Prop. 1980/81:124 2

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-05

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Mogård, Dahlgren, Åsling, Krönmark, Burenstam Linder, Wirtén, Holm, Boo, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Krönmark

Proposition om vissa anslagsfrågor m.m. rörande försvaret

1 Inledning

Vid anmälan av prop. 1980/81: 100 (bil. 7) förordade jag att regeringens förslag för budgetåret 1981/82 beträffande dels anslagen Flygvapenförband: Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar för försvarels forskningsanstalt och Civilförsvar: Skyddsrum, dels utgiftsram för skyddsmm skulle föreläggas riksdagen i särskild proposition under våren 1981.

Jag anhåller atl nu få ta upp dessa frågor. Storleken av preliminärt beräknade belopp och slutligt begärda anslag framgår av följande sammanställning.

Anslag Belopp

		Prel. beräknat	Slutligt begärt
D2.	Flygvapenförband:
	Materielanskaffning	2455 200000	2455 850000
F 18.	Anskaffning av anläggningar för försvarets
	forskningsanstalt	8000000	11700000
G 3.	Civilförsvar: Skyddsrum	200000000	200000000

Ställningstagandena under anslaget Anskaffning av anläggningar för försvarels forskningsanstalt påverkar utgiftsramen för det mililära försvaret. Ramberäkningen för det militära försvaret bör därför las upp på nytt.

Vidare vill jag i delta sammanhang la upp frågan om vilka flottiljer som skall vara luflförsvarsseklorförband.

Prop. 1980/81:124 3

2 Det militära försvaret

2.1 Luftförsvarssektorernas organisation

För ledningen av luftförsvaret är landet f. n. indelat i sju luftförsvarssek-lorer (Sl,S2,W2,01,05,N3 och ÖN 3) som i sin lur består av ett antal luflbevakningskompaniområden. Sektorgränserna har anpassats främst lill luftoperativa, slridslednings- och luflbevakningstaktiska saml sambandstekniska krav.

Ledningen i fred av verksamheten inom sektorerna har knutits till vissa flottiljer, luflförsvarsseklorförband. Dessa har i jämförelse med andra flottiljer bl.a. en förstärkt stabsorganisation saml en slridslednings- och luflbevakningsenhel. Cheferna för sådana förband är samfidigt sektorchefer. Luflförsvarsseklorförbanden och de andra flottiljerna skiljer sig dessulom från varandra genom atl seklorcheferna har elt samordningsansvar i fred för seklorfunktionerna, till vilka bl. a. stridslednings- och luftbevaknings- saml bas- och underhållsljänslen hör. Som en följd av delta är även krigsförberedelsearbelel av större omfattning vid luftförsvarsseklor-förbanden. F.n. finns sju luflförsvarsseklorförband, nämligen Västmanlands flygflottilj (F 1, jakt), Jämtlands flygflottilj (F 4, jakt), Skaraborgs flygflotfilj (F 7, aUack), Skånska flygflotfiljen (F 10, jakt), Bråvalla flygflol-filj (F 13, jakl och spaning), Blekinge flygflottilj (F 17, jakt och spaning) och Norrbottens flygflotfilj (F 21, jakt, spaning och läfi attack).

Jag har i prop. 1979/80:135 (FöU 1979/80:15, rskr 1979/80:318) om organisation av försvarsmaktens högre regionala ledning m.m. under avsnittet Nuvarande organisation informerat om avsikten att minska nuvarande sju luftförsvarssektorer lill fyra. Jag har också i prop. 1979/80:100 (bil. 7) under anslaget D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet anmält all chefen för flygvapnet planerar och förbereder en sammanslagning av sektorerna S 1, S 2 och W 2 till en gemensam sektor Syd samt sektorerna O 1 och O 5 till en gemensam sektor Mitt.

Chefen för flygvapnet har lämnat förslag till regeringen om en ny sektorindelning med fyra lufiförsvarssektorer samt om de fredsorganisaloriska förändringar som följer av den ändrade seklorindelningen.

