Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1980/81:121

Regeringens proposition 1980/81:121

om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt, m. m.;

beslutad den 29 januari 1981.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås atl förordningen (1964:352) om gasolskatl slo­pas och all gasol i slällel läggs lill de varor som är skattepliktiga enligl lagen (1961:372) om bensinskatt. Defta innebär bl.a. atl skallskyldigheten för gasol flytlas över från de enskilda ägarna av gasoldrivna motorfordon till tillverkare, importörer och vissa förbrukare av gasol. Ändringarna föreslås träda i kraft den I juli 1981.

1    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 121

Kartong: S. 2, rad 21, höger spalt Tillkommer;, 29.08


Prop. 1980/81:121                                                               2

1    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs alt I och 2 i?!» samt 7 § I mom. lagen (1961:372) om bensinskatt' skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

Till staten skall enligt bestämmel­serna i denna lag erläggas särskild skatt (bensinskatt) för

a)    bensin, annan än kemiskt ren bensin, ävensom andra motor­bränslen, som innehålla minst 70 viktprocent bensin (ur tulltaxenum­mer 27.10); .vflwf

b)   metylalkohol (metanol), eiyl-alkohol (elanol), propylalktdiol. Isopropylalkohol och andra än un­der a) avsedda blandningar, som in­nehålla sådana alkoholer (ur lull-taxenummer 22.08. 29.04 och 38.19), allt under förutsättning att varorna äro avsedda för använd­ning lill motordrift (motoralkohol).

Föres lagen lydelsi

1   <}

Till staten skall enligt bestämmel­serna i denna lag erläggas särskild skatt (bensinskatt) för

a)   bensin, uitnu kemiskt ren ben­sin, och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin (ur tulltaxenummer 27.10);

b)   melylalkohol (melanol), etyl-alkohol (etanol) och högre alko­holer, elrar av metanol och elanol saml andra än under a) avsedda blandningar, som innehåller sädan alkohol eller eter (ur tulltaxenum­mer 22.08, 29:04, 29.08 och 38.19), allt under förutsättning att varorna är avsedda för användning till mo­tordrift (motoralkohol); samt

c)   gasol, varmed avses varor som hell eller lill huvudsaklig del består av petroleumgaser eller and­ra ga.formiga kolväten och som har kondenserats lill vätska (ur tidltaxenummer 27.11

Skatt skall dock icke utgå för mineraloljeprodukl, som införes till riket för atl vid oljerajjinaderi an­vändas uteslutande såsom råvara vid tillverkning av bensin. Skall skall ej heller ulgå för bensin, som är avsedd för annat ändamål än mo-tördrift, eller motoralkohol, när varan tillhandahålles i särskild för­packning om högst en liter.

Skatt skall dock inte ulgå för mineraloljepmdukter, som införs lill landel för atl vid oljeraffinade­rier användas uteslutande som rå­vara vid tillverkning av bensin. Skatt skall inte heller ulgå för ben­sin, som är avsedd för annal ända­mål än motordrift, eller/ör motoral­kohol, när varorna tillhandahålls i särskilda förpackningar om högst en liter. Vidare skall skatt inle utgå för gasol som med hänsyn till för­säljningsform, kvantitet eller för­packning har karaktär av butiks-vara. Lagen omtryckt 1975: 274. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 274.


 


Prop. 1980/81:121

Nuvarande lydelse

Vad i denna lag stadgas om ben­sin skall hava avseende å samtliga (" första stycket angivna skatteplik­tiga varuslag.


Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i denna lag om bensin gäller, om annal inte sägs, samfiiga de varuslag som är skatte­pliktiga enligt första stycket.


§


Skatten utgår med en krona tret­ton öre per liter. För melanol, eta­nol, propylalkohol och isopropylal­kohol utgår dock skatten med tret­tionio öre per liter. Ingår alkohol som nu har sagts i blandning som avses i 1 § första stycket a) eller b) utgår skatten för den inblandade al­koholen med trettionio öre per liter och med en krona tretton öre per liter för blandningen i övrigl.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. 1 denna skall dock icke inräknas smötjolja som tillsalts bensin för motordrift. Kan skallen icke beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.


Skatten utgår med / krona 13 öre per liter, om annat inte sägs i andra eller tredje stycket.

För metanol, etanol och högre al­koholer samt för elrar av metanol och etanol utgär skatten med 39 öre per liter. Ingår sådan alkohol eller eter i en sådan blandning som avses i 1 § första stycket a) eller b) utgår skatten för den inblandade alkoho­len eder etern med 39 öre per liter och med / krona 13 öre per liter för blandningen i övrigt.

För gasol utgår skatten med 29 öre per liter.

Skallen beräknas efter varans fakturerade volym. I denna skall dock inte inräknas smörjolja som har tillsatts bensin för motordrift. Kan skatten inte beräknas på sä­dant säll eller sker faktureringen inte enligl vedertagna grunder, får beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.


7 §
1 mom. 1 deklaration wå avdrag
     1 mom. I deklaration/år avdrag

göras för bensin, som                  göras för bensin, som har

a)    förvärvats för ålertorsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare inträn,

b)   återtagits i samband med återgång av köp,

c)    förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av tåg eller fordon å järnväg,

d)    förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av luftfar­
tyg, härunder inbegripet start av icke motordrivet flygplan, eller för varm-
körning eller provkörning av luftfartygs motor,

e)    förbrukats eller försålts för förbrukning, i samband med fabriksmäs-
sig tillverkning av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å
annan dylik anordning utan att transportmedel därvid framföres,

f)     förbrukats eller försålts för f) förbrukats eller försålts för för­
förbrukning för annat tekniskt än-     brukning för annal tekniskt ända-

Senaste lydelse 1980:1084.


 


Prop. 1980/81:121                                                                   4

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

damål än motordrifl dock ej Jör mål än molordrifl, om annat inte framställning av vara som är läm- framgår av andra stycket, pad eller avsedd för motordrift eller förpackats eder försålts för atl för­packas i sådan särskild förpack­ning om högst en Uter som avses i I § andra stycket,

g) av den skatlskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

h) försålts med förlust för den skatlskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare,

i)  förbrukats eller försålts för förbrukning vid produktion av skatteplik­tig elektrisk kraft.

Avdrag enligt första stycket j) får inte göras för

1.    bensin som har använts för framställning av vara som är läm­pad eller avsedd pir motordrift,

2.    bensin som avses i I § första stycket a) och som är avsedd för annat ändamål än motordrift, eller motoralkohol, när varan har för­packals eller försålts för att förpac­kas i särskild förpackning om högst en liter,

3.    gasol .som med hänsyn tlllför-säljningsjbrm, kvantitet eller för­packning har karaktär av butiks-vara.

Har skattskyldighet inträtt jör en vara som avses i andra stycket 2 eller 3 fär avdrag ändå göras enligt Jörs t a stycket f).

Denna lag träder i krafl den I juli 1981, då förordningen (1964:352) om gasolskatl upphör att gälla.

Den som vid utgången av juni 1981 är skallskyldig enligl den upphävda förordningen skall lämna deklaration enligt denna för den beskattningspe­riod som går till ända den 30 juni 1981.

Den upphävda förordningen fillämpas fortfarande i fråga om förhållan­den som hänför sig lill tiden före den 1 juli 1981.


 


Prop. 1980/81:121                                                               5

2   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1957:262) om allmän energi­skatt' skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


4 §


I denna lag avses med bensin samtliga i I § förordningen om ben­sinskatt angivna skattepliktiga va­ruslag och med gasol vara, för vil­ken skatt skall erläggas enligt för­ordningen om gasolskatt. Bestäm­melserna i nämnda förordningar skola, där ej annal följer av 5 §, äga motsvarande tdlämpning Jämväl å allmän energiskalt å bensin och ga­sol.


I denna lag avses med bensin de varor som är skattepliktiga enligt I § första stycket a) och b) lagen (1961:372) om bensinskatt och med gasol vara som anges i I § första stycket c) nämnda lag. Bestämmel­serna i den lagen skall, om inte an­nat följer av 5 S, tillämpas även på allmän energiskall på bensin och gasol.


5 §


Energiskatt utgår på bensin, utom i fall som avses i andra stycket, med 34 öre per liter och på gasol med 53 öre per liter.

Energiskatt utgår på bensin, utom i fall som avses i andra stycket, med 34 öre per liter och på gasol med 53 öre per liter. I fråga om buss, vars tjänstevikt överstiger tretusen kilogram, skall skatten på gasol dock utgå med 48 öre per li­ter.

För bensin, som används för framställning av sladsgas, skall skallen ulgå med 1,6 öre per liter. 1 fråga om energiskalt på sådan bensin skall i övrigl gälla vad i denna lag stadgas om andra bränslen än bensin och gasol.

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1981.

Den som vid utgången av juni 1981 är skatlskyldig enligt förordningen (1964:352) om gasolskatt skall lämna deklaration för allmän energiskatt för den beskaltningsperiod som går till ända den 30 juni 1981 enligl de äldre bestämmelserna.

De äldre bestämmelserna lillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till liden före den 1 juli 1981.

' Lagen omtryckt 1975:272. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.  Senaste lydelse 1980:677.


 


Prop. 1980/81:121

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET
                PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-01-29

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullslen, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Åsling, Söder, Krönmark, Buren­stam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adel­sohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt, m. m.

1    Inledning

Skatt på gasol som används för drift av vissa motorfordon tas f.n. ut enligt förordningen (1964:352) om gasolskatl (gasolskatleförordningen) och lagen (1957:262) om allmän energiskalt (energiskattelagen). Skattskyl­dig till gasolskatt är den enskilde fordonsägaren. 1 prop. 1978/79:115 bilaga 4, som bl. a. innehöll förslag om höjning av skatterna på bensin och gasol, uttalade min företrädare bl. a. att det kunde finnas anledning att lägga fram förslag lill ändrade bestämmelser pä denna punkt, om antalet gasoldrivna fordon i landet skulle öka kraftigt.

Under hösten 1980 upprättades inom budgetdepartementet en prome­moria, Ds B 1980:12 Omlägging av gasolbeskattningen, som behandlar möjligheterna att ta ut skatten på gasol i en annan ordning än den som nu gäller. I promemorian föreslås att skattskyldigheten i stället skall läggas på tillverkare, importörer och vissa registrerade förbrukare efter förebild av lagen (1961:372) om bensinskatt (bensinskattelagen). Författningsförslag, som innebär bl. a. alt den nuvarande gasolskatleförordningen upphävs och en ny lag om gasolskatt införs, har upprättats.

