2§ Svar på fråga 1980/81:202 om åtgärder för att effektivisera indrivningen av obetalda skatter och avgifter

Anf. 1 Budgetministern ROLF WIRTÉN;

Herr talman! Egon Jacobsson har frågat ekonomiminister Gösta Bohman vilka kraftfulla åtgärder regeringen avser vidta för aft effektivisera indrivningen av obetalda skatter och avgifter.

Arbetet inom regeringen är sä fördelat atf det är jag som skall svara på frågan.

Ett omfattande utredningsarbete i syfte att effektivisera indrivningen pågår sedan några år tillbaka, och ytterligare arbete i den riktningen påbörjas inom kort. Bland de vikfigare åtgärder som jag vill framhålla är följande.

En särskild utredning arbetar med förslag till ett permanent datasystem för exekutionsväsendet som syftar till en effektivare indrivning. Ett slutbetänkande väntas under sommaren 1981.

Vidare har utredningen om säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen fått tilläggsdirektiv (Dir 1978:60) aft arbeta med frågor om solidarisk betalningsskyldighet på skatte- och avgiftsområdet.

I dagarna filisätts en kommitté för att se över indrivningslagstiffningen (Dir 1980:89). Kommittén skall överväga åtgärder för att förenkla och förstärka indrivningen av skatter och avgifter. Bl. a. skall ett förslag utarbetas om kronofogdemyndigheternas tillgång till informafion ur ADB-register som handhas av olika offentliga myndigheter. Även restavgiftssys-temet skall bli föremål för kommitténs översyn. Utredningsarbetet skall bedrivas skyndsamt och redovisas i etapper med början vid halvårsskiftet detta år.

Inom budgetdepartementet pågår arbete på ett förslag till en lag om indrivningspreskription av skatter, avgifter och tullar. Bl. a. övervägs bestämmelser som innebär aft preskriptionstiden kan förlängas om den betalningsskyldige pä olika sätt saboterar indrivningen, t. ex. genom aft

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Om åtgärder för att effektivisera indrivningen av obetalda skatter och avgifter

flytta utomlands. En lagrådsremiss i ämnet är atf vänta under våren.

Jag räknar vidare med att under innevarande är kunna lägga fram eft förslag om en allmän rätt för staten aft vid återbetalning av skatter och avgifter räkna av de fordringar som staten kan ha på mottagaren.

I proposition 1980/81:8 har regeringen föreslagit en ny ulsökningsbalk, som skall ersätta de nuvarande delvis ålderdomliga lagarna på området. Utsökningsbalken föreslås bli tillämplig även vid indrivning av skatter och allmänna avgifter. Den nya lagstiftningen förutsätts göra indrivningsförfarandet mera effekfivt.

Jag vill slutligen erinra om förslagen i budgetpropositionen för att förstärka indrivningen av skatter och avgifter. Dels fär kronofogdemyndigheterna resurser för att anlita ekonomisk sakkunskap främst för att bedöma mera komplicerade indrivningsfall och för att effektivisera indrivningen. Dels avsätts medel inom riksskatteverket för att förstärka verkets möjligheter atf aktivt bistå kronofogdemyndigheterna i svärutredda indrivningsfall.

Anf. 2 EGON JACOBSSON (s):

Herr falman! Jag fär, som brukligt är i denna kammare, tacka för svaret på frågan.

Frågan ställdes till ekonomiministern, dvs. till den person som bestämmer, men jag får väl acceptera att svaret lämnades av den formellt ansvarige för detta område.

Det var eft typiskt regeringssvar - med andr-a ord ett dåligt svar. Det föranleder mig, herr talman, att upprepa frågan, som i all sin korthet löd: "Vilka kraftfulla åtgärder avser regeringen vidta för aft effekfivisera indrivningen av obetalda skatter och avgifter?"

Isvaret kan jag inte finna en enda åtgärd som kan befraktas som kraftfull. Om budgetminisfern och regeringen anser aft de åtgärder som redovisas i svaret kan betraktas som kraftfulla, blir regeringens politik också inom andra områden lättare atf förstå. Här åberopas i stort sett ett antal utredningar.

Det är i och för sig bra aft kronofogdemyndigheten ges ytterligare resurser. Men de är för små, och de kommer för sent. Under de är som gått sedan 1976 har utvecklingen varit djupt oroande, men regeringen har inte handlat. Om inga åtgärder vidtas från regeringens sida kommer beloppet obetalda skatter och avgifter snabbt att närma sig 10 miljarder kronor. Ej betalda arbetsgivaravgifter har tredubblats, och obetald mervärdeskatt har fördubblats under åren 1976-1980. Från aft ha varif omkring 2 miljarder 1976 är summan nu uppe i 7,5 miljarder kronor.

Man frågar sig naturligtvis; Har initiativlösheten och handlingsförlamningen inom regeringen inneburit att allt flera numera medvetet underlåter aft inbetala skatter och avgifter?

Jag måste, herr talman, också fråga budgetministern; Vad gör ni i kanslihuset? Borde det inte ha varit möjligt att avdela några av dem som tillträtt någon av de mänga nya tjänster ni inrättat i kanslihuset för att ta itu med denna allvarliga fräga? Eller är det så att ni inom regeringen är

ointresserade av att effekfivisera indrivningen och komma fill rätta med det alltmer utbredda skattefusket och med den tilltagande skatteflykten? På annat sätt kan man ju infe förklara atf det tog fyra år för aft fä fram generalflyktsklausulen.

Nog borde ni inom regeringen också förstå atf allt fler löntagare känner avsky inför det som sker. Jag tänker pä de människor sorn allfid betalar sin skatf och som saknar möjligheter aft göra stora avdrag. Tror Rolf Wirtén atf dessa grupper av samhällsmedborgare i längden kan solidarisera sig med ett system som tillåter vissa höginkomsttagare och företagare aft undandra samhället skatf och dessutom strunta i atf betala in skatter och avgifter? Jag tror det inte. De upplever det som nu sker som ett slag i ansiktet, och när de dessutom tvingas betala allt högre priser och ser sina reallöner urholkas framstår situationen som ännu mer absurd.

Jag vill slutligen fråga Rolf Wirtén: Är detta allt ni har aft komma med?

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Om åtgärder för att effektivisera indrivningen av obetalda skatter och avgifter

Anf. 3 Budgetminisfern ROLF WIRTEN:

Herr talman! Det var, må jagsäga, ett grötmyndigt inlägg. Egon Jacobsson
sfär här och orerar under hela sin replikfid utan atf ge ett enda konstruktivt
förslag om hur han vill angripa problemen. Orn man inte har något atf
komma med själv, dä tror jag atf man skall tona ner sig något och inte gå uf sä
hårt som Egon Jacobsson gjorde. ■

Det finns fakfiskt skäl, Egon Jacobsson, att se litet närinare på det här svaret. Det är fyllt av konkreta åtgärder. Det är med sådana man skall angripa detta mycket svåra problem, och inte bara med att stå och orera. Det hjälper oss nämligen inte eft dugg att få in de avgifter och skatter som ligger ute.

Egon Jacobsson vet, herr talman, atf jag har precis samma uppfattning som
han i själva sakfrågan. En av mina första uppgifter som budgetminister var aft
gä ut mycket intensivt i det här avseendet för att försöka fä en större
effektivitet i värt skattesystem så att vi skulle kunna komma åt de
skatteflykter och skattesmitningar som görs. Jag kan hänvisa fill det
tiopunktsprogram som jag presenterade i samband med besparingsproposi
fionen i höstas. 1 propositionen kan Egon Jacobsson läsa ett helt kapitel om
hur den nuvarande regeringen har effektiviserat systemet för atf komma åf
problemet med skatteflykten. Om Egon Jacobsson jämför detta med vad
som fanns när vi startade det här arbetet 1976, så skall han finna att
skattesystemet har klart förbättrats på den här punkten. Men med de
marginalskatter som nu gäller har vi likväl ett svårt problem när det gällerätt
klara av det vi nu diskuterar. '

Herr talman! Jag har i svaret räknat upp en rad åtgärder som regeringen vidtagit, och det visar vilken aktivitet vi har pä det här området. Jag skulle kunna fortsätta och i ännu en replik peka på ytterligare åtminstone fio punkter, där vi kan redovisa andra åtgärder som vidtagits för att förbättra den här situationen. Men varsågod, herr Egon Jacobsson, och presentera ett

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Om åtgärder för att effektivisera indrivningen av obetalda skatter och avgifter

fullödigt program för hur man skall lösa de här svåra problemen! Jag skall lyssna med intresse,

Anf. 4 EGON JACOBSSON (s);

Herr talman! Jag avser inte att fa upp någon diskussion om grötmyndigheten utan tänker hålla mig fill sakfrågan. Det är glädjande att herr Wirtén vill lyssna. Av naturliga skäl hann jag inte konkretisera åtgärderna i mitt första inlägg.

För det första: Ge kronofogdemyndigheten direktiv med innebörd atf prioritera de allmänna målen. Detta kan ha det goda med sig att bl. a. kontokorfsföretag och andra, förutom att vi får in mer skatter och avgifter till samhället, tvingas till återhållsamhet och en viss självsanering om de fär veta att det infe längre går lika lätt atf använda kronofogdemyndigheten för sin indrivningsverksamhet, eftersom de allmänna målen har prioriterats.

För det andra: Förstärk kronofogdemyndigheten ytterligare. Av de begärda 22 tjänsterna med ekonomisk sakkunskap beviljades 10. I en ekonomiskt svår situation borde regeringen självfallet satsa mer på tjänster av det här slaget. Det är ju tjänster som betalar sig för samhället. Detta har omvittnats av många kronofogdar i det här landet. Så sent som i fredags träffade jag kronofogden i Malmö och diskuterade då den här frågan.

För det tredje; Skärp prövningen när det gäller framställning om B-skattesedlar i syfte atf hindra undandragande av skaft. 1 dag kan nästan vem som helst få B-skatt.

Det är bra att det pågår översyn och samordning av vissa register.

En annan konkret åtgärd skulle vara att ändra de kommunala och statliga upphandlingsuppgörelserna. Inför eft tillägg atf innan man får anta en entreprenör eller leverantör skall dessa vara kontrollerade frän skatte- och avgiftssynpunkt.

Anf. 5 Budgetministern ROLF WIRTEN:

Herr talman! Det var bra att Egon Jacobsson nu gick över till aft diskutera själva sakfrågan. Dä tror jag att man för frågan framåt i motsats till vad som blir fallet, om man bara allmänt beskyller regeringen för passivitet. Beskyllningen är verkligen inte motiverad i det här läget, vilket jag också visade i mitt svar.

Herr talman! De punkter som Egon Jacobsson nu tog upp gäller infe några innovationer. Det är saker som vi har arbetat med och som också finns med bland våra åtgärder. Egon Jacobsson vet mycket väl att vi har tagit upp frågan om kontokorten. Vidare har vi förstärkt kronofogdemyndigheten i ett läge, då i övrigt inte föreslagit några nya tjänster i hela statsförvaltningen. Trots detta har det här området, genom omprioriteringar, fått 10 av de begärda 20 tjänsterna. Detta visar väl hur angelägen vi anser frågan vara.

