Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1980/81:142 Regeringens proposition

1980/81:142

om vissa pensioiisfrågor m. m.;

beslutad den 26 februari 1981.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

OLOF JOHANSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås

en ändring i förordningen (1959: 288) om förordnandepension,

en pensionsrätt för personalen vid Akademien för de fria konsterna och vid Musikaliska akademien samt för lokalvårdare vid Nordiska museet och

årliga ersättningar åt viss personal vid Karlskronavarvet AB och en rätt fill ersättning för skador åt en enskild person.

Vidare anmäls frågan om en ökning av antalet ledamöter i statens löne-och pensionsverks styrelse.

ti   Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 142

 

Prop. 1980/81:142                                                     2

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-02-26

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Bohman, Wikström, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Johansson, Wirtén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om vissa pensionsfrågor, m. m.

1    Rätt till forordnandepension vid övergång till en annan pensions­berättigande anställning

1 förordningen (1959: 288) om förordnandepension föreskrivs vissa till-lägg till och undanlag från bestämmelserna i allmänl pensionsavtal för stat­liga och vissa andra tjänstemän (allmänna pensionsavtalet), I fråga om egenpension - som betecknas som förordnandepension - avviker dessa tillägg och undantag väsentligt från vad som annars gäller enligt pensions­avtalet. Den mest väsentliga avvikelsen är att förordnandepension utgår i stället för ålders-, sjuk- och förtidspension.

Förordningen om förordnandepension tillämpas på sådana ordinarie tjänstemän (förordnandetjänstemän) som tillsätts med förordnande för be­stämd tid med undantag för militära tjänster och tjänster som avses i tjäns­teförteckningsavtal för undervisningsområdet (TFU) och tjänster som rek­tor vid statliga högskoleenheter.

Televerket har överlämnat ansökningar om förordnandepension från två anställda som innehaft förordnandetjänster vid verket sedan den 1 juli 1964. De har dessutom under liden den 1 januari 1968-den 31 december 1979 förenat förordnandetjänslerna med extra ordinarie tjänster med för­ordnanden tills vidare. Senast meddelade förordnanden utlöpte den 31 de­cember 1979 och har utan alt innehavarna av tjänsterna uttryckt önskan därom inte förlängts. Fr.o. m. den 1 januari 1980 innehar tjänstemännen därför nu endast de extra ordinarie tjänsterna.

Regeringen har vidare att pröva frågan om rätt till förordnandepension ål två verkschefer, vilkas förordnanden efter en period av sex år inte har föriängls. Dessa verkschefer har på egen begäran fått andra statliga an­ställningar med pensionsrätt enligt allmänna pensionsavtalet.

Gällande pensionsbestämmelser för förordnandetjänstemän är utforma-

 

Prop. 1980/81:142                                                                   3

de så atl om förordnandet utlöper och av annan anledning än tjänsteman­nens egen begäran inte förnyas är han eller hon, oberoende av förordnan­detidens längd, berättigad till en förordnandepension, som utgår fr. o. m. dagen efter avgången från tjänsten. Pensionen utgör då lägst 85 procent av hel pension. Likaså kan en sådan tjänsteman, som på egen begäran entledi­gas före förordnandetidens utgång eller avböjer förlängt förordnande vid förordnandetidens utgång, förklaras berättigad till genast börjande förord­nandepension, om avgången anses önskvärd ur allmän synpunkt, Rege­ringen bestämmer då också från vilken fidpunkt pensionen skafl betalas ut.

För en förordnandetjänsteman, som efter 12 år frivilligt övergår till an­nan med statlig pensionsrätt förenad anställning, gäller att han får en pen­sionsförmån först fr.o.m. den dag han uppnår pensioneringsperiodens nedre gräns.

Tveksamhet har numera uppkommit om regeringen i fall som här har be­skrivits har möjlighet alt medge genast börjande förordnandepension trots att tjänstemännen övergått fill andra tjänster som är förenade med stafiig pensionsrätt.

I ett yttrande över framställningen i etl av televerksärendena har slalens löne- och pensionsverk anfört att förordnandepensionsrätt inte synes före­ligga i fall då rätt till egenlivränta inle finns vid avgång från förordnande-tjänst.

