Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1980/81:179 Regeringens proposition

1980/81:179

om vissa åtgärder inom alkoholpolitiken;

beslutad den 26 mars 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

KARIN SÖDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag som syflar till alt minska den lotala alkoholkonsumtionen och därmed också alkoholskadorna. Förslagen grun­dar sig på den av samordningsorganet för alkoholfrågor (SAMO) avlämnade rapporten (DsS 1980:10) Om alkoholpolitiken.

I propositionen föreslås att ett försök med lördagsstängda systembutiker genomförs under år 1981. Försöksperioden bör omfatta fyra månader, lämpligen juni-september.

Olika tecken lyder på att olovlig tillverkning och överlåtelse av alkohol­drycker saml olovlig rening och överlåtelse av denalurerad sprit har ökal under senare år. I propositionen föreslås atl straffmaximum för vissa sådana brott höjs.

För att motverka överlåtelse av alkoholdrycker lill ungdomar föreslås en särskild regel om förbud och straff för gåva och lån av alkoholdrycker till underåriga. I samband därmed föreslås även ett förtydligande som rör förverkande av alkoholdrycker.

Även vissa andra ålgärder inom alkoholpolitiken, som har behandlals av SAMO, redovisas i propositionen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1981.

1  Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 119

 

Prop.  1980/81:179                                                             2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker,

m.m.

Härigenom föreskrivs atl 27 8 lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

27 8 Den som

1.    olovligen tillverkar sprit,

2.    bereder mäsk i uppenbart syfte att olovligen tillverka spril eller

3.    forslar, döljer eller förvarar           3. forslar, döljer eller förvarar sprit, som uppenbariigen är olovli- spril, som uppenbarligen är olovli­gen tillverkad, eller mäsk, som gen tillverkad, eller mäsk, som uppenbarligen är avsedd för olovlig uppenbarligen är avsedd för olovlig tillverkning av sprit dömes till böter tillverkning av spril, döms lill böter eller fängelse i högsl elt år.                  eller fängelse i högst två år.

Är brottet grovt, dömes lill fäng- Är brottet grovt, döms lill fängel-

else i högst två år.                       se i högst fyra år.

Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaklas, om sprittill­verkningen eller mäskberedningen har skett i rtörre omfattning eller i syfte all sälja varan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

 

Prop. 1980/81:179                                                              

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker

Härigenom föreskrivs atl 12, 72, 75, 76 och 79 88 lagen (1977:293) om handel med drycker skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

12 8 Det är förbjudet all som ombud eller på därmed jämförligt sätt anskaffa alkoholdrycker till den som enligt 11 8 ej har rätt att fä sådan vara utlämnad lill sig. Det är också förbjudet att i slörre omfattning tillhandagå annan med att anskaffa alkoholdrycker.

Spritdrycker', vin eller starköl får inte som gåva eller lån Överlämnas lill den .som kan anlas inte ha fylh 20 år. Öl får inle som gåva eller lån över­lämnas tdl den som kan anlas inle ha fyllt 18 år. Vad nu sägs gäller inte när någon bjuder av en alkoholdryck för förtäring på slällel.

72 8 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1.    säljer alkoholdrycker ulan tillstånd eller, om tillstånd ej behövs, utan rätt enligt denna lag,

2.    serverar spritdrycker, vin eller     2. serverar spritdrycker, vin eller starköl som har anskaffats på annal starköl som har anskaffats på annal säll än som sägs i 49 8, dömes för sätt än som sägs i 49 8, döms för olovlig försäljning av al- olovlig försäljning av al­koholdrycker lill böter eller koholdrycker till böter eller fängelse i högst elt år.                           fängelse i högsl två år.

Är brottet grovt, dömes lill fäng- Är brollel grovi, döms till fängel-

else i högsl fvå år. Vid bedömande av se i högst/yra år. Vid bedömande av
om brottet är grovt skall särskilt om brottet är grovt skall särskilt
beaktas om försäljningen har utgjort beaklas om försäljningen har utgjort
led i en verksamhet som bedrivits led i en verksamhet som bedrivits
yrkesmässigt eller i större omfalt- yrkesmässigt eller i större omfatt­
ning,                                            ning.

75 8
Den som innehar alkholdrycker i Den som innehar alkoholdrycker i

uppenbart syfte att olovligen sälja     uppenbart syfte alt olovligen sälja

 

Prop.  1980/81:179

Nuvarande lydelse

dem dömes för olovligt inne­hav av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst sex måna­der.

Föreslagen lydelse

dem döms för olovligt inne­hav av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högsl ell år.

 

76 §'

else i högst sex månader. För olovlig dryckeshanlering dömes också den som försäljer alkholfria drycker i strid mot förbud som meddelats enligl 65 §, förvarar drycker i strid mol 55 8 eller tillåter alkoholförläring eller förvaring av alkoholdrycker i strid mot 56 8.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller utlämnar alkoholdrycker i strid mol 11 8 till någon som kan antagas ej ha uppnått föreskriven ålder eller som är märk­bart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel, eller vid partihan­del underlåter alt på sättföreskrives i 24 8 första stycket förvissa sig om atl köparen har rätl atl återförsälja varan,dömesförolovlig dryck-eshantering till böter.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller utlämnar alkoholdrycker i strid mol 11 8 till någon som kan antas inte ha uppnått föreskriven ålder eller som är märk­bart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel, eller vid partihan­del underlåter att på sätt föreskrivs i 24 8 första stycket förvissa sig om atl köparen har räll atl återförsälja varan, döms för olovligdryck-eshanlering till böter eller fäng-

79 8

Drycker som har varil föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav samt utbyte av sådanl brott skall förklaras förverkade, om det ej är uppenbart obilligl.

Drycker som har varil föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav saml utbyle av sådant brott skall förklaras förverkade, om det ej är uppenbart obilligt. Förverkande av drycker kan ske även hos den som är fri från ansvar för brottet enligl 78 § tredje stycket andra meningen. Föremål som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 72 eller 74 8 eller

dess värde får förklaras förverkat, om det är påkallat till förebyggande av

brott eller av annan grund särskilda skäl föreligger.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

1 Senaste lydelse 1980:290.

 

Prop. 1980/81:179                                                               5

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och

alkoholhaltiga preparat

Härigenom föreskrivs atl 13 8 lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

13 8=
Begår någon brott som avses i   Begår någon brott som avses i

9-11 88 skola, om del ej är uppen- 9-11 88 skola, om del ej är uppen­
bart obilligt, hos honom befinlliga bart obilligt, hos honom befintliga
förråd av teknisk spril och alkohol- förråd av teknisk sprit och alkohol­
haltiga preparat tillika med kärl och haltiga preparat fillika med kärl och
emballage saml renings- och fillre- emballage samt renings- och filtre-
ringsmedel förklaras förverkade. ringsmedel förklaras förverkade.
Vad nu stadgats skall även gälla Vad nu stadgats skall även gälla
redskap, som nyttjats i fall, varom i redskap, som nyttjats i fall, varom i
10 8 sägs.                                    10 8 sägs.  Förverkande av teknisk

spril och alkoholhalligt preparat kan även ske hos den som enligl 14 § andra stycket andra meningen är fri från ansvar. Förverkad egendom tillfaller kronan.

Den som förövat gärning som avses i första stycket skall, om det ej är uppenbart obilligl, dömas att för teknisk sprit eller alkoholhalligt preparat, varmed han förfarit obehörigen, gälda skalt med 75 kronor för liter.

Denna lag träder i kraft den 1 juH 1981.

' Senaste lydelse av författningens rubrik 1975:716. 2 Senasle lydelse 1977:294.

 

Prop.  1980/81:179                                                                 6

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET                        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-26

Närvarande: stalsminislern Fälidin, ordförande, och stalsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Söder, Krönmark, Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Söder

Proposition om vissa åtgärder inom aloholpolitiken

1 Inledning

Med slöd av regeringens bemyndigande den 14 maj 1980 tillkallade jag ett särskilt samordningsorgan (S 1980:06) för alkoholfrågor (SAMO) med uppgift all lägga fram förslag om vidgade informationsinsatser och åtgärder för all förbällra rehabiliteringen av alkholmissbrukare samt förslag som syflar lill att begränsa tillgängligheten av alkohol. SAMO har också lill uppgift atl särskill uppmärksamma del växande alkoholmissbruket bland kvinnor liksom barnens situation i familjer där missbruk förekommer.

I gruppen ingår statssekreterarna i social-, justitie-, kommunikations-, budget-, utbildnings-, handels-, arbetsmarknads- och kommundepartemen­ten samt cheferna för rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och generaltullstyrelsen. Ordförande i SAMO är statssekreteraren i social­departementet.

Samordningsorganet överlämnade i december 1980 förslag till åtgärder på det alkoholpolitiska området i en rapport (Ds S 1980:10) Om alkoholpoliti­ken. SAMO fortsätter sitt arbete med att initiera och planlägga arbetet för de ytterligare åtgärder om kan anses nödvändiga.

På grundval av den föreliggande rapporten lägger jag nu fram förslag om försöksverksamhet med lördagsstängda systembutiker. Jag föreslår vidare vissa lagändringar i huvudsaklig överensstämmelse med SAMO:s förslag. Det gäller ändringar i straffskalorna för illegal alkoholhantering och ett förbud mot gåva och lån av alkoholdrycker till ungdom. I samband därmed föreslås även ett förtydligande som rör förverkande av alkoholdrycker. Lagförslagen innebär ändringar i lagen  (1977:292)  om tillverkning av

 

Prop.  1980/81:179                                                                 7

drycker, m. m., lagen (1977:293) om handel med drycker och lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.

Lagrådets yttrande har inhämtats beträffande lagförslagen.

Utöver de förslag som jag nu har nämnt kommer jag i det följande alt redogöra för vissa andra förslag som SAMO har redovisat.

Riksdagen har upprepade gånger i stor enighet fastslagit det långsiktiga målel för alkoholpolitiken. Det innebär all den lolala, alltför höga konsumtionen av alkohol skall begränsas, att orsakerna lill alkoholmissbruk skall undanröjas samt alt alkoholpolitiken skall sättas in i sitt sociala sammanhang.

Åtskilliga alkoholpolitiska insatser har gjorts sedan år 1977 då riksdagen fattade beslut om ell samlat alkoholpolitiskt program. Arbelel med all genomföra olika alkoholpolitiska reformer pågår framför allt inom socialde­partementet och socialstyrelsen. Från det allmännas sida har ökade resurser ställts till förfogande för alkoholpolitik och nykterhetsvård. En ökad salsning har gjorts på de förebyggande insatserna som bl. a. avser uppsökande verksamhet, upplysning och allmänt förebyggande åtgärder genom förbätt­ringar av bl. a. bostads- och fritidsmiljön. Skolor och arbetsplatser är viktiga områden för de förebyggande insatserna. I detta sammanhang riktas särskild uppmärksamhet på ungdomars skolsituation, arbetslösheten bland ungdo­mar och det ökade missbruket hos särskill de yngre kvinnorna. Samhällets stöd fill nykterhetsorganisalionerna har byggts ul. Forskningen om alkohol har fått ökade resurser.

Medel har ställts till förfogande för opinionsbildning och altilydbearbel-ning i frågor som rör alkohol och andra beroendeframkallande medel. Riksomfattande informationskampanjer och särskilda informationsprojekt t. ex. inom arbetslivet har genomförts.

Problemet med langning av alkohol till ungdom har föranlett regeringen alt tillsälta en arbetsgrupp som f. n. genomför en bred aktion mot sådan överlåtelse av alkohol. Målet är all minska alkoholkonsumtionen bland ungdomar under 20 år.

För att motverka ökningen av cannabismissbruket har socialdepartemen­tet nyligen gett ul en broschyr om hasch och marijuana till landets samtliga högstadie- och gymnasieelever. Broschyren syftar till att visa atl cannabis-preparaten hasch och marijuana är narkofika som ger allvarliga skador och att innehav av sådant är ett allvarligt brott. Avsikten är att elever och lärare tillsammans skall ta del av broshyrens innehåll. Samlliga berörda lärare kommer därför att få en fördjupad information om dessa frågor.

I detta sammanhang kan också nämnas att företrädare för ungdomsorga­nisationer, nykterhetsrörelser, idrottsrörelser, länkrörelsen, fackliga organi­sationer m. fl. har deltagit i en konferens vid vilken olika åtgärder har diskuterats för att komma till rätta med alkoholproblemen. En särskild konferens om kvinnor och alkoholmissbruk har också anordnats för att

 

Prop.  1980/81:179                                                                  8

diskutera hur kvinnoorganisationerna och andra organisationer och opi­nionsbildare kan intensifiera kampen mol kvinnornas alkoholmissbruk.

Vad beträffar vården av de alkoholskadade präglas denna allt mer av en helhetssyn och en ökad samordning med andra vårdområden. Etl omfaltan­de reformarbete av betydelse för alkoholmissbrukare pågår för närvarande. På flera orter i landet pågår och planeras verksamheler som syflar till att ulveckla alternativa behandlingsmodeller och pröva olika former för samverkan mellan sjukvård och socialvård.

De senaste åren kännetecknas således av mycket omfattande aktiviteter och insatser på alkoholområdet. Likaså har det skelt en attitydförändring lill bruket av alkohol.

Som etl tecken på denna attitydförändring kan nämnas att riksdagen nyligen har uttalat att stal och kommun bör visa stor återhållsamhet i fråga om användning av alkoholdrycker i representationssammanhang. Därför bör all statlig representation vara sprilfri. Många kommuner och landsting har också fattat beslut om sprilfri eller alkoholfri representation.

Den kampanj mot överlåtelse av alkohol lill ungdom som för närvarande pågår i socialdepartementets regi har mött ett slarkl gensvar på många håll i landet. Ett stort anlal kommuner och frivilliga organisationer har genomfört lokala aktiviteter mot alkohol cch andra droger. Särskill föräldra- och ungdc msorganisalionerna har aktivt engagerat sig i delta arbele.

2 Samordningsorganet för alkoholfrågor (SAMO)

I del följande anges kortfattat vissa av de förslag som SAMO har lagl fram i rapporten (DsS 1980:10) Om alkoholpolifiken.

Den förändring av den alkoholpolitiska inriktningen som har sketl under de senasle åren kan bl. a. sägas ha inneburit att inlresset i viss mån har förskjutits från vårdinsatser för de redan alkoholskadade lill förebyggande insatser av olika slag. Enligl SAMO:s mening bör de förebyggande insatserna ges en starkare betoning än hittills. Tonvikten i SAMO:s förslag har lagts vid åtgärder för att förebygga alkoholproblemen.

SAMO föreslår en bred aktivitet kring alkohol- och drogproblemen i skolorna. Inom drogområdet bör nu enligt SAMO:s mening ett mer långsiktigt och djupgående atlitydförändrande arbete komma lill stånd. En förändrad inställning till droganvändning måste genomsyra hela skolans verksamhet. SAMO:s förslag knyter an till det reguljära skolarbetet och syftar till att, i enlighet med den nya läroplanen för grundskolan - lgr 80 -, ge frågor om alkohol- och drogbruk en starkare ställning i detla arbele.

