Prop. 1980/81:70

Regeringens proposition 1980/81:70

om följdlagstiftning på skatteområdet med anledning av den nya sekretesslagen m. m.;

beslutad den 30 oktober 1980.

Regeringen föreslår riksdagen ntl nnlngn de försing som hnr upptngits i bifognde utdrag nv regeringsprotokoll.

Pä regeringens vägnnr

THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen liiggs fram försing till vissn följdändringnr på skntleområ-del med anledning av den nyn sekrelesslagen.

Försingen innebär i huvudsnk nll de nuvnrnnde reglernn i skntlelngslifl-ningen om sekreless och uppgiflsulbyle inom sknlteförvaltningen och melinn sknllemyndighelernn och nndrn myndigheter nnpnssns till den nyn sekretess-Ingen. Det föreslås bl. a. ntl nuvnrnnde delnljerade föreskrifter om vilkn tjäiistemän inoiii sknlteförvaltningen som fär ln del nv deklnrntionér slopns och ersätts med bestämmelser om skyldighel all lämnn ut uppgifter i sädnnn handlingar till nndrn sknttemyndigheler om det behövs för konlrollverksnm-heten.

De nya bestämmelsernn föreslås irädn i krnft snintidigt med den nyn sekretessingen, dvs. den I jnnuari 1981,

1 Riksdagen 1980/81. 1 .sand. Nr 70

46§-'

För taxering erforderiig, i denna lag icke särskilt omförmäld handling eller uppgifi skall, då så begäres för taxeringskonlroll. tiUhandahållas av statligt eller kommunalt verk, allmän inrättning eller överförmyndare.

Vad nu sagls gäller ej handling, som avses i 1-4 §§ samt 31 och 33 §§ lagen den 28 maj 1937 om Inskränkningar i rätten att ulbekomma aUmänna handlingar och som ej må utlämnas lill envar.

Ar handUng. som avses i första styckei, eljest sådan att den enligl vad därom är stadgat ej må utlämnas till envar, eller är uppgifi, som där sägs, av beskaffenhet att omfattas av tystnadsplikt, må handlingen eller uppgiften tillhandahållas allenast efter framställning av skattechef. Finnes vid prövning av sådan framsiällning att handlingens eller uppgiftens tillhandahållande skulle, för det aUmänna eller med hänsyn lill enskilds befogade intressen, lända lill synnerligt men, må framställningen lämnas utan bifall.

Efter ansökan av skattechef må regeringen förordna, alt handling eller uppgift skall tillhandahållas honom utan hinder av vad som stadgas i andra och tredje styckena.

1 denna lag inte särskill angivna handlingar som behövs för taxering skall på begäran för taxeringskoii-troll tillhandahållas av myndigheter och allmänna inrättningar.

Uppgiftsskyldighel enligt förslå styckei föreUgger dock inte ifråga ont handlingar som innehåller uppgifler för vilka sekretess gäller illl följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. I fi sekrelesslagen (1980:100) eller en bestämmelse lill vilken hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.

Om en handling innehåller uppgifter för vilka sekreless gäller enligl någon annan beslämmelse I sekretesslagen, föreligger iippgifisskyldig-het enligl förslå stycket endast om framställningen görs av skattechefen. Om ett ullämnande skulle medföra synnerligt men för någol aUmänt eller enskilt Intresse, föreligger uppgiftsskyldighet endasl om regeringen på ansökan av skattechefen beslular alt handlingen skall lämnas ut. Bestämmelserna i delta stycke lillämpas också på en sådan handling hos en allmän inrättning som innehåller uppgifter som där omfaltas av tystnadsplikt.

50 §

I m o m . Uppgifler i .självdeklaralioner skall på begäran lämnas ut till de myndigheter som har att utöva taxerings- eller skaitekoniroU om del behövs för konlroUverksamhelen. Delsamma gäller beträffande uppgifter i andra handlingar som enUgt bestämmelserna i denna lag har avlämnats till ledning för laxering eller upprättats eller för granskning omhänderiagiis av en myndighet vid taxeringskonlroll.

7 m om.'' Granskning av självdeklarationer fiir verkställas endast av

tjänsteman, som utför sådan granskning enligl denna lag eller sorn annars utövar taxerings- eller skattekontroll,

ordförande i taxeringsnämnd,

de ledamöter I taxeringsnämnd, som därtiU utses av nämnden, saml

domstol, som har alt bedöma innehållet i självdeklaration.

Annan ledamot i taxeringsnämnd än som avses i första stycket får vid nämndens saminanlräden taga del av deklaration i den omfattning som behövs för taxeringen.

Sakkunnig må granska självdeklaration, för vars behandling hans biträde påkallas.

Tjänsteman som avses i 13 § får taga del av deklaration i den omfattning, som behövs för arbetets utförande.

För innehållet i självdeklaration må icke inom laxeringsnämnd lämnas vidare redogörelse än som erfordras för taxeringen. Självdeklaration må icke inlagas i laxerings-nämnds protokoU i vidare mån än som oundgängUgen erfordras.

Fråga om utlämnande av uppgifter som avses i första slyckel till en myndighet för slalislisk bearbetning skall prövas av regeringen, om ej annat följer av beslämmelser om

Självdeklaration skall tillhandahållas de myndigheter, vilka i och för sin verksamhei böra erhålla dd därav.

Självdeklaration må, på sätt regeringen förordnar, för sralislisk bearbetning utlämnas till den ämbetsmyn-digliet eller tjänsteman, åt vilken regeringen uppdrager utförandet av

•* Senasle lydelse 1978:316.

I' Riksdagen 1980/81. I .sand. Nr 70

Nuvarande lydelse

sådan bearbetning.

Den som har att utföra talan för hesvärsherätligad kominun i fråga om viss skattskyldigs laxering äger taga del av självdeklaration, som skolat ligga till grund för taxeringen.

Då besvär anförts, skall .självdeklaration, som har avseende å taxeringen i fråga, biläggas besvärs-handlingarna, där ej vid delgivning med menighet sådant anses vara för målets utredning obehövUgt. Handlingarna skola vid förekonimande delgivningar inneslutas i förseglat konvolut, vilkel skall förses med påskrift om innehållei och i obrutet skick tillställas den förklaringsskyldl-ge eller annan vederbörande.

1 övrigt må självdeklaration, där ej
annat följer av stadgande i allmän
lag, Icke vara för någon tillgänglig,
utan all den, som avgivit deklaratio
nen, lämnal skrifiligl medgivande
därtill

2 mom.' Självdeklarationer
skola förvnras hos länsstyrelsen, där
ej denna förordnnr om förvnring hos
loknl skattemyndighet. Sedan sex år
förflutit efter taxeringsårets utgång,
skola deklarationerna förstöras, där
ej regeringen annorlunda föreskri
ver.

3 mom. Vad ovan i denna para
graf är sagt om självdeklaration gäl
ler i tiUämpliga delar även beträffan
de andra uppgifler, vilka avlämnats
till ledning vid laxering. ävensom av
myndighet vid taxeringskonlroll upp-

Föreslagen lydelse

uppgifisskyldighet i annan lag eller i förordning.

