Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1980/81:50

Regeringens proposition 1980/81:50

om skatten på 1981 års inkomster, m. m.;

beslutad den 23 oktober 1980.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i den statliga inkomstbeskattningen. Inflationsskyddet för skatteskalan modifieras så att hänsyn inte längre skall tas till bl.a. höjda energipriser. För år 1981 föresläs att basenheten Sänks med 100 kr. till 6400 kr. Vidare föresläs vissa marginalskattelätt­nader för 1981 ärs inkomster i skikten mellan ca 76000 kr. och 96000 kr. Den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen med högst 500 kr., som medges i första hand heltidsarbetande med inkomster under genomsnittet, föreslås föriängd ett år.

Även folkpensionärernas skattelättnader behandlas i propositionen. En höjning av det extra avdraget föreslås för både är 1980 och år 1981. Förslag läggs också fram om deklarationspliktsgränsen för folkpensionärer vid 1981 års taxering.

Vidare föreslås att rätten till avdrag för s. k. frivilliga periodiska under­stöd, som f. n. medges med 5000 kr. per mottagare, begränsas lill att avse 5000 kr. per givare.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den I januari 1981.

11    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 50

 

Prop. 1980/81:50

1    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs all 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig in­komstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse 10 §

1 mom.' Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta döds­bon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

Gmndbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 1 basenhet enligt lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:

1 procent av den beskattningsbara inkomsten:

när beskattningsbar inkomst överstiger

I men icke  4 basenheter:

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

20

30

4

5

6

7

8

9 10 11 12 13 14 15 16 17 20 30 basenheter

grundbeloppet för   I basenhet    och   2% av återstoden 4 basenheter och 4%"

5

" 5%"

6

" 8%"

7

■■ 11%"

8

" 14%"

9

" 20%"

10

" 22%"

11

" 26%"

12

"30%-

13

" 34%"

14

" 39%"

15

■' 44%)"

16

" 45%"

17

" 48%"

20

" 53%"

30

•• 58% "

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, mä likväl icke den å nägon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densam­ma gällande stadgar har lill huvudsakligt ändamål att tillgodose viss fa­miljs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse 10 §

1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. - Senaste lydelse 1979: 1156.

 

Prop. 1980/81:50

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 1 basenhet enligt lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:

1 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

4 basenheter

5

6

7

8

9 10 11 12 13 14 15 16 17 20 30

I men icke

4     ■•      •■

5    "

6    "      "

7    "      "

8    "

9    "

 

10   "

11   "

12   "

13   "

14   "

15   "

16   "

17 "
20 "
30 basenheter

grundbeloppet för   I basenhet    och   2% av återstoden 4 basenheter och 4%"'

5

"    5%'

6

"    8%'

7

■•   !!%■

8

"   14%-

9

"  20%-

10

" 22%'

11

•• 26%'

12

" 29%'

13

" i.?%'

14

" 38%'

15

"  44%.'

16

"  45%'

17

" 48%'

20

"  53%"

30

"   58% '

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skallen uppgå lill högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligl de för densam­ma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål alt tillgodose viss fa­miljs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och lillämpas första gången vid 1982 års taxering.

2    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs all 2 och 3 §§ lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Basenhet ulgör för varje taxe­ringsår ett belopp som motsvarar femtusen kronor multiplicerat med årets jämförelsetal. Basenheten av­rundas nedåt till helt hundratal kro­nor.

n   Riksdagen 1980/81. 1 .saml Nr 50

2§

Föreslagen lydelse

Basenhet utgör för varje taxe­ringsår ett belopp som motsvarar 6400 kronor multiplicerat med årets jämförelsetal. Basenheten av­rundas nedåt till hell hundratal kro­nor.

 

Prop. 1980/81:50                                                                     4

Nuvarande lydelse                                            Föreslagen lydelse

3                                                                                               §
Jämförelsetalet för taxeringsåret  Jämförelsetalet för laxeringsåret
är del tal som anger förhällandet är del tal som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget i au- mellan del allmänna prisläget i au­
gusti månad ivå är före taxerings- gusli månad två är före taxerings­
året och augusti månad år 1977. årel och augusti månad år 1980.
Jämförelsetalet beräknas med bort- Därvid skall förändringarna i det
seende från de effekter på prisläget iillmänna prisläget beräknas med
som följer av ändrat skulteuttag en- bortseende från indirekta skatter,
ligt lagen (1968:430) om mervärde- tullar, avgifter och ändringar i
skatt.                                        energipriser samt tillägg göras för

subventioner.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången i fråga om 1982 års taxering. Vid denna taxering är basenheten 6400 kronor.

3    Förslag till

Lag om tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen vid 1982 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

1   § Vid 1982 ärs taxering får skatlskyldig som har rält lill särskild skal-lereduklion enligl 2 § 5 mom. uppbördslagen (1953:272) en höjning av den särskilda skattereduktionen, om hans till statlig inkomstskatt beskattnings­bara inkomst överstiger 40000 men inte 76600 kronor.

