Skr. 1980/81:12 3

Koncernens verksamhet

i sammandrag Bilaga

Mkr	1975	1976	1977	1978	1979
Fakturerad försäljning	4 607	6 3.54	4 843	4 544	4997
varav export	2 898	4 169	4 206	2 670	2155
Rörelseresultat före finansiella posler	-219	+ 7	-1 182	-1201	- 32
Rörelseresullal före ägarlillskoll. bok-
slulsdispositioner och skall	- 80	-243	-2488	-2351	-867
Balansomslutning	17214	18 670	18 857	20 505	21 156
vuruv kundfordringar	6 195	7 266	7 925	6966	5580
varav produkter i arbete	3 172	3 094	2976	2 725	3039
Investeringar i anläggningar	682	465	200	158	170
Investeringar i skepp	27	247	451	429	544
Ordersloek på balansdagen	13 538	9211	6659	7718	9 309
.'\nlal anställda på balansdagen	30 8.58	31 920	28924	26414	25 490

1 tabellen ovan ingår Kockums varvs-och rederiverksanihel. Uppgifterna för 1975-1978 är tagna ur årsredovisningarna för respektive bolag ulan beaktande av koncernredovisningsaspekler.

Strukturplanen

Under 1979 utarbetades en slrukturplan för Svenska Varvkoncernen, vilken godkändes av Svenska Varvs styrelse 1980-01-10.

Planen bildar underlag för regeringens proposition 1979/80: 165. Riksdagen fattar i början av juni 1980 sina beslut med anledning av propositionen.

1970-talets varvsutredningar

Den svenska varvsindustrin har under 1970-talet varit föremål för ett stort antal utredningar och riksdagen har vid ett fierlal tillfällen beslutat om särskilda åtgärder för varvsindustrin. I samband härmed har framhållits att näringspolitiska åtgärder för alt överbrygga tillfälliga svårigheter är berättigade endast om de framlida konkurrensförutsättningarna och branschens inneboende anpassningsförmåga kan bedömas som goda.

Framtidsbilden för såväl varven som sjöfartsnäringen förändrades radikalt genom händelser på den internationella oljemarknaden hösten 1973. Utsikterna för de svenska varven att erhålla nya lönsamma order i nämnvärd omfattning under 1975-1976 bedömdes som myckel små. Mol denna bakgrund beslutade statsmakterna om en anpassning till en väsentligt lägre produktionsnivå. Denna neddragning av produktionen åstadkoms genom en kombination av strukturella ätgärder och finansiella åtaganden. Det statliga övertagandet av Eriksberg 1975 och del därpå följande beslutet om en avveckling av verksamheten där låg i linje med detta synsätt.

Hösten 1976 förutsågs stora förluster i främst Gölaverkenkoncernen lill följd av bl.a. förd valutapolitik och beslutad lagerproduklion. Samtidigt

Skr. 1980/81:12 4

bedömde staten att de strukturella problemen inom överskådlig framtid var avsevärda varför Svenska Varv-koncernen bildades. Hit fördes alla statliga intressen inom varvsområdel. Ytterligare medel tillsköts under 1978 kombinerat med krav pä kortsiktiga kapacitetsreduktioner.

Som en följd av den akuta ekonomiska krisen i Kockums 1978 beslutade riksdagen att staten skulle överta Kockums rörelsedrivande verksamhei och att varvs- och rederirörelserna skulle överföras till Svenska Varv.

Föregående strukturutredning rörande den svenska varvsindustrin gjordes i Industridepartementets regi årsskiftet 1977/78. Del beslul som därefter följde i riksdagen omfattade tiden t. o. m. 1980.

Denna gång har strukturplanen gjorts i Svenska Varvs regi. Detta föll sig naturligt sedan koncernen under 1979 tillförts Kockums och därmed kommit att omfatta samtliga svenska storvarv.

Strukturplanen omfattar denna gång koncernens samtliga verksamhetsgrenar.

Strukturplanens innebörd

Strukturplanen beskriver koncernens inriktning och omfattning i mitten av 1980-talet. Den innehåller såväl en beskrivning av hur koncernen kan tänkas se ul vid denna tidpunkt som hur planen skall förverkligas.

En ny övergripande slrukturplan kan bli aktuell om 3 ä 4 är sedan de åtgärder som nu initieras genomförts och fåll effekt.

Planen skall inte uppfattas statiskt så att styrningen sker ovillkoriigt efter planen. Styrningen mäste i stället anpassas efter verkligheten. Dagens beslutssituation karaktäriseras av en hög grad av osäkerhet. Denna får dock inte tas lill intäkt för alt beslut ej fattas, eftersom del står klart att en kraftig omstrukturering av flertalet varv är nödvändig.

Graden av osäkerhet saml kravet på, i jämförelse med annan svensk induslri, synnerligen omfatiande förändringar gör dock all planen måste vara dynamisk i den mening att såväl den framtida verksamhetsinriktningen som förverkligandet av denna successivt måste anpassas under genomförandet av omstruktureringen. Planen måsle således betraktas som ett arbetsdokument för koncernledningen i dess uppgift att förändra och utveckla koncernen.

Sammanfattningsvis innebär därför strukturplanen

- en beskrivning av koncernens målsättning för 1980-talet och av dess styrningsfilosofi

- en beskrivning av vilka konsekvenser målsättning och aktuella prognoser har för koncernens verksamheter medio 1980-talet

- ett handlingsprogram för genomförande av omstruktureringen samt

- förslag lill ett antal åtgärder för omedelbara beslul.

Skr. 1980/81:12 5

Ägarens krav och koncernens målsättning

Svenska Varv bildades 1977 med primär uppgift att finna en acceptabel lösning på de omfattande strukturproblemen inom varvsindustrin. Ägarenstaten ansåg att en gemensam ledning effektivast skulle skapa en överblick över och hantera de svåra problem som under flera år bedömdes som ofrånkomliga.

Genom koncernbildningen har ägaren givit koncernen ett totalt ansvar för erforderlig omslrukturering. Grundidén är att koncernen skall slyras utifrån samma företagsansvar som gäller för övriga företag.

Ägarens ekonomiska krav kan sammanfallas enligl följande:

— Långsiktigt

Uthållig lönsamhet i samtliga verksamhetsgrenar. Detla innebär att verksamheter med bibehållen soliditet skall kunna lämna rimlig avkastning (utdelning).

- Kortsiktigt

Effektivt agerande inom angivna riktlinjer och anslagna ekonomiska ramar.

Ägaren har mol bakgrund av koncernens kraftiga förändringsbehov samt därmed förknippade konsekvenser för stora grupper av anställda principiellt förklarat sig beredd alt som inslag i omstruktureringsprocessen stödja även mer riskfyllda projekt än vad som annars hade varil motiverat. Detta ökade risklagande kan endast ses som temporärt och görs för all öka möjligheten för flera verksamheter att nå uthållig lönsamhet. Det åvilar koncernledningen att avbryta satsningar när dessa ej längre kan bedömas leda till framgång.

Slrukturplanens övergripande målsättning är alt samtliga verksamhetsgrenar skall vara lönsamma 1985.

Framtagande av strukturplanen

Slrukturplanen omfattar således hela koncernens verksamhei även om tyngdpunkten lagts på koncernens varvsverksamhet dit de stora problemen är koncentrerade. Inom slrukturplanens ram definierades ett antal delprojekt. Dessa utfördes av utomstående konsultföretag. 1 struklurutred-ningen ingick delprojekten

- storvarv

— prefabricerade fabriksanläggningar

- reparationsverksamheten

- industriverksamheten

— nya verksamheter

— rederiverksamheten

Delprojektet storvarv utfördes av Boston Consulting Group, rederiverk-samhelen av Andresen, Finne & Co och övriga av Scandinavian Inslitule of Administrative Research (SIAR).

Skr. 1980/81:12 6

I slrukturplanen beaktades även de synpunkter som framkom i den utredning som gjordes av kommissionen för mindre och medelstora varv.

Dessa utredningar utgjorde underlag för den samlade värdering som slutligen gjordes av koncernledningen.

Delprojekten diskuterades fortlöpande i en speciell referensgrupp i vilken ingick koncernledningen, ett antal experter samt företrädare för svensk industri och fackliga organisationer. Referensgruppen diskuterade även den helhetsbedömning som gjordes av koncernledningen.

Framtida struktur

Storvarven

Produktionsvolymen vid de fyra slorvarven uppgår 1980 till ca 10 milj. limmar. Som framgår av avsnillet 80-talets fartygsmarknad, sidan 9-10, beräknas den lönsamma tillgängliga marknaden inom valda affärsområden uppgå till endast ca 5 milj timmar per år under första hälften av 1980-lalel och ca 6,5 milj. timmar under senare hälften. En kraftig reduktion av kapaciteten vid storvarven är därför nödvändig.

Identifierade intressanta framtida affärsområden ställer mycket olika krav på såväl "hårdvaruresurser", av typ anläggningar, som "mjukvaruresurser", av typ affärskompelens. Inget varv har idag erfarenhet av samtliga affärsområden. Varven har dock sammantaget erfarenhet frän vart och ett av identifierade områden. Därför är det väsentligt att söka den varvsstruktur som effektivast tillvaratar möjligheten att snabbt nå framgång inom valda affärsområden. Ett gemensamt drag är alt affärsgenombroll måste ske tidigare än för flertalet konkurrenter för att bli framgångsrikt samt alt ytteriigare proportionella kapaciletsreduktioner omöjliggör nödvändig effektivitetsförbättring vid storvarven.

Vald struktur blev därför:

Varv	Pruduklions-volym 1980 (milj, lim)	Affärsområden	Prognostiserad marknadsvolym 1980-84 (miij. tim/år)
Uddevallavarvet	2,2	Tank/bulk/enhelslaslfartyg	2,2
Götaverken Arendal	2,5	Offshore (offshore service) prefabricerade fabriksanläggningar Nya verksamheter	1,5
Kockums	3,5	Tank/bulk/enhelslastfartyg med gradvis förskjutning mol gas/kemikaliefartyg, prefabricerade fabriksanläggningar, (fäoor), reparation, lego Nya verksamheter	2,4
Öresundsvarvel	2,2	Avvecklas	-

För Gölaverkan Arendal och Kockums gäller att produktionsvolymen skall orienteras mol bedömd framtida marknadsvolym. Om uthållig lön-

Skr. 1980/81:12 7

samhet inom angivna affärsområden uppnäs kan denna dock få motivera en större produktionsvolym. Volymen skall under perioden ej överstiga 1980 års produktionsvolym.

Övriga enheter

Götaverken Cityvarvet omstruktureras till ett reparationsvarv med inriktning mot den regionala marknaden, där varvet kan erhålla bättre priser och därmed få möjlighet att uppnå lönsamhet. Under 1980 skall pågående ansträngningar för att reducera omkostnader och höja produktiviteten fullföljas. Vid slutet av 1980, då effekten av genomförd omkostnadsreduktion samt resultat av beslutade produktiviletsförbättrande åtgärder kan bedömas, skall beslut rörande framtida verksamhelsvolym fattas.

Karlskronavarvet inriktas mot marin nybyggnation och underhållsverksamhet för svenska marinen samt export av marina fartyg. Satsningarna på plastteknologi och vindkraft fullföljs.

Götaverken Sölvesborg fullföljer pågående omstruklureringsarbete.

Verksamheten vid Finnboda Varf avvecklas.

Befraktningskunnandet samlas centralt i Zenit-koncernen. Här skall även resurser hållas i beredskap för alt hanlera eventuella kundfallise-mang. Resurser skall även finnas om ett centralt fartygsägande skulle bli aktuellt.

För industriverksamheten bedöms goda expansionsmöjligheter föreligga inom existerande produktområden. Slrukturplanen innebär därför att industriföretagen ges möjlighet till fortsatt sådan expansion.

Kapitalbehov

För genomförande av strukturplanen fordras ett omfattande ekonomiskt slöd från ägaren-staten för alt dels täcka förluster under omslruklure-ringsperioden och dels öka koncernens för närvarande myckel låga soliditet.

När Svenska Varv bildades erhöll koncernen en soliditet om ca 10%. De tillskott som därefter erhållits har endast inneburit att uppkomna förluster täckts och soliditeten är därför vid ingången av 1980 fortfarande sä låg som ca 10%.

Den låga soliditeten saml del förhållandel att en del av kapitaltillskotten utgått i form av icke räntebärande värdegarantier har medfört all koncernen tvingats bära mycket stora negativa räntenetton och en fortsatt myckel kraftig valulaexponering. Efler omstrukturingsperioden bör därför koncernen ges en soliditet jämförbar med övrig svensk verkstadsindustri. Slrukturplanen förutsätter sålunda en ökning av del egna kapitalet så att soliditeten vid ingången av 1985 uppgår till 25 %.

Strukturplanens krav på kapitaltillskott kan sammanfattas enligt följande

Skr. 1980/81:12 9

I den kommersiella sektorn samlas de förelag vilkas verksamhet i nuläget är företagsekonomiskt motiverade. Verksamheterna uppvisar normall en balans mellan olika verksamhetsgrenars utvecklingssilualioner, där dock stora inbördes skillnader i lönsamhet kan föreligga. Givetvis kan företag i denna sektor under kortare tidsperioder visa förlust. På företagen ställs gängse ekonomiska krav och accepteras i huvudsak endast investeringar motiverade av lönsamhetsskäl. Koncernen har frihet att avyttra och köpa företag inom denna sektor.

I omstruktureringsseklorn samlas verksamheter vilka efter en omslrukturering bedöms kunna bli företagsekonomiskt motiverade. Företagen skall under omstruktureringsperioden inklusive stöd visa en positiv cash-flow. Investeringar görs endast inom för omstruktureringen beslutade program. Koncernen skall avveckla verksamheter så snart det visar sig all omstruktureringen ej lyckas eller när anslagna ekonomiska ramar för respektive bolag är förbrukade. Dessa krav skall tillämpas på varje enskilt bolag inom sektorn. Satsningarna är tidsbegränsade och styrda genom i slrukturplanen uppgjorda program. Samtliga företag som nu befinner sig i omstruktureringsseklorn skall antingen vara avvecklade/avyttrade eller överförda till den kommersiella sektorn senast vid utgången av 1984.

I den sysselsätlningspolitiska sektorn samlas de företag som koncernen begärt få avveckla, men där ägaren av någol skäl beslutat att koncernen tillsvidare skall fortsätta med verksamheten. Förelag kan således endast hamna i denna sektor efter direki beslut från ägaren. För samtliga företag gäller här all de skall uppvisa en positiv cash-flow efter erhållet slöd samt att investeringar endast görs efter överenskommelse med ägaren och med speciella anslag. Koslnader för driften av företagen skall läckas enligt särskild överenskommelse eller enligt "löpande räkning". Längden på det driflsansvar ägaren pålagt koncernen för företag i den sysselsättningspolitiska sektorn avgörs i varje enskilt fall av ägaren.

80-talets fartygsmarknad

Bakgrund

Efler andra världskriget skedde en mycket snabb ekonomisk tillväxt. Denna resulterade i en kraftig ökning av iransportvolymen för främst råolja, järnmalm, kol och en del andra bulkvaror. Den ökade transportvolymen medförde en successivt stegrad efterfrågan på nytt fartygstonnage. En omfattande utbyggnad av den japanska varvsindustrin under 1960-talel resulterade dock i alt ett mindre kapacitetsöverskolt uppkom på marknaden och andra konkurrensmedel än produkten som sådan började öka i betydelse. Speciellt blev kreditgivningen i samband med fartygsförsäljningar snabbi ett av de avgörande konkurrensmedlen.

Under slutet av 1960-lalel och början av 1970-talel fortsatte utbyggnaden

Skr. 1980/81:12 10

av den japanska varvskapaciteten. Vidare satsade flera lågkostnadsländer, exempelvis Syd-korea, målmedvetet på en exportinriktad varvsindustri. Skillnader i produktionskostnader mellan ohka fartygsproducerande länder började nu bli märkbar och för den svenska, liksom för övrig västeuropeisk varvsindustri, blev under hela 1970-lalel en väsentlig kostnadsnackdel bestående gentemot bl.a. den japanska. Prissättningen kom nu att bli ett betydelsefullt konkurrensmedel.

Läget för de svenska slorvarven förvärrades ytteriigare av den kraftiga kapacitetsulbygnad som skedde under mitten av 1970-talet. I den högkonjunktur som då rådde inom rederinäringen tycktes läget skenbart ljusna för varvsindustrin. EfleriVågan på tonnage ökade myckel snabbt och orderingången till varven steg kraftigt. Mol bakgrund av denna eflerfrågeökning på tonnage fattades beslul om stora kapaciletshöjande investeringar i säväl gamla som nya varv.

Oljekrisen och den därefter svaga utvecklingen av den internationella handeln förändrade dock den förväntade utvecklingen pä ett avgörande sätt. Inneliggande orderslockar reducerades snabbt och en kraftig internationell överkapacitet inom varvsindustrin uppkom under andra hälften av 1970-talet. Överkapaciteten har dessutom genom kraftig subventionering konserverats och på så vis förstärkt obalansen mellan utbud och efterfrågan i marknaden. Lönsamheten i världens varvsindustri har generellt varil myckel svag under de senaste åren även om skillnaderna varil stora mellan olika länder.

Den svenska varvsindustrins problem kan inle ses isolerat från den kris som kännetecknar branschen totalt sett. Så länge den internationella överkapaciteten består är det utomordentligt svårt att nä en tillfredsställande lönsamhet för den inhemska varvsindustrin, även med en beskuren kapacitet.

Sannolikt kommer marknaden totalt sett först vid mitten av 1980-lalet alt vara i någorlunda balans. Flera skäl lalar för detla:

- En fortsalt svag internationell ekonomisk tillväxt inverkar negativt på fraktmarknaden och därmed på behovet av nytt tonnage.

- Rederierna behöver konsolideras ekonomiskt innan beställningar på nytt tonnage sker.

- Neddragningen av varvskapacitelen i de industrialiserade länderna motverkas av fortsatta statliga subventioner. Dessutom kommer sannolikt en reaktivering av vissa varv att ske.

- Fortsall kapacitetsutbyggnad kommer sannolikt att ske i nya varvsnationer, som därigenom fär en effektivare anläggningsstruktur jämfört med traditionella varvsnationer.

Skr. 1980/81:12 II

Konkurrenskraft

De svenska storvarvens internationella konkurrenskraft har analyserats vid ett flertal tillfällen. Stora skillnader i produktionskostnader har därvid konstaterats, inte minst gentemot japanska och sydkoreanska varv.

Den analys som gjorts i samband med Svenska Varvs slruklurutredning visar alt koslnadsnackdelen idag uppgår till ca 25 % jämfört med Japan och att den under 1980-talet kan väntas bestå om än något reducerad. Motsvarande analys har även gjorts vad avser Sydkorea och även här uppvisar de svenska slorvarven ungefär samma kostnadsnackdel. Analyserna har avsett större tankfartyg och övriga motsvarande standardfartyg, dvs. sådana fartyg som ullört varvens huvudsakliga beläggning under slörre delen av 1970-talet.

Under senare år har emellertid till följd av minskad konkurrenskraft på detla traditionella sortiment varvens produklprogram vidgats betydligt. Idag ingår därför i produktprogrammen även olika enhetslastfartyg, kemikaliefartyg, färjor och offshoreprodukler. Även för dessa fartygstyper, vilka tidigare ofta benämnts specialfartyg, föreligger emellertid motsvarande koslnadsnackdel som för standardfartygen.

Framtida marknader

En bedömning av slorvarvens marknad under 1980-talet är mycket svår att göra. Stor osäkerhet föreligger såväl vad avser värdering av efterfråge-volymer som av varvens möjliga marknadsandelar inom olika marknadssegment. Speciellt svår att värdera är den framtida marknaden för ännu inte etablerade produkter av typ prefabricerade fabriksanläggningar samt för sådana produkter vars framtida marknad är starkt beroende av beslut pä det energipolitiska området.

Den marknadsbedömning för fartyg, som har redovisats i Svenska Varvs slrukturplan, har skett med utgängspunkt i AWES' (Association of West European Shipbuilders) senaste prognoser. I nedanstående tabell I, visas de prognostiserade leveranserna för vissa intressanta fartygstyper.

Tabell 1. Fartygsleveranser 1980-talet (milj. KBRT per är)
Fartygstyp Leveranser
1980-84	1985-90

Tankfartyg (70000 dwt) 0,3 2,3

Bulkfarlyg (40000 dwt) 0,8 1,4

Enhetslastfartyg 2,3 2,6

Gas/kemikaliefartyg 1,1 1,1

Prognoserna anger en fortsalt mycket svag efterfrågan under 1980-talets första hälft, Mol slutet av 1980-talet förväntas dock efterfrågan öka. Denna ökning består till stor del av ersätlningsbehov för tank- och bulkfarlyg

Skr. 1980/81:12 12

byggda i början av 1970-talet. Specialfartygen, dvs. enheislast-, gas- och kemikaliefartyg, representerar en myckel belydande och relativt stabil andel av leveranserna under perioden.

Prognosens känslighet för ändrade förutsättningar på tank- respektive bulksidan har varil föremål för en särskild analys. Av denna framgår bl. a. alt en höjning av oljepriserna kraftigt påverkar utvecklingen, men alt såväl positiva som negativa effekter i efterfrågehänseende uppstår vilka tenderar att neutralisera varandra. Pä lång sikt bedöms emellertid att oljans minskade betydelse som primär energikälla kommer att innebära en kraftigt minskad efterfrågan pä tankfartyg. En sådan kommer endast delvis alt kunna kompenseras av en ökad efterfrågan pä bulkfarlyg för transport av kol.

Inom offshoreomrädel har på ett likarlat sätt marknadsmöjligheterna bedömts för i första hand semi-submersibel-plattformar för såväl bostads-och serviceändamäl som borrning.

Bedömningar har vidare gjorts för prefabricerade fabriksanläggningar inom följande huvudområden;

- Ammoniak/urea-anläggningar

- Metanolanläggningar

- Pappers- och pappersmasseanläggningar

Största marknadspotentialen har ammoniak/urea-anläggningar. Här förväntas ett stort antal nya anläggningar och här finns också stora möjligheter för pråmbaserade applikationer. Samarbetet med Haldor Tops0e A/S har inneburit att positionen inom ammoniak/urea-området förbättrats genom tillgången till unik teknisk och marknadsmässig kompetens.

Bedömningar för metanolområdel har varit svårare att göra pga att utvecklingen där till slor del bestäms av i vilken utsträckning metanol i framliden kommer att användas för uppblandning i bilbensin. Vidare påverkas även möjligheterna att nå marknadsgenombrott inom metanolområdel av om en order på en ammoniak/urea-anläggning först kan erhållas.

Pappers- och pappersmasseanläggningar har också visat sig klart intressanta, huvudsakligen mol bakgrund av Götaverken Ångtekniks erfarenhet och position inom detta område.

Prisfördelar

Prognoserna visar således alt efterfråga finns inom vissa marknadssegment men att olika metoder för att eliminera storvarvens grundläggande kostnadsnackdelar gentemot Japan och lägkostnadsländerna måsle identifieras. Flera sädana möjligheter har analyserats och inom intressanta marknadssegment bör främst följande vara användbara.

