Regeringens proposition 1980/81:94

om besiktning av fartyg;

beslutad den 29 januari 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ULF ADELSOHN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Sverige anpassar sina bestämmelser om tillsyn av fartyg till reglerna i 1978 års protokoll fill 1974 års intemafionella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss, som träder i kraft internationellt den 1 maj 1981. Av två olika alternativ - ett system med oanmälda inspektioner resp. årliga obligatoriska besiktningar - förordas att Sverige väljer det senare för lastfartyg med en bmttodräktighet av minst 500 ton.

I Riksdagen 1980181. I saml. Nr 94

Prop. 1980/81:94

1 kap.
1§
De fiUsynsförrättningar som sko- De tillsynsförtättningar som skall
la företagas enligt denna lag äro företas enligt denna lag är

a) regelbunden undersökning av fartyg jämte utmstning (sjövärdighetsbesiktning),

b) regelbunden undersökning av annat fartyg än passagerarfartyg och dess utmstning i viss del eller vissa delar (mdlanbesiktning),

c) årlig undersökning av annat
fartyg än passagerarfartyg och
dess utrustning i viss eller vis,sa de-
lar(årlig besiktning),

c) regelbunden undersökning av
fartyg för fastställande av dess
lämplighet för passagerarbefordran
och högsta tillåtna antal passa
gerare (passagerarfartygsbe
siktning),

d) regelbunden undersökning och
uppmätning av fartyg för åsättande
av lastmärke eller meddelande av
fillstånd att bibehåUa sädant märke
(fribordsbe sikt ning),

e) särskild undersökning av far
tyg i viss del eller vissa delar (e x t-
ra besiktning) och

f) annan undersökning av förhål
landena ombord (inspektion).

Om det är möjligt skola flera fill-synsförtättningar på ett fartyg ske samfidigt. Förtättning skall om möjligt ske i samband med undersökning i klassificeringsanstalt, som omfattas av förordnande enUgt Ikap. 15 §.

d) regelbunden undersökning av
fartyg för fastställande av dess
lämplighet för passagerarbefordran
och högsta tillåtna antal passa
gerare (passagerarfartygsbe
siktning),

e) regelbunden undersökning och
uppmätning av fartyg för åsättande
av lastmärke eller meddelande av
Ullstånd att bibehålla sådant märke
(fri bor ds be sik t ning),

f) särskild undersökning av far
tyg i viss del eller vissa delar (ext
ra besiktning) och

g) annan undersökning av förhål
landena ombord (inspektion).

Om det är möjligt skall flera tUl-synsförrättningar på ett fartyg ske samtidigt. Förrättning skall om möjligt ske i samband med undersökning i klassificeringsanstaU, som omfattas av förordnande enligt 1 kap. 15 §.

Lagen omlryckl 1978: 109.

Fartyg skaU undergå mdlanbesiktning inom tjugofyra månader efter senast genomgången sjövärdighetsbesiktning eller mellanbesiktning. Mdlanbesiktning avseende fartygets radioinstallation skall dock ske minst en gång var tolfte månad.

Farlyg med en bruttodräktighet av minst 500 registerton får undergå meUanbesiktning inom trettiosex månader efter senast genomgången sjövärdighelsbesikining, om sjöfartsverket medger det.

Bestämmelserna i första stycket gälla ej fartyg.med mindre bruttodräktighet än 100 registerton.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte fartyg med mindre bmttodräktighet än 100 registerton.

8b§

Farlyg som nyttjas i inlernalionell resa skall undergå årlig besiktning inom tolv eller, om sjöfartsverket medger det, femton månader efter senasi genomgången sjövärdighetsbesiktning, mdlanbesiktning eller årlig besiktning.

Beslämmelserna i första stycket gäller inte fartyg med mindre bruttodräktighet än 500 regislerton.

15 §

För fartyg, som innehar högsta klass i klassificeringsanstalt, vilken omfattas av förordnande enligt 1 kap. 15 §, och icke är äldre än tjugofyra år, må den undersökning av fartyget, som lett till att fartyget erhållit eller fått bibehålla klassen, godkännas såsom besiktning, som avses i I § a), b), d) eller e) i de delar undersökningen omfattar. Detta gäller dock icke sådan undersökning av sjövärdigheten som avslutats tidigare än sex månader före förtättningen, om särskilda skäl ej föreligga att godkänna undersökningen. Överföres fartyg till ny klassificeringsanstalt eller/öre//gga i annat fall särskilda skäl att underkasta fartyg besiktning, äger sjöfartsverket besluta därom.

