Prop. 1980/81:188 Regeringens proposition

1980/81:188

om utformningen av ett ekonomiskt stöd till flerbarnsfamiljer;

beslutad den 23 april 1981.

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

Pä regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

KARIN SÖDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen anges de närmare reglerna för del flerbarnstillägg som regeringen har föreslagit i prop. 1980/81:118 om ekonomisk-politiska åtgärder. Förslag lämnas bl. a. om vilka familjer som skall vara berättigade lill flerbarnstillägg. Vissa administrativa frågor berörs också i propositionen.

1 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 188

Frågor om allmänna barnbidrag handhavas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Beslut om allmänt barnbidrag fattas av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den som enligt 4 § äger uppbära bidraget är inskriven eller skulle ha varit inskriven, om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

la§

Frågor om allmänna barnbidrag handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Beslut om allmänl barnbidrag fattas av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den som uppbär bidraget är inskriven eller skulle ha varit inskriven, om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

2a§

Flerbarnstillägg utgår om någon uppbär allmänt barnbidrag för tre eller flera barn. Vid tillämpning av denna paragraf beaktas inte barn som avses i 4 § tredje stycket eller 7 §.

Flerbarnstillägget motsvarar ett fjärdedels barnbidrag om barnens antal uppgår till tre och ökas med ett halvt barnbidrag för varje ytterligare barn.

Vid beräkningen av flerbarnstill-lägget skall de barn för vilka någon uppbär allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan uppbär allmänt barnbidrag om dessa bidragsmotlagare stadigvarande sammanbor och är eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Prop. 1980/81:188

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med Slöd av tredje stycket skall anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.

Om inte annal föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i denna lag eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbarnstillägg.

4a§

Rätten att uppbära flerbarnstillägget tillkommer den som uppbär allmänt barnbidrag för de barn som flerbarnstillåggel avser. Har barnbidragen olika bidragsmottagare betalas flerbarnstillägget lill kvinnan eller, om bidragsmoltagarna gör anmälan härom, till mannen.

11 ¥

Barnbidrag utbetalas kvartalsvis genom riksförsäkringsverket. Angående sättet och tiden för utbetalningen meddelar regeringen närmare bestämmelser.

Barnbidrag utbetalas kvartalsvis genom riksförsäkringsverket. Det kvartalsbelopp som skall utbetalas i barnbidrag eller flerbarnstillägg avrundas till närmast högre hela krontal. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om sättet och tiden för utbetalningen. Har barnbidrag ej utbetalats före utgången av årel näst efter det, till vilket bidraget hänför sig, föreligger ej längre rätt till bidraget, såvida ej den bidragsberättigade inom nämnda tid hos allmän försäkringskassa gjort gällande rätt fill bidraget.

Har barnbidraget ej lyfts före utgången av året näst efter det, under vilket bidraget förfallit till betalning, skall bidraget vara förverkat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

2 Senaste lydelse 1975:153.

I* Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 188

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4§

Rätten att uppbära allmänt barnbidrag för visst barn tillkommer, där barnet står under föräldrarnas gemensamma vårdnad, barnets moder eller, om föräldrarna gjort anmälan härom till allmän försäkringskassa, barnets fader. Är fader eller moder som uppbär bidrag enligt vad nu har sagts till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak för längre tid förhindrad att dellaga i vårdnaden, skall rätten att uppbära bidragel i stället tillkomma den andre av föräldrarna. Står barnet ej under försäldrarnas gemensamma vårdnad, tillkommer rätten att uppbära bidraget den som har vårdnaden om barnet.

I fråga om rätten att uppbära allmänt barnbidrag likställs med föräldrar de, som med barnavårdsnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.

Rätlen atl uppbära allmänt barnbidrag för visst barn tillkommer, där barnet står under föräldrarnas gemensamma vårdnad, barnets moder eller, om föräldrarna gjort anmälan härom till allmän försäkringskassa, barnets fader. Är fader eller moder som uppbär bidrag enligt vad nu har. sagts till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak för längre tid förhindrad att deltaga i vårdnaden, skall rätten alt uppbära bidraget i stället tillkomma den andre av föräldrarna. Har föräldrar gemensamt vårdnaden om ett barn, men bor barnet varaktigt tillsammans med endast en av dem, tillkommer rätten alt uppbära allmänt barnbidrag efter anmälan denne förälder. Står barnet ej under föräldrarnas gemensamma vårdnad, tillkommer rätlen all uppbära bidraget den som har vårdnaden om barnet.

