Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse              Skr 1980/81:103

1980/81:103

med överlämnande av 1981 års kommittéberättelse;

beslutad den 23 december 1980.

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av rege­ringsprotokoll, 1981 års kommitléberättelse.

THORBJÖRN FÄLLDIN

HÅKAN WINBERG

 

Skr 1980/81:103

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET             PROTOKOLL

Vid regerings­sammanträde 1980-12-23

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och stadsråden Ullslen, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krön­mark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson.

Föredragande: statsrådet Winberg

Skrivelse med överlämnande av 1981 åris kommittéberättelse.

1    1981 ÅRS KOMMITTÉBERÄTTELSE

Enligt tilläggsbestämmelsen 3.6.2 till riksdagsordningen skall regeringen årligen, samtidigt med budgetpropositionen, lämna riksdagen en redo­görelse för verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts efter beslut av regeringen. En sådan redogörelse har utarbetats inom justitie­departementet. Berättelsen är uppdelad i två volymer, en huvuddel som innehåller personredovisning m.m. (del 1) och en del som innehåller de kommittédirektiv som har meddelats efter det redovisningen i 1980 års kommitléberättelse färdigställdes (del 11).

Del 1 bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga I, och del 11 som bilaga 2.

2    ÄNDRINGAR I KOMMITTÉBERÄTTELSEN M.M.

Under senare år har formerna för kommitléverksamheten och därmed sammanhängande frågor setts över i olika sammanhang. Vissa ändringar har därvid gjorts i fråga om uppläggningen av kommitléberällelsen.

1 1981 års kommitléberättelse har redovisningen av kommittéernas arbete ändrats något. Hittills har kommittéerna uppgett endasi om de beräknar all avsluta arbetet under del följande året eller om arbelel beräknas pågå även under hela det året.

Inför 1981 års berättelse har emellertid kommittéerna uppmanats att om möjligt ange när de planerar alt lägga fram betänkanden och när de beräknas slutföra sina uppdrag. Kommittéernas uppgifter om planering­en har tagils in i 1981 års berättelse.

 

3                                                                         Skr 1980/81:103

Yllerligare ändringar i kommitléberällelsen övervägs f.n. i regerings­kansliet. Nu prövas bl.a. frågan om en särskild redovisning av fördel­ningen av kommiltéuppdrag mellan kvinnor och män.

1 della sammanhang vill jag erinra om all regeringen genom förord­ningen (1980:628) om rällsdalasystemet beslutat göra rättsdalasystemet tillgängligt för en slörre krets av användare fr.o.m. den 1 januari 1981. 1 detla system ingår bl.a. de dataregister som används för atl framställa del 1 och II av kommittéberättelsen.

Registren är nu tillgängliga för sökning via omkring 100 terminaler på olika håll i landet — hos stadsrådsberedningen, juslitiedepartementet, riksdagens förvaltningskontor och justitieombudsmännens expedition, hos ell anlal domstolar och andra myndigheter samt hos några univer­sitet. Genom förordningen finns nu möjlighet att mot en förhållandevis låg avgifl ansluta terminaler för sökning i dalaregistren i rättsdalasyste­met.

3    HEMSTÄLLAN

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen överlämnar 1981 års kommitléberättelse lill riksdagen.

4    REGERINGENS BESLUT

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

 

 

 

Skr 1980/81:103

Bilaga 1

Kommitté­berättelse 1981

Dell

Kommittéernas sammansättning

 

Skr 1980/81:103                                                                  6

Redaktionell anm.

1. Två delar

Kommitléberältelsen är uppdelad i två delar.

Del 1 innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, adress och telefonnummer, redogörelse för arbetet under den tid berättelsen avser saml kommittéernas uppgifter om planeringen, kostnader samt register.

Direktiv och tilläggsdirektiv utges löpande i en för hela regeringskansliet gemensam serie. Liksom departementspromemorior och betänkanden i SOU-serien sprids de genom LiberFörlag.

Direktiv som getts ul i denna serie trycks på nytt en gång om året i del 11. Där anges för varje direktiv omedelbart under rubriken numret i direktivserien.

De! 11 innehåller direktiv och tilläggsdirektiv som meddelats sedan redovisningen i 1980 års berättelse färdigställdes saml register. De är ordnade deparlemenlsvis liksom kommittéerna i del 1. Inom departe­mentet slår de i den ordning de numrerats i direklivserien.

2. Kommittébeteckning

För varje departement används fr.o.m. år 1971 en löpande nummerserie
för år. Nummerbeteckningen anges med förkortning för departement
saml årtal, kolon och löpnummer och anges inom parentes omedelbart
efter ordet kommitté (motsvarande). Exempel: x-kommillen (Ju
1980.00) och kommittén (Ju 1980:00) om  . Beteckningen är av­
sedd all användas vid såväl hänvisningar i löpande text som i kamerala
sammanhang.

För kommitté (motsvarande) som tillkommit före år 1971 används som löpnummer del nummer i riksdagsberällelsen under vilkel kommittén första gången redovisats.

3. Rollfördelning inom kommitté

Enligl 2 § kommilléförordningen (1976:119) beslår en kommitté av ord­förande och en eller flera andra ledamöter. Kommitté kan biträdas av

 

7                                                                          Skr 1980/81:103

bl.a. sakkunniga, experter och sekreterare. Kommilléförordningen inne­håller föreskrifter om nämnda medverkandes befogenheter.

Denna uppdelning av de medverkande avser kommittéer som har till­kallats efter den 30 april 1976. Belräffande befogenheter för medverkan­de i äldre kommittéer hänvisas till övergångsbestämmelserna lill kom­milléförordningen.

4. Uppgifter om kommittéer i berättelsen

1981 års berättelse redovisar uppgifter inkomna till juslitiedepartemen­tet före den 1 december 1980 utom vad avser kommitlékoslnaderna i underbilagan.

5. Uppgifter om kommittéer under löpande år

De uppgifter som ingår i berättelsen registreras fortlöpande i elt dator­stött informalionssökningssyslem. Kommitléberällelsen framställs med hjälp av syslemel. Under löpande år kan uppgifter om kommittéernas verksamhet erhållas ur detta system efter hänvändelse lill justitiedepar­tementet. (Se Utdrag ur protokoll s. 2 och 3.)

 

 

 

Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju: I

Justitiedepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 1, 5, 10, 28, 32, 34 och 49

Följande kommittéer inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 2 och 7

1. Integritetsskyddskommittén (Ju 1967:62)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1966 (se Post- och Inrikes lidn. den 14 juni 1966) och regeringens bemyndigande den I september 1977 för att utreda frågor om förstärkt inlegrilelsskydd på personrättens område:

Ordförande: Lännergren, E. Bengt, f.d. justiliekansler (t.o.m. den 31 mars 1980)

Ledamöter: Bernström, Bonnie L. 1., redaktör, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den I december 1976 t.o.m. den 31 mars 1980)

Dahlberg, K. Thure, ombudsman, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 31 mars 1980)

Fahlslröm, Jan Magnus, redaktör (fr.o.m. den I september 1977 t.o.m. den 31 mars 1980)

Kristensson, Astrid M., landshövding, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1974 t.o.m. den 31 mars 1980) Larfors, E. V. Tage, direktör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1974 t.o.m. den 31 mars 1980) Lilzén, Anders G., hovrättslagman (t.o.m den 31 mars 1980) Wiklund, Svea S. S., f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1974 t.o.m. den 31 mars 1980)

Expert: Ljungberg, Göran L. D., chefsjurist (t.o.m. den 31 mars 1980)

Sekreterare: Widebäck, Ulf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1975 t.o.m. den 31 mars 1980)

Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberältelse Ju 62.

Kommittén har under tiden november 1979 - mars 1980 hållit tre sammanträden.

 

Ju:l    Skr 1980/81:103                                              10

Kommittén har den 24 mars 1980 avgetl betänkandet (SOU 1980:8) Privatlivets fred.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsväsendets informationssystem (SARI)

Tillkallade enligl Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1966 för att bereda frågan om omläggning av rutiner inom rättsväsendet för automatisk dalabehandling och därmed sammanhängande frågor:

Ordförande: Hillerudh, G. Lars-Olov E., lagman (fr.o.m. den I februari 1976 t.o.m. den 29 februari 1980) Lindh, Ove M. 1., statssekreterare (fr.o.m. den I mars 1980)

Ersättare för ordföranden: Arrfelt, Ulf, expeditionschef (fr.o.m. den 28 mars 1980)

Ledamöter: Ahlenius, Inga-Britt M. S., departementsråd (fr.o.m. den 21 oktober 1980)

Börjesson, Mats R., generaldirektör (fr.o.m. den 3 september 1975) Carnhagen, Göran E. T., departementsråd (fr.o.m. den 14 december 1978 t.o.m. den 20 oktober 1980)

Ekstam, Gunnar E., avdelningschef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Eriksson, G. Lennart, generallulldireklör (fr.o.m. den 21 oktober 1980) Fischier, Sven G. O. M., ijf. överdirektör Hallman, Eric R., överdirektör (fr.o.m. den 21 oktober 1980) Lindström, Eric K. G., förvaltningsdirektör (fr.o.m. den 21 oktober 1980)

Nilsson, K. F. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 15 maj 1979) Romander, Holger A. G., rikspolischef

Sjöberg, K. G. Magnus, riksåklagare (fr.o.m. den I april 1978) Skarvall, Karl-Erik, hovrättspresident (fr.o.m. den 15 december 1976)

Ersättare för ledamot: Arkéus, L. O. Sune, leknisk direktör (för Romander) (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 20 oktober 1980)

Eklöf, Jan, statistikchef (för Nilsson) (fr.o.m. den 1 november 1980) Fällh, J. Harald B., kammarrättsassessor (för Ahlenius) (fr.o.m. den I september 1978)

Gardmo, Irma M., dalachef (för Fischier) (fr.o.m. den 11 september 1978)

 

Il                                        Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:2

Herner, E. Eva M., statistikchef (för Nilsson) (fr.o.m. den 13 oktober

1978 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Lindberg, Bert H., bitr. skalledirektör (för Hallman) (fr.o.m. den 21

oktober 1980)

Ljunggren, Nils G., byråchef (för Börjesson) (fr.o.m. den I november

1978 t.o.m. den 26 oktober 1980)

Österman, Dag J., avdelningsdirektör (för Ekstam) (fr.o.m. den 15

november 1980)

Rundlöf, G. Arne M., byråchef (för Eriksson) (fr.o.m. den 21 oktober

1980)

Wikström, K. Arne, byråchef (för Sjöberg) (fr.o.m. den 1 februari

1977)

Wranghull, Hans O., byråchef (för Romander) (fr.o.m. den 21 oktober

1980)

Åhlén, Lars, lagman (för Börjesson) (fr.o.m. den 27 oktober 1980)

Åkesson, Hans C, avdelningsdirektör (för Ekstam) (fr.o.m. den I

oktober 1975 t.o.m. den 14 november 1980)

Expert: Grönvall, S. Gunnar, hovrättsråd (t.o.m. den 16 maj 1980)

Sekreterare: Alpsten, A. Börje, departementsråd

Kontaktmän:

DAFA Carlsson, Ulf V., överdirektör

Domstolsverket Renmyr, Lars E., avdelningsdirektör

Generaltullstyrelsen Erixon, Ragnar W., byrådirektör

Kriminalvårdsstyrelsen Gardmo, Irma M., datachef

Riksarkivet Lundquist, C. Lennart, förste arkivarie

Rikspolisstyrelsen Kullberg, G. Harry, dalachef

Riksrevisionsverket Ringström, Björn M,, revisionsdirektör

 

Ju:2    Skr 1980/81:103                                             12

Riksskatteverket Lindberg, Bert H., bitr. skalledirektör Österlund, Tord H:son, bitr. skaltedirektör

Riksåklagaren Carlson, N. Gunnar, avdelningsdirektör

Socialstyrelsen Söderlund, A. Göran, avdelningsdirektör

Statens invandrarverk Weibo, Björn S., avdelningschef

Statens naturvårdsverk Miinlzing, Lars, avdelningsdirektör

Statistiska centralbyrån Herner, E. Eva M., statistikchef

Statskontoret Åkesson, Hans C, avdelningsdirektör

Stockholms universitet Seipel, Peter M., docent

Sveriges advokatsamfund Wahlin, Tryggve, advokat

Lokal: Justitiedepartementet, Mynttorget 2, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 10 57 (sekreteraren)

Samarbelsorganets verksamhet är reglerad genom kungörelsen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem och förordningen (1980:628) om rällsdalasystemet. Särskilda direktiv har därutöver ej meddelats.

Samarbelsorganel har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden.

Arbelel har liksom lidigare varit inriktat på ADB-system för brottmålsförfarandet hos polis, åklagare och domstolar samt rutiner för kriminalvårdens myndigheter (BROTTSRl), system för lagstiftnings-förfarandet saml rättspraxis, m.m. (LAGRl/RÄTTSDATA) och planeringsruriner (PLANRl).

SARl har under redovisningsperioden sammanställt tre rapporter, nämligen - SARl rapport 1978:4 Texlbehandlingsmetoder - En uppfölj­ning. Straffmätning- Slutrapport (Ds Ju 1980:9), Rättsdalasystemet- En orientering (Ds Ju 1980:10).

 

13                                      Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:3

3. Familjelagssakkunniga (Ju 1970:52)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusd 1969 med uppdrag alt verkställa utredning angående den familjerätlsliga lagsliftningen (se Post- och Inrikes lidn. den 27 augusti 1969):

Ordförande: Kjellin, Björn T. M., f.d. hovrättspresident

Ledamöter: Bjelle, Britta M., distriktsåklagare (fr.o.m. den 29 november 1978) Hansson, Lilly E., menlalskölare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 februari 1974)

Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen Olsson, N. Martin, bankkamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den  I december 1976)

Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen Svensson, Evert L., förbundsordförande, led. av riksdagen

Experter: Anclow, Per R., departementsråd (fr.o.m. den 11 juni 1979) Grabe, A. Gerhard, försäkringsdireklör (fr.o.m. den 11 mars 1974) Magnusson, Staffan E., rättschef (fr.o.m. den 28 januari 1974) Tröst, Jan L. E., docent Wahlström, Bror A., advokat

Witlorp, 1. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 28 januari 1974) Åkesson, Hans O., professor

Sekreterare: Totlie, Lars W., hovrättsråd

Bitr. sekreterare: Ekman, Lena B., hovrättsassessor Engström, Lars-Göran, hovrättsassessor

Lokal: Riddarhuskajen I, tel. 10 82 92 (Totlie), II 87 14 (Ekman). Postadress: Jusliliedepartemenlel, 103 33 Slockholm. Departementens utredningsavdelning. Box 187, 20121 Malmö, tel. växel 040/749 50 (Engström)

Direktiven för de sakkunniga, se 1970 års riksdagsberältelse Ju 52. Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberältelse Ju 21.

De sakkunniga har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Ordföranden och sekreterarna har deltagit i nordiska överläggningar i Oslo den 28-29 februari 1980.

 

Ju:3    Skr 1980/81:103                                             14

Kommittén planerar atl avge sill huvudbetänkande år 1981 och ell mindre slutbetänkande år 1982.

4. Konkurslagskommittén (Ju 1971:06)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 4 juni 1971 för översyn av konkurslagstiftningen (se Post- och Inrikes lidn. den 4 september 1971):

Ordförande: Hellners, E. Trygve, hovrättslagman (fr.o.m. den I augusti 1979)

Ledamöter: Edgren, Björn, advokat (fr.o.m. den 6 maj 1980) Lundberg, Per-Ivan S., verkst. direktör (fr.o.m. den 21 mars 1979) Wilhelmsson, Arne E., rådman (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Öhman, Anders R., advokat (t.o.m. den 5 maj 1980)

Experter: Nilsson, Lars S. E., kronofogde (fr.o.m. den I oktober 1977) Tjernberg, K. V. Harry, lagman (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Äkerdahl, Magnus F., hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 september 1977)

Sekreterare: Jerrsiedt, Lars-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Bitr. sekreterare: Wiking-Johnsson, 1. H. Peter, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Lokal: Birger Jaris torg 5, tel. 20 26 37 (Jerrsiedt), 20 25 47 (Wiking-Johnsson). Postadress: Jusliliedepartemenlel, 103 33 Slockholm

Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberältelse Ju 54. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommitléberättelse del 11 Ju 6.

Kommirién har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1981.

5. Utredningen (Ju 1972:04) angående ny lagstiftning
om befordran med järnväg

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 maj 1972 för all lägga fram förslag lill ny lagsliflning om befordran med järnväg (se Posl-och Inrikes lidn. den 9 juni 1972):

 

15                                      Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:6

Utredningsman: Weidslam, Åke, hovrättsråd (t.o.m. den 29 oktober 1980)

Experter: lacobaeus, Anders G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 7 mars 1975 t.o.m. den 29 oktober 1980)

Norelius, Per E., järnvägsdireklör (fr.o.m. den 3 november 1977 t.o.m. den 29 oktober 1980) Torgils, A. Gunnar, lagman (t.o.m. den 29 oktober 1980)

Direktiven för ulredningen, se 1973 års riksdagsberältelse Ju 50.

Utredningen har under liden november 1979 - september 1980 hållit åtta sammanträden.

Utredningen har den 30 september 1980 avgetl sitt slutbetänkande (SOU 1980:37) Ny järnvägslagsriftning 11.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Utredningen (Ju 1972:12) angående företagsinteckning

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 september 1972 för all verkställa översyn av lagstiftningen om förelagsinleckning (se Post- och Inrikes lidn. den 14 oktober 1972):

Utredningsman: Rune, Christer L., hovrättslagman

Experter: Heuman, Jan G. M., lagman

Liljeqvisl, Rolf A., kammarrättsråd (fr.o.m. den I juli 1974) Löfberg, Karl Axel, f.d. departementsråd Norden, Joar, bankdirektör

Renmyr, Lars E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 september 1978) Törnell, Inga-Britt, rådman Wiberg, G. Lennart E:son, direktör (fr.o.m. den 19 januari 1977)

Sekreterare: Dahlgren, Rolf O., hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1974)

Bitr. sekreterare: Lundquist, Ulla M. L., hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 december 1979)

Lokal: Birger Jaris torg 5, tel. 20 26 82 (Dahlgren), 20 26 73 (Lundquist). Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Slockholm

Direktiven för ulredningen, se 1973 års riksdagsberältelse Ju 58.

 

Ju:6    Skr 1980/81:103                                             16

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbele under första hälften av år 1981.

7. Energirådet (Ju 1974:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 14 december 1973:

Ordförande: Fälidin, N. O. Thorbjörn, statsminister, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 november 1979)

Ledamöter: Andersson, Torsten Ch., direktör Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen Bengtsson, Folke L., direktör (fr.o.m. den I april 1974) Björnström, Björn S., direktör Boalt, Carin M., professor Bodström, Lennart, förbundsordförande, TCO Claeson, Tore M., ombudsman, led. av riksdagen Edberg, Rolf F., f.d. landshövding Ekberg, J. Göran, direktör Engqvisl, Lars F., chefredaktör

Eskel, Arvid, f.d. landstingsråd (t.o.m. den 30 juni 1980) Essen, Ingemar, direktör Falk, Hans G., direktör Gerholm, Tor R., professor Grafslröm, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör Grenander, Nils, direktör (t.o.m. den 30 november 1980) Hagson, Carl A., direktör

Hambraeus, S. Birgitta, fil. kand., led. av riksdagen Hambraeus, Gunnar A., professor Holmberg, Bo, landstingsråd (fr.o.m. den 1 juli 1980) Holmqvisl, Sture L., faslighelschef

Högberg, Gunnar, direktör (fr.o.m. den I december 1980) Kruse, Birgitta, socionom (fr.o.m. den I december 1980) Kypengren, Sven H., direktör Lantz, A. Benne, direktör Lindahl, Lars O. H., direktör Lindell, Bo G., professor Molin, N. Rune, sekreterare Nilsson, Alde E., direktör

 

17                                      Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:8

Norland, Sven-Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 2 september 1974)

Norrby, Jonas V., generaldirektör

Olsson, E. Billy, byråchef (fr.o.m. den 24 oktober 1974)

Paulsson, Kurt-Inge, pol. mag. (fr.o.m. den 2 september 1974)

Petri, Carl Axel H., statsråd (fr.o.m. den 26 november 1979)

Rylander, Nils B., direktör

Schierbeck, Per W., direktör

Sjunnebo, K. Ivan L., direktör

Sundblad, K. Erik, disponent

Svensson, S. 1. R. Erik, förbundsordförande

Waldenby, Torbjörn, verkst. direktör

Walin, Gösta A., f.d. jusdlieråd

Weinehall, Lars E. J., förbundsordförande (fr.o.m. den 24 oktober

1974)

Wetterberg, Gunnar, studerande (t.o.m. den 30 november 1980)

Wiberg, Ragne, kanslichef

Sekreterare: Dahllöf, Lars, informationssekreterare (fr.o.m. den 26 november 1979)

Lokal: Jusddedepartemenlel, Mynllorgel 2, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 10 89 (sekreteraren)

8. Försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 april 1974 (se Post- och Inrikes lidn. den 24 maj 1974) och regeringens bemyndigande den 8 maj 1980 med uppdrag all göra en översyn av försäkringsavlalslagen m.m.:

Ordförande: Bengtsson, T. Bertil, justitieråd (fr.o.m. den 27 augusti 1980) Hellner, Jan E., professor (t.o.m. den 25 juni 1980)

Ledamöter: Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, f.d. led. av riksdagen Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f.d. ers. för led. av riksdagen (t.o.m. den 25 juni 1980)

Johansson, Sven, pastor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 november 1980)

Larsson, B. Roland, förbundsordförande (t.o.m. den 25 juni 1980) Palm, Anders, lagman (fr.o.m. den 9 maj 1980) Schönmeyr, C. Richard A. C, verkst. direktör Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen (t.o.m. den 25 juni 1980)

2    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

Ju:8    Skr 1980/81:103                                             18

Experter: Anclow, Per R., departementsråd (fr.o.m. den 9 oktober 1979) Grabe, A. Gerhard, försäkringsdirektör (fr.o.m. den 25 november 1977)

Hallgren, Sven, direktör (fr.o.m. den 14 februari 1978) Persson, R. Kjell-Åke, utredningschef (fr.o.m. den 18 december 1974) Roos, Carl Martin, professor (fr.o.m. den 2 juli 1974) Rosencrantz, Gunde, försäkringschef (fr.o.m. den 9 oktober 1979) Sandell, Arne, bitr. direktör (fr.o.m. den 18 december 1974) Utlerström, Thomas O., avdelningschef (fr.o.m. den 12 april 1979) von   Willebrand,   Karin   M.,   avdelningsdirektör  (fr.o.m.   den   25 november 1977) Åberg, Hilding, direktör (fr.o.m. den 16 maj 1974)

Sekreterare: Carbeil, Leif E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 december 1976 t.o.m. den 30 juni 1980) Jacobson, Hans, hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 november 1980)

Bitr. sekreterare: Jacobson, Hans P. W., hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 december 1978 t.o.m. den 3 november 1980)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 67 49 (sekreteraren). Postadress: Justiliedeparlemenlet, 103 33 Stockholm

Direkdven för kommittén, se 1975 års kommitléberällelse Ju 62.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden samt haft ett fiertal överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra, som berörs av kommitténs arbele, bl.a. motsvarande kommittéer i övriga nordiska länder.

Inriktningen på kommilléns fortsalla arbete kommer att diskuteras vid nordiska överläggningar i december 1980.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete före utgången av år 1984.

9. Varumärkesutredningen (Ju 1974:10)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 19 april 1974 för all verkställa översyn av varumärkeslagstiflningen m.m. (se Post- och Inrikes lidn. den 24 maj 1974):

Ordförande: Knulsson, P. Anders, justitieråd

Ledamöter: Göransson, Lars G., direktör

 

19                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju: 10

Nitlzell, Gunnar O., direktör

Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen

Uggla, Claes A., patenträllsråd

Experter: Carlman, J. Holger, f.d. patenträttsråd (fr.o.m. den 1 augusti 1974) Hoff, Inga, byråchef (fr.o.m. den 10 juli 1980) Holmqvisl, Lars J. H., docent

Lundberg, Bengt 1., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1980) Norberg, Sven, expeditionschef-rättschef (fr.o.m. den 9 september 1977)

Sekreterare: Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor

Lokal: Juslitiedepartementet, Mynttorget 2,103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 11 06 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommitléberällelse Ju 63.

Utredningen har undertiden november 1979 -oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Utredningen skall enligt sina direktiv bl.a. följa utvecklingen på varumärkesområdel inom EG där man f.n. söker all skapa ett gemensamt varumärkessyslem. Ulredningen har därför funnit det lämpligt atl inle avsluta utredningsarbetet nu utan tills vidare avvakta den fortsatta utvecklingen av arbelel inom EG.

10. Massmediekoncentrationsutredningen(Ju 1974:13)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ls bemyndigande den 7 juni 1974 för atl pröva frågan om särskilda regler för konlroll av förelagskoncenlralion inom massmediebranschen (se Post- och Inrikes lidn. den 12 juli 1974):

Ordförande: Öhman, Frank G. H., f.d. regeringsråd (fr.o.m. den I januari 1977 t.o.m. den 31 augusti 1980)

Ledamöter: Andersson, J. Sven G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 augusti 1978 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Ericson, Sture T., redaktör, led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusd 1980)

Hernelius, J, Allan, bankofullmäktig, led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusti 1980) Hirschfeldl, S. Lennart, chefredaktör (t.o.m. den 31 augusti 1980)

 

Ju:10    Skr 1980/81:103                                           20

Nordin, Sven-Erik, led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusti 1980) Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusti 1980)

Expert: Holgersson, K. Jörgen, departementsråd (fr.o.m, den I juni 1978 t.o.m. den 31 augusti 1980)

Sekreterare: Qviström, N. Jörgen, rådman (fr.o.m. den I juli 1974 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Bitr. sekreterare: Ulmander, Jan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 11 juni 1979 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 66.

Utredningen har under liden november 1979 - augusti 1980 hållit sju sammanträden.

Utredningen har den 29 augusti 1980 avgelt betänkandet (SOU 1980:28) Massmediekoncentralion. Lagförslag och motiv.

Uppdraget är därmed slutfört.

11. Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram (RIV)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 7 juni 1974 för all utreda användningen av reklam i videogram (se Post- och Inrikes lidn. den 12 juli 1974):

Ordförande: Hörjel, Nils J., landshövding

Ledamöter: Andersson, A. Gösta J., skogsbrukare, led. av riksdagen Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen

Experter: Fagerlind, Östen, direktör (fr.o.m. den 8 april 1975) Knutsson, P. Anders, justitieråd (fr.o.m. den 12 december 1974)

Sekreterare: Slenefeldl, Ulf I., rådman (fr.o.m. den 1 september 1974)

Lokal: Malmö dngsräd. Rådhuset, Kalendegatan 1, Box 265, 201 22 Malmö, tel. växel 040/763 00 (sekreteraren)

 

21                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:l2

Direktiven för ulredningen, se 1975 års kommiltéberältelse Ju 67.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Ulredningen beräknas avge sitt slutbetänkande i början av år 1981.

12. Stiftelseutredningen (Ju 1975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 20 februari 1975 (se Post-och Inrikes tidn. den 19 april 1975) och den 8 maj 1980 för översyn av lagsdfiningen om stiftelser:

Ordförande: Ekberg, Leif, president i försäkringsöverdomstolen (fr.o.m. den  I maj 1979)

Ledamöter: Ahrland, Karin M., förste länsassessor, led. av riksdagen (t.o.m. den 29 januari 1980)

von Bahr, Stig V., departementsråd (fr.o.m. den 20 augusti 1975) Grötandet, Cari-Guslaf, lagman (fr.o.m. den 30 juni 1980) Hammarberg, Sven O., ombudsman, f.d. led. av riksdagen Lundgren, Ragnar, advokat (fr.o.m. den 30 januari 1980) Sandberg, Hans A. S., f.d. landstingsdirektör

Siegbahn, Bo, ambassadör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 maj t.o.m. den 29 juni 1980)

Experter: Cederlund, Lars Johan O. B., departementssekreterare (fr.o.m. den 28 september 1977)

Henriz, Gunnar, bankdirektör (fr.o.m. den 20 april 1977) Holmström, Leif, jur. kand. (fr.o.m. den 21 april 1978) Kleberg, Carl-Johan V. E. M., avdelningsdirektör Nöleberg, Rolf M., rådman (fr.o.m. den 8 december 1976) Peterson, Staffan A. A., rådman (fr.o.m. den 1 februari 1980) Pettersson, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 13 maj 1980)

Sekreterare: Bengtsson, Jörgen, kammarrättsassessor (fr.o.m. den I februari 1980) Peterson, Staffan A. A., rådman (fr.o.m. den 28 maj 1975 t.o.m. den 31 januari 1980)

Bitr. sekreterare: Bengtsson, Jörgen, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

 

Ju:12    Skr 1980/81:103                                           22

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 31 09 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommiltéberältelse Ju 57.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med motsvarande utredningar i Norge och Danmark saml myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbele under år 1982.

13. Småhusköpkommittén (Ju 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 6 mars 1975 (se Post- och Inrikes lidn. den 26 april 1975) och den 25 november 1976 för utredning angående förbättrat konsumentskydd vid förvärv av småhus m.m.:

Ordförande: Tranell, E. Olof B., lagman (fr.o.m. den 22 november 1976)

Ledamöter: Bernitz, Ulf, professor

Gellerman, Kerstin (fr.o.m. den I december 1976) Hjalmarsson, H. Yngve J., utredningssekreterare Lindkvist, Oskar W., ombudsman, led. av riksdagen Oskarsson, Ingegärd J., led. av riksdagen

Åkerlind, Allan J. G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 april 1978)

Experter: Carbeil, Leif E., hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1980) Drangel, Bo F. E., departementsråd (fr.o.m. den I april 1980) Hagman, Jan-Erik R., jur. kand. (fr.o.m. den 2 december 1975 t.o.m. den 5 maj 1980)

Hegardt, Nils A., direktör (fr.o.m. den 9 mars 1976) Leander, Sven A., kanslichef (fr.o.m. den 25 januari 1979) Lindgren, Gunnar, jur. kand. (fr.o.m. den 6 maj 1980) Rimvall, Per O., bankdirektör (fr.o.m. den 9 mars 1976) Sköld, B. Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 3 april 1979)

Sekreterare: Drangel, Bo F. E., departementsråd (fr.o.m. den 21 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1980)

Markborn-Sörås, Catharina, advokat (fr.o.m. den 9 maj t.o.m. den 14 oktober 1980) Ulmander, Jan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 oktober 1980)

 

23                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju: 14

Bitr. sekreterare: Markborn-Sörås, Catharina, advokat (fr.o.m. den 1 juni 1978 t.o.m. den 8 maj 1980)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 35 36 (sekreteraren). Postadress: Juslitiedepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommitléberättelse Ju 58.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

14. Arrendelagskommittén (Ju 1975:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1975 för översyn av vissa delar av arrendelagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni 1975):

Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör (fr.o.m. den I juli 1978)

Ledamöter: Larsson, L. Thorsten, led. av riksdagen

Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 9 februari 1978)

Experter: Andersson, Lars, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 april 1980) Jan vid, B. Staffan, chefsjurist (fr.o.m. den 3 mars 1977 t.o.m. den 14 april 1980)

Söderberg, Elmer, agronom (fr.o.m. den 3 mars 1977) Wallin, Alf G., överdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Sekreterare: Ohlsson, K. Agneta, hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 augusti 1975)

Bitr. sekreterare: Lundgren, C. Bertil, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1977)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreterarna)

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse Ju 60. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommitléberättelse del II Ju 5.

