Regeringens proposition
1980/81:25
med förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81;
beslutad den 30 oktober 1980.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll för den ätgärd och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
ROLF WIRTÉN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår.
De anslag som begärs uppgår fill ca 1,6 miljarder kr. De största anslagen avser ersättning för försenad idriftlagning av kärnreaktorer, byggande av statliga vägar, vuxensludieslöd m.m., statens vatlenfallsverk, FN-styr-kors verksamhei utomlands samt bidrag till byggande av kommunala vägar och galor.
Riksdagen 1980/81. 1 .saml. Nr 25
Prop. 1980/81:25
Prop. 1980/81:25 2
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1980-10-30
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson
Föredragande: statsråden Ullslen, Mogård, Dahlgren, Åsling, Burenstam Linder, Johansson, Boo, Danell, Petri
Proposition med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81
Statsråden föredrar förslag lill riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81. .anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.
Statsrådet Wirtén anför: I prop. 1979/80: 138 har regeringen föreslagit alt 53 850000 kr. anvisas till industriella åtgärder och 5 milj. kr. för särskilt sysselsättningsbidrag lill Svenska Rayon AB. Vidare har regeringen i prop. 1980 U: 1 föreslagit alt 260 milj. kr. anvisas till det allmänna barnbidraget. Regeringen har i samma proposition föreslagit alt 32 milj. kr. anvisas till studiehjälp m. m. I prop. 1980/81: 26 har regeringen föreslagit all 69,7 milj. kr. anvisas som ersättning till Trångfors AB m.m. vid en begränsad utbyggnad av Sölvbackaströmmarna. De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas bör sammanfattas i en gemensam proposilion angående utgifter på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetårel 1980/81. Skulle anslagsframställningar därutöver på tilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
all besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.
Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslular all genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller del ändamål som föredragandena har hemställt om.
Regeringen förordnar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1-11.
Prop. 1980/81:25
Bilaga I
Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande; statsrådet Ullslen
Anmälan till tilläggsbudget I fill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser utrikesdepartementets verksamhetsområde
TREDJE HUVUDTITELN
A. Utrikesdepartementet m. m.
A 3. Inköp, uppförande och iståndsältande av fastigheter för utrikesrepre-sentationen. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett invesleringsanslag av 14,5 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning av 1,7 milj. kr. under anslagel. Med hänsyn lill lidplanen för byggnadsarbetena bör vissa objekt m. m. nu ånyo redovisas för riksdagen.
1 gällande investeringsplan är för uppförande av en svensk ambassadanläggning i Lagos en preliminär kostnadsram av 15 milj. kr. uppförd i avvaktan på slutiigl byggnadsprogram för de med hänsyn till tomträtten förenade speciella nigerianska villkoren (prop. 1979/80: 100 bil. 6, UU 1979/80: 19, rskr 1979/80:203).
Regeringen har med beslut den 27 mars 1980 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera en första etapp omfattande chefsbostad och två familjebostäder för ambassadpersonal jämte serviceutrymmen. En andra etapp innefattande främst kanslibyggnad bedömdes av kostnadsskäl böra skjutas på framliden. Kostnaderna för utförande av den första etappen har beräknats lill 23 milj. kr. i prisläget den I april 1980 med en medelsförbrukning under budgetåret 1980/81 av 13 milj. kr. Det är mol bakgrund av bl.a. de extremt höga koslnaderna på hyresmarknaden i Lagos angeläget aft den första etappen genomförs. För att kunna uppfylla de av nigerianska myndigheterna fastställda tidskraven har anläggningsarbetena redan påbörjats.
I prop. 1979/80: 100 (bil. 6, UU 1979/80: 19, rskr 1979/80: 203) anförde jag all del är angelägel alt en om- och tillbyggnad av ambassadanläggningen i Peking påbörjas under innevarande budgetår. Kostnaderna för della projekt uppskattades preliminärt lill 10.2 milj. kr., prisläget den I april 1979. I
Prop. 1980/81:25 4
avvaktan på en säkrare kostnadsberäkning fördes nägon kostnadsram inte upp i förslaget fill investeringsplan. I beslul den 4 september 1980 har regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen alt slutföra projekteringen av ambassadanläggningen till färdiga bygghandlingar. Projekteringsarbetet utförs på grundval av ett byggnadsprogram innefattande dels en tillbyggnad av kanslibyggnaden genom att nuvarande två bostäder i fastighetens botlen våning ianspråklas, dels uppförande av två nya personalbostäder i kanslibyggnadens förlängning samt uppförande av en handläggarbostad jämte viss upprustning av övriga befintliga bosläder pä beskickningstomten. Av kostnadsskäl har iordningsställande av ytteriigare en handläggarbostad utgått ur byggnadsprogrammet. Kostnaderna för de nu aktuella arbetena har beräknats lill 12,3 milj. kr. i prisläget den I april 1980 med en medelsförbrukning under budgetåret 1980/81 av 7 milj. kr. Med hänsyn till den mycket besvärande lokalsituationen vid ambassaden bör arbetena påbörjas snarast. Enligt avtal med de kinesiska myndigheterna måste byggnadsmaterialet ha levererats senasi den Ijanuari 1981.
Det är ytterst angelägel alt projekten i Lagos och Peking kan genomföras i den ulslräckning och inom de program som jag nu har redovisat. Följande konstnadsramar, i I OOO-tal kr., bör således föras upp i gällande investeringsplan.
Byggnadsobjekl Kostnadsram Medelsförbrukning beräk-
80-04-01 nad för 1980/81
Lagos 23 000 13 000
Peking 12 300 7000
Medelsförbrukningen under budgetåret 1980/81 för byggnadsarbeten i Lagos och Peking beräknas till ca 20 milj. kr. Utöver tillgängliga medel på anslaget erfordras ytterligare ca 15.5 milj. kr. innevarande budgetär.
Med hänvisning till vad jag anfört hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen all
1. bemyndiga regeringen all besluta om byggnadsarbeten inom de kostnadsramar som jag förordat i del föregående,
2. lill Inköp, uppförande och iståndsältande av fastigheter för utri-kesrepresentationen på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 15500000 kr.
Prop. 1980/81:25
Bilaga 2
Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande: slalsrådet Burenslam Linder
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde
FJÄRDE HUVUDTITELN
H. Övrig verksamhet
[I] H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsslat till riksslaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 539). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-sfyrkors verksamhet.
Medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas sedan budgeläret 1965/66 under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-ljänsi. Medel för FN-styrkornas verksamhei utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN samt - fr.o.m. den I juli 1967 - för observatörer i FN-tjänsl anvisades budgetåren 1965/66-1971/72 under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.
Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhei hittills anvisats 1 241 465000 kr. på tilläggsslat och tilläggsbudget. Därav har 40,7 milj. kr. anvisats för att täcka utgifterna för FN-styrkan på Cypern, FN-styrkan i Mellersta Östern och FN-observatörer under tiden januari-juni 1980 saml för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1979/80: 125 bil. 1. FöU 1979/80: 16, rskr 1979/80:319).-
Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av FN. Intill den I juli 1980 har från FN infiufit 554069612 kr. Sveriges fordran hos FN enligl hitlills framlagda krav uppgår f.n. till 150281690 kr. Ersättningar som flyter in från FN lillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övriga inkomster av statens verksamhet.
Prop. 1980/81:25 6
Genom beslul i april 1980 förordnade regeringen all ett sjukhuskompani omfattande högsl 150 man jämte viss stabspersonal skulle ställas lill FN:s fört"ogande för tjänstgöring i Mellersta Östern under högsl ett år. Ulgif-lerna beräknas lill 2 milj. kr. för månad eller för liden juli-december 1980 sammanlagt 12 milj. kr.
Genom beslut i juni 1980 förlängdes tiden för den svenska FN-insalsen på Cypern t.o.m. den 15 december 1980. Utgifterna beräknas lill ca 5,4 milj. kr. för månad eller för tiden juli-december 1980 sammanlagt 32.5 milj. kr.
Genom beslut i juni 1980 medgav regeringen att observatörer i FN-tjänst får avlösas under budgetårel 1980/81. Antalet observatörer uppgick den I juli 1980 till 44. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till ca 767000 kr. för månad eller för tiden juli-deceinbei- 1980 sammanlagt 4.6 milj. kr.
En allmän medelsreserv av 3 milj. kr. bör beräknas med hänsyn lill eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.
Vid utgången av juni 1980 fanns ett underskoll på 2377000 kr. under anslagel FN-styikors verksamhet utomlands.
Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Östern och på Cypern och för observatörer uppgår alltså lill (l2000000-H32500000-h 4600000-3000000-1-2377000) avrundat 54,5 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.
Med hänsyn lill all många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis täcka utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget lill oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslagel FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp senare.
Jag hemsläller alt regeringen föreslär riksdagen
alt lill FN-styrkors verksainhet utomlands pä tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa eti reservationsanslag av 54500000 kr.
[2] H 10. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953:234 anvisade riksdagen (SU 1953: 196, rskr 1953:431) på tilläggsslat 1 till riksstaten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ell reservationsanslag av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskon-lingenten 1 Korea.
Den svenska repatrieringskonlingenlen upplöstes efter slutfört uppdrag den I mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag slår alltjämt kvar men personalen har reducerats avsevärt och uppgår nu till sju personer mot omkring 90 personer år 1955.
För övervakningskontingentens forlsalta verksamhet har riksdagen under anslagel Svenska övervakningskontingenten i Korea, fr.o.m. budgetåret 1972/73 benämnt Övervakningskontingenten i Korea, efter förslag av
Prop. 1980/81:25 7
Kungl. Maj:t anvisat sammanlagl 29020000 kr. (jfr senast prop. 1979/80:25 bil. 2, FöU 1979/80:9, rskr 1979/80:69). Hittills har alltså anvisats 34020000 kr. för Ifrågavarande ändamål. De medel som anvisades senast beräknades läcka utgifterna för kontingentens verksamhet t.o.m. juni 1980.
Del kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta sin verksamhei. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden t.o.m. utgången av budgetåret 1980/81. Jag anser att kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.
För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av ca 154200 kr. för månad eller för budgetårel 1980/81 I 850000 kr. Vid utgången av budgetåret 1979/80 fanns ett underskott på 184900 kr. under anslagel Övervakningskontingenten 1 Korea. Medelsbehovet för budgetåret 1980/81 uppgår därför fill (I 850000-1-184900) avrundat 2 milj. kr.
Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1980/81 måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter saml möjligheten av en avveckling av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om att täcka utgifter som bestrids på della sätt bör få tas upp senare.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslär riksdagen
att till Övervakningskontingenlen i Korea på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetårel 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 2000000 kr.
Prop. 1980/81:25 9
Bilaga 3
Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande: statsrådet Adelsohn
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
SJÄTTE HUVUDTITELN
B. Vägväsendet
[I] B 2. Drift av statliga vägar. Under rubriken Drift av statliga vägar har på statsbudgeten för innevarande år förts upp ell reservationsanslag av 2528,3 milj. kr.
Under anslaget Drift av statliga vägar ingår fr.o.m. budgetåret 1980/81 medel för vägverkets investeringar i anläggningstillgångar. För innevarande budgetår har 94,3 milj. kr. beräknats för anskaffning av driftanläggningar, fordon och maskiner m.m. I budgetpropositionen (1979/80: 100 bil. 9. TU 1979/80:9. rskr 1979/80:222) anmälde jag att anskaffningarna av anläggningstillgångar borde omfatta samma planeringsperiod som anslagel i övrigt, dvs. framförliggande kalenderår. För att uppnå detta bör nu medel anvisas för de anskaffningar som är akluella under andra halvåret 1981. I budgetpropositionen anmälde jag att medel motsvarande hälften av vad som anvisats för budgetåret 1980/81 borde anvisas på tilläggsbudget lill statsbudgeten för ifrågavarande ändamål.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen
all till Drift av statliga vägar på tilläggsbudget I lill slalsbudgelen för budgetåret 1980/81 anvisa ell reservationsanslag av 45000000 kr.
[2] B 3. Byggande av statliga vägar. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ell reservationsanslag av 900 milj. kr.
Den 18 januari 1980 påseglades bron över AskeröQorden. Bron raserades fullständigt. Olika åtgärder har vidtagits av statens vägverk dels för
Prop. 1980/81:25 10
att så snabbt som möjligt kunna uppföra en ny bro över fjorden, dels för att lösa trafikproblem.
Omedelbart efter olyckan inrättades båttrafik mellan Almön och Stenungsund. Ett nytt färjeläge med tillfartsvägar har byggts för en ny färjeled som togs i bruk den 10 mars 1980.
1 beslul den 31 januari 1980 angav regeringen vissa farledsmässiga förutsättningar för uppförandel av en ny bro. Efter framställning av vägverket bemyndigade regeringen den 19 juni 1980 statens vägverk all upphandla en ny bro mellan Almön och Källon. Upphandlingen av en ny bro inkl. vissa anslutningsvägar fick ske inom en kostnadsram av 112 milj. kr. i 1980 ärs prisnivå.
I prop. 1980/81:20 bil. 5 om besparingar i statsverksamheten har jag anmält frågan om finansieringen av en ny bro lill Tjörn. Vägverket har nu beräknat att de totala kostnaderna för återuppförande av en ny bro över Askeröfjorden jämte tillfartsvägar samt den tillfälliga färjeförbindelsen kommer alt uppgå lill ca 210 milj. kr.
Den kostnadsram om 112 milj. kr. för den nya bron m. m. som angavs i regeringens beslul den 19 juni 1980 kan med nuvarande prisutveckling beräknas medföra en slutlig kostnad av ca 135 milj. kr. fram till färdigställandet i december 1981.
Enligl förslagen i besparingsproposilionen får vissa ordinarie vägbyggnadsmedel las i anspråk för brobyggnalionen. Kostnaderna för den tillfälliga färjeförbindelsen m. m. har jag räknat med att vägverket kan inrymma inom anslaget lill Drift av statliga vägar.
Av de totala kostnaderna för en ny bro lill Tjörn saml tillfälliga bål- och färjeförbindelser om ca 210 milj. kr. bör enligl min mening 135 milj. kr. täckas genom tilläggsanslag pä statsbudgeten. Resterande 75 milj. kr. får vägverket inrymma inom ordinarie anslag till drift och byggande av statliga vägar.
Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen
all lill Byggande av statliga vägar på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 135000000 kr.
[3] B 5. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ell reservationsanslag av 370 milj. kr.
Riksdagen har för budgetåret 1980/81 under anslaget G I. Posthus m.m. anslagit medel för bl. a. byggandet av postlerminalen i Tomteboda. Terminalen beräknas vara färdig för inflyttning under är 1983.
Statens vägverk har i samråd med postverket samt Stockholms och Solna kommuner utrett olika alternativa anslutningsvägar lill terminalen. Överenskommelse har härvid nåtts om att ansluta terminalen lill del överordnade väg- och gatunätet genom en utbyggnad av Klaraslrandsledens
Prop. 1980/81:25 11
anslutning till Ekelundsvägen i Solna. Denna utbyggnad ingär som en del i ett vägobjekt som finns upptaget 1 nu gällande fördelningsplan. Della objekt beräknas enligl planen inle komma lill utförande förrän under senare hälften av 1980-talel. För att skapa snabba och rationella transportvägar lill och från den nya terminalen anserjag all en tidigareläggning av Klaraslrandsledens anslutning lill Ekelundsvägen bör ske. Bidragsmedel bör därför redan nu anvisas till anslulningsvägens utbyggnad. Härmed kan vägen vara färdig vid den beräknade inflyllningslidpunkten för postlerminalen.
Totalkostnaden för anslulningsvägen har av vägverket beräknats lill 64 milj. kr. Del 95-procenllga statsbidraget skulle därvid uppgå till ea 61 milj. kr. Enligt min mening bör med hänsyn lill postverkets nytta av vägen postverket betala 7 milj. kr. av kostnaderna. Totalkostnaden för Tomtebodaterminalen bör räknas upp med detta belopp. Jag föreslår all postverket under budgetåret 1980/81 får förskotlera beloppet med rörelsemedel. Jag räknar vidare med alt vägverket kan inrymma projekteringskostnader på 2 milj. kr. inom redan anvisade anslag. Detla innebär all 52 milj. kr. bör anvisas på tilläggsanslag till statsbudgeten.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslär riksdagen
alt till Bidrag till byggande av kommunola vägar och gator på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ell reservationsanslag av 52000000 kr.
[4] B 10. Byggande av mellanriksvägen Kiruna—Narvik. För byggande av mellanriksvägen Kiruna-Narvik har riksdagen tidigare anvisat 312.1 milj. kr.
I början av år 1980 stod det klart att de medel som anvisats för byggandet av mellanriksvägen på grund av prisstegringarna inle skulle räcka till ett fullföljande av vägbyggnalionen. Regeringen fann att vägutbyggnaden skulle fullföljas av arbetsmarknads- och regionalpolitiska skäl och medgav däri"ör i beslul den 26 juni 1980 att statens vägverk fick upphandla återstående byggnadsetapp av mellanriksvägen.
Vägverket har 1 framställning den 19 september 1980 begärt alt 45,9 milj. kr. anvisas på tilläggsanslag för det fortsatta vägbyggandet. De totala koslnaderna för mellanriksvägen kommer därmed alt uppgå till 358 milj. kr.
Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen \
att till Byggande av mellanriksvägen Kiruna-Narvik pä tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 45 900000 kr.
Prop. 1980/81:25
Bilaga 4
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande: statsrådet Johansson
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde
ÅTTONDE HUVUDTITELN
F. Statlig personalpolitik m. m.
F 15. Täckande av underskott hos statens institut för personaladministration och personalutbildning. Statens institut för personaladministration och personalutbildning (SIPU) inrättades den I juli 1979 genom en sammanslagning av dåvarande slatens personalulbildningsnämnd (PUN) och delar av dåvarande slatens personalnämnd (SPN). Verksamheten finansieras dels genom ett förvaltningskostnadsanslag, över vilkel bl.a. vissa administrations-, utrednings- och utvecklingskostnader bestrids, dels genom ell anslag lill uppdragsverksamhet som har förts upp 1 slalsbudgelen med endast ett formellt anslagsbelopp av 1000 kr. För budgetårel 1980/81 har 17330000 kr. anvisats över förvaltningskostnadsanslagel, varav 3 milj. kr. ulgör ett driftbidrag till den uppdragsfinansierade verksamheten.
Under det första verksamhetsåret har bl.a. till följd av omorganisationen verksamheten inte hunnit anpassas till myndigheternas behov och efterfrågan. SIPU:s uppdragsverksamhet redovisar därför för budgetåret 1979/80 ett underskott på sammanlagt 3,5 milj. kr. Av underskottet utgör 563000 kr. ett balanserat underskott från PUN:s uppdragsverksamhet. Vidare kan I milj. kr. av underskottet hänföras till koslnader som är direki föranledda av omorganisationen. Bl.a. har SIPU för statens arbetsmarknadsnämnds räkning under en övergångsperiod kostnadsfritt handlagt vissa individärenden som tidigare åvilat SPN:s regionkontor.
Enligl min mening bör varken underskottet från PUN:s verksamhei eller underskottet till följd av omorganisationen belasta SIPU:s uppdragsverksamhet. Jag anser därför alt dessa delar av SIPU:s underskott saml de ränteutgifter de föranleder under andra halvåret 1980 bör läckas genom ett förlusttäckningsbidrag pä sammanlagt I 642 000 kr. Jag har därvid beräknat SIPU:s ränteutgifter till 79000 kr.
Prop. 1980/81:25 14
1 prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m. angav jag att förluster av den storleksordning som SIPU redovisat för budgetåret 1979/80 inle kan accepteras. SlPU:s verksamhet skall i huvudsak finansieras genom avgifter. Avgiftsfinansieringen innebär att SIPU måste anpassa verksamheten till den efterfrågan som riktas mol SIPU:s produkter. Jag framhöll också all jag till budgetpropositionen för budgetåret 1981/82 kommer att föreslå att driftbidraget reduceras med I milj. kr. och all det i sin helhet bör kunna avvecklas till budgetåret 1982/83. Om den äldre föriusl som jag redovisat avskrivs bör det innebära att SIPU i fortsättningen kan bedriva sin uppdragsverksamhet ulan underskoll. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Täckande av underskott hos statens institut för personaladministration och personalutbildning pä tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetårel 1980/81 anvisa ett anslag av I 642000 kr.
Prop. 1980/81:25 15
Bilaga 5
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande: stalsrådel Mogård
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde
NIONDE HUVUDTITELN
B. Kulturändamål
[1] B 10. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 79905000 kr. I tilläggsbudget III för budgetåret 1979/80 har till bidrag till Svenska riksteatern anvisats ell reservationsanslag av 2072000 kr. (prop. 1979/80:125, KrU 1979/80: 32, rskr 1979/80: 313) med hänsyn till kostnadsökningar beträffande 1979 ärs avtal, höjda traktamenten samt beslutade höjda sociala avgifter. Riksteatern har gett in en framställning om ytterligare medel för budgetåret 1980/81 för täckande av kostnadsökningar lill följd av nyss nämnda avtal m. m.
Föredraganden
Vid min anmälan av medelsbehovet under detla anslag i prop. 1979/ 80: 100 (bil. 12 s. 38) anförde jag att jag avsåg att återkomma senare angående medelsbehov under budgetåret 1980/81 till följd av ökade lönekostnader, ändrade sociala avgifter och höjda traklamenlen. Med hänvisning till de kostnadsökningar som redovisats 1 teaterns framställning förordar jag att anslaget lill Svenska riksteatern höjs med 3 158000 kr., varav för löner högst I 516000 kr. Jag har för avsikt all återkomma i annat sammanhang beträffande ytterligare medelsbehov med anledning av 1980 års löneavtal m.m. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetårel 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 3 158000 kr.
Prop. 1980/81:25 16
[2] B 11. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I statsbudgeten för Innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 153 780000 kr. I filläggsbudget III för budgetåret 1979/80 har till bidrag till Operan och Dramafiska teatern anvisats ett reservationsanslag av 5858000 kr. (prop. 1979/80:125, KrU 1979/80:32, rskr 1979/80: 313) med hänsyn till kostnadsökningar beträffande 1979 års avtal, höjda traktamenten saml beslutade sociala avgifter. Operan och Dramatiska teatern har gett ln framställningar om ytteriigare medel för budgetåret 1980/81 för läckande av kostnadsökningar till följd av nyss nämnda avlal m. m.
Föredraganden
Då medelsbehovel under della anslag anmäldes i prop. 1979/80: 100 (bil. 12 s. 41) anförde jag all jag avsåg att återkomma senare angående medelsbehov under budgetåret 1980/81 till följd av ökade lönekostnader och ändrade sociala avgifter. Med hänvisning till del ökade medelsbehovet för löner m.m. för budgetåret 1980/81 med anledning av 1979 års avlal m.m. förordar jag alt anslagel till Operan och Dramatiska teatern höjs med 4393000 kr. resp. 2 380000 kr., varav för löner högst 2 096000 kr. resp. 1 068000 kr. Jag har för avsikt att återkomma i annat sammanhang belräffande ytterligare medelsbehov med anledning av 1980 ärs avtal m. m. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetårel 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 6773000 kr.
[3] B 12. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 32 318000 kr. I tilläggsbudget III för budgetåret 1979/80 har lill rikskonsert-verksamhel anvisats ett reservationsanslag av 487000 kr. (prop. 1979/ 80: 125, KrU 1979/80:32, rskr 1979/80:313). Institutet för rikskonserter har nu begärt ytterligare medel för budgetårel 1980/81 bl.a. med hänsyn till 1979 och 1980 års löneavtal.
Föredraganden
Med hänvisning fill kostnadsökningar lill följd av 1979 och 1980 års löneavtal saml ändrade sociala avgifter förordar jag alt anslaget till Institutet för rikskonserter för innevarande budgetår höjs med 3078000 kr. Dessa kostnader har ej kunnat beaktas i prop. 1979/80: 100. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen
att lill Rikskonsertverksamhet på tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 3078000 kr.
Prop. 1980/81:25 17
[4] B 48. Bidrag till vissa arkiv. Under denna rubrik har på statsbudgeten för Innevarande budgetår förts upp ett anslag av I 685000 kr. Ur anslagel utgår bidrag till Emigrantregistrel i Karlstad, Stiftelsen Emigrantinslilulet, Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv, Genealogiska föreningen. Föreningen Värmlandsarkiv, Folkrörelsernas arkivförbund och Ruotsinsuomalaislen Arkisto (Arkiv för Sverigefinnar och Finlandssvenskar 1 Sverige).
Genom beslut den 5 oktober 1978 uppdrog regeringen ål statens förhand-lingsnämnd att la upp de förhandlingar med Stockholms kommun, vilka erfordras för en ändamålsenlig lösning av frågor inom kulturområdet, som kan ha ett gemensamt intresse för slalen och kommunen. Frågorna, som enligl beslutet skulle överlämnas av chefen för utbildnlngsdeparlemenlet i varje särskilt fall lill nämnden, omfattade bl. a. frågan om statligt bidrag lill Stockholms stadsarkiv för dess funktion som arkivmyndighet för regionala och lokala statliga myndigheter.
I den av Kungl. Maj:t år 1962 fastställda arkivsladgan (1962:40) för Slockholm fastslås att Stockholms stadsarkiv är arkivmyndighet och arkivdepå för statsmyndigheter, vilkas verksamhet huvudsakligen avser Slockholm, F. n. är det ca 30 statliga myndigheter som har sina arkivhandlingar 1 stadsarkivet. Vissa av dessa är små, medan andra som t.ex. polisen, lokala skattemyndigheten och tingsrätten är myckel stora. Av stadsarkivets totala arkivbestånd, som uppgår till ca 35000 hyllmeter, har man uppskattat att arkiven från de statliga myndigheterna ulgör ca halvparten.
Med skrivelse den 25 april 1980 har statens förhandlingsnämnd överiämnal avtal med företrädare för Stockholms kommun om bl. a. ersällning lill Stockholms kommun för nyttjande av stadsarkivet. Avtalet har slutits under förbehåll att del godkänns av regeringen och av Stockholms kommunfullmäktige genom beslul som vinner laga krafl.
Avtalet Innebär att staten skall ersätla Stockholms kommun med 1 750000 kr. per år för dess funktion som arkivmyndighet för regionala och lokala statliga myndigheter (landsarkivfunktion). Beloppet är beräknat i kostnadsläget maj månad 1980. Parterna har vidare kommit överens om att ersättningen skall betalas ul den 1 juli varje år med början 1980 och att beloppet anpassas till kostnadsutvecklingen enligt konsumentprisindex (totalindex) för maj månad del år utbetalningen avser. I avtalet regleras vidare frågan om dess uppsägning m. m.
Föredraganden
Stadsarkivet i Stockholm har alltsedan år 1929 haft statens uppdrag att fungera som landsarkiv för de regionala och lokala statliga myndigheter, vilkas verksamhei huvudsakligen avser Stockholm. När del nu gäller all finna en ändamålsenligt lösning av arkivfrågorna för denna del av statsförvaltningen har jag övervägt flera olika alternativ. Man kan bl.a. tänka sig 2 Riksdagen 1980181. I saml. Nr 25
Prop. 1980/81:25 18
alt ett nytt statligt landsarkiv byggs i Stockholm eller att landsarkivet i Uppsala fär utvidga sill verksamhetsområde lill att omfatta även Stockholm. Det finns även möjlighet alt låta riksarkivet fungera som landsarkiv för Slockholm.
En rad faktorer — lokalresurser m. m. - talar dock för all stadsarkivet i Stockholm även fortsättningsvis bör fungera som landsarkiv för berörda myndigheter. Inle minst har den omständigheten stor betydelse att stadsarkivet genom sin verksamhei har etablerat en samverkan med berörda statsmyndigheter som bör bibehållas. Jag finner därför all avtalet bör kunna godtas och förordar att regeringen inhämtar bemyndigande av riksdagen att godkänna det, vad det avser ersättning lill kommunen.
Enligt sin instruktion (1977:553) fär riksarkivet inspektera bl.a. Stockholms stadsarkiv. Jag förutsätter att riksarkivet i framliden kommer all utnyttja denna inspektionsrätl pä sätt som motsvarar vad som gäller för inspektionerna av landsarkiven.
Jag förordar att bidraget lill Stockholms stadsarkiv beräknas under förevarande anslag.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att godkänna det av mig i det föregående nämnda avtalet i vad del avser ersättning till Stockholms kommun för utnyttjande av stadsarkivet,
2. till Bidrag till vissa arkiv på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett anslag av I 750000 kr.
15] Radio och television. I skrivelse den 13 mars 1980 har riksdagen beslutat all radionämnden för verksamheten budgetåret 1980/81 skall erhålla 1,3 milj. kr. av lelevlslonsavgiftsmedel (prop. 1979/80: 100, KrU 1979/80:24, rskr 1979/80:178).
Radionämnden har i skrivelser den 26 mars och den II juli 1980 hemställt om 133000 kr. för en undersökning av programutbudet i kärnkraftsfrågan.
Föredraganden
Det är angeläget all radionämnden ges möjlighet att granska radions och televisionens programutbud i kärnkraftsfrågan inför folkomröstningen. Då en sådan granskning kräver exlraordinära resurser, bör nämnden ges en medelsförstärkning om I lOOOO kr. för innevarande budgetär. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt godkänna mitt förslag lill medelsförslärkning för radionämndens verksamhet.
Prop. 1980/81:25 19
D. Högskola och forskning
[6] D 53. Förvärv av aktier i Centrala Filmarkivet AB (CEFAB). (Nytt anslag.) Med anledning av regeringens proposilion om ett centralt organ för informationsförsörjning, m.m. (prop. 1977/78:114) beslöl riksdagen (UbU 1978/79:12, rskr 1978/79: 39) att mikrofilmning av den svenska dagspressen skulle komma till stånd.
Som underlag för besluten låg lidningsfilmningskommitténs två rapporter Dagspress pä mikrofilm (Ds U 1975:4 och Ds U 1976: 14).
Tidningsfilmnlngskommittén konstaterar härvid all filmning har gjorts under 1960- och 1970-talen av det privatägda företaget CEFAB i kommission för moderbolaget AB Rekolid.
Jag uppdrog den 8 mars 1979 ål statens förhandlingsnämnd (SFN) all klargöra fömtsättningarna för förhandlingar om ett överlagande av filmnegativen saml alt - såvida förutsättningar fanns - förhandla med Rekolid-Cefab härom. SFN har fört förhandlingar med dels företrädare för CEF.A,B och AB Rekolid, dels företrädare för Svenska Tidningsutgivareföreningen som har upphovsrättsliga intressen i det mikrofilmade materialet.
Avlal har träffats den 16juni 1980 dels mellan staten och AB Rekolid om övertagande av CEFAB, dels mellan slalen och tidningsutgivareföreningen om deposition av och kopieringsrält till negaliv mikrofilm av tidningar. Avtalen gäller under förbehåll att de godkänns av regeringen resp. regeringen och lidningsutgivareföreningens styrelse.
Genom avtalet med AB Rekolid övertar staten bl.a. ca 25 miljoner negativ av mikrofilmade tidningar. Staten har härvid bl. a. förbundit sig alt sedermera träffa avtal med AB Rekolid om all bolaget under i första hand tre år får möjlighet alt kopiera negativ i CEFAB:s lager.
I avtalet med tidningsutgivareföreningen ger föreningen slalen rält att kopiera negativen i CEFAB:s lager i samma utsträckning som gäller vid nyfilmning av tidningar, dock att beställaren av kopior inte behöver ha nägot pappersexemplar av tidningen. I det fall staten likviderar CEFAB överläter föreningen även deposition och kopieringsrält på staten. Avtalet har godkänts av föreningen genom beslul den 17 september 1980.
Genom avtalet med Rekolid överlåter bolaget den I januari 1981 till staten samtliga 500 aktier i CEFAB för en överenskommen köpeskilling av 3 milj. kr. Med aklleöveriåtelsen följer CEFAB:s lager av negativ mikrofilm av tidningar, rättigheter alt framställa och sälja kopior av filmen saml tvä kameror med tillbehör. Köpeskillingen eriäggs kontant på överlagan-dedagen. Akfieöveriålelsen Innebär inte all staten övertar något personalansvar.
Jag förordar alt regeringen av riksdagen utverkar de medel som erfordras för regeringens godkännande av de båda avtalen.
Med hänvisning fill vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att
Prop. 1980/81:25 20
1. bemyndiga regeringen att förvärva aktierna 1 Centrala Filmarkivel AB,
2. lill Förvärv av aktier i Centrala FUmarkivet AB (CEFAB) på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett anslag av 3000000 kr.
[7] Överförande av en professur från tekniska högskolan i Stockholm till universitetet i Stockholm. Vid tekniska högskolan i Stockholm inrättades den I juli 1965 en professur i informationsbehandling, särskilt den adminislrativa dalabehandlingens metodik (jfr prop. 1965:40, SU 1965: 107. rskr 1965:297). Tjänsten skulle vara gemensam med samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Slockholm.
Regeringen har genom beslut den 6 september 1979 föreskrivit att tjänsten får ledigförklaras med benämningen informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling. Riksdagen har godkänl ändringen (prop. 1979/80: 100 bil. 12, UbU 1979/80:20, rskr 1979/80:232).
Universitetet i Slockholm och tekniska högskolan i Slockholm har gemensamt föreslagit all institutionen för administrativ databehandling fortfarande skall vara gemensam för universitetet och högskolan, att institutionen skall administreras av styrelsen för universitetet i Stockholm samt aft befintliga fiänster vid institutionen skall föras över lill universitetet i Slockholm.
1 anledning härav förordar jag att den vid tekniska högskolan i Stockholm inrättade tjänsten som professor (L 22) i informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling, förs över lill universitetet i Slockholm.
Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen alt föra den vid tekniska högskolan i Stockholm inrättade tjänsten som professor (L 22) i informationsbehandling, särskilt administrativ dalabehandling, lill universitetet i Stockholm.
E. Vuxenutbildning
[8] E 7. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetär har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 110241 000 kr. Från anslagel bestrids bl. a. kostnader för grundläggande undervisning i svenska språket med samhällsorientering för vuxna invandrare, vilka är stadigvarande bosatta i Sverige. Undervisningen som bedrivs som försöksverksamhet, får omfatta högst 850000 studietimmar under budgetåret 1980/81. Av dessa får 400000 studietimmar användas till undervisning som ges enligl lagen (1972:650. ändrad 1976:590)
Prop. 1980/81:25 21
om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare och 450000 studietimmar får användas för övrig invandrarundervisning. Undervisningen, som skall vara kostnadsfri för dellagarna, bedrivs av skolöverstyrelsen (SÖ) i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk och anordnas av studieförbunden.
Folkbildningsförbundet har inkommit med en skrivelse.
1 prop. 1979/80: 100 bil. 12 beräknades inte några särskilda medel för central registrering av utländska arbetstagares deltagande i svenskundervisning (SFl-regislrel) för budgetårel 1980/81 1 avvaktan på all en översyn av registret skulle ske. Utredningen om översyn av SFl-regislrel (U 1980:04) har den I augusti 1980 överiämnat en promemoria (Ds U 1980: 10) Översyn av SFI-regislret till utbildningsdepartementet. I promemorian konstateras att antalet förfrågningar till SFI-registrel är litet i förhållande till antalet utländska medborgare på den svenska arbetsmarknaden. Del är också ett mycket litet anlal arbetsgivare, som utnyttjar registret. Det är vidare endast en liten del av de utländska medborgarna som numera kan vara aktuella för undervisning enligt lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid svenskundervisning för invandrare. De flesta vuxna invandrare får svenskundervisning på annat sätt, främst inom arbetsmarknadsutbildningens ram. Enligt förslaget talar övervägande skäl för att SFI-registrel bör avskaffas och all detta av kostnadsskäl bör ske snarast möjligt.
I promemorian redovisas emellertid ett par omständigheter som lalar emot en nedläggning. Den första svårigheten gäller de personer, som har avbrutit sin undervisning och således har viss rätt kvar. Ell annat problem är om de uppgifter som SFI-regislret innehåller kan behövas om man inför ett nytt system för svenskundervisning för invandrare. Denna fråga utreds f.n. av svenskundervisnlngskommitlén (A 1978:07).
En förutsättning för alt avveckla det nuvarande SFI-registrel redan nu synes vara att man antingen kan utgå ifrån att uppgifterna inle kommer att behövas i ett framtida syslem eller all dessa uppgifter kan bevaras på ett annat sätt. Om det bedöms som sannolikt att uppgifterna kommer att behövas i en framtid framstår det som rimligt att skyldigheten att skicka in anmälningar till SÖ kvarstår men alt dessa anmälningar inte bearbetas utan samlas lill dess att ett nytt system kan las i bruk. Vissa arbetsuppgifter skulle således kvarstå på SÖ även vid en avveckling av det nuvarande SFI-registrel.
En avveckling av SFl-regislrel kan ske antingen från den I juli 1981 eller från den I januari 1981. I promemorian förordas all nedläggningen sker från den Ijuli 1981.
Promemorian har remissbehandlats.
Förslaget all SFI-registrel skall avvecklas avstyrks därvid av Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) samt arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), SAF anser att man bör iaktta stor försiktighet när del gäller
Prop. 1980/81:25 22
besparingar, som innebär en avveckling av existerande kontroller av all förmåner inte missbrukas, LO och TCO anser det vara naluriigt att SFI-registrel behålls till dess SFl-kommittén avger sitl förslag. Åven AMS anser att registret bör behållas till dess nuvarande lag om villkor för svenskundervisning ersätts med nya regler.
Förslagel alt registret skall avvecklas får stöd av SÖ, slalskonlorel och statens invandrarverk. Arbetarnas bildningsförbund bedömer all en nedläggning av registret inle skulle innebära några allvarliga nackdelar för organisationen. SFl-kommittén finner all skäl talar för alt registret behålls fram lill den I juli 1982. Samtidigt finns dock skäl som lalar för utredarens förslag.