I fråga om rätten att uppbära allmänt barnbidrag likställs med föräldrar de, som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det. Allmän försäkringskassa får på framställning av socialnämnd förordna alt allmänt barnbidrag för barn, som genom socialnämndens försorg placerats i enskilt hem, skall uppbäras av den som fostrar barnet. Har barnet placerats i enskih hem av annan än socialnämnd, får sådant förordnande meddelas på framställning av den som enligt första stycket uppbär bidraget.

Prop. 1980/81:188 5

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-04-23

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och stalsråden Ullslen, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Söder

Proposition om utformningen av ett ekonomiskt stöd till flerbarnsfamiljer

1 Inledning

Regeringen har i propositionen 1980/81:118 om ekonomisk-politiska åtgärder bl.a. föreslagit införandet av elt särskiU ekonomiskt stöd till flerbarnsfamiljerna i samband med att livsmedelssubventionerna minskar. Enligt förslaget införs elt flerbarnstillägg med ett fjärdedels barnbidrag, f. n. 750 kr. per år för familjer med tre barn under 16 år och ytterligare ett halvt barnbidrag, dvs. f n. 1 500 kr. per år, för varje därpå följande barn. Det nya flerbarnsstödet, som har föreslagits träda i krafl den 1 januari 1982, beräknas medföra en årlig kostnad av 135 milj. kr. I prop. 1980/81:118 har hemställts att riksdagen, ulöver vad som föreslagits i budgetpropositionen, för budgetåret 1981/82 anvisar 70 milj. kr. under förslagsanslaget till allmänna barnbidrag.

I denna proposition redovisas de närmare regler som föreslås gälla för flerbarnstillägget.

2 Flerbarnstilläggets utformning 2.1 Regler om familjetillhörighet

Flerbarnstilläget skall vara en ekonomisk hjälp till ensamstående och familjer med flera barn. Flerbarnstillägget utgår om det i familjen finns tre barn och utökas för varje barn därutöver.

Flerbarnstilläget skall såsom angivits i prop. 1980/81:118 vara knutet tiU

Prop. 1980/81:188 6

det allmänna barnbidraget. De regler som gäller för barnbidrag skall därför så långl som möjligt gälla även för flerbarnstillägget.

Flerbarnstillägget skall ulgå lill familjer och ensamstående med tre eller flera barn. Familjebegreppet avser i normalfallet all mannen och kvinnan är gifta och lever tillsammans. Därmed bör - som i skatlelagstiftningen och den allmänna försäkringen - jämställas de fall då mannen och kvinnan sammanbor och har eller har haft barn gemensaml eller tidigare varil gifta med varandra.

I olika sammanhang har ifrågasatts om inte etl vidare samboendebegrepp borde användas. Jag är för min del inte beredd all i detla lagstiftningsärende föreslå någon utvidgning. Jag vill påminna om atl frågan berörs i socialpolitiska samordningsulredningens huvudbetänkande (SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring. Detta bereds f. n. i regeringskansliet.

De nuvarande bestämmelserna om utbetalning av barnbidrag innebär att utbetalning vanligen sker till barnets rättsliga vårdnadshavaré. När föräldrarna har gemensam vårdnad om sina barn betalas barnbidraget till modern, såvida inle föräldrarna är ense om alt fadern skall få uppbära barnbidraget. Denna regel gäller såväl då föräldrarna sammanbor som då de bor åtskilda.

Jag föreslår att ocksä flerbarnstillägget betalas ul till den förälder som har den rättsliga vårdnaden om barnen. Om de barn som gemensamt kvalificerar familjen fill flerbarnstillägg harolika mottagare av barnbidraget bör tillägget betalas till kvinnan. Det bör dock ges en möjlighet att överföra rätten atl uppbära flerbarnstillägget till mannen.

Enligt de regler som f. n. gäller för utbetalning av barnbidrag kan föräldrarna om de är ense låla mannen uppbära barnbidraget. När mannen och kvinnan har gemensam vårdnad om barnen men dessa faktiskt vårdas av enbart mannen har han som regel inga möjligheler atl uppbära barnbidraget om inte kvinnan samtycker. För atl barnbidraget skall komma barnet till godo föreslår jag att nuvarande regler kompletteras med en regel som innebär att den som har såväl rättslig som faktisk vårdnad får möjlighet att efter anmälan uppbära barnbidrag och därmed även flerbarnstillägg även om föräldrarna inte är ense härom. Denna regel avser naturhgtvis inle de fall då föräldrarna lever tillsammans.

