Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1980/81:58 Regeringens proposition

1980/81:58

med förslag till lag om Svenska skeppshypotekskassan, m. m.

beslutad den 30 oktober 1980.

Regeringen föreslår riksdagen all antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

NILS G. ÅSLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till lag om Svenska skeppshypoteks­kassan. Förslaget innebär att de nuvarande instituten Svenska skepps­hypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa slås samman till en enhet. Genom sammanslagningen går Skeppsfartens sekundäriänekassa upp i Svenska skeppshypotekskassan pä så sätt alt den först nämnda kassan upplöses utan likvidation och alla dess tillgångar och skulder över­tas av Svenska skeppshypotekskassan. Detta föranleder redaktionella änd­ringar i vissa andra lagar. Lagen föreslås träda i krafl den 1 januari 1981.

1    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 58


 


Prop. 1980/81:58                                                                  2

1.    Förslag till

Lag om Svenska skeppshypotekskassan

Härigenom föreskrivs följande.

Ändamål

1 § Svenska skeppshypotekskassan har till ändamål all medverka vid
finansiering av rederiverksamhel här i riket genom att lämna lån huvudsak­
ligen av långfristig karaktär, eller ikläda sig garanti för sädana län.

Fonder

2   § Som garantifond för kassans förbindelser ställer staten till förfogande av fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdade garantiförbindelser på ett-hundrasexliosju miljoner kronor.

3   § Kassans behållna årsvinst skall avsättas lill en reservfond. Denna skall användas till alt läcka föriuster i kassans rörelse.

Upplåning

4 § Kassan anskaffar medel för sin verksamhet genom län mol obliga­
tioner eller genom annan upplåning.

Sammanlagda beloppet av kassans läneskuld och garantiförpliklelser fär inle uppgå till mera än tio gånger sammanlagda beloppet av kassans garan­ti- och reservfonder. Motvärdet i svenska kronor av läneskuld eller garan-liförplikldse i utländsk valuta skall beräknas pä grundval av den vid beräkningstillfället på den svenska valutamarknaden noterade säljkursen för valutan ifråga.

Lånerörelsen

5 § För lån från kassan skall vara ställd betryggande säkerhet i form av
inteckning i svenskt fartyg eller tillgodohavande hos eller borgen av staten
eller en bank.

Inteckning skall ligga inom sjuttio procent av del värde till vilkel slyrel­sen uppskattar fartyget. Som säkerhet får inte godtas inteckning i fartyg som är äldre är femlon år.

6   §    Lån skall lämnas pä bestämd lid, som inle får översliga femton är. Överstiger låndiden ett år, skall kassan i regel utlämna länd att återbe­talas genom avbetalningar enligl fastställd plan.

7   § Förfallotiden för lån som kassan beviljar skall bestämmas så, att den är förenlig med villkoren för kassans förbindelser.

Kassan skall vidare särskill uppmärksamma att samma eller med var­andra i väsentlig ekonomisk intressegemenskap förbundna låntagare inte erhåller län i sädan omfattning, att fara för kassans säkerhet kan uppkom­ma. Med län jämställs borgen och annan garanliförplikldse som kassan ingått för låntagaren.

8 § Försämras säkerheten för ett lån väsentligt eller fullgör en låntagare
inle villkoren för sitt lån, fär kassan uppsäga länd lill betalning omedelbart
eller inom viss tid.


 


Prop. 1980/81:58                                                                    3

Kostnader för besiktning, värdering, inteckningsåtgård eller annan åt­gärd betalas av låntagaren.

Organisation m.m.

9 § Kassan förvallas av en styrelse med säte i Göteborg. Slyrelsen beslår
av sju ledamöter av vilka en skall vara ordförande och en vice ordförande.
För styrelsens ledamöter finns högsl sju suppleanter.

Styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter saml sup­pleanter utses av regeringen för en tid av högst tre år. Regeringen bestämmer arvoden till ledamöterna.

10 § Slyrelsen tillsätter och entledigar verkställande direktör och övriga
tjänstemän saml bestämmer lönevillkor för dem.

Slyrelsen beslular om arbetsordning för egen del och om instruktion för verkställande direktören och tjänstemännen med närmare föreskrifler om kassans förvaltning.

11    §    Regeringen prövar styrelsens förvaltning.

12    §    Kassans räkenskapsår är kalenderår.

Styrelsens uppgifler

13 § Styrelsen prövar frägor om upptagande och beviljande av län och
om ställande av garanti.

Styrelsen beslular om besiktning och värdering av fartyg och om arvode för sädan förrättning.

14 § Slyrelsen skall tillse att dl pantsatt fartyg i sin helhet är kaskoför-
säkral mot såväl totalförlust som partiell skada och kostnad lill minst det
värde till vilket styrelsen uppskattar fartyget. Styrelsen fär dock godta
kaskoförsäkring avseende lägre värde, om skillnaden i värde läcks genom
kaskointresseförsäkring. Slyrelsen får medge alt fartygsägaren står själv­
risk till högsl tio procent av det värde lill vilkel slyrelsen uppskattar
fartyget.

Slyrelsen skall härutöver tillse att för fartyget finns dels särskild försäk­ring, som i sedvanlig ulslräckning bereder skydd som inle innefattas i kaskoförsäkringen mol den ersällningskyldighet som kan uppkomma för fartygets ägare, dels krigsförsäkring.

Slyrelsen får besluta om ytterligare försäkring som slyrelsen anser be­hövlig.

15    § I fråga om säväl kasko- som kaskointresseförsäkring skall slyrelsen tillse att försäkringen gäller lill förmån för kassan och all den medför rält för kassan att, även om dess fordran inte är förfallen, fä betalt ur utfallande försäkringsbelopp framför fartygsägaren, om inte ägaren, vid partiell ska­da, läter reparera fartyget eller på annat sätt bereder kassan samma säker­het som före skadans inträffande.

16    § Styrelsen skall fillse all försäkringsgivaren genlemol kassan förbun-dil sig all iaklla alt försäkringen inle ändras eller upphör utan kassans vetskap och alt kassan får det rådrum som behövs för att säkerställa sig före försäkringens upphörande.


 


Prop. 1980/81:58                                                      4

I övrigt skall för försäkring som avses i 14 § gälla sådana bestämmelser som föreskrivs i lagen (1927:77) om försäkringsavtal med den jämkning som styrelsen finner påkallad av omständigheterna.

17   § Kassan fä inköpa sådant fartyg som pantsatts eller utmätts för kassans fordran, om det är nödvändigt för att skydda fordringen. Ett inköpt fartyg skall avyttras sä snart det kan ske utan förlust.

18   §    Det äligger slyrelsen att

 

1.    föra kassans talan i alla dess angelägenheter,

2.    tillse att kassans säkerheter inte minskar genom vanvård av pantsatt fartyg eller på annat sätt,

3.    tillse alt kassans låntagare fullgör sina skyldigheter mot kassan i rätt tid och låta vidta behövliga åtgärder, om detta inte sker,

4.    tillse alt kassans böcker och räkenskaper förs i föreskriven ordning och att säkerheter och försäkringar vidmakthålls och förnyas i rätt lid.

5.    åriigen före den 15 mars avge berättelse över kassans förvaltning och verksamhet under närmast föregående år,

6.    tillse att industridepartementet och låntagarna i kassan åriigen före april månads utgång tillställs styrelsens och revisorernas berättelser över kassans förvaltning och räkenskaper,

7.    tillse att inom i punkten 6 nämnd tid lill varje låntagare sänds en förteckning över låntagarna i kassan med angivande av kapitalbeloppet av varje låntagares län vid utgången av närmast föregående år,

8.    ombesörja alt medel som inflyter till kassan och inte omedelbart kommer till användning ofördröjligen görs räntebärande genom placering på betryggande säll,

9.    tillse att den garantiförbindelse som utgör garanlifond, av kassan utfärdade men inte ulelöpande obligationer, blanketter till obligationer, lånereverser med säkerheter saml andra värdehandlingar hålls under be­tryggande förvaring och vård.

19 § Om kassan tar upp lån eller lämnar garantiförpliktelse i utländsk
valuta, skall styrelsen

1.   tillse att summan av låneskuld och garantiförpliktelser i utländsk valuta, beräknad i motvärdet i svenska kronor enligt 4 S andra slyckel, inte överstiger 75 procent av skillnaden mellan dd belopp, som enligl nämnda lagmm utgör högsta sammanlagda beloppet för kassans låneskuld och garantiförpliklelser, och del belopp lill vilket kassans läneskuld och garan­tiförpliklelser uppgår,

2.   besluta om lån från kassan i valuta vari upplåning skett,

3.   tillse att inteckning som ulgör säkerhet för länd eller garantin lyder på belopp i den valula vari lånet eller garantin har lämnats och bestämma del uppskattade värdet av fartyget i samma valuta.

Styrelsens arbetsformer

20 § Slyrelsen sammanträder pä kallelse av ordföranden så ofta denne
finner omständigheterna föranleda det. Till varje sammanträde kallas
samtliga ledamöter och, vid förfall, behövligt antal suppleanter.

Är verkställande direktören inle ledamot i slyrelsen, skall även han kallas lill sammanträde. Verkställande direktören fär därvid delta i över­läggningarna och framställa förslag och få sin mening antecknad till proto­kollet men inte delta i besluten.


 


Prop. 1980/81:58                                                      5

Sammanträde hålls i Göteborg, om inte särskilda skäl föranleder annat.

21    §    Slyrelsen är beslutför när minst fem ledamöter är närvarande.
Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta förenar sig om

eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden vid sammanträdet biträder.