SÖ har i skrivelse den 30juni 1980 redovisat att även om SÖ:s skyldighet alt föra register upphör redan den I juli 1980 kommer vissa koslnader ändå att uppslå under budgetåret 1980/81. Del gäller dels lön till personal till dess omplacering kan ske till andra arbetsuppgifter inom SÖ. dels kostnader i samband med uppsägning av avlal mellan SÖ och Datema AB, som sköter den datatekniska hanteringen av registret. Avtalet med Datema AB gäller till den 30 juni 1981. Uppsägning skall ske sex månader före utgången av avtalsperioden. SÖ beräknar att de totala avvecklingskostnaderna uppgår till ca 270000 kr. för budgetårel 1980/81 vid en avveckling av SFI-registrel fr. o. m. den I juli 1980.
Föredraganden
Statsbidrag per studietimme i studieförbundens undervisning för invandrare i svenska språket m. m. har fr. o. m. den 1 juli 1979 utgått med 106 kr. 20 öre. Den allmänna kostnadsutvecklingen har ställt studieförbunden i en svår situation vad gäller svenskundervisning för invandrare, eftersom denna undervisning skall vara kostnadsfri för dellagarna. Med hänsyn härtill förordar jag att statsbidraget per studietimme fr.o.m. den I juli 1979 höjs frän 106 kr. 20 öre till 107 kr. 60 öre, varav högsl 69 kr. 10 öre beräknas avse bidrag till ledare och materiel. Den av mig förordade bidragsförändringen kan beräknas medföra ett ytterligare medelsbehov under detla anslag om ca 3,1 milj. kr. för budgelårell 980/81.
Såvitt gäller SFI-registrel anserjag, att det bör behållas t. v. Frågan om registret skall avskaffas eller ej bör tas upp lill förnyad prövning i samband med alt ställning tas till SFl-kommltténs kommande förslag. En sådan prövning bör innefatta möjlighetema till finansiering av en registrering genom avgifter frän intressenterna.
Som jag tidigare har redovisat har inte några särskilda medel för registreringen beräknats för innevarande budgetär. Fortsatt verksamhet med registret under budgetåret 1980/81 beräknas medföra ell ytteriigare medelsbehov under della anslag om ca 500000 kr.
Jag hemsläller alt regeringen föreslär riksdagen att
I. godkänna vad jag har förordat i fråga om höjning av statsbidrags-
Prop. 1980/81:25 23
beloppet till undervisning för invandrare i svenska språket m. m., 2. godkänna vad jag har förordat i fråga om fortsatt verksamhei med det s. k. SFI-regislret.
F. Studiestöd m. m.
[9] F 5. Vuxenstudiestöd m. m. I regleringsbrev den 7 juni 1979 meddelade regeringen bestämmelser angående dispositionen av dåvarande förslagsanslaget Studiebidrag m. m. saml dåvarande anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m.m. för budgetåret 1979/80. Enligt bestämmelserna fick ur anslagsposterna Vuxenstudiebidrag enligt 7 kap.. Timstudiestöd enligl 5 kap. och Dagstudiestöd enligt 6 kap. sludiestödslagen under anslaget Studiebidrag m.m. disponeras 456.2 milj. kr. Vidare fick ur anslagsposten Medel för uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. disponeras 22 milj. kr.
Centrala studiestödsnämnden har i skrivelse den II december 1979 hemställt om medgivande alt under budgetåret 1980/81 få utnyttja medel för vuxensludieslöd och uppsökande verksamhet på arbetsplatser som ej utnyttjats för avsett ändamål budgetåret 1978/79.
Föredraganden
Vuxensludiestöden finansieras av en särskild vuxenutbildningsavgift. Dennas beräknade storlek ligger till grund för de medel som i budgetpropositionen anvisas till vuxenstudiestöd m.m. Ända sedan vuxenstudieslö-dens tillkomst våren 1976 har det av praktiska skäl visat sig svårt för centrala studieslödsnämnden (CSN) och vuxenulbildningsnämnderna alt under ett bestämt budgetår i förhand exakt beräkna hur mycket som kommer att inflyta. Efter framställningar från CSN har i stället åriiga slut-regleringar mellan beviljade och ulnylfiade medel skett. Den mellanskillnad som regelmässigt visat sig finnas har i efterhand antingen anvisats CSN i form av beviljade anslagsöverskridanden eller räknats av vid budgeteringen av anslaget. I 1980 ärs budgetproposition (prop. 1979/80: 100 bil. 12) föreslog jag all vuxensludiestödet i fortsättningen skulle inrymmas under ett eget anslag med beteckningen F 5. Vuxensludieslöd m. m. Detla anslag föreslog jag vidare skulle bli reservationsvis betecknat just för alt tillgängliga medel skulle kunna utnyttjas mer effektivt och med större hänsyn lill ansökningstillfällena för vuxensludieslöd än till budgetårsgränserna. Riksdagen hade inga invändningar mol mina förslag i detta avseende (SfU 1979/80: 12, rskr 1979/80: 199). I och med den nya anslagkonstmk-lionen elimineras inle helt behovet av en slutreglering av vuxenulbild-ningsavgiftsmedel, men jag räknar med att den i fortsättningen skall kunna ske i samband med det åriiga budgetarbetet och tas in i budgetproposilionen.
Prop. 1980/81:25 24
Den nyss redovisade framtida handläggningen av vuxenutbildningsavgiflen löser emellertid inle del nu akluella problemet som gäller ej utnyltjade medel för budgetåret 1978/79. Skillnaden mellan influtna vuxenutbildnings-avgiftsmedel och ulnyftjade medel uppgår för detla budgetår enligt mina beräkningar till 59229000 kr. Dessa medel bör återgå lill CSN och under budgetåret 1980/81 utnyttjas för vuxenstudiestöd och uppsökande verksamhet pä arbetsplatser. Jag hemsläller all regeringen föreslär riksdagen
all till Vu.xensiudiesiöd m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 59229000 kr.
H. Vissa inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde gemensamma ändamål
[10] H 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. I
statsbudgeten för innevarande budgetär är under denna anslagsrubrik uppfört ell reservationsanslag av 90 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev byggnadsstyrelsen 20 milj. kr. enligt en särskild inrednings-plan och ulrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) 70 milj. kr. enligt en särskild utrustnlngsplan (prop. 1979/80:100 bil. 12, UbU 1979/ 80:17, rskr 1979/80:204). Medelsreservationen vid budgetårets början var ca 700000 kr.
Byggnadsstyrelsen och UUH har föreslagit att anslaget för budgetåret 1980/81 höjs på tilläggsbudget med 15 milj. kr. resp. 45 milj. kr., dvs. med sammanlagl 60 milj. kr.
Den reella prövningen av förslag om inrednings- och ulmstningsresurser sker i samband med alt kostnadsramar för de enskilda objekten fastställs. Medelsbehovet blir sålunda automatiskt en följd av statsmakternas beslut om kostnadsramar. Det är därför förenat med betydande svårigheter att beräkna medelsförbrukningen under förevarande anslag. Under senare år har kostnadsramarna för ersättningsanskaffning m. m. kommil all ta i anspråk allt större del av det totala rambeloppet. Upphandlingslaklen har i samband därmed ökat och betalningsutfallet tidigarelagts i en omfattning som myndigheterna inte har förutsett. En annan orsak kan enligl UUH vara alt den ogynnsamma prisutvecklingen lett till att institutionerna så snabbt som möjligt vill beställa den utrusining som ryms inom ett ulrusl-nlngsprogram.
Föredraganden
Med hänsyn till svårigheterna att beräkna medelsbehovet under anslagel och de negativa följderna av all under pågående budgetår begränsa den planerade upphandlingen utifrån tilldelade medel vid budgetårets början
Prop. 1980/81:25 25
föreslår jag att begärda 60 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget. Jag förutsätter att myndigheterna anpassar den forlsalta upphandlingen under återstående delen av budgetårel lill nu beräknade medel.
Mot bakgrund av del ekonomiska lägel är det enligt min mening angeläget att pröva metoder som innebär alt upphandlingslakten begränsas utifrån medelstilldelningen. Jag avser 1 samband med beredningen av budgetproposilionen för budgetårel 1981/82 återkomma lill regeringen i denna fräga. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen
att till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. på tilläggsbudget I fill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservafionsanslag av 60000000 kr.
Prop. 1980/81:25 27
Bilaga 6
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande: statsrådet Dahlgren
Anmälan fill tilläggsbudget I fill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser jordbruksdepartementets verk.samhetsområde
TIONDE HUVUDTITELN
G. Utbildning och forskning
[I] G is. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 25 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen 3 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och ulrustningsnämnden för universitet och högskolor 22 milj. kr. enligl en särskild utrustnlngsplan.
Statens veterinärmedicinska anstalt Inredning
Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag till ny kostnadsram för slatens veterinärmedicinska anstalt avseende inredning av lokaler för produktion av normalblod och normalserum. Styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet har enligl uppdrag tecknat avtal rörande djurhållning för produkfionen. Enligl avtalet hyr byggnadsstyrelsen lokaler för djurhållning, blodlappning m.m. av djurhällaren. Lokalerna iordningsslälls av denne. Byggnadsstyrelsen skall dock svara för inredning av lappningsbyggnaden. Inflyttning i lokalerna beräknas kunna ske med början i juli 1981. Kostnaderna för erforderlig Inredning uppgår till 550000 kr.
Utrustning
Ulruslningsnämnden för universitet och högskotor (UUH) har redovisat förslag till ny kostnadsram för slatens veterinärmedicinska anstalt avseende utrusining av lokaler för produktion av normalblod och normalserum. Enligt tidigare nämnt avlal skall veterinärmedicinska anstalten svara för utrustningen av tappningsbyggnaden. Nämnden föreslär att i utrustnings-
Prop. 1980/81:25 28
planen för budgetåret 1980/81 under rubriken Statens veterinärmedicinska anstalt uppförs en definitiv kostnadsram Blodproduktion av 1,8 milj. kr.
Statens naturvårdsverk Utrustning
UUH har även redovisat förslag lill ändrad konslnadsram för anskaffning av utrustning lill statens naturvärdsverk. Kostnaderna avser erforderlig utrusining m. m. till bilavgaslaboraloriets nya lokaler 1 Studsvik. Nämnden föreslår att den i ulrustningsplanen för budgetåret 1980/81 uppförda kostnadsramen Statens naturvårdsverk: Ersättningsanskaffningar m.m. budgetåret 1980/81 höjs med 2,2 milj. kr.
Föredraganden
Regeringen bör för riksdagens kännedom anmäla alt djurhållning för produktlon av normalblod och normalserum vid sialens veterinärmedicinska anstalt, genom ett av regeringen godkänl avlal, har lagts ut på entreprenad. Enligl avtalet äger veterinärmedicinska anstalten djuren och svarar för inköp av dessa. Vidare svarar anstalten för blodtappningen och den fortsatta hanteringen av blodet, m.m. Produktionen av normalblod och normalserum för extern försäljning vid slatens bakteriologiska laboratorium och veterinärmedicinska anstalten sammanförs. Produktionen beräknas ge full kostnadstäckning.
Vid min bedömning av byggnadsstyrelsens förslag har jag med hänsyn till tidsplanen funnit del motiverat alt uppföra ny kostnadsram i inredningsplanen för statens veterinärmedicinska anstalt. Jag förordar därför alt under rubriken Slatens veterinärmedicinska anstalt en ny kostnadsram Blodproduktion av 550000 kr. uppförs i inredningsplanen för budgetåret 1980/81.
Vid min prövning av de förslag till ändringar i utrustningsplanen för innevarande budgetår som har redovisats av ulruslningsnämnden har jag med hänsyn till tidsplanen funnit det motiverat att uppföra ny kostnadsram för statens veterinärmedicinska anstalt. Vidare har jag funnit det motiverat all justera utrustningsplanen med hänsyn till de utrustningsbehov för statens naturvårdsverk som uppstår som en direki följd av anskaffningen av nya lokaler för bilavgaslaboratoriel. Jag förordar därför all under rubriken Statens veterinärmedicinska anstalt en ny kostnadsram Blodproduktion av 1,8 milj, kr. uppförs för budgetåret 1980/81 samt att kostnadsramen Statens naturvårdsverk: Ersättningsanskaffningar m.m. budgetårel 1980/81 höjs med 1,3 milj. kr.
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade inrednings- och ulrustningsobjekl får bestridas av tillgängliga medel.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all
I. bemyndiga regeringen alt besluta om anskaffning av viss inred-
Prop. 1980/81:25 29
ning och utrustning inom de kostnadsramar jag har förordat i det föregående, 2. godkänna vad jag har förordat i del föregående angående bestridande av utgifterna för viss Inredning och utrustning.
H. Miljövård
[2] H 18. Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp. Under förevarande anslagsrubrik har på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 och på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1979/ 80 förts upp reservationsanslag pä 5,5 milj. kr. resp. 4,5 milj. kr. Anslagel är avsett alt täcka kostnaderna för saneringsarbetet inom BT Kemis område i Teckomatorp 1 enlighet med ett saneringsprogram som lagts fram av länsstyrelsen i Malmöhus län. Hittills anvisade medel avser tiden fram till 1980 års utgång.
Lånsstyrelsen i Malmöhus län
1 skrivelse den 5 september 1980 har länsstyrelsen redovisat merkostnader på dels ca 1,2 milj. kr. på grund av de komplicerade momsregler som visat sig gälla för saneringen, dels ca 0,5 milj. kr. för bl.a. tilläggsarbeten som bedömts nödvändiga av miljövårds- och säkerhetsskäl. Sammanlagt behöver enligl länsstyrelsen ytterligare 1.7 milj. kr. ställas lill förfogande för del fortsatta saneringsarbelel under tiden fram till 1980 års utgång. För tiden den I januari 1981-den 30 juni 1982 beräknar länsstyrelsen medelsbehovel för ett fullföljande av saneringsprogrammet till 5,3 milj. kr. Länsstyrelsen hemställer därför att sammanlagt 7 milj. kr. ställs lill förfogande för saneringsåtgärder under resterande del av innevarande budgetår och budgetåret 1981/82.
Föredraganden
Det är angelägel att saneringsarbelel kan fullföljas i enlighet med föreliggande program och på ett från hälso- och miljöskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Pä tilläggsbudget I för innevarande budgetår bör för della ändamål anvisas ell belopp av 7 milj. kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen
att till Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp på tilläggsbudget 1 fill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 7000000 kr.
Prop. 1980/81:25 30
1. Idrott
[3] I 2. Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m.m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 44 milj. kr. Från anslagel lämnas bl.a. bidrag lill mindre föreningsanläggningar för idrott och friluftsliv. Statsmakterna har genom riksdagsbeslut våren 1980 (prop. 1979/80: 100 bil. 13 s. 164 och 166-167, KrU 1979/80:30. rskr 1979/80:377) fastställt riktlinjer för disposition av medel från anslaget. För innevarande budgetår disponerar statens naturvårdsverk 3 milj. kr. för bidrag lill föreningsanläggningar. De fr. o. m. den I juli 1980 gällande normerna för slöd lill mindre idrottsanläggningar innebär bl.a. all endast föreningar kan åtnjuta bidrag till investering 1 idrotts- och friluflsanläggning. Tidigare kunde även kommun medges bidrag. Denna fråga anmäldes av regeringen till riksdagen i samband med riksdagens behandling av den kommunala ekonomin (prop. 1978/79:95 bil. 5, KrU 1978/79:4 y, FiU 1978/79: 35, rskr 1978/79: 335), Mot bakgrund av kompletterande utredningar, gjorda inom jordbruksdepartementet, beträffande villkoren för stödet till mindre anläggningar fattade riksdagen beslut i frågan i samband med behandlingen av budgetpropositionen för budgetåret 1980/81 (prop, 1979/80:100 bil. 13, KrU 1979/80:30, rskr 1979/80:377). Kommunerna kompenserades därvid genom skalteuljämningssyslemet.
Enligl de riktlinjer som fastställdes av 1970 års riksdag (prop. 1970:79, JoU 1970:33, rskr 1970:239) samt vissa på dessa riktlinjer grundade och av regeringen angivna normer har fram t.o.m. budgetåret 1979/80 således bidrag lämnats lill såväl föreningar som kommuner. Dessa normer innebar bl. a. att statsbidrag för anläggningsverksamhel utgick i mån av tillgång på medel under anslagel och efter ansökan hos statens naturvårdsverk. Normerna innebar vidare att beslul om bidrag skall fattas före byggnadsarbetenas påbörjande. Närmare föreskrifler i övrigt för bidragsgivningen har meddelats av naturvårdsverket.
Fram till del bidragsgivningen enligl 1970 års normer upphörde den 30 juni 1980 har de samlade ansökningarna varje år överstigit de av riksdagen anvisade medlen. Den praxis naturvårdsverket lillämpat har inneburit att de bidragsansökningar som fyllt kraven för statsbidrag lämnats vilande i avvaktan på tillgäng pä medel. Verket har för sädana ansökningar lämnal medgivande att påbörja byggnadsverksamheten utan att rätten till statsbidrag därvid gäll förlorad för den bidragssökande och ulan all medel för investeringen funnits tillgängliga vid lidpunkten för tillståndsgivningen. Vid meddelande till dem som ansökt om sådant tillstånd har verket dock endast ställt i utsikt att ansökan skall prövas för statsbidrag. På detta sätt har således en belydande kö uppstått. Bidragskön har tidvis lett lill nära fem års vänletid för statsbidragsbeslul, under förutsättning av i slorl oförändrade statsanslag.
Prop. 1980/81:25 31
De som ansökt om bidrag har mol bakgrund av denna praxis upplevt att löfte givils om statsbidrag vid senare tillfälle, nämligen då anvisade statsmedel skulle komma alt finnas tillgängliga. Den I januari 1980 fanns hos naturvårdsverket ca 860 ansökningar omfattande totalt drygt 22 milj. kr. Den genomsnittliga andelen statsbidrag i de berörda investeringsobjekten har enligt normer och föreskrifter varil mellan 15 och 25 %. varför beloppet motsvarar en investeringsvolym av ca 130 milj. kr. i idrotts- och friluftsanläggningar.
Prövningen av statsbidrag till anläggningar sker inom naturvårdsverkets anläggningsdelegation. Delegationen fattade den 26 och den 27 juni beslul om fördelning av statsbidrag avseende samtliga vid verkel före den I januari 1980 inkomna ansökningar. Verkel fördelade därvid tillgängliga medel. Härvid kom flertalet bidragssökande all erhålla mindre bidrag än enligl de normer och den praxis som tidigare gällt. Vissa bidragssökande meddelades avslag på ansökan. Över naturvårdsverkets beslut har 180 bidragssökande, huvudsakligen föreningar, inkommit till regeringen med besvär. Del sammanlagda beloppet statsbidrag för dessa ansökningar, om 1970 års normer samt vid verket utvecklad praxis för bidragsgivningen skulle tilllämpas, är ca 4 milj, kr.
Föredraganden
Statsbidragen till mindre idrotts- och friluftsanläggningar tillmäts stor vikt av idrottsrörelsen, 1979 års riksidrottsmöte uttalade särskilt all bidragen ulgör en värdefull stimulans för ideellt arbetande ledare samt krävde att slödel bibehålls och utökas. Jag delar uppfattningen att stödet ofta haft betydelse för anläggningars tillkomst, ett förhållande som särskilt gällt de mindre och i speciellt hög grad ideellt arbetande föreningar.
Mol bakgrund av de ekonomiska konsekvenser som uteblivna eller starkt reducerade statsbidrag till anläggningsobjekl kan medföra främst för de akluella idrottsföreningarna, föreslår jag efler samråd med chefen för budgetdepartementel alt ytterligare 4 milj. kr. anvisas för detta ändamål. Detta tillskott till anslaget gör de möjligt för naturvårdsverket alt i stor utsträckning beakta de besvär som anförts av föreningar över verkets beslut om reducerade eller uteblivna bidrag. De aktuella bidragsärendena bör återförvisas till naturvårdsverket som i samband med en förnyad prövning bör fördela den här föreslagna förstärkningen av anslaget.
Jag har vid min medelsberäkning inte tagit upp medel för att tillgodose de besvär över bidragsbeslut som anförts av vissa kommuner. Motivet för detta är all kommunerna som jag tidigare anfört numera kompenseras genom skalteuljämningssyslemet. Inte heller har jag förutsatt att de besvär som anförts beträffande bidrag enligt hamnbldragskungörelsen skall behandlas i detta sammanhang.
Prop. 1980/81:25 32
Med hänvisning lill var jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen föreslär riksdagen
alt till Stöd IiU idrotten: Anläggningsstöd m.m. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 4000000 kr.
J. Diverse
[4] J 2. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av I milj. kr. Vid utgången av budgetårel 1979/80 fanns en reservation under anslagel på ca 3 milj. kr. Från anslaget utbetalas bidrag såsom ersättning för föriuster på grund av naturkatastrof m. m. i enlighet med föreskrifler som regeringen meddelar för varje särskilt fall.
Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län har anmält att skördeskador orsakade av onormal nederbörd sommaren 1980 inträffat i nordvästra Skåne och angränsande område i Hallands län. Skadorna av de grödor som inte omfattas av jordbrukels skördeskadeskydd uppskattades till 18 milj. kr., varav 13,7 milj. kr. hänför sig till trädgårdsgrödor, 2,2 milj. kr. lill åkerbönor och 2,1 milj. kr. lill konservärtor. Den skadade arealen har uppskattats lill 2300 ha fördelade på 305 brukare.
På grund av skadornas omfattning och med hänsyn lill att det framstår som angeläget alt trädgårdsodlingen kan bibehållas i nuvarande omfattning har länsstyrelserna anhållit att staten lämnar ekonomiskt stöd i form av bidrag till de drabbade odlarna inom ett närmare angivet område av nordvästra Skåne och södra Halland. Bidragen föreslås utgå utan behovsprövning. Skördeskadan bör enligt länsstyrelserna beräknas som skillnaden mellan normskördevärdel för förelagets hela areal av trädgårdsgrödor, åkerbönor och konservärlor och det aktuella skördevärdel för dessa grödor i det enskilda företagel. I fråga om trädgårdsgrödorna föreslås att den sålunda beräknade skadan minskas med de uteblivna rörliga skördebundna kostnaderna. De odlare som drabbats av skördeskada föreslås stå en självrisk om 20 % av förelagets lolala normskördevärde för ifrågavarande grödor minskal med de rörliga skördebundna kostnaderna.
Remissyttranden
Efter remiss har yttranden över förslaget avgells av stalisliska centralbyrån (SCB), efler hörande av skördeslatisllska nämnden, riksrevisionsverket (RRV), lanlbruksstyrelsen, lantbrukarnas riksförbund (LRF) och trädgårdsnäringens riksförbund (TRF).
Samtliga remissinstanser tillstyrker alt ersällning för skadorna utgär av statsmedel. LRF och TRF föreslår alt ersättning utgår i enlighet med
Prop. 1980/81:25 33
länsstyrelsernas förslag. LRF anser dock all bidrag bör komma i fråga även för odlare utanför det av länsstyrelserna angivna området. RRV erinrar om att behovsprövning har frångåtts i vissa fall där det samtidigt rört sig om ett större anlal skadelidande inom ett begränsat område. I delta fall anser verket dock att en behovsprövning bör lillämpas. Åven lantbruksstyrelsen anser alt behovsprövning bör ske mol bakgrund av de principer som tillämpas vid bidragsgivning med anlitande av anslagel Bidrag vid föriusl på grund av naturkatastrof m. m. SCB föreslår, att avdraget skall beräknas på förelagets totala normala skördevärde för avsedda grödor. RRV och lantbruksstyrelsen förordaratt självrisken sätts lill 25 %.
Föredraganden
Som framgår av vad länsstyrelserna anfört har nederbörden under sommaren 1980 förorsakat omfattande skador inom jordbruket och trädgårdsnäringen i nordvästra Skåne. Enligl min mening bör från förevarande anslag bidrag ulgå endast för skador på trädgårdsgrödor inom det skadeområde som länsstyrelserna har redovisat. Bidragen bör läcka delar av förlusterna så att vederbörande företagare skall kunna fortsätta med sin yrkesutövning ulan alt hamna 1 allvarliga ekonomiska svårigheter till följd av skadan. Kravet på behovsprövning gäller enligl riksdagens beslut generellt vid all bidragsgivning från anslaget. Systemet med behovsprövning skulle i delta fall göra alt handläggningen av ersällningsärendena tar lång lid och blir administrativt betungande. Vidare medför en behovsprövning, som länsstyrelserna också har anfört, att näringsutövarna i många fall tvingas att realisera delar av sin produktionsapparat för att klara likviditeten. Härigenom försämras deras möjligheter all återhämta sig ekonomiskt. Jag förordar därför alt bidrag med anledning av 1980 års Irädgårdsskador 1 nordvästra Skåne får utgå utan behovsprövning. I stället bör en självrisk om 25 % av hela normskördevärdel tillämpas. Vid bidragsberäkningen bör naturligtvis också eventuella försäkringsersättningar frånräknas. Del bör ankomma pä regeringen att meddela närmare föreskrifter rörande bidragsgivningen.
Jag beräknar medelsbehovel till ca 8 milj. kr.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag har förordat om statsbidrag till följd av trädgårdsskador 1 nordvästra Skåne är 1980,
2. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m.m. på tlll-läggsbudget I till slalsbudgelen för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 8000000 kr.
[5] J 5. Reglering av sjön Åsnen. Någol anslag för della ändamål har inte tagils upp på statsbudgeten för budgetåret 1980/81. Sjön Åsnen som ligger inom Alvesta, Tingsryds och Växjö kommuner i Kronobergs län genom-
3 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 25
Prop. 1980/81:25 34
flyts av Mörrumsån, Sjön är reglerad. Nuvarande reglering uiövas av Södra Skogsägarna AB sedan årsskiftet 1971/72 i enlighet med en lapp-ningsplan, kallad F 66. Under den första femårsperioden av regleringen av Åsnen enligt F 66 understeg lillrinnlngen till sjön emellertid avsevärt normala värden, vilkel i kombination med de lästa lappningsbestämmelserna medförde periodvis myckel lägre vattenstånd i sjön än som tidigare förekommit. Med hänsyn lill risken för allvarliga skador från bl.a. natur-vårdssynpunkl av långvariga låga vattenstånd tillsatte regeringen i mars 1974 en arbetsgrupp med uppgift att utreda och undersöka vissa ekologiska förhållanden 1 Åsnen och Mörrumsån. Arbetsgruppen lade år 1975 fram ett förslag till temporär jämkning av F 66 som syftade lill att i viss omfattning höja de lägre vattenstånden 1 sjön. Därigenom skulle långvariga effekter bl.a. av erosion och skador pä botlenfaunan som en följd av återkommande extrema avsänknlngar kunna förhindras. Kammarkollegiet ansökte ijanuari 1976 hos Växjö tingsrätt, vattendomstolen, om temporär ändring av gällande valtenhushållningsbestämmelser för Åsnens reglering 1 huvudsaklig överensstämmelse med jämkningsförslaget. Genom deldomar den 14 juni 1976 och den 13 juni 1978 har Södra Skogsägarna AB förpliktats sköta vattenhushållningen i huvudsak enligt jämkningsförslaget. Tiden för tillämpningen av jämkningsförslaget utgår den 15 juni 1981.
Sedan arbetsgruppen lagt fram jämkningsförslaget fick gruppcTi regeringens uppdrag all utarbeta ett förslag till en genomgripande ändring av den ständiga regleringen av F 66 för att bättre tillgodose naturvårdsinlres-set.
Av de undersökningar som arbetsgruppen lät utföra framgick all låga vattenstånd skulle komma att medföra ökad förbuskning i slrandzonen och ökad erosion och ulspolning av sediment till djupare delar av sjön, någol som kunde skada botlenfaunan och på lång sikt medföra igenväxning med vassar i sjön.
Den 19 augusti 1976 uppdrog regeringen ål kammarkollegiet alt hos vattendomstolen ansöka om omprövning av vallenhushällningsbeslämmel-serna för Åsnen. Sedan arbetsgruppen den 8 juli 1977 hade överiämnal förslag till permanent ändring av vattenhushållningsbestämmelserna uppdrog regeringen den 29 september 1977 ål kammarkollegiet att utforma sin regleringsansökan i huvudsaklig överensstämmelse med arbetsgruppens förslag.
Riksdagen framhöll är 1977 alt åtgärder snarast möjligt borde vidtas för att motverka bestående skador på sjöns ekosystem. Riksdagen uttalade att regeringen borde förbehålla sig den slutliga prövningen av ärendel om ändring av gällande vallendom för Åsnen (JoU 1976/77:26, rskr 1976/ 77:255),
Kammarkollegiet ansökte den 11 januari 1979 hos Växjö tingsrätt, vattendomstolen, om tillständ till reglering av Åsnen i enlighet med ett närmare redovisat förslag till vattenhushållning, benämnt F 77-2. Kollegiet hem-
Prop. 1980/81:25 35
ställde därvid om rält bl. a. att la i anspråk befintliga regleringsanordningar i huvudutloppet från sjön, att bygga om befintligt skibord i den s.k. Ekeforsgrenen 1 huvudulloppet samt alt anlägga en grunddamm tvärs över del mindre utloppet frän sjön, kallat Ålshulls kanal.
Regeringen förordnade i beslul den I februari 1979 enligt 4 kap. 17 S andra stycket vattenlagen att frägan om tillåtligheten av ändrad reglering av Åsnen skulle prövas av regeringen.
Växjö tingsrätt, vattendomstolen, har den 5 augusti 1980 avgelt yttrande till regeringen i llllålllghetsfrägan. Regleringsförslagel innehåller bl.a. bestämmelser om en dämningsgräns på nivån -1-139,25 m och en sänkningsgräns på -M38,00 m. En jämförelse mellan F 66 och F 77-2 visar bl.a. att lägsta vattenstånd höjs 55 cm, all medelvaltenstånd under vegetationsperioden maj-september höjs 14 cm, att högsta högvattenständ sänks 16 cm, att lägsta lågvaltenförlng från sjön till Mörrumsån ökas från 5,5 till 7,0 mVs och all högsta högvaltenföring minskas från 116 lill 110 m/s. Den totala regleringsamplituden dvs. skillnaden mellan lägsta och högsta vattenstånd reduceras från ca 2.0 m till ca 1,3 m. Vattendomstolen uttalar att om man godtar den målsättning som uppställts på grund av ekologiska och i övrigt miljömässiga skäl, måste slutsatsen bli att regleringsplanen F 77-2 ulgör en förtjänstfull kompromiss mellan förhällandena 1 Åsnen och intressena i Mörrumsån, Planen uppfyller inte helt de ekologiska önskemålen för Åsnen men avvikelsema är måttliga och betingade av hänsyn lill andra beaktansvärda Intressen.
Enligt vattendomstolen kvarstår efter huvudförhandlingen i målel inga egentliga erinringar mol företaget. Vattendomstolen gör förutom en bedömning av skador och olägenheter av företaget även en bedömning av byggnadskostnader, koslnader för förvärv av regleringsanordningar och mark, kostnader för skötsel och underhåll samt processkostnader. Dessa kostnader för staten uppskattar domstolen lill sammanlagl 2,8 milj. kr. Skador och olägenheter består i försämrad torrläggning av skogs- och jordbruksmark, kraftförluster för kraftverken i Mörrumsån saml befarade negativa verkningar på allmänt och enskilt fiske i Mörrumsån. Slutsumman för dessa skador och olägenheter av förelaget i jämförelse med F 66 uppskattas av vattendomstolen till ca 9 milj. kr. Vattendomstolen har stannat för åsikten att dessa skador och olägenheter visserligen överväger nyttan så som domstolen bedömt denna, men dock inte i sä hög grad all desamma kan anses stå i missförhållande till nyttan. Vattendomstolen finner sammanfattningsvis alt hinder enligt vattenlagen mot genomförande av F 77-2 inte föreligger.
Vattendomstolens yttrande har remissbehandlats. Samtliga remissinstanser inkl. berörda kommuner har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot det sökla företaget. Länsstyrelsen i Kronobergs län anser all vattendomstolen i flera avseenden undervärderat nyttan av den sökta regleringen. Länsstyrelsen anser sålunda att den sammanlagda nyltan av
Prop. 1980/81:25 36
företagel utan varje tvekan väsentligt överstiger den av domstolen uppskattade summan av koslnader och skador. Kammarkollegiet har i påminnelser förklarar att kollegiet delar denna uppfattning. De negativa ekologiska effekterna som följer av låga vattenstånd begränsas inte till det akluella årel. Låga vattenstånd har i stället en kvardröjande negaliv effekt som accentueras om fler vallenfatliga år efler varandra inträffar. Kollegiet framför dessutom vissa synpunkter på de skadebedömningar som aorts. Även Åsnenföreningen tillstyrker regleringen och framhåller alt del är nödvändigt att den genomförs.
Kammarkollegiet har den 20 maj 1980 anmält all kollegiet träffat avtal med nuvarande regleringshavare Södra Skogsägarna AB om övertagande samt skötsel och underhåll av regleringsanordningarna vid Ekefors-Hacke-kvarn. Enligt delta avtal skall staten till Skogsägarna eriägga ell belopp motsvarande 405000 kr. räknat i prisnivån mars 1980. Ersättningen skall erläggas snarast efter det att vallendomstolen meddelat tillstånd till byggnadsåtgärderna. Byggnadsarbetena kan komma alt påbörjas redan under hösten 1980. För dessa arbeten som i början av 1978 beräknades till 560000 kr. bör med hänsyn lill fördyringar och ytteriigare eventuella tidsförskjutningar reserveras ell belopp av I milj. kr. Ersättningen till Skogsägarna bör räknas upp till avrundat 450000 kr. Kammarkollegiet hemställer alt sammanlagl I 450000 kr. ställs till kollegiets förfogande för nämnda ändamål. Medlen bör vara tillgängliga senast den dag då dom med tillstånd till byggnadsarbetena meddelas.
Föredraganden
Regeringen har 1 beslut den 9 oktober 1980 funnit att hinder enligt vallenlagen inte möter mot att fillstånd lämnas fill den ändrade regleringen och även medgett all tillstånd lämnas. Regeringen har därvid bedömt att del från naturvårds- och fiskesynpunkt är nödvändigt alt få tappningsregler som dels förhindrar så låga vattenstånd som förekommit i Åsnen och dels tillgodoser fisket bättre än gällande regler. Del förhållandet att staten genom kammarkollegiet slår som sökande innebär i förevarande fall att slalen övertar regleringsrätten från Skogsägarna. Staten får därmed också stå för kostnadema för regleringen i framliden.
Det är angeläget alt ert"orderliga byggnadsarbeten kan påbörjas utan dröjsmål så all de nya vatlenhushållningsbestämmelserna kan börja lillämpas så snart som möjligt. Jag biträder kammarkollegiets framställning om medel för byggnadskostnaderna och för Inlösen av regleringsanordningar och erforderliga markområden. Jag avser att senare, sedan vattendomstolen slutfört förhandlingarna om ersättningar för skador m. m., återkomma om medel för dessa skadeersättningar.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt till Reglering av sjön Asnen på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 1450000 kr.
Prop. 1980/81:25 37
Bilaga 7
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande: stalsrådel Burenstam Linder
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde
ELFTE HUVUDTITELN
F. Ekonomiskt försvar
[I] F 4. Industriella åtgärder. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ell reservationsanslag av 100021 000 kr. Mede) har därvid för programmet Kemiska produkter m. m. beräknats till 9,5 milj. kr. Pä reservationsanslaget F 3. Beredskapslagring har därutöver för programmen Kemiska produkter m.m. och Metaller m.m. beräknats en investeringsram på totalt 44,3 milj. kr. Inom denna ram har 1 regleringsbrev för budgetåret 1980/81 medel reserverats för eventuella avlal om industristöd till Ceaverken AB och Boliden Metall AB. Vidare har under femte huvudtitelns anslag H 4. Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m. m. ställs 4.2 milj. kr. till regeringens disposition.
Med skrivelse den 25 april 1980 har överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) på regeringens uppdrag lämnat förslag om alternativa metoder för att tillgodose beredskapsbehovet av medicinsk rönigenfilm m. m. Av de olika undersökta alternativen (krisimporl, lagring, fredstida produktion) bör enligt ÖEF alternalivel med slöd till produktion vid Ceaverken väljas eftersom del bäst tillgodoser beredskapsbehoven och blir billigare än lagring av färdigvaror. En förusättning för alt genomföra det förordade alternativet är dock enligt ÖEF att Statsföretag AB medverkar till en finansiell rekonstruktion av Ceaverken samt att en inhemsk produktion av silverni-irat kan igångsättas och upprätthållas fill rimlig kostnad.
Regeringen uppdrog den 5 juni 1980 åt ÖEF att teckna avlal med Ceaverken om upprätthållande av produktion och produktionskapacitet som erfordras för alt trygga försörjningsberedskapen 1 fräga om medicinsk röntgenfilm, fotosättningspapper, fotopapper och grafisk film. Regeringen upp-
Prop. 1980/81:25 38
drog vidare ät ÖEF att teckna avtal med Boliden Metall AB om en anläggning för tillverkning av sllvernilrat.
ÖEF har med skrivelse den 20 oktober 1980 till regeringen överiämnat avtal som tecknats med Ceaverken resp. Boliden och hemställt om alt erforderliga medel skall ställas till förfogande. Vidare har till regeringen överlämnats en skrivelse lill ÖEF från Statsförelag rörande dess medverkan i en finansiell rekonstruktion av Ceaverken. Avtalen med Ceaverken och Boliden fordrar statsmakternas godkännande.
Avtalet med Ceaverken gäller ett försörjningsberedskapslån pä 24,9 milj. kr. för perloden den I juli 1980 till den 31 december 1982. Medelsbehovet fördelar sig pä budgetåren 1980/81, 1981/82 och 1982/83. Enligl avtalet förbinder sig företaget att hälla viss kapacitet och produktion belräffande röntgenfilm, fotosättningspapper och fotopapper. Enligt ÖEF:s skrivelse avses produktionsåtaganden och kostnader beträffande grafisk film senare all regleras i ett särskilt avtal för kalenderåren 1981 och 1982. Medelsbehovet härför beräknas fill högst 3 milj. kr.