Produktkomplexitet

En ökande produktkomplexitel i form av ett högt teknologiinnehåll

Skr. 1980/81:12 13

minskar möjligheterna för lägkostnadsländerna att konkurrera. Sådant högt leknologiinnehåll finns exempelvis i prefabricerade fabriksanläggningar och i LNG-fartyg. Den ökade produktkomplexiteten har vidare den effekten att den direkta lönens andel i förädlingsvärdet minskar. Eftersom lönekostnadsskillnader förklarar merparten av kostnadsnackdelen gentemot lägkostnadsländerna blir del därmed även rimligt att anta att en ökad produktkomplexitel i sig bör minska kostnadsnackdelen.

Intensifierad marknads- och produktutveckling

Härmed avses den för konkurrenskraften väsentliga egenskapen att kunna utveckla såväl marknad som produkt för att erhålla erforderligt försprång framför konkurrenterna. Detla kan ske i form av nya koncept och i form av utveckling av nästa generations fartyg. Sannolikt sker det inledningsvis med hjälp av olika samarbetspartners men senare måsle del egna kunnandet utvecklas till att bli ledande inom affärsområdet. Speciellt inom offshoreomrädel bör en sädan strategi kunna tillämpas.

Systemförsäljning

Koslnadsnackdelen kan även reduceras genom att varven säljer en hel Iransportlösning i stället för endast produkter i transportkedjan. Denna strategi bör främst kunna tillämpas för olika typer av enhetslastfartyg.

De prisfördelar som enligt ovan kan uppnäs kan förmodligen inte helt eliminera koslnadsnackdelen. En avsevärd ökning av varvens inre effektivitet kommer därför alt krävas.

Vidare kommer stora krav att ställas på affärsförmåga och marknadskunskap för att kunna utnyttja branschens även i fortsättningen cykliska efterfrågemönster så att ett relativt högre pris kan erhållas genom försäljning vid rätt tidpunkt.

Slutsatser

Mot bakgrund av den bedömda framtida efterfrågan och den framlida konkurrenskraften har ett antal affärsområden bedömts intressanta för de svenska storvarven. För respektive affärsområde har dessutom en bedömning gjorts av den volym som en framgångsrik satsning pä respektive marknad skulle kunna ge. Slutsatserna sammanfattas i nedanstående tabell 2.

Tabell 2. Storvarvens framtida marknad (milj.	, tim/år)
Affärsområde	Marknadsvolym
	1980-84	1985-90
Bulk/tank/enhetslaslfartyg Gas/kemikaliefartyg Prefabricerade fabriksanläggningar Offshoreplaltformar	2,2 1,1 0,7 0,9	3,2 1,7 0.7 0,9

Anm. Med slorvarv avses Götaverken Arendal, Uddevallavarvel, Kockums och Öresundsvarvet,

Skr. 1980/81:12 14

Utöver dessa affärsområden bör även utvecklingen inom offshore-ser-vice och färjor följas. Dessa områden kan under senare delen av 1980-talet bli intressanta för storvarven.

Den möjliga lönsamma marknadsvolymen, givet en framgångsrik satsning med åtföljande marknadsgenombrott, skulle då i början av 1980-talet kunna uppgå till ca 5 miljoner timmar och mot slutet av 1980-lalet 6-7 miljoner timmar. Detta skall jämföras med 1979 års produktionsvolym, vilken uppgick till ca 12 miljoner limmar. Åven vid en maximalt lyckad satsning behöver därför kapaciteten kraftig minskas.

För koncernen är prefabricerade fabriksanläggningar, gas/kemikaliefartyg och offshoreprodukler de mest utvecklingsbara områdena inom vilka en stark konkurrensposition kan skapas. Verksamheten inom dessa områden bör lättare än konventionell fartygsproduktion kunna försvaras mol konkurrens från lågkostnadsländer.

Totalt sett är risken slor för att koncernen inle förmår nå angiven lotalvolym. Lägsta risken att inte nä angiven volym bör finnas inom segmenten tank-, bulk- och enhetslaslfartyg. För övriga segment av mer högteknologisk karaktär kommer med slor sannolikhet en framtida marknad att finnas. Om svensk varvsindustri kan bli framgångsrik inom dessa segment är beroende av den förmåga varven har att utnyttja tidigare nämnda strategier för att nå prisfördelar. Noteras måsle dock att samma strategier även tillämpas av konkurrenterna, varför konkurrensen om de tillgängliga marknadssegmenten kommer all bli myckel härd.

Frågor till koncernchefen

Vad är det för skillnad mellan strukturplanen och tidigare planer som tagits fram rörande varvsindustrin?

Personligen tycker jag att del här är den första egentliga strukturplanen för varvsindustrin. Genom Kockums inträde i Svenska Varv 1979 blev det naturligt all planen utarbetades inom koncernen i motsats till tidigare utredningar som pga. varvens olika ägarförhållanden utarbetats under industridepartementets ledning.

Tidigare planer har mera genomsyrats av försöken alt övervintra med sä många enheter som möjligt än att reellt angripa slrukturproblematiken. Visserligen har stora kapcitelsreduklioner sketl men dessa har mera följt en "osthyvelprincip" där varvsenheterna reducerats proportionellt snarare än bidragit till en gynnsam strukturförändring.

Tidigare utredningar har dessutom varit bundna i ett sysselsättnings-orienterat synsätt, där strukturen beskrivits i termer av framtida verksamhetsvolymer — arbetstillfällen - vid respektive varvsföretag. I vär slrukturplan är den övergripande målsättningen att skapa förelag som baserat på våra marknadsbedömningar är uthålligt lönsamma senast 1985.

Skr. 1980/81:12 15

Vi är väl medvetna om att framliden är synnerligen osäker och vi har därför lagt en plan som tillåter anpassning lill den verklighet som vi kommer att möta. Detta kallar vi för planens dynamik och den betyder bl.a. alt framtida verksamhetsnivåer blir beroende på vår förmåga alt skapa lönsam verksamhei.

I planen anlägger vi ocksä ett betydligt mer långsiktigt synsätt än i tidigare utredningar. Styrande för vårt struklurförslag är vår bedömning av framlida marknader under första hälften av 80-talet samt den utblick vi försöker göra för andra hälften av 80-talet. Detta mer långsikliga synsätt är nödvändigt för alt skapa den arbetsro vi nu behöver för att genomföra planen. I detta avseende har tidigare utredningar misslyckats eftersom dessa medfört ett antal kortsiktiga beslut om varvsindustrin.

Ett nytt inslag är vidare alt vi beskrivit en "slyrfilosifi" för de olika verksamheterna. Vi tycker det är väsentligt att styra kommersiellt sunda företag på ett annat sätt än företag under omstrukturering som är i behov av omfattande ekonomiskt stöd frän moderbolaget. Därför har vi valt att indela företagen i två sektorer, en kommersiell och en omstruktureringssektor. Skulle vi dessutom av ägaren åläggas att bedriva verksamhet som ur koncernens synvinkel borde avvecklas vill vi placera sådana företag i en Iredje sektor — en sysselsällningspolilisk sektor.

Är inte planen väl defensiv? Det enda som görs är reduktioner. Var flnns det offensiva inslaget?

Inledningsvis måste vi komma ihåg all de problem vi stär inför är myckel stora och svåra att lösa. Mänga bedömare gör t. o. m. gällande att varvsindustrin blir 1980-talets största industripolitiska fråga.

Personligen tycker jag att planen är utpräglat offensiv, i själva verket är den en av de största satsningar på en bransch som föreslagits i Sverige.

Härigenom blir planen ocksä riskbelonad. Vi är beredda till satsningar som knappast nägot enskilt företag skulle föreslå ur risksynpunkt eller orka med ur finansiell synpunkt. Om satsningarna lyckas kommer de dock att skapa ett konkurrenskraftigt produklprogram och därmed trygga många arbetstillfällen. Detta gör vi efter samråd med ägare och styrelse.

De offensiva satsningarna innebär bl.a. att vi i planen föreslår all 800 Mkr satsas på utveckling av nya verksamheter, att två stora varvsföretag med sammanlagt mer än 7000 anställda ställs om lill ny produktion samt att vi satsar pä fortsalt expansion av våra industriförelag.

Planen resulterar i en väsentlig krympning av den svenska varvsindustrin men den innebär en rejäl chans att skapa långsiktig överievnadsför-måga för en avsevärd del av denna problemtyngda industri.

Skr. 1980/81:12 16

Vilka risker resp möjligheter ser Du i planen?

Möjligheterna ligger i de myckel stora utvecklingssatsningar som vi avser göra inom ett antal definierade områden. Dessa möjliggörs av den syn som ägaren - staten - har, all i detta fall tillåta högriskbetonade satsningar under förutsättning att de kan leda till en långsiktig lönsamhet. Därigenom skapas möjligheter lill de marknadsgenombrolt som krävs för att vi skall nä sädana marknader/produkter där vi har långsikliga möjligheter.

Riskerna ligger i de stora krav planen ställer på genomförandet av förslagen. Planen bygger på att vi skall lyckas

- att bli ledande pä ett antal affärsområden där vi idag i mänga fall endast har begränsad erfarenhet. Detta ställer höga krav på såväl produktutveckling som marknadsföring,

- alt öka vär effektivitet så all vi kan minska de kostnadsnackdelar vi har mot våra huvudkonkurrenter.

Under utredningens gång kom information om konsulternas rekommendationer. Strukturplanen tycks inte överensstämma med dessa. Vad beror det på?

I strukturutredningen definierades ett antal delprojekt som utfördes med hjälp av olika konsulter. I konsulternas uppdrag låg därför naturiigen ej att göra en helhetsvärdering. Denna gjordes av koncernledningen efler flera diskussioner i säväl styrelsen som i en speciellt tillsatt referensgrupp där bl. a. representanter för de anställda ingick. Olyckligtvis kom konsulternas delresultat alt debatteras offentligt innan koncernledningen gjort sin helhetsbedömning. Jag tänker då speciellt på de delprojekt rörande storvarven som Boston Consulting Group svarade för.

I detta specifika fall fann vi när den totala sammanvägningen gjordes att del framlagda delförslaget skulle kräva en omfattande och krävande flyttning mellan enheterna av befintligt kunnande och resurser bl.a. inom offshore och prefabricerade fabriksanläggningar. Vi bedömde all en sådan förflyttning av "mjukvara" skulle ge så stora tempoförluster att ett framgångsrikt marknadsgenombrott sannolikt skulle äventyras inom dessa affärsområden. Vi tvingades därför göra visst avkall pä kravet på högt kapacitetsutnyttjande på samtliga kvarvarande varv.

Bl. a. därför kom vårt struklurförslag att innebära en trevarvslösning i stället för den av BCG förordade tvåvarvsstrukluren.

Borde inte en sådan här omfattande utredning ha baserats på en samhällsekonomisk bedömning?

Svenska Varv har inle ålagts att styra koncernen utifrån samhällsekonomiska värderingar. Sådana bedömningar måste göras på departements-

Skr. 1980/81:12 17

nivå. Industridepartementet lät därför en fristående konsult göra en samhällsekonomisk värdering av vårt strukturförslag. Del intressanta med denna värdering tycker jag personligen är att den på samhällsekonomiska meriter effektivt avlivar ett strukturförslag där samtliga storvarv bibehålles.

Jag vill dock ännu en gång påpeka att de satsningar som rekommenderas i planen inte hade kunnat motiveras utifrån ett traditionellt företagsekonomiskt synsätt. Bakom ägarens vilja att genomföra de satsningar som rekommenderas i planen ligger med all säkerhet ell samhällsekonomiskt hänsynstagande.

Ni har fått kritik för Ert sätt att sköta MBL-frågorna i samband med planen

Fackföreningarna på Öresundsvarvet har kritiserat vårt agerande i samband med slrukturplanen. Vär MBL-hantering av strukturplanen kommer därför eventuellt att prövas i central förhandling.

När vi startade strukturutredningen gick vi noga igenom samtliga MBL-frågor som var aktuella. De fackliga organisationerna involverades i ett mycket tidigt skede och de ingick bl. a. i den referensgrupp som tillsattes för utredningen. Samtliga MBL-frågor har hanterats på överenskommet sätt med den fackliga referensgruppens arbetsutskott och samtliga fackliga organisationer exkl Öresundsvarvets har funnit vårt agerande korrekt.

Vi har därför mycket svårt all se på vilka grunder kritik kan riktas mol vär MBL-hantering av slrukturplanen. Del är nog istället tyvärr sä alt man kan misstänka ett samband mellan vårt förslag till avveckling av Öresundsvarvel och varvets fackliga representanters kritik av MBL-hanteringen.

Varför vill Ni inte ge Öresundsvarvet en ärlig chans att leva vidare?

Del är givelvis inle frägan om alt ge Öresundsvarvel en chans eller ej. En sådan fräga hade varit motiverad om värt problem till sin karaktär hade varit ett effektivitetsproblem.

Vad vi istället står inför är ett omfattande branschproblem där den lönsamma marknad vi ser framför oss i mitten av 80-lalel endast motsvarar ca hälften av dagens verksamhetsvolym på de fyra storvarven. Vid bedömning av den framtida marknadsvolymen har jag då ändå räknat med de genombrott på bl. a. prefabricerade fabriksanläggningar och gasfartyg som strukturplanen bygger på.

Vår avsikt med utredningen har varit alt finna bästa möjliga struktur, d, v. s. i detta fall kombination av varvsenheter samt deras inriktning och dimensionering. Med den marknad vi ser framför oss är samtliga strukturer där Öresundsvarvel ingär sämre än den struktur vi föreslagit. Detta gäller såväl om Öresundsvarvet ersätter något av de varv som ingår i vårt förslag som om varvet adderas lill den föreslagna strukturen. 2 Riksdagen 1980/81. t saml. Nr 12

Skr. 1980/81:12 18

Ett struklurförslag där samtliga fyra storvarv ingår omöjliggör den nödvändiga anpassningen av den totala varvskapacitelen och kommer alt äventyra den satsning som slrukturplanen innebär. Jag vill dessutom tillfoga, även om det ligger utanför Svenska Varvs ansvarsområde, alt ett bevarande av Öresundsvarvel allvarligt kan äventyra de svenska mindre och medelstora varvens överlevnadsförmåga.

Vad skall egentligen ske med Öresundsvarvet när ni avvecklar verksamheten? I propositionen anges att verksamheten inte får konkurrera med vare sig andra varvsföretag eller med annan industri. Vad återstår då att göra?

För det första skulle jag tro att man avsett en med hjälp av subventioner baserad skadlig konkurrens. Om det vidare funnits ett enkelt svar på frägan hade vi inte tvingats föreslå en avveckling av Öresundsvarvel.

I regeringens proposition förutsätts en långsammare avveckling av Öresundsvarvet än den vi föreslagit. I delta fall vill därför regeringen lägga på oss ett ansvar att under avvecklingen på billigast möjliga sätt ansvara för verksamheten. Ett sådant åtagande stämmer väl med vad som gäller i den sysselsätlningspolitiska sektorn. Vilken sysselsättning det blir fråga om under avvecklingsperioden kommer alt bero pä våra och andras möjligheter att finna nya sysselsättningstillfällen, hur snabb avgången från varvet blir saml den allmänna konjunkturutvecklingen.

Innan vi fält ett bättre grepp om utvecklingen vid Öresundsvarvet samt om riksdagens beslul i frägan är del därför svårt att ha färdiga lösningar.

Kommer Finnboda Varf att läggas ned den här gången?

Marknaden för Finnboda Varfs reparationsverksamhel har de senaste åren minskat kraftigt. Detta i kombination med en på grund av säsongsvariationer mycket ojämn beläggning samt Finnbodas höga kostnadsläge gjorde all vi 1978 fattade beslul om nedläggning av verksamheten. I avvaktan pä rekommendationer från den kommission för utredning av de mindre och medelstora varven som riksdagen tillsatte drevs verksamheten emellertid vidare. Kommissionen fann dock att en nedläggning av Finnboda var väl motiverad.

Nu har Stockholmsregionen visat intresse för att på olika sätt stötta en myckel begränsad verksamhei vid Finnboda Varf. En nedläggning av verksamheten är givelvis inget självändamål och vi diskuterar därför för närvarande om ett slöd från regionen kan innebära att förutsättningar skapas för en framtida men mycket begränsad verksamhei vid Finnboda Varf.

Skr, 1980/81:12 19

Vissa bedömare tycker uppenbarligen att Kockums i planen getts ett så lågt kapacitetsutnyttjande att ett genomförande endast innebär första steget mot nedläggning. Är det sant?

Det förtjänar att än en gång poängteras att vår slrukturplan inte ulgår från fastlagda framtida verksamhelsvolymer för de olika företagen. Volymen får istället anpassas till den lönsamma verksamhei som kan skapas vid företagen. Härvid gäller samma syn för Kockums som för övriga företag.

Kockums ulgör i sig ett stort problem därför att marknadsgenombrott ligger senare i tiden för det primära affärsområdet - gas/kemikaliefartyg -än för övriga affärsområden i planen. En myckel omfattande satsning måste därför göras för alt överbrygga tiden fram till ell genombrott. Kapacilelsutnyltjandel under denna period är beroende av vilka ekonomiska resurser som kan satsas på omstruktureringen. Vi måste dock ha klart för oss att Kockums representerar den ulan tvekan största enskilda satsningen som görs i hela strukturplanen.

Ni ges i propositionen möjligheter att fortsätta rederi verksamheten. Vad har Ni för planer för denna verksamhet?

Som bekant är kombinationen rederi och varv mycket vanlig bland mindre och medelstora svenska varv. Tidigare har även storvarven haft liknande relationer. Detla beror bl. a. på att del kunnande om fartygs- och fraktmarknaderna som byggs upp i rederiverksamheler positivt kan bidra till varvens produktval och produktutveckling.

Vår rederiverksamhet bygger pä nära samarbete med rederier och be-frakiare i vår kundkrets. Genom sådant samarbete skaffar vi oss ett kunnande som vi bl. a. kan utnyttja för utveckling av nya produkter och nya marknader. Denna form av rederiverksamhel är därför ell naturligt led i vår marknadsföringsstralegi och vi ser här möjligheter att på vissa områden skaffa oss ell försteg gentemot konkurrenterna.

Vad finns det för skäl att Svenska Varv skall ha industriföretag — har Ni inte nog med andra problem?

Del är ell säreget synsätt att ifrågasätta koncernens kommersiellt sunda och utvecklingsbara delar därför att övriga förelag i koncernen dras med stora problem. Bakom koncerntanken ligger ju att olika delar skall kunna stödja varandra. Primärt gäller det därför istället att se hur industriföretagen kan stödja den omstrukturering av varvsverksamhelen som beskrivs i slrukturplanen. Den väsentliga koppling vi här kan se är inom affärsområdet prefabricerade fabriksanläggningar där exempelvis Calor-Celsius och Götaverken Ångteknik aktivt kommer alt kunna stödja varvsloretagen så alt sannolikheten för ett marknadsgenombrott ökar.

Skr. 1980/81:12 20

Vad har Ni gjort av de 12 miljarder kronor som satsats på varvsindustrin och vad säger att de 6 miljarder som Ni begär skall ge ett bättre resultat?

Del statliga stödet till den svenska varvsindustrin är synnerligen komplicerat att tränga in i. Tyvärr har därför debatten kommit all kretsa kring de 12 miljarderna ulan att dessa ordentligt analyserats.

Det är riktigt att riksdagen under perioden 1977-1979 beslutade om stöd till svensk varvsindustri uppgående till drygt 12 miljarder kronor. Av dessa avsåg ca 10 miljarder Svenska Varv-koncernen.

Merparten härav eller drygt 7 miljarder kronor, avsåg åtaganden som varvsföretagen hade gjort under första hälften av 1970-lalet och som om inte staten hade övertagit företagen hade lett till att de svenska storvarven gått i konkurs. I och med att företagen övertogs förband sig staten ocksä alt täcka dessa koslnader. Dessa 7 miljarder kronor har således inget all göra med den löpande verksamheten vid varven under perioden 1977-1979. Vi måste också ha klart för oss att nära 3 miljarder kronor av detla stöd består av föriusttäckningsgarantier som ännu ej infriats och därmed inte inneburit nägon utbetalning för staten.

För att täcka förluster i den löpande verksamheten har stöd utgått med drygt 2 miljarder kronor under perioden. Återstående ca I miljard kronor av de 10 som utgått till Svenska Varvkoncernen har använts för all höja det egna kapitalet i koncernen.

De 6 miljarder kronor vi begär i strukturplanen kan således inle jämföras med de 12 jag beskrivit ovan. Del är viktigt att komma ihåg all hälften av det belopp vi begär skall användas för en uppkapitalisering av koncernen och därför inte kan betraktas som en kostnad för staten. Resterande del, d. v. s. drygt 3 miljarder kronor, behövs för avveckling av Öresundsvarvel och Finnboda Varf saml omstrukturering och utveckling av resterande verksamhet.

Vi kan givetvis inte garantera att de pengar som nu skall satsas i varvsindustrin kommer all ge förväntat resutal. Det nya är dock att vi nu betydligt mer konkret än tidigare kunnat arbeta fram ett program för att med hjälp av begärda ekonomiska resurser nå långsiktig lönsamhet i koncernen.

1 strukturplanen framför Ni stark kritik mot den statliga stödpolitiken. Har ändå inte stöden inneburit en möjlighet för varvsindustrin att övervintra?

Det är givelvis riktigt att den svenska varvsindustrin idag inte hade existerat ulan de statliga stödinsatserna. Vad vi emellertid kritiserat är utformningen av de generella stödåtgärderna. Jag tänker då främst pä beställarslödet till svenska rederier vilket inneburit att våra varv förlorat den inriktning mol den internationella marknaden som är nödvändig för att överleva pä längre sikl. Vidare har stödet i sig kommit alt innebära minskad affärsmässighet.

Vi har även kritiserat stödels kortsiktiga natur vilken omöjliggjort en meningsfull långsiktig planering av verksamheten.

Skr. 1980/81:12 21

Ni trycker i Er plan mycket hårt på att Svenska Varv måste ges cn soliditet jämförbar med andra svenska företags. Spelar verkligen soliditeten någon roll för ett statsägt företag?

När del gäller soliditeten vill jag för del första peka pä resultatmätnings-aspekten. Med den soliditet om ca 10 % som vi idag har. får vi en oproportioneriigt stor skuldbörda vilken medför all vårt räntenetto kraftigt belastar resultatet. 1979 uppgår detta räntenetto till nära - 550 Mkr. Med en så kraftig ränlebelastning finns en uppenbar risk att koncernen aldrig når en långsiktig lönsamhet. I så fall skulle istället krävas kontinuerligt stöd frän ägaren — staten. Visserligen kan man invända att staten genom att inte uppkapilalisera Svenska Varv kan förränta motsvarande kapital och på så vis "ha räd" att ge ett kontinuerligt stöd till koncernen. Vad man dä frånser är de negativa psykologiska effekter som uppstår i en organisation som dras med kontinuerliga förluster.