Promemorian, som också innehåller en redogörelse för gällande bestäm­melser om gasol- och bensinbeskatlningen bör fogas till prolokollet i detta ärende som bilaga 1.

Promemorian har remissbehandlats. Yttranden över promemorian har avgetis av riksskatteverket (RSV), generaltullstyrelsen (GTS), kammarrät­ten i Slockholm, punklskatteutredningen (PU), vägtrafikskatteutredningen


 


Prop. 1980/81:121                                                    7

(VU), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Motorbranschens riksförbund. Svenska petroleum institutet (SPI), Svenska taxiförbundet, Svenska åkeri-förbundet, Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening saml Sveriges indu­striförbund. LRF har såsom sitt yttrande hänvisat till ett utlåtande av Lantbrukamas skaiiedelegaiion.

En sammanställning över remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 2.

2   Föredragandens överväganden

Den gällande ordningen för uttag av gasolskatl, enligl vilken de enskilda fordonsägarna är skattskyldiga, är anpassad till ett litet gasolfordonsbe-slånd i landet. Hittills har också detta varit förhållandet. I den ovan nämnda departementspromemorian sägs emellertid all en del uppgifter tyder på att antalet skattskyldiga och antalet gasoldrivna fordon i landet inom en nära framtid kan komma alt öka avsevärt. Redan nu torde enligt promemorian åtskilliga gasoldrivna fordon framföras ulan att gasolskatt erläggs. Det har därför funnits anledning att undersöka vilka andra möjlig­heter lill uttag av gasolskatt som står till buds. Jag får härvid hänvisa till det nyss nämnda uttalandet i prop. 1978/79: 115 bilaga 4.

I departementspromemorian diskuteras möjligheterna atl beskatta gaso­len genom att ta ut en förhöjd fordonsskatt för de fordon som kan drivas med gasol eller genom att göra sådana fordon kilometerskattepliktiga. Av olika skäl avvisas dessa alternativ i promemorian. 1 stället föreslås all tillverkare, importörer och vissa förbrukare skall vara skattskyldiga för gasolskatt på samma sätt som gäller i fråga om bensinskatten.

Med något undantag har remissinstanserna ansett att en reform enligt de föreslagna principerna nu bör genomföras. Även jag ansluter mig lill denna mening.

Departementspromemorian innehåller ett förslag till en ny lag om gasol­skatt som är avsedd att ersätta den nu gällande gasolskatleförordningen. Därutöver föreslås en mindre ändring i energiskattelagen i fråga om den energiskalt som f. n. utgår på gasol som omfattas av gasolskatleförordning­en. RSV har ifrågasatt om det finns skäl atl la ut både gasolskatt och energiskatt pågasol, eftersom gasolskatten inle längre är specialdestinerad lill vägväsendet. RSV har dessutom framhållit atl del ur administrativ synpunkt skulle vara till fördel om skatterna för gasol, liksom även för bensin, sammanfördes till en skatt.

PU har tagit fasta på den nära överensstämmelsen mellan den föreslagna lagen om gasolskatt och den gällande bensinskattelagen. Enligl PU:s me­ning bör man i stället för att införa en ny lag om gasolskatl sträva efter att inordna den skattepliktiga gasolen i bensinskatlelagen. Detta skulle enligt PU bl. a. medföra en administrativ lättnad för såväl de skattskyldiga som beskattningsmyndigheten.


 


Prop. 1980/81:121                                                    8

För egen del får jag anföra följande.

Jag instämmer med RSV om att skatterna på bensin och gasol borde kunna arbetas in i energiskalten sedan specialdestineringen av skatterna slopats. Frågan kompliceras dock av att kompensation i olika former i vissa fall utgår för den bensinskatt som betalas för bensin som förbrukas på annat sätt än i fordon som framförs på allmänna vägar. Inom regerings­kansliet övervägs f. n. vilka effekter den slopade specialdestineringen och den alltmer ökade vikten av att hushålla med energi skall få på dessa kompensationer. Innan dessa överväganden har slutförts är jag inte beredd all föreslå att den allmänna energiskatten läggs samman med de särskilda skatterna på bensin resp. gasol.

Däremot anser jag att PU:s förslag atl inordna gasolen i bensinskatlela­gen har många fördelar. Det är en enkel och naturiig åtgärd att ta upp även gasol i del varusortiment som nu omfattas av bensinskattelagen. Tillverka­re och importörer av gasol torde också vara tillverkare och importörer av bensin och därför redan skattskyldiga till bensinskatt. Neutralitetsskäl talar för all gasol får en liknande behandling i beskattningshänseende som övriga bränsleslag i bensinskattelagen.

Jag förordar därför att reformen genomförs på det sättet atl bensinskal-telagen ändras lill att avse även gasol. I 1 § första stycket bensinskattela­gen bör gasol las upp som en skattepliktig vara. Detta innebär att bensin­skatt i princip kommer atl utgå på all gasol oavsett användningsområde. Genom avdragsbestämmelserna i 7 § görs emellertid samtidigt gasol som används för andra ändamål än drift av motorfordon skattefri.

Grundtanken med den nuvarande gasolskatten är att endast gasol som används för drift av vissa motordrivna fordon skall beskattas. Denna princip bör inte ändras. Jag är därför inle beredd att nu föreslå någon väsentlig utvidgning av beskattningsområdel.

En viss utvidgning av beskattningsområdel blir dock följden. F. n. utgår nämligen inte gasolskatt för gasol som används för drift av traktorer klass II (s. k. jordbrukstraktorer), oregistrerade motorredskap, avställda fordon, fordon som får brukas med stöd av vissa närmare angivna licenser och tillstånd samt fordon som på vissa grunder är befriade från vägtrafikskalt, t. ex. vissa handikappfordon. Användningen av gasol i fordon av dessa slag torde vara obetydlig, varför en utvidgning av beskattningsområdet fill att omfalta även sädan gasol knappast har nägon praktisk betydelse. Atl såsom någon remissinstans har föreslagit införa särskilda bestämmelser om kompensation för erlagd skatt på gasol för t.ex. lantbrukets traktorer anser jag inte befogal.

I departementspromemorian har, för att i största möjliga utsträckning undvika atl de som tillverkar gasol för andra ändamål än motorfordonsdrift klassificeras som skattskyldiga tillverkare, föreslagils att det skattepliktiga varuområdet begränsas till varor som helt eller till huvudsaklig del består av petroleumgaser och som har kondenserats till vätska. Hänvisningen i nu


 


Prop. 1980/81:121                                                                  9

gällande gasolskatteförordning till tulltaxan har föreslagits slopad. GTS har emellertid påpekat att det föreslagna varuområdet i onödan skulle omfatta vissa av industrins råvaror enligt tulltaxenummer 29.01. GTS har därför föreslagit att det skattepliktiga varuområdet ytterligare begränsas lill varor enligt tulltaxenummer 27.11 och 38.19. GTS förslag bör enligt min mening följas.

I departementspromemorian har vidare föreslagits att sådan gasol som är skatlepliklig enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt (mervärdeskatte­lagen) skall undantas från särskild gasolskatt. Av 8 § 4 och fjärde stycket av anvisningarna lill 8 § mervärdeskattelagen framgår alt gasol är skatte­pliktig om den med hänsyn fill försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av buliksvara. Riksskattenämnden har i en bindande förkla­ring uttalat alt gasol i flaskor t. o. m. 45 kg utgör buliksvara och därmed är skattepliktig.

Jag anser alt det i promemorian föreslagna undantaget för sådan gasol som är mervärdeskattepliklig är praktiskt. Det förefaller osannolikt alt sådan gasol används till molorfordonsdrift med hänsyn till att den betingar ett avsevärt högre pris än annan gasol, även om mervärdeskatten räknas bort. I I § andra stycket bensinskatlelagen bör därför anges alt gasol som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av butiksvara skall vara undantagen från skatteplikt. Bestämmelsen bör självfallet tillämpas på samma sätt som den motsvarande bestämmelsen i mervärdeskaltelagen.

Riksdagen har beslutat att skatteuttaget på gasol tills vidare skall stå i viss relafion till skatteuttaget pä bensin (prop. 1978/79:115 bilaga 4, SkU 1978/79:44, rskr 1978/79:430). 1 förhållande fill vad som nu gäller bör därför endasi den ändringen göras att den lägre skattesatsen för gasol som används till tyngre bussar slopas. Skatten bör säledes enhetligt bestämmas till 29 öre per liter. Som grund för skatteberäkningen bör, som har anförts i promemorian, läggas varans fakturerade volym.

För att så långt del är möjligt göra beskatlningsformerna enhetliga för bensin och gasol bör så få särbestämmelser om gasol som möjligt införas i lagen. Endast när det gäller fillåtna avdrag enligt 7 § 1 mom. bensinskatte­lagen behöver enligt min mening vissa ändringar göras.

Enligl den gällande lydelsen av 7 § 1 mom. f) får avdrag i deklarationen göras för bensin, som har förbrukats eller försålts för förbrukning för annal tekniskt ändamål än molordrifl, dock inte för framställning av vara som är lämpad eller avsedd för motordrift eller som har förpackals eller försålts för alt förpackas i sådan särskild förpackning om högst en liter som avses i 1 § andra stycket. Genom bestämmelsen i I § tredje stycket gäller detta även motoralkohol. Skälet fill inskränkningen i avdragsrällen för bränsle i sådana förpackningar är alt någon skatt inte utgår för en sådan vara.

Genom att bensinskatlelagen ändras till atl avse även gasol blir avdrags­reglerna i 7 § 1 mom. i princip fillämpliga också på gasol. Sådan gasol som


 


Prop. 1980/81:121                                                    10

enligt det föreslagna tillägget till I § andra stycket skall vara skattefri bör självfallet, liksom sådan bensin som enligt samma stycke är fri från skatt, undantas från avdragsrällen enligl 7 § 1 mom. f), även om den kan anses ha förbrukats eller försålts för förbrukning för annal tekniskt ändamål än motordrift.