Att vi sedan arbetar med upphandlingskungörelsen på det sätt som sker i Stockholms län - jag förmodar att det var den modellen Egon Jacobsson funderade över-är också helt klart. Jag skulle, som sagt, kunna fortsätta och nämna ytterligare tio punkter på vilka vi angriper det här problemet.

Anf. 6 EGON JACOBSSON (s):

Herr talman! Jag ser fram emot att herr Wirtén fortsätter den här diskussionen, även om vi barahar var sin minut i replikomgängarna. Han kan ju då räkna upp ytterligare punkter. Om nu herr Wirtén tyckte att det var bra att jag gav mig in på ätgärdsprogrammef, anser jag för min del att det är bra om herr Wirtén lyssnar. Jag skulle dä vilja fräga beträffande just kronofogdemyndigheterna: Är herr Wirtén beredd atf verka för att det går ut en rekommendation fill kronofogdemyndigheterna att de i dag skall prioritera de allmänna målen pä bekostnad av de enskilda ärendena? Är herr Wirtén beredd att ge kronofogdemyndigheterna de begärda resurserna som skulle ge ekonomisk sakkunskap? Här har det ända prutats från de begärda 22 tjänsterna till 10 tjänster. Om herr Wirténs inställning är sä positiv som han gör gällande, hoppas jag att han också kan ge ett positivt besked pade här två punkterna.

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

öm åtgärder för att effektivisera indrivningen av obetalda skatter och avgifter

Anf. 7 Budgetministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Jag vill bara peka på ytterligare några saker som gäller effektiviseringen av indrivningen av medel som skall gå till statskassan.

Vi har betalningssäkringslagen sorn ger kronofogdemyndigheten möjlighet att ta egendom i anspråk för att säkerställa betalning av fordran på skaft, tull eller avgift. Vidare har vi konkurslagen, där det har införts en bestämmelse om konkurskarantän för personer som direkt missbrukar sin rätt att bedriva företagsamhet. Vi har också REX-projektet, som betyder väldigt mycket i det här avseendet. Särskilda medel har avsatts fill kronofogdemyndigheten i Stockholm, Göteborg och Malmö för atf just den ekonomiska brottsligheten skall kunna bekämpas. Vi har de höjda exeku-tionsavgifferna för att minska tillströmningen av enskilda mål rörande mindre belopp - precis det som frågan nu gällde. Det är således inget nytf som Egon Jacobsson kommer med. Vi har höjda räntesatser för den särskilda avgiften vid uppbörd av kvarstående arbetsgivaravgifter. Och vi har dessutom inom socialdepartementet övervägt ett systern som förenklar och effektiviserar debiteringen av uppbörd av socialförsäkringsavgifterna.

Anf. 8 EGON JACOBSSON (s):

Herr talman! De särskilda medel till kronofogdemyndigheterna som budgetministern berör inskränker sig för Malmö till 300 000 kr. Med den summan kommer man säkert inte långt när det gäller att bekämpa den ekonomiska brottsligheten, som pengarna i första hand är avsedda för.

Jag noterar aft budgetministern inte svarade på de tvä senast framställda frågorna, om budgetministern var beredd aft gå ut med en rekommendation fill kronofogdemyndigheterna att de allmänna målen skulle-prioriteras samt om kronofogdemyndigheterna kunde räkna med att få de begärda tjänsterna när det gäller ekonomisk sakkunskap.

Det torde inte behövas så mycket utredande för att ändra upphandlingskungörelsen och föra in eft tillägg, att innan en entreprenör eller leverantör

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Om åtgärder för att effektivisera indrivningen av obetalda skatter och avgifter

antas av kommun, stat eller landsting skall det kontrolleras om vederbörande är restförd för obetalda skatter och avgifter.

Anf. 9 Budgetminisfern ROLF WIRTÉN:

Herr falman! Jag har visst besvarat de två frågorna. Jag sade i min föregående replik att vi har höjt avgifterna för aft minska de enskilda målen. Och jag har talat om att vi genom omprioriteringar har beviljat hälften av de tjänster som har begärts. Detta har vi gjorf i ett läge där inga nya tjänster i övrigt har kunnat inrättas i statsförvaltningen. Det är väl ganska anmärkningsvärt, Egon Jacobsson, att vi har prioriterat detta område så högt atf det är just här som satsningen har skett?

Egon Jacobsson sade atf de särskilda medel som kronofogdemyndigheten i Malmö disponerar endast uppgår till 300 000 kr. Myndigheten har emellerfid tillgång till motsvarande ekonomisk resurs i en rad andra kommuner också. Sammantaget rör det sig därför om räft stora pengar.

Anf. 10 EGON JACOBSSON (s):

Herr talman! Jag har besökt några kronofogdemyndigheter, och de efterlyser fakfiskt klarare direktiv. De vill fä besked från den här regeringen om aft de, när situationen är så allvarlig som den är. skall kunna lägga de enskilda målen helt åt sidan och prioritera de allmänna målen och skattemålen. Det skulle vara skönt för kronofogdarna ute i landet att fä den bestämda rekommendationen frän regeringen.

Jag har inte, Rolf Wirtén, fått svar pä frågan om kronofogdemyndigheterna kan räkna med aft fä de begärda resurserna i fräga om ekonomisk sakkunskap.

Anf. 11 Budgetministern ROLF WIRTÉN;

Herr talman! Egon Jacobsson vet aft man inte i något budgetarbete kan bevilja alla de tjänster och ge alla de resurser som en myndighet begär. Det har inte hänt någon gång fidigare, inte ens under de gyllene år då vi hade en betydande tillväxt av statsinkomsterna. Aft begära detta i ett skede då vi har en helt annan situation är kanske lifef symtomatiskt för viljan att krifisera både att vi har ett för stort budgetunderskott och att vi inte ger tillräckliga resurser. Bestäm er för vilket ben ni skall stå pä, om ni skall kritisera att vi har för stor eller för liten tilldelning av resurser till vara myndigheter! Vi har valt atf hålla igen rnen att prioritera särskilt angelägna områden.

Egon Jacobsson fog upp frågan om entreprenörerna. Det är förvisso en betydligt mer komplicerad fräga än vad han ville göra den till. Men det problemet kan vi inte ta upp i en frägedebatt.

Allra sist noterar jag atf Egon Jacobsson är beredd att ge kronofogdemyndigheterna den rekommendationen att de i fortsättningen inte skall bry sig om enskilda mål över huvud taget. Är det ett sätt att värna om rättssäkerheten?

Anf. 12 EGON JACOBSSON (s):

Herr talman! Jag är väl medveten om att det i en sådan ekonomisk situation som den här regeringen har försatt oss i inte går att bevilja alla de tjänster som begärs. Däremot-ochdet försökte jag säga i mitt första inlägg-är det märkligt atf man inte kan besluta att tillsätta tjänster som man på förhand vet tar in sä mycket pengar till samhället atf de betalar sig flera gånger om. Med andra ord, det blir ingen neftoutgift för samhället utan en nettointäkt. Det är ett mycket märkligt resonemang som budgetministern för - att han infe vill försöka ta in så mycket pengar som över huvud taget är möjligt. Det är också omvittnat frän alla håll att den ekonomiska sakkunskap som kronofogdemyndigheten tillförs innebär aft man lättare kan sköta sitt indrivningsarbete. Det innebär också aft man fär in viisentligt ökade belopp till statskassan.

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Om åtgärder för att effektivisera indrivningen av obetalda skatter och avgifter

Anf. 13 Budgetministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Jag har noterat att Egon Jacobsson i sitt första inlägg sade att när socialdemokraterna hade regeringsansvaret var det en utestående fordran på tvä och en halv miljarder, i dåvarande penningvärde. Det hade kanske varit på sin plats atf då göra den lysande affär som Egon Jacobsson nu talar om.

Anf. 14 EGON JACOBSSON (s):

Herr talman! Det finns en väsentlig skillnad mellan 1976 och 1981. Fram till 1976 fanns det hela tiden en medveten vilja att komma ät detta problem. Det var problem också under den tid som socialdemokratin innehade regeringsmakfen. Skillnaden är den aft efter 1976 har arbetet pä detta område praktiskt taget avstannat, bortsett från att ni barett anfal utredningar i gäng.

Anf. 15 Budgetministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Den sista repliken tror jag alla som har hört på denna debatt inser var ett väldigt slag i luften. Här har jag pekat pä jag tror upp emot 20 punkter, och sedan säger Egon Jacobsson att det inte har hänt någonting. Den repliken faller som sagt pä sin egen orimlighet.

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Om skattebefrielsen för aktieägarna i Beijerinvest

3 § Svar på fråga 1980/81:223 om skattebefrielsen för aktieägarna i Beijerinvest

Anf. 17 Budgetministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Carl-Henrik Hermansson har frågat mig vilka regeringens motiv är för att bevilja aktieägarna i Beijerinvest halv befrielse från realisationsvinstskatt i samband med Volvos köp av Beijerinvest.

Sedan år 1966 finns en dispensregel som ger regeringen möjlighet att medge befrielse helt eller delvis från skatten pä realisationsvinster sorn uppkommer vid en överlåtelse av aktier som säljaren innehaft viss minsta tid, numera tvä år. För dispens fordras att man kan anta att en beskattning enligt vanliga regler skulle hindra en strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt.

Regeringen har allmänt sett iakttagit stor restriktivitet vid prövningen av ansökningar om dispens. När regeringen i det aktuella fallet har medgett skattebefrielse betyder det att regeringen har funnit aft affären leder till en strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt. Till grund för beslutet att medge partiell i stället för fullständig skattebefrielse ligger bedömningen aft en partiell befrielse bör vara tillräcklig för aft undanröja det hinder för affärens genomförande som en full beskattning skulle utgöra.

Anf. 18 CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):

Herr talman! Jag tackar budgefministern för svaret.

Gällande lagbestämmelser säger att befrielse frän realisationsvinstskatt i samband med fusioner kan beviljas vid sfrirkfurrationalisering som är önskvärd ur allmän synpunkt. Enligt min åsikt innebär sammanslagningen av Volvo och Beijerinvest ingen strukturrationalisering. Jag har här en förteckning över de 300 företag som kommer att ingå i den nya jättekoncernen. Det handlar om produktion av ansjovis och bilar, av Pommac och turbiner. Vad är det för strukturrationalisering att slå ihop de typerna av produkfion? Sammanlagt är det över 300 företag som här sammanförs under en haft. Sammanslagningen innebär i stället en sammanläggning av tvä finansimperier, alltså en mycket starkt ökad koncentration av makten inom det privata näringslivet. Denna är ej önskvärd ur allmän synpunkt. Ansökan borde därför enligt min mening ha avslagits.