2   §    Den särskilda skattereduktionen höjs

om den beskattningsbara inkomsten överstiger 40000 men inte 45000 kronor med 10 procent av det belopp varmed inkomsten överstiger 40000 kronor,

om den beskattningsbara inkomsten överstiger 45 000 men inte 60000 kronor med 500 kronor,

om den beskattningsbara inkomsten överstiger 60000 men inte 76600 kronor med 500 kronor minskat med 3 procent av del belopp varmed inkomsten översfiger 60000 kronor.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981.

4    Förslag till

Lagom ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs alt punkt 5 av anvisningarna lill 46 § samt punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskatlelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

 

Prop. 1980/81:50                                                                     5

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

Anvisningar

fill   46 §

5.' Som förutsällning för allmänt 5. Förulsätlning för allmänt av-
avdrag för periodiskt understöd el-     drag för periodiskt understöd eller
ler därmed jämförlig periodisk ut-  därmed jämförlig periodisk utbe­
betalning enligt denna punkt gäller     talning enligl denna punkl är att un-
att understödet icke utgått till mot-     derstödel inte utgått till mottagare i
tagare i givarens hushåll eller, om givarens hushåll eller, om understö­
dde understödet utgjort skade- det inte utgjort skadeständ, lill mot­
stånd, till mottagare under 18 år el-    tagare under 18 år eller till mollaga-
ler lill mottagare vars utbildning re vars utbildning ('«/e är avslutad.
icke år avslutad.

Avdrag medgives med utgivet be- Avdrag medges med utgivet be­
lopp för periodiska utbetalningar        lopp för periodiska utbetalningar

till make eller förutvarande make sedan underhållsskyldigheten dem emellan reglerats;

lill fidigare anslälld;

som ulgör skadesländ, dock vid personskada endasl med belopp som för mottagaren utgör ersättning för föriorad inkomst av skattepliktig natur eller för förioral underhäll;

som utgör livränta eller därmed jämföriigt vederiag vid förvärv av egen­dom genom köp, byte eller därmed jämföriigt fäng;

på grund av föreskrifl i testamente;

från juridisk person.

För annat periodiskt understöd      För annat periodiskt understöd
eller därmed jämföriig periodisk ut- eller därmed jämföriig periodisk ut­
betalning medgives avdrag med betalning weJe,? avdrag med högsl
högst 5000 kronor/ö/- varje motta- 5000 kronor. Utger skattskyldig så-
gare. Har givaren under beskatt- dana understöd till mer än en per-
ningsåret varit gift och levt tillsam- son med belopp som sammanlagt
mans med sin make, får sådant av- överstiger 5000 kronor, skall av­
drag åtnjutas för dem båda gemen- draget fördelas mellan dessa un­
sanit med 5000 kronor,             dersiöd på sätt den skattskyldige

önskar.

fill 50 S 2.' Vid bedömningen av om skatlskyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller värdbidrag. Den omständigheten all folkpension under ell beskattningsår utgått med ett ringa belopp, t. ex. till följd av all folkpen­sionen icke ålnjulils under hela året, utgör icke hinder mot all medgiva den skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i delta fall är huruvida folkpensionen, om den utgått i full utsträckning, utgjort en icke obetydlig del av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den män den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensions­tillskott.

'Senaste lydelse 1977:41. -Lydelse enligt prop. 1980/81:42.

 

Prop. 1980/81:50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närma­re föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Om skatlskyldigs statligt laxerade inkomst överstiger del högsta in­komstbeloppel enligt föregående stycke, reduceras avdragel med belopp motsvarande 40 procent av överskjutande taxerad inkomst.

Del avdrag som beräknas med hänsyn till skatlskyldigs slatiigl laxerade inkomst jämkas, om värdet av skatlepliklig förmögenhet överstiger 90000 kronor. Om förmögenhelsvärdet överstiger 150000 kronor, skall avdrag inle medges. Fastighet, som avses i 24 § 2 mom., och jordbruksfastighet.

Avdraget skall i första hand be­stämmas med hänsyn till storleken av den skatlskyldiges taxerade in­komst enligl lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst icke visst högsta be­lopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för all den skalt­skyldige icke skall påföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 6000 kronor. Delta högsta inkomst­belopp motsvarar taxerad inkomst för skaltskyldig. som under be­skattningsåret icke haft annan in­komst än ålderspension enligl 6 kap. 2S första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och därutöver skallepliktiga in­täkter av tjänst om sammanlagt 5200 kronor saml åtnjutil avdrag endast med 100 kronor enligt 33 § 2 mom, första stycket. Förgift skall­skyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, be­räknas del högsta inkomstbeloppel med utgångspunkt från en pension Utgörande 77,5 procent av basbe­loppet. För övriga skattskyldiga be­räknas del med utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräk­ningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av be­skattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som till­kommer gift vars make saknar folk­pension.