Uppgifter som avses i 43 § 1 mom. får ulan hinder av beslämmelserna om sekretess lämnas till dem, från vilka utdelning eller ränta har erhållits och lill av dem anlitade medhjälpare.

2 mom. Självdeklaralioner oc/; andra handlingar som avses i I mom, skall förvnras hos länsstyrelsen, om inte denna förordnar om förvaring hos lokal skattemyndighet. Sedan sex år har förflutit efter taxeringsårets utgång, skall handlingarna förstöras om inle regeringen föreskriver annat.

3 mom. Uppgifter som avses i 1 mom. får tillhandahållas myndighet i främmande stat med vilken Sverige har träffat överenskommelse om handräckning i skatteärenden.

Prop. 1980/81:70 6

2 Förslag till

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om faslighetstaxeringslagen (1979:1152) dels att 18 kap. 17-21 och 29 SS sknll upphörn all gälla. dels att 18 kap. 13 och 16 SS skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

18 knp. 13 S

För laxering erforderlig, i denna Bestämmelserna i 46 § taxeringsla-

lag inle särskilt nämnd handling eller gen (1956:623) gäller i tillämpliga uppgift skall, när det begärs för delar i fniga om taxeriugskontroll laxeringskontroll, tillhandahållas av enligl denna lag. statligt eller kommunalt verk. allmän inrättning eller överförmyndare.

Vad nu har sagts gäller ej handling, som avses i 1-4 §§ samt 31 och 33 fifi lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att ulbekomma allmänna handlingar och som ej får utiämnas lill envar.

Är handling, som avses i första stycket, eljest sådan att den enligl vad därom är stadgat ej får utlämnas till envar, eller är uppgifi, som där sägs, av beskaffenhet att omfattas av lysi-nadsplikl, får handlingen eller uppgiften tiUhandahällas allenast efter framstäUning av skattechef.

Finnes vid prövning av sådan framställning att handlingens eller uppgiftens tillhandahållande skulle, för det allmänna eller med hänsyn till enskilds befogade intressen, lända till synnerligt men. får franiställningen lämnas utan bifall.

Efter ansökan av skattechef får regeringen förordna, att handUng eller uppgift skall tiUhandahållas honom ulan hinder av vad som stadgas i andra och tredje styckena.

16 S

Granskning av fastighetsdeklarationer och uppgifter, som lämnats till ledning vid fastighetstaxering, får verkstäUas endast av

tjänsteman, som utför granskning enligt denna lag eller som annars utövar taxerings- eller skattekontroll.

ordförande, ledamöter och suppleanter i fastighetslaxeringsnämnd,

konsulent för fastighetstaxering,

tjänsteman som av statens lantmäteriverk beordrats biträda arbetsgrupp enligt 19 kap. 2 § samt

domstol, som skall bedöma innehållet i fasligheisdeklaration.

Tjänsteman, som avses i 17 kap. 15 § Iredje stycket, får ta del av fasligheisdeklaration i den omfattning som behövs för arbetets utförande.

Sakkunnig får granska fastighets-deklaration, för vars behandling hans biträde påkallas.

Bestämmelserna i 50 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623) gäller i tillämpliga delar i fråga om uppgifter i fastighelsdeklarationer och andra handlingar, som enligl bestämmelserna i denna lag har avlämnats till ledning för fastighetstaxering eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid laxeringskon troll.

Bestämmelserna i 50 §2 mom. taxeringslagen tillämpas på handlingar som avses i första slyckel.

Bestäntinelserna i 50 fi I och 3 mom. taxeringslagen (1956:623) gäller i tillämpliga delar i fråga om uppgifter i preliminära självdeklaralioner och (Utdra handlingar, som har avlämnats eller lillhandahållits enligt heslämmdserna i denna lag eller upprättats eller för graiiskiiing omhändertagits av cn myitdighei vid skattekoiitroll.

73 S-

Tjänsteman hos lokal skattemyndighet, länsstyrelse eller riksskatteverket, ledantöier i verkels styrelse eller nämnder, av verket anlitad sakkunnig samt. med iakttagande av bestämmelserna i50 § 1 mom. förslå, andra, tredje och fjärde styckena taxeringslagen (1956:623), taxeringsnämnd och länsrätt äga taga dd av preliminär .självdeklaration eller annan uppgifi eller handling, som har avlämnats eller tillhandahållits enligt bestämmdser i denna lag. Sjidvde-klaration, uppgift eller handling som har sagts nyss skall också tillhandahållas andra myndigheter än de förut nämnda, om dessa i och för sin verksainhet böra erhålla dd därav.

Den, som äger laga dd av självdeklaration, uppgift eller handling, som sägs i första styckei får, i den mån så erfordras för fullgörande av vad vederbörande jämlikt denna lag åligger, också taga del av självdeklaration eller annan uppgifi eller handling som har avlämnats til! ledning vid årlig taxering.

Handlingar som avses i förstn styckei sknll förvnras under snmmn lid som molsvnrnnde .självdeklarationer vid ärlig inxering.

Självdeklaration, uppgift eller handling som sägs i förstn slyckel sknll förvaras under sammn lid som motsvnrande självdeklaration vid årlig tnxering.

Vad i 50 § 1 mom. femte, sjunde.

25 S-

Ledamöter av sjömansskatle-nämnden, tjänsteman hos riksskatteverket, sakkunnig, som biträder nämnden eller verket, saml taxeringsnämnd och länsrätt äga taga del av ansökan om jämkning av sjömansskatt eller annan handling, som avlämnats eller tillhandahållits enligt denna lag.

HandUng, som nyss sagts, skall jämväl tillhandahållas annan tjänsteman än förut nämnis, därest denne i och för sin befattning bör erhåUa del därav.

Bestämmelserna i 50 S / och .? mom. laxeringslagen (1956:623) gäller i tillämpliga delar i fråga om uppgifter i ansökningar om jämkning av sjömansskatt och andra handlingar som har avlämnats eller tillhnndn-hållits enligt bestämmelserna i dennn lag eller uppråitats eller för granskning omhändertagits av en myndighet

Den som äger taga del av ansökan eller annan handling, varom i första slyckel sägs, må, i den mån så erfordras för fullgörande UV vad vederbörande jämlikt denna lag åligger, jämväl laga del av självdeklaration eller annan handling, som avlämnats till ledning vid årlig laxering, eller som avlämnats lill ledning för uppbörd av skall enligt uppbördslagen.

Vad i 50 § 7 mom. femte, sjunde, nionde och tionde styckena saml 3 mom. taxeringslagen stadgas beträffande självdeklaration, uppgift eller handling som avlämnats till ledning vid taxering skall i tillämpliga delar gälla även i fråga om ansökan om jämkning av sjömansskatt eller annan handling, som avlämnats eller

Prop. 1980/81:70

Nuvarande lydelse

tillhandahållits enligl dennn lag.

Utnn hinder a\ första-tredje styckena får uppgift lämnns om sjömnns beskntlningsbara inkomst enligl dennn lag. om den på inkomsten erlagda sjömansskatten saml om den tid inkomslen nvser.

Föreslagen lydelse

vid skattekontroll

Uppgifi om cn sjömnns beskntl-ningsbnra inkomst enligl dennn lng, om den på inkomsten, erlngdn sjömansskatten snmt om den lid inkomsten avser får lämnas ta tiU enskilda utan hinder av bestämmelserna om sekretess.