Avtalet med Boliden gäller ett avskrivningslån på 1,6 milj. kr. för en anläggning för produktion av silvernitrat. Avtalet omfattar en tioårsperiod fr.o.m. den 1 januari 1981. Medelsbehovet fördelar sig pä budgetåren 1980/81 och 1981/82.
Det totala medelsbehovet för budgetåret 1980/81 för föreliggande avtal uppgår till 9,3 milj. kr.
Efter samråd med statsrådet Holm förordar jag att del medelsbehov på 9,3 milj. kr. som ÖEF:s avlal med Ceaverken och Boliden omfattar tillgodoses genom omprioriteringar inom ramen för redan anvisade invesleringsmedel över statsbudgeten. Därvid beräknar jag all 5,1 milj. kr. som anvisats under reservationsanslaget F 3. Beredskapslagring och 4,2 milj, kr, som anvisats under reservationsanslaget H 4. Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m.m. (femte huvudtiteln) skall föras över till reservationsanslaget F 4. Industriella åtgärder. Av budgetlekniska skäl måsle nya anslag tas upp på tilläggsbudget för industriella åtgärder. Motsvarande belopp kommer inte all utnyttjas under anslagen F 3. Beredskapslagring och H 4. Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m. m. Medelsbehoven för budgetåren 1981/82 och 1982/83 får fillgodoses inom de medelsramar som för resp. budgetår kommer att anvisas för del ekonomiska försvaret resp. för programmet Hälso- och sjukvården i krig Inom övrigt totalförsvar.
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen
att till Industriella åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgeläret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 9300000 kr.
Prop. 1980/81:25 39
Bilaga 8
Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande: statsrådet Danell
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde
TRETTONDE HUVUDTITELN
D. Lantmäteri- och kartväsendet
[1] D 7. Lantmäteriet: Statskapital. Någol anslag för delta ändamål finns inte upplaget 1 statsbudgeten för innevarande budgetår.
Statens lantmäteriverk
Slatens lantmäteriverk har hemställt om ett tillskoll av statskapital om 23 milj. kr. under budgetårel 1980/81. Tillskottet motiveras av ett behov mot bakgrund av utvecklingen t.o. m. budgetåret 1979/80 och med hänvisning till att lantmäteriverket i anslagsframställningen för budgetåret 1981/ 82 föreslär alt formerna för finansiering av investeringar och principerna för beräkning av kapitalkostnader m. m. skall ändras.
Riksrevisionsverket
Lantmäteriverkels hemställan har överlämnats fill riksrevisionsverket för yttrande. Riksrevisionsverket bedömer att den analys som lantmäleri-verkel har genomfört bör föras ell steg vidare innan slutlig ställning las lill lantmäteriverkets hemställan. Riksrevisionsverket anser dock att lantmäteriverkels genomsnittliga behov av rörelsekapital bör finansieras med statskapital. Svängningarna 1 detta behov bör enligt verkel regleras, dels genom en rält att använda en röriig kredit, dels genom all överskott av likvida medel kan sättas ln på en räntebärande räkning hos riksgäldskontoret. Med hänvisning till dessa principer och mol bakgrund av utvecklingen t.o.m. budgetåret 1979/80 bedömer riksrevisionsverkel att lantmäteri verket under budgetåret 1979/80 borde ha disponerat ett ytterligare statskapital om ca 15 milj. kr.
Prop. 1980/81:25 40
Föredraganden
Jag anser, mot bakgrund av den bedömning som riksrevisionsverket har gjort, att del finns ett tillräckligt underlag för att nu tillskjuta ytterligare statskapital. Kapital bör skjutas till i syfte att bättre anpassa det tillgängliga statskapitalet till den nivå som erhålls om man tillämpar de av riksrevisionsverket angivna principerna för aft finanslera kapitalbehov hos uppdragsmyndigheler. Sedan år 1970 har lantmäteriverkets statskapital ökats med 20 milj. kr. Kapitalet uppgår nu lill 62 milj. kr. Lantmäteriverket har i sitt förslag till anslagsframställning för budgetåret 1981/82 beräknat att ett väsentligt slörre behov av kapitaltillskott kan motiveras med hänvisning till pris- och lönestegringarna saml expansionen av verksamheten sedan år 1970. Jag anser emellertid, mot bakgrund av lantmäteriverkets beräkningar och riksrevisionsverkets förslag, all det är rimligt att nu tillskjuta ett statskapital om 10 milj. kr.
Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen
att till Lantmäteriet: StaiskapitcU på tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för budgetårel 1980/81 anvisa ett anslag av lOOOOOOO kr.
Prop. 1980/81:25 41
BUaga 9
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande: statsrådet Petri såvitt avser punkterna 1-3: statsrådet Åsling såvitt avser punkten 4
Anmälan fill tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde
STATSBUDGETEN
FJORTONDE HUVUDTITELN
E. Energi
[I] E 1. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. I slalsbudgelen för budgetåret 1980/81 har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 1750 milj. kr. (prop. 1979/80: 100 bil. 17 s. 175, NU 1979/ 80:70, rskr 1979/80:410).
Statens vattenfallsverks investeringsram för innevarande budgetär uppgår till 2 104,1 milj. kr. inkl. 150 milj. kr. som verket har medgetts föra över från Investeringsramen för budgetåret 1979/80 och 7,2 milj. kr. som ulgör outnyttjad andel av ur konjunklurreserven anvisade medel.
1 anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 har vattenfallsverket hemställt dels om 56,2 milj. kr. på tilläggsbudget lill statsbudgeten för innevarande budgetår och motsvarande höjning av investeringsramen, dels om all medel för en ny likslrömsförbindelse till Gotland tillförs som icke förräntningspliktigt statskapital vilket innebär att en engångsnedskrivning av statskapitalet med 51,2 milj. kr. får göras för budgetårel 1980/81.
I skrivelse den 31 mars 1980 har vattenfaUsverket hemställt om all till Sydkrafi AB få avyttra en iransformatorstation för en köpeskilling av 25 milj. kr.
I skrivelse den 30 september 1980 har vattenfaUsverket hemställt om regeringens godkännande av konsortialavtal och bolagsordning för Svenskt Kolkonsortium AB samt om medgivande att från anslagel disponera 125000 kr. för att teckna och förvärva aktier i bolaget.
Prop. 1980/81:25 42
Statens vattenfallsverk
Golland är inte anslutet till del samkörande stamnätet. Särskilda överväganden krävs därför i fråga om öns kraftförsörjning. De utredningar som har gjorts härom visar enligt vallenfallsverkel att kraftsystemet pä ön behöver förslärkas vid mitten av 1980-talel. Behovet accentueras av att den befintliga likströmsförbindelsens tekniska livslängd har uppnåtts vid denna tidpunkt. En ekonomisk jämförelse mellan en ny likströms-länk från fastlandet och en kolkondensanläggning på Gotland visar att det förstnämnda alternativet bör väljas. Det är lönsamt att la en ny överföringslänk i drift snarast möjligt genom all den gör del möjligt alt begränsa oljeålgängen för körning av på Gotland befintliga kondenskraftverk. Vattenfallsverket hemställer därför om att redan under innevarande budgetår få Inleda arbetet med att anskaffa en likströmslänk med inriktningen att länken skall kunna tas i drift under budgetåret 1984/85 eller tidigare om så visar sig möjligt.
För detta ändamål krävs enligt vallenfallsverkel 51,2 milj. kr. 1 investeringsmedel under innevarande budgetår. Totalt beräknas investeringsutgiften för den föreslagna nya llkslrömslänken komma att uppgå till 240 milj. kr.
I samband med omorganisering av elförsörjningen på Gotland år 1977 garanterades Gotland råkraft lill normala fastlandstariffer för Mellansverige
Vattenfallsverket erhöll därvid viss kompensation för beräknade förluster på Gotlandsverksamheten genom särskilt avskrivningsanslag pä 55 milj. kr. (prop. 1977/78:25 bil. II s. 112-115, NU 1977/78:32, rskr 1977/ 78: 108). Förlusterna har enligt verket blivit väsentligt högre än vad som då förutsågs fill följd av de kraftigt ökade bränslekoslnaderna för de oljeeldade kraftstationerna på Golland. För år 1979 uppgick föriusten enligt verket lill ca 30 milj. kr. och än slörre föriust befaras under de närmaste åren.
Mot bakgrund härav har verket på nytt aktualiserat frågan om kompensation för underskottet för Gollandsverksamheten. De angivna föriusterna avser underskott efler del att hänsyn har tagits till nämnd kompensation. Motivet för kompensation är att förlusten på Golland enligt vattenfaUsverket inte bör betalas av verkets övriga abonnenter utan av statsmedel, eftersom prisgaranlin har tillkommit som ett allmänt regionalt stöd till Golland. Vid tillämpning av samma beräkningsmetod som vid föregående fillfälle blir kompensationsbehovel ca 400 milj. kr.
Vattenfallsverket påpekar vidare att nedsättning av det förräntningsplik-tiga kapitalel beviljades när den nu befintliga länken byggdes på 1950-lalet med ett belopp som motsvarade investeringen för förbindelsen. För att bibehålla det stöd som härigenom hittills har utgått till Gollands kraftförsörjning anser verkel alt medel även av detta skäl bör ställas till förfogande räntefritt för ersättning av den gamla länken.
Prop. 1980/81:25 43
Om planerad ny förbindelse kommer till stånd kan förlusterna pä råkraft-försörjningen till Gotland minskas till ca 20 milj. kr. per år under förutsättning av att några ränte- eller avskrivningskrav inte ställs på den nya investeringen. Väsentliga underskott kvarstår följaktligen även efter tillkomsten av en ny länk.
Mot denna bakgrund anser vattenfallsverket del riktigt och motiverat att ett belopp motsvarande 1 vart fall kostnaden för en ny länk till Golland ställs till verkets förfogande utan förränlnlngsplikt som kompensation för förluster på råkraftförsörjningen av Gotland till följd av till Gotland given prisgaranti för råkraft.
Vallenfallsverkel har 1 skrivelse den 31 mars 1980 hemställt om att regeringen godkänner överlåtelse av Söderåsens Iransformatorstation till Sydkrafi AB. 1 skrivelsen anförs i huvudsak följande.
Sydkraft sköter via ett eget nät den regionala eldistributionen i södra Sverige söder om en linje från Halmstad till Västervik. Nätet är anslutet till sex transformatorstationer för alt ta emot elkraft från 400 kV-syslemet.
Vattenfallsverket äger samfiiga 400 kV-lednlngar och 400 kV-slällverk inom området. Av de sex transformalorstationerna äger Sydkraft fem och vattenfallsverket en, nämligen Söderåsenstallonen. Från Söderåsen matas Sydkrafts regionala 130 kV-näl inom Helsingborgs- och Halmstadsomra-dena. Söderåsen har förbindelse också med 400 kV-nätel på Själland.
Behovet av alt i början av 1980-talet förstärka 400/130 kV-lrans-formerlngen inom Helsingborgs- och Halmsladsområdena har utretts gemensamt av Sydkraft och vallenfallsverkel. Dessa utredningar har enligt vattenfallsverket visat att det är tekniskt-ekonomiskt motiverat att en ny 400/130 kV-transformatorstatlon byggs 1 Breared i närheten av Halmstad till år 1982. Stationen avses bli uppförd utanför Sydkrafts distributionsområde. Från stationen kommer kraftmatning att ske lill 130 kV-nätet som fillhör Sydkraft och Yngeredsfors Kraft AB.
Vattenfallsverket och Sydkraft har fört förhandlingar om äganderättsförhållandena för transformalorstationerna i Söderåsen och Breared. Med hänsyn till drift och underhåll är det enligt gjorda utredningar mest rationellt all vallenfallsverkel äger Brearedsslalionen medan Sydkrafi lar över Söderåsenstallonen. 400kV-ledningsställverket i Söderåsen, som utnyttjas bl. a. för kraftutbytet med Själland, skall dock även i fortsättningen ägas av vattenfallsverket.
Förhandlingarna har avslutats med en principöverenskommelse som Innebär dels att vattenfallsverket överlåter Söderåsens Iransformatorstation till Sydkraft för en köpeskilling av 25 milj. kr., dels att Sydkraft överlåter mark 1 Breared till vallenfallsverkel för ca t ,1 milj. kr. Överenskommelsen mellan vallenfallsverkel och Sydkraft har slutits under förutsättning av att statsmakterna godkänner överlåtelsen av Söderåsens transformatorstation till Sydkrafi.
Prop. 1980/81:25 44
Enligt överenskommelsen skall vallenfallsverkel till Sydkraft överlåta fastigheten Åvarp 20:1, Norra Vram, Bjuv, Malmöhus län samt därå befintliga byggnader och elektriska anläggningar med undantag för 400 kV-ställverket med tillhörande konlrollanläggning.
Försäljningen av Söderåsens iransformatorstation kommer att beröra fem anställda inom vattenfallsverket som f. n. är stationerade i Söderåsen. Enligt överenskommelse mellan Sydkraft, vattenfallsverket och den berörda personalen kommer tre anställda att övergå i Sydkrafts tjänst och två anställda alt bli kvar i vattenfallsverkets tjänst med oförändrad placering i Söderåsen.
Statens industriverk har yttrat sig i ärendet och tillstyrkt överlåtelsen.
VattenfaUsverket har vidare anmält att det mellan det av ett antal mellansvenska kommuner ägda EFO 011 AB, Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), statens vatlenfallsverk och Sydkrafi AB har träffats ett konsortialavtal om bildandel av ett aktiebolag. Svenskt Kolkonsortium AB, i syfte alt pä fördelaktiga villkor och självkostnadsbasis långsiktigt trygga aktieägarnas kolförsörjning. Den allmänna bakgrunden lill intressenternas beslut all samverka i bolagsform är deras uppfattning att det är nödvändigt aft nu vidta åtgärder för all förbereda en rimligt säker kolförsörjning framöver.
Avtalet innebär i huvudsak följande.
Bolagels verksamhet skall gälla tre områden. Bolaget skall genom utredningar och förhandlingar bidra till klarläggande av lämpliga sätt och system för intressenternas kolförsörjning. Som bas för denna verksamhet skall ligga intressenternas kolbehov och övrig sannolik marknad som kan omfattas av samarbetet. Huvudsyftet med verksamheten i denna del skall vara alt framlägga förslag om särskilda projekt och kommersiella åtgärder att ingå som delar i för intressenterna lämpliga kolförsörjningssystem, som successivt skall utvecklas.
Bolaget skall vidare fungera som organ för sädan gemensam anskaffning av kol, varom två eller flera intressenter enas. Bolaget skall därutöver åtaga sig inköpsuppdrag för enskild intressent.
Bolaget skall också vara samordnande, utredande, rådgivande och servi-celämnande organ i övriga frågor som bedöms vara av gemensamt iniresse för intressenterna vid kolanvändning.
Beträffande organisation och arbetsuppgifter framhålls att återhållsamhet skall råda vid skapande och utveckling av bolagets egen organisation samt att intressenternas kompetens och resurser förutsätts kunna utnyttjas. Vid sidan om konsortialavtalet har en principöverenskommelse träffats om alt LKAB:s resurser inom kolområdet skall stå lill förfogande på konsultbasis.
Aktiekapitalet skall vid bolagets bildande vara 500000 kr., varav varje intressent skall svara för en fjärdedel.
Fördelningen innebär att bolaget blir till 50 % ägt av statliga företag och
Prop. 1980/81:25 45
till 50 % av kommunala, varvid Sydkrafi i avtalet anses vara ett kommunall förelag.
Avtalstiden sträcker sig t.o.m. utgången av år 1990 med femåriga förlängningsperioder förutsatt att avtalet inte har sagts upp ett år före utgången av löpande avtalsperiod.
En förutsättning för avtalels gillighel är för vattenfallsverkets del all det godkänns av regeringen samt alt verket erhåller medgivande att teckna och förvärva aktier i bolaget för 125000 kr.
Föredraganden
I sin anslagsframställning för budgetårel 1981/82 har statens vatlenfallsverk anmält behov av medel pä tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår. Det ökade medelsbehovet är hänförligt till de av vallenfallsverkel framförda förslagen alt utöka investeringsprogrammet genom att dels bygga en ny likslrömsförbindelse till Golland, dels anskaffa ett anlal elpannor för att under 1980-talet minska oljeanvändningen i Ijärrvär-mesyslem och industriella processer.
Gotlands elförsörjning behöver enligt vallenfallsverkel förstärkas vid mitten av 1980-talet. De utredningar som har gjorts visar aft della lämpligen sker genom att en ny likslrömslänk från fastlandet med en överföringskapacitet på omkring 130 MW byggs. Den nya länken erfordras dels för att ersätta den befintliga llkslrömslänken till Gotland, vars tekniska hvslängd beräknas vara slut vid mitten av 1980-lalet, och för att åstadkomma erforderligt effekltillskolt, dels för alt minska oljeåtgången för kraftproduktion pä Golland. Del nuvarande beroendet av oljebaserad kondens- och kraft-värmeproduktion från på Gotland befintliga anläggningar medför dessulom att det är lönsamt att la en ny länk 1 drift snarast möjligt oavsett den befintliga länkens livslängd.
Investeringskostnaden för en ny likströmslänk har beräknats till 240 milj. kr., varav 51,2 milj. kr. föreslås fä disponeras redan under innevarande budgetår.
Vad vallenfallsverkel har anfört lalar enligl min mening för alt beslul om utbyggnad av en ny likslrömsförbindelse lill Gotland bör fattas utan dröjsmål. En sådan förbindelse kan utnyttjas för att överföra elenergi även från Golland till fastlandet. Jag förordar därför att regeringen föreslår riksdagen alt godkänna att vallenfallsverkel redan under Innevarande budgetår får komplettera sitt investeringsprogram med den föreslagna likströmsförbindelsen för all snarast möjligt kunna minska oljeålgängen för Gollands kraflförsörjning.
VattenfaUsverket har begärt all de medel som erfordras för likströmslänken skall ställas lill verkels förfogande ulan krav på förräntning. Härigenom skulle vattenfallsverkets föriuster till följd av det under år 1977 gjorda åtagandet alt 1 framtiden tillhandahålla råkraft på Golland till samma priser som på fastlandet begränsas. Den kompensation om 55 milj. kr. som
Prop. 1980/81:25 46
vattenfaUsverket vid detta tillfälle erhöll har genom de kraftigt ökade oljepriserna visat sig vara otillräcklig och förlusten väntas under de närmaste åren enligt vallenfallsverkel komma att uppgå till 40-45 milj. kr. per år. Åven om den föreslagna llkslrömslänken får komma till stånd utan krav på förräntning förutses ärliga föriuster på omkring 20 milj. kr. för kraflle-veranserna till Golland.
Utbyggnad av en ny likslrömsförbindelse till Golland Innebär en belydande minskning av de förluster som nu uppkommer genom kraftleveranserna till ön. Detta kommer att bli fallet även om förräntningskrav ställs på del statskapital som erfordras för invesleringen eftersom en fortsatt ökning av oljepriserna kan förväntas. Åven om förlust kvarstår också efter tillkomsten av en ny likströmsförbindelse anserjag inte alt förhållandena är sådana att nedsättning av förräntningskravet erfordras. Utöver det vattenfallsverket har anfört i frågan har jag all i min bedömning beakta även att det ansträngda statsfinansiella läget gör del nödvändigt med en mycket restriktiv prövning av alla anspråk på statsbudgeten. Jag kan med hänsyn till vad jag nu har anfört inte biträda vattenfallsverkets förslag om att ställa medlen till en ny likströmslänk lill förfogande ulan krav på förräntning.
Vattenfallsverket har vidare föreslagit att ett antal elpannor skall anskaffas och installeras 1 Qärrvärmesystem och processindustrier i syfte alt minska oljeförbrukningen under de perioder under 1980-talet då kraftbalansen så medger.
Utredningen (I 1980:05) om vissa frågor om elanvändning, den s.k. elanvändningskommltlén, har haft i uppdrag att utreda hur den tillgängliga elenergin bäst kan användas för alt ersätta olja. Elanvändningskommittén, som nyligen har redovisat sitt uppdrag, har förslagit bl.a. alt elpannor snarast möjligt skall installeras för att begränsa oljeanvändningen på det sätt som vallenfallsverkel har föreslagit i sin anslagsframställning. Kommitténs förslag remissbehandlas f. n.
Frågor om hur den tillgängliga elenergin skall användas kommer, med utgångspunkt i elanvändningskommitténs förslag och de synpunkter som framkommer under remissbehandlingen av kommitténs betänkande, att behandlas 1 samband med att regeringen i början av år 1981 redovisar förslag till riktlinjer för den framtida energipolitiken. Även vattenfallsverkets förslag om anskaffning och installation av elpannor i Qärrvärmesy-slem och processindustrier bör behandlas i della sammanhang.
VattenfaUsverket disponerar under Innevarande budgetår en investeringsram om 2 104,1 milj. kr. För att påbörja arbeten med en ny likströmsförbindelse till Golland 1 enlighet med vad jag har förordat i det föregående krävs 51,2 milj. kr.
Jag förordar därför all vattenfallsverkets investeringsram för budgetårel 1980/81 räknas upp med 51,2 milj. kr. till 2155,3 milj. kr. och att eft tilläggsanslag om 51,2 milj. kr. anvisas från reservationsanslaget Statens vatlenfallsverk: Kraftstationer m.m.
Prop. 1980/81:25 47
Vallenfallsverkel har vidare hemställt om att regeringen skall godkänna överiålelse av Söderåsens iransformatorstation till Sydkraft AB på villkor som jag har redogjort för 1 del föregående. Jag har inget att erinra mot överlåtelsen.
Regeringens godkännande av överlåtelsen kräver riksdagens bemyndigande. Jag förordar alt regeringen Inhämtar detla bemyndigande.
Vaftenfallsverket har också hemställt om att regeringen skall godkänna ett avtal om bildande av ett konsortium i syfte att trygga en långsiktig kolförsörjning för konsortieparterna.
Vid min anmälan till prop. 1979/80: 170 om vissa energifrågor anförde jag (s. 15) att det bör finnas goda möjligheter för Sverige att genom långsiktiga avtal och engagemang i kolgruvor skapa en tryggad kolförsörjning. Jag framhöll dock aft en förutsäftning härför är att en aktiv kolpolifik bedrivs från svensk sida, bl.a. genom att svenska köpare samarbetar på den internationella marknaden.
Del bolag som avses bildas enligl konsortialavtalet mellan EFO 011 AB, LKAB, slatens vatlenfallsverk och Sydkraft AB skall bl.a. lägga fram förslag om särskilda projekt och kommersiella åtgärder för all trygga intressenternas kolförsörjning. Bolaget avses också bl.a. fungera som organ för sådan gemensam anskaffning av kol, varom två eller flera intressenter enas. Det nya bolaget kan därmed skapa en grund för samarbete av det slag jag avsåg vid min nyss nämnda anmälan. Det är enligl min mening angeläget alt detta samarbete kommer till stånd och vidareutvecklas så att ett handlingskraftigt organ för försörjning av kol till Sverige skapas. Därmed ökar möjligheterna för en långsiktigt tryggad försörjning av de kolkvantiteter som kommer att erfordras för vår energiförsörjning. Ett sådant samarbete, byggt på långsiktiga kontrakt och engagemang i utländska gruvprojekt, torde också underlätta ansträngningarna att försörja Sverige med kolkvaliteter med låga halter av svavel och tungmetaller.
För teckning av aktier 1 bolaget krävs att vallenfallsverkel från detta anslag får disponera 125000 kr.
Jag förordar mot bakgrund av vad jag nu har anfört att regeringen godkänner det nu föreliggande konsortialavtalet för Svenskt Kolkonsortium AB. Medgivandel till vattenfaUsverket att teckna och förvärva aktier i bolaget kräver riksdagens bemyndigande. Jag förordar att sådant bemyndigande inhämtas.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen alt
1. bemyndiga regeringen att medge all Söderåsens Iransformalor-stafion övertals till Sydkraft AB,
2. bemyndiga regeringen att godkänna konsortialavtalet mellan EFO Oii AB, Luossavaara-Kiirunavaara AB. statens vattenfallsverk och Sydkraft ÄB om dellagande 1 Svenskt Kolkonsortium AB i vad staten genom vattenfallsverkets medverkan åtager sig
Prop. 1980/81:25 48
att teckna och förvärva aktier i bolaget och i övrigt ikläder sig ekonomiska förpliktelser, 3. till Slatens vatlenfallsverk: Kraftstationer m.m. på filläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 51 200000 kr.
[2] E 4. Statens kärnkraftsinspektion: Kärnsäkerhetsforskning. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgeläret 1980/81 tagits upp ett reservationsanslag med formellt 1 000 kr. Anslaget tillförs medel som betalas in av kärnkraflproducenterna. För delta budgetår beräknas dessa medel uppgå lill 27 milj. kr.
I samband med folkomröstningen i kärnkraftsfrågan under våren 1980 föreslogs all särskilda s.k. säkerhetskommlltéer med lokal förankring skulle inrättas vid varje kärnkraftverk för alt öka medborgarnas insyn i kärnsäkerhetsarbelet.
Frågan togs upp i prop. 1979/80:170 om vissa energifrågor. Jag anförde där bl. a. (s. 41) att det är angelägel alt den insyn i kärnenergiverksamheten som redan finns kompletteras med att företrädare för lokala intressen ges en garanterad möjlighet till insyn i kärnsäkerhetsarbelcl vid varje kärnkraftverk. Lokala säkerhetskommlltéer borde därför tillsältas för de svenska kärnkraftverken. Kommittéerna borde ha en nära anknytning till berörda kommuner och i första hand följa säkerhetsarbetet vid resp. kärnkraftverk. Kommittéerna borde inle ges mandal att föreskriva vilka åtgärder av säkerhelshöjande eller annan natur som skall vidtas i kärnkraftverken. Kommittéernas verksamhet borde finansieras över reservationsanslaget E 4 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhelsforskning. Riksdagen godkände vad som föreslagits i propositionen i denna del (NU 1979/80:70, rskr 1979/80:410).
Jag återkommer nu till frågan om all inrätta lokala säkerhelsnämnder, som jag förordar att de skall benämnas, med uppgift alt inhämta information om del kärnsäkerhetsarbete som har utförts eller avses bli utfört vid resp, kärnkraftverk och att lämna sådan informalion till allmänheten.
De föreskrifler som behövs för nämndernas verksamhet är i huvudsak sådana som det ankommer på regeringen att utfärda. Till viss del krävs dock riksdagens medverkan. För att göra det möjligt för nämnderna att få informalion om kärnsäkerhetsarbelet vid kärnkraftverken bör innehavarna av kärnkraftverken åläggas skyldighet att lämna sådan information. Med innehavarna avser jag dem som innehar tillstånd enligt atomenergilagen (1956:306) att driva kärnreaktorer ingående i ett kärnkraftverk. För att ålägga denna informationsplikt krävs föreskrifter i lag.
Skyldigheten bör bestå i att på nämndens begäran ge de upplysningar och läla nämnden få ta del av de handlingar som nämnden behöver för all Inhämta Informalion om det kärntekniska säkerhetsarbete som ulförts eller planeras vid kärnkraftverket.
Prop. 1980/81:25 49
I nämndens rätt till information bör ingå också att på begäran bli förevisad hur säkerhetsarbetet utförts eller avses bli utfört. Kärnkraftverkets innehavare bör således vara skyldig alt lämna nämnden tillträde till och förevisa anläggningar och platser i den utsträckning som behövs för att nämnden skall kunna inhämta information om säkerhetsarbetet. Frågorom tillträde till ell kärnkraftverk regleras av föreskrifler som statens kärn-kraflinspektion meddelat med slöd av lämnat tillstånd enligl atomenergilagen. Tillträde av annan än verkets personal kräver i princip särskilt tillstånd av kärnkraftinspektionen och något undanlag härifrån avses inle gälla för nämnderna. Härvid gäller all tillträde inte får stå i konflikt med de säkerhetsinlressen som del åvilar inspektionen att beakta. Den nu aktuella skyldigheten att lämna säkerhetsnämnderna tillträde till kärnkraftverken bör således gälla endast om tillträdet är förenligt med gällande säkerhetsföreskrifter vid verket och i den omfattning så är fallet.
De upplysningar som skall lämnas bör omfatta för Innehavaren av kärnkraftverket tillgängliga fakta. Upplysningarna bör få lämnas 1 enkla former ulan krav på skrifllighet. Hur en viss uppgift skall lämnas får bli beroende av omständigheterna i det särskilda fallet. Vad gäller handlingar som nämnden begär att fä ta del av, bör skyldigheten begränsas till sädana handlingar som är tillgängliga. I likhet med vad som gäller upplysningar blir sättet för en handlings föreleende beroende av omständigheterna i del särskilda fallet. Motsvarande gäller skyldigheten alt förevisa säkerhetsarbetet på plats.
Informationsskyldigheten bör således omfatta sådan information som är tillgänglig för innehavaren av kärnkraftverket. Däri ligger bl.a. all den skall kunna tillhandahållas utan väsentliga olägenheter eller kostnader för innehavaren av kärnkraftverket. Någon skyldighet för denne att för nämndens räkning göra utredningar i ohka frågor är det alliså inte fråga om.
Av vad jag nu har anfört framgår alt syftet med Informationsskyldigheten är att göra det möjligt för nämnden att inhämta informalion om och till allmänheten redovisa del kärnsäkerhelsarbele som utförts eller planeras vid verket. Med kärntekniskt säkerhetsarbete avses säväl åtgärder inriktade på att förebygga olyckor som åtgärder för att lindra konsekvenserna om en olycka ändå skulle inträffa, s. k. utsläppsbegränsande åtgärder. Nämnderna skall således inte kunna föreskriva säkerhelshöjande eller andra åtgärder för kärnkraftverken. Alla kontrolluppgifter skall liksom nu ankomma på tillsynsmyndigheterna. I lillsynsuppgifterna ingår också frägor om det s.k. yttre skyddet, dvs. skydHet av en anläggning mol störningar utifrån. Utanför informationsplikten ligger vidare frågor om beredskapen mot kärnkraftsolyckor. Dessa frågor handhas av särskilda myndigheter. De ansvarsförhållanden som föreligger mellan Innehavarna av kärnkraftverk och de särskilda myndigheterna avses sålunda inle bli rubbade.
Informationsplikten bör som nämnts åvila innehavaren av ett kärnkraftverk. Ett sädant består av anläggningar pä en viss plats med en eller flera 4 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 25
Prop. 1980/81:25 50
kärnreaktorer för kraftproduktion. De som innehar forskningsreaklorer och andra kärntekniska anläggningar berörs således inle. Informationsskyldigheten avser vidare endast den som har tillstånd att driva en reaktor. Innehavaren av den s. k. Ågestareaktorn omfattas därför inte av informa-fionsskyldigheten. I prakfiken kommer informationsskyldigheten all omfatta innehavarna av kärnkraftverken i Barsebäck, Ringhals, Forsmark och Oskarshamn.
Begärd information kan innehålla uppgifler som inte bör spridas till allmänheten. Det kan gälla uppgifter om affärs- eller driftförhållanden, som rör inte bara kärnkraftverket ulan ocksä utomstående, l.ex. en leverantör av utrusining lill verket.
Frågor om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud alt lämna ut allmänna handlingar regleras i sekretesslagen (1980: 100) och sekretessförordningen (1980:657), som träder i kraft den I januari 1981. För säkerheisnämndernas verksamhet saknas tillämpliga bestämmelser i fräga om sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden. Enligt min mening bör ett sådant sekretesskydd införas. En bestämmelse härom kan lämpligen införas 1 en ny 18 § till 8 kap. sekretesslagen. Eftersom meddelarfrihel bör råda, bör någon ändring i 16 kap. I S samma lag inte göras. Jag anser att ett sekretesskydd inle kommer att inkräkta på nämndernas möjligheter all fullgöra sin informationsplikt.
Den rält till insyn i kärnsäkerhetsarbelet vid kärnkraftverken som jag förordar medför enligl min mening fördelar för såväl allmänheten som innehavarna av kärnkraftverken. Allmänheten bereds genom nämnderna möjlighet att inhämta saklig informalion. Innehavarna av kärnkraftverken får möjlighet att föra ul information om och få belyst det säkerhetsarbete som har utförts eller planeras vid kärnkraftverken. Bättre förutsättningar skapas härigenom för en saklig debatt om de i många delar komplicerade säkerhetsfrågorna. Goda möjligheter bör enligl min mening föreligga för ell öppet och förtroendefullt samarbete mellan nämnderna och innehavarna av kärnkraftverken.
Del kan emellertid inte uteslutas att en nämnd och en innehavare av ett kärnkraftverk har olika meningar om den skyldighet som i ett visst fall åvilar innehavaren av verket. Det kan gälla frågor om arten eller behovet av en viss upplysning, t.ex. om upplysningen är alt hänföra lill del kärntekniska säkerhetsarbetet eller inte. I sådana fall kan innehavaren få frågan prövad genom att överklaga nämndens beslut.
Besvärsrätlen bör inte medföra en formalisering av nämndens arbete ulöver vad som följer av all nämnden är en myndighet som bl.a. har att tillämpa bestämmelserna 1 förvaltningslagen (1971:290). Men i de fall där nämnden och innehavaren av kärnkraftverket har skilda meningar om skyldigheten för innehavaren alt lämna informalion eller tillträde måste krävas all nämndens beslul är dokumenterat. Besvärsrätlen anknyter lill fidpunkten när innehavaren av verket fick del av beslutet all begära infor-
Prop. 1980/81:25 51
mationen eller tillträdet. Besvär över nämndens beslut bör föras hos länsrätten. Della medför all lagen (1971: 289) om allmänna förvaltningsdomstolar bör kompletteras med en bestämmelse om att länsrätterna skall pröva sådana besvärsmål.
Om en innehavare av ett kärnkraftverk uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter alt lämna begärd informalion eller tillträde, bör straff kunna ådömas honom. Straffansvar bör föreligga också om innehavaren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter. Påföljden bör vara böter.
För att ålägga Innehavarna av kärnkraftverken informationsplikt i enlighet med vad jag har anfört krävs som nämnts föreskrifler i lag. 1 lagen bör därutöver tas upp bestämmelser om besvärsordning och straff.
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom industrldepartemenlet upprättats förslag till
1. lag om offentlig insyn i säkerhetsarbetet vid kärnkraftverken,
2. lag om ändring 1 sekretesslagen (1980:100),
3. lag om ändring 1 lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
Förslagen bör fogas till regeringsprotokollel i detla ärende som bUaga 9.1.
De skyldigheter som i lagen föreslås bli ålagda innehavarna av kärnkraftverken har lagtekniskt motsvarigheter i bl.a. alomenergllagen, lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheler och lagen (1978:160) om vissa rörledningar. Dessa lagar har granskats av lagrådet. Med hänsyn härtill anserjag lagrådets granskning av del aktuella förslaget obehövlig.
För riksdagens information vill jag la upp några frågor som rör nämnderna.
Säkerhelsnämnderna bör som jag fidigare nämnl ha nära anknytning till berörda kommuner. Della tillgodoses genom alt de kommuner där kärnkraftverken är belägna ges ett avgörande inflytande på nämndernas sammansättning. De kommuner som således kommer i fråga är Kävlinge, Varberg, Östhammar oeh Oskarshamn.
Jag anser vidare alt nämnderna bör ha möjlighet att inom en faslslälld ekonomisk ram låta utföra sädana utredningar som är nödvändiga för alt förstå betydelsen av vidtagna eller planerade kärntekniska säkerhetsåtgärder vid kärnkraftverken. Utredningsprojekt av större omfattning bör dock underställas regeringen för godkännande. Vidare vill jag nämna all nämnderna avses bestå av tio ledamöter och all ett sekretariat skall knytas till varje nämnd. Det ankommer på regeringen all besluta om nämndernas sammansättning, uppgifler, arbetsformer saml om utseende av ledamöter.
För innevarande budgetår beräknar jag medelsbehovet till sammanlagt 400000 kr. för de fyra nämnderna. Anslagel Statens kärnkraflinspektion: Kärnsäkerhetsforskning bör i enlighet med riksdagens tidigare ställningstagande disponeras för att betala utgifterna för nämnderna. Verksamheten
Prop. 1980/81:25 52
blir därmed finansierad genom avgifter som tas ul av kärnkraftverkens innehavare. Vid bifall till mina förslag avser jag att föreslå regeringen att medlen till nämnderna tas upp under en särskild anslagspost under anslaget.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen fill
1. lag om offenfiig insyn 1 säkerhetsarbetet vid kärnkraftverken,
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100),
3. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
[3] E 13. Ersättning för försenad idriftlagning av kärnreaktorer.
Under denna rubrik finns inte något anslag uppfört i slalsbudgelen för budgetåret 1980/81.
De politiska partierna enades under våren 1979 om att en rådgivande folkomröstning om kärnkraftens framtida användning borde hållas senasi under första halvåret 1980. Med anledning därav lade regeringen den 3 maj 1979 i prop. 1978/79:218 fram förslag om lagen (1979: 335) om förbud mot alt under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle, den s.k. rådjujmsla-gen.
I propositionen anförde föredraganden att det borde slås fast att inga nya reaktorer skulle få laddas förrän kärnkraftens framlida användning hade klarlagts. Oberoende av utgången av den prövning som skulle företas enligl lagen (1977: 140) om särskilt tillstånd all tillföra kärnreaklor kärnbränsle, m.m., den s.k. villkorslagen, borde därför enligt hans mening inga reaktorer, som dittills inte hade tillförts kärnbränsle, l.v. få tillföras sådant bränsle. Del rådrum som behövdes i fråga om laddning av reaktorer som dittills inte hade tillförts kärnbränsle borde enligl föredraganden skapas med slöd av en särskild lag, rådrumslagen.
Förbudei föreslogs bli tidsbegränsat och gälla lill utgången av juni månad 1980. Det borde dock, enligl föredraganden, finnas en möjlighet för regeringen att föreskriva en tidigare tidpunkt om kärnkraftens framtida användning dessförinnan blev klariagd.
