Prop. 1980/81:177

Regeringens proposition

1980/81:177

om vissa författningsändringar till följd av socialstyrelsens omorganisation, m. m.;

beslutad den 12 mars 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagils i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

KARIN SÖDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till sådana lagändringar, som blir en följd av socialstyrelsens omorganisation och därmed sammanhängande förändringar i bl. a. länsstyrelsernas uppgifter och organisation. Enligt riksdagens beslut skall länsläkar- och socialkonsulentorganisationerna upphöra. Socialstyrelsens nya organisation skall enligt beslutet genomföras den 1 juli 1981.

Förslagen bygger på riksdagens principbeslut om socialstyrelsens framtida uppgifter och organisation, m. m. (prop. 1979/80:6, SoU 45. rskr 386). De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1981.

I Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 177

Socialstyrelsen skall i samband med ett beslut om auktorisation ulse minsl två personer eller, om sammanslutningens verksamhet kan anlas bli av ringa omfattning, en person att företräda allmänintresset i sammanslutningens arbete med internationell adoptionshjälp (samhällsre-presentant). Samhållsrepresentanien skall ha särskild erfarenhel av barn-och ungdomsvård i stat eller kommun.

5§

Tillsynsmyndigheten skall i samband med ett beslut om auktorisation utse minsl två personer eller, om sammanslutningens verksamhel kan antas bli av ringa omfattning, en person att företräda allmänintresset i sammanslutningens arbete med internationell adoptionshjälp (sam-hällsrepresentant). Samhällsrepre-sentarUer skall ha särskild erfarenhet av barn- och ungdomsvård i stat eller kommun.

Prop. 1980/81:177

Nuvarande lydelse

ett visst fall skall frågan överlämnas lill socialstyrelsen eller någon annan myndighet som regeringen föreskriver för avgörande. Detsamma gäller när sammanslutningen vill lämna adoptionshjälp trots att samhällsrepresentant avstyrker.

Föreslagen lydelse

elt visst fall skall frågan överlämnas till tillsynsmyndigheten för avgörande. Detsamma gäller när sammanslutningen vill lämna adoptionshjälp trols alt någon samhällsrepresentant avstyrker.

9§

Om allmänfarlig sjukdom inträffat eller misstankes ha inträffat, åligger det hälsovårdsnämnden i kommunen alt, efter samråd med läkare som avses i 7 §, ofördröjligen utreda orsaken till sjukdomens uppträdande och vidtaga de åtgärder som fordras för atl hindra all sjukdomen ulbredes. Nämnden skall hålla länsläkaren underrättad om utredningen och om de åtgärder som vidtagils.

Om länsläkaren finner det påkallat, är hälsovårdsnämnd skyldig atl göra utredning även när fall av allmänfarlig sjukdom inträffat inom annan kommun eller misstanke därom föreligger.

Om allmänfarlig sjukdom inträffat eller misstankes ha inträffat, åligger det hälsovårdsnämnden i kommunen att, efter samråd med läkare som avses i 7 §, ofördröjligen ulreda orsaken til! sjukdomens uppträdande och vidtaga de åtgärder som fordras för att hindra att sjukdomen ulbredes. Nämnden skall hålla länsstyrelsen underrättad om ulredningen och om de åtgärder som vidtagils.

Om länsstyrelsen finner det påkallat, är hälsovårdsnämnden skyldig atl göra ulredning även när fall av allmänfarlig sjukdom inträffat inom annan kommun eller misstanke därom föreligger.

behandling saml att förete intyg om söka läkare och underkasta sig
atl della skett. Om så erfordras skall behandling saml alt förete intyg om
han anmanas att följa de föreskrifter att detta skelt. Om så erfordras skall
som läkare kan ha meddelat honom. han anmanas alt följa de föreskrifter
Föreligger grundad anledning befara som läkare kan ha meddelat honom,
all han skall sprida smitta skal! han Föreligger grundad anledning befara
anmanas all låla inlaga sig på sjuk- alt han skall sprida smitta skall han
hus som avses i sjukvårdslagen eller anmanas alt låla inlaga sig på sjuk-
som drives av staten. hus som avses i sjukvårdslagen eller

som drives av staten. Anmaningen skall ske skriftligen och innehålla erinran om påföljden för underiåtenhet att följa anmaningen. .vser anmaningen barn under 15 år, skall den tillställas den som har vård om barnet.