För det andra måsle man komma ihåg att Svenska Varv är en stor låntagare internationellt. Här spelar koncernens soliditet en stor roll. Om vi inte fär en kapitalisering till en nivå som är jämförbar med övrig svensk industri kan vi aldrig av egen kraft låna pengar internationellt. Vi kommer då ständigt att bli beroende av speciella kreditgarantier vilket för vår ägare mäste vara en myckel sämre metod än att med en uppkapitalisering markera tilltron lill koncernen.

Vad är det som borgar för att Er utredning markerar slut på varvsindustrins problem och innebär att en livskraftig varvsindustri kan skapas?

För första gängen tror jag alt vi har en möjlighel att fä ett långsiktigt beslut som ger oss den arbetsro som är nödvändig för att genomföra erforderliga förändringar. Dessutom tycker jag att vi denna gång mycket konkret har arbetat igenom intressanta framtida marknader och funnit metoder att förändra vår verksamhei i överensstämmelse därmed.

Man får naturligtvis inte inbilla sig alt del vi ser framför oss är en enkel process med ett bergsäkerl recept till lösning av samtliga problem. Varvsindustrin kommer även framgent alt ha problem men vi hoppas och tror att vi genom denna strukturomvandling skall så att säga "normalisera" problemen lill en för övrig induslri normal nivå.

Vilka är de tre viktigaste uppgifterna för 1980?

- all påbörja genomförandel av den slrukturplan vi arbetat fram under 1979 och början av 1980.

- alt skapa möjligheter till affärsgenombroll för flera av våra nya produkter.

- att öka den inre effektiviteten pä främst varvsföretagen och få bort den osäkerheiskänsla som krisåren skapat i dessa organisationer.

Skr. 1980/81:12 22

Förvaltningsberättelse Koncernöversikt

Fartygsmarknaden

Fraktmarknaden förbättrades under 1979 jämfört med den svaga marknad som rådde 1977 och 1978. Genom de stigande fraklralerna, illustrerade i nedanstående diagram för produkttank-, obo- och tankfartyg, kunde största delen av tonnagel lämna bidrag lill läckande av kapitalkostnader och i vissa fall täcka dessa helt. Upplagt tonnage minskades därmed markant.

Som en följd av den förbättrade fraktmarknaden ökade intresset för fartygsreparationer. Reparalionsvolymen vid koncernens reparalionsvarv minskade visserligen men den förbättrade marknaden medförde höjda priser. Dessa ligger dock fortfarande ca 20 % under varvens självkostnad.

Även andrahandsmarknaden för fartyg förbättrades avsevärt genom fraklmarknadsförbätlringen. Den förbättrade andrahandsmarknaden påverkar koncernen direkt genom en värdestegring på del egna fartygsengagemanget. Under året har ocksä denna värdeuppgång lill viss del realiserats genom alt ett antal fartygsförsäljningar skett vilket påverkat resultatet med ca 200 Mkr.

Även indirekt påverkas koncernen av den förbättrade andrahandsmarknaden genom att värdet av de fartygsinleckningar som ligger till säkerhet för äldre kundkrediter ökar i värde samtidigt som kundernas egen betalningsförmåga stärks. Härigenom har del varit möjligt att upplösa delar av de omfattande reseveringar som i tidigare bokslut gjorts för kundfordringsrisker. Pä detla sätt har värdeuppgången på andrahandsmarknaden påverkal koncernens resultat med ca 500 Mkr.

Som en följd av den förbättrade sjöfartskonjunkluren har även priserna på nybyggt tonnage ökal något. Förändringen har här varil betydligt måttligare än vad gäller fraklmarknad och andrahandsmarknad. Orderingången lill varvsindustrin har koncentrerats lill produktlank-, bulk- och mindre tankfartyg. Det är fortfarande endast i undantagsfall kontrakt kan tecknas till priser som läcker fartygens självkostnad. Under årel har del varil möjligt att teckna sådana vid försäljning av fartyg där den ursprungliga beställaren varil tvungen att annullera kontraktet och där varvet således kunnat erbjuda en ny beställare direkt leverans.

I övriga fall har priserna med avdrag av eventuellt beställarstöd endast täckt 65-85 % av självkostnaden. Merparten av försäljningarna under året har emellertid skett till svenska redare som utnyttjat del svenska beställarslödet. Detta får därigenom indirekt en avsevärd positiv påverkan pä koncernens resultat. Om de försäljningar som påverkal årets resullal sketl till nettopriser, d. v. s. med avdrag för lill redarna lämnade avskrivningslän, skulle resultatet för koncernen ha varit ca 560 Mkr sämre.

Skr. 1980/81:12 23

Den fortsatt mycket svaga nybyggnadsmarknaden har nödvändiggjort en i historiskt perspektiv myckel kort orderslock. Orderslocken vid årsskiftet täckte för de stora nybyggnadsvarven beläggningen t.o. m. drygt halvårsskiftet 1981.

För 1980 förutses en relativt god fraklmarknad för bulkfarlyg medan fraklralerna för tankfartyg förutses bli otillfredsställande. Prisnivån för nybyggt tonnage bör nägot förbättras jämfört med läget vid årsskiftet 1979/ 80.

Omstrukturering av varvsverksamheten

Det tidigare inledda omstruklureringsarbetel av varvsverksamheten vid främst Götaverken Arendal och Öresundsvarvet samt i viss män Götaverken Cityvarvet och Karlskronavarvet har fortsatt under årel.

På Kockums har under de senaste åren en successiv minskning av verksamheten skett. Anpassning av organisation och styrsystem till en delvis förändrad verksamhetsinriktning har kommit igång senare. Kockums har därför inte kommit lika långt som övriga nybyggnadsvarv i sin omslrukturering.

Under slutet av 1979 samt början av 1980 uppnåddes marknadsgenombrott inom offshore. Det på grund av stigande oljepriser ökade intresset att utvinna olja har skapat en expansiv marknad, där Gölaverken Arendal kunnat teckna order pä såväl bostadsplaltformar för Nordsjön som jack-up-riggar till svenska beställare. Även internationellt har en inbrytning kunnat göras genom försäljning av jack-up-riggar till Mexico i början av 1980. De order som tecknats i slutet av 1979 saml i böran av 1980 täcker varvels självkostnader. Totalt har koncernen de senaste två åren tecknat order pä offshoreprodukler för ca 2000 Mkr.

I slutet av 1978 tecknade koncernen ett preliminärt kontrakt på en prefabricerad ammoniak/urea-fabrik lill Pakistan. Ambitionen all snabbi kunna erhålla ett definitivt kontrakt var hög. Denna ambition har i efterhand visat sig orealistisk och trots att hög prioritet givits åt projektet har ännu inget definitivt kontrakt kunnat tecknas. Under året har doek ägar-konslellationen och andra finansieringsfrågor kommit närmare en lösning men det politiska lägel i området innebär ell osäkerhetsmoment i del fortsatta arbetet. Slutligt kontrakt bör dock vara möjligt att uppnå under 1980.

Arbetet med alt slutföra kontraktsförhandlingar avseende ordern till Pakistan har bedrivits parallellt med att ett flertal andra potientiella köpare av ammoniak/urea-fabriker bearbetats under årel. Ett stort intresse för såväl konceptet prefabricerade fabriker som själva anläggningstypen finns.

Produktprogrammet har under året breddals med prefabricerade mela-nolanläggningar. Även dessa har mött stort intresse i främst sädana länder som planerar att utnyttja egna gasförekomster för tillverkning av metanol alt användas som komponent i bilbränsle.

Skr. 1980/81:12 24

Utveckling av övriga nya verksamheter — ofta under benämningen alternativ produktion — har fortgått under året. De förväntningar som kan ställas på möjligheterna till sådan utveckling har blivit alltmer realistiska säväl vad gäller erforderlig tid som den sysselsättningsvolym en framgångsrik utveckling kan medföra. Under året genomfördes den förändring av utvecklingsverksamhetens organisation som redogjordes för i föregäende årsredovisning. Respektive dotterbolag har därmed fått huvudansvar att driva sin egen verksamhetsutveckling.

De resurser bolagen tidigare satsat på utveckling var ofta splittrade på många små projekt utan egentligt sammanhang med befintlig verksamhet och baserades ibland på relativt vaga affärsidéer. Under året har en koncentration på ett fåtal projekt med kunskapsmässig koppling till befintlig verksamhet genomförts. Hittills har resultatet av den bedrivna utvecklingsverksamheten av naturliga skäl varit begränsat. Några intressanta produkter kommer dock alt introduceras under 1980.

Omstruktureringsarbetel har emellertid medfört en övergång frän serieproduktion med långa ledlider av kända produkter till enstycksproduklion med korta ledtider av delvis nya produkter. Delta har medfört en ökad osäkerhet i kalkylunderlaget och därmed stora delvis oförutsedda kostnadsökningar vid produktionen.

Industriverksamheten

Industriföretagen fortsatte under 1979 utvecklingen av nya produkter och

marknader med huvudinriktningen mot branscherna energi, cellulosa och

petrokemi.

På energiområdet kännetecknades den svenska marknaden av en avvaktande attityd med hänsyn till utgången av folkomröstningen om kärnkraft. Samgående med Svenska Maskinverken stärkte koncernens ställning inför de kommande årens utveckling. På det internationella planet markerade leveransen till Liberia av tvä motorer lill en dieselkrafianläggning under början av 1980 en inbrytning pä ell nytt verksamhetsområde.

Trots en positiv prisutveckling på massa och papper har investeringsbenägenheten i Sverige på cellulosaomrädet varil låg och huvudsakligen inriktats mol ombyggnad och reparation av befintliga anläggningar. I Syd-och Nordamerika har däremot en ökning av investeringsaktiviteten kunnat noteras.

På pelrokemisidan har vissa komponentleveranser skett till de svenska raffinaderierna. Ett större kvalificerat montagearbete har under året slutförts i Stenungsund.

Förvärv av Kockums varvs- och rederiverksamheter

Efter beslut i riksdagen vären 1979 förvärvades Kockums varvs- och rederiverksamheter. Samtidigt erhöll Svenska Varv AB ell ägartillskott om 2586 Mkr. Härav avsåg

Skr. 1980/81:12 25

— 575 Mkr att läcka förluster i Kockums varvs- och rederiverksamhel
1979

- 11 Mkr att täcka diverse förluster i övriga förvärvade enheter

- 500 Mkr all förstärka koncernens egna kapital så att soliditeten ej försämrades av förvärvet

— 1 500 Mkr i form av värdegarantier att täcka nödvändig omvärdering av
övertagna verksamheters balansräkningar.

De förvärvade Kockums verksamheternas resultat för 1979 ingår i sin helhet i koncernresultaträkningen. För att möjliggöra kontinuitet redovisas även en ingångsbalansräkning per 1979-01-01 vari förvärvade verksamheters balansräkning ingår.

Den omvärdering av kundfordringsrisker, eget fartygsinnehav och pågående produktion till vilken värdegarantier om 1 500 Mkr erhölls vid förvärvet har ej påverkat årets resultat utan gjorts direkt i ingångsbalansräkningen. Resultateffekten i koncernen av förvärvade Kockumsverksamheter uppgår till - 874 Mkr, varav Kockums AB - 773 Mkr och Rederi AB Malmoil - 101 Mkr.

Kockums och Malmoils resultat 1979 belastas kraftigt av åtaganden gjorda före 1979. Sålunda belastas resultatet med ca 117 Mkr avseende ökade reserveringar för kundfordringsrisker och fartygsengagemang saml med räntekostnader om ca 100 Mkr avseende den produktion av två gasfartyg för egen räkning som för närvarande pågår.

Resultatet i Kockums AB har dessutom belastats med extraordinär nedskrivning av anläggningstillgångarna om 254 Mkr. För övriga varvsenheter i koncernen definierades erforderligt nedskrivningsbehov för alt anpassa anläggningstillgångarna lill framlida verksamhetsvolym redan 1978. Nedskrivningen skulle göras med lika belopp under åren 19781.0. m. 1980. Eftersom Kockums ej ingick i koncernen 1978 omfattar årels nedskrivning där 2/3 av totalt erforderlig nedskrivning.

Frånsett medskrivningen av anläggningstillgångarna uppgår förlusten 1979 i förvärvade Kockumsverksamheler lill ungefär den storlek som förutsattes vid förvärvet och vilken speglas av det kapitaltillskott Svenska Varv AB erhöll.

Resultat och kapitalbehov

Koncernens omsättning 1979 inklusive förvärvade Kockumsverksamheter uppgick till 4997 Mkr och resultatet före ägartillskott, bokslulsdispositioner och skatt till - 867 Mkr.

För att möjliggöra en jämförelse med föregående år avser den följande resultatkommentaren koncernen exklusive Kockums.

Omsättningen 1979 uppgick dä till 4630 (3871) Mkr och resultatet före ägartillskott, bokslulsdispositioner och skatt som framgår av tabell 1 nedan lill-1-7 (-2 149) Mkr.

Skr. 1980/81:12 26

Rörelseresultatet efter avskrivningar men före reserveringar uppgår till -458 (-494) Mkr.

Den förbättrade fraktmarknaden och åtföljande förbättrade priser på andrahandstonnage har som ovan beskrivits möjliggjort upplösningar av tidigare gjorde reserveringar för kundfordringsrisker och eget fartygsinnehav.

Resultatet har tillgodogjorts + 552 (- 619) Mkr genom upplösningar av tidigare gjorda reserveringar för kundfordringsrisker och borgensåtaganden samt -F 89(-91) Mkr genom upplösning av tidigare gjorda reserveringar för eget fartygsinnehav.

Valutakursernas fluktuationer minskade under 1969. Dollarn försvagades successivt och nådde sitt bottenläge i slutet av året. Under 1980 har en återhämtning skett. Sfr försvagades i början av 1979 något men förstärktes äter under årets sisla månader varför förändringen mellan årsskiftena blev försumbar. Den obetydliga förändringen av Sfr under årel samt nedgången i Us$ med ca 3 % medförde att koncernen exklusive Kockums kunde resovisa en valutavinst uppgående till -F 16 ( - 219) Mkr.

Sfr-skuldens avveckling fortsatte planenligt under årel. Koncernens utestående Sfr-skuld nedbringades med ca 200 milj Sfr till ca 500 milj. Sfr. Dessutom säkerställdes genom lerminsköp amorteringar och räntor uppgående lill 192 milj. Sfr, som förfaller under 1980.

Lånestocken i US$ har ökat i takt med amorteringen av Sfr-skulderna. Koncernen har därf'ör nu en nettoskuld i såväl Sfr som US$.

Genom de omfattande amorteringar av utlandsupplåningen som sketl under året har en slor del av de reserveringar för valutaförluster som gjorts i tidigare ärs bokslut realiserats. Totalt realiserades under året valutaförluster uppgående till 247 (490) Mkr.

Räntenettot fortsatte alt försämras. Totalt belastades koncernen, exkl. Kockumsverksamheterna, med ett räntenetto uppgående till - 322 (-266) Mkr. Den negativa utvecklingen av räntenettot beror på den under årel ökande uppläningskoslnaden samt på alt det kapitaltillskott koncernen fäll för att täcka tidigare förluster ej utbetalats.

De värdegarantier som utfärdats av ägaren — svenska staten - för alt täcka förlustrisker i pågående produktion, kundfordringar och eget fartygsinnehav utbetalas exempelvis först när respektive förlust realiseras. Vidare har endast delar av del kapitaltillskott koncernen erhöll enligt riksdagsbeslut i juni 1978 utbetalats.

Under 1979 träffades emellertid en överenskommelse med ägaren om utbetalning till ett spärrat konto i Riksgäldskonloret av de medelstillskolt som beslutades av riksdagen i december 1978 samt i samband med Kockums-förvärvet våren 1979. Behållningen på detta konto är räntebärande och kan lyftas efter beslut av regeringen när likviditetssiluationen så kräver. Totalt har under året 3 171 Mkr utbetalats till detta konto, varav 2 371 Mkr kvarstod spärrat vid årsskiftet. Genom kopplingen mellan likviditets-

Skr. 1980/81:12 27

utvecklingen och utbetalning från detta spänade konto är koncernens likviditet för närvarande tillfredsställande.

Den kraftiga kapacitelsneddragning som pågår vid koncernens varv har inneburit att dessa fått ett oproportionerligt stort anläggningskapital, vilket inle ens i en normal marknadssituation kan förräntas. I samband med föregående bokslut beslöts därför att 1978, 1979 och 1980 göra erforderliga nedskrivningar av anläggningskapitalet.

Årets resultat belastas därför med en extraordinär kostnad för nedskrivning av anläggningstillgångarna om -216 (235) Mkr. Resterande erforderlig nedskrivning av anläggningstillgångarna 340 Mkr, kommer att göras i bokslutet 1980.

Som framgått ovan har årets resultat lill skillnad från 1977 och 1978 positivt påverkats av händelser som ej kan relateras lill årets verksamhei. Ett grovt försök till uppdelning av resultatet i den del som kan hänföras till årets verksamhet respektive tidigare åtaganden framgår av tabell 1.

Koncernens ovissa framtidsutsikter saml extremt riskfyllda situation har givit styrelsen och verkställande direktören anledning att liksom i föregående bokslut använda jämförelsevis försiktiga värderingar. En i viss utsträckning förändrad värderingsprincip har tillämpats avseende kundfordringsrisker och eget fartygsinnehav. I korthet har följande väsentliga värderingsprinciper tillämpats.

Produkter i arbete har förlustreserverats med den bedömda totala slutliga förlusten för resp. objekt värderat till marknadspris - dock har reserveringen begränsats till upparbetade koslnader. Detla innebär att en slor del av väntade förluster på order som färdigställs under 1980 tagits i årets bokslut.

Förutom de förluslreserveringar som sålunda gjorts i årels bokslut innehåller orderstocken förlustrisker om ca 179 Mkr.

Eget innehav av skepp resp. andelar i skepp - redovisade som anläggningstillgångar - har värderats till ell försiktigt bedömt marknadspris.

I jämförelse med föregäende är har en försiktigare marknadsvärdering orts. Den kraftiga uppgången på andrahandsmarknaden som ovan noterats baseras endast pä ett fätal avslut. En större utförsäljning av fartyg skulle därför kraftigt kunna pressa priserna nedåt. Detla har motiverat en skillnad pä 15-20 % mellan de värden som ligger till grund för bokslutet och de högre priser som noterats vid årsskiftet.

Fluktuationer vad gäller prissättning pä andrahandstonnage kan även framgent förväntas bli kraftiga. Om en sirikl marknadsvärdering av egel fartygsinnehav och de säkerheter som ligger till grund för värdering av osäkra fordringar görs kommer koncernens resultat kraftigt att fluktuera i takt med förändringar av andrahandsmarknaden. En generell prisförändring pä andrahandstonnage om 10 % innebär exempelvis en resullatföränd-ring med ±ca 360 Mkr om hänsyn tas till reserv för fordringar.

För samtliga osäkra fordringar har reserveringar gjorts med skillnaden

mellan utestående fordran och säkerhetens värde, värderat lill ett på
samma sätt som för eget fartygsinnehav försiktigt uppskattat marknads
pris, c

Fordringar och skiilder i främmande valutor har värderats lill den lägsta resp. högsta av anskaffningsdagens och balansdagens kurser, utan någon form av periodisering. Kvittning av kursvinster och kursföriusler har skett i den män amortering av fordringar och skulder i samma valuta ligger inom samma kvartal.

Tabell 1

Resultatanalys (Mkr)	1977	1978	1979
Årets verksamhei, exkl. Kockums
Rörelseresultat före reservering	-1- 242	- 494	-455
Förändring av föriuslreserv för
produkter i arbete	- 594	- 52	-1-246
Räntenetto	- 94	- 266	-322
Extraordinära poster	+ 33	+ 127	-
Summa årets verksamhet	- 413	- 685	-531
Tidigare åtaganden, exkl. Kockums
Förändring av reserv för kundrisker
och egel farlygsinnehav	- 959	- 710	4-638
Valutarisker	- 846	- 219	-1- 16
Förändrig av reserv för Eriksberg	-	- 300	-1-100
Nedskrivning anläggningstillgångar	- 24	- 235	-216
Summa tidigare åtaganden	-1829	-1464	-1-538
Totalt exklusive Kockums	-2242	-2149	-1- 7

Tabell 2
	Göta-	Udde-	Öre-
	verken	valla-	sunds-
Mkr	Arendal	varvel	varvet	Kockums
Fakturering'	1002	763	716	273
Rörelseresultat före reserveringar
för kundfordringsrisker och
finansiella posler	- 88	+ 132	-249	-254
Reservering för kundfordringsrisker	-1-200	+ 106	+ 175	- 46
Finansiella poster	- 56	- 69	+ 9	-229
Nedskrivning av anläggnings-
tillgångar	- 55	- 83	- 18	-254
Övrigt extraordinärt	-	+ 31	_	+ 10
Resultat före bokslulsdispositioner
och skall	4- 1	+ 117	- 83	-773
Resultatpåverkan av statligt
beställarstöd	-h229	+ 66	+ 138	+ 148

' Faktureringen är ett dåligt mått på verksamhelsvolymen vid varven. Under årel upparbetade intäkter, dvs. faklueringen, eller för osåld produktion, marknadsvärdet periodiserat efter upparbetade direkta timmar, uppgår lill I 020 Mkr vid Gölaverken Arendal, 707 Mkr vid Uddevallavarvet, 592 Mkr vid Öresundsvarvet och 624 Mkr vid Kockums,

- Liksom för koncernen i dess helhet är denna beräknad som den resultateffekt, vilken hade erhållits om under året resultalpåverkande fartyg sålts till nettopriser, dvs. med avdrag för av redaren utnyttjat avskrivningslån.

Skr. 1980/81:12 29

Tabell 3

Mkr	Fakturering	Resullal före boksluls-disp och skall
Kariskronavarvet	557	- 25
Götaverken Cityvarvet	309	- 92
Finnboda Varf	104	+ 4
Eriksberg	130	+ 67
Zenii	208	+ 184
Malmoil	94	-101
Calor-Celsius	879	+ 13
Götaverken Angleknik	349	- 8
Götaverken Molor	203	- 20
Gölaverken Aluminium	57	- 3
Svenska Varv Utveckling	4	- 47
Svenska Varv AB'	-	-166
Övriga bolag	56	+ 3
Elimineringar	-707	+ 62
Summa	2 243	-129

' Moderbolagets resultat beslår i huvudsak av finansiella kostnader. Dotterbolagens upplåning i moderbolaget sker mol marknadsmässig ränta.

Av koncernens resultat före boksluts dispositioner och skatt inkl Kockums, -867 Mkr, svarar de stora nybyggnadsvarven för -738 Mkr enligt tabell 2.

Resterande del av resultatet, -129 Mkr, fördelar sig enligt tabell 3,

Kommentar till resp bolag återfinns i den följande redovisningen av dotterbolagen. Dessa kommentarer omfattar dock ej den inverkan lämnade avskrivningslån haft pä respektive varvsförelags resultat.

Huvuddelen av Svenska Varvs rederiverksamhet har samlats i Rederi AB Zenit. Efter förvärvet av Kockums rederiverksamhel har dessutom tillkommit Rederi AB Malmoil. I några fall har det även av olika skäl befunnits lämpligt att varven behållit vissa fartygsinnehav. Omfattningen av dessa framgår av avsnittet om koncernens rederi- och fartygsengagemang.