 

Ju:l4    Skr 1980/81:103                                            24

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Kommittén beräknas avge sill slutbetänkande under är 1981.

15. Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 5 juni 1975 (se Post- och Inrikes lidn. den 17 juli 1975), den 25 november 1976 och den 25 maj 1978 för översyn av hyreslagen:

Ordförande: Vängby, Staffan O. S., justitieråd

Ledamöter: Bengtsson, K.-E. Bengt, ombudsman, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den I december 1976)

Fagander, Arne, vice verkst. direktör (fr.o.m. den 27 januari 1978) Jansson, Sven L, direktör

Johansson, Erik, landläkare (fr.o.m. den 29 maj 1978) Nyquisl, S. Yngve, länsbostadsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 8 november 1979)

Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör, f.d. led. av riksdagen Svensson, S. 1. R. Erik, förbundsordförande

Experter: Blomgren, Sture, sakkunnig i bostadsdepartementet (fr.o.m. den  I september 1978)

Forsström, Jan E. C, hovrättsassessor (fr.o.m den 20 februari 1980) Freivalds, Laila, byråchef (fr.o.m. den 29 maj 1978) Josephsson, Leif E., direktör (fr.o.m. den 15 september 1975) Lindqvist, N. Inge A., hyresråd (fr.o.m. den 20 februari 1980) Mildner, Erwin A., länsbostadsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1979) Svahn, Bertil A., rådman (fr.o.m. den 7 mars 1978) Åsbring, Lars-Göran G., bostadsdomare (fr.o.m. den 15 september 1975)

Sekreterare: Lundeberg, Magnus, hovrättsassessor (fr.o.m. den I januari 1978)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 25 41 (Lundeberg). Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Slockholm

Direktiven för ulredningen, se 1976 års kommitléberällelse Ju 62.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter och

 

25                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:l6

organisationer som berörs av utredningens arbele. Därutöver har tio sammanträden hållils med en särskild arbetsgrupp.

Ulredningen beräknas avsluta sill arbele under år 1981.

16. Upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 4 mars 1976 (se Post- och Inrikes lidn. den 30 mars 1976) och den 24 februari 1977 för översyn av upphovsrältslagsliflningen m.m.:

Ordförande: Hesser, S. C. E. Torwald, jusdlieråd (fr.o.m. den 21 januari 1977)

Ledamöter: Bengtson, Torslen S., bankofullmäktig, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1980)

Gustafsson, Lars, författare (fr.o.m. den 25 februari 1977) Karlsson, K. Gösta, folkhögskolerektor, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 14 mars 1980)

Lindquist, Inger G., chefsrådman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 februari 1977) Nordenskiöld, OUo, f.d. radiochef (fr.o.m. den 9 november 1979)

Experter: Berg, L. Christer, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 februari 1980) Bottiger, E. Marie A., jur kand. (fr.o.m. den 17 november 1978 t.o.m. den 29 februari 1980) Ekberg, Karl-Henrik, direktör

Furumo, Gunnar, ombudsman (fr.o.m. den 26 februari 1979) Gehlin, Jan, hovrättsråd Hernlund, Carl-Hugo H., förste ombudsman Holming, Klas J. L., direktör Karnell, G. Gunnar W., professor Landquist, Eddie L., direktör

Lindegård, Jan, länsåklagare (fr.o.m. den 7 oktober 1980) Lindstedt, Gustaf, hovrättsassessor (fro.m. den 22 oktober 1979) Magnusson-Sessler, Gun 1., förbundsjurist Modig, Jonas E., direktör Nordmark, Hans A., direktör Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor Peyron, Ulf C. C, programjurisl Storm, C. Olof, direktör (fr.o.m. den 23 april 1976) Åkerberg, Yngve, förbundsordförande (fr.o.m. den 25 februari 1977)

 

Ju:16    Skr 1980/81:103                                           26

Sekreterare: Berg, L. Christer, hovrättsråd (t.o.m. den 31 januari 1980) Halvorsen, Roland, hovrättsassessor (fr.o.m. den I januari 1980)

Bitr. sekreterare: Bottiger, E. Marie A., jur. kand. (fr.o.m. den I mars 1980)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 3122 (Halvorsen). Postadress: Juslidedepartemenlel, 103 33 Stockholm. Halmstads dngsrätl. Box 118, 301 03 Halmstad, tel. 035/10 41 80 (Bottiger)

Direktiven för ulredningen, se 1977 års kommitléberättelse del 11 Ju 4. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommitléberättelse del 11 Ju 10.

Ulredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden saml haft överläggningar med kommilléer, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Sammanträden har vidare ägt rum inom särskilda arbetsutskott för frågor rörande dels upphovsrätt i anställningsförhållanden, dels upphovsrätten närstående rättigheter (droits voisins). Därutöver har utredningens ordförande och sekretariat sammanträtt med företrädare för motsvarande ulredningar i de övriga nordiska länderna.

Utredningen planerar all under år 1981 avge dels etl delbetänkande om upphovsrätt i anställningsförhållanden och vissa frågor rörande upphovsrätten närstående rättigheter m.m., dels en promemoria om det upphovsrältsliga sanktionssystemet.

Utredningens arbele beräknas pågå minst t.o.m. år 1983.

17. Förmögenhetsbrottsutredningen (Ju 1976:04)

Tillkallade enligl regeringens bemyndiganden den 25 mars 1976 (se Post- och Inrikes tidn. den 8 maj 1976) och den 27 januari 1977 för atl se över lagstiftningen om förmögenhetsbrotl:

Ordförande: Skarvall, Kart-Erik, hovrättspresident

Ledamöter: Bergander, Lilly K., kontorist, led. av riksdagen Ollen,  R. Joakim, sekreterare,  led.  av riksdagen  (fr.o.m. den   19 november 1979) Polstam, K. Åke S., poliskommissarie, led. av riksdagen

Experter: Jareborg, Nils B., docent Jonsson, Torslen J., länsåklagare

 

27                                    Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 18

Sekreterare: Hegrelius Jonson, Barbro M., hovrättsråd

Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland, Hovrätlsgatan 8, Box 170, 851 03 Sundsvall, tel. växel 060/12 83 00 (sekreteraren)

Direktiven för ulredningen, se 1977 års kommitléberättelse del II Ju 7. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommiltéberältelse del 11 Ju 4.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden. Därjämte har åtta sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp inom ulredningen.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

18. Datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05) (DALK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 11 mars 1976 för atl göra en översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-information m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1976):

Ordförande: Blom, Lennart, f.d. borgarråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 oktober 1980)

Wijkman, Anders 1. S., generalsekreterare, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1976 Lo.m. den 23 oktober 1980)

Ledamöter: Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen Gransledt, Pär E., led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 oktober 1980) Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f.d. ers. för led. av riksdagen Hugosson, Kurt L, byråchef, led. av riksdagen

Kindbom, Bengt M. L., sekreterare, led. av riksdagen (t.o.m. den 23 oktober 1980)

Sundblad, Yngve (fr.o.m. den 24 februari 1977 t.o.m. den 23 oktober 1980) Wickum, Britt, universitetslektor (fr.o.m. den 24 oktober 1980)

Experter: Freese, Jan P. G. H:son, generaldirektör (fr.o.m. den I januari 1977) Granström, Claes, förste arkivarie (fr.o.m. den 24 oktober 1980)

Sekreterare: Nilsson, Torbjörn M. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Bitr. sekreterare: Siversen, Bengt I., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1980) Sjögren, Bengt L. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1976)

 

Ju:l8   Skr 1980/81:103                                             28

Lokal: Datainspektionen, Bergsgatan 51, Box 12050, 102 22 Slockholm, tel. växel 22 79 80 (sekretariatet)

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommitléberällelse del II Ju 5. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommitléberättelse del 11 Ju 4.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisatio­ner och andra som berörs av kommitténs arbele.

Kommittén har den 8 februari 1980 avgett promemorian (Ds Ju 1979:19) Författningsreglering av SPAR m.m. och den 12 september 1980 delbetänkandet (SOU 1980:31) Offendighetsprincipen och ADB.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande under hösten 1983.

19. 1977 års sexualbrottskommitté (Ju 1977:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 februari 1977 för att se över lagstiftningen om sedlighetsbrott:

Ordförande: Nordenson, Ulf K., justitieråd

Ledamöter: André, Gunilla K. led. av riksdagen

Bergström, Britta J., fil. lic, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 november 1979)

Hjelmslröm, I. Eva K., tjänsteman, led. av riksdagen Mårtensson, Bengt C. L., pol. mag. Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen

Experter: Hedlund, Eva, socionom (fr.o.m. den 8 februari 1980) Liljeström, Rita, universitetslektor (fr.o.m. den 14 februari 1978) Meyerson, Anita, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Persson, Leif G. W., kriminolog (fr.o.m. den 7 juni 1977)

Sekreterare: Almbladh, Ingrid A. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 73 10 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm

Direkdven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del 11 Ju 5. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommittéberättelse del 11 Ju 1.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbele under år 1982.

 

29                                     Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:2l

20.      Byggnadspantutredningen (Ju 1977:05)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 3 februari 1977 för alt utreda frågorna om överlåtelse och pantsällning av byggnad på annans mark m.m.:

Särskild utredare: Heuman, Jan G. M., lagman (fr.o.m. den 18 december 1979)

Sakkunniga: Corell, Hans A. V., departementsråd Dryselius, Harald S., hovrättsassessor Gregow, P. J. Torkel, hovrättsråd Norden, Joar, bankdirektör

Sekreterare: Ekstedi, Olle U.-E., hovrättsassessor (fr.o.m. den I maj 1977)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 8.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Utredningen beräknas avsluta sill arbete under år 1982.

21.      Rättegångsutredningen (Ju 1977:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 februari 1977 för att göra en översyn av rättegängsförfarandet vid allmän domstol:

Ordförande: Gullnäs, S. Ingvar, landshövding

Ledamöter: Ericsson Köhler, Ella, chefsrådman Laurin, Lars, advokat

Sandberg, Lennart, lantmäslare (fr.o.m. den IO januari 1979) Styring, Sten, länsåklagare Thörngren, John, nämndeman (fr.o.m. den 6 december 1978)

Sakkunniga: Wasteson, Lennart, lagman (fr.o.m. den 5 september 1977) Wentz, Nils O., kammarrätlspresidenl (fr.o.m. den 5 september 1977)

Experter: Blomkvist, Curt B., advokat (fro.m. den lOjuni 1977)

 

Ju:21    Skr 1980/81:103                                           30

Lindblom, Per Henrik, professor (fr.o.m. den 28 mars 1978) Lindegård, Jan, länsåklagare (fr.o.m. den 5 september 1977)

Sekreterare: Fitger, Peter, hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Eklycke, S. Lars G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 september 1977) Junestad, N. Tony, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 maj 1978 t.o.m. den 2 november 1980)

Lokal: Riddarhuskajen 1,1 ir., 11128 Stockholm, tel. 118723 (Fitger), 10 82 73 (Eklycke)

Direktiv och tilläggsdirektiv för utredningen, se 1978 års kommiltéberältelse del 11 Ju 7 och 19.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 sammanträtt under tillhopa 20 dagar saml haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas avge etl belänkande under år 1981.

22. Kommittén (Ju 1977:07) om ställföreträdare för dödsbo i vissa fall m.m.

Tillkallade enligl regeringens bemyndiganden den 3 februari 1977 och den 8 februari 1979 för alt utreda frågor om ställföreträdare för dödsbo i vissa fall m.m.:

Ordförande: Hedman, Bengt, hovrättslagman (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Ledamöter: Cederqvisl, S. Wivi-Anne, arbetsförmedlare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I mars 1979)

Johansson, N. Filip, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Lidgard, H. Bertil 1., jur. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den I mars 1979)

Malhsson, Karl-Gustaf, ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den I mars 1979) Schönberg, Astrid, bankdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Sakkunniga: Burman, Bengt, överlanlmätare (fr.o.m. den 1 april 1977) Eliason, Bo, lantmätare, (fr.o.m. den 15 maj 1979) Warensjö, J. A. Folke, lantbruksdirektör (fr.o.m. den 20 april 1979)

 

31                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:23

Sekreterare: Adebäck, Sten 1., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 april 1977)

Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland, Hovrättsgatan 8, Box 170, 851 03 Sundsvall, tel. växel 060/12 83 00 (sekreteraren)

Direkdven för kommittén, se 1978 års kommiltéberältelse del II Ju 9. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommitléberättelse del II Ju 4.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av kommitténs arbele.

Kommittén planerar att avge elt delbetänkande under år 1981.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1983.

23. Utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24 februari 1977 för att utreda frågan om barns rättsliga ställning:

Ordförande: Sverne, Tor E., justitieråd

Ledamöter: Dencik, Lars, tf. professor (fr.o.m. den I januari 1979) Fredrikson, Märta E. B., led. av riksdagen (t.o.m. den 29 juni 1980) Hedvall, Yvonne M., fil. kand., f.d. ers. för led. av riksdagen Nilson, Eivor, leg. sjuksköterska, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 juni 1980)

Sandelius, Kerstin, utredningssekreterare Strand, Lars B., departementssekreterare

Sakkunniga: von Euler, Rigmor, f.d. barnombudsman Grunewald, Karl R., medicinalråd (t.o.m. den 8 oktober 1980) Holmquist, Gertrud M. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 18 september 1979)

Jenlzsch, Gunnie V., f.d. byråföreståndare Kranlz, P. Gunnar, direktör Linde, Gunnel, författare Lundgren, Valborg, advokat Melldén, Anna-Lisa, länsskolpsykolog Ottoson, Ivan, byråchef Pripp, Nina M. E., hovrättsassessor Thunved. Anders E., hovrättsråd

 

Ju:23    Skr 1980/81:103                                           32

Experter: Bohman, Michael, professor (fr.o.m. den 19 december 1977) Gustafsson, Inga, fil. lic. (fr.o.m. den 3 april 1978)

Sekreterare: Röst Andréasson, E. Barbro, hovrättsassessor (fr.o.m. den I april 1977)

Bitr. sekreterare: Ewerlöf, K. Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den I juni 1978)

Lokal: Birger Jaris torg 5, tel. 20 31 66 (Röst Andréasson), 20 50 32 (Ewerlöf). Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Slockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberättelse del 11 Ju ll.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden. Ulredningen har haft överläggningar med Nämnden för internalionella adoptioner (NIA), Adoptionscentrum (AC) och socialförvaltningen samt andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

24. Militäransvarskommittén (Ju 1977:09)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 för alt se över det militära ansvarssystemel m.m.:

Ordförande: Thyresson, Gunnar, f.d. justitieombudsman

Ledamöter: Gustafsson, C. E. Torslen, lantbrukare, led. av riksdagen Hagberg, Helge M. H., f.d. kommunalråd, led. av riksdagen

Sakkunniga: Allmér, Jan, ombudsman (fr.o.m. den 5 maj 1977) Andersson, Lars G., länsåklagare (fr.o.m. den 5 maj 1977) Asp, K. Åke, hovrättslagman (fr.o.m. den 5 maj 1977) Bjerndell, Jörgen H., ombudsman (fr.o.m. den 5 maj 1977) Blomberg, Karl, studerande (fr.o.m. den 30 juni 1980) Carlsson, Håkan A. (fr.o.m. den II september 1978 t.o.m. den 17 december 1979)

Edström, Rune, ombudsman (fr.o.m. den 5 maj 1977) Forssberg, E. Olof, rättschef (fr.o.m. den 28 mars 1979) Johansson, Lars, studerande (fr.o.m. den 18 december 1979 t.o.m. den 29 juni 1980)

 

33                                     Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:25

Skarstedi, Carl-Ivar S., hovrättspresident (fr.o.m. den 5 maj 1977) Wallroth, Bengt, överste av I. graden (fr.o.m. den 5 maj 1977)

Experter: Blomberg, E. Gunnar, överstelöjtnant (fr.o.m. den 13 juni 1977) Fernqvisl, Dan E. 1., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Sekreterare: Jonasson, Hans-Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den I juni 1979)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 57 14 (Thyresson). Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Slockholm. Göta hovrätt, Hovrätlstorget, Box 422, 551 02 Jönköping, tel. växel 036/11 94 30 (Jonasson)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommitléberättelse del 11 Ju 12.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete i början av år 1982.

25. Yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9 juni 1977 för atl utreda frågan om en ny yttrandefrihetsgrundlag:

Ordförande: Schöier, Hans E., chefredaktör

Ledamöter: Ehnmark, Anders

Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen Ljunggren, Anders, förbundsordförande Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen Unckel, Per C. G., led. av riksdagen

Sakkunniga: Eklundh, Claes G. B., rättschef Holmberg, Erik G., hovrättslagman Vallinder, Torbjörn, universitetslektor

Experter: Ekberg, Kari Henrik, vice verkst. direktör (fr.o.m. den 19 juni 1980) Fahlberg, Håkan, kanslichef (fr.o.m. den 19 juni 1980) Gehlin, Jan, hovrättsråd (fr.o.m. den 19 juni 1980) Lundahl, Per C. 1., fil. mag. (fr.o.m. den 19 februari 1979)

3    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

Ju:25    Skr 1980/81:103                                           34

Pennlöv, Jan, kansliråd (fr.o.m. den 10 december 1979) Rabenius, Lars E., förhandlingschef (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Sekreterare: Behrman, Carl, rådman

Bitr. sekreterare: Påhlman, Anders T,, hovrättsassessor (fr.o.m. den I december 1977)

Lokal: Katrineholms dngsrätl. Storgatan 25, 641 45 Katrineholm, tel. 0150/163 30 (Behrman), Birger Jaris torg 5, tel. 20 55 23 (Påhlman). Postadress: Jusdtiedeparlementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberättelse del 11 Ju 16.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele.

Ulredningen beräknas avsluta sill arbete under år 1981.

26. Tomträttskommittén (Ju 1977:12)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 juni 1977 för all se över bestämmelserna om tomträttsavgäld m.m.:

Ordförande: Scherman, Kari Gustaf, sjukhusdirektör

Ledamöter: Farm, Gunnel, ombudsman, landsdngsledamot Göransson, Bengt, kommunalråd Lindkvist, Oskar W., ombudsman, led. av riksdagen Olsson, Karl Erik T., lantbrukare, f.d. led. av riksdagen Persson, S. Erik, universitetslektor Persson, H. Magnus W., led. av riksdagen Svegfors, J. Mats A., statssekreterare

Sakkunniga: Brunfelter, Ulf, direktör Fridell, G. Ingvar, direktör Ridderslrand-Linderoth, E. Inger A., stadsjurist Romson, Rolf, direktör Svensson, S. 1. R. Erik, förbundsordförande

Experter: Hall, A. Bertil, fasdghetsråd Strömberg, Rolf E., hovrättsassessor

 

35                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:27

Sekreterare: Eliasson, Bengt E., hovrättsassessor

Lokal: Slorkyrkobrinken 7, tel. 763 37 71 (sekreteraren). Postadress: Industridepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommitléberällelse del 11 Ju 15.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under december 1980.

27. Konsumentköpsutredningen (Ju 1977:13)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 30 juni 1977 och den 7 december 1978 med uppdrag atl utreda frågor om konsumentköp:

Ordförande: Knulsson, P. Anders, justitieråd (fr.o.m. den 15 januari 1979)

Ledamöter: Fraenkel, Ingegärd C. E., studiereklor, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 januari 1979)

Lewén-Eliasson, Anna Lisa, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 januari 1979)

Sakkunniga: Beck-Friis, Jörgen Å. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 augusti 1979 t.o.m. den 12 september 1980)

Bergström, Knut-Elis, direktör (fr.o.m. den 22 januari 1979) Edling, N. Axel, ställföreträdande konsumentombudsman (fr.o.m. den 27 september 1977)

Hertzman, A. Olov, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 september 1980) Hillbom, Lars H., civilekonom (fr.o.m. den 27 september 1977) Hjalmarsson,  H. Yngve J., utredningssekreterare (fr.o.m.  den 27 september 1977)

Holm, A. Ernst Olaf, verkst. direktör (fr.o.m. den 15 januari 1979) Persson, Gustav E., direktör (fr.o.m. den 27 september 1977) Sundquisl, A. Åke, direktör (fr.o.m. den 27 september 1977) Wiberg, G. Lennart E:son, direktör (fr.o.m. den 27 september 1977) Viklund, Lars, byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1980 t.o.m. den 31 mars 1981)

Expert: Carbeil, Leif E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 27 september 1977)

 

Ju.27    Skr 1980/81:103                                           36

Sekreterare: Adolfsson, Marianne, revisionssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1977)

Bitr. sekreterare: Olsson, P. L. Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den I maj 1979)

Lokal:BirgerJaristorg5, tel. 20 35 44 (Adolfsson), 20 14 II (Olsson). Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm

Direkdven för ulredningen, se 1978 års kommiltéberältelse del II Ju 17. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommitléberällelse del II Ju 1.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Ulredningen planerar att avge etl delbetänkande under år 1981. Utredningen beräknas avsluta sitt arbele under år 1982.

28. Utredningen (Ju 1977:15) rörande rätten till arbetstagares uppfinningar

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den I september 1977 med uppdrag all utreda frågor rörande rätten till arbetstagares uppfinningar:

Särskild utredare: Lind, Johan A. L., hovrättslagman, ordförande i arbetsdomstolen (fr.o.m. den I oktober 1977)

Sakkunniga: Carlhammar, Åke, direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurisl (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Halén, E. Torsten, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 28 oktober 1977) Karisson, Karl Gustav A., ingenjör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Ljung, Bengt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Nilsson, Ulf, förbundsjurisl (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Nyrén, Einar, byrådirektör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Swan, Brita, rådman (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Wallerius, Olof, ingenjör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Öhman, Bengt, civilingenjör (fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Experter: Holmslrand, N. G. Anders, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Jacobsson, Måns, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 oktober 1977)

 

37                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:29

Sekreterare: Trulsson, Rolf G. K., hovrättsassessor (fr.o.m. den I oktober 1977)

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommitléberättelse del 11 Ju21.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Ulredningen har den 17 december 1980 avgetl belänkandet (SOU 1980:42) Arbetstagares uppfinningar.

Uppdraget är därmed slutfört.

29. Sjölagsutredningen (Ju 1977:16)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 december 1977 med uppdrag atl se över sjölagen:

Ordförande: Blom, K. A. Birgitta, hovrättslagman (fr.o.m. den 5 december 1977)

Ledamöter: Hagberg, Lennart, advokat (fr.o.m. den 5 december 1977) Hedborg, Per Erik, direktör (fr.o.m. den 5 december 1977)

Sakkunnig: Grönfors, Kurt G. W., professor (fr.o.m. den 22 december 1977)

Experter:

Bergfelt, K. Lennart, kanslichef (fr.o.m. den 22 december 1977) Edling, N. Axel, ställföreträdande konsumentombudsman (fr.o.m. den 22 december 1977)

Sekreterare: Hellbacher, Ulf H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 december 1977)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 31 74 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommittéberättelse del 11 Ju 23.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden. Därutöver har ordföranden och sekreteraren saml den sakkunnige deltagit i två sammanträden med företrädare för motsvarande utredningar i övriga nordiska länder.

Utredningen har i skrivelse lill justitiedepartementet den 22 november 1979 föreslagil uppsägning av 1924 års konossementskonvention (Haag-

 

Ju:29    Skr 1980/81:103                                           38

reglerna). Utredningen kommer atl avge elt betänkande vid årsskiftet 1980-1981. Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

30. 1978 års vallagskommitté (Ju 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 8 december 1977 för all göra en översyn av vallagen:

Ordförande: Nordin, Sven-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 januari 1978)

Ledamöter: Eriksson, Erik, sekreterare (avliden) Karlsson, Ronny, ombudsman (fr.o.m. den 3 januari 1978) Mossberg, K. Holger, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 januari 1978) Pettersson, Lars, organisalionssekreterare (fr.o.m. den 3 januari 1978) Pettersson, A. Georg, ombudsman f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den I februari 1980)

Schullz, Kerstin, ombudsman (fr.o.m. den 3 januari 1978) Strindberg, Per-Olof J., länsombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 januari 1978)

Expert: Boström, E. John, rådman (fr.o.m. den 1 maj 1980)

Sekreterare: Nilsson, Bengt-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m. den I mars 1978)

Lokal: Birger Jaris torg 5, tel. 20 56 23 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II Ju 2.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 31 oktober 1980 avgett delbetänkandet (SOU 1980:45) Översyn av vallagen 2.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1981.

31. LTO/LOB-utredningen (Ju 1978:03)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 2 mars 1978 för alt göra en utvärdering av tillämpningen av lagen (1973:558) om lillfälligt

 

39                                    Kommittéer: Jusritiedepartementet    Ju:32

omhändertagande   och   lagen   (1976:511)   om   omhändertagande   av berusade personer m.m.:

Särskild utredare: Petersson, Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 mars 1978)

Experter: Erlandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den 16 maj 1978) Lindh, Ove M. 1., statssekreterare (fro.m. den 16 maj 1978) Magnusson, Nils, avdelningschef (fr.o.m. den 16 maj 1978)

Sekreterare: Orlon, Frank L. B., hovrällsfiskal (fr.o.m. den 15 maj 1978)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergalan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberällelse del 11 Ju 4.

Ulredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

32. Fyndlagstiftningsutredningen (Ju 1978:05)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 13 april 1978 för att utreda frågor angående lagstiftningen om hillegods saml om bärgning och sjöfynd:

Särskild utredare: Mejegård, O. Sigvard W., hovrättslagman (fr.o.m. den 9 maj 1978)

Sakkunniga: Gustafsson, Lars-Olof, tullinspektör (fr.o.m. den 14 juni t.o.m. den 30 augusti 1978)

Jonsson, Bengt Å., polisintendent (fr.o.m. den 14 juni 1978) Wennerström, E. Allan, byrådirektör (fr.o.m. den 12 september 1978)

Expert: Forsström, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m den 14 juni 1978)

Sekreterare: Melin, P. Torgil H., rådman (fr.o.m. den 9 maj 1978)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberättelse del 11 Ju 6.

 

Ju:32    Skr 1980/81:103                                           40

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Utredningen beräknas i december 1980 avge betänkandet (Ds Ju 1980:11) Hitlegods m.m.

Uppdraget är därmed slutfört.

33. Tvångsmedelskommittén (Ju 1978:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 för att se över tvångsmedelsregleringen vid förundersökning i brottmål m.m.:

Ordförande: Wennergren, C. Bertil O., lagman (fr.o.m. den 29 juni 1978)

Ledamöter: Andersson, Kerstin G., folkskollärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 juni 1978)

Andrén, Margareta, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 november 1978)

Cederqvisl, S. Wivi-Anne, arbetsförmedlare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 juni 1978)

Junzell, Sven H., advokat (fr.o.m. den 29 juni 1978) Klöver, A. Helge M., järnvägsexpeditör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 juni 1978)

Sakkunniga: Baekkevold, Arne E., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 18 september 1979)

Lambe, Bengt R., lagman (fr.o.m. den 7 mars  1979 t.o.m. den 9 november 1980)

Löfmarck, Peter, departementsråd (fr.o.m. den 10 november 1980) Nilsson, Sam, programdirektör (fr.o.m. den 7 mars 1979) Nord, Karl-Erik, skattedirektör (fr.o.m. den 7 mars 1979) Rabenius, Lars-Erik, ombudsman (fr.o.m. den 7 mars 1979) Rosengren, Lars, advokat (fr.o.m. den 7 mars 1979) Waldau, Ulf, avdelningschef (fr.o.m. den 7 mars 1979) Wikström, K. Arne, byråchef (fr.o.m. den 7 mars 1979)

Sekreterare: Helin, G. Sigvard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 oktober 1978)

Lokal: Departementens kommittéer. Lilla Kungsgatan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II Ju 8.

 

41                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:35

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden.

Kommittén planerar atl avge ett delbetänkande med förslag lill baslag om tvångsmedel under år 1981.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbele under år 1982.

34. BRÅ-utredningen (Ju 1978:07)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 för att göra en översyn av brottsförebyggande rådet:

Ordförande: Nyman, Erik O., justitieråd (fr.o.m. den 21 juli 1978 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Ledamöter: Körlof,  Björn  H.  B., departementssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1979 t.o.m. den 31 augusti 1980) Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 juli 1978 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Sekreterare: von Greyerz, Christina A. M., byrådirektör (fr.o.m. den 27 november 1978 t.o.m. den 31 augusti 1980)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberättelse del II Ju 10.

Utredningen har under tiden november 1979 - augusti 1980 hållit 17 sammanträden.

Utredningen har den 18 augusti 1980 avgetl betänkandet (Ds Ju 1980:7) Utveckling av BRÅ.

Uppdraget är därmed slutfört.

35. Miljöskadeutredningen (Ju 1978:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag atl utreda frågor om skadestånd vid miljöskador:

Särskild utredare: Bengtsson, T. Bertil, justitieråd (fr.o.m. den 28 september 1978)

Sakkunniga: Beckman, Lars K. A. G., departementsråd (fr.o.m. den 28 september 1978)

 

Ju:35    Skr 1980/81:103                                           42

Frei valds, Laila, byråchef (fr.o.m. den 28 september 1978) Helmerson, Bo 1. H., direktör (fr.o.m. den 28 september 1978) Kardell, J. Arne, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 september 1978) Pontén, Erik J., rådman (fr.o.m. den 28 september 1978) Slrömbäck, Erland H. D. D:son, direktör (fr.o.m. den 28 september 1978)

Experter: Edstam, Lars, chefsombudsman (fr.o.m. den 15 december 1978) Lindgren, J. Gunnar, jur. kand. (fr.o.m. den 11 september 1979) Ullman, Harald C. G., ombudsman (fr.o.m. den 15 december 1978)

Sekreterare: Olsson, P. L. Göran, hovrättsassessor (fro.m. den 2 oktober 1978)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 14 II (sekreteraren). Postadress: Jusliliedepartemenlel, 103 33 Slockholm

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Ju 9.

