Prop. 1980/81:143
Regeringens proposition 1980/81:143
med förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, m. m. (mellankommunala skatterätten);
beslutad den 12 mars 1981.
Regeringen föreslär riksdagen att anta de förslag som har lagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.
Pä regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
CARL AXEL PETRI
Propositionens huvudsakliga innehåll
Riksdagen har år 1978 fattat ett principbeslut om att mellankommunala skallerätten skall brytas ut frän riksskatteverket. I propositionen föreslås de lagändringar som behövs för en sådan reform. Förslaget innebär att domstolen ges ställning av en allmän förvaltningsdomstol. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1981.
1 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 143
Prop; 1980/81:143 t 2
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:289) om allrnänna förvaltningsdomstolar' dels att nuvarande 22-26 §§ skall betecknas 26-30 §§, dels att 1 § och den nya 28 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att rubriken närmast före nuvarande 22 § skall sättas närmast före den nya26§,
dels att i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 22-25 §§, samt närmast före 22 § en ny rubrik av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
l.§ Regeringsrätten är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs, högsta allmänna förvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Stockholm.
Kammarrätt är allmän förvalt- Kammarrätterna, är allmänna för-
ningsdomstol närmast under rege- valtningsdomstolar
närmast under
ringsrätlen. regeringsrätten.
Kammarrätterna ar kammarrätten i Stockholm, kammarrätten i Göleborg, kammarrätten i Sundsvall och kammarrätten i Jönköping.
Länsrätt är allmän förvaltnings- Länsrätterna och meUankommu-
domstol närmast under kammarrätt. nala skatterätten
är allmänna förvalt-
I varje län finns en länsrätt. ningsdomsiolar närmast under kam-
marrätterna. I varje län finns en länsrätt. Mellankommunala skatterätten har sitt säte i Stockholm.
Mellankommunala skatterätten
22 §
Mellankommunala skatterätten prövar mål enligt skalle- och taxeringsförfattningarna i den ulslräckning som är föreskrivet i dessa författningar.
23 §
I mellankommunala skatlerälten finns en eller flera ordförande vilka förordnas av regeringen för en bestämd tid. Den som förordnas lill ordförande skall vara lagfaren.
' Lagen omtryckt 1979:165.
Prop. 1980/81:143
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
24 §
Föreskrifierna i 17 § första stycket och 18 § om domförhet skall lillämpas på mellankommunala skallerätten.
25 §
Nämndemännen i mellankommunala skatterätten förordnas av regeringen. Till nämndemän får uises endast myndiga svenska medborgare som inte har fy Ut sjuttio år.
Den som är nämndeman i mellankommunala skalterälten får inle samtidigt vara nämndeman i en kammarräti.
Föreskrifterna i 20 § andra och fjärde slyckena samt 21 § första och tredje styckena om behörighet och skyldighet alt vara nämndeman skall tillämpas på mellankommunala skallerällen.
28 § |
Ledamot och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får ej utöva befattning som ledamot eller föredragande. I fråga om nämndeman i kammarrätt och länsrätt gäller 20 och 21§§.
Ledamot och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt domared.
De som står i sädant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 § rättegångsbalken får ej samtidigt
Ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall vara svenska medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får inte utöva befattning som ledamot eller föredragande. I fräga om nämndemän i kammarrällerna och länsrätterna gäller 20 och 21 §§ och i fräga om nämndemän i mellankommunala skatterätten 25 §.
Ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt domared.
De som står i sådant förhållande till varandra som anges i 4 kap. 12 § rättegångsbalken får inle samlidigl
1* Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 143
Prop. 1980/81:143 4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
tjänstgöra som ledamöter i allmän tjänstgöra som ledamöter i allmän
förvaltningsdomstol. förvaltningsdomstol.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.
2 Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1979:168) om mellankommunal skatterätt
Härigenom föreskrivs atl lagen (1979:168) om mellankommunal skatterätt skall upphöra atl gälla vid utgången av juni 1981.
3 Förslag till
Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)
Härigenom föreskrivs att 5 b § rättshjälpslagen (1972:429)' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5b§
Med domstol förstås i denna lag Med
domstol förstås i denna lag
allmän domstol, allmän förvalt- allmän
domstol, allmän förvalt
ningsdomstol, bostadsdomstolen, ningsdomstol,
bostadsdomstolen,
försäkringsöverdomstolen, försäk- försäkringsöverdomstolen,
försäk
ringsrätt, marknadsdomstolen, pa- ringsrätt,
marknadsdomstolen, pa
tentbesvärsrätten, arbetsdomstolen, lentbesvärsrätten,
arbetsdomstolen
mellankommunala skatterätten och och
krigsrätt. Vad i lagen sägs om
krigsrätt. Vad i lagen sägs om dom- domstol
skall även gälla arrende
stol skall även gälla arrendenämnd, nämnd,
hyresnämnd, statens va-
hyresnämnd, statens va-nämnd och nämnd och överexekutor.