Resultatet före bokslulsdispositioner och skatt av koncernens samlade
rederi verksamhet under 1979 var O Mkr och fördelas på
-Zenit +184

-Malmoil -101

-Uddevallavarvel - 7

-Kockums - 76

Härav ulgör 146 Mkr återföring av tidigare gjorda reserveringar avseende eget skeppsinnehav till ett försiktigt bedömt marknadspris. Denna återföring redovisas som en extraordinär intäkt.

Delägda rederiers ställning har beaktats i värderingen av koncernens fordringar, andelsinnehav m. m. De reserveringar som härvidlag befunnits nödvändiga är inräknade i koncernens rederiresullat i ovanslående tabell.

Skr. 1980/81:12 30

Investeringar e.xkl skepp och förelagsförvärv, 170 Mkr ligger liksom föregående år på en mycket låg nivå och omfattar i stort sett endast oundgängliga ersätlningsinvesteringar.

Personal

Avvecklingen av Eriksberg skedde planenligt vid halvårsskiftet 1979 i och med leveransen av det sista fartyget. Denna avveckling har berört omkring 4750 personer och är den största som skett i Sverige.

Stora reduktioner av antalet anställda vid varven speciellt i Göteborg har fortgått under 1970-talels senare hälft som framgår av vidstäende diagram. Merparten av reduktionen har sketl genom s. k. naturlig avgång även om vissa varsel fått tillgripas i samband med Eriksbergsavvecklingen. Genom de anställningsstopp som samtliga varv lillämpat de senaste åren har åldersstrukturen kraftigt förändrats.

Fortsatta reduktioner genom naturlig avgång skulle därför allvarligt kunna begränsa varvsföretagens överlevnadsmöjligheler. De reduktioner som förutses i koncernens slrukturplan måste därför ske så att överlevnadsmöj-lighelerna säkerställs.

Riksdagens beslut i december 1978 om anställningsgaranli förde anställda vid storvarven t. o. m. 1980 medförde i Göteborg all Projekt 80 bildades i maj 1979. Omfattande förhandlingar med de fackliga organisationerna samt samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna föregick skapandet av P80.

Målel för denna verksamhet är all inom ramen för anslällningsgarantin underiätta övergängen till nya och varaktiga arbeten för den personal som blivit övertalig i de ordinarie verksamheterna. I väntan pä nya anställningar sysselsätts personalen i P 80 med arbete eller ulbildning. Ett nära samarbete med arbetsförmedlingen är nödvändigt. Därför har kontorslokaler för arbetsförmedlingen ställs till förfogande i omedelbar anslutning till Projekt 80:s personalfunktion.

Totalt berörs ca 1 700 personer i Göteborg av P 80. I april 1980 har av dessa ca 600 slutat, ca 250 placerats i sådan riktad ulbildning eller prakti-kantljänstgöring som r stor utsträckning beräknas övergå lill fast anställning hos nya arbetsgivare saml ca 250 bedömts ej kunna återkomma lill arbete på gmnd av sjukdom. Av kvarvarande ca 600 personer är ca 250 över 55 år och ca 175 villkorligt arbetsföra eller har socialmedicinska besvär. För dessa senare tvä grupper kommer del sannolikt ej alt vara möjligt att före 1980 års utgång finna nya varaktiga anställningar. Arbete pågår för att individuellt för var och en av dessa finna så goda lösningar som möjligt.

Kostnaden för Projekt 80, vilken 1979 uppgick till ca 15 Mkr har ej belastat årets resultat. Ersättning kommer att utgå ur den föriuslläckning för anslällningsgarantin som föreslås i regeringsproposition 1979/80: 165.

Projekt 80 har för berörda varvsföretag i Göteborg inneburit att personalreduktioner kunnat göras utan försämring av ålders- och kompetensstruktur. Vidare har det för berörda människor inneburit en ökad möjlighet till hjälp med att finna annan sysselsättning.

Genomsnittligt antal årsanställda 1979

Eskilstuna	29	Stockholm	341
Falun	47	Sundsvall	35
Gävle	265	Söderhamn	29
Göteborg	8 549	Sölvesborg	' 207
Halmstad	22	Uddevalla	2644
Helsingborg	226	Umeå	161
Hultsfred	59	Uppsala	51
Härnösand	21	Vetlanda	108
Järfälla	168	Västerås	117
Jönköping	49	Växjö	58
Karishamn	101	Örebro	20
Karistad	285	Örnsköldsvik	40
Karlskrona	1496	Östersund	45
Kristianstad	24	Arbetsställen med mindre
Landskrona	2899	än 20 anställda	211
Ljusdal	44	Summa anställda
Lidköping	40	i Sverige	24311
Linköping	51
Luleå	49	Brasilien	3
Lund	24	Danmark	340
Lycksele	21	England	1
Lysekil	261	Finland	196
Malmö	4513	Förenade
Motala	20	Arabemiraten	49
Nacka	393	Japan	1
Norrköping	65	Singapore	28
Nyköping	49	Norge	80
Robertsfors	148	USA	7
Skellefteå	25	Västtyskland	75
Skövde	24
Solna	158	Totalt antal anställda	25 091
Stenungsund	119

Skr. 1980/81:12 32

Löner och ersättningar 1979

Mkr	Styrelsen och	Övriga
	verkställande direktör	anställda
Moderbolaget	1,7	7,0
Dotterbolag i Sverige	8,6	1693,5
Brasilien	—	0,1
Danmark	0,3	37,8
England	0,1	-
Finland	0,5	11,8
För. Arabemiraten	-	1,7
Japan	-	0,1
Singapore	0,4	0,7
Norge	0,2	8,9
USA	0,7	0,3
Västtyskland	0,5	8,1
Koncernen totalt	13,0	1 770,0

Dessutom har de sociala kostnaderna uppgått lill 767,4 Mkr.

Framtidsutsikter

Av koncernens slrukturplan framgår att omfattande såväl ekonomiska som personella insatser måste göras främst inom varvsverksamheten för alt fä koncernen lönsam. Krav på snabba förändringar måste ställas. Dessa avser såväl den yttre effektiviteten där varven måste bli bland de ledande inom sina affärsområden som den inre effektiviteten där varvens kostnadsnivå måste sänkas. Det program som anges i planen innebär en koncentrerad satsning av nybyggnadsvarven pä affärsområdena

— Tank/bulk/enhetslastfartyg

- Offshore

- Gas/kemikaliefartyg

— Prefabricerade fabriksanläggningar

Gölaverken Cilyvarvel orienteras mot den regionala reparationsmarknaden. Karlskronavarvet koncentreras pä militära eller halvmililära fartygsapplikationer och industriverksamheten utvecklas inom i stort sett nuvarande verksamhetsområden.

Under omstruktureringen kommer koncernen att generera avsevärda förluster. Perioden 1980-84 väntas innebära totala förluster uppgående till inemot 3 000 Mkr. Från och med 1985 bedöms koncernen kunna vara lönsam.

Stora risker är förknippade med planens genomförande och av synnerlig vikt är att sådana förhållanden skapas alt ett effektivt omstruktureringsarbete kan bedrivas. Delta kräver bl. a. att långsikliga beslut nu fattas sä att arbetsro skapas med möjlighel all koncentrera arbetsinsatserna på omstruktureringen.

Omorientering av nybyggnadsvarven förväntas även 1980 ge vissa merkostnader. Dessa kommer dock att minska avsevärt jämfört med 1978 och 1979 samtidigt som kostnadstäckningen pä orderstocken någol förbättras.

Skr. 1980/81:12 33

För 1980 förutses därför för dessa enheter ett något förbättrat resultat även om förlusterna kommer att vara betydande, speciellt med beaktande av att merparten av resultatavräknade order är tecknade av svenska redare vilka kunnat utnyttja det statliga beställarslödet.

Reparationsverksamheten bör positivt påverkas av en stabiliserad sjöfartskonjunktur samt av de effektiviseringsprogram som är under genomförande. Fortsatta men minskade förluster förutses därför i denna verksamhet.

Fraktmarknadsutvecklingen saml resultatet av de fartygsförsäljningar som kommer att bli aktuella 1980 är svära att prognostisera. Totalt sett bör rederiverksamheten ge ett i stort sett oförändrat resultat.

Den kompelens för induslribyggande, som representeras av industriföretagen kommer att ytterligare inriktas mot kvalificerade induslriprojeki och paketleveranser. Den internationella marknaden kommer att bli ett alltmer betydelsefullt arbetsfält. Den förbättrade prisnivån på företagens produkter, effektivitetshöjande ätgärder jämte sanering av verksamheter med otillfredsställande resultat, som vidtagits under 1979 och början av 1980, förutses för industribolagen ge ett överlag förbättrat resultat under 1980.

Hanteringen av strukturplanens genomförande kommer att påverka 1980 främst genom arbete med att förbättra den inre effektiviteten. Under förutsättning att erforderliga struklurbeslut fattas samt all nödvändig arbetsro skapas förutses för koncernen ett i stort sett oförändrat resultat 1980 jämfört med 1979.

Götaverken Arendal

Götaverken Arendal har under 1979 fortsatt den 1976-77 inledda om-orienteringen mol nya produkter och marknader. Marknads- och utvecklingsarbetet inriktas främst pä offshoreomrädel där satsningen under året har lett till nya order.

Företagels leveranser under året omfattade sex fartyg om tillsammans 358 100 dwt:

- M/S "Bullaren" (19000/28000 dwt ro/ro-fartyg) till Rederi AB Transatlantic

- M/S "Winter Moon" (14 800 dwt kylfartyg) till Salénrederierna AB

- M/S "Winter Siar" (14 800 dwt kylfartyg) till Salénrederierna AB

- M/S "Winter Sun" (14 800 dwt kylfartyg) lill Salénrederierna AB

- M/S "Norrland" (97000/130700 dwt PROBO-fartyg) lill Rederi AB Zenit

- M/T "Wilnora" (155 000 dwt tankfartyg) till Anders Wilhelmsen & Co.
Under året avvecklade Götaverken Arendal sitt engagemang i ett ore/oil-

fartyg och fyra tankfartyg. Bland dessa ingick M/T "Malmros Merrimac" och M/T "Malmros Monitor", båda på 155 100 dwt och ägda av Rederi AB 3 Riksdagen 1980/81. I sniul. Nr 12

Skr. 1980/81:12 34

Malmros. Fartygen färdigställdes redan 1977 och ingick ursprungligen i en serie om 32 tankers av denna storiek. Efler ombyggnad vid Götaverken City varvet till 79900 dwt levererades fartygen lill amerikanska Gelly Ma-rine Corp. under namnen "Kansas Getty" och "Texas Gelly". Även M/T "Wilnora" färdigställdes 1977 och ingick i nämnda 155 000 dwt-serie.

I augusti färdigställdes en flytdocka som byggts på beställning av Su-doimport, Sovjetunionen. Under bogsering mot Murmansk inträffade lill följd av hårt väder ett allvarligt haveri, varför leveransen inle kunde ske pä utsatt tid. Dockan bogserades till Störd Verfl i Norge, där den skall repareras.

Årets resultat

Resultatet före bokslulsdispositioner och skatt uppgick lill 1 Mkr (-606 Mkr). Den förbättrade fartygsmarknaden har medfört att 200 Mkr kunnat återvinnas av tidigare nedskrivna kundfordringar. Extraordinära kostnader för nedskrivning av anläggningarna har belastat resultatet med 55 Mkr (55 Mkr).

Årets investeringar uppgick till 4 Mkr (3 Mkr) och avsäg miljö- och ersätlningsinvesteringar.

Orderingång

Under året tecknade Gölaverken Arendal order pä sammanlagt I 050 Mkr. Två passagerarfärjor med leverans 1981 kontraklerades för Rederi AB Göteborg-Frederikshavn-Linjen. Med Rederi AB Zenit tecknades kontrakt om försäljning av ett lagerproduceral probo-fartyg och med Salén Energy AB kontrakt pä tvä oljeborriggar av jack up-typ för leverans i slutet av 1980 och början av 1981.

Slutligen slöts ett kontrakt med del norska rederiet Anders Wilhelmsen & Co om leverans av ett tidigare byggt 155 000 dwt tankfartyg som skall användas inom offshore-industrin på Nordsjön.

I början av 1980 slöt Götaverken Arendal avtal med Consafe Offshore AB om ytterligare tvä bostads- och serviceriggar för leverans senast i slutet av 1981 och början av 1982. I februari fick företagel sin första exportorder pä offshoreprodukler då kontrakt slöts med Construcciones Protexa S.A. de C.V., Mexico, om två oljeborriggar av jack up-typ för leverans 1981.

Offshoremarknaden

Oljeutvinningen lill havs bedöms under den kommande tioårsperioden bli en av världens mest expansiva industrier. Mer än hälften av oljebolagens offshoreresurser sätts under början av 1980-talet in pä Nordsjön.

Den teknologiska utvecklingen går snabbt. Under 1970-talet ansågs ex-

Skr. 1980/81:12 35

ploatering på 70 meters vattendjup (Ekofisk) kräva utnyttjande av tekniken lill dess yttersta gräns. Idag är detla "konventionell teknik". Kraven på hög säkerhet och pålitlighet i system och konstruktion accelererar. Störningar i prospekterings- och produktionsprocessen fär enorma ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Oljeprisulvecklingen medför all exploatering av tidigare marginella, icke kommersiella fäll genomförs. Vidare sker prospektering på större vattendjup och i riktning mol arktiska förhållanden.

Gölaverken Arendals konkurrensmöjligheter inom offshoreomrädel bedöms som lillfredsslällande genom hög tillförlitlighet i produkterna, god tillverkningskapacitet och erkänd leveranssäkerhet. De största riskerna bedöms vara all den marknadsmässiga konkurrensen rubbas genom omfattande protektionistiska åtgärder.

De bosladsriggar och oljeborriggar som är under byggnad är betydelsefulla referensanläggningar. Ordern från den mexikanska industrigruppen Protexa stärker Arendals internationella position.

Produktutveckling

Primärt bedrivs fortsatt utveckling inom offshoreomrädel för att bredda produktprogrammel. Tillsammans med Svenska Varv Utveckling och Kockums bedrivs även utveckling avseende prefabricerade processanläggningar inom gas- och petrokemiomrädena, för Gölaverken Arendals del speciellt ammoniak/urea-anläggningar.

Personal

Vid årsskiftet 1979-80 uppgick antalet anställda lill 3 332. Överföringen av personal från Eriksberg avslutades under årel - totalt har I 278 personer överförts varav 275 under 1979.

753 personer i Gölaverken Arendals organisation fick i september erbjudande om anställning i projekt 80, den organisation som bildals för alt la hand om övertalig personal vid Svenska Varvs Göleborgsbolag. 316 av dessa har förts över under årel.

Som ett led i Arendals nya inriktning infördes under 1979 en projekt-orienterad organisation. Den nya organisationen ulgör ett steg i pågående effektiviseringsarbele och är en förutsättning för en förbättrad produktivitet såväl på tjänstemannasidan som bland de kollektivanställda.

Framtidsutsikter

Resultatet av verksamheten, dvs. exklusive förlustreservförändringar, förutses bli oförändrat jämfört med 1979.

Skr. 1980/81:12 36

Kockums

Kockums AB i Malmö — tidigare Kockums Varv (Shipyard) AB - ingår i Svenska Varv-koncernen sedan den 15 juni 1979. Företagets anläggningar är anpassade till produktion av fartyg pä upp till 600000 dwt.

Förelagets verksamhei har traditionellt varit inriktad på produktion av myckel stora tekniskt avancerade handelsfartyg. Verksamheten inriktas nu även mot produktion av prefabricerade processanläggningar inom gas-och petrokemiområdet.

Kockums har en hög teknisk kompetens vad avser avancerade fartygs-konstruktioner. Fartyg för flytande naturgas kan offereras konkurrenskraftigt i förhållande till vad utländska varv kan erbjuda. Orderlidpunkter på sädana fartyg är emellertid beroende av slartlidpunkter för de olika projekt som för närvarande bearbetas.

Utvecklingsarbete pågår avseende flera intressanta projekt inom verksamhetsområdena prefabricerade anläggningar och energiteknik. De första anläggningarna offereras under 1980. En ökande del av varvels resurser inriktas mot dessa områden.

Företaget bedriver även verksladsproduktion saml utveckling av anläggningar och komponenter inom energiområdet. I begränsad omfattning utföres ocksä fartygsreparalioner.

Under året levererades två civila fartyg

— "Seamenl V" (16000 dwt cementterminal) lill Libexim SA, Panama

- "Zenobia" (10000 dwt ro-ro-fartyg) till Rederi AB Nordö, Malmö
Dessutom fortgick produktionen av tvä gasfartyg för egen räkning.

Årets resultat

Årels resultat före bokslulsdispositioner och skatt uppgick till -773 Mkr. Resultatet har belastats med en extraordinär nedskrivning av anläggningstillgångarna med 255 Mkr, med 46 Mkr avseende reserveringar för kundfordringsrisker samt med 64 Mkr avseende farlygsengagemanget.

Orderingång

Under 1979 tecknades kontrakt med svenska beställare på sex fartyg för leverans 1980-81. Rederi AB Nordstjernan har beställt tvä 38000 dwt kemikaliefartyg och Johansson-gruppen, Skärhamn, två 20000 dwt ro-ro-fartyg. Kontrakt på ell iredje fartyg av samma typ och storlek tecknades i februari 1980 med samma beställare. Tvä stora biltransportfartyg, vardera med kapacitet för 6000 fordon, har beställts av Rederi AB Soya (Walle-niusrederierna).

Förutom dessa fartyg ingick vid årsskiftet 1979-80 i orderslocken två 10000 dwt ro-ro-fartyg, som byggs för Rederi AB Nordö samt två 133 000

Skr. 1980/81:12 38

Under 1979 levererade Uddevallavarvet fem fartyg på tillsammans 410250 dwt:

- M/T "Polytraveller" (127 700 dwt) lill K/S Rasmussen Teamship A/S III, Kristianstad

- M/S "Sibofir" (54 600 dwt OBO-fartyg) lill K/S Ships A/S Avanti & Co, Oslo

- M/S "Abbey" (118750 dwt bulkfarlyg) till Grosvenor Leasing Co, London

- M/S "Thorhild" (54600 dwt OBO-fartyg) fill Tönnewolds Tankrederi A/S, Grimslad

- M/S "Viking Head" (54600 dwt OBO-fartyg) till Norse Shipping Co (Pte) Ltd, Singapore

I M/T "Polytraveller", som är en s.k. Nordsjötanker, har varvet en andel på 35%. Fartyget är chartrat på fem år lill norska Slaloil för all transportera olja från Statfjordfället lill olika hamnar runt Nordsjön. Genom alt lastningen sker frän en obemannad boj i öppen sjö, har fartyget utrustats med speciella arrangemang vad gäller såväl lastningsanordningar som manöverförmåga.

Årets resultat

Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 117 Mkr (-169 Mkr). Resultatet har positivt påverkats med 84 Mkr lill följd av upplösning av tidigare gjorda reserveringar för förlustrisker i pågående produktion. Detta beror på att förluster pä fartygen kunnat undvikas genom att de priser som uppnåtts vid försäljning täckt hela produktionskostnaden. Vidare har resultatet påverkats positivt med 106 Mkr genom upplösning av tidigare gjorda reserveringar för kundfordringsrisker.

Resultatet har belastats med en extraordinär nedskrivning av anläggningstillgångarna på 83 Mkr (90 Mkr).

Även resultatet för rederirörelsen förbättrades och uppgick till -7 Mkr (-52 Mkr). Resultatet är trots uppgången pä fraklmarknaden olillfredsslällande.

Årels investeringar omfattade 6 Mkr (15 Mkr) och har huvudsakligen utgjorts av reinvesteringar i befintlig produktionsutrustning.

Orderingång

Under året tecknades order på tre fartyg med ell sammanlagt tonnage på ca 125 000 dwt. Tvä av dessa fartyg avser produktlankers på 35 000 dwt för svensk beställare, medan det Iredje är ett 55 000 dwt OBO-fartyg av samma typ som de tre OBO-fartyg som levererades under 1979. Leveranserna skall ske under 1981 och 1982. Med nuvarande orderslock är varvet fulll belagt under 1981 och en del av 1982.

Skr. 1980/81:12 39

Produktutveckling

Uddevallavarvets framtida verksamhet kommer att ligga inom området fartygsproduklion. För att framgångsrikt kunna konkurrera pä denna, internationellt sett, hårt konkurrensutsatta marknad mäste varvet bli ledande pä att utveckla nästa generations fartyg av den typ som exemplifieras av Nordsjötankers och Aframaxfartyg. M/T Polytraveller, som levererats under 1979, är ett exempel pä en s.k. Nordsjötanker. Fartygstypen är specialutrustad för att fungera optimalt vid lastning i öppen sjö i Nordsjön. Av Aframaxfartygstypen har varvet sju enheter i order. De första kommer att levereras under 1980. Fartygen är på 80000 dwt och utmärks av sitt relativt sett ringa djupgående. Varvets resurser för forskning och utveckling koncentreras till att vidmakthålla och bredda kunnandet inom det primära affärsområdet.

Personal

Uddevallavarvels personalstyrka uppgick vid årsskiftet till 3 009 personer. Detta innebär en minskning under årel med 146 personer. En viss ersättningsrekrytering äger rum och vidare har på nytt viss lärlingsutbildning startats.

Vid dotterbolaget Skandiaverken avvecklades vid årsskiftet 1979-80 driften vid gjuteriet. Den personal - ett trettiotal - som berördes härav, har omplacerats till andra delar av företaget.

Framtidsutsikter

För 1980 förutses en fortsatt stabil utveckling. Resultatet av verksamheten, dvs. exklusive förlustreservförändringar, förutses bli oförändrat jämfört med 1979.

Öresundsvarvet

Nybyggnadsverksamheten vid Öresundsvarvet AB i Landskrona omfattade under 1979 huvudsakligen mindre specialfartyg. Vidare utför varvet såväl fartygsreparationer som ombyggnader. Industriella produkter marknadsförs genom dotterbolaget Bruces Mek. Verkstads AB och genom varvels industriavdelning

Leveranserna under 1979 omfattade sex fartyg om totalt 93 750 dwt:

- M/S "Moordrecht" (44710 dwt bulkfarlyg) till NV Maatschappij Mo-lorship "SLIEDRECHT" (van ömmeren Group), Rotterdam

- M/S "Vinter Waler" (15 100 dwt kylfartyg) till Partrederiel för skeppsbyggnad 266 (Salénrederierna AB och Rederi AB Zenit)

Skr. 1980/81:12 40

- M/S "Winter Wave" (15 100 dwt kylfartyg) lill Partrederiet för skeppsbyggnad 267 (Salénrederierna AB och Rederi AB Zenit)

- M/S "Anna Oden" (6950 dwt ro-ro-fartyg) till Partrederiet för M/S Anna Oden, Skärhamn

- M/S "Eva Oden" (6950 dwt ro-ro-fartyg) till Partrederiet för M/S Eva Oden, Skärhamn

- M/S/V "Stena Conslructor" (4940 dwt försörjningsfarlyg) till Rederi AB Concordia, Göteborg

Årets resultat

Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -83 Mkr (-118 Mkr). Resultatet har påverkals positivt med 175 Mkr genom upplösning av tidigare gjorda reserveringar för kundfordringsrisker. Resultatet har belastats med 18 Mkr utgörande extraordinär nedskrivning av anläggningstillgångarna.

