Regeringens skrivelse

1980/81:173

med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning;

beslutad den 26 mars 1981.

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning för år 1980.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

GÖSTA BOHMAN

ti    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr

Skr 1980/81:173

Skr 1980/81:173 2

Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-26

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Bohman

Skrivelse till riksdagen med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning

I enlighet med riksdagens beslut skall en årlig redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses placeringar och övriga verksamhet lämnas till riksdagen (NU 1974:37, rskr 253). För verksamhetsåren 1976-

1979   har regeringen lämnat redovisningama i skrivelser till riksdagen se
dan fondstyrelsen — i enlighet med 24 § reglementet (1959:293) angående
allmänna pensionsfondens förvaltning - har överlämnat förvaltnings- och
revisionsberättelserna till regeringen.

Fjärde fondstyrelsen har den 18 mars 1981 till regeringen överlämnat årsredovisning för år 1980 som innehåller verksamhetsöversikt, förvaltningsberättelse med resultaträkning och balansräkning samt revisionsberättelse. I årsredovisningen har också tagits in tabeller som visar allmänna pensionsfondens innehav per den 31 december 1980 av aktier och av konvertibla obligationer. Av redovisningen framgår att nettoresultatet år

1980   efter skatt uppgick fill 21,6 milj. kr. mot 3,5 milj. kr. för år 1979.
Tillgångarna vid utgången av år 1980 uppgick till 1 446 milj. kr. Därav
utgjordes ca 1 187 milj. kr. av aktier och ca 66 milj. kr. av konvertibla
obligationer. Vid utgången av 1979 uppgick tillgångama fill ca 1404 milj.
kr., varav aktier ca 1100 milj. kr. och konvertibla obligationer och skulde
brev ca 25 milj. kr.

Av fondens rörelseöverskolt har fondstyrelsen enligl numera gällande regler (prop. 1978/79:165, NU 10, rskr 62, SFS 1979: 1056) överfört 80% till de övriga fondstyrelserna som bidrag till pensionsutbetalningarna. För år 1980 utgjorde bidraget 68,9 milj. kr. mot 53,3 milj. kr. år 1979.

Den översikt av verkställande direktören som är fogad vid årsredovisningen innehåller uttalanden om aktiemarknaden år 1980, fondens portfölj, den effektiva avkastningen på dess placeringar m. m. Av översikten fram-

Skr 1980/81:173 3

går bl.a. följande. Fondens effektiva avkastning för år 1980 blev så gynnsam som 25%, slälll i förhållande till marknadsvärdet på fondens portfölj vid årels början. Den effektiva avkastningen har emellertid varierat kraftigt mellan olika år. Sett över perioden 1974—80 som helhet har avkastningen varit otillfredsställande. Detta är en avspegling av aktiemarknadens utveckling, som i sin lur främsl är elt ullryck för den genomsnittligt sett otillfredsställande lönsamhetsutvecklingen i börsföretagen under senare hälften av 1970-lalet.

Som också framgår av översikten fattade fondens styrelse i bönan av år 1980 etl principbeslut att fonden skall kunna engagera sig i icke börsnoterade företag, i första hand i företag som inom några år kan bli akluella för börsintroduktion. Sådana förelag är ofta mer expansiva än företag som nått längre i tillväxtprocessen. Även när lönsamheten är hög kan del därför föreligga behov av tillsko» av riskkapital utifrån. Samfidigl är möjlighelerna för onolerade företag atl med bibehållen självständighet få sådana tillskott starkt begränsade.

Jag delar fondstyrelsens uppfattning att fonden - även med insatser som i förhållande till dess resurser är relativt små - kan påtagligt förbättra riskkapitalförsörjningen för denna kalegori av förelag. Ett visst engagemang i enlighet med styrelsens principbeslut har redan kommit till stånd och fonden avser all pä olika sätt öka sina engagemang i icke börsnoterade företag.

Jag vill slutligen nämna att följande ändringar i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvallning nyligen har genomförts (prop. 1980/81:81 och 105, NU 36, rskr 176, SFS 1981; 182). Grundkapitalet för fjärde fondstyrelsen har ökat från I 250 milj. kr. till I 850 milj. kr. Som en följd av fondens engagemang i icke börsnoterade företag har fjärde fondstyrelsen utökats med en ledamot som skall representera arbetsgivarsidan i de små och medelstora företagen.