2.2 Barn som vårdas på institution m. m.

EnUgt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag utgår inte barnbidrag när kostnaderna för elt barns vård på anstalt - eller för kost och vård åt barnet på annat sätt - helt betalas av statsmedel. Kommuner och landstingskommuner har i vissa fall rätt att erhålla barnbidrag för barn som på allmän bekostnad vårdas på anstaU. Om barnet vistas i föräldrahemmet vid ingången av ett kvartal, t. ex. i samband med jul- eller sommarlov, kan barnbidraget utgå till föräldrarna för kvartalet.

Flerbarnstillägget är ett stöd till barnfamiljer och bör därför inte uppbäras

Prop. 1980/81:188 7

av kommuner och landsting. I de fall ett barn vårdas på inslilution och barnbidraget flyttals över till kommunen eller landstingei bör barnet inle berättiga sin familj till flerbarnstillägg. I den mån barnbidraget återförs lill föräldrarna då barnet vistas i föräldrahemmet skall barnet räknas med vid bedömning av rätten till flerbarnstillägg.

2.3 Barn som placerats i fosterhem

Sociala centralnämnden kan besluta att placera ett barn i fosterhem. Det ankommer på nämnden atl ta ställning till om det allmänna barnbidraget samtidigt skall flyttas över till fosterföräldrarna. Efter särskild framställning från nämnden lill försäkringskassan kan barnbidraget betalas ut till fosterföräldrarna.

Fosterföräldrarna erhåller i regel ersättning från kommunen (foslerlön). Denna är utformad så att den jämte det allmänna barnbidraget skall täcka familjens kostnader för barnet och därutöver ge en viss ersättning för vården. Mot denna bakgrund anser jag del rimligt att flerbarnstillägget inte utgår för fosterbarn. I annat fall skulle kostnaderna för vissa barn täckas dubbelt.

I de fall barnbidraget flyttas över till fosterföräldrarna skall barnet inle heller berättiga sin ursprungsfamilj till flerbarnstillägg.

I vissa fall vistas barn stadigvarande hos annan än den rättsliga vårdnadshavaren utan att ersättning utgår. I och med att socialtjänsfiagen (1980:620) träder i krafl den 1 januari 1982 krävs även i dessa fall fosterhemsgodkännande. Det finns skäl som talar för att flerbarnstillägg skulle kunna utgå i dessa fall. En sådan avgränsning är dock besvärlig och ger svåra administrativa problem. Jag anser därför inte att flerbarnstillägg skall utgä i dessa fall. Frågan bör dock följas ytterligare och eventuellt las upp till prövning när erfarenheler vunnits av den nya reformen.

2.4 Administration m. m.

Administrationen av det allmänna barnbidraget fungerar väl. Det är därför naturligt atl nära knyta an lill detta när det gäller administrationen av det nu föreslagna flerbarnstillägget. I huvudsak samma regler bör således gälla för flerbarnstillägget som för del allmänna barnbidraget.

På vissa punkter kan en annan utformning av reglerna tänkas. Det gäller frågan om hur stödet skall utformas i de fall där barnen har olika föräldrar och vårdnadshavaré men där föräldrarna tillsammans med barnen skall anses som en familj. En möjlighet är att göra en direkt anknytning till barnbidragsregistret så att flerbarnstillägg betalas enbart med beaktande av hur många barnbidrag som betalas på varje barnbidragsanvisning. Det skulle emellertid ställa de familjer utanför som borde fått stödet men där barnbidragen betalas till resp. förälder för olika barn. Detta är enligl min mening inte tiUfredsstäUande.

Prop. 1980/81:188 8

Jag har övervägt den lösningen all det skulle öppnas möjligheter att i dessa fall föra över utbetalningen av barnbidrag från en förälder så att alla barnbidrag kan ulbelalas lill en person oavsett om denne är förälder lill samtliga barn i familjen. En sådan överföring av barnbidragen skulle sedan bli en förutsättning för atl flerbarnstillägg skall kunna ulgå. Det skulle innebära att endasi en förälder behövde registreras. Från konlrollsynpunkt skulle den fördelen nås alt föräldrarna själva i dessa fall kan bestämma vem som skall uppbära flerbarnstillägget. Vidare skulle de förmodlingen ha inlresse av atl anmäla att samboendet upphört om detta blir aktuellt.

Ett sådant krav på föräldrarna skulle dock enligt min mening utgöra ell betydande intrång i familjens integritet. Atl överföra barnbidraget till en annan person för det eller de barn man är vårdnadshavaré för skulle sannolikt upplevas negativt av mänga föräldrar. Jag är därför inte beredd alt föreslå en sådan lösning.