Den under året pågående omorienleringen av nybyggnadsverksamheten har inneburit stora påfrestningar på organisation och anställda. I samband med övergången lill ny produktion uppstod en osäkerhet i konstruktion, kalkyler och produktion, vilket medförde oförutsedda produktionskostnadsökningar. Vidare påverkades verksamheten negativt av de diskussioner som föregick strukturutredningens rekommendation om nedläggning av varvet. Detta medförde sammantaget del starkt försämrade resultatet.

Investeringarna uppgick till 9 Mkr (14 Mkr) och var i huvudsak av ersättningskaraktär.

Orderingång

Under året har kontrakt tecknats med Statens Järnvägar (SJ) om en kombinerad tåg- och passagerarfärja för leverans i slutet av 1981. Med denna order är varvels nybyggnadskapacitel belagd t. o. m. första kvartalet 1981.

Personal

Antalet anställda, som vid 1979 års ingång var 3 122 minskade under aret lill 2999 varav 79 i dotterbolag. Reduktionen har skett genom naturiig avgång. Under året har endast personal av specialislkaraktär till konstruktionskontor och försäljningsorganisation rekryterats externt.

Framtidsutsikter

Enligl regeringens proposition 1979/80: 165 om vissa varvsfrågor m.m. skall verksamheten vid Öresundsvarvel avvecklas i en takt som bestäms av möjligheterna för de anställda alt fä nya arbeten.

Resultatet för 1980 kommer att försämras jämfört med 1979.

Skr. 1980/81:12 41

Svenska Varv Utveckling

Svenska Varv Utveckling AB - även benämnt Swedyards Development Corp. - svarar inom koncernen för projektering och internationell marknadsföring av prefabricerade processanläggningar, främst inom petrokemiområdet. Dotterbolaget MariTerm utvecklar och marknadsför utrustningar och system för sjö- och hamnlransporter.

I samband med att bolagets resurser under 1979 koncentrerades pä affärsområdet prefabricerade anläggningar överfördes övriga utvecklingsprojekt till andra koncernförelag och till den i moderbolaget nyinrättade koncernslaben Koncernulveckling. Ansvaret för fördelningen av anslag för utveckling av nya verksamheter ("alternativ produktion") överfördes till ett inom koncernen nyinrättat utvecklingsråd.

Utveckling och marknadsföring av prefabricerade processanläggningar sker i nära samarbete med del danska ingenjörsförelaget Haldor Tops0e A/S. Verksamheten har under året bedrivits enligl planerna och flera projekt avseende produktion av ammoniak/urea och metanol har bearbetats. Marknadsföringen har hitlills varit inriktad på länder med naturgasförekomst inom de tropiska och torra bältena.

Organisationsförändringar har genomförts med hänsyn till den ändrade verksamhetsinriktningen och antalet anställda har under året ökal frän 41 till 57. Dotterbolag har bildals i Houston, USA och i Singapore. Vidare har ett regionkontor inrättats i Dubai.

De totala kostnaderna för verksamheten under 1979 uppgick till ca 44 Mkr.

Ammoniak/urea

Preliminärkonlrakt tecknades under 1978 med Pakistan Ajman Fertilizer Corp. om leverans av en ammoniak/urea-anläggning till Pakistan. Den totala ordersumman uppgår lill drygt 1 500 Mkr och slutligt kontrakt väntas kunna tecknas under 1980.

Ett flertal liknande projekt pä olika håll i världen bearbetas. Behovet av gödselmedel förutses öka kraftigt, främst i utvecklingsländerna. På många håll har man funnit naturgas, som man snabbt vill utnyttja för produktion av ammoniak och urea. Samtidigt har råvaran till de ammoniak/ureafabriker, som baseras på nafla, avsevärt fördyrats.

Metanol

Till följd av oljekrisen har intresset ökat för platlformsbaserade prefabricerade metanolfabriker. Förfrågningar på melanolanläggningar har under året kommit från bl. a. Sydamerika, Mellersta Östern, Asien och Australien.

Skr. 1980/81:12 42

Anläggningstyper

Under första hälften av 1980-talet bedöms prefabricerade platlformsbaserade fabriker för invallning vid stranden i mottagariandet bli de mest efterfrågade. Flytande anläggningar kan bli aktuella för metanolframställning i vissa fall.

Verksamheten 1980

Under 1980 fortsätter resurs- och kompetensförstärkningen inom organisationen, framför allt när det gäller marknadsföring och teknik. Som ett led i förstärkningen av den tekniska kompetensen förvärvades 50% av aktierna i konsultföretaget Viking Engineering i början av 1980.

Den internationella satsningen kommer alt fortgå genom sökande efter nya produkter och samarbetspartners med anknytning till prefabricerade processanläggningar. Ytteriigare utlandskontor planeras.

Med hänsyn lill den förväntade, successivt ökande efterfrågan på metanol bl. a. som drivmedel liksom på ammoniak/urea, kommer företaget att ha ett gott utgångsläge för att möta förväntad efterfrågan.

MariTerm

Dotterbolaget MariTerm har under året förstärkt sin organisation. Antalet anställda ökade till 17. Försäljningsbolag har bildats i Singapore och London.

Marknadsföringen av LUF (Lift Unil Frame)-systemet har fortsall under året, någol som väntas ge order under 1980. Under årel erhölls en större order avseende projektering av hamnterminaler.

Viss agenturverksamhet bedrivs utomlands. MariTerms internationalisering kommer att fortsätta genom etablering av nya kontor och agenturer. Marknadsföringen av de nya produkterna intensifieras.

Karlskronavarvet

Karlskronavarvet AB har en 300-årig historia som marint nybyggnads-och underhällsvarv. Fortfarande är den svenska marinen den största kunden. Efler omfattande investeringar i produklionsanläggningarna under 1970-talet är Karlskronavarvel nu ett modernt, medelstort varv med fartygstillverkning i stål, aluminium och glasfiberarmerad plast. På del sistnämnda området har förelaget ett uppmärksammat specialkunnande då det gäller fartyg på upp till 50 meter - bl. a. minsvepare, kustövervakningsfartyg och fiskefartyg.

Skr. 1980/81:12 43

Verksamheten är i första hand inriktad på marina fartyg för både den svenska örlogsfloltan och för export. Produkrionsprogrammel omfattar såväl patrullbätar, u-bätar, minfartyg och kustbevakningssystem som handels- och fiskefartyg. Vidare arbetar företaget med utveckling av anläggningar inom energi- och miljövårdsområdena.

Den I januari 1979 blev Götaverken Sölvesborg AB dotterbolag till Karlskronavarvet. Götaverken Sölvesborg arbetar dels som underleverantör till Karlskronavarvet och dels med utrustning av mindre fartyg, stålproduktion och legoarbeten samt produkter inom miljövårdsområdet, l.ex. reningsverk. Beslut har fattals om alt varvels egentliga nybyggnadsverksamhet skal) upphöra under 1980.

Leveranser

Under 1979 levererade Karlskronavarvet

- fyra patrullbätar av modifierad Spica-typ till Malaysia

- sektioner till u-båtar typ "Näcken"

- tre handelsfartyg:

- M/S "Baltic Press" (3400 dwt ro-ro) till Partrederiel för M/S Ballic Press, Skärhamn

- M/S "Ballic Print" (3400 dwt ro-ro) till Partrederiet för M/S Ballic Prim, Skärhamn

- M/S "Breant" (3 400 dwt ro-ro) till Partrederiet för M/S Breant, Göteborg

Vid Götaverken Sölvesborg färdigställdes tvä 5 400 dwt lorriastfartyg, vilka emellertid ej levererats under året. De är de sisla enheterna i en serie om fem lorriastfartyg som varvet byggt för svenska beställare. I fråga om dessa fartyg har tvist förelegat med beställarna. Handläggningen av denna fråga och det ekonomiska ansvaret för fartygen har övertagits av Svenska Varv AB.

Årets resultat

Årets resultat före bokslulsdispositioner och skatt uppgick lill -25 Mkr. Därav utgjorde moderbolagets resullal -17 Mkr. Huvudparten av det negativa resultatet avser de ro-ro-fartyg, som Karlskronavarvel byggt.

Götaverken Sölvesborg AB:s resultat före bokslulsdispositioner och skatt uppgick till -9 Mkr. Resultatet har belastats med extraordinära nedskrivningar av anläggningstillgångarna med 2 Mkr och är i övrigt till huvudsaklig del hänförligt till ovannämnda tortlastfartyg.

Order

Kontrakt har under året tecknats med ett svenskt partrederi om tvä 8 200 dwt produkttankfartyg. Fartygen skall levereras i början av 1981. Företa-

Skr. 1980/81:12 44

gets satsning på kustbevakningssystem har resulterat i att kontrakt tecknats på tre kustbevakningsfartyg i aluminium till Liberias Coast Guard. I ordern ingår utbildning liksom reservdelar och underhåll. Leverans sker under 1980.

Generakullstyrelsens beställning 1978 av ett fiskeriövervakningsfartyg i glasfiberarmerad plast följdes hösten 1979 av beställning på ytterligare ell sådant fartyg. Dessa beställningar kan komma alt öppna möjligheter att pä export sälja liknande fartyg i plast, byggda enligt den av varvet utvecklade sandwichmetoden. Kontrakt har även tecknats med ett svenskt partrederi pä ett fiskefartyg av ny typ. Det byggs i glasfiberarmerad plast och blir en kombinerad ringnotbät och häcklrålare.

Förelagets arbete inom energiområdet ledde under året till en order från Nämnden för Energiproduktionsforskning (NE) på tillverkning och installation av ett vindkraftaggregat. Detta skall placeras vid Maglarp i Skåne.

Götaverken Sölvesborg har under året tecknat kontrakt på ett Container Oii Bulk (COB)-fartyg pä 3 300 dwt för leverans 1980 lill ett svenskt partrederi.

Personal

Antalet anställda var vid årsskiftet 1 511 vid Karlskronavarvet och 222 vid Götaverken Sölvesborg. Under året har antalet minskat med ca 30 resp 60 personer genom naturlig avgång. Vissa nyckelbefattningar har tillsatts genom extern rekrytering, men i övrigt har rått anställningsstopp.

Framtidsutsikter

Karlskronavarvets ansträngningar all marknadsföra sina marina produkter inklusive kuslbevakningssystem på exportmarknaden fortsätter och kommer särskilt att gälla patrullbåtar och fullständiga system med underhälls-, reservdels- och utbildningspaket saml teknisk assistans. Vidare förväntas pågående satsningar på plaslfartygs- och vindkraftomrä-dena kunna skapa viss ersättning för den nuvarande olönsamma civila produktionen även om viss minskning av nuvarande kapacitet torde bli ofrånkomlig.

För Götaverken Sölvesborg kommer byggandet av handelsfartyg att upphöra och verksamheten inriktas mol reparationer, mindre kustbevaknings- och fiskefartyg samt mol nya produkter, företrädesvis inom miljöområdet. En viss minskning av kapaciteten blir nödvändig.

Företagsgruppen förutses 1980 visa ett bättre resultat än 1979.

Skr. 1980/81:12 45

Götaverken Cityvarvet

Götaverken Cityvarvet AB är ett av Europas största och modernaste reparationsvarv. I företagels anläggningar ingår fyra flyldockor, en torr-docka och välutrustade verkstäder. Fartyg pä upp lill 250000 dwt kan dockas vid varvet.

Företaget har under 1979 inriktat sin verksamhei främst på konventionella reparationer av fartyg som besöker Östersjön och Nordeuropas hamnar. Denna inriktning kommer att fortsätta.

Av varvets totala omsättning svarar fartygsreparalioner för nära 60% och under året har mer än 200 fartyg reparerats. Resten av verksamheten utgörs av allmänna verkstadsprodukter och produktion för andra företag inom koncernen.

Cilyvarvel genomförde under årel en omfattande delleverans till den flytdocka som Götaverken Arendal byggt för sovjetisk räkning. Konvertering gjordes vidare av tvä 155 000 dwt tankfartyg, som efter avkortning levererades till Götaverken Arendal. Under hösten dockades det största fartyget någonsin pä Cityvarvet - M/T "Wilhelmine Essberger" på 240000 dwt.

Årets resultat

Årets resultat före bokslulsdispositioner och skatt uppgick till -92 Mkr. Resultatet har belastats med extraordinära nedskrivningar av anläggningstillgångarna med 47 Mkr.

Investeringarna uppgick lill 9 Mkr och omfattade förutom vissa investeringar orsakade av pågående nedskärning av verksamheten endast mindre ersätlningsinvesteringar. Vidare har med stöd av speciella anslag från Naturvårdsverket och regeringen första steget av en mottagningsstation för förorenat ballastvalten färdigställts.

Marknad

Marknadsutvecklingen inom företagets huvudsakliga produktområde, konventionella reparationer, har under året varit positiv, vilket främst beror på den förbättrade fraktmarknaden. Intresset för ombyggnader och underhåll av gamla fartyg har ökat. Dessutom har ett flertal redare nu beslutat möta de nya IMCO-reglerna. Intresset för förbättrad bränsleekonomi innebär också ökad efterfrågan för reparationsvarven.

Prisledande internationella varv, bl. a. i Singapore och Portugal, har höjt sina priser avsevärt och haft fullt kapacitetsutnyttjande. Detla har tillsammans med en successivt minskad reparationskapacilet i Västeuropa haft en gynnsam inverkan på City varvets prisnivå jämfört med 1977 och 1978. Fortfarande är dock avståndet till varvets självkoslnad stort.

Skr. 1980/81:12 46

Verksamheten

Cityvarvet skapades ursprungligen för alt i internationell konkurrens utgöra fartygsreparationer och omfattande ombyggnadsarbeten. Varvet dimensionerades för en personalstyrka på drygt 3000 personer. Marknaden har dock varken volym- eller prismässigt blivit den förväntade och under året har därför beslut fattats att kraftigt reducera varvets kapacitet. Denna anpassning har komplicerats av alt Cilyvarvel under året fullföljt sina åtaganden alt la över personal från Eriksberg i samband med att verksamheten där avvecklats.

Under året har också en ändring av företagsstrukturen påbörjats för alt åstadkomma ökad flexibilitet. Exempel härpå är den under namnet CISERV startade resereparations- och serviceverksamheten liksom samgåendet mellan varvels elavdelning och det hälftenägda bolaget El-Marin som kommer att flytta in på varvsområdet.

Beslul har fattats alt under 1980 avveckla bolagets engagemang i Gölaverken Reparation Zäta AB samt i del norska bolaget Samson Diver A/S.

Personal

Överföringen av personal från Eriksberg fortsatte under året enligt tidigare åtaganden. Målsättningen var samtidigt att avsevärt reducera varvets kapacitet. Detta har i stora drag genomförts och anpassning har kontinuerligt skett av organisation och anläggningar. Till P80 överfördes 248 personer och antalet anställda minskade under året med 475 till 2 303.

Framtidsutsikter

Fraktmarknaden väntas 1980 vara fortsall stabil med viss ökning av reparationsbehovel. Omstruktureringen av företaget kommer alt fortsätta även 1980. En omprövning av framtida verksamhetsvolym kommer alt göras i slutet av 1980 när effekterna av pågående effektivitetshöjande program kan utvärderas.

Cilyvarvels program för kostnadssänkningar, ökad produktivitet och ett bättre kapacitetsulnyttjande väntas medverka till att föriusten 1980 blir avsevärt lägre än 1979.

Eriksberg

Eriksbergs Mek. Verkstads AB färdigställde sitt sista fartygsbygge under 1979. Därmed upphörde den egentliga produktionen och organisationen anpassades till den nivå som erfordras för förvaltning och underhåll av bolagels anläggningar.

Skr. 1980/81:12 48

Projekt 80 AB

Under 1979 och 1980 ingår Projekt 80 AB som dotterbolag till Projekt Lindholmen AB. Bolaget bildades under 1979 med syfte att omhänderta det personalöverskott som uppstår genom den av riksdagen beslutade neddragningen av kapaciteten vid Svenska Varv-bolagen i Göteborg. Projekt 80 har getts resurser för att genom olika åtgärder, bl. a. utbildningsinsatser, underlätta berörd personals möjligheter till anställningar utanför Svenska Varv.

Finnboda Varf

AB Finnboda Varf i Stockholm med fem flyldockor och tre torrdockor är främst inriktat på fartygsreparationer. Fartyg på upp till 35 000 dwt kan dockas vid varvet. Produktprogrammet upptar även tillverkning av släl-pontoner, tunga stålkonstruktioner och allmän verkstadsproduktion.

Företagets leveranser under 1979 omfattade

— tre akterskepp till ro-ro-fartyg

- Iransportponlonen "Balder Scapa" (9 500 dwt)

- Iransportponlonen "Bison" (4 500 dwt)

— elva mindre, specialutrustade ponloner för oljesanering.

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 4 Mkr. Resultatet har påverkats positivt med 22 Mkr genom upplösning av tidigare gjorda reserveringar för förlustrisker i pågående produktion. Förlusten i årets verksamhet, ca 18 Mkr, kan främst hänföras till de levererade akter-skeppen.

Marknaden

Nägon väsentlig förändring av marknadsbilden skedde inte under 1979. Reparalionsmarknaden var fortsatt pressad. Detta i kombination med den svaga isvintern och avsaknaden av slörre haverier medförde att volymen speciellt under första halvåret sjönk jämfört med 1978. Prisnivån på fartygsreparalioner förbättrades dock under året.

Den allmänna uppgången inom verkstadsindustrin påverkade positivt förelagels industriproduktion.

Under året kontraklerades för svenska beställare en 4 500 dwt transport-ponton och ett 6500 dwt ro-ro-fartyg.

Skr. 1980/81:12 49

Verksamheten

Beslul om nedläggning av verksamheten togs 1978. Till följd av ett riksdagsbeslut tillsattes emellertid en speciell statlig kommission för att utreda de mindre och medelstora varvens framtida struktur. I avvaktan pä denna kommissions rekommendationer ålades företaget att upprätthålla befintlig verksamhet.

Den totala produktionsvolymen sjönk under årel med ca 20% jämfört med 1978. Nedgången skedde inom produktgrupperna farlygsnybyggen och fartygsreparationer, medan industriproduktionen ökade. Den senare omfattar nu ca 10% av den totala volymen mol ca 2% föregående år.

Under andra halvåret kunde produktionskapaciteten inte beläggas i erforderlig omfattning. Övertalig personal fick därför genomgå utbildning eller sysselsattes med underhållsarbeten i enlighet med intentionerna i 1978 ärs riksdagsbeslut.

Personal

Antalet anställda var vid 1979 års utgång 430. Under året har antalet minskat med 70 personer främst genom naturlig avgång.

Förslag om nedläggning av verksamheten

Under året har en statlig kommission utarbetat en slrukturplan för de mindre och medelstora varven. I denna föreslås bl. a. att varvsverksamheten vid Finnboda skall upphöra. Sedan dess har förhandlingar inletts mellan lokala intressenter och Svenska Varv AB om förutsättningarna för en av de lokala intressenterna stödd mindre reparations- och industriverksamhet. I koncernens under januari 1980 framlagda slrukturplan föreslås en nedläggning av företaget om förhandlingarna inle leder till annat resullal.

Koncernens rederiverksamhet

Sedan 1977 handhas huvuddelen av Svenska Varvs rederiverksamhel av Rederi AB Zenit. Därutöver har Uddevallavarvet rederi- och farlygsenga-gemang. I samband med övertagandel av Kockums varvs- och rederiverksamheter under 1979 samordnades det övertagna Rederi AB Malmoils verksamhet med Zenit.

Zenit

Rederi AB Zenits verksamhet är inriklad på att ekonomiskt och tekniskt kontrollera drift och befraktning av de fartyg som bolaget har intressen i.

4 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 12

Skr. 1980/81:12 50

Del är också bolagets uppgift alt kontinuerligt följa utvecklingen på fraklmarknaden och andrahandsmarknaden för fartyg.

Befraktning och marknadsföring av OBO-fartygen handhas av samseglingen SeaTeam ÖBOS som administreras av A/S SeaTeam, Oslo. För engagemanget i produkttankfartyg deltar Zenit i en samsegling som administreras av Olé Schröder & Co A/S, Oslo - Osco Carriers - saml tillsammans med Broströms Rederi AB och Rederi AB Transatlantic i en nybildad samsegling, administrerad av Broströms Rederi AB - Crown Carriers.

Dotterbolaget Zenit O. B. O. AB log i april 1979 leverans av PROBO-fartyget "Norrland" på ca 130000 dwt frän Götaverken Arendal, Zenit Produkttank AB - dotterbolag till Zenit - och Broströms förvärvade vidare i juni 1979 gemensamt (50% vardera) produkllankern "Åtland" om ca 31000 dwt från Eriksbergs Mek. Verkstads AB. Samtidigt har Zenit. O. B. O. AB förvärvat en tredjedel av del Broströmsägda OBO-fartyget "Silverland" om ca 102000 dwt. Dessa tre fartyg drivs och bemannas av Broströms Rederi AB.

Under februari-mars tog dotterbolaget Zenit Kylfinans AB tillsammans med Saléninvest leverans av fyra kylfartyg. Ytterligare tvä enheter i denna serie levererades i november 1979 resp. januari 1980. Fyra av kylfarlygen har byggts vid Gölaverken Arendal och tvä vid Öresundsvarvel.

Det engagemang avseende A/S Havlor (majoritetsägare i A/S Havprins), som tidigare tillhört Öresundsvarvel, har under årel överförts till Zenit. Engagemanget består av fordringar och aktier. Under årel har Zenit vidare övertagit ansvaret för Öresundsvarvel AB:s fordringar i M/S "Björgholm" saml Eriksbergs fordringar i M/T "Kolbris" och M/T "Kolskegg". Dessa tre fartyg ägs av Björge Shipping Co A/S.

Mol bakgrund av de ökade priserna på andrahandsmarknaden har Zenit under 1979 avyttrat delar av fartygsengagemangel.

I juni 1979 såldes M/T "Nordie Breeze" lill ett partrederi ägt av Rederi AB Transatlantic och Rederi AB Transmark med 25 % vardera saml Zenit Produkttank Ab med 50%. Fartyget ägdes tidigare av Nordie Breeze Shipping Ltd, dotterbolag till Zenit. I jui såldes M/S "Anglia Team", ägt av intressebolagel Team-Ship II Ltd och vidare såldes i oktober M/T "Nordie Aurora", ägt av Zenits dotterbolag Nordie Aurora Shipping Ltd. Under hösten avyttrades också andelar i tre norska intressentskap ägda av Zenit Produktlank AB, två andelar i sin helhet och en andel delvis.