Har fartyget icke klass som avses i första stycket eller är det äldre än tjugofyra år, må sjöfartsverket efter

För fartyg, som innehar högsta klass i klassificeringsanstall, vilken omfattas av förordnande enligt 1 kap. 15 §, och inte är äldre än tjugofyra år, får den undersökning av fartyget, som letl lill att fartyget erhållit eller fått bibehålla klassen, godkännas säsom besiktning, som avses i I § a), b), c), e) eller/) i de delar undersökningen omfattar. Detta gäller dock inte sådan undersökning av sjövärdigheten som avslutats tidigare än sex månader före förrättningen, om särskilda skäl ej föreligger att godkänna undersökningen. Överförs fartyg till ny klassificeringsanstall eller föreligger i annat fall särskilda skäl att underkasta fartyg besiktning, äger sjöfartsverket beslula därom.

Har fartyget inte klass som avses i första stycket eller är det äldre än tjugofyra år, får sjöfartsverket efter

Prop. 1980/81:94

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-01-29

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Adelsohn

Proposition om besiktning av fartyg

1 Inledning

Regler om tillsyn av handelsfartyg i form av besiktningar och inspektioner finns både i internationella konventioner och i svensk lagstiftning. Grundläggande beslämmelser om besiktningar av passagerarfartyg och lastfartyg finns sälunda i 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (SOLAS-konvenlionen). Sverige tillträdde konventionen ijuli 1978. Den trädde i kraft den 25 maj 1980. De krav som konventionen ställer upp täcks av beslämmelserna om tillsyn i 7 kap. lagen (1965:719) om säkerheten pä farlyg (omlryckt 1978: 109, ändrad senast 1980:430, sjösäkerhelslagen) och i 7 kap. förordningen (1965:908) om säkerheten pä fartyg (omtryckt 1978:346, ändrad senasi 1980:467, sjösäkerhetsförordningen).

Vid en diplomatkonferens som anordnades av den mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen IMCO, FN: s fackorgan för tekniska sjöfartsfrågor, i februari 1978 antogs tvä internationella överenskommelser som syftar lill att förbättra säkerheten för främst oljetankfartyg och skyddet av den marina miljön mot havsföroreningar från fartyg. Den överenskommelse som syftar till att höja säkerheten för fartygen gavs formen av ett protokoll lill 1974 års SOLAS-konvention (SOLAS-protokollet). Protokollet innehåller, förutom nya eller ändrade ulruslningskrav för främst oljetankfartyg, även skärpningar av tidigare konventionsbestämmelser om besiktningar och inspektioner av fartyg.

Sverige har den 21 december 1979 tillträtt SOLAS-protokollet. Förutsättningarna för att protokollet skall träda i krafl - ratifikationer av 15

Prop. 1980/81:94 6

länder med minsl 50 proceni av världshandelstonnaget - är nu uppfyllda och prolokollel Iräder i kraft den I maj 1981.

Sjöfartsverket har i en skrivelse den 19 december 1980 lill chefen för kommunikationsdepartementet föreslagit vissa ändringar i sjösäkerhelslagen och sjösäkerhelsförordningen för aU den svenska lagstiftningen skall anpassas fill SOLAS-prolokollets krav. Skrivelsen bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga.

Sveriges redareförening har efter remiss ytlral sig över skrivelsen.

2 Föredraganden

Enligt den svenska sjösäkerhetslagsliflningen skall passagerarfartyg, som används i stor kustfart eUer vidsträcktare fart, genomgå sjövärdighetsbesiktning årligen. Några skärpningar av tillsynen på sådana fartyg är inte aktueUa. I det följande inskränker jag mig därför till alt enbart tala om andra fartyg än passagerarfartyg.

Andra fartyg än passagerarfartyg med en brutlodräklighel av minst 100 registerlon (brt) skall genomgå regelbundna lillsynsförrättningar i form av sjövärdighelsbesiktningar och mellanbesiklningar. Sjövärdighetsbesiktningarna, som är de mesl omfatiande, äger rum vart fjärde år och mellan-besiktningarna tvä år efler den senast genomgångna sjövärdighelsbesikt-ningen.