14 §'

Underlåter någon att följa anmaning enligl 13 § kan länsstyrelsen i det län där han vistas beslula att han skall inställas hos läkare för undersökning eller behandling eller, om det finns grundad anledning befara att han skall sprida smitta, länsrätten besluta atl han skall intagas på sjukhus som avses i 13 §. Kan det skäligen antagas, all anmaning icke skulle efterföljas, får beslut som nu sagts meddelas ulan att anmaning skett.

Om länsstyrelsens eller länsrät- Om länsstyrelsens eller länsrät-

fara, kan den läkare som utsetts enligl 2 § andra stycket meddela sådant beslul som avses i första stycket. Läkarens beslut skall omedelbart underställas prövning av den myndighet som sägs ;■ första stycket men länder lill efterrättelse lill dess myndigheten förordnar annorlunda.

tens beslut icke kan avvaktas ulan tens beslut inte kan avvaktas utan fara, kan länsläkaren meddela beslut som avses i första stycket. Sådant beslul skall omedelbart underställas prövning av myndighet som sägs där men länder till efterrättelse till dess myndigheten förordnar annorlunda.

Vad i denna paragraf föreskrives om länsstyrelse skall i kommun som ej tillhör landstingskommun gälla hälsovårdsnämnd. Vad som sagis nu gäller dock ej Gollands kommun.

15 §
Om veneriskt sjuk person uppgivit Om veneriskt sjuk person uppgivit

sig ha varil i förbindelse med annan sig ha varit i förbindelse med annan

1 Senaste lydelse 1974:583.

r Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 177

person på sådant sätl att smitta kunnat överföras skall länsläkaren anmana denne alt underkasta sig läkarundersökning och förete intyg om resultatet av undersökningen.

person på sådant sätl att smitta kunnat överföras skall den läkare som utsetts enligl 2 § andra stycket anmana denne atl underkasta sig läkarundersökning och förete intyg om resultatet av undersökningen. Bestämmelserna i 13 § andra slyckel äger motsvarande tillämpning i fall

som avses i denna paragraf.

Efterföljes ej anmaning gäller bestämmelserna i 14 § i tillämpliga delar

också fall som avses i denna paragraf.

19 §

Socialslyrelsen kan förordna atl i länsläkarens ställe annan läkare skall göra anmaning som avses i 13 och 15 §§■

Beträffande kommun som ej tillhör landstingskommun skall vad i denna lag eller med stöd därav meddelade föreskrifter sägs om landsiingskommun gälla kommunen, alli i den mån ej annal föreskrives.

Beträffande kommun som ej tillhör landstingskommun skall vad i denna lag eller med stöd därav meddelade föreskrifter sägs om landstingskommun gälla kommunen och, utom i fråga om Gotlands kommun, vad som sägs om länsläkare gälla förste stadsläkaren, allt i den mån ej annat föreskrives.

Socialstyrelsen kan förordna annan läkare att i distriktsläkares ställe fullgöra de uppgifter som enligt denna lag eller med stöd därav meddelade föreskrifter ankommer på distriktsläkare.

2 Senasle lydelse 1972:667

Vad ovan föreskrives äger molsvarande tillämpning beträffande den som utan att vara sjuk för smitta av allmänfarlig sjukdom.

Landsiingskommun bestrider

kostnaderna för sådan laboratorieundersökning av prov som läkare i öppen vård eller hälsovårdsnämnd inom landstingsområdet finner erforderlig vid allmänfarlig sjukdom eller venerisk sjukdom eller vid misstanke om sådan sjukdom och som utföres vid laboratorium som socialstyrelsen godkänl för ändamålet.

Vad i första slyckel sägs gäller även sådan laboralorieundersökning av prov som länsläkare finner erforderlig vid annan smittsam sjukdom än allmänfarlig sjukdom eller venerisk sjukdom.

Kostnaderna för sluten värd på sjukvårdsanstalt som avses i 7 eller 13 § skall vid allmänfarlig sjukdom eller venerisk sjukdom bestridas av landstingskommunen i den mån de ej ersattes enligt lagen om allmän försäkring.

Landstingskommunen svarar för kostnaderna för sådan laboratorieundersökning av prov som läkare i öppen vård eller hälsovårdsnämnd inom landstingsområdet finner erforderlig vid allmänfarlig sjukdom eller venerisk sjukdom eller vid misstanke om sådan sjukdom och som utförs vid ell laboratorium som socialstyrelsen godkänt för ändamålet.

