Prop. 1980/81:128

Regeringens proposition

1980/81:128

om vissa företag inom Statsföretagsgruppen

beslutad den 19 februari 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

NILS G. ÅSLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Statsföretag AB får kapitaltillskoll för alt täcka förluster och genomföra investeringar i vissa av dotterbolagen.

För att läcka förluster hos Luossavaara-Kiirunavaara AB för åren 1980 och 1981 föreslås att Statsförelag får ett kapitaltillskott pä I 090 milj. kr.

I proposiUonen föreslås vidare atl Statsföretag får elt kapitaltillskott på totalt 350 milj. kr. för alt täcka föriuster under åren 1980-1983 hos Udd-comb Sweden AB och genomföra en avveckling av kärnkraftsprogrammet saml investera i viss ny verksamhet.

För att genomföra en investering i brytning av kopparmalm i Viscaria-gmvan föreslås Statsföretag få ett kapitaltillskott på 50 milj. kr.

1 Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 128

Prop. 1980/81:128 2

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-02-19

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Åsling

Proposition om vissa företag inom Statsföretagsgruppen

1 Inledning

I prop. 1979/80:79 om kapitaltillskott till Statsföretagsgruppen, m.m. redovisade jag min syn på villkoren för slalliga kapitaltillskott lill Statsföretag AB. Jag framhöll därvid att tillskotten i princip bör begränsas till nyemissioner. Samtidigt påpekade jag att undantag bör göras för Uddcomb Sweden AB (Uddcomb) och Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) eftersom samhället har ett särskill ansvar för dessa företag.

I enlighet med detta synsätt beslöt riksdagen våren 1980 (prop. 1979/ 80:79, NU 1979/80:72, rskr 1979/80:380) om medelstillskott Ull Statsföretag för LKAB om 640 milj. kr., varav 440 milj. kr. var avsett att täcka 1979 års förlust och 200 milj. kr. var avsett alt förslärka LKAB:s egna kapital. Detta beslut våren följd av riksdagsbeslutet våren 1979(prop. 1978/79:87, NU 1978/79:30, rskr 1978/79:240) om att staten skulle lämna Statsföretag ett tillskott av 700 milj. kr. för atl genomföra en finansiell rekonstruktion av LKAB. Vid samma tillfälle uttalade riksdagen också att LKAB skulle få möjlighel att under åren 1979-1981 erhålla ett statligt lån för rekonstruk-Uonsändamål på högst 1 100 milj. kr. i syfte att täcka förluster som kan uppstå under vart och elt av verksamhetsåren 1979, 1980 och 1981.

Dessulom beviljade riksdagen åren 1978 och 1979 särskilda anslag på resp. 200 milj. kr. och 135 milj. kr. för alt upprätthålla sysselsättningen vid LKAB (prop. 1977/78:96, NU 1977/78:50, rskr 1977/78:225 och prop. 1978/79:87, NU 1978/79:42, rskr 1978/79:326).

Riksdagen beslöt våren 1979 (prop. 1978/79:104, NU 1978/79:32, rskr 1978/79:241) och våren 1980 (prop. 1979/80:79, NU 1979/80: 37, rskr 1979/ 80:288) om finansiellt stöd till Uddcomb genom atl statliga tillskott om sammanlagt 150,3 milj. kr. ställdes till Statsföretags förfogande förföriust-täckning m. m. i Uddcomb för åren 1978 och 1979.

Prop. 1980/81:128 3

Statsföretag har i skrivelse den 4 februari 1981 till regeringen hemställt om statliga medelstillskotl för alt täcka drifts- och kapitalkostnader om lolalt 1100 milj. kr. under åren 1980 och 1981 i LKAB och kostnaderna för nedläggning av viss verksamhel och utveckling av ny verksamhet under åren 1980-1983 i Uddcomb om sammanlagl 350 milj. kr. Statsföretag har vidare hemställt om etl tillskott på 50 milj. kr. för finansiering av en investering i brytning av kopparmalm i Viscariagruvan.