Avdragel skall i första hand be­stämmas med hänsyn till storleken av den skatlskyldiges taxerade in­komst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst icke visst högsta be­lopp, skall avdragel beräknas lill vad som behövs för att den skall­skyldige icke skall påföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 6000 kronor. Delta högsta inkomst­belopp motsvarar taxerad inkomst för skallskyldig, som under be­skattningsåret icke haft annan in­komst än ålderspension enligl 6 kap. 2§ första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och därutöver skattepliktiga in­täkter av tjänst om sammanlagt 6100 kronor saml åtnjutit avdrag endast med 100 kronor enligt 33 § 2 mom. första styckei. För gift skatt­skyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, be­räknas del högsta inkomstbeloppel med utgångspunkt från en pension utgörande 77,5 procent av basbe­loppet. För övriga skattskyldiga be­räknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräk­ningsgrund gäller också om gift skatlskyldig under viss del av be-skatlningsäret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som till­kommer gift vars make saknar folk­pension.

 

Prop. 1980/81:50                                                                    7

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

som i huvudsak används för bostadsändamål, skall inräknas i förmögen­helsvärdet med belopp som motsvarar 1/10 av skillnaden mellan taxerings­värdet året före taxeringsåret och lånat kapital, som nedlagts i fasligheten, i den mån skillnaden inle överstiger 250000 kronor. Är skillnaden större beräknas värdet till 25000 kronor jämte den del av skillnaden som över­stiger 250000 kronor. Har den skaltskyldige eller hans make flera sådana fastigheter, som avses här, gäller bestämmelserna endast för en fastighet och då i första hand för fastighet som ulgör stadigvarande bostad för den skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås, när sär­skilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skaltskyldig iakttages bestämmelserna i 52 S I mom. sista slyckel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering. Bestämmelsen i punkt 2 tredje stycket av anvisning­arna till 50 § skall dock tillämpas redan vid 1981 ärs taxering, varvid beloppsgränsen i bestämmelsen för inkomst utöver ålderspension skall vara 5 400 kronor.

Belräffande periodiska utbetalningar som utgår på grund av bindande förpliktelser, som uppkommit före den 9 november 1973, skall de bestäm­melser som gällde före den 1 januari 1974 alltjämt tillämpas.

5    Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs all 22 § 3 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

22                                                                                            S
3 mom.' Skattskyldig, som          3 mom. Skatlskyldig, som upp-
uppburil folkpension, är med un- burit folkpension, är med undantag
dantag som anges i andra stycket som anges i andra slyckel skyldig
skyldig alt utan anmaning avlämna att utan anmaning avlämna själv-
självdeklaration endasl om hans deklaration endasl om hans brut-
brultoinläkl av en eller flera för- tointäkl av en eller flera förvärvs-
värvskällor under året uppgått till källor under året uppgått till minst
minst 17500 kronor, eller, om hans 20400 kronor, eller, om hans make
make uppburit folkpension, till    uppburit folkpension, till minst
minst 15200 kronor. Med folkpen- 17800 kronor. Med folkpension
sion avses folkpension i form av ål- avses folkpension i form av ålders-
derspension, förtidspension, änke- pension, förtidspension, änkepen-
pension och hustrutillägg. Som  sion och huslrulillägg. Som folk­
folkpension räknas icke barnpen- pension räknas inte barnpension el-
sion eller vårdbidrag.                                          ler vårdbidrag.

' Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste Ivdelse av lagens rubrik 1974:773. - Senaste lydelse 1979: 1158.

 

Prop. 1980/81:50                                                                     8

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i första styckei gälla icke om den skatlskyldiges make är skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration, om den skattskyldi­ge har varit bosalt i riket endasl en del av beskallningsåret. om han har skattepliktiga förmögenhelstillgångar överstigande 75 000 kronor eller om garanlibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för honom. 1 fråga om makar gälla bestämmelserna i 1 mom. iredje stycket såvitt avser förmögenhet.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1981

 

Prop. 1980/81:50                                                                     9

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                       PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-10-23

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten. Bohman, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder. Krönmark, Buren­stam Linder. Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adel­sohn, Danell. Petri

Föredragande: stalsrådel Wirlén

Proposition om skatten på 1981 års inkomster, m. m.

1    Inledning

I prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m. (bespa­ringspropositionen) redovisades vissa allmänna riktlinjer för inkomstbe­skattningen år 1981, bl.a. i fråga om den framtida utformningen av infla­tionsskyddet för inkomstskalleskalan och fortsatta marginalskattelält-nader i vissa inkomstlagen. Del framhölls att åtgärder i fråga om inkomst­skatten har fått en central belydelse för avtalsförhandlingarna på arbets­marknaden. Mera konkreta förslag till åtgärder i dessa frågor fick därför anslå i avvaktan på all de överläggningar som pågick mellan regeringen och arbetsmarknadens parter slutfördes och kunde bli föremål för en samlad bedömning.