Regeringen har lidigare denna dag på föredragning av chefen för socialdepartementet fastställt balansräkningen för fonden.

Jag hemställer alt regeringen överlämnar årsredovisningen till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

n   Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr

Skr 1980/81:173                                                                      5

Bilaga

Allmänna Pensionfoncjen Fjär(je fon(Jstyrelsen

Årsredovisning

för

verksamhetsåret

1980

Skr 1980/81:173

Styrelse

Ledamöter

Bengt Lyberg, fd landshövding, ordförande

Gunnar Söder, generaldirektör, vice ordförande

Erik Svensson, kommunalråd

Roland Agius, direktör

Hans Werthén, tekn doktor

Nils Landqvist, docenfi

Lars Westerberg, landshövding

Enar Ågren, förbundsordförande

Lars Ljung, ekonom

Kurt Lanneberg, ekonomichef

Hans Hellers, förbundsordförande

Suppleanter

Bengt Westerberg, statssekreterare Thorsten Larsson, riksdagsledamot Gunnar Olsson, försäljningskonsulent Sven Järdler, förbundsdirektör Stig Lundahl, ekonomidirektör Ingemar Essen, direktör Lage Andréasson, förbundsordförande Sven Wehlin, andre förbundsordförande Bertil Jonsson, förbundsordförande Christer Wretborn, utredningssekreterare Osborne Bartley, Iandshövding2)

Verkställande direktör

Sten Wikander

Revisorer

Gösta Renlund, bankdirektör, ordförande Hans-Henrik Abelin, bankinspektör Arne Henrikson, direktör Anders Larsson, ekonomichef

1) Efterträdde i november 1980 direktör Björn Lundvall som avlidit.

2) Har i januari 1981 efterträtts av direktör Tobias Lund.

Skr 1980/81:173 7

Verkställancie (direktörens översikt

Aktiemarknaden 1980

På flertalet av väridens större aktiemarknader steg index avsevårt under 1980, trots politisk oro och en negativ konjunkturutveckling I västvärlden.

Den svenska aktiemarknaden visade en starkt positiv utveckling. Mätt med tidskriften Affärsvärldens generalindex steg kursnivån från årsskifte till årsskifte med 22,6 %. Efter en relativt kraftig kursuppgång i slutet av januari och början av februari var kursvariationerna små fram till mitten av oktober. Då inleddes en praktiskt taget oavbruten kursuppgång fram till årsskiftet.

Den avgörande faktorn för aktiekursutvecklingen i Sverige torde ha varit de nya regler för beskattning av aktieutdelningar, som infördes mot slutet av året. Redan i finansplanen för 1980 aviserades en utredning om provisoriska regler för lindring av dubbelbeskattningen av aktieutdelningar. Det var dock länge oklart om lättnader i aktievinstbeskattningen var politiskt genomförbara. Efter riksdagens beslut steg aktiekurserna markant, sannolikt även av psykologiska skäl.

Ett osedvanligt stort antal uppköpserbjudanden — i några fall avseende stora företag — hade en direkt positiv kurseffekt förde berörda företagen och indirekt för hela marknaden. Bland erbjudandena kan nämnas Elec-trolux/Gränges, Volvo/Beljerinvest, Sones-son/Persöner, Sonesson/Nife Jungner, Car-do/Weibull och Saba/NK.

Företagens resultat för 1979 blev i flera fall bättre än väntat och gav underlag för utdelningshöjningar 1980. Redan under våren framstod det också som sannolikt att det väntade konjunkturomslaget skulle komma så pass sent att resultatnivån 1980 i flertalet företag skulle komma att stiga jämfört med 1979.

Konflikten på arbetsmarknaden under våren satte inga större spår i aktiekursutvecklingen. Diskontot höjdes med 1 % till 10 % i januari, och penning- och kreditpolitiken var under hela året stram.

Trots den relativt starka aktiemarknaden blev den totala nyemissionsvolymen mycket låg — endast drygt 100 mkr jämfört med över 600 mkr 1979.

Delindex för verkstadsföretag steg med 17,1 %, för metall- och stålmanufakturföretag med 9,5 % och för handelsföretag med 6,9 %. Branscher för vilka index steg snabbare än generalindex var skogsföretag (25,4 %), gruppen övriga företag (25,3 %) och fastighets- och byggbolag (38,0 %).