Utredningen har under tiden november 1979-oktober 1980 hållit fyra sammanträden.

Utredningen planerar att avge etl delbetänkande under år 1981. Utredningen beräknas avsluta sill arbele under år 1982.

36. Förvaltningsrättsutredningen (Ju 1978:09)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 28 september 1978 med uppdrag att utreda frågan om översyn av förvaltningslagen m.m.:

Ordförande: Slerzel, Fredrik A. C, f.d. justitieråd (fr.o.m. den 23 november 1978)

Ledamöter: Gustafsson, Stig G., förbundsjurisl, f.d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 november 1978)

Lindquist, Inger G., chefsrådman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 november 1978)

Sakkunniga: Björnberg, Kjell E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 januari t.o.m. den 15 maj 1979) Palm, R. Elisabeth, statssekreterare (fr.o.m. den 22 januari 1979)

Sekreterare: Björnberg, Kjell E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 maj 1979)

 

43                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:37

Bitr. sekreterare: Fribergh, B. Erik R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj 1979)

Lokal: Departementens kommilléer. Lilla Kungsgalan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreterarna)

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommiltéberältelse del II Ju II.

Ulredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit do sammanträden.

Utredningen planerar att avge etl delbetänkande i början av år 1981.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbele omkring årsskiftet 1982-1983.

37. Kommissionslagskommittén (Ju 1978:10)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 26 oktober 1978 för att se över kommissionslagen m.m.:

Ordförande: Grönfors, Kurt G. W., professor (fr.o.m. den 15 december 1978)

Ledamöter: Ollen, R. Joakim, sekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den  15 december 1978) Olsson, Stig E., led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 december 1978)

Sakkunniga: Carlhammar, Åke, direktör (fr.o.m. den 11 september 1979) Freszals, Öyvind, jur. kand. (fr.o.m. den 17 april 1980) Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurist (fr.o.m. den 8 februari 1979) Herrlin, Hans, direktör (fr.o.m. den 10 januari 1979) Josephsson, Leif E., chefsjurist (fr.o.m. den 10 januari 1979 t.o.m. den 16 april 1980)

Lindahl, Lars O. H., direktör (fr.o.m. den 10 januari 1979) Löfberg, Christer, förbundsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1979) Miillern, Anders T, bolagsjurisl (fr.o.m. den 10 mars 1980) Söderlund, Herbert, advokat (fr.o.m. den 10 januari 1979)

Expert: Nyström, Jan-Åke, jur.kand. (fr.o.m. den 26 november 1979)

Sekreterare: Josefson, S. Bertil, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 februari 1979)

 

Ju:37    Skr 1980/81:103                                           44

Lokal: Departementens kommittéer. Lilla Kungsgatan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031 /17 38 00

Direkdven för kommittén, se 1979 års kommiltéberältelse del 11 Ju 13.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden. Därutöver har företrädare för kommittén den 4 mars 1980 haft nordiska överläggningar i Göteborg.

Kommilléns arbele är beroende av arbelel inom europeiska gemen­skaperna (EG).

Kommittén beräknas avsluta sitt arbele under år 1982, om de i direktiven för kommittén nämnda EG-direktiven dessförinnan föreligger.

38. Viteskommittén (Ju 1979:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 november 1978 med uppdrag all utreda frågan om straffrätlslig kompensation vid bortfallet av förvandlingsslraffel och all göra en översyn av vilesinslilulel:

Ordförande: Löfmarck, Madeleine, docent (fr.o.m. den 22 januari 1979)

Ledamöter: Pettersson, Hans A., kranmaskinisl, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 januari 1979)

Tilländer, Ulla B., ämneslärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 januari 1979)

Expert: Lavin, H. S. Rune, professor (fr.o.m. den 17 september 1979)

Sekreterare: Kinberg, Anders U., hovrättsassessor (fr.o.m. den I mars 1979)

Lokal: Birger Jarls torg 7, tel. 20 90 17 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Slockholm

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del 11 Ju 12.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Kommittén har den I8april 1980 avgeU deibetänkandet (SOU 1980:7) Kompensation för förvandlingsslraffel.

Kommittén beräknas avge sill slutbetänkande under våren 1982.

 

45                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:40

39.      Pantbrevsutredningen (Ju 1979:02)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 25 januari 1979 med uppdrag all utreda frågor angående panlrätlsreglerna i fastighets-, sjö-och lufträtten:

Särskild utredare: Conradi, Erland G. F., f.d. justitieråd (fr.o.m. den 19 februari 1979)

Sakkunniga: Ackermark, Sixten, jur. kand. (fr.o.m. den 12 mars 1979) Balk-Möller, Stig, chefsjurist (fr.o.m. den 12 mars 1979) Bruzelius, Krister, jur. kand. (fr.o.m. den 12 mars 1979) Gregow, P. J. Torkel, hovrättsråd (fr.o.m. den 29 mars 1979) Kärrberg, Stig, bankdirektör (fr.o.m. den 12 mars 1979) Rönnberg, Mats, direktör (fr.o.m. den 12 mars 1979)

Sekreterare: Qwisl, Lars S. E., revisionssekreterare (fr.o.m. den I april 1979)

Lokal: Birger Jaris torg 7, tel. 20 94 39 (Conradi), 20 90 74 (Qwisl). Postadress: Jusliliedepartemenlel, 103 33 Slockholm

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommitléberällelse del 11 Ju 2.

Ulredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Ulredningen har i en skrivelse den 18 juni 1980 lill juslitiedepartementet lämnat förslag om höjning av den s.k. ulmätningsräntan (6 kap. 3 jordabalken) från sex dll do procent.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1981.

40.      Patentprocessutredningen (Ju 1979:03)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 25 januari 1979 med uppdrag all utreda frågor rörande patenlprocessen och sanktions-systemet inom patenträtten:

Särskild utredare: Lidbeck, P. Ingmar, regeringsråd (fr.o.m. den I mars 1979)

Sakkunniga: Andersson, Andy, patentingenjör (fr.o.m. den 5 mars 1979) Engström, Fritz, advokat (fr.o.m. den 5 mars 1979) Geijer, Lennart, f.d. statsråd (fr.o.m. den 5 mars 1979) Grunden, Örjan, advokat (fr.o.m. den 5 mars 1979) Kranseli, Arne, civilingenjör (fr.o.m. den 5 mars 1979)

 

Ju:40    Skr 1980/81:103                                           46

Uggla, Claes A., patenträllsråd (fr.o.m. den 5 mars 1979) Wesllander, Olle, rådman (fr.o.m. den 5 mars 1979)

Experter: Arvidsson, Solveig M., byrådirektör (fr.o.m. den 12 juli 1979) Eriksson, Karl Anders, byråchef (fr.o.m. den 18 juni 1980) Törnroth, Lennarth, palenlrättsråd (fr.o.m. den 29 maj 1979)

Sekreterare: Kvillner, Bo E. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 april 1979)

Lokal: Birger Jarls torg 7, tel. 20 90 38 (sekreteraren). Postadress: Justiliedeparlemenlet, 103 33 Slockholm

Direkdven för ulredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II Ju 3.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med olika organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Den särskilde utredaren och sekreteraren har besökt Helsingfors och Oslo för överläggningar med företrädare för olika myndigheter, organisationer och andra.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

41. Fängelsestraffkommittén (Ju 1979:04)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 15 mars 1979 för aU utreda vissa frågor om fängelse och kriminalvård i anstalt:

Ordförande: Cosmo, Cari-Johan, hovrättslagman (fro.m. den 16 maj 1979)

Ledamöter: Klöver, A. Helge M., järnvägsexpeditör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 maj 1979)

Littmarck, Blenda M. V., led. av riksdagen (fr.o.m. den  16 maj 1979)

Maltson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 maj 1979)

Nilsson, Jan, pol. mag. (fr.o.m. den 16 maj 1979) Winqvisl, Kay-Vilhelm, fil. kand. (fr.o.m. den 16 maj 1979)

Sakkunniga: Aspelin, L. B. Erland, hovrättsråd (fro.m. den 18 juni 1979) Martinsson, Bo N. O., generaldirektör f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 juni 1979)

 

47                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:42

Experter: Brorsson, Kent, jur. kand. (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Engström, B. Gunnar, kriminalvårdsdireklör (fr.o.m. den 18 juni 1979) Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f.d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Karisson, K. Harry, anstaltsdirektör (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Kiihihorn, Eckarl, byråchef (fr.o.m. den 18 juni 1979) Victor, Dag, jur. dr (fr.o.m. den 7 september 1979) Walander, Håkan 1., ombudsman (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Sekreterare: Lundqvisl, Axel G. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj 1979)

Bitr. sekreterare: Borgeke, Martin, hovrällsfiskal (fr.o.m. den I oktober 1979 t.o.m. den 30 september 1980)

Rydell, Peter, hovrällsfiskal (fr.o.m. den I december 1980 t.o.m. den 30 september 1981)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergalan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreterarna)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberällelse del 11 Ju 6.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av kommitténs arbele. Företrädare för kommittén har i november 1979 deltagit i överläggningar med olika myndigheter i Norge och Finland.

Kommittén har den 5 februari 1980 avgelt deibetänkandet (SOU 1980:1) Fjorton dagars fängelse. Minimitid för fängelsestraff.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete under år 1982.

42. Fri vårdskommittén (Ju 1979:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15 mars 1979 för att pröva vissa frågor om kriminalvård i frihet m.m.:

Ordförande: Börjeson, C. Olof A., lagman (fr.o.m. den 16 maj 1979)

Ledamöter: Andersson, J. Sven G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 16 maj 1979) Johnsson, Ella 1., led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 maj 1979) Lindquist, Inger G., chefsrådman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 maj 1979)

 

Ju:42    Skr 1980/81:103                                           48

Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 maj 1979) Petersson, Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 maj 1979)

Sakkunnig: Fischier, Sven G. O. M., tjf. överdirektör (fr.o.m. den 18 juni 1979)

Experter: Bishop, Norman, byråchef (fr.o.m. den 18 juni 1979) Meethz, Lennart, skyddskonsulent (fr.o.m. den 18 juni 1979) Bernlson, Eskil, skyddskonsulenl (fr.o.m. den 30 oktober 1979) Farm, O. Ingemar, utredningssekreterare (fr.o.m. den 30 oktober 1979) Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f.d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 oktober 1979) Sandström, Annika, jur. kand. (fr.o.m. den 30 oktober 1979)

Sekreterare: Levén, P. Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj 1979)

Bitr. sekreterare: Svensson, Lars G. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 31 mars 1981)

Lokal: Departementens kommittéer. Lilla Kungsgalan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreterarna)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Ju 7.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Kommittén planerar all avge ell delbetänkande under år 1981. Kommittén beräknas avsluta sill arbele under år 1982.

43. Delegationen (Ju 1979:06) för kontraktsvård

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 28 juni 1979 för planering och uppföljning av försöksverksamhet med s.k. kontraktsvård av narkotikamissbrukare som har begått brott:

Ordförande: Börjeson, C. Olof A., lagman (fr.o.m. den 15 augusd 1979)

Ledamöter: Johnsson, Ella L, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Lindquist, Inger G., chefsrådman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

 

49                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:44

Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 augusti

1979)

Petersson, Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15

augusd 1979)

Öhrsvik, Lena M., kurator, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 augusd

1979)

Experter: Burman, Egon, bitr. socialdirektör (fr.o.m. den den 19 november 1979) Olsson, Orvar, departementssekreterare (fr.o.m. den  19 november 1979)

Ording, Jan, byråchef (fr.o.m. den 18 december 1979) Östman, Olle, medicinalråd (fr.o.m. den 19 november 1979)

Sekreterare: Levén, P. Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Lokal: Departementens kommilléer. Lilla Kungsgalan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1980 års kommiltéberältelse del 11 Ju 8.

Delegationen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Delegationen beräknas avsluta sitt arbete under år 1983.

44. Fastighetsdata- och inskrivningsregisterkommittén (Ju 1979:07) (FADIR)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 16 augusti 1979:

Ordförande: Freese, Jan P. G. H:son, generaldirektör (fr.o.m. den 16 augusd 1979)

Ledamöter: Gustafsson, C. E. Torslen, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 augusd 1979)

Landberg, Maj-Lis H. A., kassör, led. av riksdagen (fro.m. den 16 augusti 1979)

Nilsson, Per-Axel E., avdelningschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 augusd 1979)

Turesson, Bo, civilingenjör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 augusti 1979) Österdahl, Sven Otto, byrådirektör (fr.o.m. den 16 augusti 1979)

4    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

 

Ju:44    Skr 1980/81:103                                           50

Sakkunnig: Nilsson, Torbjörn M. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 26 september 1979)

Expert: Åsbrink, Erik, fastighetsråd (fr.o.m. den 11 mars 1980)

Sekreterare: Persson, Gert 1. E., teknisk direktör (fr.o.m. den 27 augusti 1979)

Bitr. sekreterare; Isoz, N. G. Henning, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1979)

Lokal: Datainspektionen, Bergsgalan 51, Box 12050, 102 22 Stock­holm, tel. växel 22 79 80 (sekreterarna)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 Ju 9.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden. Därutöver har kontakter lagils med myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén planerar atl avge elt delbetänkande omkring årsskiftet 1980-1981 och sill slutbetänkande ungefär elt år senare.

45. MAIK-kommittén (Ju 1979:08)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 med uppdrag all pröva frågan om marknadsanpassad arbetsersättning lill intagna i kriminalvårdsanstalter m.m.:

Ordförande: Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO, led. av riksdagen (fr.o.m. den I september 1979)

Ledamöter: Andersson, Elis G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 september 1979)

Blom,   Lennart,  f.d.  borgarråd,  led.  av  riksdagen  (fr.o.m.  den   I september 1979 t.o.m. den 26 november 1980)

Exner, Lahja, textilarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 september 1979)

Körlof, Björn, departementssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 27 november 1980)

Experter: Johansson, Jörgen, byråchef (fr.o.m. den 19 augusti 1980) Nilsson, Bo, personaldirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1980)

 

51                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:46

Sekreterare: Horned, Owe, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 1 april 1980)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 66 38 (sekreteraren). Postadress: Jusdtiedeparlementel, 103 33 Slockholm

Direkdven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 Ju 10.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med olika organisationer och andra som berörs av kommilléns arbele.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbele under år 1982.

46. Utredningen (Ju 1979:09) om skydd för företagshemligheter

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 för all utreda frågor om skyddet för företagshemligheler m.m.:

Särskild utredare: Roos, Carl Martin, professor (fr.o.m. den 12 september 1979)

Sakkunniga: Eklöf, Bo E., direktör (fr.o.m. den 12 september 1979) Eriksson, Kurt, jur. kand. (fr.o.m. den 12 september 1979) Förstadins, Erik L. W., direktör (fr.o.m. den 12 september 1979) Holgersson, K. Jörgen, hovrättsassessor (fr.o.m. den  12 september 1979)

Schirren, Nils, förbundsjurisl (fr.o.m. den 12 september 1979) Öhman, Toivo, förbundsjurist (fr.o.m. den 12 september 1979)

Sekreterare: Grobgeld, Lennart M., revisionssekreterare (fr.o.m. den 12 september 1979)

Lokal: Birger Jaris torg 5, tel. 20 49 19 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Slockholm

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del 11 Ju ll.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden saml i samarbete med statistiska centralbyrån ulfört en enkät.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbele under år 1983.

 

Ju:47   Skr 1980/81:103                                                    52

47. Utredningen (Ju 1979:10) om internationella faderskapsfrågor

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 15 november 1979 för atl utreda de internationella faderskapsfrågorna:

Särskild utredare: Pålsson, N. D. Lennart, professor (fr.o.m. den 16 november 1979)

Sakkunniga: Jenlzsch, Gunnie V., f.d. byråföreslåndare (fr.o.m den 12 mars 1980) Widgren, A. Kristina, byrådirektör (fr.o.m. den 12 mars 1980) Ålander, Birgit V., byrådirektör (fr.o.m. den 12 mars 1980)

Sekreterare: Bergholtz, Gunnar, hovrättsassessor (fr.o.m. den 18 februari 1980)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Väslergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommitléberällelse del 11 Ju 12.

Ulredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit etl sammanträde samt företagit praxisundersökningar inom domstolar och myndigheter som handlägger faderskapsfrågor av belydelse för utredningens arbele.

Utredningen beräknas avsluta sill arbete under senare delen av år 1982.

48. Fastighetsbildningsutredningen (Ju 1979:11)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 15 november 1979 för all se över faslighelsbildningslagsliflningen:

Ordförande:

Landahl, E. Tore, hovrättspresident (fr.o.m. den I december 1979)

Ledamöter: Johansson, Kurt-Ove, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21  december 1979)

Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 december 1979)

Sakkunniga: Beckman, Lars K. A. G., departementsråd (fr.o.m. den 21 december 1979)

 

53                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:49

Eliason, Bo, lantmätare (fr.o.m. den 15 januari 1980)

Fridell, G. Ingvar, universitetslektor (fr.o.m. den 21 december 1979)

Hansson, Bo, byråchef (fr.o.m. den 21 december 1979)

Millgård, E. Olof (Olle), leknisk direktör (fr.o.m. den 21 december

1979)

Molander, Stefan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 december 1979)

Sätre, Åke, civilingenjör (fr.o.m. den 21 december 1979)

Sekreterare: Alva, Jan A., hovrättsassessor (fr.o.m. den I december 1979)

Bitr. sekreterare: Bonde, Fredrik E:son, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 30 januari 1980)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Väslergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreterarna)

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II Ju 15.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas avsluta sill arbele under år 1983.

49. Utredningen (Ju 1979:12) med uppdrag att se över valkretsindelningen vid riksdagsval i Malmöhus län

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande dén 29 november 1979:

Särskild utredare: Hjelmqwisl, Karl-Gustaf, lagman (fr.o.m. den I december 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Expert: Buregren, Torslen, f.d. byråchef (fr.o.m. den I december 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Sekreterare: Heckscher, Sten, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del 11 Ju 14.

Utredningen har under tiden november 1979 - juni 1980 hållit 22 sammanträden saml haft överiäggningar med företrädare för riksdagspartierna, kommuner och länsstyrelsen i länet.

 

Ju:49    Skr 1980/81:103                                           54

Ulredningen barden 12 juni 1980 avgetl betänkandet (Ds Ju 1980:3) Valkretsindelningen i Malmöhus län. Uppdraget är därmed slutfört.

50, Tjänsteansvarskommittén (Ju 1979:13)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 6 december 1979:

Ordförande: Ljungar, Jan A. B., f.d. jusdlieråd (fr.o.m. den 21 december 1979)

Ledamöter: Bäckström, Maja, undersköterska, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 januari 1980)

Gustafsson, Stig G., förbundsjurisl, f.d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 januari 1980)

Hammarbacken, Britta K. M., leg. sjuksköterska, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 januari t.o.m. den 30 november 1980) Måbrink, Bertil U., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 januari 1980)

Sjögreen, Lennart, hovrättsråd (fr.o.m. den 29 januari 1980) Ulmander, Jan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1980) Winther, S. 1. Eva, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 29 januari 1980)

Sakkunniga: Aspegren, Lennart, rättschef (fr.o.m. den 5 februari 1980) Drevhammar, Ylva, förste sekreterare (fr.o.m. den 5 februari 1980) Karlsson, Alf, ombudsman (fr.o.m. den 5 februari 1980) Nilzelius, Tor, ombudsman (fr.o.m. den 5 februari 1980) Normark, Georg R., chefsjurist (fr.o.m. den 5 februari 1980) Romson, Rolf, direktör (fr.o.m. den 5 februari 1980) Schirren, Nils, förbundsjurisl (fr.o.m. den 5 februari 1980)

Sekreterare: Wallslröm, S. Lennart, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 februari 1980)

Bitr. sekreterare: Markborn-Sörås, Catharina, advokat (fr.o.m. den 15 oktober 1980)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 66 04 (Ljungar), 20 50 23 (Wallslröm), 20 75 58 (Markborn-Sörås). Postadress: Juslide-deparlemenel, 103 33 Slockholm

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II Ju 13.

Kommittén   har  under  tiden   februari   -  oktober   1980  hållit  sex

 

55                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:51

sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av kommilléns arbete.

Kommilléen avser atl i december 1980 avge deibetänkandet (Ds Ju 1980:13) Åtal mol offentliga funktionärer. Den enskildes laleräll m.m.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete under år 1983.

51. Grundlagskommittén (Ju 1980:01)

Tillkallade enligt regeringens bemydigande den 21 februari 1980 för alt utreda vissa grundlagsfrågor:

Ordförande: Heckscher, Gunnar E., f.d. ambassadör (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Ledamöter: Berndtson, Nils A., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Björck, Anders P-A., led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980) Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Gustafsson, Hans 1., sladsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Johansson, K. Hilding, fil. dr., led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Kärnek, Ruth 1. C, f.d. landstingsråd (fr.o.m. den 21 februari 1980) Nordin, Sven-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980) Tarschys, N. Daniel, docent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Sakkunniga: Holmberg, Erik G., hovrättslagman (fr.o.m. den 21 februari 1980) Hultquisl, Ove, informationssekreterare (fr.o.m. den 28 maj 1980) Regner, Göran 1. F., hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Sekreterare: Widebäck, Ulf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Bitr. sekreterare: Persson, B. Göran H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Lokal: Birger Jaris torg 9, tel. 20 83 08 (Widebäck). Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm. Departementens kommilléer. Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (Persson)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del 11 Ju 3.

 

Ju:5l    Skr 1980/81:103                                            56

Kommittén   har  under  tiden   februari   -  oktober   1980  hållit  åtta sammanträden saml gjort studiebesök i Danmark, Finland och Norge. Kommittén beräknas avge ett belänkande i mars 1981.

52. Stöldutredningen (Ju 1980:02)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 31 januari 1980 med uppdrag att undersöka frågan om åtgärder mot butikstillgrepp m.m.:

Särskild utredare: Persson, Cari G., f.d. landshövding (fr.o.m. den 28 februari 1980)

Sakkunnig: Magnusson, N. Åke, polismästare (fr.o.m. den 10 mars 1980)

Sekreterare: Adell, Gunnar, kammaråklagare (fr.o.m. den I maj 1980)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Väslergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommitléberällelse del 11 Ju 2.

Ulredningen har under dden mars - oktober 1980 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och organisationer som berörs av utredningens arbele.

Ulredningen beräknas avsluta sill arbele under år 1982.

53. Permissionsutredningen (Ju 1980:03)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 20 mars 1980 med uppdrag all undersöka vissa frågor rörande permissioner från kriminalvärdsanstaller m.m.:

Särskild utredare: Leche, Johan H., lagman (fr.o.m. den 26 mars 1980)

Sekreterare: Kastman Heuman, Åsa, hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 maj 1980)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Väslergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för ulredningen, se 1981 års kommitléberättelse del 11 Ju 5.

Ulredningen har under liden mars - oktober 1980 haft överläggningar

 

57                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:55

med  olika  myndigheter,  organisationer  och  andra  som  berörs  av utredningens arbete.

Utredningen beräknas avge sill slutbetänkande i juni 1981.

54. Ägarlägenhetsutredningen (Ju 1980:04)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1980 med uppdrag atl utreda frågor om äganderätt lill lägenheter i flerfamiljshus:

Särskild utredare: Brink, Sdg, regeringsråd (fr.o.m. den 15 juli 1980)

Experter: Isoz, N. G. Henning, hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 september 1980) Magnusson, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 september 1980)

Sekreterare: Kallner, Bertil, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Lokal: Birger Jaris torg 5, tel. 20 47 80 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II Ju 6.

Utredningen har t.o.m. oktober 1980 hållit etl sammanträde. Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

55. Utredningen (Ju 1980:05) om alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 oktober 1980:

Särskild utredare: Björiing, Johan, f.d. borgmästare (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Experter: Bonnichsen, Roger, professor (fr.o.m. den 23 oktober 1980) Goldberg, Leonard, professor (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Sekreterare: Trulsson, Rolf G. K., hovrättsassessor (fr.o.m. den 27 oktober 1980)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Väslergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II Ju 8.

 

Ju:56    Skr 1980/81:103                                                   58

56. Utredningen (Ju 1980:06) för att se över gällande ordning i fråga om godtrosförvärv av stöldgods m.m.

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 11 september 1980:

Särskild utredare: Ekström, Allan, rådman, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 27 november 1980)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II Ju 7.

 

59                                    Kommittéer: Utrikesdepartementet    UD:1

Utrikesdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 5 och 6

1. Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folkrättens regler om humanitet i krig

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juli 1972 för atl utveckla folkrättens regler om humanitet i krig:

Ordförande: Blix, Hans M., statssekreterare (fr.o.m. den 3 november 1976)

Ledamöter: Blomqvist, Gunnar, huvudavdelningschef (fr.o.m. den  16 februari 1979)

Göransson, Olle, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 december 1979) Hellström, Mats, led. av riksdagen (t.o.m. den 12 december 1979) Hirdman, H. Sven, statssekreterare (fr.o.m. den 9 november 1979) Hyltenius, Carl-Magnus G., kansliråd (fr.o.m. den 13 december 1979) Lindblad,   Hans  B.,  redaktör,  led.  av  riksdagen  (fr.o.m.  den  3 november 1976)

Nilsson, Bengt G., departementsråd (fr.o.m. den 3 november 1976) Skala, Björn, departementsråd (fr.o.m. den 8 mars 1977) Wulff, Torgil H:son, kommendör av 1. graden

Experter: Anderberg, Bengt G., överstelöjtnant, (fr.o.m. den 29 augusti 1977) Janzon, Bo, förste forskningsingenjör (fr.o.m. den 16 oktober 1972) Johnson, Bo F., folkrättssakkunnig (fr.o.m. den 16 december 1976) Prawitz, Jan, laborator

Rybeck, Bo, generalläkare (fr.o.m. den 16 oktober 1972) Sandström, Anders G., ambassadör (fr.o.m. den 6 juni 1977 t.o.m. den 30 september 1980)

Sekreterare: Bring, Ove, jur. dr (fr.o.m. den 20 april 1976)

Lokal:   Utrikesdepartementet,   Gustav  Adolfs  torg   I,   Box 16121, 103 23 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1973 års riksdagsberältelse UD 5.

 

UD:1    Skr 1980/81:103                                            60

Delegationen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden samt haft kontakter med olika myndigheter som berörs av delegationens arbete. Därutöver har sju sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om särskilt inhumana vapen.

Delegationens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

2. Nedrustningsdelegationen (UI> 1976:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 maj 1976 för atl fortlöpande följa utvecklingen på nedrustningsområdet samt utarbeta förslag lill Sveriges agerande i olika akluella nedrustningsfrågor:

Ordförande: Thorsson, Inga M., statssekreterare, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen Eckerberg, C. Lennart, ambassadör (fr.o.m. den 13 augusti 1979) Ericson, Sture T., redaktör, led. av riksdagen Hirdman, H. Sven, statssekreterare (fr.o.m. den 29 oktober 1979) Jonäng, Gunnel M., led. av riksdagen Lidgard, Curt S. H., ambassadör (fr.o.m. den 11 juli 1978) Skala, Björn, departementsråd (fr.o.m. den I oktober 1979) Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 mars 1977) Ångström, Rune T., led. av riksdagen

Experter: Björeman, Carl E., överste av 1. graden (fr.o.m. den 1 oktober 1978 (t.o.m. den 30 september 1980)

Cars, Hans Christian, tf. kansliråd (fr.o.m. den 31 augusti 1978) Dahlén, Per Olof (Olle) R., ambassadör Dahlman, S. Ola, forskningschef Ericsson, Ulf A., minister

Johnson, Bo F., folkrättssakkunnig (fr.o.m. den 18 januari 1977) Jonsson, Lars O., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978 t.o.m. den 31 mars 1980) Lind, Johan H., departementssekreterare Lundell, Nils, överste 1. graden (fr.o.m. den I oktober 1980) Lundin, S. Johan, forskningschef

Norberg, Lars R., ambassadråd (fr.o.m. den 13 januari 1977) Prawitz, Jan, laborator

Strömbäck, Stig, kommendör (fr.o.m. den I oktober 1978) Theolin, Sture B., departementssekreterare (fr.o.m. den I april 1980)

 

61                                    Kommittéer: Utrikesdepartementet    UD:3

Sekreterare: Hyltenius, Carl-Magnus G., kansliråd (fr.o.m. den 16 juli 1978)

Lokal:   Utrikesdepartementet,  Gustav   Adolfs  torg   1,  Box 16121, 103 23 Slockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för delegationen, se 1977 års kommitléberättelse del 11 UD 1.

Delegarionen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

3. Utredningen (UD 1978:02) om utrikesrepresentationen

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag att utreda frågan om hur de resurser som utrikesförvaltningen disponerar bäst bör utnyttjas samt avge förslag härom liksom om möjliga ralionaliseringsåtgärder:

Särskild utredare: Engblom, Göran, ambassadör (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

Sakkunniga: Bolhén, Kerstin, ambassadråd (fr.o.m. den I november 1978) Kjellén, Bo, departementsråd (fr.o.m. den I november 1978) Lindslåhl, Mårten, kansliråd (fr.o.m. den I november 1978) Monlelius, Jan-Christian, expeditionschef (fr.o.m. den I november 1978)

Experter: Andersson, Karl-Erik, generalkonsul (fr.o.m. den I november 1978) Bergman, Agneta, byråassislenl (fr.o.m. den I november 1978) Bjurner, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1980) Björkman, Rune, byråassistent (fr.o.m. den 1 november 1978) Dahlström, Gunnar, generalkonsul (fr.o.m. den I augusti 1980) Djurberg,  Maj, departementssekreterare (fr.o.m. den   I   november 1978)

Ekdahl, Lennart, byggnadsråd (fr.o.m. den I november 1978) Göransson, Bo, avdelningschef (fr.o.m. den I november 1978) Hallström, Maj, departementssekreterare (fr.o.m. den  I  november 1978) Lewin, Elisabeth, civilekonom (fr.o.m. den I augusti 1980)

 

UD:3    Skr 1980/81:103                                            62

Liljegren, Henrik, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1979)

Malmslen, Cecilia, departementssekreterare (fr.o.m. den I september

1979)

Öländer, Anders, kansliråd (fr.o.m. den 1 november 1978)

af Sillen, Jan, ambassadör (fr.o.m. den 1 november 1978)

Sternby, Björn, förste ambassad- sekreterare (fr.o.m. den 1 november

1978)

Tallroth, Tore, ambassadör (fr.o.m. den 1 novgiber 1978)

Widgren, Greger, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1980)

Wiik, Curt, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1978)

Årefeldl, Ann, assistent (fr.o.m. den I november 1978)

Sekreterare: Amnéus, Henrik, ambassadråd (fr.o.m. den 25 september 1978)

Lokal: Ulrikesdepartemenlet, Tysta Marigången 2., tel. växel 763 10 00. Postadress: Box 16121, 103 23 Stockholm

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommiltéberältelse del 11 UD 2.