Föredragandens överväganden

Varken allmänna pensionsavtalet eller förordningen om förordnande­pension reglerar närmare hur pensionsfrågan skall lösas för de här avsedda fallen när en förordnandetjänsteman övergår till en annan tjänst som är för­enad med statlig pensionsrält. Del finns inte heller några förarbeten till dessa bestämmelser som kan belysa frågan. Jag anser därför alt det finns skäl att överväga vissa kompletteringar av nuvarande bestämmelser.

Enligt min mening bör en förordnandetjänsteman, vars förordnande inte förlängs trots att han önskar del, i princip ha rätt till förordnandepension när hans förordnande upphör. En förutsättning härför bör emellertid vara att tjänstemannen inte går över till en annan tjänst med stafljg pensions­rält. Den som går över till sådan tjänst i direkt anslutning till förordnandets upphörande bör i stället omfattas av de pensionsregler som gäller för den tjänsten.

Avgår tjänstemannen från den senare tjänsten före pensioneringsperio­dens nedre gräns, bör regeringen dock kunna förklara honom eller henne berättigad till förordnandepension i stället för livränta när det finns särskil­da skäl till det. Pensionen bör därvid beräknas med beaktande av förord-nandepensionstjänsten och enligt de pensionsbestämmelser som gällde vid tiden för avgång från denna tjänst.

t2   Riksdagen 1980181. I saml. Nr 142

 

Prop. 1980/81:142                                                               4

2    Ordnande av pensionering i vissa fall

2.1   Akademien för de fria konsterna

Akademien för de fria konsterna har enligt sina stadgar, som är fastställ­da av regeringen, till uppgift att inom Sverige främja utvecklingen av må­lar-, bildhuggar- och byggnadskonsten och övriga lill den bildande konsten hänförliga konstarter. Den skall också yttra sig i frågor som hör till dess verksamhetsområde.

Akademins verksamhet finansieras lill övervägande delen med statsbi­drag. Detla är för innevarande budgetår drygt en miljon kr. Övriga inkoms­ter utgörs av hyresintäkter från en fastighet som akademin äger.

F. n. finns åtta anställda hos akademin. Deras anställnings- och lönevill­kor regleras i stort sett på samma sätt som för statsanställda tjänstemän. Man tillämpar grunderna i allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) och i allmänt tjänsteförteckningsavtal (ATF). Nå­got kollektivavtal om denna tillämpning har dock inte träffats.

De anställda har inte något pensionsskydd utöver folkpension och ATP. För fem av dem gällde dock allmänt pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän fram till den 1 juli 1977, då akademin skildes från konst­högskolan.

Akademin har i en skrivelse den 12 mars 1980 anhållit all statens allmän­na tjänstepensionsreglemente (SPR) får tillämpas på dess personal.

Statens löne- och pensionsverk (SPV) anser att förutsättningarna för SPR-anslutning är uppfyllda. SPV tillstyrker därför att arbetstagarna vid akademin ansluts till SPR-pensioneringen med verkan fr.o.m. den 1 juli 1977.

Föredragandens överväganden

Det statsanslag som anvisas Akademien för de fria konsterna utgör det övervägande stödet lill dess verksamhel. Jag anser därför i likhet med SPV att det finns förutsättningar för elt statligt pensionsskydd åt de anställda hos akademin.

Jag förordar att pensioneringen ordnas genom att anställningarna ansluts fill SPR.

Anslutningen av anställningarna bör gälla räknat fr. o. m. den 1 juli 1977 på villkor att arbetstagarna anmäls till SPV och att löne- och övriga anställ­ningsvillkor registreras hos verket. Kostnaderna för pensioneringen bör tas ut av huvudmannen genom ett lönekostnadspålägg enligt kungörelsen (1969: 54) om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg som förs över till inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto.

 

Prop. 1980/81:142                                                              5

2.2 Musikaliska akademien

Musikaliska akademien skall enligt sina stadgar, som är fastställda av re­geringen, ha till uppgift att främja tonkonsten och vårda musiklivet. Aka­demien skall också följa utvecklingen på musiklivets olika områden inom och ulom landels gränser.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1979/80:134, KrU 31, rskr 312) organiseras verksamheten vid Musikaliska akademiens bibliotek. Musik­museet och Svenskt musikhistoriskl arkiv fr. o. m. den I juli 1981 som en statlig myndighet, statens musiksamlingar, under en gemensam styrelse. För de delar av akademins verksamhet som kvarstår kommer akademins ställning i princip att motsvara vad som gäller för Akademien för de fria konsterna. I prop. 1980/81:100 bil. 12 föreslås att akademin anvisas ett an­slag av 1 454000 kr. för budgetåret 1981/82. Det förutsätts atl staten även i fortsättningen skall ansvara för akademins lokalbehov.