Det här beslutet i regeringen innebär en skattebefrielse för aktieägarna i Beijerinvest vilken för en del stora aktieägare kommer att innebära att de slipper ifrån kanske miljoner kronor i skatt som de annars skulle ha varit tvungna aft erlägga. Det innebär också en stor skatfeförlusf för statskassan, som enligt vad vi vet har ett stort och ökat underskott och alltså mycket väl behöver skatteinkomster och inte har råd atf avstå från några sådana.

Herr Wirténs svar föranleder tvä frågor från min sida:

Skulle herr Wirtén vilja motivera regeringens ståndpunkt, att det här innebär en strukturrationalisering som är önskvärd ur allmän synpunkt? Vad är det för inslag i denna stora affär som innebär en sådan önskvärd utveckling?

Anf. 19 Budgetministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Det här är ju ett ärende som är under fortsatt diskussion; beslutsprocessen är ingalunda avslutad. Regeringens handläggning av det är sekretessbelagd, varför jag har svårt att gå in pä några enskildheter. Nu har Carl-Henrik Hermansson ställt mer allmänna frågor, och dem skall jag ändå försöka aft besvara.

Lagstiftningen förutsätter en strukturrationalisering för befrielse från realisationsvinstbeskattning. Regeringen har bedömt Volvo-Beijeraffären-och defta framgick också av svaret - kunna inrangeras inom detta begrepp och att den har ett allmänt värde. Det kan kanske också vara av intresse att observera att de fackliga organisafionerna har gjort samma bedömning som regeringen och ställt sig bakom den sammanslagning som Carl-Henrik Hermansson har tagit som utgångspunkt för sin fräga och nu är kritisk till. Regering och fack är således överens om önskvärdheten av en sådan strukturrationalisering.

Vad sedan gäller frågan om skatteförlust för statskassan kan man ju allfid diskutera om man fär in pengarna för beskattningen av affären eller ej. Regeringens bedömning här var att det kunde vara hinder om man inte föreslog en viss lättnad i realisationsvinstbeskattningen, och därför fattade regeringen det här beslutet. Och, herr Hermansson, om det inte skulle bli någon affär av, skulle det naturligtvis infe bli några inkomster för staten över huvudtaget. Nu blir det något lägre inkomster, men det blir ändå rätt mycket pengar till statskassan, om den här affären fullföljs,

Fär jag allra sist vad gäller den mofion som herr Hermansson refererade till säga att jag fortfarande har den principiella uppfattningen att man bör vara försiktig med sammanslagning av stora företag. Därför har det varit en mycket restriktiv behandling av sådana ärenden. Men observera också atf det falas om i motionen att det f. n. inte är en tillfredsställande ordning på det här området. Av det skälet har vi gett kapitalvinstkommiftén tilläggsdirektiv atf se på reglerna för skattebefrielse vid sammanslagning av företag.

Anf, 20 CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):

Herr talman! Den motion som jag citerade väcktes 1975/76 av bl, a. herrar Wirtén och Ullsten och folkpartiets dåvarande ledare herr Ahlmark. Där kritiserades också sekretessen, och jag måste säea att jae anser att den

Nr 67 sekretess som herr Wirtén här döljer sina motiveringar bakom är helt

Måndagen den orimlig. En förändring av lagstiftningen måste komma till stånd också pä den

■yf ianinri 1981 punkten, så att regeringen inte kan komma till riksdagen och säga: Våra

_____________ närmare motiv kan vi inte tala om för riksdagen, eftersom sekretessförord-

Om skattebefriel- "'"S" ' tillämplig i detta stycke.

för aktieäear- "'''S bestrider att den aktuella fusionen har något allmänt värde. Det enda

na i Beiierinvest '" Wirtén hade att säga som mofivering för regeringens ståndpunkt var aft facket hade accepterat den. Nu är det inte särskilt vanligt att den nu sittande regeringen hänvisar till fackföreningsrörelsen som förnämsta auktoritet -jag kan väl uttrycka önskemålet atf man gör det litet oftare - rnen i detta fall ställdes facket naturligtvis i en tvängssituation. Regeringen hade dock möjlighet att säga nej till begäran om reavinstskatt och skulle därmed ha fått ytterligare ett antal vackra miljoner till statskassan. Nu säger herr Wirtén atf detta våren principiell ståndpunkt, men det sades fakfiskt i motionen atf man ville avskaffa hela denna möjlighet. Kommer det förslag frän herr Wirtén om aft lagstiftningen på denna punkt skall ändras?

I motionen kritiserade man också mycket starkt koncentrationsprocessen i det ekonomiska livet. Nu är det obestridligt - och det tror jag att inte heller regeringen kan förneka - aft koncentrationen ökar starkt genom sammanslagningen av Volvo och Beijerinvest. Jag vill därför veta varför herr Wirtén 1980/81 vidtar åtgärder som ökar koncentrationen inom näringslivet när han för bara några år sedan sade sig vara motståndare till en sådan utveckling.

Anf, 21 Budgefministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Relafivt nyligen antog riksdagen ett förslag från regeringen om ny sekretesslagstiftning, och det var väl närmast i det sammanhanget som Carl-Henrik Hermansson skulle ha tagit upp den frågan han inledningsvis berörde i sin senaste replik.

' Beträffande fackets synpunkter vill jag säga att det ingalunda är så att vi inte lyssnar på vad de som är anställda inom företagsamheten har atf säga. Tvärtom är det en avgörande del av underlaget för våra bedömningar. När Carl-Henrik Hermansson med så stor förtjusning läst folkpartimotioner frän 1975/76 och kanske även från fidigare är hade det väl inte varit svårt att finna många krav där som tog fasta på fackets möjligheter att påverka besluten. Det finns i varje fall i det parti som jag företräder en gammal tradition av krav på att man skall låta facket finnas med vid sfyrelsebesluten liksom pä att förbättringar av arbetsdemokratin skall genomföras. Jag tror därför inte alls att det finns något stöd för påståendet aft vi inte lyssnar pä personalen i olika verksamheter.

Herr falman! Jag fär återkomma till frågan om koncentrationen.

Anf. 22 CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk);
Herr talman! Jag vill gärna veta vad herr Wirtén anser om koncentrations
processen.
Herr Wirténs tal i dag om regeringens beredvillighet att lyssna pä

fackföreningsrörelsen lägger sig som bomull om hjärtat. Skall man också tolka det sä att regeringen är benägen att efterkomma fackföreningsrörelsens synpunkter i andra frågor? - exempelvis aft man kommer atf lägga fram förslag om eller i varje fall inte motsätta sig krav pä fackföreningsägda, kollektiva löntagarfonder? Eller kommer man att efterkomma fackföreningsrörelsens, framför allt LO:s, begäran om atf regeringen skall avgå snarast möjligt?

Ja, herr Wirtén behöver infe svara på de frågorna - de var naturligtvis retoriska. Men pä frågan om regeringens inställning till koncentrationen vill jag gärna ha svar. Var så god, herr Wirtén!

Anf. 23 Budgetminisfern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Det var verkligen mycket retoriska spörsmål, och de hörde inte heller hemma under den fräga som Carl-Henrik Hermansson här har rest,

Pä frågan om koncentrationstendenserna vill jag säga att jag redan framhållit att det principiellt finns alla skäl i världen för atf motarbeta en långtgående koncentrafion. Det skall finnas väldigt starka skäl för att underlätta en sammanslagning genom skattebefrielse. Vi tycker alt det just i det här fallet finns sådana. På energiområdet finns det klara motiv för detta. Volvoföretagets produktionsprofil ger motiv för en breddad verksamhet. Det ärocksåen produktion somär mycket internationellt beroende. Att sälja bilar är i dagens värld en mycket svår uppgift. Och sett i internationellt sammanhang är även det stora Volvo ett ganska litet företag.

Anf. 24 CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk);

Herr talman! Jag ber talmannen om ursäkt om jag avlägsnat mig frän ämnet. Det var herr Wirténs varma ord om vilken betydelse fackföreningsrörelsens ståndpunkter hade för regeringen som föranledde mig att göra det.

När det gäller energiområdet, som herr Wirtén berörde - det är det första han sagt konkret om motiveringen till att man stött denna sammanslagning -har företrädare för Volvo förklarat att just på den punkten skulle man inte samarbeta utan fortsätta var för sig. Jag har mycket svårt att förstå hur detta kunde vara en avgörande motivering när regeringen bedömde fusionen som nyttig ur samhällets synpunkt. Något annat har vi inte fått veta. Dä återstår fortfarande frågan hur sammanslagningen, centralisationen av produktionen av ansjovis och bilar, kan kallas en strukturrationalisering önskvärd ur allmän synpunkt. Då kan rnan ju, herr Wirtén, slå ihop allting här i Sverige. Om alla stora bolag gär samman är det tydligen önskvärt ur regeringens synpunkt. Men då är ni inte motståndare till den ekonomiska koncentrationen, dä är ni anhängare av den.

Anf. 25 Budgetministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Jag tycker detta var en något överraskande logik. Bara för att man slår ihop produktionen av ansjovisburkar och bilar skulle n-ian kunna slå ihop alla företag i defta land.

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Om skattebefrielsen för aktieägarna i Beijerinvest

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Om kostnaderna för laboratorieundersökningar inom sjukvården

Anf. 26 CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):

Herr talman! Jag tog bara några exempel ur den långa listan över de 300 företag som kommer att ingå i den sammanslagna koncernen. Man kan ta en rad andra exempel också - produkfionen av Pommac och Riocola, färger och en rad produkter som finns inom Beijerinvest - och jämföra med det som finns inom Volvo. Möjligen kan man säga att de kompletterar varandra i vissa avseenden. Men det är inte det som menas med strukturrationalisering. Man måste hålla fast vid innebörden i det begreppet, och då vill jag upprepa det jag sade från början: Detta är ingen strukturrationalisering, den är icke önskvärd ur allmän synpunkt. Den innebär en sammanslagning av tvä stora finansimperier som ytterligare förstärker den ekonomiska koncentrationen i Sverige. Detta har alltså regeringen understött. Det visar dess verkliga inställning fill den ekonomiska koncentrationsprocessen.

4 § Svar på fråga 1980/81:226 om kostnaderna för laboratorieundersökningar inom sjukvården

Anf. 27 Statsrådet ELISABET HOLM:

Herr falman! Gunnar Biörck i Värmdö har bett mig redogöra för och kommentera nuläget beträffande kostnadsuppgifter för laboratorieundersökningar inom sjukvården.

Kostnadsberäkningar har gjorts för olika slag av laboratorieundersökningar i flera sammanhang. Resultaten av sådana beräkningar har i regel redovisats i artiklar och föredrag. Det finns också prislistor som utarbetas inom vissa landsting, bl. a. ,i Stockholms läns landsting. Vidare ger statens bakteriologiska laboratorium (SBL) ut en förteckning med taxor för bakteriologiska undersökningar rn. m. som skickas till alla sjukhus. SBL;s taxor är i regel normerande för landstingens prissättning.