I stället bör en lösning väljas som medger atl flerbarnstillägg utgår även när barnbidragen betalas till olika föräldrar i samma familj.

Delta innebär att ökade krav kommer att ställas på försäkringskassorna när det gäller att fastställa vilka barn som berättigar till flerbarnstillägg. För att kassorna skall kunna fullgöra sitt arbete på detta område bör de få tillgång tiU vissa register där uppgifter finns som är av betydelse för tillämpningen av de nya reglerna om flerbarnstillägg. De nya reglerna ger upphov till vissa begränsade årliga kostnader hos riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Dessutom uppstår kostnader vid genomförandet bl. a. för programe-ring och ulbildning. Kostnaderna bör täckas genom omprioritering av befinthga resurser. 1 inledningsskedet torde vidare vissa informationsinsatser till berörda familjer bli nödvändiga.

Något ansökningsförfarande är normalt inle nödvändigt för flerbarnstill-lägget. 1 de nyss beskrivna fallen där barnbidragen utgår till olika föräldrar måste dock en anmälan ske för att samtliga barn som är kvalificerande skall medräknas. Föräldrarna skall i dessa fall även anmäla när förhållandena ändras så alt flerbarnstillägg inte längre skall utgå. Några särskilda kontrollinsatser torde inte behövas. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om ändring i kungörelsen (1973:452) om tillämpningen av lagen om allmänna barnbidrag.

2.5 Fortsatt utredningsarbete

Föreliggande förslag gmndar sig till en del på familjeekonomiska kommitténs arbete. Dess kartläggningsarbete angående flerbarnsföräldrar har redovisats i rapporten (Ds S 1981:4) Flerbarnsfamiljerna - karfläggning och analys.

Som angivits i prop. 1980/81:118 ang. ekonomisk-politiska åtgärder fortsätter kommittén sitt arbete bl. a. med alt pröva om inte ett flerbarns-

Prop. 1980/81:188 9

tillägg på sikt också bör innefatta de studerande på grundskole- och gymnasienivå som är mellan 16 och 20 år.

2.6 Ikraftträdande

I prop. 1980/81:118 har angivits aU de nya reglerna bör träda i kraft den 1 januari 1982. Några särskilda övergångsregler torde inte behövas.

Som jag här nämnt blir vissa informationsinsatser nödvändiga för att även de föräldrar som inte automatiskt genom barnbidragsregistret får del av tillägget skall kunna anmäla atl de vill ha detta. Jag avser att senare ålerkomma till regeringen angående kostnaderna för denna information.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har del inom socialdepartementet upprättats förslag till

1 lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

2 lag om ändring i lagen (1981:18) om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.

4 Specialmotivering till förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529)
om allmänna barnbidrag och förslaget till lag om ändring i lagen
(1981:18) om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Ändringarna i lagen om allmänna barnbidrag har delats upp på två lagförslag. Anledningen är att vissa ändringar vilka skall träda i kraft den 1 januari 1982 redan har gjorts med anledning av sociaUjänstpropositionen. Det första lagförslaget innehåller två nya paragrafer 2 a och 4 a §§ samt ändringari 1 aoch 11 §§. Av det andra lagförslaget framgår den nya lydelsen av 4 § fr. o. m. år 1982.

I en ny paragraf i lagen om allmännna barnbidrag, 2 a §, har tagits in bestämmelser om flerbarnstillägget. Detta utgår med varierande belopp beroende på antalet barn i familjen. Flerbarnstillägget utgår med etl fjärdedels barnbidrag (f. n. 750 kr.) per är för en familj med tre barn under 16 år och ökas med ett halvt barnbidrag (f. n. 1 500 kr.) per år för varje ytterhgare barn under 16 år i familjen.

Barnen skall uppfylla de allmänna förutsättningarna som anges i 1 §. Detta innebär att barn som är svenska medborgare och bosatta i riket berättigar till den nya ersäftningen. Barn som inte är svenska medborgare berättigar till ersättning om de är bosatta i riket och antingen fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven i riket eller barnet eller en av dess föräldrar sedan minsl sex månader vistas i riket.