Fyra kärnkraftblock skulle därigenom - under förutsättning av att tillstånd enligl villkorslagen beviljades - komma alt bli berörda av den föreslagna lagen; Ringhals 3 och Forsmark I, som vid detla tillfälle var färdigställda, och Ringhals 4 och Forsmark 2, som enligt kraflförelagens planer skulle bli färdigställda under hösten 1979.
Föredraganden anförde vidare att ett förbud med det innehåll som föreslogs Innebar en väsentlig inskränkning i rättigheterna för dem som innehade tillstånd enligt atomenergilagen (1956:306) all uppföra, inneha och driva kärnreaklor (2 §), Detta kunde också få omfattande ekonomiska konsekvenser för de berörda företagen. Härigenom uppkom frågan om ekono-
Prop. 1980/81:25 53
misk ersättning från staten. I den föreslagna lagen borde enligt föredraganden slås fast en rätt till ersällning av slalen för innehavarna av de reaktorer som omfattades av förbudei att tillföra reaktorer kärnbränsle. Ersättningen borde avse de förluster som uppstår genom att reaktorernas idriftlagande fördröjdes.
Föredraganden tillade vidare alt för det fall alt beslul med anledning av den förutsatta folkomröstningen skulle komma alt fattas om en avveckling av kärnkraften ersättning givelvis fick utgå såväl för de kärnkraftblock som var i kommersiell drift som för övriga block för vilka tillständ enligt atomenergilagen hade meddelats. Denna ersättningsfråga fick då behandlas i ett sammanhang.
Föredraganden uppehöll sig därefter ytterligare vid frägan om ersättning till reaktorinnehavarna. Han konstaterade därvid att uttrycket föriusl hade använts även i villkorslagen. Ersättningsreglerna i den lagen avsåg emellertid avveckling av pågående projekt medan den föreslagna rådrumslagen enbart syftade till att skapa rådrum i fråga om laddning av sådana reaktorer som ännu inle hade tillförts kärnbränsle. Del var därför naturligt alt i den akluella situationen som föriusl räkna de koslnader som skulle uppslå genom fördröjning av en reaktors idriftlagande.
Ersättningsfrågorna enligl den föreslagna rådrumslagen bedömdes av föredraganden komma att bli svårlösta. De borde därför i första hand lösas genom förhandlingar mellan staten och reaktorinnehavarna. Som riktlinjer för sädana förhandlingar anförde han bl. a. följande.
I princip borde sådana koslnader som uppstår genom fördröjningen av en reaktors idriftlagande vara ersättningsgilla. Hit räknade han i första hand koslnader som måste läggas ned på anläggningarnas konservering och eventuell återställning. Ersättning borde dessulom kunna utgå för ökade koslnader för anläggningarnas finansiering. Vidare skulle som ersältningsgill kostnad räknas ökade koslnader föratt producera elektricitet på annat sätt eller för att anskaffa ersättningskrafl om ersättningsskyldigheten därigenom kunde begränsas. Däremot borde reaktorinnehavaren inte ersättas för utebliven vinst.
Om en reaktorinnehavare lill följd av försenad idriftlagning fick slå för kostnader som annars hade omfattats av garanti från leverantören ansåg föredraganden det rimligt alt som ersältningsgill kostnad räkna vad anläggningens innehavare 1 ell sådant fall hade kunnal få ul av garantigivaren om garantin alltjämt gällt.
Föredraganden påpekade vidare att vid tillämpning av de föreslagna reglema ledning fick sökas ocksä i allmänna ersättningsrättsliga principer, särskilt på skadeslåndsrättens område. Han underströk att det endast var de merkostnader eller nytillkommande kostnader som uppstod lill följd av fördröjning av en reaktors idriftlagande pä grund av lagen som kunde komma i fräga för ersällning.
Riksdagen antog det i propositionen framlagda förslagel till lag om
Prop. 1980/81:25 54
förbud mol all under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle (NU 1978/ 79:62, rskr 1978/79:432). Ingen erinran gjordes därvid mot vad föredraganden hade anfört 1 fråga om ersättning till reaklorlnnehavare.
Den rådgivande folkomröstningen i kärnkraftsfrågen hölls den 23 mars 1980. Resultatet av folkomröstningen var sådant alt regeringen i beslul den 27 mars och den 10 april 1980 kunde föreskriva all Ringhals 3 och Forsmark 1 resp. Ringhals 4 och Forsmark 2 fick tillföras kärnbränsle ulan hinder av vad som hade förskrivits i rådrumslagen.
Tillstånd att tillföra kärnbränsle enligt villkorslagen hade tidigare meddelats för Ringhals 3 och Forsmark I och meddelades den 10 april 1980 för Ringhals 4 och Forsmark 2.
Forsmark 1 och Ringhals 3 tillfördes kärnbränsle under våren och sommaren 1980 och befinner sig f n. under provdrift. Forsmark 2 beräknas komma alt tillföras kärnbränsle i november 1980 och Ringhals 4 i april 1982.
Förhandlingar om ersättning från staten lill reaktorinnehavarna för försenad idriftlagning av de akluella reaktorerna inleddes i december 1979 sedan en särskild statlig förhandlare hade utsetts.'
Innehavare av de reaktorer som har försenats är dels slatens vatlenfallsverk (Ringhals 3 och Ringhals 4), dels Forsmarks Kraflgrupp AB (Forsmark I och Forsmark 2). Förhandlingar om ersättning i formell mening har härigenom givelvis kunnal föras enbart med Forsmarks Kraflgrupp AB. Motsvarande kompensation till statens vatlenfallsverk får regleras i annan ordning.
En överenskommelse om ersättning för förseningen av Forsmark 1 och Forsmark 2 har nu, med förbehåll för alt riksdagen fattar de beslul som behövs, träffats med Forsmarks Kraflgrupp AB (FKA). Jag vill här redogöra för innebörden av denna överenskommelse och för regleringen av motsvarande ersättning lill vallenfallsverkel för förseningen av Ringhals 3 och Ringhals 4.
Enligt överenskommelsen, som bör fogas till protokollet i detta ärende (bilaga 9.2), skall FKA erhålla ersättning för två olika slag av merkostnader till följd av alt kärnkraftblocken Forsmark 1 och Forsmark 2 har försenals, nämligen för ökade anläggningskostnader och för merkostnader i kraftproduktionen.
Den av förseningen föranledda ökningen av anläggningskostnaderna beror lill största delen pä de ersättningar, utöver vad som följer av tidigare ingångna leveransavlal, som FKA enligl tilläggsavtal har fått betala lill huvudleverantörerna av reaktor och lurbin, Asea-Atom AB resp. Stal-Laval Turbin AB. Ersättningarna avser kostnader för att konservera och avkonservera anläggningar samt vidmakthålla erforderlig arbetsorganisation för insatser i samband med anläggningarnas idriftlagande. Tilläggsav-
' Generaldirektören Åke Englund
Prop. 1980/81:25 55
talen omfattar också ersättriing för förlängning av tiden för vissa garantiåtaganden från leverantörernas sida.
I den avtalade ersättningen för anläggningsmerkoslnader ingår också poster för ökad ersättning lill vattenfallsverket (1 egenskap av huvudentreprenör) för merkostnader för förlängd projekttid och konservering, för förnyad varmprovdrift, för ökade uppvärmningskostnader m. m.
Totalt uppgår den avtalade ersättningen för ökade anläggningskostnader av det slagjaghär har redogjort för till 48 milj. kr. för Forsmark 1 och till 21 milj. kr. för Forsmark 2.
Enligt överenskommelsen förbinder sig staten vidare att efter utredning i del enskilda fallet svara för eventuella koslnader som kan åsamkas FKA genom ökat risktagande lill följd av minskad omfattning av leveranlörsga-rantin, ansvar för konserveringsdrlfl m. m.
Enligt överenskommelsen skall ersättning vidare utgä för utebliven kraftproduktion under förseningstiden. Den förlorade produktionen skall därvid ersättas med belopp som motsvarar ökade kostnader för all producera elektricllel på annat säll och/eller för att anskaffa ersättningskrafl, om ersättningsskyldigheten härigenom begränsas.
Den metod som tillämpas 1 överenskommelsen för att beräkna ersättningen i denna del Innebär all den faktiska elproduktionen månadsvis i efterhand jämförs med den hypotetiska elproduktionen som skulle ha skett om de berörda kärnkraflblocken inte hade försenats. Den skillnad i rörlig elprodukllonskoslnad som därvid erhålls räknas som ersältningsgill merkostnad. I såväl del hypotetiska som del verkliga kraflbalansfallet förutsätts tillgängliga anläggningar ha körts optimalt. Med detta avses aft de anläggningar som har lägst rörlig kostnad, som vattenkraftverk och kärnkraftverk, beräknats bli använda i första hand och därnäst successivt de anläggningar som har högre rörlig kostnad, som motlryckskraflverk, kon-denskraftverk och gasturbiner, upp till den nivå som svarar mot den akluella eleflerfrågan.
Merkostnaden uppstår således genom alt den uteblivna kärnkraftproduktionen frän de försenade blocken har måst ersättas med, som regel, oljebaserad mottryckskrafl och/eller kondenskrafl. Beräkningsmetoden medför alt ersättningsbeloppet inle kan fastställas förrän i efterhand. Hur högt det blir påverkas bl.a. av sädana faktorer som om man under förseningstiden har riklig eller knapp tillgång till vattenkraft, oljeprisernas utveckling, eleflerfrågans utveckling etc. En korrekt kalkyl erhålls månadsvis i efterhand över hur de rörliga produktionskostnaderna har påverkats, och därigenom en riktig grund för utbetalning av ersättning. För att ersällning skall ulgå krävs således att under den aktuella månaden elenergi har måst produceras 1 anläggningar med högre rörlig produktionskostnad än de försenade kärnkraflblocken för all tillfredsställa efterfrågan. Jag vill i sammanhanget stryka under att FKA enligl överenskommelsen är skyldig att utöva sill infiytande så alt dyrare former för elproduktion inte onödigtvis kommer att användas.
Prop. 1980/81:25 56
Av stor belydelse för den ersättning som enligt överenskommelsen skall utgå fill FKA är den förseningstid som för resp. block är ersältningsgill. Denna har för Forsmark I räknats fr. o. m. oktober 1979 t. o. m. september 1980 och omfattar således tolv månader. Motsvarande förskjutning för Forsmark 2 omfattar perioden fr.om. februari 1981 t-.o.m. juli 1981, dvs. sex månader. Della framgår närmare av de s. k. mognadstablåer som redovisas 1 bilaga till överenskommelsen. Som starltid anges i dessa tablåer tidpunkten för kommersiell idriftlagning.
Förseningstiden för block 2 bestäms bl.a. av del förhållandel att den Indirekt påverkas av förseningen av block I. Tillgängliga resurser medger nämligen inte att de båda blocken tas i drift alltför nära varandra i tiden. En förskjutning dem emellan om sex lill sju månader har ansetts erf'orderlig. Bedömningen av den lill rådrumslagen hänförliga förseningen för block 2 försväras vidare av alt arbetstakten vid färdigställandet, enligt FKA, i kostnadsbesparande syfte medvetet har dragils ned jämfört med den tid-plan som gällde före lagens tillkomst. Neddragningen har skett sedan det blivit uppenbart all idriftlagning ändå inte skulle kunna komma alt ske förrän tidigast sex fill sju månader efler det all block 1 hade tagits i drift sedan rådrumslagen upphörl alt lägga hinder i vägen härför. Den totala förseningen för block 2 uppgår därför till ca tolv månader. Vidare synes vissa förseningar av turbinleveransen ha uppstått som, enligt vad jag har erfarit, har inneburit att blocket inte skulle ha kunnal tas i kommersiell drift enligl den ursprungliga tidplanen även om rådrumslagen inle direki hade förhindrat delta. Den till rådrumslagen hänförliga förseningsliden låter sig under dessa förutsättningar givelvis inle fastställas med exakthet. Jag bedömer dock del i denna situation uppnådda förhandlingsresultatet, som innebär all sex månader av den totala förseningen anses ersältningsgill enligt rådrumslagen, vara rimligt och godtagbart från statens synpunkt. Förseningstiden infaller sä att den omfattar tvä månader under vilka blocket även utan försening skulle ha varit avställt för revision. Ersättning för utebliven kraftproduktion kommer därför att utgå endast för fyra av de sex månaderna.
De närmare principerna och reglerna för hur ersättningen till FKA skall beräknas och utbetalas framgår av överenskommelsen.
Som jag redan har redovisat har även idriftlagningen av statens vatlen-fallsverks reaktorer Ringhals 3 och Ringhals 4 försenals till följd av rådrumslagen. Om ersättningen för dessa reaktorers försening kan givetvis Ingen överenskommelse i formell mening träffas. Rådrumslagens ersättningsregler får för vattenfallsverkets vidkommande tillämpas i annan ordning. Ersällning bör även för Ringhalsreaktorerna ulgå dels för anläggningsmerkoslnader med ett fast belopp för resp. block, dels för produktionsmerkostnader enligt de beräkningsprinciper som anges i bilagan till överenskommelsen mellan staten och FKA. Genom ett sådant förfarande blir vattenfaUsverket och FKA lika behandlade.
Prop. 1980/81:25 57
Som underlag för ett beslul av regeringen om ersättning till vattenfalls-verket för förseningen av Ringhals 3 och Ringhals 4 har jag låtit granska vilka anläggningsmerkostnader som för resp. block är hänförliga till den av rådrumslagen betingade förseningen. De poster som kommer i fråga för ersättning är av samma slag som för Forsmarksblocken, dvs. ersättning för ökade kostnader för reaktorleveranlör och lurbinleverantör, 1 detta fall Westinghouse Corporation resp. Stal-Laval Turbin AB, enligt särskilda tilläggsavtal samt för ökade egna utgifter för vattenfaUsverket. De ersättningsberättigade merkostnaderna har beräknats till 62 milj. kr. för Ringhals 3 och till 21 milj. kr. för Ringhals 4.
Vallenfallsverkel bör vidare efler utredning i del enskilda fallet kompenseras för eventuella kostnader genom ökat risklagande till följd av minskad omfattning av leverantörsgarantin m. m. på samma säll som gäUerför FKA enligl den med bolaget träffade överenskommelsen.
Som jag tidigare har nämnt blir ersättningen direkt beroende av den förseningslid som är hänföriig lill rådrumslagen. Denna lid kan för Ringhals 3 fastställas till att omfatta tolv månader räknat fr.o.m. november 1979 t.o.m. oktober 1980.
Förseningstiden för Ringhals 4 påverkas i sin lur av förseningen av Ringhals 3. Eftersom tillgängliga resurser inte medger all tvä block vid samma kraftstation tas i drift samtidigt har det som en direkt konsekvens av rådrumslagen inte varil möjligt alt ta Ringhals 4 i drift tidigare än sju månader efter Idriftlagningen av Ringhals 3. Dessa sju månader, som löper fr, o, m, november 1980 t, o.m. maj 1981, ulgör enligl min mening en försening som bör ligga till grund för beräkning av ersättning för utebliven kraftproduktion.
Ringhals 4 beräknas emellertid i verkligheten las i drift först i november 1982, dvs. 17 månader senare än vad som hade varit möjligt om enbart restriktionen om sju månaders förskjutning mellan de båda Ringhalsblocken hade varit beslämmande. Detta beror pä att vallenfallsverkel först vid denna senare lidpunkt räknar med att ha tillräcklig personal med erforderlig ulbildning för alt kunna driva blocket.
Det har enligt vattenfallsverkets mening inle varit möjligt all bibehålla och/eller nyrekrytera personal på framför allt vissa nyckelbefattningar för driften av kärnkraftverk under den tid som oklarhet har rätt om kärnkraftens framlida användning och om yfterilgare block skulle få las i drift. Den tillgängliga personalen har i denna situafion fått disponeras så att ett av de båda blocken i Ringhals kunnal las i drift ulan ytterligare fördröjning. Den tidpunkt vid vilken Ringhals 4 kan tas i drift bestäms därför av den lid som krävs för att utbilda viss nyrekrylerad personal.
Svärighelerna all rekrytera, utbilda och bibehålla kvalificerad personal i den omfattning som krävs för att driva kärnkraftverken får enligl min mening snarare ses som en effekt av den oklarhet som under de senaste åren har rätt i fråga om kärnkraftens framlida användning i sig snarare än
Prop. 1980/81:25 58
som en följd av det hinder som rådrumslagen inneburit mol all tillföra kärnbränsle till nya reaktorer. Den osäkerhet della har inneburit för berörd personal har givelvis gällt samtliga kärnkraftverk i landet och bl.a. medfört svårigheter alt behålla viss personal. För de problem och merkostnader detta har inneburit för kärnkraftföretagen finns ingen grund för särskild ersättning eller kompensation. Jag anser att den ytterligare försening av idrifltagandet av Ringhals 4, som är hänföriig lill bristen på drift-personal, bör ses i della vidare sammanhang. Det förhållandet all delar av den personal som från början har rekryterats till driftorganisationen för Ringhals 4 har fält las i anspråk för alt fylla vakanser i driftorganisalionen vid andra kärnkraftblock i Ringhals, och därmed upprätthålla driften av dem, lalar för delta synsätt. Jag anser däiför att merkostnader till följd av den försening av Ringhals 4 som uppstår av sådana skäl som jag här har redogjort för inte skall anses ersättningsberättigade enligt rådrumslagen. Den ersättningsberättigade förseningstiden bör således enligl min mening omfatta de sju månader som idriftlagningen måste senareläggas med hänsyn lill idriftlagningen av Ringhals 3.
Jag förordar att regeringen dels inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna överenskommelsen med FKA i vad slalen därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser, dels föreslår riksdagen att godkänna vad jag har anfört om ersättning fill vallenfallsverkel.
Som framgått av det jag har anfört är det endast ersättningen för anläggningsmerkoslnader som nu kan preciseras. Vad gäller ersättning för merkostnader i kraftproduktionen är det endast beräkningsprinciperna som nu föresläs bli fastställda medan beloppen blir kända först i efterhand. Merkostnaderna i kraftproduktionen till följd av förseningarna beror framför allt på om kraflbalansen under ifrågavarande period har varil eller blir sådan att den under förseningstiden uteblivna kärnkraflproduktionen ersätts med mottryckskrafl eller med kondenskraft. Delta beror i sin tur bl. a. på om det under den akluella perioden blir riklig eller knapp tillgång lill vattenkraft samt på eleflerfrågans utveckling.
Det är därför nu endast möjligt alt redovisa en preliminär beräkning av hur stor den ersättning kan bli som kommer att få utbetalas till följd av uppgörelsen med FKA och vid tillämpning av motsvarande kompensationsregler för vattenfaUsverket.
Av följande sammanställning framgår hur de ersättningsberättigade merkostnaderna ungefär kan beräknas bli fördelade på de fyra kärnkraftblocken och mellan olika budgetär (1 milj. kr.). De intervall som anges för ersättningsbeloppen uttrycler i princip skillnaden i merkostnad mellan alt ersätta den uteblivna kärnkraflproduktionen med mottryckskrafl och kondenskrafl. Enligl den bedömning som nu kan göras kommer kondenskraftproduktion under den akluella perloden endast att behöva användas 1 ringa utsträckning. Ersättningsbeloppen kommer därför sannolikt alt ligga i den nedre delen av de här angivna intervallen.
Prop. 1980/81:25 59
Budgetår |
Forsmark 1 |
Forsmark 2 |
Ringhals 3 |
Ringhals 4 |
Tolall |
1979/80 |
ca 320' |
0 |
ca 310' |
0 |
ca 630' |
1980/81 |
75-150 |
75-l.SO- |
100-175 |
iOO-il5' |
550-8.'i0 |
1981/82 |
10-50 |
10-50 |
10-50 |
10-50 |
40-200 |
1982/83- |
|
|
|
|
|
1984/85 |
15-50 |
15-50 |
15-50 |
15-50 |
60-200 |
Totalt |
420-570 |
100-250 |
435-585 |
325-475 |
1280-1880 |
' Varav för anläggningsmerkoslnader 48 milj. kr.
' Varav för anläggningsmerkoslnader 21 milj. kr.
' Varav för anläggningsmerkoslnader 62 milj. kr.
■* Varav för anläggningsmerkoslnader 21 milj. kr.
"'' Varav 200 milj. kr. redan har utgäll lill vallenfallsverkel i form av nedsall förränl-
ningskrav för budgetåret 1979/80.
Ersättningarna för anläggningsmerkoslnader avses bli reglerade så snart som medel stär till förfogande härt"ör. Ersättningarna för merkostnader i kraftproduktionen skall enligt överenskommelsen med FKA betalas ut månadsvis i efterhand. För att möjliggöra detta bör medel anvisas över ett för ändamålet avsett förslagsanslag. Anslagel bör för innevarande budgetår beräknas sä att del motsvarar ersättning för anläggningsmerkostnader och beräknad ersättning för den del av merkostnaderna i kraftproduktionen som avser tiden t.o.m. utgången av innevarande budgetår enligl vad som framgår av sammanställningen. Jag räknar med att dessa ersättningar inkl. ränteutgifter kommer all uppgå lill ca I 000 milj. kr.
Ersättningarna innebär alt de berörda kraftföretagens koslnader för levererad elenergi blir densamma som skulle blivit fallet om den aktuella förseningen inte inträffat. Detla Innebär också att förelagens kunder inte drabbas av höjda koslnader lill följd av förseningarna. Några ökade överskott hos de berörda företagen skall inte uppstå till följd av ersättningarna.
Jag förordar med hänvisning till vad jag nu har anfört att regeringen föreslår riksdagen all på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av I 000 milj. kr. benämnt Ersättning för försenad idriftlagning av kärnreaktorer.
Jag vill i detla sammanhang erinra om att staten via vallenfallsverkel tidigare har åtagit sig att ersätla FKA för merkostnader som föranleds av den neddragning av utbyggnadstakten för det Iredje blocket i Forsmarks kraftstation som har skett genom särskilda beslul av regeringen (prop. 1979/80:33, s. 13-15, NU 1979/80:25, rskr 1979/80:134). Jag räknar inte med all dessa ersättningar skall betalas ul ännu på några år.
Jag vill slutligen erinra om de anspråk pä ersättning för förseningskostnader för det Iredje blocket 1 öskarshamns kraftverk (O III) som har rests av Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB (OKG).
Chefen för industridepartementet har tidigare redogjort för dessa ersättningsanspråk (prop. 1979/80:33 s. 15-16). Han anmälde därvid bl.a. alt någon rättslig grund för ekonomiska åtaganden gentemot OKG inte förelåg och att han avsåg att föreslå regeringen all lämna bolagels framställning Ulan åtgärd.
Prop. 1980/81:25 60
Vid behandlingen av prop. 1979/80:33 konstaterade även näringsutskottel (NU 1979/80:25 s. 8) att någon rättslig grund för OKG:s anspråk inte förelåg och att den i bolagets framställning gjorda jämförelsen med FKA inte var relevant. Med hänsyn till att folkomröstningen om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen skulle äga rum inom några månader fann utskottet det dock inte rimligt alt då behandla OKG:s framställning. Utskottet ansåg att beslut 1 frågan huruvida ersättning bör ulgå till OKG för förseningskostnader borde anstå i avvaktan på resultatet av folkomröstningen. Riksdagen föreslogs göra ett uttalande lill regeringen av denna Innebörd. Riksdagen beslutade enligt näringsulskottels förslag (rskr 1979/ 80:134).
I skrivelser den 12 maj och den 18 september 1980 har OKG på nytt aktualiserat sina anspråk på ersättning för förseningskoslnader. I den första skrivelsen åberopar bolaget, ulöver vad som anförts 1 den tidigare framställningen, att dåvarande statsrådet Tham, 1 samband med en uppvaktning från OKG:s sida i maj 1979, rådde bolaget att bedriva O III-projektet pä s. k. sparlåga med hänsyn till alt den ersättning som skulle kunna komma aft utgå till kärnkraftföretagen vid ett nej 1 folkomröstningen skulle komma att bestämmas av skälighetshänsyn, varvid det ålåg reaktorinnehavaren alt söka begränsa investeringarna så långt det var praktiskt möjligt,
I den andra skrivelsen åberopas att statministern i ett interpellationssvar den 27 maj 1977 (1976/77: 147) sagt att de privata minoriletsägarna i Forsmark 3 1 fråga om ekonomiska garantier från staten skulle komma att likabehandlas med ägarna till Oskarshamnsverkel,
Vad OKG har anfört i de båda skrivelserna ger enligl min mening inle anledning till annan bedömning av ersättningsanspråken från regeringens sida än den som har redovisats 1 prop, 1979/80: 33.
All OKG, i den osäkra situation som rådde inför folkomröstningen om kärnkraften, fått rådet att begränsa investeringarna med hänvisning till hur ersättningsfrågan skulle kunna komma att bedömas om folkomröstningen Innebar att utbyggnaden fick avbrytas ulgör inget skäl för staten att svara för de merkostnader som en långsammare utbyggnad kan medföra.
Vad statsministern i det av OKG åberopade interpellationssvaret anförde 1 fråga om kreditgarantier och andra ekonomiska garantier avsåg en helt annan fräga och kan därför inle åberopas i della sammanhang.
Med hänvisning till den i prop. 1979/80:33 lämnade redogörelsen och vad jag nu har anfört avser jag föreslå regeringen att lämna OKG:s framställning ulan åtgärd.
Jag föreslår att regeringen bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag har anfört med anledning av OKG:s ersättningsanspråk.
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen dels föreslär riksdagen att I. bemyndiga regeringen all godkänna överenskommelse mellan
Prop. 1980/81:25 61
staten och Forsmarks Kraflgrupp AB om ersättning lill bolaget för försening av kärnkraflblocken I och 2 i Forsmarks kraftstation i vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser,
2. godkänna vad jag har anfört om ersättning till statens vattenfallsverk för försening av kärnkraftblocken 3 och 4 i Ringhals kraftstation,
3. till Ersättning för försenad idriftlagning av kärnreaktorer på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetårel 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 1 OOOOOOOtX) kr.,
dels
4. bereder
riksdagen tillfälle att la del av vad jag har anfört med
anledning av Oskarshamnsverkels Kraftgrupp Aktiebolags fram
ställningar om ersättning för förseningskostnader för block 3 i
Oskarshamns kärnkraftverk.
Prop. 1980/81:25 62
Bilaga 9.1
1 Förslag till
Lag om offentlig insyn i säkerhetsarbetet vid kärnkraftverken
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Den som innehar fillstånd enligt atomenergilagen (1956:306) att driva en kärnreaklor ingående i ell kärnkraftverk är skyldig att möjliggöra insyn i det kärntekniska säkerhetsarbelel vid verkel enligt vad som föreskrivs i denna lag.
2 § Insynen uiövas för varje kärnkraftverk av en lokal säkerhelsnämnd som regeringen bestämmer. Insynen skall göra det möjligt all Inhämta Information om det kärntekniska säkerhetsarbete som utförts eller planeras vid kärnkraftverket och att ställa samman material för att informera allmänheten om della arbete.
3 § Den som innehar tillstånd som avses i I § skall på anfordran
1. lämna nämnden upplysningar om tillgängliga fakta och låta nämnden ta del av tillgängliga handlingar, allt i den mån del behövs för att nämnden skall kunna fullgöra de uppgifler som anges i 2 S,
2. ge nämnden tillträde till och förevisa anläggningar eller platser, om nämnden behöver det för att för sig få belyst innebörden av upplysning eller handling som avses i I och tillträdet är förenligt med gällande säkerhetsföreskrifter.
4 § Beslut av nämnden om anfordran enligt 3 S överklagas hos länsrätten genom besvär.
5 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriklig uppgift eller på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter enligl 3 § döms lill böter, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift pä den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
2 Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 1 sekretesslagen (1980:100) skall införas en ny paragraf, 8 kap. 18§, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
18 § Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds affärs- eller
Prop. 1980/81:25 63
driftförhållanden som har lämnats på grund avföreskrift i särskild lagstiftning om offentlig insyn i säkerhetsarbetet vid kärnkraftverken, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Regeringen kan för särskUt faU förordna om undantag från sekretessen, om den finner det vara uv vikt att uppgiften lämnas.
Ifråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst 20 år.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift pä den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
Härigenom föreskrivs alt 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 § Länsrätt prövar
1. mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds- och folkbokförlngsförfall-ningarna 1 den utsträckning som är föreskrivet i dessa författningar,
2. mål enligt barnavårdslagen (1960:97), lagen (1954:579) om nyklerhetsvård, ufiänningslagen (1954:193), smittskyddslagen (1968:231) och lagen (1970: 375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkslällighet av beslut om vård eller behandling i den utsträckning som är föreskrivet i dessa lagar saml mål enligl 21 kap. föräldrabalken,
3. såvitt gäller svenskt körkort, Irafikkort eller iraklorkort, mål om varning eller återkallelse och, såvitt gäller utländskt körkort, mål om varning eller vägran att godkänna körkortet, allt enligl vad därom är särskilt föreskrivet.
4. mål enligt lagen (1980:000) om offentUg insyn i säkerhetsarbetet vid kärnkraftverken.
Denna lag träder 1 kraft två veckor efler den dag, då lagen enligl uppgift på den utkommit från trycket 1 Svensk författningssamling.
Lagen omtryckt 1979: 165.
Prop. 1980/81:25 64
Bilaga 9.2
Mellan staten, företrädd av generaldirektör Åke Englund, och Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) har förhandlingar förts om ersättning till FKA för merkostnader till följd av försenad idriftlagning av kärnkraftblocken 1 (Forsmark 1) och 2 (Forsmark 2) i Forsmarks kraftstation. Mellan parterna har träffals följande
Överenskommelse
S 1
Ersättning för ökade anläggningskostnader m.m.
Staten åtager sig att ersätla FKA för ökade anläggningskostnader m. m. med 48 Mkr för Forsmark 1 och med 21 Mkr för Forsmark 2. Beloppet är för Forsmark 1 beräknat per 1980-04-01 och för Forsmark 2 per 1980-10-01. Vid betalning efter dessa tidpunkter tillkommer ränteersättning beräknad enligt en årsränta av 10 procent.
Staten förbinder sig att efter särskild utredning i del enskilda fallet svara för eventuella koslnader som kan åsamkas FKA genom ökat risktagande i senast träffade tilläggsavtal med huvudleverantörerna ASEA-ATOM 1979-10-11 och STAL-LAVAL 1979-10-11.
§ 2
Ersättning för utebliven produktion
Staten åtager sig att ersätta FKA för förluster genom minskad produktion till följd av aft tillförseln av kärnbränsle till Forsmark I och Forsmark 2 blivit försenad. Minskad elproduktion beräknas, enligt principer och förutsättningar som redovisas i bilaga, såsom skillnaden mellan energi som varit möjlig att producera utan försening och den energi som blir möjlig att producera sedan bränsle tillförts anläggningarna. Ersättning för den minskade elproduktionen beräknas enligt principer och förulsätlningar som anges i bilagan.
§ 3
Utbetalning av ersättning
Utbetalning av ersällning tiil FKA enligt SS I och 2 ombesörjes av myndighet som regeringen bestämmer.
Betalning skall verkställas månadsvis Inom 30 dagar från det att faktura inkommit från FKA. Vid beialning efler förfallodagen lillämpas dröjsmålsränta motsvarande Sveriges Riksbanks officiella diskonlo-l-5 procentenheter. Vid beialning av ersättning för utebliven produktion vid Forsmark 1 under fjärde kvartalet 1979 och under 1980 tillämpas ränta motsvarande Sveriges Riksbanks officiella dlskonto-(-4 procentenheter räknat på respektive månadsersättning med början från den 15 oktober 1979.
§ 4
Överenskommelsens giltighet
Regeringen kommer - under förutsättning att riksdagen fattar de beslut som behövs härtör - att slutligt godkänna överenskommelsen.
Stockholm den 9 oktober 1980
För STATEN FORSMARKS KRAFTGRUPP AKTIEBOLAG
Åke Englund Erik Borgman
Prop. 1980/81:25 65
BUaga
Principer och förutsättningar för beräkning av minskad elproduktion och
ersättning härför på grund av försenad idriftlagning av Fors mark 1 och
Forsmark 2 vid Forsmarks kraftstation.
a) Tillgängligheten för Forsmark 1 förutsattes utan försening ha blivit
1979 oktober-december 65 %
1980 januari-maj, augusfi-september 65 % juni och juli utgör revisionstid
oktober-december 71 %
1981 januari-maj,
augusti-september 71 %
juni och juli ulgör revisionslid
oktober—december 77 %
1982 januari-maj,
augusti-september 77 %
juni och juli utgör revisionstid
fr.o.m. oktober 83 %
Tillgängligheten för Forsmark I förutsattes med försening och oavsett det verkliga förloppet bli
1979 oktober-december O %
1980 januari-september 0% oktober-december 65 %
1981 januari-maj, augusfi-september 65 % juni och juli ulgör revisionslid
oktober-december 71 %
1982 januari-maj,
augusti-september 71 %
juni och juli utgör revisionstid
oktober-december 77 %
1983 januari-maj,
augusfi-september 77 %
juni och juli ulgör revisionslid
fr.o.m. oktober 83 %
b) Tillgängligheten för Forsmark 2 förutsattes utan försening ha blivit
1981 februari-maj, augusti-december 65 % juni och juli utgör revisionstid
1982 januari 65 % februari —maj, augusti—december 71 % juni och juli ulgör revisionstid
1983 januari 71 % februari-maj, augusti—december 77 % juni och juli utgör revisionstid
1984 januari 77 % februari-maj, fr. o. m. augusti 83 % juni och juli ulgör revisionslid
Tillgängligheten för Forsmark 2 förutsattes med försening och oavsett del
verkliga förloppet bli
1981 februari-maj 0%
juni och juli ulgör revisionstid
augusti-december 65 %
5 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 25
Prop. 1980/81:25 66
1982 januari-maj 65
%
juni och juli ulgör revisionstid
augusti-december 71 %
1983 januari-maj 71
%
juni och juli utgör revisionslid
augusti-december 77 %
1984 januari-maj 77
%
juni och juli ulgör revisionslid
fr.o.m. augusti 83 %
c) Förlorad
produktion ersattes med belopp motsvarande ökade kostna
der för all producera el på annat sätt och/eller för att anskaffa ersättnings
krafl om ersättningsskyldigheten härigenom begränsas.
d) FKA
betraktas som en juridisk enhet innebärande att man vid ersätt
ningsberäkningen bortser från de enskilda delägarnas olika möjligheter alt
ersätta produktionsbortfallet.
e) Ringhals
block 3 och Forsmark I respektive Ringhals block 4 och
Forsmark 2 förutsätts placerade i samma "skikt" i kraftbalansen,
innebä
rande alt inget av dessa driftmässigt köres före eller efler del andra.
f) Ersättningen
bestämmes månadsvis i efterhand på basis av statistiska
centralbyråns (SCB) månadsvisa statistik med preliminära uppgifter över
elförsörjningen och undertaget därför samt rörliga produktionskostnader
och priser för tillfällig Import enligt nedan.
g) Om
vid beräkning av ersättningen statistiken visar all det förekommit
produktion av elkraft och/eller import, som är dyrare än kärnkraft, förut
sattes att kärnkraften i första hand skulle ha ersatt den dyraste kraften,
därefter den näst dyraste osv.
h) FKA förbinder sig alt utöva sitt inflytande så alt dyrare former för produktlon av elektricitet ej onödigtvis kommer att användas.
1) De produktionsskikt som kan ligga lill grund för ersättning är gaslur-binproduktion, konventionell kondensproduklion och mottrycksproduk-llon.
Produktionskostnaderna beräknas med följande förutsättningar.
|
Bränsle- |
Rörlig drifts- och |
|
förbruk- |
undeihällskoslnad ul- |
|
ning GJ/ |
över bränslekostnad |
|
MWh |
öre/kWh |
|
nello |
netto |
Gaslurbinproduktion |
13,0 |
4,0 |
Kondens I |
|
|
Aros, Bråvalla, Hässelby |
|
|
Karlshannn, Stenungsund, |
|
|
Värtan, Öresund B16 |
9,2 |
1,0 |
Kondens II |
|
|
Karskär 34, Marviken, |
|
|
Öresund BI1-BI3, B 15 |
12,5 |
1,2 |
Kondens III |
|
|
Övriga |
15,0 |
1,5 |
Mollryck, fjärrvärme |
4,8 |
0,6 |
Mollryck, industriellt |
5,7 |
1,2 |
Prop. 1980/81:25 67
Produktionen på Golland skall ej ingå 1 nägon grupp.
Bränsleförbrukningen saml den rörliga drift- och underhållskostnaden för olika produklionsskikt skall justeras årligen ijanuari månad med hänsyn till eventuella förändringar i de avräkningspriser som används på kraftbörsen. Eventuella tillkommande stationer skall Inplaceras i aktuellt produktionsskikt.
Bränslesort:
För gasturbiner olja Eol, för kondens och mottryck olja Eo5.1 nägra fall kan andra bränslen förekomma.
Bränslepris:
Priset för Eo5 utgörs av medelpriset för respektive månad (stal nr 27.10.707 och 27.10.708, kr/lon) enligt beräkningar utförda av SCB i anslutning till avtalet mellan SCB och Centrala driftledningen (CDL) 1973-06-19. Till del av SCB beräknade medelpriset skall läggas vid varje tidpunkt av riksdagen beslutad beredskapsavgifl samt genomsnittlig kostnad för lokal frakt från svensk hamn till verk, allt uttryckt i kr/ton. Den genomsnittliga kostnaden för lokal frakt fastställs av FKA i samråd med statens pris- och kartellnämnd (SPK) på grundval av det material pä vilkel nämnden beräknar förändringar i de s. k. ortstilläggen.
Som pris för Eol gäller av regeringen vid respektive tidpunkt fastställda högslpriser exklusive energiskatt eller, om högstprisreglering inle gäller, det av Statens vattenfallsverk (SV) faktiskt eriagda medelpriset för respektive aktuell månad.
Bränslets värmeinnehåll:
För olja Eol räknas med 42,9 GJ/lon och för Eo5 41,1 GJ/ton.