De anställda vid Musikaliska akademien har f. n. pensionsrätt enligt all­männa pensionsavtalet. Fem av dem kommer att stanna kvar hos akade­min efter omorganisationen den 1 juli 1981. De förlorar då sin pensionsrätt. Deras anställnings- och lönevillkor kommer dock att regleras på samma sätt som hittills. Man kommer atl tillämpa gmnderna i allmänt avlönings­avtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) och i allmänt tjänsteför­teckningsavtal (ATF).

Akademin har i skrivelse den 3 november 1980 anhållit att SPR får till-lämpas på akademins personal efter omorganisationen.

SPV tillstyrker all de som kommer att vara anställda vid akademin efter omorganisationen får anslutas till SPR.

Föredragandens överväganden

Musikaliska akademiens verksamhet kommer atl även i fortsättningen så gott som uleslutande finansieras av statsmedel. Jag delar SPV:s uppfatt­ning att en statlig personalpensionering bör finnas för de anställda vid aka­demin även i fortsättningen.

Jag förordar att pensioneringen ordnas genom att anställningarna ansluts till SPR. Den bör även omfatta personal som framdeles anställs. Anslut­ningen bör ske på villkor att arbetstagarna anmäls till SPV och att löne-och övriga anställningsvillkor registreras hos verket. Kostnaderna för pen­sioneringen bör tas ut av huvudmannen genom ett lönekostnadspålägg en­ligt kungörelsen (1969: 54) om beräkning och redovisning av lönekostnads­pålägg som förs över till inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netlo.

2.3 Stiftelsen Nordiska museet

Allmänt pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän är tillämp­ligt på alla lönegradsplacerade arbetstagare vid Nordiska museet. Efter-

 

Prop. 1980/81:142                                                     6

som museets lokalvårdare inte är lönegradsplacerade, omfattas de inte av statlig pensionsrätt.

Nordiska museet har anhållit att museets lokalvårdare får bli underkas­tade de statliga pensionsbestämmelserna. Museet framhåller atl deras lö­ner" i huvudsak bestäms enligl samma gmnder som gäller för statligt an­ställda lokalvårdare.

SPV, som yttrat sig i ärendet, har inte något att erinra mot atl ifrågava­rande arbetstagare får omfattas av statlig tjänstepensionsrätt.

Statens arbetsgivarverk har förklarat att verket inte kan vidtaga några åtgärder i saken förrän regeringen prövat museets framställning.

Föredragandens överväganden

De anställda vid Nordiska museet har sedan länge behandlats som om de var arbetstagare hos staten. De flesta av dem har statlig pensionsrält. Det finns inte något sakligt skäl mot att ta undan lokalvårdama vid museet från rätten till statlig pension. De bör därför anslutas till SPR.

Jag förordar alltså att SPR får tillämpas på anställning som lokalvårdare vid Nordiska museet. Anslutningen bör ske på villkor atl arbetstagarna an­mäls lill SPV och att löne- och övriga villkor for anställningarna registreras hos verket.

Några särskilda avgifter till SPV bör inle utgå. Sedan etl antal år tillbaka beräknas för lokalvårdama liksom för övriga anställda vid museet löne­kostnadspålägg som tillgodoförs inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto.

3   Årlig ersättning åt övertalig personal vid Karlskronavarvet AB

Marinverkstädema i Karlskrona var en stafiig myndighel som den 1 juli 1961 ombildades till ett bolag. Karlskronavarvet Aktiebolag. I samband därmed fick många av de anställda övergångsvis ha kvar sin sin pensions­rätt enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR). Andra åter vilka inte kunde beredas fortsall anställning fick årlig ersättning eller av-skedsersältning (engångsbelopp) enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1960 med föreskrifter om särskilda förmåner för viss övertalig personal vid forsvaret. Kostnaderna för pensionerna och de årliga ersättningarna be­strids av medel från inkomsttiteln Stafliga pensionsavgifter, netto.