2 Statsföretagsgruppens ekonomiska utveckling under åren 1980 och 1981

Statsföretagsgruppens resultatåterhämtning från bottenåren 1977 och 1978 fortsatte under år 1980 men beräknas stagnera under år 1981. Resultatet efter finansiella intäkter och koslnader samt statliga tillskott bedöms för år 1980 fill ca 260 milj. kr. och för år 1981 Ull ungefär samma belopp. Prognoserna gäller under förutsättning atl staten täcker förlusterna i LKAB och Uddcomb.

Enligt Statsföretags prognos för verksamhelen under åren 1981 och 1982 kommer resultatet atl starkt påverkas av den pågående konjunkturförsvagningen. Denna får betydande genomslagskraft i framför allt de råvaruproducerande företagen, t. ex. LKAB, Berol Kemi AB och AB Statens Skogsindustrier (ASSI). Trots detta räknar Statsföretag med en viss försäljningsökning räknat i volym beroende bl. a. på att nya anläggningar inom Beroxo AB och ASSI tas i drift. Försäljningsintäkterna för gruppen beräknas öka från 14 160 milj. kr. är 1980 Ull 16055 milj. kr. år 1981, varav ca 50 % avser försäljning på utländska marknader.

Jag vill betona att Statsföretags prognos beträffande resultatutvecklingen bygger på vissa förutsättningar som snabbt kan ändras. Vissa av dotterbolagen är så stora att evenluella negativa avvikelser i prognoserna slår hårt när det gäller del sammantagna resultatet för Slatsföretagsgmppen. Dessa företag är framför allt basindustriföretagen LKAB, ASSI, Berol Kemi och Beroxo. Speciellt för ASSI, där förlust är prognostiserad för år 1981, är riskerna för snabba omkastningar stora. Även i Beroxo förutses en kraftig föriust för år 1981. De båda sistnämnda företagen beräknas tillsammans svara för en förlust under år 1981 på ca 200 milj. kr.

Stalsföretagsgruppens sammanlagda investeringar i anläggningar under åren 1981 och 1982 beräknas uppgå till ca 3,5 miljarder kr., varav den dominerande delen avser redan beslutade investeringar i ASSI och LKAB.

För alt finansiera gruppens investeringar i anläggningar och lager krävs en omfattande långsiktig upplåning eftersom gruppens resultat inte medger inlem finansiering i tillfredsställande utsträckning. Självfinansieringsgraden beräknas till ca 30% år 1980. Statsföretagsgruppens soliditet inkl. beräknade slalliga tillskott bedöms fill ca 30% vid utgången av är 1980.

Prop. 1980/81:128 4

Den nu aktuella prognosen pekar på en påtaglig försvagning i gmppens och moderbolagets likviditetssituation. I stället för att som tidigare ha en likviditelsbuffert av sådan sloriek att moderbolaget har kunnat uppträda som långivare inom gruppen måste nu dotterbolagen skaffa sig egen lånekapacitet. Utlåningen till de förlustbringande företagen Beroxo och LKAB frän Statsföretag är mycket kraftig och uppgick den 31 december 1980 till ca 1 100 milj. kr.

Likvidilelssitualionen och del begränsade utrymme Statsföretag har atl ytterligare öka sin externa upplåning medför stora krav på Statsföretag att på olika sätt skaffa erforderligt kapital. Slalsförelagsgmppens planerade investeringar och väntade ekonomiska utveckling under de närmaste åren bygger på atl statliga tillskott för alt främst läcka förluster i LKAB erhålls. Det är i rådande statsfinansiella läge nödvändigt alt sådana tillskott begränsas. Förlusterna i LKAB ser emellertid ut all bli så slora att det är hell omöjligt för Statsförelag att täcka dem.