Prop. 1980/81:70 12

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:304) om ändring i lagen (1968:430) om

mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i frågaom lagen (1968:430)'om mervärdeskati i den lydelse lagen erhållil genom lagen (1979:304) om ändring i nyssnämnda lag

dels att 4, 5 a och 25 S§ skall ha nedan angivna lydelse.

dels att rubriken närmast före 65 S skall lyda "Vite".

Nuvarande lydelse

Skallskyldighet inlräder när vara levereras, tjänst tillhandahålls eller uttag sker. Erhålls dessförinnan vederlag helt eller delvis för beställd vara eller tjänst inlräder skattskyldighet för vederlaget när det inflyter kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige till godo. Vid upplåtelse av avverkningsrätt lill skog inlräder skattskyldighet, i de fall som avses i punkt 1 fjortonde styckei av anvisningarna till 41 S kommunalskattelagen (1928:370), när betalning tas emot.

4§

Föreslagen lydelse

Skattskyldighet inträder när vara levereras, tjänst tillhandahålls eller ullag sker. Erhålls dessförinnan vederlag helt eller delvis för beställd vara eller tjänst inträder skattskyldighet för vederlaget när del inflyier kontant eller på annat sätt kommer den skallskyldige lill godo. Vid upplåtelse av avverkningsrätt lill skog inträder skattskyldighet, i de fnll som avses i punkl 1 sjätte slyckel av anvisningarna lill 41 S kommunnlskallelagen (1928:370), när betalning tas emot.

(Se vidare anvisningarna.)

5a S

Redovisningsskyldighet inträder när affärshändelse, genom vilken skallskyldighet har inträtt, enligt god redovisningssed bokförs eller borde ha bokförts, om ej annat följer av andra-fjärde styckena eller av 5 b S. Är den skattskyldige ej bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller ej skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1951:793) inträder dock redovisningsskyldighet när skattskyldighet inträder enligl 4§.

Redovisningsskyldighet inlräder när affärshändelse, genoin vilken skattskyldighet har inträtt, enligl god redovisningssed bokförs eller borde hn bokförts, om ej annat följer av andra-fjärde styckena eller nv 5bS. Är den skallskyldige varken bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig ntl föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) inlräder dock redovisningsskyldighet när skattskyldighet inlräder enligl 4 S,

Vid kreditförsäljning med förbehåll om återlngnnderäll fär redovisningsskyldigheten nnslä till dess betalning inflyter frän köpnren. Om fordringen diskonteras eller överläts utnn snmbnnd med överlåtelse nv verksnmheten eller del därnv inlräder dock redovisningsskyldighet vid diskonteringen eller överlätelsen. I frågn om annnt tillhandnhällnnde mot kredit knn länsstyrelsen, när principernn för den skntlskyldiges bokföring föranleder del. medge all redovisningsskyldigheten inlräder först vid besknttningsärets utgång, dock sennst när betnlning inflyier eller fordringen diskonteras eller överläts.

Länsstyrelsen fär. när särskildn skäl föreligger, medge ntt vnd som sägs i nndra styckei om redovisningsskyldighetens intriide vid kreditförsäljning med förbehåll om återlngnnderäll sknll tillämpns lills vidnre av viss sknllskyldig även i nnnnl fnll.

Försätts skntlskyldig i konkurs inlräder redovisningsskyldighet för konkursgäldenären för nlln affärshändelser för vilkn skallskyldighel men ej redovisningsskyldighet har inträtt före konkursutbroltet. Den som överlnr skallskyldigs verksnmhet eller del därnv är redovisningsskyldig för nffärs-händelse som inträffar efter överlngandel, i den mnn redovisningsskyldighet ej hnr inträtt för den tidignre ägnren.

(Se vidnre nnvisningarnn.)

25 S

Beslämmelsernn i 50 S / och 3 mom. Inxeringslngen (1956:7-i23)i,'/;/-ler i tillämpliga delar i frägn om uppgifter i deklarationer för mervärdeskntt oc/i andra handlingar som /;(»• nvlämnnts till ledning för fastställelse nv sådati sknll eller tippråitats eller för granskning omhänderiagiis nv en myndighet vid sknltekon-iroll.

Den som granskar deklaration eller annan handling som avser mervärdeskatt får taga del även av självdeklaration eller annan handling som upprättats till ledning för inkomsttaxeringen.

Bestämmelsernn i 50 S tnxeringslagen (1956:623) äger molsvarande lillämpning i frågn om räll att laga del av deklaration eller aiutait handling sorn avser mervärdeskntt. Deklarationen skall förvaras hos länsstyrelsen under sju år efter uigångeii av det kalenderår under vilkel bc.skailnings-iirei gått lill ända. då deklarationerna, om icke regeringen föreskriver annat, skall förstöras. Vad nu sagts gäller även beträffande andra uppgifter som nvlämnnts till ledning för fastslallel.se nv skntt samt nv myiidig-

Avlämnnde deklnrntionér skaU förvnras hos besknttningsmyndigheten under tolv är frän utgången nv det nr. under vilket de har ingivils. Om beskattningsmyndigheten eller den enligl 64 S 1 mom. förordnnde granskningsmyndigheten nv särskild nnledning finner del påkallat, sknll en deklaration förvaras under femtio år från utgången av det år, under vilkel den har ingivits. Efter utgången nv nu nngivnn tider skall deklnrationerna förstöras.

48 S-

Avlämnade deklarationer skola med undantag för den tid, varunder de jämlikt beslämmdsen i 64 § 2 mom. äro överlämnade för granskning, hos besknttningsmyndigheten förvaras under tolv är frän utgången av del år, varunder de ingivils. Där beskattningsmyndighel eller den enligt 64 S 1 mom. förordnade grnnsk-ningsmyndighelen nv särskild nnledning 5« finner påknllal, sknll deklaration förvaras under femtio år frän utgången av det år, varunder den ingivits. Efter utgången nv nu nngivnn lider skola deklnrationerna förstöras.

Deklarationer må icke före utgången av tid, som angives i 17 § lagen om inskränkningar i rätlen alt utbekomma allmänna handlingar, utan samtycke i varje särskilt fall av den som avgivit deklarationen utiämnas till annan än de ämbets- eller tjänstemän, som i och för sin befattning böra erhålla dd av deklarationerna, eller, på sätt regeringen förordnar, skola äga tillgång lill desamma för verkställande av statistisk bearbetning.

Deklaration, som tillhandahålles polis- eller åklagarmyndighet eller som åberopas vid allmän domstol, må icke utan samtycke av den, som avgivit deklarationen, offenlligcn fö-

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857. 2 Sennste Ivdelse 1974:'857,

Prop. 1980/81:70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rcdragas eller I protokoll. utslag eller annan expedition inlagas eller omnämnas i vidare mån än sont oundgängligen erfordras. Vad nu sagts skall dock icke gälla sådana uppgifter om den skaltskyldiges namn och hemvist samt skallens belopp, .som antecknas I beslutsförteckning enligt 62 § andra stycket.