Årets resultat

Zenits resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 184 Mkr (-119 Mkr). Det förbättrade resultatet beror pä såväl den positiva utvecklingen av fraklmarknaden som på resultatet vid försäljning av fartyg, ca 60 Mkr, samt omvärdering av fartygsvärden med 71 Mkr.

Framtidsutsikter

Den normalisering av fraktmarknaden som pågått under 1979 förväntas fortsätta under 1980. Produktlankfartygen som under 1979 gett fulltäck-

Zenitkoncernens fartygsengagemang

Antal/Typ Storiek Andel ca Byggnadsår

dwt ca

105 000	48%	72/74
124000	48%	76
103 000	40%	73
124000	40%	75
124000	100 %	75
102000	33%	75
130000	100%	79
34 000	20/35 %	74
32000	61 %	77
32000	50%	77/79

5 OBÖ-fartyg' '°
2 OBÖ-fartyg'
2 OBO-fartyg= '"
1 OBO-farlyg '°
I OBÖ-fartyg''
I OBO-fartyg-'

1 PRÖBÖ-fartyg

2 Produkllankfarlyg'

1 Produkltankfarlyg'

2 Produktlankfartyg'*

6 Kylfartyg' 15000 49% 79/80

' Ägs av dotterbolag till Team-Ship Holding Co Ltd, Guernsey, i vilka Zenil äger ca 48 %. De tvä 124000 tons-fartygen levererades 1978från Öresundsvarvel, ' Ägs av de norska kommanditbolagen K/S A/S Varvara-Viscaya & Co 1 och K/S A/S Varvara-Viscaya & Co II. Oslo. Zenit äger sammanlagt ca 40 % i dessa bolag. ' Ägs av A/S Havprins. Oslo, vari Zenil äger 40 %, " Ägs av Nordie Sky Shipping Ltd. London, helägl av Zenit. ' Ägs av Zenil OBÖ AB, Andelen har förvärvats frän Broströms Rederi AB. som äger resterande ca 67 %.

Fartyget levererades från Gölaverken Arendal i april 1979 lill Zenit OBÖ AB. (PROBO=kombinationsfarlyg för råolja eller oljeprodukter och bulklasler inkl. malm).

' Andelar i dessa fartyg ägs av Zenit Produkttank AB. Resterande 80/65 resp. 39 % ägs av Ole Schröder-bolagen, Oslo resp. Brostöms Rederi AB. '* Ell av fartygen levererades i juni 1979 frän Eriksberg lill ell parirederi vari Broströms Rederi AB och Zenil Produktlank AB deltar med 50 % vardera. Del andra fartyget ägs via ell partrederi av Rederi AB Transatlantic (25 %), Rederi AB Transmark (25 %) och Zenil Produktlank AB (50 %). Delta fartyg levererades från Nordie Breeze Shipping Ltd, London i november 1979.

' Ägs av Zenit Kylfinans AB, Göteborg tillsammans med Salénrederierna, Stockholm. Zenil Kylfinans är helägt av Zenil, Fem fartyg levererades under 1979 från Gölaverken Arendal och Öresundsvarvet och ett av fartygen levererades i januari 1980,

'° Ägarbolagen till dessa fartyg ingår inte i koncernredovisningen. De två OBO-fartygen (1) ägs av Team-Ship VII Ltd och delta bolag ingår i koncernredovisningen beroende på mellanvarande avlal.

Skr. 1980/81:12 52

ning för kapitalkostnaderna kan under 1980 komma att ge ett fortsatt gott driflsresultat. Även resultatet för OBO-fartygen bedöms komma alt utvecklas positivt under 1980 och fortsatt ge ell väsentligt bidrag lill täckning av kapitalkostnaderna.

Vissa fartygsförsäljningar kan bli aktuella också under 1980 om nuvarande marknadsförhållanden består. På sikl bedöms efterfrågan på de tonnagekategorier som Zenit har intressen i vara god.

Malmoil

I Rederi AB Malmoil ingår den rederiverksamhet som tillförts Svenska Varv i samband med övertagandet av vissa Kockumsverksamheler enligl regeringens proposition 1978/79:124. Aktierna i Malmoil ägdes t.o.m. 1979 av Svenska Varv AB medan Rederi AB Zenit skött den löpande verksamheten. 1980-01-01 övertordes bolaget som dotterbolag lill Rederi AB Zenit. Årets resultat före bokslulsdispositioner och skatt uppgick till -100 Mkr (-134 Mkr). Det förbättrade resultatet beror på den positiva utvecklingen av fraktmarknaden under året.

Malmoilkoncernen äger två tankfartyg - 355000 respektive 255000 dwt — vilka befraktas och drivs under svensk flagg av Salén Tanker AB. Vidare äger koncernen minorilelsandelar i fyra norska tankfartyg av vilka tre (355 000 dwt vardera) befraktas och drivs av Lars Krogh & Co A/S och ett (255000 dwt) har A/S Havtor som huvudredare. Dessutom ägde koncernen under 1979 ett tankfartyg om 97000 dwt, M/T "Kredy", som befraktats och drivits av Lars Krogh & Co A/S. Delta fartyg har sålts under januari 1980.

Fraktmarknaden för denna typ av fartyg har förbättrats under 1979. De ökade fraktinläkterna har dock motverkats av ökade bunkerkostnader. Frakterna har i stort sett endast täckt driftskostnaderna under 1979. Tonnageöverskottet har successivt minskat och så småningom bör balans mellan utbud och efterfrågan inträffa. Osäkerheten rörande världens oljeförsörjning är emellertid slor och del är ytterst vanskligt att bedöma utvecklingen. Resultatet för 1980 bedöms bli bättre än för 1979.

Malmoilkoncernensfartygsengagemang

Antal/Typ Storlek Andel Byggnadsår

dwt ca

355 000	100%	75
355000	46,66 %	76/77
255000	100%	73
255000	40%	74
97000	100%	67

1 Turbintanker' 3 Turbintanker- I Turbintanker' 1 Turbintanker' 1 Motortanker''

' Ägs av Rederi AB Malmoil.

' Andelarna i dessa fartvg ägs via parirederiet för Wind Tankers, övriga andelar ägs

av K/S Comnor A/S & Co.

Ägs av Rederi A/S Alba via partrederiet Bång Tank. Rederi A/S Alba är helägt

dotterbolag till Rederi AB Malmoil.

"* Ägdes av Skips A/S Afrodite, helägt av Rederi AB Malmoil. Fartyget har sålts

under januari 1980.

Skr. 1980/81:12 54

Leveranser

Av årets verksamhetsvolym avsåg ca 90% rörinstallationer medan elin-slallationer respektive avgasutsug och sopsug vardera svarade för ca 5%. Bland under året pägäende större installalionsuppdrag kan nämnas

— Petrokemisk anläggning för Beroxo AB i Stenungsund (industrirör)

— Komplett mejeriinstallation vid Ersboda mejeri, Umeå (industrirör)

— Rörinslallalion i karlongfabrik för Enso Gulzeit, Pankakoski, Finland

— Petrokemiska anläggningar för Gulf Oii och Danska Esso i Danmark (induslrirör)

— Karishamns lasarett (VVS)

— Rörinstallation i Kungapalalsen i Jeddah, Saudi Arabien (VVS)

— Färdigställande av verkstadshallar i Förenade Arabemiraten för Al Ba-har (VVS)

— Hotellbygge i Polen (VVS)

— Stadsdelscenter i Military City, Tabuk, Saudi Arabien (sop- och damm-sug)

— General Motors (Vauxhall) ny laslvagnsfabrik i Luton, England (bilav-gasulsugning)

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 13 Mkr (-2 Mkr). Resultatförbättringen är främst hänföriig till de utländska dotterbolagen samt den sanering av eldivisionen som skedde 1978.

Den svenska rörverksamhelen har liksom under 1978 uppnätt ett tillfredsställande resultat medan elverksamhelen trols påtaglig resultatförbättring gav ett mindre underskoll. För de utländska verksamheterna var resultatet i huvudsak lillfredsslällande.

Centralsuggruppens resultat har ej förbättrats jämfört med 1978 utan visade även för 1979 en förlust. Celsius Veni uppnådde däremot ett tillfredsställande resultat.

Den fakturerade försäljningen inklusive dellikvider uppgick till 919 Mkr, ca 15% mer än föregående år. Av denna svarar utlandsfaklureringen inkl. exporten från Sverige för ca 20%.

Årels investeringar uppgick till 23 Mkr, fördelade på fastigheter 5 Mkr, maskiner och verktyg 14 Mkr, samt aktier och andelar etc. 4 Mkr.

Verksamheten

En måttlig ökning av byggmarknaden i Sverige skedde under 1979. Bostadsbyggande förblev fortsatt svagt, medan framför allt stat och kommun ökade sin byggverksamhet. Industriinvesteringarna sjönk dock för fjärde året i rad till en lägsta nivä 50% under toppåret 1975. Trots detta kunde produktionsvolymen ökas ca 15 %.

Skr. 1980/81:12 55

Orderingången ökade med 260 Mkr och uppgick till 870 Mkr exkl indextillägg och vissa extra arbeten. Av denna ökning bidrog den svenska rörverksamheten med 60% och dotterbolagen med ca 40%.

På den svenska marknaden stärkte företaget, delvis genom företagsförvärv, sina marknadspositioner i storstadsområdena. Verkstadsvolymen reducerades dock genom nedläggning av verkstaden i Lidköping.

Eldivisionens lönsamhetsproblem bedömdes bli långsiktigt bestående, varför beslut om avyttring av denna fattades under året. Beslutet genomfördes i mars 1980. Som en del av uppgörelsen om avyttring av eldivisionen förvärvades samtidigt rörinstallationsföretagel Vanadis Entreprenad AB med 280 anställda.

Förelagsförvärv och upprättande av nya filialkontor har möjliggjort en fortsatt gynnsam utveckling av utlandsverksamheten.

Antalet anställda ökade med 300 till 3 550. Av ökningen hänförde sig 200 till nyförvärv av företag och 100 till ökad verksamhets volym.

Framtidsutsikter

Den f. n. relativt goda byggkonjunkturen i Sverige förväntas bestå under första hälften av 1980. För den svenska verksamheten kommer en viss nedgång i industriinstallationer att ske, eftersom det stora projeketet i Stenungsund för Beroxo AB avslutats under 1979. Denna nedgång bedöms mer än väl uppvägas av en ökad VVS-produktion.

Den under 1979 goda orderingången medförde all sysselsättningsläget inför 1980 är tillfredsställande och en i stort oförändrad produktionsvolym förutses.

Ytterligare företagsförvärv väntas bli aktuella under 1980 för att stärka och utöka marknadsandelarna i Sverige. Samtidigt satsas ytterligare resurser på att expandera utlandsverksamheten.

Resultatet för 1980 bedöms bli bättre än för 1979.

Götaverken Ångteknik

Götaverken Ångteknik AB tillverkar och monterar åiervinningsanlägg-ningar för cellulosaindustrin, kraftverkspannor, industriångpannor för olika bränslen, hetvattenpannor, marinpannor och värmeväxlare. Produktprogrammel omfattar även service och underhållsarbeten inom kärnkrafts-och petrokemisektorerna samt kompletta pråmbaserade cellulosa- och pappersfabriker. Götaverken Ångteknik har huvudkontor i Göteborg, kontor för division Maskinverken i Kallhäll samt verkstäder i Göteborg, Gävle och Karlshamn. Bolaget har ocksä verksamhet i Brasilien. Svenska Maskinverkens rörelse förvärvades 1979-04-01.

Företagets satsning på paketleveranser, export och breddning av pro-

Skr. 1980/81:12 56

duktprogrammet har ytterligare stärkts under året. Stora resurser har tagits i anspråk för förvärvet av Maskinverken och etablering i Brasilien. Bland 1979 års leveranser kan nämnas

- sodapannepaket till Södra Skogsägarna, Mönsterås

- sodapannepaket till Eds Cellulosafabrik, Edsbruk

- sodapanna och barkpanna till Allo Parana, Argentina

- sodapanna till Natron Maglaj, Jugoslavien

- sulfilpanna lill Mazandaran, Iran

- ombyggnad av sodapanna för Mo och Domsjö, Husum

- ombyggnad av sodapanna för Kopparfors, Norrsundet

- hetvattenpanna till Lunds kraftvärmeverk, Lund

- ombyggnad av ängpanna till Philippine Wallbord, Filipinerna

- ett antal Sunrodpannor

Årets resultat

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -8 Mkr (8 Mkr). Svag lönsamhet på order tagna under lågkonjunkturen samt betydande kostnader för omslrukturering av Svenska Maskinverkens rörelse har påverkat resultatet.

Årels investeringar uppgick till 13 Mkr och utgörs huvudsakligen av maskiner och utrustning övertagna från Svenska Maskinverken.

Marknaden

Den svenska marknaden för anläggningar till cellulosaindustrin och energisektorn har under de senaste åren varit svag. Investeringarna inom cellulosaindustrin i Skandinavien begränsas av bristen på råvara saml otillfredsställande lönsamhet för flera företag. Ökade energipriser saml en förbättrad prisnivå för cellulosaindustrins produkter under 1979 kan förväntas nägot öka benägenheten all investera i bl.a. ombyggnader och i barkpannor. Huvuddelen av projekten inom cellulosaindustrin förväntas dock komma på exportmarknaderna, där främst Syd- och Nordamerika samt Bortre Asien är intressanta.

Marknaden för medelstora pannor till kraftvärmeverk i Sverige har förbättrats under 1979. En fortsalt inriktning mot kraftvärmeverk samt större kraflverkspannor för alternativa bränslen, främst kol, bedöms som nödvändig om beroendet av olja och kärnkraft skall kunna minskas. Götaverken Ångteknik har för denna typ av pannor licens från Combustion Engineering och Sulzer Brothers, Schweiz. För störte kraftverkspannor väntas den utländska konkurrensen bli härd.

Marknaden för marina hjälpång- och avgaspannor av typ Sunrod har avsevärt förbättrats jämfört med närmast föregående år. Marknaden förväntas bestå och Sunrodprodukterna bedöms som konkurrenskraftiga.

Skr. 1980/81:12 57

Order

Orderingången under 1979 uppgick lill 357 Mkr. Order har bl. a. erhållits på kraflvärmeverk till Sundsvalls kommun, sodapanna till Mo och Domsjö, Alfredshem, barkpannor till ASSI/Karlsborgs Bruk, Norske Skogindustrier/Norge och Cellulosa Puerto Piray/Argentina saml pannor till bl.a. Voxnan/Spännarhyltan, Boriänge kommun, Follum/Norge och Eskilstuna kommun. Vidare har order på flera Sunrodpannor erhållits.

I början av 1980 erhölls en order på ett sodahuspaket för leverans till SCA/Östrand.

Verksamheten

Götaverken Ångteknik förvärvade 1979-04-01 Svenska Maskinverkens rörelse. Avsikten med förvärvet är att bredda produktprogrammet inom skogs- och energisektorerna med möjligheter lill effektivare marknadsföring, produktutveckling och produktion. Detta kommer att innebära slörre möjligheter bl. a. på den internationella marknaden.

Svenska Maskinverkens rörelse drivs i en separat division med i huvudsak oförändrat produklprogram omfattande bl. a. bark- och övriga indu-striängpannor, avfalls- och hetvattenpannor, Sunrodpannor, värmeväxlare, samt service och reservdelar. Tillverkningen i Kallhäll har avvecklats under 1979 och koncentrerals till Göteborg, Gävle och Karlshamn. Förvärvet innebär att antalet anställda i företaget ökal med 400 personer. Vid årsskiftet 1979-80 hade Götaverken Ångteknik totalt 1 300 anställda.

Brasilien-verksamheten

Del av Götaverken Ångteknik delägda bolaget Gölaverken Induslria e Comercio har under 1979 erhållit order för 40 Mkr bl. a. från FNP/Uruguay och Squario/Brasilien. Marknaden i Brasilien har förbättrats under senare hälften av 1979. Flera projekt är aktuella för upphandling under 1980.

Verksamheten är under utveckling. Antalet anställda var vid årsskiftet 133. För 1979 redovisas ett nollresultat sedan igångkörningskostnader aktiverats.

Företaget har främst resurser att sälja och tillverka återvinningsanläggningar för cellulosaindustrin jämte olika typer av ångpannor. Konstruktionsarbetet kommer delvis att ske i Sverige. Avtal finns dessutom för kvalificerad legotillverkning av vissa produkter.

Produktutveckling

En kontinuerlig utveckling av produktprogrammel bedrivs, bl. a. i fråga om pannor för förbränning av fasta bränslen. En försöksanläggning för fluid-bed vid Öresundsverket har provkörts under året med positiva resul-

Skr. 1980/81:12 58

tat. Ett fortsatt omfattande utvecklingsarbete avseende förbränning av inhemska fasta bränslen och kol kommer att bedrivas.

Under året har utvecklingsarbete också pågått när det gäller dels platlformsbaserade kemiska massafabriker och dels platlformsbaserade termomekaniska massafabriker. En intensifierad marknadsföring har inletts inom dessa områden.

Under 1980 kommer företagets serviceverksamhet för kärnkraftsanläggningar att ytterligare utvecklas.

Framtidsutsikter

Orderingången under 1979 ger full basbeläggning under första halvåret 1980. Den neddragning av kapaciteten som skett i Kallhäll jämte förväntad orderingång innebär ett ökat utnyttjande av verkstädernas kapacitet.

Ångtekniks framtidsutsikter bedöms som goda, då efterfrågan pä anläggningar för energiproduktion och återvinning förväntas öka vid stigande energipriser och försök alt minska beroendet av olja. Förvärvet av Maskinverkens rörelse innebär bl. a. ett breddat produklprogram med främst industriångpannor samt kraftverks- och Sunrodpannor.

Resultatet för 1980 väntas bli positivt.

Götaverken Motor

Verksamheten vid Gölaverken Motor AB har traditionellt varil inriklad på tillverkning av huvudmotorer för fartyg byggda inom koncernen. Försäljning av reservdelar för dieselmotorer jämte teknisk service är andra viktiga områden liksom nya industriprodukter, t.ex. värmeväxlare och processkomponenter. Strävan är att successivt minska beroendet av den marina marknaden.

Långsamlgäende dieselmotorer för marina ändamål svarar alltjämt för den största enskilda delen av företagets produktionsvolym. Under året levererades till koncernens varv sju huvudmotorer med en sammanlagd effekt av 62,45 MW (83 000 BHP). Dessutom färdigställdes i verkstäderna tvä motorer på totalt 28 MW för ell dieselkraflverk i Liberia. Efler montage och inkörning levererades dessa motorer i början av 1980.

Verksamheten under årel avseende nya produkter omfattade förutom dieselkraflverk även värmeväxlare och avsaltningsutrustning. En avsalt-ningsanläggning har färdigställts på Käringön i Bohuslän. Anläggningen ersätter tidigare tankfartygstransporter av färskvatten till ön. En licenserad verktygsmaskin (Extrude Hone) har introducerats i Västeuropa och visar god försäljningstillväxl.

Skr. 1980/81:12 59

Årets resultat

Efter belastning med en extraordinär kostnad för nedskrivning av anläggningstillgångar med 12 Mkr uppgick årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt till -20 Mkr (-8). Resultatet har påverkats negativt av den snabba volymnedgången för motorer lill koncernens varv. Det härigenom uppkomna personalöverskollel kunde dock successivt elimineras under andra halvåret genom överföring av personal till Projekt 80.

Årels investeringar uppgick till 4 Mkr.

Marknaden

Under 1979 lanserade Gölaverken Motors licensgivare Burmeister & Wain nya versioner av sina lägvarviga dieselmotorer med avsevärt lägre bränsleförbrukning än konkurrenternas. Detta har väsentligt förbättrat konkurrenskraften, någol som ytterligare accentuerats av stigande bunkeroljepriser. I en totalt sett svag marknad har intresset för B & W-motorer ökat så myckel, att exporlförsäljning blivit möjlig för Gölaverken Motor i samråd med licensgivaren. Genom allmänt ökad shippingaktivilet, högre fraktrater och åtföljande bättre utnyttjande av fartygens maskineffekter har efterfrågan på motorreservdelar och service ökat.

Under året har order erhållits pä nio dieselmotorer om sammanlagt 98,16 MW (133 500 BHP), För första gången sedan tillverkningen av den egna Götaverken-molorn lades ned 1972 finns nu i orderstocken fartygsmotorer på export. Inle mindre än sju av de nio beställda motorerna har utländska köpare.

Framtidsutsikter

Den framtida efterfrågan på dieselmotorer av den typ företagel tillverkar beräknas bli relativt låg i Sverige. Genom motorkonstruktionens goda konkurrenskraft förväntas det dock bli möjligt att avsätta ett antal motorer på export. Genom sin bränslesnålhet och robusthel röner motorn också ett ökande intresse för användning inom dieselkraflområdet.

Bolagets ställning inför 1980 är väsentligt bättre än läget inför föregående år. En relativt lång orderstock finns, de nya produkterna är introducerade och organisationen har förändrats och anpassats lill den nya verksamhetsinriktningen. Ett förbättrat resultat förväntas därför 1980.

Götaverken Motor förvärvade i mars 1980 en tredjedel av del nybildade Burmeister & Wain Scandinavian Contractor A/S, ett marknadsförings-och projektbolag för stationära dieselkraflsanläggningar. Företaget har 140 anställda. Förvärvet ger intressanta utvecklingsmöjligheter speciellt då den av B & W konstruerade bränslesnäla 2-taktsmotorn blir ett intressant alternativ för landbaserade dieselkraflverk.

Skr. 1980/81:12 60

Götaverken Aluminium

Gölverken Aluminium AB (GÖTAL), som bearbetar aluminium från göt till färdiga produkter, har sitt huvudkontor i Göteborg och fabriker i Robertsfors och Virserum. Bolaget har också försäljningskontor i Stockholm. Verksamheten är organiserad i två divisioner - Profil Aluminium, som pressar, anodiserar och bearbetar aluminiumprofiler samt Bygg Aluminium, som tillverkar dörrar samt fasta och öppningsbara fönsterkonstruktioner i såväl isolerat som oisoleral utförande. I produktprogrammel ingär vidare ett fönsterbeklädnadssystem och ett väggsyslem.

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -3 Mkr (-4 Mkr). Trots att profildivisionens utnyttjande av anläggningarna förbättrats under 1979 motsvarar produktionsvolymen inte förväntningarna. Detta har starkt påverkat årets resultat.

Faktureringen, som steg med 35% till ca 57 Mkr, fördelades pä profildivisionen med 52%, byggdivisionen 44% och den under 1979 etablerade tradingverksamheten 4%.

Årets investeringar pä ca 1,8 Mkr avser i huvudsak utbyggnad av reningsanläggning i pressverket i Robertsfors.

Marknaden

Den goda konjunkturen under 1979 har inneburit av avsättningen av företagets produkter har varit god. Den totala orderingången ökade med ca 30% jämfört med 1978. Vid årels utgång uppgick orderslocken till 25 Mkr.

Den svenska profilmarknaden beräknas efler ell par års stagnation ha ökat från 26000 ton till ca 31000 ton. Profildivisionen ökade under sitt tredje verksamhetsår marknadsandelen i Sverige till 7% motsvarande 2 100 ton. Stigande priser på aluminiumgöt kunde under året kompenseras av ökande försäljningspriser på profiler.

