Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1980/81:21

om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;

beslutad den 23 oktober 1980.

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ULF ADELSOHN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs bl.a. förslag om en förhöjd avgift när felpar-keringsavgifter inle betalas inom föreskriven tid.

Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 21


Prop. 1980/81:21


 


Prop. 1980/81:21                                                                  2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift

Härigenom föreskrivs att I, 3, 6 och 16S§ lagen (1976:206) om felparke­ringsavgift skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

Regeringen får förordna att den­na lag skall tillämpas i fråga om överträdelse av föreskrift rörande parkering eller stannande av fordon som är upptaget i bilregistret eller motsvarande utländska register om överträdelsen ej år belagd med straff.


1 §


Föreslagen lydelse

Regeringen får förordna att den­na lag skall fillämpas i fråga om överträdelser av föreskrifter som rör parkering eller stannande av

/. fordon som är upptagna i bilre­gistret eller motsvarande utländska register,

2.  fordon som är upptagna i det militära fordonsregislret. eller

3.  jordan som brukas med stöd av saliivagns-. tiiristvagns-, export­vagns- eller interimsUcens.

om överträdelsen inte år belagd med straff.

Vad som sägs i lagen om ägare av fordon gäller, ifråga om fordon som brukas med slöd av licens som unges i 3. licensinnehavaren.


3S'


Regeringen får ange del högsta och det lägsta belopp som felpar-keringsavgifier fär fastställas till. Beloppen får därvid varieras med hänsyn till skilda slag av parke­ringsöverträdelser.


Regeringen får ange det högsta och del lägsta belopp som felpar-keringsavgifter får fastställas lill. Beloppen får därvid varieras med hänsyn lill skilda slag av parke­ringsöverträdelser. Alt beloppet höjs i vissa fäll framgår av 6 and­ra stvcket.


1 de kommuner som svarar för Irafikövervakning enligt lagen (1964:321) om kommunal irafikövervakning fastställer kommunfullmäktige felparke-ringsavgiftens belopp. I andra kommuner fastställs beloppet av länsstyrel­sen.

6§


Betalas ej felparkeringsavgift inom föreskriven fid, skall fordo­nets ägare erinras om betalnings­ansvaret och uppmanas alt inom viss tid betala avgiften.


Betalas inte en felparkeringsav­gift inom föreskriven lid. skall for­donels ägare erinras om betalnings­ansvaret och uppmanas alt inom viss tid betala avgiften.


Lydelse enligl förslag i prop. 1979/80: 178.


 


Prop. 1980/81:21

Nuvarande lydelse

Betalas ej avgiften efler uppma­ning som avses i första stycket, ut­färdas åläggande för fordonets ägare att betala avgiften inom viss tid. Efterkommes ej åläggandet, skall avgiften Indrivas,


Föreslagen lydelse

Betalas inte avgiften efter upp­maning, skall ett åläggande utfärdas för fordonels ägare alt inom viss tid betala en förhöjd avgift. Det belopp med vilkel avgiften skall höjas fast­ställs av regeringen. Följs inte åläg­gandel, skall avgiften indrivas. Re­geringen får föreskriva om ytterli­gare avgiftsförliöjning i samband med indrivning.


16 S


Har parkeringsanmärkning med­delats 1 kommun som svarar för trafikövervakning enligt lagen (1964:321) om kommunal trafik­övervakning tillfaller felparkerings-avgiften kommunen. I annat fall till­faller avgiften statsverket.

Vid utbetalning till kommun av erlagd felparkeringsavgift avdrages statsverkets kostnader med belopp som fastställes av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm­mer.


Har en parkeringsanmärkning meddelats i en kommun som svarar för Irafikövervakning enligl lagen (1964:321) om kommunal trafik-övervakning tillfaller felparkerings-avgiflen kommunen.

Vid utbetalning till en kommun av betalda felparkeringsavgijter avdrages statsverkets koslnader med belopp som fastställs av rege­ringen eller myndighet som rege­ringen bestämmer. Om avgiften har höjts enligt 6§ andra stycket skall dessutom hälften av del belopp som svarar mot höjningen tilljalla statsverket.

1 annat fall tillfaller avgiften statsverket.


Denna lag träder i krafl den dag regeringen bestämmer.


 


Prop. 1980/81:21                                                                     4

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-10-23

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten. Bohman, Friggebo, Mogård, Dahlgren. Åsling. Söder, Krönmark. Buren-stam Linder. Johansson. Wirtén. Holm. Andersson. Boo, Winberg, Adel­sohn. Danell, Petri.

Föredragande: stalsrädet .adelsohn.