För överskådlighetens skull bör samtliga undanlag lill avdragsrällen enligt 7 § 1 mom. O sammanföras lill ett nytt andra stycke lill 7 § I mom.

När det gäller gasol har dock RSV påpekat att avdragsbestämmelserna måsle kompletteras så atl det blir möjligt för registrerade företag alt fylla gasol på flaskor så alt gasolen blir skattefri enligt del nyss föreslagna fillägget fill 1 § andra stycket, ulan att skall utgår för det ianspråktagande som påfyllningen utgår. Detta resullal kan uppnås på det sättet atl. om skatt skulle utgå på grund av ianspråktagandet, avdrag samtidigt medges enligt etl nytt tredje stycke till 7 § I mom. Bestämmelserna om bensin som är avsedd för andra ändamål än motordrift och motoralkoholer i förpack­ningar om högst en liter bör, för att undvika missförstånd, utformas på motsvarande sätt.

Jag föreslår därför att 7 § 1 mom. bensinskattelagen ändras på det sätt jag nu har angett.

Innan jag lämnar bensinskaUelagen vill jag la upp ytteriigare en fräga som avser motoralkoholer.

Enligt 1 § första stycket b) utgår bensinskatt för melylalkohol (metanol), eiylalkohol (etanol), propylalkohol, isopropylalkohol och andra än under a) avsedda blandningar, som innehåller sådana alkoholer (ur tulltaxe­nummer 22.08, 29.04 och 38.19), allt under förutsätlning att varorna är avsedda för användning till motordrifl. Dessa varor kallas med etl gemen­samt namn motoralkohol. För alkoholen utgår skallen enligt 2 S med 39 öre per liter. Ingår en sådan alkohol i en sädan blandning som avses i 1 § första stycket a) eller b) utgår skatten för den inblandade alkoholen med 39 öre per liter och med 1 krona 13 öre per liter för blandningen i övrigl.

Vid sidan av de nu nämnda alkoholerna används i liten utsträckning även andra alkoholer, vilka liksom propylalkohol och isopropylalkohol är högre alkoholer än metanol och elanol. Även derivat av metanol och etanol av lyp elrar kan komma till användning. Dessa alkoholer och elrar fillsäUs bl.a. för all förbättra blandbarheten med bensinkolväten och öka toleransen mot vattenstörningar.

Även dessa alkoholer och elrar bör beskattas som motoralkohol. Detta kan enklast uppnås genom en ändring av 1 § första stycket b) saml i del nuvarande första stycket av 2 § bensinskatlelagen. Uttrycket motoralko­hol bör även i fortsättningen användas som beteckning på de varor som anges i I § första stycket b) bensinskaUelagen.

Ulöver de ändringar i bensinskattelagen som jag nu har berört krävs vissa ändringar i energiskatlelagen.

I 4 § energiskattelagen bör anges alt med bensin avses de varuslag som


 


Prop. 1980/81:121                                                   11

är skattepliktiga enligt I § första stycket a) och b) bensinskatlelagen och alt med gasol avses vara som anges i 1 S första stycket c) bensinskattela­gen.

Den i 5 § energiskatlelagen angivna särskilda skattesatsen för tyngre bussar bör, i likhel med vad jag har förordat i fråga om bensinskatten på gasol, slopas.

Enligt nuvarande gasolskatteförordning är varje kalenderkvartal be­skaltningsperiod. Det är lämpligl alt de nya reglerna träder i kraft vid utgången av ett sådant kvartal. Jag anser att de nya reglerna bör träda i kraft den Ijuli 1981.

Med hänsyn till de nu genomgångna lagstiftningsfrågornas beskaffenhet är det enligl min mening inle motiverat all inhämta lagrådels yttrande över lagförslagen.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen atl antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag lill

1.    lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

2.    lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra­ganden har lagl fram.


 


 


 


Prop. 1980/81:121                                                             13

Bilaga I

BUDGET­DEPARTEMENTET

OMLÄGGNINQ AV GASOLBESKATTNINGEN

Ds B 1980:12


 


Prop. 1980/81:121                                           14

1       INLEDNING

Under senare tid har gasol' fått en ökad användning som motorbränsle.  Antalet motorfordon, som kan drivas med ga­sol ökar.  Enligt gällande beskattningsbestäiranelser är det den enskilde fordonsägaren som är skattskyldig till gasol­skatt under det att tillverkaren/försaljaren är skattskyl­dig när det gäller bensin och motorbrännolja.  I prop. 1978/79:115 bilaga 4, som bl.a. innehöll förslag om höj­ning av skatterna på bensin och gasol, uttalade föredra­gande statsrådet bl.a. följande.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att det enligt gäl­lande bestämmelser är fordonsägaren sora är skattskyldig till gasolskatt.  Detta förhällande utgör f.ii. inge't'pro­blem, då endast ett fåtal fordon är inrättade för gasol­drift.  Skulle antalet sådana .fordon>öka kraftigt, upp­står givetvis praktiska ölägenheter itied ett stort antal skattskyldiga.  Det kan då finnas anledning att återkomma med förslag till ändrade bestämmelser på denna punkt.

I det följande diskuteras förutsättningarna för att gå över till ett annat beskattningssystem och hur detta bör vara utformat.

2       GÄLLANDE BESTÄMMELSER M.M.

Den särskilda beskattningen av gasol regleras i förordningen 0 964:352) om gasolskatt (ändrad senast 1974:863), gasolskat-teförordningen, och kungörelsen (1964:353) med tillämpnings­föreskrifter till förordningen om gasolskatt (ändrad senast 1969:304), gasolskattekungörelsen.  Vidare är lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning (ändrad se­nast 1979:177), förfarandelagen, tillämplig på gasolskatten. Tillämpningsföreskrifter har meddelats i kontrollstyrelsens cirkulär den 29 juni 1964 angående gasolskatt.  Föreskrif­terna gäller fortfarande.


 


Prop. 1980/81:121                                                             15

I det följande beskrivs huvuddragen av regelsystemet. Där inte annat anges avser paragrafhänvisningarna gasolskatte-förordningen.

Under beteckningen gasol har sammanförts vissa gasformiga drivmedel för motorfordon.  Gasol är skattepliktig om den används för drift av motor i motorfordon, traktor klass I eller registrerat motorredskap.  Som förutsättning för skatteplikter, anges dessutom att fordonet skall vara upp­taget i bilregistret och inte vara avställt eller att for­donet får brukas enligt vissa närmare angivna licenser el­ler tillstånd.  Gasol som används till tordon som på vissa grunder är undantagna från vägtrafikskatteplikt är inte skattepliktig (1 §).

Skattskyldig är det gasoldrivna fordonets ägare, varmed förstås den som är eller bör vara antecknad i bilregistret scm ägare eller den scm är ägare av fordon som fär brukas med stöd av de ovan nämnda licenserna eller tillstånden. Skattskyldigheten inträder då gasol fylls på brär.sletank i motorfordon eller då gasolfylld bränsletank tillförs .-nctcr-fordonet (3 §) .

Riksskatteverket (RSV), tidigare kontrcllstyrelsen, är beskattningsmyndighet vad gäller gasolskatten (2 §).  Den skattskyldige skall vara registrerad hos RSV (4 §) och deklarera (6 §) och erlägga skatten till verket (26 § för-farandelagsn).  Beskattningsperioden är kalenderkvartal, om inte verket föreskriver annat.  Deklarationen skall i normalfallet ges in inom en månad efter kvartalets utigång (6 §). Skatten skall samtidigt betalas (26 § förfarande­lagen) .

Skatten beräknas efter volymen av den till vätska kondense­rade gasen (5 §).  I praktiken torde detta innebära den inköpta volymen.  Möjlighet finns till avdrag för gasol


 


Prop. 1980/81:121                                                             16

som i någon omfattning används för drift av tippnings-eller lastningsanordningar eller i övrigt för andra ända­mål än framförande av fordonen (7 §) .

Vissa kontroll- och ansvarsföreskrifter har meddelats (8 - 12 §§ samt 1 och 2 §§ gasolskattekungörelsen). Till-lämpningsföreskrifter får meddelas av regeringen (14 §) eller RSV (3 § gasolskattekungörelsen).

Gasolskatten utgår f.n. med 22 öre per liter i fråga om bussar vars tjänstevikt överstiger 3 ton och med 29 öre per liter i fråga om övriga fordon (5 §). Dessutom utgår för gasol allmän energiskatt enligt samma grunder som den särskilda gasolskatten.  Den allmänna energiskatten för gasol utgör i fråga om bussar vars tjänstevikt överstiger 3 ton 34 öre per liter och i fråga om övriga fordon 39 öre per liter (1, 4 och 5 §§ lagen (1957:262) om allmän energi­skatt) .  Skattebelastningen för gasol utgör således nu sam­manlagt 56 resp. 68 öre per liter beroende på till vilken typ av fordon det används.

Mervärdeskatt utgår i princip inte på gasol.  Denna skatte­frihet gäller dock inte om gasoien med hänsyn tili försälj­ningsform, kva.Ttitet eiler förpackning har karaktär av bu-ti.ksvara (8 § 4 samt fjärde stycket av anvisningarna till 8 § lagen (1963:430) om mervärdeskatt). Riksskattenämnden har uttalat att gasol i flaskor t.o.m. 45 kg utgör butiks­vara och därmed skattepliktig vara (RSN 1969:88.2).

I proposition till riksdagen (prop. 1973/79:115 bilaga 4) har föredragande statsrådet uttalat att relationen mellan gällande skatte- och avgiftsuttag på be.nsin och gasol i huvudsak bör bibehållas tills vidare.  Riksdagen har god­känt uttalandet i propositionen i denna fråga (SkU 1978/79: 44, rskr 430).  I december 1979 höjdes därför skatten på gasol med 13 öre per liter under det att skatten på ben­sin höjdes med 25 öre per liter (prop. 1979/80:30, SkU 1979/80:15, rskr 1979/80:71, SFS 1979:1047 och 1048).


 


Prop. 1980/81:121                                                             17

Den tidigare specialdestineringen av gasolskatten har upp­hört fr.o.m. budgetåret 1980/81 (prop. 1976/77:130, FiU 1977/78:1, rskr 19).

3       GASOLFÖRSÄLJNINGEN M.M.

Från Svenska Petroleum Institutet har följande uppgifter inhämtats.