Den svenska marknaden för aluminiumfasader ökade under året, men överetableringen i branschen innebär en hård priskonkurrens.

Planverkels nya krav på isolering och täthet i fönster- och dörrkonstruktioner började alltmera slå igenom, vilket medförde en kraftigt ökad leveransvolym för företagets isolerade byggsystem.

Bland pågående och färdigställda leveranser kan nämnas

- sport- och rekreationsanläggning i Öslberiin (FASIAL-isolerade fasader)

- kontorshus i Borlänge (VENTAL-fönster)

- industrihall i Pfäffikon, Schweiz (ARCOY-väggsystem).

Skr. 1980/81:12 61

Framtidsutsikter

Erfarenheten visar att produkter ofta kan göras bättre och billigare av strängpressad aluminium än av konventionella material. Materialets underhållsfrihet och längre livslängd bidrar lill den goda konkurrenskraften. Ur energisynpunkt kompenseras energiåtgången i råvaruledel mer än väl av möjlighelen till lätta och varaktiga konstruktioner. En fortsatt ökad aluminumförbrukning förutses långsiktigt även om marknadstillväxten under 1980 torde bli något svagare än under 1979. Framför allt väntas aluminiumförbrukningen öka inom bygg- och transportbranschen.

Förelagets marknadsföring av färdig-produkler är inriktad mot byggbranschen och produktutvecklingen kommer även under 1980 alt koncentreras till denna marknad.

För 1980 förväntas Gölaverken Aluminiums resultat bli positivt genom bl. a. högre kapacitetsutnyttjande och effektivisering inom profil-divisionen.

Koncernens resultaträkning

Mkr 1979 1978

Fakturerad försäljning Övriga rörelseintäkler Rörelsens kostnad	Nol 1	-1-4997,4 -1- 147,5 -5466,9	-1-3 870,7 + 17,1 -4 156,7
Rörelseresultat före planenliga avskrivningar Planenliga avskrivningar	Nol 3	- 322,0 - 343,9	- 268,9 - 225,6
Rörelseresultat efter avskrivningar Förändring av föriuslreserv för pågående produktion Förändring av reserv för kundfordringsrisker	Nol 1 Not 5	- 665,9 -¥ 138,0 -1- 495,7	- 494,5 - 51,6 - 619,4
Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader		- 32,2	-1165,5
Finansiella inläkler och koslnader Ränteintäkter Räntekostnader Kursdifferenser, netto	Nol 5	-1- 821,0 -1366,7 - 21,9	-1- 615,7 - 881,9 - 218,5
Resultat efter flnansiella intäkter och kostnader		- 599,8	-1650,2
Extraordinära intäkter och koslnader Intäkter Koslnader	Not 7	- 246,0 - 513,1	-t 166,6 - 665,7
Resultat före ägartillskott, bokslutsdispositioner och skatt		- 866,9	-2 149,3
Bokslulsdispositioner Ägartillskott Statlig värdegaranti	Not 8 Not 6	-1- 19,3 4-1286,3	-1- 0,6 -1-3 150,0 -f 1 450,0
Resultat före skatt Skall		-1- 438,7 - 15,3	-1-2451.3 5,6
Resultat efter skatt Minoritelsandel		-t- 423,4 - 0,2	-1-2445,7 - 0,3
Årets resultat		-1- 423,2	-1-2445,4

Koncernens balansräkning

Mkr		1979-12-31	1979-01-01*	1978-12-31
Tillgångar
Omsättningstillgångar
Kassa och bank	Nol 9	542,5	962,4	975,8
Tillgodohavanden hos Riksgäldskonloret	Not 6	2371,3	-	-
Egna obligationer	Nol 10	21,5	7,3	7,2
Växelfordringar	Not 5, 12	739,5	1 036,9	848,3
Kundfordringar	Not 5	692,6	527,9	414,2
Fordran på svenska staten	Not 6	3368,8	5 938,9	4438,9
Förulbelalda kostnader och upplupna intäkter	Nol 5	314,6	127,7	90,2
Övriga fordringar	Not 5	288,6	230,2	162,1
Förskott till leverantörer		133,5	82,3	65,8
Material		409,8	364,8	253,8
Produkter i arbete	Nol 4, 11	3039,3	2 725,6	2 378,2
Summa omsättningstillgångar		11922,0	12004,0	9634,5
Spärrkonto hos Riksbanken		0,3	0,9	0,9
Anläggningstillgångar
Långfristiga fordringar samt aktier och andelar
Växelfordringar	Nol 5, 12	4147,7	4267,9	3 669,9
Övriga fordringar	Nol 5	467,8	257,5	80,3
Förskott till leverantörer		0,4	5,6	5,7
Aktier och andelar	Not 20	15,2	15,6	15,5
Goodwill		3,1	1,4	1,4
Patent och utvecklingskostnader	Nol 3	16,0	1,9	1,9
Obligationer		0,2	11,3	-
Summa långfristiga fodringar, aktier och andelar		4650,4	4561,2	3 774,7
Anläggningar	Not 3
Ofullbordade anläggningar		61,7	55,6	55,0
Maskiner och inventarier		769,3	1 028,7	735,8
Skepp och andelar i skepp		2372,1	2 100.3	794,2
Byggnader		1009,9	1271,2	819,6
Tomter och markanläggningar		370,0	405,1	258,0
Summa anläggningar		4583,0	4860,9	2662.6
Summa anläggningstillgångar		9233,4	9422,1	6437.3
Summa tillgångar		21 155,7	21427,0	16072,7
Ställda panter	Not 18	13941,8		10234.4

*inklusive Kockums

		1979-12-31	1979-01-01*	1978-12-31
Skulder och eget kapital
Kortfristiga skulder
Växelskulder	Not 5	109,0	147,0	88,6
Förlusttäckningsreserv	Not 2	250,1	475,6	475,6
Leveranlörskulder	Nol 5	617,2	544,7	451,3
Reverslån	Nol 5, 13	5312,6	4 156,0	2545,0
Skatteskuld		5,5	4,7	2,8
Upplupna kostnader och förulbelalda intäkter		939,3	857,9	674,2
Övriga kortfristiga skulder	Not 5	811,7	1 240,5	343.7
Förskoll från kunder	Not 14	1177,7	993,6	939,7

Nol 16

Not 17

Långfristiga skulder

Växelskulder

Reverslån

Obligationslån

Andra långfristiga skulder

Förskott från kunder

Avsatt lill pensioner, PRl-pension

Avsatt till pensioner, övriga pensioner

Summa långfristiga skulder

Obeskattade reserver

Lagerreserv

Ackumulerade avskrivningar utöver plan

Invesleringsfonder

Summa obeskattade reserver Beskattat värderegleringskonto Minoritetsintresse

Eget kapital

Bundet egel kapital

Aktiekapital 6000000 st aktier ä nom 100

Reservfond

Koncemreserv

Övriga bundna fonder

Fritt egel kapital

För särskilda ändamål avsedda medel

Balanserat resultat

Periodens resullal

Summa eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Ansvarsförbindelser

Nol 5	100,4	123,2	94,4
Not 5, 13	5797,1	7061,8	5683,9
Nol 5, 13	1 475,8	1 442,4	1247,1
Nol 5	267,6	337,1	335,7
Not 14	148,4	98,6	46,8
	567,4	476,1	362,7
Not 15	135,0	175,3	147,6

9714,5

7918,2

Not 19

8491,7

1,5 7,2 0,7	3,9 0,4	3,9 0,4
9,4	4,3	4,3
-	21,2	21,2
0,8	1,3	1,3
600,0 308,5 35,7 4,2	600,0 300,3 222,4 4.2	600,0 300,3 188,3 4,2
35,5 1 165,7 423,2	60.0 -1483,0 2445,4	60,0 -1483,0 2445,4
2572,8	2 149.3	2115,2
21155,7	21427,0	16072.7
2003,9		1171,6

Kapitaltillskott från svenska staten

Avskrivning av lån i samband med

övertagandel av Kockums -I- 340,0

Kontanttillskott -1-1163,5

Tillskott för förlusttäckning Eriksberg — -1-1503,5

Efterleveransfinansiering — externförsäljning

Växelfordringar - fartyg -t- 893,4

Växelfordringar - övrigt - 38,2

Kundfordringar - 205,0

Refinansieringslån - fartyg - 745,1

Refinansieringslån - övrigt -I- 49,4 — 45,5

Efterleveransfinansiering — egna fartyg och andelar

Fartyg till egel rederi, netto — 433,0

Refinansiering egna fartyg -I- 466,9 -I- 33,9

Finansiering av pågående produktion

Produkter i arbete, lager samt förskott lill leverantörer — 266,7

Förskoll från beställare - fartyg -I- 191,6

Förskott från beställare - övrigt -I- 151,4

Län för finansiering av fartygsproduktion — 33,1

Lån för finansiering av övrig produktion — 9,0

Leverantörskulder -I- 16,6

-I- 50,8

-1-561,1 -1-409,0 -t-

-242,3 -I- 10,9

- 50,5 -156,5

- 75,6

-400,6

-1-592,2 +

-H33,9 - 52,5 -I- 39,2 -232,1 -I- 20,3 + 51,2

970,1

514,0

191,6

40,0

Skr. 1980/81:12 65

Värderingsprinciper

Material

Generellt värderas materialet fill det lägsta av anskaffnings- och netloförsäljningsvärdet. Olika metoder för värdering av material förekommer inom koncernen beroende på typ av verksamhet, olika redovisningssystem m.m.

Produkter i arbete

Produkter i arbete värderas generellt till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet. Tillverkningsorder som inte beräknas ge full kostnadstäckning värderas till försäljningsvärde eller bedömt marknadsvärde varvid reservering sker för total förlustrisk maximerad till pä balansdagen nedlagda kostnader.

Fordringar

Fordringar värderas individuellt varvid erforderliga reserveringar görs. Vid bedömning av fordringar jämte borgensåtaganden avseende levererade fartyg har berörda rederiers finansiella situation analyserats. För kunder som ej bedöms kunna fullgöra sina betalningar beräknas risker utifrån panternas - mestadels inteckningar i fartyg - marknadsvärde.

I jämförelse med föregående år har en försiktigare sådan marknadsvärdering gjorts. Den kraftiga uppgången på andrahandsmarknaden baseras endast på ett fåtal avslut. En större utförsäljning av fartyg skulle därför kraftigt kunna pressa priserna nedåt. Detta har motiverat en skillnad pä 15-20% mellan de värden som ligger till grund för bokslutet och de priser som noterats vid årsskiftet. En generell prisförbättring pä andrahandstonnage om 10% jämfört med de i bokslutet tillämpade värdena skulle innebära ell med ca 360 Mkr reducerat reservbehov för fordringar samt egna skepp och andelar i skepp.

Anläggningar

Vid beräkning av de planenliga avskrivningarna indelas anläggningstillgångarna i grupper med olika procentsatser anpassade till den livslängd som anläggningarna beräknas ha. Avskrivningen beräknas på anskaffningsvärdena på samtliga anläggningstillgångar som inte är helt avskrivna. I samband med boksluten 1978, 1979 och 1980 nedskrives anläggningarna i koncernens varvsföretag och Götaverken Molor AB till en nivå, vilken bedöms kunna förräntas i en normal marknadssituation. I konsekvens med delta har avskrivningsplanerna ändrats.

5 RiLsdagen 1980/81. I saml. Nr 12

Egna skepp och andelar i skepp samt rederiverksamhet

Eget skeppsinnehav resp. andelar i skepp har ej anskaffats för stadigvarande bruk och värderas som konsekvens härav till marknadsvärde. På samma sätt som vid värderingen av fordringar ovan har till skillnad från föregäende år i årets bokslut en försiktigare marknadsvärdering gjorts.

Skillnaden mellan bedömt och planenligt restvärde återfinns som en reserv på passivsidan. Förlustrisker för minoritetsägda rederibolag är beaktade på bokslutsdagen.

Räntemellanskillnad

Diskonterade värdet av de ränteföriuster, som under åren 1980-1988 kan uppkomma pä grund av alt lämnade redarkrediter löper med lägre ränta än refinansieringslånen, är ej beaktat i bokslutet. Förlusterna belastar resultatet del år de förfaller till betalning. Räntenivån på krediter lill rederier avseende fartyg levererade under perioden 1969-1977 uppgår till 5,75-12,4%. Värdet av de ränteföriuster som kan uppstå på grund härav är beroende av framtida räntenivå. Vid bedömd framtida räntenivå är nuvärdet av ränteförlusten 171,5 Mkr.

Fordringar och skulder i utländska valutor

Fordringar och skulder i utländska valutor värderas till den lägsta respektive högsta av anskaffningsdagens och balansdagens kurser. Därvid kvittas kursvinster och kursförluster i den mån amorteringar av fordringar och skulder i samma valuta ligger inom samma kvartal.

Valutakurser

Land	Valuta	Valutakod	1978-12-31	1979-12-31
Storbritannien	1 f	GBP	8,73	9,24
USA	1 $	USD	4,30	4,15
Västtyskland	100 DM	DEM	235,25	241,40
Frankrike	100 FF	FRF	102,60	103,20
Belgien	100 BF	BEG	14,90	14,84
Schweiz	100 Sfr	CHF	264,25	262,40
Nederiändema	100 Fl	NLG	217,40	218,60
Danmark	100 Dkr	DKK	84,50	77,75
Norge	100 Nkr	NOK	85,75	84,05
Finland	100 Fmk	FIM	109,40	112,20
Island	100 Ikr	ISK	1,35	1,07
Italien	100 Lit	ITL	0,52	0,52
Österrike	100 S	ATS	32,10	33,55
Portugal	100 Esc	PTE	9,40	8,40
Canada	1 Can$	CAD	3,62	3,55
Spanien	100 Ptas	ESP	6,15	6,30
Japan	100 Yen	JPY	2,22	1,74

koslnader. Detta motiverar upplösning av en del av reserven i årets bokslut.

Not 3

I värderingsprinciperna anges hur de planenliga avskrivningarna beräknas. Utöver planenlig avskrivning har en extra nedskrivning av anläggningarna företagits i koncernens varvsföretag och Götaverken Motor AB för att anpassa anläggningskapitalet till den omfattning som den enligt riksdagsbeslut skall ha vid utgången av är 1980. Denna nedskrivning redovisas som extraordinär kostnad. I konsekvens härmed har även avskrivningsplanen ändrats.

Anläggningarnas värden jämte avskrivningar t. o. m. 1978-12-31

Anläggningar	Ansk.-	Årets	Årets	Ack.	Netto-	Netto-
	värde	plan-	extra	totala	värde	värde
		enliga	nedskr.	avskr.	Kock-
		avskr.			ums
Ofullbordade anläggn.	55,0				0,6	55,6
Maskiner o. inventarier	1 692,4	98,1	126,5	956,6	292,9	1 028,7
Byggnader	1439,6	46,2	108,5	620,0	451,6	1271,2
Tomter o. markanläggn.	423,0	20,4	-	165,0	147,1	405,1
Skepp	882,4	59,9	-	88,2	1306,1	2100,3
	4492,4	224,6	235,0	1 829,8	2198,3	4 860,9
Avskrivning av im-
materiella tillgångar		1,0 225,6
Anläggningarnas värden	[jämte avskrivningar t. o. m. 1979-12-31
Anläggningar	Ansk.-	Årets	Årets	Ack.	Ack,	Netto-
	värde	plan-	extra	extra	avskr.	värde
		enliga	nedskr.	nedskr.	och
		avskr.			nedskr.
Ofullbordade anläggn.	61,7					61,7
Maskiner o. inventarier	2259,1	110,5	205,6	299,7	1 489,8	769,3
Byggnader	2086,3	47,6	251,7	346,5	1 076,4	1 009,9
Tomter 0. markanläggn.	580,7	20,6	13,3	13,3	210,7	370,0
Skepp	2782,5	161,2			410,4	2 372,1
	7770,3	339,9	470,6	659,5	3 187,3	4583,0
Avskrivning av im-
materiella tillgångar		4,0 343,9

Som framgår av värderingsprinciperna ovan beträffande egna skepp och andelar i skepp görs särskild reservering med ledning av bedömda marknadsvärden. Reserven redovisas i särskild post i balansräkningen. Förändring i denna reserv har positivt påverkat årets resultat med 146,0 Mkr. Vid årsskiftet uppgick reserven till 678,1 Mkr.

Taxeringsvärden

Koncernens taxeringsvärden uppgår för mark till 333,6 Mkr och för byggnader till 1880,0 Mkr.

Investeringarna under årel uppgick till 713,8 Mkr varav skepp 543,6 Mkr.

Not 4

I produkter i arbete ingår 529,9 Mkr avseende färdigställda ej levererade fartyg, beroende på att beställaren vägrat acceptera leverans eller att fartyg byggts i egen regi.

Nots

Värdering av fordringar avseende levererade skepp

Värdering sker enligt tidigare omnämnda värderingsprinciper. Därvid framkomna återföringar av tidigare gjorda förluslreserveringar har påverkal årets resultat samt kvarvarande förlustrisker dragits från varje berörd balanspost enligt nedan. Av återföringar uppgående till 495,7 Mkr avser 386,1 förändring av reserv för kundfordringar och 109,6 förändring av reserv för borgensåtaganden.

Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta

Värdering sker enligt tidigare omnämnda värderingsprinciper. Den efter kvittning kvarvarande kursrisken har belastat resultatet samt dragits ifrån respektive lagts till varje berörd balanspost enligt nedan.

Kvarvarande kursvinster påverkar resultatet först när de realiseras. Av i resultaträkningen redovisade kursdifferenser är 246,9 realiserade kursförluster och 225,0 utgör upplösning av reserv för orealiserade kursrisker.

OmsältningstiUgångar
	Växel-fordr.	Kund- Förulbelalda fordr. koslnader och upplupna intäkter		Övriga fordr.
Bruttovärde Föriuslreservering för fordringar Kursriskreservering Värde enl. balansräkning	810,5 54,9 16,1 739,5	929,6 237,2 0,1 692,6	366,5 51,9 314,6	296,9 6,8 1,5 288,6
AnläggningstUlgångar
		Växel-fordr.		Övriga fordr.
Bruttovärde Föriuslreservering för fordringar Kursriskreservering Värde enl. balansräkning		4776,5 541,9 86,9 4 147,7		822,5 333,4 21,3 467,8

6 Riksdagen 1980/8/. I saml. Nr 12

Skr. 1980/81:12 71

Not 7

Specifikation av extraordinära inläkler och kostnader

Intäkter

Värdereglering skepp 4-146,0

Upplösning av förlusttäckningsreserv Eriksberg -l-100,0

4-246,0

Kostnader

Nedskrivning av anläggningstillgångar -470,6

Kostnader i samband med förvärv av Kockumsverksamheter - 42,5

-513,1

Nots

Specifikation av bokslutsdisposUioner

Skillnad mellan avskrivningar enligt plan och

bokföringsmässiga avskrivningar - 0,3

Avsättning lill lagerreserv - 1,5

Upplösning av beskattat värderegleringskonto -I- 21,1

+ 19,3

Not 9

Kassa och bank

Av de hkvida medlen var 320,1 Mkr spärrade på balansdagen.

Dessutom fanns på balansdagen beviljade, ej utnyttjade checkräknings-och fakturakrediter på 438,5 Mkr.

Outnyttjade, mot statsgaranti belåningsbara säkerheter uppgick på balansdagen till 208,7 Mkr.

Not 10

Före förfallodagen inlösta egna obligationer för kommande amorteringar av obligationslän.

Not II

Produkter i arbete 4 314,3

Avgår förlustreservering (se värderingsprinciper) -1 275,0

3039,3

I föriustreserveringen ingär nedskrivning med 550 Mkr av värdet pä de LNG-fartyg som produceras i egen regi.

Not 12

Huvudparten av dessa fordringar utgörs av krediter till rederier. Krediterna sträcker sig ofta över 7 år. Långfristig del redovisas som anläggningstillgäng.

Skr. 1980/81:12 73

Not 17

Förändring av eget kapUal

1979 1978

1092,8 34,1	1088,1
1126,9 4- 9,5 4- 0,3 -188,3	+ 4,7
948,4	1092,8
1022,4 -1-178,8 4-423,2	-1418,3 - 4,7 -1-2 445,4
1624,4	1 022,4
2572,8	2115,2

Bundet eget kapital vid årets börian

Ökning av koncernreserv vid förvärv av Kockums

Bundet eget kapital vid årels börian efler förvärv av

Kockums

Överfört från fritt eget kapital

Ökning av koncemreserv vid förvärv av bolag

Överföring av koncemreserv lill fritt eget kapital

Bundet eget kapital vid årels slut

Fritt eget kapital vid årets börian Överfört till/från bundet eget Icapital Redovisat årsresultat

Fritt eget kapital vid årets slut

Egel kapital vid årels slut

Notis

Ställda panter

Inteckningar i - Fastigheter - Företag - Egna skepp - Skeppsbyggen - Växelfordringar med skepp som säkerhet	1 976,2 588,4 2293,6 2951,4 4502,4	12312,0
Spärrade likvida medel och depositioner Fordringar med bankgaranti som säkerhet Kundfordringar Reversfordringar Övrigt	321,1 352,8 156,5 678,4 121,0	1 629,8 13941,8
Not 19
Ansvarsförbindelser
Borgensförbindelser (för vilka primärt lämnats skepps- eller faslighelsinleckning med 174,7)		1918,7
Garantiförbindelser		63,5
Övriga ansvarsförbindelser		21,7 2003,9

Kockums AB ä nom. 100 Gölaverken Arendal AB ä nom. 10 Uddevallavarvet AB å nom. 1000 Karlskronavarvel AB ä nom. 1000 Gölaverken Cityvarvet AB ä nom. 100 Götaverken Motor AB ä nom. 100 Svenska Varv Utveckling å nom 100 Öresundsvarvet AB ä nom 1 000 Eriksbergs Mek. Verkstads AB ä nom 1000 AB Finnboda Varfä nom 100 Rederi AB Zenit ä nom 1 000 Rederi AB Malmoil ä nom 100 Götaverken Ångteknik AB ä nom 100 Götaverken Aluminium AB ä nom 100 Calor-Celsius AB å nom 100 S.V. Data AB ä nom 100 Götaverken Företagshälsovård AB ä nom 100 Kockums Computer Systems AB ä nom 50 Kockums Energisystem AB ä nom 50 Swedyards Intemational AB ä nom 100

Summa dotterbolag

1000000	100,0	94,1
20000000	200,0
220000	220,0	[ 500,0
32000	32,0
10000	1,0	1,0
10000	1,0	1,0
500	0,1	0,1
12000	12,0	12,0
100000	100,0	318,7
21000	2,1	2,1
2000	2,0	0
17000	1,7	0
500000	50,0	50,0
30000	3,0	2,8
250000	25,0	41,3
2500	0,2	0,2
2000	0,2	0,2
260	0,1	0
200	0,1	0,1
1000	0,1	0,1

I 023,7

Koncernföretags aktier och andelar i utomstående bolag

		Nom.	Bokf.
	Antal	värde	värde
Lisnave Estaleiros Navais de
Lisboa SARL ä nom PTE 1 000	98625	PTE 98,6	-
Tekniska Rönlgencentralen AB ä nom 500	1458	0,7	-
Shipknow AG ä nom CHF 1000	180	CHF 0,2	0,2
Varvsindustrins Datacentral AB
ä nom 1 000	40	-	-
Jörgen P Jensen Rederi A/S
ä nom NOK 1 000	4	—	—
AB Oktetten ä nom 100	600	0,1	0,1
Lips Nordie AB ä nom 100	600	0,1	0,1
Ingenjörsfirma El-Marin AB
ånom 100	500	0,1	-
Uni Yards AB ä nom 100	25	-	-
Varuägarnas Iniresse AB ä nom 100	1,000	0,1	-
A/S Sea Team ä nom NOK 100	425	NOK-	-
A/S Havprins ä nom NOK 1 000	4	NOK-	-
A/S Havtor å nom NOK 10	9130	NOK0,I	-
Team-Ship Holding Co Ltd
ä nom USD 1	3 585000	USD 3,6	-
A/S Varvara-Viscaya ä nom NOK 50	400	NOK-	-
K/S A/S Varvara-Viscaya & Co 1
ånom NOK 38000		NOK -	—
K/S A/S Varvara-Viscaya & Co II
ånom NOK 38000		NOK-	-
Ahlsell AB ä nom 50	8000	0,4	1,0
Belle Centret A/S	10	DKK 0,6	-
A/S af 9.2.1951	44	DDK 0,1	0,1
Andelar i Ejendom 1/S			6,9
Kuntek do Brasil Isolamentos
Industrias Limitada ä nom BCR 1	447 328	BCR 0,5	0,1
Isobras Isolamentos Brasileiros
S/A ä nom BCR 1	176000	BCR 0,2	-
Gölaverken Induslria e Comerico Lida
ä nom BRC 1	21750000	BCR 21,8	3,9
Lindholmen Molor AB ä nom 100	20000	2,0	1,0
EGGS-Viking ä nom SGD 50			0,1
Pakistan Ajman Fert Corp å nom PKR 10	7 500	0,1	-
Näringslivets Utbildnings AB
ä nom 1 000	170	0,2	0,2
Övrigt			0,9 14,6

I koncernredovisningen har dessutom medtagits följande företag där genom avtal ett bestämmande inflytande existerar Ditlev-Simonsen Rederi I A/S Ditlev-Simonsen Rederi II A/S Team-Ship VII Ltd, Guernsey

Intäkter

Rörelsens kostnader

Rörelseresultat före planenliga avskrivningar

Planenliga avskrivningar

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar

Finansiella inläkler och koslnader Ränteintäkter Räntekostnader Kursdifferenser, netto

Resultat efter flnansiella intäkter och kostnader

Extraordinära intäkter och kostnader

Inläkler

Kostnader

Resultat före ägartillskott m.m.