Den främsta nyheten i fråga om tillsynen av fartyg i SOLAS-protokollet är att fördragsslulande parter skall inrätta ell syslem med oanmälda inspektioner (unscheduled inspections) pä farlyg om minst 500 brt. Vid sådana inspektioner skall man frän flaggstatens sida försäkra sig om alt farlygel och dess utmstning i alla avseenden upprätthåller en fillfredsställande standard för den fart, vari fartyget avses att användas. Enligt SOLAS-protokollet får sådana oanmälda inspektioner ersällas av ärliga besiktningar.

Hösten 1979 beslutade IMCO: s sjösäkerhelskommitlé att systemet med oanmälda inspektioner innebär att det årligen skall utföras sådana kontroller pä minst 25 proceni av det lolala antalet farlyg yngre än 10 är och pä minst 50 procent av antalet fartyg äldre än 10 är. Dessa kontroller får inte utföras samtidigt med eller på andra sätt samordnas med andra besiktningar.

1 sin skrivelse har sjöfartsverket, efter en redovisning av resursbehoven för de båda alternativen årlig besiktning och oanmälda inspektioner, förordat att alternafivet med årliga besiktningar väljs för svenskt vidkommande. Enligt sjöfartsverkets mening är det administrativt mer lätthanleriigt med ärliga besiktningar. Det blir enklare att planera besiktningarna och lättare att söka upp fartygen. De årliga besiktningarna kan dessutom samordnas med nuvarande system, vilket inte blir möjligt med de oanmälda inspeklio-nema.

Prop. 1980/81:94 7

Sjöfartsverket uppger vidare att den nya giltighetstiden för konslmk-tionssäkerhetscertifikatet i SOLAS-protokollet, fem är, innebär att fem år kan löpa mellan varje sjövärdighetsbesiktning. Enligt verkets mening kan en femårsrytm accepteras från säkerhetssynpunkt, om det samtidigt införs krav på årliga besiktningar. Sjöfartsverket föreslär därför alt en femårig besiktningsrytm införs för lastfartyg som omfattas av konventionen, dvs. lastfartyg om minst 500 brt (konventionsfartyg). För fartyg i intervallet 100-500 brt bör dock den nuvarande fyraåriga besiktningsrytmen bibehållas.

Mot denna bakgmnd har sjöfartsverket föreslagit vissa tillägg till 7 kap. sjösäkerhetslagen. I I § förs den årliga besiktningen in i uppräkningen av olika tillsynsförtättningar. Genom ett nytt andra stycke i 8§ görs det möjligt alt fillämpa en femårscykd för besiktningar av konventionsfartyg. 1 en ny 8b§ anges tidsintervallen mellan de ärliga besiktningarna samt att dessa endast gäller för konventionsfartyg. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den I juli 1981.

Sjöfartsverket föreslår vidare ett par ändringar i reglerna om certifikat i sjösäkerhetsförordningen. Jag ber att fä återkomma till regeringen med förslag i dessa frågor.

Sveriges redareförening framhåller som sin bestämda uppfattning att systemet med obligatoriska årliga besiktningar är att föredra framför ett system med oanmälda inspektioner. Föreningen delar sjöfartsverkets uppfattning att resursbehovet kommer att öka och administrationen försvåras om det senare systemet väljs. Redareföreningen fömtsätter emellertid att besiktningarna enbart skall avse sådana fartyg för vilka SOLAS-konven-tionen gäller, dvs. lastfartyg över 500 brt. Dessutom fömtsätts att ingen extra besiktning behöver utföras när periodiska besiktningar och mellanbesiklningar sammanfaller med tiden för årliga besiktningar.

För egen del får jag anföra följande.

De skärpta krav på fartygens utmstning och pä fillsynen av fartyg som finns intagna i SOLAS-protokollet skall ses mot bakgrund av det stora antalet fartygsolyckor under senare år. Även om fartygsolyckor i det övervägande flertalet fall beror på mänskliga felbedömningar är det av största betydelse att fartygens standard kontrolleras regelbundet. De nya konvenUonskraven bör rimligen främja sjösäkerheten, framför allt för tankfartyg.

SOLAS-protokollet träder i kraft intemationeUl den I maj 1981, vilket är tidigare än man bara för något halvår sedan hade anledning att räkna med. Det är därför nu hög tid att för svenskt vidkommande ta ställning till vilken av de nya tillsynsformerna, oanmälda inspektioner eller årliga besiktningar, som skall väljas.