Det är oroväckande att kurserna för verkstadsaktier visar en fortsatt svagare utveckling än aktiemarknaden i dess helhet (och naturligtvis i än högre grad jämfört med t ex fastighetsbolag). En jämförelse med generalindex under den senaste femårsperioden ger följande resultat (åriiga förändringar i procent):

	1976	1977	1978	1979	1980
Generalindex Verkstäder	+   1,4 - 9,6	—     16,2 —     15,3	-1-16,2 +   1,1	-0,5 -6,4	-1-22,6 -1-17,1
Differens	-11,0	-(-   0,9	-15,1	—5,9	—  5,5

Skr 1980/81:173

130

120

110

100

90

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1980 (Affärsvärldens Index, samtliga serier 28.12.1979 = 100)

	k	K	/BKI	DGSFÖf	iETAG						tj
	\	/									:
1	v     -	"ÖVRI	3A" GENE	RALIND	EX	y-v.		-
/ /	A-v	\ \	/	yv	/■v'	/
ii	f      \	y\	<	r	-—y		A
11		v	ERKSTAD	SFÖREl	AG
1
JAN	FEBR	MARS	APRIL	MAJ	JUNI	JULI	AUG	SEPT	OKT	NOV	DEC

Sammantaget under perioden har verkstadsaktierna utvecklats 36 % sämre än generalindex. Detta förhållande kan sägas vara en avspegling av den ekonomiska situationen i Sverige. Industriproduktionen härefter att ha fallit under senare delen av 1970-talet först 1980 kommit tillbaka till 1975 års nivå. Lönsamheten har varit otillfredsställande inom den konkurrensutsatta tillverkningsindustrin. På aktiemarknaden förefaller vinsterna i företag med många anställda också att nedvärderas jämfört med andra företag. Med hänsyn till balansproblemen i den svenska ekonomin måste förutsättningar skapas för en expansion av tillverkningsindustrin under 1980-talet.

Fondens portfölj

Fondens nyplaceringar under året uppgick till 170 mkr. Samtidigt har värdepapper med ett anskaffningsvärde på 44 mkr sålts. Värdepappersinnehavet mätt i anskaffningsvärden har alltså ökat med netto 126 mkr till 1.252 mkr. Nettoplaceringarna har därmed legat på en högre nivå än de närmast föregående två åren (82 mkr 1979 resp 96 mkr 1978).

Vid slutet av 1980 Ingick 41 (36) företag i fondens portfölj (enbart aktier i 35 företag, aktier och konverteringslån 1 3 företag och enbart konverteringslån i 3 företag). Nya företag i portföljen är Beijerinvest (som anskaffades efter offentliggörandet av Volvos erbjudande till aktieägarna i Beijerinvest), Boliden, Car-do och Esselte, de på marknaden nyintrodu-

Skr 1980/81:173

cerade Pharos och Prospector samt det icke börsnoterade Lindab Ventilation AB. Fondens innehav i Bofors och PLM har försålts.

Nettoköp av aktier har gjorts I Electrolux, Hennes & Mauritz, L M Ericsson, SCA och Sandvik, medan innehaven i SKF, Uddeholm och Volvo minskats, det senare i samband med köpet av aktier i Beijerinvest.

Portföljen av konverteringslån har beloppsmässigt mer än fördubblats under 1980, framför allt genom köp av Electrolux konvertibla föriagslån IV.

Fondens styrelse fattade i början av året ett principbeslut att fonden skall kunna engagera sig även i icke noterade företag, i första hand företag, som inom några år kan bli aktuella för börsintroduktion. Sådana företag är ofta mer expansiva än företag som nått längre i tillväxtprocessen. Även när lönsamheten är hög kan det därför föreligga behov av tillskott av riskkapital utifrån. Samtidigt är möjligheterna för onoterade företag att med bibehållen självständighet få sådana tillskott starkt begränsade.

Fonden kan — även med insatser som i förhållande till dess resurser är relativt små — påtagligt förbättra riskkapitalförsörjningen för denna kategori av företag. Det är också

önskvärt att aktiemarknaden på sikt vidgas genom att antalet börsnoterade företag ökar.