22   § En ledamot i slyrelsen eller verkställande direktören fär inle della i behandling av fråga som rör avtal mellan honom och kassan eller i vilken han annars har ett väsentligt intresse.

23   § Vid styrelsens sammanträde förs protokoll som justeras pä sätt styrelsen bestämmer.

24   § Styrelsen får bemyndiga ledamöter och suppleanter i styrelsen saml verkställande direktören och annan befattningshavare hos kassan, minsl två i förening, att teckna kassans firma.

25   § Slyrelsen får uppdra åt enskilda ledamöter i styrelsen eller befatt­ningshavare hos kassan att var för sig eller två eller flera i förening avgöra ärende eller grupp av ärenden som inte är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på styrelsen. Sådant uppdrag får dock inle lämnas i fråga om utseende eJler entledigande av verkställande direktör eller om upplåning, beviljande av lån eller ställande av garanti.

Slyrelsen får själv pröva ärende utan hinder av lämnat uppdrag.

Revision

26 § För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper
utser regeringen årligen två revisorer och suppleanter för dem.

Regeringen bestämmer revisorernas arvoden.

27 § Styrelsen skall bereda kassans revisorer tillfälle att när som helst
inventera kassans tillgångar och att granska kassans böcker, räkenskaper
och andra handlingar.

Styrelsens förvaltningsberättelse skall överlämnas till revisorerna utan dröjsmål efter det att den har avgivits.

28 § Revisorema skall senast den I april avge revisionsberättelse och
utan dröjsmål överlämna den till styrelsen.

Revisionsberättelsen skall innehålla en redogörelse för omfattningen och resultatet av revisorernas granskning samt ett uttalande om anmärkning finns med avseende på förvaltningsberättelsen, de i denna upptagna resul­tat- och balansräkningarna, styrelsens bokföring eller inventering av de under dess förvaltning stående tillgångarna eller i övrigt beträffande styrel­sens förvaltning. Finns anledning till anmärkning, skall denna anges i revisionsberättelsen. Revisorerna skall i berättelsen meddela de erinringar som de anser påkallade.

29 § Revisorerna får till sitt biträde anlita siffergranskare och meddela
anvisningar för dennes arbete.

SifTergranskarens arvode bestäms av revisorerna eller, om styrelsen begär det, av regeringen.


 


Prop. 1980/81:58                                                                     6

Låntagarsammanträde

30 § Låntagarna skall beredas tillfälle alt sammanträda för granskning av
styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper om någon låntagare begär
del. Sådan begäran skall framställas skriftligen hos styrelsen före den 10
maj årel närmast efter det är granskningen avser.

Begärs sammanträde enligt första slyckel, skall dd genom styrelsens försorg utsättas all äga rum i Göteborg före utgången av maj månad samma år på tid och plals som slyrelsen bestämmer.

Varje låntagare skall kallas till sammanträdet i rekommenderat brev som skall sändas ul minsl tio dagar före sammanträdel. I kallelsen skall anges de ärenden som skall förekomma på sammanträdet.

31 § Vid låntagarsammanträde får ledamöterna och suppleanterna i sly­
relsen, verkställande direktören och revisorerna närvara och della i över­
läggningarna men inte i besluten.

Styrelsens ordförande, vice ordförande eller annan ledamot, verkstäl­lande direktören och minsl en revisor bör närvara vid sammanträdet.

32    § Sammanträdet öppnas av den inom styrelsen som styrelsen har utsett till del. Därefter justeras röstlängd och de röstberättigade lånlagarna väljer ordförande för sammanträdet.

33    § Varje låntagare som har fullgjort sin betalningsskyldighet lill kassan har rösträtt vid sammanträdet. En låntagare har en röst för varje påbörjat femtiotusental av sitl obetalda lånebelopp hos kassan. Rösträtt för egen del eller på grund av fullmakt får dock inle uiövas av en låntagare för mer än en tiondel av hela det vid sammanträdet antecknade röstetalet.

34    § Omröstning sker öppet. Som beslul gäller den mening för vilken de flesta rösterna avges. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden vid sammanträdd biträder.

Vid sammanträdd förs protokoll genom styrelsens försorg.

35 § Yllrande som lånlagarna beslutar vid sammanträde skall genom
styrelsens försorg tillställas industridepartementet senast åtta dagar efter
sammanträdet.

Likvidation

36 § Regeringen beslular om likvidation. Innan sådant beslul meddelas,
skall styrelsen höras.

Vid likvidation skall kassans egna medel användas för all fullgöra kas­sans förbindelser. För vad som därefter ålerslår av förbindelserna är låntagarna ansvariga i förhållande till de vid. likvidationsbeslutel obelalda kapilalbeloppen av sina lån frän kassan. Kan en länlagare inle fullgöra sin belalningsskyldighd är övriga låntagare hos kassan med samma fördelning ansvariga för brislen. En låntagares ansvarighet får dock inle göras gällan­de fill högre belopp än som molsvarar fem procent av del vid likvidations-beslutet obetalda kapitalbeloppet av hans lån från kassan.

Garantifonden får las i anspråk endasl i den mån det behövs för all fullgöra kassans förbindelser sedan kassans egna medel blivii använda och låntagarnas ansvarighet enligl andra stycket utnyttjats.

Vad som ätestär av tillgångar sedan skulderna har betalats tillfaller slalen.


 


Prop. 1980/81:58                                                                    7

Skadeslåndsskyldighel för styrelseledamöter och revisorer

37 §    Styrelseledamöter som uppsåtligen eller av oaktsamhet tillskyndar

kassan skada svarar solidariskt för skadan.

Har revisorer mot bättre vetande lämnat oriklig uppgift i sin berättelse eller uppsåtligen underiålil all göra anmärkning mol sådan uppgift i en handling som de granskal eller visat oaktsamhet vid fullgörande av sill uppdrag, svarar de solidariskt mot kassan för skada, som uppkommer därav.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1981 då lagen (1965:139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa saml reglementet (1965:593) för Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa skall upphöra alt gälla.

Genom den nya lagen uppgår Skeppsfartens sekundäriänekassa i Svens­ka skeppshypotekskassan på så säll alt den förstnämnda kassan upplöses ulan likvidation och alla dess fillgångar och skulder överläs av Svenska skeppshypotekskassan.

För lån som kassorna upptagit före den nya lagens ikraftträdande skall, så länge lånet inle betalats åter, vid varje tidpunkl finnas pantförskrivna säkerheter enligt 9 § den upphävda lagen. Dessa säkerheter får inle använ­das för förbindelser som skeppshypotekskassan ikläder sig efler den nya lagens ikraftträdande.

Efter den nya lagens ikraftträdande skall kassornas garanlifonder till­sammans utgöra Svenska skeppshypotekskassans garanlifond och kassor­nas reservfonder tillsammans utgöra Svenska skeppshypotekskassans re­servfond.

Efter den nya lagens ikraftträdande skall varje år en viss del av reserv­fonden reserveras. Denna del får användas endasl för sådana ulgifler och förluster som hänför sig lill de förutvarande kassornas verksamhet före ikraftträdandel och till vars täckande Svenska skeppshypotekskassans inkomster inte förslår. Reserveringen skall göras för var och en av de förutvarande kassornas förbindelser på följande sätt. Det reserverade be­loppet skall för varje kassa förhålla sig på samma säll till den befintliga storleken pä låneskulden från kassans verksamhet före ikraftträdandet som dess reservfond förhöll sig till låneskulden vid ikraftträdandet.

Efter den nya lagens ikraftträdande skall, för var och en av de förutva­rande kassornas förbindelser, av garantifonden reserveras belopp som, sammanräknade med vad som reserverats av reservfonden enligt föregåen­de stycke, motsvarar en tiondel respektive en sjättedel av de uteslående förbindelser som hänför sig lill skeppshypotekskassans och sekundärläne-kassans verksamhei före den nya lagens ikraftträdande. Nämnda belopp fär användas endast för att infria sädana förbindelser.

I fräga om lån som kassorna beviljat före den nya lagens ikraftträdande gäller alltjämt 9-12 §S och 14 § andra stycket i den upphävda lagen.

Beträffande redovisning av kassornas verksamhet avseende är 1980 gäller äldre bestämmelser.


 


Prop. 1980/81:58                                                                 8

2   Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 53 § I mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyddse                         Föreslagen lydelse

53 §

/ mom.' Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framl ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för lid, under vilken han varit här i riket bosall:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvals:

samt

för tid, under vilken han ej varil här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställ­ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den män inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 6000 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste­pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven för­säkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersätt­ning ät smittbärare saml enligl annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänst­göring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt pensionskade-skydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning frän erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligl lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyllring av fastighd eller rörelse här i riket eller tillbehör till sädan fastighet eller rörelse; samt

för belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter, samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter, allt i den omfattning, som anges i anvisningarna till 41 b §;

b) staten:

' Senaste lydelse 1979:1157.