Enligt vissa undersökningsresultat är antalet storkonsumenter av alkohol bland de värnpliktiga anmärkningsvärt stort. SAMO föreslår ökade infor­mationsinsatser i syfte alt minska bruket av droger inom försvaret och söka förebygga framtida alkoholskador.

 

Prop. 1980/81:179                                                                  9

Flickor i tonåren dricker i dag alkohol lika ofla som pojkarna. Det kända missbruket bland kvinnor har ökat. Effekterna av alkohol i samband med graviditet har uppmärksammats allt mer. För att personalen inom mödra-och barnhälsovården skall bli bättre rustad att bedriva arbetet med dessa frågor föreslår SAMO att en bred ulbildning av personalen genomförs.

Den utbredda onyklerheten i trafiken och de skador som den orsakar framstår som ett allvarligt problem. Enligt SAMO:s mening bör en samordnad aktion i syfte alt minska denna brottslighet genomföras. SAMO understryker att helnykterhet i trafiken bör betonas i samband med körkortsutbildningen.

Den förändring av inställningen till alkoholens roll som har inletts måste få möjlighet att breddas och fördjupas. Enligl S AMO:s mening är del angeläget all opinionsbildningen tar sikte inle bara på alkohol utan även på andra droger och på våra livsmönster. SAMO föreslår att en särskild arbetsgrupp får i uppdrag att verka för en fördjupad opinionsbildning mol drogkultu­ren.

SAMO föreslår ålgärder för ett intensifierat utvecklingsarbete på vårdom­rådet, däribland åtgärder för kvinnliga missbrukare. Då det gäller vården av alkoholmissbrukare konstaterar SAMO alt bristen på samverkan mellan medicinska och socialvårdande insalser är ett av de slora problemen. SAMO föreslår därför alt ett praktiskt utvecklingsarbete kommer lill stånd för atl finna bättre samarbetsformer.

Vård och behandling av alkoholskadade kvinnor är ett eftersatt område. SAMO föreslår att ett särskild bidrag ufgår fill den forskning och utvärdering som bedrivs vid Karolinska sjukhuset i syfte att göra vårdinsatserna bättre anpassade lill de kvinnliga missbrukarnas särskilda behov.

Den förestående socialtjänslreformen och förändringarna av huvudman­naskapet för ungdomsvårdsskolorna och nykterhetsvårdsanslalterna innebär stora omställningar för den personal som arbetar inom missbrukarvården. SAMO föreslår därför atl särskilda medel avsätts för att möjliggöra fortbildning av personal som arbetar inom nykterhets- och narkoman­vård.

Iprop. 1980/81:100 (bil. 8 s. 204,210) har regeringen föreslagit riksdagen aft för budgetåret 1981/82 beräkna etl anslag av 8 500 000 kr. för all genomföra vissa av de förslag som SAMO nu har lagt fram. Härtill kommer medel ätt anvisas ur allmänna arvsfonden för all genomföra förslagen.

Alkoholpriserna har ofla släpat efler den allmänna prisutvecklingen, till följd av alt det som regel har gått lång tid mellan skattehöjningarna på alkoholdrycker. Från alkoholpolitisk synpunkt är della enligt SAMO:s mening inte försvarligt. SAMO ser del därför som önskvärt att framlida skaltehöjningar genomförs med väsentligl kortare mellanrum än hittills. Samordningsorganet avser all ålerkomma lill frågan om prisinstrumentets roll och utformning i ett senare skede av utredningsarbetet.

De principer som styr etableringen av nya systembutiker är av stort

 

Prop.  1980/81:179                                                                10

inlresse när del gäller frågan om alkoholens tillgänglighet. SAMO pekar på atl en hög täthet av försäljningsställen utgör en risk för ökad konsumtion och därmed även för ökning av alkholskadorna. I Finland blev della samband uppenbart när en långtgående liberalisering av elableringsreglerna genom­fördes under år 1969. Detta år ökade antalet alkoholbutiker och restauranger med spritservering kraftigt samtidigt som mellanölsförsäljningen liberalise-rades. Resultatet blev alt alkoholkonsumtionen under ett enda år steg med 47 %.

Till etableringspoliliken hör, enligt SAMO, inte bara frågan om etablering skall ske utan också var den eventuella systembutiken skall ligga. Dessa frågor har aktualiserats på senare tid. 1 diskussionen har del framförts att det från servicesynpunkt kan vara berättigat atl systembutikerna är lokaliserade till sådana platser som ofta besöks av människor. Mot detta servicekrav har framförts atl den omedelbara närmiljön kring ett försäljningsställe inle sällan upplevs som störande av allmänheten.

SAMO konstaterar alt en fortsatt utbyggnad av antalet systembutiker i samma takt som hittills från alkoholpolitisk synpunkl kan vara betänklig. SAMO avser därför att i det fortsatta utredningsarbetet överväga förslag som syftar lill en omprövning i restriktiv riklning av den etableringspolitik som gäller för Systembolagels butiker.

En viktig aspekt av etableringspoliliken som SAMO tar upp är frågan om systembutikernas sloriek. SAMO framför alt det naturligt nog kan uppstå svårigheter att hålla god ordning i och utanför slora butiker som skall betjäna många, samtidigt som personalens möjligheter lill personkännedom minskar.

Enligt SAMO måsle etableringsbeslulen ofrånkomligen träffas utifrån en avvägning mellan olika intressen. SAMO understryker atl etableringspolili­ken måsle bedrivas så alt uppenbara alkoholpolitiska och sociala olägenheter inte uppstår. SAMO avser atl uppmärksamma även de sisl berörda aspekterna på etableringsfrågorna i sitt fortsatta utredningsarbete.

I det följande tar jag ställning till de olika delförslagen från SAMO som syftar lill att begränsa alkoholens tillgänglighet. Jag kommer även alt redovisa de åtgärder som hittills har vidtagits beträffande den skattefria alkoholen i utlandstrafiken.

3 Allmän motivering

3.1 Allmänna utgångspunkter

Alkoholpolitiken har under senare år kommit att inta en allt mer framskjuten plats i samhällsdebatten. Debatten, som har varit mer omfat­tande än tidigare, har visat alt det finns en utbredd medvetenhet om atl alkoholproblemen i vårt samhälle har blivit så slora att insatserna för all

 

Prop. 1980/81:179                                                                 11

bekämpa dem nu måsle intensifieras.

Olika opinionsundersökningar visar att allt fler människor betraktar alkoholproblemet som en av de viktigaste politiska frågorna över huvud taget. Stora andelar av befolkningen uttrycker enligt dessa undersökningar sympati för konsumtionsbegränsande åtgärder från samhällets sida. Det ligger också nära till hands atl sätta den minskning av den registrerade alkoholkonsumtionen som har inträffat under del senasle året - och som knappast helt kan förklaras av de prishöjningar på alkoholdrycker som samtidigt har genomförts - i samband med denna opinionssvängning. Jag anser att del är angelägel att knyta an lill den positiva opinion som finns. Med hjälp av denna och genom intensiva insatser på skilda områden måsle vi försöka minska tolalkonsumlionen av alkohol och därmed också reducera de skador som alkoholen vållar.

Missbruk av alkohol är elt av våra största sociala problem. Under de senaste årens alkoholpolitiska debatt har målet att minska totalkonsumtio­nen av alkohol fåll högre prioritet än tidigare. Det har skelt under intryck av den alltmer utbredda medvetenheten om atl det föreligger elt nära samband mellan totalkonsumtionen och de medicinska skadornas omfattning.

Alkoholskadorna har utvecklats till ett stort folkhälsoproblem. Den stigande medvetenheten om detla har lett fram till krav på en ändrad inriktning av alkoholpolitiken. Det alkoholpolitiska arbetet har alltmer kommit att förskjutas mot allmänt konsumtionsbegränsande åtgärder.

SAMO finner det omöjligt alt ens på ett ungefär uppskatta omfattningen av alkoholskadorna i det svenska samhället. Alkoholskadornas betydelse på olika områden berörs dock av SAMO. Alkohol är exempelvis en viklig orsak lill produktionsbortfall genom ökad frånvaro, fler olyckor saml minskad precision och skicklighet i arbelel. Alkohol är vidare en viklig faktor bakom flera typer av olyckor, t. ex. bränder, drunkningar och trafikolyckor. Det finns också ett starkt samband mellan alkoholberusning och viss kriminalitet, främsl våldsbrott.

Det är helt klarlagt atl alkohol är en av de viktigaste orsakerna bakom sjukdom och för tidig död. En rad undersökningar från olika länder visar också en kraftig överdödlighet bland alkoholmissbrukare och storkonsumen­ter av alkohol.

En myckel slor del av de samlade social- och sjukvårdsresurserna tas i anspråk av alkoholmissbrukare och av personer med alkoholbetingade sjukdomar och skador.

SAMO framhåller vidare att alkoholmissbrukarna utgör en belydande grupp inom andra områden, t. ex. bland dem som är föremål för arbets­marknadspolifiska åtgärder. En slor andel av manliga förtidspensionärer.har alkoholmissbruk som primär eller bidragande orsak till pensioneringen.

Som SAMO konstaterar är någon beräkning av de sammanlagda kostnaderna för nu nämnda och andra alkoholskador knappasi möjlig alt

 

Prop.  1980/81:179                                                                12

göra. Del är dock uppenbart att det rör sig om åtskilliga miljarder kronor per år. Härtill kommer det personliga lidande som missbruket innebär såväl för missbrukarna själva som för deras omgivning.

Alkoholproblemen måste sättas in i sitt sociala sammanhang. Dessa prob­lem är sammansatta och har växlande orsaker. Förhållanden hos den enskilde individen och i den sociala omgivningen liksom egenskaper hos alkoholen medverkar i samspel till att skapa alkoholproblem. SAMO redogör för några drag i samhällsutvecklingen som kan antas ha haft belydelse för den starka ökningen av alkoholkonsumtionen och alkoholska­dorna under efterkrigstiden.

En orsak som SAMO nämner är den ökade köpkraften som har gjort alkoholen ekonomiskt mera överkomlig. En annan orsak är den växande turismen och de vidgade kontakterna med andra länder i övrigt som har inneburit en påverkan från andra alkoholtraditioner. Ökad fritid har medfört fler tillfällen då konsumtion av alkohol ler sig naturlig. Jag vill starkt understryka atl jag ser del som en alkoholpolitiskt viktig uppgift att på olika sätt, bl. a. genom en ökad upplysningsverksamhet om alkoholens risker, ändra detta dryckesmönster.

Den sociala misären var tidigare en dominerande orsak lill alkoholmiss­bruk. Som SAMO konstaterar är orsakerna till alkoholproblemens omfatt­ning och karaktär oftast andra i dagens samhälle. Strukturomvandlingen i näringslivel har bl. a. förl med sig en omflyttning mellan regioner, förändrade produktionssätt och nya boendeformer. Särskill under 1960-talet förekom betydande folkomflyttningar till städer och tätorter. Befolknings-omflyilningen har, i varje fall i de slora inflyttningsorterna, inneburit anonymitet och brisl på samhörighel och medförl sociala problem. Inom arbetslivet har kraven ökat. Arbetslösheten bland unga som därigenom inte får någon förankring i arbelslivel kan vara en bidragande orsak lill missbruk. Dåligt fungerande boendemiljöer har försvårat kontakten mellan männi­skor. Likaså kan ökade påfrestningar i familjelivet med bl. a. fler separatio­ner som följd också öka risken för alkoholproblem.

SAMO anser det uppenbart alt dessa samhällsförändringar har medfört svåra påfrestningar för många människor och bidragit till att skapa problem. Det framstår också som mycket sannolikt enligl SAMO, atl storkonsumtion av alkohol i många fall har mer eller mindre direkl samband med denna typ av påfrestningar. Däremot anser SAMO alt det är mera diskutabelt hur viktiga dessa förhållanden år som förklaring till den ökade tolalkonsumlio­nen av alkohol i samhället. SAMO understryker emellertid alt det som kallas "missbruksproblemel" inte bara är en fråga om hög alkoholkonsumtion. Missbruksproblemel handlar också om social utslagning. Storleken av den socialt utslagna gruppen av missbrukare, som också är den mest synliga missbrukargruppen, bestäms inte bara av lotalkonsumtionens omfallning, utan även av hur starka utslagningsmekanismerna i samhället är. Alkohol-

 

Prop.  1980/81:179                                                                13

problemen är inte bara ell ullryck för otillfredsställande sociala förhållan­den. Alkoholen spelar därtill en självständig, problemskapande och prob-lemförstärkande roll.

Jag vill framhålla som min mening alt en socialt ansvarsfull politik som syflar lill att skapa trygghet och välfärd för alla människor självfallel ökar förutsättningarna att komma till rätta med alkoholmissbruket. Liksom SAMO anser jag emellertid att en alkoholpolitik som enbart tar sikte på atl undanröja sociala bakgrundsorsaker till missbruk och inte inkluderar ålgärder riktade direkl mot bruket och överkonsumtionen av alkohol knappast har några möjligheter att bli framgångsrik. Det är således nödvändigt att på olika sätt söka minska alkoholkonsumtionen. Detta kan ske genom olika informerande och opinionsbildande insalser för all påverka alkoholvanorna. En annan väg är all begränsa alkoholens tillgänglighet genom olika reglerande åtgärder, inklusive en akliv prispolilik.

De specifika alkoholpoliliska åtgärder som SAMO föreslår bör ses som ett komplement lill de allmänpolitiska reformer som syftar lill alt öka gemenskapen och tryggheten i samhället och motverka negativa effekter av samhällsutvecklingen.

SAMO framhåller att elt centralt syfte med alkoholpolitiken är att påverka allmänhetens attityder och värderingar när det gäller alkoholbruk och alkoholvanor. Delta kan bl. a. ske genom informationsinsatser. Därför har SAMO, som jag nyligen har redovisat, lagl fram förslag till omfattande åtgärder för att informera och påverka attityder kring bruk av alkohol och droger.

1 likhel med SAMO anser jag att informationsinsatserna främsl måste ta sikte på atl förändra attityder och skapa medvetenhet om alkoholens effekter för all därigenom uppnå en begränsning av det traditionella bruket. Informationen bör därför bl. a. förmedla kunskap om alkoholens skadeverk­ningar.

Jag vill starkt understryka det angelägna i atl informationsinsatserna också riktas mot bruket av andra droger. Åtgärder inom alkoholområdel bör i vissa sammanhang vidgas till insatser mot droger generelll.

Jag delar hell SAMO:s uppfattning att det är angeläget att bredda och förstärka den omprövning av attityderna till alkohol som nu pågår. Utsikterna all med framgång lillämpa alkoholpolitiska restriktionssystem står i ett direkt samband med allmänhetens inställning till reglerna på området och till förhärskande värderingar kring alkoholbruk över huvud taget. Dessa förhållningssätt spelar naturligtvis dessutom i sig en viklig roll för alkoholvanornas och konsumtionens utveckling.

