbidrag till kommunala industrilokaler
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2291 yrkande 1,
1981/82:2338 och 1981/82:2352 yrkande 45 bifaller proposition
1981/82:113 i motsvarande del,
68. beträffande förlängd amorteringstid till lån till kommunala industrilokaler
att
riksdagen avslår motion 1981/82: 2291 yrkande 2,
69. beträffande regionalpolitiskt stöd till kommunala industrilokaler
utanför stödområdena A —C
att riksdagen avslår motion 1981/82:837,
70. beträffande lokaliseringsstöd till växthus
att riksdagen avslår motion 1981/82: 2348 yrkande 1,
71. beträffande stöd till privata industrilokaler för uthyrning
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 46
bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,
72. beträffande förutsättningarna för turism i sysselsättningssvaga
områden
att riksdagen avslår motionerna 1981/82:2055 yrkande 3 och
1981/82:2289 yrkande 14,
73. beträffande indirekta effekter av regionalpolitisk stöd till turistanläggningar
att
riksdagen avslår motion 1981/82:2358 yrkande 3,
74. beträffande regionalpolitiskt stöd till turism i primära rekreationsområden
i stödområde C
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 37
bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,
75. beträffande regionalpolitiskt stöd till primära rekreationsområden
i södra Sverige
att riksdagen avslår motion 1981/82:682 yrkande 2 i motsvarande
del,
76. beträffande regionalpolitiskt stöd till turistanläggningar i nuvarande
stödområde I —3
att riksdagen avslår motion 1981/82: 1613 yrkande 1,
77. beträffande regionalpolitiskt stöd till turistanläggningar i södra
och mellersta Sverige
att riksdagen avslår motion 1981/82:638,
78. beträffande regionalpolitiskt stöd till fastbränsleframställning
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 36
bifaller proposition 1981/82: 113 i motsvarande del,
79. beträffande organiserande av regionalt investmentbolag inom
Älvsborgs län
att riksdagen avslår motion 1981/82:243,
AU 1981/82:23
180
80. beträffande inrättande av regionalt utvecklingsbolag i Gävleborgs
län
att riksdagen avslår motion 1981/82: 248,
81. beträffande regionalpolitiskt stöd till Upplandsinvest AB
att riksdagen avslår motion 1981/82: 320,
82. beträffande inrättande av regionalt utvecklingsbolag i Blekinge
län
att riksdagen avslår motion 1981/82:839 yrkande 3,
83. beträffande beslutanderätten på länsnivån i fråga om regionalpolitisk
stöd
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2289 yrkande 5
bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,
84. beträffande undantagande av vissa branscher vid länsstyrelses
beslut om regionalpolitiskt stöd
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkandena 54
och 55 bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,
85. beträffande besvärsrätt över länsstyrelses beslut om regionalpolitiskt
stöd
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 56
bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,
86. beträffande ändrade handläggningsrutiner i fråga om regionalpolitiskt
stöd
att riksdagen avslår motion 1981/82:1613 yrkande 2,
87. beträffande kommuns möjlighet att tillsätta styrelserepresentant
i företag som fått regionalpolitiskt stöd
att riksdagen avslår motion 1981/82:2352 yrkande 32,
88. att riksdagen godkänner de i proposition 1981/82: 113 förordade
riktlinjer för regionalpolitiskt stöd till näringslivet i den mån
dessa riktlinjerna inte har behandlats i det föregående,
Glesbygdsstöd
89. beträffande förenande av glesbygdsstöd med andra stöd till företag
att
riksdagen avslår motion 1981/82: 2346,
90. beträffande stöd till kombinationssysselsättning i glesbygder
att utskottet avslår motion 1981/82:2124 yrkande 4,
91. beträffande avskrivningslån för sysselsättningsfrämjande åtgärder
vid företag i glesbygd
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkandena 48
och 49 bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,
92. beträffande ökade möjligheter för lantbrukare att få glesbygdsstöd
att
riksdagen avslår motion 1981/82:2074,
AU 1981/82:23
181
93. beträffande stöd till av enskilda i glesbygd uppförda uthyrningsstugor
att
riksdagen avslår motion 1981/82: 368,
94. beträffande IKS-bidraget till projekt i egen regi
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 50
bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:113,
95. beträffande försöksverksamhet med sysselsättning för äldre i
glesbygd
att riksdagen avslår motion 1981/82:1957,
96. beträffande utformningen av stöd till kommersiell och samhällelig
service i glesbygd
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:1973 yrkande 2,
1981/82:2060 samt 1981/82:2289 yrkande 13 i motsvarande del
bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82: 113,
97. beträffande arbetsmarknadsutbildning i glesbygd
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1981/
82: 113 avslår motion 1981/82:1973 yrkande 3,
98. beträffande handläggning av glesbygdsstöd
att riksdagen avslår motion 1981/82:2352 yrkande 51,
99. beträffande prioritering av glesbygdsinsatser
att riksdagen avslår motion 1981/82:2343,
Regionalpolitiskt projekt- och utvecklingsarbete
100. beträffande riktlinjer för det regionala utvecklingsarbetet
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 30
godkänner vad utskottet anfört,
101. beträffande program för regionalt nyföretagande
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 11
bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,
102. beträffande lokaliseringssamråd m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2289 i motsvarande
del, 1981/82:2295 yrkande 1 och 1981/82:2352 yrkandena
13 och 14 samt med anledning av proposition 1981/82:113 i motsvarande
del godkänner vad utskottet anfört,
103. beträffande den fortsatta verksamheten inom Stiftelsen Servicecentralen
i Gällivare
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:1533 och 1981/
82: 2352 yrkande 12 godkänner vad utskottet anfört,
104. beträffande den statliga upphandlingen som regionalpolitiskt
medel
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 10
godkänner vad utskottet anfört.
AU 1981/82:23
182
Stödområdesindelningen
105. beträffande inplacering i stödområde av Skellefteå kommun
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:205 yrkande 2
och 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del bifaller regeringens
förslag i proposition 1981/82:113,
106. beträffande inplacering i stödområde av Umeå kommun
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 19 i
motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/
82:113,
107. beträffande inplacering i stödområde av Örnsköldsviks kommun
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2289 yrkande 4 i
motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/
82:113,
108. beträffande inplacering i stödområde av Härnösands kommun
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 19 i
motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/
82:113,
109. beträffande inplacering i stödområde av Timrå kommun
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2351 och 1981/
82:2352 yrkande 19 i motsvarande del bifaller regeringens förslag
i proposition 1981/82:113,
110. beträffande inplacering i stödområde av Sundsvalls kommun
att riksdagen med avslag i motsvarande delar på motionerna
1981/82:2289 yrkande 4 och 1981/82:2352 yrkande 19 bifaller
regeringens förslag i proposition 1981/82:113,
111. beträffande inplacering i stödområde av Bräcke kommun
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2124 yrkande 5,
1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del samt 1981/82:2339
yrkande 1 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:113,
112. beträffande inplacering i stödområde av Krokoms kommun
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2289 yrkande 4 i
motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/
82:113,
113. beträffande inplacering i stödområde av Hudiksvalls kommun
att riksdagen med avslag i motsvarande delar på motionerna
1981/82:2289 yrkande 4, 1981/82:2352 yrkande 19 samt 1981/
82:2359 yrkande 2 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/
82:113,
114. beträffande inplacering i stödområde av Söderhamns kommun
att riksdagen med avslag
dels på förslaget i proposition 1981/82: 113,
dels på motionerna 1981/82:1606 yrkande 1 och 1981/82:2352
yrkande 19 i motsvarande del bifaller motion 1981/82:2359 yrkande
2 i motsvarande del om inplacering i stödområde C,
AU 1981/82:23
183
115. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Bollnäs,
Ovanåker, Ockelbo och Sandviken
att riksdagen med avslag i motsvarande delar på motionerna
1981/82:2352 yrkande 19 och 1981/82:2359 yrkande 2 bifaller
regeringens förslag i proposition 1981/82:113,
116. beträffande inplacering i stödområde av Gävle kommun
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2352 yrkande 19
i motsvarande del och 1981/82: 2359 yrkande 1 bifaller regeringens
förslag i proposition 1981/82: 113,
117. beträffande inplacering i stödområde av Mora kommun
att riksdagen med avslag i motsvarande delar på motionerna
1981/82:2289 yrkande 4 och 1981/82:2352 yrkande 19 bifaller
regeringens förslag i proposition 1981/82: 113,
118. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Rättvik,
Leksand, Gagnef, Falun, Borlänge, Säter och Hedemora
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 19 i
motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/
82: 113,
119. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Arvika
och Säffle
att riksdagen med avslag
dels påförslaget i proposition 1981/82:113,
dels på motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del bifaller
utskottets förslag om inplacering i stödområde C,
120. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Grums,
Karlstad, Forshaga, Kil, Hammarö och Kristinehamn
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 19 i
motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/
82: 113,
121. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Hällefors
och Ljusnarsberg
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:639 yrkande 1
och 1981/82: 1074 i motsvarande del bifaller regeringens förslag i
proposition 1981/82:113,
122. beträffande inplacering i stödområde av Lindesbergs kommun
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:639 yrkande 2
och 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del bifaller regeringens
förslag i proposition 1981/82: 113,
123. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Laxå och
Askersund
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:639 yrkande 3
och 1981/82: 1074 i motsvarande del bifaller regeringens förslag i
proposition 1981/82: 113,
AU 1981/82:23
184
124. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Älvkarleby,
Tierp och Osthammar
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:287 och 1981/
82: 2293 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82: 113,
125. beträffande inplacering i stödområde av Motala kommun
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:643 och 1981/
82: 1530 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82: 113,
126. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Dals Ed
och Bengtsfors
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:642 i motsvarande
del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:113,
127. beträffande inplacering i stödområde av Åmåls kommun
att riksdagen med avslag i motsvarande del
dels på förslaget i proposition 1981/82: 113,
dels på motionerna 1981/82:642 och 1981/82:2352 yrkande 19
bifaller motion 1981/82: 2294 i motsvarande del om inplacering i
stödområde C,
128. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Färgelanda
och Mellerud
att riksdagen med avslag i motsvarande delar på motionerna
1981/82:642 och 1981/82:2294 bifaller regeringens förslag i proposition
1981/82:113,
129. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Strömstad,
Tanum, Munkedal och Sotenäs
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2354 yrkande 1
bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82: 113,
130. beträffande inplacering i stödområde av Gotlands kommun
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:648, 1981/
82: 1502 samt 1981/82: 2289 yrkande 4 i motsvarande del bifaller
regeringens förslag i proposition 1981/82:113,
131. beträffande inplacering av rikets kommuner i stödområde
att riksdagen i övrigt godkänner regeringens i proposition 1981/
82:113 redovisade förslag.
Utvecklingsproblem i landsdelar och län
132. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82: 113 samt med
avslag på motionerna 1981/82:2352 yrkande 62 och 1981/82: 2355
yrkandena 4, 6, 8, 9 och 10 till Åtgärder för ökad sysselsättning i
Norrbottens län för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 150000000 kr.
133. att riksdagen medger att lokaliseringsstöd lämnas för att uppföra
kommunal lokal i Kiruna för uthyrning till administrativ verksamhet.
AU 1981/82:23
185
134. beträffande statsbidrag med 75 % till turistanläggningar i Torneträskområdet
att
riksdagen med anledning av proposition 1981/82: 113 i motsvarande
del samt motion 1981/82:2358 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
135. beträffande plan för Norrbottens industriella utveckling och åtgärder
för att säkra tillgången på skogsråvara
att riksdagen avslår motion 1981/82: 2355 yrkandena 1 och 11,
136. beträffande hemslöjds- och hantverkshus för Övertorneåbygden
att riksdagen avslår motion 1981/82: 2347,
137. beträffande finansiering av särskilda sysselsättningsskapande
åtgärder i Norrbottens län
att riksdagen
dels med bifall till motionerna 1981/82:2547 yrkande 13 och 1981/
82: 2551 yrkande 3 avslår regeringens förslag i proposition 1981/
82: 150 bilaga 4 i motsvarande del,
dels avslår motion 1981/82:2555 yrkande 1,
dels med bifall till motion 1981/82:2547 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
138. beträffande differentiering av arbetsgivaravgiften m.m. i Norrbottens
län
att riksdagen avslår motion 1981/82:2551 yrkande 4,
139. beträffande framställning av konstgödsel i Kiruna kommun
att riksdagen avslår motion 1981/82: 2555 yrkande 2.
140. beträffande åtgärdsprogram för Västerbottens län
att riksdagen avslår motion 1981/82: 1498,
141. beträffande åtgärdsprogram för Västernorrlands län
att riksdagen avslår motionerna 1981/82:454 och 1981/82:838,
142. beträffande inrättandet av en kartkonserveringscentral i Ånge
kommun
att riksdagen avslår motion 1981/82:846,
143. beträffande åtgärdsprogram för Sollefteå kommun
att riksdagen avslår motion 1981/82:1510,
144. beträffande åtgärdsprogram för Jämtlands län
att riksdagen avslår motionerna 1980/81:2202 och 1981/82:2124
yrkandena 1, 3 och 6,
145. beträffande försöksverksamhet i Jämtlands län
att riksdagen avslår motionerna 1981/82: 1534 och 1981/82: 1972,
146. beträffande åtgärdsprogram i skogslänen
att riksdagen avslår motion 1981/82: 2295 yrkande 2,
147. beträffande åtgärdsprogram för Gävleborgs län
att riksdagen avslår motionerna 1981/82:459, 1981/82:634 i motsvarande
del, 1981/82:1485, 1981/82:1505, 1981/82:1606 och
1981/82:1978,
AU 1981/82:23
186
148. beträffande åtgärdsprogram för Bergslagen
att riksdagen avslår motion 1981/82:289,
149. beträffande åtgärdsprogram m. m. för Kopparbergs och Västmanlands
län
att riksdagen avslår motionerna 1981/82: 1506, 1981/82:2297 yrkande
1 samt 1981/82:2292,
150. beträffande åtgärdsprogram för Värmlands län
att riksdagen avslår motionerna 1981/82:471, 1981/82:1515,
1981/82:2009 yrkandena 1 och 3-7 samt 1981/82: 2349,
151. beträffande program för insatserna i bruksorterna
att riksdagen avslår motion 1981/82:1489 yrkande 8,
152. beträffande omlokalisering av offentlig verksamhet inom Uppsala
län
att riksdagen avslår motion 1981/82:453,
153. beträffande åtgärdsprogram för Södermanlands län
att riksdagen avslår motion 1981/82: 1980,
154. beträffande åtgärdsprogram för Östergötlands län
att riksdagen avslår motionerna 1981/82:833 och 1981/82:1532,
155. beträffande omfördelning av offentlig verksamhet inom Stockholms
län
att riksdagen avslår motion 1981/82:640,
156. beträffande åtgärdsprogram för Stockholms län
att riksdagen avslår motion 1981/82:1614,
157. beträffande Stockholmsregionens roll för rikets industriella utveckling
att
riksdagen avslår motion 1981/82:2336 i motsvarande del,
158. beträffande åtgärdsprogram för Skaraborgs län
att riksdagen avslår motionerna 1981/82:206 och 1981/82:458
yrkande 1,
159. beträffande åtgärdsprogram för norra Älvsborgs län
att riksdagen avslår motion 1981/82: 444 yrkande 1,
160. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Dalsland och
Tvåstadsområdet
att riksdagen avslår motion 1981/82:2337,
161. beträffande åtgärdsprogram för Göteborgs och Bohus län
att riksdagen avslår motion 1981/82:1966,
162. beträffande stöd till turistanläggningar i norra Bohuslän
att riksdagen avslår motion 1981/82:2354 yrkande 2,
163. beträffande regionalpolitiskt försöksprojekt i Kalmar samt Jönköpings
län
att riksdagen avslår motion 1981/82: 323,
164. beträffande stöd till regionalpolitisk försöksprojekt i Småland
och Östergötland
att riksdagen avslår motion 1981/82: 322,
AU 1981/82:23
187
165. beträffande regionalpolitiskt aktionsprogram för det småländska
höglandet
att riksdagen avslår motion 1981/82:1072,
166. beträffande åtgärdsprogram för Kalmar län
att riksdagen avslår motionerna 1981/82:682 och 1981/82: 2353.
167. beträffande statligt stöd till kommunalt industrihus i Kalmar
kommun
att riksdagen avslår motion 1981/82:644,
168. beträffande s.k. IKS-stöd till Gotlands län
att riksdagen med anledning av motion 1981/82:2348 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
169. beträffande regionalpolitisk stöd m. m. till Blekinge län
att riksdagen avslår motionerna 1981/82:839, 1981/82:2340 och
1981/82:2344,
170. beträffande åtgärdsprogram för Skåne
att riksdagen avslår motion 1981/82: 1137 yrkandena 1, 2 och 5,
171. beträffande åtgärdsprogram för Kristianstads län
att riksdagen avslår motionerna 1981/82: 246 och 1981/82: 2114,
172. beträffande åtgärdsprogram inom Malmöregionen
att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1516 och 1981/82:1528,
173. beträffande åtgärdsprogram för Malmöhus län
att riksdagen avslår motionerna 1981/82: 1620 och 1981/82: 2120,
Regionalpolitisk forskning
174. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82: 113 samt med
avslag på motionerna 1981/82:321 och 1981/82:2220 yrkande 4
godkänner regeringens förslag om inrättandet av ett centrum för
samordning av regionalpolitisk forskning m.m. inom Umeå
högskoleregion,
175. beträffande forskning om regional utveckling vid Umeå universitet
att
riksdagen avslår motion 1981/82: 1342,
176. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition 1981/
82: 113 anförts om inriktningen av den regionalpolitiska forskningen.
Anslagsfrågor
177. att riksdagen med bifall till motion 1981/82: 2352 yrkande 29 samt
med avslag på regeringens förslag i proposition 1981/82:113 och
motion 1981/82:2289 yrkande 15 till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet
för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 425000000 kr.,
178. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1981/
82:113 samt med avslag på motionerna 1981/82: 1573 yrkande 2
AU 1981/82:23
188
och 1981/82:2289 yrkande 16 till Regionalpolitisk stöd:
Lokaliseringslån för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 500000000 kr.,
179. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1981/
82:113 samt med avslag på motion 1981/82:2352 yrkandena 31
och 47 till Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser
för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 275000000 kr.,
180. beträffande fördelningen på län av medel från anslaget Regionala
utvecklingsinsatser
att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1973 yrkande 1, 1981/
82:2289 yrkande 2 i motsvarande del samt 1981/82:2350 yrkande
1,
181. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1981/
82: 113 till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till
företag i glesbygder m.m. för budgetåret 1982/83 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
182. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1981/
82:113 samt med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 52
medger att under budgetåret 1982/83 statlig kreditgaranti för län
till företag i glesbygder och för lån till anskaffning av varulager
beviljas med sammanlagt högst 50000000 kr.,
183. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1981/
82: 113 samt med avslag på motionerna 1981/82:2352 yrkande 16
i motsvarande del och 17 samt 1981/82:2289 i motsvarande del
till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret
1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
80000000 kr.,
184. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82: 100. bil. 17 till
Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län för budgetåret
1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 1 750000 kr.,
185. att riksdagen godkänner de i proposition 1981/82:113 förordade
riktlinjerna för regionalpolitiken i den mån dessa riktlinjer inte
har behandlats i det föregående.
Utskottet hemställer dessutom
att ärendet avgörs efter endast en bordläggning om betänkandet
anmäls för bordläggning första gången den 7 juni 1982.
Stockholm den 26 maj 1982
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON
AU 1981/82:23
189
Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Arne Fransson
(c), Erik Johansson (s), Bernt Nilsson (s), Sten Svensson (m), Frida
Berglund (s), Pär Granstedt (c), Lars Ulander (s). Anders Högmark (m),
Margit Odelsparr (c), Marianne Stålberg (s), Eva Winther (fp), Nils-Olof
Grönhagen (s) och Görel Bohlin (m).
Reservationer
De socialdemokratiska reservationerna i det följande har avgivits av
Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars
Ulander, Marianne Stålberg och Nils-Olof Grönhagen.
1. Utveckling av större väl differentierade och robusta arbetsmarknader
(mom. 2)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar ”Socialdemokraterna
gör” och på s. 46 slutar ”från riksdagens sida” bort ha följande
lydelse:
Utskottet stöder den precisering av de allmänna målen som görs i
socialdemokraternas partimotion 2352. Där uttalas att man i varje län
måste utveckla ett antal större, väl differentierade och robusta arbetsmarknader
som kan utgöra ryggraden i länens näringsliv och vara ett stöd för
omgivande, mindre arbetsmarknader och som kan nås av ett betydande
antal människor genom pendling och goda kommunikationer. En sådan
arbetsmarknad utgör också naturligt mål för de befolkningsomflyttningar
som i annat fall söker sig till storstadsområdena. Till de större orter i
skogslänen där förutsättningar finns för att skapa differentierade och robusta
arbetsmarknader bör man överväga att ställa specialdestinerade
resurser till förfogande. Investeringsfonderna kan vara lämpliga att använda
i detta syfte. Vad utskottet här har anfört bör regeringen underrättas
om.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande utveckling av större väl differentierade och robusta
arbetsmarknader
att riksdagen med anledning av motion 1981/82:2352 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
AU 1981/82:23
190
2. Förutsättningarna för regionalpolitiken (mom. 3)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar ”Utskottet
konstaterar” och på s. 48 slutar ”i motsvarande del” bort ha följande
lydelse:
Utskottet biträder uttalandet i den socialdemokratiska motionen 2352 att
propositionen ger en alltför glättad bild av regionalpolitikens resultat och
utvecklingen under 1970-talet. Det går i själva verket en klar skiljelinje
mellan den första och andra hälften av detta decennium.
Den aktiva lokaliseringspolitik som socialdemokratin införde år 1965
fick full genomslagskraft i början av 1970-talet. I sin nyligen genomförda
utvärdering av det regionalpolitiska stödets effekter har Expertgruppen för
forskning om regional utveckling (ERU) konstaterat att användningen av
lokaliseringsstödet mer än fördubblades under första hälften av 1970-talet
jämfört med perioden 1965—1970. Detta hade, enligt ERU, till effekt att
industrisysselsättningen i det s. k. allmänna stödområdet förändrades på
ett avsevärt mera positivt sätt än i landet som helhet. I det allmänna
stödområdet ökade industrisysselsättningen med drygt 17000 personer
eller närmare 17 %, medan den i landet som helhet var ungefär oförändrad.
Framför allt skedde en mycket kraftig ökning - med 62% - i det inre
stödområdet. Det kan tilläggas att nyetableringarna låg på en mycket hög
nivå. Av de inemot 1300 företag som fick lokaliseringsstöd fram till slutet
av år 1976 utgjordes inte mindre än 277 av nyetablerade arbetsställen.
Effekterna av lokaliseringspolitiken kunde avläsas i en väsentligt förbättrad
arbetsmarknadssituation i det allmänna stödområdet, inte minst
därför att antalet kvinnliga industrisysselsatta ökade markant. Under perioden
1970—1976 uppvisade skogslänen en positiv sysselsättningsutveckling.
Den förbättrade regionala balansen kom också till uttryck i att befolkningstalen
utvecklades positivt, framför allt under åren 1974-1976. Under
1960-talet förlorade skogslänen omkring 12000 personer per år genom
utflyttning. Under första hälften av 1970-talet blev det i stället en nettoinflyttning
på ca 2000 personer om året.
Framgångarna inom regionalpolitiken var resultatet av en fast ekonomisk
politik som skapade förutsättningar för ett expansivt näringsliv. I
mitten av 1970-talet var industriinvesteringarna dubbelt så stora som tio år
tidigare.
Under senare hälften av 1970-talet har situationen enligt utskottets bedömning
förändrats radikalt. Den ekonomiska tillväxten har avtagit och
industriproduktionen har stagnerat. Industriinvesteringarna har sjunkit
och industrisysselsättningen har minskat starkt.
Därmed har själva basen för en framgångsrik regionalpolitik ryckts
undan. ERU:s undersökningar visar att användningen av lokaliseringsstöd
— mätt i fasta priser — har minskat under andra hälften av 1970-talet.
AU 1981/82:23
191
Totalt sett kan, när det gäller tillverkningsindustrin, noteras en nedgång i
sysselsättningen i det s.k. allmänna stödområdet under senare hälften av
1970-talet. Enligt ERU beror detta bl. a. på att antalet flyttningsetableringar
blivit mindre och att storleken på genomförda etableringar med lokaliseringsstöd
har sjunkit drastiskt.
Därtill kommer att basindustrierna, som alltid har utgjort kärnan för
sysselsättningen i norra Sverige, har drabbats av genomgripande strukturförändringar.
Så har varit fallet med gruv-, stål- och skogsindustrin, där
antalet nedläggningar varit stort och minskningen av antalet arbetstillfällen
betydande. Konsekvensen har blivit att mycket av det som vunnits under
1970-talets första hälft nu återigen riskerar att gå förlorat. Flera skogslän
befinner sig i dag i en allvarlig kris.
Ett nytt och allvarligt inslag under den ekonomiska nedgångsperiod som
landet upplevt under de borgerliga regeringarna är att de industriella strukturproblemen
också med full kraft har drabbat södra och mellersta Sverige.
Varven, träindustrin och tekoindustrin är de främsta exemplen på
detta, men också delar av verkstadsindustrin har drabbats liksom byggnadsverksamheten,
som har en strategisk betydelse för viktiga delar av
komponentindustrin.
Genomförandet av en framgångsrik regionalpolitik kräver enligt utskottets
mening genomgripande åtgärder i hela den svenska ekonomin. Denna
har under de senaste åren förts in i ett läge med allvarliga balansrubbningar
i form av låg produktionstillväxt, hög inflation, låga industriinvesteringar,
strukturkriser och hög arbetslöshet, framför allt bland ungdomen. Dessa
obalanser måste hävas genom ett program för ekonomisk expansion och
ökad produktionskraft, baserad på ett fullt utnyttjande av våra arbetskraftstillgångar.
Grunden för denna utveckling skall läggas genom en näringspolitik
som syftar till en planmässig och målinriktad utveckling av den
svenska industrisektorn.
Industrin spelar enligt utskottets synsätt en strategisk roll i arbetet på att
långsiktigt restaurera ekonomin. Vi måste återskapa jämvikt i bytesbalansen,
vilket ställer krav på en kraftig ökning av industriproduktionen. En
sådan är inte möjlig utan en påtaglig ökning av industrins investeringar.
Genom investeringar och teknisk förnyelse kan dels befintliga produktionsenheter
hållas effektiva, dels nya enheter byggas upp. På detta sätt
skapas ånyo förutsättningar för en kraftfull regionalpolitik i de
sysselsättningssvaga delarna av landet. Vad utskottet här har anfört med
anledning av motion 2352 om förutsättningarna för regionalpolitiken bör
ges regeringen till känna. Motion 2289 avstyrks i motsvarande del.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande förutsättningarna för regionalpolitiken
att riksdagen
dels med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 1 i motsvarande
AU 1981/82:23
192
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels avslår proposition 1981/82:113 i motsvarande del samt motionerna
1981/82:2289 yrkande 2 i motsvarande del och 1981/
82: 2356 yrkande 1 i motsvarande del.
3. De framtida regionalpolitiska stödinsatsernas inriktning och omfattning
(mom. 4)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar ”De regionalpolitiska
problemens” och på s. 52 slutar ”sådant utredningsarbete” bort
ha följande lydelse:
När det gäller inriktningen av utredningsarbetet vill utskottet poängtera
att de selektiva åtgärderna måste spela en huvudroll även i den framtida
regionalpolitiken. Kravet på hög effektivitet i medelsanvändningen är som
socialdemokraterna anför i motion 2352 motiv för selektivt verkande åtgärder.
Utskottet kan inte förorda sådana generella stöd som lämnas till
arbetsgivare utan hänsyn till hur stödet används eller till vilken effekt det
har på sysselsättningen. Utskottet delar mot den anförda bakgrunden inte
uppfattningen i propositionen och motion 2289 om att en förskjutning mot
ett större inslag av generellt verkande medel är önskvärd. Arbetet i den
ovan föreslagna utredningen bör främst inriktas på utveckling av den
selektiva regionalpolitiska medelsarsenalen mot bakgrund av den svaga
effekten vid lågkonjunkturer och med hänsyn till förskjutningen i företagens
investeringar från byggnader och maskiner till produktutveckling,
marknadsföring m.m. I sammanhanget bör även transportstödets roll i
regionalpolitiken prövas.
Vad utskottet här har anfört om de framtida regionalpolitiska stödinsatsernas
inriktning med anledning av motion 2352 bör regeringen underrättas
om. Motionerna 2055, 2289, 1529 och 1983 i motsvarande delar avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande de framtida regionalpolitiska stödinsatsernas inriktning
och omfattning
att riksdagen
dels med anledning av motion 1981/82: 2352 yrkande 1 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört om tillkallande av en parlamentariskt sammansatt
utredning,
dels avslår proposition 1981/82:113 i motsvarande del samt motionerna
1981/82: 1983 i motsvarande del, 1981/82: 1529 i motsvarande
del, 1981/82: 2055 yrkande 1 samt 1981/82:2289 yrkandena
1, 2 i motsvarande del och 3.
AU 1981/82:23
193
4. Ett samlat anslag för beslut på regional nivå om regionalpolitiska åtgärder
(mom. 7)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar ”Socialdemokraterna
motsätter” och slutar "i motsvarande del” bort ha följande
lydelse:
Utskottet avstyrker regeringens förslag om ett samlat anslag för beslut
på regional nivå om regionalpolitiska åtgärder och ansluter sig till vad som
anförts på denna punkt i socialdemokraternas motion 2352. De olika anslagen
representerar skilda ändamål, och en sammanblandning kan - som
AMS framhåller i sitt yttrande — inte åstadkomma annat än en ökad
byråkratisering och komplicering av administrationen. Risken för konflikter
mellan olika intressen är påtaglig, samtidigt som riksdagens möjligheter
att bedöma anslagsbehovet för olika ändamål försämras. Den av
regeringen föreslagna konstruktionen innebär vidare att det sammanhållna
anslaget inte får överskridas, vilket kan medföra betydande olägenheter
om exempelvis ett behov av ytterligare lokaliseringsstöd skulle uppstå
t. ex. vid akuta sysselsättningskriser. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund
regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande ett samlat anslag för beslut på regional nivå om
regionalpolitiska stödåtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 53
avslår regeringens förslag i proposition 1981/82: 113.
5. Länsplaneringens inriktning m.m. (mom. 9)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 57 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och på s. 58 slutar ”motsvarande delar" bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i den socialdemokratiska partimotionen
2352 att regeringens förslag till hur den samlade regionalpolitiska planeringen
skall utformas är oklart. Samtidigt som den fullständiga länsplaneringen
tas bort förefaller det som om det kontinuerliga arbetet med det
mycket omfattande planeringsunderlaget behålls. Den årliga länsrapporten
blir länsplaneringens huvudinstrument och byggs ut. Avsikten synes därutöver
vara att kraftigt bygga ut aktiviteter som rör samordningen mellan den
regionalpolitiska planeringen och sektorsplaneringen. Förslaget torde mot
denna bakgrund innebära en utbyggnad av länsplaneringen.
Det finns anledning till tveksamhet inför en sådan utveckling. Utbyggnaden
av planeringen är - som socialdemokraterna framhåller - av mindre
13 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 23
AU 1981/82:23
194
intresse än att åtgärder kommer till stånd på grundval av kunskaper som
redan finns dokumenterade. Kunskap bör kunna vidmakthållas genom en
enkel aktualisering. Frågan om resultatet av en sådan aktualisering behöver
redovisas i en årlig rapport bör kunna avgöras av länsstyrelsen. Det
finns vidare en uppenbar risk för att länsplaneringen i dess utbyggda
skepnad kan bli ett allmänt samordningsinstrument. där sysselsättningsfrågorna
tonas ned. Mot bakgrund av de mycket stora sysselsättningsproblemen
i landet kan utskottet inte medverka till detta.
Regeringen antyder i propositionen att man på skilda sätt avser att
förstärka länsstyrelsens befogenheter när det gäller samordningen mellan
olika sektorer. Utskottet anser för sin del - i likhet med socialdemokraterna
- att den nuvarande arbetsfördelningen mellan sektorsmyndigheterna
och de för regionalpolitiken ansvariga organen i huvudsak är väl avvägd
och i stort sett bör bibehållas. Utskottet utesluter inte behovet av vissa
utökade befogenheter när det gäller långsiktiga beslut av regionalpolitisk
betydelse inom olika sektorer. Detta gäller dock endast ett begränsat antal
frågor. Utskottet motsätter sig däremot att länsstyrelserna skulle ges ett
samordningsansvar för löpande ärenden. En sådan ordning skulle innebära
en sådan förskjutning av ansvarsfördelningen mellan regionalpolitiken och
sektorspolitiken att en effektiv sektorspolitik äventyras. I och för sig kan
sektorsprogram av det slag som beskrivs i propositionen i vissa lägen
behövas. De kan emellertid innebära en utökning av planeringsarbetet på
länsnivån och en stor risk för ökad byråkratisering av umgänget mellan
länsmyndigheterna.
När det gäller den framtida länsplaneringens utformning poängteras i
propositionen vikten av kommunernas medverkan. Med förvåning konstaterar
utskottet att de fackliga organisationernas och näringslivsorganisationers
medverkan över huvud taget inte nämns i sammanhanget. Detta är i
synnerhet förvånande med tanke på det mycket omfattande engagemang
som de fackliga organisationerna visat i den hittillsvarande länsplaneringen.
Som socialdemokraterna framhåller måste dessa intressen medverka
aktivt även i en framtida regionalpolitisk planering.
Behovet av en regionalpolitisk planering som ger klara prioriteringar av
var och i vilken ordning problemen skall lösas är särskilt stort i dag efter
flera år av misslyckanden inom regionalpolitiken. Som socialdemokraterna
framhåller förutsätter detta att planeringen har anknytning till alla de
administrativa nivåer i samhället som har ett ansvar i regionalpolitiken —
central nivå, länsnivå och kommunal nivå. Denna planering — som främst
måste inriktas på sysselsättningsfrågorna - kan vara betydligt enklare och
mindre omfångsrik än regeringen nu förordar.
Det anförda talar enligt utskottets uppfattning för det socialdemokratiska
förslaget om att en utredning bör tillsättas. Utredningen bör lägga fram
förslag om en förenklad regionalpolitisk planering med huvudvikten lagd
vid sysselsättningsfrågorna och därmed näringslivets utveckling.
AU 1981/82:23
195
Med hänsyn till planeringsfrågornas centrala, politiska betydelse bör
utredningen vara parlamentariskt förankrad. Utskottet tillstyrker det socialdemokratiska
förslaget att resultatet av utredningsarbetet bör avvaktas
innan några förändringar av länsplaneringen vidtas.
Vad utskottet anfört i anslutning till den socialdemokratiska partimotionen
2352 i aktuell del bör regeringen underrättas om. Utskottets ställningstagande
innebär att övriga i sammanhanget upptagna motioner - 458,
2058, 2289, 2336 och 2356 - avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande länsplaneringens inriktning m.m.
att riksdagen med avslag dels på förslaget i proposition 1981/
82: 113, dels på motionerna 1981/82: 458 yrkande 4, 1981/82: 2058
i motsvarande del, 1981/82:2289 yrkande 8 i motsvarande del,
1981/82:2336 i motsvarande del samt 1981/82:2356 yrkande 3 i
motsvarande del samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkandena
4, 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Avskaffande av ortsplanen som styrinstrument (mom. 11)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att utskottets yttrande på s. 61 som böljar ”Utskottet tillstyrker”
och slutar ”Skövde kommun” bort ha följande lydelse:
Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen 2352 kan den
s.k. ortsplanen sägas vara det inslag i länsplaneringen som klarast ger
uttryck för vilka funktioner olika orter bör fullgöra. Regeringen föreslår nu
att ortsplanen skall upphöra som styrinstrument. Arbetet med ortsstrukturfrågorna
skall nu helt föras ned på den regionala och lokala nivån efter
de prioriteringar som man där bedömer som angelägna.
Utskottet delar den socialdemokratiska bedömningen att det inte minst
är ett viktigt samhällsintresse att planeringen på såväl riks- som regional
nivå utgår från en politiskt fastlagd uppfattning om hur den regionala
strukturen bör utvecklas. 1 synnerhet gäller detta de något större och
robusta arbetsmarknader som är en förutsättning för att den negativa
utvecklingen i vissa landsdelar skall kunna balanseras och utflyttning
därigenom motverkas. Inte minst i detta avseende har ortsplanen varit ett
viktigt instrument. Utskottet kan bl. a. mot denna bakgrund inte godta att
ortsplanen avskaffas utan att detta föregås av en noggrann analys av dess
funktioner och roll som regionalpolitisk! styrmedel. Utskottet tillstyrker
det socialdemokratiska förslaget att en sådan granskning bör ske inom den
av utskottet tidigare begärda parlamentariska utredningen om länsplaneringen.
AU 1981/82:23
196
Regeringen bör underrättas om utskottets ställningstagande på denna
punkt i anslutning till den socialdemokratiska partimotionen 2352. Däremot
kan utskottet inte ställa sig bakom yrkandet i motion 458 om ändring i
ortsplanen för Skaraborgs län.
dels att utskottets yttrande under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande avskaffande av ortsplanen som styrinstrument
att riksdagen med avslag dels på förslaget i proposition 1981/
82:113, dels på motion 1981/82:458 yrkande 2 samt med bifall till
motion 1981/82:2352 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
7. Planeringstal för länen för år 1990 (mom. 12)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att utskottets yttrande som på s. 64 börjar ”Utskottet tillstyrker”
och slutar ”det anförda” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis instämma i den socialdemokratiska uppfattningen
att de olika regionalpolitiska åtgärdernas direkta effekter på befolkningsutvecklingen
blir allt mera osäkra samt att befolkningstal som mål för
regionalpolitiken därför blir schematiska och inte längre särskilt ändamålsenliga.
Höga befolkningstal är dessutom ett dåligt mått på resultatet av regionalpolitiken
om sådana tal - som ofta är fallet - förenas med ökad arbetslöshet,
ökad förtidspensionering och andra former av undersysselsättning.
Mot denna bakgrund bör planeringstalens roll som styrinstrument i regionalpolitiken
kunna minskas. Även behovet av att stämma av planeringsunderlaget
i ett detaljerat siffermaterial minskar därmed. Riksdagens ställningstagande
i sammanhanget bör därför - som socialdemokraterna framhåller
— kunna begränsas till de principer som skall vara vägledande för
planeringen. Det bör påpekas att detta synsätt inte är ett uttryck för en
lägre ambition för den regionala utvecklingen än vad regeringen har.
Utskottet tillstyrker de allmänna mål för den regionala utvecklingen som
ligger bakom regeringens förslag till planeringstal och som innebär att
länsstyrelsernas prognoser i allmänhet skall läggas till grund för planeringen.
I två län — Norrbottens och Stockholms län - är den avvikelse som
föreslås i förhållande till prognoserna av egentlig regionalpolitisk betydelse.
I Norrbottens län skall planeringen enligt propositionen inriktas mot
oförändrad folkmängd. Detta förslag tillstyrks av utskottet. 1 fråga om
Stockholms län förordas i propositionen ett lägre tal än det lägsta tal
länsstyrelsen angivit. I likhet med socialdemokraterna föreslår utskottet
att planeringen i länet inriktas på det lägre av länsstyrelsens planeringstal
dvs. 1 580000. Utskottets förslag innebär förutsättningar för en balanserad
och realistisk utveckling för länet.
AU 1981/82: 23
197
Riksdagen bör lämna regeringens förslag i övrigt om planeringstalen
utan åtgärd. Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen bör det
med beaktande av dessa riktlinjer ankomma på regeringen att besluta om
befolkningstal för länen och därvid successivt göra de anpassningar som
kan behövas. Vad utskottet anfört i anslutning till den socialdemokratiska
partimotionen 2352 i aktuell del bör regeringen underrättas om.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande planeringstal för länen för år 1990
att riksdagen
a) med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 3 samt med anledning
av regeringens förslag i proposition 1981/82: 113 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b) avslår motion 1981/82:458 yrkande 3,
8. Industripolitikens roll i regionalpolitiken (mom. 13- 15)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar ”Arbetsmarknadsutskottet
har” och på s. 67 slutar ”behandlade delarna”
bort ha följande lydelse:
Arbetsmarknadsutskottet har redan i anslutning till sina uttalanden om
förutsättningarna för regionalpolitiken understrukit den stora roll industriutvecklingen
har för regionalpolitiken.
En grundläggande förutsättning för att åstadkomma full sysselsättning
och regional balans är att landet kommer ur det svaghetstillstånd som
svensk industri har befunnit sig i under senare år. För att åstadkomma en
vändning krävs enligt utskottets uppfattning att ett brett handlingsprogram
sätts in med åtgärder på många av politikens områden. Det bör gälla -förutom det industripolitiska området - inom bostadsbyggandet, på energi-
och trafikområdet och inom den tekniska forskningens område. Insatser
inom dessa områden ger en kraftig stimulans till den svenska industrin.
Utskottet stöder den socialdemokratiska uppfattningen att industripolitiken
har en dubbel uppgift. Den skall å ena sidan stimulera till ett effektivt
utnyttjande av resurserna samt till utveckling av ny konkurrenskraftig
industriproduktion. Den skall å andra sidan säkerställa att den nödvändiga
omvandlingsprocessen genomförs i former som är godtagbara från sociala
och regionala synpunkter. Detta kräver en industripolitisk planering som
är flexibel och som ger handlingsberedskap för beslut som uppfyller både
ekonomiska och sociala krav. Det är mot denna bakgrund som man skall se
förslaget i motion 2352 om inrättandet av en beredningsgrupp vid länsstyrelsen
för samråd mellan näringsliv och samhälle. Erfarenheten visar att
det på länsplanet finns ett stort behov av planering och framförhållning för
att i tid kunna möta och påverka strukturella förändringar i näringslivet
AU 1981/82:23
198
och för att främja en industriell förnyelse. I dag saknas ett organ för
fortlöpande samverkan mellan näringsliv och samhälle. Utskottet föreslår
därför att till länsstyrelsen i varje län knyts en industripolitisk beredningsgrupp
bestående av representanter för länsstyrelsen, landstinget, länsarbetsnämnden,
utvecklingsfonden, fackliga organisationer och näringslivet.
En sådan beredningsgrupp kan också få viktiga uppgifter inom länsplaneringen.
Vad utskottet har anfört bör regeringen underrättas om.
Ett viktigt inslag i en aktivering av industripolitiken är att främja industriell
förnyelse. Det är som framhålls i motion 2352 nödvändigt att det
regionalpolitiska stödet också inriktas härpå i synnerhet om investeringarna
i industrins byggnader och maskiner skulle komma att även fortsättningsvis
ligga kvar på dagens låga nivå. Som utskottet tidigare anfört finns
tecken på att det sedan en tid tillbaka pågår en förskjutning från sådana
investeringar till s. k. mjuka investeringar i forskning, utveckling och
marknadsföring.