Under år 1979 producerades inora landet 141 000 ton, i.mpor-terades 87 000 ton och exporterades 13 000 ton gasol. Netto­tillförseln av gasol var alltså 215 000 ton.  Av denna ga­sol förbrukades 196 000 ton och 19 000 ton användes för en lageruppbyggnad.  Nästan all gasol förbrukades inom in­dustrin.  Endast några procent förbrukades vid drift av motorfordon.

Det finns ett tiotal tillverkare och importörer av gasol i Sverige.  Hit hör några av de stora bensinbolagen.  En­dast sex gasta.nkstationer finns f.n. inom landet.  Av dessa är tre belägna i Stockholm, en i Nyköping, an i Malmö och en i Göteborg.

Priset för gasol vid tankning är f.n. (juni 1980) 95 öre per liter.  Ett av bolagen har dock nyligen höjt priset till 1,10 kr. per liter.   Därtill kommer skatt, i normal­fallet 68 öre per liter.  Den sammanlagda liter.kostr.aden för fordonsägaren utgör således 1,63 kr per liter.  För­brukningen av gasol ligger i allmänhet ca 20 % högre än bensinförbrukningen när fordonen är likvärdiga.

Hos RSV fanns i början av år 1980 endast fem registrerade skattskyldiga för gasolskatt.  Enligt uppgift från verket fanns vid sarama tidpunkt omkring 150 gasoldrivna fordon i trafik.  Omkring 30 av dessa är traktorer eller motor-

2   Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 121


 


Prop. 1980/81:121                                                             18

redskap som drivs uteslutande pä gasol, medan övriga är fordon som kan drivas såväl med bensin som med gasol.

En del uppgifter tyder på att bäde antalet skattskyldiga och antalet gasoldrivna fordon i landet inom en nära fram­tid kan komma att öka avsevärt.  Redan nu torde åtskilliga gasoldrivna fordon framföras utan att gasolskatt erläggs.

4       TÄNKBARA ALTERNATIV TILL NUVARANDE BESKATTNING

Den nuvarande gasolbeskattningen har byggts upp efter saimna principer som gällde för den tidigare utgående särskilda brännoljeskatten för förbrukare.  Av förarbetena till gasol-skatteförordningen framgår att man före genomförandet haft även andra skatteformer under övervägande, främst antingen en förhöjd fordonsskatt eller ett uttag i form av kilometer­skatt för gasoldrivna fordon.

Det finns nu anledning att ånyo aktualisera dessa skatte­former.  Dessutom diskuteras möjligheten att efter mönster av bensinskatten lägga skattskyldigheten på tillverkaren/ försäljaren.

4.1     Förhöjd fordonsskatt

Om man tar ut en högre årlig fordonsskatt för de gasoldriv­na fordonen än för andra fordon kan man avstå från att be­skatta gasolen särs.kilt.

I den departementspromemoria som låg till grund för infö­randet av gasolskatten (Fi stencil 1962:12) påpekades att beskattningen av de gasoldrivna fordonen var utformad pä detta sätt i Danmark. Det framhölls att principen gynna­de ägare av fordon med långa årliga körsträckor men miss­gynnade dem, som mera sporadiskt utnyttjade sina fordon. Enligt promemorian medförde detta svårigheter vid avväg-


 


Prop. 1980/81:121                                                             19

ningen av skattesatsen, eftersom utgångspunkten måste bli medeltalet av körsträckorna för de fordon vilka utnyttjades intensivt, dvs. taxibilar och lastbilar med långa kör­sträckor.  A andra sidan betonades att denna modell från kontrollsynpunkt avgjort var att föredra.

I prop. 1964:97 avvisade departementschefen fordonsskatte­alternativet, eftersom det med hänsyn till fordonens varie­rande körsträckor knappast kunde förenas med principen om fördelning av skattebelastningen efter den kostnad olika fordon orsakade vägväsendet, den s.k. kostnadsansvarig-hetsprincipen.

4.2    Kilometerskatt

Redan år 1962 tillämpades i Norge ett system som innebar att en särskild kilometeravgift utgick för motorfordon som drevs med skattefritt bränsle, däribland gasol.  Enligt prop. 1964:97 ansågs emellertid denna beskattningsform olämplig i Sverige för gasoldrivna fordon, bl.a. därför att den kunde vålla olägenheter vid använding växelvis av gasol och andra motorbränslen.

Dä kilometerskatten skulle införas i Sverige i början av 1970-talet för bl.a. brännoljedrivna fordon övervägdes om också gasoldrivna fordon skulle inordnas under denna be­skattningsform.  I bilskatteutredningens slutbetänkande Vägtrafikbeskattningen (SOU 1972:42 sid. 102) anfördes bl.a. följande.

Gasoldrivna fordon har under de senare åren knappast fun­nits i landet.  Enligt uppgift från riksskatteverket fanns det vid ingången av år 1972 sälunda inte något sådant for­don registrerat.  Frågan om lämplig beskattningsform för gasoldrivna fordon har därför för.närvarande ingen prak­tisk betydelse.  Utredningen vill dock framhålla några aspekter på beskattningen av sådana fordon.

Skulle fordonstypen bli mera allmän finns det lika goda skäl att kilometerbeskatta de gasoldrivna fordonen som de brännoljedrivna.  Därvid kan vissa komplikationer upp-


 


Prop. 1980/81:121                                                             20

stå.  Det finns nämligen konstruktioner, som medger om­växlande bensin- och gasoldrift med en och samma motor i ett fordon.  Om dessa  problem  skall undgås, får man utrusta denna typ av fordon med en särskild apparatur, som registrerar drivmedelsanvändningen, och särskilda skatteregler får införas för dem.  Apparatur av nämnt slag finns inte tillgänglig.

Beskattningen av brännoljedrivna resp. gasoldrivna fordon är vidare i avseende på skattesatserna uppbyggd pä olika sätt.  Automobilskatten är lika för bensin- och gasol­drivna fordon.  Gasolskatten per tonkilometer räknat mot­svarar också - utom betr. tyngre bussar - bensinskatten. I fråga om energiskatten är att märka, att den skiljer sig i konstruktion betr. å ena sidan brännolja och å andra si­dan gasol i det att den utgår på all brännolja men endast på sådan gasol sora används som drivmedel för motorfordon eller trafiktraktor.  Även den särskilda motorbränsle­skatten är olika för brännolja resp. gasol.  Dessa för­hållanden skulle vid kilometerbeskattning av de gasol­drivna fordonen medföra behov av olika skatteskalor för brännoljedrivna resp. gasoldrivna fordon, vilket utgör en komplikation som bör undvikas.

.Med hänsyn till det anförda bör i vart fall i nuläget nuva­rande skatteformer (fordonsskatt, gasolskatt, energiskatt och särskild motorbränsleskatt) bibehållas för gasoldrivna fordon.

4.3    Skattskyldighet för tillverkare/försäljare

I prop. 1964:97 uttalades att man vid gasolbeskattningen bor­de knyta an till det skattesystem som redan tillämpades i fråga om drivmedelsbeskattningen.  Härvid hade man att välja mellan två olika metoder.

Den ena metoden var den som användes för all bensin och för brännolja i allmänhet.  Beskattningen av bensin, som regleras i lagen (1961:372) om bensinskatt (ändrad senast 1979:1048), bensinskattelagen, är i huvuddrag utformad på följande sätt.

Bensinskatt erläggs till riksskatteverket av den som tillver­kar eller i större omfattning återförsäljer bensin.  Skatt­skyldigheten inträder när bensinen, levereras till bensin­stationerna, där konsumenterna sedan fär köpa drivmedlet i


 


Prop. 1980/81:121


21


beskattat skick. Fordonsägarna behöver således inte själva redovisa någon skatt. Skatten betalas inom 75 dagar efter utgången av den månad, under vilken leverans har skett. De som är skyldiga att betala skatt är registrerade hos riks­skatteverket som skattskyldiga. Om någon som inte är re­gistrerad importerar bensin betalas skatten i stället till tullverket vid importen.

Även den som i större omfattning förbrukar bensin, t.ex. ett industriföretag, kan få bli registrerad som skattskyl­dig och fär då inköpa bensin i skattefritt skick och i förekommande fall erlägga skatt till riksskatteverket. En förbrukare som i mera avsevärd omfattning nyttjar bensin för annat tekniskt ändamål än motordrift kan på visst sätt få skattefrihet för bensin.  Tekniskt sett är detta anord­nat sä att de, om de är registrerade hos riksskatteverket, får göra avdrag i sin deklaration och i annat fall kan få köpa bensin skattefritt från registrerat oljeföretag mot försäkran om användningen.  De skattefria ändamålen är an­givna i lagen.  Dit hör exempelvis drift av flygplan och spårbundna fordon och användning för kemiskt tekniska ända­mål, t.ex. tvätt och fettextraktion.  Den som på detta sätt fär göra avdrag för hela den mängd bensin för vilken skatt­skyldighet inträtt under ett kalenderår får efter särskilt medgivande av riksskatteverket lämna deklaration för hela kalenderåret.

På grund av bl.a. bensinskattens hittillsvarande special-destinering till vägväsendet utgår kompensation för bensin som anvä.nds inom vissa näringsgrenar för andra ändamål än för drift av motorfordon.  Viss kompensation utgär också till handikappade fordonsägare.

Hos riksskatteverket finns f.n. ca 800 registrerade skatt­skyldiga.  Av dessa är ett 60-tal skattskyldiga tillver­kare och återförsäljare , varav 5 eller 6 är bensinbolag med egna raffinaderier och ca 15 andra bensinbolag.  övriga


 


Prop. 1980/81:121                                                             22

registrerade är förbrukare.  Därtill kommer vissa sora mot försäkran medgetts tillstånd att inköpa bensin utan på­för ing av skatt.

Den andra metoden för beskattning scm övervägdes när gasol­skatten infördes var den som tillämpades för vissa förbru­kare av såväl skattepliktig som skattefri brännolja.  Enligt förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, som då gällde, kunde fordonsägaren deklarera och erlägga skatten till be­skattningsmyndigheten i efterskott för viss period.

Eftersom utgångspunkten var att gasolen skulle beskattas endast i den män den kom till användning för motorfordons­bränsle och denna användning angavs vara obetydlig befara­de man att kontrollen av att skatten verkligen togs ut på denna obetydliga del av försäljningen skulle vålla opro­portionerliga svårigheter, om beskattningen av gasol ut­formades enligt den förstnämnda metoden.