Mot bakgrund av vad jag nu har framfört är det min bedömning atl det knappast kan finnas en mer angelägen alkoholpolitisk uppgift för samhället just nu än atl med olika insatser söka ylterligare förstärka den omprövning av lidigare inställning till bruk av alkohol som redan pågår. En konsekvens av

 

Prop.  1980/81:179                                                                 14

min inställning atl så långt möjligt söka minska alkoholkonsumtionen blir att alkoholpolitiken också måste ha som mål att begränsa tillgången till alkohol. Såsom både skatteutskottet och SAMO har påpekat får åtgärder för alt minska den totala konsumtionen inte bara inriklas på den registrerade konsumtionen utan också på den oregistrerade såsom konsumtion av skattefri alkohol och olovligt tillverkad eller renad alkohol. Jag kommer därför i del följande att föreslå ytterligare åtgärder i detta syfte.

3.2 Den skattefria alkoholen i utlandstrafiken

3.2.1 Bakgrund

Riksdagen har vid upprepade tillfällen givit uttryck åt uppfattningen att den skattefria alkoholen, den s. k. turistspriten, är elt allvarligt problem, både alkoholpolitiskt och fiskalt. Genom den snabba expansionen av framför allt färjetrafiken har detta problem blivil alltmer påtagligt under senare år.

Frågan om turislspriten behandlades utförligt av skalleutskotiel under 1980 års vårriksdag (SkU 1979/80:44). Utskottet diskuterade dels hur man effektivt skall kunna stoppa smugglingen, dels om det finns möjlighel att begränsa eller stoppa den skattefria resandeinförseln. Utskottet förordade all dessa problem skulle tas upp med förtur av SAMO.

I det följande redovisar jag S AMO:s bedömningar av de problem som den skattefria införseln av alkoholdrycker innebär och de åtgärder som hittills har vidtagits.

3.2.2 Omfallning

I takt med den ökande utlandslrafiken, särskilt mellan de nordiska länderna, har införseln av skattefri alkohol till Sverige ökat kraftigt i omfattning. Enligt de uppskattningar som har gjorts av generaltullslyrelsen motsvarar den obeskattade införseln av spritdrycker 8 ä 10 proceni av den totala, registrerade spritförsäJjningen. Motsvarande andel för vinets del är 5 ä 6 procent av den registrerade försäljningen. Eftersom i synnerhet färjetrafiken är starkt koncentrerad till storstadsområdena kan man utgå från att turistspritens andel av totalkonsumtionen är ännu högre i dessa områden. Införseln av turistsprit har vidare ökat i klart snabbare takt än den registrerade konsumtionen.

Turislinförseln är oåtkomlig för de slyrmedel, i första hand prisinstrumen-let, genom vilka samhället söker påverka konsumtionsutvecklingen. Utveck­lingen är, som SAMO anför, uppenbarligen inte förenlig med det övergri­pande alkoholpolitiska målet att minska totalkonsumtionen av alkohol.

 

Prop.  1980/81:179                                                                15

Därtill kommer atl de uteblivna skatteintäkterna antas uppgå till flera hundra miljoner kronor varje år.

Jag delar helt SAMO:s uppfattning att del är svårt alt se något förnuftigt motiv för all en resande skall få skattefrihet för alkoholdrycker av det enda skälet atl han har företagit en utlandsresa. Dessutom strider den skattefria handeln med alkoholdrycker mol principen att i möjligaste mån minska det privata vinstintresset i alkoholhanteringen.

3.2.3 Rederiernas åtgärder

För att en person som är bosatt i Sverige skall få tull- och skattefrihet för alkoholdrycker som han har med sig vid inresa med båt till Sverige måsle han ha vislats ulomlands under minsl 24 limmar. Trots alt lullverkel har ägnal övervakningen av denna regel förhållandevis slor uppmärksamhel har del inte varit möjligt alt skapa en lillfredsslällande laglydnad. Tullverket har genom kontroller konstaterat all 20 ä 30 procent av de resande på vissa färjelinjer smugglar.

I takt med atl antalet resande i färjetrafiken har ökat har också färjornas proviantering med obeskattade alkoholdrycker och de införda kvantiteterna av sådana varor blivit allt slörre.

Fartygens proviantering av skattefria varor är förutsättningen inte bara för en betydande legal införsel av obeskattade alkoholdrycker och tobaksvaror ulan också för en omfattande smuggling av sådana varor. Förhållandet aktualiserar två frågor nämligen dels hur man effektivast skall kunna stoppa smugglingen, dels om del finns möjligheter att begränsa eller stoppa den skattefria införseln.

SAMO redogör för de åtgärder som hittills har företagils i syfte att komma till rätta med den olagliga införseln av skattefria alkoholdrycker. General­tullslyrelsen, som är representerad i SAMO, har i denna fråga haft överläggningar med de centrala finska och danska tullmyndigheterna.

Frågan om den olagliga införseln av alkoholdrycker har även tagits upp i överläggningar mellan berörda tullmyndigheter och de rederier som upprätthåller trafiken mellan Sverige och Finland samt mellan Sverige och Danmark.

Dessa överläggningar har lell till att de rederier som trafikerar sträckan Sverige-Finland har förbundit sig att genomföra ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med den olovliga införseln. Ålgärdsprogrammel innebär alt systemet med fribiljetter i princip skall upphöra, att ett visst lägsta biljettpris skall tillämpas och alt biljetterna skall datumslämplas för att underlätta kontrollen av 24-timmarsregeln. Ålderskontrollen skall också skärpas så alt alkoholdrycker inte säljs till underåriga.

Åven rederierna som bedriver färjetrafik mellan svenska västkusten och Jylland har efter överläggningar med generaltullstyrelsen accepterat atl

 

Prop.  1980/81:179                                                                16

vidtaga ålgärder för att förbättra efterlevnaden av gällande bestämmel­ser.

De berörda ländernas tullmyndigheter kommer noggrant att följa utveck­lingen. Generallullstyrelsen har med hjälp av fartygens redovisade provian­tering av alkoholdrycker gjort en jämförelse mellan tremånadersperioden oktober-december 1979 och 1980. Denna jämförelse visar bl. a. följande. Av de Ålandsfärjor som gör dagturer till Åland och av dem somgår från Sverige lill finska fastlandet via Åland har försäljningen av spritdrycker ombord mins­kat kraftigare än vad antalet passagerare har gjort. En jämförelse mellan trafikutvecklingen och försäljningen ombord på de färjor som trafikerar svenska västkusten och Jylland visar att passagerarantalet har ökat medan försäljningen av spritdrycker och vin har minskat under samma jämförelse­period. Resultaten av rederiernas åtgärder kommer dock inle alt kunna avläsas med tillförlitlighet förrän tidigast under våren 1981.

Om de av rederierna vidtagna åtgärderna inte leder till önskvärt resultat bör enligl SAMO:s uppfattning ytterligare ålgärder vidtas. Därvid bör vissa begränsningar av den nu legala införseln, t. ex. när det gäller vissa korta resrutter, inle uteslutas. SAMO finner det angeläget alt berörda rederier nu får denna inställning från kommitténs sida klargjord.

Till följd av en lidigare nordisk överenskommelse är rätten lill införsel sedan lång lid slopad i bl. a. Öresundstrafiken. 1 denna trafik tillåts servering av alkoholdrycker, men inte detaljhandel med sådana drycker, SAMO anser alt vid en ylterligare inskränkning skulle denna ordning införas också i Ålands- och Jyllandslrafiken liksom andra rutter med jämförlig reslängd,

SAMO framhåller alt om en avveckling av skattefriheten på korla rutter blir nödvändig bör den mot bakgrund av sysselsättningsproblemen och med hänsyn lill bl, a, rederinäringens ekonomiska intressen ske etappvis under så lång tid som bedöms erforderlig, t. ex. under en femårsperiod. Detta skall enligt SAMO:s förslag kunna ske genom alt provianteringen av alkohol­drycker successivt reduceras tills den slutligen endast molsvarar den skattefria serveringen ombord.

Enligl min mening bör det vara av gemensamt nordiskt inlresse att den smuggling som nu har konstaterats i samband med färjetrafiken snarast upphör. Om rederiernas åtgärder inte leder till önskat resultat anser jag alt generaltullslyrelsen bör få i uppdrag alt undersöka möjligheterna alt tillsammans med övriga berörda nordiska tullmyndigheter införa begräns­ningar i provianleringen av alkoholdrycker så att det inte blir möjligt atl köpa slörre kvaniteter än vad som lagligen får införas.

Om det visar sig atl de förhållanden som nu har berörts beträffande den skattefria alkoholen i utlandslrafiken likväl kommer alt kvarstå är det min bedömning att den nu legala skattefria införseln bör begränsas. Blir en sådan avveckling av den skattefria införseln nödvändig bör den mot bakgrund av sysselsättningsproblem och med hänsyn till bl. a. rederinäringens ekono-

 

Prop. 1980/81:179                                                            17

miska inlressen ske etappvis under minsl en femårsperiod.

När del gäller dessa yllerligare ålgärder bör det ankomma på regeringen all inom ramen för del nordiska samarbetet verka för samförslåndslösningar av de här angivna problemen.

3.2.4    Provision på försäljning av skattefria alkoholdrycker

SAMO tar i detta sammanhang till sist upp en mer speciell frågeställning. Vissa svenska rederier tillämpar, i likhet med de finska rederierna, ett procentlönesystem för den personal som sköter försäljningen av skattefria varor ombord på färjorna. Delta innebär att ju mer alkoholdrycker och andra skattefria varor som personalen säljer, deslo högre blir deras lön. Motsvarande system lillämpas också av några svenska flygförelag.

Från alkoholpolitisk synpunkt är en sådan ordning stötande. Jag anser del angeläget att rederierna och flygbolagen undviker alt genom provision på försäljning av alkoholdrycker stimulera till en ökad alkoholkonsumtion. Enligt min mening bör enbart risken för negativa alkoholpolitiska effekter av det nuvarande systemet med provision på försäljning av alkoholdrycker motivera de avtalsslulande parlerna att medverka lill förändringar som beaktar alkoholpolitiska aspekter.

3.2.5    Servering av alkoholdrycker på färjorna

Frågan om servering av alkoholdrycker på färjor i utrikestrafik behand­lades relativt ingående i samband med 1977 års alkoholpolitiska reform. I motsats till vad som är fallel inom landel - och i inrikeslrafiken - krävs i dag inget tillstånd för alkoholservering ombord på den utrikes färjelrafiken.

Alkoholpoliliska ulredningen föreslog (SOU 1974:91) att tillståndslvång för servering på passagerarfartyg skulle gälla även i irafik mellan Sverige och annal nordiskt land eller annan stat vid Östersjön.

I prop. 1976/77:108 konstaterade deparlemenlschefen alt det i olika sammanhang hade påtalats "att allvarliga missförhållanden råder vid servering ombord på fartyg i den internationella fartygstrafiken".

Enligt departementschefens mening inrymde emellertid förslagel om tillståndstvång praktiska problem, t. ex. med avseende på konlroll, som för sin lösning krävde överenskommelse på regeringsnivå mellan Sverige och andra berörda stater. Departementschefen ansåg "atl möjligheterna att uppnå sådana överenskommelser även i forlsältningen bör bevakas bl. a. i det löpande nordiska samarbetet".

SAMO inskränker sig på denna punkt till att konstatera att behovet av ålgärder vad gäller alkoholserveringen i ulrikestrafiken kvarstår oförändrat.

Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 179

 

Prop.  1980/81:179                                                                18

Frågan om en bättre serveringskontroll i den nordiska färjetrafiken bör enligl SAMO:s mening snarast bli föremål för överläggningar mellan de nordiska länderna.

Jag avser att senare föreslå regeringen atl inom ramen för del nordiska samarbetet ta initiativ till sådana överläggningar.

3.2.6 Straffet för varusmuggling

Som jag lidigare har konstaterat har smugglingen av alkoholdrycker stor omfattning. SAMO framhåller viklen av att påföljden för smuggling görs så kännbar atl en tillräcklig prevention uppnås. För närvarande är bötesstraffet för smuggling av en helbutelj (I liter) spritdrycker normalt 100 kr. Därtill förverkas den smugglade spriten.

Jag vill erinra om att riksdagen med hänsyn till penningvärdets förändring nyligen har beslutat om en kraftig höjning av maximibeloppet för böter i samband med varusmuggling.

I detta sammanhang vill jag framhålla alt jag i prop. 1980/81:76 har förordat straffskärpning för såväl grovt narkotikabrott och grov varusmugg­ling avseende narkotika som för enkelt narkotikabrott och för varusmuggling avseende narkotika.

Yllerligare en fråga bör nämnas i della sammanhang. Pä framslällning av generaltullslyrelsen har regeringen nyligen bes'utat att ordningsbotskungö-relsen (1968:199) ändras så alt tulltjänsteman blir behöriga att förelägga ordningsbot för ringa varusmuggling. Detta innebär en förenkling av sanklionssyslemet som bör kunna frigöra resurser inom tullverket för effektivare åtgärder mot resandesmugglingen.

3.3 Lördagsstängning av Systembolagets butiker

Under de senaste årens alkoholpolitiska debatt har det från olika håll föreslagils alt Systembolagets butiker skall hållas slängda på lördagarna. I skrivelser till socialdepartementet har krav på lördagsstängning av syslem-butikerna framförts av enskilda, en rad organisationer och flera kommuner. Önskemål om lördagsstängda systembutiker har också framförts av System­bolagels personalförening. Även Handelstjänstemannaförbundel har lill SAMO framfört samma önskemål. Frågan har också aktualiserats i riksdagsmotioner. Socialslyrelsen, som i en promemoria utförligt har diskuterat effekterna av lördagsstängda systembutiker, har förordat att försök med sådan begränsning av öppettiderna genomförs.

Riksdagen uttalade i sitt alkoholpolitiska beslut år 1977 atl del bör kunna anförtros åt Systembolaget atl självt bestämma när butikerna skall vara öppna. Därvid förutsälles att några påtagliga förändringar av då gällande öppethållandetider inle skulle inträffa.

 

Prop. 1980/81:179                                                                 19

Både permanent lördagsstängning och försök med sådan skulle innebära en så påtaglig förändring att riksdagen bör höras i frågan.

Frågan om lördagsslängning av Systembolagets butiker behandlas i SAMO:s rapport. En majoritet av SAMO:s ledamöter föreslår alt ett försök med lördagsstängda systembutiker genomförs. Av dem som förordar ett sädant försök anser flertalet att det bör pågå under en period av ett år, medan tre av dem anser att försöksverksamheten bör begränsas till sommarmåna­derna.