 


Prop. 1980/81:58                                                                    9

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar saml uthyrda eller med tomt­rätt eller valtenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflulil av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhei, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;

c)     landsting, kommuner och andra menighder ävensom hushållnings­
sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer;

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d)    akademier, allmänna undervisningsverk, sädana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar är skyldiga all vara medlemmar, samarbetsorgan
för sädana sammanslutningar med ändamål all fullgöra uppgifter som
enligl nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna;

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional ut­vecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om öveiförande av vissa uppgifter från företagareförening lill regional utvecklingsfond;

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understöds­föreningar som inte bedriver till livförsäkring hänföriig verksamhei, pen­sionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsut­fästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslulande alt lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildals enligt avlal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål alt utge avgångsersättning lill friställd arbetsta­gare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk alt bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, förelagsned-läggelse eller rationalisering av företags verksamhei, sädana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

Allmänna pensionsfonden. All-        Allmänna pensionsfonden. All­
männa sjukförsäkringsfonden,
      manna sjukförsäkringsfonden,
Apolekarsociddens stiftelse för
     Apotekarsocietelens stiftelse för
främjande av farmacins utveckling
främjande av farmacins utveckling
m.m.. Bokbranschens Finan-
       m.m.. Bokbranschens Finansie-
sieringsinstilul Aktiebolag, Dag
  ringsinsliiut Aktiebolag, Dag Ham-
Hammarskjölds minnesfond, Fon-
marskjölds minnesfond. Fonden för
den för induslrielll ulvecklingsarbe-
induslrielll utvecklingsarbete. Fon-
te. Fonden för industriellt samarbe-
den för industriellt samarbet med u-
le med u-länder. Järnkontoret och
   länder. Järnkontoret och SIS-
SlS-Standardiseringskommis-
     Standardiseringskommissionen i
sionen i Sverige, så länge kontorets
Sverige, så länge kontorels respek-
respeklive kommissonens vinslme-
tive kommissionens vinstmedel an­
del används lill allmänt nyttiga än-
vänds till allmänt nyttiga ändamål
damål och utdelning inte lämnas till
och utdelning inle lämnas lill del­
delägare eller medlemmar. Nobel-
ägare eller medlemmar, Nobdslif-
stiftdsen, Norriandsfonden.
     telsen. Norrlandsfonden, Stiftelsen
Skeppsfartens sekundäriänekassa.
Industricentra, Stiftelsen Industri-
Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen
  dll utvecklingscentrum i övre
Industriellt utvecklingscentrum i
Norrland, Stiflelsen för produktul-
övre Norrland. Stiftelsen för pro-
      vecklingscentrum i Göteborg,
n-Riksdiigen 1980/81. I .saml. Nr58


 


Prop. 1980/81:58                                                                    10

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lyddse

duktutvecklingscenlrum    i    Göte-      Svenska bibelsällskapels bibelfond,

borg. Svenska bibelsällskapels bi-       Svenska Penninglotteriet Aktiebo-

belfond. Svenska Penninglotteriet       lag.  Svenska  Skeppshypolekskas-

Aktiebolag,  Svenska skeppshypo-      san. Svenska UNlCEF-kommillén,

lekskassan,    Svenska    UNICEF-       Sveriges exportråd, Sveriges turisl-

kommiltén,    Sveriges    exportråd,     räd och Aktiebolaget Tipsljänst:
Sveriges turisträd och Aktiebolaget
Tipsljänst:

för inkomst av fastighd:

e)    kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhei ej bedrives i vinst­
syfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt än­
damål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets
försvar eller att, utan begränsning lill viss familj, vissa familjer eller be­
stämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna under­
stöd för beredande av undervisning eller ulbildning eller utöva hjälpverk­
samhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom
ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av faslighet och av rörelse;

f)     svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligl särskild författning
äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, sam­
fund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hän­
föriig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska perso­
ner, dock säviti gäller sådana juridiska personer som enligl författning eller
på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om
samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser mark-
samfällighet eller regleringssamfällighd, samtliga här under O avsedda
bolag, verk och andrajuridiska personer i den mån de ej inbegripas under
punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller ä utländsk ort förvärvals:

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen faslighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst ä icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör lill sådan fastighet eller rörelse.

Riksskatteverket mä. om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förkla­ra, alt sfiftelse eller förening, som har lill huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslul. som riksskattever­ket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Denna lag träder i krafl den I januari 1981.


 


Prop. 1980/81:58                                                                11

3   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1974:922) om kredilpoliliska medel skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                           Föreslagen lydelse

2 §' I denna lag förstås med

1.   bankinstilut: bankaktiebolag, sparbank och ceniralkassa för jord­brukskredit,

2.   försäkringsinstitut: allmänna pensionsfonden och försäkringsföretag med svensk koncession,

3.   kreditinstitut: bankinstilut, 3. kreditinstitut: bankinstilut, jordbrukskassa, kredilakliebolag,      jordbrukskassa, kredilakliebolag, finansbolag enligl lagen (1980:2) finansbolag enligl lagen (1980:2) om finansbolag, försäkringsinslitut,   om finansbolag, försäkringsinstilut, landshypoteks- och sladshypolek-         landshypoteks- och stadshypolek-sinstilulionerna. Svenska skepps- sinslilutionerna och Svenska hypotekskassan och Skeppsfartens         skeppshypotekskassan. sekundäriänekassa.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1981.

Senaste lydelse 1980: .S22.


 


Prop. 1980/81:58                                                                   12

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET
                     PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-10-30

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Friggebo, Mogård. Dahlgren, Åsling, Söder, Burenstam Linder, Johans­son, Wirlén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson.

Föredragande: slalsrådet Åsling

Proposition med förslag till lag om Svenska skeppshypotekskassan, m.m.

1    Inledning

Kapilalmarknadsutredningen föreslog i betänkandet (SOU 1978: 11) Ka­pitalmarknaden i Svensk ekonomi bl.a. att verksamheten vid Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa skulle sam­manföras liksom verksamheten vid vissa andra primär- och sekundärlåne-inslilul på kapitalmarknaden. Riksdagen har pä grundval av betänkandet (prop. 1978/79: 165. FiU 1979/80:8, rskr 1979/80:60, SkU 1979/80: 10. rskr 1979/80:61-62, NU 1979/80:10. rskr 1979/80:63) beslutat om bl.a. en sammanslagning av AB Industrikredil och AB Fördagskredil saml av Lanlbruksnäringarnas primärkredit AB och Lanlbmksnäringarnas sekun-därkredil AB. Jag har i prop. 1979/80: 165 om vissa varvsfrågor, m. m. (s. 24) anmält all jag avsåg alt senare återkomma fill frågan om en samman­slagning av kassorna.

Efler remiss har yttranden över betänkandet avgetts av ett stort anlal remissinslanser. Endast vissa remissinslanser har yttrat sig över frågan om en sammanslagning av skeppshypotekskassan och sekundäriånekassan, nämligen fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontorel, bankinspektio­nen, AP-fondens första, andra och iredje fondstyrelse. Svenska Spar­banksföreningen m. fl.. Landsorganisationen i Sverige (LO) och slyrelsen i Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa.

I en därefter inom induslridepartemenld upprättad promemoria Sam­manslagning av Svenska skeppshypotekskassan och skeppsfartens sekun­däriänekassa m. m. har förslag lämnats om hur sammanslagningen bör gå till. Promemorian innehåller bl. a. ett förslag till lag om Svenska skeppshy-


 


Prop. 1980/81:58                                                     13

potekskassan, som den sammanslagna kassan föreslås bli benämnd. Pro­memorian, som också innehåller en redogörelse för nuvarande förhällan­den, bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga. Yllrande över promemorian har avgells av kassornas slyrelser. Till yttrandet har fogals yllranden av kassornas långivare och protokoll från sammanträden med låntagarna i kassorna.

2   Föredragandens överväganden

Svenska skeppshypotekskassan lillkom är 1929 för all förbättra rederier­nas möjligheter att anskaffa långfristiga krediter. Kassan omorganiserades år 1965. Samtidigt bildades Skeppsfartens sekundäriänekassa (prop. 1965:99, BaU 1965:38, rskr 1965:289). De nu gällande heslämmdserna för kassorna är intagna i lagen (1965: 139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa (ändrad senast 1979:534). Till lagen ansluter dt av regeringen utfärdat reglemente (1965:593) för Svenska Skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa.

Kassorna har till uppgift att lämna län, huvudsakligen av långfristig karaktär, till svenska rederiföretag eller ikläda sig garanti för sådana lån. Lånen lämnas pä bestämd tid som inte fär överstiga, för skeppshypoteks­kassan 15 år och för sekundäriånekassan 10 år. Överstiger länetiden ell år, skall kassan i regel utlämna lånet all återbetalas genom avbetalningar enligt fastställd plan. För lånen skall ställas betryggande säkerhet i form av inteckning i svenskt fartyg eller borgen av slalen eller bank. Inteckning skall i fråga om lån från skeppshypotekskassan ligga inom 50 % och i fråga om lån frän sekundäriånekassan inom 70 % av del värde till vilket slyrel­sen uppskattar fartyget.

Kassorna är utrustade med garantifonder som säkerhet för sina förplik­telser. Fonderna är grundade på statliga garantiförbindelser på numera 100 milj. kr. för skeppshypotekskassan och 67 milj. kr. för sekundäriånekas­san. Vardera kassans behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond. Denna skall användas lill all läcka förluster i kassans rörelse. Kassornas reservfonder uppgick vid utgången av år 1979 till 45.9 milj. kr. resp. 8,3 milj. kr. Som ytterligare säkerhet för kassornas förbindelser föreligger ett visst kollektivt ansvar för lånlagarna som aktualiseras i händelse av likvi­dation sedan kassornas egna medel tagits i anspråk. Ansvaret är begränsat lill 5 % av utestående lånebelopp för låntagare i skeppshypotekskassan och lill 10 % för länlagare i sekundäriånekassan.

Sammanlagda beloppet av skeppshypotekskassans utestående skuld och garantiförpliktelser får inte översliga tio gånger summan av garanlifonden och reservfonden. För sekundäriånekassan är motsvarande multipel sex.