Som nämnts tidigare beslöts i stället att de som nyttjade gasolen för framdrivande av motorfordon skulle deklarera och erlägga skatten till beskattningsmyndigheten.  Den som förfogade över ett gasoldrivet motorfordon skulle vara skyl­dig att låta registrera sig hos beskattningsmyndigheten.

5       ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

De redan påtalade olägenheterna med förhöjd fordonsskatt för gasoldrivna fordon äger alltjämt giltighet.  Nackde­larna får anses större än de fördelar som står att vinna frän uppbörds- och kontrollsynpunkt.  En övergång till ett sådant system bör därför inte ske.


 


Prop. 1980/81:121                                                            23

En övergång till kilometerbeskattning av gasoldrivna for­don innebär att problem uppstår i fråga om fordon som är konstruerade så att de kan köras omväxlande med bensin och gasol.  Därtill kommer att vägtrafikskatteutredningen har fått i uppdrag att göra en utvärdering av kilometerskatte­systemet och bedöma alternativa beskattningsformer. Innan resultatet av detta arbete föreligger bör kilometerskatte­systemet inte utvidgas till att omfatta nya fordonskate­gorier.

Av de tillgängliga alternativen till förändring återstår allt sä endast det som innebär att skattskyldigheten läggs över pä tillverkare/försäljare och importör efter förebild av bensin­skatten.  I det följande behandlas en sådan ordning.

5.1    Det skattepliktiga varuområdet

Huvudinriktningen bör vara att gasol som används för motor­drift skall beskattas.

Enligt den nuvarande gasolskatteförcrdningen beskrivs den skattepliktiga varan som "gasol och annan till tulltaxe­nummer 27.11, 29.01 eller 38.19 hänförlig vara, som helt eller till huvudsaklig del består av gasformiga kolväten". Detta innebär att alla gasformiga kolväten är skatteplik­tiga.

Motorgas består till 90-95 % av propån. Det har ansetts önskvärt att gasolen för fordonsdrift har en enhetlig sammansättning för att inte äventyra avgasreningen.  En svensk standard hål er f.n. på att utarbetas.


 


Prop. 1980/81:121                                                             24

Om som hittills alla gasformiga kolvägen görs skattepliktiga skulle detta innebära att gasen metan, som framställs bl.a. i saraband med att reningsverken rotar slam, skulle omfattas av skatteplikten.  Även den metangas som bildas i en gödsel­stack och som tas tillvara skulle kunna bli skattepliktig. Metangasen används mest för uppvärmning av lokaler men kan även raed hjälp av viss utrustning utnyttjas för elproduk­tion.

En överföring i oförändrad form av det skattepliktiga varu­området skulle med andra ord innebära att vissa personer skulle behöva klassificeras sora tillverkare av skattepliktig vara, trots att den gas de framställer inte är avsedd för motordrift.  Det skattepliktiga varuområdet bör avgränsas sä att dessa i största möjliga utsträckning utesluts. Detta kan ske genom att man tar fasta pä att den gas som nu an­vänds för motordrift är i flytande form och förvaras under visst övertryck.

Vidare bör de skattepliktiga varorna kunna definieras utan hänvisningar till tulltaxenummer.  En lämplig avgränsning uppnäs om skatteplikten omfattar de varor som nu anges i tullta.xenummer 27.11, petroleumgaser och andra gasformiga kolväten.

Som tidigare nämnts är gasol en mervärdeskattepliktig vara när den säljs i flaskor t.o.m. 45 kg.  Sådan gasol torde normalt inte användas tili motordrift.

Enligt Svenska Petroleum Institutet varierar priset för gasol i flaska exkl. mervärdeskatt mellan 2,40 kr. och 2,70 kr. per liter.  Som tidigare nämnts är kostnaden pä motorgas i annan form i normala fall 1,63 kr. per liter, skatten medräknad.  Någon ekonomisk fördel med att använda gasol i flaska till motor­fordon finns därför inte.


 


Prop. 1980/81:121                                                             25

Vissa praktiska skäl talar för att gasol i flaska även i fortsättningen bör vara mervärdeskattepliktig och därför undantas från den särskilda gasolbeskattningen.

5.2    Skattskyldighet och tidpunkten för skattskyldig­hetens inträde, registreri.ng m.m.

I likhet med vad som gäller i fräga om t.ex. bensinskatten bör den som inom landet tillverkar gasol alltid vara skatt­skyldig för denna verksamhet.  Ett registreringsförfarande efter sedvanligt punktskatteraönster bör införas.  Det bör finnas en möjlighet för dem sora i större omfattning åter­försäljer eller förbrukar gasol eller håller gasol i la­ger att efter ansökan registreras som skattskyldiga.

Enligt bensinskattekungörelsen får registrering inte väg­ras den som antingen håller i lager minst 15 000 ra  ben­sin eller har en ärlig omsättning av minst 50 000 m ben­sin.  Registreri.ng får inte heller vägras förbrukare som använder bensin för vissa skattefria ändamål, om förbruk­ningen uppgår till lägst 500 liter per kvartal.

Dessa kvantitetsgränser kan inte utan vidare överföras på gasol.  Med utgångspunkt i att förbrukningen av gasol vo­lymmässigt överstiger bensinförbrukningen med 20 % i mo­torer som är jämförbara torde man för gasolens del kunna öka de mängder scm anges i bensinskattekungörelsen med 20 %. Dessa blir då 18 000 m"', 60 000 m" resp. 600 liter gasol. Den sistnämnda kvantiteten, som skulle avse lägsta för­brukning per kvartal, bör dock anges omräknad till års­förbrukning.  Talet blir då i stället 2 400 liter.

Skattskyldigheten bör, efter förebild av bensinskatten, inträda vid leveransen, antingen denna sker till en ore­gistrerad köpare eller till ett eget försäljningsställe för detaljförsäljning som inte utgörs av depå.  Skattskyl­dighet bör också inträda vid egna uttag av skattepliktig


 


Prop. 1980/81:121                                                             26

vara och vid avregistrering, om skattepliktig vara då finns i lager.

Enligt bensinskattelagen finns en möjlighet för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att medge att bensin fär inköpas av oregistrerad köpare utan skatt mot försäkran till den skattskyldige angående bensinens användning.  Bestäm­melsen är avsedd att tillämpas endast i undantagsfall.  Erfa­renheten visar att intygsgivningen angående användningen av skattepliktig vara medför krångel och kontrollsvårigheter. Med hänsyn härtill och till de möjligheter till registrering som föreslagits bör någon, motsvarande undantagsbestämmelse inte gälla i fräga om gasolskatten.

5.3         Beskattningsmyndighet och formerna för redovisning

RSV bör vara beskattningsmyndighet utom då gasolen införs till landet av annan än den som är registrerad.  I sådana fall bör tullverket vara beskattningsmyndighet.

Skatten bör redovisas i deklarationer efter mönster från övriga punktskatter.  Bensinskattelagens reglering torde kunna tjäna som förebild.  Gasolskatten bör dock som en huvudregel redo­visas per kalendermånad med möjlighet till årsredovisning cm särskilda skäl föreligger.  Detta bör i regel kunna anses vara fallet för skattskyldiga som använder gasolen uteslutan­de för skattefria ändamål.

Deklarationen bör lämnas senast en månad efter beskattnings­periodens utgång. Något behov av en möjlighet till förläng­ning av denna frist torde inte finnas.

5.4         Avdragsmöjligheter

När det gäller möjligheterna till avdrag i deklarationen bör bensinskattelagens regler om avdrag för tidigare beskattad vara


 


Prop. 1980/81:121                                                            27

återtagen vara, vara som har exporterats samt vara som har sålts .ned förlust i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köparen, införas även för gasol­skatt.

Eftersom huvudregeln bör vara att gasol som används för motordrift skall beskattas bör vissa andra avdragsregler införas som medger skattefri användning av gasolen. Des­sa avdragsregler bör utformas i anslutning till vad som gäller i fråga om bensinskatt.  Vissa modifieringar be­hövs dock.

Eftersom gasolskatten - i likhet med bensinskatten - inte längre är specialdestinerad till vägväsendet saknas an­ledning att medge avdrag för bränsle som används till tåg och andra fordon på järnväg eller till flygplan eller som förbrukas i samband med motortillverkning eller motorprov­ning på provbädd.  De tvä förstnämnda användningsområdena torde f.ö. i gasolskattesaramahang sakna betydelse.  För gasolskatten bör inte nägon av dessa tre avdragsgrunder tas med.

Enligt 7 § 1 mom. f) bensinskattelagen får avdrag göras för vara som används för annat tekniskt ändamål än motordrift. Denna avdragsgrund måste gälla även för gasolskatt om hu­vudprincipen skall följas att endast gasol som används för motordrift skall beskattas.  Ordet "te.kniskt" bör därvid kunna uteslutas.

Den industriella användningen av gasol blir härigenom skat­tefri. Även gasol som används t.ex. för framställning av stadsgas blir härigenom skattefri.

Avdrag bör medges även för gasol som förbrukats eller för­sålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft.


 


Prop. 1980/81:121                                                             28

Som nämnts bör en möjlighet finnas att lämna deklarationer för helt år, t.ex. när gasol förbrukas endast för skatte­fria ändamål.  Det kan övervägas att inte låta dessa förbru­kare vara skattskyldiga och att tillåta försäljning av gasol till dem utan skatt .mot försäkran om gasolens användning. En sådan ordning skulle emellertid skapa vissa problem. Den skattskyldige försäljaren av varan skulle tvingas ta ställ­ning till om den uppgivna användningen verkligen är sådan ätt dén .medför skattefrihet för varan.  En felaktig bedöm­ning skulle kunna medföra att säljaren avkrävdes skatt. Det kan förutses att kontrollen i fråga om reglernas efterlevnad skulle bli besvärlig.

5.5    Underlag för skatteberäkning, skattesats

Enligt nu gällande gasolskatteförordni.ng skall skatten beräk­nas efter volymen av den till vätska kondenserade gasen vid skattskyldighetens inträde.  Kan skatten inte beräknas på detta sätt fastställer RSV grunderna för beräkning av volymen.