Fyra av ledamöterna anser att en lördagsstängning av systembutikerna inte är den rätta åtgärden mot alkoholmissbruket. Ledamöterna anser del viktigi att man före införandet av restriktioner är säker på dessas effektivitet så att inte den allmänna "förbudströtthelen" ökar,

SAMO redogör för den försöksverksamhet med lördagsstängning av Alko-butikerna i Finland (motsvarigheten till de svenska systembutikerna) som pågår sedan år 1977, Denna försöksverksamhet är alltsedan år 1978 landsomfattande och butikerna har under åren 1979 och 1980 årligen varit lördagsstängda under fem månader, maj t. o. m. september.

Effekterna av de finska försöken har studerats i en rad avseenden, varvid olika, alkoholpolitiskt gynnsamma effekler har kunnal konstateras.

Försöken har medfört en viss minskning av den lotala alkoholkonsumtio­nen. Den mest noggranna analysen av lördagsslängningens effekter på alkoholförsäljningen gjordes under 1978 års försök. Under den lördagsstäng­da perioden minskade försäljningen från Alkos butiker med ca 7 procent. Samtidigt ökade dock försäljningen av mellanöl. En ökning av alkoholser­veringen på restaurangerna kunde också noteras. Ökningen av mellanöls-och reslaurangförsäljningen var dock inle lika stor som nedgången av försäljningen från Alko-butikerna. Totalförsäljningen av alkoholdrycker -uttryckt i hundraprocentig alkohol - minskade sålunda med uppskattningsvis ca 3 procent på grund av lördagsstängningen. Vid 1979 års försök beräknades lördagsstängningen ha medfört en minskning av tolalkonsumlionen med 2-3 procent.

Det mest påtagliga resultatet av försöken med lördagsstängda Alko-butiker i Finland är emellertid nedgången av antalet omhändertaganden för fylleri. Resultatet av 1978 års försök blev en klar nedgång av fylleri på allmän plats. Denna nedgång hade inletts redan före försöksperiodens början. Under hela år 1978 minskade fyllerifrekvensen med 12 proceni. Under försöksperioden uppgick emellerfid minskningen av anlalel omhändertagan­den på lördagar till hela 37 procent. Totall under veckosluten (fredag-sön­dag) var minskningen 23 proceni under försöksperioden.

Till denna stafisliska bild av försökels effekter på fyllerifrekvensen kan läggas rapporter från polismyndigheterna i en rad kommuner, vilka nästan utan undantag redovisar en minskning av ordningsproblemen och "en positiv verkan på den allmänna ordningen och säkerheten".

 

Prop. 1980/81:179                                                                 20

Om en lördagsstängning av systembutikerna får dessa dämpande effekter på storkonsumtionen av alkohol, borde man också enligt SAMO kunna förvänta sig positiva verkningar när det gäller viss brollslighet som i hög grad är koncentrerad lill veckosluten och slår i starkt samband med alkoholberus­ning. SAMO nämner särskilt våldsbrott, skadegörelse och trafiknykterhets­brott.

Del är vidare enligl SAMO sannolikt att en lördagsstängning skulle få den gynnsamma effekten att trycket på akutsjukvården minskade under helger­na.

1 den finska diskussionen om effekterna av lördagsstängda alkoholbutiker har ibland framförts farhågor för att stängningen skulle kunna leda till en ökad langning av alkoholdrycker. Den ökning av langningen som en del polismyndigheter har förmärkt är emellertid inle så slor all den enligl den finska polisens uppfaUning väger tyngre än fördelarna med lördagssläng­ning.

SAMO har vid kontakter med det finska social- och hälsovårdsministeriet inhämtat all ministeriet bedömer effekterna av de hittillsvarande försöken med lördagsstängda Alko-butiker som i allt väsenlligt positiva. Denna bedömning delas av polismyndigheterna, Alko och de sociala myndigheter­na. Mot bakgrund av de positiva erfarenheterna har Alkos förvaltningsråd beslutat alt den hilfillsvarande försöksverksamheten skall permanentas. Det innebär alt Alko-butikerna tills vidare är stängda under de fem månaderna maj t. o. m. september. Man överväger ocksä att hålla butikerna stängda alla lördagar under årel. Den finska regeringen har ännu inte tagit ställning lill delta förslag.

Slyrelsen för Systembolaget, som har beretts tillfälle att yttra sig över SAMO:s förslag, avstyrker i sitt remissvar förslagel om lördagsstängning av systembutikerna. Enligt Systembolagets mening innebär beslul om försök med lördagsstängning i reahteten ett beslut om permanent lördagsstängning. Därför krävs, enligt bolagels mening, en betydligt grundligare utredning än den SAMO har åstadkommit.

Skall man likväl pröva lördagsstängning bör del ske med siörsta försiktighet, understryker Systembolaget. Enligt bolagets uppfattning är det i så fall lämpligast att införa lördagsstängning - i praktiken permanent -under sommarmånaderna juni-augusti från och med det år regeringen beslämmer för att så småningom, om erfarenheterna motiverar det, utvidga den årliga lördagsstängningsperioden.

Enligt Systembolaget kan någon mätbar effekt av en lördagsstängning inte väntas på den totala alkoholkonsumtionens omfaftning. Den rapporterade minskningen av alkoholkonsumtionen i Finland var större under de första försökspferioderna än under de senaste. Mot denna bakgrund förefaller det, anser bolaget, som om kundkretsen i Finland allt mer anpassat sina inköp lill lördagsslängningen, så alt denna efter hand har förlorat sin effekt.

 

Prop. 1980/81:179                                                                 21

Systembolaget anser vidare atl den i Finland iakttagna minskningen av fylleriförseelserna på lördagarna inle behöver innebära atl missbrukarna har minskat sin konsumtion ulan endast alt de har förskjutit den till andra lider.

I sitt yttrande pekar Systembolaget även på vissa praktiska problem som en lördagsslängning av systembutikerna skulle föra med sig för bolagel. När det gäller konsekvenserna för Systembolagels personalrekrytering säger bolaget bl. a. atl en lördagsstängning visserligen skulle underlätta rekryteringen av heltidsanställd personal, men samtidigt försvåra rekryteringen av deltidsan­ställd personal, eftersom de deltidsanställda skulle komma att få kortare tjänstgöringstider och därmed lägre inkomsler.

Bolagel konstaterar vidare alt syslembutikernas försäljning skulle komma alt öka under fredagarna vid en lördagsstängning. Detta innebär enligl bolagel all en stor del av butikerna skulle få för liten kapacilel för försäljningen under fredagseftermiddagarna.

I sitt remissyttrande avslyrker sålunda Systembolaget förslaget om lördagsstängda systembutiker. Denna ståndpunkt har emellertid senare kommit atl i någon mån modifieras. Vid en uppvaktning i socialdepartemen­tet av bolagets verkställande direktör och personalföreningen har nämligen föreningen förklarat atl dess krav avser en permanent lördagsslängning under de tre sommarmånaderna, juni till och med augusti. Bolagets verkslällande direktör har uttalat att han efter konsultation med flertalet av ledamöterna i bolagets styrelse kan acceptera en permanent lördagsstäng­ning under de tre nämnda månaderna, trots att del enligl honom är föga troligt atl detta ger några mätbara alkoholpolitiska fördelar. En permanent lördagsslängning av systembutikerna under sommarmånaderna skulle sam­tidigt kunna tjäna som en försöksverksamhet i den meningen att resultatet av sommarstängningen skulle kunna bilda underlag för ett framtida ställnings­tagande till frågan om en ev. utvidgning av lördagsstängningen till atl omfalta alla lördagar under året.

Enligl min bedömning ger de av SAMO redovisade resullalen av försöksverksamheten med lördagsstängda Alko-butiker i Finland, som numera är permanent under viss del av året. moliv för alt genomföra en motsvarande verksamhet i Sverige. Att döma av de finska erfarenheterna bör en lördagsstängning kunna medföra, förutom en viss nedgång av den tolala alkoholkonsumtionen, en väsentlig minskning av fylleriet och även i övrigt en förbällrad ordning på allmän plals. Därtill kommer, som SAMO har påpekat, sannolikt gynnsamma effekter på viss brottslighet, olycksfallsfre­kvensen i trafiken och ell minskal tryck på akutsjukvården.

Även om resultatet av en svensk modell med lördagsstängda systembuti­ker naturligtvis inte kan förutsägas med total säkerhel, finns det knappast något skäl att tro alt effekterna skulle bli väsenlligl annorlunda i Sverige än vad de har blivit i Finland.

 

Prop. 1980/81:179                                                                 22

Mot en lördagsslängning av systembutikerna har bl. a. anförts alt en sådan åtgärd skulle innebära en viss försämring av Systembolagets service gentemot allmänheten. Det ligger emellertid i sakens nalur atl ålgärder som vidtas i syfte att minska alkoholens tillgänglighet och därmed alkoholska­dorna också innebär en serviceinskränkning för allmänheten. Vid en avvägning mot de alkoholpolitiska och andra vinster som lördagsstängda systembutiker bör kunna ge är den servicebegränsning som en lördagsstäng­ning skulle medföra enligt min mening inle av den omfattningen att den kan tillmätas avgörande betydelse.

Systembolaget har pekat på olika praktiska svårigheter och problem som en lördagsslängning skulle innebära för bolagets del. Jag anser för min del inte alt dessa svårigheter väger så tungt alt man av hänsyn till dem bör avstå från att förverkliga SAMO:s förslag. Samtidigt är det emellertid uppenbart all försöksverksamhet med lördagsstängda systembutiker under ett år skulle medföra vissa olägenheter för verksamheten inom Systembolaget. Mot denna bakgrund anser jag all en försöksverksamhet med lördagsstängning av Systembolagets butiker bör genomföras enbart under en del av året.

Närmast till hands ligger då atl som i Finland genomföra lördagssläng­ningen under sommarhalvåret. I Finland är, som tidigare har nämnts, alkoholbutikerna stängda under fem månader varje år, nämligen maj-sep­tember. Jag anser att ett försök med lördagsstängda systembutiker bör genomföras under en fyra månader lång period under år 1981, lämpligen månaderna juni-september.

Del är väsentligt atl verksamheten blir föremål för en vetenskapligt upplagd utvärdering genom vilken såväl alkoholpolitiska som andra effekter av lördagsstängningen kartläggs. Det bör ankomma på socialdeparlemenlel alt i samräd med vetenskaplig expertis utarbeta en ulvärderingsplan och ansvara för att undersökningen genomförs. Utvärderingen bör kunna finansieras inom ramen för de medel som under budgetåret 1981/82 slår till förfogande för forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhet inom socialdepartementets verksamhetsområde.

3.4 Lagändringar

De reglerande åtgärderna intar även efter 1977 års alkoholpolitiska reform en framlrädande plats i alkoholpolitiken. Som jag redan har konstaterat är ell av målen för denna politik att konsumtionen skall begränsas. Försälj­ningen av alkoholdrycker skall ske återhållsamt. Sociala hänsyn skall tas främsl för att skydda ungdomen. En annan grundläggande tanke i vår alkoholpolitik är att privata vinstintressen skal! hållas utanför alkoholhan­teringen så myckel som möjligt. Genom att i stor utsträckning koppla bort det privata vinstintresset försöker man förverkliga en återhållsam försäljning av alkoholdrycker.

 

Prop. 1980/81:179                                                                23

Bestämmelserna om alkoholhanteringen är fr. o. m. år 1978 samlade i huvudsak i fyra lagar,

-    lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m. m. (LTD),

-    lagen (1977:293) om handel med drycker (LHD),

-    lagen (1961:181) om försäljning av teknisk  sprit och  alkoholhaltiga preparat (LFTA),

-    lagen (1977:306) om dryckesskatt.

SAMO har i den föreliggande rapporten om alkoholpolitiken som jag redan nämnt föreslagit vissa ändringar i den lagstiftning som reglerar alkoholhanteringen. Pä grundval härav har del i socialdeparlemenlel upprättats förslag till lagar om ändring i LTD och LHD.

På min hemställan beslöt regeringen den 19 februari i år atl inhämta lagrådels yttrande över förslagen. En närmare redogörelse av förslagen framgår av lagrådsremissen, som bör fogas till prolokollet i detla ärende som bilaga 1.

Förslagen innebär i slora drag följande. Det föreslås straffskärpning för bl. a. hembränning och langning. Straffmaximum för olovlig tillverkning av sprit (27 8 LTD) resp. för olovlig försäljning av alkoholdrycker (72 8 LHD) ändras sålunda. Det högsta fängelseslraffet för sådana brott höjs, för normalbrotten från fängelse etl år till fängelse två år och för de grova brotten från fängelse två år till fängelse fyra år. Genom alt det förekommer hänvisningar till dessa lagrum när det gäller andra brott blir de nya straffskalorna tillämpliga även för bl. a. olovligt förfarande med teknisk spril (10 8 LFTA) och för olovlig försäljning av teknisk spril (9 8 LFTA). Vidare föreslås att straffskalan för olovligt innehav av alkoholdrycker (75 8 LHD) ändras från böter eller fängelse högst sex månader till böter eller fängelse högst ett år och atl straffet för olovlig dryckeshanlering (76 8 LHD) ändras från enbarl böter lill böter eller fängelse i högsl sex månader. Beträffande motiven och den närmare innebörden av straffskärpningarna hänvisas lill lagrådsremissen.

Förslagen innefattar vidare en särskild straffsanktionerad regel om förbud mol alt som gåva eller lån överlåta alkoholdrycker till ungdomar. Syftel är all förhindra sådan överlåtelse till de ålderskategorier som inte får köpa dryckerna. Det skall dock alltjämt vara tillåtet alt bjuda ungdomarna av en alkoholdryck. Regeln föreslås införd i 12 8 LHD. I det sammanhanget föreslås slutligen ett förtydligande som gäller förverkande av dryckerna hos dem som fått dem olovligen överlåtna till sig. Förtydligandet anger att förverkande kan ske även hos dem som är fria från ansvar med hänsyn till att dryckerna har anskaffats för deras personliga bruk. Även när det gäller den närmare innebörden av dessa förslag hänvisas till lagrådsremissen.

SAMO har föreslagit ändringar i reglerna om servering av alkoholdrycker. Av lagrådsremissen följer att jag inte nu är beredd att lägga fram förslag i denna fråga.

 

Prop.  1980/81:179                                                                24

Lagrådet har yttrat sig över förslagen i lagrådsremissen. Uldrag av lagrådets protokoll den 19 mars i år bör fogas till protokollet i detta ärende som  bilaga 2.

Lagrådet har sammanfattningsvis i sak godtagit de i remissen framförda förslagen men föreslagit en omredigering belräffande gåvoförbudet i 12 8 LHD och i anledning av ändringen i 79 8 LHD angående förverkande förordat en motsvarande lagändring i 13 § lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat (LFTA). Jag kan ansluta mig till vad lagrådet har anfört i sitt yttrande. Jag förordar således att 12 § LHD omredigeras och atl 13 8 LFTA ändras, allt i överensstämmelse med vad lagrådet har föreslagit.