Efter 1978 års konferens framstod reglerna om oanmälda inspektioner i SOLAS-protokollet som intressanta för svenskt vidkommande. Bl. a. inom sjöfartsverket menade man att ett väl utformat system med sådana inspek-

Prop. 1980/81:94 8

tioner skulle kunna bli effektivare än ärliga besiktningar eller i vart fall leda till ell bättre utnyttjande av befintliga resurser. Den höga andel av fartygs-beståndet som enligt senare beslul i IMCO skall inspekteras varje är har emellertid medfört alt vi fär tänka om. Även jag finner att det blir dyrare och administrativt alllför besvärUgl all hanlera oanmälda inspekfioner av ett så stort antal fartyg varje år. I likhet med sjöfartsverket och Sveriges redareförening får jag därför förorda systemet med årliga besiktningar.

F. n. gäller att svenska lastfartyg om minst 100 brt skall genomgå obligatoriska periodiska besiktningar. De nya kraven i SOLAS-protokollet gäller dock bara fartyg om minst 500 brt. För egen del finner jag alt vi i detta avseende skall anpassa oss till protokollsbestämmelserna och således inte kräva ärliga besiktningar pä mindre lastfartyg.

Självfallet skall de årliga besiktningarna ingå i sjövärdighetsbesiktningarna och meUanbesiktningama de år dessa äger rum och inte förekomma utöver dessa.

Jag delar sjöfartsverkels uppfattning att det med ärliga besiktningar blir möjligt alt införa en femårig besiktningscykel för konventionsfartygen. Verkels förslag pä denna punkt bör genomföras. T. v. bör dock ingen ändring göras för mindre fartyg. På sikl kan del övervägas om man inle bör ha samma regler för dessa.

I författningsförslagen har en jämkning gjorts i 7 kap. 1 § sjösäkerhetslagen för alt särskilja innehållet i b)'och c). Vissa smärre följdändringar har ocksä gjorts i 7 kap. 15 §.

Även om det är angeläget att författningsändringarna träder i kraft samtidigt som SOLAS-protokollet, dvs. den I maj 1981, är del på grund av riksdagsbehandlingen osäkert om det är möjligt. Jag får därför förorda alt lagförslaget träder i krafl den 1 juli 1981. I den mån besiktningar som har utförts under tiden den 1 maj-30 juni 1981 täcker kraven för ärliga besiktningar bör de dock få räknas som sådana. Jag förordar att en regel av denna innebörd beslutas, vilket medför fördelar både för sjöfartsverket och redarna.

Sjöfartsverket har i sin skrivelse framhällii alt det är för tidigt att avgöra humvida ökningen i tillsynsarbetets omfattning mofiverar anspråk pä förstärkningar av sjöfartsinspektionens totala resurser. Verket föredrar att utföra tillsynen under en försöksperiod och senare med slöd av gjorda erfarenheler eventuellt återkomma till resursanspråken.

Frägan om resurser till .sjöfartsverket för tillsyn enligt de båda protokoll som beslutades vid konferensen i februari 1978 har redan prövats av riksdagen på grundval av prop. 1979/80:167 (se prop. s. 38, JoU 48, rskr 366). Vid den tilldelning av resurser som då skedde logs hänsyn även fill arbetsuppgifter lill följd av SOLAS-protokollet.

Det kan i detta sammanhang påpekas att en särskild utredare (K 1979: B) f. n. undersöker klassificeringssällskapens verksamhet. Jag hoppas att det som en följd härav blir möjligt alt i framtiden åstadkomma en bättre

Prop. 1980/81:94 9

samordning av sjöfartsinspektionens och klassificeringssällskapens besiktningar. Härigenom borde man kunna uppnä raUonaliseringsvinster och kostnadsbesparingar.

Den av mig förordade lagstiftningen är förfaltningstekniskt så okomplicerad och även i övrigt av sådan beskaffenhet all lagrådets hörande saknar betydelse.

3 Hemställan

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att anta inom kommunikationsdepartementet upprättat förslag fill lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1980/81:94 10

Bilaga

SJÖFARTSVERKET Datum Vår beteckning

Sjöfartsinspektionen 1980-12-19 31.271.06-7731 U/80

Kommunikationsdepartementet

Ändring i lagen (1965:719) och förordningen (1965:908) om säkerheten på fartyg - 1978 års SOLAS protokoll

Sverige har i december 1979 ratificerat 1978 ärs SOLAS-protokoll. Del blir internafionellt bindande I maj 1981.