Enligt den föreslagna ordningen skall endast gasol i flytande form vara skattepliktig.  I likhet med vad som gäller i fråga om bensinskatt bör därför den fakturerade volymen läggas till grund för skatteberäkningen.  Kan skatten inte beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inte enligt vedertagna grunder fär beskatt.ningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Den nuvarande skattesatsen är 22 öre per liter om gasolen används till bussar vars tjänstevikt överstiger 3 ton och 29 öre per liter om gasolen används till andra fordon.  Mot­svarande differentiering görs i fråga om den allmänna ener­giskatten på gasol, där skatten utgör 34 resp. 39 öre per liter.


 


Prop. 1980/81:121                                                             29

Någon anledning att behälla den särskilda skattesatsen för tyngre bussar torde inte finnas.  Gasolskatten kan därför bestämmas till 29 öre per liter och den allmänna energi­skatten till 39 öre per liter.

5.6    Författningsregleringar

Den föreslagna beskattningsordningen för gasol bör regleras i en ny lag om gasolskatt.  Tillämpningsföreskrifterna bör tas in i en särskild regeringsförfattning, dvs. en ny gasol­skatteförordning ,

I de fall RSV är beskattningsmyndighet bör förfarandelagen tillämpas.  Härmed anknyts gasolskatten till den övergri­pande regleringen av annan punktbeskattning.

När gasolen införs till landet av den som är oregistrerad och skatten sålunda erläggs till tullmyndighet bör tulla­gen (1963:670) och 46 § förfarandelagen gälla.

De uppräknade författningarna i 1 § första stycket 2 skat­tebrottslagen (1971:69) och i 1 § första stycket 3 lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. bör ändras till att omfatta även den föreslagna gasolskat-telagen.

Vidare bör vissa följdändringar göras i 4 och 5 §§ energi­skattelagen.  Dessutom bör 25 § andra stycket energiskatte­lagen ändras så att avdrag får göras för gasolskatt yid produktion av elkraft.

I 8 § kungörelsen (1964:351) med tillämpningsföreskrifter till förordningen om allmän energiskatt, energiskattekun­görelsen, hänvisas till dels bensinskattekungörelsen (1961: 373), dels gasolskattekungörelsen.  Denna paragraf måste säledes ändras.  I samband därmed bör både bensinskatte­kungörelsen och energiskattekungörelsen, vilka i vissa hän­seenden blivit föråldrade, omarbetas.  Det huvudsakliga inne­hållet bör dock kvarstå.


 


Prop. 1980/81:121                                                             30

De nya författningarna bör benämnas förordning om bensinskatt resp. förordning om allmän energiskatt.  Bestämmelser som ålägger eller medger RSV att meddela anvisningar i olika hän­seenden bör ■ slopas, eftersom denna uppgift för RSV framgår av 3 § 1 förordningen (1970:752) med instruktion för riksskat teverket.  När sädana anvisningar skall meddelas först efter samråd med en annan myndighet bör dock detta anges i en för­fattning.

Vidare bör 6 § energiskattekungörelsen slopas.  Bestämmel­sen har tillkommit med tanke pä vissa avdrag som tidigare endast fick göras efter särskild myndighetsprövning men som nu är följer direkt av 24 och 25 §§ energiskattelagen. Den uppgiftsskyldighet som anges i paragrafen täcks av den skyl­dighet att sörja för ett godtagbart deklarationsunderlag som anges i 4 § förfarandelagen.

Slutligen bör bestämmelsen i 1 § första stycket andra punk­ten bensinskattekungörelsen ändras sä att registrering inte fär vägras vissa bensinförbrukare om förbrukningen uppgår till lägst 2 000 liter bensin per år i stället för 500 liter per kvartal.  Dessa förbrukare torde regelmässigt fä lämna deklaration för kalenderår enligt 6 § tredje stycket bensin­skattelagen.

5.7    Ikraftträdande

Den föreslagna nya ordningen bör kunna träda i kraft i bör­jan av år 1981.


 


Prop. 1980/81:121                                                             31

FORFATTNINGSFORSLAG

1  Förslag till

Lag ora gasolskatt

Härigenom föreskrivs följande.

§ Skatt (gasolskatt) erläggs till staten enligt denna
lag f
ör skattepliktig gasol.

Med skattepliktig gasol avses varor som helt eller till huvudsaklig del består av petroleumgaser eller gasformiga kolväten och som har kondenserats till vätska.

Prån skatteplikt undantas sädan gasol som är skattepliktig enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

§  Riksskatteverket är beskattningsmyndighet för gasol­
skatt, ora inte annat f
öljer av andra stycket. Lagen (1959:
92) om f
örfarandet vid viss konsumtionsbeskattning skall
d
ärvid tillämpas.

Införs skattepliktig gasol till landet av annan än den som har registrerats enligt 3 § skall skatten erläggas till tullmyndighet.  Därvid gäller tullagen (1973:570) och 46 § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskatt­ning.

§  Den som inom landet tillverkar skattepliktig gasol
skall anm
äla sig för registrering hos riksskatteverket.

Den som i större omfattning återförsäljer eller förbrukar skattepliktig gasol eller håller sådan gasol i lager får efter ansökan registreras hos riksskatteverket.  När sär­skilda skäl föreligger får även den, sora annars förbrukar skattepliktig gasol, efter ansökan registreras.


 


Prop. 1980/81:121                                                             32

4    § Skattskyldig är den som är eller bör vara registre­rad enligt 3 §.

5    § Skattskyldighet inträder

1.           när skattepliktig gasol inom landet levereras av
den som
är eller bör vara registrerad enligt 3 § till kö­
pare som inte är registrerad eller till eget; försäljnings­
st
älle för detaljförsäljning sora inte utgörs av depå,

2.   när skattepliktig gasol inom landet tas i anspråk för annat ändamål än försäljning av den som är eller bör vara registrerad,

3.   när avregistrering sker av den som är registrerad och gasol ingår i dennes lager.

§  Skatten utgär med 29 öre per liter.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym.  Kan skat­ten inte beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inte enligt vedertagna grunder fastställer beskatt.ningsrayn-digheten grunderna för beräkningen av volymen.

§  Den skattskyldige skall lämna deklaration till riks
skatteverket f
ör varje kalendermånad (beskattningsperiod).
Riksskatteverket f
är, när särskilda skäl föreligger, medge
att deklaration l
ämnas för helt kalenderår.

Deklarationen skall ha kommit in till riksskatteverket inom en månad frän utgången av beskattningsperioden.

8    §  I deklarationen skall uppgift lämnas om de.n mängd gasol för vilken skattskyldighet har inträtt under beskattnings­perioden.

9    §  I deklarationen får avdrag göras för skattepliktig gasol, som har

1. förvärvats för äterförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare har inträtt.


 


Prop. 1980/81:121                                                             33

2.   återtagits i samband med återgång av köp,

3.   av den skattskyldige eller för hans räkning

förts ut ur landet eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

4.   försålts med förlust för den skattskyldige i den män förlusten hänför sig till bristande betalning från kö­pare,

5.   förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än motordrift, dock inte för framställning av vara sora är lämpad eller avsedd för motordrift,

6.   förbrukats eller försålts för förbrukning vid pro­duktion av skattepliktig elektrisk kraft,

Denna lag träder i kraft den                                , dä förordningen

(1964:352) om gasolskatt upphör att gälla,

Den som vid utgången av        är skattskyldig skall lämna deklaration enligt den upphävda förordningen för den beskatt­ningsperiod sora går till ända närmast före den

Den upphävda förordningen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden sora hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3    Riksdagen 1980181. I saml. Nr 121


 


Prop. 1980/81:121


34


2  Förslag till

Lag ora ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 4, 5 och 25 §§ lagen (1957:262) om allmän energiskatt  skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

I denna lag avses med ben­sin samtliga i 1 § lagen om bensinskatt angivna skat­tepliktiga varuslag och med gasol vara, för vilken skatt skall erläggas enliqt förordningen om gasolskatt. Bestämmelserna i nämnda förordningar skola, där ej annat följer av 5 §, äga motsvarande tillämpning jäm­väl å allmän energiskatt a bensin och gasol.


4 §


Föreslagen lydelse

I denna lag avses med ben­sin och gasol samtliga de varuslag som är skatte­pliktiga enligt 1 § lagen (1961:372) om bensinskatt respektive 1 § lagen (19  :   ) om gasolskatt. Bestämmelserna i dessa lagar skall, om inte annat följer av 5 §, tillämpas på allmän energiskatt oå bensin och gasol.


Energiskatt utgår på bensin, utom i fall scm avses i and­ra stycket, med 3 4 öre per liter och på gasol med 39 öre ner liter.

5 §'

Energiskatt utgår på bensin, utom i fall som avses i and­ra stycket, med 34 öre per liter och på gasol med 39 öre per liter.  I fräga om om buss, vars tjänstevikt överstiger tretusen kilo­gram, skall skatten på ga­sol dock utgå med 34 öre per liter.

Lagen omtryckt 1975:272.

jSenaste lydelse av lagens rubrik 1975:272. Senaste lydelse 1979:1047.


 


Prop. 1980/81:121

Nuvarande  lydelse


Föreslagen lydelse


35


För bensin, som används för framställning av stadsgas, skall skatten utgå med 1,6 öre per liter.  I fräga om energiskatt på sådan bensin skall i övrigt gälla vad i denna lag stadgas om andra bränslen än bensin och gasol.

25 §

I deklaration som avses i 23 § 2 mom. får avdrag göras för elektrisk kraft, som

a)    levererats till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål eller överförts till annat land,

b)    förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring eller för användning i omedelbart samband med sådan förbrukning eller vid framställning av bensin eller i förteckningen angivet skattepliktigt bräns­le,

c)    försålts med förlust för den redovisningsskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning frän förbrukare eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft,

d)      producerats i mottrycksanläggning och förbrukats i
egen industriell verksamhet.


Avdrag fär även göras för skatt för bensin eller annat bränsle, som för­brukats vid produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än så­dan som avses i första stycket d), i den män avdrag icke gjorts en­ligt 24 § g) eller en-


Avdrag får även göras för skatt för bränsle, som har förbrukats vid produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan sora avses i första stycket d), i den mån avrag inte har gjorts enligt 24 § g), enligt 7 § 1 mom. i) lagen (1961:372) om bensinskatt


Senaste lydelse 1979:532.