Allmänt barnbidrag utbetalas enligt huvudregeln till den som har den rättsliga vårdnaden om barnet. Står barnet under föräldrarnas gemensamma

Prop. 1980/81:188 10

vårdnad ulbelalas barnbidraget normall till barnets mor. Om föräldrarna gör anmälan överflyttas rätlen alt uppbära barnbidraget i dessa fall till fadern. Om en förälder är ensam vårdnadshavaré tillkommer rätten att uppbära bidragel denne förälder. I vissa fall kan barnbidrag enligt 4 § första stycket uppbäras av annan än en förälder. Delta förutsätter dock att denna person har den rättsliga vårdnaden om barnet. Med förälder likställs även de som med barnavårdsnämndens (socialnämndens fr. o. m. den 1 januari 1982) tillstånd har tagit emot ett utländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera del.

Den som uppbär barnbidrag för tre eller flera barn får enligt paragrafens första stycke automatiskt rätt till flerbarnstillägg. Med hänsyn lill att barnbidraget enligt huvudregeln i princip utbetalas lill den rättslige vårdnadshavaren kommer även rätten till flerbarnstillägget att vara direkt beroende av vem som har den rättsliga vårdnaden om barnen.

I regel sammanfaller den rättsliga och faktiska vårdnaden. Vissa undantag finns dock. Barnet kan t. ex. ha placerats i fosterhem. Försäkringskassan har då möjlighet att på framställning av barnavårdsnämnden (fr. o. m. den 1 januari 1982 av socialnämnden) förordna atl barnbidraget skall betalas till den som fostrar barnet. Det finns också möjlighet att efter anmälan av den som är primärl berättigad atl uppbära bidraget i annat fall överföra bidraget till den som fostrar barnet. I de nu nämnda fallen som regleras i 4 § tredje stycket utgår inte flerbarnstillägg.

Enligt 5 § får från den 1 januari 1982 om synnerliga skäl föreligger, barnbidraget betalas ut till den andre av föräldrarna eller fill annan lämplig person. Vidare kan bidraget betalas ut till nämnden för att användas till barnets bästa. Till skillnad från de fall som avses 4 § tredje stycket regleras i 5 § enbart frägan om utbetalning. Såväl den rättsliga som i de flesta faU även den faktiska vårdnaden tillkommer i dessa fall oförändrat föräldrarna. Deras möjligheler alt tillgodoräknas flerbarnstillägg påverkas därför inte av att detta i likhet med barnbidraget i dessa fall skall betalas ut lill någon annan enligl 5 §.

Flerbarnstillägget är familjeanknutet. I tredje stycket anges därför vilka barn som skall sammanräknas vid bedömningen av rätten till detta tillägg.

Huvudregeln är som tidigare nämnts att den som är rättslig vårdnadshavaré och därför uppbär minst tre barnbidrag skall få rätten till flerbarnstill-lägget. Om två föräldrar som är gifta med varandra inte har några gemensamma barn men däremot tillsammans fostrar sina resp. barn skall flerbarnstillägg utgå under förutsättning att resp. förälder uppbär barnbidrag för sitt eller sina barn. Detsamma skall gälla även om en person inte är biologisk förälder men väl har den rättsliga vårdnaden om ett eller flera barn. För att flerbarnstillägg skaU utgå krävs således atl bidragsmottagarna är gifta och sammanboende och att de tillsammans uppbär minst tre barnbidrag. Med gifta skall liksom i skattelagstiftningen och i lagen (1962:381) om allmän

Prop. 1980/81:188 H

försäkring likställas sammanboende som varil gifta med varandra eller har eller har haft gemensamt barn. Om t. ex. två personer sammanbor och det i familjen finns dels gemensamma barn dels barn till den ene av dem, utgår flerbarnstillägg om de tillsammans uppbär tre eller flera barnbidrag. Den nu beskrivna sammanräkningsregeln anges i paragrafens iredje stycke.

Med hänsyn lill att riksförsäkringsverket saknar uppgifter om de fall som anges i tredje stycket har en regel tagits in i fjärde stycket om alt en anmälan måste göras i dessa fall.

Flerbarnstillägget är en form av utbyggt barnbidrag. De bestämmelser som gäller för det allmänna barnbidraget skall därför gälla även flerbarnstillägget. En erinran om detta har tagits in i femte stycket. Vissa verkningar av denna likställdhet kommenterar jag särskilt i det följande.

Flerbarnstillägget skall enligt 4 a § betalas ut till den som uppbär barnbidrag för de barn som grundar rätl till tillägg. Detta innebär alt flerbarnstillägget i de flesta fall följer huvudregeln i 4 § första stycket. För de specialfall då barnbidragen i en familj betalas ut till olika betalningsmottagare skall flerbarnstillägget enligt 4 a § betalas till kvinnan. Om bidragsmoltagarna gör anmälan härom skall tillägget betalas ul till mannen.