Däremot finns, såvitt jag vet, inte tryckta prisuppgifter eller gruppvisa kostnadsklassifikafioner pä remisshandlingarna hos något landsting. Det är mycket möjligt att det skulle minska kostnaderna inom sjukvärden om läkarna hade en större kunskap om vad undersökningar av olika slag kostar. Det är emellertid enligt min mening svårt att säga vad som är "onödiga" undersökningar eller "nödvändiga". Detta beror på så många faktorer. En yngre läkare kan ibland anse sig behöva ett fullständigare beslutsunderlag än vad en mer erfaren läkare behöver.

Det kan kanske vara lätt aft i efterhand göra bedömningen att en laboratorieundersökning var "onödig".

Jag vill dock instämma med Gunnar Biörck i att det är angeläget att öka kostnadsmedvefandet hos läkarna. Detta gäller naturligtvis också för övriga anställda inom sjukvärden. Upplysning om vad olika diagnos- och behandlingsmetoder kostar kan då vara ett bra medel.

Jag vill fillägga aft det inom projektet Nordkem, finansierat av Nordiska ministerrådet, pågår arbete med att beräkna kostnader för olika typer av laboratorieundersökningar, bl. a. genom s. k. cost-benefitanalyser. Inom

Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) utreds och analyseras bl. a. frågor som rör dosredukfion vid röntgenundersökningar ur olika aspekter, bl. a. ekonomiska.

Inom det i socialdepartementets sjukvårdsdelegation pågående projektet Hälso- och sjukvård inför 90-talet (HS 90) kommer utnyttjandet av medicinsk service också att belysas.

Av vad jag har sagt framgår att de vikfiga frågor som Gunnar Biörck har tagit upp uppmärksammas alltmer. Det återstår emellertid mycket atf göra för atf öka kostnadsmedvetandet inom sjukvården. Informafion och eft ökat medvetande om kostnader för laboratorieundersökningar och andra jämförbara undersökningar bör enligt min mening vara eft viktigt led i detta arbete.

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Om kostnaderna för laboratorieundersökningar inom sjukvården

Anf. 28 GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr talman! Tillåt mig atf till statsrådet Holm få framföra mitt fack för det utförliga svar hon gett på min fräga.

För en gängs skull - och i motsats fill de tvä föregående ämnena - är det en alldeles okonfroversiell fråga. Jag har tagit upp den mest för att få lifef offentlig diskussion kring den. Jag försökte gäng på gång under min klinikchefstid, och under min fid i Sjuraoch Spri, att ta upp den, men jag har aldrig märkt någon reaktion. Det bekräftar snarast mitt intryck av att myndigheterna tror aft 1809 års regeringsform fortfarande gäller och att det som sfär om atf riksdagen skall vara visligf trög till verkning men fast och stark till motstånd också gäller dem.

I Sjura fick en civilekonom i uppdrag atf syssla med den medicinska beslutsprocessen. Så småningom meddelade han att han infe kunde utföra uppdraget, för han förstod infe vad det handlade om. Det är ju inte så underligt. De medicinska besluten genereras ju i periferin - infe i centrum. Det är alltså i periferin man måste nå beslutsfattarna. Doktorerna tittar inte i böcker om taxor, prisuppgifter eller kostnadsklassifikafioner. Men om det står på remisshandlingarna, eller om det för laboraforievärdena finns en kolumn pä svarsblankeften på samma sätt som, det finns en kolumn för normalvärden, kommer doktorerna att veta vad det kostar att göra det ena eller det andra.

Av det som genereras i periferin är det tre poster som kan variera mycket: Diagnostiskt är det laboratorieundersökningarna. Terapeutiskt är det läkemedelsförskrivningen och återbesöksfrekvensen.

Läkemedelsförskrivningens ekonomi är delvis hjälpt på traven genom läkemedelskommittéernas rekommendationer, särskilt i den slutna vården. Men i den öppna vården leder rabaffsysfemet lätt till.överförskrivning och obekanfskap med de verkliga kostnaderna.

Laboraforieproven inkl. röntgen hade en känd ekonomi, innan Sven Aspling hittade på sjukronan. Det fanns en prislista, men den har sedan försvunnit och lämnat beställaren utan ledning. Till defta hör också att "autoanalyzrarna" har sin egen ekonomi, som uppmuntrar fill stora notvarp hellre än till enstaka kast med spö, men notvarpens fångster kan vara pä både

2 Riksdagens protokoll 1980/81:67-70

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Om en gemensam nordisk arbetsmarknad för lärare

gott och ont, och kostnaden för falskt posifiva svar är inte obetydlig.' Parentetiskt vill jag fill hälsovårdsminisfern säga att när jag talade om prov

"i onödan" var det inte ett uttryck för min krifik utan eft referat av vad man

ofta hör sägas. Jag tror infe mycket på den s. k. hälsoekonomiska forskning som

sysselsätter sig med att räkna ut självmördarnas produktionsbortfall, men jag

skulle gärna se flera studier av ekonomin med alternativa förfaranden i den

medicinska beslutsgången. Jag vill slutligen, herr falman och fru statsråd, som kommentar till

hälsovårdsministerns slutord i svaret säga aft om jag var hälsovårdsminister-

det Gud förbjude - skulle jag utan aft snegla på konstitutionsutskottet säga

till Spri och sjukvårdshuvudmännen; Så här skall det vara. Fasta normer

behövs infe bara i skoldeparfementet.

Anf. 29 Statsrådet ELISABET HOLM;

Herr falman! Till Spri kan jag genom statens representant i Spri:s styrelse vidarebefordra de här synpunkterna. Det är lifef känsligare när det gäller Landstingsförbundet, eftersom det har självbestämmanderätt.

Detta är, som Gunnar Biörck i Värmdö sade, ingen kontroversiell fråga. Jag delar Gunnar Biörcks uppfattning på den här punkten, och förhoppningsvis har denna lilla korta debatt här i riksdagen givit publicitet ät de här frågorna och aktualiserat en bredare debatt bland dem som arbetar i sjukvården. Då kan det möjligen åstadkommas en förbättring.

Anf. 30 GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr falman! Tillåt mig att som en personlig kommentar säga att jag - med den kännedom jag har om statsrådet Holms förflutna - är övertygad om aft statsrådet också skall vara i stånd att hantera Landstingsförbundet, inte bara Spri,

5 § Svar på interpellation 1980/81:66 om en gemensam nordisk arbetsmarknad för lärare

Anf. 31 Statsrådet BRITT MOGÅRD:

Herr falman! Gunnel Liljegren har i en interpellation ställt följande fre frågor till utbildningsministern:

1, Är statsrådet beredd atf verka för en nordisk konvention pä undervisningsområdet och därför påskynda de pågående utredningarna därom?

2, Biträder statsrådet tanken pä en generös dispensgivning i Sverige för lärare med examen frän annat nordiskt land?

3, Anser statsrådet att det skulle gagna finska barn i Sverige att undervisas i svenska av i Finland utbildade svensklärare?

Arbetet inom regeringen är så fördelat atf det är jag som skall svara pä interpellationen.

Som en följd av Nordiska rådets rekommendation till Nordiska minister-

rådet aft vidta åtgärder för att åstadkomma en konvention om en gemensam nordisk arbetsmarknad för lärare tillsattes 1979 en arbetsgrupp, bestående av representanter från bl. a. utbildningsansvariga myndigheter i de olika länderna, vilken fick till uppgift atf utreda förutsättningarna för en konvention pä området. Enligt vad jag har inhämtat från representanter för arbetsgruppen har utredningsarbetet nu fortskridit så långt atf man har ställt samman en översikt över de praktiska problem som kan stå i vägen för en konvention. Bl. a. förefaller det som om det i ett par av länderna skulle krävas mindre lagändringar. Om inte de praktiska problemen kan lösas för att åstadkomma en gemensam nordisk konvention, är man i Sverige inne på tanken att sluta ett bilateralt avtal med något av de övriga länderna. I ett första skede skulle ett sådant avtal omfatta lärare i grundskolan.

För egen del bedömer jag det som värdefullt om en nordisk konvention på lärarområdet kunde komma till stånd.

Beträffande den andra frågan vill jag framhålla atf gällande praxis i fråga om dispensering infe utan vidare medger behörighet fill tjänst i Sverige för en i ett nordiskt grannland utbildad lärare. Utbildningar avsedda för eft visst stadium och/eller vissa ämnen överensstämmer inte alltid med jämförbar utbildning frän ett annat nordiskt land. Vidare kan en tidigare överensstämmande utbildning frän eft nordiskt land ha kommit att bli mindre giltig genom förändring av utbildningsinnehållet här i Sverige, varvid kompletterande utbildning erfordras för erhållande av dispens. Ett exempel på defta är förändringen från tvåämnes- fill treämnesutbildning för grundskolans högstadium. Vid underhandskontakter med skolöverstyrelsen har jag erfarit aft dispensgivningen för lärare med nordisk lärarexamen är generös och atf sädana lärare som har nödvändiga kunskaper i svenska i eller utom sin examen så gott som undantagslöst erhåller dispens.

När det gäller den sista frågan vill jag framhålla som min bestämda uppfattning aft det väsentligaste för en lärare som skall undervisa i ämnet svenska i svensk skola är att han eller hon utöver föreskriven lärarutbildning har en gedigen och dokumenterad utbildning i ämnet svenska, oberoende av i vilket land läraren inhämtat sina kunskaper. Aft det härvidlag skulle vara en fördel aft ha inhämtat kunskaperna utom Sverige har jag svårt atf inse.

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Om en gemensam nordisk arbetsmarknad för lära-

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Om en gemensam nordisk arbetsmarknad för lärare

området och de finska barnen i Sverige.

Jag delar inte helt statsrådets uppfattning att infe kunskaper i finska och om det finska kulturområdet är en klar merit hos de lärare som i Sverige undervisar finska barn i svenska - förutsatt naturligtvis aft ämneskunskaper i svenska och lärarutbildning i övrigt är likvärdiga. Att kunna göra jämförelser och att kunna påvisa likheter och skillnader har stora pedagogiska fördelar. Dessutom är enligt en utbredd uppfattning finlandssvenskan den vackraste och mest vårdade av de regionala svenska riksspräksvarianterna.

Det är naturligt att den förnämsta företrädaren för svenskt skolväsende ställer sig lojal till skolmyndigheternas avgöranden. Jag begär inte att statsrådet utan vidare skall ge mig rätt i atf finsk akademisk utbildning i svenska språket för blivande lärare är överlägsen motsvarande svensk utbildning. Jag fär nöja mig med aft ha gjort statsrådet Mogård uppmärksam på frågan och än en gång uttrycka min fillfredsställelse över att man från svensk sida gör stora ansträngningar för att nå en överenskommelse som kommer aft göra sådana här diskussioner onödiga. Min erfarenhet säger mig dock atf dispensgivningen inte allfid följt logikens lagar.

Liksom statsrådet Mogård vill jag gärna bidra till en harmonisering av lärarutbildningen i våra nordiska länder - i vissa fall kan det vara lämpligt aft ändra ämnesinnehållet i en eller annan svensk utbildning för att nä målet.