Utredningen har under tiden november 1979 - november 1980 hållit nio sammanträden. Därutöver har överläggningar ägt rum med myndig­heter, organisationer, företag och enskilda som berörs av utredningens arbete.

Den till utredningen knutna interdepartementala samrådsgruppen har sänt ul en rundfråga, vilken har besvarats.

Ulredningen har den 24 oktober 1980 avgetl deibetänkandet (Ds UD 1980:1) Den framtida ulrikestjänslen: ökad specialisering, riktad rekrytering, chefsutbildning, merilbedömning m.m. inom ramen för en enhetlig ulrikesljänsl.

Utredningen beräknas avsluta sill arbete under år 1981.

4. Förberedande kommittén (UD 1979:01) för 1981 års FN-konferens om nya och förnybara energikällor

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 14 juni 1979 för att organisera förberedelserna för svenskt vidkommande:

Ordförande: Petri, Carl Axel, H. statsråd (fr.o.m. den 18 januari 1980) Tham, Carl G. W., förulv. statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 augusd 1979 t.o.m. den 17 januari 1980)

 

63                                    Kommittéer: Utrikesdepartementet    UD:4

Vice ordförande: Crafoord,   Carl-George,   bitr.   kabinellsekrelerare  (fr.o.m.   den   29 augusd 1979 t.o.m. den 2 juni 1980) Hegardt, Margareta, bitr. kabinettssekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1980)

Ledamöter: Andréen, Rolf, kansliråd (fr.o.m. den 18 januari 1980) Assarsson, Bo, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Bildt, Carl, statssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Dahllöf, Lars, informationssekreterare (fr.o.m. den 18 januari 1980) Edqvisl, Olle, lekn. dr (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Gransledt, Pär E., led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 januari 1980) Hjorth, Lars, departementsråd (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Håkansson, Per Olof, byggnadsingenjör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Johanson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Johansson, Olof, statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 augusti 1979 t.o.m. den 17 januari 1980)

Ketds, Pär, departementsråd (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Kjellén, Bo, departementsråd (fr.o.m. den 29 augusti 1979 t.o.m. den 17 januari 1980)

Kristoferson, Lars A., fil. dr (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Narfslröm, Petter, överingenjör (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Nordbäck, Magnus, kansliråd (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Rey, Lars, verkst. ledamot (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Söderkvist, Oswald, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Tham, Carl, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 mars 1980) Ullenhag, Jörgen, fil. dr, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 augusti 1979 t.o.m. den 5 mars 1980) Wennerberg, Sigfrid, verkst. ledamot (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Sekreterare: Ringborg, Mals, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Bitr. sekreterare: Beijer, Bruno, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Lokal:  Utrikesdepartementet,  Gustav  Adolfs torg   I,  Box 161 21, 103 23 Slockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbele under år 1981.

 

UD:5    Skr 1980/81:103                                                    64

5. Utredningen (UD 1979:02) om utbildningsbehovet för det svenska framtida utvecklingssamarbetet

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 21 juni 1979:

Särskild utredare: Bergman, Olov, docent (fr.o.m. den 1 augusti 1979)

Experter: Ask, Sten, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusd 1979) Asp, Ulf, internalionell sekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Bretschneider, Alfred, revisionsdirektör (fr.o.m. den I augusti 1979) Dagrup-Strand, Marie-Louise, byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 augusti 1979)

Epstein, Viktor, direktör (t.o.m. den I oktober 1979) Falk, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den I augusti 1979) Hultin, Mats, direktör (fr.o.m. den I augusti 1979) Janebäck, Tord, departementssekreterare (fr.o.m. den I augusti 1979) Lewenhaupl, Krister, direktörsassistenl (fr.o.m. den 2 oktober 1979) Ringmar, Torgil, avdelningschef (fr.o.m. den I augusti 1979) Söderberg, Lennart, ombudsman (fr.o.m den I augusti 1979) Winninge, Carol, sekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1979)

Sekreterare: Wallberg, Börje, biståndsattaché (fr.o.m. den I augusti 1979)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommitléberällelse del 11 UD 1.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Utredningen har den 5 september 1980 avgetl betänkandet (SOU 1980:38) Utbildning för uppdrag i u-land.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Utredningen (UD 1980:01) om fredskårens framtid

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 april 1980:

Särskild utredare: Wirmark, Bo, fil. kand. (fr.o.m. den 25 april t.o.m. den 31 oktober 1980)

Sakkunnig: Engellau, Marie-Louise, byrådirektör (fr.o.m. den 25 april t.o.m. den 31 oktober 1980)

 

65                                    Kommittéer: Utrikesdepartementet    UD:6

Experter: Fromholz, Margareta, bitr. studierektor (fr.o.m. den 25 april t.o.m. den 31 oktober 1980)

Gyllensvärd,  Ebba,  informationssekreterare (fr.o.m. den  25  april t.o.m. den 31 oktober 1980)

Hollander, Christian, generalsekreterare (fr.o.m. den 25 april t.o.m. den 31 oktober 1980)

Lindh, Sören, utredningssekreterare (fr.o.m. den 25 april t.o.m. den 31 oktober 1980)

Löfgren, Sten, civilingenjör (fr.o.m. den 25 april t.o.m. den 31 oktober 1980)

Rydberg, Robert, generalsekreterare (fr.o.m. den 25 april t.o.m. den 31 oktober 1980)

Winninge, Carol, sekreterare (fr.o.m. den 25 april t.o.m. den 31 oktober 1980)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommiltéberältelse del 11 UD 1.

Ulredningen har under tiden april - oktober 1980 hållit 21 sammanträden saml haft två överläggningar med organisationer som berörs av utredningens arbete.

Ulredningen har avgett betänkandet (Ds UD 1980:2) En ny fredskår. En preliminär version av detla betänkande har varit utsänd pä remiss.

Uppdraget är därmed slutfört.

5    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

 

Fö:l    Skr 1980/81:103                                                      66

Försvarsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommitté avslutat sin verksamhet under år 1980: 1, 4 och 12

1. Beredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (BKF)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 för det fortsatta arbelel om kvinnan i försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1975):

Ordförande: Frändås, S. G. Berit, studierektor, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. en 17 december 1980)

Ledamöter: Aulin, Olle M., överstelöjtnant, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 december 1976 t.o.m. den 17 december 1980) Barke, Chrisdne, rikslollachef (t.o.m. den 17 december 1980) Ekelund, Ulla G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 december 1976 t.o.m. den 17 december 1980)

Ekman, Kerstin, ingenjör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 mars 1978 t.o.m. den 17 december 1980) Larsson, Carl-Otto, överste (t.o.m. den 17 december 1980)

Experter: Barringer, Hans O., major (fr.o.m. den 26 oktober 1979 t.o.m. den 17 december 1980)

Ershammar, Mals O. T, konsulent (fr.o.m. den 15 april 1975 t.o.m. den 31 december 1980)

Hultan, Ivan H., personaldirektör (fr.o.m. den 6 maj 1975 t.o.m. den 17 december 1980)

Mohall, Carl-Erik, förste ombudsman (fr.o.m. den I oktober 1976 t.o.m. den 17 december 1980)

Pålsson, Kerstin L., departementssekreterare (fr.o.m. den 2 oktober 1978 t.o.m. den 17 december 1980)

Sjöö, Curt O., överste (fr.o.m. den 18 april 1975 t.o.m. den 17 december 1980)

Wahlberg, Per V., öriogskapten (fr.o.m. den 10 januari 1977 t.o.m. den 17 december 1980)

 

67                                     Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö:2

Sekreterare: Ershammar, Mals O. T., konsulent (fr.o.m. den I februari 1976 t.o.m. den 31 december 1980)

Direktiven för beredningen, se 1976 års kommitléberättelse Fö 15. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommiltéberältelse del 11 Fö 2.

Beredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter som berörts av beredningens arbete.

Beredningen har den 17 december 1980 avgett sill slutbetänkande (Ds FÖ 1980:5) Kvinnan och försvarets yrken.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1975 års skyddsrumsutredning (Fö 1975:03) (SkrU-75)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 juni 1975 för atl lämna förslag lill bestämmelser för övergången till ändrat skyddsrums­system (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1975):

Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Aulin, Olle M., överstelöjtnant, led. av riksdagen (fr.o.m. den I mars 1980)

Welin, E. Gösta, direktör Wiklund, Svea S. S., f.d. led. av riksdagen Williamsson, Uno E. I., länsråd

Experter: Bohlin, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den I mars 1980) Edmén, Lars H., försvarsdirektör (fr.o.m. den 8 januari 1976) Egnell, S. Jan-Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 januari 1976) Frank, Aage, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 april 1980) Frödin, Sven-Erik R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 februari 1980)

Janson, Björn C, hovrättsassessor

Krona, Kurt, sektionschef (fr.o.m. den 15 november 1975) Strömblad, B. Charies R., docent (fr.o.m. den 24 april 1980) Terstad, 1. Gösta A., kansliråd

Sekreterare: Tjörneryd, John E. E., avdelningschef

 

Fö:2    Skr 1980/81:103                                            68

Bitr. sekreterare: Norrman, Sten-Inge H., byrådirektör (fr.o.m. den 15 februari 1980)

Lokal: Civilförsvarsstyrelsen, Karolinen, 651 80 Karlstad, tel. växel 054/10 30 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommitléberättelse Fö 17. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommiltéberältelse del 11 Fö 2.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbele.

Utredningen har den 2 december 1980 avgett delbetänkandet (Ds Fö 1980:7) Befolkningens skydd i krig.

Utredningen beräknas avsluta sill arbele under år 1982.

3. Värnpliktsinflytandekommittén (Fö 1977:01) (VIK)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 10 mars 1977 för alt utreda formerna m.m. för de värnpliktigas medinfiytande:

Ordförande: Malmberg, Östen F. G., f.d. stadsjurist

Ledamöter: Eliasson, Björn E. A., bonde, f.d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Olsson, E. Billy, överdirektör Selö, Christer, förbundskassör Svanberg, Karl-Erik, rektor, led. av riksdagen Unckel, Per C. G., jur. stud., led. av riksdagen

Sakkunniga: Bjerndell, Jörgen H., ombudsman (fr.o.m. den 3 maj 1977) Chrisdansen, C. J. Robert, överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 januari 1980) Hedström, Hans, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Mohall, Carl-Erik, förste ombudsman Petterson, Lars-Olov, ombudsman

Sandberg, Ulf, förste ombudsman (t.o.m. den 31 december 1979) Spångberg, Jan, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Svensson, S. Raymond, förste sekreterare

Experter: Sandgren, Gösta, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 3 oktober 1977) Tamfeldt, Bengt G., generalmajor (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

 

69                             Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö:4

Huvudsekreterare: Sjöholm, Eric G. R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Bitr. sekreterare: Pantzerhielm, H. Henrik G., departementssekreterare (fr.o.m. den 9 maj 1977)

Lokal: Fredsgalan 2,3 Ir., 11152 Stockholm, tel. 113935 (huvudsekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommitléberättelse del 11 Fö 3. Tilläggsdirekdv, se 1981 års kommitléberättelse del 11 Fö 1.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit elva sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, orga­nisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under våren 1981.

4. Sårbarhetskommittén (Fö 1977:02) (SÅRK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28 april 1977 för att utreda frågan om datasystemens sårbarhet och föreslå åtgärder i syfte atl minska denna:

Ordförande: Eriksson, B. Allan, kansliråd (t.o.m. den 25 januari 1980)

Ledamöter: Carlsson, Ulf V., överdirektör (t.o.m. den 25 januari 1980) Freese, Jan P. G. H:son, generaldirektör (t.o.m. den 25 januari 1980) Hertz, Olof A., avdelningsdirektör (t.o.m. den 25 januari 1980) Mardn-Löf, C. Johan E., civilingenjör (t.o.m. den 25 januari 1980) Tengelin, Ulf E. G., avdelningsdirektör (t.o.m. den 25 januari 1980) Vinge, Per-Gunnar, direktör (t.o.m. den 25 januari 1980)

Expert: Tengelin, Ulrika Ch., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 16 januari 1978 t.o.m. den 25 januari 1980)

Huvudsekreterare: Wranghull, Hans O., byråchef (t.o.m. den 25 januari 1980)

Sekreterare: Siversen, Bengt 1., kammarrättsassessor (t.o.m. den 29 februari 1980)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II Fö 4.

 

Fö:4   Skr 1980/81:103                                             70

Kommittén har under liden november 1979 - januari 1980 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörts av kommitténs arbete.

Kommittén har den 25 januari 1980 avgetl sitt slutbetänkande (SOU 1979:93) ADB och samhällets sårbarhet.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. 1978 års försvarskommitté (Fö 1978:02) (FK-78)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 30 mars 1978 med uppdrag atl överväga och lämna förslag om säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets fortsatta utveckling m.m. efter år 1982:

Ordförande: Nordbeck, S. E. Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 6 april 1978)

Ledamöter: Björk, Gunnar E., bankkonsulenl, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Brännström, Roland J., verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Ekelund, Ulla G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978) Frändås, S. G. Berit, studierektor, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978 t.o.m. 13 mars 1980)

Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978 t.o.m. den 31 mars 1980)

Gustavsson, Åke, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 april 1980) Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Hernelius, J. Allan, bankofullmäktig, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978 t.o.m. den 16 december 1979)

Larsson, Ulf O., utredningssekreterare (fr.o.m. den 6 april 1978) Lewén-Eliasson, Anna Lisa, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Lindblad, Hans B., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Sundström, Gudrun, ledamot av riksdagen (fro.m. den 14 mars 1980) Tham, Carl G. W., förulv. statsråd, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 januari 1980)

Wirmark, B. David 1., fil. mag., ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978 t.o.m. den 16 december 1979)

 

71                                    Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö:5

af Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 december 1979)

Experter: Andersson, Björn E. H., ombudsman (fr.o.m. den 17 december 1979) Björck, Berndt H., kanslichef (fr.o.m. den 30 juni 1978 t.o.m. den 4juni 1980)

Brodin, Katarina, fil. dr (fr.o.m. den 24 april  1978 t.o.m. den  16 december 1979)

Broström, Ulf T. F., byråchef (fr.o.m. den 24 april 1978) Dahlberg, Lars C, departementsråd (fr.o.m. den 24 april 1978 t.o.m. den 16 december 1979)

Eliasson, Jan K., kansliråd (fr.o.m. den 30 juni 1978 t.o.m. den 4 juni 1980)

Eliasson, Lars-Mårten, överingenjör (fr.o.m. den 27 augusd 1979) Flodin, Bertil E., informationschef (fr.o.m. den 30 juni 1978 t.o.m. den 4 juni 1980)

Frödin, Sven-Erik R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 27 augusti 1979) Gyllö, Sture, f.d. avdelningschef (fr.o.m. den 27 augusti 1979) Hemborg, Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den 24 april 1978) Janson, Björn C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 24 september 1979) Krona, Kurt, sektionschef (fr.o.m. den 27 augusti 1979) Landahl, Per-Axel V., kanslichef (fr.o.m. den 22 januari 1979 t.o.m. den 4 juni 1980)

Linder-Aronsson, N. Lennart, tf. länsråd (fr.o.m. den 24 september 1979)

Lindkvist, Börje K., generalsekreterare (fr.o.m. den 30 juni 1978) Lindow, M.-V. Styrbjörn R. A., kanslichef (fr.o.m. den 30 juni 1978 t.o.m. den 4 juni 1980)

Nicklasson, Stina A. R., skolinspektör (fr.o.m. den 30 juni 1978 t.o.m. den 4 juni 1980)

Nilsson, Karl Erik, biträdande direktör (fr.o.m. den 17 december 1979)

Orrö, Sven-Erik O., departementsråd (fr.o.m. den 24 april 1978) Rangnitt, F. Harald O., departementsråd (fr.o.m. den 27 augusti 1979) Sagrén, K. Åke, utnämnd överste (fr.o.m. den 28 augusti 1980) Sandberg, Ulf, förste ombudsman (fr.o.m. den 17 december 1979) Schuback, Bengt J., viceamiral (fr.o.m. den 24 april 1978) Sjöstedt, Stig, byrådirektör (fr.o.m. den 27 augusti 1979) Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 17 december 1979) Terstad, 1. Gösta A., kansliråd (fr.o.m. den 27 augusti 1979) Thyberg, O. Knut, ambassadör (fr.o.m. den 24 april 1978 t.o.m. den 16 december 1979) Thyberg, P. Erik, planeringschef (fr.o.m. den 24 april 1978)

 

Fö:5   Skr 1980/81:103                                             72

Tunberger, Johan A., informationssekreterare (fr.o.m. den 15 februari

1980)

Wahlbäck, M. Krister, docent (fr.o.m. den 24 april 1978)

Wigzell, Kerstin, sekreterare (fr.o.m. den 17 december 1979)

Wiktorin, Bengt, sektionschef (fr.o.m. den 27 augusd 1979)

Wiktorin, Ove E. A., överstelöjtnant (fr.o.m. den 28 augusti 1980)

Huvudsekreterare: Wigur, J. T. Rolf, generalmajor (fr.o.m. den 6 april 1978)

Sekreterare: Anderberg, Bengt G., överstelöjtnant (fr.o.m. den 17 december 1979) Börjesson, Dick R., kommendörkapten (fr.o.m. den 17 december 1979)

Dreiwilz, Bo G., överstelöjtnant (fr.o.m. den 6 april 1978) Hellman, Sven R., överingenjör (fr.o.m. den 6 april 1978) Linder, Sven G., kansliråd (fr.o.m. den I december 1978 t.o.m. den 16 december 1979)

Bitr. sekreterare: Anderberg, Bengt G., överstelöjtnant (fr.o.m. den 22 januari t.o.m. den 16 december 1979)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgalan 1-3, 103 33 Stock­holm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 25 04 (sekreteraren), 763 27 33, (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del II Fö 4. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommiltéberältelse del II Fö 3.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 31 sammanträden.

Kommittén har i juni 1980 avgetl deibetänkandet (Ds Fö 1980:2) Vidgad säkerhetspolitisk debatt.

Kommittén planerar atl avge nästa delbetänkande under våren 1981.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbele under år 1981.

6. Delegationen (Fö 1978:03) för samordning av ny befälsordning (SamD NBO)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den I juni 1978 för samordning av arbelel med att genomföra den nya befälsordningen för del militära försvaret:

Ordförande: Ehrling, G. O. Ingvar, departementsråd (fr.o.m. den I juni 1978)

 

73                                    Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö:7

Ledamöter: Ahlin, Per A. G., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Albreklson, Hans B., departementsråd (fr.o.m. den I juni 1978) Back, K. Gunnar, kommendörkapten (fr.o.m. den I juni 1978 t.o.m. den 30 april 1980)

Carlson, Lars O., överstelöjtnant (fr.o.m. den I juni 1978 t.o.m. den 31 mars 1980)

Grahn, T. Roland, överste av 1. graden (fr.o.m. den I oktober 1980) Jansson, C. G. Eric, överste (fr.o.m. den I juni 1978) Klinthof, Hans E. A., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 april 1980) Krappe, S. Inge G., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 maj 1980) Nilsson, Alice H. C, departementsråd (fr.o.m. den 17 januari 1979) Palm, Hans G. G., departementsråd (fr.o.m. den I juni 1978) Tamfeldt, Bengt G., generalmajor (fr.o.m. den I juni 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Sekreterare: Ridderslad, Gunnar C. A., major (fr.o.m. den I juni 1978)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3,103 33 Stockholm tel. växel 763 10 00, direktval 763 25 97 (ordföranden)

Direktiven för delegarionen, se 1979 års kommitléberättelse del 11 Fö 5.

Delegationen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisadoner och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationen beräknas avsluta sitt arbele under hösten 1981.

7. Civilmilitärutredningen (Fö 1978:04) (CMU)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den I juni 1978 med upp­drag all utreda frågan om kategoridllhörighet, rekrytering och utbild­ning för viss civilmilitär personal m.m.:

Särskild utredare: Ärvas, Dag G. C, konteramiral (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Experter: Ahrensledl, Bengt A., slabsmeteorolog (fr.o.m. den 19 februari 1979) Borgquist, Frithiof, byråchef (fr.o.m. den 30 juni 1978) Holmquist, K. O. Rolf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 september 1980)

 

Fö:7    Skr 1980/81:103                                            74

Huldt,  C.   Kristoffer,  marindirektör av   1.  graden  (fr.o.m.  den  5

december 1978 t.o.m. den 11 juni 1980)

Jidborg, Leif L., armédireklör av 1. graden (fr.o.m. den 5 december

1978)

Norrthon, Peter S., marindireklör av I. graden (fr.o.m. den 12 juni

1980)

Rittsél, K. Ingvar, överste (fr.o.m. den 19 februari 1979)

Rybeck, Bo, tf. generalläkare (fr.o.m. den 19 februari 1979)

Tegenfeldl, Hans G., fiygdirektör av I. graden (fr.o.m. den 5 december

1978)

Wallin, Björn A., kansliråd (fr.o.m. den 21 maj 1979 t.o.m. den 14

september 1980)

Zetterström, Björn E., försvarsöverläkare (fr.o.m. den 5 december

1978)

Sekreterare: Lindahl, Carl-Fredrik H., departementssekreterare (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Bitr. sekreterare: Nystedt, Stig H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Lokal: Kommendörsgalan 28, 5 Ir., 114 48 Slockholm, tel. 61 20 34 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberällelse del 11 Fö 6.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 37 sammanträden saml företagit studiebesök vid krigsförbandsövningar. Ulredningen beräknas avge sill slutbetänkande under år 1982.

8. Utredningen (Fö 1978:05) Hälso- och sjukvård i försvaret (HSF)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag all överväga vissa frågor och genomföra vissa överläggningar m.m. i samband med organisationsförändringar inom försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred:

Särskild utredare: Romberg, N. Wilhelm A., direktör (fr.o.m. den I augusti 1978)

Sakkunnig: Nilsson, Alice H. C, departementsråd (fr.o.m. den I augusti 1978)

 

75                                    Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö:9

Experter: Bengtsson, Sven Eric, regementsläkare (fr.o.m. den 16 oktober 1980) Köhler, N. Christer, major (fr.o.m. den I januari 1979) Lindberg, Bo, major (fro.m. den 16 oktober 1980) Lagerholm, Göran E., försvarsöverläkare (fr.o.m. den I augusti 1978)

Sekreterare: Lundquist, David, tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 augusti 1978 t.o.m. den 29 februari 1980)

Westman, Henrik G,, departementssekreterare (fr.o.m. den  I  mars 1980)

Bitr. sekreterare:    -Högberg,  C. Johan   H.,  departementssekreterare (fr.o.m. den   15 september 1980)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval, 763 37 83 (utredaren), 763 25 60 (sekreteraren)

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommitléberättelse del 11 Fö 7.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och ulredningar som berörs av utredningens arbele.

Utredningen, som skall lämna förslag lill praktiskt genomförande av riksdagsbeslut angående värnpliktssjukvården har i skrivelse lill regeringen i juni 1980 avgelt förslag beträffande organisation m.m. av förbandssjukvården för huvuddelen av fiygvapnels förband.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

9. Folkrättskommittén (Fö 1978:06)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 för alt utreda och lämna förslag angående tolkning och tillämpning av saml information och undervisning om folkrättens regler under krig, neutralitet och ockupation:

Ordförande: Skarstedt, Carl-Ivar S., hovrättspresident (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Ledamöter: Björeman, Cari E., generalmajor (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Johnson, Bo F., folkrätlssakkunnig (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

 

Fö:9    Skr 1980/81:103                                            76

Lundqvisl, Roland S., byråchef (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Munck, Johan, departementsråd (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Wulff, Torgil H:son, kommendör av 1. graden (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Sakkunniga: Bring, Ove, jur. dr (fr.o.m. den 2 oktober 1980) Broström, Ulf T. F., byråchef (fr.o.m. den 23 oktober 1978) von Celsing, Elof F. H. T. H., överstelöjtnant (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Forssbeck, Bengt G. l:son, byråchef (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Grahl-Madsen, Alle, professor (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Landahl, Per-Axel V., kanslichef (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Maltsson, Ingemar, undervisningsråd (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Stroh, Olof, f.d. generalsekreterare (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Sundelius, Ove R. S., länsråd (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Åstrand, K. Gunnar, kanslichef (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Experter: Pedersson, Ingemar, major (fr.o.m. den I april 1979) Wallberg, C. G. Börje J., överste av 1. graden (fr.o.m. den 1 april 1979)

Huvudsekreterare: Johnson, Bo F., folkrätlssakkunnig (fr.o.m. den 23 oktober 1978 t.o.m. den 1 oktober 1980)

Sekreterare: Brandel, Erik J. M., jur. kand. (fr.o.m. den 2 oktober 1980)

Bitr. sekreterare: Brandel, Erik J. M., jur kand. (fr.o.m. den I november 1978 t.o.m. den I oktober 1980)     •

von Celsing, Elof F. H. T. H., överstelöjtnant (fr.o.m. den I januari 1981)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgalan 1-3, 103 33 Stock­holm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 27 11 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommiltéberältelse del II Fö 8.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommilléns arbele. Åtta arbetsgrupper har därjämte haft 46 sammanträden.

Kommittén planerar all avge elt delbetänkande under år 1981.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbele under år 1982.

 

77                                   Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö:ll

10. Kommittén (Fö 1979:01) om vissa frågor rörande den militära underrättelsetjänsten

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 för atl utreda vissa frågor rörande den militära underrättelsetjänsten m.m.:

Ordförande: Wieslander, Bengt, regeringsråd (fr.o.m. den 2 juli 1979)

Ledamöter: Jödahl, Ole, f.d. ambassadör (fr.o.m. den 2 juli 1979) Skarvall, Karl-Erik, hovrättspresident (fr.o.m. den 2 juli 1979)

Sekreterare: Holmquist, K. O. Rolf, hovrättsassessor (fro.m. den 3 augusti 1979)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 25 50 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommiltéberältelse del II Fö 1.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 32 sammanträden saml haft överläggningar med myndigheter och andra som berörs av kommilléns arbete.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande före årsskiftet 1980-1981.

11. 1979 års militära fiygindustrikommitté (Fö 1979:02) (MFK-79)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 21 juni 1979:

Ordförande: Norling, Bengt O., landshövning, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den I juli 1979)

Ledamöter: Angelöf, Arne, ombudsman (fr.o.m. den 3 september 1979) Aulin, Olle M., överstelöjtnant, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 oktober 1979)

Gustavsson, Åke, led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 september 1979) Johansson, Göran, statssekreterare (fr.o.m. den 3 september 1979) Thörner, Brivio, direktör, (fr.o.m. den 17 oktober 1979)

Sakkunniga: Lagerblad, J. Peter, departementsråd (fr.o.m. den 3 september 1979) Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 3 september 1979) Tegnér, Per, departementssekreterare (fr.o.m. den 3 september 1979)

 

Fö:ll    Skr 1980/81:103                                             78

Experter: Dellborg, Stig G., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 juni 1980) Gärd, Helge E., överste (fr.o.m. den 4 december 1979) Hjalmarsson, S. Åke, byråchef (fr.o.m. den 1 november 1980) Hökborg, Sven-Olof, avdelningschef (fr.o.m. den 4 december 1979) Kriiger, Hans, civilingenjör (fr.o.m. den 17 oktober 1979) Lennartsson, Folke V., utredningssekreterare (fr.o.m. den 4 juni 1980) Nielsen, Kaj L., överstelöjtnant (fr.o.m. den 4 december 1979) Pettersson, Lars-Olov, ombudsman (fr.o.m. den 17 oktober 1979) Pelzäll, Ingvar, direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1979) Plalemar, Sven-Åke, överingenjör (fr.o.m. den 4 december 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Rosell, E. Egon, organisationsdirektör (fr.o.m. den 4 december 1979) Sundström, Olof G., utredningschef (fr.o.m. den 17 oktober 1979 t.o.m. den 4 juni 1980)

Svensson, Åke L. R., flygdirektör av 1. graden (fr.o.m. den 1 september 1980) Öslh, Bernt N. S., planeringsdirektör (fr.o.m. den 4 december 1979)

Sekreterare: Jarmar, L. Håkan, organisationsdirektör (fr.o.m. den 17 september 1979)

Bitr. sekreterare: Eriksson, E. M. Björn, förste forskare (fr.o.m. den 15 november 1979) Tjäder, Thomas H., kanslisekrelerare (fr.o.m. den 19 november 1979)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgalan 1-3, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 27 42 (ordföranden), 763 27 38 (sekreteraren), 763 27 35 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II Fö 2. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommitléberättelse del 11 Fö 5.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 17 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbele under år 1981.