Enligt vår mening måste denna utveckling också sätta sin prägel på den
fortsatta regionalpolitikens utformning. Utskottet har också föreslagit att
denna fråga tas upp av den utredning om den framtida regionalpolitiken
som utskottet har förordat tidigare i betänkandet. De regionalpolitiska
stödformerna har redan i viss utsträckning anpassats härtill genom att
lokaliseringslån kan utgå för att täcka kostnader för marknadsföring, produktutveckling,
patent m. m. Det är emellertid inte tillräckligt.
Utskottet kan här ånyo konstatera att nuvarande statliga fou-insatser
inom industriföretag är mycket ogynnsamt fördelade sett ur regionalpolitisk
synvinkel. Mer än 60% av STU:s stöd till teknisk utveckling går till
storstadsregionerna.
Utskottet förordar därför att systematiska försök görs att kombinera
stöd från STU och industrifonden med regionalpolitisk! stöd. Företag inom
stödområdena som får stöd från dessa institutioner borde i enlighet med
förslag i motion 2352 kunna få tilläggsstöd i form av offertstöd med t. ex.
10, 15 resp. 25% av stödunderlaget utöver de 50% som t. ex. STU kan ge.
Ett motsvarande stöd bör kunna ges till företag utanför stödområdena om
ett avtal träffas med företag i stödområdena och en del av framtida produktion
också förläggs dit.
Ett sådant offertstöd till teknisk utveckling bör också kunna användas
för att stimulera till en bättre beredskap för alternativ produktion i orter
inom stödområdena som domineras av basindustrier.
Enligt utskottets mening är det också viktigt att ett regionalpolitisk!
synsätt får sätta sin prägel på det utvecklingsarbete som nu pågår på skilda
områden för att stimulera till nya tekniska lösningar som i slutskedet kan
leda till ny tillverkning och i vissa fall nyetableringar. Det är viktigt att
redan under utvecklingsarbetets gång påverka skeendet så att ett antal
kommande nyetableringar kan förläggas till stödområdena.
Våren 1979 beslöt riksdagen på socialdemokratiskt initiativ att inrätta
Ali 1981/82:23
199
samhällsägda utvecklingsbolag inom områdena energi, miljövård och
transportsystem. I årets budgetproposition meddelas att dessa bolag —
Svensk Energiteknik Utveckling AB, Svensk Transportsystem Utveckling
AB och Svensk Miljöteknik Utveckling AB — nu har påbörjat sin verksamhet.
Verksamheten kommer att inriktas på teknikupphandling för att främja
produktion med internationell konkurrenskraft. Det bör ankomma på
regeringen att tillse att dessa bolag i sitt fortsatta arbete beaktar regionalpolitiska
synpunkter. Detta bör också gälla industrifonden som lämnar
stöd till strategiskt viktiga projekt inom svensk industri. Vad utskottet här
har anfört om att de samhällsägda utvecklingsbolagen och industrifonden
skall beakta regionalpolitiska synpunkter i sin verksamhet bör ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 13-15 bort ha följande lydelse:
13. beträffande beredningsgrupp för samråd mellan näringsliv och
samhälle
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. beträffande offertstöd till teknisk utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. beträffande beaktande av regionalpolitiska synpunkter i de samhällsägda
utvecklingsbolagens och industrifondens verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Jordbruks- och skogsbrukspolitiken (— motiveringen)
De socialdemokratiska reservanterna anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 68 böljar ”Utskottet delar”
och slutar ”motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av att mera konkreta förslag saknas i propositionen beträffande
jordbruks-, skogsbruks- och fiskepolitikens medverkan i regionalpolitiken
begränsar sig utskottet i sin kommentar i övrigt till de aktuella
motionsyrkandena.
10. Projektreserv inom energiområdet (mom. 19)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 70 som börjar "Utskottet
noterar” och slutar "inte vidtas” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att även energiinvesteringarna
kan utnyttjas som ett medel att öka sysselsättningen i
Kartong: S. 201, 21. raderna 2 och 3 Står: yrkande 1 i motsvarande del Rättat till:
yrkande 63
AU 1981/82:23
200
svaga konjunkturer. Ansvariga myndigheter, främst vattenfallsverket, bör
därför få regeringens uppdrag att i samverkan med kommunerna sammanställa
en s. k. projektreserv inom energiområdet. Detta skulle enligt utskottet
utgöra ett värdefullt stöd i det regionalpolitiska arbetet. Ett flertal
projekt som rör bl. a. produktion och distribution av inhemska bränslen
bör kunna sökas i glesbygderna. Vad utskottet anfört bör regeringen ges
till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande projektreserv inom energiområdet
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
11. Borttagande av elenergiskatten i stödområde A (mom. 20)
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 70 som börjar "Arbetsmarknadsutskottet”
och slutar "stödområde A" bort ha följande lydelse:
Arbetsmarknadsutskottet finnér starka skäl för att tillstyrka förslaget i
motion 2289 om borttagande av elenergiskatten i stödområde A. En sådan
åtgärd skulle vara ett verksamt komplement till övriga generella medel, i
form av transportstöd och sänkt löneskatt, som utskottet tidigare behandlat.
Ett borttagande av elenergiskatten skulle få i stort sett samma effekter
som nyss nämnda medel, nämligen motverka kostnadsnackdelar till följd
av högre uppvärmningskostnader samt ge stimulans till en avgränsad region
utan de risker för konkurrenssnedvridning som följer med de selektiva
stödmedlen. Dessa medel är också enkelt att administrera. Det inkomstbortfall
för staten som initialt uppkommer kan på sikt leda till ökade
intäkter genom de stimulanseffekter som erhålls. Regeringen bör snarast
förelägga riksdagen förslag till utformning av en sådan skattereduktion.
Det anförda bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande borttagande av elenergiskatten i stödområde A
att riksdagen med bifall till motion 1981/82: 2289 yrkande 12 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Trafikplanering på regional nivå (mom. 21)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som börjar "Arbetsmarknadsutskottet
har” och slutar "ytterligare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Arbetsmarknadsutskottet har i det föregående påpekat att regionalpoliti -
AU 1981/82:23
201
ken måste omfatta alla viktigare samhällssektorer och därmed även trafikpolitiken.
År 1979 beslutade riksdagen om en ny trafikpolitik. Målet för den nya
trafikpolitiken är att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika
delar en tillfredsställande trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska
kostnader. I det samhällsekonomiska synsättet ligger att trafikpolitiken
skall bidra till att uppfylla mål inom andra samhällssektorer, såsom
närings-, sysselsättnings-, regional- och energipolitiken.
En förutsättning för genomförandet av en sådan trafikpolitik är en trafikplanering
som kan samverka med regionalpolitiken. Enligt utskottets mening
råder stor oklarhet om hur trafikplaneringen enligt regeringens mening
skall bedrivas. Utskottet vill därför erinra om att riksdagen vid beslutet
år 1979 underströk behovet av trafikplanering på skilda nivåer i samhället.
Det besvärliga finansiella läge som landet försatts i medför att behovet
av samordning mellan trafikgrenarna har blivit än mer uttalat, att dubbelinvesteringar
än mer måste undvikas och att varje trafikgrens fördelar därför
måste utnyttjas på bästa sätt. En fortsatt trafikplanering på länsnivå, gärna
med den gamla beteckningen regional trafikplanering, förordas för att
åstadkomma denna samordning. Utskottet vill också framhålla behovet av
att en långsiktig investeringsplanering hos fler trafikverk än vägverket
kommer till stånd. Vad utskottet här anfört bör regeringen underrättas om.
Motion 1027 om planeringen inom persontrafikens område avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande trafikplanering på regional nivå
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 63 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
13. Transportstödets storlek (mom. 24)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 73 som börjar ”1 fråga om”
och slutar "aktuella delar avstyrks” bort ha följande lydelse:
I fråga om Transportstödets storlek m.m. stöder utskottet förslaget i den
socialdemokratiska motionen 2352, vilket innebär att följande stöd förordas.
|
AU 1981/82:23 |
202 |
|
Fraktbidrag i procent |
|
|
Region |
Transportavstånd |
|
Inlandskommuner i Norrbotten |
35 50 |
|
Norrbottens, Västerbottens och |
35 |
|
Västernorrlands län |
25 |
|
De delar av Värmlands. Kop-
parbergs och Gävleborgs län |
15 |
Med detta förslag till ändringar i transportstödet tillgodoses även motion
2341. Även motion 2358 torde i huvudsak vara tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 24. bort ha följande lydelse:
24. beträffande transportstödets storlek
att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:2341 i motsvarande
del och 1981/82:2352 yrkande 57 samt med avslag på
motion 1981/82:2358 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
14. Kostnaderna för ändring i transportstödet (mom. 26 - motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 13
De socialdemokratiska reservanterna anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar ”Utskottet beräknar”
och slutar "helt år” bort ha följande lydelse:
Utskottet beräknar kostnaderna för ändringarna i transportstödet till ca
30 milj. kr. för helt budgetår.
15. Omlokalisering av statlig verksamhet (mom. 27)
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 76 som börjar ”Utskottet
konstaterar" och slutar "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
När det gäller frågan om omlokalisering av statlig verksamhet har utskottet
tidigare gjort klarläggande uttalanden. 1 enlighet därmed är det
knappast lämpligt att initiera en ny stor lokaliseringsomgång. Däremot bör
det kunna prövas om nytillkommen verksamhet i sin helhet kan lokaliseras
utanför storstadsregionerna. En förutsättning måste dock vara att kravet
på rationell verksamhet kan upprätthållas. På samma villkor bör en delege
-
AU 1981/82:23
203
ring av beslutsfunktioner och decentralisering av arbetsuppgifter från central
till regional eller lokal nivå kunna ske. Sådana åtgärder bör kunna
skapa goda förutsättningar för en förstärkning och differentiering av vissa
regionala arbetsmarknader ute i landet. Det bör som tidigare betonas att
flyttningarna inte får leda till kostnads- och effektivitetsförluster som inte
uppvägs av klara samhällsekonomiska vinster.
Något nytt uttalande från utskottets sida med anledning av vad som
anförts ovan är inte erforderligt. Detta ställningstagande innebär att utskottet
ställer sig bakom motion 2289 i här aktuell del. Även motion 2335
har i sina huvuddrag tillgodosetts.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande omlokalisering av statlig verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 2289 yrkande 11 samt med
avslag på motion 1981/82:2335 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
16. Differentierade arbetsgivaravgifter som medel i regionalpolitiken m. m.
(mom. 34)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 81 som börjar med ”1 valet
mellan” och på s. 82 slutar ”från riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
I valet mellan dessa metoder förordar utskottet återbäring av arbetsgivaravgiften
i enlighet med det socialdemokratiska förslaget i motion 2352.
Det främsta skälet härtill är att det har klara sysselsättningsfrämjande
fördelar framför propositionens förslag genom att stödet i första hand
inriktas mot företag som upprätthåller resp. ökar antalet anställda. Personalinskränkningar
blir genom återbäringssystemet mindre ”lönsamma”
samtidigt som nyrekrytering kraftigt förbilligas.
För systemet gäller vidare att återbäring endast utgår som andel av
faktiskt inbetalade avgifter. Detta torde medverka till en ökad benägenhet
att i tid betala in avgifterna. Genom systemets konstruktion slår dessutom
framtida eventuella höjningar av arbetsgivaravgiften igenom fullt ut i form
av ökade kostnader först tre år efter det första året med förhöjt uttag. Detta
blir en extra konkurrensfördel för de områden som omfattas av återbäringen.
När det gäller valet av område inom vilket återbäringen skall ske,
storleken på återbäringen samt verksamheter som skall omfattas av återbäring
stöder utskottet förslagen i motion 2352. Det innebär att återbäringen
skall gälla gruvor och tillverkningsindustri i hela Norrbottens län samt utgå
med ett belopp som motsvarar den del av de inbetalda avgifterna för år
1982 som överstiger 60% av de genomsnittliga årliga avgiftsinbetalningarna
under åren 1979, 1980 och 1981.
Återbäringen kan antingen knytas till nuvarande system för uppbörd och
AU 1981/82:23
204
redovisning av arbetsgivaravgifter eller hanteras på samma sätt som olika
stödformer inom arbetsmarknadspolitiken resp. regionalpolitiken. Den
hanteringsform bör väljas som bäst fyller kraven på avgränsning och
kontroll. Den slutliga formen för att administrera systemet bör enligt
utskottets mening fastställas först sedan regeringen låtit företa de kompletterande
undersökningar som krävs. Dessa bör göras skyndsamt varefter
regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen. Vad utskottet här har
anfört bör regeringen underrättas om.
Ställningstagandet innebär att utskottet avstyrker propositionens förslag
om nedsättning av arbetsgivaravgiften i Kiruna, Gällivare, Jokkmokks och
Pajala kommuner. Förslagen till Lag om nedsättning av socialavgifter och
Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter avstyrks därmed
också. Vidare avstyrks moderata samlingspartiets förslag i motion 2289 om
avgiftsnedsättning utöver regeringens förslag i övriga delar av stödområde
A med 5 procentenheter samt i stödområde B med 3 procentenheter.
Likaså avstyrks motionerna 1575, 2057 och 2129 i här aktuella delar.
Motion 2355 i vilken yrkas avslag på förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter
är delvis tillgodosedd genom det förslag utskottet här förordar.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande differentierade arbetsgivaravgifter som medel i regionalpolitiken
m. m.
att riksdagen
dels med bifall till motionerna 1981/82:2352 yrkande 16 i motsvarande
del och 1981/82: 2355 yrkande 7 avslår regeringens förslag i
proposition 1981/82:113 samt motionerna 1981/82:1575, 1981/
82: 2057, 1981/82: 2129 och 1981/82: 2289 yrkande 7 i motsvarande
del,
dels med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
17. Lag om nedsättning av socialavgifter m. m. (mom. 35—37)
Under förutsättning av bifall till reservation 16
De socialdemokratiska reservanterna anser att utskottets hemställan
under 35-37 bort ha följande lydelse:
35. beträffande regioner som skall omfattas av sänkning av arbetsgivaravgiften
m.m.
att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1981/82:113
samt motion 1981/82: 2289 yrkande 7 i motsvarande del,
36. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 i motsvarande
del avslår det i proposition 1981/82: 113 framlagda förslaget till
Lag om nedsättning av socialavgifter,
37. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 i motsvarande
del avslår det i proposition 1981/82: 113 framlagda förslaget till
Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.
AU 1981/82:23
205
18. Regioner som skall omfattas av sänkning av arbetsgivaravgiften (mom.
35)
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 82 som börjar ”Moderata
samplingspartiets” och slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare uttalat sig för en inriktning med mer generellt
verkande medel inom regionalpolitiken. En sådan politik ligger väl i linje
med de krav och önskemål om att stärka marknadsekonomin och arbetsmarknadens
funktionssätt som framförts i skilda moderata motioner.
Differentierade arbetsgivaravgifter som ett generellt verkande regionalpolitisk
medel skapar också, enligt utskottet, de bästa förutsättningarna
för ett verkligt decentraliserat beslutsfattande inom regionalpolitiken, dvs.
ute i de enskilda företagen som direkt kan överblicka innebörden av sänkta
avgifter och därefter fatta erforderliga beslut inför framtiden.
Mot denna bakgrund finner därför utskottet det angeläget och väl motiverat
att arbetsgivaravgiften sänks utöver i ovan föreslagna kommuner i
enlighet med moderata samlingspartiets förslag i motion 2289 med 5 procentenheter
i övriga kommuner i stödområde A - utskottet återkommer
senare till avgränsningen av stödområdena - och med 3 procentenheter i
kommuner i stödområde B. Härigenom införs ett generellt verkande medel
i stödområdet. Som en följd härav bör det selektiva regionalpolitiska
stödet som bygger på centrala beslut av AMS och regeringen kunna minskas.
Den av utskottet förordade decentraliseringen av handläggningen av
den regionalpolitiska medelsarsenalen fullföljs härmed.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande regioner som skall omfattas av sänkning av arbetsgivaravgiften
att
riksdagen med bifall till motion 1981/82:2289 yrkande 7 i
motsvarande del avslår regeringens förslag i proposition 1981/
82:113.
19. Lag om nedsättning av socialavgifter (mom. 36)
Under förutsättning av bifall till reservation 18 av Sten Svensson, Anders
Högmark och Görel Bohlin (alla m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 82 som börjar ”Vad här” och
slutar ”i propositionen” bort ha följande lydelse:
Vad här anförts innebär att utskottet godtar det förslag till Lag om
nedsättning av socialavgifter som läggs fram i moderata samlingspartiets
motion 2289.
AU 1981/82:23
206
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. att riksdagen antar förslaget till Lag om nedsättning av socialavgifter
med följande som Reservanternas förslag betecknad lydelse:
-
Propositionens förslag
1 Förslag till
Lag om nedsättning av socialavgifter
Härigenom föreskrivs följande
Den procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter
och egenavgifter
sammanlagt utgår enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter skall
enligt denna lag sättas ned med tio
procentenheter. Nedsättningen
skall i första hand avse folkpensionsavgiften
och därefter barnomsorgsavgiften.
För en arbetsgivare, som bedriver
verksamhet med fast driftställe
i området Kiruna, Gällivare, Jokkmokk
och Pajala kommuner, skall
avgifterna sättas ned i den mån de
avser arbete som utförs i området. I
fråga om förfarandet för nedsättningen
gäller bestämmelserna i lagen
(1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen (1981:691)
om socialavgifter.
Bestämmelsen om nedsättning
gäller inte arbetsgivare som är kommun,
allmän försäkringskassa eller
statlig myndighet med undantag av
statens affärsdrivande verk.
Reservanternas förslag
1 Förslag till
Lag om nedsättning av socialavgifter
Härigenom föreskrivs följande
§
Den procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter
och egenavgifter
sammanlagt utgår enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter skall
enligt denna lag sättas ned med tio
procentenheter i området Kiruna,
Gällivare, Jokkmokk och Pajala
kommuner, med fem procentenheter
i området Arjeplog, Övertorneå,
Överkalix, Haparanda, Kalix, Sorsele,
Stomman, Vilhelmina, Dorotea,
Åsele, Strömsund, Berg, Ragunda
och Bräcke kommuner samt
med tre procentenheter i området
Älvsbyn, Arvidsjaur, Norsjö, Vindeln,
Lycksele, Bjurholm, Sollefteå,
Ånge, Åre, Härjedalen, Ljusdal,
Älvdalen, Malung, Vansbro,
Torsby och Gotland kommuner.
Nedsättningen skall i första hand
avse folkpensionsavgiften och därefter
barnomsorgsavgiften.
§
För en arbetsgivare, som bedriver
verksamhet med fast driftställe
i område» som avses i I §, skall avgifterna
sättas ned i den mån de
avser arbete som utförs i området. I
fråga om förfarandet för nedsättningen
gäller bestämmelserna i lagen
(1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen (1981:691)
om socialavgifter.
Bestämmelsen om nedsättning
gäller inte arbetsgivare som är kommun,
allmän försäkringskassa eller
statlig myndighet med undantag av
statens affärsdrivande verk.
AU 1981/82:23
207
3 §
För en försäkrad, som avses i 1 kap. 2§ lagen (1981:691) om socialavgifter,
skall avgifterna sättas ned om han för året före det taxeringsår
avgifterna debiteras är mantalsskriven i det område som anges i 2 §. I fråga
om förfarandet för nedsättningen gäller bestämmelserna i uppbördslagen
(1953:272).
4 §
Ett belopp motsvarandet det som arbetsgivaravgifterna eller egenavgifterna
sätts ned med skall påföras staten och uppbäras i samma ordning som
avgifterna i övrigt.
Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången i fråga om arbetsgivaravgifter som avser utgiftsåret 1983 och
i fråga om egenavgifter som beräknas med ledning av 1984 års taxering.
20. Uppföljning av de differentierade arbetsgivaravgifterna (mom. 38 —
motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 16
De socialdemokratiska reservanterna anser att den del av utskottets
yttrande som börjar på s. 82 ”Den i propositionen” och slutar ”riksdagens
sida” bort ha följande lydelse:
Förslaget i motion 2290 om uppföljning av de differentierade arbetsgivaravgifterna
torde, sedan utskottet förordat återbäring av dessa avgifter,
sakna aktualitet och bör därför avslås.
21. Principer för stödområdesindelningen (mom. 39)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar ”Socialdemokraternas
förslag” och på s. 85 slutar ”utanför stödområdet” bort ha
följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen med tre stödområden benämna
A, B och C, där det köpta stödet kan lämnas i område A. Beträffande
det socialdemokratiska förslaget i motion 2352 om ett ytterligare stödområde,
benämnt D, vill utskottet anföra följande. Erfarenheterna av snart
20 års regionalpolitik är att en framgångsrik stödpolitik förutsätter att även
de mest utvecklingsbara regionerna i län med sysselsättningsproblem måste
innefattas i stödområdena. Den stabilisering av utvecklingen i skogslänen
som skedde i början av 1970-talet berodde enligt utskottets mening
inte minst på den positiva utveckling regionalpolitiken då gav de större
centralorterna i dessa län. Genom underleveranser från företag i de större
orternas omland och genom arbetskraftspendling sprider sig resultatet av
AU 1981/82:23
208
regionalpolitiska insatser i dessa orter till betydande delar av länen i fråga.
Den revitalisering av regionalpolitiken som enligt vad utskottet har föreslagit
skall ske måste även bygga på utvecklingsmöjligheterna i skogslänens
större orter och deras omland. Dessa regioner har i propositionen föreslagits
hamna utanför stödområdet. Utskottet tillstyrker därmed förslaget i
den socialdemokratiska partimotionen om att införa ett nytt stödområde
D. Området omfattar de kommuner i skogslänen som nu ligger i stödområde
och som i propositionen föreslås hamna utanför stödområdet. Övriga
här aktuella motionsyrkanden avstyrks. Utskottet återkommer senare i
betänkandet till frågan om möjligheter till stöd utanför stödområde.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:
39. beträffande principerna för stödområdesindelningen
att riksdagen dels med bifall till motion 1981/82: 2352 yrkande 18
samt med anledning av proposition 1981/82:113 i motsvarande
del, dels med avslag på motionerna 1981/82:2055 yrkande 2,
1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del och 1981/82:2356
yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört.
22. Delning av kommuner vid inplacering i stödområde (mom. 40)
Sten Svensson, Görel Bohlin och Anders Högmark (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 85 som börjar ”När det” och
slutar ”ytterligare åtgärd” bort ha följande lydelse:
När det gäller frågan om delning av kommuner vid inplacering i stödområde
har utskottet tidigare i flera sammanhang gjort den bedömningen att
det liksom hittills bör ankomma på de regionala och lokala organen att
bedöma hur det regionalpolitiska stödet bör fördelas inom kommunerna.
Det är enligt utskottets uppfattning på den nivån man besitter den erforderliga
kunskapen om de aktuella behoven inom kommunerna. Det anförda
innebär att propositionens förslag om delning av kommuner i stödområdeshänseende
avstyrks av utskottet. Av utskottets ställningstagande följer
även att motion 205 - i vilken förordas att kommun delas - avstyrks.
Med hänvisning till vad utskottet anfört i anslutning till partimotion 2289
från moderata samlingspartiet bör propositionens förslag på denna punkt
avslås av riksdagen.
dels aU utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande delning av kommuner vid inplacering i stödområde
att riksdagen med avslag på förslaget i proposition 1981/82: 113,
och på motion 1981/82:205 yrkande 1 samt bifall till motion 1981/
82:2289 yrkande 6 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
AU 1981/82:23
209
23. Utvärdering vid delning av kommun på två stödområden (mom. 41 —
motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 22
Sten Svensson, Görel Bohlin och Anders Högmark (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande på s. 85 som börjar ”1 motion” och
slutar ” utskottet motionen” bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till utskottets principiella inställning att kommuner i
stödområdeshänseende inte bör delas avstyrks yrkandet i motion 2339 av
Margareta Winberg (s) och Nils-Olof Gustafsson (s) att effekterna av en
delning i detta avseende skall utvärderas. Motionen bör därför avslås.
24. Lokaliseringsbidragets storlek och utformning inom stödområdena A—
C (mom. 43)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 86 som börjar ”Utskottet
godtar” och slutar ”högre subventionsnivå” bort ha följande lydelse:
Utskottet godtar propositionens förslag att samma maximistöd i fortsättningen
skall kunna ges till investeringar i såväl byggnader som maskiner.
Detta innebär en administrativ förenkling och ger ökade möjligheter att
stödja maskininvesteringar. Det senare är viktigt mot bakgrund av den
ökade roll sådana investeringar nu spelar vid utvecklingen av företagen.
Utskottet stöder emellertid uppfattningen i socialdemokraternas partimotion
att de i propositionen föreslagna procentsatserna för stödet inom
stödområde A—C är för låga. Problemen i de mest utsatta regionerna är så
stora att ett högre maximistöd i många fall kan vara motiverat. Utskottet
tillstyrker propositionens förslag i fråga om lokaliseringsbidragets utformning
men biträder den socialdemokratiska motionen i fråga om bidragets
storlek i stödområdena A—C. Samtidigt avstyrks vpk-motionen i motsvarande
del.
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse.
43. beträffande lokaliseringsbidragets storlek och utformning inom
stödområdena A-C
att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande
del samt motionerna 1981/82:1573 yrkande 1 och 1981/
82:2356 yrkande 3 i motsvarande del samt med bifall till motion
1981/82:2352 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
14 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 23
AU 1981/82:23
210
25. Lokaliseringsbidrag inom ett stödområde D (mom. 44)
Under förutsättning av bifall till reservation 21
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 87 som bötjar ”Utskottet
har” och slutar ”också avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare godtagit det socialdemokratiska förslaget om inrättandet
av ett stödområde D. Utskottet godtar även socialdemokraternas
förslag till storlek på stödinsatserna i stödområde D.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande lokaliseringsbidragets storlek inom stödområde D
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 28, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
26. Lokaliseringsbidrag utanför stödområdena m. m. (mom. 45-47)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88 böljar ”Vad först”
och på s. 89 slutar ”förordats ovan” bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker propositionens förslag angående användningen av
lokaliseringsbidraget utanför stödområdet. Det är visserligen angeläget att
stöd till industriell förnyelse kan lämnas i samband med svåra strukturproblem
i utsatta lokala arbetsmarknader även utanför stödområdet. Sådant
stöd bör dock - som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen
- utgå efter en noggrann prövning av behoven i det enskilda fallet
och utformas på ett sådant sätt att det kan ge maximal effekt. För att
underlätta företagens investeringsplanering bör regeringen kunna peka ut
kommuner i vilka regionalpolitisk! stöd under en begränsad tid bör kunna
komma i fråga. Det är viktigt att samhället vid strukturkriser under en
övergångstid kan ge ett kraftfullt och för den aktuella situationen anpassat
stöd. Att sätta upp regler om särskilda procentsatser o.d. för stödet
förefaller olämpligt. Utskottet förordar därför att regeringen beslutar i fall
om regionalpolitisk! stöd utanför stödområdena. Det sagda innebär att
motion 2350 i motsvarande del avstyrks.
Som komplement till dessa insatser utanför stödområdena bör ett industripolitiskt
omställningsstöd införas med den utformning som föreslås i
den socialdemokratiska motionen 2352. Regeringen bör skyndsamt utreda
den närmare utformningen av ett sådant stöd och därefter återkomma till
riksdagen med förslag.
Utskottet avstyrker förslaget i propositionen om att länsstyrelserna skall
fa lämna särskilt investeringsbidrag till vissa projekt utanför stödområdena.
En sådan ordning skulle innebära att hela landet görs till stödområde
och därmed minskas den prioritering av skogslänen som utskottet menar är
AU 1981/82:23
211
en förutsättning för att regional balans skall kunna återskapas i skogslänen.
Vad utskottet här har anfört om industripolitiskt omställningsstöd bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 45-47 bort ha följande lydelse:
45. beträffande lokaliseringsbidrag utanför stödområdena
att riksdagen med avslag på förslaget i proposition 1981/82: 113
och på motion 1981/82:2350 yrkande 2, samt med bifall till motion
1981/82:2352 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
46. beträffande investeringsbidrag utanför stödområdena
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 20
avslår förslaget i proposition 1981/82:113,
47. beträffande industripolitiskt omställningsstöd
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 21 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
27. Återinförande av räntebefrielse på lokaliseringslån m. m. (mom. 48)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 90 böijar ”Utskottet
godtar” och slutar ”del avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet godtar med vissa kompletteringar de ändringar i fråga om
lokaliseringslånen som föreslås i propositionen. Beträffande räntebefrielse
på lokaliseringslån tillstyrker utskottet det socialdemokratiska förslaget att
stödformen återinförs. Tidigare erfarenheter har visat att detta är en effektiv
form av initialstöd till en låg kostnad. Vid nuvarande höga ränteläge
borde ett sådant stöd vara attraktivt särskilt vid stora projekt. Vad utskottet
anfört i denna del bör regeringen underrättas om.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. börjar med ”Eftersom
utskottet” och slutar med ”stödområde D” bort ha följande lydelse:
Eftersom utskottet tidigare tillstyrkt införandet av ett stödområde D
tillstyrks även det socialdemokratiska förslaget om lokaliseringslån till
omsättningstillgångar i stödområde D.
dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:
48. beträffande återinförande av räntebefrielse på lokaliseringslån
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 23 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
AU 1981/82:23
212
28. Lokaliseringslån till omsättningstillgångar i ett stödområde D (mom. 49)
Under förutsättning av bifall till reservation 21
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 90 som börjar ”Eftersom
utskottet” och slutar ”stödområde D” bort ha följande lydelse:
Eftersom utskottet tidigare tillstyrkt införandet av ett stödområde D
tillstyrks även det socialdemokratiska förslaget om lokaliseringslån till
omsättningstillgångar i stödområde D.
dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:
49. beträffande lokaliseringslån till omsättningstillgångar i ett stödområde
D
att riksdagen med bifall till motion 1981/82: 2352 yrkande 25, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
29. Det sammanlagda lokaliseringsstödets storlek (mom. 51)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 90 börjar ”Utskottet
tar” och på s. 91 slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:
Utskottet tar avslutningsvis i detta avsnitt upp en fråga som berör både
lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån nämligen det sammanlagda lokaliseringsstödets
storlek. Sedan den 1 januari 1982 gäller att lokaliseringslån
får lämnas med högst 35% av stödunderlaget. Det sammanlagda stödet får
dock uppgå till högst 70% av detta underlag.
Socialdemokraterna föreslår nu i motion 2352 en återgång till den tidigare
gällande ordningen som innebar att lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag
tillsammans får utgå med högst 70% av stödunderlaget utan ovanstående
begränsning av lånemöjligheten. Utskottet delar den socialdemokratiska
uppfattningen på denna punkt. Med hänsyn till det behov av
insatser som föreligger i stödområdet framstår den nu gällande begränsningen
av lånemöjligheterna som mycket olycklig. Reglerna bör därför
ändras i enlighet med socialdemokraternas förslag. Detta bör ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse:
51. beträffande det sammanlagda lokaliseringsstödets storlek
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 26 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
AU 1981/82:23
213
30. Utbildningsstödet (mom. 52—53)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 91 som boljar ”Sorn framhålls”
och slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:
I likhet med de socialdemokratiska motionärerna anser utskottet att
möjligheten till utbildningsstöd har fyllt en viktig funktion bl. a. i samband
med strukturförändringar inom industrin. I dessa situationer uppstår nämligen
krav på snabba utbildningsinsatser för arbetskraften. Utbildningsstödet
har därvid bl. a. kommit till användning i de fall arbetsmarknadsutbildning
inte kunnat utnyttjas.
Av det anförda framgår att utskottet i likhet med de socialdemokratiska
motionärerna anser att propositionens förslag på denna punkt bör avvisas.
Som föreslås i den socialdemokratiska motionen bör dock möjligheterna
att förenkla handläggningen av dessa ärenden utredas. Utskottet tillstyrker
motion 2352 även i denna del.
Vad utskottet här anfört om utbildningsstödet i anslutning till den socialdemokratiska
partimotion 2352 bör regeringen underrättas om.
dels att utskottets hemställan under 52-53 bort ha följande lydelse:
52. beträffande avveckling av utbildningsstödet
att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 samt med
bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 33 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
53. beträffande utredning ont förenklad handläggning av utbildningsstödet
att
riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 34 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
31. Offertstödets användning (mom. 55)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 92 börjar ”Offertstödet
har” och på s. 93 slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:
Offertstödet har enligt propositionen hittills använts som ett defensivt
medel. Intentionerna med offertstödet var emellertid, när det infördes år
1977, att det skulle användas som en del av en offensiv regionalpolitik.
Orsaken till den uppkomna situationen ligger enligt utskottets mening i den
passivitet som har kännetecknat de borgerliga regeringarna. Utskottet vill
för sin del, med instämmande i yrkandet i den socialdemokratiska motionen
2352, ånyo understryka det angelägna i att offertstödet systematiskt
kommer till användning i en politik som syftar till att tillföra de mest
utsatta delarna av skogslänen nya arbetstillfällen.
AU 1981/82:23
214
dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande lydelse:
55. beträffande offertstödets användning
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 35 samt
med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
32. Finansieringen av industricentra m. m. (mom. 56 och 57)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 96 som böljar "Vad först”
och slutar "aktuell del” bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker propositionens förslag om försämrad finansiering av
industricentra. Den i och för sig lovvärda ambitionen att företagen bör
förmås att i ökad utsträckning själva svara för byggandet av sina lokaler
kan enligt utskottets mening tillgodoses på annat sätt än genom de kraftiga
hyreshöjningar som blir följden av propositionens förslag. Utskottet tillstyrker
därför det socialdemokratiska förslaget att 30% av investeringarna
även fortsättningsvis skall finansieras genom stiftelsekapital som anvisas
via statsbudgeten.
Utskottet avstyrker även propositionens förslag om en utredning om
kommunalisering av industricentra. Nuvarande ägandeförhållanden och
organisation i övrigt är enligt utskottets mening ändamålsenliga och väl
avvägda. Det finns därför - som också framhålls i de båda socialdemokratiska
motionerna - inga skäl att överväga en kommunalisering av verksamheten.
Propositionens förslag på denna punkt avstyrks därför av utskottet.
Härigenom tillgodoses även motion 2288.
dels att utskottets hemställan under 56 och 57 bort ha följande lydelse:
56. beträffande finansiering av industricentrastiftelsens verksamhet
att riksdagen med avslag på förslaget i proposition 1981/82:113 i
motsvarande del samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande
41 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
57. beträffande utredning om kommunalisering av statliga
industricentra
att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande
del samt med bifall till motionerna 1981/82:2288 och 1981/
82:2352 yrkande 40 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört.
33. Utvärdering av industricentraverksamheten (mom. 58—motiveringen)
De socialdemokratiska reservanterna anser
att den del av utskottets yttrande på s. 96 som böljar "I samband” och
slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
AU 1981/82:23
215
Med hänvisning till att verksamheten nyligen varit föremål för utredning
avstyrker utskottet yrkandet i motion 2289 om en utvärdering av verksamheten
vid industricentra.
34. Uppförande av industricentra i Sollefteå och Torsby (mom. 60 och 61)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 97 som börjar ”När det
gäller” och slutar ” karta 9” bort ha följande lydelse:
Utskottet godtar propositionens förslag om att nya industricentra byggs
upp i Gällivare och Sveg. Härutöver förordar utskottet att nya centra
byggs upp även i Sollefteå och Torsby. I Sollefteå bör befintliga industrilokaler
kunna användas för ändamålet. Med det anförda tillgodoses yrkandena
i motionerna 1509, 1975, 2009 i denna del, 2124 samt den socialdemokratiska
partimotionen 2352. Yrkandet i motion 2345 om industricentrum i
Malung samt yrkandet i motion 639 om industricentrum i Ljusnarsberg
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 60 och 61 bort ha följande lydelse:
60. beträffande industricentrum i Sollefteå
att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:1509 och 1981/
82:2352 yrkande 38 beslutar att ett industricentrum skall uppföras
i Sollefteå.
61. beträffande industricentrum i Torsby
att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:2009 yrkande 2
och 1981/82:2352 yrkande 39 beslutar att ett industricentrum
skall uppföras i Torsby.
35. Kommunala industrilokaler (mom. 64-67)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar ”Det regionalpolitiska”
och på s. 99 slutar ”sig till” bort ha följande lydelse:
Det regionalpolitiska stödet till kommunala industrilokaler bör enligt
utskottets mening fortfarande förbehållas de mest utsatta kommunerna,
dvs. kommuner i stödområde. Detta innebär emellertid inte att stödet
enbart bör förbehållas de områden som har de allra sämsta utvecklingsbetingelserna.
En sådan slutsats bygger enligt utskottets mening på en felsyn.
Problemen i stödområdeslänen måste ses i ett regionalt sammanhang där
insatser i större orter kompletterar åtgärder som genomförs i de minsta
orterna. Problemen i de mest utsatta regionerna måste i viss utsträckning
lösas i närliggande större arbetsmarknader. Slutsatsen av detta synsätt
blir, som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen att utbyggna
-
AU 1981/82:23
216
av kommunala industrilokaler inte bör begränsas till de mindre orterna i
stödområdet, utan att även kommunernas centralorter bör kunna komma i
fråga. Vad utskottet här har anfört bör regeringen underrättas om.
Kommunala industrilokaler finns nu i flertalet inlandskommuner. För att
underlätta att den fortsatta utbyggnaden sker i regioner där den är mest
angelägen är det enligt utskottets mening rimligt att behovet av lokaler
inventeras samt att en samlad plan tas fram för hur utbyggnaden skall ske.
Yrkandet i den socialdemokratiska partimotionen i denna del tillstyrks
därför av utskottet. Regeringen bör underrättas härom.
Behovet av insatser är särskilt stort i Norrbotten. Som en särskild
stimulans för att främja en snabb utbyggnad av industrilokaler i detta län
tillstyrker utskottet det socialdemokratiska yrkandet om att sådan utbyggnad
bör kunna ske i form av beredskapsarbeten. Regeringen bör underrättas
härom.
Vad slutligen gäller finansieringen av kommunala industrilokaler avstyrker
utskottet förslaget i propositionen om att lokaliseringsbidragen till
kommunala industrilokaler skall sättas 10 procentenheter lägre än i de fall
där företagen själva bygger sina lokaler. Ambitionen att företagen själva
skall bygga sina lokaler är i och för sig lovvärd, men den kan enligt
utskottets mening tillgodoses bättre med andra metoder än försämringar av
villkoren för kommunala industrilokaler, vilket skulle drabba de kommuner
och de företag som i övrigt har de sämsta förutsättningarna att bära
ökade kostnader. Propositionens förslag i denna del bör därför i enlighet
med det socialdemokratiska yrkandet i denna del avstyrkas. Det här sagda
innebär även att yrkandena i motionerna 1981/82:2291 och 1981/82:2338 i
motsvarande delar tillgodoses.
Utskottet tar slutligen upp förslaget i motion 2291 om förlängd amorteringstid
för lån till kommunala industrilokaler. Detta krav skulle innebära
att kommunerna själva skulle få bättre villkor än företagen i finansieringen
av sina lokaler. Utskottet avstyrker detta förslag.
dels att utskottets hemställan under 64 -67 bort ha följande lydelse:
64. beträffande begränsning av stöd till kommunala industrilokaler
till mindre orter i stödområde A —C.
att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande
del samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 42 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
65. beträffande inventering av behovet av industrilokaler i inlandskommunerna
att
riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 43 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
60. beträffande uppförande av kommunala industrilokaler i Norrbottens
län som beredskapsarbete
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 44 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
AU 1981/82:23
217
67. beträffande lokaliseringsbidrag till kommunala industrilokaler
att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande
del samt med bifall till motionerna 1981/82:2291 yrkande 1,
1981/82:2338 samt 1981/82:2352 yrkande 45 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
36. Privata industrilokaler för uthyrning (mom. 71)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 99 börjar ”Utskottet
ansluter” och på s. 100 slutar ”punkt avvisas” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till det socialdemokratiska yrkandet att regionalpolitisk!
stöd inte skall utgå till privata industrilokaler för uthyrning. Att ge
stöd till privata industrilokaler för uthyrning kan i vissa lägen leda till
spekulation i industrilokaler vilket utskottet inte kan acceptera.
dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande lydelse:
71. beträffande stöd till privata industrilokaler för uthyrning
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 46
avslår proposition 1981/82:113 i motsvarande del.
37. Regionalpolitiskt stöd till turism i primära rekreationsområden i stödområde
C (mom. 74)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 101 börjar ”Utskottet
delar” och på s. 101 slutar ”stödområde C avstyrks” bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar i stort industriministerns uppfattning att det regionalpolitiska
stödet till turistverksamhet bör koncentreras till de delar av landet
där det inte finns så goda möjligheter för utvecklingen av andra näringsgrenar.