Vad ovan är sagt om deklaration gäller i tiUämpliga delar jämväl annan uppgift till ledning för skattens beräkning, dock ej bouppteckning.

Denna lag träder i krafl den 1 jnnunri 1981,

Nuvarande lydelse

Granskning av deklarationer, som enligl denna lag avgivits, må ej verkställas av annan än koittrollstyrd.seii eller koniroUtjäiisleman. Deklarafionerna skola tillhandahållas dem. som i och för sin befattning höra därav eihålla dd. I övrigl må deklaration icke vara för någon tillgänglig utan alt den, som avgivit deklarationen, medgivit dess offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt regeringen förordnar, för statistisk bearbetning utlämnas lill ämbeismyndigliet eller tjänsteman, ål vilken regeringen uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

Föreslagen lydelse

Beslämmdseriia i 50 § I och 3 mom. taxeringslagen (1956:623) gäller i tillämpliga delar I fråga om uppgifter i deklarationer och andra handlingar, som enligt bestämmel-seriia i denna lag har avlämnats till ledning för bestämmande av avgift eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndigltet vid (ivgiftskontroll.

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och stntsrnden Ullsten. Friggebo. Mognrd, Dnhlgren. Åsling, Söder. Biirenslnm Linder. Johniisson. Wirtén. Holm. Boo. Winberg. Adelsohn. Dnnell. Petri. Eliasson

Föredragande: stntsrädet Wirlén

Proposition om följdlagstiftning på skatteområdet med anledning av den nya sekretesslagen m. m.

1 Inledning

Den nyn sekrelesslngen (1980:100) träder i krnft den I jnnunri 1981, Den ersäller dä dels nuvnrnnde bestäininelser om hemliga hnndlingnr i Ingen (1937:249) om inskriinkningnr i rätten ntt ulbekoinmn nllmännn hnndlingnr (1937 ärs sekretesslng). dels i princip nlla nu gällnnde lystnndspliktsfcireskrif-ler för offentlign funktionärer. Den nyn Ingsliflningen innebär nllisn en enhetlig reglering nv hnndlingssekretess och tystnndsplikt i det nllmnnnns verksnmhet.

Även i ett annnt avseende innebär den nyn Ingeii en principiell nyhet. Den gäller sälundn inle bnrn i förhällnndet melinn myndigheternn och nllinnnhe-ten utnn också i förhällnndet melinn myndigheternn inbördes. 1937 ärs sekretesslng gäller däremot pä ett undnnlng när inte uppgiftsläniiinnde melinn myndigheternn. Men det betyder inte ntt mnn enligt nuvnrnnde ordning alltid är oförhindrad ntt läinnn ut en sekretesskyddnd linndling till en inyndighet, I den män särskilda bestämn.=lser saknas för del uppgiftsutläm-nnnde som nr i fråga gäller som en nllmnn princip ntt ett iitlninnnnde fär ske endnst i den män intresset nv ett sädnnt väger över det intresse som sekretessen avser ntt skyddn, Pä vissn omräden finns det emellerticl snrskikln bestämmelser om sekretess och uppgiftsutbyte melinn inyncliglieter. Del gäller bl. n. sknlteonirädel.

Den nyn sekretessingen fömtsätter ntt vissn ändringnr görs i skntlelngslift-ningen i frägn om tystnndspliktsföreskrifternn och i frägn om de särskildn besläniinelsernn om sekreless och uppgiftsutbyle melinn inyntligheier,

I frngn om tystnndspliktsföreskriftemn hnr de ändringnr som behiivs pn skntleomrndel i huvudsnk rednn genomförts (prop, 1979/80:80. KU 1979/

Prop. 1980/81:70 19

80:45, rskr 1979/80:269, SFS 1980:158-257). Vissn ändringnr nterstär dock och jng tnr upp dem i detln snmmnnhnng. Jng lägger också frnin försing i syfle ntt nnpnssn bestämmelsernn om uppgiftsutbyle lill den nyn sekretessingen.

Ändringnrnn i fräga om tystnndspliktsföreskrifternn och vissn föreskrifter som gäller utlämnnnde till enskildn fnller i och för sig inom del onirnde dnr Ingrädet i regel bör grnnskn Ingförslng. Det gäller emellertid här följdändringnr nv renl leknisk nrl. Lngrndels hörande torde därför snknn betydelse pä grund av Ingstiflningsfrägornns beskaffenhet, Övrign lngförslag omfntlns inle nv regeringsformens bestämmelser om Ingrädsgranskning,

De nyn bestämmelsernn bör trädn i kraft den 1 jnnunri 1981,

2 Uppgiftsutbytet mellan skattemyndigheter och andra myndigheter

Nuvarande ordning

Enligt 1937 ärs sekretesslng (17S) gäller i princip nbsolul sekretess gentemot enskildn för hnndlingnr och nndrn uppgifter som hnr nvlnmnnts till ledning för tnxering eller nnnnrs för beräknnnde nv sknll, Detsammn gäller för hnndlingnr som hnr upprältnls eller omhändertngils nv myndigheter vid tnxeringskontroll eller nnnnrs vid sknltekonlroll.

Bestämmelser 0111 sekretess och uppgiftsutbyle melinn myndigheter finns i de flestn nv de förfnllningnr som reglerar beskntlningsförfnrnndel. Av iniresse i delin snmmnnhnng är beslämmelsernn i 46 och 50 SS Inxeringslngen (1956:623). TL. 18 knp. 1.3-21 SS fnstighetstnxeringslngen (1979:1152). FTL. 73 S uppbördsingen (1953:272). UBL. 25 S Ingen (1958:295) om sjömnnsskntt, SjL. 25 och 27 SS Ingen (1968:430) om inervnrdeskntt. ML. I 1 S Ingen (1953:397) om nvgift för fettvnror som nnvändns för framställning nv fettemulsion m. m.. 48 S Ingen (1941:416) om nrvssknlt och gävoskntt, AGL, 10 S Ingen (1959:551) om beräkning nv pensionsgrundnnde inkomst enligt Ingen (1962:381) om nllmnn försäkring, LBP. och 50 S Ingen (1959:552) om uppbörd av vissn nvgifter enligt Ingen (1962:381) om nllmnn försäkring, m. m.. AvgL.

De nu nngivnn lagrummen innehåller föreskrifter dels om vilkn myndigheter och tjänstemän som får ln del nv deklnrntionér och nndrn sekretess-belngdn hnndlingnr inom de olikn skntte- och nvgiftsomrädenn. dels om sknttemyndighelernas rält ntt för skattekontroll tn del nv sekretessbelngdn hnndlingnr hos myndigheter ulnnför skntte- och nvgiftsoinrndenn.

För nll få en gmnd för de fortsntln övervägnndenn finns del nnledning nll här försl behnndln föreskrifterna i 46 och 50 SS TL, Dessn föreskrifter hnr stått som förebild för övriga föreskrifter och de är de mest delnljernde.