Jag är övertygad om aft statsrådet med intresse kommer att följa den nordiska arbetsgruppens vidare arbete och atf hon, så snart konkreta förslag föreligger, kommer aft verka för undertecknande av en konvention, fill fromma för kulturutbytet i Norden.

Anf. 33 Statsrådet BRITT MOGÅRD:

Herr talman! Gunnel Liljegren är glad över att hon har gjort mig uppmärksam pä problemen. Jag kan glädja Gunnel Liljegren med aft säga atf dem har jag dagligen och stundligen för ögonen. Över huvud taget är dispensgivningen för lärare ett område som för min del far väldigt mycket fid.

Jag upprepar aft det är synnerligen önskvärt att vi snarast får fill sfånd en nordisk konvention och en gemensam arbetsmarknad för lärare i Norden. Det är emellertid infe alltid så lätt att åstadkomma det. Frågan har varit aktuell sedan mitten på 1960-falet. Det är alltså inte sä lätt aft komma framåt. Orsakerna härtill måste vara aft rnan i alla fyra nordiska länderna är lika angelägen orn att ha lärare med den aktuella och kvalitativt högt stående utbildning som skolväsendet behöver.

Jag har icke på något sätt ifrågasatt värdet av kunskaper i finska och finsk kultur hos lärare som skall undervisa finska barn. Vad jag talade om gällde kunskaper i svenska. Jag hoppas atf Gunnel Liljegren häller rned mig om atf det är ganska ointressant att diskutera i vilket land man har inhämtat de kunskaper i svenska som behövs för aft undervisa svenska barn. Jag måste faktiskt upprepa aft jag inte kan finna att det är någon som helst vits med att prioritera ett inhämtande av dessa kunskaper utanför Sverige.

Anf. 34 GUNNEL LILJEGREN (m):

Herr falman! Beträffande det sista som statsrådet Mogård talade om: Jag vill infe prioritera utbildningen i Finland, utan jag vill bara jämställa utbildning i Finland i svenska med utbildning i Sverige i svenska, därför aft jag anser att den finska utbildningen i svenska är väl sä kvalificerad som den svenska. Dessutom fär man kunskaperna i finska och orri det finska språkområdet med sig till Sverige.

Det är ganska viktigt när det gäller de finska barnens hemkänsla i den svenska skolan att det finns några lärare son-i har samma ursprung och samma modersmål. Men det här är ju en liten fräga. I den stora frågan är statsrådet och jag helt överens. Det jag har gjort statsrådet uppmärksam pä är bara en del av det stora problemkomplex som vi tillsammans försöker aft lösa.

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Otti byggnadsnormer för utformningen av skorstenar m. m.

6 § Svar på interpellation 1980/81:71 om byggnadsnormer för utformningen av skorstenar m. m.

Anf. 35 Bosfadsministern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr talman! Olle Grahn har frågat mig om bostadsdepartementet eller planverket kommer att förordna om nya bestämmelser för byggnads utformning beträffande skorstenslängd o. d. samt om bostadsdepartementet eller planverket har för avsikt atf utfärda särskilda bestämmelser om friskluftsintagens placering i byggnader.

Jag är medveten om att användningen av fasta bränslen för uppvärmning i tätbebyggda småhusområden i vissa fall medfört olägenheter genom t. ex. sofnedfall och besvärande röklukt. Skorstenens höjd på ett småhus Kar i praktiken relativt liten betydelse för hur röken sprids inorri ett bebyggelse-område. Byggnadens läge i terrängen och inverkan från kringliggande bebyggelse betyder mer för spridningen. Enligt vad jag har erfarit är en ändring beträffande bestämmelserna om skorstenshöjd därför infe aktuell. Det är i stället användningen av fasta bränslen i tätbebyggda områden som kan behöva ses över. En sådan översyn pågår f. n. i samverkan mellan planverket, naturvärdsverket och socialstyrelsen. Defta arbete syftar till aft ge ett underlag för atf närmare kunna precisera bl. a. miljöskyddskrav vid eldning med fasta bränslen i tätbebyggda områden. Redan i dag har dock hälsovårdsnämnden vissa möjligheter aft förbjuda användning av fasta bränslen om rökavgaserna medför sanitära ölägenheter.

I Svensk byggnorm finns vissa allmänna bestämmelser om luftintagens placering i byggnader. Enligt vad jag har erfarit skulle det föra för långt aft i Svensk byggnorm i detalj ange hur luftintagen skall placeras eftersom placeringen är beroende bl. a. av lokala förhållanden. Vid projektering av en byggnad skall självfallet tillses aft luffintagen placeras så atf fisken för luftföroreningar blir så liten som möjligt. Ansvaret för en riktig projektering måste i första hand åvila projektören.

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Om byggnadsnormer för utformningen av skorstenar m. m.

Anf. 36 OLLE GRAHN (fp):

Herr talman! Först ber jag att fä lacka statsrådet för svaret på mina frågor,

1970-talet blev det årtionde dä vi i Sverige fick upp ögonen för det stora behov av energi som våra accelererande krav pä standardökning och välfärdsutbyggnad kom att ställa. I dag är vi väl alla bäde förvånade och kanske litet generade över atf sä få förstod atf kraven på energitillväxf skulle leda fram till kostnader för energin som nästan ser ut att knäcka vår välfärd.

De flesta polifiker var i början av 1970-talef sä blinda inför problemen som skulle uppstå, att den folkpartiledare som i början av förra årfiondet ville påtala behovet av allmän sparsamhef med energiresurserna blev hånad för att han ville "sänka temperaturen i trappuppgångar".

I dag är tonen en annan, och just energifrågorna har blivit det problem som överskuggat rtästan allt annat, därför atf vårt samhälle är sä beroende av energi pä grund av struktur och klimat. Eftersom vi är beroende av energi pä så många olika områden måste vi i dag också se oss om efter olika sätt aft lösa problemet.

Bostadssektorn är en vikfig del av värt samhälle, och därför har uppvärmningen av våra bostäder kommit att framstå som en intressant och diskuterad del av vår totala energikonsumtion. Måhända är det för att vi, historiskt sett, nästan uteslutande använt oss av inhemskt bränsle, som våra skogar och torvmossar kommit att framstå som en nästan glömd resurs, fill dess de olika oljekriserna ånyo öppnat våra ögon för inhemska energitillgångar. Jag tycker det är en sund och riktig reflexion, och jag hälsar med tillfredsställelse all uppfinningsrikedom som nu visat sig genom nya metoder att utnyttja de resurser som vi har tillgång till.

Parallellt med att vi nu är i full färd med alt utveckla olika metoder för atf på bästa sätt nyttja våra inhemska fillgångar, utvecklar vi också olika metoder för att på ett ganska avancerat sätt spara energi i ventilationsanläggningar. Det har då visat sig att metoderna, båda avsedda atf bidraga till energibesparingen, i viss mån motverkar varandra. Efter att i nära tre decennier nästan uteslutande ha använt oljeförbränning som huvudsaklig uppvärmningskälla i våra bostadsområden har vi nu börjat få nya utsläpp frän villapannor och uppvärmningskaminer som avger för oss i dag ovana lukter och sotnedfall.

Lukfproblemen förstoras dessutom av att luftintagen för ventilationsanläggningarna kan ha sådan placering att särskilda problem uppstår.

Jag har frågat bostadsministern om man från departement och planverk uppmärksammat problemet på sådant sätt aft man frän centrala myndigheter förbereder nya bestämmelser om t. ex. skorstenshöjd eller placering av luftintag för ventilationsanläggningar.

Av svaret kan man förstå att särskilda bestämmelser om skorstenshöjd på småhus med fastbränsleanläggningar f. n. inte är aktuella. Inte heller placeringen av luftintagen för ventilationsanläggningar kommer att bli föremål för särskilda bestämmelser.

Eftersom jag inte är tilltalad av ett defaljreglerat samhälle känner jag mig naturligtvis, av den anledningen, nöjd med svaret. Men jag befarar atf de lokala myndigheterna i våra kommuner kommer atf bli mer försiktiga i sina ställningstaganden. Detta kan få till följd att det lagförslag som aviserades i pressmeddelandet som jag åberopat i min interpellafion motverkas. En sådan utveckling skulle vara ganska olycklig för vår strävan att komma fill rätta med energianvändningen för uppvärmning av våra bostäder. Jag tror därför att ett besked från bosfadsministern orn vikten av alternativa uppvärmningsanläggningar skulle vara av värde för den fortsatta utvecklingen.

Vi har dessutom en grupp näringsidkare som de senaste åren utvecklat olika metoder för fastbränsleanläggningar för villabebyggelse, som med stort intresse kommer atf ta del av bostädsministerns svar. De vill säkert ha besked om de fortsättningsvis kan vidareutveckla, tillverka och marknadsföra sina produkter även i Sverige.

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Om byggnadsnormer för utformningen av skorstenar m. m.

Anf. 37 Bosfadsministern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr falman! Ett av huvudinslagen i den kommande energipropositionen och energisparplanen är att vi ju måste ersätta oljan med andra energislag och att vi också måste spara energi. Eldning med fasta bränslen är ett av flera viktiga inslag i framför allt oljeersättningspolitiken. Därför vill jag lugna Olle Grahn genom aft göra ett sådant uttalande som han efterlyste och säga att det är viktigt att utvecklingen här fortsätter. Det är för industrin ett intressant område aft satsa på att vidareutveckla olika slag av pannor för eldning med fasta bränslen.

Att det sedan i dag finns vissa bekymmer i framför allt mycket tätt bebyggda områden med speciella ferrängförhållanden utgör inte något som helst hinder för atf man på andra områden använder fasta bränslen som uppvärmningsform. Framför allt i glesbebyggelsen är det ju en utomordentlig form för uppvärmning.

Anf. 38 OLLE GRAHN (fp);

Herr talman! Jag ber att få tacka bosfadsministern för kompletteringen av svaret. Jag tycker det är väldigt bra att vi fått det här klargörandet, för det finns många i dag som dels har börjat, dels planerar att ta i användning just fastbränsleanläggningar. Därför är det så vikfigt atf de fått det här beskedet frän bostadsministern.

Tack än en gång för svaret!

1980/81

1980/81:

1980/81

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Omflyttning på föredragningslistan

681-684 till justitieutskotfet

685-690 fill lagutskottet

691-695 till utrikesutskottet

696-701 till försvarsutskottet

702 och 703 till spcialförsäkringsutskottef

704 fill socialutskottet

705-711 till socialförsäkringsutskoftet

712-723 fill socialutskottet

724-731 till kulturutskottet

732-748 till utbildningsutskottet

749-767 till trafikutskottet

768-782 fill jordbruksutskottet

783-808 till näringsufskottet

809-826 till arbetsmarknadsutskottet

827 fill utbildningsutskottet

828-833 fill arbetsmarknadsutskottet

;840f :841 fl :842f :843 t :844 t; ;845 t :846 t :847 t ;848 t ;849 t :850 t :851 t :852f ;853 ti

854 t

855 t!