Jag avser nu all äter ta upp de angivna frågorna. Jag ämnar även behandla folkpensionärernas skattelättnader.

Skatleulskollel hemställde i ell belänkande (SkU 1979/80:42) med an­ledning av motioner under riksmötet 1979/80. all riksdagen hos regeringen mätte begära förslag om ändring av beloppsgränsen för avdrag för s.k. frivilliga periodiska understöd från 5000 kr. per mottagare till alt gälla 5000 kr. per utgivare oavsett antalet mottagare. Riksdagen biföll utskoltels hemställan (rskr 1979/80: 293). Även denna fråga avser jag nu all behandla.

De förslag som jag nu tar upp innebär, förutom ändrad skatteskala m.m.. främst justeringar av lagtekniskt okomplicerad natur. Med hänsyn härtill anserjag del inte motiverat att höra lagrådet.

 

Prop. 1980/81:50                                                                10

2    Den statliga inkomstskatten

Skalan för den statliga inkomstskatten har varit inflationsskyddad sedan är 1978. Inflationsskyddet utvidgades genom beslut samma år till att avse åven en uppräkning av den särskilda skattereduktionen. Skyddet är så utformat att en automatisk justering sker av skiklgränserna med hänsyn till förändringar i penningvärdet. Principen om inflalionsskydd bör ligga fast. Skalteutlagel och dess fördelning skall bestämmas av riksdagen och inle godtyckligt ändras av inflationen. En viss förändring bör emellertid göras vid beräkningen av den index som används i sammanhanget.

Skiktgränserna i slatsskatteskalan uttrycks tekniskt i enheter som kallas basenheter. Basenheten utgör ett belopp av 5 000 kr. multiplicerat med ell jämförelsetal som uttrycker penningvärdeutvecklingen. Jämförelsetalet anger förhällandet mellan del allmänna prislägel i augusti månad andra årel före taxeringsåret och den valda utgångspunkten för indexberäkningen. Utgångspunkten för denna beräkning är augusti månad 1977. Genom en särskild regel i 3S lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 5 I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har man eliminerat effekten av de ändringar av mervärdeskalleutlagel som kan ha förekommit mellan de ivä lidpunklerna. Ändringarna av delta uttag har alltså inte fåll påverka den statliga inkomstskatten.

I besparingsproposilionen föreslås en ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppel enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL. Basbe­loppel ligger lill grund för uppräkningarna av pensioner m.fl. sociala förmåner. Syftet med ändringen är att kompensation inle längre skall ges automatiskt för höjda energipriser eller för köpkraflspåverkan som slals­makterna fattar beslut om genom alt ändra indirekta skaller och subven­tioner. Bl.a. med hänsyn till att statsmakterna har möjlighet lill en årlig omprövning av inkomstskalleskalan kan det visserligen hävdas all skälen för ell motsvarande indexbyle i della sammanhang är svagare. Som jag uttalat i besparingsproposilionen talar dock övervägande skäl för all så bör ske. Basenheten i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, bör således i fortsättningen anknytas till sammajusterade index som basbelop­pet enligl AFL. De nya beräkningsgrunderna innebär i huvudsak följande.

Liksom f. n. skall jämförelsetalet följa förändringarna i del allmänna prisläget. Vid beräkningen skall dock i fortsättningen bortses inte bara från mervärdeskatt ulan från alla indirekta skatter, tullar, avgifter och subven­tioner saml från ändrade energipriser. Avgränsningen av indirekta skaller, lullar, avgifter och subventioner skall göras i enlighet med de grunder statistiska centralbyrån tillämpar vid beräkning av nettoprisindex. Dess­ulom skall alltså vid beräkningen av jämförelsetalet bortses från direkt inverkan på prisläget av ändrade energipriser. De energipriser, som f.n. ingår i konsumentprisindex, avser fjärrvärme, eldningsolja, hushållsgas. elström och bensin.

 

Prop, 1980/81:50                                                     H

Vad jag här har anfört föranleder ändring av 2 och 3 8§ lagen om bas­enhet enligt 10§ 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Änd­ringen bör lillämpas första gången vid fastställandet av basenhet för taxe­ringsåret 1983 (inkomslärel 1982).

Redan för inkomståret 1981 är emellertid särskilda överväganden påkal­lade. Enligl nu gällande regler har basenheten för taxeringsåret 1982 (in­komståret 1981) fastställts till 6500 kr. För inkomståret 1980 är beloppet 5800 kr. Som jag anförde i besparingspropositionen bör emellertid uppräk­ningen begränsas redan för år 1981. Jag föreslår alt basenheten för in­komståret 1981 bestäms till 6400 kr. Detta belopp kommer att bilda ut­gångspunkten för den framtida uppräkningen för år 1982 och senare. Som en följd härav får givelvis den förordning (1980:706) varigenom basenhe­ten fastställts för inkomståret 1981 upphävas. Detla kan ske i administrativ ordning.