I de fall andra bränslen än olja kommer till användning skall så långt möjligt verklig rörlig produktionskostnad ligga till grund för beräkningarna.
j) Som rörlig produktionskostnad för den uteblivna kärnkraflproduktionen räknas med 4,3 öre/kwh. Den rörilga produktionskostnaden skall justeras i enlighet med SVs årliga revisioner.
k) De importskikl som kan ligga lill grund för ersättning är import av tillfällig krafl från Danmark, Finland och Norge.
Ersättningen skall baseras pä verkligt utbylespris enligl avräkning mellan exporterande och importerande svenskt förelag.
I) I den ulslräckning som utrymme hade funnits för export skall omfallning och pris för sannolikt utebliven fillfällig exporlkrafl saml förlust som FKA därigenom åsamkats utredas av parterna och ersättas budgetårsvis i efterhand.
F. Teknisk utveckling m. m.
[4] F 23. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m.m. Någol anslag för detta ändamål har inte tagils upp i statsbudgeten för budgetåret 1980/81. Från anslaget har tidigare bestridits utgifter för vissa byggnadsarbeten inom industridepartementets verksamhetsområde.
Prop. 1980/81:25 68
Om- och tillbyggnad av lokaler för Svenska iräfbrskningsinstitutet m. rn.. etapp I. Byggnadsstyrelsen hemställde 1 skrivelse den 20 december 1976 om uppdrag för att projektera ny- och ombyggnad av lokaler för Svenska träforskningsinstitutet och för Korrosionsinstitutet. Träforsk-ningsinslilutel är ell branschforskningsinstitut, vars verksamhei finansieras med medel från styrelsen för teknisk utveckling och Stiftelsen Svensk träforskning. Byggnadsstyrelsen svarar för lokaler för verksamheten.
I skrivelser den 19 december 1978 samt den 27 april och den 8 oktober
1979 redovisade
byggnadsstyrelsen förslag till utförande och lokalisering
av en om- och tillbyggnad av lokal för pappersmaskin m. m. för Svenska
träforskningsinslilulet (FEX-projektel). Regeringen medgav i beslut den
14 februari 1980 styrelsen för teknisk utveckling att la i anspråk 10 milj. kr.
från anslagel F 13. Energiforskning för FEX-projektel. Styrelsen hade
tidigare beslutat att sammanlagl 10780000 kr. av anslagel F 3. Styrelsen
för teknisk utveckling: Utrustning skall disponeras för projektet. Totalt
skall således staten finansiera FEX-projektel med sammanlagt 20780000
kr. Samma belopp skall skjutas till av Svenska CeuUullosa- och Pappers
bruksföreningen.
Regeringen uppdrog den 6 mars 1980 åt byggnadsstyrelsen att projektera om- och tillbyggnaden av lokal för pappersmaskin m.m. t. o. m. bygghandlingar. Kostnaderna för projekteringen har förskottsvis belastat budgetdeparlemenlets anslag Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Projektet omfattar dels en tillbyggnad av ca I 700 m rumsyla till de nuvarande lokalerna vid Drottning Kristinas Väg invid tekniska högskolans område i Stockholm, dels vissa ombyggnader. Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetårel 1981/82 redovisat alt byggstart planeras i december 1980. Kostnaden beräknas till 15,5 milj. kr. i prisläget den I april
1980 och
byggnadsstyrelsen föreslår att en ram av denna storlek uppförs i
investeringsplanen.
Föredraganden
För att möjliggöra byggstart i enlighet med byggnadsstyrelsens lidplan bör medel anvisas redan innevarande budgetår för den del av om- och tillbyggnaden av lokalerna för Svenska iräforskningsinslilulet m. m. som erfordras för FEX-projektel.
Jag förordar att medlen anvisas enligt följande Investeringsplan.
Investeringsplan (i 1 OOO-tal kr.)
Byggnadsobjekl Kostnadsram Medelsförbrukning Byggstart Färdig-
------------------------------------ ----------- ställande
1980-04-01 Beräknad för år, mån år, män
1980/81 1981/82
Om- och tillbygg
nad av lokaler för
Svenska iräforsk-
ningsinslitulet
m.m., etapp I 15500 5000 9000 80-12 82-05
Prop. 1980/81:25 69
Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt
1. bemyndiga regeringen all besluta om byggnadsarbeten för teknisk utveckling m.m. inom i investeringsplanen uppförd kostnadsram,
2. till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 5000000 kr.
Prop. 1980/81:25 71
Bilaga 10
Utdrag
KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande: stalsrådel Boo
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser kommundepartementets verksamhetsområde
FEMTONDE HUVUDTITELN
C. Kyrkliga ändamål
[I] C 9. Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader. På statsbudgeten för budgetåret 1980/81 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 100000 kr. Det anvisade anslaget avser reparationsarbeten på svenska kyrkan i Köpenhamn.
Kyrkorådet i svenska församlingen 1 Buenos Alres har anhållit om statsbidrag för reparationsarbeten pä svenska kyrkan 1 Buenos Aires. Vid en storm i mars 1980 förstördes skiffertaket på kyrkan. Skadorna är så omfattande att det enligl teknisk expertis inte går att reparera taket. Ett nytt tak behöver därför läggas. Om möjligt önskar församlingen byta till koppartak, vilket är mer hållbart än ett skifferlak och mest ekonomiskt pä längre sikt. Arbetena måste utföras snarast möjligt då risken för vallenskador m. m. är överhängande.
Enligt lägsta anbud skulle koslnaderna för ell koppartak uppgå lill ca 600000 kr. Till detta kommer argentinsk mervärdeskatt på 20% och vissa andra koslnader pä ca 10%. Tolall beräknas alltsä koslnaderna till ca 780000 kr. Ett skiffertak skulle bli ca 20% billigare men i stället medföra högre underhållskostnader.
Församlingen räknar med att kunna samla in ca 120000 kr. frän församlingsmedlemmar och svenska företag i Buenos Aires. Eftersom kyrkan fungerar som sjömanskyrka räknar församlingen vidare med att kunna få visst bidrag från styrelsen för svenska kyrkan i utlandet. Av statsmedel skulle behövas ett fillskott om ca 540000 kr. om man accepterar del lägsta anbudet. Församlingen framhåller emellertid att den argentinska inflationen - under senare tid mer än 100% årligen - kommer att påverka
Prop. 1980/81:25 72
kalkylerna även om man tar hänsyn lill den kontinuerliga devalveringen av den argentinska peson.
Föredraganden
Enligt beslut av riksdagen (prop. 1966:34, SU 1966:51, rskr 1966:158) utgår bidrag av statsmedel till de svenska utlandsförsamlingar, för vUka Kungl. Maj:t har faststäUt kyrkoordning. Sådana församlingar finns i Paris, London, Beriin, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Buenos Aires. Statsbidrag för reparationsarbeten pä dessa församlingars kyrkobyggnader har utgått efter framställning i varje särskilt fall.
Församlingen 1 Buenos Alres är den minsta av de svenska utlandsförsamlingarna. Den fyller emellertid en viklig uppgift inte minst ur social synpunkt. Kyrkan har blivit en naturiig samlingspunkt för de svenskar som är bosatta 1 Buenos Aires. Den fungerar även som sjömanskyrka. Sedan den norska kyrkan i Buenos Aires måst rivas på grund av ett motorvägsbygge har den fått ökad belydelse ur nordisk synpunkt. 1 fråga om den sociala verksamheten har församlingen ett nära samarbete med Svenska hjälpföreningen, som bl.a. driver eft svenskt ålderdomshem. Med hänsyn till den stora belydelse församlingen har på olika områden anser jag det myckel angeläget alt stödja dess verksamhet.
De skador som uppställ på svenska kyrkan i Buenos Aires är så allvarliga att kyrkan omgående mäste få ett nytt tak.
En anledning till alt skadorna på takel blivit så omfattande är aft skiffern inte varit tillräckligt hållbar utan börjat falla sönder. Jag har därför inle någol att erinra mot att församlingen använder annan takbeläggning. Den beräknade kostnaden för ett nytt tak är emellertid enligt min mening alltför hög. Enligt vad jag under hand har inhämtat skulle kostnaderna kunna nedbringas väsentligt om man använder takplål som levereras från Sverige. Totalt bör kostnaderna inte överstiga 500000 kr.
Det är inte möjligt för församlingen att med egna resurser klara av de oförutsedda kostnadema för ett nytt tak på kyrkan. I enlighet med tidigare tillämpade principer bör statsbidrag utgå till koslnaderna för dessa arbeten. Jag fillstyrker alt för ifrågavarande ändamål anvisas 200000 kr. Jag förutsätter därvid att resten av koslnaderna täcks av församlingen och styrelsen för svenska kyrkan i utlandet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 200000 kr.
D. Räddningstjänst m. m.
[2] D 5. Ersättningar med anledning av Almöbrons ras. Almöbron påseglades och rasade fredagen den 18 januari 1980. Broraset ledde till att åtta
Prop. 1980/81:25 73
personer omkom. Vidare bröts Tjörns och Omsts viktigaste förbindelser med fastlandet. Härigenom uppkom betydande problem för enskilda saml för de berörda kommunerna och näringslivet 1 området. Almöbron trafikerades före olyckstillfället av mer än 12000 fordon om dygnet.
De alternativa förbindelser som fanns vid tillfället för broraset var dels färjeleden Svanesund-Kolhällan, dels vägförbindelsen över Uddevalla. Färjeleden hade emellertid låg kapacitet. Vägen över Uddevalla Innebar i många fall en omväg pä 8 10 mil.
Från statens sida vidlogs Omedelbart olika ätgärder för att förbättra kommunikationerna mellan Orust öch Tjörn å ena sidan och fastlandet å den andra. Tjörns, Orusls och Stenungsunds kommuner vidtog dessulom olika åtgärder för att minska konsekvenserna av olyckan. Vidare påbörjades genast arbetet med all ersätta den raserade bron med en ny bro. Denna bro skall vara klar senast den 20 december 1981.
Kommunerna begärde hos regeringen statens stöd för all minska skadeverkningarna till följd av Almöbrons ras. Regeringen konstaterade vid prövningen av kommunernas framställning alt tillräckligl underlag för bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna av katastrofen för näringslivet på Orust och Tjörn och för de berörda kommunerna inte förelåg. Innan man kunde ta ställning till omfattningen av och formerna för ett slöd måste del material som förelåg kompletteras. Det var vidare enligl regeringens mening angeläget att finna enkla och smidiga stödformer. I beslut den 8 maj 1980 uppdrog därför regeringen ål länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län att skyndsamt göra en utredning om bl.a. arten av de ökade kostnader som har uppkommit och kan väntas uppkomma samt om kostnadernas storlek. Länsstyrelsens uppdrag skulle utföras i samarbete med statens vägverk, transportrådet, de berörda kommunerna och företrädare för näringslivet i området.
Länsstyrelsen har den 30 juni 1980 kommit in med en missivskrivelse och en rapport över uppdraget. Dessa bör fogas lill regeringsprotokollel i della ärende (bilagorna 10.1 och 10.2).
Statens vägverk och transporträdel har avgett yttranden över länsstyrelsens rapport i vad den gäller förslag om ett generellt transportstöd. Vägverket anser all transportstöd bör utgå i detla speciella fall. Vidare bör ersällning enligl vägverkels mening utgä fill kommunerna för merkostnader för väghållning och kollektivtrafik samt investeringar i parkeringsplatser, hållplatser, färjelägen m. m. Åven transporträdel tillstyrker ett generellt transportstöd. Medelsbehovet för transportstödet bör enligt rådet beräknas till 20 milj. kr. Transportrådet anser att slödel i huvudsak kan vara uppbyggt på det sätt som länsstyrelsen har föreslagit. Rådet har dock annan mening än länsstyrelsen vad gäller vissa delar av det föreslagna transportstödet och föreslår som ett alternativ en enklare utformning av stödet. Rådets yttrande bör fogas till regeringsprotokollel i detta ärende (bilaga 10.3).
Prop. 1980/81:25 74
Föredraganden
Almöbroolyckan medförde föriust av människoliv och maleriella skador. Härutöver ledde den, trots de insatser som har orts för all underlätta kommunikationerna, till betydande problem och kostnader för de berörda kommunerna och för näringslivet på Orust och Tjörn. Stor olägenhet uppkom också för de enskilda personer som inte längre kunde utnyttja broförbindelsen. Olyckshändelser som medför så stora indirekta skadeverkningar ulan alt de skadelidande kan Illa lill ett försäkringsskydd eller regler om ersättning är dessbättre sällsynta i Sverige.
Jag anser det vara angeläget all samhällel träder ln för all minska konsekvenserna av broolyckan. I första hand har del naturligtvis gällt att så snabbt som möjligt bygga en ny bro. Brobygget har satts i gång och den nya bron, som beräknas kosta omkring 155 milj. kr., skall vara klar senast den 20 december 1981. Vägverket har 1 sin upphandling tillmätt största betydelse åt en snabb anläggningslid. Från statens sida har genomförts omfatiande åtgärder för alt underlätta kommunikationerna fram fill dess att den nya bron kan las i bruk. Vägverket har sedan olyckstillfället utökat kapaciteten pä färjeleden Svanesund-Kolhältan till 2500 fordon om dygnet. En helt ny färjeled mellan Almön och Stenungsund har inrättats. Fyra färjor trafikerar denna led och kapaciteten är 4500 fordon om dygnet. Vidare sattes passagerarbåtar ln mellan Tjörn och Stenungsund. Bålarna drivs numera genom kommunernas försorg med statligt bidrag. Detta bidrag är för innevarande år 2,7 milj. kr. Dessa olika insatser skall naturligtvis fullföljas till dess den nya bron är färdig. Någon ytterligare ökning av färjekapacilelen har däremot inte ansetts möjlig. För vägverkets del medför åtgärderna kostnader om sammanlagt ca 55 milj. kr. fram till dess den nya bron har färdigställts. Totalt uppgår således kostnaden för statens Insatser till omkring 213 milj. kr. Även kommunerna har gjort betydande insatser för att mildra olyckans konsekvenser för näringsliv och enskilda. Bl. a. har kollektivtrafiken utökats betydligt för framför allt arbelspendlare från Tjörn och Orust med arbete i Stenungsund och Göteborg. Även parkeringsplatser 1 anslutning till färje- och personbåtslägena har ställts 1 ordning.
Åven om kraftfulla insatser sålunda har genomförts uppkommer konsekvenser av olyckan under den tid som kvarstår tills den nya bron har färdigställts. De ekonomiska konsekvenser som katastrofen kan beräknas få för de berörda kommunerna och för näringslivet på Orust och Tjörn har blivit belysta genom den utredning som länssiyrelsen har gjort.
De kommunala merkostnaderna under liden från olyckan till dess den nya bron är färdig avser enligt länsstyrelsen huvudsakligen koslnader för trafik, social omsorg, turism, fördyrad exploatering och räntor. För att lösa trafikproblemen har det uppkommit ökade kostnader för väghållning och kollektivtrafik samt för parkeringsplatser, hållplatser, färjelägen osv. Som länsstyrelsen har framhållit i sin rapport kan kommunerna väntas få
Prop. 1980/81:25 75
nytta 1 framtiden av de investeringar som har gjorts. De längre restiderna mellan bostad och arbetsplats har medfört ökade kostnader för barnomsorgen. Även annan social omsorg har fått kostnadsfördyringar. För att klara turisltrafiken har del beräknats att det krävs extra insatser från kommunernas sida. De ökade exploateringskosfnaderna har för Tjörns kommun uppskattats till 3-5% och för Orusls kommun lill 2 %. Kommunerna har beräknats fä även andra merkostnader t.ex. koslnader för administration, annonsering, informationsmöten, telefonupplysningstjänst. Sammantaget beräknas enligt länsstyrelsens rapport Tjörns kommun få merkostnader om 8538000 kr., varav 4323000 kr. för trafik, Omsts kommun få merkostnader om 2162000 kr., varav 783000 kr. för trafik, samt Stenungsunds kommun få merkostnader om 2241 000 kr., varav I 991 000 kr. för trafik.
Länsstyrelsen föreslår att kommunerna får ersättning för de nu angivna merkostnaderna och att Tjörns och Orusls kommuner därutöver får särskild ersättning för ökade transportkostnader som inte hänför sig lill exploateringsverksamhet. Del extra skatteutjämnlngsbldragel bör enligl länsstyrelsens mening användas för att kompensera kommunerna för effekter som inte nu har kunnat beräknas. Länsstyrelsen anser alt ett reservationsanslag bör ställas till länsstyrelsens förfogande och all utbetalningar från detta anslag bör göras kvartalsvis för att läcka kommunernas merkostnader.
Enligt min mening är kommunernas kostnader till följd av Tjörnbro-olyckan inle obetydliga. Kostnaderna avser till belydande del åtgärder för all klara trafikproblemen. I samhällets strävan att minska olyckans effekter spelar, som jag tidigare har framhållit, kommunernas insatser för all underlätta kommunikationerna en väsentlig roll. Kommunerna drabbas också indirekt bl.a. genom de problem som uppslår för näringslivet. Jag återkommer lill frågan om slöd lill näringslivet.
När kommuner drabbas av särskilt betungande kostnader har de möjlighel att fä extra skatteutjämningsbidrag. Jag anser att möjligheten alt i efterhand söka sådant bidrag inle ger en lillfredsslällande lösning i della fall. Kommunerna, och då framför allt Tjörns kommun, har drabbats av exceptionellt stora kostnader för vilka de inle har haft möjlighel att på förhand avpassa sin ekonomiska planering. Det är enligl min mening uppenbart att kommunerna nu behöver medel för de uppkomna kostnaderna. Slalen bör därför lämna särskilt bidrag till kommunerna. De bidrag som skall utgä bör utgöra en engångskompensation. Ersättningen bör avse samtliga kommunernas merkostnader, bl.a. för busstrafiken och kommunernas övriga transporter. Vidare anserjag all bidragen bör betalas ul fill kommunerna sä snart som möjligt. Härigenom minskas räntekostnadema och underlättas kommunernas ekonomiska planering.
Enligt min mening bör bidragen uppgå till 6 milj. kr. för Tjörns kommun, 1,5 milj. kr. till Orusls kommun och 1,5 milj. kr. till Stenungsunds kommun. Om det uppkommer ytterligare särskilt betungande kostnader, som
Prop. 1980/81:25 76
inte nu har kunnat förutses, bör kommunerna i sedvanlig ordning kunna ansöka om extra skatteutjämningsbidrag.
Näringslivet på Orust och Tjörn har som en följd av olyckan fåll ökade kostnader och inkomstbortfall. Även näringslivet 1 Stenungsunds kommun har påverkats. Konsekvenserna för näringslivet har beräknats i länsstyrelsens rapport. Sammantaget uppgår merkostnaderna enligt länsstyrelsens bedömning för näringslivet på Orust och Tjörn till omkring 35 milj. kr. och för näringslivet i Stenungsund till omkring 3,5 milj, kr. Med hänsyn till att vissa transportkostnader även kan förutsättas utgöra fördyrade investeringskostnader, anses merkostnaderna böra minskas med 10 %, Minskningen av omsättningen uppskattas för Orust och Tjörn till omkring 25 milj. kr. och för Stenungsund till omkring 28 milj. kr.
Länsstyrelsen föreslår att ett generellt transportstöd och ett selektivt stöd där sysselsättningen är 1 fara införs för företagen i de tre kommunerna. Vidare föreslås att ett generellt investeringsstöd införs på Orust och Tjörn. Detta stöd avses täcka merkostnader och stimulera näringslivet på öarna så att sysselsättningen kan upprätthållas.
När det gäller frägan om stöd till näringslivet, bör man enligt min mening notera alt merkostnaderna lill stor del utgörs av ökade transportkostnader och alt de till övervägande del belastar näringslivet på Orust och Tjörn. Det är också vissa branscher som drabbas särskilt hårt. Jag vill dock peka pä att de myckel omfatiande kommunlkallonsålgärder som har vidtagits frän 1 första hand statens sida har bidragit väsentligt till att minska näringslivets problem och kostnader. Enligt min mening bör merkostnaderna kunna motverkas ytterligare genom en förbättrad planering av transporterna, t.ex. genom att transporterna anpassas till tider då färjekapacilelen inte är fullt utnyttjad.
Syftet med ett stöd lill näringslivet bör, som jag ser del, främst vara alt försöka motverka de negativa konsekvenser för sysselsättningen som kan uppkomma på grund av de försvårade transporterna. Det gäller således alt överbrygga perioden fram till dess den nya bron är färdig om drygt ett år. Mol denna bakgrund anserjag alt stödinsatserna i huvudsak bör sällas in endast där särskilt stort behov föreligger och för att lindra konsekvenserna där dessa kan beräknas bli störst. Detta skulle kunna tala för ett selektivt stöd. Ett sädant slöd skulle emellertid med all sannolikhet i della fall leda fill särskilda svårigheter. Ansökningar om stöd skulle komma ln från ett stort antal företag och cn ingående och tidsödande prövning av ansökningarna fä ske. Enligl min mening bör man därför i stället välja ell generellt stöd.
Om del generella stödet inriktas pä de merkostnader som uppkommer för näringslivet på Orust och Tjörn på grund av de dyrare transporterna, kommer stödinsatserna alt koncentreras fill del område där de omedelbara konsekvenserna har blivit störst och i vissa fall har slagit mycket hårt. Enligl min mening bör således ett särskilt transportstöd utgå lill näringslivet på Orust och Tjörn.
Prop. 1980/81:25 77
Länsstyrelsen har lämnat ett förslag lill utformning av ell transportstöd. Transporträdel tillstyrker i huvudsak alt transportstödet byggs upp på det säll som länsstyrelsen har föreslagit. Rädet har dock en annan mening på vissa punkter och anser att en precisering och utredning fordras i vissa avseenden. Vidare redovisas som ett alternativ en enklare utformning av stödet.
Enligt min mening är del inte lämpligt all la slutlig ställning till den närmare utformningen av del särskilda transportstödet. Della bör bli föremål för fortsatta överväganden och överläggningar mellan i första hand länsstyrelsen och expertorganet på området, transporträdel. En utgångspunkt för arbetel med utformningen av stödet bör vara all förfarandet skall vara smidigt och snabbt.
Vad gäller storleken av stödet delar jag i princip transporlrådets uppfattning. Del särskilda transportstödet bör dock 1 likhet med vad som gäller för del regionalpoliliska transportstödet inte ulgå lill förelagens transporter med egna fordon, s. k. firmabiltrafik. Det framtagna materialet ger enligl min mening vid handen alt det särskilda transporlstödet bör utgå inom en ram på högsl 16 milj. kr.
Stödet till kommunerna bör, som jag fidigare har anfört, utgå så snart som möjligt. I fråga om del särskilda transportstödet förutsätts att länsstyrelsen 1 samråd med transportrådet utarbetar formerna för delta stöd. Del bör ankomma på länsstyrelsen all utbetala stödet inom den ram som jag har angivit. Länsstyrelsens kostnader för handläggning m.m. bör betalas med styrelsens ordinarie medel.
Samhället har redan gjort belydande insatser genom åtgärderna för alt underlätta kommunikationerna. De olika stödåtgärder som jag nu föreslår bör därtill väsentligt minska konsekvenserna av olyckan och lindra svårigheterna under perioden fram till dess den nya bron är färdig. Skulle del ändå uppkomma allvarliga problem ur sysselsätlningssynpunkt bör behovet av åtgärder övervägas inom ramen för ordinarie arbetsmarknads- och industripoliliska bedömningar.
Något anslag för delta ändamål finns inte upptaget 1 statsbudgeten för budgetåret 1980/81.
Med hänvisning lill vad jag har anfört i del föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Ersättningar med anledning av Almöbrons ras på tilläggsbudget I till slalsbudgelen för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 25000000 kF.
Prop. 1980/81:25 78
Bilaga 10.1
Länsstyrelsen MISSIV
Göteborgs och 1980-06-27
Bohus län Statsrådet och chefen för
kommundepartementet
Åtgärder med anledning av Almöbrons ras
Regeringen har genom beslut den 8 maj uppdragit åt länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län all i samarbete med statens vägverk, transporträdel, de berörda kommunerna och företrädare för näringslivet i området skyndsamt utreda konsekvenserna av Almöbrons ras.
Utredningen skall bl.a. belysa arten och storieken av merkostnaderna för näringslivet på Orust och Tjörn och för de berörda kommunerna. 1 uppdraget ingår ocksä att finna enkla och smidiga stödformer.
Länsstyrelsen har nu i huvudsak slutfört utredningsuppdraget och får härmed överlämna en rapport med förslag till åtgärder.
Länsstyrelsen hemsläller all regeringen hos riksdagen utverkar största möjliga ekonomiska stöd.
I utredningen dokumenteras behovet av snabba och kraftfulla åtgärder föratt mildra följderna av brokalaslrofen. Ett skyndsamt ställningslagande från statsmakternas sida är således angeläget.
Denna skrivelse har under landshövdingens ledighet beslutats av länsrådet John Hägglund på föredragning av byråchefen Lennart Grönberg.
JOHN HÄGGLUND
LENNART GRÖNBERG
Prop. 1980/81:25 79
Bilaga 10.2
Länsstyrelsen Göteborgs och Bohus län
Åtgärder i samband med Almöbrons ras
Förord
Länsstyrelsen har på regeringens uppdrag utrett de ekonomiska konsekvenserna av Almöbrokataslrofen för näringsliv och kommuner i Slenung-sundsreglonen.
De beräkningar av konsekvensema för näringslivet som redovisas i utredningen bygger på ett betydande anlal intervjuer med enskilda förelag. Kommunernas merkostnader har beräknats med hjälp av expertis från svenska kommunförbundet.
Under liden fram till årsskiftet 1981-82 väntas brorasel förorsaka merkostnader för näringsliv och kommuner på 40 resp. 14 Mkr. Näringslivet beräknas också drabbas av ett bortfall av nettoinkomster på 58 Mkr. På grund av den osäkra marknaden och ökade koslnader för företagen pä Tjörn och Orust kan investeringarna komma alt uppskjutas eller utebli hell.
I utredningen föreslås följande stödformer:
- generellt transportstöd lill näringsliv och kommuner inom en ram av 35 Mkr
- generellt Investeringsstöd till näringsidkare på Tjörn och Orust
- selektivi sysselsältningsslöd till särskilt drabbade förelag inom en ram av 32 Mkr
- ersättning till kommunerna för redovisade merkostnader inom en ram av 14 Mkr
LENNART GRÖNBERG
ROLF THOR
Prop. 1980/81:25 80
Innehållsförteckning
1 Bakgrund......................................................... .. 82
2 Stenungsundsreglonen .................................... .. 83
3 Problembeskrivning — behov av åtgärder............... 85
4 Ekonomiska konsekvenser för kommunerna ......... .. 87
4.1 Inledning ................................................. .. 87
4.2 Trafik ..................................................... 87
4.3 Social omsorg ......................................... .. 88
4.4 Turism .................................................... .. 88
4.5 Exploateringskostnader .............................. 88
4.6 Räntekostnader ........................................ .. 89
4.7 Övriga konsekvenser.................................... .. 89
4.8 Merkostnader som inte beaktats ................. .. 89
Sammanfallande tabell ............................... 90
5 Ekonomiska konsekvenser för näringslivet ............ .. 90
5.1 Inledning ................................................. 90
5.2 Avgränsningar .......................................... .. 91
5.2.1 Geografisk avgränsning ....................... .. 91
5.2.2 Branschmässig avgränsning.................... .. 91
5.3 Konsekvenser för jordbruk och fiske ............. .. 91
5.4 Konsekvenser för industrin .......................... 92
5.4.1 Inledning ....................................... ... 92
5.4.2 Transporter......................................... .. 92
5.4.3 Personalkostnader ............................... .. 94
5.4.4 Investeringar .................................... .. 94
5.4.5 Övriga kostnader .............................. .. 95
5.4.6 Effekter av inkomstbortfall .................. .. 95
5.4.7 Sammanfatlning .................................. .. 95
5.5 Konsekvenser för byggnadsverksamheten ...... 96
5.5.1 Inledning ........................................ .. 96
5.5.2 Transporter......................................... 96
5.5.3 Personal .......................................... .. 97
5.5.4 Investeringar .................................... .. 97
5.5.5 Övriga kostnader .............................. .. 98
5.5.6 Effekter av inkomstbortfall .................. .. 99
5.5.7 Sammanfattning .................................. .. 99
5.6 Konsekvenser för partihandeln .................... 100
5.6.1 Inledning ........................................ 100
5.6.2 Transporter......................................... 100
5.6.3 Personal ......................................... 101
5.6.4 Övriga kostnader .............................. 102
5.6.5 Efl"ekter av Inkomstbortfall ................. 102
5.6.6 Sammanfattning .................................. 103
5.7 Konsekvenser för detaljhandeln ................... 103
5.7.1 Inledning ........................................ 103
5.7.2 Detaljhandeln på Tjörn och Orust ......... 103
5.7.3 Detaljhandeln i Stenungsunds centrum . 104
5.7.4 Sammanfattning .................................. 105
5.8 Konsekvenser för hotell och restauranger......... 105
5.8.1 Inledning ........................................ 105
5.8.2 Effekter av Inkomstbortfall .................. 106
5.8.3 Sammanfattning .................................. 106
Prop. 1980/81:25 81
5.9 Konsekvenser för hamnverksamheten ............. 107
5.9.1 Inledning ........................................ 107
5.9.2 Transporter......................................... 107
5.9.3 Personal .......................................... 108
5.9.4 Sammanfattning .................................. 108
5.10............................................................... Konsekvenser för åkerierna 109
5.10.1 Inledning ........................................ 109
5.10.2 Transporter......................................... 109
5.10.3 Personal .......................................... 110
5.10.4 Service, besiktning ............................ 110
5.10.5 Övriga koslnader .............................. .. Ill
5.10.6 Effekter av inkomstbortfall ................... Ill
5.10.7 Sammanfattning .................................. 111
5.11............................................................... Konsekvenser för tjänstesektorn 112
5.11.1 Inledning ........................................ 112
5.11.2 Transporter......................................... 112
5.11.3 Personal .......................................... 113
5.11.4 Övriga kostnader .............................. 113
5.11.5....................................................... Effekterav Inkomstbortfall 114
5.11.6....................................................... Sammanfattning 114
5.12.......................................................... Sammanfattning
av de ekonomiska konsekvenserna för
näringslivet .............................................. 115
6 Stödprinciper .................................................. 116
6.1 Kommunerna ............................................ 116
6.2 Näringslivet................................................ 116
6.2.1 Transportstöd .................................... 117
6.2.2 Investeringsstöd ............................... 122
6.2.3 Selekfivt stöd .................................. 123
6.3 Ersättningsprinciper .................................. 124
7 Organisation ................................................. 125
6 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 25
Prop. 1980/81:25 82
1 Bakgrund
Broraset
Fredagen den 18 januari påseglades Almöbron. Brorasel ledde lill all flera människor omkom. Katastrofen Innebar samtidigt att den viktigaste fasllandsförbindelsen för befolkningen på Tjörn och Orust bröts. Vardags-betingelserna för befolkning och näringsliv i regionen förändrades radikalt i ett slag.
80-lalets transportbehov konfronterades hell plötsligt med en transportapparat som i vissa avseenden var sämre rustad än på 50-lalet. Broförbindelsen som hade en belastning på mer än 12000 fordon per dygn var bruten.
De enda transportallernaliv som fanns tillgängliga under liden närmast efter brokalaslrofen var de nyinsatta passagerarbåtarna mellan Tjörn och Stenungsund, en färjeförbindelse mellan Orust och Stenungsund som trots omedelbara insatser av vägförvaltningen hade låg kapacitet samt en broförbindelse mellan norra Orust och Uddevalla.
Mycket stora problem uppstod för människor som skulle till sina arbeten, för förelag som behövde transportera varor och maskiner osv. Förbindelsen via Uddevalla utgjorde i praktiken del enda alternativet för flera varutransporter som normalt skulle gått över Almöbron. Det förändrade vägvalet Innebar för många en omväg på 10 mil.
Den 8 mars öppnades en ny färjeförbindelse mellan Almön och Slenungsön. Denna gav möjligheter lill en fordonstrafik i begränsad omfattning. De två färjor som sattes i trafik hade en kapacitet på ca 4000 fordon per dygn, men förbindelsen var mycket känslig för driftstörningar. Efler hand har trafikkapaciteten förbättrats genom att en tredje och senare en fjärde färja tagits i bmk. Den fjärde färjan är en reservfärja och skall dessutom vara i trafik under fredagar och söndagar under sommarlid. Trafikvolymen under början av juni uppgår på färjeleden Almön-Stenungsön lill 4500 fordon per dygn Pä leden Svanesund-Kolhältan är trafikvolymen 2500 fordon per dygn. Del är svårt att tillgodogöra sig den fulla kapaciteten av fyra färjor i dagsläget bl a på grund av brist på personal. Den Ijärde färjan behövs ändå som reserv eftersom driftstörningar är ganska vanliga. Vid färjeförbindelsen mellan Svanesund-Kolhällan finns sedan broolyckan tre färjor.
Trols hittillsvarande åtgärder - passagerarbåtar, utökad färjekapacilel, utökad kollektivtrafik och förändrat Irafikmönster - är kapaciteten klart otillräcklig 1 förhållande till behovet. Samtidigt har sommarsäsongen med en i normala fall dubbelt så stor trafikvolym som i januari börjat. Under denna lid flerdubblas befolkningen på öarna. Belastningen på trafikapparaten ökar ytterligare och väntetiderna förlängs. Problemen för den bofasta befolkningen och näringslivet i regionen riskerar att förvärras ytterligare.
Prop. 1980/81:25 83
Uppdraget
Regeringen har genom beslut den 8 maj uppdragit ät länsstyrelsen att skyndsamt utreda de ekonomiska konsekvenser för näringsliv och kommuner 1 Stenungsundsreglonen som broraset förorsakar. Uppdraget innefattar både vilken typ av merkostnader som uppkommit eller väntas uppkomma samt kostnadernas storlek. Vidare skall länsstyrelsen lämna förslag om enkla och smidiga stödformer. Utredningen skall göras i samarbete med statens vägverk, transporträdel, de berörda kommunerna och företrädare för näringslivet i området.
Organisation
Arbetets inriktning och Innehåll har diskuterats 1 två samrådsgrupper. I gruppen för näringslivsfrågor har ingått representanter för länsarbetsnämnden, landstinget, utvecklingsfonden, handelskammaren och LO-distriktet. I referensgruppen har representanter för kommunerna, vägförvaltningen och Iransporlrådel deltagit.
Inom länsstyrelsen har en särskild arbetsgrupp tillsatts med byråchef Lennart Grönberg, ordförande, förste länsassessor Cart-Otto Lindberg, länsassessor Magnus Sandström, planeringsdirektör Richard Sigfridson, byrådirektör Åke Linden och tf. förste byråsekrelerare Rolf Thor, sekreterare.
Konsekvenserna för näringslivet har under byrådirektör Åke Lindens ledning utretts inom länsstyrelsens regionalekonomiska enhet. I delta arbete har deltagit tf. byrådirektör Simone Lindsten, tf. förste byråsekreterare Rolf Pettersson, tf. förste byråsekreterare Rolf Thor och Jiirgen Beck.
I utredningsarbetet har dessulom svenska kommunförbundet och handelskammaren i Göteborg, Stenungsunds, Tjörns och Orust kommuner samt enskilda företag och branschrepresentanter medverkat.
2 Stenungsundsreglonen
På den tiden sillfisket blomstrade och jordbruket var landets viktigaste näringsgren var utvecklingen i det område som nu bildar Stenungsundsreglonen positiv.
Industrialiseringen och "flykten från landsbygden" drabbade först Stenungsund, som efler sekelskiftet alltmer blev en badort, där förmögna göteborgsfamiljer tillbringade somrarna.
På Tjörn och Orust kom konservindustrin och båtbyggeriet att tillsammans med sjöfarten bli de dominerande näringarna. Tillbakagängen inom jordbruket och fisket kom efter hand också till öarna med utflyttning och befolkningsminskning som resultat. Under perioden 1940-60 lappade Orust mer än en tredjedel av sin folkmängd.
Prop. 1980/81:25 84
På 1960-lalet inträffade del som på ett myckel drastiskt sätt skulle vända utvecklingen 1 Stenungsundsreglonen.
- Tjörnbroarna öppnades för trafik är 1960.
- Den petrokemiska industrin började byggas ul 1 Stenungsund.
- Nötesundsbron öppnades för trafik år 1966.
Mellan åren 1960 och 1970 nästan fördubblades Stenungsunds folkmängd. Under 1970-talet började också Tjörn och Orust att växa snabbt. Tack vare broarna gick det att la sig till arbetsplatser i land, antingen dessa nu låg 1 Stenungsund, Göteborg eller Uddevalla. Av de 8900 förvärvsarbetande år 1975 pendlade mer än 3400 till arbetsplatser utanför öarna. Av dessa arbetade 1 300 i Stenungsund. Många människor med arbeten i Göteborg har ocksä valt alt bosätta sig på öarna trots pendlingsavstånd på 50-80 km. Över 90% kör i egen bil lill arbetet.
Den fasta landförbindelsen blev alltså ell livsvillkor för många av de nya öborna liksom naturiigtvis för flera företag, särskilt de på Tjörn. Med broarna och utbyggnaden av E6 till motorväg gjordes övärlden också lättare att nå för turister från när och Qärran, vilkel gör alt regionens befolkning flerdubblas sommarlid.
Befolkning, sysselsättning och netlopendling i Stenungsundsreglonen 1950-79
Befolkning |
1950 |
1960 |
1970 |
1975 |
1979 |
Stenungsund Tjörn Orust |
5839 8671 11048 |
6636 8 337 9451 |
12531 9334 8903 |
14617 10618 10 586 |
15819 11552 12 180 |
Sysselsättning |
1950 |
1960 |
1970 |
1975 |
1978 |
Stenungsund Tjörn Orust |
2280 3 626 4 384 |
2 559 3 129 |
4893 2 286 2 796 |
6582 2637 2 879 |
7 208 2 556 3 129 |
Nettopendling |
|
1960 |
1970 |
1975 |
|
Stenungsund Tjörn Orust |
|
- 78 - 71 -277 |
59 -1 101 - 693 |
473 -1459 -1 149 |
|
Tjörn
vars yta är ca 166 km' kännetecknas av små men bördiga jordbruksområden i öster och kargare områden i väster, där de flesta tätorterna ligger.