4 Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att dels anta förslagen till

1.     lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m. m.,

2.     lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker,

3.     lagom ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat,

dels  godkänna   vad   jag  har   anförl   om   lördagsstängning  av systembutikerna.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagl fram.

 

Prop. 1980/81:179                                                              25

Bilaga 1

Lagrådsremiss

om vissa åtgärder inom alkoholpolitiken;

beslutad den 19 februari 1981.

Regeringen överlämnar för lagrådets yttrande de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

KARIN SÖDER

Björn Sjöberg

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremissen innehåller förslag om vissa ändringar i alkohollagstift­ningen. De grundar sig på den av samordningsorganet för alkoholfrågor (SAMO) avlämnade rapporten (Ds S 1980:10) Om alkoholpolitiken.

Olika tecken lyder på att olovlig tillverkning och överlåtelse av alkohol­drycker samt olovlig rening och överlåtelse av denalurerad sprit har ökat under senare år. I lagrådsremissen föreslås alt straffmaximum för vissa sådana brott höjs.

För att motverka överlåtelse av alkoholdrycker lill ungdomar föreslås en särskild regel om förbud och straff för gåva och lån av alkoholdrycker till underåriga.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1981.

 

Prop.  1980/81:179                                                               26

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET                        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-02-19

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, statsråden Ullslen, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård. Dahlgren, Åsling, Söder, Krön­mark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri. Eliasson

Föredragande: statsrådet Söder

Lagrådsremiss om vissa åtgärder inom alkoholpolitiken

I Inledning

Riksdagen förordade under våren 1980 att elt samordningsorgan skulle inrättas på alkoholområdet (SoU 1979/80:31, rskr 184). Med stöd av regeringens bemyndigande den 14 maj 1980 har jag tillkallat ett sådant särskilt samordningsorgan (S 1980:06) för alkoholfrågor (SAMO) med uppgift att lägga fram förslag om vidgade informationsinsatser och åtgärder för att förbättra rehabiliteringen av alkoholmissbrukare samt förslag som syftar till att begränsa tillgängligheten av alkohol. SAMO har också till uppgift att särskilt uppmärksamma det växande alkoholmissbruket bland kvinnor liksom barnens situation i familjer där missbruk förekommer.

I SAMO ingår statssekreterarna i social-, justitie-, kommunikations-, budget-, utbildnings-, handels-, arbetsmarknads- och kommundepartemen­ten saml cheferna för rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och generaltullslyrelsen. Ordförande i SAMO är statssekreteraren i social­departementet.

SAMO har i december 1980 överlämnat förslag till vissa ålgärder på del alkoholpoliliska området i en rapport (Ds S 1980:10) Om alkoholpolitiken. Förslagen har begränsats till sådana åtgärder som enligt SAMO:s mening är möjliga och särskilt angelägna atl genomföra på kort sikt. De berör flertalet av de områden som anges i kommitténs direktiv, nämligen

- åtgärder för att påverka aftityder och värderingar kring bruk av alkohol och andra droger.

 

Prop.  1980/81:179                                                                27

-    ålgärder för att begränsa alkoholens tillgänglighet och minska alkoholska­dorna,

-    åtgärder för atl förbättra vården för alkoholmissbrukare.

SAMO fortsätter sitt arbete med att initiera och planlägga de ytterligare ålgärder som kan anses nödvändiga.

Jag förordar att regeringen under våren förelägger riksdagen förslag på grundval av den föreliggande rapporten. I fråga om åtgärder för att begränsa alkoholens tillgänglighet och minska alkoholskadorna innefattar förslagen lagändringar. Del gäller vissa ändringar i straffskalorna för illegal alkohol­hantering och ell förbud mot gåva och lån av alkoholdrycker till ungdomar. Jag föreslår även en ändring som rör förverkande av drycker. Lagförslagen innebär ändringar i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m. m. och lagen (1977:293) om handel med drycker.

Lagrådels yttrande bör inhämtas beträffande lagförslagen innan en proposition föreläggs riksdagen.

2 Allmänna utgångspunkter

Under efterkrigstiden har alkoholkonsumtionen per invånare i Sverige fördubblats. De senaste åren har konsumlionsutvecklingen stagnerat. Under år 1980 har en ganska kraftig nedgång av den registrerade alkoholförsälj­ningen skett.

Alkoholskadorna har ökat krafligl under senare decennier. Alkoholen kostar samhällel åtskilliga miljarder kronor varje år i form av vårdkostnader, produktionsbortfall, brottslighet, olycksskador m. m. Överdödligheten bland alkoholmissbrukare är slor. Alkohol är en av de viktigaste orsakerna bakom sjukdom och för tidig död. Härtill kommer det personliga lidande som missbruket medför för missbrukarna själva och för deras omgivning.

Man kan peka på olika drag i samhällsutvecklingen som kan antas ha haft belydelse för den starka ökningen av alkoholkonsumtionen och alkoholska­dorna. Den ökade köpkraften, den växande turismen och den ökade fritiden är exempel på sådana förhållanden.

De specifika alkoholpolitiska åtgärderna bör ses som komplement till allmänpolitiska reformer som syftar till att öka tryggheten och gemenskapen i samhället och motverka negativa effekler av samhällsutvecklingen.

Men alkoholproblem är inte bara ett uttryck för otillfredsställande sociala förhållanden. Alkoholen spelar därtill en självständig, problemskapande och problemförslärkande roll. En politik som enbart tar sikte på att undanröja sociala bakgrundsförhållanden till missbruk och inte innefattar åtgärder riktade direkl mot bruket och överkonsumtionen av alkohol har knappast några möjligheter att lyckas.

 

Prop. 1980/81:179                                                                 28

Det har inträffat en opinionssvängning i alkoholfrågorna under de senaste åren. En omprövning av tidigare "tillåtande" attityder till traditionella alkoholvanor har påbörjats. SAMO har framhållit att det knappasi finns en mer angelägen alkoholpolitisk uppgift för samhället just nu än att söka ytterligare förslärka denna omprövning. Jag instämmer helt häri.

Ett övergripande mål för alkoholpolitiken är att minska den totala alkoholkonsumtionen. En väg alt åstadkomma en sådan begränsning av alkoholkonsumtionen är att genom informationsinsatser och opinionsbildan­de arbete söka påverka alkoholvanorna. En annan väg är att minska alkoholens tillgänglighet genom olika typer av restriktiva åtgärder, inklusive en aktiv prispolitik.

När det gäller informationsinsatser och opinionsbildande arbete pågår redan en mycket omfattande aktivitet. Ett exempel är Aktionen mot alkoholfaran som bedrivs i socialdepartementets regi. SAMO har föreslagit ett fortsatt omfattande informationsarbete, bl. a. inom skolan, försvarsmak­ten samt mödra- och barnhälsovården.

SAMO:s rapport innefattar även åtgärder för ell intensifierat utvecklings­arbete på vårdområdet, däribland åtgärder för kvinnliga missbrukare.

SAMO föreslår även en försöksverksamhet med lördagsstängda system-bufiker. Förslagel bör övervägas när jag återkommer till regeringen med förslag till proposition.

3 Lagändringar 3.1 Inledning

De reglerande ålgärderna intar även efler 1977 års alkoholpolitiska reform en framträdande plats i alkoholpolitiken. Som jag redan har konstaterat är ett av målen för denna politik att konsumtionen skall begränsas. Försälj­ningen av alkoholdrycker skall ske återhållsamt. Sociala hänsyn skall tas främst för att skydda ungdomen. En annan grundläggande tanke i vår alkoholpolitik är all privala vinstintressen skall hållas utanför alkoholhan­teringen så mycket som möjligt. Genom att i stor utsträckning koppla bort del privala vinstintresset försöker man förverkliga en återhållsam försäljning av alkoholdrycker.

Principeri/atl privata vinstintressen inte bör tillåtas är inte helt genomförd. De mer betydande undantagen utgörs av tillverkning av vin, starköl och öl saml detaljhandel med öl och dessutom servering av alkoholdrycker. För att hanteringen skall ske på elt tillfredsställande sätl styrs den i dessa fall genom tillståndskrav och tillsynsverksamhet. Kravet på tillstånd gäller dock inte tillverkning av bl. a. vin i hemmet för eget behov. Privata vinstintressen återfinns även i försäljningen i s. k. tax-free shops samt i försäljningen och serveringen av skattefritt provianterade alkoholdrycker i internordisk och

 

Prop. 1980/81:179                                                                 29

annan utrikes irafik.

Bestämmelserna om alkoholhanteringen är fr. o. m. 1978 samlade i huvudsak i fyra lagar.

-     lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m. m. (LTD)

-     lagen (1977:293) om handel med drycker (LHD)

-     lagen  (1961:181) om  försäljning av teknisk  sprit  och  alkoholhaltiga preparat (LFTA)

-     lagen (1977:306) om dryckesskatt.

SAMO har i den föreliggande rapporten om alkoholpolitiken som jag redan nämnt föreslagit vissa ändringar i den lagstiftning som reglerar alkoholhanteringen. Jag lar här upp till övervägande förslag om straffhöj­ningar för illegal alkoholhantering och ett förbud mol gåva eller lån av alkoholdrycker lill ungdomar. Jag föreslår i detta sammanhang även ett förtydligande som gäller förverkande av alkoholdrycker hos dem som brotlsligen tillhandahållits drycken.

SAMO har även föreslagit vissa förtydliganden i de lagregler som gäller servering av alkoholdrycker. Serveringen, som i LHD definieras som försäljning för förtäring på stället, är föremål för den mest ingående regleringen i lagen. Servering kräver tillstånd. Del finns särskilda regler om serveringens bedrivande och verksamhelen slår under länsslyrelsens fillsyn. Ändamålei med tillståndsprövningen är atl undanröja riskerna för alkohol­politiska olägenheter i samband med serveringen. En av grundprinciperna är att tillstånd till servering av alkoholdrycker får meddelas endast om det kan anlas att servering av lagad mal kommer all ulgöra en betydande del av rörelsen (41 8 LHD). Endasi egentliga restauranger (matställen) skall alltså få tillstånd atl servera slarkare alkoholdrycker. Syftet är atl förhindra rörelser som enbart tillhandahåller alkoholdrycker. När det gäller öl ar kravet på mathållning inte lika starkt. Vid tillståndsprövningen skall en helhetsbedömning av restaurangen göras med beaktande av verksamhetens inriktning, kundkrets, lokaler, mathållning m. m. Någon minimigräns för andelen lagad mat har därför inte fastställts.

SAMO har redogjort för sin syn på utvecklingen inom restaurangbran­schen och föreslagit två ändringar i lagtexten. Sålunda har det föreslagils elt fillägg i 41 8 för alt förtydliga den alkoholpolitiskt viktiga principen att servering av starkare alkoholdrycker än öl skall förbehållas rörelser som är matställen. Enligt den nuvarande lydelsen av 41 8 får tillstånd till servering meddelas endast om del kan anlas att tillhandahållande av lagad mal kommer alt utgöra en betydande del av rörelsen. Enligt förslagel skall tillstånd få meddelas endast om del kan antas att serveringsslället kommer alt få karaktären av restaurang där tillhandahållandet av lagad mat utgör en belydande del av rörelsen. Vidare bör det enligt samordningsorganet göras klart att om en rörelse under viss tid eller i en betydande del av lokalen har en

 

Prop. 1980/81:179                                                                .0

annan karaktär än restaurang, så får starkare alkoholdrycker inte serveras. Det föreslås ske genom en regel i 45 8 LHD, som tar sikte på serveringens bedrivande. Regeln föreslås lyda:

Används elt serveringsställe på ett sådant sätl att tillhandahållandet av lagad mat under vissa tider inte utgör en belydande del av rörelsen, får starkare alkoholdrycker än öl ej serveras under sådan tid.

1 skrivelser som ingivits till socialdepartementet har företrädare för restaurangbranschen ansett att det inte framgår om ändringarna är avsedda att understryka principer som redan gäller eller om avsikten är att förändra restaurangnäringen. Enligt deras kritik har tillägget till 41 8 - att serverings-stället skall ha karaktären av restaurang-inte någon klarläggande innebörd. De motsätter sig alt utvecklingen inom restaurangnäringen, där underhåll­ning, dans och samvaro blivit vanligare inslag under senare år, ändras genom nya regler om serveringstillstånd. Enligl kritiken utgör serveringen en ringa del av alkoholkonsumtionen och den sker under former som främjar samhällets önskemål i fråga om alkoholhanteringen. Nuvarande regler med möjlighel all återkalla eller begränsa tillstånd sägs vara tillräckliga för att komma till rälla med oönskade tendenser. SAMO:s förslag till en ny regel i 45 8 om inskränkt servering "under vissa tider" sägs kunna uppfattas som om malförsäljningen oberoende av klockslaget skall ha en viss minsta omfatt­ning.

För egen del har jag funnil att frågan om ändringar i serveringsbestäm­melserna bör beredas ytterligare genom ett remissförfarande. Jag är därför inte beredd att nu lägga fram något förslag.

3.2 Straffen för illegal alkoholhantering

3.2.1  Defindioner

De viktigaste begreppen inom alkohollagstiftningen definieras i LTD och LFTA. Gemensaml för alla alkoholhaltiga varor är att de innehåller mer än 1,8 viktprocent eiylalkohol (elanol). Alkoholhaltiga varor avsedda för dryckeskonsumtion kallas alkoholdrycker. Alkoholdrycker indelas med hänsyn lill tillverkningssält, råvaror och alkoholstyrka i spritdrycker, vin och maltdrycker (l-A 88 LTD). Övriga alkoholhaltiga varor är antingen sprh, leknisk sprtt, alkoholhaltiga preparat eller alkoholhaltiga läkemedel. Med teknisk sprit menas odenaturerad eller denalurerad sprit som är avsedd att användas för bl. a. tekniska ändamål. Med alkoholhaltiga preparat menas varor som innehåller mer än 1,8 viktprocent alkohol och som inte är teknisk sprit, alkoholdrycker eller läkemedel enligt läkemedelsförordningen (1 8 LFTA).

 

Prop. 1980/81:179                                                                  31

3.2.2 Olovlig tillverkning och rening av alkohol Olovlig tillverkning av sprit

LTD reglerar förutom tillverkning av drycker även tillverkning av spril för teknisk eller likartad användning samt hantering av vissa hjälpmedel för tillverkning av spril. AB Vin & Spritcenlralen har monopol på tillverkningen av spritdrycker. För tillverkning av sprit samt av vin, starköl och öl fordras tillstånd av socialslyrelsen. I princip är det dock tillåtet att i hemmet för eget behov tillverka vin. starköl och öl (7-9 88 LTD).