Jag kommer i det följande alt ta upp vissa frågor om kapilallillskoll lill Statsföretag. Jag bedömer att del skall vara möjligt för Statsföretag att med kraftfulla insatser kunna svara för erforderligt behov av rörelsekapital i övrigl för gmppen under de närmaste åren. Exempel pä åtgärder som kan komma att bli nödvändiga för atl frigöra kapital är utnyttjande av möjligheten till ökade koncernbidrag och avyttring av företag eller andra lillgångar.

3 Medelstillskott till LKAB

De statliga insatserna i LKAB har varit betydande under de senare åren av 1970-lalet. Lågkonjunkturen inom Västeuropas stålindustri i mitten av 1970-talet drabbade LKAB myckel hårt. Försäljningen av malm minskade kraftigt. Förlusterna blev mycket stora. LKAB:s konkurrenskraft har ocksä försämrats på grund av ett högre kostnadsläge jämfört med andra järnmalmsleverantörer. Slora dagbroltsgmvor med lägre brytningskostnader har öppnats i Brasilien och Australien. Världshandeln har ökat på grund av lägre kostnader för sjöfrakter. Leveranserna från Brasilien och Australien svarar nu för en allt större andel av världshandeln med järnmalm. LKAB:s malmer är vidare lill stor del fosforrika. Marknaden för högfosformalmer minskar successivt till följd av övergång lill andra framställningsprocesser.

Den nuvarande lågkonjunkturen inom Europas stålindustri har lett till ytteriigare förluster för LKAB. Statsföretag har därför begärt ell statligt tillskott för att läcka drifts- och kapitalkostnader i LKAB för år 1980 med 350 milj. kr. och för år 1981 med 750 milj. kr. LKAB har Ull induslrideparlementet överlämnat en redogörelse över förelagets finansiella utveckling. Av handlingarna framgår i huvudsak följande.

Det svåra marknadsläget under åren 1977 och 1978 följdes av en succés-

Prop. 1980/81:128 5

siv uppgång i leveranserna. Under första halvåret 1980 låg leveranserna på en fillfredsställande hög nivå. Malmpriserna i US-dollar hade höjts med 25-30 % över 1979 års nivå. Under sommaren 1980 försämrades den europeiska stålkonjunkturen drastiskt. För LKAB har detta inneburit en kraftig minskning av malmleveranserna. Dessa uppgick under år 1980 lill ca 21 milj. lon, vilket är ca 5 milj. ton lägre än företagets tidigare prognoser och ca 6 milj. ton lägre än 1979 års leveranser som var 26,7 milj. ton. Malmlagren uppgick vid 1980 års utgång lill knappt 7 milj. lon. Utvecklingen har lett till atl resultatet försämrats jämfört med tidigare bedömningar och föriusten för år 1980 beräknas enligt det preliminära bokslutet uppgå fill 340 milj. kr. efter finansnetto och fastighetsskatt.

De dåliga marknadsfömtsättningarna bedöms bli bestående under år 1981. Detla har medfört att LKAB baserat sin planering för år 1981 på en antagen leveranskvantitel av 20,5 milj. ton. Om priserna antas bli oförändrade medan produktionskostnaderna samtidigt ökar på gmnd av en fortgående inflation kommer resultatet under år 1981 ylterligare alt försämras. Enligt förelagets budgetförslag skulle förlusten efter finansnello och fastighetsskatt komma att uppgå till 750 milj. kr. En betydande del av försämringen beror på alt ränteunderskoltet ökar snabbt till följd av ökad upplåning för finansiering av pågående investeringsprogram och för finansiering av rörelseunderskotlen. Enligt LKAB kan en ytteriigare resultatförsämring inte uteslutas om marknadsförhållandena skulle ytterligare försämras.

Resultatutvecklingen framgår av följande sammanställning.