Kungl. Maj:t fick etl bemyndigande av 1973 års riksdag (prop. 1973:99, InU 18, rskr 204) att meddela föreskrifter om årlig ersättning åt viss perso­nal vid varvet vilken såsom övertalig entledigas under budgetåret 1973/74. Del gällde arbetstagare som omfattades av SPR och som beräknades bli övertaliga till följd av en minskning av det marina underhållet vid varvet. Bemyndigandet innefattade en rätl för Kungl. Maj:l alt avgöra i vilken ut­sträckning statsmedel skulle användas för att bekosta ifrågavarande årliga

 

Prop. 1980/81:142                                                     7

ersättningar till den del de belöpte på fid före arbetstagarnas pensionsål­der, dvs. 60 års ålder. För tid därefter skulle utgifterna för de årliga ersätt­ningarna betalas på samma sätt som utgifter för ålderspensioner.

Eftersom sysselsättningsläget vid varvet förbättrades behövde emeller­fid bemyndigandet inte utnyttjas.

Bolaget redogör i en skrivelse den 30 december 1980 till regeringen för en rad motgångar som drabbat varvet under senare delen av 1970-talel. Del gäller dels verksamhelen för den svenska marinen, dels försöket med pro­duktion av handelsfartyg. En trolig konsekvens av motgångama är, enligt bolaget, atl orderingången minskar. Detta medför i sin lur att det uppkom­merett betydande personalöverskott. Bolaget hemställer därför om särskil­da förmåner åt den varvspersonal som har pensionsrält enligt SPR och som kan komma att bli övertalig. Bolaget hemställer också att staten bidrar till vissa andra pensionskostnader.

Föredragandens överväganden

Det bemyndigande som lämnades av 1973 års riksdag avsåg sådana ar­betstagare vid Karlskronavarvet Aktiebolag, som beräknades bli övertali­ga och på grund därav entledigade under budgetåret 1973/74. Som nämnts har bemyndigandet inte behövt tas i anspråk.

Beläggningen av bolagets verkstäder bedöms emellertid inom kort kom­ma alt minska kraftigt. Det kan finnas behov av att i särskilda fall ge årliga ersättningar enligt reglerna i de statsanställdas trygghetsavtal. Men bara arbetstagare, som omfattas av SPR och som blir övertaliga till följd av att orderingången minskar, bör komma i fråga. Regeringen bör få meddela närmare föreskrifter härom. Regeringen bör vidare få avgöra i vilken ut­sträckning de årliga ersättningarna skall bekostas av statsmedel.

4   Ersättning för skador orsakade vid en trafikolycka

En person som var anställd vid lekniska högskolan i Stockholm ådrog sig vissa kroppsskador och fick en del personliga tillhörigheter förstörda vid en trafikolycka i Tunis den 6 december 1977. Han tjänstgjorde då som ledare för ett svenskt-tunisiskt samarbetsprojekt och var stationerad i Tu­nisien. Vid trafikolyckan uppstod bl.a. fraklurer på ett flertal revben. Mjälten spräcktes och måsle opereras bort.

Genom ett beslut den 1 november 1978 lämnade trygghetsnämnden hans skadeanmälan utan ålgärd. Nämnden förklarade att ersättning enligt sta­tens personskadeförsäkring bara utgår om en skada sker i ett land inom

 

Prop. 1980/81:142                                                     8

Norden eller i annal fall om den skadade är stationerad i Sverige och ska­das under tillfällig förrättning i ett annat land.

Åven skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor fann att ersättning på grund av olycksfallet inte kunde utgå enligt bestämmelserna i statens personska­deförsäkring. Nämnden lämnade därför den skadades besvär utan bifall genom skiljedom den 28 maj 1979.

Den skadade har nu vänt sig till regeringen med en begäran om ersätt­ning för lyte och men m.m. saml för vissa personliga tillhöiigheter som förstördes vid olyckan.

Föredragandens överväganden

Enligl min mening är det otillfredsställande att statlig ersättning inte har kunnat betalas ut för skadorna vid den angivna trafikolyckan i Tunis.

Det rör sig här om en person som varit anställd vid en svensk myndighet och som skadat sig och fått en del personliga tilthörigheter förstörda i sam­band med sin tjänstgöring för myndighetens räkning.