12. 1979 års materielanskaffningskommitté (Fö 1979:03) (MAK-79)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 september 1979:

Särskild utredare: Petri, Gunnar G. B., statssekreterare (fr.o.m. den 29 oktober 1979 t.o.m. den 14 oktober 1980)

 

79                                   Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö:12

Sakkunniga: Bohlin, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 14 oktober 1980)

Hjalmarsson, Åke, byråchef, (fr.o.m. den 28 november 1979 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Lagerblad, J. Peter, departementsråd (fr.o.m. den 28 november 1979 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Lehander, Bengt A., generalmajor, (fr.o.m. den 28 november 1979 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Lundquist, Nils Henrik, generaldirektör (fr.o.m. den 4 mars t.o.m. den 14 oktober 1980)

Persson, Ragnar, generalmajor, (fr.o.m. den 28 november 1979 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Pelzäll, Ingvar, direktör (fr.o.m. den 30 november 1979 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Wigur, J. T. Rolf, generalmajor, (fr.o.m. den 28 november 1979 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Experter: Andersson, N. Olov, överingenjör (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 14 oktober 1980)

Björkman, Jan-H., överingenjör (fr.o.m. den 24 april t.o.m. den 14 oktober 1980)

Edborg, Hans R. A., överingenjör (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 14 oktober 1980)

Gärd, Helge E., planeringsdirektör (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 14 oktober 1980)

Hökborg, Sven-Olof, överingenjör (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 14 oktober 1980)

Jarmar, L. Håkan, organisationsdirektör (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 14 oktober 1980)

Larsson, Bengt A. R., överingenjör (fr.o.m. den 11 juni t.o.m. den 14 oktober 1980)

Larsson, J. Krister L., överste (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 14 oktober 1980)

Nordström, Curt L.-O., överingenjör (fr.o.m. den 24 april t.o.m. den 14 oktober 1980)

Persson, Lars Bertil, överste (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den  14 oktober 1980)

af Pelersens, C. Johan L., överingenjör (fr.o.m. den 24 april t.o.m. den 14 oktober 1980)

Ström, Bengt E., överingenjör (fr.o.m. den 24 april t.o.m. den  14 oktober 1980)

 

Fö: 12    Skr 1980/81:103                                         80

Walde, Cari-Henrik, överingenjör (fr.o.m. den 24 april t.o.m. den 14 oktober 1980)

Asgård, Bo H., överingenjör (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den  14 oktober 1980)

Sekreterare: Rosell, E. Egon, organisationsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1979 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Bitr. sekreterare: Engquisl, Ingrid, byrådirektör (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 31 oktober 1980)

Larsson,   Hans   B.   H.,   departementssekreterare  (fr.o.m.   den   28 november 1979 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberällelse del 11 Fö 3.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 24 sammanträden.

Kommittén har den 14 oktober 1980 avgelt sitt slutbetänkande (Ds Fö 1980:3) Materiel dll försvaret.

Uppdraget är därmed slutfört.

13. Utredningen (FÖ 1980:01) Religionen i försvaret

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 april 1980 för aU se över organisation och arbetsformer m.m. för den andliga vården inom försvarsmakten:

Särskild utredare: Larsson, R. Per-Ola, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Sakkunniga: Agiert, Per Arne, generalsekreterare (fr.o.m. den 5 september 1980) Svärd, Kari-Erik, kyrkoherde/fältprost (fr.o.m. den 5 september 1980)

Expert: Segrén, Tage A. W., slabskonsulenl (fr.o.m. den 5 september 1980)

Sekreterare: Hafström, K Gunnar E. T, byrådirektör (fr.o.m. den 5 september 1980)

Lokal: Tegeluddsvägen 90, 4 ir., 115 28 Slockholm, tel. 67 42 24 (sekreteraren)

 

81                                   Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö:15

Direktiven för utredningen, se 1981  års kommiltéberältelse del II Fö 4.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

14. Utredningen (Fö 1980:02) om värnpliktsförmåner under beredskap och krig

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 26 juni 1980:

Särskild utredare: Resare, Alf C. R., överdirektör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Sekreterare: Ignell, Maj-Britt, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Postadress: Försvarsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II Fö 6.

15. Utredningen (Fö 1980:03) om vissa frågor rörande upphandling av försvarsmateriel

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 oktober 1980:

Särskild utredare: Winberg, O. Bertil, planeringsdirektör (fr.o.m. den I december 1980)

Postadress: Försvarsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II Fö 7.

6    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

S:l    Skr 1980/81:103                                                        82

Socialdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 3, 4, 7, 8, 11, 16, 18, 21, 26, 29 och 42

Följande kommittéer inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1 och 6

1. Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966:39)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1965 för att som en till socialdepartementet knuten delegation följa utbyggnaden av sjuk­vårdsresurserna i landel och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen:

Ordförande: Ifvarsson, Carl-Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978 t.o.m. den 3 december 1979) Pettersson, S. Åke, E. statssekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979)

Ledamöter: Alsén, Sven, avdelningschef

Barenthin, Willy, tf..kansliråd (fr.o.m. den 31 maj 1979) Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör Eriksson, Evert G., landstingsråd

Göransson, Bertil, landstingsråd (fr.o.m. den 20 maj 1980) Heideman, Gunnar A., kommunalråd (t.o.m. den 20 maj 1980) Hjerne, Gunnar, f. landstingsråd (fr.o.m. den 21 juni 1977 t.o.m. den 20 maj 1980)

Hörnlund, O. Börje, skogsmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 juni 1977 t.o.m. den 20 maj 1980)

Ihrfors, Carl-Johan, landstingsledamot (fr.o.m. den 21 juni 1977) Johansson, Einar, landstingsledamot (fr.o.m. den 21 juni 1977 t.o.m. den 20 maj 1980)

Karlsson, Olle, landsdngsråd (fr.o.m. den 20 maj 1980) Kärnek, Ruth 1. C, oppositionsråd

Larsson, Gerhard, direktör (fr.o.m. den I november 1978 t.o.m. den 3 december 1979)

Lindström, Alice M. F., undervisningsråd Litzner, Ragnar, landstingsråd (fr.o.m. den 20 maj 1980) Nordlander, Nils Brage, landstingsledamot (fr.o.m. den 20 maj 1980)

 

83                                        Kommittéer: Socialdepartementet    S:2

Ringborg, Erland, planeringschef (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Rollen, Berit M., avdelningschef (fr.o.m. den 10 november 1978)

Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 15 november 1977)

Svensson,   Margareta,  andre  förbundsordförande (fr.o.m.  den  27

september 1979)

Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef

Thor, Thorsten, direktör (fr.o.m. den 1 september 1976)

Westerborn, Olle O. A., docent

Westerholm, Barbro, generaldirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Zelterslröm-Lagerwall, Gerd M., direktör

Experter: Bergman, Sven-Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 21 juni 1977) Bergstedi, Tord L. H., sjukvårdsdirektör Jönsson, E. Gustav, departementsråd

Lindgren, S. Åke, generalläkare (t.o.m. den 3 december 1979) Nygren, G. Ingemar, departementsråd

Orava, Olavi A. (Olle), byråchef (t.o.m. den 30 september 1980) Stålbo, Per-Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980) örn, överläkare (fr.o.m. den 4 december 1979) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef Wictorson, Karl-Eric A., avdelningschef

Sekreterare: Bratthall, 1. Birgitta, departementssekreterare

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Delegationen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit två sammanträden.

Delegationen har bl.a. behandlat olika frågor angående sjuksköters­kor och undersköterskor. Delegarionen har också antagit riktlinjer för det fortsatta arbetet med ett nytt principprogram för den framtida hälso-och sjukvården med sikte på åren 1990-2000 (HS 90), vilket utförs av en särskild arbetsgrupp inom delegationen.

Delegationens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

2. Pensionskommittén (S 1970:40)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 för atl utreda frågan om pensionsåldern m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1970):

 

S:2    Skr 1980/81:103                                              84

Ordförande: Granqvist, Liss M., f.d. president

Ledamöter: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, f.d. led. av riksdagen Bergström, Britta J., fil. lic, f.d. led. av riksdagen Jönsson, E. Gustav, departementsråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Nordberg, S. Ivar, ombudsman, led. av riksdagen Regnéll, Carl Göran, fil. dr, f.d. led. av riksdagen

Experter: Alkman, Leif A., försäkringsrättsråd (fr.o.m. den 1 november 1977) Bratthall, Kenneth, försäkringsdomare

Nilsson, K. F. Lennart, generaldirektör (t.o.m. den 31 oktober 1980) Persson, Gustav B., sekreterare (t.o.m. den 31 oktober 1980) Svensson, Inge G., direktör

Wilhelmsson, A. Börje, försäkringsrättsråd (fr.o.m. den I maj 1977) Ödman, Margot, ombudsman

Sekreterare: Abelson, Lars Göran, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1977) Eriksson, Per E., hovrällsfiskal (fr.o.m. den 4 oktober 1978)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (Abelson, Eriksson)

Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse S 34. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommittéberättelse del II S 1.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande om bl.a. efterlevande-skyddet inom den allmänna försäkringen i början av år 1981.

3. Barnomsorgsgruppen (S 1973:07)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 för frågor rörande verksamheten för barn med särskilda behov av stödåtgärder m.m.:

Ordförande: Lundblad, Grethe, socialinspektör, led. av riksdagen

 

85                                         Kommittéer: Socialdepartementet    S:4

Ledamöter: Henriksson, E. Sture F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1979) Johnsson, Ella 1., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1977) Karlsson, Tore, sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978) Viklund, Margareta, sekreterare Wahrby, Elsa M., skolkonsulent (fr.o.m. den 15 september 1977)

Sakkunniga: Gardeström, Linnea, kanslichef (fr.o.m. den 1 januari 1977) Hedenström, Bengt, sludieombudsman (fr.o.m. den 1 januari 1977) Klingberg, Karl Erik, konsulent (fr.o.m. den I januari 1977) Malmström, Hugo, landstingsledamot (fr.o.m. den I januari 1977) Svensson, K. Sten H., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Experter: Kindlund, Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Liberg, Laila, förskollärare (fr.o.m. den 15 september 1977) Spörndly, Barbro 1., utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1977)

Sekretariat: Blom-Nyman, K. Margot, lärare (fr.o.m. den I mars 1977) Gemming, E. Anna-Lena K., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 27 november 1978 (t.o.m. den 14 juli 1980) Isaksson, Britt D., bibliotekarie (fr.o.m. den 1 september 1978) Söderberg, Per-Olof, sekreterare (t.o.m. den 31 maj 1980)

Bitr. sekreterare: Lejdslröm, Krislina, projektledare (t.o.m. den 19 oktober 1980)

Utvidgat uppdrag angående föräldrautbildning, se 1975 års kommiltéberältelse S 19.

Gruppen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Gruppen har i augusti 1980 avgelt sitt slutbetänkande om föräldra­utbildning (SOU 1980:27) Barn och Vuxna.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Familjestödsutredningen (S 1974:01)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 januari 1974 för att pröva vissa frågor inom föräldraförsäkringen m.m. (se Post- och Inrikes ddn. den 22 januari 1974):

Utredningsman: Odhnoff, Camilla, landshövding

 

S:4    Skr 1980/81:103                                             86

Experter: Arneving, Ulla, ombudsman (fr.o.m. den 15 mars 1979) Carlestam, Margareta, ombudsman (fr.o.m. den 14 maj 1979; avliden) Hallberg, Kajsa, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1977) Karlsson, Vanja M., seminarielärare (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Kindlund, A. Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Lidbeck, Åse, ombudsman (fr.o.m. den 27 oktober 1980) Liljeström, Rita, universitetslektor Olin, Patrick, med. lic. (fr.o.m. den 1 augusd 1978) Persson, Gustav B., sekreterare

Persson, Inger, förskollärare (fr.o.m. den I augusti 1978) Sjöberg, Margit E., länsarbetsdirektör Svensson, Inge G., direktör

Svensson, K. Sten H., departementssekreterare (fr.o.m. den 10 mars 1978) Winberg, Ylva, sekreterare (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Sekreterare: Blomqvist, Karen, byrådirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Bitr. sekreterare: Arve-Parés, Birgit E., fil. kand. (t.o.m. den 31 maj 1980) Gurner, Ulla, fil. kand. (fr.o.m. den 1 augusti 1978 t.o.m. den 18 maj 1980)

Karlsson,   M.   Marlene,   familjedaghemsassislenl   (fr.o.m   den   15 november 1979 t.o.m. den 15 februari 1980)

Korpi, Jane L., psykolog (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 31 maj 1980) Sjöblom, Kerstin, psykolog (fr.o.m. den 1 april 1976)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommitléberättelse S 22.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 19 sammanträden.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande vid årsskiftet 1980-1981.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Nykterhetsvårdens erkända och enskilda vårdanstalters personalorganisationsutredning (S 1974:04) (NEPO)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1974 med uppdrag att företa en översyn av personalorganisationen vid er­kända och enskilda värdanstalter för alkoholmissbrukare:

 

87                                         Kommittéer: Socialdepartementet    S:6

Utredningsman: Jonsson, Folke, byråchef

Experter: Blixt, Olov, ombudsman Danielsson, Birger, direktör Nordström, Gösta, byråchef Söderman, Elis A., ombudsman

Sekreterare: Roslönn, Ulf, byrådirektör (fr.o.m. den 10 november 1977)

Lokal: Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 28 Stockholm, tel. 68 86 76

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande i början av år 1981.

6. Delegationen (S 1974:05) för social forskning

Tillkallade enligl Kungl. Maj :ts beslut den 28 juni 1974 för atl som en till socialdepartementet knuten delegation ha lill uppgift dels att med utgångspunkt i departementets verksamhetsområden svara för bedömning och samordning av pågående och planerade projekt avseende forskniiigs- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn, dels att initiera forsknings- och ut­vecklingsarbete av betydelse för socialpolitiken:

Ordförande: Pettersson, S. Åke E., statssekreterare (fr.o.m. den 15 november 1979)

Ledamöter: Anderson, K. G. Göthe, kommunalråd (fr.o.m. den I oktober 1977) Bjurulf, Per, professor (fr.o.m. den 15 mars 1978) Engström, Arne V., generaldirektör Hedlén, Bengt R., socialdirektör Korpi, F. Walter, professor (fr.o.m. den I juli 1980) Nilsson, Ruth, landstingsledamot (fr.o.m. den 23 maj 1978) Rehn, L. Gösta, professor (t.o.m. den 30 juni 1980) Sjöberg, Hilding, landstingsledamot (fr.o.m. den 2 april 1979) Westerholm, Barbro, generaldirektör (fr.o.m. den 20 augusti 1979) Wiklund, Svea S. S., f.d. led. av riksdagen Åström, Lars-Åke E., generaldirektör

 

S:6    Skr 1980/81:103                                              88

Ersättare: Bergman, Sven-Eric, avdelningschef (för Nilsson) (fr.o.m. den 5 november 1976)

Eriksen, Tor, byråchef (för Åström) (fr.o.m. den 14 maj 1979) Janson, Carl-Gunnar, professor (för Bjurulf)

Johansson, Karl-Axel, sektionschef (för Andersson) (fr.o.m. den 1 september 1979)

Kjellgren, Eivor, intendent (för Wiklund) (fr.o.m. den 1 april 1977) Korpi, F. Walter, professor (för Rehn) Magnusson, Nils, departementsråd (för Pettersson) Stark, K. Birger, socialchef (för Hedlén) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (för Westerholm) Villner, Ina, sekreterare (för Sjöberg) (fr.o.m. den 23 maj 1978)

Experter: Elmhammer, Nils E. I., tf. avdelningschef (fr.o.m. den 6 mars 1978) Wictorson, Karl-Eric A., avdelningschef (fr.o.m. den 1 april 1976)

Sekreterare: Arve-Parés, Birgit, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juni 1980) Dahl, Christer, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1979) Uggla, G. Inga-Lill, fil. lic, forskningssekreterare Wickberg, Nils, forskningssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1979)

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Delegationen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden. Dessutom har delegationens arbetsutskott sammanträtt tre gånger.

Delegationen har inom sin initiativverksamhet prioriterat tre områden med hög angelägenhetsgrad, nämligen äldreomsorg, social- och hälsosektorns medverkan i samhällsplaneringen samt narkomanvård. Ett seminarium har anordnats rörande hinder för en social syn på planering och förändring.

En rapport om ungdomars levnadsförhållanden har publicerats. Initiativgruppen för narkomanvårdsforskning kommer att vid årsskiftet lägga fram en slutrapport med förslag till forskningsprogram.

Delegationen ger årligen ut en verksamhetsberättelse som bl.a. inne­håller en projektkaialog. I delgationens rapportserie har följande rap­porter publicerats under året: - Sysselsättningar och fritidsaktiviteter för äldre (Rapport 1979:3) - Den ökade sjukfrånvaron - en statistisk analys (Rapport 1980:1) - Försäkringskassornas kontaktnät och servicenivå (Rapport 1980:2)

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

 

89                                         Kommittéer: Socialdepartementet    S:8

7. Utredningen (S 1974:09) beträffande sjukvård i livets slutskede (SLS)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 november 1974 för att utreda vissa frågor belräffande sjukvård i livets slutskede:

Ordförande: Rexed, Bror A., f.d. generaldirektör

Sakkunniga: Einhorn, Jerzy, professor Giertz, Gustav B., professor Göransson, G. Bertil, oppositionsråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Kärnek, Ruth 1. C, oppositionsråd Linder, Lars G., överläkare Zelterslröm-Lagerwall, Gerd M., direktör Willig, Anna, undersköterska

Experter: Carlheim-Gyllensköld, Karin, universitetslektor Feigenberg, Loma, bitr. överläkare Langton, Börje, byråchef

Sekreterare: Wistrand, Birgitta H. M., sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1976)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Utredningen har i december 1980 avlämnat ett slutbetänkande Transplantalionskirurgiska frågor.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02) (SSU)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 juni 1975 om samordningsfrågor i det socialpolitiska bidragssystemet:

Ordförande: Sjöberg, N. Björn V., rättschef

Ledamöter: Andersson, Elis G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1976)

 

S:8    Skr 1980/81:103                                              90

Carlsson, Bo, barnombudsman (fr.o.m. den 27 januari 1978)

Ekberg, Leif, president

Håvik, 1. Doris H., assistent, led. av riksdagen

Karlsson, Helge G., metallarbetare, led. av riksdagen

Ringaby, Per-Eric, godsägare, f.d. led. av riksdagen

Experter: Björne, B. Gunnar, regeringsråd Edvardsson, P. Einar, byråchef Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare Nelander, Sven, utredningssekreterare Nordin, Å. Ingvar, förbundsdirektör Pårud, Nils G., universitetslektor Smedmark, Göran G:son, byråchef Svensson, Inge G., direktör Walander, Håkan 1., ombudsman

Sekreterare: Eriksson, C. Ingemar, avdelningsdirektör (t.o.m. den 18 juni 1980) Gustavsson, Bengt A., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den I januari 1979 t.o.m. den 18 juni 1980)

Kärrström, Margit E. V., kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 februari 1976 t.o.m. den 18 juni 1980) Schering, Per E., försäkringsrältsassessor (t.o.m. den 29 februari 1980)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse S 29.

Utredningen har i januari 1980 avgett sitt huvudbetänkande (SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring.

Ulredningen har därefter i april 1980 avlämnat en promemoria med redovisning för vissa återstående frågor i utredningsarbetet.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Utredningen (S 1976:05) om sjukvården i krig

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 december 1976 för all utreda frågan om sjukvård i krig:

Ordförande: Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen

Ledamöter: Hansson, Lilly E., mentalskötare, led. av riksdagen Litzner, Ragnar, landstingsråd Nilsson, Göte, landstingsledamot Ångström, Rune T., led. av riksdagen

 

91                                       Kommittéer: Socialdepartementet    S:10

Experter: Börjeson, Börje, driftchef Gyllö, Sture A., avdelningschef Hullslrand, Lars R., departementsråd Lindgren, S. Åke, generalläkare (t.o.m. 30 november 1979) Lundgren, Nils-Gunnar, överstelöjtnant (t.o.m. den 25 mars 1980) Orrö, Sven-Erik O., departementsråd Persson, Sven-Åke, landstingsdirektör Rybeck, Bo, tf. generalläkare (fr.o.m. den 1 december 1979) Söderberg, Ragnar, överstelöjtnant (fr.o.m. den 26 mars 1980) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef Wiktorin, Bengt, sektionschef

Sekreterare: Lundberg, Karl-Göran E., utbildningschef (fr.o.m. den 28 januari 1980) Skoglund, Caj U., sektionschef

Lokal: Värmlands läns landsting. Box 426, 651 07 Karlstad, tel. växel 054/10 02 00 (Skoglund)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberättelse del 11 S 17. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommittéberättelse del II S 10.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 13 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele.

Utredningen planerar atl avge ett delbetänkande i december 1980 om sjukvårdens skydd i krig.

Ulredningen beräknas avsluta sill arbele under våren 1982.

10. Prostitutionsutredningen (S 1977:01)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 3 februari 1977 för all göra en kartläggning av prostitutionen m.m.:

Särskild utredare; Lindquist, Inger G., chefsrådman, led. av riksdagen

Sakkunniga: Borg, Arne, socialdireklör (t.o.m. den 17 november 1980) Elwien, Folke, polisintendent (t.o.m. den 17 november 1980) Grönwall, Lars O., försäkringsrällsråd (t.o.m. den 17 november 1980) Liljeström, Rita, universitetslektor (t.o.m. den 17 november 1980) Månsson, Sven-Axel, sociolog (t.o.m. den 17 november 1980)

 

S:I0   Skr 1980/81:103                                              92

Nelin, Anders, polisintendent (t.o.m. den 17 november 1980) Persson, Leif G. W., kriminolog (t.o.m. den 30 september 1980) Sjöberg, Tage B., departementssekreterare (t.o.m. den 17 november 1980)

Expert: Heckscher, Sten, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1979 t.o.m. den 4 maj 1980)

Sekreterare: Friihling, Michael, fil. kand. (fr.o.m. den I januari 1978 t.o.m. den 30 november 1980)

Lindblom, Ann-Christine, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1980) Olsson, Hanna, byrådirektör (t.o.m. den 30 november 1980)

Lokal: Oxtorgsgatan 4,7 tr., tel. 21 19 72. Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II S 1.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit etl sammanträde samt sex arbetsmöten.

Inom utredningen har utarbetats en rapport (Ds S 1980:9) Prostitu­tionen i Sverige.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbete under första halvåret 1981.

11. Tobakskommittén (S 1977:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17 mars 1977 för att utarbeta ett program för arbetet med att nedbringa tobakskonsumtionen och motverka dess skadeverkningar:

Ordförande: Hillerdal, N. Olof, docent

Ledamöter: Andrén, Margareta, ers. för led. av riksdagen Hytlring, Jan, landstingsråd

Litzner, Ragnar, landsdngsråd (t.o.m. den 3 mars 1980) Mårtensson, A. Iris, sludieombudsman, led. av riksdagen Wendel, Lars, landstingsledamot (fr.o.m. den 4 mars 1980)

 

93                                       Kommittéer: Socialdepartementet    S:12

Experter: Lindau, F. Christer G., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 juni 1978) Ramström, Lars, direktör Sevéus, Vallendn, förbundssekreterare Öslby, Nils, avdelningsdirektör

Sekreterare: Nordgren, Paul, sekreterare (fr.o.m. den 22 augusd 1977)

Direkdven för kommittén, se 1978 års kommitléberättelse del II S 3.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden.

Kommittén beräknas lämna sitt slutbetänkande Minskal tobaksbruk vid årskiftet 1980-1981.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Utredningen (S 1977:04) om narkotikamissbrukets omfattning

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 mars 1977 för att göra en kardäggning av narkodkamissbrukets omfattning:

Särskild utredare: Palm, Böret, jusdderåd

Sakkunniga: Bishop, Norman, byråchef Carlsson, Gösta, professor Esbjörnson, Esbjörn, byråchef Fors, Åke, departementsråd Ording, Jan, byråchef

Sekreterare: Karlsson, Christer, departementssekreterare Olsson, Orvar, fil. lic (fr.o.m. den I maj 1977)

Bitr. sekreterare: Björiing, Bam, forskningsassistent (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30 juni 1980)

Fanl, Maj, socionom (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 30 juni 1980) Johansson, Stina, forskningsassistent (fr.o.m. den I april t.o.m. den 30 juni 1980)

Johansson, Torbjörn, byråassislenl (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Olsson, Börje, byråsekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Roth, Christer, föreståndare (fr.o.m. den 28 maj 1978)

 

S:12    Skr 1980/81:103                                            94

Zetterberg,  Eva, socionom (fr.o.m. den   1   februari t.o.m. den 30 september 1979)

Lokal: Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 28 Stockholm, tel. 67 38 55 (Orvar Olsson)

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommitléberättelse del II S 4.

Ulredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Utredningen har i maj 1980 avgett rapporten (Ds S 1980:5) Tungt narkotikamissbruk - en totalundersökning 1979.

Utredningen beräknas avsluta sill arbele under år 1981.

13. Utredningen (S 1977:10) om ADB inom den allmänna försäkringen m.m. (ALLFA)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 mars 1977 för all utreda frågor om ADB inom den allmänna försäkringen m.m.:

Ordförande: Kindbom, Bengt M. L., sekreterare, led. av riksdagen

Ledamöter: Lindström, Gunvor, försäkringstjänsteman Ollen, R. Joakim, sekreterare, led. av riksdagen Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen Stephansson, Jan, civilekonom

Sakkunniga: Bergvall, Olof, överdirektör Engman, Jan, avdelningschef

Ljungholm, Kurt A., avdelningschef (fr.o.m. den 12 december 1978) Osvald, Thomas, byråchef Tengvall, Sven-Erik G., departementssekreterare

Experter: Axelsson, Göran, civilekonom (fr.o.m. den I september 1980) Bohman, Sven, direktör

Carlman, Synnöve, assistent (t.o.m. den 11 november 1979) Holmberg, Stig, direktör Johansson, Börje, ombudsman Lundberg, Bengt T., avdelningsdirektör

Tjärnberg, Marianne, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 12 november 1979) Öster, Tjelvar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 oktober 1979)

 

95                                        Kommittéer: Socialdepartementet    S:14

Sekreterare: Torpefäll, Leif, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 juli 1977) Öström, Klasgöran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 juli 1977)

Lokal:   Oxtorgsgatan   4,7   tr.,   tel.   2158 95   (Torpefält),   2167 03 (Öström). Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberällelse del 11 S 7.

Utredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 14 sammanträden.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbele i början av år 198L

14. Omsorgskommittén (S 1977:12)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 augusti 1977 för alt utreda vissa frågor om omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda, psykodska barn och fierhandikappade:

Ordförande: Larsson, Gerhard, direktör (fr.o.m. den I november 1978)

Ledamöter: Anderson, K. G. Göthe, kommunalråd (t.o.m. den 5 juni 1980) Hallerby, Nils, landstingsråd

Samuelsson, Ingvar, kommunalråd (fr.o.m. den 6 juni 1980) Signell, E. Sven-Gösta, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 oktober 1977) Swartling, Fredrik, landstingsråd

Wiklund, Svea S. S., f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 november 1978)

Sakkunniga: Grunewald, Karl R., medicinalråd Grönwall, Lars O., försäkringsrällsråd Wessman, Lennart, särskoleinspektör

Experter: Dahlin, Gunilla, psykolog Everitl, Allan, ombudsman

Högberg, Birgit E., vårdchef (fr.o.m. den 1 oktober 1980 t.o.m. den 31 januari 1981)

Karlsson, Tore, sekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1978) Linder, Bengt, förste sekreterare Mattsson, Bengt-Olof T., departementssekreterare

 

S:14    Skr 1980/81:103                                            96

Sekreterare: Bolander, Lars, socialchef

Carlberg, AnnCharlotte, psykolog (fr.o.m. den I januari 1980) Fellenius, Olle, kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 mars 1978) Lindberg, E. Jakob M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1979 t.o.m. den 13 maj 1980) Nolle, Lennart R. J., anpassningslärare (t.o.m. den 14 oktober 1980)

Bitr. sekreterare: Wendel, Maj-Britt, socionom (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Lokal: Oxtorgsgatan 4,7 tr., tel. 2167 01 (Bolander), 2145 43 (Fellenius), 215912 (Cariberg), 210799 (expedidon). Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommitléberättelse del II S 12. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommittéberättelse del II U 6 och 1981 års kommiltéberältelse del 11 S 3.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Kommittén har i december 1979 avgett diskussionspromemorian (Ds S 1979:12) Förslag om samordnad habilitering och avgett delbetänkandet (Ds S 1980:16) Vissa frågor rörande fierhandikappade. Vidare har kommittén i november 1979 gett ul skriften Om omsorgerna, åsikter från utvecklingsstörda dll omsorgskommitlén och skriften Samordnad habilitering, vad är det?, lättläst sammanfattning frän omsorgskommittén.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete i början av år 1981.

15. Fluorberedningen (S 1977:13)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 4 augusti 1977 för vissa frågor om användning av fluor i kariesförebyggande syfte:

Ordförande: Larsson, Gerhard, direktör (fr.o.m. den 4 augusd 1977)

Ledamöter: Bengtsson, K.-E. Bengt, ombudsman, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 augusd 1977)

Hjelmström, 1. Eva K., tjänsteman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Karlsson, K. Ove, skogsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

 

97                                       Kommittéer: Socialdepartementet    S:I6

Klingvall, Maj-Inger, utredningsassislenl (fr.o.m. den 4 augusd 1977)

Wachlmeisler, Knut G. N., led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 augusd

1977)

Östergren, Karin, leg. sjuksköterska (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Sakkunniga: Berglund, Fredrik, professor (fr.o.m. den 4 augusti 1977) Hedlin, John W. A., medicinalråd (fr.o.m. den 4 augusd 1977) Holmstedt, Bo R., professor (fr.o.m. den 4 augusd 1977 Torell, Per, docent (fr.o.m. den 4 augusti 1977) Winberg, Jan, professor (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Experter: Bruce, Åke, professor (fr.o.m. den 26 september 1977) Cronström, J. N. Runo, tandläkare (fr.o.m. den 8 september 1977)

Sekreterare: Lindgren, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Beredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Beredningen har publicerat rapporten (SOU 1980:13) Lönar det sig att tillsätta fiour i dricksvattnet?

Beredningen beräknas avsluta sitt arbele under första halvåret 1981.

16. Texttelefongruppen (S 1977:15)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 7 juli 1977 för att i överensstämmelse med riktlinjerna i prop. 1976/77:87 utarbeta plan för hur olika grupper handikappade skall få tillgång dll telefon:

Ordförande: Fors, Åke Hj., departementsråd (fr.o.m. den 3 oktober 1977)

Ledamöter: Andersson, Christer, departementsråd (fr.o.m. den 1 september 1979) Lindström, Jan-Ingvar, förste ingenjör (fro.m. den 3 oktober 1977) Nilsson, Alf G., departementssekreterare (fr.o.m. den I februari 1979) Silwer, Jan, överingenjör (fr.o.m. den 3 oktober 1977) Winblad, Ulf, sekreterare (fr.o.m. den 3 oktober 1977)

7    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

 

S:16    Skr 1980/81:103                                            98

Experter: Mattsson,  Bengt-Olof T., departementssekreterare (fr.o.m. den  3 oktober 1977)

Nolle, Lennart R. J., anpassningslärare (fr.o.m. den 3 oktober 1977) Thordin, Bengt, byrådirektör (fr.o.m. den 3 oktober 1977)

Sekreterare: Sundelius,   Claes-Göran,   departementssekreterare  (fr.o.m.   den   3 oktober 1977 t.o.m. den 14 november 1980)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Gruppen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit do sammanträden.