Vad i första stycket sägs gäller även sådan laboratorieundersökning av prov som länsstyrelsen finner erforderlig vid annan smittsam sjukdom än allmänfarlig sjukdom eller venerisk sjukdom.

Kostnaderna för sluten vård på sjukvårdsanstalt som avses i 7 eller 13 § skall vid allmänfarlig sjukdom eller venerisk sjukdom täckas av landstingskommunen i den mån de inle ersätts enligl lagen om allmän försäkring.

25 P

Polismyndighet skall lämna handräckning

på begäran av hälsovårdsnämnd, om någon åsidosätter vad som åligger honom enligl 6 § eller 7 § första stycket,

på begäran av hälsovårdsnämnd om den åt vilken nämnden uppdragit all verkställa smittrening vägras tillträde till utrymme där smittrening skall ske.

på begäran av länsstyrelse, länsläkare eller, i annan kommun som ej tillhör landsiingskommun än Gollands kommun, av hälsovårdsnämnd för verkställande av beslut enligt 14 eller 15 §,

på begäran av länsläkare eller av överläkare eller motsvarande läkare vid sjukvårdsanstalt om någon som enligl 8 eller 16 § är skyldig alt kvarstanna på sjukvårdsanslall avviker från denna.

på begäran av länsstyrelse eller läkare som utsetts enligl 2 § andra stycket för verkställande av beslut enligt 14 eller 15 §,

på begäran av läkare som utsetts enligl 2 § andra stycket eller av överläkare eller motsvarande läkare vid sjukvårdsanstalt om någon som enligt 8 eller 16 § är skyldig atl kvarstanna på sjukvårdsanstalt avviker från denna.

29 §

Om en länsläkare eller läkare som avses i 19 § i sin verksamhet enligt denna lag har erhållit uppgifter som ger anledning anta alt en gärning som avses i 26 § eller i 6 kap. 7 § brottsbalken har förövats, är han skyldig att anmäla detta till åklagare, när det är påkallat för atl förhindra att brottsligheten fortsätter.

Har någon vid förundersökning enligt 23 kap. rättegångsbalken befunnits skäligen misstänkt för brott som avses i 26 §, har åklagaren rätt att på begäran få uppgift om resultatet av läkarundersökning, som föranstaltats av länsläkare eller läkare som avses i 19 §. Har åtal

5 Senaste lydelse 1970:48 '• Senaste lydelse 1980:985.

Om den läkare som utsetts enligl 2 S andra stycket i sin verksamhet enligt denna lag har erhållit uppgifter som ger anledning anta att en gärning som avses i 26 § eller i 6 kap. 7 § brottsbalken har förövats, är han skyldig att anmäla detta till åklagare, när del är påkallat för alt förhindra alt brottsligheten fortsätter.

Har någon vid förundersökning enligt 23 kap. rättegångsbalken befunnits skäligen misstänkt för brott som avses i 26 §, har åklagaren rätt all på begäran få uppgift om resultatet av läkarundersökning, som föranstaltats av den läkare som lasetis enligl 2 § andra stycket. Har

Föreslagen lydelse

Hälsovårdsnämnden skall årligen upprätta en berättelse om dei allmänna hälsotillståndet i kommunen under nästföregående år or/i om nämndens verksamhet under samma lid. Berättelsen skall avfallas i överensstämmelse med formulär, som faslställes av socialstyrelsen i samräd med statens livsmedelsverk.

Avskrift av berättelsen skall före mars månads utgång i två exemplar tillställas länsstyrelsen.

Nuvarande lydelse

13 S'

Hälsovårdsnämnd skall årligen upprätta berättelse angående allmänna hälsotillståndet i kommunen under nästföregående år samt angående nämndens verksamhet under samma tid. Berättelsen skall avfattas i överensstämmelse med formulär, som fastställes av socialslyrelsen i samråd med statens livsmedelsverk.

Avskrift av berättelsen skall före mars månads utgång i två exemplar tillställas länsläkaren och länsveterinären, dock att i vad avser kommun med stadsläkare, likställd med länsläkare, avskrift av berättelsen skall före juni månads utgång tillställas socialstyrelsen.

På begäran skall avskrift av berättelsen därjämle tillställas distriktsläkaren eller stadsläkaren eller motsvarande läkare och ijänsteveterinären eller stadsveterinären.

36 §2

Socialslyrelsen har högsta tillsynen över enskilda vårdhem.

Länsstyrelserna utövar inom länet tillsynen över de enskilda vårdhemmen.

3§'

Socialstyrelsen har högsta tillsynen över enskilda vårdhem.