Förutom fiske och konservindustri har sjöfarten alltid varit viktig för kommunen. Det dominerande företaget är Johansson-gruppen med hamn-och rederirörelse. Nästan 20% av alla yrkesverksamma på Tjörn arbetar inom samfärdseln. Jordbruk, fiske och konservinduslri sysselsätter tillsammans ocksä ca 20%.
Skärhamn på västra delen av Tjörn räknas som kommunens centralort, men servicen ligger ganska utspridd på ön. Den kommunala förvaltningen ligger i Sibräcka.
Prop. 1980/81:25 85
Orust
år med sina 390 km" regionens till ytan största kommun. Åven här finns jordbruksområden på öns centrala och östra delar.
Också på Orust har, vid sidan av jordbruket, fiske och konservindustri varit viktiga näringar liksom skeppsbyggeri. Småvarven, varav de flesta nu gått över till att tillverka segelbåtar i plast, sysselsätter knappt 20% av de yrkesverksamma. Lika många arbetar inom jordbruk och fiske tillsammans.
Liksom pä Tjörn är tätortsstrukturen splittrad. På senare år har tyngdpunkten skjutits allt längre norrut mot den nuvarande centralorten Henån, den där kommunala förvaltningen ligger.
Stenungsund
Kommunen omfattar ca 250 km', som mesl består av öppen jordbruksmark med skogklädda höjder mot öster.
E6 och Bohusbanan går genom kommunen i nordsydlig riktning. Väg 160 över Tjörnbroarna och väg 770 via Kolhältan ger förbindelser lill Tjörn och Orust. Avståndet från Stenungsunds centralort till Göteborg är ca 50 km, lill Uddevalla ca 40 km, lill Skärhamn ca 20 km och till Henån ca 25 km.
Den petrokemiska industrin är den dominerande näringsgrenen. Den sysselsätter nära 30% av de yrkesverksamma i kommunen.
Stenungsund är regionalt centrum för hela Stenungsundsreglonen och har vissa servicefunktioner (t.ex. gymnasieskola, svensk bilprovning, sjukvård och kommersiell service), som är dimensionerade för att täcka även Tjörns och Orusls behov.
3 Problembeskrivning — behov av åtgärder
Brokalaslrofen har försatt befolkning, förelag och kommuner i Stenungsundsreglonen i en mycket svår situation.
Länsstyrelsens uppdrag är begränsat lill konsekvenserna för näringsliv och kommuner och omfattar inte direkt de enskilda människor som dagligen drabbas av de försämrade kommunikationerna. Frågan om ändrade avdrag i deklarationen för de enskilda människorna på grund av ökade kostnader, l.ex. dubbel bosättning, kräver regeringens ställningstagande.
De sociala och ekonomiska följderna av förlängda arbetsresetider, påtvingad dubbel bosättning m. m. är svåra att överblicka. I denna situation blir det desto angelägnare att begränsa skadeverkningarna inom det lokala näringslivet och den kommunala sektorn. Åtgärderna måste inriktas på all försöka hålla uppe sysselsättningen, förbättra trafiksituationen och hindra kommunalskatlehöjningar.
Prop. 1980/81:25 86
De ökade koslnaderna liksom inläklsbortfallen inom näringslivet är ett hot mol sysselsättningen genom alt fiera företag kan tvingas dra ned på verksamheten. En minskad investeringsvilja ger även långsiktiga konsekvenser för sysselsättningen genom all företagen kommer på efterkälken gentemot konkurrenter på fastlandet. Till problembilden hör också att det även före broraset fanns ett stort behov all öka den lokala sysselsättningen.
Kommunerna har liksom näringslivet drabbats av ökade koslnader. Hittills kan merparten av de ökade kostnaderna hänföras till investeringar inom trafiksektorn och utökad kollektivtrafik. Även för kommunerna kan det bli fråga om intäktsbortfall och mer långsiktiga skadeverkningar. Som tidigare nämnts är del angeläget att förhindra kommunalskatlehöjningar som ytterligare skulle drabba människorna i regionen.
Parallellt med de stödåtgärder för näringsliv och kommuner som länsstyrelsen föreslår 1 denna utredning är det också nödvändigt att genom andra åtgärder försöka förebygga konsekvenser av brokatastrofen.
I första hand gäller det självfallet att så snabbt som möjligt bygga en ny bro. Kontraktet med entreprenören innebär alt den nya bron skall slå klar senasi den 20 december 1981. Enligt vägverket kan man inle räkna med någon dubblering av färjelägena vid Almön respektive Slenungsön. Brislen på personal är en av anledningarna till att del inle gått att utöka antalet färjelägen. Dessulom finns inle fler färjor tillgängliga inom landet. En dubblering av färjelägena skulle vidare kräva utbyggnad av terminalanläggningar som medför ytterligare ingrepp i nalurvärdsområdel på Slenungsön. En viss kapacitetsökning under högtrafik kan dock åstadkommas när hela personalbehovet för färjorna har tillgodosetls. Bland vikliga åtgärder som kan vidtas för all påverka belastningen på färjorna kan i första hand nämnas fortsatt satsning pä kollektivtrafiken, en kvalitativt bra person-båtstrafik mellan Almön och Slenungs torg samt utökade parkeringsmöjligheter m. m. i anslutning till färje- och personbåtslägena.
När det gäller sysselsättningen är del länsstyrelsens målsättning att samhällel genom stödåtgärder till det lokala näringslivet sä långt möjligt skall kunna undvika sysselsättningsminskningar. På investeringssidan är det angeläget att man skaffar sig en handlingsberedskap som gör det möjligt alt vid behov även kunna lidigarelägga planerade kommunala och statliga Investeringar. Bland länkbara projekt på den statliga sidan kan nämnas förbättringar av vägnätet pä Orust. Åven om man lyckas förhindra uppsägningar av personal inom befintliga verksamheter måste man räkna med konsekvenser för nyrekrytermgen. Detta drabbar i första hand ungdomar, vilkel motiverar förberedelser för alt snabbi kunna starta lämpliga beredskapsarbeten. Brobygget väntas sysselsätta ca 100 man, varav 60 kan rekryteras lokalt. Sysselsättningen för den lokala byggarbetskraften eller lokala entreprenadföretag påverkas därför 1 begränsad omfattning.
Turismen ger normalt ett viktigt bidrag lill sysselsättningen inom vissa
Prop. 1980/81:25 87
branscher. Åtgärder behövs för alt den inle skall minska drastiskt. Samtidigt är del angelägel att försöka styra turisltrafiken så all den i minsta möjliga utsträckning påverkar den redan besvärliga trafiksituationen. För detla behövs satsningar pä Informalion och ett samarbete mellan kommunerna och olika turistorganisationer.
Utöver de olika åtgärder som här nämnts kan företagen genom t.ex. extra marknadsföringssatsningar begränsa effekterna av broraset. Del är angeläget alt sädana åtgärder kan uppmuntras genom samhällets stöd.
4 Ekonomiska konsekvenser för kommunerna
4.1 Inledning
Länsstyrelsen har anlitat expertis från svenska kommunförbundet för alt utreda de ekonomiska konsekvenserna av brorasel för kommunerna i Stenungsundsreglonen. Kommunförbundets rapport finns tillgänglig som bilaga. Den har gjorts utifrån förutsättningen att den nya bron skall stå klar vid halvårsskiftet 1982.
I delta avsnitt sammanfattas resultatet av utredningen. Merkostnaderna under 1982 har exkluderats med hänsyn lill att bron nu beräknas kunna las i bruk i slutet av 1981.
De sektorer som behandlas är:
- trafik, väghållning
- social omsorg
- turism
- exploaieringskostnader
- övrigt
Merkostnaderna för 1981 har i sammanställningen i slutet av detla avsnitt justerats för en beräknad inflation pä 8%.
4.2 Trafik
Hit förs koslnader för väghållning och kollektivtrafik saml investeringar i parkeringsplatser, hållplatser, färjelägen etc.
Hittills har Stenungsund investerat mesl i parkeringsplatser, bryggor, vänthallar m. m. - drygt I Mkr. Tjörn har en total investeringskostnad på ca 255000 kr. och Orust en på nära 80000 kr. för liknande investeringar. Dessa belopp har i sammanställningen reducerats med hänsyn lill den nytta som kommunerna väntas få av Investeringarna i framtiden. Av del totala Investeringsbeloppet på 1,4 Mkr, yrkas således ersällning endast för 900000 kr,
Yfterilgare trafiklnveslerlngar för ca 650000 kr. behövs, varav tillfälliga parkeringsplatser i Stenungsund är den tyngsta posten.
Driftkostnaderna för den utökade koUetivtrafiken beräknas pä Tjörn
Prop. 1980/81:25 88
uppgå lill ca 3,5 Mkr. På Orust är motsvarande merkostnad 450000 kr. och i Stenungsund ca 800000 kr. Kommunerna i regionen kommer aft fä extra utgifter för informalion om kollektivtrafik samt resvane- och trafikundersökningar. Vidare har de kostnader för trafikvakter samt hyra och underhåll av vänthallarna vid färjelägena.
Observeras bör alt kostnaderna för passagerartrafiken Almön-Stenungsund inte lagils med i beräkningarna. Hittills har vägverket bekostat denna trafik. Kommunerna kommer att få ett särskilt statsbidrag för att driva den i fortsättningen.
4.3 Social omsorg
Småbarnsföräldrar får till följd av broraset tillbringa mer lid för resor mellan bostad och arbetsplats. Del betyder all daghem, förskolor och familjedaghem måsle hålla öppet längre. Kommunerna har fått anställa fler förskollärare och köpa fler timmar av de kommunala dagmammorna. Tjörn uppskattar de ökade kostnaderna till ca 325000 kr. Orust räknar med en fördyring på ca 125000 kr. och Stenungsund med ca 20000 kr.
Transporterna till vårdinrättningar i Stenungsund blir dyrare liksom hemhjälpskostnaderna. Anhöriga får svårare att besöka sjuka och gamla om resan innebär alt man måste la sig över Hakefjorden. Åven kostnaderna för färdtjänsten ökar och för personal som måste resa 1 tjänsten mellan öarna och fastlandet.
4.4 Turism
Koslnader för extra insatser för att klara turisltrafiken beräknas till ca 250000 kr. för de tre kommunerna tillsammans. Landstinget har beslutat att förskottera en del av beloppet, men räknar med att staten tar över kostnaderna.
Tjörns kommun kommer alt få betala ut 70000 kr. för ersättning i samband med all parkeringsplatser anlagts på en campingplats på Almön.
När det gäller principer för ersättning för förlorade intäkter för turistberoende verksamheter hänvisas till avsnitt 6.
4.5 Expioateringskostnader
Att bygga på Tjörn och Orust innebär belydande transporter av både material och människor till och från fastlandet. Dessa kommer nu att bli betydligt dyrare och la mycket längre tid 1 anspråk.
På Tjörn räknar kommunen med att investeringarna skall bli 3-5% dyrare. För den planerade exploateringsverksamheten betyder det att kostnaderna ökar med 2,2 Mkr. På Orust har man beräknat fördyringarna till 2% eller nästan 1 Mkr.
Prop. 1980/81:25 89
4.6 Räntekostnader
Kommunernas räntekostnader har schablonmässigt beräknats lill 12% på halva summan av de totala merkostnaderna. Denna post motiveras av att kommunerna redan haft stora ränteutgifter för merkostnader och all den statliga ersättningen även i fortsättningen föreslås utgå i efterskott.
4.7 Övriga konsekvenser
Den kommunala administrationen har också pä olika sätt drabbats av brokatastrofen. Under den första tiden efter raset fanns en katastrofcentral på Tjörn. Koslnaderna för annonsering, informationsmöten, telefonupplysningstjänst m. m. där uppskattas till 24000 kr.
Avlopps- och avfallshanteringen Innebär också transporter till och från fastlandet. Kostnaderna för denna beräknas öka med 100000 kr. pä Tjörn.
4.8 Merkostnader som inte beaktats
Att det blivit svårare alt resa till Tjörn och Orust innebär givetvis att kommunerna blir mindre attraktiva som bostadsregion för människSr som arbetar i land, i synnerhet för dem som har sin arbetsplats söder om Stenungsund. De senaste årens kraftiga inflyttning kommer därför sannolikt att mattas av.
Kommunförbundet har beräknat hur en sådan lägre befolkningstillväxt skulle kunna påverka kommunernas skatleinläkter. En utebliven befolkningsökning på 100 personer per kommun under ett år skulle innebära uteblivna skatteintäkter på sammanlagl 290000 kr. för Tjörn, Orust och Stenungsund.
Framöver kan det uppslå ytterligare merkostnader, som nu är svåra alt kvanfifiera:
- ytterligare förstärkningar av kollektivtrafiken kan behövas för att förbättra trafiksituationen
- exlrainsalser pä näringslivssidan kan bli nödvändiga
- kommunerna kan behöva lidigarelägga investeringar för all skapa sysselsättning lokall
- ökade administrationskostnader
- fler förrättningar och sammanträden för förtroendemän
- dyrare att köpa varor och tjänster, eftersom transportkostnaderna ökar
- Tjörnbrons turistanläggning, den stora campingplatsen vid Almöbron, måste flyttas, eftersom det området behövs när den nya bron byggs. All finna en ny, lika bra plats blir antagligen både svårt och dyrt för säväl kommunen som campingvärden och markägaren.
Kommunernas beräknade merkostnader sammanfallas i följande tablå.
Prop. 1980/81:25 90
Kommunala merkostnader till följd av Almöbrons ras (Kkr)
Kommun |
|
|
|
|
Ändamål |
Hitlills 1980 |
Reslen av 1980 |
1981 |
Tolall |
Tjörn |
|
|
|
|
Trafik |
1 151,7 |
1 189,9 |
1981,8 |
4 323,4 |
Social omsorg |
180,4 |
341,3 |
631,7 |
1 153,4 |
Turism |
- |
77,5 |
70,2 |
147,7 |
Exploatering |
336,5 |
600,0 |
1 366.2 |
2 302,7 |
Övrigt |
44,9 |
29,0 |
54.0 |
127,9 |
Ränlekoslnad' |
|
|
|
483,0 |
Summa |
1713,5 |
2237,7 |
4103,9 |
8538,0 |
Orust |
|
|
|
|
Trafik |
171,7 |
261.4 |
350,6 |
783,7 |
Social omsorg |
17,8 |
42,3 |
89.0 |
149,1 |
Turism |
— |
42,5 |
32.4 |
74.9 |
Exploatering |
- |
428,2 |
603,9 |
1032,1 |
Räntekostnad' |
|
|
|
122,0 |
Summa |
189,5 |
774,4 |
1 075,9 |
2162,0 |
Stenungsund |
|
|
|
|
Trafik |
688,9 |
782,8 |
519,9 |
1991,6 |
Social omsorg |
4,2 |
6,5 |
12,0 |
22,7 |
Turism |
- |
56,6 |
43,2 |
99,8 |
Räntekostnad' |
|
|
|
127,0 |
Summa |
693,1 |
845,9 |
575,1 |
2241,0 |
Totalt |
2596,1 |
3858,0 |
5754,9 |
12941,0 |
Tolall beräknas här redovisade merkostnader för samtliga tre kommuner uppgå till ungefär 13 Mkr,
' Räntekostnaden har schablonmässigt beräknats lill 12 procent på halva summan av merkostnaderna. Räntekostnaden ingär endast i kolumnen för lolala merkostnader.
5 Ekonomiska konsekvenser för näringslivet
5.1 Inledning
Länsstyrelsen har haft en särskild samrådsgrupp för näringslivsfrägorna. Gruppen bestod av representanter för länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, landstinget, utvecklingsfonden, handelskammaren samt LO-distriklet. Handelskammaren har också anlitats för särskilda konsultinsatser. Uppgifter från företagen Insamlades via Intervjuformulär, som varierade någol beroende på typ av företag. Fältarbetet skedde i huvudsak under veckorna 22-23, då ell anlal utvalda företag inom i stort sett samtliga branscher besöktes.
Brorasets konsekvenser för jordbruket och fisket har utretts genom kontakter med lantbruksnämnd, lokala LRF-represenlanter på Tjörn och Orust, fiskenämnden, SVC och några ordföranden för lokalavdelningar inom SVC på Tjörn och Orust.
Prop. 1980/81:25 91
5.2 Avgränsningar
5.2.1 Geograjlsk avgränsning
Länsstyrelsen har enligl regeringens uppdrag utrett de ekonomiska konsekvenserna av brorasel för näringslivet på Tjörn och Orust. Dessulom har länsstyrelsen inkluderat sådana verksamheter i Stenungsunds kommun som direkt drabbats av raset.
5.2.2 Branschmässig avgränsning
När man skall undersöka hur olika företag har drabbats kan del vara rimligt att utgå från en indelning av företagen i branscher. Branschtillhörigheten bestämmer 1 stort transportbehov och kostnadssitualion, vilket 1 sin lur är avgörande för effekterna. VI har funnit följande indelning ändamålsenlig: Jordbruk och fiske' Industri'
Byggnadsverksamhet Partihandel Detaljhandel
Hotell- och restaurangverksamhet Hamnverksamhet' Åkerier' Tjänster
5.3 Konsekvenser för jordbruk och fiske
Jordbruk
Jordbrukarna har hittills inte påverkats ekonomiskt av broraset i någon större omfallning. De flesta av jordbrukets transporter frän Tjörn/Orust går till eller från Uddevalla. Ett fåtal lantbrukare levererar dock grönsaker till Kungälv och Göteborg. Dessa transporter utförs av de enskilda odlarna själva och gär nästan varje dag under skördesäsongen. Väntetiderna vid färjeförbindelserna medför pä sä vis att arbetsdagen förlängs för dessa lantbrukare. En annan effekt som kommer alt drabba jordbruket är fördyrade gruslransporter. Gruset används för uppfyllnad av ulfarisvägar och hämtas normalt frän fastlandet. Merkostnaden p.g.a. broraset uppskattas till ca 10 kr. per ton grus.
Enligt länsstyrelsens bedömning är kostnadsfördyringarna relativt obetydliga.
Slenungsundsföretag ingår ej.
Prop. 1980/81:25 92
Fiske
Representanter för fiskarna på Orust har uppgett all fiskerinäringen inte nämnvärt påverkats av broraset. Detsamma gäller för flertalet fiskelag på Tjörn eftersom dessa levererar sin fångst vid kaj till en firma 1 Skärhamn. Denna firma ombesörjer både beredning, transporter till Göteborg och försäljning. Förelaget i fråga ingår 1 urvalet av industriföretag. Räkfiskla-gen på Tjörn bekostar däremot transporterna till och från Göteborg och har på så vis drabbats av fördyringar. Härtill kommer alt servicekostnaderna för instrument o. dyl. på båtarna ökat. Arbetskraften som utför servicen hämtas från Göteborg och fiskarna debiteras för väntetiderna vid färjorna.
Liksom för jordbrukels del är koslnadsfördyringarna av liten omfattning.
5.4 Konsekvenser för industrin
5.4.1 Inledning
Tillverkningsindustrin på Tjörn domineras av fiskkonservindustrin på Klädesholmen, där ett femtontal företag tillsammans har ca 250 anställda och en omsättning av ca 45 Mkr. Av övriga förelag kan nämnas Djupviks varv samt AB Helinos. I undersökningen har tagits kontakt med i stort sett heta konservindustrin. Djupviks varv samt ytterligare nägra förelag. Undersökningsföretagen svarar för närmare 95% av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin.
Tillverkningsindustrin pä Orust domineras av bätbyggerier. Av övriga företag kan nämnas Foodia AB (konservinduslri) samt Animon-hus (trävaruindustri). Undersökningsförelagen svarar för ca 60% av induslrisysselsältningen.
Konsekvenserna för industrin har i redovisningen delals upp i ökade kostnader för transporter, ökade personalkostnader, dyrare investeringar samt övriga fördyringar.
5.4.2 Transporter
Den grupp av företag som främst drabbats är konservindustrin på Klädesholmen. Deras transportsituation Innebär alt råvaran levereras från Svensk Exporlfisk, Varbergsfisk samt Buafisk. Omedelbart efter broraset höjdes råvarupriset med 10 öre/kg. Enligt talesmän för Svensk Exporlfisk har prishöjningen dock inte föranlelts av brorasel, utan har drabbat samtliga kunder. Ultransporter av färdiga produkter sker via ASG eller 1 vissa fall Sigurds Åkeri. ASG ändrade efter broraset taxesältnlngen sä att laxe-stalionen flyttades från Stenungsund lill Uddevalla. Ljungbergs Snickeri, som levererar träemballage till Volvo 1 Göteborg, uppskattar sin Iransport-kostnadsfördyring till ca 300 kr. per dag. Av övriga företag har Animonhus och Foodia redovisat fördyringar 1 slörre omfallning.
Som ovan nämnts kunde den råvaruprishöjning som konservindustrin
Prop. 1980/81:25 93
utsatts för inte relateras direki till broraset. Normall är dock råvamlnkö-pen mycket begränsade under våren. Enligl länsstyrelsens uppfattning kan det dock inte uteslutas alt leverantörerna kan komma att debilera industrin på Klädesholmen för ökade transportkostnader när nästa inköpsperiod infaller hösten 1980. Länsstyrelsen finner det därför motiverat alt räkna med en möjlig merkostnad av 3 öre/kg sill hänföriig till ökade transportkostnader.
På Orust har i första hand småhustillverkaren Animonhus drabbats. Förelaget har omfattande leveranser till Göteborgsregionen och har därmed fått kraftigt ökade transportkostnader. För hela 1980 uppskattas detta till ca 250000 kr. Likaså redovisar Foodia kraftiga fördyringar, 150000 kr. under 1980. Smäbålsvarven har däremol drabbats i avsevärt mindre ulslräckning. Del största förelaget, Hallberg-Rassy, redovisar fördyringar på endast 5000 kr. för första halvåret 1980.
De sammanlagda Iransportkoslnadsfördyringarna under 1980 för tillverkningsindustrin på Tjörn och Orust kan sålunda uppskattas lill nedanstående, fördelat på olika perioder (Kkr.). De redovisade fördyringarna för industrin på Orust har räknats upp med sammanlagt 100000 kr. för alt kompensera den lägre täckningsgraden där.
18/1- |
-31/5 |
t/6-31/12 |
Summa |
127 220 |
|
119 500 |
246 720 |
Tjörn Orust
Summa 347 619 966
De totala fördyringarna av transporterna i regionen under 1980 uppgår således lill ca I Mkr. För huvuddelen av denna fördyring svarar industrin pä Orust. Om de sammanlagda kostnaderna fördelas per dag synes kostnaderna komma att öka under andra halvåret 1980. Detta kan bero på tillfälligheter, variationer i leveransmönstret m. m. Länsstyrelsen har dock vall att utgå frän den genomsnittliga dagliga merkostnaden under andra halvåret 1980 för att skatta de totala merkostnaderna under 1981. Dessa framgår av nedanstående uppställning.
Merkostnader för transporter inom industrin åren 1980—81
1980 1981 Summa
Tjörn 246 201 447
Orust 720 836 1556
Summa 966 1037 2003
Sammanlagt skulle alltså merkostnaderna för transporter uppgå lill 2 Mkr. Industrin på Orust svarar för knappt 1,6 Mkr. av denna summa.
Prop. 1980/81:25 94
5.4.3 Personalkostnader
De extra personalkostnader som har uppställ lill följd av brorasel är dels övertid till följd av alt leveranser Ibland inte hunnit fram Inom ordinarie arbelslid, dels extra reseersättningar och traktamenten genom alt resor i tjänsten nu tar extra tid. Dessutom förekommer alt företagen betalar sina anställda ersättning för förlängda restider till arbetet.
Jämfört med transportfördyringarna förefaller de ökade personalkostnaderna vara en ganska ringa storlek. Under år 1980 väntas industrin drabbas av fördyringar enligt nedanstående uppställning. För Orusls del gäller alt Animonhus svarar för en myckel slor del av de redovisade merkostnaderna. Totalsumman har räknats upp med 20000 kr. per halvår för att kompensera för de förelag som ej ingår i urvalet på Orust.
18/1-31/5 |
I/6-3I/I2 |
Summa |
42 80 |
41 108 |
83 188 |
Tjörn Orust
Summa 122 149 271
De sammanlagda merkostnaderna under 1980 uppgår således lill ca 270000 kr. För år 1981 uppskattas fördyringarna enligt nedanstående. Skattningarna baseras på den genomsnittliga dagkoslnaden andra halvåret 1980.
Merkostnader för personal inom industrin åren 1980—81
1980 1981 Summa
Tjörn 83 69 152
Orusl 188 183 371
Summa 271 252 523
5.4.4 Investeringar
Investeringarna blir dyrare genom framförallt dyrare materialtransporter och ökade kostnader för servicepersonal. Installationer etc. Flera företag har uppgivit svårigheter all fastställa hur stora fördyringarna är eller kan bli. I de flesta fall specificeras Inte merkostnaderna på de fakturor företagen får. Del är således svårt att skilja ut brokostnaderna från allmänna kostnadsfördyringar. De uppskattningar som industrin gjort visar dock på extra kostnader på ca I Mkr. under 1980. Huvuddelen av denna kostnad svarar Djupviks varv för. Under åren 1981-82 redovisar företagen investeringsplaner på sammanlagt 5,7 Mkr. Länsstyrelsen har funnit det rimligt att räkna med fördyringar på 10% på den samlade invesleringssumman. Förelagen skulle således drabbas av merkostnader på totalt 570000 kr. under perioden. Av denna summa antas schablonmässigt hälften falla på är 1981, dvs. 285000 kr.
Prop. 1980/81:25 95
5.4.5 Övriga kostnader
Till övriga koslnader hänförs fördyringar av marknadsföring, inköp av tjänster, anskaffande av extra lokaler och fordon m. m. Flertalet förelag har här inte redovisat nägra koslnader. Ett förelag har dock tvingats skaffa extra kontorslokaler i Stenungsund till en kostnad av drygt 3000 kr./ månad. Sammanlagt kan merkostnaderna för 1980 uppskattas lill ca 100000 kr. För år 1981 antas samma kostnadsnivå, dvs. tolall 200000 kr. för åren 1980-81.
5.4.6 Effekter av inkomstbortfall
Endast ell förelag har redovisat omsätlningsborlfall. Företagel i fråga utför servicearbelen för industrin saml liknande arbeten på fartyg. Man har här lappat en stor del av marknaden på fastlandet. Under år 1979 utfördes totalt ca 60 uppdrag utanför öarna. Hittills under 1980 har man haft 8 arbeten, dvs. 15—20 på årsbasis. Man tycks således ha lappat ungefär 2/3 av fasllandsmarknaden. Genomsnittsinkomsten per utfört arbete under 1979 uppgick till ca 8400 kr. Om vi antar all företaget kommer alt tappa ca 40 uppdrag genom broraset innebär della ett inkomstbortfall av 336000 kr. Emellertid bortfaller en del kostnader också. Med hänsyn till all personalkostnaderna 1 detla sammanhang bör betraktas som en fast kostnad, uppskattar länsstyrelsen att effekten av inkomstbortfallet bör sättas till 70% av del av förelaget redovisade bortfallet. Del bortfall som i realiteten uppkommit kan således uppskattas lill 0,70x336000=235200 kr. för hela 1980. Hur stort bortfallet kan bli för år 1981 är omöjligt all säga. Här antas ett bortfall av 200000 kr. dvs. totalt 435000 kr. för hela perioden.
5.4.7 Sammanfattning
De totala uppskattade merkostnaderna för tillverkningsindustrin på Tjörn och Orust framgår av nedanstående uppställning.
|
|
1980 |
1981 |
Summa |
Transporter |
966 |
10.37 |
2003 |
|
Personal |
|
271 |
252 |
523 |
Investeringar |
|
1000 |
285 |
1285 |
övrigt |
|
100 |
100 |
200 |
Effekter av in |
komslbortfall |
235 |
200 |
435 |
Summa |
|
2 572 |
1874 |
4446 |
Den totala merkostnaden genom broraset för tillverkningsindustrin på Tjörn och Orust kan således uppskattas lill ca 4,5 Mkr. för hela perioden.
Prop. 1980/81:25 96
5.5 Konsekvenser för byggnadsverksamheten
5.5.1 Inledning
Undersökningen omfattar i denna bransch byggnads- och entreprenadföretag pä Tjörn och Orusl samt 1 Stenungsund. Sammanlagt har 14 förelag intervjuats. Dessa hade vi undersökningstillfället tillsammans ca 130 anställda. Den totala täckningsgraden är därmed ganska liten, endast 10%. I den totala sysselsältningssiffran ingår emellertid några stora företag 1 Stenungsund, All-installation saml Teknisk Isolering med tillsammans nära 400 anställda. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör dessa ej tas med, dä de lill slor del arbetar på en internationell marknad. Om dessa företag exkluderas blir täckningsgraden ca 15%. Den är högre på Tjörn och Orust, 22 resp. 28% mot 9% i Stenungsund. Om kostnadsuppskattningarna för de valda företagen skulle anses representativa borde således summorna multipliceras med faktorerna 4,5, 3,6 och 11,1 för att samtliga förelag skulle läckas in. Enligt länsstyrelsens uppfattning ger dock en sädan direkt uppräkning en överskatlning av koslnaderna. De företag som ingär i urvalet är sådana som tidigare redovisat alt de haft problem lill följd av brorasel. Del kan därmed antas att "problemföreiagen'" är överrepresenterade i urvalet. De koslnader som förelagen redovisat har därför räknats upp med endast 2,0 för Tjörn och Orust och 3,0 för Stenungsund, dvs. väsentligt mindre än de ovan angivna uppräknlngsfaklorerna.
5.5.2 Transporter
De lolala merkostnaderna för transporter under år 1980 framgär av nedanstående uppställning (Kkr.).
Tjörn 74 Orusl 160 Stenungsund 134 Summa 368 286 615 1269 |
18/1-9/3
10/3-31/5 |
1/6-31/12 |
Sumr |
81 50 155 |
171 60 384 |
326 270 673 |
Totalt kan således brorasel beräknas ha kostal bygg- och entreprenadbranschen 1,3 Mkr. i extra transportkostnader. Huvuddelen, 670000 kr. har drabbat Stenungsundssidan, medan Orust kommil mest "lindrigt" undan. Dagskostnaden har sjunkit med liden. Under liden fram lill dess färjan startade uppgick de dagliga merkostnaderna för transporter till 9000 kr., medan de för resten av året beräknas sjunka lill ca 5 000 kr. Om dagskostnaden under det kommande halvåret i respektive kommun tas som utgångspunkt för en skattning av merkostnaderna för år 1981 kommer vi lill följande resultat:
Prop. 1980/81:25 97
Merkostnader för transporter inom byggnadsverksamhet åren
1980—81
1980 1981 Summa
Tjörn 326 289 615
Orust 270 101 371
Stenungsund 673 649 1322
Summa 1269 1039 2308
Den sammanlagda merkostnaden i regionen under hela perioden uppgår således till drygt 2,3 Mkr., varav Stenungsundsförelagen svarar för ca 60%, eller 1,3 Mkr. Merkostnaderna på Tjörn är ca 600000 kr. medan de på Orust stannar vid någol över 370000 kr.
5.5.3 Personal
De sammanlagda merkostnaderna för personal (traktamenten, överlid, m. m.) under år 1980 beräknas till följande (Kkr.).
I8/I-3I/5. I/6-3I/I2 Summa
Tjörn 42 48 90
Orust 26 54 90
Stenungsund 78 120 198
Summa 156 222 378
Totalt beräknas således personalen kosta ca 380000 kr. mer under år 1980 till följd av broraset. Även här väntas Stenungsundsförelagen få den högsta merkostnaden, eller ca 200000 kr., dvs. 50% av de totala merkostnaderna. Som förut väljs dagskostnaden för andra halvåret 1980 till utgångspunkt för en skattning av merkostnaderna under 1981.
Merkostnader för personal inom byggnadsverksamhet åren
1980-81
1980 1981 Summa
Tjörn 90 81 171
Orust 90 91 181
Stenungsund 198 202 400
Summa 378 374 752
Slutsumman för personalkostnaderna uppgår till ca 750000 kr., där Tjörn svarar för ca 170tkr,, Omsl för 180 tkr., medan Stenungsund stär för merparten, 400 tkr.
5.5.4 Investeringar
Förelagen har i allmänhet inte redovisat några extra kostnader under
7 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 25
Prop. 1980/81:25 98
punkten investeringar. Detta beror till stor del på alt man ej planerat några sådana, eller att man är osäkra på om man kommer att kunna genomföra dessa. Merkostnaderna uppgår till följande (uppräknade enligt tidigare antagande):
18/1-31/5 I/6-3I/I2 Summa
Tjörn 3 8 11
Orust - 120 120
Stenungsund - - -
Summa 3 128 131
Uppgiften för Orust får betraktas som mycket osäker. Den är hell beroende pä att planerade investeringar verkligen blir av.
Kostnaderna under 1981 är svåra alt uppskatta, då dessa är hell beroende av den kommande investeringsnivån. Företagen redovisar 1 stort sett inga investeringar för år 1981-82. Länsstyrelsen räknar därför schablonartal med merkostnader på 10% av 1979 års Investeringsnivå. Delta ger följande uppskattningar för 1981.
1980 1981 Summa
Tjörn II 65 76
Orust 120 5 125
Stenungsund - - -
Summa 131 70 201
De totala merkostnaderna för investeringar skulle därmed sluta pä ca 200 tkr. för hela perioden. Länsstyrelsen vill dock kraftigt understryka osäkerheten i beräkningarna.
5.5.5 Övriga kostnader
Häri Ingår extra koslnader för inköp av tjänster, marknadsföring, räntor m. m. För 1980 redovisas följande kostnader (uppräknade enligt ovan):
18/1-31/5 I/6-3I/I2 Summa
Tjörn 87 75 162
Orust 65 65 130
Stenungsund 60 75 135
Summa 212 215 427
Totalt beräknas företagen i branschen således lägga ul drygt 400000 kr. i extra kostnader för tjänster, räntor etc. under 1980. Med dagskostnaden för andra halvåret 1980 i respektive kommun som utgångspunkt för en skattning av merkostnaderna är 1981 får vi följande värden:
Prop. 1980/81:25 99
Övriga merkostnader inom byggnadsverksamhet åren 1980-81
1980 1981 Summa
Tjörn 162 127 289
Orusl 130 110 240
Stenungsund 135 127 262
Summa 427 364 791
De övriga koslnaderna belöper sig totalt ca 800000 kr. under perioden, varav drygt hälften hänför sig lill år 1980.
5.5.6 Effekter av inkomstbortfall
Företagen inom bygg- och enlreprenadbranschen tycks i första hand ha drabbats av inkomstbortfall. De totala uppskattade inkomstföriuslerna för 1980 uppgår till nedanstående värden. Effekten för företagen har av länsstyrelsen uppskattas lill .50% i genomsnitt.
I8/I-3I/5 1/6-31/12 Summa
Tjörn 355 910 1265
Orust 1025 1540 2.565
Stenungsund 812 1500 2 312
Summa 2192 3950 6142
Effekten av inkomstföriuslerna under år 1980 skulle således uppgå till ca 6 Mkr. Åven här måsle dock påpekas att uppgifterna är mycket osäkra. Förär 1981 uppskattar länsstyrelsen förlusterna till samma storleksordning som år 1980.
Delta ger följande värden.
1980 1981 Summa
Tjörn 1265 1200 2465
Orusl 2565 2500 5 065
Stenungsund 2 312 2 300 4 612
Summa 6142 6000 12142
Den lolala effekten av inkomstbortfallet 1 bygg- och enlreprenadbranschen i regionen skulle alltså komma att uppgå till ca 12 Mkr. Därav svarar Stenungsund och Orust för vardera ca 40%.
5.5.7 Sammanfattning
De totala merkostnaderna till följd av brorasel kan summeras på följande sätt.
Prop. 1980/81:25 100
1980 1981 Summa
1269 |
1039 |
2 308 |
378 |
374 |
752 |
131 |
70 |
201 |
427 |
364 |
791 |
3142 |
6000 |
12 142 |
Transporter
Personal
Investeringar
Övrigt
Effekter av inkomstbortfall 6 142
Summa 8 347 7847 16194
Branschens totala merkostnader för hela perioden slutar på ca 16 Mkr. Därav utgör dock bortfall av inkomster merparten. De egentliga merkostnaderna uppgår därmed lill drygt 4 Mkr. Huvuddelen av dessa, drygt 2,3 Mkr., utgörs av merkostnader för transporter.
5.6 Konsekvenser för partihandeln
5.6.1 Inledning
Partihandeln drabbas genom att leveranserna av varor lill företaget försvåras. Effekterna blir mindre om leveranserna 1 huvudsak skett över Uddevalla. Å andra sidan håller sig parlihandelsförelagen alltid med ell visst lager, varför man inte är beroende av dagliga leveranser. Man lorde därför ha vissa möjligheter att planera dessa så att de sker under lägirafik-lid med motsvarande mindre förseningar. Icke desto mindre bör parlihandelsförelagen ha drabbats av vissa prishöjningar till följd av ökade transportkostnader. En annan möjlig effekt är kundbortfall genom att kunderna drar sig för all lägga sina inköp på Tjörn under rådande förhållanden.
De intervjuade partihandelsföretagen på Tjörn läcker in sä gott som hela sysselsättningen i branschen. Den totala omsättningen uppgår till ca 110 Mkr. På Orusl är täckningsgraden väsentligt lägre, ca 40%, Inlervjuförela-gens uppgifter har därför räknats upp till totaler för hela förelagspopula-tionen. Det lolala antalet sysselsatta inom partihandel på Orusl uppgår lill 68 och den uppskattade omsättningen till ca 40 Mkr.