Kapilalmarknadsutredningen har anfört alt uppdelningen i samförval-lade primär- och sekundärlåneinstitut är en metod all någol variera kredit-


 


Prop. 1980/81:58                                                     14

villkoren med avsende pä säkerheternas art. Den praktiska effekten av uppdelningen är alt ullåningsräntan kan varieras genom delning av kredi­ten på de båda instituten. En kredit som bedöms vara något riskfylld kan till större delen läggas i sekundärlåneinstilulet och sålunda betinga en högre ränla. Utredningen pekar emellertid på att uppdelningen av kredit­givning på primär- och sekundärlåneinstitut har subjektiv karaktär och att sekundärkreditgivning inle visat sig medföra slörre förluster i praktiken. Svenska skeppshypotekskassan och skeppsfartens sekundäriänekassa lik­som övriga primär- och sekundärlänekreditinstitul borde därför slås sam­man. För genomförandet av sammanslagningen föreslår ulredningen en särskild lag om fusion av kassorna. Enligl lagförslagd bemyndigas rege­ringen all i viss ordning besluta om fusion av kassorna. Beslutar regeringen om delta, skall staten ställa till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad förbindelse att genlemol innehavare av obligationer som kassorna har gett ut före fusionen svara för förlust som kan uppkomma på grund av fusionen.

De remissinslanser som berörde frägan om en sammanslagning av kas­sorna, tillstyrkte utredningens förslag. Fullmäktige i riksbanken förutsatte all de nuvarande borgenärerna vid en sammanslagning skulle erhålla be­tryggande säkerhet. I övrigt har remissinstanserna inte berört frägan om hur en sammanslagning skulle gä lill. Bankinspektionen erinrade om att inspektionen tidigare anfört all skeppshypotekskassan i likhet med andra kreditinstitut borde stå under inspektionens fillsyn.

I den inom induslridepartemenld upprättade promemorian har frågan om hur sammanslagningen bör gå lill ytteriigare övervägts. I promemorian framläggs förslag till en ny lag om Svenska skeppshypotekskassan. Försla­get i promemorian innebär i korthet all sekundäriånekassan upplöses ulan likvidation och dess tillgångar och skulder överförs till skeppshypolekska-san. För att skydda kassornas nuvarande långivare och för alt inle utöka låntagarnas ansvar föresläs i promemorian att viss del av kassornas reserv­fonder och garanlifonder reserveras för de åtaganden som står ute vid sammanslagningen. Bestämmelser härom har tagits in i övergångsbestäm­melserna till den föreslagna lagen.

Kassorna har i yllrande över promemorian den 12 september 1980 tillstyrkt att kassorna slås samman och att detta sker på det sätt som föreslagits i departementspromemorian. Kassornas långivare och låntaga­re har inte haft något att erinra mot att en sammanslagning sker i enlighet med vad som har föreslagits i promemorian.

För egen del villjag anföra följande.

De båda kassornas verksamhet har varil lill stort gagn för svenska rederier och för svenska varvsförelag. En sammanslagning av kassorna bör ge slörre möjligheter till flexibel kreditgivning. Den hittillsvarande utvecklingen har visat all ell fartygs värde kan undergå snabba förändring­ar. Della bör enligl min mening föranleda en friare kreditbedömning än den


 


Prop. 1980/81:58                                                     15

som f.n. sker inom ramen för nuvarande system med en primär- och en sekundäriänekassa. Motsvarande överväganden ligger också bakom de sammanslagningar av vissa primär- och sekundärläneinstilul som riksda­gen redan har beslulal om och som jag fidigare har berört. Jag förordar alltsä att de nuvarande kassorna slås samman lill en enhet.

Vad gäller sättet för sammanslagning har promemorieförslagel enligl min mening fördelar framför kapitalmarknadsutredningens förslag därige­nom alt sammanslagningen genomförs direkt genom den lag som skall reglera kassans verksamhet samtidigt som en särskild slallig garanti kan undvaras. Jag lägger därför promemorieförslaget till grund för mina forl­salta överväganden.

Den föreslagna sammanslagningen aktualiserar frågor som rör rätts-ägarna. En fråga är hur obligationsinnehavarnas och andra långivares ställning kan komma all påverkas av sammanslagningen. För kassornas långivare är givetvis vad som gäller om panlsäkerhel. garanlifonder och reservfonder av stor betydelse.Promemorieförslagel innebär att borgenär­ernas ställning inte förändras, eftersom de förhållanden som rådde vid sammanslagningen inle ändras genom denna. Sålunda föreslås att pantsä­kerheter för län som tagits upp för sammanslagningen gäller enbart sädana län och inte får användas för förbindelser som ingås efter samman­slagningen.

Vidare föreslås lill skydd för borgenärernas intressen att de båda kassor­nas garantifonder och reservfonder tillsammans skall utgöra garantifond och reservfond efler sammanslagningen. Garanlifonden kommer alltså efter sammanslagningen alt vara beloppsmässigt oförändrad. Borgenärer­nas ställning bevaras genom att en viss del av fonderna reserveras för de åtaganden som föreligger vid sammanslagningen.

Av reservfonden skall den reserverade delen fä användas bara för så­dana förluster som kan hänföras till de nuvarande kassornas verksamhei före sammanslagningen och som skeppshypotekskassans inkomster efter sammanslagningen inte förslår till att täcka. Reserveringen skall enligl förslagel göras så att förhållandena mellan kassornas låneskulder och reservfonder vid sammanslagningen förblir oförändrade efter samman­slagningen. Delta kan ske genom all ett jämförelsetal framräknas för var och en av de båda kassorna vid sammanslagningen. På motsvarande säll skall, efter sammanslagningen, av garantifonden reserveras belopp som tillsammans med vad som reserverats av reservfonden svarar mol en fiondel resp. en sjättedel av de förbindelser som kan hänföras till skepps­hypotekskassans och sekundärlånekassans verksamhei före sammanslag­ningen. De sålunda reserverade beloppen skall bara få användas för att infria dessa förbindelser.

Promemorieförslagel är enligl min mening utformat på ett sådant sätt att sammanslagningen inte kommer att försvaga borgenärernas slällning. Sammanslagningen innebär emellerfid ett byle av gäldenär. För all ge


 


Prop. 1980/81:58                                                                   16

kassornas rättsägare tillfälle att bevaka sina intressen har kassornas styrel­se tagit kontakt med långivarna. Deras inställning redovisas i del tidigare nämnda yttrandet från kassorna. Av detla liksom av bifogade yllranden frän långivarna framgär alt samtliga långivare har förklarat sig inle ha nägon erinran mol all de nuvarande kassorna slås samman pä det sätt som förslagits.

En sammanslagning har emellertid betydelse också för lånlagarnas ställ­ning. Som jag tidigare har nämnl svarar låntagarna solidariskt för kassor­nas förbindelser i förhällande lill deras läneskulder vid en likvidation av kassorna. Den ökade ansvarighet som en sammanslagning leordiskt kan medföra skulle kunna sägas rubba de allmänna förulsätlningar som fanns när länlagarna log pä sig ansvarigheten. En ökad risk för låntagarna av sammanslagningen uppstår enligl min mening dock inle om de reservering­ar görs som jag tidigare har redogjort för. För att ge lånlagarna möjlighet all yttra sig har styrelsen kallal kassornas låntagare till låntagarsamman­träde. Av protokollen från länlagarsammanlrädena framgär all länlagarna inte har någon erinran mot att kassorna slås samman på det sätt som föreslagits.

Mol bakgrund av vad jag nu har anfört föreslär jag all sekundäriånekas­san går upp i skeppshypotekskassan och all sekundäriånekassan upplöses utan likvidation, allt i enlighel med promemorieförslagel.

Sekundärlånekassans samtliga tillgångar och skulder bör därvid övertas av skeppshypotekskassan och de åtgärder som jag nyss har redogjort för vidtas för alt trygga långivarnas och låntagarnas slällning. Sammanslag­ningen bör ske per den I januari 1981.

1 fråga om sammanslagningen bör, som föreslagits i promemorian, en ny lag utfärdas för Svenska skeppshypotekskassan. För sammanslagningen gällande föreskrifter bör ges i övergångsbeslämmelser till lagen.

Del föreslagna sättet för sammanslagningens genomförande, vilkel läm­nats utan erinran av kassornas längivare och länlagare. anserjag tillgo­doser dessa rättsägares intressen. Någon ytterligare ätgärd för att trygga rätlsägarna. som att slälla av en statlig garanti för ökat risktagande genom sammanslagningen, är enligt min mening inte behövlig.

Verksamheten efter sammanslagningen bör enligt min mening i huvud­sak bedrivas enligl nuvarande riktlinjer. Utlåningen, som baseras pä upplå­ning på den svenska och på den internationella kapitalmarknaden, bör ha som huvudsyfte att finansiera svenska rederiförelags inköp av nya fartyg. Kreditvillkoren bör anpassas till att del efler sammanslagningen kommer alt finnas endast en kassa med de tidigare kassornas uppgifter. Ett av syftena med sammanslagningen är alt uppnå en ökad flexibilitet. Därtor bör kassan ha möjlighel alt variera ullåningsräntan och övriga kreditvillkor med hänsyn till det fartyg som finansieras, kreditrisken m. m. Verksamhe­ten bör liksom hitlills vara inriktad på långfristig finansiering av fartyg pä en genomsnittlig risknivå som i huvudsak är densamma som f. n. Detla


 


Prop. 1980/81:58                                                     17

innebär att den nya kassan bör kunna lämna lån inom 70% av fartygels uppskattningsvärde. Lånen bör lämnas för bestämd tid som inle fär över­stiga 15 år. Ett fartyg bör få användas som säkerhet i högsl 15 år. Utöver vad som hittills gällt bör även banktillgodohavande kunna pantförskrivas. Länlagarnas ansvar för kassans förbindelser bör begränsas lill 5%.