Gruppen har i september 1980 avgett sitt slutbetänkande (Ds S 1980:8) Telefon för döva.

Uppdraget är därmed slutfört.

17. Ensamförälderkommittén (S 1977:16)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22 september 1977 för att göra en översyn av samhällsstödet lill ensamstående föräldrar:

Ordförande: André, Gunilla K., led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 november 1977)

Ledamöter: Forslund, Bo E., led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 november 1977) Heinemann, Kerstin, ombudsman (fr.o.m. den 10 november 1977) Johansson, Ulla, led. av riksdagen (fro.m. den 10 november 1977) Åkerlind, Allan J. G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 november 1977)

Sakkunniga: Hulgaard, Bodil C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 september 1979) Jönsson, E. Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 7 februari 1978 t.o.m. den 14 september 1980) Pripp, Nina M. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 7 februari 1978)

Experter: Karlsson, Tore, sekreterare (fr.o.m. den 21 februari 1979) Kindlund,   A.   Sören,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    18 september 1978) Wicksell, Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1980)

 

99                                       Kommittéer: Socialdepartementet    S:18

Sekreterare: Börestam, Eva, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Hägg, Monica, regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Lundkvist, Gunnel, regeringsrättssekrelerare (fr.o.m. den 17 augusti 1978)

Lokal: Drottningholmsv. 14, 1 tr. 112 42 Stockholm, tel 514581 (Lundkvist), 51 72 20 (Hägg), 51 45 86 (Börestam)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommiltéberältelse del 11 S 14.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har under år 1980 i samarbete med institutionen för socialt arbele vid Umeå universitet genomfört en undersökning om ensamföräldrars levnadsförhållanden.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under senare delen av år 1981.

18. Beredningsgruppen (S 1977:19) för det internationella barnåret 1979

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 oktober 1977 för att förbereda det internadonella barnåret 1979:

Ordförande:

Romanus, Gabriel, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 november 1978)

Vice ordförande: Palmlund, Thord G., generaldirektör (fr.o.m. den 6 november 1978)

Ledamöter: Andersson, Örjan, informationskonsulenl (Sveriges ungdomsorga­nisationers landsråd) (fr.o.m. den 6 mars 1978) Anér,  Kerstin, statssekreterare,  led. av riksdagen (fr.o.m. den   I november 1977)

Baude, Annika M. C, forskare (fr.o.m. den 6 mars 1978) Gustavsson, Bengt, enhetschef (fr.o.m. den I november 1977) Hedvall, Yvonne M., fil. kand., ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1977)

Hellström,  Mats J.,  fil. kand.,  led. av riksdagen (fr.o.m. den   1 november 1977)

Landström, Sten-Sture H., direktör (fr.o.m. den 1 november 1977) Michanek, Ernst N., sakkunnig (fr.o.m. den 1 november 1977)

 

S:18   Skr 1980/81:103                                            100

Nilsson, Anna-Lisa, handelsträdgårdsmästare, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den I november 1977)

Nordlander, Nils Brage, överläkare (fr.o.m. den I november 1977) Sellergren, Ulf G. E., departementsråd (fr.o.m. den 15 mars 1978) Sjöberg, Gunvor, sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1977) Svensson, Jerry, förbundssekreterare (fr.o.m. den 6 mars 1978) Thedin, Nils, direktör (fr.o.m. den 1 november 1977) Thorstenson, R. Billy, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1977) Ulvhammar, Birgitta, generaldirektör (fr.o.m. den I november 1977)

Expert: Fredriksson,   Ulla   M.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   6 november 1978)

Sekreterare: Hardeberg,   Gunilla   1.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   6 november 1978)

Bitr. sekreterare: Orrell, E. Margareta, fil. kand. (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Direktiven för beredningsgruppen, se 1978 års kommitléberättelse del 11 S 16.

Beredningsgruppen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Beredningsgruppen har under år 1980 gjort en undersökning om verksamheter i landet i samband med barnåret. Resultatet har redovisats i rapporten (Ds S 1980:6) Barnårel i Sverige. Vidare har en översiktlig skrift om barnåret i Sverige utarbetats.

Uppdraget är därmed slutfört.

19. Utredningen (S 1977:21) om de homosexuellas situation i samhället

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 8 december 1977 för att undersöka de homosexuellas situation i samhället:

Ordförande: Sturkell, Carl-Edvard, lagman (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Ledamöter: Ahlmark, Lars F., avdelningschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 januari 1978) Bohlin, Eva, lärare (fr.o.m. den 17 januari 1978)

 

101                                     Kommittéer: Socialdepartementet    S:20

Hansson, Lilly E., menlalskölare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Jonäng, Gunnel M., led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 januari 1978) Malmgren, Lena, komminister (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Experter: Ekdahl, Bertil, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 mars 1978) Petersson, Stig-Åke, byråsekreterare (fr.o.m. den 11 september 1979) Witlorp, 1. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Sekreterare: Hansson, Johan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 april 1978)

Bitr. sekreterare: Håkansson, Per Arne, fil. kand. (t.o.m. den 31 december 1980)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergalan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberättelse del II S 2.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Utredningens sekreterare har haft överläggningar med organisationer som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

20. 1978 års tandvårdsutredning (S 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1977 för att göra en översyn av den allmänna tandvårdsförsäkringen m.m.:

Ordförande: Englund, K. Svante L, överdirektör (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Ledamöter: Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Claesson, Halvard, landstingsråd (fr.o.m. den 16 januari 1978) Dahl, Gerd B., ombudsman (fr.o.m. den 16 januari 1978) Gustafsson, Hans 1., stadsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 januari 1978) Öfslröm, Sylve, landsdngsledamot (fr.o.m. den 16 januari 1978)

 

S:20    Skr 1980/81:103                                           102

Sakkunniga: Hedlin, John W. A., medicinalråd (fr.o.m. den 16 januari 1978) Marits, Arvo A., byråchef (fr.o.m. den 16 januari 1978) Sandberg, Lars, förbundsdirektör (fr.o.m. den 16 januari 1978) Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 16 januari 1978) Tengvall,  Sven-Erik  G.,  departementssekreterare (fr.o.m.  den   16 januari 1978 t.o.m. den 30 juni 1980) Wintzer, Stig, sekreterare (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Experter: Bohlin, Erling, tandläkare (fr.o.m. den 9 juni 1978) Ek, Bengt, landvårdschef (fr.o.m. den 16 januari 1978) Gardeström, Linnea, kanslichef (fr.o.m. den 9 juni 1978) Marken, Kari-Erik, övertandläkare (fr.o.m. den 9 juni 1978) Maltsson, Bengt-Olof T, departementssekreterare (fr.o.m. den 9 juni 1978)

Sundberg, Hans E., tandvårdschef (fr.o.m. den 16 januari 1978) Witlorp, 1. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 22 februari 1980) Ågren, Sture, landtekniker (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Sekreterare: Högberg, Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Bitr. sekreterare: Carlsson, Birgitta, byrådirektör (fr.o.m. den 16 januari 1978) Kindlund, Hannelolle, byrådirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1979) Malmqvist, Jan S. N., tandläkare (fr.o.m. den 16 januari 1978) Ågren, Per K. G., branschekonom (fr.o.m. den 1 oktober 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Lokal: Tegeluddsvägen 90, 4 tr. 115 28 Stockholm, tel. 67 26 26 (Högberg)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II S 4.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden. En särskild arbetsgrupp för frågor om förebyggande landvård har därjämte hållit fem sammanträden.

De arbetsstudier som påbörjades under våren 1979 på tandläkar­mottagningarna och tandlekniska laboratorier har genomförts och ut­värdering av resultatet pågår.

Ulredningen har våren 1980 hållit hearings med representanter för tandsköterskornas och tandhygienisternas organisationer.

Utredningen planerar att avge sitt huvudbetänkande under år 1981.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

 

103                                     Kommittéer: Socialdepartementet    S:22

21. Organisationskommittén (S 1978:02) för försäkringsrätterna

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 mars 1978 för att ombesörja erforderliga förberedelser för försäkringsrätternas verksam­het fr.o.m. den I januari 1979:

Ordförande: Järnbrink, Hans G., f.d. överdirektör (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Ledamöter: Bengtsson, Albert, försäkringsrällsråd (fr.o.m. den I december 1978) Blom, Åke M., försäkringsrällsråd (fr.o.m. den 6 mars 1978) Jönsson, E. Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 6 mars 1978) Sjöberg, N. Björn V., rättschef (fr.o.m. den 6 mars 1978) Wilhelmsson, Börje A., försäkringsrättsråd (fr.o.m. den 1 december 1978)

Experter: Krook, Inger, departementssekreterare (fr.o.m. den 6 mars 1978) Kärrström, Margit E. V., kammarrättsråd (fr.o.m. den 6 mars 1978) Linde, Torsten, f.d. chef för försäkringsrådet (fr.o.m. den 6 mars 1978) Nilsson, Gunnel, assistent (fr.o.m. den 6 mars 1978) Strand, Birgit, byråchef (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Sekreterare: Blomgren, Lars A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 april 1978 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Horneij, Lennart, organisationsdirektör (fr.o.m. den 17 april 1978 t.o.m. den 31 augusti 1980)

Tengvall, Sven-Erik G., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under liden november 1979 - augusti 1980 hållit två sammanträden.

Kommitténs kvarstående arbetsuppgifter har övertagits av försäk-ringsrätlskommiltén (S 1980:10).

Uppdraget är därmed slutfört.

22. Beredningen (S 1978:03) för internationellt läkemedelssamarbete

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 8 juni 1978 med uppdrag all planera, samordna och successivt utvärdera en försöksverk-

 

S:22    Skr 1980/81:103                                           104

samhet rörande samarbete inom läkemedelsområdet med vissa utvecklingsländer samt lämna förslag beträffande utformningen av en eventuell framtida reguljär verksamhet inom detta område:

Ordförande: Lennmarker, Göran, planeringschef (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

Ledamöter: Abramowicz, Isak, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

Elfwendahl, Bo, kansliråd (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Mandahl, Håkan, byråchef (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Stenson, Bo, byrådirektör (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Tyndal, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Ängeby, Ragnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 27 mars 1979)

Sakkunniga: Sjölin, Staffan, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Lundbäck, Holger, professor (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Nohrlander, Åke, direktör (fr.o.m. den 27 mars 1979) Rönmark, John, direktör (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Wahlqvist, Stig, direktör (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

Sekreterare: Karlen, Ingvar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 november 1978) Lönnquist, J.Gunnar, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 september 1979)

Lokal: Fredsgalan 2,11152 Slockholm, tel. 245390. Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för beredningen, se 1979 års kommiltéberältelse del II S 8.

Beredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Beredningen har under året fördjupat kontakterna med vissa u-länder. Flera bilaterala samarbetsprojekt har identifierats och även påbörjats. Beredningen har också varit representerad vid en regional UNCTAD-konferens om läkemedelsfrågor samt i Sverige anordnat ett internalionelll ulbildningsseminarium med deltagare från elva nationer.

Beredningens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

23. Sjukpenningkommittén (S 1978:04)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 15 juni 1978 med uppdrag alt göra en översyn av sjukpenningförsäkringen:

 

105                              Kommittéer: Socialdepartementet    S:23

Ordförande: Granqvist, Liss M., f.d. president (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Ledamöter: Arrbäck, Gunnel, kommunalråd (fr.o.m. den 1 juli 1978) Berggren, Ulf, direktör (fr.o.m. den 15 september 1979) Håvik, 1. Doris H., assistent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978) Karlehagen, Sigvard, förelagsläkare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Lönnerblad, Sara, utredningssekreterare (fr.o.m. den I juni 1979) Nilsson, H. Christer, socionom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Oxelberg, Marian, ombudsman (fr.o.m. den 8 februari 1980) Persson, R. Kjell-Åke, utredningschef (fr.o.m. den I juli 1978 t.o.m. den 7 februari 1980)

Walander, Håkan 1., ombudsman (fr.o.m. den I juli 1978) Wennerfors, Alf, informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den I juli 1978)

Sakkunniga: Backman, Ullä-Brilt, konsulent (fr.o.m. den 25 september 1978) Horn af Ranlzien, Hans, sekdonschef (fr.o.m. den 25 september 1978) Jönsson, E. Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 25 september 1978) Strand, Kari-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 25 september 1978)

Experter: Brännmark, Gerd, assistent (fr.o.m. den 10 mars 1980) Edvardsson, P. Einar, byråchef (fr.o.m. den 25 september 1978) Rylander, Ola, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 oktober 1980) Smedmark, Göran G:son, byråchef (fr.o.m. den 25 september 1978) Svensson, Inge G., direktör (fr.o.m. den 25 september 1978) Svärd, Göran, förbundssekreterare (fr.o.m. den 25 september 1978 t.o.m. den 9 mars 1980)

Sekreterare: Thelin, Krister, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 1 april 1979) Thoresson, Göran, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 27 november 1978)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Väslergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (Thelin, Thoresson)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del 11 S 6.

Tilläggsdirekdv, se 1981 års kommiltéberältelse del 11 S 10.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden.

Huvuddelen av kommilléns uppdrag kommer att behandlas i ed belänkande som kommer att avges den I mars 1981. Arbetet beräknas i sin helhet avslutas senare under år 1981.

 

S:24    Skr 1980/81:103                                           106

24. Utredningen (S 1978:05) om familjevård för missbrukare, m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 för att initiera, samordna och utvärdera viss försöksverksamhet samt att med utgångspunkt häri utreda vissa frågor rörande vård i familjehem av missbrukare:

Särskild utredare: Sannegård, Wilhelm, informationschef (fr.o.m. den 20 september 1978)

Sakkunniga: Hedlund, Maj-Britt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 september 1978)

Minell, Marita, sekreterare (fr.o.m. den 20 september 1978) Sandberg, Owe, chefspsykolog (fr.o.m. den 20 september 1978) Villner, Ina, sekreterare (fr.o.m. den 20 september 1978)

Experter: Heijbel, Claes, redaktör (fr.o.m. den 22 oktober 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Hullslrand, Lars R., departementsråd (fr.o.m. den 20 september 1978) Linderoth, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 20 september 1978) Olsson, Birger, lantbrukare (fr.o.m. den 20 september 1978) Sambergs, Åke, fil. lic. (fr.o.m. den 6 september 1979) Setréus, Åke E., förbundssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Vikström, Björn, leg. psykolog (fr.o.m. den 20 september 1978)

Sekreterare: Stymne, Anders, forskningsassistent (fr.o.m. den I juli 1978) Wiig, Pål, fil. kand. (fr.o.m. den 9 augusd 1979)

Lokal: Oxtorgsgatan 4,7 tr., tel. 2150 96 (Stymne). Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II S 7.

Ulredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit do sammanträden.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbele i februari 1981.

25. Kortvågsutredningen (S 1978:06)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 21 december 1978 för att utreda vissa frågor rörande användningen av apparatur för behandling med kortvåg, mikrovåg och ultraljud m.m.:

 

107                              Kommittéer: Socialdepartementet    S:27

Särskild utredare: Lindgren, S. Åke, generalläkare (fr.o.m. den 1 maj 1979)

Sekreterare: Sävenstrand, Ulf, civilingenjör (fr.o.m. den I september 1979)

Lokal: Spri, Sehlstedlsgalan 9, Box 27310, 102 54 Stockholm, tel. 63 05 60 (Sävenstrand)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II S 1.

Utredningen har under riden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden med styrgruppen och två med referensgruppen. Utredningen beräknas avsluta sitt arbele under våren 1981.

26. Kontraktsvårdsutredningen (S 1979:02)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den I februari 1979 med uppdrag att utreda frågan om kontraklsvård för missbrukare av alkohol eller narkodka:

Särskild utredare: Rådö, Göran, bitr. sjukvårdsdireklör (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Sakkunniga: Holmquist, Gertrud, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1979) Lindberg, Jakob, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979) Lundborg, Hans, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1979) Rigbäck, Berndt, anstaltsdireklör (fr.o.m. den I mars 1979) Tunving, Kerstin, överläkare (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Sekreterare: Johnsson, Lars-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m. den I mars 1979 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Utredningen har under tiden november 1979 - mars 1980 hållit nio sammanträden.

Utredningen har i mars 1980 avgett betänkandet (Ds S 1980:3) Kontraktsvård inom socialtjänsten.

Uppdraget är därmed slutfört.

27. Kommittén (S 1979:03) om hemspråksträning för förskolebarn

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15 mars 1979 för att kartlägga språksituationen för invandrarbarn i förskoleåldern och föreslå erforderliga åtgärder:

 

S:27    Skr 1980/81:103                                           108

Ordförande: von Euler, Rigmor, f.d. barnombudsman (fr.o.m. den 15 september 1979)

Ledamöter: Bengtsson, Per-Olof, kanslichef (fr.o.m. den 15 september 1979) Grabö, Paul, agron. lic, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den I december 1979)

Liljegren, Gunnel, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 september 1979) Sandéhn, Margit, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 september 1979) Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 september 1979)

Sakkunniga: Hardeberg, Gunilla, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980)

Pentinsaari, Helena, byrådirektör (fr.o.m. den 15 september 1979) Thorsell, Siv, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I november 1980) Thorstenson, Billy, departementsråd (fr.o.m. den 15 september 1979 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Widgren, Jonas, kansliråd (fr.o.m. den 15 september 1979) Wigart,   Anhe-Outram,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   15 september 1979)

Winberg, Ylva, sekreterare (fr.o.m. den 15 september 1979) Åstedt, Inga-Britta, byrådirektör (fr.o.m. den 15 september 1979)

Experter: Krausz, Elisabeth, departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1979 t.o.m. den 31 oktober 1980) Rältö-Nilsson, Lydia, metodiklärare (fr.o.m. den 15 september 1979)

Sekreterare: Lundqvisl, Lars-Åke, förste sekreterare (fr.o.m. den 15 november 1979 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Mannheimer,   Solweig   B.,   förbundssekreterare   (fr.o.m.   den    15 november 1979 t.o.m. den 17 augusti 1980) Olsson, Gunnel, invandrarkonsuient (fr.o.m. den 11 augusti 1980)

Lokal: Drottningholmsvägen 14, 1 tr. 112 42 Stockholm, tel. 51 84 29

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberätteise del II S 3.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbele.

Kommittén har i juni 1980 avgetl en promemoria med förslag lill lagreglering av hemspråklräning för förskolebarn.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete i slutet av år 1981.

 

109                                    Kommittéer: Socialdepartementet    S:28

28. Bilsfödskommittén (S 1979:04)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 26 april 1979 för all utreda frågan om bilslöd lill handikappade:

Ordförande: Jonsson, Elver A. D., posdljon, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 maj 1979)

Ledamöter: Littmarck, Blenda M. V,, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 maj 1979) Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 maj 1979)

Pehrsson, Maj R., led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 maj 1979) Segerström, Ingrid, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 maj 1979)

Sakkunniga: Ahlenius, Inga-Britt, departementsråd (fr.o.m. den 22 maj 1979 t.o.m. den 30 september 1980)

Andersson, Christer, departementsråd (fr.o.m. den 22 maj 1979 t.o.m. den 18 februari 1980)

Carlsson, Rolf, byrådirektör (fr.o.m. den 22 maj 1979) Jönsson, Gert, departementssekreterare (fr.o.m. den I oktober 1980) Lageriöf, Inga-Britt, byrådirektör (fr.o.m. den 22 maj 1979) Lantz, Kjell-Åke, departementssekreterare (fr.o.m. den  19 februari 1980)

Maltsson,  Bengt-Olof T., departementssekreterare (fr.o.m. den 22 maj 1979)

Månsson, Bo, konsulent (fr.o.m. den 22 maj 1979) Thordin, Bengt, byrådirektör (fr.o.m. den 22 maj 1979)

Experter: Jönsson, Arne, ingenjör (fr.o.m. den 22 maj 1979) Slenquist, Margareta, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 22 maj 1979)

Sekreterare: Hammar, Beale-Charlolte, byrådirektör (fr.o.m. den  15 september 1979)

Lokal: Handikappforskningen, Göteborgs universitet. Brunnsgalan 2, 413 12 Göteborg, tel. 031/41 09 19

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 S 5.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt företagit en tvådagars studieresa.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1981.

 

S:29    Skr 1980/81:103                                           110

29. Utredningen (S 1979:05) om alkoholfri motellverksamhet

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 5 april 1979 för alt utreda frågan om stöd till alkoholfri molellverksamhel:

Särskild utredare: Ivestedl, Ragnar, bankdirektör (fr.o.m. den 17 maj 1979)

Experter: Göransson, Bengt, verkst. direktör (fr.o.m. den 17 maj 1979) Wegerman, Åke, byråchef (fr.o.m. den 17 maj 1979)

Sekreterare: Flygare, Karl-Gunnar, jur. kand. (fr.o.m. den 17 maj 1979 t.o.m. den 31 maj 1980)

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II S 4.

Utredningen har i mars 1980 avgelt betänkandet (Ds S 1980:2) Slöd dll alkoholfria motell. Uppdraget är därmed slutfört.

30. Familjeekonomiska kommittén (S 1979:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 maj 1979 för att göra en Översyn av det ekonomiska stödet till barnfamiljerna med särskild inriktning på fierbarnsfamiljerna:

Ordförande: Ifvarsson, Carl-Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 28 augusti 1979)

Ledamöter: Johansson, Sune, led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 augusti 1979) Johansson, Ulla, led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 augusti 1979) Tilländer, Ulla B., ämneslärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 augusd 1979)

Troedsson, Ingegerd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 augusti 1979) Sundling, Sylvia, sekreterare (fr.o.m. den 28 augusti 1979)

Sakkunniga: Kindlund, Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 28 augusti 1979)

Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 28 augusd 1979) Strand, Lars B., departementssekreterare (fr.o.m. den 28 augusti 1979)

 

Ill                                        Kommittéer: Socialdepartementet    S:3I

Expert: Hulgaard, Bodil C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 augusti 1979)

Sekreterare: Grufberg, Maj-Britt, tf. organisationsdirektör (fr.o.m. den I januari 1980)

Bitr. sekreterare: Orrell, Margareta E., fil. kand. (fr.o.m. den 15 september 1979) Söderberg, Per-Olof, sekreterare (fr.o.m. den I juni 1980)

Lokal: Drollningholmsvägen 14, I tr., 112 42 Slockholm, tel. 51 44 48 (Grufberg), 51 44 28 (Orrell), 51 77 71 (Söderberg)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 S 6.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

ommillén planerar atl avge ell delbetänkande under år 1981. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1981.

31. Cancerkommittén (S 1979:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 maj 1979 för alt utreda frågor om cancerförebyggande åtgärder:

Ordförande: Bergström, Sune, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979)

Ledamöter: Ehrenberg, Lars, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979) Einhorn, Jerzy, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979) Friberg, Lars, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979) Gustafsson, Bengt, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979) Carlheim-Gyllensköld, Karin, universitetslektor (fr.o.m. den 7 juni 1979)

Holmberg, Bo, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979) Larsson, Lars-Gunnar, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979) Lindau, Lars, byråchef (fr.o.m. den 7 juni 1979) Mileikowsky, Curt, docent (fr.o.m. den 7 juni 1979) Swarén, Ulla, kanslichef (fr.o.m. den 7 juni 1979) Söderbaum, Peter, docent (fr.o.m. den 7 juni 1979) Thor,Thorslen, direktör (fr.o.m. den 7 juni 1979) Westermark, Torbjörn, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979)

 

S:3I    Skr 1980/81:103                                           112

Sakkunniga: Alsén, Sven, avdelningschef (fr.o.m. den 18 mars 1980) Liliewall, E. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 mars 1980)

Sekreterare: Englund, Anders, chefiäkare (fr.o.m. den 7 juni 1979)

Lokal: Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 28 Slockholm, tel. 63 85 31

Direkdven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II S 7.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden. Kommittén har därvid bl.a. orienterat sig om arbele och utveckling inom angränsande och berörda områden genom hearings. Utöver den totala kommilléns sammanträden har eU fiertal samman­träden skett inom särskilt etablerade arbetsgrupper. Delulredningar sker för kommitténs räkning av bland annat arbelarskyddsstyrelsen, statens livsmedelsverk och statens naturvårdsverk.

Kommittén har till organisationskommittén för socialslyrelsen avgetl yttrande beträffande cancerregistrets m.fi. registers lokalisering.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

32. Kommittén (S 1979:08) för översyn av riksförsäkringsverkets organisation m.m. (RFV-översynen)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 14 juni 1979 för översyn av riksförsäkringsverkets organisation m.m.:

Ordförande: Åström, Lars-Åke E., generaldirektör (fr.o.m. den 29 juni 1979)

Ledamöter: Engman, Jan, avdelningschef (fr.o.m. den 29 juni 1979) Engström, Wilhelm, chefrevisor (fr.o.m. den 29 juni 1979) Persson, Gustav, B. sekreterare (fr.o.m. den 29 juni 1979) Stephansson, Jan, civilekonom (fr.o.m. den 29 juni 1979)

Sakkunniga: Krook, Inger, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 juni 1979) Strand, Kari-Erik, departementsråd (fr.o.m.den 29 juni 1979)

Experter: Dahlberg, Lill, ombudsman (fr.o.m. den 29 juni 1979) Johansson, Börje, ombudsman (fr.o.m. den 29 juni 1979) Tjärnberg, Marianne, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 29 juni 1979)

 

113                              Kommittéer: Socialdepartementet    S:33

Sekreterare: Eriksen, Kersti, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 29 juni 1979)

Bitr. sekreterare: Kvist, I. Lena, byrådirektör (fr.o.m. den 8 februari 1980) Luthander, Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 29 juni 1979)

Lokal: Riksförsäkringsverket, Fack 103 51 Stockholm, tel. 22 10 80

Direkdven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 S 8.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 18 sammanträden.

Kommittén har i september 1980 avgetl delbetänkandet (Ds S 1980:7) Former för styrning av försäkringskassornas organisation och förvalt­ningsutgifter.

Kommittén planerar att avge nästa delbetänkande i februari 1981. Därmed avslutar kommittén sid arbete.

33. Sjukreseutredningen (S 1979:09)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 för alt se över sjukförsäkringens ersättningssystem vid sjukresor:

Särskild utredare: Olsson, Bengt, landshövding (fr.o.m. den 30 augusd 1979)

Sakkunniga: Dahlgren, Carl Ivar, förste sekrelerar (fr.o.m. den 10 december 1979) Fredrixon, Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 december 1979) Jönsson, Gert, departementssekreterare (fr.o.m. den   10 december 1979)

Sibbmark, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 december 1979) Öberg, Bernt, sekreterare (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sekreterare: Bäckman, Göran, kontorsföreståndare (fr.o.m. den I januari 1980) Jenstav, Marika, sekreterare (fr.o.m. den I januari 1980)

Postadress: Landstingsförbundet, Box 6606, 113 84 Slockholm, tel. 23 65 60 (växel)

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II S 9. 8    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

S:33    Skr 1980/81:103                                           114

Utredningen har under dden november 1979- oktober 1980 hållit sju sammanträden samt genomfört en undersökning av sjukresor företagna i Uppsala län under veckorna 49 och 50 år 1979.

Utredningen har medverkat till försöksverksamhet med samordning av sjukresor i laxibil i norra Uppland under hösten 1980.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under våren 1981.

34. Beredningsgruppen (S 1979:10) för internationella handikappåret 1981

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979 för alt förbereda del internationella handikappåret 1981:

Ordförande: Holm, Elisabet, statsråd (fr.o.m. den 4 december 1979)

Vice ordföranden: Lindqvist, Bengt, förbundsordförande (fr.o.m. den 4 december 1979) Palmlund, Thord, generaldirektör (fr.o.m. den 4 december t.o.m. den 31 december 1979)

Ordföranden i arbetsutskott: Kjellén, Bo, departementsråd (fr.o.m. den 1 januari 1980) Olofsson, Gunnar, överdirektör (fr.o.m. den 4 december 1979) Palmlund, Thord, generaldirektör (fr.o.m. den 4 december 1979 t.o.m. den 31 december 1979)

Ledamöter: Abelin, Stig, byråchef (fr.o.m. den 4 december 1979) Alaby, Gert, sekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979) Arvidsson, Lars-Eric, pol. mag. (fr.o.m. den 4 december 1979) Bengtsson, Per Olof, sekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979) Carlshamre,  Nils O. G., lektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 december 1979)

Elm, Christer, departementssekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979) Ericson, Seivern, socionom (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Etlarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 4 december 1979) Finn, Nils, departementsråd (fr.o.m. den 1 januari 1980) Gardeström, Linnea, kanslichef (fr.o.m. den 4 december 1979) Gellstedt, Björn, departementsråd (fr.o.m. den 4 december 1979) Gunnarsson, Olle, överdirektör (fr.o.m. den 4 december 1979) Gustavsson, Rune, led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 december 1979) Holmstedt, Sven, direktör (fr.o.m. den 4 december 1979) Håkansson, Margot, led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 december 1979) Högberg, Eva E., sekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979)

 

115                                     Kommittéer: Socialdepartementet    S:34

Kellquisl, Tore, avdelningschef (fr.o.m. den 4 december 1979)

Kälvemark, Torslen, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 december

1979)

Lindahl, Jan-Mals, departementsråd (fr.o.m. den 1 september 1980)

Lindberg, Ingemar, utredningssekreterare (fr.o.m. den 4 december

1979)

Lindencrona,    Hanne,    departementssekreterare   (fr.o.m.   den   4

december 1979)

Lundin, Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den I juli 1980 t.o.m. den 31

augusd 1980)

Orehag, Lennart, överdirektör (fr.o.m. den 4 december 1979)

Rollen, Berit M., avdelningschef (fr.o.m. den 4 december 1979)

Skantz, Anna-Greta, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Svensson, Gunnar, departementsråd (fr.o.m. den 4 december 1979

t.o.m. den 30 juni 1980)

Sälde, Henry, avdelningschef (fr.o.m. den 4 december 1979)

Utberg, Rolf, kanslichef (fr.o.m. den 4 december 1979)

Wallin, Nils, kanslichef (fr.o.m. den 4 december 1979 t.o.m. den 30

september 1980)

Wikman, Monika, ombudsman (fr.o.m. den 4 december 1979)

Örnhall, Hans, byråchef (fr.o.m. den 4 december 1979)

Sekreterare: Björk-Gurner, Ulla, fil. kand. (fr.o.m. den 19 maj 1980) Gudmundson, Ulla, sekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979) Nolle, Lennart R. J., anpassningslärare (fr.o.m. den 15 oktober 1980)

Bitr. sekreterare: Wendel, Maj-Britt, socionom (fr.o.m. den 15 oktober 1980)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II S 11.