I Stenungsund har endast ett partihandelsförelag intervjuats. Del svarar för mindre än 10% av den totala sysselsättningen i branschen. Någon direkt uppräkning, baserad pä sysselsättningen, har därför inte gjorts, I stället har kostnadsredovisningarna för Stenungsunds del schablonmässigt räknats upp med en faktor 3,0, dvs. samma uppräkningsfaktor som för byggnadsbranschen.
5.6.2 Transporter
Transportkoslnadsfördyringarna enligt förelagens uppgifter framgår av följande uppställning. I vissa fall har skattningar fåll göras. Värdet för Orust är ett skattat totalvärde. Skattningen bygger pä antagandet att koslnaderna för de icke-intervjuade företagen genomsnittligt är lika stora som för dera som intervjuals.
Prop. 1980/81:25 101
10/3-31/5 |
1/6-31/12 |
Sun |
99 15 45 |
153 40 60 |
361 65 135 |
18/1-9/3
Tjörn 109
Orust 10
Stenungsund 30
Summa 149 159 253 561
Omräknat till dagskostnader visar tabellen att dessa genomsnittligt sjunker allteftersom tiden gått. Delta kan tolkas som att transportorganisationen kommit att fungera bättre med tiden. För att uppskatta transportkostnadsfördyringarna under den perlod som återstår fram tills dess bron är klar, anser länsstyrelsen att dagskostnaden för perloden 1/6-31/12 är mest representativ. Med ell sädant antagande blir kostnaderna för resp. år och kommun följande.
Merkostnader för transporter inom partihandeln åren 1980—81
1980 1981 Summa
Tjörn 361 259 620
Orust 65 68 133
Stenungsund 135 101 236
Summa 561 428 989
De totala transportkostnadsfördyringarna under perioden uppgår därmed lill ca 1,0 Mkr. Huvuddelen, eller drygt 600000 kr., drabbar Tjörn.
5.6.3 Personal
Företagen redovisar i allmänhet ringa ökningar av personalkostnader p.g.a. broraset. Endast ett förelag redovisar högre siffror genom att man tvingats låta personal arbeta hemma. På Orusl redovisas inga extra personalkostnader alls av intervjuföretagen. För att gardera oss mot urvalsfel har vi därför fört upp 10000 kr. per halvår under 1980. Koslnaderna framgår nedan:
18/1-31/5 1/6-31/12 Summa
Tjörn 74 65 139
Orusl 10 10 20
Stenungsund 12 18 30
Summa 96 93 189
Den totala merkostnaden för personalen uppgår således till knappt 190000 kr. under 1980. Åven här framgår att kostnaden per dag kan antas sjunka med tiden. För Orust antas en dagskostnad av 75 kr. för resten av perloden och för Tjörn och Stenungsund uppgår motsvarande kostnad lill 500 kr. resp. 140 kr. Delta ger för år 1981 följande kostnader.
Prop. 1980/81:25 102
Merkostnader för personal inom partihandel åren 1980—81
1980 1981 Summa
Tjörn 139 110 249
Orust 20 17 37
Stenungsund 30 31 61
Summa 189 158 347
De totala merkostnaderna för personal inom detaljhandeln belöper sig alltsä till ca 350000 kr. åren 1980-81. Tjörn svarar för merparten, eller ca 250000 kr.
5.6.4 Övriga kostnader
Under övriga fördyringar las upp l.ex. inköp av tjänster, kostnader för extra marknadsföring m. m. Förelagens uppgifler är här i många fall osäkra och knapphändiga, varför nedanstående sammanställning ulgör ett mycket grovt mått. Uppgifterna för Orust är uppräknade till totaler. Företaget 1 Stenungsund har ej uppgivit nägra fördyringar i detla avseende. Schablonmässigt antages därför merkostnader om 10000 kr. per halvår 1980.
18/1- |
-31/5 |
1/6-31/12 |
Su |
37 10 10 |
|
6 10 10 |
43 20 20 |
Tjörn Orust Stenungsund
Summa 57 26 83
Enligt dessa myckel osäkra beräkningar skulle de övriga fördyringarna under 1980 uppgå lill drygt 80 tkr. För 1981 antas samma kostnad. Totalt för perioden 1980-81 blir då merkostnaden 83-1-80 = 163 tkr.
5.6.5 Effekterav inkomstbortfall
Det är svårt att bedöma uppgifterna om omsättningsbortfall. Man kan inle utan vidare hänföra allt lill brorasel, eftersom konjunkturer, marknadsförändringar och annat också påverkar omsättningen. Sådana bedömningar skulle dock kräva djupgående studier, vilkel av tidsskäl inle varil möjligt 1 denna utredning. Nedanstående tabell visar därför företagens egna uppgifter. Länsstyrelsen har antagit att effekten för företagen uppgår lill 30%. Förlusterna i tabellen är alltså nettoföriusler. För Stenungsund har uppräkning sketl enligt det tidigare antagandel.
18/1-31/5 1/6-31/12 Summa
Tjörn 1500 1600 3100
Orust 8 1560 1568
Stenungsund 156 240 396
Summa 1664 3400 5064
Prop. 1980/81:25 103
Förlusterna är i stort sett hänförbara till tre förelag. Den kraftiga skillnaden mellan första och andra halvåret 1980 för Orusls del beror på anlaget bortfall av sommarförsäljning. De lolala nelloförluslerna uppgår till ca 5 Mkr. Skattningarna är dock myckel osäkra. För reslen av perioden antas förlusterna bli i stort sett lika stora, eller totalt 10 Mkr. för hela perioden.
5.6.6 Sammanfattnitig
De totala merkostnaderna för partihandeln uppgår till följande:
|
1980 |
1981 |
Summa |
Transporter |
561 |
428 |
989 |
Personal |
189 |
158 |
347 |
övrigt |
83 |
80 |
163 |
Effekter av |
|
|
|
inkomstbortfall |
5064 |
5000 |
10064 |
Summa |
5897 |
5666 |
11563 |
De totala kostnaderna för partihandeln stannar vid ca 11,5 Mkr. Dock utgörs ca 85% av dessa koslnader av inläktsborlfall. De rena kostnadsökningarna uppgår till 1,5 Mkr., varav merparten utgörs av ökade transportkostnader.
5.7 Konsekvenser för detaljhandeln
5.7.1 Inledning
Brorasel har medfört skilda konsekvenser för detaljhandeln inom regionen. Köpvanorna för den bofasta befolkningen och sommarstugeägare m.fl. har ändrats på ell markant sätt. Väntetider och köbildningar vid färjorna har gjort att en stor del av de inköp som tidigare gjordes i Stenungsunds centrum nu görs på annat håll. För en del livsmedelsbutiker på främst Tjörn har detta inneburit belydande omsältningsökningar.
Tyngdpunkten i länsstyrelsens utredning av brorasels konsekvenser för detaljhandeln har med hänsyn lill dessa omständigheter lagts vid detaljhandeln i Stenungsunds centrum. Uppgifter för drygt trettiotalet detaljhandelsföretag vid Slenungs torg har samlats in genom intervjuer med företrädare för den lokala företagareföreningen. För övrig detaljhandel inom regionen har det bedömts vara tillräckligt med kontakter med Bohusläns köpmannaförbund, företrädare för lokala köpmannaföreningar på Tjörn och Orusl saml berörda grossistföretag inom dagllgvarubranschen.
5.7.2 Detaljhandeln på Tjörn och Orust
Som tidigare nämnts har en del livsmedelsbutiker kunnal tillgodogöra sig betydande omsältningsökningar som en direkt följd av broraset. Några merkostnader för transporter av livsmedel har Inte drabbat butikerna på
Prop. 1980/81:25 104
öarna eftersom dessa transporter betalas av kedjeföretagen. Däremot medför förseningar av livsmedelstransporterna problem och även merkostnader 1 samband med varumotlagningen. Del finns också en viss oro för att den vikliga sommarförsäljningen på öarna skall minska om turisterna blir färre.
För övriga detaljhandelsföretag på Tjörn och Orust beräknas brorasets konsekvenser bli av marginell belydelse.
Sammanfattningsvis har delta inneburit att några merkostnader för detaljhandeln pä öarna inle lagils med 1 utredningen. Snarast kan man konstatera alt omsätiningen och därmed samhällets skatteintäkter i flera fall bör öka.
5.7.3 Detaljhandeln i Stenungsunds centrum Effekterav inkomstbortfall
Försäljningsökningarna pä Tjörn/Orust har möjliggjorts genom det avsevärda omsällningsbortfallel 1 Stenungsunds centrum. Här finns regioncentrum med ett brett varusortiment vid i första hand Slenungs torg. En slor del av kunderna utgörs under normala omständigheter av personer bosalla på Tjörn eller Orust saml turister.
Tillsammans omsatte detaljhandelsföretagen vid Slenungs torg under
1979 ca 90 Mkr. och sysselsatte ca 250 personer. Fram till månadsskiftet maj/juni hade omsättningen minskal med 23% jämfört med motsvarande period under föregående år. För sommarsäsongen som svarar för en jämförelsevis stor del av omsättningen beräknas bortfallet bli 28%. För hela
1980 kan omsättningsminskningen uppskattas till 25% eller 23 Mkr. I beräkningarna ingår en pris- och infialionsposl pä 9% och en 2 %-ig volymökning. Tidigare faktiska volymökning har legat på 3% för detaljhandeln vid Slenungs torg. Omsättningen har angetts exklusive moms.
Ökade marknadsföringskostnader
För all i möjligaste mån begränsa omsällningsminskningarna har detaljhandlarna genom företagareföreningen gjort extra marknadsföringsinsatser. Hittills har dessa åtgärder bestått i en informationsbroschyr lill en kostnad 100000 kr. saml att man chartrat en passagerarbåt som trafikerar Omsl och Tjörn. Bruttokostnaden för båttrafiken uppgår till 45000 kr. per månad. Man hoppas att biljetfintäkter och fraktavgifter skall reducera företagareföreningens nettokostnader till halva bruttokostnaden. Enskilda detaljhandelsföretag har härutöver drabbats av ökade transportkostnader. Dessa merkostnader har dock inte tagits med i detta sammanhang.
Konsekvenser för köpcentret som helhet
Den stora omsätlningsminskningen har redan och kommer framgent under alla omständigheter att ge sysselsättnlngsmässiga effekter. Normalt extrarekryteras inför sommarsäsongen ett 80-lal personer. En slor del av
Prop. 1980/81:25 105
dessa är ungdomar. Omsällningsborlfallel gör alt detaljhandeln vid Sten-ungs torg tvingas dra ned på antalet extraanställda samtidigt som man förskjuter semestrarna för den fasta personalen.
I genomsnitt beräknas täckningsbidraget för detaljhandeln vid Slenungs torg lill 30%. Den beräknade omsätlningsminskningen för 1980 innebär på så vis ca 7 Mkr. mindre i täckningsbidrag. De kostnader som skall klaras med täckningsbidraget är personal- och hyreskostnader. Möjligheterna att pressa hyreskostnaderna är sä gott som obefintliga vilket innebär alt omsättningsbortfallet måste mötas genom en minskning av antalet anställda. För de små enheterna vid torget kan della vara praktiskt omöjligt utan en nedläggning av det enskilda företaget. Eftersom varje butik inom torgbildningen drar nytta av andra butikers utbud kan en sådan utveckling få konsekvenser för övriga butiker.
Enligt länsstyrelsens mening är del ur flera synpunkter angelägel att söka motverka en sädan utveckling. Stenungsund är regioncentrum i den regionalpolitiska planeringen och där bör följaktligen finnas ett brett varuutbud. Samtidigt gäller del alt rädda sysselsättningen för de anställda inom detaljhandeln 1 Stenungsunds centrum.
5.7.4 Sammanfattning
Totalt för detaljhandeln i Stenungsunds centrum beräknas merkostnader och bortfall av täckningsbidrag uppgå till följande belopp (Kkr).
1980 1981 Summa
Merkostnader 440 460 900
Effekter av inkomstbortfall 8625 8625 17250
Summa 9065 9085 18150
5.8 Hotell ocb restauranger
5.8.1 Inledning
Totalt har älta förelag intervjuats inom hotell- och reslaurangnäringen i kommunerna Tjörn, Orusl och Stenungsund. Täckningsgraden är i stort sett 100%. Det totala antalet anställda vid undersökningstillfället uppgick till ca 150 personer. Omsättningen var drygt 30 Mkr., varav hotell Sten-ungsbaden svarade för ca 25 Mkr.
De direkta kostnadsökningarna för de intervjuade förelagen har varit ganska ringa. Endast 1 några fall har man nämnl att transporterna kan bli något dyrare. Annars är del dominerande intrycket all de berörda företagen kostnadsmässigt drabbats i liten utsträckning. Endast hotell Stenungs-baden redovisar ökade kostnader för marknadsföring (annonsering m. m.) Dessa skattas till ca 100 kkr. för första halvåret 1980 och 150 kkr för resten av året. Man gör inga uppskattningar för år 1981 men länsstyrelsen finner
Prop. 1980/81:25 106
100 kkr. vara en rimlig uppskattning av ökade kostnader för marknadsföring. För hela näringen skulle därmed de ökade kostnaderna fill följd av broraset inskränka sig till nedanstående:
1980 1981 Summa
250 100 350
5.8.2 Effekter av inkomstbortfall
Hotell- och restaurangnäringen har främst drabbats genom bortfall av inkomster genom färre antal kunder. Förelagens uppgifter präglas av betydande osäkerhet, utom för Stenungsbaden där man ganska säkert kan ange Intäktsborlfallet. En grov uppskattning av omsättningsbortfallet ger följande siffror. Effekten av inkomstbortfallet beräknas fill 75%.
18/1-31/5 1/6-31/12 Summa
Tjörn 280 220 500
Orust 340 340 680
Stenungsund 1500 1480 2980
Summa 2120 2 040 4160
Den totala nettoföriusten för näringen i regionen under år 1980 kan skattas till ca 4 Mkr. Räknar man ut förlusterna per dag blir de högre för det första halvåret. Del kan emellertid antas att huvuddelen av intäktsbortfallet för många av förelagen kommer att infalla under sommarmånaderna. Det är dock omöjligt att fördela förlusterna mer noggrant.
Vad som sker år 1981 är också vanskligt att förutsäga. Här antas för enkelhetens skull att bortfallet kvarstår under det följande året. De totala föriusterna blir då 4 Mkr. för 1981, dvs. totalt ca 8 Mkr.
5.8.3 Sammanfattning
De sammanlagda koslnaderna för hotell- och restaurangnäringen under perioden 1980-81 framgår av följande sammanställning.
1980 1981 Summa
Ökade kostnader 250 100 350
Effekter av inkomstbortfall 4160 4000 8160
Summa 4410 4100 8510
Totalt skulle alltså kostnaderna för branschen komma att uppgå till 8,5 Mkr., varav 95% utgörs av inkomstförluster.
Prop. 1980/81:25 107
5.9 Konsekvenser för hamnverksamheten
5.9.1 Inledning
Hamnverksamheten 1 undersökningsregionen representeras av Wall-hamn AB. Uppgifterna i avsnittet gäller således endast detta förelag.
Wallhamn AB är 1 hög utsträckning beroende av en fast förbindelse mellan Almön-Stenungsön-fasllandel för södergående trafik. Direki efter brorasel tvingades trafiken att gå via Uddevalla, vilket innebar en högre transportkostnad för gods till/från orter under 58:e breddgraden, samt Stenungsund och Kungälvsreglonen. Inrikestransportörer, l.ex. Bilsped och ASG, införde direkt ett tillägg på 1600 kr. per container till/från Wallhamn, samt ändrade taxeringspunkt på styckegods ifrån Stenungsund till Uddevalla. Ändringen har drabbat de kunder som slår som fraklbeta-lare och därmed också Wallhamn AB som erhållit mindre omlastning och lagringsverksamhet. Tunga godstransporter har vidare ej kunnat accepteras av de linjer som trafikerar Wallhamn, då begränsning av lolalvikt finns både pä Skåpesundsbron och färjeförbindelsen vid Almön.
De extra kostnader som drabbat Wallhamn AB, har delat upp i tvä perioder. Den första perloden avser liden från broraset 18 januari fram lill dess färjeförbindelserna kunde utnyttjas för godstransporter lill och frän Wallhamn. Denna period omfattar liden 18 januari-15 mars 1980. Under denna tid tvingades trafiken gå via Uddevalla. Period 2 gäller liden 16 mars-24 maj 1980. Under denna period har all trafik med destination orter norr om 58:e breddgraden dirigerats via Uddevalla. Trafik med målpunkl söder om denna linje har använt färjeförbindelsen Almön-Stenungsön.
5.9.2 Transporter
Huvuddelen av de ökade kostnaderna är att hänföra till ökade transportkostnader. Dessa är helt beroende av hur många färjor som är i trafik och trafikmängd. Med hjälp av ett stort underlag har uppskattats att genomsnittstiden för en transport land/land är I timma och 15 minuter.
För att man på ell enkelt sätt skall kunna ta fram extra transportkostnader har Wallhamn AB tagit fram antalet resor till/från orter söder om 58:e breddgraden. Antalet resor har multiplicerats med kostnaden för den genomsnittliga överfarttiden.
De extra transportkostnaderna för första halvåret 1980 uppskattas till följande (Kkr):
18/1-15/3 16/3-24/5 Summa
560 |
322 |
882 |
160 |
267 |
427 |
15 |
- |
15 |
305 |
200 |
505 |
280 |
175 |
455 |
150 |
- |
150 |
Trailer via Uddevalla och Kolhältan Trp till/från SJ-terminalen i Stenungsund Övrig conlainerlrafik Anspråk från entreprenörer ang. extra
trpkostnader m. m. Extra trpkostnader för distr. av personbilar Extra kostnader för fartygslrafiken
Summa 1470 964 2434
Prop. 1980/81:25 108
För resten av perioden har inga preciserade kostnadsuppskattningar redovisats. Länsstyrelsen väljer liksom tidigare all basera de framfida kostnadsuppskattningarna på hitfills redovisad genomsnittlig dagskostnad. Denna sjönk mellan period 1 och 2 från ca 36000 kr. till ca 21 000 kr. Den senare siffran får anses vara mer representativ (den förra baseras på en situation när ingen färja fanns) och tas här som utgångspunkt för en skattning av kostnaderna under år 1981. Dessa framgår av följande uppställning. I skattningarna har också lagts in aviserade kostnadsökningar från entreprenörer, sysselsatta med kajbyggnation i Wallhamn. Anspråk från dessa har gjorts med totalt ca 2 Mkr. för perioden. Denna kostnad (som beror på fördyrade transporter) har fördelals med I Mkr. på åren 1980 och 1981 vardera.
Merkostnader för transporter inom hamnverksamhet åren 1980-81
1980 1981 Summa
Trailer-och conlainerlrafik m. m. 5 164 5 300 10464
Anspråk från entreprenörer 1000 1000 2000
Summa 6164 6300 12464
Med hänsyn till en trolig volymökning av trafiken innefattar de beräknade merkostnaderna för 1981 en uppräkning med 15%.
5.9.3 Personal
Wallhamn har haft vissa ökade personalkostnader genom förskjuten arbetstid p.g.a. sent inkommande gods. Man uppskattar merkostnaden underförstå halvåret 1980 till 15000 kr. Länsstyrelsen antar schablonmässigt att denna kostnadsnivå bibehålls i fortsättningen. Della ger en merkostnad av tolall 60000 kr.
5.9.4 Sammanfattning
De sammanlagda merkostnaderna för hamnverksamhelen under perloden 1980-81 framgår av nedanstående uppställning:
1980 1981 Summa
Transporter 6164 6300 12464
Personal 30 30 60
Summa 6194 6330 12524
Merkostnaderna under hela perloden 1980-81 uppgår således lill ca 12,5 Mkr. Dessa är så gott som uteslutande att hänföra till ökade koslnader för transporter.
Prop. 1980/81:25 109
5.10 Konsekvenser för åkerierna
5.10.1 Inledning
Detta är den bransch som mesl direkt berörts av raset. Vad som för andra förelag är en kostnad utgör levebrödet för transportföretagen. Dessa drabbas genom all transporttiderna förlängs, vilkel leder till högre koslnader för åkerierna. Dessa koslnader kan möjligtvis tas Igen genom högre priser, men det är inte givet alt detla är möjligt. De längre transporttiderna ger ett sämre utnyttjande av bilarna räknat 1 tonkm/dag. För att utföra samma transportarbete kan en åkare tvingas skaffa fler bilar. Givet samma antal bilar kan han inle åta sig lika många uppdrag. Genom att leveranssnabbhet och -säkerhet är konkurrensmedel 1 branschen hamnar åkarna 1 en sämre marknadsposition.
Enligt CFR uppgår antalet anställda inom samfärdsel (exkl. sjötransporter) till ca 250 personer på Tjörn och knappt 60 på Orust. Vardera kommunen har ett fyrtiotal företag i branschen. I dessa siffror upptar åkerierna den allt dominerande delen.
Undersökningen omfattar fem åkerier på Tjörn saml två pä Orust. In-lervjuföretagen har sammanlagl ca 200 anställda, varav 180 på Tjörn. Därutöver har ytterligare två företag inom samfärdselseklorn Intervjuats. Totalt läcks härmed över 90% av åkerisysselsättningen pä Tjörn in samt 23% på Orust. För Orust bör således inlervjuförelagens uppgifter räknas upp. Med hänsyn till att de valda förelagen kan vara speciellt drabbade väljs här uppräknlngsfaklorn 3,0, i stället för 4,4 som skulle valls om sysselsätlnlngsandelen fått vara styrande.
5.10.2 Transporter
De totala transportkoslnadsfördyringarna under 1980 framgär av nedanstående uppställning.
18/1-9/3 |
10/3-31/5 |
1/6-31/12 |
Summa |
511 135 |
681 75 |
1891 180 |
3 083 390 |
Tjörn Orust
Summa 646 756 2071 3473
Fördyringarna för 1980 kan således uppskattas lill knappt 3,5 Mkr. De genomsnittliga dagskostnaderna är relafivt konstanta kring 15-16 tkr. På Orusl visar dessa en fallande tendens, medan den motsatta trenden kan observeras på Tjörn. För all skatta kostnaderna för 1981 tas dagskostnaden för andra halvåret 1980 till utgångspunkt. Delta ger följande uppskattningar:
Prop. 1980/81:25 110
Merkostnader jör transporter inom åkerier åren 1980—81
1980 1981 Summa
Tjörn 3083 3 190 6273
Orust 390 305 695
Summa 3473 3495 6968
De totala merkostnaderna för transporter under perloden 1980-81 kan således uppskattas till ca.7 Mkr. Ca 90% av dessa drabbar åkerierna på Tjörn.
5.10.3 Personal
Åkerierna har i stor utsträckning drabbats av kraftigt ökade personalkostnader, vilkel framgär nedan.
18/1-31/5 1/6-31/12 Summa
Tjörn 719 13.59 2078
Orusl 135 228 363
Summa 854 1587 2441
Totalt uppgår alltså merkostnaderna under år 1980 fill 2,4 Mkr., varav åkerierna på Tjörn haft kostnader på någol över 2 Mkr. Personalkostnaderna tenderar alt öka både på Tjörn och Orust, då dagskostnaderna för andra halvåret uppskattas bli högre än första halvåret. Här tas ändå de förstnämnda som utgångspunkt för en skattning av koslnaderna för resten av perioden.
Merkostnader för personal inom åkerierna åren 1980—81
1980 1981 Summa
Tjörn 2078 2299 4 377
Orust 363 385 748
Summa 2441 2684 5125
De totala merkostnaderna för personalen uppgår således lill 5,1 Mkr. åren 1980-81.
5.10.4 Service, besiktning
Kostnaderna för service och besiktning av fordonen har ökat enligt nedanstående.
18/1-31/5 1/6-31/12 Summa
Tjörn 174 343 517
Orust 126 132 258
Summa 300 475 775
Prop. 1980/81:25 111
1980 års merkostnader stannar således vid 775000 kr. Med samma antaganden som fömt kan koslnaderna för år 1981 skattas till följande:
1980 1981 Summa
Tjörn 517 572 1089
Orust 258 223 481
Summa 775 795 1570
Slutsumman uppgår fill knappt 1,6 Mkr., varav ca 70% faller pä Tjörn-företagen.
5.10.5 Övriga koslnader
Till övriga koslnader räknas ökade administrationskostnader, räntor, skatter m.m. Kostnaderna under 1980 kan mycket grovt skattas på följande sätt.
18/1-1/5 |
1/6-31/12 |
Summa |
290 15 |
400 15 |
690 30 |
Tjörn Orusl
Summa 305 415 720
Dessa kostnadsuppskattningar är mycket grova och troligen för låga, dä sifferunderlag inte förelegat från alla intervjuade förelag. Totalt för perioden uppskattar länsstyrelsen de extra kostnaderna till 720000 -I- 700000 = ca 1,4 Mkr.
5.10.6 Effekter av inkomstbortfall
Åkerierna har också redovisat inkomstbortfall, antingen i form av direkta minskningar eller som utebliven expansion. Åven här får uppskattningarna bedömas som myckel grova. Effekten av bortfallet beräknas av länsstyrelsen till 50%. För första halvåret 1980 har länsstyrelsen uppskattat nettoföriusten pä Orust till 300000 kr.
18/1-31/5 1/6-31/12 Summa
Tjörn 610 1450 2060
Orusl 300 750 1050
Summa 910 2 200 3110
Totalt skulle åkerierna ha förlorat nettoinkomster till ett värde av 3 Mkr. under 1980. Hur stora föriusterna blir under 1981 är naturiigtvis svårt att säga. För enkelhetens skull antas dessa bli lika stora i fortsättningen.
5.10.7 Sammanfattning
De totala merkostnaderna för perioden 1980-81 kan alltså uppskattas till följande.
Prop. 1980/81:25 112
|
1980 |
1981 |
Summa |
Transporter |
3 473 |
3 495 |
6968 |
Personal |
2441 |
2684 |
5 125 |
Service, besiktning |
775 |
795 |
1570 |
Övrigt |
720 |
700 |
1420 |
Effekter av |
|
|
|
inkomstbortfall |
3110 |
3 000 |
6110 |
Summa |
10519 |
10674 |
21193 |
De totala merkostnaderna för åkerierna kan således uppskattas till ca 21 Mkr. Därav utgör effekterna av Inkomstbortfall drygt 6 Mkr. De egentliga fördyringarna uppgår till ca 15 Mkr. Därav utgör ökade transportkostnader nästan hälften.
5.11 Konsekvenser för tjänstesektorn
5.11.1 Inledning
Servicesektorn är främst beroende av all persontransporterna fungerar, antingen för att nå kunden eller för alt kunden bekvämt skall nå serviceleverantörer, I fräga om hantverksservice, t, ex. bilverkstäder, skomakare, cykelreparalörer, urmakarna m.fl. är det typiska att kunden söker upp servicestället. I fråga om personlig service gäller motsvarande resonemang. När det gäller radio- eller TV-reparationer, reparationer av elektriska eller andra hushållsmaskiner lorde lika ofta förekomma att reparatören söker upp kunden.
Uppdragsverksamheten drabbas genom alt kundkontakterna försvåras. I många fall torde dessa dock kunna ske per telefon. Huruvida de ökade transportkostnaderna kan debiteras kunden eller drabbar uppdragsleverantörer lorde variera 1 det enskilda fallet.
Urvalet inom servicesektorn omfattar några företag inom branscherna fastighetsförmedling, tvälterlverksamhet saml bilverkstäder. Del lolala antalet anställda i branschen uppgår till ca 350 personer. De intervjuade förelagen har totalt 65 anställda, dvs. täckningsgraden uppgår till knappt 20%. Den är högsl på Tjörn, ca 28%, och lägsl i Stenungsund, 15%. Med hänsyn lill den låga täckningsgraden bör således de redovisade koslnaderna räknas upp för att kompensera för detta. Liksom tidigare (avsnillet byggnadsverksamhet) används faktorn 2,0 för Tjörn och Orusl saml 3,0 för Stenungsund.
5.11.2 Transporter
Företagen redovisar 1 regel endast mindre transportkoslnadsfördyringar, vilket framgår av nedanstående uppställning.
18/1-9/3 10/3-31/5 1/6-31/12 Summa
Tjörn '6 12 30 48
Orust 2 6 30 38
Stenungsund _ _ _ _
Summa 8 18 60 86
Prop. 1980/81jJ5 113
De totala merkostnaderna för transporter Inom tjänstesektorn uppskattas till ca 86000 kr. för år 1980. Koslnaderna visar dessutom en stigande tendens enligt företagens uppskattningar. För att skatta kostnaderna under 1981 har här tagits dagskostnaden i respektive kommun för andra halvåret 1980 till utgångspunkt. För Stenungsunds del, som ej redovisat några merkostnader under 1980 sätts kostnaderna fill 50000 för 1981.
1980 1981 Summa
Tjörn 48 51 99
Orust 38 51 89
Stenungsund - 50 50
Summa 86 152 238
Med dessa uppskattningar slutar de lolala merkostnaderna för transporter vid ca 240 tkr. för hela perioden. Huvuddelen av kostnaderna antas uppkomma under år 1981. 5.11.3 Personal
Företagen synes inte ha drabbats av extra personalkostnader 1 någon högre ulslräckning. Endast i Stenungsund har några kostnader över huvud tagel redovisats. Detla kan till en del bero på olika beräknlngS"normer inom företagen samt olika principer för fördelningen av personalens ökade resekostnader mellan den anställde och förelaget. Länsstyrelsen antar därför schablonmässigt följande extrakostnader för personal under perioden:
1980 1981 Summa
Tjörn - 100 100
Orusl - 100 100
Stenungsund 165 150 315
Summa 165 ______ 350________ 515________
De sammanlagda koslnaderna skulle därmed uppgå till ca 500000 kr. för hela perioden.
5.11.4 Övriga kostnader
Åven under posten övriga kostnader har de intervjuade företagen redovisat ringa kostnadsökningar. Även i detla fall gör därför länsstyrelsen schablonartade kostnadsuppskattningar för år 1981 enligt nedanstående.
1980 1981 Summa
Tjörn - 200 200
Orust 208 200 408
Stenungsund - 300 300
Summa 208 700 908
De uppskattade koslnaderna stannar således vid drygt 900000 kr. för perioden 1980-81.
8 Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 25
Prop. 1980/81:25 114
5.11.5 Effekter av inkomstbortfall
Den mesl markanta effekten inom tjänstesektorn utgörs av inkomstbortfall genom förluster av kundunderlag. I många fall är kostnaderna svåra all uppskatta och det är också svårt att veta om kundbortfallet alltid kan relateras till brorasel. Nedanstående uppställning visar det uppskattade Intäktsbortfallet under år 1980. Länsstyrelsen har uppskattat effekten av bortfallet till 80%.
18/1-31/5 1/6-31/12 Summa
Tjörn 805 864 1669
Orust 24 64 88
Stenungsund - - -
Summa 829 928 1757
Det totala vlnstbortfallel uppgår således till knappt 1,8 Mkr. för 1980. Det genomsnittliga dagliga bortfallet för andra halvåret 1980 tas som utgångspunkt för en skattning av bortfallet för reslen av perioden. En sådan skattning ger följande resultat. För Stenungsunds del antas ett bortfall av 2000kr./dag.
1980 1981 Summa
Tjörn 1669 1463 3 132
Orust 88 108 196
Stenungsund - 440 440
Summa 1757 2011 3768
Beräkningarna visar på en total effekt av knappt 3,8 Mkr. för hela perioden. Huvuddelen av della uppkommer på Tjörn, drygt 3 Mkr. Förlusterna i Stenungsundsförelagen antas bli drygt 400 Kkr.
5.11.6 Sammanfattning
Merkostnaderna inom tjänstesektorn i Stenungsundsreglonen kan summeras enligl följande.
1980 1981 Summa
86 |
152 |
238 |
165 |
350 |
515 |
208 |
700 |
908 |
1757 |
2011 |
3 768 |
Transporter
Personal
Övrigt
Effekter av inkomstbortfall I 757
Summa 2216 3213 5429
Prop. 1980/81:25 115
Branschens merkostnader lill följd av broraset slutar således vid 5,4 Mkr. för hela perioden 1980-81. Av detta utgörs dock ca 3,8 Mkr. av effekter av inkomstbortfall. Den största egentliga kostnadsposten utgörs av posten "övrigl'", i vilken ingår kostnader för marknadsföring, räntor, Ijänstelnköp etc. Även ökade personalkostnader ulgör en tung post med drygt 500 Kkr.
5.12 Sammanfattning av de ekonomiska konsekvenserna för näringslivet
Broraset har medfört två typer av konsekvenser för näringslivet. För del första har förelagen drabbats av ökade kostnader för gods- och persontransporter. Detta gäller bäde dem som köper transporttjänster och dem som säljer dessa. För det andra har ett anlal förelag drabbats av marknadsbortfall. I vissa fall har företag dock tjänat pä brokatastrofen. De flesta sådana företag lorde höra hemma inom detaljhandeln, men också vissa typer av personliga tjänster kan höra hit.
Uppställningen nedan anger de samlade ekonomiska konsekvenserna av brorasel för näringslivet i Stenungsundsreglonen under åren 1980-81.
|
1980 |
1981 |
Summa |
Transporter Investeringar Personal Övrigl Summa |
12519 1 131 3474 3003 20127 |
12451 355 3 848 3 299 19953 |
24970 1486 7 322 6 302 40080 |
Effekter av inkomstbortfall |
29093 |
28836 |
57929 |
Om även räntekostnader samt inflation inräknas i den ovanslående totalsumman ökar kostnaderna för hela perioden 1980-81 med 5,4 Mkr. Därav ulgör inflation ca 3,2 Mkr. och räntekostnader 2,2 Mkr.
De totala merkostnaderna för näringslivet 1 regionen kan således uppskattas till drygt 40 Mkr. under åren 1980-81. Huvuddelen av de extra kostnaderna utgörs av posten transporter, där extrautgifterna uppskattas till ca 25 Mkr. Här utgörs fördyringarna av ökade kostnader för godstransporter. Den näst största kostnadsposten utgörs av personalkostnader, drygt 7 Mkr. I denna post utgör den största delen ökade kostnader för persontransporter, lill följd av väntelider vid färjelägena. Under posten övrigt summerar merkostnaderna till ca 6 Mkr. Även här ingår ökade personlransporlkoslnader, l.ex. när servicepersonal sitter fast i färjeköerna. Inveslerlngsfördyrlngarna upptar en 1 sammanhanget relativt blygsam summa, knappt 1,5 Mkr. Det kan emellertid förutsättas att också en del av de fördyrade investeringarna återfinns bland transportkostnaderna.
Del kan således sägas att huvuddelen av merkostnaderna på ett eller
Prop. 1980/81:25 116
annat sätt är att hänföra till ökade koslnader för person- eller godstransporter. Med ett antagande att 90% av totalsumman direkt kan hänföras till sådana kostnader uppgår dessa alltså till ca 35 Mkr.
De samlade effekterna av inkomstbortfall har förts upp 1 en särskild kolumn, eftersom det här inte är fråga om memtgifter. Slutsumman upgår här till knappt 58 Mkr. Den samlade kostnadseffekten av broraset skulle därmed uppgå lill knappt 100 Mkr.
6 Stödprinciper
Länsstyrelsen ger i detla avsnitt några allmänna synpunkter på vilka slödprinclper som bör tillämpas för kommunerna resp. näringslivet. Detaljfrågor om utbelalningssätl och krav på verifikationer m. m. kommer att behandlas när regeringen tagit ställning lill länsstyrelsens principförslag.
6.1 Kommunerna
Länsstyrelsen anser att Stenungsund, Tjörn och Orusl bör ersättas för de merkostnader som redovisas i avsnitt 4. Dessutom bör Tjörns och Orust kommuner få särskild ersällning för ökade transportkostnader enligl samma modell som föreslås för näringslivet, dock med undanlag för exploateringsverksamheten eftersom fördyringarna av denna ersätts direkt.
Kommunerna har varit mycket återhållsamma i sina beräkningar av kommande merkostnader. Del betyder all den angivna ramen på 14 Mkr kan visa sig otillräcklig. Frågan om vad en utebliven befolkningsökning kan innebära för inkomsterna på längre sikt är heller inte helt klarlagd.
Länsstyrelsen föreslår därför dels att 14 Mkr. ställs till länsstyrelsens förfogande för att läcka kommunernas merkostnader. Vidare föreslår länsstyrelsen att del extra skatteutjämningsbidraget fär användas för alt kompensera kommunerna för effekter som nu inte kunnal beräknas.
6.2 Näringslivet
Länsstyrelsens kartläggning av brorasets konsekvenser för näringslivet visar att företagen har, förutom de ökade transportkostnaderna, drabbats av väsentliga fördyringar när del gäller marknadsföring. Inköp av tjänster och personalkostnader. I stället för all täcka en viss andel av de totala merkostnaderna bör slalen dock enligl länsstyrelsens uppfattning koncentrera stödinsatserna till några områden och hell och hållet kompensera fördyringarna inom dessa. Det är enda möjlighelen all utforma ett enkelt och smidigt stödsystem. Näringslivet får på sä vis bära en del av merkostnaderna, vilkel kan vara rimligt så länge som företagens förmåga att upprätthålla sysselsättningen ej kommer 1 fara. Räntekostnader som upp-
Prop. 1980/81:25 117
står genom att stödet utbetalas i efterskott bör också kunna bäras av företagen. Ramen är heller inte uppskriven med hänsyn lill inflationen, vilket innebär en vis avtrappning av slödel under 1981. För de särskilt hårt drabbade förelagen behövs ett extra skyddsnät. Företag med stora inkomstbortfall och/eller kostnadsökningar bör kunna få ett selektivi stöd vars storlek bestäms frän fall till fall inom vissa givna ramar.
Länsstyrelsens kartläggning rör 1 stort sett enbart de direkta effekterna av brorasel. På lite längre sikt finns det dock risk för att indirekta effekter uppstår genom att den allmänna ekonomiska aktiviteten i regionen minskar.
Länsstyrelsen anser att en sädan situation bör förebyggas såväl genom de åtgärder som behandlas i avsnitt 3, som genom ell generellt investeringsstöd. Ett sådant slöd motiveras ocksä av de direkta kostnadsökningarna för investeringar.