Den föreslagna sänkningen av basenheten innebär en skärpning av in­komstskatten för 1981 års inkomster med ca 1 miljard kr. Detta belopp bör användas för att åstadkomma skallelättnader främst ål heltidsarbetande med inkomst under genomsnittet. Därutöver bör vissa marginalskatlelätt-nader ges i de något högre inkomslskikten.

Det första målet lorde enklast uppnås genom en tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen enligt 2§ 5 mom. uppbördslagen (1953:272). Genom lagstiftning tidigare i är (prop. 1979/80: 181, SkU 1979/80:62, rskr 1979/80:422, SFS 1980:455) har en sådan tillfällig höjning gjorts i fråga om

1980   års inkomster.

Den särskilda skattereduktionen medges skattskyldiga som varit bosatta eller stadigvarande vistats här i landet under nägon del av beskattnings­året. Skattereduktionen räknas automatiskt upp med hänsyn till inflationen genom koppling till den tidigare nämnda basenheten. Skattereduktion medges således med del belopp varmed 0.4 basenheter överstiger 2000 kr. För inkomståret 1981 innebär detta - om den av mig tidigare föreslagna ändringen av basenheten godtas — alt beloppet blir 560 kr.

Den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen på 1980 års inkomster avser beskattningsbara inkomster mellan 40000 kr. och 76600 kr. Den högsta höjningen inträder i inkomslskikten mellan 45000 kr. och 60000 kr. och den uppgår där till 500 kr. För inkomster däröver sker en avtrappning med 3% av det belopp varmed inkomsten överstiger 60000 kr. Jag föreslår att samma höjning av skattereduktionen genomförs även för

1981   års inkomster. Även den höjningen bör vara tillfällig.

Men även i de något högre inkomslskikten är del enligt min mening motiverat med vissa skattesänkningar. Som jag framhållit i besparingspro­positionen är en fortsatt sänkning av marginalskatterna angelägen. Det statsfinansiella läget lämnar emellertid nu bara utrymme för smärre sådana sänkningar. Jag föreslår därför att skattesatserna i de närmast högre skik­ten ovanför dem där den tillfälligt höjda skattereduktionen inte längre

 

Prop. 1980/81:50                                                                   12

medges sänks med en procentenhet. Den övre gränsen för dessa sänkning­ar bör lämpligen sättas vid inkomster som uppgår lill 15 basenheter, vilket för inkomståret motsvarar en inkomst på 96000 kr.

Som jag nyss nämnde medför den föreslagna sänkningen av basenheten en ökning av inkomstskatteutlaget med ca 1 miljard kr. Härav kommer enligl mina förslag ca 850 milj. kr. alt användas för de skaltelältnader som uppnås genom förlängningen av den fillfälliga höjningen av den särskilda skatlereduklionen. Ålersloden eller närmare besläml ca 165 milj. kr. har använls för marginalskaltelätlnaderna.

De närmare verkningarna av mina förslag framgår av följande uppställ­ning. Jag vill erinra om att gällande regler innebär en basenhet om 6500 kr. förär 1981 och att den tillfälliga förhöjningen av den särskilda skattereduk­tionen bortfaller.

 

 

Taxerad

Skatt är 1981. kr

 

Ändring

inkomst

 

 

(7,3 n(m

 

 

—      gCIlUlll

är 1981, kr.

Gällande

Regeringens

förslaget, kr.

 

regler

förslag

 

30000

7095

7 144

+ 49

40000

10550

10622

-1- 72

50000

14435

14028

-407

60000

18815

18486

-329

70000

23 865

23 856

-    9

80000

29435

29 686

-h251

90000

35 605

35 828

+ 223

100000

42530

42818

-1-288

120000

57 675

58 030

+ 355

150000

81575

81980

+ 405

200000

121825

122 380

+ 555

Anm. Siffrorna avser skattskyldig utan  I 800-kronorsreduktion. Den kommunala skattesatsen antas vara 29.50%.

Mina förslag föranleder ändringar i 10 S SIL. Reglerna om den förlängda tillfälliga höjningen av skattereduktionen bör tas in i en särskild författ­ning.

De ändringar som jag i det föregående har föreslagit i fråga om inkomst­beskattningen bör tillämpas även för dem som eriägger skatt enligt reglerna i lagen (1958:295) om sjömansskall. I samband med ändringarna av sjö­mansskatten för år 1979 (prop. 1978/79:56. SkU 1978/79:20. rskr 1978/ 79: 103, SFS 1979:916) infördes regler som innebär att ändringar i fråga om slatsskatteskalan och den särskilda skatlereduklionen automatiskt beaktas vid sjömansbeskallningen. Vid faslstäUande av de tabeller som används för all beräkna sjömansskatten i de enskilda fallen skall riksskatteverket nämligen la hänsyn till sådana ändringar. Några särskilda lagstiftningsåt­gärder beträffande sjömansskatten behövs följaktligen inte.