 


Prop. 1980/81:121

Nuvarande lydelse

ligt 7 § 1 mom. i) lagen (1961:372) om bensin­skatt.


36

Föreslagen lydelse

eller enligt 9 § 6 lagen (19  :   ) om gasolskatt.


Denna lag träder i kraft den

Den som vid utgången av är skattskyldig for gasol skall lämna deklaration enligt de äldre bestämmelserna för den beskattningsperiod som gär till ända närmast före den

De äldre bestämmelserna tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdan­det.


 


Prop. 1980/81:121


37


3  Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen Ivdelse


1 §'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskatte­lagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersättnings­skatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) cm skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, förordningen (1970:99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten, lagen (1977: 322) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,


2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt, för­ordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förordningen (1953:396) om accis å fettemulsion m.m., lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för fram­ställning av fettemul­sion m.m., lagen (1956: 545) om omsättningsskatt


2. lagen (i941:251) om särskild varuskatt, för­ordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (19 4 8:85) om försäljningsskatt, förordningen (1953:396) om accis å fettemulsion m.m., lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för fram­ställning av fettemul­sion m.m., lagen (1956: 545) om Omsättningsskatt


Senaste lydelse 1978:145.

4   Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 121


 


Prop. 1980/81:121


38


 


Nuvarande lydelse

på motorfordon, lagen (1957: 262) om allmän energiskatt, lagen (1960:253) ora tillverk­ning och beskattning av malt- och läskedrycker, la­gen (1960:253) om utjäm­ningsskatt på vissa varor, lagen (1961:372) om bensin­skatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännolje­skatt, stämpelskattelagen (1964:308), förordningen (1964:352) om gasolskatt, förordningen (1966:21) om särskild skatt pä motor­bränslen, lagen (1968:430) om mervärdeskatt, förord­ningen (1971:170) om annons­skatt, lagen (1972:266) cm skatt på annonser och re­klam, lagen (1972:820) om skatt pä spel, lagen (1973: 37) cm avgift på vissa dryckesförpackningar, väg­trafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt, lagen (1973: 1216) om särskild beredskaps-avgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckes­skatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motor­fordon,  lagen (1978:144) om


Föreslagen lydelse

på motorfordon, lagen (1957: 262) ora allmän energiskatt, lagen (1960:253) om tillverk­ning och beskattning av malt- och läskedrycker, la­gen (1960:258) om utjäm­ningsskatt på vissa varor, lagen (1961:372) om bensin­skatt, lagen (1961:394) ora tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännolje-skatt, stämpelskattelagen (1964:308), förordningen (1964:352) om gasolskatt, förordningen (1966:21) om särskild skatt på motor­bränslen, lagen (1968:430) om mervärdeskatt, förord­ningen (1971:170) om annons­skatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och re­klam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973: 37) om avgift pä vissa dryckesförpackningar, väg­trafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt, lagen (1973: 1216) om särskild beredskaps­avgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckes­skatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motor­fordon, lagen (1978:144) om


 


Prop. 1980/81:121                                                            39

Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse

om skatt på vissa resor,    om skatt på vissa resor,

lagen (19  :_____ ) om gasol­
skatt,

3. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring i vad avser obligatorisk försäkring, lagen (1955:469) angående omreg­lering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m.m., lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift, lagen (1961:300) om redareavgift för sjöfolks pensionering, lagen (1962:381) ora allmän försäkring, lagen 1962:398) om finansiering av folkpensioneringen, lagen (1968:419) om allmän arbetsgivar­avgift, lagen (1970:742) om lönegarantiavgift, lagen (1971: 282) om arbetarskyddsavgift, lagen (1975:358) om vuxenut­bildningsavgift, lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas ej om skatten eller avgiften fastställes eller uppbäres i den ordning som gäller för tull och ej heller beträffande restavgift, skattetillägg eller liknan­de avgift.

Denna lag träder i kraft den


 


Prop. 1980/81:121


40


4  Förslag till

Laq om ändring i lagen (1971:1072) om förraånsberätti-gade skattefordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:1072) om förmåns-berättigade skattefordringar m.m. skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


1 §

Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på

1.    skatt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbörds­lagen (1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om be­villningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt och kupongskattelagen (1970:624),

2.    skatt enligt förordningen (1959:507) om allmän, varuskatt och lagen (1968:430) om mervärdeskatt.


3. skatt eller avgift enligt förordningen (1908:129) angå­ende en särskild stämpelav­gift vid köp och byte av fondpapper, lagen (1928:376) ora särskild skatt å vissa iotterivinster, lagen (1941: 251) om särskild varuskatt, förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förord­ningen (1953:396) om accis


3. skatt eller avgift enligt förordningen (1908:129) angå-e.nde en särskild stämpelav­gift vid köp och byte av fondpapper, lagen (1928:376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, lagen (1941: 251) om särskild varuskatt, förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förord­ningen (1953:396) ora accis


Senaste lydelse 1978:895


 


Prop. 1980/81:121


41


 


Nuvarande lydelse

ä fettemulsion m.m., lagen (1953:397) om avgift för fett­varor som användas för frara­ställning av fettemulsion ra.m., lagen (1956:545) om omsättningsskatt på motor­fordon, lagen (1957:262) ora allmän energiskatt, lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt-och läskedrycker, lagen (1960:258) om utjämnings­skatt på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaks­skatt, förordningen (1961: 653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen (1964: 308), förordningen (1964: 352) om gasolskatt, förord­ningen (1966:21) om sär­skild skatt på motorbräns­len, förordningen (1971: 170) om annonsskatt, lagen (1972:266) om skatt på an­nonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lage.n (1973:37) om avgift på vissa dryckes­förpackningar, lagen (1973: 1216) om särskild bered­skapsavgift för oljepro­dukter, bilskrotnings­lagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckes­skatt, lagen (1978:69)


Föreslagen lydelse

å fettemulsion m.m., lagen (1953:397) om avgift för fett­varor som användas för fram­ställning av fettemulsion m.m., lagen (1956:545) ora omsättningsskatt på motor­fordon, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt-och läskedrycker, lagen (1960:258) om utjämnings­skatt på vissa varor, lager (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaks­skatt, förordningen (1961: 553) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen (1964: 308), förordningen (1964: 352) om gasolskatt, förord­ningen (1966:21) om sär­skild skatt på motorbräns­len, förordningen (1971: 170) om annonsskatt, lagen (1972:266) om skatt på an­nonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckes­förpackningar, lagen (1973: 1216) om särskild bered­skapsavgift för oljepro­dukter, bilskrotnings­lagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckes­skatt, lagen (1978:69)


 


Prop. 1980/81:121                                                             42

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

ora försäljningsskatt på mo-   om försäljningsskatt på mo­
torfordon amt lagen (1978:    torfordon, lagen (1978:144)
144) om skatt p
å vissa re-    om skatt pä vissa resor samt
sor,
                                                lagen (19  ;    ) ora gasol-

skatt,

4.    skatt enligt förordningen (1922:260) ora autoraobilskatt, kungörelsen (1951:750) ora saluvagnsskatt, förordningen (1963; 116) om trafikoraläggningsskatt, traktorskatteförordningen (1969:297), vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt, kungörelsen (1973:781) om salu­vagnsskatt samt lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

5.    tull och särskild avgift enligt 39 § tullagen (1973:670) samt avgift enligt kungörelsen (1960:235) om avgift för växt* skyddskontroll vid införsel av växter och förordningen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6.    avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering pä jord­brukets område och lagen (1974:226) om prisreglering pä fis­kets område,

7.    avgift, som uppbäres med tillämpning av lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän för­säkring, m.m., i den mån avgiften icke omfattas av 1.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala ford­ringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och för­seningsavgift.

Denna lag träder i kraft den


 


Prop. 1980/81:121                                                             43

5  Förslag till

Förordning om gasolskatt

Härigenom föreskrivs följande.

§ Den som normalt håller minst 18 000 kubikmeter gasol

i lager eller har en årlig omsättning av minst 60 000 kubik­meter gasol skall, efter ansökan, registreras hos riksskatte­verket.  Motsvarande gäller den som förbrukar gasol för sä­dana ändamål som anges i 9 § första stycket 5 lagen (19  : ) ora gasolskatt, om förbrukningen uppgår till lägst

2  400 liter per år.

2    §  Ora ett förhållande som har uppgetts i anmälan till eller ansökan om registrering ändras skall riksskatteverket underrättas härom inom en månad efter det att ändringen in­träffade.

3    § Riksskatteverket utfärdar bevis om verkställd regist­rering.

4    §  Om den som efter ansökan har blivit registrerad grovt åsidosätter de skyldigheter som följer av registreringen får han avregistreras.  Den som har avregistrerats på denna grund far vägras ny registrering även om förutsättningar härför föreligger enligt 1 §.

5    §  Riksskatteverket skall snarast möjligt underrättia ge­neraltullstyrelsen om verkställda registreringar och av-registreringar.

5 § Den som har registrerats som skattskyldig skall, om riksskatteverket inte bestämmer annat, vid införsel till landet av gasol lämna skriftlig uppgift till tullmyndig­heten angående införseln. Sådan uppgift skall lämnas på blankett enligt formulär, som fastställs av riksskattever-


 


Prop. 1980/81:121                                                             44

ket efter samråd med generaltullstyrelsen.  Uppgiften skall av tullverket snarast raöjligt översändas till riksskatte­verket.

7    § Riksskatteverket fär utfärda föreskrifter rörande redo­visning och kontroll av gasolskatt.

8    § Generaltullstyrelsen fär, efter samråd med riksskatte­verket, meddela anvisningar ora införsel till landet av ga­sol.

Denna förordning träder i kraft den                              då gasol-

skattekungörelsen (1964:353) upphör att gälla.

Den upphävda kungörelsen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdan­det.


 


Prop. 1980/81:121                                                            45

6 Förslag till

Förordning om bensinskatt

Härigenom föreskrivs följande.

1    § Den som normalt håller minst 15 000 kubikmeter ben­sin i lager eller har en ärlig omsättning av minst 50 000 kubikmeter bensin skall, efter ansökan, registreras hos riksskatteverket.  Motsvarande gäller den som förbrukar bensin för sådana ändamål som anges i 7 § 1 mora. c) - f) lagen (1961:372) ora bensinskatt, om förbrukningen uppgår till lägst 2 000 liter per år.