Enligt förslaget skall F 4, F 10, Upplands flygflottilj (F 16, jakt) och F 21 vara luflförsvarsseklorförband, medan sektoransvaret föreslås bli upphävt förFl,F7,F 13 och F 17.

Den nya seklorindelningen och sektorstabsorganisalionen föreslås gälla från den Ijuh 1981.

Jag biträder chefens för flygvapnet förslag lill indelning i fyra lufiförsvarssektorer liksom hans förslag om vilka flottiljer som bör vara luflförsvarsseklorförband från den I juli 1981.

Del ankommer på regeringen att beslula om den närmare organisationen m.m. ti Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 124

Prop. 1980/81:124 7

2.3 Anslagsfrågor D Flygvapenförband

D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

1979/80 Utgift 2194865283' 1980/81 Anslag 1968000000 1981/82 Förslag 2455850000 ' Varav 774 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels sådanl materielunderhåll som inle är en direkt följd av malerielens förrädshållning eller ulbildning och övningar vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationens behov saml viss maleriel för fredsbruk. Verksamheten inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1980 4764 395812 kr. För budgetåret 1980/81 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 4345 milj.kr. och anvisat etl anslag om 1968,9 milj.kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 blir därmed (4 764 395 812 -h 4 345 000 000 - 1 968 900 000) 7 140 495 812 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)
Primäruppdrag m.m. 1980/81 1981/82

Chefen för Föredraganden

flygvapnet

Bem. Bet. Bem. Bet. Bem. Bet.

Flygvapenförband; Centralt vidtaget materielunderhåll m. m., utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet

För flera delprogram gemensamma lednings-

och strilförband 2600 - -

Jaktförband 3400 4200 3 800

Attackförband 3 300 1300 2 100

Spaningsförband - 69100 - - 79000 78800

Flygtransportförband 800 900 1 100

Basförband 200 2100 1800

Gemensamma

produktionsresurser 60800 70500 70000

Flygvapenförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m.m., utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet

Prop. 1980/81:124

Primäruppdrag m. m.	1980/81		1981/82
	1980/81		Chefen för		Föredragand(	;n
	Bem.	Bet.	flygvapnet
	Bem.	Bet.	Bem.	Bet.	Bem.	Bet.
För flera delprogram
gemensamma lednings-
och strilförband	178 300		422600	246400
Jaktförband	2 708100		738500	1448100
Atlackförband	134200		83 100	151700
Spaningsförband	98000	2 136800	23 800	77100	1582000	2 377900
Flygtransportförband	48600		34100	35600
Basförband	167400		203 700	203 600
Gemensamma
produktionsresurser	93 600		373 300	97900
Flygvapenförband: Cen-
tralt vidtagen mate-
rielanskaffning m. m.
av viss sjukvårds-
materiel för delpro-
grammet
Easförband	3 700	4300	5 300	3800	5300	3 800
Kostnader	3503000	2210200	1963400	2343000	1666300	2420 500
Prisreglering	-H 842 400	-1- 32000'	-t-1010600	-1-45000'	4-655 500	-1-45000'
Reducering på grund
av överplanering m. m.	-	-273 300	-	-10300	-	- 9650
Medelsbehov	—	1968900	—	2377700	—	2455850
Bemyndigandebehov	4345000	—	2974000	—	2321800	-

' Betalningsmedel för skillnaden mellan beHömd kostnadsutveckling och netloprisindex.

Budgetåret 1979/80

Chefen för flygvapnet anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1979/80 att planerad materielanskaffning för flygvapenförband i stort sett har kunnat genomföras.

För gemensamma lednings- och strilförband har större beslällningar avsett materiel till bl.a. luflförsvarscentraler, radaranläggningar, rörliga indikatormm, olika kommunikationsnät och vädersystem.

För jaktförband, atlackförband och spaningsförband har anskaffningen av materiel för de olika versionerna av flygplan 37 fortsatt.

Tre tunga transportflygplan (Tp 84) har beställts till flygvapnets flygtransportförband.