Länsstyrelserna utövar inom länet tillsynen över de enskilda vårdhemmen. Länsläkaren eller motsvarande förste stadsläkare och socialvårdskonsulenten skall biträda länsslyrelsen vid tillsynen.

Socialnämnden i den kommun där vårdhem är beläget skall utöva löpande tillsyn i socialt hänseende över hemmet.

Undervisning, som bedrivs vid enskilt vårdhem och som motsvarar undervisningen vid förskola, grundskola eller yrkesskola, står under tillsyn av skolöverstyrelsen.

15 P Föreståndare för enskilt vårdhem åligger all

1. ansvara för den personliga omvårdnaden och tillsynen,

2. se lill all möjligheter ges till behövlig aktivering och rehabilitering och följa utvecklingen inom vårdområdet,

3. se till atl koslen är fullvärdig och näringsriklig,

4. besluta om inskrivning efter samråd med vårdhemsläkaren, om det ej uppdragils ål denne eller annan läkare alt ha hand om inskrivningen,

5. föra liggare över de personer som vårdas vid hemmet,

6. omedelbart sända skriftligt åta- 6. omedelbart sända skriftligt åtagande av tillträdande läkare lill läns- gande av tillträdande läkare lill läns-

styrelsen när byle sker av vårdhemsläkare,

7. före utgången av mars månad enligt fastställt formulär lämna årsberättelse för hemmets verksamhel under föregående kalenderår lill socialstyrelsen, länsstyrelsen och socialnämnden.

slyrelsen och tillsynsläkaren när byte sker av vårdhemsläkare,

7. före utgången av mars månad enligt fastställt formulär lämna årsberättelse för hemmets verksamhet under föregående kalenderår till socialslyrelsen, länsstyrelsen, tillsynsläkaren, socialvårdskonsulenten och socialnämnden.

Prop. 1980/81:177 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Talan mol annat beslul av länsstyrelse enligt stadgan föres hos socialstyrelsen genom besvär.

Talan mot socialstyrelsens beslut i fråga om lillslånd alt driva enskilt vårdhem, atl flytta eller utvidga vårdhem eller på annat sätt ändra verksamheten eller hemmet samt mot styrelsens beslut som ej avser särskilt fall föres hos regeringen genom besvär. Mol annal beslut av socialstyrelsen enligt denna stadga får talan ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

Prop. 1980/81:177 ]4

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1981-03-12

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman. Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren. Åsling, Söder. Krönmark, Burenstam Linder. Johansson, Wirtén, Holm, Andersson. Boo, Winberg. Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Söder såvitt avser frågor under punkterna I, 2.1-2.2, 3 och 4, statsrådet Holm punkterna 2.3-2.5.

Proposition om författningsändringar till följd av socialstyrelsens omorganisation, m. m.

1 Inledning

Riksdagen har i juni 1980 på grundval av propositionen 1979/80:6 fattat principbeslut om socialstyrelsens framtida uppgifter och organisation, m. m. (SoU 1979/80:45, rskr 386).

Enligl beslutel skall socialkonsulent- och länsläkarorganisationerna upphöra. I budgetpropositionen för budgetåret 1981/82 finns inga medel beräknade för dessa organisationer.

Detaljutformningen av socialstyrelsens organisation m. m. har uppdragits åt en särskild organisationskommitté. Kommittén har i december 1980 redovisat sitt uppdrag. Av redovisningen framgår att vissa författningsändringar är nödvändiga till följd av bl. a. socialkonsulent- och länsläkarorga-nisationernas avveckling.

Den nya socialtjänstlagen skall enligl lidigare riksdagsbeslut träda i kraft den 1 januari 1982.

Länsläkar- och socialkonsulentorganisationernas avveckling medför även ändringar i flera författningar där regeringen beslutar, t. ex. den allmänna läkarinstruklionen (1963:341), och länsslyrelseinslruktionen (1971:460).

Regeringen har i beslul den 6 november 1980 givit statens förhandlingsnämnd i uppdrag atl med berörda sjukvårdshuvudmän förhandla om samverkan inom del miljömedicinska området samt om överförandet av personal inom länsläkarorganisationer och därmed sammanhängande frågor.

I propositionen 1979/80:6 har vidare konstaterats atl nämnden för internationella adoptionsfrågor har erhållit en fristående ställning i förhål-

Prop. 1980/81:177 15

lande till socialstyrelsen. Till följd härav borde utformningen av den organisatoriska samverkan mellan socialstyrelsen och nämnden utredas. Organisationskommittén har i sin redovisning lagt fram förslag om ändring av nämndens uppgifter.