Fonden har under året förvärvat drygt 9 % av aktierna i Lindab Ventilation AB och lämnat företaget ett konvertibelt förlagslån på 3,5 mkr. Fondens totala engagemang i Lindab uppgår därmed till drygt 5 mkr. Lindab tillverkar främst ventilations- och takavvattnings-produkter med en total omsättning 1980 på ca 200 mkr och har drygt 500 anställda.

Fonden avser att på olika sätt aktivt verka för att öka sina engagemang i icke börsnoterade företag.

Marknadsvärdet) på fondens värdepappers-portfölj uppgick i slutet av 1980 till 1.371 mkr. Fondens aktieinnehav motsvarar knappt 5 % (1979 drygt 5 %) av det totala börsvärdet på de företag, som ingår i fondens portfölj. Jämfört med de större försäkringsbolagens aktieportföljer är fondens aktieinnehav relativt koncentrerat. Varje enskild post är stor, absolut sett och/eller i förhållande till respektive företags aktiekapital.

Fondens fem största placeringar, mätt efter marknadsvärden, var vid utgången av 1980 desamma som de närmast föregående åren. Förändringarna i marknadsvärden inom denna grupp och i rangordningen företagen emellan framgår av nedanstående tabell:

Marknadsvärden, mkr
vid slutet      förändring 1980 genom      vid slutet
av 1979    köp           försäljning    av 1980

Astra

AGA

Sandvik

Volvo

L M Ericsson

115 (1)
84 (4)
101  (2)	-t-19
83 (5)
87 (3)	-1-   3

- 6

131      (1)

116      (2)

114      (3)

93 (4)

90 (5)

1) twlarknadsvärdet har här liksom i övrigt i denna årsredovisning mätts med deklarationskurserna på börsnoterade värdepapper. För onoterade värdepapper antas marknadsvärdet vara = anskaffningsvärdet.

Skr 1980/81:173

10

Bransch

Fondens portfölj
Anlal          Marknads-

företag       värde, mkr

Vikter I generalindex, %2i

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Metall- och Stålmanufaktur

Handelsföretag

Fastighets- och Byggbolag

Investmentbolag, blandade

Investmentbolag, rena

Övriga

11	453	33	27
3	81	6	11
4	138	10	10
1	15	1	2
2	54	4	9
4	130	9	8
1	7	1	9
15	493	36	24

Summa

41

1.371

100

100

2) Justerat för bankaktier.

De fem största innehaven svarade vid utgången av 1980 för sammanlagt 40 % (1979: 45 %) av fondens totala marknadsvärde.

Mätt efter marknadsvärden fördelar sig fondens portfölj på olika branscher som framgår av ovanstående tabell (branschindelningenär den som tidskriften Affärsvärlden tillämpar och som ligger till grund f örtidskrif tensindex-beräkningar):

Verkstadsföretagen väger tyngre i fondens portfölj än i generalindex. Jämfört med 1979 har deras andel av portföljen minskat med 3 procentenheter. Detsamma gäller gruppen Metall- och Stålmanufaktur.

A andra sidan har gruppen "Övriga" — som är mycket heterogen — ökat med 3 procentenheter samtidigt som antalet företag i denna grupp ökat med 4.

Likvida medel

Fondens likvida medel, som vid utgången av 1979 uppgick till 256 mkr, hade vid det senaste årsskiftet minskat till 189 mkr3). Minskningen med 67 mkr under 1980 uppstod på följande sätt:

57 33

22       112

Aktieutdelningar Ränteintäkter

Återbetalning av preliminär skatt för 1979

—122

—  53

—   4   —179

Nettoplaceringar i värdepapper) Bidrag till pensionsutbetalningar Förvaltningskostnader

Likviditetsförändring

— 67

3) Netto efter avdrag av kortfristig skuld för köpta värdepapper.

4) Försålda värdepapper har här upptagits till försäljningsvärden. Nettoplaceringarna har alltså påverkats av realisationsvinster.

Skr 1980/81:173

De likvida medlen är placerade i bankcertifikal och på specialkonto i bank. Den genomsnittliga förräntningen under året var 13,3 %.