Den som olovligen tillverkar sprit eller bereder mäsk i uppenbart syfte att olovligen tillverka sprit döms lill böter eller fängelse i högsl ett år. Detsamma gäller den som forslar, döljer eller förvarar sprit, som uppenbarligen är olovligen tillverkad, eller mäsk, som uppenbarligen är avsedd för olovlig tillverkning av spril. Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om sprittillverk­ningen eller mäskberedningen skett i större omfattning eller i syfte att sälja varan (27 8 LTD). Om gärningen är att anse som ringa skall inte straff ådömas (29 8). Om flera har medverkat till gärningen gäller bestämmelserna om medverkan i 23 kap, 4 och 5 88 brottsbalken. Den lill vilken spriten har sålts eller anskaffats för personligt bruk skall dock vara fri från ansvar (34 §), I 35-37 88 LTD finns bestämmelser om förverkande och beslag samt om straffskatl.

Det går inle atl med någon säkerhet beräkna hur vanlig olovlig sprittillverkning (hembränning) är. Däremot anses det finnas vissa möjlig­heter att uppskatta förändringar i hembränningens omfattning från en lidpunkt till en annan. Riksskatteverket lät åren 1974 och 1976 göra intervjuundersökningar om svenska folkets inställning till hembränning och konsumtion av hemtillverkade alkoholdrycker. På uppdrag av SAMO har socialstyrelsen under hösten 1980 låtit genomföra en motsvarande intervju­undersökning inom ett urval av befolkningen för att försöka ge en bild av hembränningens roll. Nästan hälften (46 %) av de tillfrågade tyckte atl hembränning av sprit är en mycket allvarlig lagöverträdelse. Det är lika många som år 1974, men är en markant ökning sedan år 1976, då en tredjedel hade samma uppfattning. Storkonsumenter, dvs. personer som dricker mer sprit än genomsnittet, ansåg i långt mindre utsträckning att hembränning var en allvarlig överträdelse. Detta gällde även ungdomar i åldrarna 15-24 år. Något mindre än en femtedel tyckte att hembränning var en bagatellartad förseelse, vilket är färre än år 1976 men ungefär lika många som år 1974. Tre fjärdedelar av de tillfrågade trodde att hembränningen ökat de senasle två åren. Det är väsentligl fler än år 1976, men något färre än år 1974. 23 % av de tillfrågade trodde att det dracks mycket hembränt på boendeorten, vilket är fler än vid de tidigare undersökningstillfällena. Någol färre, eller 16 %, uppgav att det förekom hembränning i bekantskapskretsen. En tiondel av de

 

Prop. 1980/81:179                                                                 32

tillfrågade hade druckit hembränt under de senasle 12 månaderna. Även delta är något fler än år 1976, men lika många som år 1974. Av storkonsumenterna av sprit var del 26 % som hade druckit hembränt och 32 % sade att hembränning förekommer i bekantskapskretsen. I den yngsta åldersgruppen var motsvarande siffror 17 % resp. 29 %. Slutsatserna i den senaste undersökningen är att allmänheten har skärpt sin inställning mol hembränning sedan år 1976. Det finns enligt undersökningen en utbredd förståelse för alkoholpolitiska bestämmelser på detla område, även om många anser att hembränning är en mindre allvarlig lagöverträdelse. Resultatet av undersökningen tyder på att den illegala tillverkningen av spritdrycker har en väsentlig betydelse från alkoholpolitisk synpunkt. Vid en samlad bedömning av resultaten lorde kunna utläsas alt hembränningen har ökat inle obetydligt sedan år 1976. Å andra sidan synes en minskning ha skett mellan undersökningarna år 1974 och år 1976.

Anlalel ärenden om misstänkt hembränning som kommit lill polisens kännedom har blivit fler under 1970-lalet. Tendensen har emellertid inte varit enhetlig under decenniet, vilket framgår av följande labell.

 

År

Antal ärenden

1971

149

1972

225

1973

315

1974

302

1975

243

1976

171

1977

261

1978

244

1979

288

En annan beräkningsgrund som ibland åberopas i detta sammanhang är en jämförelse mellan åtgången av mjöl och jäst. Uppskattningar av delta slag är dock mycket osäkra.

SAMO har i sin rapport som en försiktig slutsats angivit att de jämförelser som kan göras tyder på en ökning av hembränningen under det senasle decenniet.

Under senare år har flera s. k. spritfabriker avslöjats. En av fabrikerna hade exempelvis ell tiotal anställda. Av den sprit som tillverkades vid fabriken hade 80 000 liter 40-procentig sprit sålts för 1,4 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:179                                                                 33

Olovlig rening av teknisk sprit m. m.

Enligt lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat (LFTA) får i princip teknisk sprit importeras, säljas och köpas endast efter tillstånd från socialslyrelsen. Enligl 3 8 skall leknisk sprit och alkoholhaltiga preparat, som inte är avsedda för förtäring, denatureras. Socialstyrelsen kan emellertid medge undantag från denatureringskravet om det finns särskilda skäl, förutsatt att fara för missbruk inte föreligger.

Den som olovligen tar bort eller försvagar denatureringsmedel i teknisk sprit eller alkoholhalligt preparat (renaturerar) döms för olovligt förfarande med leknisk spril. Straffskalan är densamma som vid olovlig tillverkning av sprit, alltså i normalfallet böter eller fängelse i högst ett år och i grova fall fängelse i högst två år (10 8 LFTA). För den som olovligen försäljer leknisk sprit eller säljer renaturerad teknisk sprit eller alkoholhalligt preparat är påföljden densamma som vid olovlig försäljning av alkoholdrycker, böter eller fängelse i högst ett år och vid grovt brott fängelse i högst två år (9 och 10 §§ LFTA samt 72 8 LHD). Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskill beaktas om försäljningen har utgjort elt led i en verksamhel som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning. I 14 § LFTA finns straffbestämmelser om försök och medverkan till den brottslighet som nu sagts. Som vid olovlig tillverkning kan vid renaturering utdömas straffskatl (13 8 LFTA).

Målsättningen vid tillståndsgivningen är aft söka motverka att tekniska alkoholprodukler missbrukas eller orsakar skador. Vid bedömning av en ansökan prövas bl. a. om det går att för del avsedda ändamålet använda andra, från missbrukssynpunki mindre begärliga ämnen än eiylalkohol. Om defta inte är möjligt prövas om produkten kan göras obrukbar för förtäring genom s. k. denaturering utan alt den legala användningen försvåras och utan att varan vid eventuell förtäring blir hälsovådlig.

Vissa alkoholhaltiga preparat, 1. ex. bilvårdsmedel, säljs ute i handeln. Priset på dessa varor är myckel lägre än på spritdrycker. Detta bidrar till atl missbruk förekommer dels i form av direkl förtäring, dels genom förtäring av renaturerade sådana produkter. Lönsamheten på illegal rening är, till följd av bl. a. råvarans låga pris. mycket slor. Rening förekommer både för eget bruk och fabriksmässigt för försäljning.

Som i fråga om hembränning är det inte möjligt att med någon säkerhet fastställa utbredningen eller omfattningen av illegal renaturering. Det finns dock uppgifter från socialstyrelsen om antalet fall av beslagtagna sådana välskor som sänts dit för analys och yttrande. Denna statistik visar följande utveckling.

Riksdagen   1980181.   I   saml.   Nr

 

Prop.  1980/81:179                                                                34

Ar              Antal fall

 

1972

1

1973

7

1974

16

1975

2

1976

10

1977

51

1978

61

1979

26

Liksom när del gäller hembränning har flera grova fall av renaturering av lekniska alkoholprodukter avslöjats under senare år. Del har förekommit rent fabriksmässig verksamhel innefattande även en väl uppbyggd försälj­ningsorganisation. Nyligen uppläcktes etl fall där 50 000 liter 40-procentig alkohol sålts i femlitersdunkar. En annan fabrik använde kapsylmaskin och kopior av ulländska sprildryckseliketter.

Den sammanlagda försäljningen av leknisk spril under år 1979 utgjorde ca 56 milj. liter räknat som 100-procentig alkohol. Som en jämförelse kan nämnas atl Systembolagets försäljning av spritdrycker samma år utgjorde ca 25 milj. liter 100-procentig alkohol. Försäljningen av sprit för tekniska och liknande ändamål är således betydligt större än försäljningen av spritdrycker. Detta ger en antydan om omfattningen av de risker som hanteringen av teknisk sprit kan medföra från alkoholpolitisk synpunkt. Bl. a. av detta skäl råder tillståndslvång vid hantering av leknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.

3.2.3 Olovlig överlåtelse av alkoholdrycker

Bestämmelserna om försäljning och hantering av alkoholdrycker återfinns i lagen (1977:293) om handel med drycker (LHD).

Med försäljning avses varje form av tillhandahållande av drycker mot ersättning (2 8). Defta försäljningsbegrepp är mycket vidsträckt. Det omfattar all överlåtelse mol ersättning av någol slag; pengar, varor, ijänsler eller andra motprestationer. Byte av en dryck mot annan dryck eller vara räknas också som försäljning. Av rättspraxis synes framgå atl ersättningens storlek saknar betydelse. Även om ersättningen är ringa och endast motsvarar en liten del av dryckens värde, föreligger alltså försäljning. Legal försäljning av alkoholdrycker får huvudsakligen ske genom parfihandel, detaljhandel och servering.

Vid detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får sådan vara inte säljas eller utlämnas till den som kan antas inte ha fyllt 20 år. Åldersgränsen

 

Prop. 1980/81:179                                                                 35

vid detaljhandel med öl och servering av alkoholdrycker är 18 år. På begäran skall mottagaren styrka sin ålder. Alkoholdrycker får inte heller säljas eller utlämnas till den som är märkbart påverkad av alkohol eller annal berusningsmedel. Utlämning av drycker skall även vägras om det finns särskild anledning alt anta atl varan är avsedd alt olovligen tillhandahållas någon (11 §).

Det är i och för sig tillåtet för den som själv är berättigad att köpa alkoholdrycker att som ombud för eller på uppdrag av annan för dennes räkning verkställa köpet och sedan överlämna varan lill uppdragsgivaren/ köparen. Betalning till ombudet kan ske i förskott eller efterskott. I två fall är dock sådant ombudsskap förbjudet. Det är inte tillåtet alt som ombud skaffa alkoholdrycker till den som inte själv har rätt atl köpa dessa. Vidare är det förbjudet att i större omfallning tillhandagå annan med anskaffande av alkoholdrycker (12 8).

Ombudsuppdraget måste alltid föregå inköpet, i annat fall räknas förfarandet som olovlig försäljning.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer alkoholdrycker utan tillstånd döms för olovlig försäljning av alkoholdrycker lill böter eller fängelse i högst ell år. Är brottet grovt döms lill fängelse i högsl två år. Vid bedömande av om brottet är grovi skall särskill beaklas om försäljningen har varit led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning (72 8 LHD). Försäljning av olovligt tillverkad spril rubriceras som olovlig försäljning av alkoholdrycker.

Den som innehar alkoholdrycker i uppenbart syfte alt olovligen sälja dem döms för olovligt innehav av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst sex månader (75 8 LHD),

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet i strid mol 12 8 anskaffar alkoholdrycker åt någon som inte har rätt alt få sådan vara utlämnad lill sig eller anskaffar drycker ål någon i större omfattning döms för olovligt anskaffande av alkoholdrycker lill samma påföljd som enligl 72 §, dvs. i normalfallet böter eller fängelse högst ett år och i grova fall fängelse i högst två år.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller lämnar ut alkohol­drycker i strid mot 11 § lill någon som kan anlas inle ha uppnått föreskriven ålder eller är märkbart påverkad av berusningsmedel döms för olovlig dryckeshanlering till böter (76 8).

1 ringa fall skall inte dömas till straff för de gärningar som nu har beskriviis (78 8).

För försök till olovlig försäljning av alkoholdrycker (72 8) eller lill olovligt anskaffande av sådana drycker (74 8) döms lill ansvar enligt bestämmelserna i brottsbalken om försök till brott .Den som medverkat fill sådant försök eller till någon av de gärningar som nu har beskriviis döms till ansvar enligt brottsbalkens  bestämmelser om  medverkan  lill   broft.   Den  fill  vilken

 

Prop.  1980/81:179                                                               36

alkoholdrycker har sålts eller annars har anskaffats för personligt bruk skall dock vara fri från ansvar (78 8).

Olovlig överlåtelse av alkoholdrycker förekommer i en rad olika former. Del allvarligaste är överlåtelse mot ersättning till personer som inte själva är berättigade att köpa systemvaror, nämligen ungdomar under 20 år (för öl 18 år), berusade personer och misstänkta överlåiare (langare). I vissa fall gäller det en transaktion mellan personer som inte lidigare känner varandra, men ofla - inle minst när det gäller ungdomar under 20 år - kan överlåtaren vara en vuxen bekant, en förälder eller en kamrat, vilket framgår av undersök­ningar som Institutet för marknadsundersökningar utfört ål socialdeparle­menlel i januari-februari 1980. Det förekommer atl man finansierar sitt eget bruk eller missbruk genom att ta betalt för sina "langartjänster".

Härutöver förekommer naturligtvis en olovlig försäljning av alkohol till personer som i och för sig har rätt att köpa alkoholdrycker från Systembo­laget. Det är inte heller bara systemvaror som säljs, utan också hembränd eller renad alkohol. Även hemtillverkal vin förekommer på den illegala marknaden.

Olovlig försäljning kan vidare innebära att en försäljningsrätt överskrids, t. ex. på en restaurang, eller att försäljning sker trots att serveringstillstånd helt saknas. I det senare fallet kan del vara fråga om illegala klubbar. Del finns sådana klubbar som är helt inriktade på olovlig servering och annan försäljning av alkohol. På andra förekommer dessutom olaglig spelverksam-hel eller prostitution.

Den grova försäljningsbroltsligheten kan vara väl organiserad. Fall har uppdagats där varan ha beställts per telefon från en våning som fungerat som lager och frän vilken leverans har skett omgående dygnet runt.

3.3 Förslag till straffskärpningar

SAMO har föreslagit att straffskalorna i 27 8 LTD för olovlig tillverkning av sprit m.m. och för olovligt förfarande med teknisk sprit (10 8 LFTA) ändras, i normalfallet från böter eller fängelse i högst ett år till böter eller fängelse i högst två år och för grova broft från fängelse i högst två år till fängelse i högst fyra år. En motsvarande skärpning för både normalbroftef och grova brott föreslås i 72 8 LHD för olovlig försäljning av alkoholdrycker samt för olovlig försäljning av teknisk sprit (9 8 LFTA) och av renaturerad teknisk sprit eller alkoholhaltiga preparat (10 § andra stycket LFTA). Genom att 72 8 LHD är tillämplig även vid anskaffande av renaturerad sprit eller alkoholhaltiga preparat samt vid viss annan medverkan (10 § andra stycket LFTA) liksom vid olovligt anskaffande av alkoholdrycker (74 8 LHD) skulle de föreslagna ändringarna innebära straffskärpningar även för dessa brott.

SAMO har vidare föreslagit atl straffskalan för olovligt innehav av

 

Prop. 1980/81:179                                                                37

alkoholdrycker (75 § LHD) ändras från böter eller fängelse i högst sex månader till böter eller fängelse i högst ett år och att straffet för olovlig dryckeshanlering (76 § LHD) ändras från enbart böter lill böter eller fängelse i högst sex månader.