Resultatutveckling för LKAB-koncernen (inilj. kr.)

prel. bokslut	budget
1980	1981
2310	2 255
-2155	-2 365
- 255	- 295
- 220	- 325
- 20	- 20

Rörelsens intäkter

Rörelsens kostnader

Planenliga avskrivningar

Finansnetto

Fastighetsskatter

Resultat efter avskrivningar,

finansnetto och fastighetsskatter - 340 — 750

Inom företaget görs stora ansträngningar för all effektivisera verksamheten och minska kostnaderna. Som ett resultat av detta arbete kan nämnas att anlalel personer inom järnmalmsverksamhelen har minskal med 1400 sedan år 1976. Detla har dock inle varit tillräckligt för all kompensera löneökningarna. Inom exempelvis energi- och materialförbrukningen har stora besparingar gjorts. Effektiviseringsprogrammen fortsätter inom alla delar av företaget.

Antalet anställda inom järnmalmsrörelsen uppgår till ca 6800 personer, varav inom Kirunarörelsen 4450, Malmbergsrörelsen 2 100 och regionkontoret ca 250 personer.

Prop. 1980/81:128 6

En stor del av LKAB:s kostnader utgörs av avgifter för atl transportera malmen till Narvik och Luleå. Transport- och hanteringskostnaderna är ett av områdena där LKAB ser möjligheter till betydande kostnadssänkningar. Kostnaderna för malmtransporterna regleras i fraktavtal med Norska Statsbaner och statens järnvägar (SJ). De tolala avgifterna för järnvägstransporter uppgick för år 1979 till 692 milj. kr. och för år 1980 till 697 milj. kr. Det nuvarande fraktavtalet mellan LKAB och SJ gäller för åren 1979-1985. Vid sidan av fraktavtalet har LKAB och SJ träffat en separat överenskommelse om upprättande av etl åtgärdsprogram för rationalisering och effektivisering av malmtransporten och hanteringen i anslutning till denna. Avtalet innebär att LKAB vatje år ställer medel till SJ:s förfogande för ralionaliseringsåtgärder vilka skall leda till lägre fraktkostnader.

Etl gmndläggande mål vid planeringsarbetet inför år 1981 har varil att minimera kassautflödet. Samtidigt har LKAB:s ledning den bestämda ambitionen alt inte låta den nuvarande situationen långsiktigt skada företaget. Detta har bl.a. medfört att utvecklingsinsatser, t.ex. prospeklerings-verksamhel avseende andra mineral än järnmalm, har bibehållits i oförändrad omfattning. Vidare har den nödvändiga produktionsminskningen förutsatts ske genom tillfälliga driftsstopp och inte genom uppsägningar. Företagel har bedömt det nödvändigt att behålla en intakt produktionsorganisation inför väntad efterfrägeökning efter år 1981.

En minimering av kassaulflödel kräver också stor återhållsamhet med att sätta igång nya investeringsprojekt och att LKAB måste undvika alt ytterligare bygga upp malmlagren. Trots en restriktiv investeringspolitik beräknas investeringsutbetalningarna under år 1981 komma atl uppgå lill ca 450 milj. kr., varav den dominerande delen avser redan beslutade investeringar. I denna summa ingår inte kostnader för Viscariaprojektet.

Med hänsyn till den ogynnsamma resultatutvecklingen har LKAB påböijat ett utredningsarbele med syfte att undersöka företagels utvecklingsmöjligheter på sikt. Ulredningen är en uppföljning och omarbetning av den utredning som genomfördes år 1978 Stmklurutredning LKAB 1978. Den pågående utredningen skall besvara bl. a. frågan under vilka förutsätlningar LKAB har möjlighet att bedriva en företagsekonomiskt lönsam järnmalmsbrytning. Utredningen skall också studera olika åtgärder som behövs för atl förbättra företagets konkurrenskraft och den finansiella situationen. Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under våren 1981.