Till flygvapnets basförband har bl.a. beställts materiel för samband, belysning, räddning, trafikledning och fältarbeten samt fordon.

Budgetåret 1980/81

Bemyndigandeplaner har faslställls i regleringsbrev för budgetåret 1980/ 81 och ändrats genom beslut den 13 november 1980. Planerna innefattar bl.a. kompletterande beställningar av utrustning och reservdelar till de olika versionerna av flygplan 37 samt beställning av delserie tre av flygplan JA 37.

En ny lätt helikopter anskaffas till flygvapnets flygtransportförband.

Prop. 1980/81:124 9

Budgetåret 1981/82

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 2 377,7 milj. kr. och etl beställningsbemyndigande om 2974 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för delprogrammet Gemensamma lednings- och strilförband avser fortsatt anskaffning och underhåll av utrustning för radaranläggningar, sambandssystem och ledningscentraler.

Inom delprogrammet Jaklförband avser huvuddelen av beställningsbemyndigandena delsystern för flygplan JA 37.

Beställningsbemyndiganden för delprogrammet Attackförband avser kompletterande beslällningar lill samt underhåll av fiygplan AJ 37.

Inom delprogrammet Spaningsförband avser beställningsbemyndigandena främst motmedelsutmstningar.

Inom delprogrammet Basförband planeras fortsall anskaffning av bl. a. flygsäkerhelsmateriel, fordon och sambandsulrustning samt materiel för den nya basorganisationen.

Av begärda bemyndiganden avser 1010,6 milj.kr. prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

1. Omräkning av bemyndiganden för nya beslällningar under budgetåret
1981/82 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1982 enligl be
dömd prisutveckling med 369,2 milj. kr.

2. Omräkning av den beräknade bemyndigandereservationen den 30 juni 1981 från prisläget febmari 1981 lill prisläget februari 1982 enligt bedömd prisutveckling med 11 milj. kr.

3. Omräkning av beräknade uteliggande beslällningar den 30 juni 1981 från prisläget februari 1981 lill prisläget februari 1982 enligt bedömd utveckling av prisklausuler med 630,4 milj. kr.

Överskottet av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1979/80 uppgår till 222,7 milj. kr.

Överbefälhavaren

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar lämnar överbefälhavaren chefens för flygvapnet anslagsframställning utan erinran.

Föredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Vid mina beräkningar av beställningsbemyndigandena har jag tagit hänsyn lill det överskott på prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1979/80 som chefen för flygvapnet har redovisat. Vidare harjag minskal beställningsbemyndigandena med hänsyn lill de bemyndiganden som jag har förordat vid min anmälan till tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81.

Prop. 1980/81:124 11

F Gemensamma myndigheter m.m.

F 18. Anskaffning av anläggningar Jör försvarets forskningsanstalt

1979/80 Utgift 7366000'

1980/81 Anslag 14500000

1981/82 Förslag 11700000

' Anslaget II 5. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt.

Verksamheten under anslaget omfatlar nybyggnad av lokaler m.m. för försvarets forskningsanstalt.

Kostnader och medelsbehov (1 000-lal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1979/80	1980/81	1981/82
	1979/80	1980/81	Försvarets	Före-
			forsknings-	draganden
			anstalt
Nybyggnad m. m. för
delprogrammet
Gemensam
försvarsforskning	7000	14 500	85635	11700
Beräknat
medelsbehov	7000	14500	85635	11700

Budgetåret 1979/80 Planerad verksamhet har i stort sett genomförts.

Budgetåret 1980/81 Planerad verksamhet beräknas kunna genomföras.

Budgetåret 1981/82

Försvarets forskningsanstalt

Medelsbehovet för budgetåret 1981/82 beräknas till 85635000 kr. enligl följande sammanställning.

Prop. 1980/81:124 12

2. Behovel av byggnadsåtgärder vid försvarets forskningsanstalts försöksstation i Grindsjön har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1979/ 80:100 (bil. 7 s. 256).