Fondens tillgångar — upptagna till anskaffningsvärden i mkr — fördelade sig vid utgången av 1980 på följande sätt:

Fondkapital och bokföringsmässigt resultat

Det kapital som enligt riksdagens beslut överförts till AP-Fondens fjärde fondstyrelses förvaltning — fondens grundkapital — har under året utgjort oförändrat 1.250 mkr. Under tidigare år uppsamlade överskottsmedel uppgår till 101 mkr, och det totala fondkapitalet var alltså vid årets början 1.351 mkr.

Vid beräkning av fondkapitalet och i fondens redovisning i övrigt upptas enligt reglementet för Allmänna Pensionsfondens förvaltning tillgångarna till anskaffningsvärden. Det redovisade resultatet har alltså inte påverkats av orealiserade kursvinster och kursföriuster.

Arets verksamhet gav ett rörelseöverskott — aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader — på 86 mkr (67 mkr). Ökningen av rörelseöverskottet avspeglar dels utdelningshöjningar i de företag i vilka fonden är engagerad, dels en högre råntenivå för likvida medel.

Ökningen av förvaltningskostnaderna beror till väsentlig del på kostnader för renovering av fondens kontorslokaler (som iordningställdes 1960 för 1—3 AP-fonderna).

Försäljningar av värdepapper 1980 medförde netto realisationsvinster på 4 mkr (1979 netto realisationsföriuster på 10 mkr).

Sedan 1979 betalar 4:e AP-fonden till 1—3 delfonderna 80 % av sitt rörelseöverskott som bidrag till pensionsutbetalningarna. För 1980 utgör detta bidrag 69 mkr (53 mkr). Det kvarstående överskottet, som tillföres fondkapitalet, blev 22 mkr (3 mkr), och fondkapitalet vid årets slut uppgick till 1.372 mkr.

1.187       (1.101)

Aktier

66 120

(     25)
____        (   225)

1.372       (1.351)

Konvertibla    obligationer Likvida medel)

Summas)

5) För att få överensstämmelse mellan summa tillgångar och fondkapital har fondens kortfristiga skuld till 1—3 AP-fonderna för bidrag till pensionsutbetalningar salderats mol likvida medel (1979; mot skattefordran och likvida medel). På grund av avrundningar stämmer summa fondkapital inte med summan av delposterna I tabellen.

Effektiv avkastning

Som framgår av värdepappersförteckningen i förvaltningsberättelsen var marknadsvärdet på fondens värdepappersportfölj vid årets slut 119 mkr högre än anskaffningsvärdet. Vid slutet av föregående år redovisades ett undervärde (dvs marknadsvärdet understeg anskaffningsvärdet) med 82 mkr. Ökningen under året av marknadsvärdet i förhållande till anskaffningsvärdet är sålunda 201 mkr. Om man till detta belopp lägger summa utdelningar, 57 mkr, och netto realisationsvinster, 4 mkr, blir det totala ekonomiska utfallet av 1980 års portföljförvaltning 262 mkr. Ställt i relation till marknadsvärdet på portföljen vid årets början betyder detta en effektiv avkastning år 1980 på 25 %.

När man bedömer resultatet av en portföljförvaltning måste man hålla i minnet dels att portföljens marknadsvärde kan förändras — och under 1980 har förändrats — starkt på mycket kort tid, dels att förvaltningen av en aktieportfölj åren verksamhet med långsiktiga mål. Resultatet ett visst år måste därför ses i perspektivet av utfallet under en längre tidsperiod. I följande tabell redovisas utfallet av placeringsverksamheten sedan fondens tillkomst (belopp i mkr).

Skr 1980/81:173

12

	1974	1975	1976	1977	1978	1979	1980	1974 —80
Medelportfölj ca	100	326	579	735	925	992	1.140	—
Utdelningar Realisationsvinster/ realisationsföriuster, netto Värdeändrings)	1 —46	11 -F   6 -F64	17 —42	29 — 154	34 -F      5 -F128	41 -10 —32	57 -F     4 -F201	188 -F      5 -F119
Summa	-45	-F81	-25	-125	-F167	—  1	+ 262	-F312

6) Förändring av  marknadsvärdet  i  förhållande till anskaffningsvärdet.