Till grund för förslagel i hithörande delar har SAMO anfört i huvudsak följande (Ds S 1980:10 s. 110 ff).

Hela den brottslighet med olovlig tillverkning, rening och överlåtelse av alkoholdrycker som nu har beskriviis molverkar den alkoholpoliliska målsättningen att sänka den tolala konsumtionen. Alkohol som tillförs via den illegala marknaden är oåtkomlig för de styrmedel som skapats för alkoholhanteringen. De allvarligare formerna av brollslighet på området ger inte sällan betydande ekonomisk vinning. Det finns, som visats i det föregående, klara tecken på all denna kriminalitet har ökat i omfallning under senare år. Del föreligger, som också har påpekats, en belydande risk för att den illegala alkoholhanteringen - om den inte möts med kraftfulla motåtgärder - kommer all öka ytterligare, till följd av prishöjningarna på de legalt försålda alkoholdryckerna.

Undersökningar visar att del är en relativt utbredd uppfattning alt olovlig alkoholhantering är etl bagatellarlat brott. En fortsatt informa­tionsverksamhet och opinionsbildning kring alkoholens skadeverkningar och nödvändighelen att pressa tillbaka alkoholkonsumtionen torde vara det viktigaste medlet alt påverka dessa attityder. Dessutom bör emeller­tid uppfattningen att den illegala alkoholhanteringen utgör en allvarlig form av brottslighet komma lill tydligare ullryck i lagstiftningen och lagtillämpningen.

För samma slutsats talar även, enligt SAMOs mening, det förhållandet att målgrupperna för den olovliga försäljningen ofta är just de personer som regleringen är lill för att skydda. Ungdomens allt lidigare konsum-lionsdebut skapar utökade marknader för olovlig överlåtelse av både systemvaror och olovligen tillverkad och renad alkohol.

Det är naturligtvis särskilt angeläget atl bekämpa de allvarligaste formerna av kriminalitet som förekommer inom della område. Från alkoholpolitisk synpunkl inger emellertid även en ökad utbredning av den mindre grova alkoholbrotlsligheten, såsom olovlig tillverkning för "egel bruk", allvarliga farhågor. Av angivna skäl är det enligt samordningsor­ganets mening klarl motiverat atl höja straffskalorna för de brott som här är aktuella.

Jag kan i huvudsak instämma i del som SAMO har uttalat som grund för straffskärpningar. För egen del vill jag vidare anföra följande.

Förslagel innebär all straffmaximum höjs både för normalbrolten och för de grova fallen av illegal tillverkning (27 8 LTD) resp. försäljning (72 8 LHD). Straffminimum föreslås oförändrat i båda skalorna.

I fråga om höjningen av slraffmaximum för de grova brotten svarar den mot syftet att se med större allvar på förekomsten av dels illegala spritfabriker, där sprit framställs eller teknisk spril renalureras i slörre omfattning, dels den organiserade langningen. Grova fall av sådan verksam­het har som jag redan nämnt avslöjats under senare år. Denna brottsliga Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 179

 

Prop. 1980/81:179                                                                 38

verksamhet inrymmer betydande ekonomiska intressen för de inblandade och skadar de fiskala intressena. De ekonomiska intressena kommer än mer i förgrunden vid den aktiva prispolitik inom alkoholområdet som riksdagen förordat. Verksamheten kan medföra slor skada för de grupper som regleringen av alkoholhanteringen är till för atl skydda. Jag vill särskilt nämna ungdomen. Från polisen har det hävdals att det synes finnas ett samband mellan den grova alkoholbrotlsligheten och den organiserade narkotikabrottsligheten. För de fall där brottsligheten kan anses grov enligl de kriterier som redan gäller är det med hänsyn till det som jag nu sagt befogal att låta domstolarna ha straff på upp till fyra års fängelse atl tillgå. Som SAMO har framhållit är den övre delen av straffskalan avsedd enbarl för mycket allvarliga fall.

När det gäller höjningen av slraffmaximum för normalbrolten är syftel att markera att man bör se med större allvar även på denna brottslighet. Från alkoholpolitisk synpunkt är det betänkligt om den uppfallningen skulle bli rådande att olovlig alkoholhantering är etl bagatellarlat brott. Denna höjning bör, vilket samordningsorganet framhållit, leda till, förutom en skärpt tillämpning i domstolarna, även en högre prioritet för dessa brott hos polis- och åklagarmyndigheter. Jag förordar alltså att straffmaximum höjs i enlighet med förslaget.

Redan innehavet av alkoholdrycker kan visa på en pågående eller förberedd grov langningsverksamhet. Förslaget att höja slraffmaximum i 75 8 LHD för olovligt innehav av alkoholdrycker från sex månader till ett år finner jag därför välmotiverat.

För olovlig dryckeshanlering enligl 76 8 LHD föreslås förutom del nuvarande bötesstraffet fängelse i högst sex månader. Stadgandet omfatlar överträdelse av åldersgränser, försäljning lill berusade m. m., förutom i systembutiker även i serveringsrörelse samt i butiker med ölförsäljning. Dessutom omfattas Systembolagets partihandel till restauranger samt bryggeriers och andra partihandlares försäljning till restauranger och livsmedelsbutiker. Även brott mot förtärings- och förvaringsförbudet på restauranger hör hit.

Systembolaget har såvitt det gäller bolagets personal motsatt sig förslaget till straffskärpning och anfört att utbildning är bättre än straffhot när det gäller att åstadkomma en god tillämpning av bestämmelserna. Jag kan instämma i det som bolaget har framfört beträffande dess personal. Straffhöjningsförslaget har emellertid en vidare syftning. Jag anser det motiverat att ha fängelsestraff att tillgå mol dem som i organiserade former bryter mot bestämmelserna. För mindre allvarliga överträdelser, beroende exempelvis på okunnighet, kan givetvis inte fängelse komma i fråga. Detta behöver inte särskilt utsägas i lagtexten, utan jag föreslår att ändring här görs endast på det sätt att fängelse i högst sex månader förs in i straffskalan.

 

Prop. 1980/81:179                                                             39

3.4 Förbud mot gåva och lån av alkohol till ungdom

Gåva av alkoholdrycker är i princip tillåten. Undantag finns dock. Dessa regleras delvis i LHD. Den som tillverkar, säljer eller förmedlar försäljning av alkoholdrycker får enligt 8 8 första stycket i sin rörelse lämna sådan dryck som gåva endast i form av varuprov. Enligl andra stycket i samma paragraf får alkoholdrycker inte lämnas som gåva vid handel med andra varor än sådana drycker. Paragrafen syftar till att hindra atl man skänker bort eller bjuder på alkoholdrycker som säljargument. I praxis har gåvoförbudei inte ansetts hindra allmänl godtagen representation.

Enligt 12 8 LHD är det förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt anskaffa alkoholdrycker till den som vid detaljhandel inte har rätt alt få sådan vara utlämnad lill sig. Detta förbud förutsätter inle atl vederlag utgår, vilket lorde innebära att den som får i uppdrag av en underårig att anskaffa alkoholdrycker, inte därefter ens som gåva eller lån får tillhandahålla denne en sådan dryck. Den som bryter mot förbudet straffas enligt 74 8 för olovligt anskaffande av alkoholdrycker.

Vidare gäller förbud mot gåva av alkoholdrycker enligt 69 § lagen (1954:579) om nykterhetsvård, 89 8 barnavårdslagen (1960:97) och 62 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. Dessa bestämmelser avser främst förbud mot atl överlämna alkoholdrycker till dem som är intagna i anstalt. Den 1 januari 1982 ersätts bl. a. de två förstnämnda lagarna av socialtjänst­lagen (1980:620), som inte innehåller några molsvarande bestämmelser. I del förslag till lag om vård av missbrukare (SOU 1981:7), som nyligen har avlämnats av socialberedningen, finns ell förbud för intagna atl inneha bl. a. alkoholdrycker.

Lån av alkoholdrycker, dvs. utlämnande mol ålerfående av en molsva­rande mängd av samma vara, synes i princip vara lillåiel. Det är dock förbjudet i vissa särskilda fall enligt 54 § LHD (bortförande av dryck från restaurang) och enligt de angivna lagrummen i vårdlagstiftningen. Som jag redan nämnt lorde även elt lån till underåriga kunna strida mol förbudei i 12 §.

Gåva och lån av alkoholdrycker till ungdomar är alltså inte alltid att anse som olovlig överlåtelse enligl LHD. SAMO har emellertid föreslagil ett förbud som innebär, att den som genom annat än bjudande överlämnar spritdrycker, vin eller starköl som gåva eller lån till den som inte fyllt 20 år straffas för olovligt anskaffande av alkoholdrycker i enlighet med 74 § LHD. Detsamma skulle gälla sådanl överlämnande av öl till den som infe fyllt 18 år. Ringa fall skulle enligt 78 § vara straffria. Förbudet föreslås infört i 8 8 LHD. SAMO har hänvisat lill att det är av slor vikt alt förhindra överlåtelser av alkoholdrycker lill unga och alt en gåva eller ell lån av dryckerna måste anses vara etl med försäljning likvärdigt förfarande.

SAMO har även påtalat all bevissvårigheter kan föreligga i mål om ansvar

 

Prop.  1980/81:179                                                               40

för olovlig försäljning eller olovligt anskaffande. Det kan vara bevisat atl dryckerna överlämnats lill en person som inle är inköpsberältigad, men överlåtaren och mottagaren invänder att det är fråga om lån eller gåva. Detta påstående kan vara svårt att motbevisa. Fördelarna med att straffbelägga gåva och lån är även uppenbara när det gäller förverkande. Enligt 79 8 LHD skall bl. a. drycker som varit föremål för brott enligl denna lag förklaras förverkade om del inte är uppenbart obilligt. I praktiken kan emellertid beslag och förverkande försvåras genom atl de underåriga uppger att drycken är gåva eller lån. Genom den föreslagna lagändringen skulle dessa svårigheter undanröjas.

Jag instämmer i alt det bör förhindras att ungdomar som inle själva får köpa alkoholdrycker tillhandahålls sådan dryck på annat säll. Av LHD bör därför framgå förbud mot sådant tillhandahållande oavsett om del föregås av elt uppdrag eller sker mot något vederlag. Reglerna bör emellertid inte vara så långtgående att de medför straffansvar för den som låter den unge smaka av en alkoholdryck. Således är det mig främmande att föreslå en regel som förbjöd exempelvis föräldrar, vilka finner skäl därtill, atl vid något tillfälle bjuda sina underåriga barn av en alkoholdryck. Även i andra situationer bör det vara tillåtet att bjuda unga av en alkoholdryck. Det är förenat med svårigheter att i lagtexten avgränsa området för en slraffsanklionerad regel som förbjuder tillhandahållande genom gåva eller lån men som gör det tillåtet atl bjuda av drycken. I praktiken torde emellertid gränsdragnings­svårigheter kunna undvikas genom att ringa fall av brott mot regeln görs straffria.

Av lagtekniska skäl anser jag del lämpligast alt införa del av SAMO föreslagna gåvo- och låneförbudel i 12 8 LHD. Del bör ske genom tillägg av ell nytt andra stycke.

Det är enligt min mening av slor vikl alt drycker som varit föremål för brott enligt LHD kan bli förverkade. Delta gäller särskilt alkoholdrycker som påträffats hos unga. Det lorde följa av 36 kap. 4 8 brottsbalken att förverkande kan ske även hos den som innehar drycken men skall vara fri från ansvar enligt 78 8 tredje stycket andra meningen LHD. Då det emellertid i denna fråga har yppats en viss tvekan i praxis föreslår jag i 79 8 LHD ett uttryckligt tillägg härom.

3.5 Ikraftträdande

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1981. Av 5 § andra stycket lagen (1964:163) om införande av brottsbalken följer att de nya straffsatserna inte blir tillämpliga på brott som har begåtts före ikraftträdandet.

 

Prop.  1980/81:179                                                            41

4 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag har anförl nu har det inom socialdepartementet upprättats förslag till

1.    lag  om   ändring  i   lagen   (1977:292)  om  tillverkning  av  drycker, m. m.,

2.    lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker.

5 Specialmotivering

Förslagel till lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av dryck

er,

27 8

Den som

1.    olovligen tillverkar sprit,

2.    bereder mäsk i uppenbart syfte att olovligen tillverka sprit eller

3.    forslar, döljer eller förvarar sprit, som uppenbarligen är olovligen tillverkad, eller mäsk, som uppenbarligen är avsedd för olovlig fillverk­ning av sprit, döms till böter eller fängelse i högst två år.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst fyra år.

Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaklas, om sprittillverkningen eller mäskberedningen har skelt i större omfattning eller i syfte att sälja varan.

Förslagel har motiverats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.3.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker 12 §

Del är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätl anskaffa alkoholdrycker lill den som enligl 11 8 ej har rätt all få sådan vara utlämnad till sig. Del är också förbjudet att i större omfattning tillhandagå annan med att anskaffa alkoholdrycker.

Spritdrycker, vin eller starköl får inte som gåva eller lån överlämnas till den som inte har fyllt 20 år. Öl får inte på sådant sätl överlämnas tili den som inte har fyllt 18 år. Vad nu sagts gäller inte när någon bjuder av en alkoholdryck för förtäring på stället.

Som anförts i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.4, innebär det nya andra stycket ett förbud mot atl som gåva eller lån överlämna de angivna dryckerna till den som inte fyllt 20 resp. 18 år. Stadgandet innefaltar inte förbud att bjuda på alkohol dvs. låta den unge förtära alkohol. Det är alltså de gåvo- och lånetransaktioner som frånsett avsaknaden av vederlag ligger försäljningen nära, som åsyftas med förbudet. Ett överlämnande av en flaska eller en burk för senare förtäring måste därför i princip anses otillåtet. Svårigheter vid tillämpningen att avgränsa det straffbara området torde

 

Prop.  1980/81:179                                                                 42

kunna undvikas genom att ringa fall är straffria (78 8).

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbudet enligt det nya andra stycket straffas enligt 74 8 för olovligt anskaffande av alkohol­drycker. I ringa fall skall, som följer av 78 8, inte dömas till straff. Förverkande skall ske enligt 79 8.

72 8

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1.    säljer alkoholdrycker utan tillstånd eller, om fillstånd ej behövs, utan rätl enligt denna lag,

2.    serverar spritdrycker, vin eller starköl som har anskaffats på annat sätt än som sägs i 49 8, döms för olovlig försäljning av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst två år.

Är brottet grovi, döms till fängelse i högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om försäljningen har utgjort led i en verksamhel som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning.

Ändringarna har kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.3

75 8

Den som innehar alkoholdrycker i uppenbart syfte all olovligen sälja dem döms för olovligt innehav av alkoholdrycker lill böter eller fängelse i högst ett år.

