Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1980/81:163

Regeringens proposition 1980/81:163

om fortsatt valutareglering;

beslutad den 12 mars 1981.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprolokoll för den ålgärd och del ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

GÖSTA BOHMAN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås aU valutaregleringen föriängs att gälla ytteriiga­re elt år, dvs. för liden den 1 juli 1981-den 30 juni 1982. För riksdagens yttrande läggs samtidigt fram förslag till förordning om forlsall giltighet av valutaförordningen under samma tid.

Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 163

 

Prop. 1980/81:163                                                              2

1    Förslag till

Lag om tillämpning av valutalagen (1939:350)

Härigenom föreskrivs atl 2 § första stycket 1, 2 och 4-9 samt 5 § 1 och 3 valulalagen (1939:350) skall äga tillämpning under tiden den 1 juli 1981-den 30 juni 1982.

2    Förslag till

Förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959:264)

Härigenom föreskrivs all valutaförordningen (1959:264), som enligl för­ordning (1980:363) gäller till utgången av juni 1981, skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni 1982.

 

Prop. 1980/81:163

Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-12

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Äsling, Söder, Krön­mark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Bohman

Proposition om fortsatt valutareglering

Enligt valutalagen (1939:350, ändrad senast 1980: 164) gäller i fredstid att fullmäktige i riksbanken skall göra framställning till regeringen om valutareglering, om det prövas nödvändigt för att nå de centrala mål som har fastställts för den ekonomiska politiken. Fullmäktige skall därvid begä­ra att regeringen föreslår riksdagen en lag om tillämpning av valutalagen för högst ett år. Regeringen skall samtidigt som ett sådanl lagförslag läggs fram förelägga riksdagen de valutareglerande föreskrifter som regeringen avser att utfärda. Sådana föreskrifter finns i valulaförordningen (1959:264, ändrad senast 1980; 363). En redogörelse för innehållet i valulalagen och valulaförordningen finns i prop. 1975:82 (s. 14-21) och prop. 1977/78:169 (s. 6 och 7).

I valutakommitténs (1977:03) i december 1980 avgivna delbetänkande (SOU 1980:51) Valulareglering och ekonomisk politik finns vidare en ingående redogörelse för valularegleringens principer och funktionssätt (s. 28-136). Belänkandet är f. n. under remissbehandling.

Genom lagen (1980:362) om tillämpning av valutalagen (1939:350) och förordningen (1980:363) om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959; 264) har valutareglering föreskrivits för tiden den 1 juli 1980-den 30 juni 1981 (prop. 1979/80; 160, FiU 34, rskr 330).

I skrivelse den 22 januari 1981 har fullmäktige i riksbanken anfört alt anledning alltjämt föreligger att ta i anspråk gällande fullmakter i valutala­gen och samtidigt ge valutaförordningen fortsatt giltighet. Fullmäktige hemställer därför att regeringen begär riksdagens bemyndigande all 2 § första stycket 1, 2 och 4-9 samt 5 § 1 och 3 valulalagen skall äga tillämp­ning under liden den 1 juli 1981-den 30 juni 1982 och atl regeringen lägger

 

Prop. 1980/81:163                                                    4

fram förslag om all valulaförordningen skall äga forlsall giltighet till ut­gången av juni 1982.

Efter remiss har yttranden avgivits av bankinspektionen, fullmäktige i riksgäldskontoret. Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksförening­en och Sveriges föreningsbankers förbund. Bankföreningen har därvid upplyst alt Post- och Kreditbanken, PK-banken förklarat sig dela bankför­eningens synpunkler. Remissinslanserna har ullalat all de inte har något atl erinra mol alt valutaregleringen förlängs ylterligare ell år. Bankföreningen har anfört all föreningen i avvaktan på valulakommilténs resullal inle vill invända mot en förlängning men tillagt alt föreningen anser del vara synnerligen angeläget alt utredningsarbetet bedrivs skyndsamt. Sveriges föreningsbankers förbund grundar också sin inställning pä att utredning pågår.

För egen del villjag anföra följande.

Genom valutaregleringen är det möjligt alt i penningpoliliskt syfte påver­ka valutaströmmarna till och från landet. Regleringen omfattar huvudsakli­gen sådana transaktioner som saknar direkt samband med ulrikeshandeln. Vittgående undanlag har nämligen gjorts för löpande betalningar varmed främsl avses likvider på normala betalningsvillkor vid expori och import av varor och tjänster. Inom ramen för valutalagen och valutaförordningen ankommer del på riksbanken atl utforma de närmare bestämmelserna om tillståndsgivningen för kapitaltransaktionerna.

De balansbrister som f. n. råder i den svenska ekonomin har till en del orsakats av den svaga ekonomiska aktiviteten utomlands, vilken följt på de dramatiska höjningarna av olje- och råvarupriserna. Före oljeprishöjning­arna åren 1979 och 1980 och den därpå följande inflalionsvågen var utveck­lingen av den svenska ekonomin i många avseenden positiv. Delvis måste dock orsakerna till den svaga svenska utvecklingen sökas inom landets gränser. Den inhemska konsumtionen har under del senasle årtiondet vuxit snabbare än produktionen, den offentliga seklorns anspråk på resur­serna har ökat, skattetrycket har sligil, investeringsnivån är alltför låg och arbetskraftens rörlighet har minskat. Underskottel i bytesbalansen beräk­nas under 1980 ha ökal med ca 9 miljarder till ca 20 miljarder.

Balansbristerna i den svenska ekonomin är djupa. Del kommer all krävas lång lid och stora ansträngningar för all häva dem. De ekonomisk-politiska ätgärder, som satts in inom vårt land för alt dämpa den inhemska efterfrågan beräknas leda till ett reducerat underskott i handelsbalansen år 1981 under förutsättning alt oljepriset inle ytterligare förändras. Däremot förutses en betydande försämring av transfereringsbalansen, där bl.a. räntorna på ufiandsskulden registreras. Bytesbalansunderskottet måste fortfarande finansieras genom i huvudsak slallig upplåning utomlands.

Med hänsyn till vad jag nu har anfört, framför allt rörande den externa obalans Sveriges ekonomi väntas befinna sig i under en period framöver, finner jag det nödvändigt att valutaregleringen förlängs så att den även i

 

Prop. 1980/81:163                                                    5

fortsättningen och i avvaklan på de åtgärder som kan komma att vidtagas i anledning av valutakommitténs utredningsarbete kan utnyttjas för att kom­plettera valuta- och kreditpolitiken i övrigt. Jag förordar därför att rege­ringen begär riksdagens godkännande att förlänga valutaregleringen ytter­ligare eU år, dvs. för tiden den 1 juli 1981-den 30 juni 1982. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslär riksdagen att antaga ett inom ekonomidepartementet upprättat förslag tili

1. lag om tillämpning av valutalagen (1939; 350),

dels lämnar riksdagen tillfälle att yttra sig över ett inom ekonomide­partementet upprättat förslag till

2.       förordning    om    fortsatt    giltighet    av    valutaförordningen
(1959:264).

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981