2 Föredragandenas överväganden

2.1 Lagen om internationell adoptionshjälp

Internationell adoptionshjälp från enskild får enligt lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp lämnas endast av ideella sammanslutningar som är auktoriserade enligt samma lag.

Frågor om auktorisation avgörs av socialstyrelsen. De auktoriserade organisationerna står under tillsyn av socialslyrelsen eller någon annan myndighet som regeringen föreskriver. Denna funktion har enligt instruktionen (1979:553) för nämnden för internationella adopiionsfrågor (NIA) uppdragits ål nämnden.

I samband med alt riksdagen fattade beslut om en ny organisation av verksamheten med internationella adoptioner (prop. 1978/79:108, SoU 41. rskr 346) beslöts att NIA skulle ha en övergripande funktion med uppgifter som främsl rör information, tillsyn och kontroll samt kontaklskapande verksamhel. Däremot skulle ärenden rörande förmedling lill ullandet av ansökningar om barn för adoption här i landet inte längre handläggas av nämnden.

I propositionen 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation understryks den frislående ställning i förhållande lill socialstyrelsen som NIA har erhållit på grund av den nyss beskrivna reformen. I propositionen 1980/81:100, bilaga 8, sid\91 ff föresläs att medel för NIA:s verksamhet fr. o. m. budgetåret 1981/82 tas upp under elt särskilt anslag.

Organisationskommittén för socialstyrelsen har föreslagit aft uppgiften att fatta de formella besluten om auktorisation av organisationer som lämnar inlernationell adoptionshjälp skall överföras frän socialstyrelsen till NIA.

Jag vill i denna fråga anföra följande.

NIA är enligt sin instruktion beredande organ i förhållande till socialstyrelsen i frågor som rör auktorisation och avtal. Sedan lagen om internationell adoptionshjälp antogs har NIA yttrat sig över nio ansökningar om auktorisation för olika sammanslutningar. Socialstyrelsens beslut om auktorisation har enligt organisationskommittén blivit en formalitet där styrelsen konfirmerar NIA:s rekommendationer.

Den nu gällande funktionsuppdelningen mellan socialstyrelsen och NIA gjordes innan frågan om nämndens förhållande till socialstyrelsen i dess framtida organisation var klarlagd. Avsikten var att frågan skulle prövas igen i samband med behandlingen av övriga frågor rörande socialstyrelsens organisation och uppgifter.

Prop. 1980/81:177 16

Jag anser att NIA i samband med beredning av ärenden om auktorisation och genom sin tillsynsfunktion har fått betydande kunskap om sådana sammanslutningar som söker och de som innehar auktorisation.

Mol bakgrund av vad jag nu har anfört delar jag den uppfattning, som har framförts av organisationskommittén, nämligen att NIA bör avgöra frågor om auktorisation. Jag föreslår därför alt lagen om internationell adoptionshjälp ändras i enlighet härmed. Som en följd av detta bör vissa smärre justeringar göras i 2, 5, 6, 8 och 10 §§.

Jag vill i delta sammanhang anmäla atl organisationskommittén för socialstyrelsen under hand har aktualiserat frågan om atl ändra namnet på nämnden till slalens nämnd för internationella adoptionsfrågor. NIA har i yttrande till organisationskommittén tillstyrkt förslaget och därvid anförl atl en namnändring skulle motverka missförstånd i internationella sammanhang och minska risken för evenluell förväxling med privala svenska eller utländska adoptionsorganisationer. Jag har för avsikt föreslå regeringen en sådan namnändring i samband med den översyn av instruktionen för NIA, som måsle göras lill följd av ändringarna i lagen.

2.2 Vissa uppgifter på det alkoholpolitiska området

I prop. 1979/80:6 föreslogs att det borde prövas om socialstyrelsens tillståndsgivning enligt alkohollagstiftningen kan decentraliseras till länsstyrelsen. Organisationskommittén har inlett en sådan prövning och föreslår att länsstyrelsen under socialstyrelsens överinseende, bör utöva tillsynen över maltdryckslillverkningen. Prövningen av frågan om och i vilken utsträckning uppgifter inom området handeln med och användningen av teknisk sprit kan decentraliseras är emellertid inte avslutad. Organisationskommittén har för avsikt att lämna etl slutligt förslag i decentraliseringsfrågan före sommaren 1981.