överexekutor.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.
1 Lagen omtryckt 1979:240.
- Ny lydelse av 5 b § föreslagen i prop, 1980/81:84 med ikraftträdande den 1 januari
1982.
Prop. 1980/81:143
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1981-02-19
Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson
Föredragande: statsrådet Petri
Lagrådsremiss med förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, m. m. (mellankommunala skatterätten)
1 Inledning
Riksdagen fattade är 1978 ett principbeslut om alt de lidigare länsrätterna, länsskalterälterna och fasfighetstaxeringsrälterna skulle brytas ut från länsstyrelserna och omvandlas fill fristående länsrätter, en i varje län (prop. 1977/78:170, KU 1977/78:47, rskr 1977/78:308). Samlidigl beslutade riksdagen att mellankommunala skatterätten skulle brytas ut från riksskatteverket. Länsrättsreformen genomfördes den 1 juli 1979 (prop. 1978/79:86, JuU 1978/79:27, rskr 1978/79:216, SFS 1979:165). Riksdagens principbeslut om mellankommunala skatterätten verkställdes däremot inte i detta sammanhang (jfr prop. 1978/79:100 bil. 5 s. 77 och prop. 1978/79:86 s. 29).
Som chefen för justitiedepartementet anför i årets budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 5 s. 62) bör principbeslutet om mellankommunala skatterätten nu verkställas.
2 Föredragandens överväganden
2.1 Huvuddragen i gällande ordning m. m.
Den svenska förvaltningsdomstolsorganisationen har byggts ut kraftigt under 1970-talet, främst i fråga om de allmänna förvaltningsdomstolarna. Förvaltningsrättsreformen år 1971 innebar alt tyngdpunkten i den domstols-mässiga besvärsprövningen i förvaltningsärenden flyttades från regeringsrätten till kammarrätterna som då blev två till antalet. Senare har antalet
Prop. 1980/81:143 6
kammarrätter ökats till fyra. År 1971 omorganiserades länsstyrelserna i vissa delar och i samband med det inrättades länsdomstolar - en länsrätt och en länsskatlerätt i varje län. År 1975 tillkom en fastighetstaxeringsrätt i varje län. Länsrättsreformen, som riksdagen beslutade 1978 och 1979, innebar atl länsdomslolarna bröts ut frän länsstyrelserna och omvandlades till fristående allmänna förvaltningsdomstolar, länsrätter, en i varje län.
Bestämmelser om regeringsrätten, kammarrätterna och länsrätterna finns i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar (omtryckt 1979:165, ändrad senast 1981:37). Lagen innehåller föreskrifter bl. a. om vilka de allmänna förvaltningsdomstolarna är, om vilka mäl som prövas av dem, om vilka domare som skall ingå i domstolarna och om domförhet. I lagen finns också vissa gemensamma bestämmelser i fråga om bl. a. omröstning, behörighet och domared.
Det processuella förfarandet i de allmänna förvaltningsdomstolarna regleras i förvaltningsprocesslagen (1971:291, ändrad senast 1980:275).
Mellankommunala skatlerälten föregicks av en mellankommunal pröv-ningsnänind som inrättades år 1928. I samband med att länsrätterna och länsskatterätlerna inrättades år 1971 ombildades mellankommunala prövningsnämnden lill en skatterätt.
Grundläggande bestämmelser om mellankommunala skatterätten finns i lagen (1979:168) om mellankommunal skatterätt. Domstolen prövar vissa besvär över taxeringsnämndernas beslut (1 §). Enligt 73 § taxeringslagen (1956:623, 73 S ändrad senast 1979:175) prövar mellankommunala skatterätten bl. a. sådana mål där den skattskyldige har en förvärvskälla som i fråga om beskattningsorten är att hänföra till flera län eller där det råder tvekan om i vilket län en skattskyldig skall taxeras. Besvär över koncernbolags taxeringar prövas av mellankommunala skatterätten, om bolagen avlämnar självdeklarationer i olika län. Det innebär att de flesta börsnoterade bolagen och många andra större företag faller inom domstolens kompetensområde. Vidare prövas skattefrågor i samband med in- och utflyttning ur landet och i vissa fall taxeringar av äkta makar som är bosatta i olika län. (Se också 67 § och 105 § 2 mom. taxeringslagen.) Mellankommunala skatterätten prövar också mål enligt andra författningar på skatteområdet, se t. ex. 4 och 7 §§ förordningen (1933:395) om ersättningsskatt (4 och 7 §§ ändrade senast 1979:170), 4§ lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst (4 § ändrad senast 1979:173) och 12 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst (12 § ändrad 1979:187).