Kredilkapacileten bör höjas genom all relationen mellan fonder och upplåningsrält bestäms lill faktorn tio i likhet med vad som f.n. gäller beträffande skeppshypotekskassan. Denna höjning innebär enligl min me­ning dt obetydligt ökat risklagande. Några förluster har hittills inle före­kommit och riskerna för framtida förluster kan förutses vara små. Härtill kommer att kassorna numera har betydande egna reserver.

Vad gäller skeppshypotekskassans verksamhet efler sammanslagningen bör de reserveringar som jag nyss har angett kunna upplösas i takl med alt de gamla lånen återbetalas. De lån som resp. kassa upptagit bör även efter sammanslagningen motsvaras av utlåning på de villkor som gällde före denna tidpunkl.

1 nuvarande reglemente för kassorna regleras frägor som numera måste regleras i lag. Bestämmelserna i reglementet har därför arbetats in i den nya lagen. Detla innebär en ändring av vad som f. n. gäller och av prome­morians förslag. Nägon saklig ändring innebär det dock inte.

Den av mig förordade sammanslagningen av skeppshypolekskasan och sekundäriånekassan medför ändringar ocksä i kommunalskalldagen (1928: 320) och lagen (1974:922) om kredilpoliliska medel. Ändringarna är av redaktionell art och beslår i alt orden "Skeppsfartens sekundäriäne­kassa" utgår. Sekundäriånekassan finns nämnd också i vissa andra författ­ningar. Enligt min mening kan dessa utan olägenhet ändras efter hand.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom industridepartementet upprättats förslag till

1.    lag om Svenska skeppshypotekskassan,

2.    lagom ändring i kommunalskatlelagen (1928:320),

3.    lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel. Förslaget om ändring i kommunalskatlelagen har upprättats i samråd

med chefen för budgetdepartementet och förslagel om ändring i kommu­nalskalldagen i samråd med chefen för ekonomidepartementel.

Reglerna för den nya kassans verksamhet kommer i allt väsentligt all överensstämma med de föreskrifler som gäller för de nuvarande kassorna. De övergångsbestämmelser som föreslås och som reglerar sammanslag­ningen har godkänts av de rättsägare som berörs. Med hänsyn till detla anserjag att lagrådels yttrande inte behöver inhämtas.

De garanfiförbindelser som fullmäktige i riksgäldskontorel har ställt lill sekundärlånekassans förfogande som garanlifond bör överföras lill den nya kassan. Jag förordar därför att regeringen föreslår riksdagen att be­myndiga fullmäktige i riksgäldskontorel all göra denna överföring. Över­föringen bör vara genomförd den 1 januari 1981.


 


Prop. 1980/81:58                                                     18

Enligl min mening är del inle nödvändigt alt skeppshypotekskassan, vars samtliga styrelseledamöter utses av regeringen, ställs under bankin­spektionens tillsyn. Jag har i denna fräga samrått med chefen för ekonomi­departementet.

3   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen föreslär riksdagen

dels att antaga förslagen till

1.    lag om Svenska skeppshypotekskassan

2.    lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928:320)

3.    lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel, dels all bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontorel all övertora de

garantiförbindelser som ingår i Skeppsfartens sekundärlånekas-sas garanlifond till Svenska skeppshypotekskassans garantifond.

4    Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra­ganden har lagt fram.


 


Prop. 1980/81:58                                                     19

INDUSTRIDEPARTEMENTET   Promemoria                 BUaga

Sammanslagning av svenska skeppshypotekskassan och skeppsfartens sekundäriänekassa m. m.

1    Inledning

Kapitalmarknadsutredningen hade till uppgift all göra en översyn av strukturen och funktionssättet hos den svenska kapitalmarknaden. Utred­ningsresultatet redovisades i betänkandet (SOU 1978: 11) Kapitalmarkna­den i Svensk ekonomi. Betänkandet innehöll bl. a. förslag om sammanslut­ning av vissa kreditinslitul. Bl.a. föreslogs all verksamheten vid Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa sammanförs lill en kassa. Riksdagen har nyligen beslulal om förändringar i kapitalmark­naden på grundval av belänkandet (prop. 1978/79:165, FiU 1979/80:8, SkU 1979/80: 10, NU 1979/80: 10, rskr 1979/80: 59). Bl. a. beslutades om en sammanslagning av AB Industrikredil och AB Fördagskredil saml av Lanlbruksnäringarnas primärkredil AB och Lanlbruksnäringarnas sekun-därkredil AB. Riksdagen behandlade däremol inle frågan om en samman­slagning av skeppshypoleksinsliluten eftersom denna fråga enligl uttalan­de i propositionen skulle behandlas i annat sammanhang (prop. 1978/ 79:165 s. 161). I prop. 1979/80: 165 om vissa varvsfrågor, m.m. berördes även sammanslagningen av kassorna (s. 24). Chefen för industrideparte­mentet anförde alt han avsåg alt senare komma lill den frågan. I denna promemoria lämnas förslag alt kassornas verksamhet från och med den 1 januari 1981 sammanförs lill en enda kassa. Utöver redaktionella ändringar av den nu gällande lagen (1965: 139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa krävs vid sammanläggningen en rad ändringar av beslämmelserna i sak samlidigl som nya övergångsbestäm­melser krävs. Därför bör en helt ny lag föreslås. Ell förslag lill ny lag om Svenska skeppshypotekskassan har däiför utarbetats och har fogats till denna promrmoria som underbilaga 1. Med sikte på alt genomföra en sammanslagning vid årsskiftet bör yllrande av kassornas styrelse över förslagen i denna promemoria inhämtas. Slyrelsen bör då ha givii kassor­nas låntagare tillfälle att sammanträda för all granska styrelsens yllrande. Slyrelsen bör vidare bereda kassornas långivare fillfälle all bevaka sina intressen.

2    Kassornas nuvarande verksamhet

Svenska skeppshypotekskassan tillkom är 1929 för att förbättra rederier­nas möjligheter att anskaffa långfristiga krediter. Slalen tillsköt en grund­fond på 10 milj. kr. och upplåningsrätlen bestämdes till tio gånger grund­fondens storlek.

År 1965 omorganiserades Skeppshypotekskassan. Samlidigl bildades Skeppsfartens sekundäriänekassa (prop. 1965:99, BaU 1965:38, rskr 1965:289). De nu gällande bestämmelserna för kassorna är intagna i lagen (1965: 139, ändrad senasi 1979:534) om Svenska skeppshypotekskassan


 


Prop. 1980/81:58                                                                   20

och Skeppsfartens sekundäriänekassa och i ell reglemente (1965:593) för Svenska Skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa. Enligt lagen skall kassorna lämna huvudsakligen långfristiga län eller bor­gen för sådana lån till svenska rederiförelag. Belåningen fär ske oberoende av om fartygen är byggda i Sverige eller i utlandet. För lån eller borgen krävs betryggande säkerhet i form av inteckning i svenskt fartyg eller botgen av staten eller bank. För skeppshypotekskassan gäller att inteck­ning skall ligga inom 50 procent av fartygels beräknade värde enligt styrel­sens bedömning. För sekundäriånekassan är gränsen 70 procent. De in­lecknade fartygen får inle vara äldre än 15 och 10 år för län i resp. institut. Lånens löptider är maximerade lill samma period och beviljas i regel för den maximala löptiden. Skeppshypotekskassans ullåningsränla uppgår se­dan läng tid lill den egna uppläningsränlan med tillägg för en marginal pä 0,5 procent. Sekundärlånekassans marginal uppgår till 0.75 procent.

Av tabellen framgår att kassornas årliga bruttoutlåning är ganska be­gränsad, särskilt vid en jämförelse med priset pä stora fartyg. Den årliga nyullåningen är begränsad lill ett fåtal objekt. Kapilalmarknadsutred­ningen har kunnat konstalera all huvuddelen av de svenska rederiernas finansiering sker ulanför skeppshypotekskassorna. bl. a. genom varvskre-diieroch egen upplåning ulomlands.

Kassorna är utrustade med garanlifonder som säkerhet för sina förplik­telser. Fonderna är grundade pä statliga gararantiförbindelser pä numera 100 milj. kr. för skeppshypotekskassan och 67 milj. kr. för sekundäriåne­kassan. Kassornas reservfonder var vid utgången av är 1979 45,9 milj. kr. respektive 8.3 milj. kr. Som ytterligare säkerhet för kassornas förbindelser föreligger ell vissl kollektivt ansvar för låntagarna som aktualiseras i händelse av likvidation sedan kassornas egna medel tagits i anspråk. Ansvaret är begränsat till 5% av utestående lånebelopp för låntagare i skeppshypotekskassan och lill 10% för låntagare i sekundäriånekassan.

Kassornas årsvinst skall avsättas till en reservfond. Sammanlagda be­loppet av skeppshypotekskassans uleslående skuld och garanliförplik-lelser får inle översliga fio gånger summan av garantifonden och reservfon­den. För sekundäriånekassan är motsvarande multipel sex.