 

Prop. 1980/81:50                                                                 13

3    Folkpensionärernas skattelättnader

Pensionsförmånerna inom den allmänna försäkringen är för ålderspen­sionärerna främst den allmänna folkpensionen och den allmänna tilläggs­pensionen (ATP). En ytteriigare förmån är de kommunala bostadstilläg­gen. Till folkpensionärer, som inte är berättigade till ATP eller endast får en låg sådan, ulgår pensionstillskott. Fullt pensionstillskott ulgör f n. 41 % av basbeloppel enligt AFL per år. Enligt tidigare beslul höjs tillskollets nivå med fyra procentenheter varje budgetår lill dess det den 1 juli 1981 uppgår till 45% av basbeloppet.

Folkpensionärer, vilkas huvudsakliga inkomst utgörs av allmän folkpen­sion, medges sedan länge vid inkomsttaxeringen ell särskilt avdrag för nedsatt skatleförmåga. Den som endast har grundpension och en viss högsta sidoinkomsl får avdrag med så stort belopp alt någon skatt inle kommer att påföras honom. Vid stigande inkomst trappas del extra avdra­get ned. Även förmögenhelsinnehav inverkar på avdragels storlek.

Den framlida utformningen av folkpensionärernas skattelättnader utreds f n. av en särskild kommitté (B 1979: 16). Dess arbete kommer emellertid inle all vara slulfört förrän under år 1981. Särskilda åtgärder beträffande 1981 års pensionsinkomster bör därför vidtas. Den allmänna prisutveck­lingen under år 1980 har varil sädan all vissa ändringar fär övervägas även i fråga om del extra avdragel för innevarande år. Jag vill i sammanhanget erinra om alt frågan hur förmögenhetsinnehav skall påverka det extra avdragets storlek nyligen har behandlats i propositionen 1980/81:42 om ändrade regler för villabeskatlningen, m. m. De ändringar som därvid föreslås är huvudsakligen föranledda av de förväntade höjningarna av faslighelstaxeringsvärdena vid 1981 ärs allmänna fastighetstaxering.

För de närmast föregäende inkomståren har som nyss nämnts skatteläll­naderna avvägts så att en folkpensionär med enbart ålderspension och pensionstillskott inle har påförts skall. Denna inriktning bör gälla även för år 1981. Det extra avdraget mäste därför ökas. Av punkl 2 av anvisningar­na till 50 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, framgår, all det extra avdragel vid en viss högsta sidoinkomsl skall medges med så stort belopp alt den statligt beskattningsbara inkomsten uppgår lill högsl 6000 kr., vilket belopp motsvarar grundavdraget vid taxeringen till kommunal in­komstskatt. Beloppet för högsta inkomst har uppjuslerals fortlöpande. Vid den senasle ändringen är 1979 (prop. 1979/80:58, SkU 1979/80:20. rskr 1979/80: 137, SFS 1979: 1157), som gäller 1980 års inkomster, fastställdes beloppet lill 5 200 kr. Prisutvecklingen under tiden härefter har emellertid varit sådan att ålderspensioner och pensionstillskott uppräknats med högre belopp än man hade anledning alt räkna med när beloppsgränsen för 1980 års sidoinkomsl fastställdes. Även för detla år bör därför beloppsgränsen uppjusleras. Gränsen bör höjas frän 5 200 kr. lill 5 400 kr. För 1981 års inkomster bör beloppsgränsen sältas lill 6100 kr. Höjningen föranleder ändring av beloppsgränsen i punkl 2 av anvisningarna lill 50 § KL. I

 

Prop. 1980/81:50                                                                    14

övergångsbestämmelserna bör därvid anges att beloppet skall vara 5400 kr. vid 1981 års taxering.

Enligt 22 § 3 mom. taxeringslagen (1956:623) är skaltskyldig som har uppburit folkpension i regel skyldig att avlämna deklaration endasl om hans inkomst har uppgått lill minst 17500 kr. eller, om andra maken uppburit folkpension, 15200 kr.

Beloppen är avvägda med hänsyn lill de regler om extra avdrag som gällde för 1979 års inkomster. För 1981 års taxering, som avser 1980 års inkomster, kan beloppen höjas lill 20400 kr. resp. 17800 kr.