Protokollet föreskriver ändrade regler för tillsyn genom flagglandel av fartyg, vars bruttodräktighet är minst 500 registerlon. De nya tillsynsförrättningarna beskrives på följande sätt:

1. För tankfartyg äldre än 10 är erfordras en besiktning av den utrusining som omfattas av utrustningssäkerhetscertifikatet. Eftersom delta certifikal har en giltighetstid av högsl 2 år blir besiktningen åriig.

2. Oanmälda inspektioner skall förelagas. Sådana kontroller skall ulföras dels på minst 25% av totala antalet fartyg yngre än 10 är och dels på minst 50% av antalet fartyg äldre än 10 är. Dessa kontroller får inle utföras samtidigt eller på annat sätt samordnat med andra besiktningar. Oanmälda inspektioner fär ersättas av obligatoriska åriiga besiktningar.

Inom IMCO har en arbetsgmpp för besiktningar och inspektioner (GSI) utarbetat närmare föreskrifler (guidelines) för de lillsynsförrättningar som tillkommit genom SOLAS-protokollet. Dessa guidelines, som fastställts genom IMCO:s resolution A (XI) 413, riklar sig till medlemsländernas administrationer och anger nivä och innehåll för de olika besiktningarna. Av dessa riktlinjer framgår att en stickprovsinspeklion skall vara mer ingående än en motsvarande årlig besiktning.

De nya tillsynsförrättningarna beräknas ta sjöfartsverkets resurser i anspråk på följande sätt:

Antalet fartyg vars bruttodräktighet är minst 500 registerton var 1980-03-31 380 st, varav 45 st passagerarfartyg. Enligt nuvarande bestämmelser genomgår i genomsnitt under ett år halva antalet farlyg regelbunden besiktning (mellanbesiktning, sjövärdighelsbesikining). 1 den fortsatta redogörelsen berörs endasl lastfartyg dä passagerarfartyg i intemationell fart redan har årlig besiktning enligt gällande SOLAS-regler.

Årlig besiktning

Resursbehovet bedöms till två persondagar per besiktning. Antalet fartyg att besiktiga årligen är 170 st. 170 x 2 = 340 persondagar.

Oanmälda inspektioner

Beräknad resursåtgång tre persondagar per inspektion. Antal fartyg (utom tankfartyg) äldre än 10 år är 120 sl. Antal tankfartyg äldre än 10 år är 30 st.

Prop. 1980/81:94 II

25% av 245 = 61 fartyg

50% av 120 = 60 fartyg

100% av 30 = 30 fartyg

Summa 150 fartyg skall genomgå inspektion varje år, vilket ger I50x3 = 450 persondagar.

Alternativet med årliga besiktningar är administrativt mer lätthanterligt på grund av att besiktningarna kan planeras lättare och genom att fartygen blir lättare att söka upp. De ärliga besiktningarna kan dessulom samordnas med nuvarande system, vilkel inle de oanmälda inspektionerna får.

Enligt förordningen (1965; 908) om säkerhelen pä fartyg gäller att samtliga farlyg vars bruttodräktighet är minst 100 registerton skall genomgå obligatoriska periodiska besiktningar. Det finns ingen differentiering av anlalel besiktningar baserad på fartygsstorlek. Om protokollets regler av.seende obligatoriska årliga besiktningar eller oanmälda inspektioner tillämpas endast för fartyg vars bruttodräktighet är minsl 500 registerton frångås ovan nämnda princip. I förordningen finns emellertid ej nägol hinder för dift'erenliering av besiktningsinlervallens längd med hänsyn lill fartygsstorleken. Om protokollels regler skulle tillämpas pä farlyg i intervallet 100-500 registerlon brutto ökar behovel av inspektionsresurser kraftigt. För alternafivet årliga besiktningar skulle 430 fartyg komma alt beröras årligen, vilket betyder ca 860 persondagar.