Insatserna bör därmed främst ske i redan befintliga turistanläggningar
och turistorter inom stödområdena A och B. En begränsad vidgning
av insatserna till att omfatta även primära rekreationsområden i stödområde
C skulle knappast påverka förutsättningarna att bygga ut verksamheten
i nyss nämnda områden. Att ge stöd till turistanläggningar i primära
rekreationsområden i stödområde C endast när det finns särskilda skäl -som propositionen föreslår — är därför en onödig begränsning. Det socialdemokratiska
förslaget i motion 2352 om att regionalpolitiskt stöd utan
denna begränsning skall lämnas i primära rekreationsområden i stödområde
C tillstyrks därför. Utskottet avvisar yrkandet i motion 682 om
regionalpolitiskt stöd till primära rekreationsområden i södra Sverige liksom
kravet i motion 1613 om regionalpolitiskt stöd till turistanläggningar i
AU 1981/82:23
218
nuvarande stödområde 1-3, samt i motion 638 om regionalpolitisk! stöd
till turistanläggningar i södra och mellersta Sverige. Utskottet vill i fråga
om stöd i andra fall än dem som utskottet har förordat ovan erinra om att
regeringen i annat sammanhang har föreslagit att turistföretag skall ingå i
utvecklingsfondernas målgrupp. Dessa företag skulle därmed också omfattas
av de stöd och den service som utvecklingsfonderna erbjuder.
dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:
74. beträffande regionalpolitiskt stöd till turism i primära rekreationsområden
i stödområde C
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 37 samt
med anledning av förslaget i proposition 1981/82:113 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
38. Regionalpolitisk! stöd till fastbränsleframställning (mom. 78)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 102 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns avsevärda risker förenade med propositionens
förslag att medge lokaliseringsstöd till flisanläggningar. Som framhålls
i den socialdemokratiska partimotionen 2352 kan man på goda grunder
anta att en stor del av den vedråvara som används för energiändamål
kan användas som industrived och därmed bidra till skogsindustrins råvaruförsörjning
och sysselsättning. Anläggningar som utnyttjar skogsavfall
och flis bör sålunda tillståndsprövas av länsstyrelsen, bl. a. med hänsyn till
tillgången på skogsråvara och industrins behov. Lagstiftningen bör också
ändras så att statsmakterna får möjlighet att pröva kommunala planer för
introduktion av inhemska bränslen. Med en tillståndsprövning enligt 136 §
byggnadslagen kan fördelningen av råvara för skogsindustrin och energiändamål
följas på ett planmässigt sätt. Till dess riksdagen har fattat beslut i
enlighet med det föregående avstyrker utskottet att lokaliseringsstöd införs
för att främja tillkomsten av fler flisanläggningar. Propositionens förslag i
övrigt avseende stöd till fastbränsleframställning tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 78 bort ha följande lydelse:
78. beträffande regionalpolitisk stöd till fastbränsleframställning
att riksdagen med anledning av förslaget i proposition 1981/
82:113 samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 36 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
AU 1981/82:23
219
39. Beslutanderätten på länsnivå i fråga om regionalpolitisk! stöd (mom. 83)
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 104 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående, i samband med uttalanden om de regionalpolitiska
stödåtgärdernas allmänna inriktning, förordat en regionalpolitik
som i högre grad än tidigare tar till vara de utvecklingsförutsättningar
och initiativ som finns i länen. Den ökade decentraliseringen när det gäller
beslut om regionalpolitiskt stöd som föreslås i propositionen är dock
otillräcklig enligt utskottet. Moderata samlingspartiet har i motion 2289
föreslagit att beslutanderätten i sådana frågor till fullo överlämnas till
länsstyrelserna. Utskottet delar den uppfattningen. Det bör i fortsättningen
således ankomma på länsstyrelserna att fatta beslut inom de anslagsramar
och nivåer som regering och riksdag fastlägger. Flera skäl talar för en
sådan ordning. Det regionala inflytandet över den industriella och sysselsättningsmässiga
utvecklingen i resp. region förstärks. Samtidigt kan en
förkortning av handläggningstiderna och en bättre uppföljning av kreditbesluten
erhållas. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 83 bort ha följande lydelse:
83. beträffande beslutanderätten på länsnivå i fråga om regionalpolitiskt
stöd
att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande
del och med bifall till motion 1981/82:2289 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
40. Länsstyrelsens beslut om regionalpolitiskt stöd (mom. 84-85)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 104 börjar ”Utskottet
avstyrker” och på s. 105 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:
Propositionens förslag innebär att den undantagsregel som nu gäller för
länsstyrelsernas beslutsfattande i fråga om vissa branscher slopas. Enligt
utskottet ökar därmed risken för branschmässiga störningar. Inom vissa
branscher föreligger utan tvekan risk för överetablering och i sådana fall är
det, som framhålls i motion 2352, olämpligt att beslut om regionalpolitiskt
stöd tas på regional nivå utan den avvägning mot nationella branschintressen
som kan göras på riksnivå. Framför allt gäller det sådana branscher
som får särskilt statligt stöd inom ramen för industripolitiska åtgärder. Den
nuvarande ordningen med inskränkt beslutanderätt för länsstyrelserna i
fråga om vissa industribranscher bör mot denna bakgrund enligt utskottets
mening bestå. Utskottet stöder också socialdemokraternas förslag i motion
2352 att AMS och statens industriverk vaije år bör pröva undantagsbe
-
AU 1981/82:23
220
stämmelserna i syfte att förhindra att statsmakterna medverkar till att
expansionshöjande investeringar i ett företag får oförutsedda negativa
effekter för branscher i andra regioner och orter.
Propositionens förslag att besvärsrätten över länsstyrelsens beslut om
regionalpolitisk! stöd skall tas bort avstyrks av utskottet. Detta ställningstagande
innebär att utskottet ställer sig bakom ett socialdemokratiskt
yrkande i motion 2352 att sådant beslut skall kunna bli föremål för prövning
av central myndighet.
Vad utskottet ovan anfört om frågor som rör länsstyrelsernas beslutsfattande
i regionalpolitiska frågor m. m. bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 84 och 85 bort ha följande lydelse:
84. beträffande undantagande av vissa branscher vid länsstyrelses
beslut om regionalpolitiskt stöd
att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande
del samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkandena 54 och
55 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
85. beträffande besvärsrätt över länsstyrelses beslut om regionalpolitisk
stöd
att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande
del samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 56 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
41. Kommuns möjlighet att tillsätta styrelserepresentant i företag som fått
regionalpolitiskt stöd (mom. 87)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 105 som börjar ”Utskottet
tar” och slutar ”berörd del” bort ha följande lydelse:
Utskottet tar till sist i detta avsnitt upp ett socialdemokratiskt yrkande i
motion 2352 att en kommun skall beredas möjlighet att utse representant i
styrelsen för företag i kommuner som erhållit lokaliseringsstöd. Utskottet
delar motionärernas uppfattning på denna punkt. Det är en riktig princip
att kommunala representanter får direkt insyn i skötseln av företag som
fått statligt regionalpolitiskt stöd. En sådan insyn är av betydelse för
planeringen inom kommunen men är också till gagn för företagen, som å
sin sida snabbt får del av kommunens syn på problem som kan uppstå. Vad
utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 87 bort ha följande lydelse:
87. beträffande kommuns möjlighet att tillsätta styrelserepresentant
i företag som fått regionalpolitiskt stöd
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 32 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
AU 1981/82:23
221
42. Avskrivningslån för sysselsättningsfrämjande åtgärder vid företag i glesbygd
(mom. 91)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 108 som böljar ”Vad först”
och slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Kostnadsutvecklingen under senare år innebär att realvärdet av avskrivningslånen
för sysselsättningsfrämjande åtgärder vid företag i glesbygd
har minskat kraftigt. En förbättring av stödet är därför motiverat. Propositionens
förslag på denna punkt är emellertid enligt utskottet otillräckligt.
Behovet av kraftiga uppräkningar av de nuvarande beloppen tillgodoses
däremot genom det av socialdemokraterna framlagda förslaget. Detta förslag
överensstämmer med den uppfattning som har redovisats av glesbygdsdelegationen.
Högsta beloppet för avskrivningslån bör således fastställas
till 250000 kr. Motsvarande belopp för stöd till uthyrningsstugor bör
anges till 40000 kr. Utskottet ställer sig genom detta ställningstagande
bakom motion 2352 i förevarande del och avstyrker samtidigt propositionens
förslag. Regeringen bör underrättas härom.
dels att utskottets hemställan under 91 bort ha följande lydelse:
91. beträffande avskrivningslån för sysselsättningsfrämjande åtgärder
vid företag i glesbygd
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkandena 48
och 49 samt med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
43. IKS-bidraget till projekt i egen regi (mom. 94)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 109 som böijar ”Utskottet
har” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet ser IKS-systemet som ett värdefullt och väl fungerande stöd
för ökad sysselsättning av i första hand äldre, lokalt bunden arbetskraft.
Erfarenheterna visar att stödet har fått en alltmer offensiv karaktär där
näringsanknutna insatser prioriteras. Det har även bidragit till en ökad
kommunal medverkan i sysselsättningsplaneringen m. m. i glesbygden.
När det gäller bidragets storlek kan mot bakgrund av bl. a. dagsverkskostnadernas
utveckling propositionens förslag inte godtas. Enligt utskottet
bör det av socialdemokraterna i motion 2352 föreslagna stödbeloppet gälla.
Högsta bidrag till enskilda arbetsobjekt bör således höjas till 40000 kr. Vad
utskottet anfört på denna punkt bör ges regeringen till känna.
AU 1981/82:23
222
dels att utskottets hemställan under 94 bort ha följande lydelse:
94. beträffande IKS-bidraget till projekt i egen regi
att riksdagen med avslag på regeringens förslag i proposition
1981/82:113 samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 50
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
44. Handläggning av glesbygdsstöd (mom. 98)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. lil som börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den av regeringen föreslagna
handläggningsordningen för glesbygdsstödet är onödigt krånglig.
Dessutom är det som också framhålls i motionen synnerligen tveksamt om
utvecklingsfonderna bör tilldelas ytterligare myndighetsfunktioner. Enligt
utskottets mening bör länsstyrelserna fatta beslut i alla glesbygdsärenden.
Förslaget att länsstyrelsen i län där stödet har en större omfattning skall
kunna överföra beslutanderätten till andra länsorgan avstyrks därmed.
Detta bör naturligtvis inte utgöra ett hinder för att utnyttja övriga länsmyndigheters
kompetens och erfarenheter på beredningsstadiet. Vad utskottet
anfört innebär att utskottet ställer sig bakom den socialdemokratiska motionen
2352 i denna del. Regeringen bör underrättas härom.
dels att utskottets hemställan under 98 bort ha följande lydelse:
98. beträffande handläggning av glesbygdsstöd
att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande
del samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 51
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
45. Prioritering av glesbygdsinsatser (mom. 99 - motiveringen)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. lil som börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att det med nuvarande ordning råder en viss brist
på medel för glesbygdsstöd vilket kan leda till att vissa projekt får vänta till
kommande budgetår. Med det samlade anslag som föreslås i propositionen
är det risk för att utrymmet för glesbygdsinsatser blir mindre när medel till
sådana insatser skall konkurrera med lokaliseringsbidrag, investeringsbidrag,
regionala utvecklingsprojekt m. m. Detta är en av anledningarna till
att utskottet i det föregående i enlighet med ett socialdemokratiskt förslag
avstyrkt regeringens förslag på denna punkt. Utskottet kommer senare vid
sin behandling av anslagsfrågorna i stället att föreslå att nuvarande särskilda
anslag för glesbygdsinsatser bibehålls och därvid också behandla ett
AU 1981/82:23
223
socialdemokratiskt yrkande om en betydande uppräkning av anslaget.
Utrymmet för glesbygdsinsatser kommer härigenom att öka betydligt. Mot
bakgrund av vad här har anförts behöver motion 2343 inte föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.
46. Riktlinjer för det regionala utvecklingsarbetet (mom. 100 — motiveringen)
De
socialdemokratiska reservanterna anser
att den del av utskottets yttrande på s. 113 som börjar ”1 det” och slutar
”regionala industripolitiken” bort utgå.
47. Program för regionalt nyföretagande (mom. 101)
under förutsättning av bifall till reservation 21
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 114 som böljar ”Utskottet
ser” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det nödvändigt med kraftfulla insatser för att
ta till vara de möjligheter till nyetablering och expansion som finns inom
näringslivet i de industrisvaga regionerna. Regeringens förslag om särskilda
resurser för industriellt nyföretagande i stödområdena A-C, vilket
godtas av utskottet, bör dock även omfatta stödområde D. I likhet med
socialdemokraterna anser utskottet att behovet av insatser av detta slag är
lika stort i detta område. Motion 2352 tillstyrks således i denna del. Vad
utskottet anfört på denna punkt bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 101 bort ha följande lydelse:
101. beträffande program för regionalt nyföretagande
att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:113 i motsvarande
del och med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
48. Lokaliseringssamråd m. m. (mom. 102)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar ”Utskottet
har” och på s. 118 slutar ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
En förutsättning för att verksamheten med lokaliseringssamråd skall
vara framgångsrik är en tillväxt i industrins investeringar. Utskottet tvingas
konstatera att sådana betingelser inte har kunnat skapas efter år 1976.
Flera år av svag investeringsvilja och kraftigt sjunkande industrisysselsättning
har således lett till mycket blygsamma resultat av samrådsarbetet.
Enligt propositionen kan någon förbättring i detta avseende inte heller
AU 1981/82:23
224
väntas under den närmaste tiden. Utskottet delar inte denna pessimistiska
bedömning. Socialdemokraterna har således med utgångspunkt i sitt program
för industrins förnyelse på ett övertygande sätt visat att möjligheter
finns till en positiv utveckling av industrins investeringar. Med en annan
politik bör följaktligen utvecklingen kunna vändas. Utskottet har också i
det föregående beskrivit huvudinslagen i en sådan politik. I det läget är det
viktigt att med hög beredskap kunna ta till vara vaije möjlighet att styra
utbyggnader och nyetableringar till de sysselsättningssvaga delarna av
landet. Enligt utskottet bör mot den bakgrunden lokaliseringssamrådet
förstärkas på det sätt som föreslås i den socialdemokratiska motionen.
Förslaget ger i sin administrativa enkelhet en reell möjlighet att påverka
företagens i många fall förutfattade meningar när det gäller industrietableringar
i norra Sverige. Regeringen bör således ges i uppdrag att utarbeta ett
lagförslag i enlighet med motionens förslag. Utskottets ställningstagande
innebär även att motion 2295 i denna del tillgodosetts.
När det gäller samråd inom tjänste- och servicesektorn godtar utskottet
att detta på försök sker utan avtal. Utskottet delar emellertid den socialdemokratiska
uppfattningen att samrådsförfarande! inom denna sektor successivt
bör utvärderas och resultatet härav fortlöpande redovisas för riksdagen.
Vad utskottet anfört om lokaliseringssamråd i anslutning till de socialdemokratiska
motionerna 2295 och 2352 i aktuella delar bör regeringen underrättas
om. Utskottets ställningstaganden innebär att motion 2289 bör
avslås i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 102 bort ha följande lydelse:
102. beträffande lokaliseringssamråd m.m.
att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande
del och motion 1981/82:2289 i motsvarande del samt med
bifall till motionerna 1981/82:2295 yrkande 1 och 1981/82:2352
yrkandena 13 och 14 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
49. Inplacering i stödområde av Skellefteå kommun (mom. 105)
Under förutsättning av bifall till reservation 22
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser
dels att utskottets yttrande på s. 121 som börjar "Utskottet tillstyrkte”
och slutar "i stödområdeshänseende” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det sammanhanget avvisat propositionens förslag att
kommun får delas i stödområdeshänseende. Utskottet står härvid fast vid
1979 års principbeslut i detta avseende.
dels att utskottets yttrande på s. 125 som börjar "Förslaget från” och
slutar "avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
AU 1981/82:23
225
Utskottet har tidigare avstyrkt propositionens förslag att kommuner
skall kunna delas i stödområdeshänseende. Utskottet tillstyrker även de
konkreta förslagen härom i motion 2289 från moderata samlingspartiet.
dels att utskottets hemställan under 105 bort ha följande lydelse:
105. beträffande inplacering i stödområde av Skellefteå kommun
att riksdagen med avslag dels på förslaget i proposition 1981/
82:113 i motsvarande del, dels på motion 1981/82:205 yrkande 2
bifaller förslaget i motion 1981/82: 2289 yrkande 4 i motsvarande
del,
50. Inplacering i stödområde av Umeå kommun (mom. 106)
Under förutsättning av bifall till reservation 21
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 121 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”stödområde D” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i ett tidigare avsnitt tagit ställning till principerna för
stödområdesindelningen. Utskottet har därvid tillstyrkt det socialdemokratiska
förslaget om ett stödområde D.
dels att utskottets yttrande på s. 125 som böljar ”Sorn ovan” och slutar
”följaktligen avslås” bort ha följande lydelse:
Som ovan nämnts har principen om ett stödområde D - som socialdemokraterna
föreslagit - tillstyrkts av utskottet. Utskottet tillstyrker även
de konkreta förslag till inplacering av kommuner i stödområde D som
socialdemokraterna för fram. De kommuner som därvid kommer i fråga
framgår av ovanstående tabell.
dels att utskottets yttrande på s. 125 som börjar ”Utskottet vill” och
slutar ”i stödområde” bort ha följande lydelse:
I sammanhanget vill utskottet avslutningsvis erinra om vad tidigare sagts
om möjligheter till stöd även utanför stödområde. Utskottet har därvid
bl. a. ställt sig bakom det socialdemokratiska förslaget att det i fortsättningen
bör ankomma på regeringen att bedöma när situationen i en region
är så allvarlig att regionalpolitisk! stöd bör få utgå.
dels att utskottets hemställan under 106 bort ha följande lydelse:
106. beträffande inplacering i stödområde av Umeå kommun
att riksdagen bifaller motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande
del om inplacering i stödområde D,
51. Inplacering i stödområde av Örnsköldsviks kommun (mom. 107)
Under förutsättning av bifall till reservation 22
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser med
15 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23
AU 1981/82:23
226
hänvisning till motiveringen i reservation 49 att utskottets hemställan
under 107 hort ha följande lydelse:
107. beträffande inplacering i stödområde av Örnsköldsviks kommun
att riksdagen med avslag på förslaget i proposition 1981/82:113
bifaller motion 1981/82: 2289 yrkande 4 i motsvarande del,
52. Inplacering i stödområde av Härnösands kommun (mom. 108)
Under förutsättning av bifall till reservation 21
De socialdemokratiska reservanterna anser med hänvisning till motiveringen
i reservation 50 att utskottets hemställan under 108 bort ha följande
lydelse:
108. beträffande inplacering i stödområde av Härnösands kommun
att riksdagen bifaller motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande
del om inplacering i stödområde D,
53. Inplacering i stödområde av Timrå kommun (mom. 109)
Under förutsättning av bifall till reservation 21
De socialdemokratiska reservanterna anser med hänvisning till motiveringen
i reservation 50 att utskottets hemställan under 109 bort ha följande
lydelse:
109. beträffande inplacering i stödområde av Timrå kommun
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2351 bifaller motion
1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del om inplacering i
stödområde D,
54. Inplacering i stödområde av Sundsvalls kommun (mom. 110)
Under förutsättning av bifall till reservation 21
De socialdemokratiska reservanterna anser med hänvisning till motiveringen
i reservation 50 att utskottets hemställan under 110 bort ha följande
lydelse:
110. beträffande inplacering i stödområde av Sundsvalls kommun
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2283 yrkande 4
bifaller motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del om
inplacering i stödområde D,
55. Inplacering i stödområde av Sundsvalls kommun (mom. 110)
Under förutsättning av bifall till reservation 22
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser med
hänvisning till motiveringen i reservation 49 att utskottets hemställan
under 110 bort ha följande lydelse:
AU 1981/82:23
227
110. beträffande inplacering i stödområde av Sundsvalls kommun
att riksdagen med avslag dels på förslaget i proposition 1981/
82:113, dels på motion 1981/82:2352 yrkande 19 bifaller motion
1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del,
56. Inplacering i stödområde av Bräcke kommun (mom. lil)
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 125 som boljar ”Utskottet
anser” och slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av den negativa befolknings- och sysselsättningsutvecklingen
bör enligt utskottets uppfattning Bräcke kommun vara placerad i
stödområde A. Detta ställningstagande - som innebär att yrkanden härom
i moderata samlingspartiets motion 2289 och i motion 2339 tillgodoses.
Förslaget i propositionen bör därför avslås på denna punkt.
dels att utskottets hemställan under 111 bort ha följande lydelse:
111. beträffande inplacering i stödområde av Bräcke kommun
att riksdagen med avslag dels på förslaget i proposition 1981/
82:113, dels på motion 1981/82:2124 yrkande 5 bifaller motionerna
1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del och 1981/82:2339
yrkande 1 om inplacering i stödområde A,
57. Inplacering i stödområde av Krokoms kommun (mom. 112)
Under förutsättning av bifall till reservation 22
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser med
hänvisning till motiveringen i reservation 49 att utskottets hemställan
under 112 bort ha följande lydelse:
112. beträffande inplacering i stödområde av Krokoms kommun
att riksdagen med avslag dels på förslaget i proposition 1981/
82:113 bifaller motion 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande
del,
58. Inplacering i stödområde av Hudiksvalls kommun (mom. 113)
Under förutsättning av bifall till reservation 21
De socialdemokratiska reservanterna anser med hänvisning till motiveringen
i reservation 50 att utskottets hemställan under 113 bort ha följande
lydelse:
113. beträffande inplacering i stödområde av Hudiksvalls kommun
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82: 2289 yrkande 4 i
motsvarande del och 1981/82:2359 yrkande 2 bifaller motion
1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del om inplacering i
stödområde D,
AU 1981/82:23
228
59. Inplacering i stödområde av Hudiksvalls kommun (mom. 113)
Under förutsättning av bifall till reservation 22
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser med
med hänvisning till motiveringen i reservation 49 att utskottets hemställan
under 113 bort ha följande lydelse:
113. beträffande inplacering i stödområde av Hudiksvalls kommun
att riksdagen med avslag i motsvarande delar dels på förslaget i
proposition 1981/82:113, dels på motionerna 1981/82:2352 yrkande
19 och 1981/82:2359 yrkande 2 bifaller motion 1981/
82:2289 yrkande 4 i motsvarande del,
60. Inplacering i stödområde av kommunerna Bollnäs, Ovanåker, Ockelbo
och Sandviken (mom. 115)
Under förutsättning av bifall till reservation 21
De socialdemokratiska reservanterna anser med hänvisning till motiveringen
i reservation 50 att utskottets hemställan under 115 bort ha följande
lydelse:
115. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Bollnäs,
Ovanåker, Ockelbo och Sandviken
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2359 yrkande 2 i
motsvarande delar bifaller motion 1981/82:2352 yrkande 19 i
motsvarande del om inplacering i stödområde D,
61. Inplacering i stödområde av Gävle kommun (mom. 116)
Under förutsättning av bifall till reservation 21
De socialdemokratiska reservanterna anser med hänvisning till motiveringen
i reservation 50 att utskottets hemställan under 116 bort ha följande
lydelse:
116. beträffande inplacering i stödområde av Gävle kommun
att riksdagen bifaller motionerna 1981/82: 2352 yrkande 19 i motsvarande
del och 1981/82:2359 yrkande 1 om inplacering i stödområde
D,
62. Inplacering i stödområde av Mora kommun (mom. 117)
Under förutsättning av bifall till reservation 21
De socialdemokratiska reservanterna anser med hänvisning till motiveringen
i reservation 50 att utskottets hemställan under 117 bort ha följande
lydelse:
117. beträffande inplacering i stödområde av Mora kommun
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2289 yrkande 4 i
motsvarande del bifaller motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande
del om inplacering i stödområde D,
AU 1981/82:23
229
63. Inplacering i stödområde Mora kommun (mom. 117)
Under förutsättning av bifall till reservation 22
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser med
hänvisning till motiveringen i reservation 49 att utskottets hemställan
under 117 bort ha följande lydelse:
117. beträffande inplacering i stödområde av Mora kommun
att riksdagen med avslag i motsvarande delar dels på förslaget i
proposition 1981/82:113, dels på motion 1981/82:2352 yrkande
19 bifaller motion 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del,
64. Inplacering i stödområde av kommunerna Rättvik, Leksand, Gagnef,
Falun, Borlänge, Säter och Hedemora (mom. 118)
Under förutsättning av bifall till reservation 21
De socialdemokratiska reservanterna anser med hänvisning till motiveringen
i reservation 50 att utskottets hemställan under 118 bort ha följande
lydelse:
118. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Rättvik,
Leksand, Gagnef, Falun, Borlänge, Säter och Hedemora
att riksdagen bifaller motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande
del om inplacering i stödområde D,
65. Inplacering i stödområde av kommunerna Grums, Karlstad, Forshaga,
Kil, Hammarö och Kristinehamn (mom. 120)
Under förutsättning av bifall till reservation 21
De socialdemokratiska reservanterna anser med hänvisning till motiveringen
i reservation 50 att utskottets hemställan under 120 bort ha följande
lydelse:
120. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Grums,
Karlstad, Forshaga, Kil, Hammarö och Kristinehamn
att riksdagen bifaller motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande
del om inplacering i stödområde D,
66. Inplacering i stödområde av Lindesbergs kommun (mom. 122)
Under förutsättning av bifall till reservation 22
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser med
hänvisning till motiveringen i reservation 49 att utskottets hemställan
under 122 bort ha följande lydelse:
122. beträffande inplacering i stödområde av Lindesbergs kommun
att riksdagen med avslag i motsvarande delar på förslaget i
proposition 1981/82:113, dels på motionerna 1981/82:2352 yrkande
19, 1981/82:1074 samt 1981/82:639 yrkande 2 bifaller förslaget
i motion 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del,
AU 1981/82:23
230
67. Inplacering i stödområde av Gotlands kommun (mom. 130)
Elver Jonsson (fp), Arne Franssom (c), Pär Granstedt (c), Margit Odelsparr
(c) och Eva Winther (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande s. 125 som börjar ”Likaså avstyrks”
och slutar ”motionsyrkanden avslås” bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av de regionalpolitiska problemen på Gotland och särskilt
den betydande inomregionala obalansen föreslår utskottet dessutom att de
norra och södra delarna av kommunen bör uppflyttas till stödområde B.
Dessa delar av kommunen har sedan flera år fått vidkännas en negativ
befolknings- och sysselsättningsutveckling. Särskilda insatser av långsiktigt
karaktär bör sättas in om den negativa utvecklingen skall kunna hejdas.
Den administativa indelning av länet som förslaget förutsätter bör det
ankomma på regeringen att besluta om. I sammanhanget kan nämnas att
länet i dag är indelat bl. a. i tre arbetsmarknadsområden. Regeringen bör
ges till känna vad utskottet anfört om inplacering av Gotlands kommun.
Utskottets ställningstagande innebär att de i sammanhanget upptagna motionerna
tillgodoses helt eller delvis,
dels att utskottets hemställan under 130 bort ha följande lydelse:
130. beträffande inplacering i stödområde av Gotland
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:648 och 1981/
82:2289 yrkande 4 i denna del samt med anledning av förslaget i
proposition 1981/82:113 och motion 1981/82:1502 beslutar om
inplacering av södra och norra delen av Gotlands kommun i
stödområde B samt i övrigt i stödområde C.
68. Inplacering i stödområde av Gotlands kommun (mom. 130)
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 125 som böijar ”Likaså
avstyrks” och slutar ”motionsyrkanden avslås” bort ha följande lydelse:
Befolkningen på Gotland har ökat med ca 1800 personer sedan 1970.
Samtidigt har emellertid den inomregionala balansen försämrats påtagligt.
Mellersta Gotland med Visby ökar sin befolkning medan de norra och
södra delarna av länet har haft en motsatt utveckling. Härigenom har
skapats en allt större spännvidd i länet med utpräglade glesbygdsområden
och en expanderande tätort (Visby). En avgörande faktor för att man skall
kunna hålla uppe befolkningstal och sysselsättning på ön är att man får till
stånd en utbyggnad av den industriella sektorn.
Det finns mot denna bakgrund starka skäl att placera Gotland i stödområde
B. Därmed ges ökade möjligheter att ge erforderligt stöd i glesbygden
på ön. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter ut
-
AU 1981/82:23
231
nyttjar lokaliseringsstödet flexibelt så att stöd vid etableringar i Visby med
omnejd är klart lägre än vid investeringar i andra delar av kommunen.
dels att utskottets hemställan under 130 bort ha följande lydelse:
130. beträffande inplacering i stödområde av Gotlands kommun
att riksdagen med avslag dels på förslaget i proposition 1981/
82:113, dels på motionerna 1981/82:648 och 1981/82:1502 bifaller
motion 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del och
beslutar om inplacering i stödområde B.
69. Åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbotten (mom. 132)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 134 böljar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”budgetåret 1983/84” bort ha följande lydelse:
Utskottet finnér det uppseendeväckande att regeringen trots det synnerligen
svåra sysselsättningsläget i Norrbotten, inte för riksdagen lägger fram
alla de projektförslag som AMS, länsstyrelsen i Norrbotten och LKAB har
lämnat. Regeringen är dessutom inte ens villig att begära tillräckligt med
medel för att genomföra de projekt man anmäler för riksdagen. Utskottet
instämmer därför i kravet i den socialdemokratiska partimotionen att regeringen
skall återkomma till riksdagen dels med en förnyad kostnadsberäkning
av nu presenterade projekt och dels med förslag till ytterligare projekt
mot bakgrund av de framställningar som finns hos regeringen. Utskottet
förutsätter också att särskild uppmärksamhet bör ägnas möjligheterna att
stödja LKAB:s organisation för särskilda projekt för övertalig personal.
Utskottet förutsätter vidare att riksdagens beslut år 1979 rörande Luleå
flygplats fullföljs. Detta bör ges regeringen till känna. Vad utskottet här
framhållit tillgodoser också motion 2355 i motsvarande del. Denna motion
bör därför inte föranleda någon åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 132 bort ha följande lydelse:
132. beträffande åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbotten
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 62 samt
med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande del och
motion 1981/82:2355 yrkandena 4, 6, 8, 9 och 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
70. Finansiering av särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbottens
län (mom. 137)
Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c). Pär Granstedt (c), Margit Odelsparr
(c) och Eva Winther (fp) anser
dels att den del av utskottets yrkande som på s. 135 börjar ”Vad först
gäller” och på s. 136 slutar ”Norrbotten avstyrks” bort ha följande lydelse:
Kartong:
S. 233, raderna 4 och 5 Står: 5 och yrkande 1 Rättat till: 5, 1981/
82:2551 yrkande 1 och yrkande 1 som
AU 1981/82:23
232
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 150 om ett reservationsanslag
av 150 milj. kr. för särskilda sysselsättningsskapande åtgärder.
Utskottet tillstyrker också att medlen får användas på det fria och flexibla
sätt som föreslås i propositionen. Ett sådant anslag är mera ändamålsenligt
än att som socialdemokraterna föreslår i motion 2547 anvisa ytterligare
medel för beredskapsarbeten. Motion 2547 bör därför avslås i denna del.
Vad beträffar användningen av medlen bör regeringen vara oförhindrad att
utnyttja högst 2,5 milj. kr. för tillfälliga personalförstärkningar av arbetsförmedlingen
i länet. Moderata samlingspartiets förslag i motion 2551 att
regeringens äskande om medel för sysselsättningsskapande åtgärder i
Norrbotten skall avslås avstyrks av utskottet. Likaså avstyrks vpk:s förslag
om att 300 milj. kr. skall anvisas för sådana ändamål.
dels att utskottets hemställan under 137 bort ha följande lydelse:
137. beträffande finansiering av särskilda sysselsättningsskapande
åtgärder i Norrbottens län
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1981/
82:150 bilaga 4 samt med avslag på motionerna 1981/82:2547
yrkandena 5 och 13, 1981/82:2551 yrkande 3 och 1981/82:2555
yrkande 1 till Särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i
Norrbottens län för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 150000000 kr.
71. Finansiering av särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbottens
län (mom. 137)
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 böijar "Vad först"
och på s. 136 slutar "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet avvisar förslagen i proposition 1981/82:150 bilaga 4 samt i
motionerna 2547 och 2555 om ytterligare medel för selektiva åtgärder i
Norrbotten. I stället hänvisar utskottet till den mycket omfattande sänkning
av arbetsgivaravgiften som förordats tidigare i betänkandet - och
som berör hela Norrbotten - och till borttagandet av clenergiskatten i
stödområde A. Utskottet finnér denna typ av åtgärder betydligt effektivare
än t. ex. stöd till ytterligare beredskapsarbeten. Med hänvisning till vad
som här anförts behöver förslagen av moderata samlingspartiet i motion
2551 om ytterligare sänkning av arbetsgivaravgiften och sänkt energibeskattning
i Norrbotten inte föranleda någon åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 137 bort ha följande lydelse:
137. beträffande finansiering av särskilda sysselsättningsskapande
åtgärder i Norrbottens län
att riksdagen
AU 1981/82:23
233
dels med bifall till motionerna 1981/82:2547 yrkande 13 och 1981/
82:2551 yrkande 3 avslår regeringens förslag i proposition 1981/
82:150 bilaga 4 i motsvarande del,
dels med avslag på motionerna 1981/82:2547 yrkande 5, 1981/
82:2551 yrkande 1 och 1981/82:2555 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
72. Försöksverksamhet i Jämtlands län (mom. 145 — motiveringen)
De socialdemokratiska reservanterna anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 140 böljar ”Utskottet ställer” och slutar ”och 1972”
bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att den hittills förda regionalpolitiken inte
lyckats vända den negativa utvecklingen i Jämtlands län. En förklaring
härtill kan vara att de nuvarande regionalpolitiska instrumenten inte passar
för länets speciella struktur. Utskottet ställer sig mot denna bakgrund
positivt till att man inom länet prövar en bättre samordning av de statliga
insatserna för ett mer effektivt utnyttjande av de samlade resurserna. När
det gäller finansieringen av den planerade försöksverksamheten anser sig
inte utskottet kunna tillstyrka de yrkanden om särskilda medel som motionärerna
för fram. Utskottet vill i stället hänvisa till glesbygdsstödet och till
de särskilda åtgärdsmedel som ställs till länsstyrelsens förfogande. Åtskilliga
av de projekt söfti planeras kan sägas vara väl lämpade för en sådan
finansiering.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1534 och 1972.
73. Åtgärdsprogram i skogslänen (mom. 146 — motiveringen)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 140 böljar ”Utskottet
har” och på s. 141 slutar "statlig verksamhet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den oro som kommer till uttryck i motion 2295 beträffande
de senaste årens utveckling i skogslänen. Särskilt kännbar har utvecklingen
varit i glesbygden, som fått vidkännas en starkt negativ befolkningsutveckling.
För perioden 1975-1980 uppgick befolkningsminskningen i de
sju nordligaste länens glesbygder till inte mindre än drygt 11000 personer.
Även på arbetsmarknaden i dessa delar av skogslänen har problemen
förvärrats. Arbetslöshetssiffrorna har blivit allt högre och sysselsättningen
inom industrin och byggnadsverksamheten har gått ned.
Mot den skisserade bakgrunden finns det enligt utskottets uppfattning
skäl att — i likhet med motionärerna - känna tveksamhet inför den förda
regionalpolitiken under senare år. Som motionärerna följdriktigt framhåller
krävs en mer målmedveten styrning av nya verksamheter till de
AU 1981/82:23
234
norra delarna av riket. Den senare frågan behandlar utskottet i ett tidigare
avsnitt i betänkandet.
Utskottet vill emellertid i sammanhanget även hänvisa till de möjligheter
som finns förutsatt att de regionalpolitiska instrumenten används offensivt
och målinriktat. Med hänsyn till utvecklingen i glesbygdsområdena utgår
utskottet f. ö. från att de berörda länsstyrelserna prioriterar projekt som
syftar till att vända utvecklingen i dessa delar av skogslänen. 1 sammanhanget
vill utskottet även erinra om att skogslänen föreslås bli prioriterade
vid lokalisering av statlig verksamhet.
Slutligen finns det anledning framhålla basnäringarnas avgörande betydelse
för skogslänens utveckling. Utskottet vill därför hänvisa till de strukturprogram
för bl. a. stål- och skogsindustrin som socialdemokraterna i
riksdagen fört fram och som behandlas av näringsutskottet.
74. Tidigareläggning av landstingsinvesteringar i Värmlands län (mom. 150)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yrkande som på s. 146 börjar ”Utskottet
avvisar” och på s. 147 slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till det mycket allvarliga läget på arbetsmarknaden i
Värmlands län måste alla uppslag prövas för att vända utvecklingen. En
åtgärd som skulle ge en välbehö\ lig stimulans för byggsysselsättningen i
länet är en tidigareläggning av landstingskommunala investeringar. En
sådan satsning skulle dessutom i ett senare skede skapa varaktig anställning
för inte minst kvinnor och ungdomar. Utskottet tillstyrker mot denna
bakgrund förslaget i motion 2009 av Sven Aspling m. fl. (s) att regeringen
skall uppta förhandlingar med Värmlands läns landsting i frågan.
Övriga under detta avsnitt behandlade motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 150 bort ha följande lydelse:
150. beträffande åtgärdsprogram får Värmlands län
att riksdagen
a) bifaller motion 1981/82: 2009 yrkande 6,
b) avslår motionerna 1981/82:471, 1981/82:1515, 1981/82:2009
yrkandena 1, 3—5 och 7 och 1981/82:2349.
75. Utbyggnaden av statliga industricentra
under förutsättning av bifall till reservation 34
De socialdemokratiska reservanterna anser
att den del av utskottets yttrande på s. 146 som börjar "Utskottet vill”
och slutar ”Wermia AB" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill även erinra om vad tidigare sagts om stöd till kommunala
AU 1981/82:23
235
industrilokaker, regionala investmentbolag och statliga industricentra.
Sammanfattningsvis innebär utskottets ställningstagande bl. a. att propositionens
förslag om nya industricentra i Gällivare och Sveg tillstyrks. Utskottet
har härutöver ställt sig bakom det socialdemokratiska förslaget om
nya industricentra i Sollefteå och Torsby. Vidare har regeringen beslutat
att bygga ut anläggningen i Ljusdal. I stödområde skall vidare finnas
möjlighet till stöd för igångsättning av regionala investmentbolag. De särskilda
medel som förra året tilldelades Värmland har f. ö. använts för
bildandet av ett nytt regionalt investmentbolag i länet, Wermia AB.
76. Program för insatserna i bruksorterna (mom. 151)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att utskottets yttrande på s. 147 som börjar ”Utskottet kan” och
slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare framhållit att det finns anledning att se allvarligt på
de problem som drabbar många orter i Bergslagen till följd av stålkrisen.
Det är mot denna bakgrund väsentligt att statsmakterna gör kraftfulla
insatser i bruksorterna för att hålla sysselsättningen uppe.
Riksdagen har - som de socialdemokratiska motionärerna framhåller -tidigare uttalat sig för en kontinuerlig uppföljning av arbetet för att trygga
sysselsättningen i bruksorterna. Det uttalandet gjordes för mer än fyra år
sedan och avsikten var att resultatet av uppföljningen skulle redovisas för
riksdagen.
Arbetsmarknadsutskottet har sedan dess avfärdat socialdemokratiska
yrkanden i frågan med varierande motiveringar. Förra året uttalade utskottet
bl. a. att motsvarande arbete som tidigare utfördes av den s. k. stålortsgruppen
bedrevs inom länsplaneringsarbetet. Utskottet förutsatte att resultatet
av de berörda länsstyrelsernas bedömningar och slutsatser skulle
komma att redovisas i den regionalpolitiska propositionen, dvs. den proposition
utskottet behandlar i föreliggande betänkande.
Utskottet kan nu konstatera att regeringen inte heller i år ansett det
motiverat effektuera riksdagens beslut om en redovisning. Det sagda visar
att regeringen tar allt för lätt både på bruksorternas problem och på
riksdagens beslut. Riksdagen bör därför med skärpa framhålla att den
begärda redovisningen skall lämnas senast i samband med nästa budgetproposition.
Vad utskottet anfört i anslutning till motion 1489 i denna del bör regeringen
underrättas om.
dels att utskottets hemställan under 151 bort ha följande lydelse:
151. beträffande program för insatserna i bruksorterna
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1489 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
AU 1981/82:23
236
77. Befolkningsutvecklingen i Stockholms län (mom. 155—157 — motiveringen)
Under
förutsättning av bifall till reservation 7
De socialdemokratiska reservanterna anser
att den del av utskottets yttrande på s. 150 som boljar ”Utskottet har”
och slutar ”i riket” bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare i avsnittet om planeringstalen behandlat befolkningsutvecklingen
i Stockholms län. Utskottets förslag innebär en fortsatt
balanserad utveckling för länet.
78. Statligt stöd till kommunalt industrihus i Kalmar kommun (mom. 167)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att utskottets yttrande på s. 159 som börjar ”Utskottet står” och
slutar ”riksdagen sida” bort ha följande lydelse:
Nedläggningen av varvet i Kalmar kommun har inneburit ytterligare
påfrestningar på en redan tidigare bekymmersam lokal arbetsmarknad.
Riksdagens beslut förra året att anslaget Bidrag till sysselsättningsskapande
åtgärder i varvsregionema även skulle kunna utnyttjas för industrihus
i Kalmar kommun var mot denna bakgrund väl motiverat. Att kommunen
sedermera endast fått erbjudande om ett lån enligt villkor som för
kommunen framstår som sämre än vad bankväsendet erbjuder kan enligt
utskottets uppfattning inte sägas överensstämma med riksdagens intentioner
bakom sitt beslut förra året.
Med hänvisning till vad utskottet anfört i anslutning till motion 644 bör
riksdagen ge regeringen till känna att ett avskrivningslån bör beviljas för
det aktuella projektet i Kalmar kommun.
dels att utskottets hemställan under 167 bort ha följande lydelse:
167. beträffande statligt stöd till kommunalt industrihus i Kalmar
kommun
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:644 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
79. Avsnittet Anslagsfrågor — motiveringen)
De socialdemokratiska reservanterna anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 166 börjar ”Utskottet har
tidigare” och på s. 167 slutar ”och Pajala kommuner” bort ha följande
lydelse:
Utskottet har tidigare avstyrkt regeringens förslag till ett samlat anslag
för visst regionalpolitisk! stöd till näringslivet, medel för åtgärder i gles
-
AU 1981/82:23
237
bygder samt för regionalpolitisk! utvecklingsarbete. Utskottet har vidare
avvisat förslaget att slopa utbildningsstödet. Mot bakgrund härav föreslås
att medel för nästa budgetår ställs till förfogande via ovan nämnda anslag.
Ett nytt anslag Bidrag till socialavgifter i Norrbotten bör inrättas. Anslaget
Åtgärder m.m. i anslutning till länsplaneringen bör ersättas av ett nytt
anslag Regionalpolitisk! stöd: Regionalpolitisk! utvecklingsarbete.
80. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet (mom. 177)
Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c), Pär Granstedt (c),
Margit Odelsparr (c) och Eva Winther (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 168 som börjar ”Mot
bakgrund” och slutar ”del avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående i allt väsentligt ställt sig bakom industriministerns
förslag till ändringar i det regionalpolitiska stödet i syfte att
främja en mera aktiv regionalpolitik. Utskottet godtar också propositionens
anslagsberäkning i fråga om anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet.
Förslagen till medelsanvisningar i motionerna 2289 och 2352
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 177 bort ha följande lydelse:
177. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1981/
82:113 samt med avslag på motionerna 1981/82:2289 yrkande 15
och 1981/82:2352 yrkande 29 till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet
för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 318910000 kr.
81. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet (mom. 177)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Sten Svenssson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 168 som böijar ”Mot
bakgrund” och slutar ”del avstyrks” bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av den kraftiga decentralisering och förstärkning av regionalpolitiken
som uppnås genom sänkningen av arbetsgivaravgiften och
genom förstärkning av den regionala nivåns resurser kan som sägs i moderata
samlingspartiets motion 2289, de centrala insatserna i huvudsak upphöra.
Kostnaderna för de ändamål som enligt utskottets mening bör bestridas
från detta anslag och som avser sysselsättningsstöd, offerstöd samt
stöd till regionala utvecklingsbolag beräknar utskottet till 100 milj. kr.
Anslaget bör alltså tas upp med denna summa för budgetåret 1982/83.
AU 1981/82:23
238
dels att utskottets hemställan under 177 bort ha följande lydelse:
177. att riksdagen med bifall till motion 1981/82: 2289 yrkande 15 samt
med avslag på regeringens förslag i proposition 1981/82:113 och
motion 1981/82:2352 yrkande 29 till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet
för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 100000000 kr.
82. Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån (morn. 178)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Sten Svenssson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 169 som börjar ”Medelsbehovet
för” slutar ”kr. avvisas” bort ha följande lydelse:
När det gäller behovet av medel för lokaliseringslån under nästa budgetår
delar utskottet den uppfattning som förs fram i moderata samlingspartiets
partimotion 2289. Med hänsyn till att utskottet förordat en förstärkning
av de andra regionalpolitiska medlen genom sänkning av arbetsgivaravgiften
beräknas behovet av lånemedel bli lägre än som anges i propositionen
eller 400 milj. kr. Utskottet vill i sammanhanget också erinra om de
stora outnyttjade reservationer som finns på anslaget, Motion 1573 av Erik
Hovhammar m.fl. (m) från allmänna motionstiden saknar aktualitet men
bör av formella skäl avslås.
dels att utskottets hemställan under 178 bort ha följande lydelse:
178. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2289 yrkande 16 samt
med avslag på regeringens förslag i proposition 1981/82:113 och
motion 1981/82: 1573 yrkande 2, till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån
för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 400000000 kr.
83. Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser (mom. 179)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 170 börjar ”Utskottet
har” och på s. 171 slutar ”dessa anslag” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag om att ett
nytt anslag inrättas för beslut på länsnivå om vissa typer av stöd. I stället
förordar utskottet att medel för länsstyrelsernas beslut om regionalpolitiskt
stöd, glesbygdsstöd m. m. liksom hittills anvisas på särskilda anslag.
Regeringens anslagsäskande avstyrks alltså på denna punkt.
Utskottet har vid sin beräkning ovan av medelsbehovet på anslaget C 1.
Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet tagit hänsyn tili att länsstyrelsernas
beslut om regionalpolitiskt stöd även fortsättningsvis skall belasta
detta anslag. I enlighet med den socialdemokratiska partimotionen 2352
AU 1981/82:23
239
förordar utskottet att riksdagen för budgetåret 1982/83 anvisar dels till
Åtgärder i glesbygder 175 milj. kr., dels till Regionalpolitiskt utvecklingsstöd:
Regionalpolitisk utvecklingsarbete 75 milj. kr. Från det senare anslaget
skall bekostas bl. a. det arbete för att främja sysselsättningen i länen
som utskottet i det föregående anfört att länsstyrelserna bör bedriva. Stöd
till hemarbete bör enligt utskottets mening få bekostas från anslaget Åtgärder
i glesbygder.
dels att hemställan under 179 bort ha följande lydelse:
179. att riksdagen med avslag på regeringens förslag i proposition
1981/82:113 samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 31
och 47
dels till Åtgärder i glesbygder för budgetåret 1982/83 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 175000000
kr.,
dels till Regionalpolitiskt stöd: Regionalpolitiskt utvecklingsarbete
för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 75000000 kr.
84. Fördelningen på län av medel från anslaget Regionala utvecklingsinsatser
(mom. 180)
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 171 börjar ”Moderata
samlingspartiet” och slutar ”ytterligare åtgärder” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i moderata samlingspartiets motion 2289
att de medel som tillkommer för andra ändamål än som motsvarar de
nuvarande anslagen Åtgärder i glesbygder och Åtgärder m. m. i anslutning
till länsplaneringen skall fördelas på län som i dagsläget har stödkommuner
inom sig. Härigenom tillses att resurserna riktas mot de län som har de
största sysselsättningsproblemen.
I motionerna 1973 av Iris Mårtensson m. fl. (s) och 2350 av Johan Olsson
m. fl. (c, fp) framförs synpunkter på hur aktuella medel bör fördelas mellan
länen. Utskottet utgår från att regeringen vid fördelning av medlen i fråga
beaktar de sysselsättningsproblem som finns i skilda län. Några närmare
riktlinjer för denna fördelning utöver vad som anförts ovan är utskottet
inte berett göra. Motionerna 1973 och 2350 i aktuella delar avstyrks därför.
dels att utskottets hemställan under 180 bort ha följande lydelse:
180. beträffande fördelningen på län av medel från anslaget Regionala
utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2289 yrkande 2 i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1981/82:1973
yrkande 1 och 1981/82:2350 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört.
AU 1981/82:23
240
85. Statlig kreditgaranti till företag i glesbygder m. m. (moni 182)
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 172 börjar ”1 propositionen”
och slutar ”motion 2352” bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till den förstärkning av glesbygdspolitiken som utskottet
förordat i det föregående bör beslutsramen för kreditgarantier till företag i
glesbygder m. m. höjas utöver regeringens förslag. Utskottet tillstyrker det
socialdemokratiska förslaget i motion 2352 och föreslår en kreditram för
nyss nämnda ändamål för budgetåret 1982/83 av 75 milj. kr.
dels att utskottets hemställan under 182 bort ha följande lydelse:
182. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 52 samt
med avslag på regeringens förslag i proposition 1981/82:113
medger att under budgetåret 1982/83 statlig kreditgaranti för lån
till företag i glesbygder och för lån till anskaffning av varulager
beviljas med sammanlagt högst 75000000 kr.,
86. Ersättning för nedsättning av socialavgifter (mom. 183)
Under förutsättning av bifall till reservation 16
De socialdemokratiska reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 172 som börjar ”Utskottet
har" och slutar ”nämnda kommuner" bort ha födande lydelse:
Utskottet har tidigare i betänkandet avstyrkt regeringens förslag om
sänkning av arbetgivaravgiften i Gällivare, Jokkmokks, Kiruna och Pajala
kommuner och i stället förordat ett socialdemokratiskt förslag i motion
2352 om återbäring av arbetsgivaravgifter till industri- och gruvföretag i
Norrbottens län. Medel härför bör tas upp under ett särskilt förslagsanslag
Bidrag till socialutgifter i Norrbottens län. Kostnaderna beräknas till ca
250 milj. kr. för helt år.
dels att utskottets hemställan under 183 bort ha följande lydelse:
183. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkandena 16 i
nuvarande del och 17 samt med avslag på regeringens förslag i
proposition 1981/82:113 och motion 1981/82:2289 i motsvarande
del till Bidrag till socialavgifter i Norrbottens län för budgetåret
1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
250000000 kr.
87. Ersättning för nedsättning av socialavgifter (mom. 183)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser
AU 1981/82:23
241
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 172 börjar ”Medel
härför” och slutar ”för ändamålet" bort ha följande lydelse:
Utskottet har därutöver i enlighet med moderata samlingspartiets motion
2289 förordat att arbetsgivaravgiften skall sänkas med fem procentenheter
i övriga kommuner i stödområde A samt med tre procentenheter i
kommuner i stödområde B.
Medel för dessa avgiftsnedsättningar föreslås bli upptagna under ett
särskilt förslagsanslag Ersättning för nedsättning av socialavgifter. Dessa
medel skall motsvara det bortfall av avgiftsinkomster som blir följden av
att lägre avgifter uttas i de föreslagna regionerna. Medelsbehovet beräknas
i propositionen till 80 milj. kr., för den tid reformen gäller under budgetåret
1982/83 dvs. för halvt budgetår, och i motion 2289 till därutöver 350 milj.
kr. för helt budgetår för den ytterligare sänkning som förordats ovan dvs.
175 milj. kr. den del av nästa budgetår som omfattas av nedsättningen.
Denna ytterligare sänkning har finansierats genom att, i förhållande till
proposition 1981/82:113, anslaget till Bidragsverksamhet minskats med
218,9 milj. kr., till lokaliseringslån med 100 milj. kr. samt till förlusttäckning
till Regioninvest i Norr AB — den senare frågan behandlas av näringsutskottet
- med 30,2 milj. kr. Utskottet tillstyrker därför att 255 milj. kr.
anvisas till ersättning för nedsättning av socialavgifter under nästa budgetår.
Utskottet har i sitt ställningstagande tidigare i betänkandet för en sänkning
av arbetsgivaravgiften som regionalpolitisk! medel avvisat ett socialdemokratiskt
förslag i motion 2352 att i stället införa ett system med
återbäring av inbetalda socialavgifter. Utskottet avstyrker också förslag
om medel för det senare ändamålet.
dels att utskottets hemställan under 183 bort ha följande lydelse:
183. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2289 i motsvarande
del samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1981/
82: 113 och motion 1981/82:2352 yrkandena 16 i motsvarande del
och 17 till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret
1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 255000000 kr.
Särskilda yttranden
1. Ett mer flexibelt utbildningssystem (mom. 18)
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet har i sin partimotion från den allmänna motionstiden
pekat på den stora betydelse som skolan har för sysselsättning
och service i glesbygden och angivit flera åtgärder vilka sammantagna kan
16 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 23
AU 1981/82:23
242
bidra till förbättringar för glesbygden i dessa hänseenden. Moderata samlingspartiet
har således förordat att sammansättningen av årskurserna i
glesbygdsskolor i ökad omfattning skall få beslutas i kommunerna, att
metodiken för undervisning i glesbygdsskolor, som ofta bedrivs i s. k. Bform,
uppmärksammas, att en mer flexibel skolplanering tillämpas för
högstadie- och gymnasieskolorna.
Det är vidare nödvändigt att gymnasieskolan på ett helt annat sätt än
tidigare, främst inom de mer yrkestekniskt inriktade linjerna, söker samarbete
med det befintliga näringslivet. Genom detta samarbete kan man dels
dra nytta av tillgänglig utrustning m.m., dels kan utbildningen bättre
anpassas till industrins behov av utbildad arbetskraft.
Det är, enligt vår uppfattning, angeläget att denna typ av gymnasial
yrkesteknisk utbildning kan förläggas på andra orter än de s. k. gymnasieortema.
På detta sätt kan en påtaglig spridning av gymnasial utbildning
erhållas, vilket ur regionalpolitisk synvinkel måste anses eftersträvansvärt.
En utökning av lärlingsutbildningen borde kunna underlättas genom
denna typ av samarbete mellan industrin och utbildningsväsendet. Likaså
finnér vi det viktigt att understryka värdet av ett utökat samarbete mellan
den högre utbildningen och regionens näringsliv vilket bör kunna ge värdefulla
impulser för utbildning och forskning till gagn för regionen. I övrigt
hänvisar vi till de ställningstaganden som våra företrädare i utbildningsutskottet
redovisat i berört hänseende. Enligt vår mening är det angeläget
att det sektorsarbete som aviseras i fråga om utbildningsfrågorna i första
hand tar upp och behandlar här nämnda frågor.
Beslut i dessa frågor som riksmötet tagit under året tillgodoser till viss
del ovan framförda synpunkter. Vi är dock av den uppfattningen att
ytterligare insatser kan vara väl motiverade för att skapa ett mer flexibelt
utbildningssystem.
2. Den föreslagna energimyndighetens lokalisering (mom. 32)
Arne Fransson, Pär Granstedt och Margit Odelsparr (alla c) anför:
Vi vill i anslutning till yrkanden om den föreslagna energimyndighetens
lokalisering erinra om centerpartiets inställning i den frågan vid riksdagens
ställningstagande tidigare i år. Vi uttalar oss därvid i en reservation till
näringsutskottets betänkande (NU 1981/82:28) i frågan att Nyköping borde
komma i fråga som lokaliseringsort för den nya myndigheten. Som motivering
härför anfördes bl. a. arbetsmarknads- och regionalpolitiska skäl. En
lokalisering till Nyköpings kommun överensstämmer f. ö. även med riksdagens
uttalande om ny statlig sysselsättning till kommunen som ersättning
för nedläggningen av flygflottiljen.
AU 1981/82:23
243
3. Lokaliseringssamråd (moni. 102)
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anför:
Vi anser för vår del att en lagstiftning om etableringskontroll — som
socialdemokraterna föreslår - skulle medföra påtagliga risker för en minskad
investeringsbenägenhet. Inte minst från allmän sysselsättningssynpunkt
skulle därför den ifrågasatta lagstiftningen vara olycklig. De regionalpolitiska
medlen måste i stället bygga på en samverkan mellan näringsliv
och samhälle och inte på tvångsåtgärder av den typ de socialdemokratiska
motionärerna tänker sig.
Det socialdemokratiska förslaget om en fullmaktslag har avstyrkts av
utskottet. Mot den bakgrunden har vi ansett oss kunna biträda vad utskottet
anfört, trots att motiveringen inte präglas av det konsekventa avståndstagande
mot etableringskontroll som enligt vår mening är befogat.
För övrigt anser vi att en lagstiftning om etableringskontroll står i strid
med utskottets tidigare uttalanden om att de regionalpolitiska instrumenten
bör göras mer generella.
Vi vill avslutningsvis hänvisa till den parlamentariska utredning om
regionalpolitikens inriktning och omfattning som utskottet föreslagit. Utskottet
utgår från att utredningen i sitt arbete kommer in på hithörande
frågor.
4. Det centrala projekt- och utvecklingsarbetet
Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anför:
I detta avsnitt beskrivs bl. a. det projektarbete - bl. a. produktsökning
— som bedrivs på central nivå. Vi är självfallet positiva till att ett utvecklingsarbete
bedrivs som syftar till att skapa nya sysselsättningsmöjligheter.
Vi anser emellertid att ett arbete av det slag som redovisas i propositionen i
huvudsak bör bedrivas på regional nivå. För den begränsade verksamhet
som kan vara motiverad på central nivå hänvisar utskottet till de medel
som anvisas på anslaget Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län
bör finnas andra former för finansiering än de regionalpolitiska medlen.
Verksamheten kan t. ex. finansieras via det ordinarie departementsanslaget.
5. Beslut om tillverkning av det s. k. JAS-planet (mom. 154 och 159)
Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund,
Lars Ulander, Marianne Stålberg och Nils-Olof Grönhagen (alla s) anför:
I samband med behandlingen av motioner om utvecklingen i Östergötlands
och Älvsborgs län pekar utskottet bl. a. på betydelsen för industrisysselsättningen
i dessa län av ett beslut om tillverkning av det s. k. JASplanet.
AU 1981/82:23
244
I den socialdemokratiska partimotionen i försvarsfrågan har vårt parti
bl. a. deklarerat att det behövs ett nytt flygplanssystem efter Viggen och
att beslutet härom av industripolitiska skäl inte bör uppskjutas till nästa
försvarsbeslut. En anskaffning inom landet har flera fördelar men det kan
samtidigt konstateras att sysselsättningsaspekten kan tillgodoses oavsett
aktuella anskaffningsformer.
Avgörande för ett flygplansbesiut måste de militära och ekonomiska
skälen vara. Av den granskning som vårt parti gjort av det nu föreliggande
beslutsmaterialet framgår bl. a. att JAS-planet prestandamässigt är omstritt
och att betydande kostnadsöverskridanden riskeras. Av dessa skäl
har vårt parti rekommenderat en förnyad skyndsam översyn av hur man
inom försvarsramen kan åstadkomma en lösning av flygplansfrågan med
godtagbara prestanda också i det längre perspektivet.
6. Sysselsättningsskapande åtgärder i Sjuhäradsbygden (mom. 159 och 160)
Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund,
Lars Ulander, Marianne Stålberg och Nils-Olof Grönhagen (alla s) anför:
Utskottet behandlar i betänkandet ett par motioner som tar upp behovet
av insatser i Älvsborgs län. I det sammanhanget erinrar utskottet om
regeringens av utskottet tillstyrkta förslag i proposition 1981/82:148 om
åtgärder för tekoindustrin m.m. som innebär att 15 milj. kr. av de medel
som inte åtgår till det s. k. äldrestödet skall sättas in i Sjuhäradsbygden för
att stärka sysselsättningen.
Vi socialdemokrater vill i det här sammanhanget erinra om att vi har
föreslagit att dessa medel i stället bör komma tekoindustrin i sin helhet till
godo, vilket självfallet skulle innebära att en betydande del skulle satsas i
Älvsborgs län. Vi påpekade även att t. ex. beredskapsarbeten via de ordinarie
arbetsmarknadsanslagen kan sättas in i länet för att hålla sysselsättningen
uppe.
Riksdagen kommer senare under innevarande riksmöte att ta ställning i
frågan med anledning av betänkande AU 1981/82:25.
AU 1981/82:23
245
7. Utvecklingen i Stockholmsregionen (mom. 156 och 157)
Gören Bohlin (m) anför:
Jag vill i anslutning till utskottets behandling av motioner om utvecklingen
i Stockholms län göra följande tillägg:
Stockholmsregionen fyller en mycket viktig funktion för hela landet. För
såväl vår industriella utveckling totalt i landet som för vår exportindustris
avsättningsmöjligheter är en kvalitativt stark Stockholmsregion av stor
betydelse. I regionen finns modern teknik, driftiga företagare och innovatörer
samt utbildnings- och forskningsresurser - nödvändiga förutsättningar
för utveckling och framsteg. En positiv utveckling i Stockholmsregionen
står inte i något motsatsförhållande till en motsvarande utveckling i
andra delar av landet. Tvärtom kan en positiv utveckling i huvudstadsregionen
förväntas ha motsvarande effekter för hela landets näringsliv. Beslut
som leder till negativa effekter för industrin i Stockholmsregionen
skulle alltså innebära nackdelar både för nationen och Stockholm.
Den offentliga service som hör samman med Stockholm som huvudstad
och centralort är vidare utomordentligt viktig för landets alla delar, varför
den centrala administrationen även fortsättningsvis i huvudsak bör vara
lokaliserad till Stockholmsregionen.
När det slutligen gäller frågan om den inomregionala fördelningen inom
servicesektorn vill jag erinra om att en flyttning från det centrala Stockholm
sker fortlöpande. Ett av skälen härtill är den ökade efterfrågan på
sådana tjänster även utanför centralorten. Den utvecklingen behöver således
inte någon särskild styrning.
Bihang
Regeringens
1 Förslag till
Lag om nedsättning av socialavgifter
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Den procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter och egenavgifter
sammanlagt utgår enligt lagen (1981:691) om socialavgifter skall enligt
denna lag sättas ned med tio procentenheter. Nedsättningen skall i första
hand avse folkpensionsavgiften och därefter barnomsorgsavgiften.
2 § För en arbetsgivare, som bedriver verksamhet med fast driftställe i
området Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala kommuner, skall avgifterna
sättas ned i den mån de avser arbete som utförs i området. I fråga om
förfarandet för nedsättningen gäller bestämmelserna i lagen (1959:552) om
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.
Bestämmelsen om nedsättning gäller inte arbetsgivare som är kommun,
allmän försäkringskassa eller statlig myndighet med undantag av statens
affärsdrivande verk.
AU 1981/82:23
246
3 § För en försäkrad, som avses i 1 kap. 2§ lagen (1981:691) om socialavgifter,
skall avgifterna sättas ned, om han för året före det taxeringsår då
avgifterna debiteras är mantalsskriven i det bmråde som anges i 2 §. I fråga
om förfarandet för nedsättningen gäller bestämmelserna i uppbördslagen
(1953:272).
4 § Ett belopp motsvarande det som arbetsgivaravgifterna eller egenavgifterna
sätts ned med skall påföras staten och uppbäras i samma ordning
som avgifterna i övrigt.
Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången i fråga om arbetsgivaravgifter som avser utgiftsåret 1983 och
i fråga om egenavgifter som beräknas med ledning av 1984 års taxering.
Bihang
Regeringens
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1§ lagen (1981:691) om socialavgifter
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
1§
I denna lag ges bestämmelser om avgifter för finansiering av den allmänna
försäkringen och vissa andra sociala ändamål.
Om nedsättning av socialavgifter
som regionalpolitiskt stöd finns
särskilda bestämmelser.
Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
AU 1981/82:23 Bilagor
Bilagor
Bil. 1 Skatteutskottets yttrande 1981/82:5 y
Bil. 2 Socialförsäkringsutskottets yttrande 1981/82:2 y
Bil. 3 Utbildningsutskottets yttrande 1981/82:2 y
Bil. 4 Trafikutskottets yttrande 1981/82:2 y
Bil. 5 Jordbruksutskottets yttrande 1981/82:3 y
Bil. 6 Näringsutskottets yttrande 1981/82:8 y
Bil. 7 Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen
-
AU 1981/82:23 Bilagor
Bilagorna 1—6
Yttranden från utskott
AU 1981/82:23 Bilaga 1: SkU 1981/82:5 y
Skatteutskottets yttrande
1981/82:5 y
över en motion om sänkning av energiskatten i vissa fall
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig
över motion 1981/82:2289 yrkande 12 av Gösta Bohman m. fl. (m).
Motionen har väckts med anledning av proposition 1981/82:113 om program
för regional utveckling och resurshushållning. Motionärerna begär att
energiskatten på elektrisk kraft slopas eller sänks inom stödområde A enligt
den indelning i stödområden som föreslås i propositionen. Skatteutskottet
får med anledning härav anföra följande.
Skatt på elektrisk kraft utgår enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt
med 4 öre/kWh. För den del av förbrukningen i industriell verksamhet som
överstiger 40 000 kWh per år är skatten dock 3 öre/kWh. Inom vissa
kommuner i norra Sverige är sedan den 1 juli 1981 skattesatsen 3 öre/kWh för
alla förbrukare. Denna skatteförmån har tillkommit för att lindra beskattningen
av hushållens elförbrukning i de norra delarna av landet, där
uppvärmningskostnaderna är höga (prop. 1980/81:118 Bilaga 2, SkU
1980/81:44).
Vissa industrier med mera betydande bränsle- och kraftkostnader kan
enligt en särskild lag (1974:992) erhålla viss nedsättning av den allmänna
energiskatten på elektrisk kraft och vissa bränslen. För år 1982 har regeringen
fastställt nedsättnmgen för företag som förädlar skogsprodukter till
högst 1,6 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde. För övriga
företag är nedsättningen maximerad till 1,3 % av motsvarande värde.
Skatteutskottet har vid ett flertal tillfällen prövat motionsyrkanden av
samma eller liknande innebörd som det nu aktuella. Så sent som i februari i år
framhöll utskottet som sin mening att en befrielse från eller nedsättning av
arbetsgivaravgifterna inom vissa stödområden var av väsentligt större
betydelse för sysselsättningen inom dessa områden än lättnader i energibeskattningen.
Utskottet avstyrkte därför bifall till en motion i ämnet.
Riksdagen godkände utskottets betänkande.
Skatteutskottet kan i och för sig vitsorda att ett bifall till motionärernas
hemställan skulle innebära en sänkning av energikostnaderna och därmed en
viss konkurrensfördel för företag inom denna region. Med hänsyn till bl. a.
den energiskattenedsättning som regeringen årligen fastställer för vissa
industrier är det dock svårt att beräkna värdet av de skatteförmåner som
skulle komma dessa företag till del. Det torde kunna slås fast att de företag
som har de största kostnaderna för elenergi skulle gynnas mest, samtidigt
som företag med motsvarande produktion och med hög elförbrukning inom
AU 1981/82:23 Bilaga 1: SkU 1981/82:5 y
andra delar av landet skulle få en konkurrensmässig nackdel. Detsamma
skulle gälla företag inom stödområdet som använder andra energislag än
el.
Ökad sysselsättning är ett av målen i regionalpolitiken. Enligt utskottets
mening är det dock osäkert i vad mån ett samband föreligger mellan ökad
sysselsättning och lägre elkostnader. Skatteutskottet finner det därför
tveksamt om den i motionen förordade åtgärden är lämplig i sysselsättningsskapande
hänseende.
En sänkning eller ett slopande av energiskatten på elkraft inom
stödområdet skulle innebära en väsentlig skattesubventionering för hushållen
i regionen och motsvarande inkomstbortfall för staten. Som tidigare sagts
har riksdagen nyligen beslutat om en viss nedsättning av elenergiskatten för
hushållen i de norra delarna av landet med hänsyn till de höga uppvärmningskostnaderna
för dessa hushåll. En ytterligare sänkning av skatten för
hushållens del torde ha ringa betydelse då det gäller sådana regionalpolitiska
mål som höjd sysselsättning, ökat serviceutbud etc.
Av det anförda framgår att utskottet, som tidigare har ställt sig tveksamt
till en regionalpolitisk differentiering av energibeskattningen, anser att den i
motionsyrkandet föreslagna åtgärden att sänka eller helt slopa energiskatten
på elkraft i vissa delar av landet är en diskutabel metod att uppnå
regionalpolitiska mål. De medel som motsvaras av de uteblivna skatteinkomsterna
bör enligt utskottets mening kunna användas på ett effektivare
sätt inom regionalpolitikens ramar. Skatteutskottet anser därför att arbetsmarknadsutskottet
bör avstyrka motion 1981/82:2289 yrkande 12.
Stockholm den 20 april 1982
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s), Olle Westberg i Hofors (s),
Tage Sundkvist (c), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund
(s), Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s), Anita Johansson (s), Bo Södersten
(s) och Arne Svensson (m)*.
*Ej närvarande vid yttrandets justering.
Avvikande mening
av Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Arne Svensson (alla m) som anser
att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar med "Skatteutskottet har"
och slutar med ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:
AU 1981/82:23 Bilaga 1: SkU 1981/82:5 y
Enligt skatteutskottets mening bör regionalpolitiken inriktas på att dämpa
behovet av selektiva insatser. På sikt bör därför förutsättningar skapas att
avveckla de selektiva stödformerna. Detta bör enligt skatteutskottets
uppfattning kunna ske genom att man i stället inriktar regionalpolitiken på
mera generellt verkande åtgärder, t. ex. med utnyttjande av det skattepolitiska
instrumentet. I propositionen saknas en analys av sådana mera generellt
verkande åtgärder inom regionalpolitiken.
Ett sätt att motverka kostnadsnackdelar för företag inom sysselsättningssvaga
regioner är att sänka eller helt ta bort den allmänna energiskatten på
elkraft. Detta är enligt skatteutskottets mening en åtgärd som är väl ägnad att
skapa ett allmänt gynnsammare klimat för företagsamheten inom den
berörda regionen, vilket i sin tur torde medföra positiva effekter i form av
ökad sysselsättning m. m.
Det föreslagna stödområdet A är den region i landet som har de
allvarligaste sysselsättningsproblemen och som därför är mest i behov av
generella stimulansåtgärder till fromma för näringslivet.
Av det anförda framgår att skatteutskottet anser att den i motionsyrkandet
föreslagna åtgärden, som innebär att den allmänna energiskatten på elkraft
som förbrukas inom stödområde A slopas, är väl värd att pröva.
Skatteutskottet anser därför att arbetsmarknadsutskottet bör tillstyrka
motion 1981/82:2289 yrkande 12.
AU 1981/82:23 Bilaga 2: SfU 1981/82:2 y
Socialförsäkringsutskottets yttrande
1981/82:2 y
över proposition 1981/82:113 om program för regional utveckling
och resurshållning såvitt avser förslag om ändring i lagen (1981:691)
om socialavgifter och förslag till lag om nedsättning av socialavgifter,
jämte motioner
Till arbetsmarknadsutskottet
Genom beslut den 30 mars 1982 har arbetsmarknadsutskottet berett
socialförsäkringsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1981/
82:113 om program för regional utveckling och resurshållning såvitt avser
förslaget till lag om nedsättning av socialavgifter och förslaget till lag om
ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter. Vidare har utskottet beretts
tillfälle yttra sig över motionerna 1981/82:1575, 2057, 2129, 2289 yrkande
7, 2290, 2352 yrkandena 15-17 samt 2355 yrkande 7, vilka berör frågor i
anslutning till de nämnda lagförslagen.
Inledningsvis vill utskottet erinra om att riksdagen (prop. 1980/81:178,
SfU 28, rskr 406) vid föregående riksmöte beslöt att nya regler för uttag av
socialavgifter skulle införas fr. o. m. den 1 januari 1982. Ändringarna innebar
enhetligare och enklare regler för beräkningen av arbetsgivaravgifter
och hade bl. a. till syfte att uppnå administrativa lättnader för myndigheter
och för arbetsgivare och egenföretagare. Genom de nya reglerna skulle det
också bli möjligt att införa ett effektivare debiterings- och uppbördssystem
och en särskild utredning, socialavgiftsutredningen (S 1981:04), tillsattes i
maj 1981 för att göra en översyn av debiterings- och uppbördssystemet.
De sammanlagda arbetsgivaravgifterna för år 1982 uppgår till 33,055%
av ett för avgifterna gemensamt avgiftsunderlag, motsvarande i huvudsak
utgiven bruttolön för anställda. Egenavgifterna uppgår till sammanlagt
31,65 % av avgiftsunderlaget.
Propositionens förslag i nu aktuell del innebär en sänkning av socialavgifterna
i Gällivare, Jokkmokks, Kiruna och Pajala kommuner med tio
procentenheter för alla arbetsgivare utom kommun, allmän försäkringskassa
eller statlig myndighet med undantag av statens affärsdrivande verk.
Motsvarande sänkning föreslås beträffande egenavgifterna. Förslaget
grundar sig, med vissa avvikelser, på ett förslag av utredningen om vissa
regionalpolitiska medel i betänkande Ds 1981:21, Differentierade arbetsgivaravgifter
som regionalpolitisk! medel.
Från utgångspunkten som regionalpolitisk! medel har förslaget fått ett
övervägande positivt gensvar under remissbehandling. Däremot har viss
kritik riktats mot förslaget utifrån administrativa synpunkter. Sålunda har
några remissinstanser, bl. a. socialavgiftsutredningen, ansett att en diffe
-
AU 1981/82:23 Bilaga 2: SfU 1981/82:2 y
rentiering av arbetsgivaravgifter bör anstå till dess statsmakterna tar ställning
till de frågor utredningen har att behandla.
Vid utformningen av propositionen har i syfte att administrativt förenkla
avgiftsuttaget föreslagits att arbetsgivarens verksamhet i de ifrågavarande
kommunerna skall utgöra basen för en differentiering av arbetsgivaravgifterna
i stället för såsom utredningen föreslagit arbetstagarens mantalsskrivningsort.
Arbetsgivaravgifterna föreslås sålunda nedsatta i den mån
de avser arbete i den aktuella regionen. I fråga om egenavgifter knyts
däremot avgiftsnedsättningen till egenföretagarens mantalsskrivningsort.
Motion 2289 av Gösta Bohman m.fl. innehåller förslag om nedsättning
av socialavgifterna enligt samma metod som föreslagits i propositionen.
Motionärerna vill emellertid utvidga rätten till nedsättning till att gälla
betydligt fler kommuner i landet. Procentsatserna för nedsättning skall
dessutom kunna varieras till 10, 5 eller 3%, beroende på vilken kommun
det är fråga om.
Olof Palme m. fl. föreslår i motion 2352 en alternativ metod för sänkning
av avgiftsuttaget som fr. o.m. år 1983 avses tillämpad på företag inom
gruv- och tillverkningsindustrin i Norrbotten. Förslaget innebär att en del
av de faktiskt erlagda avgifterna återbärs i efterhand. Sålunda skall år 1983
återbäring ske med ett belopp som motsvarar den del av de inbetalda
avgifterna för år 1982 som överstiger 60% av de genomsnittliga årliga
avgiftsinbetalningarna under åren 1979, 1980 och 1981. Motionärerna framhåller
att med den av dem föreslagna metoden för avgiftsnedsättning riktas
stödet i första hand till företag som upprätthåller eller ökar antalet anställda.
Genom att återbäring endast utgår som andel av faktiskt inbetalade
avgifter torde, anför motionärerna, också benägenheten öka för att i tid
inbetala avgifterna under kvalifikationsåret. Systemets konstruktion medför
också att framtida avgiftshöjningar slår igenom fullt ut först efter tre år,
vilket medför en extra konkurrensfördel för Norrbottens tillverkningsindustri.
Utifrån de synpunkter utskottet främst har att beakta kan utskottet
konstatera att båda de föreslagna systemen för avgiftsnedsättning innebär
en administrativ merbelastning.
Något avgörande hinder mot att genomföra något av förslagen synes
dock inte föreligga varför de administrativa nackdelarna måste vägas mot
förslagens regionalpolitiska fördelar. Med hänsyn till att förslaget i motion
2352 har klara sysselsättningsbefrämjande fördelar framför förslagen i
propositionen och i motion 2289 förordar utskottet att en avgiftsnedsättning
utformas enligt de riktlinjer som föreslagits i motion 2352. Den slutliga
formen för att administrera systemet kräver dock, såsom framhållits i
motionen, vissa kompletterande undersökningar. Bl. a. bör närmare övervägas
metoden för avgränsning av vilka företag som skall hänföras till
gruv- och tillverkningsindustri. Vidare bör, med hänsyn till att ett företags
arbetsgivaravgifter avseende verksamhet i Norrbotten kan ha redovisats
AU 1981/82:23 Bilaga 2: SfU 1981/82:2 y
tillsammans med arbetsgivaravgifter för verksamhet i andra delar av landet,
övervägas hur de avgifter som avser Norrbottensverksamheten kan
särskiljas. Ett system för avgiftsnedsättning för nyetablerade företag måste
också övervägas.
Med det av utskottet förordade systemet för avgiftsnedsättning tillgodoses
även de synpunkter på en differentiering av arbetsgivaravgifter som
förts fram i motion 2355 av Lars Werner.
Utskottets ställningstagande innebär ett avstyrkande av, förutom propositionen
och motion 2289, även motionerna 1575, 2057, 2129 och 2290.
Stockholm den 27 april 1982
På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING
Närvarande: Sven Aspling (s), Maj Pehrsson (c), Helge Karlsson (s), Allan
Åkerlind (m), Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Lars-Åke Larsson
(s), Arne Lindberg (c), Siri Häggmark (m), Arne Andersson i Gustafs (c),
Ingegerd Elm (s), Ulla Johansson (s), Lars-Erik Lövdén (s), Kerstin Sandborg
(fp) och Åke Svensson (c).
Avvikande meningar
Avvikande meningar har avgivits av dels center- och folkpartiledamöterna,
dels de moderata ledamöterna.
1. Maj Pehrsson (c), Arne Lindberg (c), Arne Andersson i Gustafs (c),
Kerstin Sandborg (fp) och Åke Svensson (c) anser att utskottets yttrande
fr. o. m. den del på s. 2 som böljar med ”Utifrån de” bort ha följande
lydelse:
Utifrån de synpunkter utskottet främst har att beakta finnér utskottet att
propositionens förslag har utformats med hänsynstagande till att det skall
vara så administrativt enkelt som möjligt att genomföra. Förslaget har i
detta hänseende också klara fördelar framför förslaget i motion 2352.
Motionsförslagets genomförande kräver administrativa överväganden vars
resultat är svårbedömbara utifrån det begränsade underlag som riktlinjerna
i motionen ger. Utskottet kan dock förutse svårigheter när det gäller att på
ett rättvisande sätt avgränsa gruv- och tillverkningsindustrier från andra
industrier, eftersom något tillfredsställande system för sådana avgränsningar
inte finns f. n. Vidare uppkommer utrednings- och kontrollproblem i
samband med särskiljande av arbetsgivaravgifter för verksamhet som ett
bolag bedrivit i Norrbotten i de fall avgifterna redovisats för år 1979 och
därefter tillsammans med avgifter för verksamhet i andra delar av landet.
Det föreslagna systemet kan inte heller tillämpas på nya verksamheter
eftersom basen för avgiftsnedsättningen hänför sig till förfluten tid.
AU 1981/82:23 Bilaga 2: SfU 1981/82:2 y
Utskottet förordar att det system för avgiftsnedsättning som föreslagits i
propositionen genomförs. Utskottet anser det därvid angeläget, att man
gör en klar geografisk avgränsning av systemets användningsområde och
undviker den spridning till ett flertal andra delar av landet som föreslagits i
motion 2289. I annat fall är risken uppenbar för att nya krav på en
avgiftsnedsättning — med varierande procentsatser — efter hand uppkommer.
En allmänt utbredd tillämpning av ett system med avgiftsnedsättning
skulle, menar utskottet, allvarligt försvåra administrationen av socialavgifterna.
Utskottet tillstyrker förslaget i motion 2290 om att en uppföljning och
utvärdering av verkningarna av det nya systemet görs och att resultatet
härav föreläggs riksdagen. I övrigt avstyrker utskottet bifall till de remitterade
motionerna i vad de däri framförda kraven inte sammanfaller med
propositionens förslag.
2. Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser att
utskottets yttrande fr. o.m. den del som börjar på s. 2 med ”Utifrån de”
bort ha följande lydelse:
Utifrån de synpunkter utskottet främst har att beakta finner utskottet att
propositionens förslag har utformats med hänsynstagande till att det skall
vara så administrativt enkelt som möjligt att genomföra. Förslaget har i
detta hänseende också klara fördelar framför förslaget i motion 2352.
Motionsförslagets genomförande kräver administrativa överväganden vars
resultat är svårbedömbara utifrån det begränsade underlag som riktlinjerna
i motionen ger. Utskottet kan dock förutse svårigheter när det gäller att på
ett rättvisande sätt avgränsa gruv- och tillverkningsindustrier från andra
industrier, eftersom något tillfredsställande system för sådana avgränsningar
inte finns f. n. Vidare uppkommer utrednings- och kontrollproblem i
samband med särskiljande av arbetsgivaravgifter för verksamhet som ett
bolag bedrivit i Norrbotten i de fall avgifterna redovisats för år 1979 och
därefter tillsammans med avgifter för verksamhet i andra delar av landet.
Det föreslagna systemet kan inte heller tillämpas på nya verksamheter
eftersom basen för avgiftsnedsättningen hänför sig till förfluten tid.
Utskottet förordar att det system för avgiftsnedsättning som föreslagits i
propositionen genomförs.
Utskottet anser emellertid att användningen av det föreslagna systemet
med en avgiftsnedsättning är geografiskt alltför begränsad och att systemet
bör tillämpas i den utsträckning som föreslagits i motion 2289, och utskottet
tillstyrker att de i motionen framlagda lagförslagen genomförs.
Vidare tillstyrker utskottet förslaget i motion 2290 om att en uppföljning
och utvärdering av verkningarna av det nya systemet görs och att resultatet
härav föreläggs riksdagen. I övrigt avstyrker utskottet bifall till de
remitterade motionerna i vad de däri framförda kraven inte sammanfaller
med det förordade förslaget i motion 2289.
AU 1981/82:23 Bilaga 3: UbU 1981/82:2 y
B 10
Utbildningsutskottets yttrande
1981/82:2 y
över den regionalpolitiska forskningen (prop. 1981/82:113)
Till arbetsmarknadsutskottet
Genom beslut den 20 april 1982 har arbetsmarknadsutskottet berett
utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1981/82:113 om
program för regional utveckling och resurshushållning i de delar som berör
utbildningsutskottets verksamhetsområde jämte motionerna 1981/82:321,
1981/82:1342 och 1981/82: 2220 (yrkande 4 i denna del).
Propositionen
I proposition 1981/82:113 föreslås riksdagen godkänna att regeringen
beslutar om inrättande av ett centrum för samordning av regionalpolitisk
forskning m. m. inom Umeå högskoleregion (hemställan 8). I samma proposition
bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad chefen för industridepartementet
anfört om inriktingen av den regionalpolitiska forskningen (hemställan
12).
Motionerna
1981/82:321 av John Andersson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
uttalar sig för skapandet av ett regionalt utvecklingsinstitut för Norrland
och hos regeringen begär förslag härom.
1981/82:1342 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande
forskning om regional utveckling vid Umeå universitet.
1981/82: 2220 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om regional forskning.
Utskottet
I propositionen begär regeringen riksdagens bemyndigande att inrätta ett
centrum för samordning av regionalpolitisk forskning m. m. inom Umeå
högskoleregion. Huvuduppgiften för den föreslagna centrumbildningen
skall enligt förslaget vara att ta initiativ till och samordna tvärvetenskapligt
inriktade projekt inom det regionalpolitiska området och sådana forskningsområden
som kan vara av betydelse för den regionala utvecklingen,
AU 1981/82:23 Bilaga 3: UbU 1981/82:2 y
B 11
t. ex. teknisk och naturvetenskaplig forskning. Beträffande centrumbildningens
samordnande uppgift bör enligt förslaget särskilt beaktas kopplingen
till det forsknings- och utvecklingsarbete kring inlandets glesbygdsproblem
som pågår vid högskolan i Östersund och det utvecklingsarbete som
bedrivs vid högskolan i Luleå med syfte att stimulera näringslivet i Norrbotten.
I motion 1981/82:2220 (yrkande 4 i denna del) varnas för ett synsätt som
leder till att forskningen regionaliseras. De regionalpolitiska forskningsresurserna
i Umeå högskoleregion bör enligt motionärerna samordnas, och
ytterst ansvarig för den sålunda samordnade forskningsverksamheten bör
vara universitetet i Umeå. Enligt motion 1981/82:1342, väckt under allmänna
motionstiden 1982, bör resurser ställas till förfogande för att vidareutveckla
den regionala forskningen med anknytning till Umeå universitet
och övriga högskolor inom Umeå högskoleregion. I motion 1981/82:321,
även den väckt under allmänna motionstiden 1982, begärs förslag om ett
regionalt utvecklingsinstitut för Norrland.
Utskottet vill med anledning av propositionen och motionsyrkandena
anföra följande.
Med regionalpolitisk forskning förstås dels utveckling av kunskapsområden
med relevans för regionala frågor — det kan gälla nationalekonomi,
kulturgeografi, företagsekonomi, regional ekonomi och förvaltningsforskning
- dels forskning kring existerande regionala problem med hjälp
av redan vunna kunskaper. Det finns vid regionalpolitisk forskning liksom
vid annan forskning en växelverkan mellan kunskapsutveckling, problemval
och problemlösning.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att den föreslagna
centrumbildningens lokalisering till Umeå högskoleregion är motiverad
med hänsyn till de regionala problemens omfattning och karaktär i norra
Norrland. Samtidigt vill utskottet erinra om att regionala problem förekommer
inte bara i landets fyra nordligaste län. Sålunda ingår delar av inte
mindre än 16 län i stödområde enligt nu gällande stödområdesindelning.
Vidare ligger 76 av de sammanlagt 118 kommuner, som ingår i stödområde,
utanför de fyra län som omfattas av Umeå högskoleregion.
Genom inrättandet av den föreslagna centrumbildningen i Umeå skapas,
såsom utskottet ser det, förutsättningar för en samordnad och effektiv
regional forskningsverksamhet med för landet unika resurser. Utskottet
har förståelse för att dessa resurser i stor utsträckning inriktas på att
klarlägga och lösa de stora och delvis speciella problem som finns i norra
Norrland. Samtidigt vill utskottet, med hänvisning till vad som nyss
nämnts om de regionala problemens geografiska utbredning, framhålla
betydelsen av att centrumbildningens resurser kommer också landet i
övrigt till del. Centrumbildningens verksamhet får inte vara en angelägenhet
enbart för Umeå högskoleregion. Utskottet vill slutligen stryka under
kravet på att den regionalpolitiska forskningen håller hög vetenskaplig
kvalitet.
17 Riksdagen 1981182. 18 sami Nr 23
AU 1981/82:23 Bilaga 3: UbU 1981/82:2 y
B 12
Med hänvisning till det anförda och till att den föreslagna centrumbildningens
styrelse skall förordnas av styrelsen för universitetet i Umeå,
föreslår utskottet att motion 1981/82:2220 yrkande 4 i denna del avstyrks
och att förslaget om inrättande av ett centrum för samordning av regionalpolitisk
forskning m.m. inom Umeå högskoleregion tillstyrks. Därmed
tillgodoses i allt väsentligt yrkandet i motion 1981/82:321, varför även
denna motion föreslås bli avstyrkt.
Med anledning av vad som anförts i motion 1981/82:1342 om resurser till
regionalpolitisk forskning vill utskottet erinra om att de medel som i
budgetpropositionen föreslås till expertgruppen för forskning om regional
utbildning (ERU) endast utgör en liten del av det totala stödet till den regionalpolitiska
forskningen i landet. Vad gäller motionärernas krav på en
ökad koncentration av resurserna till Umeå högskoleregion kan erinras om
att forskningen inom den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet
redan nu i stor utsträckning är inriktad på regionala problem.