Av tabellen framgår att den effektiva avkastningen på fondens portfölj varierat kraftigt mellan olika år. Sett över perioden 1974—80 som helhet har avkastningen varit otillfredsställande. Detta är en avspegling av aktiemarknadens utveckling, som i sin tur främst är ett uttryck för den genomsnittligt sett otillfredsställande lönsamhetsutvecklingen i börsföretagen under senare hälften av 1970-talet.

Reglementsändringar

Regeringen har i proposition till vårriksdagen 1981 föreslagit vissa ändringar i reglementet angående Allmänna Pensionsfondens förvaltning. För fjärde AP-fondens del är den viktigaste förändringen att det belopp som högst får överföras till fondstyrelsens förvaltning föreslås ökas från 1.250 mkr till 1.850 mkr (1§). Bakgrunden till förslaget är den kraftigt minskade "självfinansiéringsför-måga" som fonden fått genom regeln att 80 % av rörelseöverskottet skall överföras till de övriga fondernas fövaltning som bidrag till pensionsutbetalningarna, en regel som infördes 1979 och som behandlades i föregående årsberättelse. Kapitaltillskottet med ytteriigare 600 mkr avses komma att lämnas åren 1981—85.

Som en följd av att fonden numera engagerar

sig också i icke börsnoterade företag föreslås att fondstyrelsen utökas med en ledamot som skall representera arbetsgivarsidan i de små och medelstora företagen (4§).

Slutligen föreslås i propositionen att den hittillsvarande bestämmelsen att fondens placeringar skall tillgodose bl a kravet på betryggande säkerhet (11§) i fråga om fjärde delfonden — som ju skall tillhandahålla riskkapital — ändras till att gälla ett krav på risk-begränsning.

Reglementsändringarna avses träda i kraft den 1 april 1981.

Administration

Medelantalet anställda under året har varit oförändrat 6.

Löner och ersättningar har uppgått till:

727.894 kronor

540.073 kronor

64.624 kronor

styrelse och verkställande direktör

övriga anställda revisorer

Stockholm i januari 1981

Sten Wikander verkställande direktör

Skr 1980/81:173 13

Förvaltningsberättelse

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har     Resultatet av årets förvaltning samt styrel placerats på sätt som framgår av balansräk-     sens tillgångar och skulder per den 31 de ningen och särskilda specifikationer över     cember 1980 framgår av nedanstående resul styrelsens innehav av aktier och konvertibla     taträkning samt balansräkning, obligationer vid årsskiftet. Enligt fondens reglemente är tillgångarna bokförda till anskaffningsvärdet.

Resultaträkning

1980	197J
tkr	tk
56.678	40.95-
33.504	28.02:
4.095	2.41(
86.087	66.56;
12.545	3.92(
8.169	13.75-
90.463	56.73;
68.869	53.25(

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Förvaltningskostnader                                    ./.

Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsföriuster                                       ./.

Resultat före överföring till 1—3 AP-fonderna

Överföring till 1—3 AP-fonderna                      ./.

Nettoresultat                                                                   21.594                         3.48:

Skr 1980/81:173

14

Balansräkning

TILLGÅNGAR

Kassa och bank

Skattefordran

Övriga fordringar

Aktier

Konvertibla obligationer

Summa tillgångar

1980-12-31	1979-12-31
tkr	tkr
193.905	256.377
--------	21.771
3	2
1.186.717	1.100.917
65.654	25.435
1.446.279	1.404.502

SKULDER OCH FONDKAPITAL Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder		4.875	277
Skuld till 1—3 AP-fonderna		68.869	53.250
Upplupna kostnader		71	97
Övriga kortfristiga skulder		158	166
		73.973	53.790
Fondkapital
Grundkapital		1.250.000	1.250.000
Ackumulerat överskott från föregående år		100.712	97.230
Arets nettoresultat		21.594	3.482
		1.372.306	1.350.712
Summa skulder och fondkapital		1.446.279	1.404.502
Stockholm den 29 januari 1981
Bengt Lyberg	Gunnar Söder	Erik Svensson
Roland Agius	Hans Werthén	Nils Landqvlst
Lars Westerberg	Enar Ågren	Lars Ljung
Kurt Lanneberg	Hans Hellers	Sten Wikander (verkst dir)

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att förestående resultaträkning och balansräkning överensstämmer med räkenskaperna.