Med hänsyn till omständigheterna anser jag all det är motiverat alt den skadade får viss ersättning av allmänna medel. Jag förordar därför att rege­ringen beviljar honom ersättning för de skadelidanden som åsamkats ho­nom i samband med olyckan. Ersättningen bör utgå i huvudsak enligt grunderna för personskadeförsäkringen.

Om trygghetsnämndens beräkningsnormer tillämpas, synes ersättningen böra bestämmas till ca 12000 kr. Jag förordar att ersättning får utgå med delta belopp. Skulle han faen motsvarande ersättning t.ex. genom dom av domstol eller genom förlikning, bör dessa medel dock tillfalla svenska sta­ten, till den del staten ersätter hans förluster.

Det kan givetvis uppkomma andra, liknande fall, där en statligt anställd skadas i samband med tjänstgöring utanför Norden. Regeringen bör få prö­va frågan om ersättning även i dessa fall.

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att besluta om ersätt­ning och att disponera medel från inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto, för ersättningen enligl vad jag nu har förordat.

5    Statens löne- och pensionsverks styrelse

Statens löne- och pensionsverk (SPV) är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör den slalliga personalpensioneringen (prop. 1963:1 bil. 14 p. XI, SU 14, rskr 14). Fr.o.m. den 1 juh 1980 är SPV också förvalt­ningsmyndighet för de centrala personaladministrativa ADB-systemen för den civila statsförvaltningen (prop. 1977/78:100 bil. 3 p. 4, AU 28, rskr 203, och prop. 1978/79:100 bil. 3 p. 4, AU 18, rskr 143).

 

Prop. 1980/81:142                                                    9

SPV:s styrelse bestod ursprungligen av verkschefen, tre representanter för de statsanställdas huvudorganisationer samt tre representanler för sta­ten såsom arbetsgivare.

Styrelsens ursprungliga sammansättning i fråga om huvudorganisatio­nernas representation har därefter ändrats.

SPV:s styrelse beslår numera av generaldirektören, överdirektören och fem andra ledamöter. Det framgår av förordningen (1980:538) med in­strukfion för statens löne- och pensionsverk.

Med hänsyn främst till utvidgningen av SPV:s verksamhetsområde har regeringen beslutat att öka antalet styrelseledamöter. Skulle det i fortsätt­ningen behövas andra ändringar i fråga om styrelsens sammansättning, bör regenngen även då få bestämma om detta utan riksdagens medverkan.

6   Ikraftträdande

Vad jag har förordat i det föregående bör träda i kraft den I juli 1981, ut­om såvitt avser arbetstagare vid Akademien för de fria konsterna, då deras anslutning till SPR bör gälla fr. o. m. den 1 juli 1977. Regeringen kan ulan riksdagens vidare medverkan utfärda de övergångsbestämmelser som kan behövas.

7    Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna alt de anställda vid Akademien för de fria konsterna. Musikaliska akademien och stiftelsen Nordiska museet omfattas av statens allmänna tjänslepensionsreglemenle (1959: 287),

2. godkänna de ändrade regler för rätt till förordnandepension som jag har förordat,

3. besluta alt medel från inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto, får användas för att utge årliga ersättningar åt viss personal vid Karlskronavarvet AB och ersättning för skador som en en­skild person ådragit sig under tjänstgöring utomlands för en svensk myndighets räkning.

Jag hemställer vidare all regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i fråga om ökning av antalet ledamöter i SPV:s styrel­se.

 

Prop. 1980/81:142                                                             10

8   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredraganden har hemställt om.

 

Prop. 1980/81:142                                                           11

Innehåll

Proposifion..........................................................     1

Propositionens huvudsakliga innehåll........................     1

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 februari 1981   .   2

1   Rätt till förordnandepension vid övergång lill en annan pensions­berättigande anställning              2

2   Ordnande av pensionering i vissa fall

 

2.1    Akademien för de fria konsterna.......................    4

2.2    Musikaliska akademien....................................    5

2.3    Stiftelsen Nordiska museet .............................    5

 

3   Årlig ersättning åt viss övertalig personal vid Karlskronavarvet AB      6

4   Ersättning för skador orsakade vid en trafikolycka  .. ... 7

5   Statens löne- och pensionsverks styrelse...............    8

6   Ikraftträdande ..................................................    9

7   Hemställan........................................................    9

8   Beslut  ............................................................ . 10

Norstedts Tryclteri, Stockholm 1981