Sedan år 1979 finns där också en professur i regional ekonomi, och i årets
budgetproposition (bilaga 12) föreslås att en tjänst som professor i förvaltningsforskning
med regional inriktning inrättas vid samma universitet under
anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna, vilket anslag utskottet
behandlar i ett senare betänkande. Vidare kan erinras om att resurserna
vid högskolan i Luleå i stor utsträckning utnyttjas för utvecklingen av
regionens näringsliv. Härtill kan läggas att chefen för industridepartementet
i proposition 1981/82:113 (s. 163) föreslår att medel för särskilda sysselsättningsfrämjande
åtgärder i Norrbottens län anvisas för en förstärkning
av forskningsverksamheten vid högskolan i Luleå. Sammantaget har därmed
lagts en god grund för utveckling av en kraftfull regionalpolitisk
forskning vid universitetet i Umeå i samverkan med övriga högskoleenheter
i regionen. Några ytterligare åtgärder bör därför inte nu vidtas.
Utskottet föreslår att motion 1981/82:1342 avstyrks.
Vad som i proposition 1981/82:113 anförs om inriktningen av den regionalpolitiska
forskningen föranleder inte något ytterligare uttalande från
utbildningsutskottets sida.
Stockholm den 29 april 1982
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage
(m), Jörgen Ullenhag (fp), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge
Hagberg (s), Sven Johansson (—), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m),
Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Ylva Annerstedt (fp), Torsten
Karlsson (s), Iris Mårtensson (s) och Gunhild Bolander (c).
AU 1981/82:23 Bilaga 4: TU 1981/82:2 y
B 13
Trafikutskottets yttrande
1981/82:2 y
om transportstöd och trafikplanering
Till arbetsmarknadsutskottet
Genom beslut den 30 mars 1982 har arbetsmarknadsutskottet berett
trafikutskottet tillfälle att yttra sig över vissa motionsyrkanden som framlagts
med anledning av proposition 1981/82:113 om program för regional
utveckling och resurshushållning, nämligen 1981/82:2341 (c), 1981/
82:2352 (s) yrkandena 57-60, 63 och 64, 1981/82:2357 (s) samt 1981/
82:2358 (fp) yrkande 1.
Trafikutskottet får med anledning härav anföra följande.
Transportstöd
I motion 1981/82:2352 (partimotion s) yrkas att transportstöd skall utgå
till företag i Norrlands kustregion som arbetar under samma förutsättningar
som inlandssågverken, att transportstöd skall utgå för hyvlade trävaror,
att transportstöd skall utgå för järn- och stålprodukter och att riksdagen till
anslaget Transportstöd för Norrland m. m. anvisar ytterligare 30 milj. kr.
Vidare föreslås att fraktstöd lämnas med följande procentandelar för de
olika delarna av stödområdet:
Inlandskommunerna i Norrbottens och Västerbottens län samt
Strömsunds kommun i Jämtlands län (kommuner i transportstödszon
5), vid avstånd över 70 mil 50 %
Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, övriga delar 35 %
Västernorrlands län 25 %
De delar av Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län som
omfattas av transportstödet 15%
I motion 1981 /82:2341 (c) yrkas att riksdagen beslutar om en ändring av
transportstödet i enlighet med vad som anförts i motionen. Enligt motionärerna
innebär det nyligen fattade riksdagsbeslutet betydande försämringar
av transportstödet. Vissa företag kommer i en konkurrenssituation
som gör att deras fortsatta existens riskeras. Det gäller exempelvis de
mindre sågverken i kustregionen. Transportrådets tolkning av riksdagsbeslutet
att undanta hyvlade trävaror från rätten till transportstöd kommer
icke att främja den stimulans till vidareförädling som var avsedd. Motionärerna
yrkar vidare att fraktstödet för stålverken bibehålls och att stöd för
de olika delarna av stödområdet utgår med samma procentandelar som
föreslås i motion 1981/82:2352 (partimotion s).
AU 1981/82:23 Bilaga 4: TU 1981/82:2 y
B 14
I motion 1981/82:2358 (fp) yrkas att riksdagen begär att regeringen
granskar konsekvenserna av nuvarande avgränsningsregler för transportstödet,
varefter ett nytt förslag föreläggs riksdagen. Enligt motionären
innebar riksdagsbeslutet i november 1981 en försvagning av transportstödet.
Möjligheten för vissa sågverk att söka dispens innebär en alltför stor
osäkerhet för företagen. Beslutet att undanta järn- och stålprodukter från
uttransportstöd har bl. a. medfört att Plannja AB i Luleå, som är den mest
högförädlade delen av SSABrs verksamhet i Luleå fått vidkännas en avsevärd
fördyring av sina produkter. Detta kan enligt motionen inte ha varit
riksdagens mening.
Riksdagen fattade den 25 november 1981 beslut om nya regler för
transportstödet (prop. 1981/82:30 bil. 3, TU 1981/82:5, rskr 1981/82:42).
Beslutet innebar bl. a. en reduktion av antalet transportstödszoner, att
lägsta bidragsberättigade transportavstånd höjdes till 251 km och att vissa
varugrupper uteslöts från möjligheten att få stöd. De nya reglerna beräknades
medföra besparingar på 50 milj. kr.
Utskottet behandlade samtliga nu aktuella motionsyrkanden — förutom
kravet att hyvlade trävaror skall få stöd — i sitt betänkande TU 1981/82:5.
Beträffande sågade trävaror framhöll utskottet att de problem som kan
uppkomma för vissa företag bör, inom ramen för de angivna besparingarna,
kunna lösas genom bemyndigandet för regeringen eller den myndighet
som regeringen utser att avgränsa de områden för vilka stödet till
sågade trävaror skall slopas.
Att uttransportstödet slopades för järn- och stålprodukter motiverades
dels av att administrativa förenklingar kunde uppnås, dels av att stödet till
dessa företag torde sakna betydelse från lokaliseringssynpunkt.
Utskottet beräknade att det förslag till bidragssatser och stödområdesindelning,
som nu på nytt föreslås i motionerna 1981/82:2352 (partimotion
s) och 1981/82:2341 (c), skulle innebära merkostnader på ca 25 milj.
kr. i förhållande till regeringsförslaget. Detta ansågs inte kunna accepteras
av statsfinansiella skäl. Utskottet ansåg vidare att regeringsförslaget, genom
att ta särskild hänsyn till de nordligaste och inre delarna av landet var
regionalpolitisk! effektivare.
De nya reglerna för transportstödet trädde i kraft den 1 mars 1982.
Utskottet, som vidhåller sin uppfattning i här berörda frågor, anser att
erfarenheter av de nya bestämmelserna bör avvaktas innan ytterligare
förändringar vidtas.
Beträffande kravet att stöd även skall utgå till hyvlade trävaror vill
utskottet framhålla att riksdagsbeslutet innebar att stöd till sågade produkter
i princip endast skall lämnas till företag i stödområdets inland. Transpoiträdet
har därför gett ut nya tillämpningsföreskrifter i vilka bl. a. angivits
inom vilka kommuner stöd till sågade trävaror fortfarande kan
lämnas. I begreppet sågade trävaror har även innefattats hyvlade och
andra lågförädlade trävaror. Stödet finns kvar i hela stödområdet för mer
AU 1981/82:23 Bilaga 4: TU 1981/82:2 y
B 15
förädlade produkter baserade på rundvirke. Enligt utskottets mening strider
inte transportrådets föreskrifter mot riksdagsbeslutet som bl. a. innebar
att kravet på vidareförädling skärptes för att stöd skall kunna lämnas.
Hyvling av sågade trävaror kan inte anses vara någon längre driven form
av förädling.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1981/
82:2341 (c), 1981/82:2352 (partimotion s) yrkandena 57, 58, 59, 60 och 64,
1981/82:2358 (fp) yrkande 1.
I motion 1981/82:2357 (s) yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att
Hofors och Ockelbo kommuner inordnas i transportstödsområdet.
Med hänvisning till att riksdagen så sent som den 25 november 1981
beslutat om nya gränser för stödområdet avstyrks motionen.
Trafikplanering
I motion 1981/82:2352 (partimotion s) yrkas vidare att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
trafikplanering. Enligt motionärerna har den viktiga samordningen mellan
investeringarna i trafikgrenarna inbördes samt mellan trafikpolitiken
och regionalpolitiken ej berörts i propositionen. Oklarheterna i hur planeringen
skall bedrivas anses så stora att man kan tala om ett allvarligt avsteg
från 1979 års trafikpolitiska beslut. Det besvärliga finansiella läge som
råder medför enligt motionen att behovet av samordning mellan trafikgrenarna
blivit än mer uttalat, att dubbelinvesteringar än mer måste undvikas
och att varje trafikgrens fördelar därför måste utnyttjas på bästa sätt. En
viktig förutsättning för att dessa mål skall kunna uppnås är en fortsatt
trafikplanering på länsnivå. Behovet av att en långsiktig investeringsplanering
hos fler trafikverk än vägverket kommer till stånd framhålls också.
I den trafikpolitiska propositionen framhölls att en utbyggd trafikplanering
är värdefull för att trafikföretagen och samhället skall få underlag
för trafik- och investeringsbeslut. Detta uttalande lämnades utan erinran
från riksdagens sida (prop. 1978/79:99, TU 1978/79:18, rskr 1978/
79:419). Utskottet anser liksom tidigare att trafikplaneringen har en viktig
uppgift att fylla, bl. a. genom att ta fram det beslutsunderlag som behövs
för att det trafikpolitiska beslutet skall kunna konkretiseras genom beslut
på olika nivåer i samhället. Enligt utskottets mening är de uttalanden och
förslag om trafikplaneringen som framförts i proposition 1981/82:113 väl
förenliga med 1979 års trafikpolitiska beslut. Motion 1981/82:2352 (partimotion
s) yrkande 63 avstyrks därför.
Stockholm den 15 april 1982
På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON
AU 1981/82:23 Bilaga 4: TU 1981/82:2 y
B 16
Närvarande: Bertil Zachrisson (s). Rolf Clarkson (m), Rolf Sellgren (fp),
Nils Hjorth (s), Wiggo Komstedt (m), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist
(s), Filip Fridolfsson (m), Anna Wohlin-Andersson (c), Ove Karlsson (s),
Eric Rejdnell (fp), Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström (s), Ingegärd
Oskarsson (c) och Lars Hedfors (s).
Avvikande meningar
1. Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Birger Rosqvist, Ove Karlsson, Rune
Johansson, Sten-Ove Sundström och Lars Hedfors (alla s) anser
dels att den del i yttrandet under rubriken Transportstöd som börjar med
”Utskottet behandlade” och slutar med ”1981/82:2358 (fp) yrkande 1.”
bort ersättas med text av följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som framhålls i motion 1981/82:2352
(partimotion s) att det är orimligt att försämra transportstödet till de svaga
regionerna på det sätt som gjorts i ett läge då sysselsättningen måste värnas
och stärkas.
Utskottet tillstyrker därför att fraktstöd lämnas med de procentandelar
för de olika delarna av stödområdet som föreslås i motionerna 1981/
82:2352 (partimotion s) och 1981/82:2341 (c) vid transporter över 250 km.
Därigenom kan ett system erhållas som ekonomiskt sett är mer fördelaktigt
för företagen i stödområdet samtidigt som betydande administrativa förenklingar
kan uppnås. Den nya stödområdesindelningen och de nya bidragssatserna
bör införas så snart som möjligt, dock senast den 1 oktober
1982.
Riksdagsbeslutet i november 1981 innebär att transportstöd inte längre
utgår till sågverk i kustregionerna. Detta betyder att ett antal mindre
företag längs Norrlandskusten har uteslutits från möjligheten att erhålla
stöd trots att de arbetar under samma förutsättningar som inlandssågverken.
Utskottet tillstyrker därför förslaget att stöd bör utgå till de sågverk i
Norrlands kustregion som har samma konkurrensförhållanden som inlandssågverken.
Med hänsyn till den betydelse fraktbidraget haft för konkurrensförhållandena
mellan järn- och stålverken i Norrbotten och Mellansverige tillstyrker
utskottet också förslaget att återinföra stödet för järn- och stålprodukter.
Transportrådet har tolkat riksdagsbeslutet på så sätt att hyvlade trävaror
har innefattats i begreppet sågade trävaror. Det innebär att hyvlerierna
längs Norrlandskusten går miste om transportstöd varvid sysselsättning
och produktion kommer att hotas. En grundtanke med riksdagsbeslutet
var att stimulera till vidareförädling. Eftersom hyvling av sågade trävaror
innebär ett betydande mått av vidareförädling tillstyrker utskottet förlaget
att riksdagen bör uttala att transportstöd även fortsättningsvis skall utgå
för hyvlade trävaror.
AU 1981/82:23 Bilaga 4: TU 1981/82:2 y
B 17
För att så långt som möjligt undvika olägenheter för berörda företag bör
de av utskottet föreslagna regelförändringarna vad avser sågade och hyvlade
trävaror samt järn- och stålprodukter gälla fr. o. m. innevarande
ansökningsperiod, dvs. mars—juni 1982.
För att täcka merkostnaderna för de av utskottet förordade förändringarna
av transportstödet bör riksdagen såsom föreslås i motion 1981/
82:2352 (partimotion s) till förslagsanslaget Transportstöd för Norrland
m. m. anvisa ytterligare 30 milj. kr. för nästa budgetår. Utskottets ställningstagande
innebär att motionerna 1981/82:2341 (c) och 1981/82:2352
(partimotion s) yrkandena 57, 58, 59, 60 och 64 tillstyrks.
Utskottet kan vidare instämma i syftet med motion 1981/82:2358 (fp)
yrkande 1. Någon ytterligare översyn av transportstödet anser dock utskottet
inte vara behövlig varför motionen i denna del avstyrks.
dels att den del i yttrandet under rubriken Trafikplanering som börjar
med ”1 den” och slutar med ”avstyrks därför.” bort ersättas med text av
följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1981/82:2352
(partimotion s) att det är en allvarlig brist att den viktiga samordningen
mellan investeringarna i trafikgrenarna inbördes samt mellan trafikpolitiken
och regionalpolitiken ej har berörts i proposition 1981/82:113. Oklarheterna
är så stora att man kan tala om ett allvarligt avsteg från 1979 års
trafikpolitiska beslut som underströk betydelsen av trafikplanering på
skilda nivåer i samhället.
Som motionärerna framhåller medför det statsfinansiella läget att behovet
av samordning mellan trafikgrenarna blivit än mer uttalat, att dubbelinvesteringar
måste undvikas och att varje trafikgrens fördelar måste utnyttjas
på bästa sätt. Det är också angeläget att trafikpolitiken används för
att stärka industrins konkurrenskraft och trygga sysselsättningen inte
minst i de svagaste delarna av landet. En viktig förutsättning för att uppnå
dessa mål är en fortsatt trafikplanering på länsnivå.
En sådan trafikplanering skulle enligt utskottets mening visa att den
knappa medelstilldelningen till vägunderhållet framför allt drabbar glesbygdens
invånare som får det allt svårare att ta sig till arbetet eller affärerna.
Den knappa medelstilldelningen kommer också att medföra att ett
stort antal av vägverkets arbetsområden i glesbygden blir nedläggningshotade
med sysselsättningsproblem som följd.
En sådan trafikplanering skulle också visa att den typ av väginvesteringar
som socialdemokraterna föreslagit i sin motion 1981/82:2133 om ökat
byggande skulle medverka till att stärka sysselsättningen i skogslänen då
de syftar till att förbättra den tunga industrins och då framför allt skogsindustrins
transportförhållanden.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker motion 1981/82:2352 (partimotion
s) yrkande 63.
AU 1981/82:23 Bilaga 4: TU 1981/82:2 y
B 18
2. Rolf Sellgren (fp) anser att den del i yttrandet under rubriken Transportstöd
som börjar med ”Utskottet behandlade” och slutar med ”1981/
82:2358 (fp) yrkande 1.” bort ersättas med text av följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna att riksdagsbeslutet
inneburit en försvagning av transportstödet. Kritik måste enligt
utskottets mening framför allt riktas mot beslutet att slopa transportstödet
till sågade trävaror i kustregionen och vissa inlandskommuner. Detta har
lett till en besvärande konkurrenssnedvridning mellan företag inom samma
bransch och med samma avståndsproblem vilket kan medföra risk för
nedläggning och produktionsbortfall för flera sågverk utmed den norrländska
kusten. Som begärs i motion 1981/82:2358 (fp) bör därför regeringen
granska konsekvenserna av de senaste ändringarna av transportstödet
och återkomma till riksdagen med ett nytt förslag. Utskottet anser att
det nya förslaget kostnadsmässigt bör hållas inom ramen för de av riksdagen
anvisade medlen för transportstödet (prop. 1981/82:100, bil. 9, TU
1981/82:23, rskr 1981/82:219).
Utskottet är inte berett att, såsom föreslås i motionerna 1981/82:2341 (c)
och 1981/82:2352 (partimotion s), förorda regeländringar av transportstödet
som medför ökade statsutgifter.
Utskottets ställningstagande innebär att motion 1981/82:2358 (fp) yrkande
1 tillstyrks och motionerna 1981/82:2341 (c) och 1981/82:2352
(partimotion s) yrkandena 57, 58, 59, 60 och 64 avstyrks.
AU 1981/82:23 Bilaga 5: JoU 1981/82:3 y B 19
Jordbruksutskottets yttrande
1981/82:3 y
om vissa följdmotioner till proposition 1981/82:113 om program för
regional utveckling och resurshushållning
Till arbetsmarknadsutskottet
Genom beslut den 13 april 1982 har arbetsmarknadsutskottet berett
jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över motionerna 1981/82:2334,
1981/82:2342 och 1981/82:2348 yrkande 1.
I motion 1981/82:2334 av Axel Andersson m. fl. (s) yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om planering och programsamarbete på det skogliga
området,
2. att riksdagen hos regeringen begär redovisning av vilka åtgärder som
vidtagits i anledning härav,
3. att i den mån uppnåendet av motionens syfte beträffande ett effektivt
resursutnyttjande fordrar riksdagens medverkan regeringsförslag härför
snarast föreläggs riksdagen,
4. att riksdagen beslutar att motionen överlämnas till den pågående
allmänningsutredningen för beaktande i de delar som berör utredningens
arbete.
I motion 1981/82: 2342 av Filip Johansson och Arne Lindberg (båda c)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning angående möjligheterna
att lokalisera den centrala rennäringsenheten från Jönköping till
Jokkmokk.
I motion 1981/82: 2348 av Per-Axel Nilsson (s) och Gunhild Bolander (c)
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen hos regeringen begär
en skyndsam översyn av bestämmelserna för lokaliseringsstöd så att sådant
stöd kan utgå för uppförande av växthus enligt samma villkor som
gäller för kommunala industrilokaler.
Utskottet får med anledning härav anföra följande.
Allmänningsskogar. Motion 2334 tar närmast sikte på skogsbrukets roll
inom den regionala planeringen och samordningen. Motionärerna anför att
det i många trakter inom de föreslagna stödområdena A och B finns
otillräckligt utnyttjade resurser i form av alltför litet eller inte alls ianspråktagna
men i praktiken utnyttjbara skogsmarker, maskinkapital och - inte
minst - arbetskraft. Det framstår för motionärerna som ett självklart
samhällsekonomiskt och socialt krav att dessa resurser snarast disponeras
aktivt på ett helt annat sätt än vad som f. n. sker. I motionen framhålls i
AU 1981/82:23 Bilaga 5: JoU 1981/82:3 y
B 20
sammanhanget att de s. k. allmänningsskogarna i Norrland och Dalarna är
välskötta och med hänsyn till sina lägen högproducerande, välorganiserade
enheter som ger jämn avkastning och nettovinst. Med hänsyn till den
betydelse och det stöd i pengar allmänningsskogarna i de föreslagna stödområdena
A, B och C svarar för inom de areella näringarna anser motionärerna
att dessa enheter på lämpligt sätt bör infogas i den länsvisa och
kommunala planeringen och programarbetet.
Utskottet vill framhålla att gällande av riksdagen år 1979 fastställda
riktlinjer för skogspolitiken bl. a. innebär att statligt ekonomiskt stöd av
främst regionalpolitiska skäl kan utgå till vissa åtgärder som i och för sig
kan vara föreskrivna i skogsvårdslagstiftningen men som med hjälp av stöd
kan bli utförda på ett kvalitativt bättre sätt. Ett särskilt skogligt stödområde
har lagts fast, inom vilket regionalpolitisk! motiverat stöd kan utgå.
Som anförs i proposition 1981/82:113 om program för regional utveckling
och resurshushållning finns sålunda förutsättningar för ett från regionalpolitiska
utgångspunkter inriktat arbete på skogsbrukets område. I motionen
berörs bl. a. behovet av ett aktivare skogsbruk i områden med omfattande
s. k. 5:3-skogar, alltså skogar som enligt 5 § 3 skogsvårdslagen (1979:429)
är så glesa eller till så stor del består av för marken olämpligt trädslag att
deras tillväxt är avsevärt lägre än den tillväxt som är möjlig. Utskottet får i
anslutning härtill erinra om att riksdagen hösten 1981 beslöt att kraftigt
förbättra möjligheterna till bidrag till skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd. Insatserna som skulle planeras för en 15-årsperiod
berör till större delen områden i Norrland (prop. 1981/82:30 bil. 5, JoU
1981/82:8, rskr 1981/82:29).
Som anförs i motionen är lagstiftningen angående häradsallmänningar
och allmänningsskogar i Norrland och Dalarna föremål för översyn inom
allmänningsutredningen (Jo 1979:04). Utredningen skall bl. a. undersöka
vilka möjligheter det kan finnas att i framtiden använda medel från avkastningen
från ifrågavarande skogsbruk så att de kommer bygden till godo.
Utskottet anser för sin del lämpligt att motion 2334 överlämnas till allmänningsutredningen
för övervägande.
Lokaliseringen av den centrala rennäringsadministrationen. Enligt motion
2342 bör riksdagen hos regeringen begära en utredning angående
möjligheterna att lokalisera den centrala rennäringsenheten från Jönköping
till Jokkmokk. En sådan lokalisering skulle enligt motionärernas mening
ytterligare förstärka ambitionen att till sistnämnda plats knyta en samisk
enhet, som därifrån bevakar och tillvaratar samernas intressen.
Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om
bl. a. rennäringen. För lantbruksstyrelsens handläggning av rennäringsfrågor
finns inom styrelsens veterinär- och husdjursavdelning en särskild
rennäringsenhet inrättad. Inom enheten handläggs frågor om rennäringens
rationalisering innefattande översiktlig planering, rådgivning, statliga stödåtgärder
såsom bidrag, lånegarantier, avgångsvederlag m. m., marknads
-
AU 1981/82:23 Bilaga 5: JoU 1981/82:3 y
B 21
frågor, renslakt, avsättning av renprodukter m.m., renbeteskonventionerna
med Norge och Finland, utnyttjande av mark ovan odlingsgränsen
och inom renbetesfjällen samt sysselsättningsfrågor för samer.
F. n. ingår i rennäringsenheten två handläggarbefattningar och drygt en
biträdestjänst. Härutöver har enheten tillgång till myndighetens gemensamma
resurser inom områdena juridik, information, administration osv.
Lantbruksstyrelsen inkl. rennäringsenheten är lokaliserad till Jönköping.
Inom lantbruksstyrelsens organisationsplan men med placering i Luleå
finns vidare en befattningshavare, som har till uppgift att samordna lantbruksverkets
sysselsättningsskapande åtgärder inom renskötselområdet.
Vidare finns en rådgivare i rennäringsfrågor stationerad i Umeå.
Regionalt handläggs rennäringsfrågor inom lantbruksnämnderna i Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län. Inom var och en av dessa
nämnder finns en särskild rennäringsenhet. Lantbruksstyrelsens uppgift
som central rennäringsmyndighet är av övergripande natur. Beslut av
lantbruks verket i fråga om rennäring, sameby, ekonomiskt stöd, markförvaltning
m. m. fattas i första hand av vederbörande lantbruksnämnd, som
även har att svara för kursverksamhet och övriga direkta kontakter med
rennäringsutövarna. Såvitt avser lantbruksnämnden i Norrbottens län
sköts denna verksamhet från huvudkontoret i Luleå och från lokala rennäringskontor
belägna på sex olika platser i länet, bl. a. i Jokkmokk.
Rennäringsadministrationen är sålunda redan i dag i förhållandevis stor
utsträckning decentraliserad till det aktiva renskötselområdet. Detta är
naturligtvis inte ett skäl för att inte ytterligare utlokalisering av de administrativa
funktionerna på rennäringens område skulle kunna medföra vissa
fördelar. Som framgår av proposition 1981/82:113 (s. 169) anför sålunda
industriministern efter samråd med jordbruksministern att det bör vara
möjligt att utan påtagliga effektivitetsförluster på sikt förlägga lantbruksnämndens
rennäringsenhet till Jokkmokk. Länsstyrelsen kommer enligt
propositionen att få i uppdrag att utarbeta förslag till hur en sådan omlokalisering
kan ske.
Utskottet vill erinra om att frågan om att förlägga den centrala rennäringsadministrationen
till Jokkmokk var föremål för prövning även vid
förra riksmötet med anledning av en motion i ämnet. Utskottet framhöll då
(JoU 1980/81:18, p. 2) att utskottet delade meningen att det så långt det var
praktiskt möjligt borde vidtas åtgärder som ytterligare kunde underlätta
den samiska befolkningens kontakter med den centrala rennäringsadministrationen.
Utskottet ansåg bl. a. det motiverat att man i de fortsatta
övervägandena på förevarande område även undersökte möjligheterna att
lokalisera den centrala rennäringsadministrationen i närmare anslutning till
renskötselområdet. Sambandet med annan viktig verksamhet på området,
såsom forsknings- och försöksverksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet
och statens veterinärmedicinska anstalt borde även uppmärksammas.
Aktualiserade planer på att förlägga en renforsbningsstation till Vindeln
AU 1981/82:23 Bilaga 5: JoU 1981/82:3 y
B 22
ansågs även kunna ha betydelse i sammanhanget. Det borde ankomma på
regeringen att närmare bestämma hur den förordade översynen bör genomföras.
Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet sålunda
anfört.
Utskottet, som hänvisar till nyss redovisade uttalanden från förra årets
riksdagsbehandling, vill avslutningsvis fasta uppmärksamheten på att
Svenska samernas riksförbund i skrivelse till arbetsmarknads- och jordbruksutskotten
hävdar att en flyttning av den centrala rennäringsadministrationen
till Jokkmokk inte bör genomföras. Förbundet förordar för sin
del att lantbruksstyrelsens rennäringsenhet förläggs till Umeå.
Stöd till växthusodlingen på Gotland. I motion 2348 förordas att bestämmelserna
om lokaliseringsstöd ses över så att sådant stöd kan utgå för
uppförande av växthus enligt samma villkor som gäller för kommunala
industrilokaler. Motionärerna, som framhåller att det är i högsta grad
önskvärt att nybyggnad av växthus sker på Gotland, anser att lokaliseringsstöd
är enda möjligheten att åstadkomma en önskvärd utbyggnad.
Enligt riksdagens beslut år 1979 utgår statligt stöd för att främja trädgårdsnäringens
rationalisering samt till åtgärder som möjliggör användning
av andra bränslen än olja eller har bränslebesparande effekt inom trädgårdsföretag.
Bestämmelserna härom återfinns i förordningarna 1979:427
resp. 1979:428. Rationaliseringsstödet lämnas i form av statlig lånegaranti
och statsbidrag. Lånegaranti lämnas till alla åtgärder som effektiviserar
produktionen inom näringen, till utvidgning, nyetablering och förvärv av
företag samt till åtgärder i övrigt som bidrar till att målet för rationaliseringspolitiken
uppfylls. Häri inkluderas stöd till samverkan inom näringen
i olika former. Statsbidragsformen är förbehållen sådana investeringar
som från samhällets synpunkt är särskilt angelägna. Två typer av sådana
investeringar kan urskiljas. Den ena avser investeringar i speciella
rationaliseringsåtgärder, exempelvis ny teknik och samverkan. Den andra
avser investeringar i regioner där det från samhällets synpunkt är önskvärt
att trädgårdsnäringen utvecklas. Sistnämnda regionala rationaliseringsstöd,
som kan utgå i samband med större investeringar i trädgårdsföretag,
är begränsat till de fyra nordligaste länen samt till Ljusdals, Malungs,
Vansbro, Älvdalens och Torsby kommuner. Stödet till energisparande
åtgärder utgår i form av statsbidrag.
Därest av regionalpolitiska skäl ytterligare former av stöd till växthusodlingen
befinns motiverade, exempelvis på Gotland, vill utskottet för sin del
förorda att eventuella åtgärder främst inriktas på sådana som är ägnade att
förbilliga och rationalisera driften av befintliga företag, exempelvis genom
stöd till anordningar för att tillvarata spillvärme o.d. Behovet av stöd till
uppbyggnad av nya trädgårdsföretag eller utvidgning av sådana företag bör
med hänsyn till näringens utsatta läge med stark utland skonkurrens prövas
utifrån en helhetsbild av trädgårdsnäringens situation inom landet och
AU 1981/82:23 Bilaga 5: JoU 1981/82:3 y
B 23
därför i första hand bedömas i enlighet med de för trädgårdsnäringen
speciellt avsedda reglerna om finansieringsstöd.
Stockholm den 27 april 1982
På jordbruksutskottets vägnar
SVANTE LUNDKVIST
Närvarande: Einar Larsson (c)*, Svante Lundkvist (s), Arne Andersson i
Ljung (m)*, Maj Britt Theorin (s)*, Boije Stensson (fp), Grethe Lundblad
(s), Åke Wictorsson (s), Filip Johansson (c), Sven Eric Lorentzon (m),
Håkan Strömberg (s)*, Märta Fredrikson (c), Martin Segerstedt (s), Esse
Petersson (fp), Jan Fransson (s)* och Ingvar Eriksson (m).
* Ej närvarande vid yttrandets justering.
AU 1981/82:23 Bilaga 6: NU 1981/82:8 y
B 24
Näringsutskottets yttrande
1981/82:8 y
över motion om regionalpolitiken
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig
över motion 1981/82:2352 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt avser hemställan
att riksdagen
8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
offertstöd i kombination med stöd från styrelsen för teknisk utveckling
(STU),
9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
de samhällsägda utvecklingsbolagen och Industrifonden beaktar regionalpolitiska
synpunkter.
Motionen
Motionärerna konstaterar att de nuvarande statliga insatserna för forskning
och utveckling är ogynnsamt fördelade sett ur regionalpolitisk synvinkel.
Mer än 60 % av STU:s stöd till teknisk utveckling anges gå till
storstadsregionerna. Det är enligt motionärerna därför motiverat att man
systematiskt prövar en kombination av stöd från STU och Industrifonden
med regionalpolitisk! stöd. De föreslår att de företag inom stödområdena
som får stöd från dessa institutioner skall kunna få tilläggsstöd i form av
villkorligt offertstöd med t. ex. 10, 15 eller 25 % av stödunderlaget, utöver
de 50 % som exempelvis STU kan ge. Ett motsvarande stöd bör enligt
motionärerna kunna ges till företag utanför stödområdena om företaget
träffar avtal med ett annat företag i ett stödområde och en del av den
framtida produktionen avses förlagd dit. I motionen erinras vidare om att
tre statliga utvecklingsbolag nu har påbörjat sin verksamhet. Det bör enligt
motionärerna ankomma på regeringen att tillse att dessa bolag och Fonden
för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) i sitt fortsatta arbete
beaktar regionalpolitiska synpunkter.
Gällande ordning
Stöd till teknisk forskning och utveckling ges i första hand genom styrelsen
för teknisk utveckling, STU. Grunderna för STU:s verksamhet har
lagts fast av riksdagen. De kommer till uttryck i dess instruktion (SFS
1979:113, ändrad 1980:476). STU har tre huvuduppgifter, nämligen att
främja den tekniska utvecklingen inom olika samhällssektorer, att främja
AU 1981/82:23 Bilaga 6: NU 1981/82:8 y
industrins innovationsverksamhet och tekniska kvalitet samt att höja den
tekniska forskningens nivå och öka kunnandet på olika områden. STU
stödjer projektens forsknings- och utvecklingsfaser fram till dess att en
prototyp finns. STU kan i princip bevilja anslag som täcker hela utvecklingskostnaden,
men vid projektstöd till företag eller till insatser med
industriell medverkan gäller att STU sällan bidrar med mer än 50 % av
beräknad utvecklingskostnad. För utvecklingsprojekt i mindre företag och
uppfinningsprojekt gäller s.k. villkorlig återbetalningsskyldighet. Större
företag blir i allmänhet återbetalningsskyldiga när det förväntade tekniska
resultatet uppnåtts.
När en färdig prototyp föreligger men marknadsintroduktionen ännu
återstår finns möjlighet till finansiellt stöd från de regionala utvecklingsfonderna.
Som ett komplement till stöd från STU och utvecklingsfonderna lämnar
Industrifonden lån till större industriella utvecklingsprojekt. Fondens engagemang
skall i princip koncentreras till projekt i företag med goda
produktions- och marknadsförutsättningar och till projekt som har nått det
skede då en stor del av den tekniska osäkerheten har eliminerats. Fonden
får inte delta i sådana projekt som kan ges stöd genom de regionala
utvecklingsfonderna. Dess engagemang i ett projekt får inte heller överstiga
50 milj. kr. Fonden kan finansiera upp till 50 % av projektkostnaden,
normalt i form av lån med återbetalningsskyldighet. Projektens storlek kan
ligga mellan ca 5 och 100 milj. kr. Fonden har hittills beslutat om stöd för
drygt 350 milj. kr. (prop. 1981/82:100 bilaga 17 s. 155).
Tre av riksdagen beslutade nationella utvecklingsbolag — Svensk Energiteknisk
Utveckling AB, Svensk Transportsystemutveckling AB och
Svensk Miljöteknikutveckling AB — har nyligen påböljat sin verksamhet.
Enligt bolagsordningarna skall bolagen inom sina resp. områden dels identifiera
möjligheter till teknikupphandling som kan leda till internationellt
konkurrenskraftig produktion av varor eller tjänster, dels ta initiativ till
teknikupphandling av myndigheter, dels handla upp teknik i sådana fall där
ingen myndighet vill engagera sig men där bolagen kan finansiera verksamheten
på annat sätt, dels åta sig uppdrag mot betalning. Varje bolags
aktiekapital utgör 2500000 kr.
Instruktionerna m. m. för STU, Industrifonden och de nationella utvecklingsbolagen
innehåller ingenting om att dessa organ skall ta särskilda
regionalpolitiska hänsyn i sin verksamhet.
Offertstödet är en av de regionalpolitiska stödformerna. Det infördes år
1977. Beslut om offertstöd fattas av regeringen, och den tekniska utformningen
avgörs från fall till fall. Offertstödet är avsett att användas när
regionalpolitisk! stöd i annan form inte kan lämnas. Det kan användas i
samtliga stödområden när det gäller projekt inom den privata tjänste- och
servicesektorn, riksorganisationer och administrativa funktioner inom
större företag. För övriga typer av stödberättigad verksamhet kan offert
-
AU 1981/82:23 Bilaga 6: NU 1981/82:8 y
B 26
stöd beviljas inom de nuvarande stödområdena 4-6. Offertstödet har inte
kommit till så stor användning som förutsågs vid dess införande. Detta har
bl. a. uppmärksammats av riksdagen, vilken uppmanat regeringen att verka
för ökad användning av stödformen. Den begränsade användningen
beror på att övriga regionalpolitiska stödformer används i första hand och
tillgodoser de flesta stödbehoven. Regeringen föreslår i proposition 1981/
82:113 (s. 112) att offertstöd i fortsättningen skall kunna lämnas till samtliga
typer av stödberättigad verksamhet inom hela det framtida stödområdet.
Övriga grunder för offertstödet föreslås kvarstå oförändrade. Anslaget
för budgetåret 1981/82 är 30 milj. kr. För nästa budgetår föreslås en höjning
till 40 milj. kr. (prop. s. 182).
Näringsutskottet
I de avsnitt av motion 1981/82: 2352 (s) som näringsutskottet här yttrar
sig över föreslås att det s. k. offertstödet i regionalpolitisk! syfte skall
kunna användas i kombination med stöd från STU samt att de samhällsägda
utvecklingsbolagen och Industrifonden skall beakta regionalpolitiska
synpunkter i sin verksamhet.
Näringsutskottet vill först erinra om att STU:s av riksdagen fastställda
huvuduppgifter är att främja den tekniska utvecklingen i landet, att främja
industrins innovationsverksamhet och tekniska kvalitet samt att höja den
tekniska forskningens nivå och kunnandet på olika områden. STU:s beslut
om stöd skall grundas på överväganden angående ett projekts tekniska och
kommersiella förutsättningar. Däremot är det inte STU:s uppgift att ta
regionalpolitiska hänsyn. Detta hindrar naturligtvis inte att STU kan samarbeta
med exempelvis de regionala utvecklingsfonderna när det gäller
uppläggningen av ett visst projekts finansiering. Sådant samarbete förekommer
också i stor utsträckning.
Den redogörelse för offertstödet som har lämnats i det föregående får
anses ge vid handen att bestämmelserna rörande detta stöd inte utesluter
att stödet används på det sätt som motionärerna föreslår. Regeringen
föreslår som framgått (prop. 1981/82:113 s. 112) att möjligheterna att
använda offertstödet nu ytterligare vidgas, och industriministern framhåller
att det enligt hans mening är angeläget att man med hjälp av bl. a.
offertstödet tar till vara alla möjligheter till ökad sysselsättning i de sämst
ställda områdena. Samtidigt anförs emellertid att någon förändring av de
nuvarande flexibla möjligheterna att använda offertstödet inte bör göras.
Näringsutskottet har, från de utgångspunkter utskottet har att beakta, inga
invändningar mot dessa uttalanden i propositionen. Enligt utskottets mening
är det önskvärt att flexibiliteten när det gäller denna stödforms användning
finns kvar. Riksdagen bör därför inte genom något uttalande
binda regeringen vid att använda offertstödet på något speciellt sätt. Motionsyrkandet
härom avstyrks sålunda av utskottet.
AU 1981/82:23 Bilaga 6: NU 1981/82:8 y
B 27
Enligt näringsutskottets mening är det nödvändigt att statsmakterna får
bättre instrument i sin hand när det gäller att styra resurser för industriell
utveckling till sysselsättningssvaga delar av landet.
Vad angår Industrifondens och de nationella utvecklingsbolagens möjligheter
att beakta regionalpolitiska synpunkter inom sina verksamhetsområden
vill näringsutskottet till en början erinra om att dessa organs tillkomst
har motiverats av andra skäl än regionalpolitiska. Industrifondens
syfte är att stödja utveckling av nya produkter, processer och system för
industriell produktion genom att lämna lån eller bidrag till större, riskfyllda
utvecklingsprojekt. Fram till oktober 1981 hade Industrifonden bundit sig
för finansiell medverkan i 35 projekt med ett belopp av ca 380 milj. kr.
Utvecklingsbolagens uppgift är främst att främja teknikupphandling som
kan leda till internationellt konkurrenskraftig produktion av varor eller
tjänster. Med hänsyn bl. a. till att Industrifonden och de aktuella utvecklingsbolagen
har varit verksamma endast en kortare tid synes riksdagen
inte nu böra fatta beslut om en ändrad inriktning av dessa organs verksamhet.
När det gäller Industrifonden vill utskottet påpeka att ett beslut från
fondens sida om lån eller bidrag till ett industriellt utvecklingsprojekt i
regel torde få stor betydelse för sysselsättningen på den ort där projektet är
beläget. Industrifonden har i flera fall beslutat om stöd till utvecklingsprojekt
på orter utanför storstadsregionerna, bl. a. i Malmberget, Luleå, Deje
och Lesjöfors. I denna mening är således Industrifondens verksamhet
redan nu av regionalpolitisk betydelse. Utskottet vill också fästa uppmärksamheten
på att projekt som utvecklats genom stöd från STU, Industrifonden
eller något av de tre nämnda utvecklingsbolagen givetvis därefter kan
komma att omsättas i produktion i områden med undersysselsättning.
Produktionen kan då förverkligas med stöd från de regionalpolitiska organen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker näringsutskottet det här aktuella
yrkandet i motion 1981/82:2352 (s).
Stockholm den 4 maj 1982
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Hugo Bengtsson (s),
Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af Ugglas (m),
Birgitta Hambraeus (c), Thage Peterson (s), Rune Jonsson (s). Hadar Cars
(fp), Sivert Andersson (s), Birgitta Johansson (s), Per Westerberg (m), Ivar
Franzén (c) och Lennart Blom (m).
18 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23
AU 1981/82:23 Bilaga 6: NU 1981/82:8 y
B 28
Avvikande mening
Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Thage Peterson,
Rune Jonsson, Sivert Andersson och Birgitta Johansson (alla s) anser att
det stycke i yttrandet som börjar med ”Den redogörelse” och slutar med
”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Av den redogörelse för offertstödet som har lämnats i det föregående
framgår att regeringen har stor frihet att bestämma formerna för och
ändamålet med de enskilda stödinsatserna. Detta är naturligtvis en fördel,
sett från regeringens synpunkt. Å andra sidan har riksdagen, mot bakgrund
av att offertstödet inte har kommit till så stor användning som förutsågs vid
dess införande, uppmanat regeringen att verka för en ökad användning av
stödformen (se den föregående redogörelsen för gällande ordning). Enligt
utskottets mening står motionärernas förslag om att offertstödet skall
kunna användas i kombination med stöd från STU i god samklang med de
önskemål riksdagen tidigare har framfört i fråga om offertstödets användning.
Utskottet tillstyrker därför detta förslag i motionen.
AU 1981/82:23 Bilaga 7: Tabeller B 29
Bilaga 7
Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen
Innehållsförteckning Sid.
Regionalstatistiskt underlag B 30
Riket B 32
Norrbottens län B 34
Västerbottens län B 36
Västernorrlands län B 38
Jämtlands län B 40
Gävleborgs län B 42
Kopparbergs län B 44
Värmlands län B 46
Örebro län B 48
Västmanlands län B 50
Uppsala län B 52
Stockholms län B 54
Södermanlands län B 56
Östergötlands län B 58
Skaraborgs län B 60
Älvsborgs län B 62
Göteborgs och Bohus län B 64
Hallands län B 66
Jönköpings län B 68
Kronobergs län B 70
Kalmar län B 72
Gotlands län B 74
Blekinge län B 76
Kristianstads län B 78
Malmöhus län B 80
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 30
Regionalstatistiskt underlag
1 följande tabeller redovisas regionalstatistiska uppgifter för landets
kommuner och län avseende befolkning, förvärvsfrekvens, arbetslöshet
samt arbetsmarknadsläget under första kvartalet 1982. De redovisade uppgifterna
är hämtade från följande källor.
Befolkningsutveckling åren 1970—1990
Redovisade uppgifter rörande befolkningens storlek år 1970 är från folkoch
bostadsräkningen, medan uppgifterna för åren 1975 och 1981 är hämtade
ur statistiska centralbyråns officiella statistik och avser förhållandena
per den 31 december resp. år. Kommunindelningen är däremot i samtliga
fall den från den 1 januari 1982 gällande.
Beteckningen ”1970= 100" i tabellen beskriver befolkningsutvecklingen
sedan år 1970 i form av en index. Uppgifterna för år 1990 är härvid
baserade på länsstyrelsernas officiella prognoser per mars 1982.