I 46 S TL finns beslämmelser om skyldighel för inyndigheler ni. fl, ntl för tnxeringskontroll tillhnndnhälln hnndlingnr och uppgifter. Som huvudregel

Prop. 1980/81:70 20

nnges ntl i TL inte särskilt nngivnn hnndlingnr och uppgifter som behövs för tnxering sknll pn begäran för tnxeringskontroll tillhnndnhällns nv stntiigt eller kommunalt verk, nllmän inrättning och överfönnyndnre, Undnnlng och begränsningnr föreskrivs belräffnnde sekretessbelngdn hnndlingnr,

Hnndlingnr som är sekretessbelngdn enligt 1-4 SS snmt 31 och 33 SS i 1937 ärs sekretesslng undnntns i princip frän huvudregeln. Del gäller bl. n. vissn regerings- och riksdngsproiokoll. hnndlingnr som rör förhällandel lill främmnnde makt eller försvnrsnngelngenheler. hnndlingnr i vissn riksbnnks-ärenden snml hnndlingnr som nvser slnlens upplnningsverksninhet.

1 frägn om övrign sekretessbelngdn hnndlingnr föreskrivs ntt de fnr tillhnndnhållns endnst efler frninslällning nv sknttechefen. Frnmstnllningen fnr lämnns utnn bifnll om lillhnndnhällnndet skulle fördel nllmännn eller med hänsyn lill enskilds befogade intressen medföra synnerligt men. Slutligen tilläggs regeringen befogenhet nll förordnn nll sekretessbelngdn hnndlingnr sknll tillhnndnhällns utnn hinder nv bestämmelsernn i pnrngrnfen,

I 50 S TL finns bl, n, bestäininelser om vilkn funktionärer och myndigheter som hnr rätt ntt tn del nv självdeklaralioner och nnnnt tnxeringsninteri-nl,

Pnrngrnfen inleds ined en uppräkning nv de tjänstemnn och funktionärer inom skntleförvnllningen som sknll hn sädnn räll, Vidnre föreskrivs nit domstol som hnr ntl bedömn innehållei i självdeklnrniioner in, m, snmt den som utför tnlnn för besvärsbernttignd kommun fnr tn del nv hnndlingnrnn i frngn. Del nnges ocksä au självdeklnrniioner sknll tillhnndnhällns de myndigheter som i och för sin verksnmhet bör erhälln del därav, 1 frågn om utlämnande för stnlisliskn benrbetningnr finns en särreglering, som inncbiir ntl regeringen tilläggs rätten ntt beslutn i frägnn.

Pnrngrnfen innehåller ocksä föreskrifter som begrnnsnr rätten ntt redovisn hemlign uppgifter vid inxeringsnäinndens snmmnnträde eller i nämndens protokoll snmt föreskrifter om hnnteringen nv hemligt tnxeringsmnterinl i sninbnnd med besvär och delgivning.

Den nya sekretesslagen

I den nvn sekretessingen behälls den i princip nbsolutn sekretessen i skntleärenden (9 knp. 1-3 SS), För uppgift i mäl hos domstol gäller dock sekretessen i princip endnst om det knn nnlns nll den enskilde lider skndn eller men om uppgiften röjs. Myndighels beslul nr liksom f, n. undnntngnn frän sekretessen. Vidnre fär utnn hinder nv sekretessen uppgifi lämnns till enskild enligl vnd som föreskrivs i lng om förfnrnndel vid besknttning.

Den nyn sekretessingen gäller som tidignre hnr nämnts i princip ocksä i förhällnndet melinn myndigheter och även melinn självständign verksnm-helsgrennr inom snmmn myndighet. Vissn begränsningnr görs dock i sekretessen fill förmän för iippgiflsulbytet melinn myndigheter. Det är främsi tre pnrngrnfer som nr nv intresse i sninmnnhnnget. nämligen 1 knp. 5 S

Prop. 1980/81:70 21

sninl 14 knp, 1 och 3 SS.

Enligl 1 kap. 5 S hindrar inte sekretessen ntt cn uppgift Ininnns ut. om det nr nödvändigt för ntt den utläninnnde inyndigheten sknll kunnn fullgöra sin verksnmhet.

Av 14 knp. 1 S frnmgnr ntt sekretessen inte utgör nägot hinder mot ntl uppgifter lämnns till nnnnn myndighet, om uppgiftsskyldighel följer nv Ing eller förordning,

I 14 knp, 3 S finns ens, k. genernlklnusul. som innebär ntt sekretessbelngdn uppgifter fär lämnns till myndigheter om del nr iippeiibnrt ntt iitliesset nv ntt uppgiflernn lämnns hnr förelräde frainför det intresse som sekretessen sknll skyddn.

Överväganden

Den nyn sekretessingen fömtsätter som jng nyss hnr niiinnt vissn ändringnr i sknttelngstiftiiingeii nv reglernn om sekretess och iippgiftsuthyte inellnii myndigheter. Del gäller bl, n, i frngn om hnnvisningnrnn till 1937 ärs sekretesslng i 46 S TL, Även vissn föreskrifter i 50 S TL och motsvnrnnde Ingrum behöver nndrns. Bestnmmelsemn är ocksä i behov nv en nlliniin språklig och Ingteknisk modernisering.

Det finns emellertid nnledning nit överviign mer genomgripnnde iindringnr ftiimsl i 50 S TL,

Den forsin frågnn som instiiller sig iir om del finns nnledning nll behnlln föreskrifiernn om i vilken män ijiinstemiin och nndrn fiinklionnrer inom inxeringsorgnnisntionen hnr riitt ntt grnnskn sjiilvdeklnrntioner och nnnnt tnxeringsmnterial. Föreskrifter i iimnet hnr funnits i TL och dess föregnngnre nlllsednn den nllmiinnn deklnrntionsplikten infördes och de hnr byggts ut nllteftersom tnxeringsmvndigheternns orgnnisntion och befogenheter hnr utvecklnls, Motsvnrnnde regler hnr ocksä efter hnnd förts in pä nndra delnr nv skntteomrädet, Däreinot finns det i huvudsnk inte nngrn motsvnrande lagföreskrifler pä nndrn rättsomrnden diir det förekommer sekretessbelngdn hnndlingnr. Den nyn sekretesslngen innehåller inte heller nngrn regler om de enskildn tjänstemännens rätt ntt tn del nv sekretesskyddnde uppgifter utnn föreskrifternn diir gäller sekretessen melinn olikn myndigheter och verksnm-hetsgrennr.

De nu berördn reglernn pä skntleomrndel stär nlltsn inte i snmklnng med vnd som föreskrivs enligt sekretessingen eller vnd som giiller pä övrign rätlsoinräden. Den nuvnrnnde regleringen nv vilkn funklioniirer inom inxeringsorgnnisntionen som fnr tn del nv deklnrntionér in, ni, täcker inte heller nlln dem som i praktiken iiiäste hn tillgäng till innterialel för ntt kunnn utföra sinn nrbelsuppgifier. Härtill kommer nll principen ntt nnge de behörign funktionärerna inte hnr fullföljts pä heln skntleoinrädet och nll den inle heller uppriitthålls niir hnndlingnrnn lämnns ut tili en myndighet ulnnför skntteomrädet.