Länsstyrelsens överväganden kan sammanfattas i följande tre punkter
- ett generellt transportstöd Införs
- ett generellt investeringsstöd införs på Tjörn/Orust dels för att täcka merkostnader, dels för att stimulera näringslivet på öarna så alt sysselsättningen kan upprätthållas
- ell selektivt stöd inrättas för de förelag som drabbas så hån att sysselsättningen är i fara
Länsstyrelsen anser alt alla rörelseidkare saml jordbrukare och yrkesfiskare på Tjörn och Orusl bör kunna komma i fråga för slöd.
För Stenungsunds kommun bör ej investeringsstöd införas. Transporlstödet samt selekfivt stöd bör begränsas lill rörelseidkare inom byggnadsverksamhet, varuhandel, restaurang- och holellverksamhet, uppdragsverksamhet samt reparations-, tvätleri- och annan serviceverksamhet (dvs. följande branscher enligt SNI: 5, 6. 83 och 95).
I de följande avsnitten beskrivs de olika stödformerna. När det gäller transportstödet och det selekliva stödet redovisas ocksä behövliga medelsramar.
6.2.1 Transportstöd
Brorasets konsekvenser för näringslivet inverkar i första hand pä godstransporterna, men även personresorna i arbetet har blivit ett problem för många förelag.
Köpta iransporttjänster
Länsstyrelsen föreslår ett direkt transportstöd som skall täcka merkostnaderna för köpta Iransporttjänster.
Vid utformningen av stödet har länsstyrelsen strävat efler all finna en sä enkel stödform som möjligt för bäde företagen och handläggande myndighet. Det betyder all del kan uppstå vissa differenser mellan faktisk merkostnad och utbetalt stöd. Representanter för näringslivet har ställt sig 9 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 25
Prop. 1980/81:25 118
bakom de principer som länsstyrelsen förordar. Samstämmighet råder alltså om all del är viktigare att skapa ett enkelt syslem än aft försöka åstadkomma miUimeterrättvisa. Stödet har i övrigt utformats med hänsyn till följande faktorer
- ersättningen skall utgå lill beställaren av transporten, så att transportören kan debilera kunderna sina koslnader
- stödbeloppet skall vara oberoende av transportsträckans längd
- minsta möjliga påverkan på val av transportväg
- konkurrensförhållanden mellan olika transportföretag skall ej förändras
- företagens val mellan att köpa transportljänster eller att utföra egna transporter skall ej påverkas
- minsta möjliga påverkan på leverans-, försäljnings- eller köpeavtal mellan berörda förelag
Stödberättigade transporter
Transporter för byggandet av den nya bron omfattas ej av transporlstödet eftersom de bekostas med särskilda medel.
Stödberättigade transporter skall 1 övrigt uppfylla följande villkor
- transport utförd med bil
- betald av det ersättningsberättigade företagel
- ej lokal transport inom Tjörn-Orust
- start eller mål på Tjörn eller Orust
- starl eller mål söder om 58 grader 15 minuter nordlig bredd (ungefär i höjd med Ljungskile)
Stödet delas i princip upp på hela laster respektive delfrakter som går till flera beställare. Stödbelopp (S) bestäms av föjande faktorer
Tk = kostnad för väntelid
V = väntetid
A = antal hellasler
R = en konstant som anger hur vanligt det är med returfrakler
H = den sammanlagda viklen på delfrakler som motsvarar en hellasl
Dl = delfrakt i:s vikt
Stödbeloppet beräknas genom all vänlekoslnaden multipliceras med väntetiden samt en faktor som tar hänsyn fill andelen returfrakter. Till väntetiden läggs 10 minuter, som motsvarar den ökade tiden för överfarten.
Beräkningarna för en stödperiod görs på följande sätt:
1. S = Tkx(V-(-10)xRx A (för hellaster)
2. S = Tkx(V-(- 10)xRxSdi(för delfrakter)
H
Det är vanligt att frakter bakas in i priset på en vara. En återkommande
Prop. 1980/81:25 119
kommentar från företagarna vid intervjuerna har varit att det är mycket svårt att ange de exakta merkostnaderna för transporter eftersom de inte direki går alt skilja frän andra prishöjningar. Med det system som länsstyrelsen föreslår spelar delta ingen roll. Kravet för alt få stödet är att den sökande kan verifiera att han haft en kostnad för en transport. Däremot behövs det inga uppgifter om hur slor ev. merkostnader har varit.
Slöd skall ej ulgå till sådana transporter som leverantörer eller köpare på fastlandet normall bekostar. Detla gäller l.ex. ICA:s varutransporter lill detaljisterna och lantmännens transporter för jordbruket.
Kostnaden för väntetid (Tk) varierar med storlek på lastbilen och eventuell exlrautmslning. Åkeriernas kostnad måste Inkludera kapitalkostnaden för fordonet, eller ersättning för det arbete som ej kan utföras under väntetiden. Kunderna debiteras väntetiden efter fasta tariffer. För en lätt lastbil uppgår den t. ex. till 78 kr./tim och för en viss typ av lung lastbil till 116 kr./lim. Enligt den föreslagna slödmodellen skall samma ersättning för väntetid utgå oavsett vilket fordon som använts. Det skulle vara en alltför besvärlig procedur alt ange fordonslyp för varje frakt. Faktorn Tk kommer att bestämmas efter samråd med transportföretag och beställare.
Väntetiden kommer att mätas som genomsnitt över en längre period, l.ex. kvartal. Åven här kan det alltsä bli vissa skillnader mellan faktisk fördyring och ersättningsbelopp. För den period som gått är det helt enkelt nödvändigt att använda ett genomsnittsvärde eftersom vägförvaltningen endast gjort sporadiska mätningar. Både med tanke på kontrollmöjligheter och handläggningen av stödet i framliden är del angeläget att man kan nöja sig med genomsnitt för sä långa perioder som möjligt. Vägförvaltningen håller på all ta fram en modell för hur mätningarna bör göras och vad de kommer att kosta. Länsstyrelsen och vägförvaltningen kommer att samråda med representanter för det lokala näringslivet, fackföreningarna och kommunerna innan sättet att mäta och de genomsnittliga väntetiderna fastställs.
Om en bil går ulan last i ena riktningen fördyras frakten med vänletid vid två tillfällen. Faktorn R skulle alltså få värdet 2 om detta förhållande gällde alla transporter. I praktiken förekommer del förslås all man har last i båda riktningarna.
För Wallhamns del har t.ex. 65% av irallertransporlerna returlast, vilket motsvarar ett värde på 1,2 för R. Containerfrakterna går däremot i allmänhet tomma i ena riktningen. Andra transporter av hellaster har också en låg frekvens returfrakler, men länsstyrelsen måste göra ytteriigare undersökningar innan ett definitivt värde fastställs.
Myckel gods transporteras till och från öarna som delfrakter på bilar i linjelrafik. Kostnaden för delfrakter kan vara högre per kilo än vid hellaster. Faktorn H skall ges ett värde så att delfraklerna får ett slöd som motsvarar stödet till hela laster.
Prop. 1980/81:25 120
Slöd lill företagens egna transporter
En belydande del av det totala transportarbetet utförs med företagens egna fordon. Länsstyrelsen anser att fördyringarna även för dessa transporter måste kompenseras genom ett särskilt stöd. Delta är viktigt för att öföretagen skall kunna konkurrera med förelag på fastlandet på något så när oförändrade villkor. Stödet har därför utformats så att också åkeriernas ökade framkörningskostnader för uppdrag på fastlandet saml entreprenadföretagens ökade kostnader för transporter av arbetsfordon kan kompenseras.
För att egentransport skall vara stödberättigad gäller samma villkor i fråga om start- och målpunkt som för köpta Iransporttjänster. Principen att stödet utgår med ett belopp oberoende av transportsträckans längd är också densamma.
Länsstyrelsen är medveten om alt egentransporter kan vara svåra att kontrollera. Här gäller det dock endast att bedöma om en transport enligt de geografiska villkoren över huvud taget har utförts. Kontrollen kan göras indirekt genom granskning av fakturor, arbelsorder och reskonlraupp-glfter. För dieseldrivna fordon kan en viss kontroll också göras via kilome-terskallereglstrel.
Stöder får inte uppmuntra till extra trafik över färjorna. Länsstyrelsen vill därför föreslå följande begränsningar:
—stöd utgår i princip endast för två enkellurer per vecka och fordon
—om företaget drabbas särskilt hårt kan stöd utgå lill högst tvä enkelturer per dag och fordon
När antalet stödberättigade transporter fastställs beräknas stödbeloppet genom formeln S = Tkx(V-f 10)xT. Symbolen T står för antalet enkelturer och i övrigt är beteckningarna desamma som när det gäller köpta transportljänster.
Eftersom stödet egentligen är avsett att enbart läcka de ökade personalkostnaderna för förseningar vid färjan kan del i princip ulgå med samma belopp oavsett vilket fordon som använts. Kapitalkostnaderna för att fordonen Inte kan utnyttjas så rationellt som tidigare bör emellertid kompenseras när det gäller åkeriernas framkörning lill uppdrag som i sin helhet utförs på fastlandet. Samma princip bör även tillämpas för entreprenadföretagens transporter av arbetsfordon. Del innebär alt timkostnaden i dessa fall bör vara densamma som vid köpta Iransporttjänster.
Väntetiden kommer troligen inte att mätas separat för personbilar. Egna transporter med personbil får därigenom 1 praktiken ett betydligt lägre slöd beroende på skillnaderna i väntetid.
Stödbelopp
Av de lolala merkostnaderna på 40 Mkr. som näringslivet drabbas av kan ung. 90% hänföras lill antingen gods- eller persontransporter. Enligt de stödprinciper som länsstyrelsen förordar skulle del därför behövas en
Prop. 1980/81:25 121
ram för transportstöd på 35 Mkr. Övriga merkostnader bör enligl länsstyrelsens uppfattning normalt bäras av företagen själva.
En översiktlig kontroll av ramen på 35 Mkr. har gjorts med hjälp av följande anlaganden
- Rundkörningen via Uddevalla ger en kostnadsfördyring som motsvarar 6 timmars väntetid inkl. ökade driftkostnader
- Under resten av stödperioden är den genomsnittliga väntetiden vid färjorna 40 minuter
- Andelen returfrakler ger ett värde på R = 1,5
- Kostnaden för väntetid är i genomsnitt 100 kr./tim för köpta transporttjänster och 50 kr./tim för egentransporter
- Antalet stödberättigade transporter under perloden 18/1-8/3 var 210 per dag, vilket motsvarar ett laslbllsflöde på ungefär 315 bilar då R är lika med 1,5
Vid trafikräkningen den 6-7 februari var antalet lastbilar 417. Här har alltså antagits att ca 25 % antingen är egentransporter med lastbil eller ej stödberättigade transporter
- Antalet
stödberättigade transporter efter den 8 mars antas vara 325 per
dag, vilkel motsvarar 490 lastbilar per dag.
Trafiken vid Kolhättan-Svanesund och Almön-Stenungsön räknades en vecka i april. Antalet lastbilar samt bussar var ung. 180 resp. 510. En del transporter gär av olika skäl fortfarande över Uddevalla och totalt antas lastbilsflödet vara 650 per dag. På samma sätt som i föregående beräkning antas andelen ej stödberättigade transporter vara omkring 25%
- Slutligen
antas antalet stödberättigade egentransporter vara 150 per dag
under perloden 18 januari-8 mars samt 250 per dag därefter
Av dessa beräknas 25 resp 40 få en ersättning med 100 kr./lim vilket ger en genomsnilllig timkostnad på 58 kr. Ovanstående anlaganden ger följande värden:
Period 1 (18/1-8/3 1980)
Köpta transporttjänster:
7350 |
1080 kr. |
7938000 kr. |
5250 |
348 kr. |
1827000 kr. |
A (210 transporter per dag i 35 dagar)
RxVxTk (ersättning per transport 1,8x6x100)
S (total ersättning)
Egentransporter
A (150 transporter per dag 1 35 dagar) VxTk (ersättning per transport 6x58) S (total ersättning)
Perlod 2 (9/3 1980-20/12 1981)
Prop. 1980/81:25 122
Köpta Iransporttjänster
A (325 transporter per dag i 400 dagar) = 130000
RxVxTk (ersättning per transport 1,8X—X100) = 150 kr.
S (total ersättning) = 19500000 kr.
Egentransporter
A (250 transporter per dag i 400 dagar) = 100000
VxTk (ersättning per transport —x58) = 48,3 kr.
S (total ersällning) = 4830000 kr.
Tolall för hela stödperioden blir behovet 34095000 kr. enligt dessa antaganden. Det stämmer alltså väl med ramen på 35 Mkr. som beräknats med hjälp av förelagens uppgifler om merkostnader. Marginalerna är dock små. Med en väntelid pä 50 minuter i stället för 40 minuter skulle stödbeloppet således stiga till 38 Mkr. med i övrigl oförändrade antaganden.
6.2.2 Investeringsstöd
Investeringarna på Tjörn/Orust påverkas av brorasel säväl genom direkta fördyringar som genom en allmän nedgång 1 den ekonomiska aktiviteten. Båda kommunerna har myckel få arbetstillfällen i förhållande till antalet invånare. Behovet av att höja egensysselsätlningen har skärpts ytterligare efler broraset eftersom resorna lill arbetel nu blivit alltför betungande för många.
Ett investeringsstöd skall därför 1 första hand ses som en stimulans för att upprätthålla sysselsättningen på öarna och att bibehålla förutsättningar för alt pä längre sikt åstadkomma en bättre lokal arbetsmarknad.
Dessulom behövs ell komplement till transportstödet för att kompensera de ökade investerlngskoslnadema. Förutom de högre kostnaderna för transporter av material och maskiner har investeringarna fördyrats genom ökade reskostnader för personal från konsult- och entreprenadförelag saml förseningar och andra störningar i genomförandet av investeringarna.
Länsstyrelsen har tidigare gjort en framställan lill regeringen om att Tjörn/Orust bör inplaceras i regionalpolitiskt stödområde 1. Efler den grundligare genomgång av problemen som länsstyrelsen nu haft möjlighel alt genomföra vill länsstyrelsen istället förorda en annan form av investeringsstöd. Anledningen är framförallt att även andra företag än de tillverkande har behov av slödel. Vidare har länsstyrelsen försökt att föreslå stödformer som är enkla och smidiga för både företagen och den myndighet som handhar stödet. Det regionalpoliliska stödet motsvarar knappast dessa krav.
Länsstyrelsen anser att den bästa lösningen i stäUel vore att använda sig av det byggnadslnvesleringsavdrag resp. -bidrag (SFS 1978:950) som gällt 1 hela landet fram till den 31 mars 1 år. Det bör enligt länsstyrelsens uppfattning föriängas för kommunerna Tjörn och Orust från den 31 mars
Prop. 1980/81:25 123
1980 till och med december 1981 eller till dess alt den nya bron är klar. Eftersom avdraget enbart gäller vid den statliga laxeringen kommer del inte all påverka kommunernas inkomster.
En viklig fördel med denna stödform är också att del redan finns bäde resurser och rutiner för handläggningen. Del är visserligen en nackdel att del inte ger förelagen nägon direkt hjälp vid finansieringen av en investering. Här förutsätter länsstyrelsen dock att de ordinarie kreditinsfituten och utvecklingsfonden genom extra ansträngningar hjälper till all lösa de svåra problem brorasel medfört. Vetskapen om att en del av investeringarna är avdragsgilla eller bidragsberättigade kommer naturligtvis ock.så att förbättra de kreditmässiga bedömningarna av förelagen.
Investeringarna har enligt förelagens uppskattningar fördyrats med över tio procent sedan broraset. En del av dessa läcks med transportstödet och länsstyrelsen anser alt de procentsatser, tio procents avdrag eller fyra procents bidrag, som gällde fram lill den 31 mars skulle vara tillräckliga för all läcka de direkta fördyringarna. Som nämnts ovan behövs därutöver en direki stimulans för alt sysselsättningen skall tryggas. Länsstyrelsen föreslår därför ett investeringsavdrag med 15% resp. ett investeringbidrag med 6%.
6.2.3 Selektivt stöd
Transportstödet och investeringsstödet skall enligt länsstyrelsens förslag vara generella. För en del förelag är dessa stödformer dock inle tillräckliga för att verksamheten skall kunna fortsätta fram lill årsskiftet 1981/82 utan drastiska minskningar i sysselsättningen eller i vissa fall total nedläggning. Problemen varierar mellan olika branscher och företag som framgått av den tidigare redovisningen.
Exempel på särskilt utsatta branscher är turist- och servicenäringarna som fåll en belydande minskning av omsättningen. Detaljhandeln i Stenungsund har också fält vidkännas stora inkomstbortfall. Åkerierna har fåll ökade koslnader för trafikdirigering och service på bilarna. Deras framkörningskostnader för uppdrag på fastlandet har också blivit en betungande post, vilket naturligtvis gällde i särskilt hög grad fram till den 8 mars. Entreprenadföretagen bör också nämnas i della sammanhang. De har förioral uppdrag på fastlandet och har också fått höjda koslnader, som inle alltid kan debiteras kunderna, för arbeten på öarna.
Länsstyrelsen anser mot denna bakgrund alt det måste skapas utrymme för ell selektivt stöd till de hårdast drabbade företagen. Stödet skall prövas individuellt, men utgå inom vissa givna ramar. Det bör ocksä knytas till särskilda villkor för förelagen att hålla en viss sysselsättningsnivå.
Avsikten med stödet är alltså i första hand att värna om sysselsättningen 1 regionen. De ordinarie arbetsmarknadspoliliska medlen bör kunna utnyttjas i vissa fall. Utöver dessa krävs dock särskilda insatser för att rädda de mesl utsatta företagen. Dessa mäste kunna använda stödpengarna både för
Prop. 1980/81:25 124
åtgärder så att försäljningen kan upprätthållas och för att läcka extraordinära koslnader som uppstått genom broraset.
Behovet av stöd på grund av minskning i omsättningen är beroende av täckningsbidragets storlek. Ett slörre företag 1 turistbranschen har uppgeit att täckningsbidraget för den del av omsätiningen som företaget förioral sedan brorasel är 75%. Detaljhandeln vid Slenungs torg räknar med ca 30% täckningsbidrag. Del går alltså inte att fastställa ett schablonbelopp utan stödets storlek måste avgöras från fall till fall. Däremot anser länsstyrelsen att en högsta beloppsgräns bör kunna fastställas. Enligl det underlagsmaterial som samlats ln skulle stödet kunna maximeras till 30000 kr. per heltidssysselsatl och år.
Stödet bör användas resiriklivi. Företagens möjligheter alt möta svårigheterna med egna resurser bör utnyttjas sä långt det går i första hand. Del betyder att varje ärende måste utredas Ingående och all förelagets finansiella situafion måste klarläggas. För att kunna koncentrera handläggningen till de företag som är i akut behov av extra stöd bör någon form av kvalifikationskrav införas. Normall sett bör förelagen själva kunna bära vissa inkomstbortfall och kostnadsökningar. Företag som gjort stora investeringar för all expandera verksamheten kan dock ha drabbats särskilt hårt av brorasel eftersom likviditeten redan varit ansträngd. I sådana fall kan del selektiva slödel vara nödvändigt för att rädda företagets fortlevnad. Även företag som haft en direki minskning av omsättningen med 5% eller kostnadsökningar utöver transportkostnader på 5% bör vara stödberättigade. I en del fall beror naturligtvis nedgången 1 verksamheten resp. kostnadsökningarna på andra orsaker än broraset, men bedömningen måste göras från fall till fall.
Med en så stark begränsning skulle antalet stödberättigade företag bli högst 60 enligt länsstyrelsens underlagsmaterial. Medelsbehovet har uppskattals till 16 Mkr. per år eller totalt 32 Mkr. om bron byggs som planerat. Stödet skulle då motsvara drygt 50% av de minskade nettointäkterna för näringslivet.
6.3 Ersättningsprinciper
Länsstyrelsen anser att ett reservationsanslag som svarar mol kommunernas och näringslivets merkostnader för hela perioden bör ställas lill länsstyrelsens förfogande.
Utbetalningarna bör därefter göras kvartalsvis för all täcka de faktiska merkostnader som kommunerna haft.
Principen för transportstödet bygger på att företagen skall kunna visa att transporter utförts som berättigar till ekonomiskt stöd. Förelagen behöver alltså inle styrka faktiska merkostnader. I stället redovisas ett underlag 1 form av fakturor m.m. som berättigar lill bidrag enligl en schablonmodell.
Prop. 1980/81:25 125
Länsstyrelsen räknar med att transportstödet till företagen skall kunna betalas ut för hela 1980 strax efter årsskiftet 1980/81. Därefter bör utbetalningarna göras halvårsvis. Länsstyrelsen bör ges befogenhet alt som villkor för utbetalning av transportstödet kräva att den bidragssökande tillhandahåller underlagsmaterial 1 form av bokföring, fakturor, körjournaler etc. En sådan befogenhet skulle givetvis utnyttjas endast för stickprovsvisa kontroller.
Storleken av det selektiva stödet fastställs i samband med den speciella utredning som görs i varje enskilt fall. Förelagen får därigenom en ram att planera inom. Utbetalningarna bör sedan göras med relativt korta intervall, l.ex. i samband med företagens inbetalningar av arbetsgivaravgifter. Detta möjliggör också en smidig kontroll av ett eventuellt sysselsättningsvillkor.
7. Organisation
Stödet till kommunerna, transportstödet samt det selektiva stödet bör handhas av länsstyrelsen. Det är nämligen viktigt att en samlad bedömning kan göras i varje ärende eftersom de olika stödformerna kompletterar varandra.
Länsstyrelsen kommer att 1 erforderlig män samråda med de myndigheter och organisationer som berörs särskilt.
För det selektiva stödet förutsätts således samråd med länsarbetsnämnden och utvecklingsfonden.
Samråd kommer också att ske med vägförvaltningen, företrädare för arbetsmarknadens parter och kommunerna rörande principerna för mätning av väntetider och fastställelse av aktuell väntelid för respektive period.
Länsstyrelsen förutsätter att kostnaderna för handläggningen av slödä-renden och eventuella behov av konsultinsatser får bestridas inom ramen för de medel för ekonomiskt slöd som ställs till länsstyrelsens förfogande.
Investeringsstödet bör enligl länsstyrelsens uppfattning kunna handläggas av skattemyndigheterna med ordinarie resurser.
Prop. 1980/81:25 126
Bilaga 10.3
Transportrådet Regeringen
Kommundepartementet 103 33 STOCKHOLM
Yttrande över förslag om inrättande av generellt transportstöd med anledning av Almöbrons ras (åtgärder i samband med Almöbrons ras, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län juni 1980)
Behov av ett genereUt transportstöd
Enligt länsstyrelsens utredning kommer näringslivet, på gmnd av broraset, att drabbas av ökade transportkostnader främst orsakade av tidsförluster på grund av all färjor måste utnyttjas 1 stället för bron. Transportrådet (TPR) anser att dessa koslnader lill en inte oväsentlig del bör kunna motverkas med hjälp av en förbättrad transporlplanering 1 kombination med de åtgärder som redan vidtagits i syfle att förbättra framkomligheten för laslbilstrafiken (separata filer, företrädesrätt vid färjeköerna). Trots delta står det dock klart alt vissa merkostnader uppslår.
Alt full kompensation för dessa merkostnader skall utgå är dock inte självklart, ulan måste bedömas bl. a. mot bakgrund av hur allvarliga konsekvenser som merkostnaderna kan medföra, 1 form av företagsnedläggningar och därmed sammanhängande sysselsättningsproblem m. m. Detta har inte belysts särskilt utförligt i länsstyrelsens utredning. TPR finner del dock inte omotiverat att ett generellt transportstöd inrättas i syfte all medverka lill att minska ölägenheterna för de ökade koslnader som blivit en följd av broraset. I del följande lämnas synpunkter på länsstyrelsens förslag fill utformning av ett sådant stöd.
Köpta Iransporttjänster
Om ett generellt transportstöd skall Inrättas anser TPR, liksom länsstyrelsen, alt det är viktigt all en enkel och smidig stödform skapas, även om del innebär all det kommer all finnas vissa skillnader mellan faktisk merkostnad och den beräknade merkostnad som läggs till grund för utbetalning av stödet. Det generella transportstödet bör därför, så som länsstyrelsen föreslagit, kompletteras med ett selektivt stöd.
TPR finner, i likhet med länsstyrelsen, att kravet på enkelhet gör det ändamålsenligt att stödbeloppen för huvuddelen av aktuell period beräknas oberoende av transportsträckans längd och faktiskt vägval och i stället baseras på kostnaden för den tidsförlust som orsakas av att färjelrafik ersätter trafiken över den rasade bron. En sådan konstruktion har fördelen att 1 ringa grad påverka företagens val av transportväg och bör inte heller på något avgörande sätt påverka konkurrensförhållanden mellan olika transportföretag eller leverans-, försäljnings- eller köpeavtal mellan berörda företag. Beträffande stödets utformning för perioden 80-01-08-03-08, se nedan.
TPR anser vidare all stödet, när det gäller köpta Iransporttjänster, skall utgå till fraktbetalaren, vilkel är den princip som funnits lämpligast när del gäller det regionalpoliliska transportstödet. (Länsstyrelsen har föreslagit
Prop. 1980/81:25 127
alt stödet skall utgå lill beställaren, vilken i allmänhet, men inte alltid, torde vara densamma),
TPR anser att stödet skall avse transporter utförda med lastbil saml alt transporter för byggandet av den nya bron ej skall omfattas av transportstödet.
En viktig utgångspunkt vid konstruktion av slödel bör naturligtvis vara att det skall utgå för transporter som normalt skulle utnyttjal Almöbron. Kravet på enkelhet och smidighet gör det dock omöjligt all för varje transport fastställa om detta villkor är uppfyllt. Vissa transporter som uppenbarligen inle normall skulle utnyttjat Almöbron bör dock kunna uteslutas med hjälp av sådana enkla regler som länsstyrelsen föreslagit. Enligt TPRs mening bör dock kravet vara att såväl starl- som målpunkl skall ligga söder om 58 grader 15 minuter nordlig bredd. Härigenom undantas från slöd transporter till och från nordligaste delen av Orust, dvs. transporter som normalt torde gå via Nötesund. Stödberättigade transporter bör alltså uppfylla följande geografiska villkor:
- ej lokal Iransport inom Orusl-Tjörn
- start eller mål söder om 58 grader 15 minuter nordlig bredd på Tjörn eller Orust
- start eller mål söder om 58 grader 15 minuter nordlig bredd på fastlandet.
Länsstyrelsen har vidare föreslagit som villkor att stödberättigade köpta Iransporttjänster skall vara betalda av det ersättningsberättigade företaget. TPR föreslår alt detta villkor ersätts av följande:
Stödbeloppet för köpta Iransporttjänster uppgår till högst det belopp som fraktbetalaren erlagt för transporten.
TPR tillstyrker förslagel att stödbeloppet för hel last för fiden från och med 80-03-09 beräknas genom att väntekostnaden (per minut) multipliceras med en beräknad tidsförlust (i minuter) saml en faktor som tar hänsyn till andelen returfrakter. Tidsförlusten bör därvid innefatta dels väntelid, dels ökad tid för överfarten. TPR delar också uppfattningen att samma väntekoslnad per minut bör lillämpas oavsett vilket fordon som använts, eftersom en annan ordning skulle medföra oförsvarligt stora adminislrativa besvär.
När det gäller mätningen av tidsförluster delar TPR länsstyrelsens uppfattning att denna skall mätas som genomsnitt över längre tid, t.ex. kvartal. En annan viklig aspekt är dock vilken del av dygnet som mätningarna skall avse och vilken typ av genomsnittsvärde som skall användas (aritmetiskt medelvärde, median, lypvärde etc), TPRs uppfattning är preliminärt all mätningarna bör avse lidsförlusten under normal arbetstid för ifrågavarande transporter och att ett medianvärde bör användas. Vägförvaltningen bör dock ges 1 uppdrag att på grundval av Iraflkmätnlngar närmare föreslå hur tidsförlusten skall fastställas vid beräkning av stödbeloppen. Hänsyn bör tas lill bedömda möjligheter alt förlägga här aktuella transporter lill annan lid än högtrafiktld.
I fråga om stödbelopp för vad länsstyrelsen kallar delfrakter anser TPR alt länsstyrelsens förslag alt ge faktorn H "ett värde så att delfraklerna får ett stöd som motsvarar stödet till hela laster" är alltför oklart för att kunna tolkas.
För liden 80-01-18-03-08 måsle stödet beräknas pä annat sätt än vad som ovan angivits, eftersom färjelrafiken då ännu inte kommil 1 gäng. Alt döma av beräkningarna i kapitel 6 är detta även länsstyrelsens uppfattning. Länsstyrelsen har dock inte i detta avseende preciserat förslaget tillräck-
Prop. 1980/81:25 128
ligt för att TPR skall kunna ta ställning till del. Enligt TPRs mening bör dock för denna period övervägas en konstruktion som innebär att slödel baseras på den förlängning av transportsträckan som blivit följden av brorasel.
Transporter i egen regi
I fräga om slöd till företagens egna transporter vill TPR erinra om att regering och riksdag i samband med det regionalpoliliska transportstödet avvisat en sådan konstruktion med hänvisning till kontrollproblemen. TPR vill dock ändå inle ställa sig helt avvisande till att ett sådant stöd införs med den begränsning fill högsl två enkelturer per vecka och fordon och lägre väntekoslnad per timme som länsstyrelsen föreslagit. För företag som kan styrka att de drabbats särskilt hårt bör stöd också kunna ulgå lill högsl två enkellurer per dag och fordon. För framkörning från åkerier på Tjörn-Orust lill uppdrag som i sin helhet utförs på fastlandet bör dock stöd utgå enligt de regler som föreslagils för köpta iransporttjänster. Begränsningen lill högst del belopp som fraktbetalaren erlagt skall dock ej lillämpas. Samma princip bör tillämpas för entreprenadföretagens transporter av arbetsfordon.
Liksom länssiyrelsen anser TPR att transportstöd inle skall ulgå för sådana transporter som leverantörer eller köpare på fastlandet normalt betalar.
Medelsram för stödet
För beräkning av medelsram för stödet måste värden på väntekoslnad, tidsförlust, andel returfrakler, faktorn H för beräkning av stöd för delfrakter saml antalet stödberättigade transporter mätas och beräknas. TPR anser inle all länsstyrelsen i delta avseende presenterat ell underlag som gör del möjligt att slutligt ta ställning till lolala medelsbehovet för transportstödet. De beräkningar som gjorts utifrån företagens uppgifter om merkostnader syns vara behäftade med allt för stora osäkerheter för alt kunna ligga lill grund för en uppskattning av medelsbehovel. En sådan uppskattning mäste i stället baseras på sädana beräkningar som länsstyrelsen redovisar i kapitel 6 (avsnitt 6.2.1). Även dessa beräkningar bygger dock på många osäkra antaganden. Dessutom syns beräkningarna vara behäftade med vissa direkta fel. Relurlasifaktorn R har l.ex. enligt förutsättningarna värdet 1,5 men i beräkningarna värdet 1,8. Del material, från vägförvaltningen, som TPR tagit del av, tyder vidare på att väntetiden kan vara betydligt kortare än vad länsstyrelsen förutsatt i sina beräkningar.
Innan slutlig ställning kan tas till det lolala medelsbehovel för transporlstödet krävs således att väntekostnad, returlastfaktor, dellaslfaktor (H), anlal stödberättigade transporter samt tidsförlusten bestäms med större säkerhet.
Av dessa kan väntekoslnad, relurlastfaktor och dellastfaktor (H) definitivt fixeras redan innan stödet börjar fillämpas. Tidsförlusten och anlal stödberättigade transporter kommer däremol att variera över liden och en betydande osäkerhet i uppskattningen av lolala medelsbehovet kommer alltså att kvarstå. Bättre uppskattningar än de i utredningen presenterade bör dock kunna tas fram bl.a. med hjälp av vägförvaltnlngens Irafikmäl-ningar framförallt belräffande lidsföriuster.
TPR har inte haft möjlighet att genomföra några mer omfattande och noggranna omräkningar av medelsramens storiek, men bedömer över-slagsmässigt att 20 Mkr. bör vara tillfyllest (enligt länsstyrelsen 35 Mkr.).
Prop. 1980/81:25 129
Vid denna bedömning har förutsatts all tidsförlusten (inklusive lid för överfart) inle överstiger 30 minuter (enligl länsstyrelsen 50 minuter), att returlastfaktorn kan antas vara 1,5 samt att länsstyrelsens anlaganden i övrigl är rimliga.
Så som framgär av det ovanstående tillstyrker TPR i huvudsak den utformning av slödel som länsstyrelsen föreslagit. En ännu enklare utformning kan dock övervägas, nämligen följande: Stöd utgär enligl de regler som föreslagits ovan men stödbeloppen fastställs på förhand lill 75 kr. per transport för köpta Iransporttjänster och 25 kr. per enkeltur för egentransporter. Dämtöver anslås högsl 7 Mkr. till stöd för perioden 80-01-18-03-08. Med länsstyrelsens antagande om anlal stödberättigade transporter blir totala medelsbehovet då ca 20 Mkr. för hela perloden 1980-1981. Fördelen med en sådan konstruktion är all mätningar av väntetider inte behöver ske successivt, samt att medelsbehovet lättare kan uppskattas i förväg. Nackdelen är naturligtvis all stödet inle automatiskt anpassas lill de förändringar av trafikförhållandena som kan uppslå.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis tillstyrker TPR all ett selektivt stöd och ett generellt transportstöd införs, uppbyggt i huvudsak på det sätt som länsstyrelsen föreslagit. TPR föreslår dock
att slödel endast skall avse transporter utförda med lastbil
att endast transporter med såväl start som mål söder om 58 grader 15
minuter nordlig bredd skall vara stödberättigade att transportstöd för köpta Iransporttjänster skall ulgå lill fraktbetalaren
med högsl del belopp som han erlagt för transporten att länsstyrelsen ger ett mer preciserat förslag till beräkning av stödbelopp
för delfrakter att länsstyrelsen preciserar hur transportstödet för perioden 80-01-18-03-
08 skall utformas att stöd för framkörning från åkerier på Tjörn—Orust skall utgå enligt de
regler som föreslagits för köpta Iransporttjänster och att samma princip
skall tillämpas för entreprenadföretagens transporter av arbetsfordon.
Begränsningen lill högsl del belopp som fraktbetalaren erlagt skall dock
ej tillämpas, alt medelsbehovet för slödel beräknas till 20 Mkr.
Såvida inle den ovan, som alternativ redovisade, enklare utformningen
av slödel föredras föreslår TPR vidare
alt frågan om vilka värden som skall tillämpas beträffande väntekoslnad. returlastfaktor och dellastfaktor (H) utreds närmare
alt vägförvaltningen utreder och föreslår hur tidsförlusten skall mätas vid beräkning av stödbeloppen och alt, genom vägförvaltnlngens försorg, mätningar genomförs i syfte alt uppskatta lidsföriuster.
Beslut 1 delta ärende har fatlats av styrelseordföranden och generaldirektören C-E Norrbom och styrelseledamöterna A Pellijeff, K Sandberg, R Svensson och O Östrand, Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit Gösta Sander, kanslichef och Bengt Finnveden, byråchef Föredragande har varit Bengt Finnveden.
CLAES-ERIC NORRBOM
Prop. 1980/81:25
1.0 BUaga II
Förteckning
över av regeringen hos riksdagen i prop. 1980/81:25 begärda anslag på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81
Statsutgifter
///. Utrikesdepartementet
A 3 Inköp, uppförande och islåndsätlande
av faslighe-
ter för ulrikesrepresenlatlonen, reservationsanslag 15 500000
IV. Försvarsdepartementet
H 9 FN-styrkors verksamhet utomlands, reservations-
anslag 54500000
H 10 Övervakningskontingenlen i Korea, reservations
anslag 2000000
VI. Kommunikationsdepartmentet
B 2 Drift av statliga vägar,
reservationsanslag 45000000
B 3 byggande av statliga vågar, reservationsanslag 135000000
B 5 Bidrag till byggande av kommunala vägar och galor,
reservationsanslag 52 000 000
B 10 Byggande av mellanriksvägen Kiruna-Narvik,
reservationsanslag 45 900 000
VIII. Budgeldepariementet
F 15 Täckande av underskott hos statens institut för per
sonaladministration och personalutbildning 1642 000
IX. Utbildningsdepartementet
B |
10 |
B |
11 |
B |
12 |
B |
48 |
D |
53 |
F |
5 |
H |
2 |
Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag
3 158000
Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, reserva
tionsanslag 6773000
Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag 3
078000
Bidrag till vissa arkiv I 750000
Förvärv av aktier i Centrala Filmarkivel AB
(CEFAB)
3000000
Vuxensludieslöd m.m., reservationsanslag 59229000
Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleen
heterna m.m., reservationsanslag 60000000
X. Jordbruksdepartementet
H 18 Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp.
reservationsanslag 7000000
I 2 Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m.m., reserva-
tionsanslag 4000000
J 2 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m.m.,
reservationsanslag 8000000
i 5 9.eglering av sfön Asnen, reservationsanslag 1450000
Prop. 1980/81:25 131
XI. Handelsdepartementet
F 4 Industriella åtgärder,
reservationsanslag 9300000
XIII. Bostadsdepartementet
D 7 Lantmäteriet: Statskapital lOOOOOOO
XIV. Industridepartementet
E 1 Slatens vattenfaUsverk: Kraftstationer m.m.,
reservationsanslag 51200000
E 13 Ersättning för försenad Idriftlagning av kärnreak
torer, förslagsanslag I 000 000 000
F 23 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m.m.,
reservationsanslag 5000000
XV. Kommundepartementet
C 9 Bidrag till reparationsarbeten på de svenska ut-
landsförsamlingarnas kyrkobyggnader, reserva
tionsanslag 200000
D 5 Ersättningar med anledning av Almöbrons ras,
reservationsanslag 25 000 000
Summa statsulgifter 1609680000
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980