Jag delar organisationskommitténs uppfattning att den löpande tillsynen inom del alkoholpoliliska området i så stor utsträckning som möjligt bör utföras på den regionala nivån och ske inom ramen för de samlade resurser som finns tillgängliga för ändamålei. Någon förändring av ansvars- och arbetsfördelningen mellan socialstyrelsen och länsslyrelsen inom del aktuella området bör dock inle ske innan den pågående prövningen av decentraliseringsmöjligheterna är avslutad. Det innebär atl socialstyrelsen tills vidare bör ha kvar det primära tillsynsansvaret för maltdryckstillverkningen.

2.3 Smittskyddslagen

Smittskyddslagen (1968:231) innehåller bestämmelser som tillgodoser samhällets intresse av skydd mot allvarliga smittsamma sjukdomar. Dessa indelas i allmänfarliga, veneriska och övriga smittsamma sjukdomar.

Prop. 1980/81:177 17

Inom kommunerna bär i första hand hälsovårdsnämnden ansvaret för skyddet mol smittsamma sjukdomar. Länsstyrelserna vakar, med biträde av länsläkarna, över atl dessa sjukdomar bekämpas i länen. Högsla tillsynen över verksamhelen utövas av socialstyrelsen. Styrelsen meddelar råd och anvisningar lill hjälp för hälsovårdsnämnderna.

Enligt beslut av riksdagen med anledning av prop. (1979/80:6) om socialstyrelsensuppgifter och organisation, m. m. skall länsläkarorganisationen upphöra. Länsläkarna har som nämnts i propositionen (s. 133 m) vissa självständiga uppgifter på smillskyddsområdet vid sidan av skyldigheten alt biträda länsstyrelserna. Det ankommer således bl. a. på länsläkarna alt se lill all skäliga ålgärder vidtas av hälsovårdsnämnd och distriktsläkare. Länsläkarnas uppgifter härvidlag överensstämmer till stora delar med länsstyrelsens uppgift enligt smittskyddslagen, nämligen att "'vaka över att smittsamma sjukdomar bekämpas i länet och tillse atl lämpliga åtgärder vidtages för ändamålei". De myndighetsutövande uppgifter som i dag åvilar länsläkarorganisationen bör därför enligt propositionen överläs av länsstyrelsen.

Slörre delen av länsläkarnas övriga uppgifter bör enligl propositionen övertas av landstingen. Landstingen bör således ta över de förebyggande, rådgivande och samordnande funktioner inom smittskyddet som nu vilar på länsläkarorganisationen. Landstingen bör enligt propositionen även svara för att sammanställa anmälningar och uppgifter om smittsamma sjukdomar. Vidare betonas vikten av alt ett nära samarbete kommer lill stånd mellan länsstyrelse och landsting när landstinget övertar dessa uppgifter.

Organisationskommittén, som konstaterar alt den framlida handläggningen av frågor rörande de veneriska sjukdomarna inte reglerats i propositionen, föreslår att registreringen av dessa sjukdomar liksom anmaningsförfa-randei till personer som misstänks ha smittats av eller avbrutit pågående behandling av sådan sjukdom överförs till landstingen.

I enlighel med vad som anförts i prop. (1979/80:6) om socialstyrelsens uppgifter och organisation, m. m. föreslår jag att de myndighetsutövande uppgifterna som f. n. åvilar länsläkarorganisationen överförs till länsstyrelserna. Övriga uppgifter bör enligt min mening, i enlighet med vad som föreslagits i prop. (1979/80:6) och av organisationskommittén, överföras till landstingen. Länsläkarens uppgifter i dessa fall kan läggas på en läkare som sjukvårdsstyrelsen beslämmer. För den önskvärda likformigheten i landet när det gäller bekämpningen av smittsamma sjukdomar torde det vara lämpligt att sjukvårdsstyrelsen utser en läkare som har anknytning på det miljömedicinska området.

Länsslyrelsernas överlagande av de myndighetsutövande funktioner som i dag åvilar länsläkaren föranleder ändringar i 9, 20 och 23 §§ smitlskyddslagen. I dessa paragrafer byts länsläkaren ut mot länsstyrelsen. De uppgifter som i övrigl har åvilat länsläkaren i hans egenskap av medicinskt sakkunnig skall såsom nämnts överflyttas till landstinget och länsläkaren ersättas av en läkare som sjukvårdsstyrelsen utser. I ett tillägg i 2 § anges därför att

Prop. 1980/81:177 18

landstingskommunens sjukvårdsstyrelse skall utse en läkare för dessa uppgifter. För de kommuner som inte tilhör landstingskommun innebär det i enlighet med det allmanna stadgandet i 22 § första stycket att sjukvårdsstyrelsen i kommunerna skall utse den nu nämnda läkaren. Detta föranleder följdändringar i 13-15. 25 och 29 §§. I dessa paragrafer byts ""länsläkare"' ul mot "läkare som utsetts enligt 2§".