LKAB:s förlusttäckningsbehov uppgår enligt det preliminära bokslutet till 340 milj. kr. för år 1980 och enligl företagets budget lill 750 milj. kr. för år 1981. Statsförelag hemställer om att staten skall ge LKAB kapitaltillskott för att täcka drifts- och kapitalkostnader för åren 1980 och 1981. LKAB påpekar att ytterligare förlusttäckning kan bli nödvändig om marknadsförutsättningarna skulle komma att utvecklas väsentligl ogynnsammare under år 1981 än vad företaget antagit. På grund av förlusltäckning-ens storlek är det önskvärt med hänsyn till både ränleeffekterna hos

Prop. 1980/81:128 7

LKAB och de påfrestningar på Statsföretags likviditet som förskotteringen av föriusltäckningen medför att beloppen utbetalas så tidigt som möjligt. Statsföretag hemställer därför att föriusltäckningen för år 1981 utbetalas redan under detla år.

För egen del villjag framhålla följande.

LKAB:s gmvrörelse utgör ett viktigt inslag i Norrbottens näringsliv och . verksamhelen har varit av grundläggande betydelse för utvecklingen av länet. LKAB med sina 6200 anställda i Norrbottens län svarar för ca 6 % av den totala sysselsättningen i länet och ca 27 % av induslrisysselsätlningen. Därtill kommer den indirekta sysselsättning som gruvverksamheten skapar inom olika service- och transportföretag.

Kimna och Gällivare har vuxit upp kring malmverksamheten. I Kiruna och Gällivare kommuner svarar LKAB för 36 % resp. 20 % av den totala sysselsättningen. Den indirekta sysselsättningseffekten är dock mycket högre. Det innebär atl dessa kommuners fortbestånd som levande samhällen vilar på utvecklingen av LKAB:s verksamhet.

Jag har tidigare redogjort för den ekonomiska utvecklingen inom Slatsföretagsgruppen. Av redogörelsen framgår alt Statsföretag inte har nägon möjlighet att täcka föriusterna hos LKAB. Jag bedömer därför av de skäl jag nyss anfört att staten bör täcka 1980 och 1981 års föriuster i LKAB. Enligt det preliminära bokslutet uppgår föriusten till 340 milj. kr. för år 1980 och enligt resultatprognosen för år 1981 beräknas förlusten för detta år lill 750 milj. kr. Jag förordar all Statsföretag får ett ägartillskott på sammanlagt 1090 milj. kr. för föriuslläckning för åren 1980 och 1981 i LKAB. Med hänsyn till LKAB:s ansträngda finansiella situation bör medlen som är avsedda för föriuslläckning för år 1981 huvudsakligen utbetalas löpande under år 1981 i takt med att föriusterna uppstår. Jag beräknar all medelsbehovel lill halvårsskiftet 1981 uppgår till 715 milj. kr. Dessa medel bör anvisas på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81. Återstående 375 milj. kr. bör anvisas på statsbudgeten för budgetåret 1981/ 82.

Vad gäller kostnaderna för malmlransporterna vill jag framhålla följande.

Med anledning av budgetpropositionen 1980 (prop. 1979/80: 100 bil. 9) framlades i riksdagen motioner med innebörden att fraktavtalet mellan LKAB och SJ skulle omprövas. Motiveringen var atl SJ:s intäkter i trafiken på malmbanan skulle vara orättmätigt stora. Trafikutskottet anförde i sitt belänkande (TU 1979/80: 10) bl. a. att varken regeringen eller riksdagen bör ingripa i SJ:s prisöverenskommelser. Vidare uttalade utskottet all när del gäller malmbaneavtalet synes dock slarkl skiljaktiga meningar föreligga belräffande grunderna för avtalet, såsom bedömningen av kapital- och förtänlningskostnaderna för banan m. m. Utskottet anförde att det från samhällsekonomisk synpunkt är av vitalt intresse att transportförhållandena utformas så alt de särskilda betingelser som råder i malmfälten tas lill

Prop. 1980/81:128 8

vara. Enligl utskottets mening borde därför en samhällsekonomisk övergripande bedömning av den nuvarande siluaUonen komma till stånd. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer i anslutning härtill att under hösten 1981 framlägga förslag hur fraktkostnaderna kan reduceras för LKAB:s malmtransporter. Avsikten är att denna reduktion skall påbörjas fr. o. m. år 1982. Vad gäller transportkostnaderna för år 1981 har dessa beaktats vid min beräkning av del förlusltäckningsbidrag som jag nyss redovisat.