856 t

857 fl

858 t:

834-839 till civilutskotfet

II justitieutskotfet

II konstitutionsufskoftet

II finansutskottet

II socialutskottet

11 kulturutskottet

11 socialutskottet

II lagutskottet

II näringsufskottet

11 arbetsmarknadsutskottet

11 civilutskoftef

II jordbruksutskottet

11 näringsufskottet

11 jordbruksutskottet

II civilutskoftef

II arbetsmarknadsutskottet

11 försvarsutskottet

11 utbildningsutskottet

II arbetsmarknadsutskottet

11 försvarsutskottet

11 § Anmäldes och bordlades

Motionerna

1980/81:859 av Margareta Andrén och Esse Petersson om informationen fill röstberättigade utlandssvenskar

1980/81:860 av Bertil Fiskesjö m.fl. om riksdagens arbetsformer

1980/81:861 av Bertil Fiskesjö m.fl. om registreringen av partibeteckning

1980/81:862 av Eva Hjelinströin m.fl. om stödet fill dagspressen och organisationsfidskrifter

1980/81:863 av Hilding Johansson m.fl. om stödet till dagspressen och orgariisationstidskrifter

1980/81:864 av Catarina Rönnung m.fl. om förbud mot reklam för narkotika

1980/81:865 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson om sekretesskydd för skolpsykologs och skolkurators verksamhet

1980/81:866 av Knut Wachtmeister in. fl. om tidigare stängning av vallokalerna

1980/81:867 av Lars Werner m.fl. om rösträtt för invandrare i riksdagsval

1980/81:868 av Jan-Eric Virgin m. fl. om ändrad benämning pä civilutskottet

1980/81:869 av Gunnar Biörck i Värmdö om formerna för finansiering av statens utgifter

1980/81:870 av Gunnar Biörck i Värrndö m. fl. om ändrat förfarande när sjuklön utbefalas frän forskningsanslag

1980/81:871 av Olle Grahn om

1980/81:872 av Mats Hellström m. fl. om översyn av upphandlingskungörelsen

1980/81 ;873 av Marianne Karlsson om de skattemässiga förutsättningarna för uppfinnare

1980/81:874 av Johan Olsson och Ingegärd Oskarsson om redovisningsskyldigheten för mervärdeskatt

1980/81:875 av Rune Rydén m.fl. om granskning av ADB-systemet för folkbokföring och beskattning

1980/81:876 av Rune Rydén m.fl. om folkbokföringens organisation m.m.

1980/81:877 av Birgitta Rydle om tillstånd till ölförsäljning

1980/81:878 av Rolf Rämgård om ökad individuell beskattning av makar

1980/81:879 av Bengt Sjönell om översyn av skattelagstiftningen för att stimulera till industriellt nyskapande

1980/81:880 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson om rätt till ersättning i vissa fall i taxeringsprocesser

1980/81:881 av Lars Werner m.fl. om införande av omsättningsskatt på

Nr 67 ''''

1980/81:882 av Li7/y Bergander och Helge Klöver med anledning av

Manaag proposition 1980/81:76 om interneringspåföljdens avskaffande och straffet

26 ianuari 1981 , , i .i u ..

J for grovt narkofrkabrotf m. m.

' 1980/81:883 av Thure Jadestig med anledning av proposition 1980/81:76 om

interneringspäföljdens avskaffande och straffet för grovt narkotikabrott

m. m. 1980/81:884 av Marie-Ann Johansson m.fl. med anledning av proposition

1980/81:76 om interneringspåföljdens avskaffande och straffet för grovt

narkotikabrott m. rn. 1980/81:885 av Ulla Johansson m.fl. om inrättande av ekonomisk rotel i

Växjö polisdistrikt 1980/81:886 av Marianne Karlsson om den straffrättsliga åldersgränsen för

homosexuella förbindelser 1980/81:887 av Arne Lindberg och Ulla Ekelund om ändrade straffbestämmelser för narkotikabrott m.m. 1980/81:888 av Lisa Mattson m. fl. om handläggningen av anmälningar mot

polispersonal 1980/81:889 av Manin Olsson om alkoholinformation till dem som har dömts

för rattfylleri 1980/81:890 av Anita Persson och Maj-Lis Lööw om rätfegångsbifräde åt

kvinnor som utsatts för misshandel 1980/81:891 av Lars Werner m.fl. om säkerhetspolisens verksamhet

m. m. 1980/81:892 av Mårten Werner om skärpta påföljder m. m. för narkotikabrott 1980/81:893 av Georg Andersson m. fl. om förn-ränsrätt för författares royalf y

vid konkurs 1980/81:894 av Lennart Andersson m.fl. om ändringar i förslaget till

ufsökningsbalk 1980/81:895 av Tore Claeson och Inga Lantz om besittningsskydd för

gemensamhefslokaler m. m. 1980/81:896 av Bernt Ekinge och Olle Grahn om ändring i lagen om

förefagsinfeckning, m. m. 1980/81:897 av Bernt Ekinge och Margot Håkansson om förfarandet vid

avhysning 1980/81:898 av Bernt Ekinge och Margot Håkansson om den exekutiva

fältverksamheten 1980/81:899 av Thure Jadestig och Tyra Johansson om krav på nykterhet vid

förande av båt 1980/81:900 av Marianne Karlsson om skadeståndet för patientinfrång 1980/81:901 av Inger Lindquist och Joakim Ollen om underhållsbidragen fill

barn
1980/81:902 av Margareta Palmqvist m. fl. om viss översyn av hyreslagstift
ningen
26 1980/81:903 av Hans Pettersson i Helsingborg och Bengt Silfverstrand om

internationella rättsförhållanden rörande äktenskapets rättsverkningar

1980/81:904 av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i Helsingborg om Nr 67
höjning av minimikapitalet för aktiebolag Måndagen den

1980/81:905 av Ingrid Sundberg och Per Stenmarck om skolungdoms 26 januari 1981
ersättningsskyldighet vid vandalisering

1980/81:906 av Jörn Svensson om arrendatorers rätt till friköp

1980/81:907 av Knut Wachtmeister in. fl. om översyn av bokföringslagen

1980/81:908 av Lena Öhrsvik om försäkringsvillkoren för diabetiker

1980/81:909 av Lena Öhrsvik om faderskapsreglerna vid insemination

1980/81:910 av Karin Ahriand och Eva Winther om rätt för familjemedlemmar till diplomater m. fl. att arbeta i värdlandet

1980/81:911 av Margareta Andrén och Börje Stensson om kontakter med garnmalsvenskbyborna

1980/81:912 av Anders Björck m. fl. om dokumenten rörande baltutlämning-en

1980/81:913 av Lars Werner m. fl. om situationen i Demokratiska Republiken Östtimor

1980/81:914 av Lars Werner m. fl. om erkännande av PLO, m. m.

1980/81:915 av Lars Werner m. fl. om bojkottätgärder mot Chile

1980/81:916 av Allan Akerhnd om minskade biståndsanslag

1980/81:917 av Arne Fransson m.fl. om räft för värnpliktig att erhålla ledighet för folkrörelseuppdrag

1980/81:918 av Anders Gernandt m.fl. om kvinnor i hemvärnet

1980/81:919 av Per-Olof Strindberg m.fl. om tidningen Värnplikts-Nytt

1980/81:920 av Sven Aspling m.fl. om studiestödet

1980/81:921 av Görel Bohlin om rätten till föräldrapenning vid tillfällig vård av handikappat barn

1980/81:922 av Arne Lindberg och Märta Fredrikson om sjukpenning vid vård av barn i förskoleåldern

1980/81:923 av Erik Olsson och Sven Munke om frivillig sjukförsäkring för hemmamake

1980/81:924 av Lars Werner m.fl. om ändrad kompensationsnivå inom delpensionsförsäkringen

1980/81:925 av Lars Werner m. fl. om ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet, m. m.

1980/81:926 av Görel Bohlin och Ewy Möller om pedagogisk gruppträning av sexåringar inom förskolan

1980/81:927 av Märta Fredrikson m.fl. om fosterbarns rättsliga ställning

1980/81:928 av Anders Gernandt om undvikande av djurförsök vid läkemedelsprövning

1980/81:929 av Lilly Hansson m.fl. om päfientombud vid mentalsjukhus

1980/81:930 av Sin Häggmark om ofödda barns rättsliga status

1980/81:931 av Siri Häggmark m.fl. om aborträdgivningen

1980/81:932 av Karin Israelsson om lokaliseringen av en anläggning för vätskeproduktion för läkemedelsbruk

1980/81:933 av Karin Israelsson om statsbidrag fill öppen förskoleverksamhet

]yr 57 1980/81:934 av Per Israelsson m. fl. om ökade resurser för rehabilitering av

Måndagen den 26 januari 1981

alkohol- och narkotikaskadade

1980/81:935 av Inga Lantz m.fl. om förbättrad mödrahälsovård och smärtlindring vid förlossning

1980/81:936 av Börje Nilsson orn rehabiliteringen av handikappade

1980/81:937 av Catarina Rönnung m.fl. om arbetsmiljöns betydelse för förekomsten,av fosterskador, m. m.

1980/81:938 av Jörn Svensson om patienters rättsställning inom vårdsektorn

1980/81 ;939 av Ulla Tilländer och Margareta Andrén om tillsyn över utrustningen på lekplatser

1980/81:940 av Lars Werner m. fl. om ökade anslag till ungdomsvårdsskolorna

1980/81:941 av Lars Werner m.fl. om höjning av det allmänna barnbi-

, draget

1980/81:942 av Lars Werner in. fl. om visst förbud mot förbränningsmotordrivna arbetsmaskiner

1980/81:943 av Lars Werner m.fl. om en genomgripande psykiatrisk reform

1980/81:944 av Lars Werner m.fl. om undersökningscentraler för tidig diagnostik av bröstcancer

1980/81:945 av Lars Werner m. fl. om arbetsmiljölagens bestämmelser om veckovila

1980/81:946 av Lars Werner in. fl. om åtgärder för att förbättra de äldres livssituation

1980/81:947 av Olle Wästberg i "Stockholm om bosättningslän för ensamstå
ende föräldrar . ,

1980/81 ;948 av Rune Ångström och Wilhelm Gustafsson om återanvändning av returläkemedel

1980/81:949 av Georg Andersson m.fl. om ersättningen fill kulturarbetare

1980/81:950 av Anders Gernandt om märkning av vissa kulturföremål

1980/81:951 av Birgitta Hambraeus om bidraget tiM Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar

1980/81:952 av Eva Hjelmström m.fl. om konstnärskooperativ

1980/81:953 av Börje Nilsson om bidrag till vissa rekreationsanläggningar för handikappade

1980/81:954 av Birgitta Rydle m. fl. om teckenspräksprogram i utbildningsradion, m, rn.