Prop. 1980/81:70 22

Mot dennn bnkgrund nr del enligt min inening inte längre lämpligt ntt behålln de ifrågnvnrande föreskrifiernn i sknltelngsliftningen. Dettn inncbiir givetvis inle ntt det för framtiden sknll vnrn möjligt för tnxeringsfunklionä-rerna alt utan någon begränsning ta del nv hemlign hnndlingnr inom myndigheten eller verksninhelsgrenen. Principen sknll nllljämt vnrn nll endasl den som behöver handlingen för ntl kunnn fullgöra sinn nrbelsuppgifier får ln del nv densnmmn. Liksom pä nndrn rällsomrnden får del ylterst ankommn pä myndigheternn ntt genoin inlernn föreskrifter nnge vnd som sknll gälln i frngn om tjänstemiinnens rätt ntt tn del nv hnndlingnr med sekretesskyddnde uppgifter.

Jng hnr i det föregående kommit frnin till ntt mnn bör slopn regleringen nv vilka tjänstemän som har rätt ntl ln del nv deklarafioner m. 111. Vled hänsyn till ntl del i viss män rör sig om tjänstemän vid skildn myndigheter uppkommer dä frägnn om dessn föreskrifter bör ersiitlns nv regler om utlämnande till inyndigheler eller om mnn i stiillet sknll Inln fråga vnrn oreglerad och därigenom görn generalklausulen tillämplig.

Mnn mäste dä benkta ntt de nuvnrnnde beslämmelsernn ger stöd för ntt ett i princip fritt uppgiftsbyie sknll fä ägn rum melinn skntlemyndigheternn. Bl, n, nnges i 50 S TL nll taxeringshnndlingnr fär grnnskns inte bnrn nv tjänstemän som hnr all ulföra sädan granskning enligt TL utnn ocksä nv tjänstemän som annnrs ulövnr skaitekoniroU. Jng hnr i tidignre snmmnnhniig (prop, 1980/81:20 s, 95) frnmhällil ntt det är nngeläget bl, n, frän kontrollsynpunkl ntl mnn inom skntteförvnltningen tnr till vnrn möjlighelernn all utbyta informntion och ntt det nvgörnnde för om en uppgift sknll fä lämnns frän en skntlemvndighet lill en nnnnn bör värn ntt uppgiften behövs för den inottngnnde motlngnnde myndighetens verksnmhet. Enligt min mening sknpnr mnn störst klarhet i regelsystemet om de angivna principernn liksom f. n, kommer till uttryck genom regler 0111 uppgiftsskyldighet i sknltelngsliftningen, Reglema bör innebära ntt uppgifter i deklnrntionér och nndrn hnndlingnr för besknltningsverksnmheten sknll tillhnndnhällns de myndigheter som har att utöva taxerings- eller sknllekonlroll. om del behövs för koniroll verksnniheten.

Del anförda leder frnm lill frägan om vilka regler som bör gälln belräffnnde utlämnnnde nv uppgifler i deklnrntionér m. m. lill myndigheter ulnnför skntleomrädel. 1 bl. n. 50 STL finns f. n. en nllmän beslämmelse nv innebörd nll sädnna hnndlingnr sknll lillhnndnhållns de myndigheter som i och för sin verksnmhet bör erhålla del därav. Bestiimmelsen fär nnses innebära en uppgiftsskyldighel i den inening som avses i 14 kap. 1 S nyn sekretessingen, men den ger inte nägon närmnre ledning för hur utläinnnndefrågorna sknll bedömas. Av uttalanden i förarbetena (prop, 1956:150 s, 348) framgår emellertid nll en nwägning skall görns melinn del sekrelesskyddade intresset och nngelägenheien nv ett utlämnande. Vidare sägs all en '"tämligen restriktiv hållning frän inxeringsmyndigheternns sidn lorde vnrn motiverad". Avsikten är alltsä ntt en intressenvvägning sknll ske enligt i huvudsnk snmmn

Prop. 1980/81:70 23

principer som hnr kommit till uttryck i generalklausulen i 14 knp, 3 S nyn sekretesslagen, Enligl min mening är det inte lämpligt att låta föreskriften i 50 S TL stå kvar vid sidan om genernlklnusulen.

Det finns då nnledning ntt frågn sig om del finns behov nv ntt för vissn fnll införa regler som ger skntlemyndigheternn slörre möjligheter all läinnn ul sekretesskyddnde uppgifter än vad som följer nv generalklausulen i den nya sekrelesslngen. Av särskilt intresse är därvid möjlighelernn att lämnn ul uppgifler för kontroll av olikn bidrag och avgifter samt för indrivningsverksamhelen eller nnnnrs för bekämpnndet nv den ekonomiskn brottsligheten.

Jng vill dä lill en börjnn erinra om den reglering som hnr skell i sknlteregislerlngen (1980:343) och sknlteregisterförordningen (1980:556. omlryckl 1980:666) i frågn om utlämnnnde pä ADB-medium nv uppgifler som finns inlngnn i del nyn ADB-syslemel för besknitningen (prop. 1979/80:146. SkU 56. rskr 353). I sknlteregisterförordningen hnr sälundn tngits in bestämmelser om skyldighet ntt pä begäran lämna ut uppgifter på ADB-medium till vissn myndigheter, bl. n. till kommunnln förinedlingsorgnn för boslndsbidrng och till riksförsäkringsverket för kontroll nv bostndsbidrng resp. sjukpenninggmndnnde inkomst.

Även pä vissn nndra omräden finns det beslämmelser som innebär en skyldighet försknttemyndigheterna ntt lämna ut deklarationer o. d, lill nndra verksnmhelsomräden. Som exempel knn näninns 10 S LBP. där del föreskrivs nll en tjänstemnn som handlägger ärenden om beräkning av pensionsgrundnnde inkomst får ln del nv självdeklnrniioner m. m. i den män del behövs för ntl hnn sknll kunnn fullgöra sina arbetsuppgifter. Motsvnrnnde bestämmelser finns ocksä i frägn om kontrollen nv arbetsgivnrnvgifler (50 S AvgL).

När del sedan gäller utlämnnnde nv uppgifter för indrivningsverksnmheten finns det f. n, i huvudsak inle någrn bestämmelser om uppgiftsskyldighel, Kronofogdemyndigheternn fär emellerfid i dngslägel frän sknllemyndighelernn en mängd uppgifler som behövs för indrivningsverksnmhelen. l. ex. uppgifler ur deklnrntionér om inkomster och förmögenhet. Det är nlltsä här frägn om ett utlämnnnde efter en intressenvvägning.

Beträffande möjlighelernn nll för framliden forlsätln och uiveckln dettn infominlionsulbyle nr nll benktn ntl genernlklnusulen i princip iir nvsedd ntt innebarn en kodifiering nv den prnxis som hnr utbildnls i frågn om utlämnnnde nv hemliga hnndlingnr melinn myndigheter efter en intressenvvägning (se prop, 1979/80:2s. 77.91 och 326), Del är nlltsä inte meningen ntl myndighelernns möjligheter att efler en sädan nwägning lämnn ul sekretesskyddnde uppgifter lill nndra myndigheter skall inskränkas i förhällnnde lill vnd som tidignre har gällt. I frägn om tillämpningen nv genernlklnusulen bör del ocksä framhållns alt den särskill ger utrymme för informnlionsutbyte när det är frägn om myndigheter med närbesläktnde funktioner, som båda hnr rättslig befogenhel ntt direki fordra in de utväxlade uppgiflernn (prop.