Proposition om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift

,År 1977 infördes ett nytt syslem för all beivra parkeringsöverlrädelser (prop. 1975/76: 106. TU 1975/76: 14. rskr 197.5/76:240). Syslemel innebar all de fiesla parkeringsförseelserna avkriminaliserades och all parkerings-boien ersattes med en felparkeringsavgift. Bestämmelserna finns i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift (ändrad senast 1979:562) och i en för­ordning i anslutning till lagen. Lagen lillämpas pä överträdelser av före­skrifter om parkering eller stannande av fordon som är upptagna i bilregist­ret eller motsvarande utländska register, om överträdelsen inle iir belagd med straff (IS). Om en sådan föreskrift överträds skall fordonsägaren betala en felparkeringsavgift som kan variera mellan 50 och 150 kr.(3 och 4SS). Handläggningsordningen är följande. En parkeringsanniärkning meddelas av en kommunal trafikövervakare eller en polisman. Kommunen resp. polismyndigheten lämnar sedan uppgifter om meddelade anmärk­ningar lill trafiksäkerhetsverket (TSV). Om en avgift inle betalas inom den tid som anges i parkeringsanmärkningen, erinras fordonsägaren om betal­ningsansvaret och uppmanas att inom en viss lid betala avgiften. Om betalning ändå inle sker. får ägaren ett åläggande att betala. Om han inle gör det gär ärendel till indrivning (6S). Har en felparkeringsavgift medde­lats i en kommun som svarar för irafikövervakningen enligl lagen (1964:321) oin kommunal trafikövervakning tillfaller avgiften koinmunen efler avdrag för statsverkets koslnader. I annat fall tillläller avgiften sta­ten. Det kan ocksä nämnas all en invändning mol en parkeiingsanmärk-ning inte inverkar pä skyldigheten att betala avgiften. Avgiften återbetalas dock om betalningsansvaret undanröjs vid den rättsliga piövning som fordonsägaren kan begära.

I en fiainslällning lill regeringen begärde Svenska kommunförbundet vissa ändringar i lagstiftningen om felparkeringsavgift. Bl.a, föreslog för-


 


Prop. 1980/81:21                                                                     5

bundet att lagstiftningen ändras så all den omfattar också fordon som är upptagna i andra register än bilregistret oeh all del införs bestämmelser om en förhöjd avgift vid försenad betalning av felparkeringsavgifter.

Regeringen överiämnade kommunförbundets fiamställning lill TSV och uppdrog ål verket all överväga de tekniska och administrativa möjligheter­na all genomföra förbundels förslag. Verkel skulle också undersöka andra åtgärder som kan leda lill en enklare och snabbare handläggning av ären­den om felparkeringsavgifter. Bl.a. borde man se på möjligheterna all minska tidsåtgången för fört"aranden enligt 6S lagen om felparkeringsav­gift. Verkel skulle ocksä analysera koslnadskonsekvenserna av sina för­slag och lägga fram förslag till hur eventuella kostnadsökningar skulle finansieras. Verket skulle samräda med berörda myndigheter och med Svenska kommunförbundet.

TSV har ijuli 1980 redovisat uppdraget. Verkel har samrått med rikspo­lisstyrelsen, försvarets materielverk, riksskatteverket. generalliillslyrelsen och Svenska kommunförbundet. Verket föreslår all lagen om felparke­ringsavgift ändras så alt den blir tillämplig även på fordon som är upptagna i andra register än bilregistret. Vidare föreslås all del införs bestämmelser om en avgiftsförhöjning med 50 kr. i samband med all fordonsägare åläggs all betala felparkeringsavgifter. Beloppet bör lilllälla stiitsverkel och kom­munen med hälften vardera om parkeringsanmärkningen har ulfärdals i en kommun som har kommunal Irafikövervakning. 1 annat fall bordel tillfalla staten. Verkel föreslär också alt obelalda felparkeringsavgifter aviseras tillsammans med den ordinarie uppbörden av fordonsskall. Eventuellt bör obelalda avgifter utgöra hinder mot att utfärda konlrollmärken för de berörda fordonen. Om en sådan bestämmelse införs bör den kompletteras med ett förbud att använda fordonen redan när man dröjer med betalning ulöver den tidsfrist som anges i en erinran om betalningsskyldighet. Slutli­gen föreslår man att kommunen skall få uppbära felparkeringsavgifien i samband med att koslnader för flyttning av fordon tas ul och alt avgifter som utfärdats för fordon vars ägare saknar adress i Sverige restförs hos kronofogdemyndigheten i Slockholm.

Av TSV:s redovisning av de faktiska förhällandena när del gäller dröjs­mål med att betala felparkeringsavgifter framgår bl.a. följande: Under år 1979 utfärdades totalt ca 1.2 milj. parkeringsanmärkningar. 1 förhållande till år 1978 har antalet anmärkningar ökat med 1%. Varje månad utfärdas således omkring 100000 anmärkningar. Om man räknar bort sådana an­märkningar som har undanröjts, felskrivits etc. betalas 29% utan påmin­nelse. 28% efler erinran och 19%' efter åläggande. Ungefär 24% överläm­nas till kronofogdemyndigheten för indrivning. Några större förändringar i benägenheten all betala har inte sketl under år 1979 jämfört med år 1978.