En av de viktigaste faktorerna när del gäller atl bedöma LKAB:s marknadsförutsättningar pä längre sikt är utvecklingen inom EG-ländernas stålindustri som är LKAB-malmens dominerande avnämare. Framtidsperspektiven för EG:s stålindustri är f.n. myckel dystra. De flesta slörre europeiska stålverk med undantag för vissa tyska stålverk har sedan år 1975 redovisat stora förluster. Nuvarande prognoser indikerar en råslåls-produktion som ligger avsevärt lägre än de prognoser som EG-länderna har redovisat tidigare. Det föreligger alltså en risk för atl EG-ländernas stålindustri kommer alt ligga på en produktionsnivå som är lägre än vad som tidigare har antagils. Därför befarar jag elt fortsatt övemlbud av järnmalm på Europamarknaden.

Jag förordar nu vissa kapitaltillskott för all lösa LKAB:s omedelbara ekonomiska problem. Som jag nyss har nämnt pågår inom LKAB en utredning om företagets framlida konkurrenskraft. Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under våren 1981. Försl när utredningsrapporten med förslag till ålgärder har presenterats av LKAB och Statsföretag finns det etl underlag för atl bedöma vilka insatser som kan behöva göras under 1980-talel för LKAB:s utveckling och näringslivet i övrigt i malmfälten. Jag avser atl återkomma i denna fråga.

Jag vill dock understryka alt även om regeringen säledes fär anledning att pröva konsekvensema av evenluella förslag frän LKAB och Statsförelag ser jag det som nödvändigt atl LKAB bedriver etl fortgående rationaliserings- och effektiviseringsarbete för att minska sina kostnader. Det är viktigt all alla ansträngningar görs för atl begränsa förlusterna, även genom produklionsneddragningar och personalminskningar.

4 Medelstillskott för Uddcomb

Våren 1979 erhöll Statsföretag ett statligt kapitaltillskott av 114,3 milj. kr. avsett att hos Uddcomb täcka balanserade förluster, 1978 års rörelseförlust och nedskrivningar av vissa anläggningstillgångar (prop. 1978/ 79:104, NU 1978/79:32, rskr 1978/79:241). Vidare anvisade riksdagen våren 1980 ett nytt stadigt kapitahillskott till Statsföretag av 36 milj. kr. för atl läcka rörelseföriusten för år 1979 i Uddcomb (prop. 1979/80:79, NU 1979/80:37, rskr 1979/80:288). Sistnämnda kapilallillskoll beviljades i av-

Prop. 1980/81:128 9

vaktan på att en under hösten 1979 påbörjad utredning om Uddcombs framtid skulle hinna slutföras.

Utredningsarbetet har utförts av en partsammansall gmpp som har beställ av representanter för Uddcombs företagsledning, de fackliga organisationerna och Statsföretag. Gmppen har för sitt arbete utnyttjat utländska konsultföretag.

Gmppens förslag behandlades av Uddcombs styrelse den 17 september 1980. Styrelsen beslöt därvid att MBL-förhandlingar med de anställdas organisationer skulle inledas i syfte att i enlighet med gruppens förslag ändra Uddcombs verksamhel på följande sätl:

- Tillverkning av nukleära komponenter skall ha upphört från år 1983

- Försäljning av processkärl upphör

—Legoverksamhet av seriekaraktär inom områdena svetsning och plåtbearbetning samt tyngre maskinbearbetning påbörjas

—Verksamhet omfattande konsulttjänster lill nukleär- och annan kvalificerad industri byggs upp.