4    Periodiska understöd

4.1  Inledning

Rätten alt göra avdrag för periodiska understöd infördes år 1910 och var under lång lid i slorl sett beloppsmässigt obegränsad. Genom lagsliflning år 1973 (prop. 1973:181, SkU 1973:68. rskr 1973:387. SFS 1973:1113) begränsades emellertid avdragsrälten för s.k. frivilliga periodiska under­stöd lill 5000 kr. per år och mottagare. Däremot gjordes inte någon in­skränkning i rätlen lill avdrag för s.k. legala understöd. Uppdelningen i frivilliga och legala understöd görs med slöd av den uppräkning som lämnas i punkl 5 av anvisningarna till 46 § KL. Med legala understöd avses enligl den bestämmelsen underhåll till make eller förutvarande make sedan underhållsskyldigheten mellan dem reglerats, utbetalningar till tidigare anställda, viss periodiska skadestånd, livräntor eller därmed jämförliga periodiska vederlag i samband med köp e.d., utbetalningar på grund av föreskrifl i testamente samt från juridiska personer. Övriga periodiska understöd hänförs till gruppen frivilliga understöd.

1 sitt slutbetänkande (SOU 1977:91) föreslog 1972 års skalleutredning alt man skulle upphäva avdragsrätten för frivilliga periodiska understöd. En del av de remissinslanser som yttrade sig över förslaget ansåg att del fanns goda skäl att genomföra detla medan andra var tveksamma och menade att del alltjämt kunde finnas sociala skäl för alt tillåta avdrag. I prop. 1978/79:160 tog min företrädare upp frågan och uttalade att avdrags­rälten för frivilliga periodiska understöd kunde ifrågasättas från vissa utgångspunkter, främst för all den kunde inbjuda lill missbruk, men all det å andra sidan inle kunde bestridas alt det i vissa fall kunde finnas motiv för understöd. Om avdragsrälten slopades skulle della bl.a. också kunna leda till att man på olika sätt försökte kringgå bestämmelserna. Något förslag till ändrad lagstiftning framlades inle. I nyssnämnda proposition redovisas utredningens förslag och en sammanställning av remissyttrandena.

Skatleulskollel (SkU 1979/80: 42) har under vären 1980 behandlal mofio­ner om all avdragsrållen för frivilliga underslöd skall slopas i enlighet med

 

Prop. 1980/81:50                                                                   15

1972 års skalteulrednings förslag (mot. 1979/80:790) resp. begränsas till sammanlagt 5 000 kr. oavsett antalet mottagare (mot. 1979/80:787). Ut­skottet anförde därvid, all den kritik som sedan lång tid riktats mot reglerna om avdrag för periodiska underslöd bl.a. byggt på att de sociala skäl som tidigare talat för en avdragsrätl alltmer försvagats. Reglerna kunde ocksä utnyttjas för all uppnå skallelättnader som inte framstod som motiverade med hänsyn till vare sig givarens ekonomiska situation eller mottagarens behov. Ulskoltel ansåg sig i allt väsentligt kunna instämma i kritiken men ville inte bortse från att det - som vissa remissinslanser hade uttalat i anledning av skatleutredningens förslag — fortfarande kunde fin­nas skäl att tillåta ett avdrag. Avdragsmöjligheterna borde emellertid gene­rellt begränsas lill ett visst maximibelopp, oavsett antalet mottagare, bl.a. för att hindra alltför långtgående skallelättnader i enskilda fall. Utskottet hemställde alt riksdagen med bifall till mot. 1979/80:787 hos regeringen måtte begära förslag om ändring av beloppsgränsen för avdrag för frivilliga periodiska understöd i enlighet med vad som anförts i motionen. Riksda­gen följde utskottet (rskr 1979/80: 293).

4.2 Föredragandens överväganden

Kritiken mot avdragsrälten för frivilliga periodiska understöd har i stort gått ul på att reglerna kan missbrukas för att uppnå skattelättnader. För all komma till rätta med missbruket har en beloppsspärr införts. En så längt gående åtgärd som att helt slopa avdragsrälten har avvisats vid olika fillfällen och senast av riksdagen i samband med den ovan nämnda mo­tionsbehandlingen. Som slöd för att bibehålla en viss avdragsrält har framför allt åberopats sociala skål. Även om dessa skäl inle längre har samma tyngd sä finns det otvivelaktigt situationer där det är motiverat med en viss avdragsrätl. Av de skål som skatteutskottet anfört är del dock befogat med en skärpning av beloppsspärren. Beloppsgränsen bör i enlig­het med utskottels hemställan sättas vid 5000 kr. per år och givare. Med en sådan utformning av avdragsrätten är en särreglering för makar inle längre påkallad. Makar bör således få göra avdrag med högsl 5 000 kr. vardera.

Enligt 19 och 31 §§ KL utgör periodiskt underslöd som avses i punkt 5 av anvisningama till 46 § KL skallepliklig inläkl för mottagaren om giva­ren är berättigad till avdrag för utgivet belopp. Den begränsning av av­dragsrälten lill vissl belopp per mottagare, som nu gäller, medför inle några svårigheter när det gäller att bestämma omfatlningen av mollagarens skatteplikt.