Domstolen har sitt kansli i riksskatteverket. Rätten sammanträder på den ort där den har sitt kansli. När del föreligger särskilda skäl. får rätten sammanträda på någon annan ort (2 § lagen om mellankommunal skatterätt). 1 mellankommunala skatterätten finns en eller flera ordförande som förordnas av regeringen för en viss tid. Den som förordnas'till ordförande skall vara lagfaren (3 §). Föreskrifterna i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar angående domförhet i länsrätterna samt orn omröstning, behörig-
Prop. 1980/81:143 7
het och domared är tillämpliga i mellankommunala skatterätten (4 §). I mellankommunala skatterätten finns nämndemän som förordnas av regeringen. Till nämndemän får utses endast myndiga svenska medborgare som inte har fyllt 70 år. I övrigt tillämpas beträffande behörighet och skyldighet att vara nämndeman bestämmelser i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar angående nämndemän i länsrätterna (5 §).
Förfarandet i mellankommunala skatterätten regleras i förvaltningsprocesslagen.
2.2 Tidigare förslag och beslut beträffande mellankommunala skatterätten
Till grund för länsrätlsreformen låg länsdomstolskommitténs betänkande (SOU 1977:80) Länsdomstolarna. I betänkandet anförde kommittén atl samma principiella skäl som talade för att länsdomstolarna skulle brytas ut från länsslyrelserna kunde åberopas för en utbrytning av mellankommunala skatterätten. Kommittén föreslog atl domstolen skulle brytas ut från riksskatteverket och administrativt inordnas i länsrälten i Stockholms län (prop. 1977/78:170 s. 100). Kommitténs förslag att mellankommunala skatterätten skulle brytas ut från riksskatteverket tillstyrktes av detta verk och de andra remissinstanser som yttrade sig i frågan. Några remissinstanser ifrågasatte emellertid om mellankommunala skatterätten borde inordnas i länsrätten i Stockholms län. Riksskatteverket framhöll bl. a. att det i mål hos mellankommunala skatterätten förekommer intressekonflikter mellan kommuner. Vidare tillämpas en del särskilda arbetsrutiner vid domstolen. För det fall att mellankommunala skatterätten skulle knytas till länsrätten i Stockholms län ansåg verkel att domstolens kansli borde bilda en avdelning som skulle vara frislående i förhållande fill länsrätten i övrigt.
I 1978 års principproposition om fristående länsdomstolar uttalade föredragande statsrådet att han biträdde förslaget att mellankommunala skatterätten skulle brytas ut från riksskatteverket (prop. 1977/78:170 s. 20). Han anförde vidare att han anslöt sig fill kommitténs uppfattning atl organisatoriska synpunkter talade för en administrativ samordning mellan länsrätten i Stockholms län och mellankommunala skatterätten. Med hänsyn fill bl. a, vad riksskatteverket hade anfört borde emellertid denna fråga övervägas ylterligare.
Frågan om mellankommunala skatterätten behandlades sedan i 1979 års budgetproposifion. Dåvarande chefen för jusfitiedepartementet uttalade därvid (prop. 1978/79:100 bil. 5s. 78) att han efter gemensam beredning med dåvarande chefen för budgetdepartementet hade funnit att riksdagens beslut om utbrytning av mellankommunala skatterätten från riksskatteverket inte borde verkställas i väntan på ställningstagandena till föi;slagen i företagsskatteberedningens betänkande (SOU 1977:86) Beskattning av företag.
I
I enlighet med de nu återgivna uttalandena föreslogs i 1979 års proposition
angående genomförandet av länsrättsreformen inte någon ändring i den
Prop. 1980/81:143 8
mellankommunala skatterättens ställning (prop. 1978/79:86 s. 29). Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget.
I årets budgetproposition anför chefen för justiliedeparlemenlet atl han efter samråd med chefen för budgeldeparlementet har funnit att beredningen inom regeringskansliet av förelagsskatteberedningens förslag inle längre hindrar att principbeslutet om mellankommunala skatterätten verkställs (prop. 1980/81:100 bil. 5 s. 62). Övervägande skäl talar enligt föredragande statsrådet för atl mellankommunala skatterätten blir en självständig myndighet sorn använder viss utrustning och vissa tjänster gemensamt med länsrätten i Stockholms län; Vidare anförs att mellankornmunala skatterätten bör ges ställning av en allmän förvaltningsdomstol. Den kommer därmed att falla under justifiedepartementets ansvarsområde, och domstolsverket blir central förvaltningsmyndighet för domstolen.