Enligt Statsföretags skrivelse beräknas de nya verksamheterna år 1983 sammanlagt sysselsätta ca 160 personer. Antalet anställda uppgick till ca 500 vid årsskiftet 1980-1981. Statsföretag anför vidare i sin skrivelse att det krävs 350 milj. kr. för att kunna ändra Uddcombs verksamhet enligt de riktlinjer som Uddcombs styrelse har beslutat om. Härav kan 295 milj. kr. beräknas ulgöra kostnader för atl avveckla Uddcombs verksamhet inom tillverkning av nukleära komponenter och processkomponenter medan 25 milj. kr. beräknas komma att användas för att etablera ny verksamhet inom lego- och konsultområdel. Avveckling av verksamhelen inom del nukleära området och processområdet saml uppbyggnad av de nya verksamheterna är förenad med stor osäkerhet och avvikelser från de angivna beloppen kan uppstå. Med hänsyn härtill anser Statsförelag att en reserv för ofömlselt av 30 milj. kr. är nödvändig. Kapitalbehovet fördelar sig under åren 1980-1983 ungefär med följande belopp, 136 milj. kr., 55 milj. kr., 121 milj. kr. och 38 milj. kr. Av beloppet 350 milj. kr. torde 315 milj. kr. komma atl användas för avveckling av verksamhel inom nukleär- och processomrädet, medan 35 milj. kr. torde komma att användas för att etablera ny verksamhet inom lego- och konsultområdel.

Statsförelag framhåller i sin skrivelse ocksä alt dess finansiella situation f. n. är sädan att det saknar möjlighet alt självt svara för kapitaltillskottet och hemställer därför om ett statligt kapitaltillskott av 350 milj. kr. för atl rekonstmera Uddcomb enligt angivna riktlinjer.

För egen del vill jag anföra följande.

Den första delen av Uddcombs omstmkturering genomfördes då bolaget finansiellt nollställdes med hjälp av det statliga kapitaltillskoltel våren 1979. Statsförelags begäran om elt statligt kapitaltillskott av 350 milj. kr. avser den andra och avslutande fasen av Uddcombs rekonstruktion.

Statsmaklerna har i sina tidigare beslut om kapitaltillskott till Uddcomb

Prop. 1980/81:128 10

kraftigt understrukit vikten av att bolagets verksamhet inriktas på nya områden och atl de förlustbringande rörelsegrenarna avvecklas. De av Uddcomb nu beslutade åtgärderna svarar mot de intentioner som statsmakterna har uppställt och utgör samtidigt etl led i bolagets anpassning lill den förändrade marknaden för bolagets produkter. Jag godtar den beräkning av del nödvändiga kapitalbehovet som Statsföretag redovisat för att kunna slutföra Uddcombs rekonstruktion. Några ytterligare statliga tillskott lill Uddcomb bör således inte bli akluella. Jag förordar därför att staten lämnar Statsföretag ett kapitaltillskott av 350 milj. kr. för den avslutande fasen i Uddcombs rekonstruktion. Medlen för ändamålet bör anvisas under två reservationsanslag på tilläggsbudget III lill slalsbudge-ten för budgetåret 1980/81.

5 Medelstillskott för Viscariaprojektet

Kopparmalmsfyndigheten Viscaria, som ligger strax utanför Kiruna, upptäcktes av LKAB i böijan av 1970-talet. Undersökningar och analyser av fyndigheten har gjorts av LKAB. Provborrningar har pågått sedan år 1973. Den hittills påvisade malmreserven har beräknats till 14,5 milj. ton med en medelhalt på 1,9 % koppar. Den möjliga malmreserven är dock mycket större och kan enligt geologisk bedömning beräknas till mer än 50 milj. ton.

Projektet har inriktats på en åriig brytning av 1 milj. ton malm som ger produktion under 15 år på basis av påvisad malmmängd och yllerligare minst 10 år om även den sannolika och möjliga malmen visar sig vara brytvärd. Mängden I milj. ton per år bedöms vara optimal med hänsyn till malmkroppens utseende och dimensionering av anrikningsverk. Den kop-parslig som produceras i Viscaria kommer atl transporteras till smältverk hos olika kunder för vidareförädling.