2    § Om den som efter ansökan har blivit registrerad grovt åsidosätter de skyldigheter sora följer av registreringen får han avregistreras.  Den som har avregistrerats på denna grund fär vägras ny registreri.ng även om förutsättningar härför föreligger enligt 1 §.

3    § Riksskatteverket skall snarast möjligt underrätta ge­neraltullstyrelsen om verkställda registreringar och av-registreringar.

4    §  Den som har registrerats som skattskyldig skall, om riksskatteverket inte bestämmer annat, vid införsel till landet av bensin lämna skriftlig uppgift till tullmyndig­heten om införseln.  Sådan uppgift skall läranas på blan­kett enligt formulär, som fastställs av riksskatteverket efter samråd med generaltullstyrelsen.  Uppgiften skall av tullverket snarast möjligt översändas till riksskatte­verket.

5    § Den som inte är registrerad får köpa bensin utan pä-föring av skatt eller med nedsatt skattepåföring endast om han avger en försäkran om att bensinen skall användas


 


Prop. 1980/81:121                                                             46

för de ändamål som avses i 7 § 1 mom. c) - f) och i) lagen (1961:372) om bensinskatt.

6 § Generaltullstyrelsen får, efter samråd med riksskatte­verket, meddela anvisningar om införsel till landet av ben­sin.

Denna förordning träder i kraft den                             dä bensin-

skattekungörelsen (1961:373) upphör att gälla.

Den upphävda kungörelsen tillämpas fortfarande i fråga ora förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdan­det.


 


Prop. 1980/81:121                                                            47

7  Förslag till

Förordning om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs följande.

1 §  Den som normalt håller minst 750 ton skattepliktigt fast bränsle eller minst 500 kubikmeter flytande sådant bränsle i lager eller har en årlig omsättning av 7 500 ton skattepliktigt fast bränsle eller 50 000 ton flytande så­dant bränsle skall, efter ansökan, registreras hos riks­skatteverket.

2    §  Om den som ansöker om registrering omsätter eller häl­ler i lager både fasta och flytande bränslen skall varje kubikmeter flytande bränsle räknas om till 1,5 ton fast bränsle.  Om efter denna omräkning årsomsättningen av fasta och flytande bränslen sammanlagt normalt uppgår till minst 7 500 ton eller lagret av sådana bränslen sammanlagt nor­malt uppgår till minst 750 ton skall 1 § tillämpas.

3    § Den som har avregistrerats med stöd av 21      § lagen (1957:262) om allmän energiskatt får vägras ny    registre­ring även om förutsättningar härför föreligger        enligt 1 eller 2 §.

4    § Riksskatteverket skall i fråga om skattepliktiga bräns­len snarast möjligt underrätta generaltullstyrelsen om verk­ställda registreringar och avregistreringar.

5    § Den som har registrerats som skattskyldig för andra bränslen än bensin och gasol skall, om riksskatteverket inte bestämmer annat, vid införsel till landet av sädana andra bränslen lämna skriftlig uppgift till tullmyndighe-


 


Prop. 1980/81:121                                                             48

ten angående införseln.  Sådan uppgift skall lämnas på blankett enligt formulär, som fastställs av riksskatte­verket efter samråd med generaltullstyrelsen.  Uppgiften skall av tullverket snarast möjligt översändas till riks­skatteverket.

§ Om riksskatteverket inte bestämmer annat skall distri­
bution av elektrisk kraft i f
öljande fall anses som yrkes­
m
ässig, nämligen

1.  där distributionen sker över distributionsnät med anslut­
ning av flera
än tio förbrukare, eller

2.    där den distribuerade kraften utgör mer än 20 000 kilo­
wattimmar per
år.

§  Riksskatteverket får pä ansökan medge befrielse från
eller
återbetalning av energiskatt för överskottskraft, som
f
örbrukas för drift av elektriska pannor för vatten eller
ånga.

För tid då allmän brist på vattenkraft föreligger får befriel­se frän eller återbetalning av skatt medges om, på grund av speciella förhållanden, kraften har kunnat användas endast för drift av elektriska pannor för vatten eller ånga.

Riksskatteverket meddelar producenter och distributörer av överskottskraft om och för vilken tid allmän brist pä vatten­kraft skall anses föreligga.

8 §  Den som inte är registrerad fär köpa bränsle eller elektrisk kraft utan päföring av skatt eller med nedsatt skattepåföring endast om han avger en försäkran om att bränslet eller kraften skall användas för de ändamål som avses i 24 eller 25 § lagen (1957:262) ora allraän energi­skatt.


 


Prop. 1980/81:121                                                             49

§ I fråga om allraän energiskatt på bensin och gasol skall
bensinskattef
örordningen (19 : ) respektive gasolskatte­
f
örcrdningen (19 : ) tillämpas, om inte annat följer av
lagen (1957:262) om allm
än energiskatt.

10  § Generaltullstyrelsen får, efter samråd med riksskatte­
verket, meddela anvisningar om inf
örsel till landet av andra
skattepliktiga br
änslen än bensin och gasol.

Denna förordning träder i kraft den                                        , då

kungörelsen (1964:351) raed tillämpningsföreskrifter till förordningen ora allmän energiskatt upphör att gälla,

Kungörelsens bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdan­det.


 


Prop. 1980/81:121                                                   50

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över den inom bud­getdepartementet upprättade promemorian (Ds B 1980:12) Omläggning av gasolbeskattningen

I ston sett genomgående är remissinslanserna eniga om att det nu är lämpligt att lägga om beskatlningssystemet för gasolskatt så att den nuva­rande skattskyldigheten för fordonsägarna slopas och i stället påläggs tillverkare, importörer och vissa förbrukare efter förebild av bensinskat­ten.

En annan uppfattning framförs dock av kammarrätten i Stockholm, som anser atl en gemensam beskattningsform för diesel- och gasoldrivna fordon ter sig naturlig. Kammarrätten föreslår därför i första hand att en ändring av beskaltningssystemet för gasoldrivna fordon får anstå intill dess ställ­ning lagits till väglrafikskatteulredningens kommande utvärdering av kilo­meterskatlesyslemel. Om del skulle anses atl denna tidpunkt inte kan avbidas sätter kammarrätten i fråga om inle kilometerskattemetoden i princip kan införas även för gasoldrivna fordon eller nuvarande beskatl-ningsmetod behållas och vid behov kompletteras med vissa bestämmelser som kan göra den mer effektiv.

Även LRF ifrågasätter om del f. n. finns anledning att införa en ny metod för gasolbeskaltning.

Under förutsältning att en reform efter de riktlinjer som dragits upp i promemorian genomförs har de framlagda författningsförslagen i stort sett tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Några remissinsianser har dock fram­fört en del anmärkningar, bl. a. följande.

Att specialdestineringen för gasolskatt numera har slopats medför enligt VU atl det ur principiell synpunkt inte finns något att erinra mot att beskattningsområdet för gasol utvidgas till atl omfalta även gasol som används för drift alt traktorer klass 11 och oregistrerade molorredskap. VU Understryker dessutom att det av samma anledning saknas grund alt medge kompensation till ägare av sådana traktorer liknande den som utgår till ägare av bensindrivna klass 11-traklorer. En motsatt uppfattning framförs av LRF, som anser att det för lantbrukets traktorer bör medges restitution av erlagd gasolskatt.

RSV menar atl det skulle vara en fördel om skatterna på gasol samman­fördes till en skall. Den slopade specialdestineringen av gasolskatten gör alt det inte längre finns anledning att dela upp beskattningen av gasol i en gasolskatt och en allmän energiskatt.

Beträffande den föreslagna skaltefriheten för mervärdeskattepliktig ga­sol anför RSV att de föreslagna avdragsbestämmelserna måste komplet­ teras med en bestämmelse som gör del möjligt för registrerade förelag alt fylla gasol på fiaskor ulan att beskattas för ett sådanl ianspråktagande. Enligt RSV bör också det föreslagna undanlaget i 1 § tredje stycket direkt anknytas till gasol i särskild förpackning om högst 45 kg i stället för till mervärdeskaltelagen. I konsekvens härmed bör en ändring göras i fjärde stycket av anvisningarna till 8 § mervärdeskaltelagen av innebörd att un­danlaget för gas inle gäller bl.a. vara som är undantagen från gasolskatt enligt lagen om gasolskatl.

RSV instämmer vidare i bedömningen att någol system med försäljning av gasol utan skatt mot försäkran om gasolens användning inte bör införas.


 


Prop. 1980/81:121                                                   51

Vid detta förhållande, påpekar RSV, måsle de föreslagna punkterna 5 och 6 i 9 § ges en annan utformning. Vidare bör, enligt RSV, förbrukare kunna registreras även om den förbrukade kvantiteten är mindre än den som föreslagils.

GTS påpekar alt det föreslagna varuområdet innebär atl skatteplikten skulle omfatta vissa av industrins råvaror enligl tulltaxenummer 29.01. DeUa är enligt GTS onödigt. GTS föreslår därför att del skattepliktiga varuområdet begränsas till varor enligt tulltaxenummer 27.11 och 38.19.

PU har tagil fasta på atl den föreslagna lagen om gasolskatt har byggts upp med bensinskatlelagen som förebild. Enligl PU:s mening bör man i stället för att införa en särskild gasolskatlelag sträva efter all inordna den skalleplikliga gasolen i bensinskatlelagen. PU menar alt samma avdrags­regler av neulralilelsskäl bör gälla för de båda bränsleslagen. PU biträder dock ståndpunkten att något system med försäljning av gasol utan skatt mol försäkran om användningen inle bör införas, varför ett undanlag för gasolen bör göras i detta avseende.

Sveriges industriförbund betonar alt den föreslagna tidpunkten för full­görande av deklarationsskyldigheten inte sammanfaller med den som gäl­ler för bensinskatt. Med hänsyn till atl i stort sell samma företag kommer att bli skattskyldiga för gasolskatt som redan är skattskyldiga för bensin­skall anser förbundel alt de båda skatterna bör kunna redovisas vid samma tidpunkt. Vidare anser förbundet alt av konkurrensneulralitelsskäl en mot­svarighet till del enligl 7 § 1 mom. e) bensinskatlelagen tillåtna avdraget bör införas även för gasolskatl.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981