Ändringen har kommenterats i den allmänna mofiveringen, avsnitt 3.3, och skall ses mot bakgrunden av atl straffet för olovlig försäljning har skärpts.

76 8

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller utlämnar alkoholdrycker i strid mot 118 till någon som kan anlas inte ha uppnått föreskriven ålder eller som är märkbart påverkad av alkohol eller annal berusningsmedel, eller vid partihandel underlåter att på sätt föreskrivs i 24 8 första stycket förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja varan, döms för olovlig dryckeshanlering till böter eller fängelse i högst sex månader.

För olovlig dryckeshanlering dömes också den som försäljer alkohol­fria drycker i strid mot förbud som meddelats enligl 65 8, förvarar drycker i strid mol 55 § eller tillåter alkoholförläring eller förvaring av alkohol­drycker i Strid mol 56 §.

Ändringen har kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.3.

 

Prop. 1980/81:179                                                                 43

79 8

Drycker som har varit föremål för brott enligl denna lag eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall förklaras förverkade, om det är uppenbart obilligt. Förverkande av drycker kan ske även hos den som är fri från ansvar för brottet enligt 78 8 tredje slyckel andra meningen.

Föremål som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 72 eller 74 8 eller dess värde får förklaras förverkat, om det år påkallat till förebyg­gande av brott eller av annan grund särskilda skäl föreligger.

Tillägget lill första slyckel om förverkande har motiverats i avsnitt 3.4.

6 Hemställan

Jag hemställer all lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1.    lag om   ändring  i   lagen   (1977:292)  om  tillverkning  av drycker, m. m.,

2.    lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker.

7 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

 

Prop.  1980/81:179                                                             44

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker,

m. m.

Härigenom föreskrivs alt 27 8 lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

27 8 Den som

1.  olovligen tillverkar sprit,

2.  bereder mäsk i uppenbart syfte all olovligen tillverka sprit eller

3.  forslar, döljer eller förvarar            3. forslar, döljer eller förvarar sprit, som uppenbariigen är olovli- sprit, som uppenbarligen är olovli­gen tillverkad, eller mäsk, som gen tillverkad, eller mäsk, som uppenbarligen är avsedd för olovlig uppenbarligen är avsedd för olovlig tillverkning av sprit dömes till böter tillverkning av sprit, döms lill böter eller fängelse i högst ett år.                   eller fängelse i högst två år.

Är brottet grovt, dömes till fäng-  Är brottet grovt, döms till fängel-

else i högst två år.                      se i högst fyra år.

Vid bedömande om brottet är grovt skall särskill beaktas, om sprittill­verkningen eller mäskberedningen har skelt i slörre omfattning eller i syfte att sälja varan.

Denna lag iräder i krafl den 1 juli 1981.

 

Prop. 1980/81:179                                                             45

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker

Härigenom föreskrivs att 12, 72, 75, 76 och 79 88 lagen (1977:293) om handel med drycker skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

12 8 Det är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt anskaffa alkoholdrycker till den som enligt 11 8 ej har rätt att få sådan vara utlämnad till sig. Del är också förbjudet all i större omfallning tillhandagå annan med atl anskaffa alkoholdrycker.

Spritdrycker, vin eller starköl får inte som gåva eller lån överlämnas tdl den som inle har fylh 20 år. Öl får inte på sådant sätt överlämnas tdl den som inte har fy Ut 18 år. Vad nu sagts gäller inte när någon bjuder av en alkohol­dryck för förtäring på slällel.

72 8 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1.  säljer alkoholdrycker utan tillstånd eller, om tillstånd ej behövs, ulan rätt enligl denna lag,

2.  serverar spritdrycker, vin eller      2. serverar spritdrycker, vin eller starköl som har anskaffats på annal starköl som har anskaffats på annat sätt än som sägs i 49 §, dömes för sätl än som sägs i 49 8, döms för olovlig försäljning av al- olovlig försäljning av al­koholdrycker lill böter eller koholdrycker till böter eller fängelse i högst ett år.                            fängelse i högst ivå år.

Är brottet grovt, dömes lill fäng- Är brottet grovt, döms till fängel-

else i högsl två år. Vid bedömande av se i högst/yra år. Vid bedömande av
om brottet är grovt skall särskilt om brottet är grovt skall särskilt
beaktas om försäljningen har utgjort beaktas om försäljningen har utgjort
led i en verksamhet som bedrivits led i en verksamhet som bedrivits
yrkesmässigt eller i större omfalt- yrkesmässigt eller i större omfatt­
ning,                                            ning.

75 8
Den som innehar alkoholdrycker i     Den som innehar alkoholdrycker i

uppenbart syfte atl olovligen sälja     uppenbart syfte atl olovligen sälja dem dömes för olovligt  inne-     dem döms för olovligt   inne-

 

Prop. 1980/81:179

46

 

Nuvarande lydelse

hav av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst sex måna­der.

Föreslagen lydelse

hav   av   alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller utlämnar alkoholdrycker i strid mot 118 till någon som kan antas inte ha uppnått föreskriven ålder eller som är märk­bart påverkad av alkohol eller annal berusningsmedel, eller vid parfihan­del underiäter alt på sått föreskrivs i 24 8 första stycket förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja varan, döms för olovlig dryck­eshanlering till böter eller fäng-

76 §' Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller utlämnar alkoholdrycker i strid mot 11 § till någon som kan antagas ej ha uppnått föreskriven ålder eller som är märk­bart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel, eller vid partihan­del underlåter att på sättföreskrives i 24 8 första stycket förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja varan, dömes för olovlig dryck­eshanlering till böter.

else i högsl sex månader. För olovlig dryckeshanlering dömes också den som försäljer alkoholfria drycker i strid mot förbud som meddelats enligt 65 8, förvarar drycker i strid mot 55 8 eller tillåter alkoholförtäring eller förvaring av alkoholdrycker i strid mot 56 8.

79 8

Drycker som har varit föremål för broft enligt denna lag eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall förklaras förverkade, om det ej är uppenbart obilligt.

Drycker som har varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav samt utbyle av sådant brott skall förklaras förverkade, om det ej är uppenbart obilligt. Förverkande av drycker kan ske även hos den som är fri från ansvar för brottet enligl 78 § tredje stycket andra meningen. Föremål som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 72 eller 74 § eller

dess värde får förklaras förverkat, om det är påkallat till förebyggande av

brott eller av annan grund särskilda skäl föreligger.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

1 Senaste lydelse 1980:290.

 

Prop. 1980/81:179                                                            47

Innehåll

Lagrådsremiss.................................................................     25

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll........................     25

Utdrag av  protokoll  vid  regeringssammanträde  den   19 februari

1981  ..............................................................................     26

1          Inledning................................................................... .... 26

2          Allmänna utgångspunkter.........................................     27

3          Lagändringar ............................................................     28

 

3.1          Inledning..........................................................     28

3.2          Straffen för illegal alkoholhantering..................     30

 

3.2.1          Definitioner............................................ .... 30

3.2.2          Olovlig tillverkning och rening av alkohol       31

3.2.3          Olovlig överlåtelse av alkoholdrycker.....     34

 

3.3          Förslag till straffskärpningar ............................     36

3.4          Förbud mol gåva och lån av alkohol lill ungdom        39

3.5          Ikraftträdande..................................................     40

 

4          Upprättade lagförslag...............................................     41

5          Specialmotivering ..................................................... .... 41

6          Hemställan................................................................ .... 43

7          Beslut........................................................................     43

Bdaga: De remitterade lagförslagen .............................. .... 44

1.   Lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m                    44

2.   Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker ....       45

 

Prop. 1980/81:179                                                                 48

Bilaga 2

Utdrag
LAGRÅDET                                              PROTOKOLL

vid sammanträde 1981-03-19

Närvarande: f. d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Hilding, justitierådet Vängby.

Enligt lagrådet den 16 mars 1981 tillhandakommet uldrag av protokoll vid regeringssammanlräde den 19 februari 1981 har regeringen på hemställan av stalsrådel och chefen för socialdeparlemenlel Söder beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m. m.

2.    lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Leif Lind­
gren.

Förslagen föranleder följande yllrande av lagrådet:

Förslaget till

Lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker,

m. m.

Förslaget lämnas utan erinran.

Förslaget till

Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker

12 8

Enligt första stycket i nu förevarande paragraf - som hittills utgjort paragrafens enda stycke och vars lydelse föreslås slå kvar oförändrad - är det förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt anskaffa alkohol­drycker till den som enligt 11 8 ej har rätt att få sådan vara utlämnad till sig. Det är också förbjudet att i större omfattning tillhandagå annan med att anskaffa alkoholdrycker.

Hänvisningen till 11 8 innebär bl. a. atl del är förbjudet atl anskaffa spritdrycker, vin eller starköl till den som "kan antagas ej ha fyllt 20 år" och att anskaffa öl tiil den som "kan antagas ej ha fyllt 18 år".

I det nya andra stycket av paragrafen föreslås nu att spritdrycker, vin eller starköl inte skall få såsom gåva eller lån överlämnas till den som "inte har fyllt

 

Prop. 1980/81:179                                                                 49

20 år" och att öl inte får på sådant sätl överlämnas till den som "inte har fyllt 18 år".

De båda förbudsbestämmelserna står i mycket nära samband med varandra- vilket understryks av vad departementschefen anför under avsnitt 3.4 i remissen - och det synes lämpligl alt den presumtionsregel i fråga om åldersgränserna som redan finns i gällande lag får komma till uttryck även i den föreslagna nya beslämmelsen. Del förordas därför att andra stycket i paragrafen får följande lydelse: "Spritdrycker, vin eller starköl får inte som gåva eller lån överlämnas till den som kan antas inte ha fyllt 20 år. Öl får inle på sådant sätt överlämnas till den som kan antas inte ha fyllt 18 år. Vad nu sågs gäller inte när någon bjuder av en alkoholdryck för förtäring på stället."

76 8

Den föreslagna ändringen i paragrafen innebär att - förutom det nuvarande bötesstraffet - även fängelse i högst sex månader skall kunna ådömas för olovlig dryckeshanlering. Departementschefen redovisar i motiveringen lill förslaget (avsnitt 3.3) att systembolaget såvitt gäller bolagets personal motsatt sig förslaget lill slraffskärpning och därvid anförl atl ulbildning är bättre än straffhol när del gäller atl åstadkomma en god tillämpning av bestämmelserna. Deparlemenlschefen förklarar sig kunna instämma i det som bolaget har framfört beträffande dess personal men anser på angivna skäl atl den föreslagna straffskärpningen ändock bör komma till stånd. För mindre allvarliga överträdelser, beroende exempelvis på okun­nighet, kan enligt departementschefen fängelse givetvis inle komma i fråga men detla behöver inte särskilt utsägas i lagtexten.

Ur de synpunkler lagrådet har att beakla synes någon invändning inte kunna göras mol den i paragrafen föreslagna straffskärpningen. Det bör emellertid framhållas att paragrafen även är tillämplig på personalen i livsmedelsbutikerna, nämligen i vad avser försäljning av öl till den som kan antagas inle ha fyllt 18 år. Vad departementschefen anför rörande tillämpningen i fråga om systembolagels personal får uppenbarligen anses gälla även personalen i livsmedelsbutikerna.

79 8

I förevarande paragraf föreslås atl förverkande av drycker som varil föremål för brott enligt lagen kan ske även hos den som är fri från ansvar för brottet enligt 78 8 tredje stycket andra meningen. Sistnämnda bestämmelse innehåller att den till vilken alkoholhaltiga drycker har sålts eller annars har anskaffats för personligt bruk skall vara fri från ansvar. I motiveringen till

 

Prop.  1980/81:179                                                                50

den föreslagna bestämmelsen anförs att det torde följa av 36 kap. 4 8 brottsbalken atl förverkande av drycker kan ske hos den som enligt nu nämnda bestämmelse är fri från ansvar men att del yppats en viss tvekan härom i praxis. Att en bestämmelse i ämnet nu införs föranleder i och för sig ingen erinran från lagrådets sida. Införs inte en liknande bestämmelse i övriga lagar som har molsvarande regel om frihet från ansvar uppkommer emellertid risk för den tolkningen atl förverkande inte kan ske i samma situation vid tillämpning av de lagarna. Frågan torde kunna få praktisk belydelse främst vid tillämpningen av lagen (1961:181) om försäljning av teknisk spril och alkoholhaltiga preparat, som i 14 8 andra stycket andra meningen har en regel om atl den till vilken teknisk sprit eller alkoholhalligt preparat avyttrats eller anskaffats för personligt bruk skall vara fri från ansvar. Visserligen anger 10 8 andra stycket samma lag i fråga om överlåtelse och andra åtgärder med leknisk sprit eller alkoholhalligt preparat, vari denatureringsmedel olovligen borttagits eller försvagats, atl bestämmelserna i 72 8 lagen om handel med drycker om straff för olovlig försäljning av alkoholdrycker äger molsvarande tillämpning. Härav kan emellertid inle dras några säkra slutsatser beträffande förverkandereglerna, särskilt som lagen om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat har egna förverkanderegler i 13 §. Elt förtydligande kan ske genom alt i 13 8 första stycket sistnämnda lag som en ny tredje mening förs in en bestämmelse av förslagsvis följande innehåll: "Förverkande av teknisk spril och alkoholhal­ligt preparat kan även ske hos den som enligt 14 8 andra stycket andra meningen är fri från ansvar."

 

Prop. 1980/81:179                                                            51

Innehåll

Regeringens proposition   ...............................................        1

Propositionens huvudsakliga innehåll   ........................... ...... 1

Lagförslag........................................................................        2

1          Förslag lill lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m                       2

2          Förslag lill lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker                                   3

3          Förslag fill lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhalfiga preparat    .................................................................................. 5

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1981   . 6

1          Inledning...................................................................        6

2          Samordningsorganet för alkoholfrågor (SAMO)   ...... ...... 8

3          Allmän motivering  .................................................... .... 10

 

3.1          Allmänna utgångspunkter  ............................... .... 10

3.2          Den skattefria alkoholen i utlandslrafiken ........ .... 14

 

3.2.1          Bakgrund   ............................................ .... 14

3.2.2          Omfaftning............................................. .... 14

3.2.3          Rederiernas ålgärder   .......................... .... 15

3.2.4          Provision på försäljning av skattefria alkohol­drycker                          17

3.2.5          Servering av alkoholdrycker på färjorna                    17

3.2.6          Straffet för varusmuggling..................... .... 18

 

3.3          Lördagsslängning av Systembolagets butiker.. .... 18

3.4          Lagändringar  .................................................. .... 22

 

4          Hemställan................................................................ .... 24

5          Beslut  ...................................................................... .... 24

Bil.   1   Lagrådsremiss  om  vissa  åtgärder  inom   alkoholpolitiken beslutad den 19 februari 1981

Bil. 2 Utdrag ur lagrådets protokoll den 19 mars 1981

 

GOTAB. Slockholm 1981