Prop. 1980/81:70 24

1979/80:2 s. 326 f,).

Indrivningen nv skntter och nvgifter hör mycket närn ihop med den direktn beskallningsverksnmheten. Den utgör den sistn länken i den kedjn nv verksamheter som behövs för nll renlisern det nllmännns sknttennspräk. Det är därför rimligt ntt mnn i de olikn leden knn utnyttja den informntion som har inhämtats i de andra leden. Mot denna bakgrund har min företrädare i prop, 1979/80:146 med förslag lill sknlleregisterlng bl. n. utlnlal nll det är naturligt att kronofogdemyndigheterna i framliden knn få tillgäng även till uppgiflernn i skntteregistren i den mån de behövs för indrivningsverksnmheten. Jag delnr dennn uppfnltning. Dettn gäller givetvis också i frägn om ullämnande av uppgifler direki frän laxeringsmalerinlel. Enligt min niening bör ett sådant informnlionsutbyte t, v, kunnn ske inom rnmen för genernlklnusulen.

Det bör i della snmmnnhnng vidnre påpekas ntl regeringen hnr uppdragit åt brottsförebyggande rådet (BRÅ) all dels se över bestämmelsernn om informnlionsutbyte och nnmälningsskyldighel melinn myndigheternn och föreslå erforderlign lagstiftningsåtgärder, dels ulnrbeln försing lill bestämmelser som kompletterar den nyn sekretessingen i fråga om sekretessen melinn de myndigheter som i förstn hnnd hnr nll bekämpn ekonomisk brottslighet. BRÅ hnr lillsnll en nrbetsgrupp för översynen och en förstn rapport väntns inom kort.

Mol denna bakgrund finns det enligt min niening inte nnledning ntl nu införa nägrn nyn uppgiflsskyldigheter i frågn om utlämnnndel från sknlte-myndigheternn lill andra myndigheter. En sädan reglering bör övervägns försl sednn resultntet nv arbetsgruppens översyn föreligger och erfnrenheter hnr kunnnl vinnas nv tillämpningen nv den nyn sekrelesslngen. Jng förordnr nlllså alt mnn t. v. behåller de bestämmelser i den nuvnrnnde Ingsliflningen som innebär en skyldighet för sknttemyndigheternn ntl lämnn ut hnndlingnr för vissa andrn ändamål nn beskallningsverksnmheten och låter genernlklnusulen bli tillämplig i frågn om övrigt uppgiftsutiämnande.

Av nyss nnfördn skäl nr jng inte heller beredd ntl nu ln ställning till om någrn principielln ändringar börförelns i de regler som föreskriver skyldighet för inyndigheler nll lillhnndnhälln sknlleinyndighetemn sekrelesskyddade uppgifler. Jag tänker här på bestämmelsernn i 46 S TL och molsvnrnnde bestämmelser inom nndrn delar nv skntteomrädet,

3 Författningsregleringen

Allmänt

Jng hnr i det föregäende dragit upp riktlinjerna för förfnttningsregleringen nv uppgiflsulbytet melinn skntlemyndigheternn och nndrn myndigheter. En sädnn reglering kräver inte Ingform, Det är nlltsä i och försig möjligl ntl ln in de nyn bestämmelserna i de regeringsförfattningnr som reglerar sknllemyn-

Prop. 1980/81:70 25

digheternas verksnmhet pä resp, områden.

Enligt min mening är det dock lämpligt att i huvudsnk behålln Ingformen, De nv mig förordade rikllinjernn innebär sålundn all en del föreskrifter fnller bort och ntl endast vissn huvudprinciper för uppgiflsulbytet står kvnr, Bestämmelsernn om skyldighel ntt lämna uppgifler till sknttemyndigheler i 46 S TL hör ocksä ihop med TL:s övrign beslämmelser om skyldighet ntl lämna uppgifter till ledning för nnnnns laxering, Reglernn bör nlllså stå kvar på sin plats i de olika lagnrnn. Om kompletterande föreskrifler skulle visn sig behövas kan sådana sennre las in i regeringsförfnllningnr.

Minn försing lill ändringnr i sknttelngstiflningen i frägn om uppgiftsutbylel nvser 46 och 50 SS TL. 18 knp. 13, 16-21 och 29 SS FTL. 73 S UBL. 25 S SjL. 25 S ML, 11 S Ingen om avgift för fettvaror som nnvändns för framställning nv fettemulsion m.m. och 48 S AGL. Jng behnndlnr i det följnnde först ändringnrna i TL och därefter i ett gemensaint nvsnitt övriga ändringnr.

Taxeringslagen

Skyldigheten enligl 46 § för myndigheter nll lillhnndnhälln hnndlingnr för tnxeringskontroll bör enligl vnd jag tidignre hnr sngt i princip lämnns oförändrad. Del är dock enligl min mening inle möjligt ntl i fortsäliningen behålln villkorel nll hnndlingar med sekretesskyddade uppgifler fär tillhandahållas endast efler framställning av sknttechefen. Delin förutsätter nämligen all grnnskniugsljänslemännen genoni nndra bestämmelser om uppgiftsskyldighel tilläggs rätt ntt pä egen hnnd inhämtn sädnnn uppgifler som behövs för del löpnnde grnnskningsnrbelel. Sädnnn bestämmelser finns i bl. n. 37-45 och 51 SS TL, Den reglering som sålundn finns läcker emellertid inle nlla fnll där granskningsljänslemännen för det löpande grnnskningsnr-betet bör kunnn inhämta sekretesskyddnde uppgifler utnn medverknn nv skattechefen. Jag kan som exempel pekn pä ntt granskningsljänstemännen ibland behöver uppgifler om indrivning frän kronofogdemyndigheterna och alt sädnnn uppgifter enligt den nyn sekrelesslngen fär ett vissl sekretessskydd.

Det bör i sådnna och liknande fnll vnrn möjligl för tjänstemännen nll vändn sig direki lill den nndrn myndigheten och begära ntt uppgiflernn lämnns ul med slöd nv generalklausulen. En sädnn ordning stämmer överens med vnd som gäller på övrign rättsområden.

Jag föreslår således nll 46 S ändras sä alt grnnskningstjänstemännen och nndrn laxeringsfunktionärer får möjlighel all begära hnndlingnr frän andrn inyndigheler med slöd av genernlklnusulen. De nya beslämmelserna i 46 S reglerar i enlighet härmed bara frågan om skyldighet att lämna sådana handlingar och de lar inle bort möjlighelerna alt lämna ut handlingnrna till granskningsljänslemännen efler en intressenvvägning enligl 14 kap. 3 S sekrelesslngen. Det innebär ntl skyldigheten för myndigheter nit efler framställning nv sknttechefen tillhnndnhålla hnndlingnr närmasl får knrnklä-

Prop. 1980/81:70 26

ren nv ett komplemenl för de fall där ell ullämnande bedöms inle kunnn ske med stöd av genernlklnusulen. Beslämmelserna härom hnr ulformnls i närn nnslulning lill nuvnrnnde lydelse. En nnpnssning hnr dock skell lill den nyn sekrelesslngen och till bestämmelsernn i 38 knp. 8S rätlegängsbniken.