1980/81:955 av Ulla Tilländer och Margareta Andrén om film- och videobranschens samhällsansvar

1980/81:956 av Lars Werner m.fl. om lokalradions verksamhet

1980/81:957 av Lars Werner in. fl. om utnyttjandet av primära rekreationsområden

1980/81:958 av Lars Werner m. fl. om slopande av planerna på en nordisk
radio- och TV-satellit
28 1980/81:959 av Lars Werner m. fl. om anslag till kulturell verksamhet bland

språkliga minoriteter

1980/81:960 av Lars Werner m. fl. om bibliofeksersättningen Nr 67

1980/81:961 av Bertil Zachrisson om stöd fill Baltiska Institutets verksam- Måndieen den

26 januari 1981
1980/81:962 av Göran Allincr m.fl. om avgifter vid särskild prövning och ___

fyllnadsprövning i ungdomsskolan, m. m, 1980/81:963 av Lennart Bladh m.fl. om gymnasie- och högskoleutbildning

inom det datatekniska området 1980/81:964 av Görel Bohlin och Rune Rydén om översyn av utbildning och

forskning inom socialrättsomrädet 1980/81:965 av Görel Bohlin m.fl. om dansundervisning i skolan 1980/81:966 av Arne Gadd och Hans Alsén om ett forskningspolitiskt

program rörande kooperationen 1980/81:967 av Lars Gustafsson och Bengt Wiklund om anslaget till lokala

och individuella linjer samt enstaka kurser 1980/81:968 av Lars Gustafsson m. fl. om lokalisering till Stockholm av högre

fotografutbildning 1980/81:969 av Lena Hjelm-Wallén och Christina Rogestam om viss

försöksverksamhet i anslutning till gyn-inasieutredningens arbete 1980/81:970 av Siri Häggmark och Gullan Lindblad om vidareutbildning för

vissa sjuksköterskor 1980/81:971 av Inga Lantz m.fl. om en förbättrad grundskola 1980/81:972 av Johan Olsson m. fl. om utbildning i skogsbruk 1980/81:973 av Olof Palme m. fl. om högskoleutbildning och forskning 1980/81:974 av Birgitta Rydle om tekniska eller organisatoriska stödåtgärder

ät handikappade elever 1980/81:975 av Birgitta Rydle om reselärare och förskolekonsulenter för

synskadade 1980/81:976 av Lars Werner m.fl. om förskollärarufbildningen 1980/81:977 av Lars Werner in. fl. om avskaffande av studieomdömena inom

folkhögskolan 1980/81:978 av Lars Werner m.fl. om avskaffande av s.k. anpassad

studiegång 1980/81:979 av .Allan Åkerlind om bidrag till Ekebyholmsskolan i Rirnbo 1980/81:980 av Rune Ångström om en integrerad utbildning av barnskötare,

förskollärare och fritidspedagoger 1980/81:981 av Rune Ångström om fördelningen av resurser för kombinationen studier och idrott 1980/81:982 av Alexander Chrisopoulos in. fl. om åtgärder mot fartyg under

s. k. bekvämlighefsflagg 1980/81:983 av Tore Claeson om upprustning av järnvägsstationen Södertälje

Södra, m. m. 1980/81:984 av Paul Grabö in. fl. om vissa beslut rörande hastighetsbegränsning och stopplikt 1980/81:985 av Sven Henricsson om åtgärder i samband med nedläggningen

av floftningen i Ångermanälven 1980/81:986 av Kurt Hugosson m.fl. om körkortsundervisningen

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

1980/81:987 av Anders Högmark och Erik Hovhammar om trafiken pä

Bromma flygplats 1980/81:988 av John Johnsson m.fl. om ökad trafik pä Sfurups flygplats 1980/81:989 av Björn Körlof om expressbusslinjer 1980/81:990 av Bertd Måbrink om SJ:s verksfäder i Bollnäs 1980/81:991 av Hans Nyhage m. fl. om möjlighet att avlägga körkortsprov i

Marks kommun 1980/81:992 av Maja Ohlin och Jan Fransson om upprustning av järnvägslinjen Falköping-Landeryd 1980/81:993 av Johan Olsson och Gunnar Björk i Gävle om begränsning av

maximihastigheten för snöskotrar 1980/81:994 av Catarina Rönnung m.fl. om SJ;s bekämpning av ogräs på

banvallar 1980/81:995 av Mona S:t Cyr om utvärdering av länstrafikreformen 1980/81:996 av Bengt Silfverstrand m. fl. om bemanningen av Kullens m.fl.

fyrplafser 1980/81:997 av Oswald Söderqvist om förbättring och upprustning av

järnvägsförbindelserna i Uppland 1980/81:998 av Oswald Söderqvist m.fl. om anslutning till Mälarleden av

hamnar i Uppland 1980/81:999 av Oswald Söderqvist m.fl. om förbättrad service inom SJ 1980/81:1000 av Lars Werner m.fl. om sjöfartspolitiken m. m. 1980/81:1001 av Lennart Bladh m.fl. om kalkning av försurade sjöar och

vattendrag 1980/81:1002 av Alexander Chrisopoulos om föreskrifter för oljehantering

och oljefransporter 1980/81:1003 av Ivar Franzén om minskad byråkrati rörande kustfisket 1980/81:1004 av Anders Gernandt m.fl. om förbud mot plågsamma

djurförsök för att testa kosmetika 1980/81:1005 av Pär Granstedt med anledning av proposifion 1980/81:82 om

åtgärder mot frilevande vildsvin m. m. 1980/81:1006 av Birgitta Hambraeus om organiskt jordbruk 1980/81:1007 av Eric Hägelmark om tillsynen över hundar 1980/81:1008 av Paul Jansson m.fl. om ett naturreservat på Sydbillingen 1980/81:1009 av Erik Johansson m. fl. om ökade resurser fill fiskenäringen i

Skåne, m. m, 1980/81:1010 av Ella Johnsson och Elis Andersson om ökad användning av

mulfrumteknik 1980/81:1011 av Ralf Lindström om begränsad värjakt på sjöfågel 1980/81:1012 av Esse Petersson och Börje Stensson om åtgärder mot

försurning av sjöar 1980/81:1013 av Börje Stensson och Esse Petersson om supertankers i

Östersjön 1980/81:1014 av Jörn Svensson m.fl. om åtgärder mot masslakt på salar 1980/81:1015 av Lars Werner m.fl. om anslaget Bidrag till permanent

skördeskadeskydd

1980/81:1016 av Mårten Werner om strängare regler för fabriksmässig

djuruppfödning 1980/81:1017 av Åke Wictorsson om fiskevårdande åtgärder i samband med

kalkningsbidrag 1980/81:1018 av Jan-Eric Virgin m.fl. om ändrade forumregler i mål om

nafurvårdsomräden 1980/81:1019 av Känn Ahriand m. fl: om slopande av tillståndsprövningen

för tillfällig handel 1980/81:1020 av Raid Bliicher om åtgärder för atf förhindra inskränkningar

vid Åmotfors Bruk 1980/81:1021 av Raid Bliicher om åtgärder för att förhindra inskränkningar

vid Rottneros Bruk 1980/81:1022 av Raul Bliicher om åtgärder för att förhindra inskränkningar

vid Storfors rörverk 1980/81:1023 av Bernt Ekinge om sysselsättningsfrämjande åtgärder i

Nyköpings kommun 1980/81:1024 av Bernt Ekinge om ökat utnyttjande av patentskydd m. m. 1980/81:1025 av Bernt Ekinge om tjänsfeförslag fill patentbesvärsrätfen 1980/81:1026 av Ingegerd Elm m. fl. om kommunernas planeringsansvar för

energiförsörjningen 1980/81:1027 av Bertil Fiskesjö m.fl. om sysselsättningen i Landskronaregionen 1980/81:1028 av Ivar Franzén om förstärkning av oljeersättningsfonden 1980/81:1029 av Ivar Franzén och Lennart Brunander om kostnadsanpassade

eltaxor 1980/81:1030 av Filip Fridolfsson om småföretagares personliga borgensåtaganden 1980/81:1031 av Marianne Karlsson om vidareförädling av plywood 1980/81:1032 av Bertil Måbrink om lokalisering fill Söderhamnsregionen av

eft trätekniskt forskningsinstitut 1980/81:1033 av Bertil Måbrink och Jörn Svensson om utvecklande av väg-

och vindkraftverk vid Karlskronavarvet 1980/81:1034 av Börje Nilsson m. fl. om lokalisering av etanolproduktion till

Karpalunds sockerbruk 1980/81:1035 av Kjell Nilsson m. fl. om användning av inhemska bränslen i

fjärrvärmeverk 1980/81:1036 av Margit Odelsparr och Martin Olsson om lokalisering till

Sundsvall av ett statens energiverk 1980/81:1037 av Erik Olsson m. fl. om åtgärder för att stimulera småskalig

torvhantering 1980/81:1038 av Johan Olsson och Bengt Sjönell om åtgärder för aft öka

tillgängen pä frilanskonsulter för mindre företag 1980/81:1039 av Martin Olsson m.fl. om Vattenfalls tariffer för elkraft 1980/81:1040 av Ingegärd Oskarsson och Bntta Hammarbäcken om gemensam svensk exportsatsning pä småhusområdet 1980/81:1041 av Ingegärd Oskarsson och Johan Olsson om användning av

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

jsjr 57 utställningsfarfyg för atf öka exporten

Måndagen den 26 januari 1981

1980/81:1042 av Jan Prytz om Allmavaruhusens verksamhet

1980/81:1043 av Ingvar Svanberg m. fl. om åtgärder för att främja utvecklingen inom gjuteriindustrin

1980/81:1044 av Jörn Svensson om varvssifuationen i Skåne och Blekinge

1980/81:1045 av Lars Werner m.fl. om kontroll av företagskoncentration

1980/81:1046 av Lars Werner m.fl. om anslaget till exportfrämjande verksamhet, m. m.

1980/81:1047 av Lars Werner m.fl. om utträde ur Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)

1980/81:1048 av Lars Werner m.fl. om stopp för uranprospektering och uranbryfning i Sverige

1980/81:1049 av Lars Werner m.fl. om åtgärder mot onödig blekning av pappersprodukter

1980/81:1050 av Lars Werner m.fl. om omfördelning av kostnader för transport av massaved

1980/81:1051 av Lars Werner m. fl. om konsumentverksamheten

1980/81:1052 av Karin Ahriand och Bonnie Bernström om rätfen att behålla svenskt medborgarskap

1980/81:1053 av Arne Andersson i Ljung m.fl. om beredskapsarbeten för arbetslösa med socialmedicinska arbefshinder, m. m.

1980/81:1054 av Bertil Danielsson om anställning av arbetslösa i nya företag

1980/81:1055 av Arne Fransson m.fl. om regionalpolitiken

1980/81:1056 av Kurt Hugosson m. fl. om lokalisering till Göteborg av eft centralt arbetsmarknadsinstitut för arbetsvägledning och rehabilitering

1980/81; 1057 av Per Israelsson om ändrad stödområdesklassificering för vissa kommuner i Örebro län

1980/81:1058 av John Johnsson m. fl. om vägarbeten i Skåne

1980/81:1059 av Anna-Greta Leijon m. fl. om arbetstagarorganisationernas forskning

1980/81:1060 av Bertil Måbrink om lokalisering av statlig verksamhet till Hofors och Söderhamn, m. m,

1980/81:1061 av Gunnar Nilsson m. fl. om rätt till ledighet för föreningsuppdrag inom skolan

1980/81:1062 av Kjell Nilsson m.fl. om det regionalpolitiska stödet fill Kronobergs län

1980/81:1063 av Lars Werner m.fl. om svenskundervisningen för invandrare

190/81:1064 av Lars Werner m. fl. om informafionen inom folkrörelserna om invandrare

1980/81:1065 av Lars Werner m. fl. om en ny utlänningslag, m. m.