Flerbarnstillägget skall i likhet med barnbidraget administreras av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna (1 a §) och de beslut som fattas av försäkringskassan kan överklagas till försäkringsrätt och försäkringsöverdomstolen.

Behörig försäkringskassa är enligt nu gällande regler den allmänna försäkringskassa hos vilken den som enligt 4 § äger uppbära bidraget är inskriven. Samma regler skall gälla för flerbarnstillägg. I de fall flerbarnstillägg betalas ut enligt 4 a § skall samma forumregel gälla. Detta har markerats genom ändringen \ 1 a §.

Flerbarnstillägget skall utgå fr. o. m. kvartalet efter del rälien lill tillägget har uppkommit. Det upphör att utgå resp. ändras fr. o. m. kvartalet efter det då något av de barn som är kvalificerande fyller 16 år (2 §). Om andra förändringar inträffar vilka innebär atl rätlen lill flerbarnstillägg upphör eller ändras, skall tillägget likaledes dras in eller ändras fr. o. m. kvartalet efler det atl förändringen ägde rum (3 §).

I 4 § har föreslagils en ändring av nu gällande ulbetalningsregler för del allmänna barnbidraget. Ändringen innebär att barnbidraget efter anmälan kan betalas ut fill den förälder hos vilken barnet stadigvarande bor även om föräldrarna inte gemensamt ansökt härom. Detta förutsätter dock att föräldern även har rättslig vårdnad om barnet.

Enligt de regler som gäller fr. o. m.den 1 januari 1982 får barnbidraget om synnerliga skäl föreligger betalas till den andre föräldern eller annan lämplig person och i vissa fall till socialnämnden (5 §). Samma regler skall gälla för flerbarnstillägget.

Bidraget utbetalas enligt 7 § till kommuner och landsting i vissa fall då barnet vårdas på anstalt. Flerbarnstillägget kan enligt 2 a § första stycket

Prop. 1980/81:188 12

dock inle ulgå för sådant barn. I den mån barnbidrag överförs lill föräldrarna då barnet under en längre tid, exempelvis jul- och sommarferier, vistas i föräldrahemmet är inte 7 § tillämplig och barnet skall räknas med vid bedömningen av räUen till flerbarnstillägg.

I 11 § har ett tillägg gjorts belräffande öresutjämning. Delta innebär att det belopp som skall betalas varje kvartal i form av barnbidrag alltid skall avrundas till närmasl högre hela krontal. Samma regel skall gälla för flerbarnstillägget. Varje utgående belopp skall avrundas separat. Flerbarnstillägget skall betalas ut samtidigt och på samma sätt som barnbidraget

(IH).

Som framgår av den allmänna motiveringen skall utbetalning av flerbarnstillägg normalt ske utan att föräldrarna behöver ansöka härom. I de fall då 2 a § Iredje stycket åberopas måste dock föräldrarna göra sin rätt till tillägget gällande genom en anmälan. Detta måste då enligt 11 § andra stycket ske före utgången av året efter det, till vilket tillägget hänför sig. Efter denna tid upphör rätten till tillägg.

Bestämmelserna om återbetalning i 12 § skall vara desamma för flerbarnstillägget som för barnbidraget. Vidare skall rätten till flerbarnstillägget inte få överlåtas och inte heller fä utmätas (13 §).

Det bemyndigande för riksförsäkringsverket som finns intaget i 14 § liksom riksförsäkringsverkets fillsynsfunkfion gäller även flerbarnstillägget.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom socialdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag och

2. lag om ändring i lagen (1981:18) om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1980/81:188 13

Innehåll Sid

Proposition........................................................ 1

Propositionens huvudsakliga innehåll....................... ...... I

Lagförslag......................................................... ..... 2

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde 1981-04-23 5

1 Inledning..................................................... ..... 5

2 Flerbarnstilläggets utformning.......................... ..... 5

2.1 Regler om familjetillhörighet...................... ..... 5

2.2 Barn som vårdas pä institution m.m........... ..... 6

2.3 Barn som placerats i fosterhem................. ..... 7

2.4 Administration m.m................................. ..... 7

2.5 Fortsatt utredningsarbete........................ 8

2.6 Ikraftträdande....................................... 9

3 Upprättade lagförslag..................................... ..... 9

4 Specialmotivering ......................................... ..... 9

5 Hemställan................................................... ... 12

6 Beslut......................................................... 12