Förvärvsfrekvens åren 1975 och 1980 och skattekraft
Uppgifter avseende förvärvsfrekvensen år 1975 är hämtade från Folkoch
bostadsräkningen. 1980 års uppgifter är baserade på specialbearbetningar
av inkomststatistiken (SPINK). Förvärvsfrekvensen avser andelen
förvärvsarbetande som arbetar minst 1 timme per vecka av befolkningen i
arbetsför ålder, dvs. i åldern 16-64 år.
Skattekraften redovisas på grundval av preliminära siffror från 1981 års
taxering. Med skattekraft avses antal skattekronor dividerat med invånarantalet
vid taxeringsårets ingång.
Arbetslöshet
Redovisade uppgifter rörande den procentuella arbetslösheten baseras
på det genomsnittliga antalet kvarstående arbetslösa arbetssökande utan
arbete för omedelbar placering för åren 1980 och 1981 enligt arbetsmarknadsstyrelsens
arbetssökanderegister.
För att räkna fram den procentuella arbetslösheten har antalet arbetslösa
ställts i relation till den aktuella åldersgruppens storlek. Det totala
antalet arbetslösa samt antalet arbetslösa kvinnor har sålunda ställts i
relation till totalbefolkningen resp. antalet kvinnor i åldern 16-64 år.
Antalet arbetslösa ungdomar har ställts i relation till det totala antalet
individer i åldern 16-24 år.
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982
Samtliga uppgifter rörande arbetsmarknadsläget under första kvartalet
1982 avser ett genomsnittsvärde för årets tre första månader. Kvarstående
arbetslösa arbetssökande samt det totala antalet arbetssökande vid månadens
slut är hämtade ur arbetsmarknadsstyrelsens arbetssökanderegister.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
Antalet lediga platser är tagna ur arbetsmarknadsstyrelsens register över
lediga platser.
Antalet sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats har beräknats
genom att dividera antalet lediga platser med antalet kvarstående arbetslösa
arbetssökande vid månadens slut.
Uppgifter rörande personer i beredskapsarbete, i övriga sysselsättningsskapande
åtgärder samt i olika typer av arbetsmarknadsutbildning
har hämtats ur löpande statistik från arbetsmarknadsstyrelsen.
Uppgifter rörande antalet personer med förtidspension är hämtade från
riksförsäkringsverkets preliminära statistik för januari 1982. Genom att
förtidspension och sjukbidrag kan beviljas retroaktivt kan det slutliga
antalet personer med denna typ av ersättning väntas öka något.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 32
Riket
Befolkningsutvecklingen i länen åren 1970—1990
Befolkning 1970 |
1975 |
1981 |
Index 1970= 100 |
Planeringstal |
|||
Norrbottens län |
255 156 |
264386 |
266589 |
103,6 |
104,5 |
101,2 |
267 |
Västerbottens län |
233 203 |
236397 |
244789 |
101,4 |
105,0 |
106,5 |
249 |
Västernorrlands län |
267450 |
268034 |
267115 |
100,2 |
99,9 |
97,4 |
268 |
Jämtlands län |
131304 |
133433 |
134945 |
101,6 |
102,8 |
104,4 |
137 |
Gävleborgs län |
293430 |
294412 |
293657 |
100,3 |
100,1 |
98,9 |
294 |
Kopparbergs län |
277201 |
281 109 |
286482 |
101,4 |
103,3 |
105,1 |
291 |
Värmlands län |
284498 |
284 249 |
283 175 |
99,9 |
99,5 |
99,5 |
284 |
Örebro län |
275492 |
273923 |
273712 |
99,4 |
99,4 |
98,9 |
274 |
Västmanlands län |
261564 |
259921 |
258566 |
99,4 |
98,9 |
97,8 |
259 |
Uppsala län |
217292 |
230028 |
245398 |
105,9 |
112,9 |
117,4 |
252 |
Stockholms län |
1476704 |
1493546 |
1535539 |
101,1 |
104,0 |
108,7 |
1560 |
Södermanlands län |
248270 |
251913 |
252 191 |
101,5 |
101,6 |
102,7 |
255 |
Östergötlands län |
382205 |
387088 |
392694 |
101,3 |
102,7 |
104,1 |
398 |
Skaraborgs län |
258525 |
263 218 |
270127 |
101,8 |
104,5 |
106,4 |
275 |
Älvsborgs län |
402242 |
418026 |
425538 |
103,9 |
105,8 |
107,3 |
432 |
Göteborgs och Bohus |
715201 |
715012 |
710122 |
100,0 |
99,3 |
99,7 |
713 |
Hallands län |
199728 |
219780 |
232715 |
110,0 |
116,5 |
122,8 |
245 |
Jönköpings län |
299362 |
301986 |
302531 |
100,9 |
101,1 |
101,5 |
304 |
Kronobergs län |
166852 |
169438 |
174 169 |
101,5 |
104,4 |
103,2 |
174 |
Kalmar län |
240856 |
240724 |
241098 |
99,9 |
100,1 |
100,1 |
242 |
Gotlands län |
53780 |
54400 |
55623 |
101,2 |
103,4 |
102,8 |
55 |
Blekinge län |
153516 |
155336 |
152628 |
101,2 |
99,4 |
99,5 |
153 |
Kristianstads län |
264161 |
272014 |
280652 |
103,0 |
106,2 |
111,2 |
294 |
Malmöhus län |
718537 |
740069 |
742978 |
103,0 |
103,4 |
105,0 |
755 |
Riket |
8076531 |
8 208442 |
8323033 |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft
Län |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft/ |
|||
Män |
Kvinnor |
in v. ^pici. uppgifter Pnl 1Q81 års |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
— Cili. 1701 dia taxering)* |
|
Norrbottens län |
79,0 |
79,9 |
54,4 |
63,8 |
320 |
Västerbottens län |
79,3 |
81,9 |
58,7 |
65,6 |
305 |
Västernorrlands län |
79,9 |
80,9 |
57,7 |
64,4 |
312 |
Jämtlands län |
76,9 |
79,5 |
59,1 |
64,8 |
292 |
Gävleborgs län |
82,3 |
82,7 |
58,4 |
64,2 |
307 |
Kopparbergs län |
83,4 |
83,7 |
57,4 |
62,2 |
299 |
yärmlands län |
83,0 |
83,2 |
58,6 |
64,9 |
300 |
Örebro län |
83,6 |
83,6 |
61,9 |
67,1 |
316 |
Västmanlands län |
85,0 |
83,9 |
60,8 |
66,1 |
320 |
Uppsala län |
81,6 |
83,3 |
61,6 |
67,8 |
317 |
Stockholms län |
82,0 |
82,8 |
69,4 |
73,6 |
418 |
Södermanlands län |
83,8 |
83,9 |
61,2 |
66,1 |
315 |
Östergötlands län |
84,8 |
84,7 |
62,0 |
67,7 |
309 |
Skaraborgs län |
86,7 |
86,5 |
60,7 |
66,0 |
284 |
Älvsborgs län |
85,3 |
85,0 |
64,2 |
67,8 |
297 |
Göteborgs o. Bohus län |
81,5 |
79,4 |
62,4 |
66,1 |
343 |
Hallands län |
86,2 |
84,9 |
61,4 |
65,5 |
296 |
Jönköpings län |
85,3 |
86,0 |
62,1 |
66,3 |
300 |
Kronobergs län |
84,2 |
85,4 |
61,6 |
66,5 |
293 |
Kalmar län |
84,1 |
84,4 |
59.2 |
64,9 |
283 |
Gotlands län |
84,1 |
83,6 |
63,1 |
69,6 |
274 |
Blekinge län |
84,1 |
84,3 |
58,7 |
64,1 |
292 |
Kristianstads län |
84,4 |
84,1 |
61,0 |
64,8 |
287 |
Malmöhus län |
82,8 |
82,0 |
65,3 |
68,3 |
332 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
* Prel. uppgifter.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 33
Riket
Arbetslöshet 1980 och 1981
Län |
Arbetslöshet (%) |
|||||
1981 |
1980 |
|||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Norrbottens län |
5,51 |
5,51 |
10,13 |
4,92 |
5,12 |
9,00 |
Västerbottens län |
3,31 |
3,70 |
6,27 |
2,63 |
3,05 |
4,79 |
Västernorrlands län2,95 |
3,17 |
5,59 |
2,29 |
2,56 |
4,34 |
|
Jämtlands län |
2,69 |
2,40 |
5,39 |
2,23 |
2,05 |
4,63 |
Gävleborgs län |
3,10 |
3,67 |
6,57 |
2,55 |
3,14 |
5,65 |
Kopparbergs län |
2,82 |
3,01 |
5,74 |
2,24 |
2,75 |
4,67 |
Värmlands län |
3,67 |
3,83 |
6,96 |
2,89 |
3,18 |
5,60 |
Örebro län |
2,61 |
2,73 |
4,83 |
1.96 |
2,15 |
3,53 |
Västmanlands län |
2,73 |
3,06 |
5,63 |
2,30 |
2,85 |
4,92 |
Uppsala län |
1,51 |
1,62 |
3,09 |
1,20 |
1,32 |
2,41 |
Stockholms län |
1,01 |
0,92 |
2,11 |
0,84 |
0,79 |
1,77 |
Södermanlands län |
2,76 |
3,03 |
6,50 |
2,21 |
2,55 |
5,07 |
Östergötlands län |
2,14 |
2,21 |
4,59 |
1,64 |
1,80 |
3,50 |
Skaraborgs län |
2,49 |
2,66 |
5,21 |
1,67 |
1,96 |
3,43 |
Älvsborgs län |
2,50 |
2,68 |
5,07 |
1,78 |
1,97 |
3,63 |
Göteborgs o. |
2,21 |
2,21 |
3,91 |
1,77 |
1,84 |
3,44 |
Hallands län |
2,04 |
2,32 |
4,34 |
1,40 |
1,73 |
2,74 |
Jönköpings län |
2,09 |
2,41 |
4,60 |
1,36 |
1,67 |
2,75 |
Kronobergs län |
2,02 |
2,31 |
4,36 |
1,33 |
1,71 |
2,76 |
Kalmar län |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Gotlands län |
1,38 |
1,32 |
3,52 |
1,06 |
1,06 |
2,71 |
Blekinge län |
2,90 |
3,19 |
6,68 |
2.00 |
2,41 |
4,67 |
Kristianstads län |
2,43 |
2,75 |
5,34 |
1,50 |
1,88 |
3,02 |
Malmöhus län |
2,75 |
2,85 |
5,52 |
2,05 |
2,20 |
4,02 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982
Län Andel av befolkningen i åldern 16-64 år (%)
Bered- skaps- arbete |
Arbets-marknads-institut |
Arbets- marknads- utbildning |
Förtids- pension |
|
Norrbottens län |
2,4 |
1,9 |
2,0 |
6,5 |
Västerbottens län |
1,3 |
1,6 |
0,9 |
7,1 |
Västernorrlands län |
1,4 |
1,5 |
0,8 |
7,3 |
Jämtlands län |
1,6 |
2,3 |
0.9 |
8,5 |
Gävleborgs län |
1,3 |
1,5 |
0,9 |
7,8 |
Kopparbergs län |
1,2 |
1,2 |
0,6 |
6.4 |
Värmlands län |
1,4 |
1,3 |
0,8 |
5,9 |
Örebro län |
1,1 |
1,0 |
1,0 |
6,4 |
Västmanlands län |
1,1 |
1,1 |
0,8 |
5,9 |
Uppsala län |
0,5 |
1.2 |
0,9 |
4,5 |
Stockholms län |
0,2 |
0,8 |
0,6 |
5,0 |
Södermanlands län |
1,0 |
M |
1,2 |
6,3 |
Östergötlands län |
0,7 |
LO |
0,8 |
5,3 |
Skaraborgs län |
0,9 |
1,1 |
1,0 |
4,2 |
Älvsborgs län |
0,8 |
1,1 |
0,8 |
5,2 |
Göteborgs o. |
0,7 |
1,1 |
0,8 |
6,7 |
Hallands län |
0,5 |
0,9 |
0,6 |
4,8 |
Jönköpings län |
0,5 |
1,3 |
0,6 |
5,3 |
Kronobergs län |
0,5 |
1,4 |
1,0 |
5,3 |
Kalmar län |
0,6 |
1,6 |
0,8 |
5,4 |
Gotlands län |
1,1 |
2,3 |
1,3 |
4,9 |
Blekinge län |
1,4 |
1,7 |
0,8 |
5,8 |
Kristianstads län |
0,8 |
1,0 |
0,6 |
5,3 |
Malmöhus län |
0,8 |
1,0 |
0,5 |
4,7 |
Riket |
0,8 |
1,2 |
0,8 |
5,7 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 34
Norrbottens län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Arvidsjaur |
8329 |
8050 |
8386 |
96,7 |
100.7 |
102,4 |
19,0 |
19,6 |
Arjeplog |
4369 |
4 192 |
4000 |
95,9 |
91,6 |
89,2 |
19,2 |
18,1 |
Jokkmokk |
8032 |
7598 |
7039 |
94,6 |
87,6 |
71,1 |
17,9 |
19,2 |
Överkalix |
6 048 |
5462 |
5060 |
90,3 |
83,7 |
88,1 |
21,2 |
20,5 |
Kalix |
18144 |
18687 |
19576 |
103,0 |
107,9 |
100,0 |
16,8 |
17,7 |
Övertorneå |
7 365 |
6526 |
6 374 |
88,6 |
86,5 |
76,8 |
20,2 |
23,4 |
Pajala |
10 793 |
9421 |
8712 |
87,3 |
80,7 |
73,2 |
20,2 |
23,0 |
Gällivare |
25408 |
25406 |
24 562 |
100,0 |
96,7 |
91,5 |
12,6 |
13,2 |
Älvsbyn |
8713 |
9145 |
9574 |
105,0 |
109,9 |
109,2 |
15,8 |
17,2 |
Luleå |
58 668 |
66290 |
66869 |
113,0 |
114,0 |
112,6 |
10,8 |
12,2 |
Piteå |
32763 |
35 547 |
38574 |
108,5 |
117,7 |
111.7 |
13,8 |
15,3 |
Boden |
27089 |
27815 |
28813 |
102,7 |
106,4 |
107,2 |
15,5 |
16,5 |
Haparanda |
8901 |
9053 |
9786 |
101,7 |
109,9 |
114,7 |
15,6 |
16,7 |
Kiruna |
30534 |
31 194 |
29264 |
102,2 |
95,8 |
92,7 |
9,2 |
10,1 |
Norrbottens län |
255 156 |
264386 |
266 589 |
103,6 |
104,5 |
101,2 |
13,8 |
15,0 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Arvidsjaur |
78,6 |
81,6 |
49,4 |
59,3 |
276 |
Arjeplog |
78,1 |
80,8 |
51,7 |
58,2 |
293 |
Jokkmokk |
78,5 |
80,7 |
51,6 |
61,0 |
491 |
Överkalix |
72,1 |
73,6 |
47,0 |
56,3 |
264 |
Kalix |
78,4 |
81,4 |
50,8 |
62,0 |
285 |
Övertorneå |
67,1 |
70,6 |
45,6 |
52,9 |
257 |
Pajala |
65,7 |
66,5 |
40,0 |
49,7 |
245 |
Gällivare |
76,4 |
77,8 |
54,4 |
66,1 |
348 |
Älvsbyn |
78,7 |
82,5 |
48,0 |
57,1 |
275 |
Luleå |
83,0 |
82,2 |
59,9 |
68,4 |
344 |
Piteå |
80,5 |
83,0 |
55,1 |
65,2 |
298 |
Boden |
80,7 |
80,9 |
62.6 |
68,9 |
333 |
Haparanda |
70,1 |
69,4 |
47,5 |
53,2 |
254 |
Kiruna |
81,1 |
79,2 |
49,2 |
60,6 |
343 |
Norrbottens län |
79,0 |
79,9 |
54,4 |
63,8 |
320 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82: 23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 35
Norrbottens län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Arvidsjaur |
6,10 |
6,12 |
10,24 |
5,62 |
5,57 |
7,38 |
Aijeplog |
6,62 |
8,19 |
8,75 |
6,02 |
7,77 |
8,94 |
Jokkmokk |
4,08 |
4,82 |
6,90 |
4,49 |
5,61 |
7,36 |
Överkalix |
8,21 |
6,08 |
14,96 |
7,11 |
5,62 |
11,93 |
Kalix |
6,31 |
6,43 |
11,42 |
5,01 |
5,57 |
8,96 |
Övertorneå |
9,17 |
8,75 |
12,63 |
9,45 |
9,95 |
12,02 |
Pajala |
12,06 |
11,70 |
17,28 |
10,62 |
10,13 |
15,62 |
Gällivare |
5,77 |
5,91 |
11,66 |
6,22 |
7,17 |
13,76 |
Älvsbyn |
6,62 |
7,04 |
11,29 |
5,73 |
6,40 |
9,73 |
Luleå |
3,85 |
3,85 |
7,54 |
3,24 |
3,22 |
6,23 |
Piteå |
4,19 |
3,74 |
7,90 |
3,21 |
3,03 |
5,55 |
Boden |
3,56 |
2,92 |
6,06 |
3,55 |
2,93 |
6,15 |
Haparanda |
9,54 |
9,11 |
14,71 |
8,16 |
7,95 |
12,65 |
Kiruna |
7,53 |
9,18 |
15,02 |
6,61 |
8,32 |
13,19 |
Norrbottens län |
5,51 |
5,51 |
10,13 |
4,92 |
5,12 |
9,00 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
10313 |
6,0 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
16749 |
9,8 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
886 |
0,5 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
11,6 |
5,6 |
|
I beredskapsarbete |
4100 |
2,4 |
0,8 |
I arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
3 292 |
1,9 |
1,2 |
1 arbetsmarknadsutbildning2 |
3421 |
2,0 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
11070 |
6,5 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 36
Västerbottens län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Nordmaling |
8156 |
7736 |
8 138 |
94,9 |
99,8 |
93,7 |
21,1 |
20,8 |
Vindeln |
7621 |
7153 |
7067 |
93,9 |
92,7 |
92,5 |
21,2 |
21,6 |
Robertsfors |
7552 |
7454 |
7771 |
98,7 |
102,9 |
98,5 |
20,1 |
20,0 |
Norsjö |
10872 |
10177 |
9931 |
93,6 |
91,3 |
90,5 |
17,0 |
18,8 |
Stomman |
8777 |
8439 |
8330 |
96,1 |
94,9 |
92,0 |
15,8 |
17,8 |
Sorsele |
4306 |
4060 |
3914 |
94,3 |
90,9 |
86,6 |
21,7 |
22,0 |
Dorotea |
4118 |
3966 |
3939 |
96,3 |
95,7 |
93,8 |
22,8 |
22,3 |
Vännäs |
12094 |
11356 |
11472 |
93,9 |
94,9 |
93,4 |
18,1 |
19,0 |
Vilhelmina |
8712 |
8687 |
8645 |
99,7 |
99,2 |
97,2 |
18,6 |
19,0 |
Åsele |
5 323 |
4895 |
4638 |
92,0 |
87,1 |
87,2 |
25,5 |
23,3 |
Umeå |
69423 |
75 290 |
82143 |
108,5 |
118,3 |
124,6 |
10,9 |
11,7 |
Lycksele |
14803 |
14692 |
14536 |
99,3 |
98,2 |
99,1 |
16,2 |
16,8 |
Skellefteå |
71446 |
72492 |
74265 |
101,5 |
103,9 |
105,3 |
16,2 |
17,0 |
Västerbottens län |
233 203 |
236397 |
244789 |
101,4 |
105,0 |
106,5 |
15,4 |
16,0 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Nordmaling |
78,5 |
82,1 |
52,1 |
60,5 |
247 |
Vindeln |
74,4 |
80,0 |
51,6 |
58,0 |
270 |
Robertsfors |
78,1 |
80,1 |
56,8 |
62,7 |
249 |
Norsjö |
77,3 |
79,6 |
50,1 |
55,3 |
293 |
Stomman |
75,5 |
78,7 |
51,3 |
55,9 |
302 |
Sorsele |
70,9 |
75,5 |
50,2 |
55,6 |
301 |
Dorotea |
72,7 |
78,8 |
48,2 |
58,1 |
260 |
Vännäs |
76,3 |
79,9 |
54,3 |
61,1 |
269 |
yilhelmina |
75,6 |
79,0 |
55,2 |
57,2 |
281 |
Åsele |
76,1 |
79,7 |
52,2 |
59,8 |
269 |
Umeå |
80,9 |
82,3 |
66,4 |
71,9 |
335 |
Lycksele |
77,7 |
79,6 |
55,6 |
66,0 |
308 |
Skellefteå |
81,4 |
84,1 |
56,8 |
64,8 |
303 |
Västerbottens län |
79,3 |
81,9 |
58,7 |
65,6 |
305 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 37
Västerbottens län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Nordmaling |
2,79 |
2,79 |
5,78 |
2,19 |
2,73 |
4,40 |
Vindeln |
2,96 |
3,90 |
3,83 |
2,41 |
3,18 |
3,09 |
Robertsfors |
2,95 |
3,54 |
4,62 |
2,93 |
3,98 |
4,89 |
Norsjö |
5,98 |
8,66 |
10,47 |
5,59 |
7,69 |
8,48 |
Storuman |
3,84 |
3,36 |
8,01 |
2,99 |
2,60 |
5,90 |
Sorsele |
6,47 |
8,28 |
9,41 |
6,91 |
8,57 |
10,79 |
Dorotea |
6,76 |
7,38 |
10,79 |
4,26 |
4,91 |
8,37 |
Vännäs |
3,40 |
4,19 |
5,94 |
3,06 |
3,91 |
5,44 |
Vilhelmina |
5,19 |
5,58 |
9,77 |
4,80 |
4,84 |
9,71 |
Åsele |
4,84 |
5,37 |
8,26 |
4,91 |
5,41 |
7,19 |
Umeå |
2,31 |
2,12 |
4,53 |
1,82 |
1,86 |
3,48 |
Lycksele |
4,02 |
4,40 |
8,25 |
3,12 |
3,11 |
6,36 |
Skellefteå |
3,38 |
4,16 |
6,84 |
2,31 |
3,00 |
4,27 |
Västerbottens län |
3,31 |
3,70 |
6,27 |
2,63 |
3,05 |
4,79 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
6313 |
4,1 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
11339 |
7,4 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
640 |
0,4 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
9,9 |
5,6 |
|
I beredskapsarbete |
2053 |
1,3 |
0,8 |
1 arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
2476 |
1,6 |
1,2 |
1 arbetsmarknadsutbildning2 |
1322 |
0,9 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
10979 |
7,1 |
5,7 |
' Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 38
Västernorrlands län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970- |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Ånge |
15022 |
13908 |
13279 |
92,6 |
88,4 |
84,9 |
22,7 |
23,8 |
Timrå |
17789 |
18603 |
18 804 |
104,6 |
105,7 |
102,1 |
16,2 |
16.0 |
Härnösand |
26933 |
27051 |
27732 |
100,4 |
103,0 |
99,5 |
18,1 |
18,0 |
Sundsvall |
90662 |
93992 |
94 768 |
103,7 |
104,5 |
103,4 |
15,2 |
16,1 |
Kramfors |
29090 |
27892 |
26256 |
95,9 |
90,3 |
84,1 |
25,3 |
23,8 |
Sollefteå |
27580 |
26210 |
25931 |
95,0 |
94,0 |
90,8 |
22,0 |
22,1 |
Örnsköldsvik |
60374 |
60 378 |
60345 |
100,0 |
100,0 |
98,5 |
17,2 |
18,0 |
Västernorrlands |
||||||||
län |
267450 |
268034 |
267 115 |
100,2 |
99,9 |
97,4 |
18,0 |
18,4 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Ånge |
76,6 |
80,8 |
51,6 |
58,0 |
305 |
Timrå |
81,3 |
83,3 |
55,2 |
64,2 |
292 |
Härnösand |
80,3 |
81,2 |
64,6 |
70,9 |
326 |
Sundsvall |
79,8 |
81,9 |
60,0 |
67,7 |
333 |
Kramfors |
78,6 |
79,6 |
55,9 |
61,3 |
277 |
Sollefteå |
76,4 |
79,9 |
57,3 |
63,7 |
313 |
Örnsköldsvik |
82,1 |
79,2 |
53,8 |
59,0 |
296 |
Västernorrlands län |
79,9 |
80,9 |
57,7 |
64,4 |
312 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 39
Västernorrlands län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Ånge |
2,60 |
3,29 |
4,51 |
2,12 |
2,71 |
3,03 |
Timrå |
3,10 |
3,65 |
5,67 |
2,26 |
3,18 |
4,22 |
Härnösand |
2,13 |
1,73 |
3,85 |
1,50 |
1,31 |
2,72 |
Sundsvall |
2,59 |
2,48 |
5,02 |
1,93 |
2,02 |
3,94 |
Kramfors |
3,89 |
3,90 |
7,52 |
2,85 |
2,87 |
5,20 |
Sollefteå |
4,77 |
4,70 |
8,14 |
3,65 |
3,08 |
5,86 |
Örnsköldsvik |
2,81 |
3,87 |
5,76 |
2,47 |
3,43 |
5,09 |
Västernorrlands |
||||||
län |
2,95 |
3,17 |
5,59 |
2,29 |
2,56 |
4,34 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
5528 |
3,3 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
10036 |
6,1 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
862 |
0,5 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
6,4 |
5,6 |
|
I beredskapsarbete |
2255 |
1,4 |
0,8 |
I arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
2467 |
1,5 |
1,2 |
I arbetsmarknadsutbildning2 |
1399 |
0,8 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
12040 |
7,3 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981—februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 40
Jämtlands län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Ragunda |
8501 |
7826 |
7489 |
92,1 |
88,1 |
88,5 |
24,1 |
23,8 |
Bräcke |
9950 |
9503 |
9181 |
95.5 |
92,3 |
85,5 |
23,8 |
22,9 |
Krokom |
12990 |
13112 |
13477 |
100,9 |
103,7 |
102,2 |
20,2 |
18,5 |
Strömsund |
18476 |
17758 |
17299 |
96,1 |
93,6 |
92,0 |
22,9 |
23,1 |
Åre |
9614 |
9178 |
9530 |
95,5 |
99,1 |
97,7 |
20,8 |
19,9 |
Berg |
9456 |
8906 |
8903 |
94,2 |
94.2 |
96,3 |
23,7 |
22,6 |
Härjedalen |
12729 |
13015 |
13048 |
102,2 |
102,5 |
97,6 |
21,5 |
21,8 |
Ostersund |
49588 |
54135 |
56018 |
109,2 |
113,0 |
120,8 |
14,8 |
15,6 |
Jämtlands län |
131304 |
133433 |
134945 |
101,6 |
102,8 |
104,4 |
19,2 |
19,1 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Ragunda |
75,5 |
77,7 |
51,5 |
57,5 |
287 |
Bräcke |
74,3 |
75,4 |
56,1 |
63,7 |
256 |
Krokom |
78,1 |
79,3 |
56,3 |
61,1 |
255 |
Strömsund |
73,0 |
75,4 |
51,2 |
58,9 |
268 |
Åre |
74,5 |
76,8 |
57,5 |
64,2 |
271 |
Berg |
73,5 |
77,6 |
55,3 |
57,1 |
231 |
Härjedalen |
77,2 |
78,6 |
53,3 |
57,9 |
289 |
Ostersund |
79,4 |
82,6 |
65,2 |
70,6 |
329 |
Jämtlands län |
76,9 |
79,5 |
59,1 |
64,8 |
292 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 41
Jämtlands län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Ragunda |
2,28 |
2,28 |
4,80 |
2,73 |
2,47 |
4,58 |
Bräcke |
1,54 |
1,54 |
2,95 |
1,72 |
2,20 |
4,05 |
Krokom |
2,48 |
2,03 |
4,52 |
2,18 |
1,76 |
3,15 |
Strömsund |
4,55 |
4,15 |
8,87 |
3,60 |
3,28 |
7,43 |
Åre |
3,22 |
2,06 |
4,91 |
2,48 |
1,86 |
4,20 |
Berg |
3,65 |
2,99 |
6,90 |
3,24 |
2,90 |
6,94 |
Härjedalen |
4,98 |
4,47 |
9,97 |
3,42 |
3,42 |
7,36 |
Ostersund |
1,70 |
1,70 |
4,03 |
1,41 |
1,34 |
3,45 |
Jämtlands län |
2,69 |
2,40 |
5,39 |
2,23 |
2,05 |
4,63 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
2500 |
3,0 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
4416 |
5,4 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
365 |
0,4 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
6,8 |
5,6 |
|
I beredskapsarbete |
1283 |
1,6 |
0,8 |
1 arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
1855 |
2,3 |
1,2 |
I arbetsmarknadsutbildning2 |
775 |
0,9 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
7002 |
8,5 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avserjanuari 1982.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 42
Gävleborgs län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Ockelbo |
6724 |
6410 |
6 687 |
95,3 |
99,4 |
93,6 |
21,1 |
23,1 |
Hofors |
15 644 |
14456 |
12921 |
92,4 |
82,6 |
80,1 |
19,0 |
19,2 |
Ovanåker |
13 163 |
13446 |
13793 |
102,1 |
104,8 |
104,9 |
18,2 |
18,2 |
Nordanstig |
11464 |
11576 |
11921 |
101,0 |
104,0 |
98,8 |
21.4 |
21,3 |
Ljusdal |
22489 |
21868 |
21573 |
97,2 |
95,9 |
92,3 |
21,6 |
23,2 |
Gävle |
84464 |
86911 |
87525 |
102,9 |
103,6 |
103,6 |
16,4 |
17,0 |
Sandviken |
43 642 |
43143 |
42474 |
98,9 |
97,3 |
98,0 |
17,8 |
17,8 |
Söderhamn |
31826 |
32243 |
31 148 |
101,3 |
97,9 |
96,0 |
19,4 |
18,1 |
Bollnäs |
25189 |
27667 |
28000 |
109,8 |
111,2 |
109,2 |
18,7 |
18,8 |
Hudiksvall |
36 281 |
36692 |
37615 |
101,1 |
103,7 |
102,9 |
18,0 |
17,9 |
Gävleborgs län |
293430 |
294412 |
293657 |
100,3 |
100,1 |
98,9 |
18,2 |
18,4 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Ockelbo |
81,8 |
82,1 |
54,0 |
61,2 |
270 |
Hofors |
83,7 |
82,3 |
52,6 |
59,6 |
321 |
Ovanåker |
84,5 |
85,0 |
53,7 |
61,3 |
271 |
Nordanstig |
79,0 |
79,5 |
50,9 |
58,6 |
244 |
Ljusdal |
76,1 |
78,1 |
53,5 |
58,3 |
260 |
Gävle |
82,8 |
83,4 |
62,4 |
67,2 |
343 |
Sandviken |
85,1 |
84,8 |
56,4 |
62,7 |
315 |
Söderhamn |
84,0 |
82,6 |
57,0 |
62,1 |
302 |
Bollnäs |
81,6 |
81,7 |
61,5 |
66,8 |
290 |
Hudiksvall |
80,2 |
82,3 |
59,4 |
66,1 |
292 |
Gävleborgs län |
82,3 |
82,7 |
58,4 |
64,2 |
307 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 43
Gävleborgs län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Ockelbo |
2,86 |
3,66 |
4,55 |
2,10 |
2,53 |
3,23 |
Hofors |
2,94 |
4,82 |
6,18 |
2,43 |
4,11 |
4,84 |
Ovanåker |
3,07 |
3,74 |
6,64 |
2,28 |
2,64 |
4,70 |
Nordanstig |
2,46 |
2,% |
5,44 |
1,72 |
2,42 |
3,48 |
Ljusdal |
4,88 |
5,38 |
10.40 |
4,18 |
4,57 |
10,06 |
Gävle |
2,72 |
3,12 |
5,62 |
2,39 |
2,77 |
5,23 |
Sandviken |
3,31 |
4,27 |
8,01 |
2,77 |
3,94 |
6,95 |
Söderhamn |
3,31 |
3,77 |
6,80 |
2,81 |
3,42 |
6,03 |
Bollnäs |
2,50 |
2,56 |
5,52 |
2,25 |
2,16 |
5,39 |
Hudiksvall |
3,31 |
3,89 |
6,61 |
2,25 |
2,96 |
4,39 |
Gävleborgs län |
3,10 |
3,67 |
6,57 |
2,55 |
3,14 |
5,65 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
6860 |
3,8 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
11262 |
6,2 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
798 |
0,4 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
8,6 |
5,6 |
|
I beredskapsarbete |
2406 |
1,3 |
0,8 |
I arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
2650 |
1,5 |
1,2 |
I arbetsmarknadsutbildning2 |
1553 |
0,9 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
14 249 |
7,8 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
19 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 44
Kopparbergs län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Vansbro |
9004 |
8693 |
8477 |
96,5 |
94,1 |
95,4 |
24,1 |
22,7 |
Malung |
12212 |
11965 |
11865 |
98,0 |
97,2 |
95,8 |
19,8 |
20,5 |
Gagnef |
8184 |
9122 |
9851 |
111,5 |
120,4 |
126,7 |
17,6 |
16,9 |
Leksand |
12388 |
12761 |
13666 |
103,0 |
110,3 |
112,4 |
23,2 |
22,9 |
Rättvik |
10839 |
10732 |
11 128 |
99,0 |
102,7 |
102,0 |
24,5 |
24,3 |
Orsa |
6929 |
7005 |
7 350 |
101,1 |
106,1 |
104,9 |
21,7 |
21,8 |
Älvdalen |
9030 |
8429 |
8 350 |
93,3 |
92,5 |
95,2 |
20,4 |
21,0 |
Smedjebacken |
13188 |
13397 |
13 377 |
101,6 |
101,4 |
94,3 |
16,9 |
17,1 |
Mora |
17103 |
17927 |
19444 |
104,8 |
113,7 |
123,2 |
17,7 |
17,2 |
Falun |
46556 |
47650 |
50867 |
102,3 |
109,3 |
112,5 |
16,3 |
16,3 |
Borlänge |
43775 |
46208 |
46693 |
105,6 |
106,7 |
108,8 |
15,0 |
16,2 |
Säter |
9838 |
10262 |
10931 |
104,3 |
111,1 |
112,1 |
16,8 |
15,9 |
Hedemora |
16854 |
16736 |
17034 |
99,3 |
101,1 |
103,7 |
19,6 |
18,5 |
Avesta |
28083 |
27153 |
26063 |
96,7 |
92,8 |
95,2 |
18,4 |
18,8 |
Ludvika |
33218 |
33069 |
31386 |
99,6 |
94,5 |
93,4 |
19,9 |
20,2 |
Kopparbergs län |
277201 |
281109 |
286482 |
101,4 |
103,3 |
105,1 |
18,3 |
18,4 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Vansbro |
81,5 |
82,4 |
49,7 |
51,9 |
254 |
Malung |
82,6 |
84,2 |
58,9 |
56,1 |
291 |
Gagnef |
85,6 |
84,4 |
49,4 |
54,1 |
265 |
Leksand |
83,3 |
83,6 |
55,6 |
59,9 |
281 |
Rättvik |
79,6 |
80,5 |
53,8 |
55,3 |
266 |
Orsa |
77,2 |
79,4 |
53,6 |
58,7 |
260 |
Älvdalen |
79,5 |
81,3 |
50,6 |
55,1 |
283 |
Smedjebacken |
86,3 |
85,6 |
52,5 |
58,7 |
291 |
Mora |
82,6 |
84,5 |
57,2 |
62,7 |
289 |
Falun |
83,6 |
84,6 |
64,3 |
68,8 |
325 |
Borlänge |
84,0 |
84,9 |
57,4 |
64,1 |
324 |
Säter |
85,0 |
86,5 |
64,1 |
70,0 |
282 |
Hedemora |
84,8 |
84,9 |
59,5 |
67,2 |
287 |
Avesta |
82,4 |
81,7 |
56,4 |
60,2 |
298 |
Ludvika |
84,9 |
81,6 |
54,6 |
58,5 |
306 |
Kopparbergs län |
83,4 |
83,7 |
57,4 |
62,2 |
299 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 45
Kopparbergs län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Vansbro |
4,21 |
4,37 |
8,37 |
2,28 |
3,00 |
6,19 |
Malung |
4,15 |
4,12 |
8,22 |
3,51 |
4,02 |
6,83 |
Gagnef |
2,11 |
2,11 |
3,65 |
1,20 |
1,68 |
2,63 |
Leksand |
2,72 |
2,20 |
4,41 |
1,60 |
1,85 |
3,06 |
Rättvik |
3,91 |
3,09 |
7,73 |
2,29 |
2,23 |
3,97 |
Orsa |
2,64 |
2,50 |
4,38 |
1,62 |
1,48 |
3,13 |
Älvdalen |
3,38 |
2,93 |
6,28 |
2,84 |
2,99 |
5,64 |
Smedjebacken |
3,77 |
4,87 |
7,79 |
3,42 |
4,71 |
7,30 |
Mora |
2,65 |
2,15 |
5,23 |
1,66 |
1,57 |
3,54 |
Falun |
2,23 |
2,10 |
4,25 |
1,60 |
1,68 |
2,85 |
Borlänge |
2,44 |
2,76 |
5,08 |
1,76 |
2,43 |
3,77 |
Säter |
1,36 |
1,30 |
2,08 |
1,08 |
1,34 |
1,52 |
Hedemora |
2,10 |
2,46 |
4,72 |
1,68 |
2,26 |
3,55 |
Avesta |
3,19 |
4,00 |
7,18 |
3,00 |
3,97 |
6,49 |
Ludvika |
3,59 |
4,62 |
8,35 |
3,89 |
5,05 |
8,99 |
Kopparbergs län |
2,82 |
3,01 |
5,74 |
2,24 |
2,75 |
4,67 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
6423 |
3,6 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
10824 |
6,1 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
725 |
0,4 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
8,9 |
5,6 |
|
I beredskapsarbete |
2075 |
1,2 |
0,8 |
1 arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag' |
2124 |
1,2 |
1,2 |
I arbetsmarknadsutbildning2 |
1059 |
0,6 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
11324 |
6,4 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 46
Värmlands län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Kil |
8284 |
9965 |
11327 |
120,3 |
136,7 |
134,9 |
12,9 |
12,5 |
Eda |
9999 |
9663 |
9499 |
96,6 |
95,0 |
93,2 |
21,9 |
21,5 |
Torsby |
16926 |
16072 |
15 565 |
95,0 |
92,0 |
89,9 |
23,5 |
23,0 |
Storfors |
5609 |
5274 |
5539 |
94,0 |
98,8 |
97,5 |
18,2 |
16,7 |
Hammarö |
10679 |
10777 |
12232 |
100,9 |
114,5 |
120,9 |
13,5 |
13,2 |
Munkfors |
5720 |
5483 |
5059 |
95,9 |
88,4 |
89,2 |
23,0 |
22,8 |
Forshaga |
9477 |
11224 |
11953 |
118,4 |
126,1 |
126,7 |
15,5 |
13,6 |
Grums |
10350 |
10872 |
10794 |
105,0 |
104,3 |
106,6 |
16,9 |
15,6 |
Åijäng |
9988 |
9825 |
9749 |
98,4 |
97,6 |
97,9 |
23,7 |
21,9 |
Sunne |
14056 |
13618 |
13 281 |
96,9 |
94,5 |
91,9 |
23,9 |
23,4 |
Karlstad |
72290 |
72 369 |
74008 |
100,1 |
102,4 |
104,3 |
15,7 |
16,9 |
Kristinehamn |
27780 |
27811 |
26715 |
100,1 |
96,2 |
95,6 |
17,8 |
18,1 |
Filipstad |
16253 |
15513 |
14485 |
95,4 |
89,1 |
86,9 |
21,8 |
21,3 |
Hagfors |
19533 |
18597 |
17 322 |
95,2 |
88,7 |
87,8 |
20,6 |
19,6 |
Arvika |
27292 |
27446 |
26827 |
100,6 |
98,3 |
96,9 |
21,0 |
21,1 |
Säffle |
20262 |
19740 |
18 820 |
97,4 |
92,9 |
91,5 |
19,8 |
19,9 |
Värmlands län |
284498 |
284 249 |
283 175 |
99,9 |
99,5 |
99,5 |
18,6 |
18,5 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Kil |
84,7 |
85,6 |
52,0 |
61,5 |
260 |
Eda |
81,5 |
81,8 |
54,0 |
58,8 |
259 |
Torsby |
77,0 |
78,2 |
52,1 |
57,8 |
283 |
Storfors |
84,5 |
84,4 |
58,3 |
63,6 |
277 |
Hammarö |
85,4 |
85,1 |
61,3 |
70,4 |
326 |
Munkfors |
84,1 |
82,3 |
54,4 |
62,7 |
303 |
Forshaga |
86,3 |
85,4 |
56,4 |
65,4 |
266 |
Grums |
86,9 |
86,4 |
55,1 |
62,2 |
287 |
Åijäng |
84,0 |
83,2 |
56,7 |
60,6 |
254 |
Sunne |
81,3 |
82,0 |
54,3 |
59,6 |
264 |
Karlstad |
82,8 |
83,5 |
63,7 |
70,2 |
342 |
Kristinehamn |
84,6 |
84,5 |
63,6 |
68,6 |
313 |
Filipstad |
83,2 |
81,6 |
59,2 |
65,2 |
295 |
Hagfors |
82,3 |
83,5 |
54,0 |
61,9 |
293 |
Arvika |
81.1 |
82,3 |
55,8 |
60,7 |
286 |
Säffle |
83,4 |
82,1 |
54,9 |
59,7 |
280 |
Värmlands län |
83,0 |
83,2 |
58,6 |
64,9 |
300 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 47
Värmlands län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Kil |
3,32 |
4,11 |
6,74 |
2,47 |
3,10 |
5,05 |
Eda |
3,80 |
4,19 |
7,17 |
2,52 |
2,60 |
5,28 |
Torsby |
5,44 |
5,63 |
8,79 |
5,21 |
5,54 |
8,32 |
Storfors |
4,00 |
4,39 |
7,11 |
2,41 |
3,50 |
4,50 |
Hammarö |
2,11 |
2,27 |
5,18 |
1,52 |
1,74 |
3,93 |
Munkfors |
3,33 |
3,94 |
6,81 |
3,24 |
4,24 |
7,54 |
Forshaga |
3,68 |
4,05 |
7,53 |
2,76 |
3,39 |
6,45 |
Grums |
2,81 |
3,48 |
6,39 |
1,98 |
2,57 |
4,18 |
Åijäng |
4,91 |
4,12 |
9,06 |
3,07 |
2,36 |
5,21 |
Sunne |
4,30 |
4,10 |
8,25 |
3,18 |
3,40 |
6,28 |
Karlstad |
3,67 |
3,62 |
6,99 |
2,64 |
2,65 |
5,49 |
Kristinehamn |
3,05 |
2,89 |
4,80 |
2,17 |
2,37 |
3,62 |
Filipstad |
2,71 |
3,16 |
5,00 |
2,57 |
2,74 |
4,77 |
Hagfors |
4,11 |
5,44 |
7,89 |
4,08 |
5,60 |
7,96 |
Arvika |
3,93 |
4,10 |
8,68 |
2,89 |
3,41 |
6,12 |
Säffle |
3,72 |
3,52 |
6,10 |
3,94 |
3,90 |
6,04 |
Värmlands län |
3,67 |
3,83 |
6,96 |
2,89 |
3,18 |
5,60 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
8082 |
4,6 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
12898 |
7,4 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
1033 |
0,6 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
7,8 |
5,6 |
|
I beredskapsarbete |
2455 |
1,4 |
0,8 |
I arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
2363 |
1,3 |
1,2 |
I arbetsmarknadsutbildning2 |
1452 |
0,8 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
10375 |
5,9 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 48
Örebro län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 - |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Laxå |
9472 |
8664 |
8516 |
91,5 |