Situationen blir delvis en annan om nu en begränsning införs med ut­gångspunkt i givarens förhållanden. De belopp som denne har fått avdrag för bör liksom nu inkomstbeskattas hos mottagaren. Enligt förut angivna lagmm är det emellertid själva rätten till avdrag som är avgörande för mottagarens skatteplikt. Om en givare har betalat understöd till två motta-

 

Prop. 1980/81:50                                                                    16

gare med 5000 kr. vardera, blir del alltså av betydelse om avdragsrätten avser 1. ex. del ena understödet eller hälften av vartdera. För att undvika oklarheter bör denna fråga regleras. Det lorde därvid redan av praktiska skäl vara uteslutet all välja någon annan lösning än all läla avdragsrållen avse del underslöd som givaren önskar. I allmänhet kommer inte högre sammanlagt understöd än 5000 kr. alt redovisas i givarens deklaration och då krävs naturligtvis inte nägon särskild åtgärd. Skulle emellertid undan­tagsvis högre sammanlagl understöd lill flera mottagare redovisas ulan att del klart framgår hur avdragsyrkandet fördelar sig pä dessa, skall alltså taxeringsnämnden uppmana givaren att ange della.

Del kan slutligen nämnas alt relationerna mellan givare och mottagare normall torde vara sådana i de fall dä periodiskt understöd utgär all man kan räkna med all mottagaren får besked huruvida givaren kommer alt yrka avdrag för understödet. Förslaget i dessa hänseenden föranleder ändringar i punkt 5 av anvisningarna till 46 § KL.

Med frivilliga understöd avses i skallesammanhang inle enbart sädana som utgår utan att del finns någon skyldighel för givaren att betala ulan även vissa underslöd som fält en juridiskt bindande form. Det kan vara fräga om vissa frivilliga underslöd eller åtaganden i samband med gåva. När avdragsrätten begränsades genom 1973 ärs lagstiftning log man genom övergångsbestämmelser hänsyn till underslöd som utgick pä grund av bindande förpliktelse som tillkommit före den tidpunkt då propositionen blev offenllig. För sädana utbetalningar skall äldre bestämmelser fortfaran­de tillämpas. Skatteutskottet ansåg alt flera skäl talade för att den nu föreslagna begränsningen borde gälla samtliga utbetalningar som omfattas av beloppsspärren men sade sig ocksä vara medvetet om att olika uppfatt­ningar kunde råda i frågan och all den därför kunde förtjäna ytterligare överväganden (SkU 1979/80:42).

De utbetalningar av underslöd som man tog särskild hänsyn till genom övergångsbestämmelser år 1973 kunde avse stora belopp vid varje utbe-lalningstillfälle. För givaren kunde en obegränsad rätt lill avdrag antas ha spelat en inle obetydlig roll när han åtog sig underslödsförpliktelsen. Det hade onekligen framställ som obilligl om bindande sådana betalningsäta-ganden kommit att omfattas av den begränsning av avdragsrälten som infördes år 1973. Enligt min mening är läget ett annat nu än när övergångs­bestämmelserna till 1973 års lagsliflning infördes. Vid underslödsätagan-den som tillkommit sedan dess har givaren kunnal ta hänsyn lill den införda begränsningen av avdragsrälten. Något särskilt hänsynslagande till bindande förpliktelser som kan ha ingåtts med de nu gällande skallebe­stämmelserna som grund är därför inte påkallat. De ovannämnda över­gångsbestämmelserna till 1973 års lagstiftning bör dock alltjämt stå kvar. Föreskrifl om delta bör las in i bestämmelserna om ikraftträdande av de ändringar som nu föreslås. 1 övrigl bör de nya bestämmelserna träda i krafl den I januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 ärs taxering.

 

Prop. 1980/81:50                                                     17

5   Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslär riksdagen att antaga inom budgetdeparlemenlel upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskall.

2.    lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3.    lag om tillfällig höjning av den särskilda skallereduktionen vid 1982 års taxering,

4.    lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370),

5.    lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).

6   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredra­ganden har lagt fram.

 

Prop. 1980/81:50                                                               18

Innehåll

Propositionen  ..................................................................       I

Propositionens huvudsakliga innehåll............................... ...... I

Lagförslag

1      Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om slallig inkomst­skatt                2

2      Förslag till lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligl

10 § I mom. lagen (1947: 576) om slallig inkomstskatt                  3

3      Förslag lill lag om tillfällig höjning av den särskilda skallereduk­tionen vid 1982 års taxering                  4

4      Förslag till lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928: 370)....  4

5   Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)                  7

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde 1980-10-23              9

1      Inledning  .....................................................................       9

2      Den statliga inkomstskatten.........................................     10

3      Folkpensionärernas skaltelältnader  ............................     13

4      Periodiska understöd   ................................................. ... 14

 

4.1       Inledning.................................................................    14

4.2       Föredragandens överväganden.............................. ... 15

 

5      Hemslällan.....................................................................    17

6      Beslul............................................................................    17

Norstedts Trycken, Stockholm 1980