Kassornas långfristiga upplåning skedde t.o.m. år 1975 enbart genom obligationslån. En viss kortfristig upplåning har ägt rum för överbryggande finansiering i avvaktan pä obligationslån. År 1974 ändrades reglementet för all möjliggöra även upplåning utomlands. Någon sådan har emellertid ännu inle ägl rum. Sedan år 1977 disponerar kassorna en rörlig kredit i riksgälds­kontoret på sammanlagt 139 milj. kr. för all överbrygga likvidileispåfresl-ningar lill följd av amorteringsanstånd i samband med statliga garantier för kortfristiga likvidildstödjande län till rederiförelag. AP-fonden dominerar bland obligationsköparna med en andel på omkring 62 procent år 1979. medan försäkringsbolagen svarar för den största delen av de återstående förvärven.

Skeppshypotekskassans obligationer löper på femlon är och sekundär­lånekassans på tio år med lika amorteringar varje år genom utlottning eller uppköp. Emissionsräntan för skeppshypotekskassan överensstämmer med räntan för industriobligationer medan sekundärlånekassans obligationer betingar 0.5 procentenhet högre ränla. Obligationerna från de båda institu­ten säljs genomsaml som "paket" där sammansättningen bestäms av rela­tionen mellan lånens storlekar. Kassorna har gemensam styrelse och för­valtning.

2    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 58


 


Prop. 1980/81:58                                                                   21

Utvecklingen av kassornas upplåning och utlåning framgär av följande tabell.

Skeppshypotekskassans och Skeppsfartens sekundärlånekussas lång­fristiga upplåtting mol obligationer saml utlåning 1975 — 1979 (milj. kr).

 

 

1975

1976

1977

1978

1979

Skeppshypotekskassan

 

 

 

 

 

Sålda obligatoner

108

1.50

150

136

205

Utestående obligationsskuld

688

771

844

893

1002

Utestående reversupplåning

-

29

43

46

60

Bruttoutlåning

99

205

203

216

294

Utestående lån

705

805

896

954

1 102

Reservfond

25

30

35

40

46

Garantifond

100

100

100

100

100

Sekundäriånekassan

 

 

 

 

 

Sålda obligationer

37

50

50

79

70

Utestående obligationsskuld

159

184

203

249

279

Utestående reversupplåning

-

6

6

5

4

Brultoutläning

37

59

56

104

68

Utestående län

159

186

208

255

279

Reservfond

4

5

6

7

8

Garantifond

45

45

45

52

67

3    Kapitalmarknadsutredningen

Kapilalmarknadsutredningen anförde att uppdelningen i primär- och sekundärinslitul utgör en metod att något variera kreditvillkoren med avseende på de erbjudna säkerheterna. Sekundärinstitutetens krav är där­vidlag något mindre stränga än primärinslilulens, men det föreskrivs likväl alt säkerheterna skall vara fullgoda. Den praktiska effekten av den nuva­rande uppdelningen är alt ullåningsräntan kan varieras genom delning av krediten på de båda instituten. En kredit som bedöms vara mera riskfylld kan lill slörre delen läggas i sekundärinstiiutd och därigenom betinga en högre ränla. Ulredningen drar slutsatsen alt, med hänsyn lill indelningens subjekfiva karaktär där säkerheternas beräknade värde ligger till grund och lill att sekundärkredilgivningen inle visat sig medföra större förluster i praktiken, primär- och sekundärkredilinstilulen bör slås samman. Ulred­ningen förutsatte all instituten därvid tillämpar en något varierande ullå­ningsränla beroende på riksbedömningar.

Skeppshypotekskassan och sekundäriånekassan har en annan rätislig karaktär än de andra instituten som kapilalmarknadsutredningen har före­slagit skall slås samman. Kassorna regleras genom en för dem särskill tillkommen lag. Vidare finns ett av regeringen fastställt reglemente. Dessa författningar innehåller inga regler som möjliggör fusion av kassorna. För alt de båda kassorna skall kunna slås samman krävs enligl kapilal­marknadsutredningen särskild lagstiftning. Kapitalmarknadsutredningen anser att del är en fördel om omorganisationen kan ske i den formen alt sekundäriånekassan genom fusion uppgår i skeppshypotekskassan. Kapi­lalmarknadsutredningen anser att de problem som en fusion mellan kas­sorna medför med hänsyn lill obligationsinnehavarnas och låntagarnas rättsställning bör kunna lösas pä motsvarande sätt som fusionen mellan slalshypotekskassan och  Svenska bostadskreditkassan år  1968 (prop.


 


Prop. 1980/81:58                                                                   22

1968: 153, BaU 1968:62, rskr 1968:370, SFS 1968:575-577 och 652-655). Kapilalmarknadsutredningen har därför upprättat förslag till lag om fusion mellan Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriäne­kassa.

Det fätal remissinslanser, bl.a. riksbanksfullmäktige, riksgäldsfullmäk­tige, bankinspektionen, AP-fondens första, andra och Iredje fondstyrelse. Svenska Sparbanksföreningen m.fl., LO och slyrelsen i Svenska skepps­hypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa, som berört frågan om en sammanslagning av kassorna tillstyrker ulredningens förslag. Full­mäktige i Sveriges riksbank förutsätter alt de nuvarande borgenärerna vid en sammanslagning erhåller betryggande säkerhet. I övrigl har remissin­stanserna inle berört frågan om hur en sammanslagning skall gä till. Bank­inspektionen erinrade om all inspektionen i sitl yttrande över varvskredit-utredningens belänkande föreslagit all skeppshypotekskassan i likhet med andra kreditinstitut bör stå under inspektionens tillsyn.

Kassornas organisation hade redan tidigare behandlats av varvskreditut-redningen i betänkandet (SOU 1975: 101) Fartygsfinansiering. Förslaget föranledde inte nägon åtgärd.

4    Förslag till sammanslagning av kassorna

De båda kassornas verksamhet har varil till stort gagn för svenska rederier och för svenska varvsföretag. En sammanslagning av kassorna bör ge slörre möjligheter till flexibel kreditgivning till fördel för svenska rederier och svenska varvsföretag. Kapilalmarknadsutredningen har som nämnts, föreslagit sammanslagningar av primär- och sekundärläneinstilul i flera fall. Den sålunda bildade kassan bör benämnas Svenska skeppshypo­tekskassan. Den nu gällande lagen (1965: 139) om Svenska skeppshypo­tekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa bör ersättas med ny lag om Svenska skeppshypotekskassan. Sammanslagningen bör ske per den 1 januari 1981. Genom sammanslagningen uppgår sekundäriånekassan i skeppshypotekskassan och sekundäriånekassan upplöses ulan likvidation. Samtliga skulder och tillgångar i sekundäriånekassan övertas av skeppshy­potekskassan.

Verksamheten bör i likhet med vad kapilalmarknadsutredningen föresla­git bedrivas enligt nuvarande riktlinjer. Utlåningen som baseras på upplå­ning på den svenska och pä den internationella kapitalmarknaden, bör ha som huvudsyfte all finansiera svenska rederiförelags inköp av nya fartyg. Kreditvillkoren bör anpassas till vad som nu gäller för de båda kassorna. Ell av syftena med sammanslagningen är all uppnå en ökad flexibilitet. Därför bör den nya kassan få möjlighet att variera ullåningsräntan och övriga kreditvillkor med hänsyn fill det fartyg som finansieras, kreditrisken m. m. Verksamheten i den nya kassan bör liksom hittills vara inriktad på långfristig finansiering av fartyg på en genomsnittlig risknivå som i huvud­sak är densamma som f.n. Detta innebär att den nya kassan bör kunna lämna lån inom 70% av fartygels uppskaltningsvärde. Därtill bör gälla all farlygd för all fä användas som säkerhet bör vara högst 15 år.

Ulöver vad som hillills gällt bör även banktillgodohavande kunna pant­förskrivas. Vidare föreslås i den nya lagen en höjning av kredilkapacileten genom all relationen pä tio gånger mellan fonder och upplåningsrält bibe­hålls för den nya kassan i likhet med den nuvarande skeppshypolekskas-


 


Prop. 1980/81:58                                                                   23

san. Delta kan göras ulan alt långivarnas intressen träds förnär. Några föriuster har hittills inte förekommit och riskerna för framtida föriuster kan förutses vara smä. Kassorna har numera belydande egna reserver. Lånla­garnas solidariska ansvar behöver inle vara större än vad som f.n. gäller för skeppshypotekskassan.

Kapilalmarknadsutredningen föreslog en särskild lag om fusion som skulle reglera sammanläggningen. Detta motiverades bl.a. med alt den nuvarande lagen saknar bestämmelser om fusion. Den föreslagna lagen innebar att regeringen gavs rätt all, efler hörande av de nuvarande kassor­nas slyrelser förordna om fusion. Vidare föreslogs alt staten skulle slälla en särskild garanti genlemol långivare lill kassorna för förlust som kan uppkomma på grund av fusionen. Med hänsyn till svärighelerna all defini­era det statliga åtagandet p.g.a. en ev. garanti föresläs hår en annan lösning när verksamheten vid sekundäriånekassan överförs lill skeppshy­potekskassan. Genom all den nya kassans reservfond och garanlifond lill en del reserveras för ev. framlida förluster på de lån som kvarstår vid lidpunkten för sammanläggningen bör långivarnas och länlagarnas iniresse ej trädas förnär. Denna reservering bör kunna upplösas i takl med all länen återbetalas. Detta regleras i övergångsbestämmelserna lill den föreslagna nya lagen. De län som resp. kassa upptagit före fusionen bör även i framliden motsvaras av utlåning på de villkor som gäller före fusionen. De garantiförbindelser riksgäldskontoret ställt till sekundärlånekassans förfo­gande som garantifond bör överföras lill den nya kassan.