I 14 § iredje stycket anges f. n. atl i de kommuner som inte tillhör landsiingskommun, ulom Gotlands kommun, hälsovårdsnämnden skall besluta i de frågor som enligl 14 § första stycket i övrigt ankommer på länsstyrelsen. Härmed avses att hälsovårdsnämnden kan besluta att en person skall vara skyldig att bl. a. inställa sig hos läkare för undersökning eller behandling. I den nuvarande lydelsen av 22 § anges atl vad som sägs om länsläkare i lagen eller i föreskrifter som meddelas med stöd av lagen skall gälla förste stadsläkaren i de kommuner som inte tillhör landstingskommun, utom i fråga om Gotlands kommun. Organisationskommittén har föreslagit atl de uppgifter som i enlighel härmed åvilar en förste stadsläkare - i konsekvens med att länsläkarfunktionen upphör- inle längre skall ligga på denne. Jag delar kommitténs uppfattning och förordar alt myndighetsuppgifterna överförs till länsstyrelserna och där fullgörs inom ramen för nu tillgängliga resurser. Övriga uppgifter förs över till den läkare som kommunens sjukvårdsstyrelse bestämmer. Denna ändring framgår av den föreslagna lydelsen av 22 § första stycket. Till följd härav kan 22 § tredje stycket upphävas.

I enlighet med nu nämnda förslag förordar jag all hälsovårdsnämndens beslutsfunktion enligt 14 § iredje stycket överförs lill länsstyrelsen. Detta föranleder att 14 § tredje stycket upphävs samt en följdändring i 25 §.

Med den föreslagna ordningen blir bestämmelsen i 19 § överflödig. Den kan därför upphävas. Detta för med sig en följdändring i 29 §.

Jag vill nämna alt socialstyrelsen har förordat all en översyn av hela smittskyddslagstiflningen kommer till stånd som elt led i reformarbetet på hälso- och sjukvårdens område. Framställningen övervägs f. n. inom socialdepartementet.

2.4 Hälsovårdsstadgan m. m.

Enligt hälsovårdsstadgan (1958:663) skall hälsovårdsnämnden årligen upprätta en berättelse över bl, a, nämndens verksamhel, som skall tillställas länsläkaren, länsveterinären och. i kommuner där stadsläkaren har en funktion som länsläkare, socialslyrelsen. Vissa av de uppgifter som f. n. åvilar länsläkarorganisationen skall såsom jag tidigare angivit övertas av länsslyrelsen. 1 13 § hälsovårdsstadgan bör därför länsläkaren och länsveterinären, som ingår i länsstyrelsen, bytas ut mol länsslyrelsen. Som jag tidigare föreslagil bör de uppgifter som f. n. ankommer på en stadsläkare som är likställd med länsläkare överflyttas lill länsstyrelsen. Detta föranleder

Prop. 1980/81:177 19

den ändringen i 13 § att någon avskrift av berättelsen inte behöver tillställas socialstyrelsen. En konsekvensändring bör också ske i 36 ,?, varigenom protokollet över en utförd vattenundersökning skall tillställas länsstyrelsen i stället för "länsläkaren eller med denne likställd förste stadsläkare".

Länsläkarna har också uppgifter enligt lagen (1958:428) om ympning mol smittkoppor. Regeringen har emellertid enligt bemyndigande i lagen genom en särskild förordning (1976:982) satt bestämmelserna om smitlkoppsymp-ning av barn och värnpliktiga ur kraft tills vidare.

Inom socialdepartementet övervägs f. n. frågan om att upphäva lagen om ympning mol smittkoppor. Då lagen inle är i tillämpning finner jag det lämpligl atl tills vidare avslå från ändringar i lagen.