89,9 |
93,4 |
16,5 |
15,8 |
Hallsberg |
16821 |
16643 |
17317 |
98,9 |
102,9 |
106,5 |
16,9 |
16,6 |
Degerfors |
11885 |
12153 |
12227 |
102,3 |
102,9 |
100,9 |
16,7 |
17,0 |
Hällefors |
11907 |
11219 |
10396 |
94,2 |
87,3 |
84,3 |
20,6 |
19,3 |
Ljusnarsberg |
7432 |
7209 |
7002 |
97,0 |
94,2 |
83,3 |
23,2 |
23,1 |
Örebro |
117643 |
117837 |
116887 |
100,2 |
99,4 |
98,7 |
17,9 |
18,4 |
Kumla |
16225 |
16939 |
17 861 |
104,4 |
110,1 |
115,7 |
16,9 |
16,2 |
Askersund |
11202 |
11342 |
11823 |
101,2 |
105,5 |
100,8 |
21,6 |
20,5 |
Karlskoga |
39687 |
38103 |
36493 |
96,0 |
92,0 |
92,1 |
17,6 |
18,5 |
Nora |
9009 |
9 269 |
10148 |
102,9 |
112,6 |
114,8 |
18,9 |
16,5 |
Lindesberg |
24209 |
24545 |
25042 |
101,4 |
103,4 |
100,5 |
18,4 |
18,3 |
Örebro län |
275 492 |
273923 |
273712 |
99,4 |
99,4 |
98,9 |
18,1 |
18,2 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Laxå |
84,8 |
83,8 |
57,0 |
61,3 |
310 |
Hallsberg |
84,2 |
85,2 |
57,4 |
64,2 |
291 |
Degerfors |
85,3 |
85,3 |
53,9 |
60,1 |
289 |
Hällefors |
84,2 |
83,7 |
54,5 |
62,2 |
307 |
Ljusnarsberg |
82,9 |
80,9 |
50,4 |
56,2 |
285 |
Orebro |
81,9 |
82,0 |
66,3 |
70,4 |
330 |
Kumla |
86,0 |
85,8 |
62,1 |
66,1 |
292 |
Askersund |
84,5 |
84,8 |
54,3 |
60,3 |
277 |
Karlskoga |
85,4 |
84,7 |
60,2 |
66,4 |
351 |
Nora |
84,5 |
85,6 |
63,6 |
69,9 |
298 |
Lindesberg |
84,8 |
84,9 |
60,2 |
67,0 |
293 |
Örebro län |
83,6 |
83,6 |
61,9 |
67,1 |
316 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 49
Örebro län
Arbetslöshet <%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Laxå |
3,11 |
4,01 |
6,05 |
2,08 |
2,67 |
3,45 |
Hallsberg |
2,61 |
2,87 |
4,29 |
1,71 |
2,04 |
2,51 |
Degerfors |
2,22 |
2,65 |
5,08 |
1,92 |
2,36 |
4,45 |
Hällefors |
2,32 |
3,43 |
4,63 |
1,88 |
3,01 |
4,03 |
Ljusnarsberg |
4,47 |
5,10 |
9,13 |
3,82 |
4,62 |
7,48 |
Örebro |
2,55 |
2,30 |
4,44 |
1,90 |
1,72 |
3,16 |
Kumla |
1,83 |
1,68 |
3,73 |
1,16 |
1,23 |
2,24 |
Askersund |
2,49 |
2,85 |
4,20 |
2,02 |
2,69 |
3,20 |
Karlskoga |
2,89 |
3,59 |
6,08 |
2,13 |
2,81 |
4,43 |
Nora |
2,67 |
2,76 |
4,71 |
2,41 |
2,70 |
4,69 |
Lindesberg |
2,65 |
2,82 |
4,81 |
1,98 |
2,25 |
3,60 |
Örebro län |
2,61 |
2,73 |
4,83 |
1,96 |
2,15 |
3,53 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2.00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
5488 |
3,3 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
9 841 |
5,8 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
1831 |
1,1 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
3,0 |
5,6 |
|
1 beredskapsarbete |
1773 |
1,1 |
0,8 |
I arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
1632 |
1,0 |
1,2 |
I arbetsmarknadsutbildning2 |
1661 |
1,0 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
10768 |
6,4 |
5,7 |
' Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 50
Västmanlands län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Skinnskatteberg |
2,01 |
2,69 |
4,35 |
1,87 |
2,86 |
4,13 |
Surahammar |
3,38 |
4,85 |
6,78 |
3,12 |
5,31 |
5,89 |
Heby |
2,54 |
2,72 |
4,34 |
2,13 |
2,56 |
4,53 |
Kungsör |
2,97 |
3,67 |
5,84 |
2,06 |
2,88 |
3,75 |
Hallstahammar |
3,36 |
4,26 |
7,70 |
2,57 |
3,78 |
6,49 |
Norberg |
3,97 |
3,75 |
6,58 |
2,48 |
3,66 |
5,12 |
Västerås |
2,50 |
2,61 |
5,19 |
2,20 |
2,38 |
4,83 |
Sala |
2,23 |
2,51 |
4,82 |
2,03 |
2,44 |
4,58 |
Fagersta |
2,15 |
2,41 |
4,44 |
1,99 |
2,63 |
4,05 |
Köping |
3,15 |
3,47 |
6,83 |
2,42 |
3,18 |
5,16 |
Arboga |
3,65 |
4,51 |
6,74 |
3,02 |
3,99 |
5,17 |
Västmanlands län |
2,73 |
3,06 |
5,63 |
2,30 |
2,85 |
4,92 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
Män Kvinnor |
1981 |
|
1975 1980 1975 1980 |
Skinnskatteberg |
83,7 |
84,5 |
50,9 |
60,2 |
293 |
Surahammar |
85,6 |
84,3 |
56,6 |
65,4 |
301 |
Heby |
85,5 |
85,1 |
52,9 |
57,9 |
250 |
Kungsör |
86,2 |
86,6 |
58,7 |
64,6 |
290 |
Hallstahammar |
86,5 |
82,8 |
60,4 |
66,0 |
318 |
Norberg |
84,1 |
82,2 |
53,5 |
61,8 |
288 |
Västerås |
84,6 |
83,3 |
63,3 |
68,7 |
346 |
Sala |
84,6 |
85,5 |
62,0 |
66,2 |
286 |
Fagersta |
85,6 |
85,0 |
59,4 |
65,8 |
340 |
Köping |
85,8 |
84,9 |
61,9 |
64,4 |
307 |
Arboga |
85,3 |
83,4 |
54,8 |
59,2 |
300 |
Västmanlands län |
85,0 |
83,9 |
60,8 |
66,1 |
320 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
Västmanlands län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Skinnskatteberg |
5 459 |
5 383 |
5331 |
98,6 |
97,7 |
93,7 |
18,4 |
17,8 |
Surahammar |
10968 |
11074 |
11603 |
101,0 |
105,8 |
101,7 |
13,6 |
13,9 |
Heby |
13 298 |
13 189 |
13 393 |
99,2 |
100,7 |
95,1 |
18,3 |
18,8 |
Kungsör |
8231 |
8279 |
8 552 |
100,6 |
103,9 |
101,7 |
15,4 |
13,8 |
Hallstahammar |
18936 |
18552 |
17888 |
98,0 |
94,5 |
86,2 |
13,5 |
15,7 |
Norberg |
6745 |
6612 |
6 781 |
98,0 |
100,5 |
87,8 |
18,8 |
20,1 |
Västerås |
116849 |
117911 |
117 408 |
100,9 |
100,5 |
102,3 |
13,5 |
15,2 |
Sala |
19627 |
20421 |
20978 |
104,0 |
106.9 |
106,1 |
18,3 |
17,8 |
Fagersta |
16923 |
15 911 |
14970 |
94,0 |
88,5 |
87,9 |
18,2 |
18,0 |
Köping |
29713 |
27872 |
26928 |
93,8 |
90,6 |
91,0 |
15,4 |
15,7 |
Arboga |
14815 |
14717 |
14 734 |
99,3 |
99,5 |
93,8 |
17,0 |
17,9 |
Västmanlands län |
261 564 |
259921 |
258566 |
99,4 |
98,9 |
97,8 |
15,1 |
16,1 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
5 501 |
3,3 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
9664 |
5,9 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
1 176 |
0,7 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
4,7 |
5,6 |
|
1 beredskapsarbete |
1832 |
1,1 |
0,8 |
I arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
1879 |
1,1 |
1,2 |
1 arbetsmarknadsutbildning2 |
1324 |
0,8 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
9721 |
5,9 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981—februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82: 23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 52
Uppsala län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Håbo |
6043 |
9987 |
13493 |
165,3 |
223,3 |
265.5 |
4,7 |
4,7 |
Älvkarleby |
10255 |
9947 |
9665 |
97,0 |
94,2 |
93,9 |
19,2 |
18.8 |
Tierp |
21232 |
20833 |
20461 |
98,1 |
96,4 |
93,2 |
21,2 |
19,8 |
Uppsala |
129277 |
138116 |
147770 |
106.8 |
114,3 |
120,0 |
13,7 |
13,7 |
Enköping |
31922 |
31911 |
32 841 |
100,0 |
102,9 |
104,7 |
16,0 |
16,3 |
Osthammar |
18 563 |
19234 |
21 168 |
103,6 |
114,0 |
113,9 |
17,1 |
16,5 |
Uppsala län |
217 292 |
230028 |
245 398 |
105,9 |
112,9 |
117,4 |
14,6 |
14,4 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|
Män |
Kvinnor |
1981 |
|
1975 1980 |
1975 1980 |
Håbo |
88,7 |
87,9 |
55,4 |
66,6 |
278 |
Älvkarleby |
83,8 |
85,0 |
54,2 |
60,5 |
338 |
Tierp |
85,7 |
85,0 |
53,1 |
58,6 |
270 |
Uppsala |
79,1 |
81,7 |
64,9 |
70,3 |
337 |
Enköping |
84,2 |
85,0 |
57,4 |
64,9 |
286 |
Östhammar |
86,3 |
86,2 |
58,1 |
65,7 |
286 |
Uppsala län |
81,6 |
83,3 |
61,6 |
67,8 |
317 |
Riket |
82.9 |
83.0 |
62.7 |
67.5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 53
Uppsala län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Håbo |
1,16 |
1.47 |
2,83 |
0,99 |
1.38 |
2.46 |
Älvkarleby |
2,37 |
3,26 |
4,99 |
2,20 |
3,30 |
4,78 |
Tierp |
2,11 |
2,66 |
4,55 |
1,73 |
2.26 |
3,65 |
Uppsala |
1.25 |
1,15 |
2,36 |
0,99 |
0,89 |
1,87 |
Enköping |
2,51 |
2,92 |
5,47 |
1,84 |
2,36 |
3,89 |
Osthammar |
1,16 |
1,64 |
2,75 |
0,88 |
1,25 |
1,99 |
Uppsala län |
1,51 |
1,62 |
3,09 |
1,20 |
1,32 |
2,41 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
3018 |
2,0 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
6163 |
4,0 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
883 |
0,6 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
3,4 |
5,6 |
|
1 beredskapsarbete |
833 |
0,5 |
0,8 |
1 arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
1771 |
1,2 |
1,2 |
1 arbetsmarknadsutbildning2 |
1349 |
0,9 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
6920 |
4,5 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 54
Stockholms län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Upplands-Väsby |
18 840 |
28810 |
32117 |
152,9 |
170,5 |
197,5 |
5,6 |
6,8 |
Vallentuna |
12 676 |
14886 |
18226 |
117,4 |
143,8 |
161,6 |
8,0 |
8,9 |
Värmdö |
12 846 |
16050 |
18 093 |
124,9 |
140.8 |
177,7 |
9,8 |
9,6 |
Järfälla |
48953 |
51549 |
54 200 |
105,3 |
110,7 |
122,9 |
5,8 |
8,1 |
Ekerö |
12534 |
15081 |
16190 |
120,3 |
129,2 |
130,9 |
7,9 |
8,3 |
Huddinge |
54655 |
62576 |
67852 |
114,5 |
124,1 |
157,8 |
7,8 |
8,0 |
Botkyrka |
38220 |
69989 |
78 361 |
183,1 |
205,0 |
212,2 |
5,4 |
7,4 |
Haninge |
44 522 |
50295 |
59308 |
113,0 |
133,2 |
146,5 |
5,6 |
7,2 |
Tyresö |
27017 |
29366 |
31 115 |
108,7 |
115,2 |
125,1 |
5,0 |
6,2 |
Upplands-Bro |
10625 |
14792 |
19210 |
139,2 |
180,8 |
194,2 |
5,3 |
6,4 |
Täby |
38448 |
41307 |
47902 |
107,4 |
124.6 |
144,0 |
8,7 |
10,4 |
Danderyd |
27 757 |
27168 |
27762 |
97,9 |
100.0 |
110,7 |
15,0 |
15,1 |
Sollentuna |
37617 |
43 413 |
46 091 |
115.4 |
122.5 |
139,9 |
9,3 |
10,3 |
Stockholm |
746560 |
665 202 |
647 115 |
89,1 |
86,7 |
82,4 |
21,3 |
21,8 |
Södertälje |
75 459 |
77695 |
80335 |
103,0 |
106,5 |
112.3 |
10,7 |
12,5 |
Nacka |
47738 |
55 321 |
58119 |
115,9 |
121,7 |
136,3 |
10,5 |
11,3 |
Sundyberg |
28016 |
26995 |
25 577 |
96,4 |
91,3 |
121,5 |
18,3 |
16,6 |
Solna |
55 557 |
53878 |
49893 |
97,0 |
89,8 |
96,3 |
16,8 |
18,7 |
Lidingö |
36268 |
36727 |
37419 |
101,3 |
103,2 |
110,4 |
13,5 |
16,0 |
Vaxholm |
20190 |
27 538 |
30773 |
136,4 |
152,4 |
165,9 |
7,3 |
8,0 |
Norrtälje |
38269 |
39193 |
41 140 |
102,4 |
107,5 |
109,7 |
18,7 |
19,0 |
Sigtuna |
25 780 |
26615 |
28 158 |
103,2 |
109,2 |
122,5 |
8,0 |
8.8 |
Nynäshamn |
18157 |
19100 |
20583 |
105,2 |
113,4 |
123,5 |
12,5 |
12,8 |
Stockholms län |
1476704 1 |
493 546 |
1 535 539 |
101,1 |
104.0 |
108,7 |
14,5 |
15,0 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Upplands-Väsby |
88,2 |
87,5 |
71,4 |
76,7 |
350 |
Vallentuna |
87,3 |
87,0 |
61,9 |
70,3 |
318 |
Värmdö |
88,3 |
86,5 |
69,8 |
74,6 |
341 |
Järfalla |
87,0 |
86,3 |
70,6 |
75,4 |
410 |
Ekerö |
88,9 |
87,8 |
66.6 |
71,9 |
359 |
Huddinge |
84.3 |
84.2 |
70,8 |
75,9 |
370 |
Botkyrka |
85,3 |
83,1 |
68,0 |
71,9 |
330 |
Haninge |
84,7 |
84,5 |
66,6 |
73,3 |
329 |
Tyresö |
85,6 |
83,6 |
69,6 |
74,4 |
354 |
Upplands-Bro |
87.8 |
86,5 |
64,4 |
72,5 |
321 |
Täby |
85,9 |
86,8 |
67,0 |
73,5 |
399 |
Danderyd |
82,1 |
83,7 |
66.9 |
70,7 |
521 |
Sollentuna |
84,5 |
84,7 |
68.9 |
74,4 |
398 |
Stockholm |
78,3 |
80,5 |
70,9 |
74,2 |
474 |
Södertälje |
84,3 |
83,6 |
64.9 |
69,5 |
352 |
Nacka |
84,5 |
85,3 |
70,8 |
75,6 |
406 |
Sundbyberg |
82,9 |
82.0 |
74,8 |
77,1 |
439 |
Solna |
81,1 |
81,7 |
73,4 |
75,8 |
480 |
Lidingö |
82,8 |
83,8 |
69,8 |
72.8 |
486 |
Vaxholm |
86,8 |
85,1 |
62,5 |
69,8 |
325 |
Norrtälje |
83,7 |
82,0 |
59,2 |
64,8 |
295 |
Sigtuna |
84,9 |
84,1 |
65,2 |
71,9 |
351 |
Nynäshamn |
86,7 |
86,5 |
64,4 |
69,4 |
339 |
Stockholms län |
82,0 |
82,8 |
69,4 |
73,6 |
418 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 55
Stockholms län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Upplands-Väsby |
0,81 |
0,76 |
1,70 |
0,55 |
0,51 |
1,07 |
Vallentuna |
0,60 |
0,64 |
1,46 |
0,43 |
0,52 |
1,26 |
Värmdö |
0,64 |
0,58 |
1,53 |
0,56 |
0,65 |
1,28 |
Järfalla |
0,74 |
0,67 |
1,50 |
0,70 |
0,64 |
1,43 |
Ekerö |
0,34 |
0,32 |
0,82 |
0,19 |
0,20 |
0,44 |
Huddinge |
0,84 |
0,74 |
1,66 |
0,71 |
0,63 |
1,59 |
Botkyrka |
1,29 |
1,23 |
2,79 |
0,99 |
0,91 |
2,18 |
Haninge |
1,28 |
1,17 |
2,86 |
0,95 |
0,85 |
2,20 |
Tyresö |
1.09 |
0,97 |
2,31 |
0,85 |
0,80 |
2,01 |
Upplands-Bro |
0,73 |
0,68 |
1,68 |
0,63 |
0,66 |
1,36 |
Täby |
0,55 |
0,57 |
1,40 |
0.46 |
0,50 |
1,24 |
Danderyd |
0,35 |
0,31 |
0,65 |
0,27 |
0,27 |
0,62 |
Sollentuna |
0,81 |
0,72 |
1,78 |
0,55 |
0,48 |
1,16 |
Stockholm |
1,03 |
0,86 |
2,02 |
0,84 |
0,71 |
1,63 |
Södertälje |
1,94 |
2,09 |
4,04 |
1,95 |
2,24 |
4,08 |
Nacka |
0,88 |
0,76 |
1,90 |
0,69 |
0,64 |
1,58 |
Sundbyberg |
1,16 |
1,04 |
2,28 |
0,93 |
0,89 |
1,79 |
Solna |
0,95 |
0,78 |
2,03 |
0,76 |
0,67 |
1,63 |
Lidingö |
0,36 |
0,35 |
0,73 |
0,30 |
0,27 |
0.66 |
Vaxholm |
0,82 |
0,93 |
1,89 |
0,72 |
0,85 |
1,59 |
Norrtälje |
1,26 |
1,53 |
2,51 |
1,12 |
1,47 |
2,16 |
Sigtuna |
1,27 |
1,17 |
2,73 |
1,12 |
1,13 |
2,20 |
Nynäshamn |
1,21 |
1,27 |
2.34 |
1,06 |
1,26 |
2,79 |
Stockholms län |
1,01 |
0,92 |
2,11 |
0,84 |
0,79 |
1,77 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
13692 |
1,4 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
28456 |
2,8 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
4 275 |
0,4 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
3,2 |
5,6 |
|
I beredskapsarbete |
2282 |
0,2 |
0,8 |
I arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
8451 |
0,8 |
1,2 |
1 arbetsmarknadsutbildning2 |
5717 |
0,6 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
50397 |
5,0 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 56
Södermanlands län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Vingåker |
9696 |
9519 |
9768 |
98,2 |
100,7 |
100,4 |
18,3 |
16,1 |
Nyköping |
57739 |
62561 |
64 230 |
108,4 |
111,2 |
110,6 |
15,9 |
16,5 |
Oxelösund |
15 187 |
14211 |
13877 |
93,6 |
91,4 |
95,1 |
10,9 |
12,0 |
Flen |
18 391 |
18079 |
17860 |
98,3 |
97,1 |
96,6 |
18,1 |
16,8 |
Katrineholm |
32 780 |
32635 |
32 307 |
99,6 |
98,6 |
97,7 |
18,5 |
18,7 |
Eskilstuna |
93 842 |
92663 |
90044 |
98,7 |
96,0 |
97,7 |
16,2 |
16,4 |
Strängnäs |
20635 |
22245 |
24105 |
107,8 |
116,8 |
123,5 |
16,5 |
15,5 |
Södermanlands län 248 270 |
251913 |
252191 |
101,5 |
101,6 |
102,7 |
16,4 |
16,4 |
|
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Vingåker |
84,4 |
84,5 |
60,7 |
63,8 |
267 |
Nyköping |
85,0 |
84,9 |
58,6 |
64,4 |
317 |
Oxelösund |
85,2 |
84,9 |
60,6 |
66,2 |
352 |
Flen |
83,8 |
83,3 |
62,5 |
66,4 |
293 |
Katrineholm |
83,8 |
84,4 |
62,0 |
65,0 |
304 |
Eskilstuna |
82,9 |
83,0 |
62,3 |
67,7 |
320 |
Strängnäs |
83,5 |
84,2 |
62,0 |
66,9 |
319 |
Södermanlands län |
83,8 |
83,9 |
61,2 |
66,1 |
315 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 57
Södermanlands län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- |
Kvinnor |
Ung- |
Samt- |
Kvinnor |
Ung- |
|
liga |
domar |
liga |
domar |
|||
Vingåker |
2,38 |
2,48 |
4,62 |
1,70 |
1,66 |
2,91 |
Nyköping |
2,13 |
2,49 |
5,19 |
1,77 |
2,15 |
4,14 |
Oxelösund |
3,02 |
3,96 |
7,93 |
2,46 |
3,39 |
6,31 |
Flen |
2,17 |
2,54 |
4,84 |
1,59 |
1,84 |
2,87 |
Katrineholm |
3,05 |
3,52 |
6,31 |
2,34 |
2,82 |
4,99 |
Eskilstuna |
3,44 |
3,50 |
8,22 |
2,77 |
3,02 |
6,67 |
Strängnäs |
1,86 |
2,02 |
4,34 |
1,51 |
1,76 |
2,83 |
Södermanlands |
län 2,76 |
3,03 |
6,50 |
2,21 |
2,55 |
5,07 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
4751 |
3,0 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
9503 |
6,1 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
876 |
0,6 |
0.5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
5,4 |
5,6 |
|
I beredskapsarbete |
1578 |
1,0 |
0,8 |
I arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
1663 |
1,1 |
1,2 |
I arbetsmarknadsutbildning2 |
1817 |
1,2 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
9854 |
6,3 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981—februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 58
Östergötlands län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Ödeshög |
6038 |
6051 |
6215 |
100,2 |
102,9 |
106,5 |
20,1 |
19,0 |
Ydre |
4354 |
4 297 |
4 396 |
98,7 |
101,0 |
99,2 |
21,7 |
19,7 |
Kinda |
10489 |
10635 |
10504 |
101,4 |
100,1 |
99,3 |
21,6 |
19,1 |
Boxholm |
6383 |
5 899 |
5787 |
92,4 |
90,7 |
88,5 |
21,0 |
18,4 |
Åtvidaberg |
13034 |
12976 |
12970 |
99,6 |
99,5 |
97,6 |
17,5 |
17,6 |
Finspång |
24656 |
24 799 |
24 521 |
100,6 |
99,5 |
100,9 |
15,8 |
15,2 |
Valdemarsvik |
9152 |
8864 |
9105 |
96,9 |
99,5 |
103,7 |
20,0 |
17,4 |
Linköping |
104527 |
109236 |
113 330 |
104,5 |
108,4 |
109,8 |
14,8 |
16,4 |
Norrköping |
120625 |
119169 |
118626 |
98,8 |
98,3 |
99,9 |
17,4 |
16,8 |
Söderköping |
9614 |
10338 |
11769 |
107,5 |
122,4 |
128,3 |
15,0 |
13,7 |
Motala |
41341 |
41577 |
41 824 |
100,6 |
101,2 |
101,9 |
17,6 |
17,3 |
Vadstena |
7423 |
7718 |
7629 |
104,0 |
102,8 |
100,3 |
19,9 |
16,9 |
Mjölby |
24569 |
25 529 |
26018 |
103.9 |
105,9 |
108,2 |
17,1 |
17,2 |
Östergötlands län |
382205 |
387088 |
392 694 |
101,3 |
102,7 |
104,1 |
16,8 |
16,8 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Ödeshög |
82,5 |
83,0 |
49,8 |
56,1 |
242 |
Ydre |
85,7 |
85,3 |
50,4 |
57,0 |
251 |
Kinda |
85,2 |
84,4 |
53.3 |
59,7 |
261 |
Boxholm |
86,6 |
86,2 |
54,3 |
59,3 |
276 |
Åtvidaberg |
88,3 |
85,2 |
56,5 |
61,3 |
272 |
Finspång |
87,7 |
87,7 |
60,1 |
65,3 |
296 |
Valdemarsvik |
87,9 |
85,6 |
51,6 |
61.8 |
254 |
Linköping |
84,1 |
84.8 |
65,7 |
71,1 |
340 |
Norrköping |
83,5 |
83,7 |
63,6 |
69,0 |
323 |
Söderköping |
85,8 |
86,1 |
59,7 |
67,9 |
264 |
Motala |
85,6 |
83,8 |
61,7 |
66,9 |
288 |
Vadstena |
85,5 |
85,0 |
61,4 |
71,2 |
297 |
Mjölby |
85,7 |
85,8 |
56,1 |
63.0 |
273 |
Östergötlands län |
84,8 |
84,7 |
62,0 |
67,7 |
309 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 59
Östergötlands län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Ödeshög |
2,25 |
2,60 |
3,96 |
2,02 |
2,69 |
3,41 |
Ydre |
2,02 |
2,43 |
5,81 |
1,27 |
1,80 |
2,00 |
Kinda |
1,71 |
2,22 |
3,44 |
0,92 |
1,15 |
2,00 |
Boxholm |
1,97 |
2,99 |
4,25 |
1,34 |
2,15 |
2,92 |
Åtvidaberg |
1,55 |
1,71 |
3,94 |
1,16 |
1.44 |
2,58 |
Finspång |
2,13 |
3,11 |
4,38 |
1,97 |
3,03 |
4,36 |
Valdemarsvik |
2,83 |
3,26 |
5,22 |
1,88 |
2,58 |
3,12 |
Linköping |
1,92 |
1,93 |
4,44 |
1,49 |
1,49 |
3,49 |
Norrköping |
2,17 |
1,94 |
4,20 |
1,55 |
1,63 |
3,25 |
Söderköping |
1,18 |
1,09 |
3,00 |
0,69 |
0,75 |
1,48 |
Motala |
3,26 |
3,29 |
6,95 |
2,96 |
2,83 |
5,37 |
Vadstena |
1,59 |
1,77 |
3,87 |
1,00 |
0,98 |
2,52 |
Mjölby |
2,00 |
2,47 |
4,84 |
1,42 |
1,86 |
3,37 |
Östergötlands län |
2,14 |
2,21 |
4,59 |
1,64 |
1,80 |
3,50 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1.81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
6495 |
2,7 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
11728 |
4,8 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
1667 |
0,7 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
3,9 |
5,6 |
|
I beredskapsarbete |
1798 |
0,7 |
0,8 |
1 arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
2355 |
1,0 |
1,2 |
I arbetsmarknadsutbildning2 |
1835 |
0,8 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
12 988 |
5,3 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981—februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
20
Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 23
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 60
Skaraborgs Ian
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Grästorp |
5 299 |
5 259 |
5701 |
99,2 |
107,6 |
105,9 |
19,9 |
18,5 |
Mullsjö |
4615 |
5097 |
6646 |
110,4 |
144,0 |
160,6 |
12,2 |
10,6 |
Habo |
4988 |
6675 |
8336 |
133,8 |
167,1 |
186.0 |
11,6 |
9.8 |
Karlsborg |
8433 |
8157 |
8312 |
96,7 |
98,6 |
95,8 |
19,3 |
19,8 |
Gullspång |
7 047 |
6923 |
6627 |
98,2 |
94,0 |
97,2 |
19,8 |
19,0 |
Vara |
22915 |
22427 |
22963 |
97,9 |
100,2 |
99,9 |
20,4 |
19,5 |
Götene |
11903 |
12303 |
12949 |
103,4 |
108,8 |
107.8 |
17,3 |
16,2 |
Tibro |
10143 |
10997 |
11207 |
108,4 |
110,5 |
109,5 |
15,7 |
15,4 |
Töreboda |
10215 |
10231 |
10403 |
100,2 |
101,8 |
103,7 |
19,3 |
18,0 |
Mariestad |
24 795 |
24686 |
24253 |
99,6 |
97,8 |
101.9 |
15,8 |
15,7 |
Lidköping |
34918 |
34625 |
35 127 |
99,2 |
100,6 |
100,4 |
17,6 |
18,7 |
Skara |
16870 |
17321 |
17897 |
102,7 |
106,1 |
105,3 |
18,6 |
18,5 |
Skövde |
43 587 |
45 357 |
46012 |
104,1 |
105,6 |
109,0 |
14,4 |
15,0 |
Hjo |
7 360 |
7682 |
8 778 |
104,4 |
119,3 |
123,5 |
18,5 |
18,1 |
Tidaholm |
12733 |
12965 |
13046 |
101,8 |
102,5 |
105.0 |
19,5 |
17,7 |
Falköping |
32704 |
32513 |
31870 |
99,4 |
97,4 |
98,0 |
19,5 |
19,6 |
Skaraborgs län |
258525 |
263 218 |
270127 |
101,8 |
104,5 |
106,4 |
17,4 |
17,1 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Grästorp |
86,6 |
85,0 |
54,0 |
61,7 |
249 |
Mullsjö |
87,6 |
88,3 |
62,9 |
66,1 |
247 |
Habo |
87,7 |
88,0 |
57,4 |
65,5 |
256 |
Karlsborg |
84,0 |
84,5 |
58,0 |
64,2 |
297 |
Gullspång |
86,0 |
87,5 |
55,8 |
58,5 |
271 |
Vara |
85,9 |
86,9 |
56,3 |
63,5 |
256 |
Götene |
87,8 |
88,4 |
53,8 |
61.9 |
261 |
Tibro |
89,3 |
87,8 |
57,6 |
59,8 |
264 |
Töreborda |
85,7 |
84,0 |
51,6 |
57,0 |
241 |
Mariestad |
85,9 |
86,9 |
64,9 |
69,7 |
299 |
Lidköping |
86,8 |
85,8 |
60,1 |
65,4 |
293 |
Skara |
86,8 |
86,5 |
64,1 |
69,5 |
296 |
Skövde |
86,6 |
86,8 |
63,8 |
69,0 |
317 |
Hjo |
86,8 |
86,0 |
56,1 |
62,5 |
259 |
Tidaholm |
87,3 |
87,5 |
58,6 |
64,2 |
268 |
Falköping |
86,8 |
85,6 |
65,5 |
69,8 |
293 |
Skaraborgs län |
86,7 |
86,5 |
60,7 |
66,0 |
284 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 61
Skaraborgs län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Grästorp |
2,23 |
1,79 |
5,18 |
1,33 |
1,40 |
2,81 |
Mullsjö |
1.80 |
2,03 |
4,21 |
1,54 |
2,01 |
2,96 |
Habo |
1,05 |
1,39 |
2,33 |
0,69 |
1,01 |
0,97 |
Karlsborg |
2,82 |
3,61 |
5,90 |
1,61 |
1,95 |
2,02 |
Gullspång |
4,12 |
4,73 |
6,53 |
2,15 |
2,92 |
3,10 |
Vara |
2,01 |
2,46 |
4,08 |
1,15 |
1,49 |
2,06 |
Götene |
1,57 |
1,78 |
2,89 |
0,79 |
1,00 |
1,47 |
Tibro |
2,50 |
2,92 |
4,81 |
1,43 |
1,79 |
2,97 |
Töreboda |
3,79 |
3,86 |
7,17 |
2,77 |
2,78 |
5,22 |
Mariestad |
2,48 |
2,35 |
5,73 |
1,57 |
1,71 |
3,28 |
Lidköping |
3,16 |
3,15 |
5,63 |
2,12 |
2,32 |
3,78 |
Skara |
2,10 |
2,04 |
4,83 |
1,17 |
1,18 |
2,63 |
Skövde |
3,03 |
3,46 |
6,61 |
2,54 |
3,13 |
6,07 |
Hjo |
1,58 |
1,83 |
3,17 |
0,96 |
1,10 |
1,75 |
Tidaholm |
1,83 |
2,34 |
4,09 |
1,33 |
1.88 |
2,50 |
Falköping |
2,03 |
1,80 |
4,76 |
1,24 |
1,26 |
2,68 |
Skaraborgs län |
2,49 |
2,66 |
5,21 |
1,67 |
1,96 |
3,43 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
5 223 |
3,2 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
9779 |
6,0 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
1006 |
0,6 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
5,2 |
5,6 |
|
I beredskapsarbete |
1450 |
0,9 |
0,8 |
1 arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
1771 |
1,1 |
1,2 |
I arbetsmarknadsutbildning2 |
1703 |
1,0 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
6839 |
4,2 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 62
Älvsborgs Ian
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Dals-Ed |
4983 |
5252 |
5 263 |
105,4 |
105,6 |
106,0 |
22,9 |
20,1 |
Färgelanda |
6300 |
6903 |
7469 |
109,6 |
118,6 |
126,9 |
18,4 |
15,7 |
Ale |
17589 |
21980 |
23 373 |
125,0 |
132,9 |
139,1 |
10,9 |
10,1 |
Lerum |
23 385 |
28162 |
30098 |
120,4 |
128,7 |
134,2 |
9,2 |
9,0 |
Vårgårda |
7 801 |
8370 |
9377 |
107,3 |
120,2 |
124,6 |
16,8 |
15,4 |
Tranemo |
11588 |
11786 |
12427 |
101,7 |
107,2 |
107,3 |
15,3 |
16,0 |
Bengtsfors |
12479 |
12345 |
12134 |
98,9 |
97,2 |
97,2 |
22,7 |
20,2 |
Mellerud |
10617 |
10421 |
10683 |
98,2 |
100,6 |
103,1 |
22,5 |
19,8 |
Lilla Edet |
9993 |
11229 |
11862 |
112,4 |
118,7 |
119,5 |
15,5 |
13,9 |
Mark |
28 985 |
30217 |
31299 |
104,3 |
108,0 |
110,9 |
18,8 |
17,8 |
Svenljunga |
9735 |
10165 |
11087 |
104,4 |
113,9 |
112,4 |
18,6 |
18,7 |
Herrljunga |
9 049 |
8833 |
9 327 |
97,6 |
103,1 |
104.8 |
19,1 |
17,9 |
Vänersborg |
32454 |
34365 |
34767 |
105,9 |
107,1 |
107,7 |
16,9 |
17,0 |
Trollhättan |
48605 |
50225 |
49192 |
103,3 |
101,2 |
105,1 |
14,4 |
15,9 |
Alingsås |
26546 |
27 796 |
29979 |
104,7 |
112,9 |
114,6 |
17,1 |
17,5 |
Borås |
107424 |
105 177 |
101673 |
97,9 |
94,6 |
93,2 |
17,7 |
18,0 |
Ulricehamn |
21276 |
21451 |
22090 |
100,8 |
103,8 |
103,9 |
19,7 |
19,6 |
Åmål |
13433 |
13 349 |
13438 |
99,4 |
100,0 |
104,1 |
20,6 |
20,4 |
Älvsborgs län |
402242 |
418026 |
425538 |
103,9 |
105,8 |
107,3 |
16,8 |
16,6 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Dals-Ed |
84,0 |
82.2 |
57,5 |
57,4 |
239 |
Färgelanda |
84,2 |
84,2 |
57,7 |
64,3 |
246 |
Ale |
88,2 |
86,3 |
59,2 |
66,1 |
277 |
Lerum |
87,6 |
85,0 |
58,5 |
64,7 |
293 |
Vårgårda |
86,6 |
87,0 |
51,5 |
58,9 |
241 |
Tranemo |
89,5 |
90,0 |
71,2 |
71,7 |
299 |
Bengtsfors |
84,0 |
83,1 |
57,7 |
62,0 |
281 |
Mellerud |
81,0 |
81,3 |
53,6 |
60,6 |
255 |
Lilla Edet |
85,3 |
86,3 |
57,9 |
61,6 |
272 |
Mark |
86,5 |
85,7 |
67,1 |
69,4 |
277 |
Svenljunga |
87,4 |
86,1 |
65,6 |
66,2 |
262 |
Herrljunga |
85,9 |
86,9 |
59,8 |
65,2 |
256 |
Vänersborg |
85,0 |
85,5 |
65,5 |
71,7 |
317 |
Trollhättan |
85,2 |
85,5 |
62,4 |
68,2 |
331 |
Alingsås |
85,4 |
85,2 |
62,4 |
64,8 |
289 |
Borås |
84,0 |
83,6 |
69,9 |
71,7 |
320 |
Ulricehamn |
87,0 |
87,6 |
69,9 |
70,8 |
281 |
Åmål |
82,2 |
81,7 |
55,1 |
60,0 |
283 |
Älvsborgs län |
85,3 |
85,0 |
64,2 |
67,8 |
297 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 63
Älvsborgs län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Dals-Ed |
4,72 |
5,94 |
9,93 |
2,42 |
2,87 |
5,33 |
Färgelanda |
2,31 |
2,59 |
5,01 |
1,52 |
1,62 |
3,09 |
Ale |
1,84 |
2,28 |
3,64 |
1,35 |
1,60 |
2,49 |
Lerum |
1,44 |
1,67 |
2,52 |
1,01 |
1,23 |
1,90 |
Vårgårda |
2,01 |
2,21 |
3,53 |
1,25 |
1,43 |
2,32 |
Tranemo |
1,26 |
1,79 |
3,05 |
0,85 |
1,31 |
1,31 |
Bengtsfors |
3,17 |
3,36 |
5,74 |
2,13 |
2,26 |
5,15 |
Mellerud |
2,65 |
3,48 |
5,45 |
2,02 |
2,85 |
3,96 |
Lilla Edet |
2,89 |
3,42 |
5,56 |
1,90 |
2,36 |
4,55 |
Mark |
1,90 |
1,90 |
4,23 |
1,23 |
1,33 |
3,03 |
Svenljunga |
1,98 |
2,35 |
4,06 |
1,38 |
1,85 |
3,00 |
Herrljunga |
1,46 |
1,97 |
2,53 |
1,08 |
1,21 |
1,67 |
Vänersborg |
1,96 |
1,89 |
4,39 |
1,38 |
1,37 |
2,84 |
Trollhättan |
2,56 |
2,94 |
4,90 |
1,95 |
2,27 |
3,93 |
Alingsås |
2,78 |
2,95 |
5,06 |
1,89 |
2,23 |
3,24 |
Borås |
3,24 |
3,05 |
6,67 |
2,34 |
2,26 |
4,69 |
Ulricehamn |
1,59 |
1,75 |
3,54 |
0,91 |
1,06 |
1,80 |
Åmål |
4,58 |
5,27 |
9,17 |
3,88 |
4,85 |
8,23 |
Älvsborgs län |
2,50 |
2,68 |
5,07 |
1,78 |
1,97 |
3,63 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
7 798 |
3,0 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
14471 |
5,6 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
1735 |
0,7 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
4,5 |
5,6 |
|
1 beredskapsarbete |
2212 |
0,8 |
0,8 |
1 arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
2833 |
1,1 |
1,2 |
I arbetsmarknadsutbildning2 |
2197 |
0,8 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
13559 |
5,2 |
5,7 |
' Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 64
Göteborgs och Bohus län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Härryda |
15914 |
20741 |
23457 |
130,3 |
147,4 |
167,2 |
9,6 |
9,6 |
Partille |
24635 |
27151 |
27482 |
110,2 |
111,6 |
118,3 |
11,2 |
12,4 |
Öckerö |
8468 |
9219 |
9874 |
108,9 |
116,6 |
123,2 |
14,0 |
14,7 |
Stenungsund |
12559 |
14617 |
16439 |
116,4 |
130,9 |
147,5 |
9,4 |
9,2 |
Tjörn |
9316 |
10618 |
11842 |
114,0 |
127,1 |
149,9 |
15,6 |
14,6 |
Orust |
8916 |
10586 |
12511 |
118,7 |
140,3 |
157,0 |
18,6 |
15,2 |
Sotenäs |
9370 |
9133 |
9255 |
97,5 |
98,8 |
101,3 |
26,1 |
23.9 |
Munkedal |
9716 |
10210 |
10745 |
105,1 |
110,6 |
120,3 |
18,7 |
16,5 |
Tanum |
10840 |
11058 |
11465 |
102,0 |
105,8 |
107,1 |
24,0 |
22,3 |
Göteborg |
465682 |
444 651 |
428 171 |
95,5 |
91,9 |
88,6 |
17,6 |
18,9 |
Mölndal |
44512 |
47 295 |
48 088 |
106,3 |
108,0 |
113,5 |
11,9 |
14,0 |
Kungälv |
24155 |
28311 |
30 127 |
117,2 |
124,7 |
139,1 |
11,8 |
12,9 |
Lysekil |
13777 |
15076 |
14994 |
109,4 |
108,8 |
111,4 |
20,3 |
17,7 |
Uddevalla |
47755 |
46861 |
46065 |
98,1 |
96,5 |
95,4 |
16,4 |
18,4 |
Strömstad |
9586 |
9485 |
9607 |
98,9 |
100,2 |
101,5 |
22,7 |
22,0 |
Göteborgs och |
||||||||
Bohus län |
715 201 |
715012 |
710122 |
100,0 |
99,3 |
99,7 |
16,5 |
17,3 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|
Män |
Kvinnor |
1981 |
|
1975 1980 |
1975 1980 |
Härryda |
86,9 |
85,5 |
61,8 |
67,2 |
302 |
Partille |
85,5 |
82,8 |
63,3 |
69,3 |
335 |
Öckerö |
87,9 |
84,1 |
50,5 |
54,5 |
257 |
Stenungsund |
87,1 |
85,3 |
57,6 |
64,5 |
325 |
Tjörn |
86,1 |
81,7 |
51,3 |
56,5 |
262 |
Orust |
86,8 |
84,5 |
51,0 |
57,9 |
242 |
Sotenäs |
83,8 |
82,9 |
56,8 |
60,2 |
263 |
Munkedal |
84,3 |
84,3 |
56,0 |
58,2 |
255 |
Tanum |
83,1 |
81,7 |
56,1 |
59,4 |
232 |
Göteborg |
79,4 |
77,0 |
63,4 |
66,9 |
369 |
Mölndal |
85,0 |
81,5 |
64,6 |
68,1 |
346 |
Kungälv |
87,0 |
85,8 |
60,9 |
65,2 |
304 |
Lysekil |
83,6 |
82,8 |
58,5 |
62,8 |
288 |
Uddevalla |
83,2 |
83,1 |
62,4 |
66,1 |
317 |
Strömstad |
84,4 |
81,2 |
63,5 |
65,3 |
269 |
Göteborgs och |
|||||
Bohus län |
81,5 |
79,4 |
62,4 |
66,1 |
343 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 65
Göteborgs och Bohus län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Härryda |
0,83 |
0,95 |
1,63 |
0,62 |
0,67 |
1,24 |
Partille |
1,61 |
1,84 |
3,34 |
1,33 |
1,48 |
2,55 |
Öckerö |
1,39 |
1,67 |
3,58 |
0,99 |
1,24 |
2,24 |
Stenungsund |
2,79 |
3,77 |
5,62 |
2,20 |
3,05 |
4,94 |
Tjörn |
1,98 |
2,65 |
3,93 |
1,55 |
2,11 |
3,35 |
Orust |
2,12 |
2,26 |
4,23 |
1,72 |
2,19 |
4,44 |
Sotenäs |
2,59 |
2,78 |
4.35 |
1,95 |
2,26 |
3,20 |
Munkedal |
2,49 |
2,67 |
4,29 |
2,07 |
2,24 |
4,01 |
Tanum |
2,36 |
2,19 |
4,48 |
2,37 |
2,22 |
4,59 |
Göteborg |
2,49 |
2,37 |
4.15 |
1,97 |
1,96 |
3,73 |
Mölndal |
1,00 |
1,04 |
1,84 |
0,81 |
0,97 |
1,62 |
Kungälv |
1,40 |
1,68 |
2,41 |
1,20 |
1,56 |
1,90 |
Lysekil |
2,27 |
2,10 |
4,21 |
1,48 |
1,41 |
2,58 |
Uddevalla |
2,13 |
2,30 |
4,77 |
1,74 |
1,92 |
4,16 |
Strömstad |
2,77 |
2,38 |
5,22 |
2,66 |
2,36 |
5,03 |
Göteborgs och |
||||||
Bohus län |
2,21 |
2,21 |
3,91 |
1,77 |
1,84 |
3,44 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
13017 |
2,9 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
23 807 |
5,2 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
1721 |
0,4 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
7,6 |
5,6 |
|
I beredskapsarbete |
3 108 |
0,7 |
0,8 |
I arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
5 003 |
1,1 |
1,2 |
I arbetsmarknadsutbildning2 |
3 842 |
0,8 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
30564 |
6,7 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 66
Hallands län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1973 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Hylte |
10978 |
11 152 |