2.3 Behovet av lagstiftning
Ställningstagandena i fråga om mellankommunala skatterätten innebär att regleringen av mellankommunala skatterättens organisafion m. m. bör finnas i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Den från lagteknisk synpunkt lämpligaste lösningen torde vara att hiivuddelen av bestämmelserna i lagen om mellankommunal skatterätt flyttas över till lagen om allmänna förvaltningsdomstolar och där upptas under en särskild rubrik i likhet med vad som nu gäller i fråga om regeringsrätten, kammarrätterna och länsrätterna. I lagens första paragraf, som anger vilka de allmänna förvaltningsdomstolarna är m. m., bör både länsrätterna och mellankommunala skatterätten nämnas som allmänna förvaltningsdomstolar närmast under kammarrätterna. Vidare bör där anges att mellankommunala skatterätten har sitt säte i Stockholm. Om bestämmelserna om mellankommunala skatterätten tas in i lagen oni allmänna förvaltningsdomstolar, blir de gemensamma bestämmelserna i den lagen automatiskt tillämpliga också pä denna domstol. Någon motsvarighet till 2 § lagen om mellankommunal skatterätt behövs därför inte: Detsamma gäller i fräga om hänvisningarna i 4 § till 22 och 24 §§ lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.
De andra lagar i vilka mellankommunala skatterätten nämns behöver inte ändras med anledning av reformen. I 5 b § rättshjälpslagen (1972:429, omtryckt 1979:240) bör dock en redakfionell ändring göras.
Lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1981.
2.4 Mellankommunala skatterättens organisafion
Redan i detta sammanhang vill jag efter samråd med chefen för justitiedepartementet något beröra frågan om mellankommunala skatterättens organisation.
F. n. finns två ordförande förordnade i mellankommunala skalterälten.
Prop. 1980/81:143 9
En av dessa är en pensionerad länsrättslagman. Den andre fullgör uppdraget vid sidan av sin tjänst som länsrättslagman. Tillsammans ägnar de två Ordförandena ca två tredjedels årsarbetskraft åt göromålen i domstolen.
Systemet med ordförande som fullgör uppdraget som en bisyssla har fungerat väl. Det finns därför inte nägon anledning att i detta sammanhang göra någon ändring i det. Bl. a. med hänsyn till svårighetsgraden på målen i domstolen är det angeläget att den som förordnas till ordförande även i fortsättningen har erfarenhet som ordinarie domare i en allmän förvaltningsdomstol.
Vid mellankommunala skatterättens kansli tjänstgör f. n. en kanslichef, nio handläggare och sex kontorister. Samtliga ägnar hela sin arbetstid åt göromålen i domstolen men är f. n. anställda i riksskatteverket. Handläggarna bereder och föredrar målen. Några handläggare har också förordnande att handlägga mäl som avses i 18 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Bland handläggarna finns kammarrättsfiskaler och kammarrättsassessorer som är tjänstlediga från kammarrätterna. Utbrytningen av mellankommunala skatterätten bör i princip inle föranleda någon annan organisatorisk ändring än att tjänstemännen anställs direkt i mellankommunala skatterätten.
Helt nyligen har länsrätten i Stockholms län flyttat till nya lokaler på Södermalm i Stockholm. I anslutning fill dessa lokaler finns utrymmen även för mellankommunala skatterätten. Som framgått avses mellankommunala skatterätten använda viss utrustning och ha vissa tjänster gemensamt med länsrätten, bl. a. expeditionsvakter, telefonväxel, bibliotek och förhandlingsutrymmen.
Medel för mellankommunala skatterättens verksamhet har beräknats i budgetproposifionen för budgetåret 1981/82 (prop. 1980/81:100 bil. 5 s. 62) under anslaget D.3. Allmänna förvaltningsdomstolarna.
3 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
2. lag om upphävande av lagen (1979:168) om mellankommunal skatterätt,
3. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429).
Förslagen bör fogas fill regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga
■ Bilagan har uteslutits här. Förslagen är likalydande med dem som är fogade till propositionen.
Prop. 1980/81:143 10
4 Hemställan
Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen.
5 Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Prop. 1980/81:143 11
Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL
vid sammanträde 1981-02-23
Närvarande: f. d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Hilding, justitierådet Vängby.
Enligt lagrådet den 20 februari 1981 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 19 februari 1981 har regeringen på hemställan av statsrådet Petri beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
2. lag om upphävande av lagen (1979:168) om mellankommunal skatterätt,
3. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429).
Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Göran Regner. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet: Lagförslagen lämnas utan erinran.
Prop. 1980/81:143
12
JUSTITIEDEPARTEMENTET
Utdrag PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1981-03-12
Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson
Föredragande: statsrådet Petri
Proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, m. m. (mellankommunala skatterätten)
Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till
1. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
2. lag om upphävande av lagen (1979:168) om mellankommunal skatterätt,
3. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429).
Föredraganden upplyser att lagrådet har lämnat lagförslagen utan erinran och hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
dels att anta förslagen,
dels att godkänna de riktlinjer för mellankommunala skatterättens organisation som har angetts i remissprotokollet.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagl fram.
Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 19 februari 1981.
GOTAB. Stockholm 1981