2.5 Stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m. m.

Stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem, m. m. (ändrad senast 1981:45), som har utfärdats efler riksdagens hörande, innehåller bestämmelser om tillsyn och kontroll över bl. a. enskilda sjukhem. Socialstyrelsen har den högsla tillsynen, vilket bl. a. innebär alt länsstyrelsens beslut om tillstånd att driva enskilt vårdhem eller att ändra verksamheten överklagas till socialslyrelsen. Länsslyrelserna utövar tillsynen inom länet. Länsläkaren eller molsvarande förste stadsläkare och sociaivårdskonsulenlen skall biträda länsstyrelsen vid tillsynen (3 §).

Länsstyrelsen får förordna att en person som inte lämpligen kan vårdas vid vårdhemmet eller som väsenlligt försvårar vården av andra som vistas på hemmet, skall förflyttas från hemmet. Länsstyrelsen kan uppdra åt läkare som biträder vid tillsynen enligt 3 § (tillsynsläkare) att besluta i ett sådant ärende (4 §). Talan mot lillsynsläkares beslut regleras i 20 a §.

Stadgan om enskilda vårdhem m. m. har kompletterats av socialstyrelsen med råd och anvisningar för verksamheten.

I propositionen om socialstyrelsens framtida uppgifter och organisation m. m. (1979/80:6) angavs att tillsynen över privat sjukvård och sjukvård som bedrivs av annan personal än medicinalpersonal tills vidare bör vara en statlig uppgift. I propositionen förutsattes att länsstyrelserna skall kunna få tillgång till kvalificerad medicinsk expertis t. ex. genom atl läkare särskill förordnas att biträda länsstyrelsen. Elt annal allernaliv som angavs var att länsslyrelsen närmare samarbetar i medicinska frågor med sjukvårdshuvudmännen. Statens förhandlingsnämnd har som tidigare nämnls fått i uppdrag att förhandla med sjukvårdshuvudmännen om sådan samverkan.

Länsläkarens och socialvårdskonsulentens särskilda verksamhet skall enligt riksdagens beslut upphöra. Ansvaret för deras uppgifter enligt stadgan bör enligl min mening i fortsättningen fullgöras inom ramen för de resurser som länsslyrelsen disponerar. Motsvarande uppgifter bortfaller dä också för förste stadsläkaren. Del bör enligt min mening ankomma på respektive länsstyrelse att avgöra hur behovet av medicinsk sakkunskap bäst skall

Prop. 1980/81:177 20

tillgodoses.

I enlighet med vad jag nu har anfört föreslår jag vissa ändringar i stadgan om enskilda vårdhem. 1 3 § första stycket anges bl. a. alt länsläkaren, eller molsvarande förste stadsläkare saml sociaivårdskonsulenlen skall bilräda länsstyrelsen vid tillsynen. Denna punkt i paragrafen bör utgå.

Enligt 4 *} i vårdhemssladgan kan länsstyrelsen uppdra åt länsläkaren eller motsvarande förste stadsläkare atl besluta om förflyttning av en person från vårdhemmet. Med hänsyn till vad jag anförl om länsstyrelsens möjligheter att erhålla medicinskt biträde föreligger inget behov av att delegera beslutsfunktionen till någon för delta ändamål speciellt utsedd läkare. Vad jag nu anförl föranleder ändring i 4 § vårdhemsstadgan.

I 8, 14, 15 och 20 a §§ föreslås formella ändringar till följd av atl länsläkarorganisationen upphör.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag och statsrådet Holm nu anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen alt anta de inom socialdepartementet upprättade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp,

2. lag om ändring i smitlskyddslagen (1968:231),

3. lag om ändring i hälsovårdsstadgan (1958:663),

4. lag om ändring i stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem, m. m.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragandena har lagt fram.

Prop. 1980/81:177 21

Innehåll

Regeringens proposition................................................. 1

Propositionens huvudsakliga innehåll............................. 1

Lagförslag

1 Förslag lill ändring i lagen (1979:552) om inlernationell adoptionshjälp 2

2 Förslag lill lag om ändring i smitlskyddslagen (1968:231) 4

3 Förslag till lag om ändring i hälsovårdsstadgan (1958:663) .... 10

4 Förslag till lag om ändring i stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem, m. m 11

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1981-03-12 14

1 Inledning................................................................... 14

2 Föredragandenas överväganden.............................. 15

2.1 Lagen om internationell adoptionshjälp .......... ..... 15

2.2 Vissa uppgifter på det alkoholpoliliska området 16

2.3 Smitlskyddslagen.............................................. ..... 16

2.4 Hälsovårdsstadgan m.m................................... ..... 18

2.5 Stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m. ..... 19

3 Hemställan................................................................ ..... 20

4 Beslut........................................................................ 20