1980/81:1066 av Lars Werner m.fl. om ändring i lagen om facklig förtroendemans ställning pä arbetsplatsen

1980/81:1067 av Lars Werner m.fl. om höjt anslag till åtgärder för
32 invandrare

1980/81:1068 av Lars Werner m. fl. om ett aktionsprogram mot utslagning

och social utstötning

1980/81:1069 av Allan Åkerlind m.fl. orn flyktingpolitiken

1980/81:1070 av Per Bergman m.fl. om anslaget till länsstyrelserna

1980/81:1071 av Per Bergman m.fl. om bostadspolitiken

1980/81; 1072 av Lennart Bladh m. fl. om ADB-stöd till kronofogdemyndigheterna i Kristianstads län

1980/81:1073 av Bernt Ekinge om lokaliseringen av kansliet för civilbefälhavaren i östra civilområdet

1980/81:1074 av Björn Körlof om effekterna av vissa regler i lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande

1980/81:1075 av Maj-Lis Landberg m.fl. om de sociala enheterna vid länsstyrelserna

1980/81:1076 av Margareta Palmqvist m. fl. om viss försöksverksamhet med hissinstallation i tre- och fyraväningshus

1980/81:1077 av Christina Rogestam om studerandes rätt till bostadsbidrag

1980/81:1078 av Lars Werner m. fl. om överförande av mark och hyreshus i kommunal ägo

1980/81:1079 av Lars Werner m. fl. om villkoren för tornträtfsupplätelse av kon-irnunal mark

1980/81:1080 av Eva Hjelmström m. fl. om åtgärder mot våld i videogram, m. m.

1980/81:1081 av Eva Hjelmström m. fl. orn icke-kommersiell videogrampro-duktion

1980/81:1082 av Birgitta Hambraeus och Margit Odelsparr om nedrustning

1980/81:1083 av Birgitta Hambraeus och Margit Odelsparr om inriktningen av FOA;s verksamhet

1980/81:1084 av Birgitta Hambraeus och Pär Granstedt om ökat stöd till hälsohemmen

1980/81:1085 av Birgitta Hambraeus och Pär Granstedt om inrättande av en professur i biologisk medicin

1980/81:1086 av Lars Werner m.fl. om hälso- och sjukvården

1980/81:1087 av Lars Werner m. fl. om samhällets kontroll över läkemedelsindustrin, m. rn.

1980/81:1088 av Lars Werner m. fl. om åtgärder för handikappade

1980/81:1089 av Lars Werner m.fl. om förbättrad arbetsmarknad för handikappade

1980/81:1090 av Lars Werner m.fl. om stödet ät handikappade elever i grundskolan, m. tn.

1980/81:1091 av Lars Werner m. fl. om de handikappades bostadsförhållanden

1980/81:1092 av Lars Werner m.fl. om statsbidrag fill Ungdoms-HCK

1980/81:1093 av Lars Werner m.fl. om handikappfrågorna inom u-hjälpen

1980/81:1094 av Lars Werner m.fl. om miljöpolitiken

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Anmälan av interpellation

1980/81:1095 av Lars Werner m.fl. om en miljöavgift på engångsförpackningar

1980/81:1096 av Sven Henricsson m.fl. om ökade anslag till vägväsendet

1980/81:1097 av Sven Henricsson m. fl. om överföring av medel frän anslaget till sysselsättningsskapande åtgärder

1980/81:1098 av Lars Ulander m. fl. om etableringskontroll av enmansföre-tag, m. m.

1980/81:1099 av Lars Ulander m. fl. om enmansföretagarnas preliminärskaf-teinbetalningar

1980/81:1100 av Eivor Marklund m. fl. om produkfionsavgift pä vattenkraft, m. m.

1980/81:1101 av Eivor Marklund m. fl. om avsättning till särskilda investeringsfonder av visst överskott hos Vattenfall

1980/81:1102 av Lars Werner m.fl. om riktlinjer för en ny tekopolitik

1980/81:1103 av Lars Werner m.fl. om regionala utvecklingsprogram för tekoindustrin

1980/81:1104 av Pär Granstedt m. fl. om ökad tillverkning av oblekt papper m. m.

1980/81:1105 av Pär Granstedt m. fl. om ökad användning av oblekt papper inom statsförvaltningen

1980/81:1106 av Lars Werner m.fl. om en ny regionalpolitik

1980/81:1107 av Lars Werner m. fl. om viss lagstiftning rörande multinationella företag

1980/81:1108 av Lars Werner m. fl. om åtgärder för invandrarungdom

1980/81:1109 av Lars Werner m. fl. om statsbidraget till ungdomsorganisationerna

inte en andhämtningspaus som behövs utan en smula energi och positivt intresse för konsumenterna.

Det är ingen hemlighet att handelsministern av politiska skäl är negativt inställd till den konsumentpolitiska verksamhet som han själv i egenskap av departementschef har ansvaret för inom regeringen. Frågan är egenfiigen bara hur långt hans fientlighet sträcker sig och var gränserna går för hans ambitioner att nedrusta.

Sparsamhef med offenfiiga utgifter är i och för sig lovvärd, i synnerhet i tider som dessa. Säkert finns det utrymme för besparingar och effektivisering av arbetet inom konsumentverket och SPK lika väl som på andra myndigheters områden.

När det gäller samhällets konsumentpolitik finns det emellertid eft par synpunkter som man inte får tappa bort.

Dels fär man infe glömma att konsumentpolifiken i första hand är fill för de konsumenter som har svårast aft klara sig: på grund av brist på pengar, pä grund av sjukdom eller handikapp, på grund av bristfällig utbildning eller av andra skäl. I dåliga tider - när inflationen härjar, människornas levnadsstandard pressas tillbaka och klyftorna i samhället växer- behöver just dessa konsumenter bättre än någonsin samhällets stöd och hjälp för att de skall fä sin hushållsbudget att gå ihop. Det är viktigare för dem än någonsin att de inte blir påprackade dyra och dåliga varor.

Dels får man inte heller förbise att det finns samhällsekonomiska lika väl som sociala skäl för en effekfiv konsumentpolitik. Även från samhällsekonomisk synpunkt är konsumentpolifiken snarast mer angelägen i dåliga tider än annars. Konsumentpolifiska insatser som rensar marknaden från dåliga eller rent av skadliga varor, som bidrar till atf bromsa prisstegringarna eller som hjälper konsumenterna atf hitta rätt på marknaden och använda sina pengar på eft förnuftigt sätt kan ge stora samhällsekonomiska vinster.

Men i handelsministerns offentliga framträdanden och i hans verksamhet som departementschef har aldrig förmärkts minsta spår av någon insikt om dessa förhållanden.

Detta är så mycket mer oroväckande som konsumentpolitiken sedan en tid tillbaka tycks vara föremål för en systematisk, men aldrig öppet och ärligt redovisad nedrustning under handelsministerns ledning.

Mot den bakgrunden vill jag fråga handelsministern:

1. Hur långt är regeringen beredd atf driva den konsumentpolifiska nedrustningen?

2. Vilken roll vill regeringen tilldela den konsumentpolifiska lagstiftningen i framfiden?

Nr 67

Måndagen den 26 januari 1981

Anmälan av interpellation

Nr 67 13 § Meddelande om frågor

Måndagen den

■?6 i'ininr' 1981 Meddelades att följande frågor framställts

Meddelande om , '" ' 7"""'"''

frågor

1980/81:236 av Wivi-Anne Cederqvist (s) till arbetsmarknadsministern om

fidpunkten för byggande av ett nytt polishus i Sandviken:

Byggandet av ett nytt polishus i Sandviken har sedan flera år varit aktuellt hos regeringen. Byggnadsstyrelsen hemställde om byggnadsuppdrag, och regeringen förordnade att byggnadsobjektet skulle ingå i byggnadsstyrelsens projekfreserv och alltså kunna utföras när behov föreligger med hänsyn till sysselsättningsläget.

F. n. är sysselsättningsläget för byggnadsarbetarna i Gävle-Sandviken-regionen ytterst besvärande, och någon förbättring av läget kan inom överskådlig tid inte förväntas.

Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern om han avser aft i nuvarande läge snabbt ge klartecken för byggsfart av nytt polislurs i Sandviken?

1980/81:237 av Per Stenmarck (m) till budgefministern om nya riktlinjer för den pågående fastighetstaxeringen:

När riktlinjerna för fastighetstaxeringen drogs upp utgick man frän 1979 års prisnivå. Sedan dess har mycket hunnit inträffa. Pä mänga håll faller i dag priserna kraftigt.

Det kan infe vara rimligt att i det läget låta fastighetsvärden, som baseras på försäljningspriser när dessa läg pä topp, slå igenom helt. Risken finns att taxeringsvärdet i vissa fall kan korrima aft ligga högre än marknadsvärdet.

10 000-fals villaägare och lantbrukare dignar i dag under bördorna. Oljepriserna stiger, räntebördan ökar och efterfrågan minskar. Krav framförs i dag frän allt fler häll på att den pågående fastighetstaxeringen skall avbrytas.

Anser statsrådet atf mot bakgrund av sjunkande fastighetspriser och stigande räntekostnader m. m. skäl finns till förändringar i den pågående fastighetstaxeringen?

den 26 januari

1980/81:238 av Filip Johansson (c) till budgetministern om taxeringen av vissa fritidstomter:

Vid den nu pågående fastighetstaxeringen har det bl. a. visat sig att

taxeringen av vissa fritidstomter kan få helt orimliga konsekvenser.

Åtskilliga markägare har genom t. ex. 50-ärskontrakf gett personer rätten att

35 bygga och inneha sommarstuga pä en lämplig fornt för en mycket ringa avgift.

1980/81:239 av Stina Andersson (c) till statsrådet Georg Danell om regeringens ställningstagande till skärgärdsstadsprojektet i Vaxholm;

Regeringen har, i strid mot kommunfullmäktige, som är enhälliga i denna fråga, beslutat upphäva byggnadsförbudet vid Märsätra, nordost om Åkersberga, i Vaxholms kommun, def s. k. skärgärdsstadsprojektet, och sätta den gamla planen frän 1967 i kraft.

Beslutet innebär atf en omfattande exploatering av denna känsliga skärgårdsmiljö blir möjlig.

Med anledning av det anförda önskar jag ställa följande fråga fill statsrådet:

Vill statsrådet inför riksdagen redovisa motiven för detta ställningstagande?

14 § Kammaren åtskildes kl. 14.07.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Gunborg Apelgren