11 147 |
101,6 |
101,5 |
104,9 |
20,5 |
18,0 |
Halmstad |
70466 |
74 292 |
76 191 |
105,4 |
108,1 |
112.1 |
17,0 |
17,7 |
Laholm |
18696 |
19830 |
21248 |
106.1 |
113,6 |
120,3 |
18,5 |
17,5 |
Falkenberg |
31834 |
33102 |
35183 |
104,0 |
110,5 |
114,1 |
18,4 |
18,3 |
Varberg |
38877 |
43051 |
44619 |
110,7 |
114,8 |
121,6 |
16,7 |
16,3 |
Kungsbacka |
28877 |
38 353 |
44 327 |
132,8 |
153,5 |
168,2 |
10,7 |
11,3 |
Hallands län |
199728 |
219780 |
232715 |
110,0 |
116,5 |
122,8 |
16,2 |
16,3 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Hylte |
87,0 |
86,2 |
59,4 |
63,0 |
290 |
Halmstad |
83,9 |
83,4 |
63,6 |
68,1 |
313 |
Laholm |
87,4 |
86,6 |
60,9 |
62,9 |
254 |
Falkenberg |
87,6 |
86,7 |
60,7 |
64,8 |
275 |
Varberg |
87,8 |
85,9 |
61,4 |
66,1 |
308 |
Kungsbacka |
86,8 |
84.0 |
58,1 |
62,6 |
294 |
Hallands län |
86,2 |
84.9 |
61,4 |
65,5 |
2% |
Riket |
82,9 |
83.0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 67
Hallands län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Hylte |
2,43 |
3,51 |
3,93 |
2,02 |
3,29 |
2,26 |
Halmstad |
2,65 |
2,76 |
5,66 |
1,74 |
2,07 |
3,75 |
Laholm |
2,18 |
2,61 |
4.70 |
1,43 |
1,94 |
2,78 |
Falkenberg |
1,88 |
2,28 |
4.11 |
1,14 |
1,56 |
2,21 |
Varberg |
1,65 |
1.92 |
3.44 |
1,14 |
1,22 |
1,97 |
Kungsbacka |
1.34 |
1,53 |
2,94 |
1,09 |
1,29 |
2,23 |
Hallands län |
2,04 |
2,32 |
4,34 |
1,40 |
1,73 |
2,74 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
3958 |
2,8 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
7414 |
5,2 |
5,4 |
Kvartående lediga platser |
417 |
0,3 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
9,5 |
5,6 |
|
I beredskapsarbete |
734 |
0,5 |
0,8 |
I arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
1277 |
0,9 |
1,2 |
I arbetsmarknadsutbildning2 |
837 |
0,6 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
6722 |
4,8 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 68
Jönköpings län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Aneby |
6272 |
6 508 |
6898 |
103,8 |
110,0 |
100,0 |
19,3 |
18,7 |
Gnosjö |
7676 |
8 324 |
8979 |
108,4 |
117,0 |
115,9 |
12,5 |
12,8 |
Gislaved |
26062 |
27 570 |
28 432 |
105,8 |
109,1 |
111,8 |
14,5 |
14,9 |
Vaggeryd |
11049 |
11355 |
12 141 |
102,8 |
109,9 |
107,8 |
17,2 |
16,6 |
Jönköping |
107656 |
108500 |
107413 |
100.8 |
99,8 |
100,8 |
16,7 |
17,6 |
Nässjö |
33564 |
32591 |
31593 |
97,1 |
94,1 |
94,1 |
18,7 |
20,3 |
Värnamo |
29273 |
30072 |
30364 |
102,7 |
103,7 |
105,9 |
15,7 |
16,8 |
Sävsjö |
11507 |
11590 |
11817 |
100,7 |
102,7 |
101,4 |
19,5 |
19,4 |
Vetlanda |
28826 |
28532 |
28597 |
99,0 |
99,2 |
98,8 |
19,1 |
18,7 |
Eksjö |
18 190 |
18227 |
18039 |
100,2 |
99,2 |
100,3 |
19,6 |
18,9 |
Tranås |
19287 |
18717 |
18 258 |
97,0 |
94.7 |
93,6 |
19,6 |
20,6 |
Jönköpings län |
299362 |
301 986 |
302531 |
100,9 |
101.1 |
101,5 |
17,3 |
17,8 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Aneby |
85,6 |
87,2 |
58,9 |
59,1 |
241 |
Gnosjö |
88,2 |
87,6 |
70,3 |
70,3 |
299 |
Gislaved |
87,4 |
89,5 |
64,6 |
71,0 |
301 |
Vaggeryd |
87,2 |
87,8 |
57,7 |
63,0 |
279 |
Jönköping |
84,1 |
84,5 |
63,0 |
67,3 |
318 |
Nässjö |
84,7 |
85,1 |
59,7 |
63,0 |
294 |
Värnamo |
85,9 |
87,8 |
66,1 |
71,1 |
311 |
Sävsjö |
85,8 |
86,5 |
55,3 |
57,9 |
267 |
Vetlanda |
85,9 |
86,4 |
56,6 |
61,7 |
275 |
Eksjö |
85,2 |
85,0 |
62,6 |
67,7 |
294 |
Tranås |
85,6 |
85,4 |
62,1 |
64,2 |
286 |
Jönköpings län |
85,3 |
86,0 |
62,1 |
66,3 |
300 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 69
Jönköpings län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Aneby |
1,42 |
2,11 |
3,28 |
0,90 |
1,54 |
2,14 |
Gnosjö |
0,83 |
1,00 |
1,78 |
0,29 |
0,34 |
0,53 |
Gislaved |
1,64 |
2,21 |
3,51 |
0,85 |
1,10 |
1,63 |
Vaggeryd |
2,70 |
3,11 |
5,42 |
1,44 |
2,16 |
2,34 |
Jönköping |
2,30 |
2,39 |
4,97 |
1,64 |
1,81 |
3,23 |
Nässjö |
1,91 |
2,62 |
4,04 |
1,48 |
2,05 |
2,76 |
Värnamo |
1,81 |
1,93 |
4.09 |
0,80 |
0,94 |
1,68 |
Sävsjö |
2,31 |
2,59 |
5,22 |
1,17 |
1,68 |
2,77 |
Vetlanda |
1,96 |
2,50 |
4,55 |
1,34 |
1,91 |
3,24 |
Eksjö |
2,10 |
2,33 |
4,72 |
1,41 |
1,68 |
3,15 |
Tranås |
2,87 |
3,44 |
7,06 |
1,88 |
2,32 |
4,26 |
Jönköpings län |
2,09 |
2,41 |
4,60 |
1,36 |
1,67 |
2,75 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2.00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
4930 |
2,7 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
10643 |
5,8 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
707 |
0,4 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
7,0 |
5,6 |
|
I beredskapsarbete |
974 |
0,5 |
0,8 |
1 arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
2412 |
1,3 |
1,2 |
I arbetsmarknadsutbildning2 |
1098 |
0,6 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
5531 |
5,3 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 70
Kronobergs län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Uppvidinge |
12004 |
11531 |
10893 |
96,1 |
90,7 |
86,6 |
23,3 |
23,0 |
Lessebo |
8 460 |
8 908 |
9040 |
105,3 |
106.9 |
97,9 |
19,7 |
19,0 |
Tingsryd |
14923 |
14735 |
14763 |
98,7 |
98,9 |
93,9 |
22,8 |
22,8 |
Alvesta |
19191 |
18784 |
19846 |
97,9 |
103,4 |
99,8 |
18,1 |
17,9 |
Almhult |
15 260 |
15 250 |
15614 |
99,9 |
102,3 |
101,7 |
18,6 |
18,1 |
Markaryd |
11821 |
11918 |
11612 |
100,8 |
98,2 |
90,1 |
18.6 |
18,7 |
Växjö |
58908 |
62 048 |
65072 |
105,3 |
110,5 |
113,4 |
14,3 |
14,9 |
Ljungby |
26285 |
26264 |
27329 |
99,9 |
104.0 |
104,1 |
17,6 |
17,6 |
Kronobergs län |
166852 |
169438 |
174169 |
101,5 |
104,4 |
103,2 |
17,5 |
17,5 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Uppvidinge |
83,7 |
84,2 |
57,8 |
60,2 |
278 |
Lessebo |
87,7 |
86,0 |
62,6 |
66,8 |
280 |
Tingsryd |
83,3 |
86,1 |
54,3 |
60,0 |
256 |
Alvesta |
83,9 |
85,7 |
59,6 |
64.9 |
270 |
Almhult |
85,2 |
85,8 |
60,1 |
64,0 |
285 |
Markaryd |
84,8 |
85,1 |
59,5 |
61,7 |
286 |
Växjö |
83,2 |
85,0 |
64,7 |
70,4 |
321 |
Ljungby |
85,1 |
86,1 |
61,8 |
66,5 |
284 |
Kronobergs län |
84,2 |
85,4 |
61,6 |
66,5 |
293 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
Kronobergs län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Uppvidinge |
3,76 |
4,65 |
6,48 |
3,01 |
4,44 |
4,75 |
Lessebo |
2,04 |
2,56 |
4,04 |
1,80 |
2,27 |
3,25 |
Tingsryd |
2,10 |
2,56 |
4,57 |
0,76 |
1,07 |
1,51 |
Alvesta |
1,16 |
1,30 |
2,50 |
0,73 |
0,86 |
1,42 |
Almhult |
1,50 |
1,99 |
3,30 |
0,82 |
1,32 |
1,64 |
Markaryd |
3,01 |
3,85 |
5,20 |
1,27 |
1,91 |
2,34 |
Växjö |
2,18 |
2,22 |
5,12 |
1,66 |
1,89 |
3,78 |
Ljungby |
1,41 |
1,66 |
3,30 |
0,74 |
1,05 |
1,59 |
Kronobergs län |
2,02 |
2,31 |
4,36 |
1,33 |
1,71 |
2,76 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
2821 |
2,7 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
5928 |
5,6 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
923 |
0,9 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
3,1 |
5,6 |
|
I beredskapsarbete |
566 |
0,5 |
0,8 |
I arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag' |
1520 |
1,4 |
1,2 |
I arbetsmarknadsutbildning2 |
1053 |
1,0 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
5 531 |
5,3 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 72
Kalmar län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Högsby |
8315 |
7671 |
7821 |
92,3 |
94,1 |
93,0 |
24,7 |
22,3 |
Torsås |
7585 |
7670 |
7930 |
101,1 |
104,5 |
104,8 |
23,1 |
21,5 |
Mörbylånga |
9917 |
11383 |
12757 |
114,8 |
128,6 |
132,9 |
17,4 |
17,0 |
Hultsfred |
19591 |
18422 |
17 662 |
94.0 |
90,2 |
88,0 |
20,8 |
19,1 |
Mönsterås |
13429 |
13036 |
13 233 |
97,1 |
98,5 |
92,2 |
17,7 |
18,2 |
Emmaboda |
11772 |
11699 |
11228 |
99,4 |
95,4 |
94,0 |
19,1 |
18,7 |
Kalmar |
52496 |
52 385 |
53092 |
99,8 |
101,1 |
103,0 |
17,7 |
18,2 |
Nybro |
22210 |
21569 |
21439 |
971 |
96,5 |
99,3 |
19,6 |
19,1 |
Oskarshamn |
25662 |
28007 |
27858 |
109,1 |
108,6 |
111,7 |
17,2 |
17,1 |
Västervik |
42297 |
41702 |
40980 |
98,6 |
96,9 |
94,6 |
19,5 |
18,8 |
Vimmerby |
17138 |
16394 |
16039 |
95,7 |
93,6 |
91,9 |
18,5 |
17,9 |
Borgholm |
10444 |
10786 |
11059 |
103,3 |
105,9 |
105,1 |
23,8 |
22,6 |
Kalmar län |
240856 |
240 724 |
241098 |
99,9 |
100,1 |
100,1 |
19,1 |
18,7 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvän’sfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Högsby |
83,8 |
84,5 |
57,2 |
59,3 |
256 |
Torsås |
83,6 |
82,3 |
47,5 |
55,2 |
221 |
Mörbylånga |
85,0 |
86,0 |
55,5 |
62,9 |
253 |
Hultsfred |
84,0 |
84,5 |
57,1 |
62,6 |
278 |
Mönsterås |
85,0 |
84,2 |
53,8 |
61,5 |
275 |
Emmaboda |
85,7 |
86,0 |
58,8 |
62,7 |
285 |
Kalmar |
83,1 |
83,3 |
63,6 |
70,2 |
314 |
Nybro |
84,9 |
85,4 |
58,0 |
63,6 |
281 |
Oskarshamn |
85,1 |
85,2 |
60,6 |
65,1 |
295 |
Västervik |
84,1 |
84,5 |
61,8 |
67,3 |
289 |
Vimmerby |
83,5 |
85,7 |
53,9 |
60,2 |
268 |
Borgholm |
81,7 |
81,6 |
55,7 |
60,2 |
230 |
Kalmar län |
84,1 |
84,4 |
59,2 |
64,9 |
283 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82: 23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 73
Kalmar län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Högsby |
2,95 |
4,03 |
6,35 |
2,53 |
4,00 |
4,66 |
Torsås |
2,58 |
2,14 |
4,12 |
1,59 |
1,68 |
2,81 |
Mörbylånga |
1,23 |
1,15 |
2,82 |
0,75 |
0,85 |
2,11 |
Hultsfred |
2,75 |
3,07 |
5,60 |
1,65 |
2,16 |
3,51 |
Mönsterås |
2,69 |
3,63 |
6.38 |
2,21 |
3,09 |
4,70 |
Emmaboda |
2,08 |
2,66 |
4,49 |
1,21 |
1,65 |
2,71 |
Kalmar |
1,66 |
1,61 |
3,64 |
1,03 |
1,14 |
2,36 |
Nybro |
2,49 |
2,94 |
4,66 |
1,54 |
2,10 |
2,37 |
Oskarshamn |
2,06 |
2,71 |
3,74 |
1,61 |
2,21 |
3,36 |
Västervik |
2,17 |
1,86 |
4.15 |
1,28 |
1,31 |
2,50 |
Vimmerby |
2,77 |
3,82 |
5,91 |
1.54 |
2,47 |
3,99 |
Borgholm |
1,82 |
1,55 |
3,63 |
1,66 |
1,55 |
3,46 |
Kalmar län |
2,15 |
2,37 |
4,39 |
1,42 |
1,77 |
2,94 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
4 536 |
3,1 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
9240 |
6,3 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
1 116 |
0,8 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
4,1 |
5,6 |
|
I beredskapsarbete |
931 |
0,6 |
0,8 |
I arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
2295 |
1,6 |
1,2 |
I arbetsmarknadsutbildning2 |
1202 |
0,8 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
7917 |
5,4 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 74
Gotlands län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
1970 1975 1981 |
1975 |
1981 1990 |
1981 1990 |
|
Gotland |
53 780 54 400 55623 |
101,2 |
103,4 102,8 |
17,2 16,6 |
Gotlands län |
53 780 54 400 55623 |
101,2 |
103,4 102,8 |
17,2 16,6 |
Riket |
101,6 |
103,1 104,6 |
16,6 16,8 |
|
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
||
Män |
Kvinnor |
1981 |
||
1975 1980 |
1975 |
1980 |
||
Gotland |
84,1 83,6 |
63,1 |
69,6 |
274 |
Gotlands län |
84,1 83,6 |
63,1 |
69,6 |
274 |
Riket |
82,9 83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82: 23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 75
Gotlands län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Gotland |
1,38 |
1,32 |
3,52 |
1,06 |
1,06 |
2,71 |
Gotlands län |
1,38 |
1,32 |
3,52 |
1,06 |
1,06 |
2,71 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982
Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)
Länet Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
606 |
1,8 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
1628 |
4,8 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
228 |
0,7 |
0.5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
2,7 |
5,6 |
|
1 beredskapsarbete |
369 |
1,1 |
0,8 |
1 arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
783 |
2,3 |
1,2 |
1 arbetsmarknadsutbildning2 |
451 |
1,3 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
1666 |
4,9 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981—februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
21 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 23
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 76
Blekinge län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Olofström |
17 567 |
17187 |
15482 |
97,8 |
88,1 |
89,0 |
15,0 |
15,2 |
Karlskrona |
59232 |
60 013 |
59666 |
101,3 |
100.7 |
100,7 |
18,9 |
18,7 |
Ronneby |
29659 |
30368 |
30066 |
102,4 |
101,4 |
101,5 |
18,5 |
17,8 |
Karlshamn |
31894 |
32136 |
31758 |
100,8 |
99,6 |
99,2 |
17,5 |
16,9 |
Sölvesborg |
15 164 |
15632 |
15 656 |
103,1 |
103,2 |
104,1 |
17,5 |
17,7 |
Blekinge län |
153516 |
155 336 |
152628 |
101,2 |
99,4 |
99,5 |
18,0 |
17,7 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Olofström |
86,0 |
85.6 |
57,6 |
60,4 |
299 |
Karlskrona |
82,1 |
82,9 |
60,6 |
67,4 |
300 |
Ronneby |
83,9 |
84,1 |
54,4 |
61,2 |
272 |
Karlshamn |
85,8 |
86,1 |
60.5 |
64,6 |
299 |
Sölvesborg |
86,1 |
85,4 |
56,0 |
59,3 |
278 |
Blekinge län |
84,1 |
84,3 |
58,7 |
64,1 |
292 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 77
Blekinge län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Olofström |
3,39 |
4,68 |
7,27 |
2,73 |
4.10 |
6,16 |
Karlskrona |
2,26 |
2,07 |
5,56 |
1.66 |
1,52 |
4,40 |
Ronneby |
2,94 |
3,47 |
6,86 |
1,93 |
2,49 |
4.34 |
Karlshamn |
3,54 |
3,92 |
8,08 |
2.20 |
2,84 |
4.58 |
Sölvesborg |
3,48 |
4,00 |
7.20 |
2,25 |
3,14 |
4,86 |
Blekinge län |
2,90 |
3,19 |
6,68 |
2,00 |
2,41 |
4,67 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2.00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
3 163 |
3,4 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
6039 |
6,5 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
604 |
0,6 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
5,2 |
5,6 |
|
I beredskapsarbete |
1331 |
1.4 |
0,8 |
I arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag' |
1625 |
1,7 |
1,2 |
I arbetsmarknadsutbildning2 |
709 |
0,8 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
5 434 |
5,8 |
5,7 |
' Samhällsföretag avser december 1981—februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 78
Kristianstads län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Ö Göinge |
14526 |
14 942 |
15 343 |
102,9 |
105,6 |
103,6 |
16,3 |
16,0 |
Örkelljunga |
8718 |
8843 |
9355 |
101,4 |
107,3 |
110,4 |
18,6 |
17,9 |
Tomelilla |
13014 |
12605 |
12694 |
96,9 |
97,5 |
96,2 |
22,1 |
20,5 |
Bromölla |
10795 |
11384 |
12099 |
105,5 |
112,1 |
113.4 |
14,0 |
14,2 |
Osby |
13 758 |
13810 |
13735 |
100,4 |
99,8 |
102,7 |
19,7 |
18,9 |
Perstorp |
7905 |
7407 |
7376 |
93,7 |
93,3 |
104,6 |
13,7 |
14,1 |
Klippan |
16256 |
16263 |
16495 |
100,0 |
101,5 |
107,7 |
17.8 |
17,2 |
Astorp |
10617 |
11486 |
12978 |
108,2 |
122.2 |
134,8 |
12,9 |
11,9 |
Båstad |
10500 |
11 160 |
12166 |
106,3 |
115.9 |
123,8 |
21,0 |
21,0 |
Kristianstad |
65 100 |
67499 |
68923 |
103,7 |
105.9 |
110,7 |
18,0 |
17,9 |
Simrishamn |
20392 |
20103 |
20 289 |
98,6 |
99,5 |
102,7 |
22,4 |
22,1 |
Ängelholm |
25988 |
28173 |
30 192 |
108,4 |
116,2 |
127,3 |
18,2 |
18,4 |
Hässleholm |
46 592 |
48 339 |
49007 |
103,7 |
105.2 |
109,5 |
17,8 |
18,6 |
Kristianstads län |
264 161 |
272014 |
280 652 |
103.0 |
106,2 |
111.2 |
18,1 |
18,0 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Ö Göinge |
85,8 |
84,9 |
60,6 |
65,0 |
277 |
Örkelljunga |
85,0 |
85,9 |
60,0 |
60,2 |
259 |
Tomelilla |
84,2 |
85,3 |
57,3 |
60,7 |
253 |
Bromölla |
86,3 |
85,8 |
57,7 |
63,2 |
290 |
Osby |
85,2 |
85,9 |
58,1 |
61,9 |
272 |
Perstorp |
85,1 |
82,6 |
60,1 |
64,6 |
305 |
Klippan |
83,9 |
85,2 |
58,6 |
62,5 |
282 |
Åstorp |
86,9 |
85,4 |
59,1 |
62,9 |
269 |
Båstad |
83,8 |
82,7 |
56,4 |
60,7 |
281 |
Kristianstad |
83,1 |
83,0 |
65,1 |
69,3 |
308 |
Simrishamn |
85,6 |
84,3 |
59,5 |
64,8 |
273 |
Ängelholm |
84,2 |
84,6 |
63,8 |
66,5 |
297 |
Hässleholm |
84,1 |
83,2 |
59,0 |
62,1 |
280 |
Kristianstads län |
84,4 |
84,1 |
61,0 |
64,8 |
287 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 79
Kristianstads län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Ö Göinge |
3,39 |
4,32 |
5,45 |
2,18 |
3.18 |
3,48 |
Örkelljunga |
1,45 |
1,67 |
3,28 |
0,55 |
0,78 |
1,23 |
Tomelilla |
2,95 |
3,41 |
6,69 |
2,32 |
2,98 |
4,95 |
Bromölla |
4,33 |
5,90 |
9,93 |
2,64 |
4,00 |
5,49 |
Osby |
2,42 |
3,01 |
5,36 |
1,28 |
2,04 |
2,60 |
Perstorp |
1,88 |
2,41 |
4,00 |
1,32 |
2,00 |
2,36 |
Klippan |
2,56 |
2,87 |
5,07 |
1,48 |
2,04 |
3,00 |
Åstorp |
2,42 |
3,11 |
5,31 |
1,23 |
1,68 |
2,33 |
Båstad |
1,00 |
0,98 |
2,49 |
0,57 |
0,73 |
1,23 |
Kristianstad |
2,31 |
2,43 |
4,80 |
1,50 |
1,58 |
2.87 |
Simrishamn |
2,26 |
2,39 |
4,90 |
1,31 |
1,30 |
2,58 |
Ängelholm |
1,70 |
1,82 |
4,38 |
0,96 |
1,14 |
2,50 |
Hässleholm |
2,78 |
2,98 |
6,83 |
1,75 |
2,21 |
3,69 |
Kristianstads län |
2,43 |
2,75 |
5,34 |
1,50 |
1,88 |
3,02 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande |
vid |
||
månadens slut |
5259 |
3,1 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
9433 |
5,6 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
955 |
0,6 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
5,5 |
5,6 |
|
I beredskapsarbete |
1330 |
0,8 |
0,8 |
I arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag' |
1735 |
1,0 |
1,2 |
1 arbetsmarknadsutbildning2 |
1092 |
0,6 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
8973 |
5,3 |
5,7 |
' Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 80
Malmöhus län
Befolkningsutveckling
Kommun |
Befolkning |
1970 = |
100 |
% över 64 år |
||||
1970 |
1975 |
1981 |
1975 |
1981 |
1990 |
1981 |
1990 |
|
Svalöv |
12074 |
12546 |
12 903 |
103,9 |
106,9 |
110,2 |
17,6 |
15,6 |
Staffanstorp |
10987 |
15819 |
16 758 |
144.0 |
152,5 |
160,9 |
7,0 |
7,2 |
Burlöv |
11836 |
14112 |
14476 |
119,2 |
122,3 |
123,7 |
10,4 |
12,4 |
Vellinge |
12936 |
21833 |
23 571 |
168,8 |
182,2 |
186,3 |
9,3 |
10,3 |
Bjuv |
13 122 |
14192 |
14 529 |
108,2 |
110.7 |
116,8 |
13,3 |
13,0 |
Kävlinge |
14474 |
19239 |
20702 |
132,9 |
143.0 |
149,1 |
12,0 |
11,6 |
Lomma |
12174 |
15404 |
16663 |
126,5 |
136,9 |
141,0 |
9.5 |
10,1 |
Svedala+Bara |
9797 |
13244 |
15750 |
135,2 |
160.8 |
171,9 |
10,3 |
9,8 |
Skurup |
10457 |
11789 |
12720 |
112,7 |
121.6 |
127,9 |
17,7 |
15,9 |
Sjöbo |
13339 |
14050 |
15075 |
105,3 |
113,0 |
116,9 |
19,9 |
18.1 |
Hörby |
11693 |
11871 |
12686 |
101,5 |
108,5 |
111,1 |
21,0 |
19.4 |
Höör |
8861 |
10005 |
11015 |
112,9 |
124,3 |
131,9 |
19,5 |
18,5 |
Malmö |
264937 |
243 591 |
231532 |
91,9 |
87.4 |
86,1 |
19,4 |
21,2 |
Lund |
68818 |
76284 |
79099 |
110,8 |
114,9 |
119,7 |
13,6 |
13,4 |
Landskrona |
37618 |
38409 |
36240 |
102,1 |
96,3 |
96,8 |
18,6 |
19,3 |
Helsingborg |
100305 |
101685 |
102119 |
101,4 |
101,8 |
101,5 |
18,7 |
19,6 |
Höganäs |
19007 |
21267 |
22 186 |
111,9 |
116,7 |
126.1 |
17,9 |
17,4 |
Eslöv |
26140 |
26288 |
26865 |
100,6 |
102.8 |
108.4 |
17,1 |
16,5 |
Ystad |
24028 |
23 693 |
23 822 |
98,6 |
99,1 |
102,3 |
21,8 |
21,1 |
Trelleborg |
35 934 |
34748 |
34267 |
96,7 |
95,4 |
96,8 |
17,2 |
17,8 |
Malmöhus län |
718537 |
740069 |
742978 |
103,0 |
103,4 |
105,0 |
17,0 |
17,5 |
Riket |
101,6 |
103,1 |
104,6 |
16,6 |
16,8 |
Förvärvsfrekvens och skattekraft |
|||||
Kommun |
Förvärvsfrekvens |
Skattekraft |
|||
Män |
Kvinnor |
1981 |
|||
1975 |
1980 |
1975 |
1980 |
||
Svalöv |
87,8 |
86,1 |
61,6 |
65,6 |
268 |
Staffanstorp |
89,8 |
87,0 |
66,1 |
72,2 |
317 |
Burlöv |
87,7 |
86,4 |
70,3 |
72,7 |
331 |
Vellinge |
89,5 |
86,2 |
63,4 |
68,9 |
321 |
Bjuv |
87,5 |
86,5 |
63,6 |
66,1 |
281 |
Kävlinge |
89,3 |
89,0 |
65,8 |
71,9 |
302 |
Lomma |
88,8 |
86,2 |
64,3 |
71,2 |
335 |
Svedala + Bara |
90,1 |
89,1 |
62,7 |
67,8 |
280 |
Skurup |
86,7 |
87,1 |
57,2 |
62,1 |
260 |
Sjöbo |
86,8 |
86,2 |
64,3 |
63,5 |
249 |
Hörby |
86,6 |
85,3 |
68,7 |
70,1 |
258 |
Höör |
86,5 |
85,4 |
64,0 |
69.3 |
276 |
Malmö |
79,4 |
78,5 |
66,3 |
68,4 |
369 |
Lund |
77,1 |
81,0 |
68,5 |
71,5 |
356 |
Landskrona |
83,6 |
83,1 |
62,7 |
65,6 |
333 |
Helsingborg |
82,6 |
79,6 |
65,7 |
67,5 |
329 |
Höganäs |
85,0 |
82,6 |
58,9 |
63,3 |
296 |
Eslöv |
86,9 |
86,0 |
64,4 |
68,7 |
299 |
Ystad |
85,0 |
83,2 |
61,2 |
65,2 |
303 |
Trelleborg |
86,3 |
84,2 |
63,4 |
66.9 |
303 |
Malmöhus län |
82,8 |
82,0 |
65,3 |
68,3 |
332 |
Riket |
82,9 |
83,0 |
62,7 |
67,5 |
330 |
AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen
B 81
Malmöhus län
Arbetslöshet (%)
Kommun |
1981 |
1980 |
||||
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
Samt- liga |
Kvinnor |
Ung- domar |
|
Svalöv |
1,55 |
2,02 |
3.48 |
1,14 |
1,53 |
1,93 |
Staffanstorp |
1,08 |
1,23 |
2,74 |
0,62 |
0,87 |
1,64 |
Burlöv |
2,42 |
2,75 |
5,01 |
1.45 |
1,64 |
3,58 |
Vellinge |
1,37 |
1,85 |
2,99 |
1,07 |
1,45 |
3.00 |
Bjuv |
2,28 |
2,93 |
5,92 |
1,17 |
1,48 |
2.60 |
Kävlinge |
1,44 |
1,56 |
3,69 |
0,95 |
1,05 |
2,35 |
Lomma |
0,97 |
1,10 |
2,96 |
0,74 |
0,77 |
2,14 |
Svedala |
1,53 |
2.17 |
3,90 |
1,06 |
1,62 |
2,43 |
Skurup |
2,64 |
3,37 |
6,26 |
1,57 |
2,33 |
4,07 |
Sjöbo |
2,60 |
2.80 |
6,38 |
1,61 |
2,05 |
3,46 |
Hörby |
1,83 |
1,95 |
3,51 |
1,08 |
1,32 |
2,15 |
Höör |
2,04 |
1,64 |
4,62 |
1,44 |
1,18 |
3,02 |
Malmö |
3,76 |
3,58 |
6,95 |
3,00 |
2,95 |
553 |
Lund |
2,04 |
1,84 |
3,70 |
1.54 |
1.38 |
2,54 |
Landskrona |
2,88 |
3,27 |
5,36 |
2,21 |
2.79 |
3,84 |
Helsingborg |
2,43 |
2,57 |
4,35 |
1,61 |
1,72 |
2.94 |
Höganäs |
2,13 |
2,53 |
4,30 |
1,30 |
1,85 |
2.66 |
Eslöv |
2,15 |
2,47 |
5,13 |
1,52 |
1.77 |
3,53 |
Ystad |
3,70 |
4,27 |
8,07 |
3,04 |
3,79 |
7,00 |
Trelleborg |
3,52 |
4,24 |
8,64 |
2,59 |
3,07 |
5,70 |
Malmöhus län |
2,75 |
2,85 |
5,52 |
2,05 |
2,20 |
4,02 |
Riket |
2,35 |
2,46 |
4,75 |
1,81 |
2,00 |
3,66 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982 |
|
Antal |
Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut |
15536 |
3,3 |
2,9 |
Samtliga arbetssökande |
28490 |
6,1 |
5,4 |
Kvarstående lediga platser |
1661 |
0,4 |
0,5 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|||
ledig plats |
9.4 |
5,6 |
|
1 beredskapsarbete |
3 658 |
0,8 |
0,8 |
I arbetsmarknadsinstitut, anställning |
|||
med lönebidrag samt Samhällsföretag1 |
4685 |
1,0 |
1,2 |
I arbetsmarknadsutbildning2 |
2203 |
0,5 |
0,8 |
Personer med förtidspension3 |
21903 |
4,7 |
5,7 |
1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.
2 Exklusive företagsutbildning.
3 Avser januari 1982.
AU 1981/82:23
B 82
Innehållsförteckning
Inledning 1
Sammanfattning 1
Regeringens förslag 7
Motionerna 8
Utskottet 33
Regionala utvecklingstendenser 33
Målen för regionalpolitiken 42
Regionalpolitikens förutsättningar 46
Stödinsatsernas allmänna inriktning 49
Länsplanering 53
Planeringsinstrument 60
Ortsplanen 60
Planeringstal 62
Samhällssektorernas roll i regionalpolitiken 64
Industripolitiken 64
Jordbruks- och skogsbrukspolitiken 67
Utbildning och forskning 69
Energipolitiken 69
Trafikpolitik 70
Statlig verksamhet 75
Differentierade arbetsgivaravgifter som regionalpolitisk! medel .... 78
Regionalpolitisk stöd till näringslivet 82
Principerna för stödområdesindelningen 83
Lokaliseringsbidrag ersätter avskrivningslån 86
Lokaliseringslån 89
Utbildningsstöd 91
Sysselsättningsstöd 91
Offertstöd 92
Stödberättigad verksamhet m. m 93
Handläggnings- och beslutsordning 103
Glesbygdsstöd 106
Sysselsättningsfrämjande åtgärder 107
Intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) 108
Kommersiell och samhällelig service 109
Handläggningsordning 110
Regionalpolitisk projekt- och utvecklingsarbete lil
Utvecklingsarbete på regional nivå lil
Utvecklingsarbete på central nivå 115
Stödområdesindelningen 121
Utvecklingsproblem i landsdelar och län 128
Övre och mellersta Norrland 128
Norra Mellansverige 141
Östra Mellansverige 147
Stockholms län 150
Västsverige 151
Smålandslänen, Blekinge och Gotland 155
Skåne 160
Regionalpolitisk forskning 162
Anslagsfrågor 165
Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet 167
AU 1981/82:23
Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån 169
Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser 169
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i
glesbygder m. m 171
Ersättning för nedsättning av socialavgifter 172
Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län 173
Utskottets hemställan 173
Reservationer 189
1. Utveckling av större väl differentierade och robusta arbetsmarknader
(s) 189
2. Förutsättningarna för regionalpolitiken (s) 190
3. De framtida regionalpolitiska stödinsatsernas inriktning och omfattning
(s) 192
4. Ett samlat anslag för beslut på regional nivå om regionalpolitiska
åtgärder (s) 193
5. Länsplaneringens inriktning och omfattning (s) 193
6. Avskaffande av ortsplanen som styrinstrument (s) 195
7. Planeringstal för länen för år 1990 (s) 196
8. Industripolitikens roll i regionalpolitiken (s) 197
9. Jordbruks- och skogsbrukspolitiken — motiveringen (s) 199
10. Projektreserv inom energiområdet (s) 199
11. Borttagande av elenergiskatten i stödområde A (m) 200
12. Trafikplanering på regional nivå (s) 200
13. Transportstödets storlek (s) 201
14. Kostnaderna för ändring i transportstödet (s) 202
15. Omlokalisering av statlig verksamhet (m) 202
16. Differentierade arbetsgivaravgifter som medel i regionalpolitiken
(s) 203
17. Lag om nedsättning av socialavgifter m. m. (s) 204
18. Regioner som skall omfattas av sänkning av arbetsgivaravgiften
m. m. (m) 205
19. Lag om nedsättning av socialavgifter (m) 205
20. Uppföljning av de differentierade arbetsgivaravgifterna (s) 207
21. Principer för stödområdesindelningen (s) 207
22. Delning av kommuner vid inplacering i stödområde (m) 208
23. Utvärdering av delning av kommuner på stödområden (m) 209
24. Lokaliseringsbidragets storlek och utformning inom stödområde
A-C (s) 209
25. Lokaliseringsbidrag i ett stödområde D (s) 210
26. Lokaliseringsbidrag utanför stödområdena m. m. (s) 210
27. Återinförande av räntebefrielse på lokaliseringslån m. m. (s) ... 211
28. Lokaliseringslån till omsättningstillgångar i ett stödområde D (s) 212
29. Det sammanlagda lokaliseringsstödets storlek (s) 212
30. Utbildningsstödet (s) 213
31. Offertstödets användning (s) 213
32. Finansieringen av industricentra m. m. (s) 214
33. Utvärdering av industricentraverksamheten (s) 214
34. Uppförande av industricentra i Sollefteå och Torsby (s) 215
35. Kommunala industrilokaler (s) 215
36. Privata industrilokaler för uthyrning (s) 217
37. Regionalpolitiskt stöd till turism i primära rekreationsområden i
stödområde C (s) 217
AU 1981/82:23
B 84
38. Regionalpolitisk! stöd till fastbränsleframställning (s) 218
39. Beträffande beslutanderätten på länsnivå i fråga om regionalpolitisk!
stöd (m) 219
40. Länsstyrelsens beslut om regionalpolitisk! stöd (s) 219
41. Kommuns möjlighet att tillsätta styrelserepresentant i företag
som fått regionalpolitisk! stöd (s) 220
42. Avskrivningslån för sysselsättningsfrämjande åtgärder vid företag
i glesbygd (s) 221
43. IKS-bidraget till projekt i egen regi (s) 221
44. Handläggning av glesbygdsstöd (s) 222
45. Prioritering av glesbygdsinsatser (s) 222
46. Riktlinjer för det regionala utvecklingsarbetet (s) 223
47. Program för regionalt nyföretagande (s) 223
48. Lokaliserings samråd (s) 223
49. Inplacering i stödområde av Skellefteå kommun (m) 224
50. Inplacering i stödområde av Umeå kommun (s) 225
51. Inplacering i stödområde av Örnsköldsviks kommun (s) 225
52. Inplacering i stödområde av Härnösands kommun (s) 226
53. Inplacering i stödområde av Timrå kommun (s) 226
54. Inplacering i stödområde av Sundsvalls kommun (s) 226
55. Inplacering i stödområde av Sundsvalls kommun (s) 226
56. Inplacering i stödområde av Bräcke kommun (s) 227
57. Inplacering i stödområde av Krokoms kommun fs) 227
58. Inplacering i stödområde av Hudiksvalls kommun (s) 227
59. Inplacering i stödområde av Hudiksvalls kommun (m) 228
60. Inplacering i stödområde av kommunerna Bollnäs, Ovanåker,
Ockelbo och Sandviken (s) 228
61. Inplacering i stödområde av Gävle kommun (s) 228
62. Inplacering i stödområde av Mora kommun (s) 228
63. Inplacering i stödområde Mora kommun (m) 229
64. Inplacering i stödområde av kommunerna Rättvik, Leksand, Gagnef,
Falun, Borlänge, Säter och Hedemora (s) 229
65. Inplacering i stödområde av kommunerna Grums, Karlstad, Forshaga,
Kil, Hammarö och Kristinehamn (s) 229
66. Inplacering i stödområde av Lindesbergs kommun (m) 229
67. Inplacering i stödområde av Gotlands kommun (fp,c) 230
68. Inplacering i stödområde av Gotlands kommun (m) 230
69. Åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbotten (s) 231
70. Finansiering av särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i
Norrbottens län (fp,c) 231
71. Finansiering av särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i
Norrbottens län (m) 232
72. Försöksverksamhet i Jämtlands län (s) 233
73. Åtgärdsprogram i skogslänen (s) 233
74. Tidigareläggning av landstingsinvesteringar i Värmlands län (s) . 234
75. Utbyggnaden av statliga industricentra (s) 234
76. Program för insatserna i bruksorterna (s) 235
77. Befolkningsutvecklingen i Stockholms län (s) 236
78. Statligt stöd till kommunalt industrihus i Kalmar kommun (s) .. 236
79. Avsnittet anslagsfrågor (s) 236
80. Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet (fp,c) 237
81. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet (m) 237
82. Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån (m) 238
AU 1981/82:23
B 85
83. Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser (s) 238
84. Fördelningen på län av medel från anslaget Regionala utvecklingsinsatser
(m) 239
85. Statlig kreditgaranti till företag i glesbygder m. m. (s) 240
86. Ersättning för nedsättning av socialavgifter (s) 240
87. Ersättning för nedsättning av socialavgifter (m) 241
Särskilda yttranden
1. Ett mer flexibelt utbildningssystem (m) 242
2. Den föreslagna energimyndighetens lokalisering (c) 243
3. Lokaliseringssamråd (m) 243
4. Det centrala projekt- och utvecklingsarbetet (m) 243
5. Beslut om tillverkning av det s. k. JAS-planet (s) 244
6. Sysselsättningsskapande åtgärder i Sjuhäradsbygden (s) 244
Bihang 245
Bilagor Bl
Bil. 1 Skatteutskottets yttrande 1981/82:5 y B3
Bil. 2 Socialförsäkringsutskottets yttrande 1981/82: 2 y B 6
Bil. 3 Utbildningsutskottets yttrande 1981/82:2 y BIO
Bil. 4 Trafikutskottets yttrande 1981/82:2 y B 13
Bil. 5 Jordbruksutskottets yttrande 1981/82: 3 y B 19
Bil. 6 Näringsutskottets yttrande 1981/82:8 y B 24
Bil. 7 Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen B 29
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982