4. Genom beslut i oktober 1977 uppdrog regeringen åt byggnadsstyrelsen atl redovisa förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av lokaler i Botkyrka för Slockholmsdelen av försvarels forskningsanstalt utom den del av anstalten som har eller skall få sin verksamhel förlagd lill Grindsjön. I febmari 1978 redovisade byggnadsstyrelsen ett preliminärt förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av sådana lokaler. 1 november 1978 uppdrog regeringen ål byggnadsstyrelsen atl utarbeta systemhandlingar för nybyggnaden. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats fill 270 milj.kr. enligt prisläget den 1 april 1980. Erforderlig mark har förvärvats. Markarbetena beräknas kunna påbörjas i augusti 1981 och byggnadsarbetena i maj 1982.

Föredraganden

Som jag redovisade i prop. 1980/81: 100 (bil. 7 s. 31) har överbefälhavaren i november 1979 hemställt alt regeringsbesluten om förläggning av delar av försvarels forskningsanstalt lill Botkyrka skall omprövas.

Inför 1982 års försvarsbeslut avser jag att ta fram etl allsidigt underlag rörande försvarsforskningens framtida roll och inriktning. Denna kan komma atl förändras och därmed också försvarets forskningsanstalts organisation och lokalbehov. Regeringen har därför fidigare denna dag beslutat att den pågående projekteringen av nybyggnad av lokaler för forskningsanstalten i Botkyrka skall avbrytas. Jag beräknar därför inle några medel för budgetåret 1981/82 för projeklering eller nybyggnad där. Efter samråd med statsrådet Johansson finner jag det angelägel betona alt detla ställningslagande inte innebär någon förändring i regeringens principiella inställning i fråga om inomregional decentralisering i Stockholmsområdet.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I enlighet med vad jag har förordat under avsnittet 2.2 Ramberäkning för budgetåret 1981/82 rn.m. (s. 5) bör 4350000 kr. som avser byggnadsåtgärder vid försvarets forskningsanstalts försöksstation i Grindsjön - betingade av den beslutade omlokaliseringen dit av en del av forskningsanstalten som blir kvar i Stockholmsområdet -inte belasta utgiftsramen för det militära försvaret. Jag förordar atl medel anvisas enligt följande anskaffningsplan.

Anskaffningsplan (1000-tal kr.)

Objekt	Kostnadsram		Medelsförbrukning			Bygg-- start	Färdigställande
	79-04-01	80-04-01	Faktisk t. o. m. 80-06-30	Beräknad för		Bygg-- start	Färdigställande
	79-04-01	80-04-01	Faktisk t. o. m. 80-06-30	1980/81	1981/82	är-mån.	är-mån.
A. Nybyggnad m. m. Delprogram 5.5
(I. Företag påbörjade före 1980-07-01 1. Smärre objekt	3710	3 950	1256	1500	1050
Summa a	3710	3950	1256	1500	1050	-	-
b. Förelag påbörjade eller avsedda all påbörjas 1980/81 2. Grindsjön. Om- och nybyggnad av lokaler 3. Smärre objekt	65 000 1500	72 000 1600	1 110	5 600 610	10000 500	82-03	87-06
Summa b	66 500	73600	1110	6210	10500	-	-
c. Förelag avsedda all påbörjas 1981/82 4. Botkyrka. Pro jektering av nybyggnad av lokaler 5. Smärre objekt		11790 1700	5 000	6790	150
Summa c	-	13490	5000	6790	150	-	-
Summa A (a-c)	70210	91040	7366	14500	11700	-	-

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 11 700000 kr.

Prop. 1980/81:124 14

3 Civilförsvaret

3.1 Ramberäkning för skyddsrum för budgetåret 1981/82

3.1.1 Civilförsvarsstyrelsen

Civilförsvarsstyrelsen beräknar utgiftsramen för skyddsrum till 201,7 milj. kr. i prisläget februari 1980.