Ägartillskott m. m. Ägartillskott från svenska staten Värdegaranlier från svenska staten Värdegarantier till dotterföretag Koncembidrag från/till dotterföretag Ägartillskott till dotterföretag Nedskrivning av aktier i dotterföretag

Årets resultat

Nol 1	4-	65	4- 341
Not 2	-	68536	- 43 255
	-	68471	- 42914
Nol 3	-	103	36
	-	68574	- 42 950
Nol 4
	4-	480387	-1- 386120
	—	611150	- 413 892
	-	42542	- 256690
	-	241879	- 327412
Not 5	4-	75000	-f 485 286
		-	- 469228
	-	166879	- 311354
Not 6	4-1286250		4-3 150000
Not 7		-	4-1450000
Not 7	—	634734	-1081208
Not 8	4-	44638	-1715 824
Not 9	—	662646	- 100295
Nol 10	-	121981	-
	-	255 352	4-1391319

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa, bank och postgiro Not 4

Tillgodohavande hos Riksgäldskontoret

Egna obligationer

Fordringar hos dotterförelag

Kundfordringar

Fömtbetalda koslnader och upplupna intäkter

Fordran på svenska staten Nol 11

- Medelstillskott

- Värdegarantier

Övriga fordringar Not 4

Summa omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar

Aktier i dotterföretag Nol 12

Andra aktier och andelar . Nol 12

Långfristiga fordringar hos dotterföretag

Aktiverade uppläggningskostnader för lån

Andra långfristiga fordringar Not 4

Maskiner och inventarier Nol 3

Summa anläggningstillgångar

Summa tillgångar

Ställda panter Nol 15

378639	554730	574729
2371298	-	-
7918	■ 48	-
1491699	585983	585 983
1	75	75
135 470	323	. 323
545465	2772000	2772000
2823350	3166861	1666861
2576	31533	661
7756416	7 111 553	5600632
1023723	1096904	, 880702
577	61	61
2252748	3497590	2 388964
—	6256	-
20001	3 558	3 558
659	158	158
3297708	4604527	3 273443
11054124	11716080	8874075
4743089		5 247 198

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Skuld till dotterföretag

Leverantörskulder

Reverslån Nol 4

Obligationslån Nol 4

Upplupna koslnader och förutbetalda intäkter

Övriga kortfristiga skulder Nol 4

Förlusttäckningsreserv Not 13

Värdegarantier lill dotterförelag Not 7

Summa kortfristiga skulder

Långfristiga skulder

Skuld till dotterföretag

Reverslän Not 4

Obligationslån Not 4

Andra långfristiga skulder Nol 4

Avsatt till pensioner, PRI-pension

Avsatt till pensioner, övriga pensioner

Summa långfristiga skulder

Eget kapital

Bundet eget kapital

Aktiekapital 6000000 sl aktier ä nom 100 kr

Reservfond

Fritt eget kapital Not 14

För särskilda ändamål avsedda medel

Balanserad vinst resp föriusl

Årets resultat

Summa eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Ansvarsförbindelser Not 16

1979-12-31 1979-01-01 1978-12-31

821791	2181 188	681 188
1626	935	935
2827108	1501053	1501053
64540	-	—
118404	108661	87130
196592	35415	35415
116470	353 870	353 870
2279298	1298069	1298069
6425829	5479101	3 957660
410396	5 770	5 770
2061008	3864 281	2 739167
302 100	195 360	—
135362	188871	188871
5423	3 881	3 881
4465	13 833	13 833
2918754	4271996	2951522
600000	600000	600000
299975	299975	299975
35549	60000	60000
1029369	-386401	-386401
-255352	1391319	1391 319
1709541	1964893'-'	• 1964893
11054124	11716080	8874075
1797489		885 914

Skr. 1980/81:12 78

Moderbolagets finansieringsanalys

Tkr 1979 1978

Tillförda medel

-166879	- 311354
103	36
-	2617
-166776	308701
—	86
1234655	608122
1286250	4600000
2354129	4899507
49316	553
604	280
1353242	1342486
1252 742	2897327
2655904	4240646
-301775	4- 658861
4-820954	4-4560234
-946638	-3 540003
-176091	- 361370
-301775	-1- 658861

Resultat före ägartillskott m. m. , Avskrivningar som belastat detta bokslut Nedskrivning av aktier

Från årels verksamhet inlemt tillförda medel

Försäljning av anläggningstillgångar Minskning av långfristiga fordringar Kapitaltillskott från svenska staten

Summa tillförda medel

Använda medel

Investeringar i aktier Investeringar i maskiner och inventarier Minskning av långfristiga skulder Ägartillskott, koncembidrag och värdegarantier

Summa använda medel Förändring av rörelsekapitalet

Specifikation av rörelsekapitalförändring

Ökning(4-)/minskning(-) av kortfristiga fordringar Ökning(-)/minskning(4-) av kortfristiga skulder Ökning(4-)/minskning(-) av kassa och bank

Summa förändring

Finansieringsanalysen för 1979 är baserad på ingångsbalansräkningen 1979-01-01

Noter till moderbolagets resultat- och balansräkning, tkr.

Notl

Inläkler

Intäkterna består i huvudsak av till dotterföretagen fakturerade omkostnader.

Not 2

Rörelsens koslnader

I rörelsens kostnader ingår bidrag till dotterföretagens utvecklingskostnader med 29 Mkr.

Not 3

Anläggningar

Den planenliga avskrivningen baseras på de olika tillgångarnas förväntade ekonomiska livslängd.

Skr. 1980/81:12 81

nom att staten Ull Svenska Varv AB utfärdar s. k. värdegaranUer, innebärande att staten förbinder sig att läcka i framliden realiserad föriusl motsvarande värdegarantin. Huvuddelen av värdegarantierna kommer sannolikt att infrias först efter 1980.

Svenska Varv utfärdar på motsvarande sätt erforderliga värdegaranfier till dotterföretagen.

Under året har moderbolaget utfärdat värdegarantier till dotterföretag för förlust på fartygsproduktion med 325 428 tkr netto och för kundförluster med 309 306 tkr netto, dvs totalt 634 734 tkr netto.

I samband med övertagandet av Kockums AB erhöll moderbolaget värdegarantier om 1500000 tkr från svenska staten. Därvid utfärdade moderbolaget värdegarantier uppgående Ull 1 181200 tkr gentemot Kockums AB. Dessutom gjordes nedskrivning i Rederi AB Malmoil med resterande 318 800 tkr, vilka täcktes med ägartillskott från moderbolaget. Beloppen har beaktats i förvärvsbalansräkningen och således ej påverkal årets resultat.

Under året har i samband med realiserandet av förluster pä fartygsproduktion och kundförlusler hänförbara fill fartyg värdegarantier om 834 705 tkr internt infriats (utbetalats). Moderbolagets utfärdade värdegarantier uppgår därefter till

Utfärdade värdegarantier per 1979-01 -01 1 298 069

Utfärdade värdegarantier 1979 till Kockums AB enligt ovan 1 181200

Utfärdade värdegarantier 1979 till dotterföretag enligt ovan 634 734

Avgår infriade värdegarantier 1979 -834 705

Summa utfärdade värdegarantier 2 279 298

Nots

Koncernbidrag

Lämnade koncernbidrag till

Eriksbergs Mek. Verkstads AB 535 000

Karlskronavarvel AB 4 500

Götaverken City varvet AB 60746

Götaverken Motor AB 9868

Götaverken Aluminium AB 3 029

Svenska Varv Utveckling AB 46531 -659674

Erhållna koncernbidrag från

Götaverken Arendal AB 270089

Uddevallavarvel AB 154000

Öresundsvarvet AB 121227

AB Finnboda Varf 3545

Rederi AB Zenit 141218

Calor-Celsius AB 10729

S.V. Data AB 3 504 4-704 312

Koncernbidrag netto 4- 44638

Skr. 1980/81:12 82

Not 9

Ägarlillskolt

Ägartillskott har lämnats till

Kockums AB 567 110

Öresundsvarvet AB 8 933

Götaverken City varvet AB 13 610

Rederi AB Malmoil 57 505

Calor-Celsius AB 7269

Götaverken Motor AB 7 208

Svenska Varv Utveckling AB 585

S.V. Data AB 426

662646

Not 10

Nedskrivning av aktier i dotterföretag

Avser nedskrivning av aktier i Kockums AB med 121 981 tkr

Not 11

Fordran på svenska staten

Värdegarantier

Fordran per 1978-12-31 1666 861

Värdegarantier i samband med förvärv av vissa

Kockumsverksamheter 1500000

Fordran per 1979-01-01 3 166 861

Under årel utbetalt - 343 511

Fordran per 1979-12-31 2823 350

Medelstillskolt från ägaren

Fordran per 1978-12-31 2772000

Medelstillskott enl. not 6 1 286 250

Under året utbetalt - 3 172 785

Avskrivning av lån - 340000

Fordran per 1979-12-31 545465

Total fordran på svenska staten 3 368 815

Av under året utbetalda värdegarantier och medelstillskolt, 3516296 tkr. var vid årsskiftet 2 371 298 tkr innestående hos Riksgäldskontoret.

Av under året utbetalt medelstillskott har 300000 tkr använts för direkt amortering av från Kockums övertagna lån.

Skr. 1980/81:12 83

Not 12

Aktier och andelar

Specifikation av moderbolagels aktier och andelar, se koncernnol nr 20.

Not 13

Förlusttäckningsreserv

Reserven är avsedd att täcka framtida kostnader för avveckling av Eriksbergs Mek. Verkstads AB.

Jämfört med 1978 års bokslut har avvecklingen inneburit minskade kostnader. Detta motiverar upplösning av en del av reserven i årets bokslut.

Not 14
Fritt eget kapital
	1979	1978
Resultat vid föregående års slut Tillkommer från för särskilda ändamål avsedda medel	+ 1004918 4- 24451	- 761401 4- 375000
Resultat vid årets börian	4-1029369	- 386401
För särskilda ändamål avsedda medel Årels resultat	+ 35549 - 255352	+ 60000 -H3913I9
Utgående fritt egel kapital	4- 809566	-H 064918

Notis

Ställda panter

Inteckningar i

- Fasligheter 659805

- Företag 130000

- Skeppsbyggen 924 705

- Växelfordringar med skepp som säkerhet 2 375 908 4 090 418

Spärrade likvida medel och depositioner 280 168

Fordringar med bankgaranti som säkerhet 307 904

Övrigt 64 599 652671

4743089

Samtliga panter utom depositioner och spärrade medel på 280 168 tkr utgörs av från dotterföretag överlämnade och av Svenska Varv AB pantsatta säkerheter.

Outnyttjade mot statsgaranti belåningsbara säkerheter uppgår lill 154 Mkr.

Skr. 1980/81:12 85

Revisionsberättelse

Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning och koncernredovisning har avgivits 1980-04-22.

Lars Elvstad Göran Tidström

Auktoriserade revisorer

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för är 1979. Granskningen har utförts enligt god revisionssed.

Moderbolaget

Årsredovisningen är uppgjord enligt aktiebolagslagen.

Värderingen av fordringar på dotterbolag baseras på antagande om fortsatt verksamhet för dessa. Detta antagande förutsätter att staten tillskjuter medel för täckning av de förluster som väntas för kommande år till dess koncernen i sin helhet uppnår lönsamhet. Regeringen har i propositionen 1979/80:165 föreslagit sådana tillskott.

Under förutsättning att riksdagen beslutar om erforderiiga kapitaltillskott tillstyrker vi att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Vi tillstyrker vidare att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen samt beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för deras förvaltning under räkenskapsåret.

Koncernen

Koncernredovisningen är uppgjord enligt aktiebolagslagen.

Som framgår av årsredovisningen har fordringsrisker och eget fartygsinnehav värderats med ledning av bedömda marknadsvärden pä fartyg. Jämfört med föregående år har dock utgångspunkten varit, i förhållande till noteringar på marknaden, mer försikfigt beräknade värden på andrahandstonnage. Då varaktigheten av den ökning i marknadsvärden som skett under 1979 är förknippad med viss osäkerhet anser vi att den fillämpade principen kan godtas.

Värderingen av koncernens tillgångar och skulder baseras på antagande om fortsatt verksamhet för de i koncernen ingående bolagen. Detta antagande förutsätter att staten tillskjuter medel för täckning av de förluster som väntas för kommande år till dess koncernen i sin helhet uppnår lönsamhet. Regeringen har i propositionen 1979/80:165 föreslagit sådana tillskott.

Under samma förutsättning som för moderbolaget tillstyrker vi att bolagsstämman fastställer koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen.

1980-04-22

Lars Elvstad Göran Tidström

Auktoriserade revisorer

u u >

s a

-a

CQ <

cd >

c/)

> (Ti

- 69

107

- 172 -229

4- 75 -224

- 166

4-1286 -1375

4-830 - - 4

- 255 4- 53

Resultaträkningar i sammandrag

Fakturerad försäljning Rörelsens koslnader Planenliga avskrivningar Rörelseresultat före reserveringar

Föriuslreservering pågående produktion Reservering för kundfordringsrisker Finansiella posler, netto Extraordinära poster, netto Resultat före ägartillskott, värdegar., boksl.disp. o skatt

Stadigt ägartillskott

Bokslulsdispositioner

Skatt

Årets resultat

■ > u

T3 TJ P

> u c«

> ca c o

> k.

c u

T3
u Cu

o i

273 1002 763 716 557 309

-339 -1179 -675 -862 -595 -325

-81-19 - 40 - 13 - 10 - 13

-147 - 196 4- 48 -159 - 48 - 29

4-108 4-84 - 90 4- 30 4- 4

4- 200 4-106 4-175 - - 4

-56 - 69 4-9-5-16

-55 - 52 - 18 - 2 - 47

-773 4-

1 4-117 - 83 - 25 - 92

- 4-

17 - 4- 4 - -

16 -115 4- 80 4- 27 4- 93

2 - 2 - 1 - I - 1

O 4-

Balansräkningar i sammandrag

Kassa och bank	2750	1	_	87	5	1	2
Kortfristiga fordringar	1638	1779	742	558	291	101	129
Material och produkter i arbete	-	970	1057	400	216	262	37
Fordran på svenska staten	3 369	-	-	-	—	_	—
Summa omsättningstillgångar	7 757	2750	1799	1045	512	364	168
Långfristiga fordringar	3 297	1244	730	1217	1000	41	2
Anläggningar exkl skepp	1	608	259	379	162	116	266
Skepp	-	525	-	223	-	-	-
Summa anläggningstillgångar	3 298	2.377	989	1819	1 162	157	268
Summa tillgångar	11055	5127	2788	2864	1674	521	436
Kortfristiga skulder	6426	2 800	1218	599	315	330	242
Avsatt för föriustrisker och borgensåtaganden	-	264	-	192	-	-	-
Långfristiga skulder	. 2919	1969	1370	1853	1347	100	192
Reserver	—	-	—	-	_	54	_
Minoritetsintresse	-	-	-	-	-	—	—
Aktiekapilal	600	100	200	220	12	32	1
Övrigt eget kapital	, 1 110	- 6	-	-	-	5	1
Summa skulder och eget kapital	11055	5127	2 788	2864	1674	521	436

ca 3bW)« —

.E g « -rä S S :o Ji > = o

fc M N S U OCOiO___________________ W_____ «

104 130 208 94 879 349 203 57 4 56 - 707 4997

-143 -233 4- 5 -102 -846 -347 -194 -56 -50 -51 4- 742 -5319

-2-40-35-55-12-8-6-2 --3 -5 -344

- 41 -143 4-178 - 63 4-21 - 6 4- 3 - 1 -46 4- 2 4-30 - 666

-I- 50 4- 74 - - - - ----- 15 4- 138

- 4 4-126 4- 43 - 10 - - - - - - - 90 4-496

- 1 4-10 - 48 - 43 - 8 - 2 - II - 2 - I 4- 1 4-75 - 568

- 4- 11 4- 15 - - - 12 - - - 4-62 - 267

4-4 4-67 4-184 -101 4-13 - 8 - 20 - 3 -47 4- 3 4-62 - 867

- 4 +803 -181 +79 - 5 +3 +20+3+47
O +869 +3-22+6-5 O O O

- 288

+ 1286 + 19 - 15

- 227

+ 423

8	35	12	4	5	2	_	1	1	_	__	2914
44	1224	90	71	222	206	49	18	13	20	-5005	2190
13	26	1	11	45	249	145	20	1	-	- 4	3 449 3 369 11922
65	1285	103	86	272	457	194	39	15	20	-5 009	3 449 3 369 11922
52	997	210	410	28	125	2	1	1	—	-4 707	4650
21	157	-	-	70	77	66	23	2	5	1	2211
-	-	847	701	-	-	-	-	-	-	+ 76	2 372
73	1 154	1057	1 111	98	202	68	24	3	5	-4632	9233
138	2439	1160	1197	370	659	262	63	18	25	-9641	21155
34	470	73	229	179	321	185	30	14	12	-4254	9223
-	-	114	304	-	-	-	-	-	-	- 16	858
102	944	999	662	120	282	76	27	4	13	-4487	8492
-	-	-	-	30 1	1	-	3	-	-	- 79	9
2	100	2	2	1 25	50	1	3	—		- 750	600
-	925	- 28	-	15	5	-	-	-	-	- 55	1972
138	2439	1160	1197	370	659	262	63	18	25	-9641	21155

Skr. 1980/81:12 89

Innehåll

Koncernens verksamhet i sammandrag..................... .... 3

Strukturplanen ................................................ 3

80-talets fartygsmarknad ................................... 9

Några frågor till koncernchefen ............................ .. 14

Koncernöversikt ................................................ 22

Dotterbolagens verksamhet

Götaverken Arendal .......................................... 33

Kockums.......................................................... 36

Uddevallavarvel .............................................. 37

Öresundsvarvet .............................................. 39

Svenska Varv Utveckling .................................. 41

Karlskronavarvet ............................................ 42

Götaverken City varvet ...................................... 45

Eriksberg ...................................................... 46

Finnboda Varf ................................................. 48

Koncernens rederiverksamhet ........................... 49

Calor-Celsius .................................................. 53

Götaverken Ångteknik ..................................... 55

Götaverken Motor.............................................. 58

Götaverken Aluminium ...................................... 60

Koncernen

Resultaträkning .............................................. .. 61

Balansräkning ................................................ 62

Finansieringsanalys............................................ 64

Värderingsprinciper ......................................... 65

Noter till resultat- och balansräkning .................. .. 67

Moderbolaget

Förvaltningsberättelse ..................................... .. 76

Resultaträkning .............................................. .. 76

Balansräkning ................................................ 77

Finansieringsanalys............................................ 78

Noter lill resultat- och balansräkning .................. 78

Förslag till vinsldisposition ................................ 84

Revisionsberättelse ........................................ 85

Resultat- och balansräkningar i sammandrag ......... 86

Styrelse, revisorer och koncernledning..................... .. 88

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

499000	25%	78
232 000	13%	76
128000	40%	75/77
128000	40%	78
128000	35 %	79
119000	25%	77

2956,5	-446,6
320,8	- 2,7
111,7	+ 8,3
350,3	-1- 2,2
59,1	- 10,3
842,9	-1- 32,2
354,2	-1-164,5
26,3	-h 1,8
86,0	- 26,4
597,0	- 80,4
-707,4	+ 35,4

Anläggningamas värden jämte planenliga avskrivningar t		.o.m. 1978-12-31
Anläggningar	Anskaffnings- Årets planenl. värde avskrivningar	Ack. planenl. avskrivningar	Nettovärde
Maskiner och inventarier	194 36	36	158
Anläggningamas	värden jämte planenliga avskrivningar t	.o.m. 1979-12-31
Anläggningar	Anskaffnings- Årets planenl. värde avskrivningar	Ack. planenl. avskrivningar	Nettovärde
Maskiner och inventarier	798 103	139	659

	Bmttovärde	Kursriskreservering	Värde enligl balansräkning
Omsättningstillgångar Kassa, bank Övriga fordringar	380102 2731	1463 155	378639 2576
Långfristiga fordringar Andra långfristiga fordringar	58709	38708	20001
Kortfristiga skulder Reverslån Övriga kortfristiga skulder	2440194 196024	386914 568	2827108 196592
Långfristiga skulder Reverslån Andra långfristiga skulder	1927720 134750	133 288 612 561708	2061008 135 362