Den nya giltighetstiden för konstruktionssäkerhelscertifikalel innebär att 5 år kan löpa mellan varje sjövärdighelsbesikining. Detla kan göras utan ändring i lagen om säkerheten på fartyg. Sjöfartsverket anser att om obligatoriska årliga besiktningar införs kan en femärsrytm accepteras utan att säkerheten eftersattes. Giltighetstiden för att förnya detta måste ske vartannat är (mellanbesiktning).

Enligt SOLAS-protokollet gäller för tankfartyg över 10 år att en besiktning skall göras för den utrustning som omfattas av utmslningssäkerhets-certifikatet. Detla innebär i praktiken årlig besiktning för dessa fartyg. Väljes alternativel årlig besiktning, behövs inga yllerligare ändringar av lagstiftningen.

SOLAS-protokollet föreskriver dessutom för tankfartyg äldre än 10 år alt en mellanbesiktning skall göras efter del halva giltighetstiden förflutit för konslruklionssäkerhetscerlifikatet.

Besiktningen får vara avslutad sex månader före eller sex månader efter detta datum. Denna beslämmelse innebär ingen skärpning av gällande krav.

Med hänsyn lill vad ovan anförts föreslår sjöfartsverket, att alternativet i SOLAS-protokollet avseende ärliga besiktningar väljes. Vidare föreslår verket en femårig besiktningsrytm. Genom IMCO; s MSC/Cirk 265 uppmanas medlemsstaterna anmäla till IMCO-sekretarialet vilket av de två alternativen, oanmälda inspekfioner eller obligatoriska årliga besiktningar, som avses lillämpas. För fartyg i intervallet 100-500 registerton brutto bör den nuvarande fyraåriga besiktningsrytmen bibehållas. Dessa förslag leder i sin lur fram till följande förslag till ändringar i lagen och förordningen om säkerheten på fartyg. I. Lagen om säkerheten på fartyg.

7 kap I §. I denna paragraf införes som c) följande text varvid nuvarande c)-f) ändras tUl d)-g).

c) regelbunden undersökning av annat fartyg än passagerarfartyg och dess utmstning i viss del eller vissa delar (årlig besiktning).

Prop. 1980/81:94 12

7 kap 8 §. Nytt andra siycke med följande text införes. Nuvarande andra stycket blir tredje stycke.

Fartyg med en bruttodräktighet av minst 500 regislerton må undergå mellanbesiktning inom tretliosex månader efler senast genomgången sjövärdighelsbesikining om sjöfartsverket medger det. 7 kap 8 b §. Ny paragraf med följande text.

Fartyg som nyttjas i inlernalionell resa skall undergå årlig besiktning inom tolv, eller om sjöfartsverket medger det, femlon månader efter senast genomgängen sjövärdighelsbesikining, mellanbesiktning eller ärlig besiktning.

Bestämmelserna i första styckei gäller ej fartyg med mindre bruttodräktighet än 500 regislerton. 2. Förordningen om säkerhelen pä fartyg.

/ kap 12 §. Sista meningen i första styckei ändras till: Certifikat skall utfärdas all gälla högsl fem är frän dagen för besiktningens avslutande. Giltighetstiden för sädanl certifikat får inte förlängas. / kap. 16 §. Andra styckei ändras till:

Är svenskt fartyg utom rikel, då giltighetstiden i annat certifikal än konstmktionssäkerhetscertifikal utgår, mä utlandsmyndighet efter bemyndigande av sjöfartsverket förlänga giltighetstiden för att fartyget skall kunna fullborda resa till svensk hamn eller annan hamn där fartyget skall genomgå sjövärdighelsbesikining. Giltighetstiden må dock förlängas med högst fem månader.

Sjöfartsverket föreslår med hänsyn till riksdagsarbelel all författningsändringarna träder i krafl den 1 juni 1981.

Ovan har förts en diskussion om resursberäkning som underiag för val av tillsynsmetod. Huruvida ökningen i tillsynsarbetets omfattning motiverar anspråk pä en förstärkning av sjöfartsinspektionens totala resurser är för tidigt att avgöra nu. Verket föredrar alt utföra tillsynen under en försöksperiod och senare med slöd av gjorda erfarenheler evenluelll återkomma lill resursanspråken.

Beslut i delta ärende har fallals av generaldirektören Johansson. 1 ärendets handläggning har deltagit sjösäkerhetsdirektören Eriksson, avdelningsdirektören Stenmark, föredragande, överinspektören Tirén och byrådirektören Boden.

Lennart Johansson

Per Eriksson

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981