3.1.2 Föredraganden

I prop. 1980/81: 100 (bil. 7 s. 215) har regeringen föreslagit riksdagen att fastställa utgiftsramen för skyddsrum till preliminärt 200 milj. kr. i prislägel februari 1980. Till detla kommer en beräknad kompensation för pris- och löneökningar med 28 milj. kr.

Utgiftsramen för skyddsrum för budgetåret 1981/82 beräknar jag med utgångspunkt i basbeloppet för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100 bil. 7 s. 279, FöU 1979/80:19, rskr 1979/80:326) till 200 milj.kr. i prisläget februari 1980, vartill kommer en kompensation för pris- och löneökningar om 28 milj. kr. Beräkningarna framgår av följande sammanställning.

Basbelopp (prisläge februari 1979) 55 655 000

Tillkommer:

Prisomräkning februari 1979-februari 1980 7 200000

Basbelopp (prisläge februari 1980) 62855000

Tillkommer:

Betalningsmedelsanpassning 137145000

Utgiftsram (prisläge februari 1980) 200000000

Tillkommer:

Beräknad priskompensation februari 1980-medel
prisläget 1981/82 28000000
Beräknat utfall den 30 juni 1982 228000000

Till posten betalningsmedelsanpassning villjag lämna följande kommentar. För att täcka det utfall under budgetåret 1981/82 som föranleds av de beställningsbemyndiganden som har lämnats tidigare och de bemyndiganden som jag i det följande förordar för budgetåret 1981/82 behövs 200 milj. kr. Detla belopp är högre än det prisomräknade basbeloppet för budgetåret 1980/81. En justeringsposl måsle därför läggas in.

Jag vill i detta sammanhang nämna alt den årliga planeringsramen för skyddsrum enligl 1977 års försvarsbeslut var 150 milj. kr. i prisläget febmari 1976, vilkel motsvarar 226,2 milj. kr. i prislägel febmari 1980.

Prop. 1980/81:124 17

Budgetåret 1980/81

Civilförsvarsslyrelsen räknar med att det inom ramen för tilldelade resurser blir möjligt all producera 149500 skyddsrumsplatser, vilket är 57 500 platser mindre än vad som behövs för atl vara i takt med nybyggnaden av anläggningar och byggnader.

Budgetåret 1981/82

Civilförsvarsstyrelsen

För budgetåret 1981/82 behövs bemyndiganden om 430 milj.kr. och betalningsmedel fill ett belopp av 201,7 milj. kr. Av bemyndigandena avses 266,5 milj. kr. i prisläget den 1 februari 1980 för ersättning för anordnande av skyddsmm efter besked enligl 32 § civilförsvarslagen, 11 milj.kr. för ersättning för skyddsrumsälgärder som vidtas enligt 40 § civilförsvarslagen, 2,5 milj. kr. för kontroll av skyddsmm och 2,5 milj. kr. för ersättning för skyddsmm som anordnas i undervisningsanstalter.

Del sammanlagda behovet av bemyndiganden är således 282,5 milj.kr. enligl prislägel den 1 februari 1980. Av begärda bemyndiganden avses 147,5 milj.kr. för prisreglering. Sistnämnda belopp har beräknats enligt följande.

1. Omräkning av bemyndiganden för nya åtaganden under budgetåret
1981/82 från prisläget febmari 1980 till prisläget februari 1982 enligt be
dömd prisutveckling med 67,8 milj. kr.

2. Omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981
från prisläget februari 1981 till prislägel februari 1982 enligt bedömd prisut
veckling med 79,7 milj. kr.

Betalningsmedlen avses för atl betala ersättning m.m. för den anskaffning av skyddsmm som har beställts med stöd av tidigare lämnade bemyndiganden.