I avsikt att kontrollera beräkningar och planer har LKAB låtit konsulter granska projektet ur teknisk och ekonomisk synvinkel. Ett omfattande marknadsanalysarbele har genomförts under projekttiden, varvid internationella konsulter, specialister på kopparmarknaden, har utnyttjats. Ett flertal möjliga köpare av den aktuella kopparsligen har också kontaktats av LKAB och möjliga kontraktsvillkor har diskuterats.

Investeringen inkl. räntor under anläggningstiden är kostnadsberäknad till 325 milj. kr. Till detta belopp,kommer ett behov av rörelsekapital på 35 milj. kr.

Personalbehovet för gruvbrytning och anrikning beräknas till 110 personer. Till detla kommer ett personalbehov för anläggningsarbeten under åren 1981-1983 som för hela perioden uppgår lill 190 årsverken sammanlagt med en topp under år 1982 på ca 100 personer.

Investeringens lönsamhet beror på kopparprisets utveckling men även

Prop. 1980/81:128 11

av smält- och raffineringskostnaderna, eftersom dessa kostnader är beroende av uppgörelser med tilltänkta kunder. Trots dessa osäkerhetsmoment bör investeringen enligt LKAB:s beräkningar ge god lönsamhet och tillfredsställande förräntning.

För verksamheten i Viscaria har ett aktiebolag, Viscaria AB, inregistrerats, som är dotterbolag till LKAB.

Varken Statsföretag eller LKAB har möjlighet att på egen hand finansiera Viscariaprojektet. Statsföretag har därför begärt etl statligt tillskott på 50 milj. kr. för att LKAB skall kunna teckna aklier i Viscaria AB. Resten av kapitalbehovet skulle enligt Statsföretag kunna finansieras bl. a. genom lokaliseringsstöd och banklän.

Jag finner att den planerade investeringen i kopparbrytning i Viscaria bör genomföras. Projektet har enligl LKAB:s bedömning en god lönsamhetsprognos och ger ett viktigt bidrag till sysselsättningen i Norrbotten.

Som jag har redogjort för tidigare är Statsföretags och LKAB;s finansiella situation mycket ansträngd. Jag förordar därför att staten i form av teckning av aktier i Statsföretag lämnar ett kapitaltillskott på 50 milj. kr. att användas för aktieteckning i enlighet med Statsföretags förslag. Ett reservationsanslag för ändamålet bör tas upp på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81.

Om staten medverkar i finansieringen på föreslaget sätt och genom lokaliseringsstöd i form av avskrivningslån och lokaliseringslån av en storleksordning som normalt kan ulgå för liknande projekt bör Viscaria AB kunna finansiera resterande kapitalbehov på egen hand.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen atl

1. till Medelstillskott tid Statsföretag AB för Luossavaara-Kiiruna
vaara AB på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret
1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsan
slag av 715000000 kr.,

2. lill Medelstillskott till Statsföretag AB för Luossavaara-Kiirunavaara AB pä statsbudgeten för budgetåret 1981/82 under Qor-tonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 375000000 kr.,

3. till Medelstillskott tid Statsföretag AB för avveckling av viss verksamhet i Uddcomb Sweden AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 under Qortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 315000000 kr.,

4. lill Medelstillskott tid Statsföretag AB för etablering av viss verksamhet i Uddcomb Sweden AB pä tilläggsbudget III till

Prop. 1980/81:128 13

Innehåll

Proposition ..................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... I

1 Inledning ..................................................... 2

2 Stalsföretagsgruppens ekonomiska utveckling under åren 1980 och 1981 3

3 Medelstillskotl lill LKAB ..................................... 4

4 Medelstillskott för Uddcomb .............................. 8

5 Medelstillskotl för Viscariaprojektet 10

6 Hemställan .................................................... .. 11

7 Beslut ............................................................................ 12

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981