Vad först gäller frägan om införandel av bestämmelser om en avgifisför-höjning villjag peka på all den frågan berördes redan i prop. 1975/76: 106 med förslag till lag om felparkeringsavgift. m.m. (s. 37 och 38). Härvid


 


Prop. 1980/81:21                                                                     6

anförde föredraganden, dåvarande chefen för kommunikationsdeparte­mentet, all skäl i och för sig talade för all införa sådana bestämmelser. Något förslag lades dock inle fram, eftersom man ansåg att man först borde se på erfarenheterna av del nya avgiftssystemet och klarlägga beho­vet av regler om avgiflsförhöjning. Enligl min mening visar nu vad TSV har redovisat om det stora antal felparkeringsavgifter som inte betalas inom föreskriven lid alt det finns ell klart behov av att del vidtas åtgärder för alt väsentligt öka benägenheten att betala utan dröjsmål. I likhet med TSV anserjag att en lämplig sädan åtgärd är att införa bestämmelser om en avgiftsförhöjning för dem som dröjer med betalningen utöver den tidsfrist som anges i erinran om betalningsskyldighet. Jag vill understryka all det enligt min uppfattning är fulll rimligt alt de belalningsskyldiga i sädana fall åläggs att betala en - med nödvändighet schabloniserad - ersättning för de extra kostnader som uppstår. Såsom TSV angett lorde ersättningen f. n. behöva uppgå lill 50 kr. Beloppet kan emellertid framdeles successivt behöva höjas. En lämplig ordning är därför att regeringen får bestämma beloppels storiek. När del sedan gäller frågan vem beloppet skall tillfalla anser även jag att det bör fördelas pä statsverket och kommunen med hälften vardera. Kommunförbundet har invänt att statsverket redan får sina kostnader läckta genom del särskilda avdrag som görs redan i dag. Avdraget är emellertid avsett all täcka de kostnader som uppstår för staten när syslemet fungerar på ett normalt sätt. Jag avser med det bl.a. alt avgifterna i stort sett betalas i rätt tid och att indrivning bara behöver tillgripas i undantagsfall. Avdraget är alltså inte avsett att täcka de kostna­der som uppkommer genom att indrivning måste ske i större omfattning än som är normall. Inle heller är avdraget avsett att läcka de ränteföriuster som statsverket och kommunerna orsakas genom att avgifterna betalas för sent. Enligt min mening bör statsverket och kommunerna ha ersättning också för dessa förluster. Vad jag nu har sagt gäller sådana kommuner som har kommunal irafikövervakning. 1 övriga kommuner bör statsverket upp­bära hela beloppet.

Utöver vad jag ovan har anfört vill jag föreslå att regeringen får möjlig­het att besluta om ytteriigare höjning av felparkeringsavgifter i samband med indrivning.

Av vad jag nyss har anfört framgår att jag således tillstyrker ett genomfö­rande av TSV:s förslag om en avgiflsförhöjning. Däremot villjag avstyrka alt del införs bestämmelser om all fordon inle får användas om den belalningsskyldige dröjer med betalningen. Sådana bestämmelser är enligl min uppfattning alltför ingripande. I de allra flesta fallen lorde det nämligen röra sig om mindre belopp som är obetalda, omkring 100-300 kr.

Liksom TSV anserjag alt lagen om felparkeringsavgift bör ändras så alt den omfattar även fordon som är upptagna 1 det militära fordonsregislret och fordon som brukas med slöd av saluvagns-, luristvagns-, exporlvagns-eller interimsUcens. Vad därefter gäller frågan om att uppbära felparke-


 


Prop. 1980/81:21                                                      7

ringsavgiften i samband med ersättning för flyttningskostnader anserjag en lämplig ordning vara alt del står kommunen fritt att göra delta, om den belalningsskyldige är beredd alt medverka därtill. Såsom TSV har föresla­git bör vidare felparkeringsavgifter som hänför sig till fordon vars ägare saknar adress i Sverige indrivas av kronofogdemyndigheten i Slockholm. Sistnämnda två förslag föranleder inte någon lagändring.

De ändringar i felparkeringsavgiflssystemei som jag ovan föreslår med­för alt vissa blanketter, ruiiner och verkslällighelsföreskrifter m, m. behö­ver ändras. Hur lång tid detla kan la i anspråk är nu inle möjligt alt ange exakt. Det bör därför ankomma på regeringen alt besluta att de föreslagna bestämmelserna skall träda i krafl. Ett ikraftträdande i början av år 1981 förefaller inle orealistiskt.

Enligt min mening är de ändringar som jag föreslär i lagen om felparke­ringsavgift sä okomplicerade och begränsade att lagrådets yttrande över dem inte behöver inhämtas.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom kommunikationsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1976: 206) om felparkeringsavgift.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular alt genom proposition föreslå riksdagen alt antaga del förslag som har lagts fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980