1975 års skyddsrumsutredning

1975 års skyddsrumsutredning (Fö 1975:03) har i november 1980 överlämnat promemorian (Ds Fö 1980:7) Befolkningens skydd i krig. 1 denna behandlar utredningen de åtgärder som behöver vidtas för alt förbättra skyddssilualionen för befolkningen, överväger målel för skyddsrumsbyggandet m.m. Ulredningen belyser olika möjligheter all prioritera vissa behov framför andra. Ulredningen föreslår atl den nuvarande förteckningen Över landels skyddsmmsorter ses över och att skyddsrumsbyggandets geografiska avgränsning i skyddsrumsorlerna granskas med hänsyn lill de riskbedömningar som är möjliga att göra. Med utgångspunkl i erfarenheterna från verksamheten under budgetåret 1979/80 föreslår ulredningen en årlig ekonomisk ram för skyddsrum under de närmaste åren om 461 milj.kr. enligt prislägel den I febmari 1980. Utredningen anger samtidigt all, om del ekonomiska lägel inle medger elt skyddsrumsbyggande i den

Prop. 1980/81:124 18

omfattning som utredningen föreslår, de områden (orter eller delar av orter) där risken för skadegörelse är slörst och/eller där skyddsrumssitua-lionen i dag är hell otillfredsställande måste prioriteras. Ulredningen lämnar vissa rekommendationer för hur en sådan prioritering kan ske. Den anser emellertid atl underlaget för prioritering f. n. är alltför ofullständigt och atl del bör utvecklas vidare.

1978 års försvarskommitté

I sill delbetänkande (Ds Fö 1981:1) Säkerhetspolitiken och totalförsvaret anför 1978 års försvarskommillé (Fö 1978:02) om skyddsmmsbyg-gande alt kommittén finner del angelägel med noggranna analyser av olika fömtsättningar, bl.a. från kostnadssynpunkt, och prioriteringar före val av områden och objekl för skyddsmmsbyggnad. Skyddsrumsortsförteckning-en, som fastställdes år 1979, är elt underlag för sådana analyser och prioriteringar. Strävan bör dock vara all få fram underlag för ännu noggrannare prioriteringar. Erfarenheterna av del hittillsvarande skyddsrumsbyggandel kan ge vägledning för delta. 1 skyddsrumsutredningens promemoria redovisas gmnder för mer omfattande riskbedömningar än lidigare. Dessa riskbedömningar i kombinafion med genomgång av möjligheter alt ulnyllja befintlig bebyggelse för skydd borde enligt försvarskommitlén kunna ge ell förbättrat underlag för planläggning. Bedömningarna bör också i möjligaste mån gmnda sig på antaganden om vilken verksamhet som rimligen kommer att fortgå i en krigssituation och vilken omfallning verksamheten kan komma alt få. Del bör därvid förutsättas all verksamhet som pågår i fred ofta kommer alt få en betydligt ändrad omfattning i krig.

Försvarskommitlén bedömer således atl en härdare styrning av skyddsrumsproduktionen till riskområden och till prioriterade samhällsverksamheter bör vara möjlig. Del bör därför övervägas att undanta vissa lågriskområden och vissa typer av verksamhet från skyddsrumsbyggande även inom skyddsrumsort. Hur sådana prioriteringar skall göras bör närmare studeras och prövas, bl.a. pä grundval av skyddsrumsulredningens fortsatta arbele.

Med ledning av skyddsrumsplaner som utarbetas från nämnda utgångspunkter anser kommittén att skyddsrum bör byggas när lämpliga tillfällen ges i anslutning lill nyproduktion av bostäder och andra byggnader. Behovel av medel för skyddsrumsbyggande kommer därför all variera med nybyggnadsverksamhetens storlek, sammansättning och lokalisering. De årliga variationerna har hittills varil stora och visat sig svåra atl fömtse. Av dessa skäl bör i fortsatta överväganden även prövas om skyddsmmsbyg-gandel i samband med nyproduktion kan tillåtas variera med den årliga nybyggnadsverksamheten i stället för atl styras med ekonomiska planeringsramar. Kommittén avser all arbeta vidare med denna fräga.

Vissa brister på skyddsmmsplatser finns i områden där de inte under myckel lång tid kan täckas i samband med nybyggnadsverksamhet. För alt