I delta sammanhang har även gällande reglemente setts över. Förslag till förordning med reglemente för Svenska skeppshypotekskassan fogas till promemorian som underbilaga 2. Ändringarna är främst av formell och redaktionell natur, bl. a. har reglerna om styrelsens sammansättning m. m. flyttats frän lagen lill reglementet. Bestämmelsen om kassornas placering av likvida medel har förenklats pä så säll alt del föreskrivs alt medlen skall göras räntebärande genom placering på betryggande säll.

Den av bankinspektionen väckta frägan om alt Skeppshypotekskassan bör stå under inspektionens tillsyn skall enligl uttalande i prip. 1978/79: 165 (s. 161) behandlas i samband med en sammanslagning av de nämnda kassorna. Denna fråga får tas upp i en kommande proposilion.

Sammanslagningen av kassorna föranleder även redaktionella ändringar i 53 § I mom. första slyckel d) kommunalskatlelagen (1928:320) och 2S i lagen (1974:922) om kredilpoliliska medel. Ändringen beslår i all orden "Skeppsfartens sekundäriänekassa" ulgår.


 


Prop. 1980/81:58                                                                   24

UiiderhUaga I Förslag till

Lag om Svenska skeppshypotekskassan

Härigenom föreskrivs följande.

Ändamål

1 § Svenska skeppshypotekskassan har till ändamål all medverka vid
finansiering av rederiföretag här i riket genom alt lämna lån, huvudsakligen
av långfristig karaktär, eller ikläda sig garanti för sådana län.

Styrelse och revisorer m. m.

2       §    Kassan förvaltas av en styrelse med säte i Göteborg.
Regeringen bestämmer arvoden lill ledamöterna.

3 § För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper utser
regeringen ärligen två revisorer och suppleanter för dem.

Regeringen bestämmer revisorernas arvoden.

4   §    Kassans räkenskapsår är kalenderår.

5   § Låntagarna skall beredas tillfälle att sammanträda för granskning av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper om nägon låntagare begär del. Sådan begäran skall framställas skriftligen hos slyrelsen före den 10 maj årel närmasl efler del år granskningen avser.

Begärs sammanlräde enligt första slyckel, skall del genom styrelsens försorg utsättas alt äga rum i Göteborg före utgången av maj månad samma år.

6 §    Regeringen prövar styrelsens förvaltning.

Fonder

7   8 Som garantifond för kassans förbindelser ställer stålen till förfogande av fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdade garantiförbindelser på etl-hundrasexliosju miljoner kronor.

8   8 Kassans behållna årsvinst skall avsällas till en reservfond. Denna skall användas lill all läcka föriuster i kassans rörelse.

Upplåning

9 § Kassan anskaffar medel för sin verksamhet genom län mot obliga­
tioner eller genom annan upplåning.

Sammanlagda belopp av kassans låneskuld och garantiförpliklelser får inte uppgå till mera än tio gånger sammanlagda beloppet av kassans garan­fi- och reservfonder. Motvärdet i svenska kronor av låneskuld eller garan­liförplikldse i utländsk valuta skall beräknas på grundval av den vid be-räkningslillfälld pä den svenska valutamarknaden noterade säljkursen för valutan ifråga.

Lånerörelsen

10 § För lån från kassan skall vara ställd betryggande säkerhet i form av
inteckning i svenskt fartyg eller tillgodohavande hos eller borgen av staten
eller bank.


 


Prop. 1980/81:58                                                                   25

Inteckning skall ligga inom sjuttio procent av det värde lill vilket slyrel­sen uppskattar fartyget. Som säkerhet fär inte godtas inteckning i fartyg som är äldre än femton är.

11     §    Lån skall lämnas på bestämd tid, som inte får överstiga femton år.
Överstiger låndiden ett år, skall kassan i regel utlämna länet all ålerbe-

lalas genom avbdalningar enligl faslslälld plan.

12 § Förfallotiden för län som kassan beviljar skall bestämmas så, att
den är förenlig med villkoren för kassans förbindelser.

Kassan skall vidare särskilt uppmärksamma att samma eller med var­andra i väsentlig ekonomisk intressegemenskap förbundna låntagare inle erhåller län i sådan omfattning, att fara för kassans säkerhet kan uppkom­ma. Med lån jämställs borgen och annan garanliförplikldse som kassan ingått för låntagaren.

13 § Försämras säkerheten för ett lån väsentligt eller fullgör en låntagare
inte villkoren för sitt lån, får kassan uppsäga lånet till betalning omedelbart
eller inom viss tid.

Kostnader för besiktning, värdering, inleckningsälgärd eller annan åt­gärd betalas av låntagaren.

Skadeslåndsskyldighel för styrelseledamöter och revisorer

14 § Styrelseledamöter som uppsåtligen eller av oaktsamhet tillskyndar
kassan skada svarar solidariskt för skadan.

Har revisorer mot bättre vetande lämnal oriktig uppgift i sin berättelse eller uppsåtligen underlåtit alt göra anmärkning mol sådan uppgift i hand­ling som de granskal eller visat oaktsamhet vid fullgörande av sitt uppdrag, svarar de solidariskt mot kassan för skada som uppkommer därav.

Likvidation

15 § Regeringen beslutar om likvidation och om förfarandet därvid. In­
nan sådant beslul meddelas, skall styrelsen höras.

Vid likvidation skall kassans egna medel användas för alt fullgöra kas­sans förbindelser. För vad som därefter återstår av förbindelserna är låntagarna ansvariga i förhällande lill de vid likvidationsbeslutel obelalda kapilalbeloppen av sina lån från kassan. Kan en låntagare inte fullgöra sin betalningsskyldighet är övriga låntagare hos kassan med samma fördelning ansvariga för bristen. En låntagares ansvarighet får dock inle göras gällan­de till högre belopp än som motsvarar fem procent av det vid likvidations­beslutel obetalda kapitalbeloppet av hans län från kassan.

Garanlifonden fär las i anspråk endasl i den mån del behövs för att fullgöra kassans förbindelser sedan kassans egna medel blivit använda och länlagarnas ansvarighet enligt andra styckei utnyttjats.

Vad som återstår av tillgångar sedan skulderna har betalats tillfaller slalen.

Reglemente

16 § Regeringen bemyndigas alt meddela föreskrifter för kassans verk­
samhet.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981 då lagen (1965:139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa skall upphöra alt gälla.


 


Prop. 1980/81:58                                                                   26

Genom den nya lagen uppgår Skeppsfartens sekundäriänekassa i Svens­ka skeppshypotekskassan på sä sätt alt den förstnämnda kassan upplöses utan likvidation och alla dess tillgångar och skulder övertas av Svenska skeppshypotekskassan.

För län som kassorna upptagit före den nya lagens ikraftträdande skall, så länge sådant lån inle betalats åter, vid varje tidpunkl finnas pantför­skrivna säkerheter enligt 9S den upphävda lagen. Sädan säkerhet får inte användas för förbindelser som skeppshypotekskassan ikläder sig efler den nya lagens ikraftträdande.

Efler den nya lagens ikrafllrädande skall kassornas garanlifonder till­sammans utgöra Svenska skeppshypotekskassans garantifond och kassor­nas reservfonder tillsammans utgöra Svenska skeppshypotekskassans re­servfond.

Efler den nya lagens ikrafllrädande skall varje år en viss del av reserv­fonden reserveras. Denna del får användas endasl för sådana ulgifler och förluster som hänför sig lill de förutvarande kassornas verksamhei före ikraftträdandel och lill vars läckande Svenska skeppshypotekskassans inkomsler inle förslår. Reserveringen skall göras för var och en av de förutvarande kassorna pä följande sätt. Del reserverade beloppet skall förhålla sig på samma säll till den befintliga storleken pä läneskulden från kassans verksamhet före ikraftträdandel som dess reservfond förhöll sig lill låneskulden vid ikraftträdandet.

Efler den nya lagens ikraftträdande skall, för var och en av de förutva­rande kassorna, av garantifonden reserveras belopp som. sammanräknade med vad som reserverats av reservfonden enligt föregäende stycke, mol­svarar en tiondel respektive en sjättedel av de utestående förbindelser som hänför sig lill skeppshypotekskassans och sekundäriänekassans verksam­het före den nya lagens ikraftträdande. Nämnda belopp får användas endasl för all infria sådana förbindelser.

I fråga om lån som kassorna beviljat före den nya lagens ikraftträdande gäller alltjämt 9- I2SS och I4§ andra stycket i deras äldre lydelse.

Belräffande redovisning av kassornas verksamhei avseende är 1980 gäller äldre bestämmelser.

Regeringen meddelar de ylleriigare föreskrifler som behövs med anled­ning av den nya lagens ikrafllrädande.


 


Prop. 1980/81:58                                                                   27

Underbilaga 2

Förslag till

Förordning med reglemente för Svenska

skeppshypotekskassan;

utfärdad den    1980.

Organisation

1 § Svenska skeppshypotekskassans styrelse beslår av sju ledamöter av
vilka en skall vara ordförande och en vice ordförande.

För styrelsens ledamöter finns högst sju suppleanter. Styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter samt sup­pleanter ulses av regeringen för en lid av högsl tre år.

2 § Slyrelsen lillsätler och entledigar verkställande direktör och övriga
tjänstemän saml bestämmer lönevillkor för dem.

Styrelsen beslular om arbetsordning för egen del och om inslruklion för verkställande direktören och tjänstemännen med närmare föreskrifler om kassans förvaltning.

Styrdsens uppgifter

3 § Styrelsen prövar frågor om upplagande och beviljande av län och om
ställande av garanti.