Stockholm den 6 februari 1981

Gösta Renlund Arne Henrikson

H H Abelin Anders Larsson

Skr 1980/81:173

Revisionsberättelse

15

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses för valtning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1980.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysningar om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner, som fonden företagit under år 1980, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 6 februari 1981

Räkenskaperna har detaljgranskats av REVE-    Gösta Renlund

KO   Karigrens,   Nordelöfs,   Nils   Olsson   &

Engqvist AB.                                                 Arne Henrikson

H H Abelin Anders Larsson

Skr 1980/81:173 16

Aktieinnehav per (Jen 31 (Jecember 1980

Företag		Antal	Förändring		Marknads-	"/,	1 av
					värde	aktie-	röster
					tkr	kapital
ABV		162 901	+	40 7261)	41540	10,1	7,6
A	56 467
B	106434
AGA		552 641			115 762	9,0	8,8
A	494 220
B	58 421
Alcro		48000	-F	12 0002)	5 520	10,0	10,0
A	24 000
B	24 000
ASEA		613 500			47 264	3,1	3,1
Astra		550 00			131 450	10.2	10,2
Atlas Copco		778 234			62 259	4,7	4.7
Bahco		82 558			16 512	11.1	11,1
Beijer B		35 800	+	35 800	7 769	0,7	0,5
Boliden A		73 334	-F.	73 334	20 240	1,6	1,7
Cardo		129 032	+	129 0323)	33 548	2,0	2,0
Electrolux B		402 500	+	117 800*)	35 420	1,7	0,0
ESAB		94 356			7 643	7,7	7,7
Esselte		261 915	-f;	261 915	38 338	4,2	2,8
A	114 827
B	147 088
FABEGE B		75 000			12 750	5,0	2,6
Fagertiult B		23 205			8 006	9.6	2,1
Fagersta		95 689			7 846	6,4	1.5
A	800
B	94 889
Fläkt		308 868			36 446	10,0	10,0
Fortia		220 855			49 694	8,8	3.6
A	3988
B	216 867
Hennes & Mauritz B		155 400	-F	718005»	15 385	6,7	3,0
Höganäs		183 900	-F	919506)	16 367	9,4	10,1
Incentive		247 500	-F	49 500?)	41627	6,8	10,9
Iro		80 650			9 759	10,3	10,3
Lindab B		7 500	-F	7 500	1687	9,4	1.7
L M Ericsson		874 699	-F	25 000	90 484	4,0	3,9
A	97 479
B	777 220 ,
Mo och Domsjö		252 498			24 686	6,4	6,4
A	111500
A1	140 998
NifeB		83 334			7 500	8,3	0,1
Perstorp B		165 128			29 723	8,7	3,2
Pharos		85 265	-F	85 265	10 232	5,0	5,0

S*"-1980/81 :j 73

17

136672 145 045

96 347 297523

395 077 179 944

25 500 112 687

569 833 528 062

Värde

omotlon Prospi

Rafos A 8 Rötor SCA A B SKF 8 Sandvik A B Trelleborg

B

Uddeholm Voivo

A

B

»a/t marknads

60000 393 864

150000 575 027

138 1B7

50000 1097895

+ 52400:

— 73200 + 164004*'

-   49815

-   68600

6 780 53172

13 650 114 429

8 567

2450 93327

15,0 3,3

0,8 6.2

11,0

0.8 5,2

15,0 2,4

0.0 5,1

8,7

0,8 5,9

Totalt

'''ffnmgsvärde

307 965 1186 717

,?-*nö.enor....on.e.,-33,o„
2) 40 726 P'"

3} 12 000

4)                         7 085

5) 80 500

6) 51800 7)

6) 49 500 '50

9) 93 906

68 504

Skr 1980/81:173

Innehav av konvertibla obligationer per den 31 december 1980

Företag		Nom kr	Förändring	Marknadsvärde tkr
Custos		6 059 140		6 847
Electrolux 1		5 757 000	-F   5 757 000	5 239
Electrolux III		507 000	-F      507 000	456
Electrolux IV		37 625 000	+ 37 625 000	31 229
Holmen		3 852 090		3 467
Lindab		3 500 000	-F  3 500 000	3 500
Promotion		4 133 700	-     504 000	7 027
Sonessons		7 504 000		11 256
Totalt marknadsvärde				69 021
Totalt anskaffnji	igsvärde			65 654