I fråga om 50 § 1 mom. har jag nyss förordnt nit de bestämmelser som anger i vilken mån tjänstemän och nndra funktionärer hnr rält ntl grnnskn självdeklnralioner skall ulgå. Även beslämmelsen om ntl sndnnn hnndlingnr sknll tillhnndnhällns de myndigheter som i och för verksnmhet bör erhålla del därnv föreslås slopnd.

Bestämmelsernn ersäils med en föreskrifl om alt uppgifter i självdeklnralioner på begäran sknll lillhnndnhållns de myndigheter som hnr ntl utövn tnxerings- eller sknltekonlroll. om del behövs för konlrollverksnmhelen.

Av vnd jng tidignre har sagt har frnmgått all denna föreskrifl givelvis inle innebär nll ell utlämnnnde inte får ske i nndra fnll. I frågn om uppgiflsul-lämnnnde som faller utanför rnmen för den ifrågnvnrande uppgiftsskyldigheten eller en uppgiftsskyldighet som följer nv nnnnn lng eller förordning fnr genernlklnusulen tillämpns. Är del därvid i förhällnnde lill uppgiftsskyldighelen fråga om snmma lyp av uppgifter eller om inyndigheler med närliggnnde verksnmhelsomräden bör intressenvvägningen normnll ulfnlln lill förmån för ell utlämnnnde. Det bör vidnre frnmhällns nll den omständigheten nll det nnges i föreskriften ntl uppgifter sknll lämnns pä begäran inle får tolkas sä nit de inle kan lämnns pä egel initinliv. Tvärtom bör del i sädnnn fall i nllmänhel vnrn möjligt alt med stöd nv genernlklnusulen lämna ul uppgifler ulan föregående begäran. I enlighet med den nya sekretesslagens uppbyggnnd tnr föreskriften sikte pä uppgiflernn i hnndlingnrnn och inle på själva handlingarna. Jag vill med nnledning härav påpeka all det givetvis i många fall är naturligt ntt uppgifternn i frågn lämnas genoni översändnnde av handlingen eller en kopin av denna,

1 fråga om ullämnande av deklarationer för statistisk benrbelning finns f, n. föreskrifler i sjunde stycket nv innebörd ntl sådant utlämnnnde fär ske endast efler medgivnnde av regeringen. Jng nnser all regeringen även i fortsättningen bör förbehållas rällen all pröva utlämnandefrägornn i dessn fnll. Jag föreslår dock vissa ändringnr nv i huvudsak redaktionell nrt i föreskrifterna.

I övrigt innehåller nuvnrnnde 50 S 1 mom. bestämmelser om vnd myndigheternn sknll inklln i frägn om deklarafionerna i snmbnnd ined besvär, delgivning och protokollföring. Beslämmelsernn rör således i allt väsentligt ndministraliva frågor. Regleringen har därför enligl min inening sin nniurliga plats i taxeringskungörelsen (1957:513). Jag föreslår alltså all beslämmelserna slopas i TL.

Jag föreslär också vissa ändringar i frågn om 50 §2-4 mom. Ändringnrnn är närmnst av redaktionell arl. Bl. n. föresläs nll föreskrifierna i 3 mom. tns in i 1 mom. och ntl föreskriftema i 4 mom. förs över lill 3 mom.

Prop. 1980/81:70 27

Övriga lagar. , " ... . , :

Regleringen i sknltelngsliftningen vid sidnn nvTLnvfrågornnom sekretess och uppgiftsutbyle mellan myndigheter bygger till stor del pä hänvisningnr till beslämmelsernn i TL. Jng nnser ntt dennn ordning är lämplig även för framtiden och förordar ntl den sä längt möjligt genomförs generellt.' Härigenom blir Ingsliflningen lättnre nU överskädn samtidigt som mnn gör förenklingsvinster.

Vissn nv de lagar som är i fräga snknnr bestärnmelser motsvnrnnde de i 46 S TL. Med hänsyn lill vnd jag tidignre hnr sagt om bl. ä. dét utredningsarbete som pågår finns det enligt min mening inle nnledning nll nu utvidgn tillämpningsomrädel för beslämmelsernn i frägn.

1 enlighel med vad jng nu hnr sngt bör iindringnr vidtns i de berördn Ingnrnn enligt följnnde.

I FTL tas i 18 knp. 13 S in en hänvisning lill bestänimélsernn i 46 S TL. Vidnre görs i 18 knp, 16 S en hänvisning lill 50 S TL. Hänvisningarnn ersätter nuvnrnnde bestämmelser i Ingrummen och beslämmelserna i 18 kap. 17-21 SS. 1 fråga om FTL föreslås ocksä nll lystnndspliklsbestämmelsemn i 18 knp. 29 S slopns nv de skäl som jng tidignre har anfört.

Jag föreslår vidnre ntl de nuvnrnnde bestämmelsernn i 73 S UBL. 25 S ML, 25 S SjL. och 11 S lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m. i huvudsak slopas och så långt möjligl ersätts med renn hänvisningnr lill 50 S TL. 1 nägra fall bör dock de nuvnrnnde bestämmelsernn om förvnring och förstöring av deklnrationerna vara kvar, I frågn om 48 § AGL behövs inle längre nägra bestämmelser om utlämnande eftersom uppgiflernn inle omfnllas av sekretesskyddet i 9 kap. 1-3 SS sekrelesslagen. De nuvarande beslämmelsernn härom föreslås därför slopade. I 25 S SjL finns f. n. en föreskrifl om ntt uppgift får lämnns om sjömnns beskntlningsbara inkomst, om den på inkomsten erlagdn skntten och om den tid inkomsten nvser. Enligl förarbetena avses föreskriften gälln också i frägn om utlämnnnde till enskild. De ifrägnvnrnnde uppgiflernn torde i regel vara offentliga genom all de ingär i myndighels beslut. Sä är emellertid inte alltid fnilet när det gäller utländsk sjöman. Delin förhällnnde hnr motiverat införandet nv föreskriften och jng föreslår nll den får stå kvnr med vissn rednktionella ändringar. 1 ML föresläs också vissn ändringnr som inle har snmband med de frågor som jng tidignre hnr berört. Ändringnrnn är rent lekniskn och nvser 4 och 5 a SS samt rubriken närmast före 65 S.

4 Hemställan

Med hänvisning lill vad jng nu hnr anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdngen

ntt nnlngn inom budgeldepnrlementel upprältnde försing lill 1, lng om ändring i inxeringslngen (1956:623).

Prop. 1980/81:70 28

2. Ing 0111 ändring i fnslighelslnxeringslngen (1979:1152).

3. lag om ändring i uppbördsingen (1953:272).

4. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömnnssknlt,

5. Ing om ändring i Ingen (1979:304) om ändringi Ingen (1968:430) om mervärdeskntt,

6. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

7. lag om ändring i lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som nnvändns för framställning av fettemulsion m. m.

5 Beslut

Regeringen nnsluler sig till föredragandens överväganden och beslutnr ntt genom proposition föreslå riksdngen ntt nnlngn de försing som föredrngnu-den hnr lagt fram.

GOTAB Slockholm 1980