Styrelsen beslular om besiktning och värdering av fartyg och om arvode för sådan förrättning.

4 8 Styrelsen skall tillse all ell pantsatt fartyg i sin helhet är kaskoförsäk-
ral mol säväl totalförlust som partiell skada och kostnad lill minsl del
värde lill vilket slyrelsen uppskattar fartyget. Styrelsen fär dock godta
kaskoförsäkring avseende lägre värde, om skillnaden i värde täcks genom
kaskointresseförsäkring. Styrelsen får medge all fartygsägaren står själv­
risk lill högst tio procent av del värde till vilket slyrelsen uppskattar
fartyget.

Styrelsen skall härutöver tillse all för farlygd finns dels särskild försäk­ring, som i sedvanlig utsträckning bereder skydd som inte innefattas i kaskoförsäkringen (protection and indemnity) mol den ersättningsskyldig­het som kan uppkomma för fartygets ägare, dels krigsförsärking.

Slyrelsen fär besluta om yllerligare försäkring som slyrelsen anser be­hövlig.

5    8 I fräga om såväl kasko- som kaskointresseförsäkring skall styrelsen tillse all försäkringen gäller till förmån för kassan och all den medför räll fill kassan att, även om dess fordran inte är förfallen, få betalt ur utfallande försäkringsbelopp framför fartygsägaren, om inte ägaren, vid partiell skada läter reparera fartyget eller på annat säll bereder kassan samma säkerhet som före skadans inträffande.

6    8 Slyrelsen skall tillse att försäkringsgivaren gentemot kassan förbun­dit sig all iaktta all försäkringen inle ändras eller upphör ulan kassans


 


Prop. 1980/81:58                                                                   28

velskap och alt kassan får det rådrum som behövs för alt säkerställa sig före försäkringens upphörande.

I övrigl skall för försäkring som avses i 4 § gälla sådana bestämmelser som föreskrivs i lagen (1927:77) om försäkringsavtal med den jämkning som slyrelsen finner påkallad av omständigheterna.

7   8 Kassan får inköpta sädanl fartyg som pantsalls eller utmätts för kassans fordran, om det är nödvändigt för all skydda fordringen. Ell inköpl farlyg skall avyttras så snart del kan ske utan förlust.

8   8    De' åligger slyrelsen all

 

1.    föra kassans talan i alla dess angelägenheter,

2.    tillse all kassans säkerhet inle minskar genom vanvärd av pantsatt fartyg eller pä annat sätt,

3.    tillse all kassans låntagare fullgör sina skyldigheter mol kassans i rätt lid och låta vidta behövliga åtgärder, om della inte sker,

4.    tillse all kassans böcker och räkenskaper förs i föreskriven ordning och att säkerheter och försäkringar vidmakthålls och förnyas i rätt lid,

5.    ärligen före den 15 mars avge berältelse över kassans förvaltning och verksamhei under närmasl föregäende är,

6.    tillse all chefen för industrideparlementet och lånlagarna i kassan ärligen före april månads utgång tillställs styrelsens och revisorernas berät­telser över kassans förvaltning och räkenskaper,

7.    tillse alt inom i punkten 6 nämnd lid till varje låntagare sänds en förteckning över lånlagarna i kassan med angivande av kapilalbeloppd av varje låntagares lån vid utgången av närmasl föregående är,

8.    ombesörja att medel som inflyter lill kassan och inte omedelbart kommer lill användning ofördröjligen görs ränlebärande genom placering pä betryggande säll,

9.    tillse all den garantiförbindelse som utgör garantifond, av kassan utfärdade men inle utelöpande obligationer, blanketter till obligationer, länereverser med säkerhet saml andra värdehandlingar hålls under betryg­gande förvaring och vård.

9 8 Om kassan lar upp lån eller lämnar garanliförplikldse i utländsk
valula, skall slyrelsen,

1.    tillse all summan av låneskuld och garantiförpliklelser i utländsk valuta, beräknad i motvärdet i svenska kronor enligl 9 § andra slyckel lagen (1980:000) om Svenska skeppshypotekskassan, inte överstiger 75 procent av skillnaden mellan del belopp, som enligl nämnda lagrum ulgör högsta sammanlagda beloppet för kassans läneskuld och garantiförplik­telser, och del belopp till vilket kassans låneskuld och garantiförpliklelser uppgår,

2.    besluta om lån från kassan i valula vari upplåning skett,

3.    tillse att inteckning som ulgör säkerhet för lånet eller garantin lyder på belopp i den valuta vari länet eller garantin har lämnats och bestämma del uppskattade värdet av fartyget i samma valula.

Styrelsens arbetsformer

10 8 Styrelsen sammaniräder pä kallelse av ordföranden sä ofta denne
finner omständigheterna föranleda del. Till varje sammanlräde kallas
samtliga ledamöter och, vid förfall, behövligt antal suppleanter.

År verkställande direktören inte ledamot i slyrelsen. skall även han


 


Prop. 1980/81:58                                                                   29

kallas lill sammanlräde. Verkställande direktören får därvid della i över­läggningarna och framställa förslag och fä sin mening antecknad till proto­kollet men inte della i besluten. Sammanträde hälls i Göteborg, om inte särskilda skäl föranleder annat.

11     §    Slyrelsen är beslutför när minst fem ledamöter är närvarande.
Som styrelsens beslul gäller den mening som de flesta förenar sig om

eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden vid sammanträdet biträdet.

12   S En ledamot i styrelsen eller verkställande direktören får inte delta i behandling av fråga som rör avlal mellan honom och kassan eller i vilken han annars har ell väsentligt iniresse.

13   § Vid styrelsens sammanträde förs protokoll som justeras pä sätt styrelsen bestämmer.

14   § Styrelsen får bemyndiga ledamöter och suppleanter i styrelsen saml verkställande direktören och annan befattningshavare hos kassan, minst tvä i förening, att teckna kassans firma.

15   § Styrelsen får uppdra ål enskilda ledamöter i styrelsen eller befatt­ningshavare hos kassan alt var för sig eller två eller flera i förening avgöra ärende eller grupp av ärenden som inte är av sådan beskaffenhet alt prövningen bör ankomma på slyrelsen. Sådant uppdrag fär dock inle lämnas i fråga om utseende eller entledigande av verkställande direktör eller om upplåning, beviljande av lån eller ställande av garanti.

Styrelsen får själv pröva ärende utan hinder av lämnal uppdrag.

Revision

16 8 Slyrelsen skall bereda kassans revisorer tillfälle all när som helst
inventera kassans tillgångar och all granska kassans böcker, räkenskaper
och andra handlingar.

Styrelsens förvaltningsberättelse skall överlämnas till revisorerna utan dröjsmål efler del all den har avgivits.

17 8 Revisorerna skall senast den I april avge revisionsberättelse och
utan dröjsmål överlämna den till styrelsen.

Revisionsberättelse skall innehåll en redogörelse för omfattningen och resultatet av revisorernas granskning saml dl uttalande om anmärkning finns med avseende på förvaltningsberättelsen, de i denna upptagna resul­tat- och balansräkningarna, styrelsens bokföring eller inventering av de under dess förvaltning stående tillgångarna eller i övrigt belräffande styrel­sens förvaltning. Finns anledning lill anmärkning, skall denna anges i revisionsberättelsen. Revisorerna skall i berälldsen meddela de erinringar som de anser påkallade.

18 8 Revisorerna fär lill sitl biträde anlita siffergranskare och meddela
anvisningar för dennes arbete.

Siffergranskarens arvode bestäms av revisorerna eller, om styrelsen begär det, av regeringen.


 


Prop. 1980/81:58                                                     30

Låntagarnas sammanträde

19 § Låntagarsammanträde enligl 5§ lagen (1980:000) om Svenska
skeppshypolekskassan häller på fid och plats om styrelsen bestämmer.

Varje låntagare skall kallas lill sammanträdet i rekommenderat brev som skall sändas ul minst tio dagar före sammanträdet. 1 kallelsen skall anges de ärenden som skall förekomma pä sammanträdel.

20 § Vid länlagarsammaniräde får ledamöterna och suppleanterna i sly­
relsen, verkställande direktören och revisorerna närvara och della i över­
läggningarna men inte i besluten.

Styrelsens ordförande, vice ordförande eller annan ledamot, verkstäl­lande direktören och minst en revisor bör närvara vid sammanträdet.

21   8 Sammanträdet öppnas av den inom slyrelsen som slyrelsen har utsett till det. Därefter justeras röstlängd och de röstberättigade länlagarna väljer ordförande för sammanträdd.

22   8 Varje låntagare som har fullgjort sin betalningsskyldighet lill kassan har rösträtt vid sammanträdet. En låntagare har en röst för varje påbörjat femliolusental av sitt obetalda länebelopp hos kassan. Rösträtt för egen del eller på grund av fullmakt får dock inte utövas av en låntagare för mer än en tiondel av hela det vid sammanlrädel antecknade röstetalet.

23   8 Omröstning sker öppet. Som beslut gäller den mening för vilken de flesta rösterna avges. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden vid sammanträdd biträder.

Vid sammanlrädel förs protokoll genom slyrelsens försorg.

24 8 Yttrande som låntagarna beslular vid sammanträde skall genom
styrelsens försorg tillställas chefen för industrideparlementet senast åtta
dagar efter sammanträdet.

Denna förordning träder i kraft den I januari 1981 dä reglementet (1965:593) för Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekun­däriänekassa skall upphöra att gälla.

Beträffande redovisning, revision och låntagarsammanträdet avseende räkenskapsåret 1980 gäller äldre bestämmelser.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980