Beredningsgruppen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden. Dessutom har beredningsgruppens nationella arbetsutskott under samma tid hållit elva sammanträden och dess internationella arbetsutskott nio sammanträden.

Beredningsgruppen har givit ul informationsmaterial, anordnat nio konferenser samt haft överläggningar med ell stort anlal myndigheter och organisationer i syfte atl initiera och stimulera till akdviteler under handikappåret. Gruppen har också anlitats som remissorgan i ärenden om stöd från allmänna arvsfonden för aktiviteter i samband med året.

Beredningsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

 

S:35    Skr 1980/81:103                                           116

35. Anhörigvårdskommittén (S 1979:11)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 för att göra en översyn av olika frågor rörande vård av anhöriga i hemmet, m.m.:

Ordförande: Gustavsson, Rune, socionom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 april 1980)

Ledamöter: Grönhagen, Nils-Olof, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 april 1980) Hesselslröm, Kersdn, landstingsledamot (fr.o.m. den 10 april 1980) Kärnek, Ruth I. C, landsdngsledamot (fr.o.m. den 10 april 1980) Åkerlind, Allan J. G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 april 1980)

Sakkunniga: Bergman, Sven-Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 12 juni 1980) Jönsson, Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 12 juni 1980) Svensson, Marghita, sekreterare (fr.o.m. den 12 juni 1980)

Experter: Hagberg, Ann-Charlotte, departementssekreterare (fr.o.m. den 12 juni 1980)

Strand, Birgit, byråchef (fr.o.m. den 12 juni 1980) Svensson, Margareta, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 12 juni 1980)

Sekreterare: Blomgren, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1980) Laius, Gunilla, fil. kand. (fr.o.m. den 15 september 1980) Nyberg,   Gunnel,    förste   organisalionsassistent   (fr.o.m.   den    1 september 1980)

Lokal: Drottninggatan 20, 2 tr., tel. 2129 89 (Blomgren). Post­adress: Socialdepartementet, 103 33 Slockholm

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II S 12.

Kommittén har t.o.m. oktober 1980 hållit två sammanträden. Kom­mitténs sekretariat har sammanträffat med representanter för olika myn­digheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1981.

 

117                                     Kommittéer: Socialdepartementet    S:36

36. Organisationskommittén (S 1979:12) för socialstyrelsen

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 20 september 1979 för att utarbeta underlag för statsmakternas närmare beslut om socialstyrelsens uppgifter, resurser och organisation:

Ordförande: Ifvarsson, Carl-Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 21  november 1979)

Ledamöter: Pettersson, S. Åke, E. statssekreterare (fr.o.m. den 21 november 1979) Lennmarker, Göran, sakkunnig (fr.o.m. den 21 november 1979) Engström, Odd, utredningssekreterare (fr.o.m. den 21 november 1979) Westerholm, Barbro, generaldirektör (fr.o.m. den 21 november 1979) Hedengren, Sven-Olof, överdirektör (fr.o.m. den 21 november 1979) Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1979) Magnusson, Nils, departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1979) Israelsson, Leif, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 november 1979)

Sakkunniga: Fors, Åke, departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1979) Orrö, Sven-Erik, O. departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1979) Witlorp, I. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 21 november 1979)

Expert: Åberg, Fritz, byråchef (fr.o.m. den I januari 1980)

Sekreterare: Eckerberg, Ingela K., departementssekreterare (fr.o.m. den I februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Hedvall, Finn S., byrådirektör (fr.o.m. den I december 1979) Målare, Gudrun, sekreterare (fr.o.m. den   17 mars t.o.m. den 30 november 1980)

Söderström, Olof, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 30 november 1980)

Lokal: Socialslyrelsen, Linnégalan 87, 106 30 Stockholm, tel. växel 14 06 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommilléns arbele.

 

S:36   Skr 1980/81:103                                            118

Kommittén har avgetl förslag lill organisation för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd samt för Barnmiljörådet.

Kommittén har den 1 december 1980 överlämnat Förslag dll orga­nisation av socialstyrelsen. Samtidigt överlämnas förslag rörande organisation av länsstyrelsernas sociala enheter, inplacering av länshälsovårdskonsulenten i länsstyrelsen samt åtgärder föranledda av länsläkarorganisalionens avveckling.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete i början av år 1981.

37. Arbetsgruppen (S 1979:13) för att planera och genomföra en aktion mot överlåtelse av alkohol till ungdom

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 6 december 1979 för atl planera och genomföra en aktion mot överlåtelse av alkohol lill ungdom:

Ordförande: Magnusson, Nils, departementsråd (fr.o.m. den 1 december 1979)

Ledamöter: Björck, Berndt H., kanslichef (fr.o.m. den 14 april 1980) Björklund, Rolf, sekreterare (fr.o.m. den I december 1979 t.o.m. den 29 maj 1980)

Blomberg, Ingrid, direktör (fr.o.m. den I december 1979) Burman, Karl-Gunnar, sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1979) Dahlbäck, Sven-Åke, byråchef (fr.o.m. den I december 1979) Engman, James, informationschef (fr.o.m. den 1 december 1979) Erlandsson, Gottfrid, polisintendent (fr.o.m. den 1 december 1979) Jönsson, Rolf, kanslichef (fr.o.m. den I december 1979) Nilsson, Stellan, sekreterare (fr.o.m. den 30 maj 1980) Nyrén, Lars, skolkonsulent (fr.o.m. den I december 1979) Wegerman, Åke, byråchef (fr.o.m. den I december 1979)

Sekreterare: Rydberg, Björn R., socionom (fr.o.m. den 1 december 1979)

Lokal: Drottninggatan 20, 2 tr., tel. 21 04 85 (Rydberg). Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Arbetsgruppen har under tiden december 1979-oktober 1980 hållit 16 sammanträden.

Arbetsgruppen ansvarar för rikskampanjen Stoppa langningen -Åkdon mol alkoholfaran.

Arbetsgruppen beräknas avsluta sill arbele under år 1981.

 

119                              Kommittéer: Socialdepartementet    S:39

38.      Arbetsgruppen (S 1980:01) för samråd beträffande
boendeservice för svårt handikappade

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17 januari 1980 för samråd belräffande boende och service för svårt handikappade:

Ordförande: Fors, Åke, departementsråd (fr.o.m. den 25 januari 1980)

Ledamöter: Harriman, Siv, sekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1980) Lundin, Inge-Britt, sekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1980) Rydén, Kjerstin, avdelningschef (fr.o.m. den 25 januari 1980) Söderberg, Bengt, socialchef (fro.m. den 25 januari 1980)

Experter: Carlsson, Folke, byrådirektör (fr.o.m. den 25 januari 1980) Dalen, Ingrid, departementssekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1980) Juhlin, Inga-Maj, socionom (fr.o.m. den 25 januari 1980) Källman, Per-Olov, kanslichef (fr.o.m. den 25 januari 1980) Lewander, Anders, sekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1980) Lindhe, Lotta, socionom (fr.o.m. den 25 januari 1980) Månsson, Karin, arkitekt (fr.o.m. den 25 januari 1980)

Sekreterare: Lejdström, Krisdna, förste kanslist (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Lokal: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. 21 15 95

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Arbetsgruppen har under tiden februari - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Arbetsgruppen har låtit genomföra personliga intervjuer med ca 500 handikappade ungdomar i Stockholms län.

Arbetsgruppen beräknas avsluta sitt arbele under år 1981.

39.      1980 års abortkommitté (S 1980:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 21 februari 1980 med uppgift att utvärdera abortlagstiftningen m.m.:

Ordförande: Bråkenhielm, Anita, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Ledamöter: Eirefeldl, Christer, byggnadstekniker, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 mars 1980)

 

S:39     Skr 1980/81:103                                          120

Gradin, Anita 1., departementssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m.

den 19 mars 1980)

Lantz, Inga, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 mars 1980)

Olsson, Elvy, E. f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 mars 1980)

Sakkunnig: Sahlin, Jan, förste sekreterare (fr.o.m. den 9 april 1980)

Experter: Slarup-Måriensson, Helena, departementssekreterare (fr.o.m. den 19 mars 1980) Sundström-Feigenberg, Kajsa, leg. läkare (fr.o.m. den 19 mars 1980)

Sekreterare: Rolén, Mals, fil. dr (fr.o.m. den 1 maj 1980)

Lokal: Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 28 Slockholm, tel. 61 95 07

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del II S 4.

Kommittén har under liden maj - oktober 1980 hållit två sammanträden saml haft kontakt med olika myndigheter, organisa­tioner och andra som berörs av kommitténs arbele.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbele under år 1982.

40. Utredningen (S 1980:03) om gallring av medicinska arkiv m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 31 januari 1980 för all göra en översyn av gällande råd i fråga om gallring i vissa medicinska arkiv m.m.:

Särskild utredare: Fallström, Ann-Marie, arkivarie (fr.o.m. den 25 april 1980)

Sakkunnig: Alsén, Sven, avdelningschef (fr.o.m. den 25 april 1980)

Experter: Björvell, Hjördis, leg. sjuksköterska (fr.o.m. den 19 maj 1980) Bolinder, Erik, leg. läkare (fr.o.m. den 25 april 1980) Holmberg, Rolf, projektledare (fr.o.m. den 25 april 1980) Malker, Hans, byrådirektör (fr.o.m. den 25 april 1980) Pursche, Werner, landsarkivare (fr.o.m. den 25 april 1980) Sahlin, Jan, förste sekreterare (fr.o.m. den 25 april 1980) Sjöberg, Karl H., överläkare (fr.o.m. den 25 april 1980) Smedby, Björn, professor (fr.o.m. den 25 april 1980)

 

121                               Kommittéer: Socialdepartementet   S:41

Starup-Mårtensson, Helena, departementssekreterare (fr.o.m. den 25 april 1980)

Sekreterare: Häger, Lars, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Lokal: Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 28 Slockholm, tel. 67 49 20 (Häger)

Direktiven för ulredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II S 1.

Utredningen har under liden april - oktober 1980 hållit fyra sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, representanter för medicinsk forskning och vård och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen planerar atl avge ell delbetänkande under år 1981 belräffande utredningsdirektivens första del.

Ulredningen beräknar atl avge sitt slutbetänkande år 1982.

41. Socialdatautredningen (S 1980:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 31 januari 1980 för all undersöka behovel av undantag från föreslagna regler om gallring av socialtjänstens personregister:

Särskild utredare: Karlsson, Willy, socialchef (fr.o.m. den I juli 1980)

Experter: Berglind, Hans, professor (fr.o.m. den I juli 1980) Dahlström, Rolf, l.f. avdelningsdirektör (fr.o.m. den I juli 1980) Edvardsson, Carl-Edvard, förste arkivarie (fr.o.m. den 1 juli 1980) Lannerberlh, Marianne, sekreterare (fr.o.m. den I juli 1980) Nasenius, Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Norström, Carl, byråchef (fr.o.m. den I juli 1980)

Sekreterare: Larsson, Jan, fil. dr (fr.o.m. den I september 1980)

Lokal: Tegeluddsvägen 90, 4 tr. 115 28 Slockholm, tel. 62 40 76 (Larsson)

Direktiven för ulredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II S 2.

Ulredningen har t.o.m. november 1980 hållit etl sammanträde. Utredningen beräknas avsluta sill arbele under andra halvåret 1982.

 

S:42    Skr 1980/81:103                                           122

42. Organisationskommittén (S 1980:05) för statens miljömedicinska laboratorium

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 21 februari 1980 för atl med anledning av prop. 1978/79:120 förbereda de närmare besluten om det miljömedicinska laboratoriets ställning, uppgifter och inre organisation:

Ordförande: Ifvarsson, Carl-Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980)

Ledamöter: Friberg, Lars, professor (fr.o.m. den 18 april 1980) Lindström, Jöns, byråchef (fr.o.m. den 18 april 1980) Pernow, Bengt, professor (fr.o.m. den 18 april 1980) Persson, Göran, avdelningschef (fr.o.m. den 18 april 1980) Tammelin, Lars-Erik, professor (fr.o.m. den 18 april 1980) Wennström, Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den 18 april 1980)

Experter: Damgren, Fredrik, departementsråd (fr.o.m. den 18 april 1980) Filipsson, Ann-Christin, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980)

Nordström, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980) Raftell, Marika, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 18 april 1980)

Sekreterare: Börjesson, Sture, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980) Lauritzson, Elisabeth, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under liden april - september 1980 hållit sex sammanträden.

Kommittén har genomfört de organisatoriska och praktiska förberedelserna för verksamheten vid slalens miljölekniska laboratorium som startade den I juli 1980.

Uppdraget är därmed slutfört.

43. Samarbetsorganet (S 1980:06) för alkoholfrågor

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 14 maj 1980 för atl lägga fram förslag som kan beaktas senast i 1981 års budgetproposition, m.m.:

 

123                                     Kommittéer: Socialdepartementet    S:43

Ordförande: Pettersson, S. Åke, E. statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980)

Ledamöter: Arfwedson, Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) Dinkelspiel, Ulf, statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) Eriksson, Lennart, generallulldireklör (fr.o.m. den 15 maj 1980) Larsson, P. Stig 1., statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) Levin, Bert L., statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 31 juli 1980)

Lind, Ove, statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) Lundin, Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1980) Palm, Elisabeth, statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) Romander, Holger A. G., rikspolischef (fr.o.m. den 15 maj 1980) Sandebring, Hans, statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) Skillner, Rolf G., f.d. statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 30 september 1980)

Ulvhammar, Birgitta, generaldirektör (fr.o.m. den 15 maj 1980) Wahlberg, E. Marianne, statssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Westerberg, Bengt, statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) Westerholm, Barbro, generaldirektör (fr.o.m. den 15 maj 1980)

Ersättare: Esbjörnson,   Esbjörn,   byråchef  (fr.o.m.   den   15   maj 1980)   (för Romander)

Finn, Nils, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Larsson) Fischerström, Barbro, expeditionschef (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Sandebring)

Hedengren, Sven-Olof, överdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Westerholm)

Honeth, Peter, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Arfwedson)

Lagerlöf, Inga-Britt, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Wahlberg)

Leuf, Nils-Börje, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Dinkelspiel)

Lundh, Gunnar, lullråd (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Eriksson) Magnusson, Nils, departementsråd (fr.o.m. den  15 maj 1980) (för Pettersson)

Munck, Johan, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Lindh) Nordling, Lotty A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Palm)

Orehag, Lennart, överdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Ulvhammar)

 

S:43    Skr 1980/81:103                                           124

Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den  15 maj 1980) (föf Westerberg)

Sakkunnig: Swedberg, Bo, redakdonschef (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Lundin)

Sekreterare: Enge, Inger, socionom (fr.o.m. den 18 augusti 1980) Landerholm, Margareta, hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1980) Lindberg, E. Jakob M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 maj 1980) Öste, Suzanne, förste byråinspektör (fr.o.m. den 1 november 1980 t.o.m. den 31 januari 1981)

Bitr. sekreterare: Åberg, Gunnar M., assistent (fr.o.m. den I augusti 1980)

Lokal: Drottninggatan 20, 2 tr., tel. 2106 31. Postadress: Social­departementet, 103 33 Stockholm.

Direktiven, se 1981 års kommitléberättelse del II S 6.

Samarbetsorganet har under tiden maj - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Samarbelsorganel har i december 1980 avgetl deibetänkandet (Ds S 1980:10) Om alkoholpolitiken.

Samarbetsorganet beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

44. Socialberedningen (S 1980:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1980 för översyn av bestämmelserna om vård oberoende av samtycke inom socialtjänst- och sjukvårdslagstiftningen m.m.:

Ordförande: Sterzel, Fredrik A. C, f.d. jusdderåd (fr.o.m. den 19 juli 1980)

Ledamöter: Larsson, Erik, led. av riksdagen (fr.om.m den 19 juli 1980) Rembo, Sonja, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 juli 1980) Romanus, Gabriel, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 juli 1980) Sjöström, Kurt, avdelningschef (fr.o.m. den 19 juli 1980) Svensson, Evert 1., förbundsordförande, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 juli 1980)

Sakkunniga: Bergman, Sven Erik, avdelningschef (fr.o.m den 24 november 1980) Ferm, Ingemar, sekreterare (fr.o.m. den 24 november 1980)

 

125                                     Kommittéer: Socialdepartementet    S:45

Holmquist, Gertrud, hovrättsassessor (fr.o.m. den 24 november 1980) Håkansson, Bertil, anstaltsdireklör (fr.o.m. den 24 november 1980) Johansson, Karl-Axel, sektionschef (fr.o.m. den 24 november 1980) Magnusson, Nils, departementsråd (fr.o.m. den 24 november 1980) Gustavsson, Arne, avdelningschef (fr.o.m. den 24 november 1980)

Experter: Kellner, Bertil, överläkare (fr.o.m. den 24 november 1980) Meyersson, Anita, hovrättsassessor (fr.o.m. den 24 november 1980)

Sekreterare: Billum Stegard, Susanne, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Bitr. sekreterare: Ahlquist, Ulla, kronofogde (fr.o.m. den 1 november 1980)

Lokal: Tegeluddsvägen 90, 4 tr.,  115 26 Slockholm, tel. 6194 01 (Sterzel), 62 85 50 (Billum Stegard), 67 40 24 (Ahlquist)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommitléberällelse del II S 5.

Kommittén   har   under   liden   juli   -   november   1980   hållit   sex sammanträden.

Kommilléns arbele beräknas pågå under hela år 1981.

45. översynen (S 1980:08) av föräldraförsäkringen m.m.

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 29 maj 1980 för atl göra en översyn av reglerna för rätt till ledighet för vård av barn och av ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen, m.m.:

Särskild utredare: Sjönell, Marianne, överdirektör (fr.o.m. den I juli 1980)

Sakkunniga: Carleslam, Margareta, ombudsman (fr.o.m. den I juli 1980; avliden) Drevhammar, Ylva, förste sekreterare (fr.o.m. den I juli 1980) Falkenberg, Eva, förbundsjurist (fr.o.m den 20 oktober 1980) Lönnerblad, Sara, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Stråth, Claes, sekreterare, (fr.o.m. den 1 juli 1980) Svensson, Inge G., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1980) Westin, Aina, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Experter: Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 september 1980) Ekslam, Åke, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 15 september 1980)

 

S:45    Skr 1980/81:103                                           126

Hallberg, Kajsa, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 september 1980)

Jönsson, Gert, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september

1980)

Svensson, Sven Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 15 september 1980)

Sekreterare: Röcklinger, Anna-Stina, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I augusti 1980)

Lokal: Riksförsäkringsverket, 103 51 Stockholm, tel. växel 22 10 80

Direkdven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II S 7.

Utredningen har t.o.m. oktober 1980 hållit etl sammanträde. Uppdraget beräknas vara avslutat under år 1981.

46. Utredningen (S 1980:09) om formerna för den psykiska barn- och ungdomsvårdens samt familje­rådgivningens verksamhet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1980 för alt utreda hur den verksamhet som bedrivs inom den psykiska barn- och ungdomsvården (PBU/BUP) samt den kommunala familjerådgivningen skulle kunna samordnas inbördes och med andra verksamheter med näraliggande arbetsuppgifter:

Sekreterare: Serner, Uncas, sekreterare (fr.o.m. den I juli 1980)

Lokal: Oxtorgsgatan 4, 7 tr., tel. 21 57 22. Postadress: Socialdeparte­mentet, 103 33 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II S 9.

Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

47. Försäkringsdomstolskommittén (S 1980:10)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 19 juni 1980 för genomgång av försäkringsdomstolarnas verksamhet m.m,:

Ordförande: Ekberg, Leif, president i försäkringsöverdomstolen (fr.o.m. den 13 september 1980)

 

127                                     Kommittéer: Socialdepartementet    S:48

Ledamöter: Bengtsson, Albert, försäkringsrällsråd (fr.o.m. den 13 september 1980) Grönwall, Lars O., försäkringsrällsråd (fr.o.m. den 13 september 1980) Sjönell, Marianne, överdirektör (fr.o.m. den 13 september 1980) Wilhelmsson, Börje A., försäkringsrättsråd (fr.o.m. den 13 september 1980)

Experter: Ekeberg, Karl-Gunnar, hovrättsassessor (fr.o.m den  13 september 1980)

Förstadins, Erik, direktör (fr.o.m. den 13 september 1980) Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurisl (fr.o.m. den  13 september 1980)

Jönsson, Gert, departementssekreterare (fr.o.m. den  13 september 1980)

Karlsson, Henry, förbundssekreterare (fr.o.m. den 13 september 1980) Krook, Inger, departementssekreterare (fr.o.m. den  13 september 1980) Wellerling, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 13 september 1980)

Sekreterare: Björklund, Bengt T, hovrättsassessor (fr.o.m. den 13 oktober 1980) Nordlund,    Hanserik,    försäkringsrältsassessor   (fr.o.m.    den    15 december 1980)

Lokal:   Departementens   kommilléer.   Lilla   Kungsängsgalan   3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (Björklund)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del II S 8.

48. Utredningen (S 1980:11) om legitimations- och behörighetsbestämmelser för personal inom hälso- och sjukvården m.m.

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 30 oktober 1980 för atl göra en översyn av gällande legitimations- och andra behörighets­bestämmelser för personal inom,hälso- och sjukvården m.m.:

Särskild utredare; Johansson, Sven, landshövding (fr.o.m. den 24 november 1980)

Sekreterare: Johnsson, Lars-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1980)

Lokal; Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 28 Slockholm, tel. 67 49 20

Direkdven för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II S 11.

 

K:l    Skr 1980/81:103                                              128

Kommunikationsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 3, 4, 6, 8, 9, 14 och 16

1. Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings-och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg (UMOF)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 februari 1972 för all leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg saml den 16 augusti 1979 för all utreda de tekniska möjlighelerna lill och effekterna av märkning av andra oljeresler i fartyg än rester av tung olja i lasllankar på tankfartyg saml de lekniska möjlighelerna lill märkning av oljeresler i tankar försedda med inerlgasanläggning:

Ordförande; Sleen, Göran A., generaldirektör

Sakkunniga: Agnedal, Per-Olov, fil. lic. (fr.o.m. den 13 september 1979) Asplund, Lars D., förste byråingenjör (fr.o.m. den I oktober 1980) Engdahl, O. Roland, f.d. gränschef (t.o.m. den 30 september 1980) Eriksson, Per A., sjösäkerhetsdirektör (fr.o.m. den 13 september 1979) Fahlin, Per G., avdelningsdirektör

Svensson, Cay Bertil, gränschef (fr.o.m. den I oktober 1980) Ölundh, Eva M., förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 13 september 1979 t.o.m. den 30 september 1980)

Sekreterare: Torngren,   Jerker   R.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    13 september 1979)

Lokal: Slalens Haverikommission, Kungsgalan 38, 7 tr., 111 35 Slock­holm, tel. växel 14 36 60 (ordföranden). Kommunikationsdepartemen­tet, Vasagalan 8-10, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 24 19 (sekreteraren)

Direktiven för de sakkunniga, se 1973 års riksdagsberältelse K 38. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommitléberättelse del 11 K 3. De sakkunniga har erhållit utvidgat uppdrag enligl regeringsprolokoll den 16 augusti 1979.

 

129                      Kommittéer:   Kommunikationsdepartementet    K:2

De sakkunniga har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden saml haft överläggningar med olika intressenter som berörs av de sakkunnigas arbele.

De sakkunniga beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

2. Fartygsmiljöutredningen (K 1973:04)

Tillkallad enligl Kungl. Maj;ts bemyndigande den 5 juli 1973 för att utreda frågor som hänger samman med de ombordanslälldas arbets- och miljöförhållanden m.m. (se Post- och Inrikes lidn. den 23 augusti 1973, den 10 februari 1975 och den 25 oktober 1975):

Utredningsman: Sidenbladh, Karl J. E., f.d. hovrättspresident (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Experter: Alarik, K. Lennart O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 mars 1977) Baecklund, Lars I., direktör

Egsledl, Hans B., ombudsman (fr.o.m. den 12 juni 1978) Eliasson, Rolf E., skeppsredare

Eriksson, Jens, ombudsman (fr.o.m. den  1  februari t.o.m. den  18 december 1979)

Eriksson, Per A., sjösäkerhelsdireklör (fr.o.m. den 15 mars 1976) Grenander, Nils, f.d. direktör (t.o.m. den 27 november 1980) Gullberg, Hans E., hovrättsråd Havik, Folke, verkst. direktör

Högberg, K. Gunnar, verkst. direktör (fr.o.m. den 28 november 1980) Lindblad, Björn, ombudsman (fr.o.m. den 19 december 1979) Lindskog, Björn E., jur. kand. (fr.o.m. den 25 januari 1977) Rude, Karl R., verkst. direktör

Sjöstedi, K. Lennart T., hovrättsråd (fr.o.m. den I december 1978) Stenmark, Bengt-Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Säfbom, Erland, ombudsman (fr.o.m. den 1 december 1978) Themnér, J. Christer, förbundsjurist (fr.o.m. den 1 december 1978) Thornström, J. H. Torgny, verkst. direktör

Tygesen, Lars S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I december 1978) Törnqvist, Folke, f.d. avlalssekrelerare (fr.o.m. den IO september 1980) Wahlström, Per E., andre förbundsordförande (t.o.m. den 9 september 1980)

Sekreterare: Hogebrandl, S. Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 november 1978)

9    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

 

K:2    Skr 1980/81:103                                             130

Lokal: Regeringsgatan 13,6 tr., 11153 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 25 07

Direktiven för ulredningen, se 1974 års riksdagsberältelse K 37. Tilläggsdirekdv, se 1976 års kommitléberättelse K 20, 1978 års kom-miuéberälielse del II K 6 och 1979 års kommitléberättelse, del II K 11.

Ulredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden. En särskild arbetsgrupp för sjöarbetsddsfrågor har under samma lid hållit sju sammanträden.

Utredningen planerar att avge nästa delbetänkande i december 1980.

Utredningen beräknas avge sill slutbetänkande under senare delen av år 1981.

3. Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndiganden den 5 juli och den 21 september 1973 och regeringens bemyndigande den 22 december 1976 för atl utreda vissa trafiksäkerhelsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 25 augusti 1973):

Ordförande; Tjällgren, Per Olov L., f.d. generaldirektör (t.o.m. den 31 augusti 1980)

Ledamöter: Annerstedt, Ylva S. A., adjunkt, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 december 1976 t.o.m. den 31 augusti 1980) Backman, Gösta B., departementsråd (t.o.m. den 31 augusti 1980) Håkansson, Alfred L., lantbrukare, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusd 1980)

Komsledl, P. L. Wiggo., disponent, led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusd 1980)

Nilsson, Elvy I., led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusti 1980) Printz, Å. Lennart, överdirektör (fr.o.m. den 25 februari 1977 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Rejdnell, Eric H., kamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den I december 1976 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Rosqvist, G. Birger, mästerlots, led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusti 1980)

Ryding, Gunvor I., industriljänsteman, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusd 1980) Ternryd, Carl-Olof, generaldirektör (t.o.m. den 31 augusti 1980)

 

131                       Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:4

Experter: Arnalid, Bengt L. ingenjör (fr.o.m. den I februari 1977 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Douglas, Jacob L., kansliråd (t.o.m. den 31 augusti 1980) Krilz, Lars-Bruno, avdelningsdirektör (t.o.m. den 31 augusti 1980) Mohlin, Hans H., departementssekreterare (t.o.m. den 31 augusti 1980)

Oskarsson, K. O. Alf, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1977 t.o.m. den 31 augusti 1980)

Sohlberg, Lennart, herr (fr.o.m. den 1 februari  1977 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Sekreterare: Gunnarson, E. J. Ingvar, hovrättsassessor (fr.o.m. den I augusti 1978 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Roosmark, G. Per-Olov, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 februari 1975 t.o.m. den 7 september 1980)

Bitr. sekreterare: Rindlöw, Leif G., byråchef (t.o.m. den 31 augusti 1980)

Direktiven för ulredningen, se 1974 års riksdagsberältelse K 40.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har fem sammanträden hållits med arbetsgruppen för mc- och mopedfrågor och två sammanträden med arbetsgruppen för väg- och irafikmiljöfrågor.

Ulredningen har den I augusti 1980 avgetl slutbelänkandel (Ds K 1980:6) Trafiksäkerhet - problem och ålgärder, betänkandena (Ds K 1980:7) Bilagorna 1,2 och 3, (Ds K 1980:8) Bilaga 4. Trafiksäkerhelsålgärder i tätort saml (Ds K 1980:9) Bilaga 5. Trafiksäkerhelsålgärder ulom tättbebyggt område.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Sakkunnig (K 1975:07) med uppdrag att utreda vissa säkerhetsfrågor vid användning av truckar

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för all utreda vissa säkerhetsfrågor vid användning av truckar:

Sakkunnig: Lundbergh, Per C, hovrättsråd (t.o.m. den 31 december 1980)

 

K:4    Skr 1980/81:103                                             132

Expert: Svenson, Gösta E., ingenjör (t.o.m. den 31 december 1980)

Direktiven för den sakkunnige, se 1976 års kommitléberällelse K 32.

Den sakkunnige har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden med experten saml haft överläggningar med vissa myndigheter och organisationer.

Den sakkunnige har i december 1980 avgetl betänkandet (Ds K 1980:16) Truckar i allmän trafik.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Utredningen (K 1976:01) om samverkans­möjligheterna hos vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 11 december 1975 för all utreda samverkansmöjlighelerna hos vissa affärsverks och myndigheters verksladsrörelser m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 3 januari 1976):

Sakkunnig: Swanstein, Stig N. S., generaldirektör (fr.o.m. den 1 september 1978)

Experter: Andersson, Christer, departementsråd (fr.o.m. den I september 1979) Dahlin, N. Åke S., överingenjör (fr.o.m. den 17 november 1977)

Sekreterare: Brunsson, Karin M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Ringborg, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1980)

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 36 39 (Ringborg)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommitléberättelse del II K 2. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommitléberättelse del 11 K 5.

Ulredningen har undertiden november 1979- oktober 1980 hållit fyra sammanträden med experter, kontaktmän från personalorganisatio­nerna samt kontaktmän från berörda verk.

Ulredningen har den 16 juli I980avgelt deibetänkandet (Ds K 1980:4) Fordonsunderhåll i statliga verksläder.

Ulredningen planerar alt avge nästa delbetänkande under år 1981.

Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

 

133                        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:6

6. SMHI-utredningen (K 1977:01)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 27 januari 1977 för alt göra en översyn av Sveriges meteorologiska och hydrologiska insdtuts verksamhet och organisarion:

Särskild utredare: Bruno, Gösta F., f.d. överdirektör (t.o.m. den 31 oktober 1980)

Ledamöter i samrådsgrupp: Berggren, K. Roy, byråchef (fro.m. den 12 maj 1977 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Ehlin, Ulf R. U., tf. byråchef (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 14 oktober 1980)

Farholt, Torborg, förste lokalvårdare (fr.o.m. den 12 maj 1977 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Holmström, Ingemar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1977 t.o.m. den 29 februari 1980)

Larsson, Hans, statsmeteorolog (fr.o.m. den 12 maj 1977 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Lönnqvisl, Olov, byråchef (fr.o.m. den  12 maj 1977 t.o.m. den  14 oktober 1980)

Moen, Lars B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars t.o.m. den 14 oktober 1980)

Olsson, Lars E., byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1977 Lo.m. den  14 oktober 1980)

Rosenqvisl, Stig, förste statsmeteorolog (fr.o.m. den 12 maj 1977 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Sléen,  Manfred, ingenjör (fr.o.m. den   12 maj 1977 t.o.m. den   14 oktober 1980)

Swenson, Rolf S.,'avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars t.o.m. den 14 oktober 1980)

Experter: Bolin, Bert R. J., professor (fr.o.m. den 27 september 1977 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Häggfeldt, Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 27 september 1977 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Jonason, Arne, förste slabsmeteorolog (fr.o.m. den 27 september 1977 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Lindgren, 1. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 27 september 1977 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Lindh, E. Gunnar, professor (fr.o.m. den 28 mars 1979 t.o.m. den 14 oktober 1980)

 

K:6    Skr 1980/81:103                                             134

Lundbom, Per-Olof, överingenjör (fr.o.m. den I mars 1979 t.o.m. den

14 oktober 1980)

Madsen, Magnus E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 november

1978 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Sundberg-Falkenmark, Malin F. S., fil. dr (fr.o.m. den 27 september

1977 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Svärd, Lars-Göran, ADB-direklör (fr.o.m. den 27 september 1977

t.o.m. den 14 oktober 1980)

Synnerholm, Bo, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 27 september 1977

t.o.m. den 14 oktober 1980)

Åkesson, Bengt, civilingenjör (fr.o.m. den 13 november 1978 t.o.m.

den 14 oktober 1980)

Sekreterare: Dreber, Ulf P., planeringsdirektör (t.o.m. den 31 december 1980)

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommiltéberältelse del II K I. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommitléberällelse del II K 8 saml 1980 års kommitléberättelse del II K 2.

Den särskilde utredaren har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit ca 50 sammanträden, med dels en samrådsgrupp, dels experterna och dels inom sekretariatet.

Utredaren har den IO oktober 1980 avgetl belänkandet (Ds K 1980:11) SMHLs verksamhet och organisation.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Typbesiktningsutredningen (K 1977:02)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 10 mars 1977 för all överväga och föreslå förbättringar i lypbesiklningssyslemel:

Särskild utredare; Johnsson, Jan G., lagman

Sakkunniga; Eklund, E. Sven-Olof, byråchef (fr.o.m. den 9 maj 1977) Gawell, Jonas, direktör (fr.o.m. den 9 maj 1977) Hibe, Erik G., direktör (fr.o.m. den 9 maj 1977) Kardell, J. Arne, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 augusti 1977) Lagerslam, Kurt, direktör (fr.o.m. den 1 november 1978) Sigfridsson, Sven-Erik 1., rättschef (fr.o.m. den 9 maj 1977) Åslander,  A.  Nils-Olof (Olle),  avdelningsdirektör (fr.o.m.  den 9 maj 1977)

 

135                       Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:8

Experter: Egebäck, Karl-Erik, laborator (fr.o.m. den 19 september 1977) Ekberg, K. Gustav, civilingenjör (fr.o.m. den 19 september 1977) Gustafson, Bernt J., ingenjör (fr.o.m. den I oktober 1979) Rein, Henrik, ingenjör (fr.o.m. den 1 augusti 1979) Salinger, Gerhard, civilingenjör (fr.o.m. den 19 september 1977) Wallin, Mals A. T., civilingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Sekreterare: Björklund, Bengt T, hovrättsassessor (fr.o.m. den 9 maj 1977)

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommitléberällelse del II K 3. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommitléberättelse del II K 4.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden. Därutöver har nio sammanträden hållils med en särskild arbetsgrupp inom ulredningen.

Ulredningen har den 22 april 1980 avgetl delbetänkandet (Ds K 1980:1) Amatörbyggda fordon och kommer i januari 1981 alt överlämna slutbelänkandel (Ds K 1980:15) Bilavgaser - krav och konlroll.

Arbelel med all se över vissa detaljbestämmelser för fordon beräknas bli avslutat i januari 1981. Redovisning sker direkt till trafiksäkerhetsverkel.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Särskild utredare (K 1978:02) med uppdrag att ta upp överläggningar med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om flygplatsfrågan på lång sikt i Stockholmsregionen

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 16 februari 1978 med uppdrag all ta upp överläggningar med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om fiygplatsfrågan på lång sikl i Slockholms­regionen:

Särskild utredare: Lyberg, Bengt, f.d. landshövding (fro.m. den 16 februari 1978 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Experter: Elghuvud, Gösta E., f.d. faslighelschef (fr.o.m. den 14 september 1978 t.o.m. den 31 oktober 1980)

 

K:8    Skr 1980/81:103                                             136

Hellström, Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 september 1978 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Lidbjörk, Gunnar, fiygplatsdireklör (fr.o.m. den 14 september 1978 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Sekreterare: Andersson, Christer, departementsråd (fr.o.m. den 10 mars 1978 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års kommitléberällelse del 11 K 3.

Den särskilde utredaren har under liden november 1979 - oktober 1980 haft överläggningar med berörda parter. Uppdraget är därmed slutfört.

9. Utredaren (K 1978:06) av differentierade körkort

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 8 juni 1978 med uppdrag att utreda del fortsalla genomförandet av reformen med differentierade körkort:

Särskild utredare; Dahlberg, Rolf 1., yrkesvalslärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 juni 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Experter: Bengtsson, Hans, hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 augusti 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Ericsson, Per-Inge, byråchef (fr.o.m. den 29 augusti 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Frohm, B. Allan, intendent (fr.o.m. den 29 augusti 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Hagander, Sten L, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 29 augusti 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Wallslröm, Lennart G., direktör (fr.o.m. den 23 november 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Sekreterare: Ringborg, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1978 Lo.m. den 30 juni 1980)

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års kommitléberättelse del II K 7.

Den särskilde utredaren har under tiden november 1979 - juni 1980 hållit fem sammanträden med experterna.

 

137                      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:IO

Utredaren har den 11 juni 1980 avgeU betänkandet (Ds K 1980:2) Körkort i tung trafik. Uppdraget är därmed slutfört.

10. Lufttransportutredningen (K 1978:07)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 25 maj 1978 med uppdrag all utreda vissa frågor beträffande luftfartens roll i en samordnad trafikpolitik, m.m.:

Ordförande: von Sydow, Gunnar, f.d. landshövding (fr.o.m. den 26 juni 1978)

Ledamöter: Andersson, Christer, departementsråd (fr.o.m. den I september 1979) Björk, Jimmy, sektionschef (fr.o.m den 26 juni 1978) Nordell, J. Olof C, trafikdireklör (fr.o.m. den 26 juni 1978) Winberg, Henrik A., f.d. generaldirektör (fr.o.m. den 26 juni 1978)

Ledamöter i referensgrupp: Bengtsson, Karl F., verkmästare, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 juni 1978 t.o.m. den 24 februari 1980)

Clarkson, Rolf A., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 juni 1978) Gustavsson, G. Ingvar, kommunalråd (fr.o.m. den 26 juni 1978) Håkansson, Alfred L., lantbrukare, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 juni 1978 t.o.m. den 31 december 1979)

Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Nyqvist, S. Yngve, länsbostadsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 juni 1978)

Torwald, G. A. Rune, utredningssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I januari 1980)

Experter: Hägglund, Bengt, ekonomichef (fr.o.m. den I november 1978) Nilsson, Alf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 2 februari 1979) Norström, Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 mars 1979) Olsson, Lennart, direktör (fr.o.m. den 1 november 1978) Persson, Ann-Christine, hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 mars 1980) Persson, Tore, överste av I. graden (fr.o.m. den I november 1978) Sundberg, Kjell M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979) Swarting, Sven, direktör (fr.o.m. den 1 november 1978)

Sekreterare: Nilsson, N.Johnny, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I november 1979)

 

K:IO    Skr 1980/81:103                                            138

Lokal:   Kommunikationsdepartementet,   Vasagalan   8-10,    103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 36 20

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II K 6.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 21 sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Ulredningen   beräknas   avsluta   sill   arbele   omkring   årsskiftet 1980-1981.

11. Tomtparkeringsutredningen (K 1978:10)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 10 november 1978 med uppdrag all utreda frågor om parkeringsöverlrädelser på tomtmark m.m.;

Särskild utredare: Huldén, K. O. Tomas, rådman (fr.o.m. den 13 december 1978)

Experter: Ohlsson, Sven 1. B., driflchef (fr.o.m. den 24 januari 1979) Sigfridsson, Sven-Erik I., räUschef (fr.o.m. den 24 januari 1979)

Sekreterare:

Persson, 1. B. Gunilla, hovrällsfiskal (fr.o.m. den I januari 1979)

Lokal: Regeringsgalan 13, 6 tr., 11153 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberättelse del II K 10.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, orga­nisationer och andra som berörs av utredningens arbele.

Utredningen planerar atl avge elt delbetänkande i slutet av år 1980.

Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

12. Utredningen (K 1979:01) om transport av farligt gods

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 11 januari 1979 med uppdrag alt utreda vissa frågor om transport av farligt gods;

Särskild utredare: Sellgren,   Rolf O.  M.,  transporlplaneringschef,  led.  av  riksdagen (fr.o.m. den 30 oktober 1979)

 

139                      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:13

Experter: Björkman, Fredrik A. M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars 1979) Eriksson, Hans G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I maj 1979) Hoppe, Hans V., jur. kand. (fr.o.m. den I maj 1979) Strömgren, Bo E., departementssekreterare (fr.o.m. den I maj 1979) Svensson, S. K. Tuve, intendent (fr.o.m. den I maj 1979)

Sekreterare: Slriby, 1. Christina, hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 mars 1979)

Bitr. sekreterare: Nyström, Göran K., departementssekreterare (fr.o.m. den 5 mars 1979)

Lokal: Regeringsgalan 13,6 tr., 11153 Slockholm, tel. växel 763 IO 00

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del 11 K I.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har sammanträden hållils i fem särskilda arbetsgrupper.

Utredningen har den 12 september 1980 avgetl betänkandet (Ds K 1980:10) Säkrare Iransporler av farligt gods, del 1.

Ulredningen beräknas avsluta sill arbele under år 1981.

13. Mönstringsutredningen (K 1979:02)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den I mars 1979 med uppdrag all se över lagstiftningen om mönstring och registrering av sjömän:

Särskild utredare: Krislensson, Astrid M., landshövding, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 april 1979)

Experter: Alarik, K. Lennart O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 april 1979) Kjellslenius, Börje, socionom (fr.o.m. den 4 april 1979) Ljungqvisl, Claes, ombudsman (fr.o.m. den 4 april 1979) Persson, Börje, förbundsombudsman (fr.o.m. den 4 april 1979) Revborn, Lennart, byrådirektör (fr.o.m. den 4 april 1979) Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd (fr.o.m. den 4 april 1979) Themnér, J. Christer, förbundsjurisl (fr.o.m. den 4 april 1979) Tygesen, Lars S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 april 1979)

 

K:13    Skr 1980/81:103                                           140

Sekreterare: Wikmark, Stefan G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Lokal: Departementens kommittéer Lilla Kungsgalan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del 11 K 3.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden samt haft överiäggningar med myndigheter som berörs av utredningens arbele.

Ulredningen planerar all avge ell principbetänkande under december 1980.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbete under oktober 1981.

14. Särskild utredare (K 1979:03) av Göteborgs hamns internationella konkurrensförhållande

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den I mars 1979 med uppgift att undersöka Göteborgs hamns internationella kon­kurrensförhållande:

Särskild utredare: Dahlgren, Lars M. T, direktör (fr.o.m. den I april t.o.m. den 30 november 1979)

Sakkunnig: Godlund, Sven A. 1., professor (fr.o.m. den  I  april t.o.m. den 31 december 1979)

Sekreterare: Williamson, Morgan, fil. lic. (fr.o.m. den I april 1979 t.o.m. den 20 januari 1980)

Bitr. sekreterare: Cronberg, Kerstin, byråsekreterare (fr.o.m. den I april t.o.m. den 31 december 1979)

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1980 års kommiltéberältelse del II K 5.

Utredaren har den 30 november 1979 avgeU betänkandet (Ds K 1979:12) Göteborgs hamn och den transoceana linjesjöfarten. Under liden den 1 december 1979 - den 31 januari 1980 har sju bilagor lill ulredningen slutredovisats.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

141                      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:I6

15. Väghållningsutredningen (K 1979:04)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 22 februari 1979 för översyn av statsbidragssystemet för kommunal väghållning m.m.:

Särskild utredare; Turesson, Bo, överlanlmätare (fr.o.m. den 7 december 1979)

Sakkunniga: Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den I maj 1979) Sicking, Kart-Otto, teknisk direktör (fro.m. den 1 maj 1979)

Experter: Ahlenius, Inga-Britt M. S., departementsråd (fr.o.m. den 1 maj 1979 Lo.m. den 31 augusti 1980)

Gustafson, Cari-Erik, f.d. leknisk direktör (fr.o.m. den 1 maj 1979) Johansson, Rolf B., förste vägingenjör (fr.o.m. den I maj 1979) Nilsson, Alf G., departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1980)

Persson, Ingvar, sekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1979 Lo.m. den 24 februari 1980)

Skagersjö, Bengt, Irafikingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1979) Svanlemark, Lennart S. L, departementssekreterare (fr.o.m. den 4 maj 1979)

Sekreterare: Kjellin, Bror, civilingenjör (fr.o.m. den 15 januari 1980)

Bitr. sekreterare: Rydén, Lena B., kanslisekrelerare (fr.o.m. den 15 januari 1980)

Lokal: Regeringsgalan 13, 6 tr., 11153 Slockholm, tel. växel 763 IO 00

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del 11 K 6.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit elva sammanträden.

Ulredningen har den 8 juli 1980 avgelt betänkandet (Ds K 1980:3) Statsbidrag till kolleklivtrafikanläggningar.

Ulredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under våren 1981.

16. Körkortsmedicinska utredningen (K 1979:05)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 med uppdrag atl se över formerna för den utredning som skall ligga lill grund för den medicinska prövningen i körkorisärenden;

 

K:I6   Skr 1980/81:103                                             142

Särskild utredare: Andréasson,  Rune, föredragande i Irafikmedicin i socialslyrelsen (fr.o.m. den 30 augusti 1979 t.o.m. den 30 november 1980)

Sakkunniga: Bengtsson, Hans, hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 augusti 1979 t.o.m. den 30 november 1980)

Liliewall, E. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 30 augusti 1979 t.o.m. den 30 november 1980)

Experter: Hedin, Anders, docent (fr.o.m. den 30 augusti  1979 t.o.m. den 30 november 1980)

Irnell,  Lars, docent (fr.o.m. den 30 augusti   1979 t.o.m. den 30 november 1980)

Sekreterare: Hallström, Anita M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 augusti 1979 t.o.m. den 31 december 1980)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II K 7.

Ulredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredaren har den 25 november 1980 avgett betänkandet (Ds K 1980:12) Körkorlsmedicin - enklare rutiner.

Uppdraget är därmed slutfört.

17. Särskild utredare (K 1979:06) av sjömanspension genom kollektivavtal

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 13 september 1979 med uppdrag atl undersöka förutsättningarna för en sjömanspen­sionering grundad på kollektivavtal:

Särskild utredare: Wilhelmsson, Börje A., försäkringsrällsråd (fr.o.m. den 19 november 1979)

Experter: Hyllengren, Jan, kansliråd (fr.o.m. den I oktober 1979) Sjöquisl, Hans E., avdelningschef (fr.o.m. den 18 februari 1980) Stenlund, Kjell A., avdelningsdirektör (fro.m. den 18 februari 1980)

 

143                      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:I8

Sekreterare: Kaslman, B. H. Göran, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1979)

Lokal: Kammarrätten i Jönköping, Östra Storgalan 7, Box 564, 551 17 Jönköping, tel. växel 036/16 99 10

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1980 års kommitléberättelse del II K 8.

Den särskilde utredaren har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden med experterna samt haft överläggningar med berörda arbetsmarknadsorganisationer, myndigheter och andra som berörs av utredarens arbete.

Utredaren beräknas avsluta sitt arbele under första delen av år 1981.

18. Kollektivtrafikberedningen (K 1979:07)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 13 september 1979 för all finna vägar all förbällra nuvarande kollekdvirafiksystem;

Ordförande; Norrbom, N. Claes-Eric, generaldirektör (fr.o.m. den 19 november 1979)

Ledamöter: AIdén, A. Olle, landstingsråd (fr.o.m. den 4 juni 1980) Farm, Gunnel, ombudsman (fr.o.m. den 19 november 1979) Komsledl, P. L. Wiggo, disponent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1979)

Norling, S. Åke, kommunfullmäktiges ordförande i Göteborgs kommun (fr.o.m. den 19 november 1979)

Segerström, Ingrid, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1979) Sellgren, Rolf O. M., transportplaneringschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1979)

Vinlhagen, Rolf, landstingsråd (avliden) (fr.o.m. den 19 november 1979) Wohlin-Andersson, Anna M., ers. för led. av riksdagen

Sakkunnig: Bäckström, Ingemar, verkst. direktör (fr.o.m. 21 januari 1980)

Expert: Hallslen, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 21 januari 1980)

 

K:18    Skr 1980/81:103                                           144

Sekreterare: Dahl, Jan, civilingenjör (fr.o.m. den 25 augusti 1980) Wallin, L. Bosse, civilingenjör (fr.o.m. den 10 mars 1980)

Lokal: Transporträdet, Industrivägen 7, Box 1339, 171 26 Solna, tel. 730 58 80

Direktiven för beredningen, se 1980 års kommitléberällelse del 11 K 9.

Beredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden samt haft konferenser och överläggningar med kommuner, landsting, Irafikförelag, forskningsstödjande organ, slalliga myndigheter, kommilléer och andra som berörs av beredningens arbete.

En utförlig arbetsplan för beredningen har utarbetats i samband med anslagsframställningen.

Arbelel bedrivs främsl genom praktisk försöksverksamhet, bl.a. i form av modellortsprojekl.

Beredningens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

19. Taxesamordningsutredningen (K 1979:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 22 november 1979 för all utreda samordningen av taxorna för viss kollektiv persontrafik mellan olika regioner:

Särskild utredare: Pellijeff, F. H. Alexej, direktör (fr.o.m. den 22 november 1979)

Expert: Berg, Hans E., departementssekreterare (fr.o.m. den 30 november 1979)

Sekreterare: Lindh, Erik A., f.d. avdelningsdirektör (fro.m. den 30 november 1979)

Lokal: Regeringsgalan 13,6 tr., 111 53 Stockholm, tel. växel 763 IO 00

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del 11 K 10.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit elva sammanträden samt haft överläggningar med bl.a. organisationer, trafikförelag och trafikhuvudmän som berörs av utredningens arbele.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under första kvartalet 1981.

 

145                      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:2I

20. Flyglagutredningen (K 1979:09)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 20 december 1979 för översyn av luftfartsförfattningarna. 1 översynen skall ingå dels en språklig och redaktionell överarbetning av författningarna, dels behandling av vissa materiella frågor:

Särskild utredare: Johnsson, Jan G., lagman (fr.o.m. den 21 december 1979)

Experter: Brusén, Vollrath M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 mars 1980) Renbjer, N. Lennart, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 12 mars 1980) Sundberg, Kjell M., departementssekreterare (fr.o.m. den  12 mars 1980)

Sekreterare: Persson, Ann-Christine, hovrättsassessor (fr.o.m. den I mars 1980)

Lokal: Departementens kommittéer, Lilla Kungsgalan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00

Direktiven för ulredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II K 1.

Utredningen har under liden mars - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Utredningen beräknas avsluta sill arbele under andra halvåret 1981.

21. Transportforskningskommiltén (K 1980:01)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 21 februari 1980 för översyn av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom transport­området:

Ordförande: Sandgren, C. Lennart, landshövding (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Ledamöter: Munke, Sven, redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21  februari 1980)

Wohlin-Andersson, Anna M., ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980) Zachrisson, Bertil, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Experter: Appelgren, L. Göran S., kanslichef (fr.o.m. den 5 maj 1980) Asp, Kenneth O. P., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1980)

10    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

 

K:21    Skr 1980/81:103                                           146

Boye, Yngve, byråchef (fr.o.m. den 5 maj 1980) Carlsund, H. Bo H., departementsråd (fr.o.m. den 5 maj 1980) Lantz, Kjell-Åke, departementssekreterare (fr.o.m. den 5 maj 1980) Ronne, Benglerik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1980) Roos, Åke P., bitr. föreståndare (fr.o.m. den 5 maj 1980) Tidhult, Bengt A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1980)

Sekreterare: Nordström, Lars E., bitr. professor (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Bitr. sekreterare: Nyström, Göran K., departementssekreterare (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Roosmark,   Per-Olov,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    10 september 1980)

Lokal: Lars Nordström, Kullurgeografiska institutionen. Box 3016, 400 10 Göteborg, tel. växel 031/17 53 00

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommitléberällelse del II K 2.

Kommittén har under dden februari - oktober 1980 hållit sex sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisadoner och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande i maj 1981.

22. Stockholmsutredningen (K 1980:02)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 27 mars 1980 för alt upprätta ett program för samordnade slalliga insatser på trafikområdet i Slockholmsregionen:

Särskild utredare: Norrbom, N. Claes-Eric, generaldirektör (fr.o.m. den 27 mars 1980)

Experter: Brynell, P. Ulf T, gatudireklör (fr.o.m. den 5 maj 1980) Bäckström, A. Ingemar, verkst. direktör (fr.o.m. den 5 maj 1980) Lindskog, J. Lennart, länsråd (fr.o.m. den 5 maj 1980) Lindslenz, Bernt G. C, kanslichef (fr.o.m. den 5 maj 1980) Nordell, J. Olof C, trafikdireklör (fr.o.m. den 5 maj 1980) Nyström, Lennart, finanssekrelerare (fr.o.m. den 18 juni 1980) Rosqvist, C. Gunnar, trafikdireklör (fr.o.m. den 5 maj 1980) Thunved, Jan G., drälseldireklör (fr.o.m. den 18 juni 1980) Wallin, L. Bosse, civilingenjör (fr.o.m. den 5 maj 1980) Wohlin, Hans E. O., planeringschef (fr.o.m. den 5 maj 1980) Öberg, L. J. Eskil, vägdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1980)

 

147                      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:24

Sekreterare: Lundin, K. G. Ingemar, civilingenjör (fr.o.m. den 5 maj 1980)

Lokal: Transporlrådel, Industrivägen 7, Box 1339, 171 26 Solna, tel. växel 730 58 80

Direktiven för ulredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II K 3.

Den särskilde utredaren har under tiden maj - oktober 1980 hållit fyra sammanträden med experter och politiker som knutils till utredningen i en referensgrupp. Därutöver har utredaren haft kontakter med olika kommunala, landslingskommunala och slalliga organ som berörs av utredarens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

23. Utredaren (K 1980:03) om sjöfartens roll i trafikpolitiken

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 23 oktober 1980:

Särskild utredare: Dahlgren, Lars, direktör (fr.o.m. den 24 oktober 1980)

Expert: Gulsjö, Jan-Eric, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 28 oktober 1980)

Sekreterare: Williamson, Morgan, fil. lic. (fr.o.m. den 24 oktober 1980)

Lokal:   Kommunikationsdepartementet,   Vasagalan   8-10,    103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 36 35

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del 11 K 4.

24. Organisationskommittén (K 1980:04) för trafikflygarutbiidning (OTU)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande:

Ordförande: Lelzén, K. Sven-Roland, ekonomidirektör (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Ledamöter: Eriksson, Erik Gunnar, fiygkapten (fr.o.m. den 23 oktober 1980) Nilsson, Alf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

 

K:24    Skr 1980/81:103                                           148

Nilsson, Ingemar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Nordström, Lars-Erik, direktör (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Sundberg, Kjell M., departementssekreterare (fr.o.m. den 23 oktober

1980)

Torselius, Jan Henrik, överste (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Westman, Henrik, departementssekreterare (fr.o.m. den 23 oktober

1980)

Sekreterare: Törfeldl, Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Lokal: Regeringsgatan 13,6 tr., 11153 Slockholm, tel. växel 763 IO 00

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del II K 5.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbele under år 1981.

 

149                                  Kommittéer: Ekonomidepartementet    E:l

Ekonomidepartementet

1. Betalningsbalansdelegationen (Fi 1975:02)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1974 för samordning av betalningsbalansslatisliken (se Post- och Inrikes lidn. den I mars 1975):

Ordförande; Jakobsson, Ulf G., planeringschef (fr.o.m. den 14 november 1979)

Ersättare för ordförande: Wahlstedi,   Bengt   L.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   14 november 1979)

Ledamöter: Hansson, Lars R., bankokommissarie Lönnqvisl, Åke S. G., avdelningschef Pettersson, Bengt A. G., avdelningschef (fr.o.m. deii 4 februari 1980)

Ersättare för ledamot; Esaieson, Erik R. A., statistikchef (för Lönnqvisl) Franzén, J. Thomas H., avdelningsdirektör (för Hansson) (fr.o.m. den 18 oktober 1977)

Sekreterare: Persson, Nils Eric, byrådirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1979)

Lokal: Sveriges Riksbank, Brunkebergstorg 11, Box 16283, 103 25 Slockholm tel. växel 787 00 00, direktval 787 01 46 (sekreteraren)

Direkdven för delegarionen, se 1976 års kommitléberättelse Fi 36.

Delegationen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 14 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationen har den 14 december 1979 avgetl en rapport med resultaten från en undersökning av förelagens tjänsteexport och ijänsteimporl 1978.

Delegationens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

 

E:2    Skr 1980/81:103                                             150

2. Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och kapitaltillväxten

Tillkallade enligl regeringens bemyndiganden den 30 januari 1975 och den 12 maj 1977 för all utreda frågor om löntagarfonder (se Post- och Inrikes ddn. den 8 februari 1975)

Ordförande; Larsson, Y. Allan G., chefredaktör (fr.o.m. den 24 augusti 1979)

Ledamöter: Alderin,   Robert   B.,  vice  verkställande  direktör  (fr.o.m.   den  21 november 1979)

Bergström, N. Hans I., sakkunnig (fr.o.m. den 5 december 1978 t.o.m. den 10 december 1979)

Broms, Jan T. R., direktör (fr.o.m. den 9 oktober 1980) Edin, Per-Olof, utredningschef (fr.o.m. den 19 oktober 1977) Eliasson, E. Ingemar, statsråd (fr.o.m. den 11 december 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Feldl, Kjell-Olof, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 januari 1979) Landberg, Maj-Lis H. A., led. av riksdagen Levin, Bert L., statssekreterare (fr.o.m. den 18 augusti 1980) Molin, N. Rune, sekreterare (fr.o.m. den I juli 1979) Nilsson, Karl-Erik, bitr. direktör

Rämgård, Rolf L, led. av riksdagen (t.o.m. den 4 december 1979) Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 december 1979)

Tobisson, Lars F., led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 november 1979) Ulfhielm, Monica H. V., utredningschef (fr.o.m. den 21 november 1979 t.o.m. den 8 oktober 1980) Waldenström, Erland, direktör Werthén, Hans L.O., lekn. dr. (fr.o.m. den 8 januari 1980)

Experter: Boman, Ragnar Å., civilekonom (fr.o.m. den I september 1977 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Böök, Sven Åke, föreståndare (fr.o.m. den 14 juli 1977) Dahlsten, Ulf L., sladsdirektör (fr.o.m. den 9 mars 1976 t.o.m. den 31 mars 1980)

Edenhammar, Hans, auktoriserad revisor (fr.o.m. den 1 november 1979)

Eidem, Rolf 1., civilekonom (fr.o.m. den I april 1977) Johansson, Sven-Erik N., professor (fr.o.m. den 9 mars 1976) Kristoffersson, Anders W., fil. kand. (fr.o.m. den 1 april 1977)

 

151                                  Kommittéer: Ekonomidepartementet    E:3

Låflman, Lennart R., civilekonom (fr.o.m. den I december 1977 t.o.m.

den 31 augusd 1980)

Pettersson, Per, A. hovrättsassessor (fr.o.m. den I september 1980)

Sekreterare: Öhman, Berndt, universitetslektor (fr.o.m. den I december 1975)

Bitr. sekreterare: Skog, Rolf R., civilekonom (fr.o.m. den 7 november 1978)

Lokal: Regeringsgalan 19, I tr., 11153 Slockholm, tel. 210820 (sekreteraren)

Direktiven för ulredningen, se 1976 års kommitléberättelse Fi 37.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 16 sammanträden, varav elt tvådagarssammanlräde. Därutöver har en sär­skild referensgrupp om sambandet mellan löner och vinster hållit två sammanträden.

Utredningen planerar atl avge elt principbetänkande i februari 1981 och etl anlal expertrapporter under året i övrigt.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under våren 1982.

3. Banklagsutredningen (Fi 1976:04)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 23 juni 1976 för all göra en översyn av banklagstiftningen (se Post- och Inrikes lidn. den 20 juli 1976):

Ordförande: Malmgren, Kurt K-G., rättschef

Ledamöter: Danielsson, C. Bertil, bankdirektör Danielsson, Stig A., bankinspeklör Eklöf, Kurt G. A., vice riksbankschef

Lindquist, Sven B. E., direktör (t.o.m. den 7 september 1980) Rydh, Jan R., verkst. direktör (fr.o.m. den I oktober 1980) Schierbeck, Per W., verkst. direktör (fr.o.m. den 8 september 1980) Svenson, Sven G., direktör (t.o.m. den 30 september 1980) Thunholm, Lars-Erik, bankdirektör

Sakkunnig: Thörn, Lars-Olof, avdelningsdirektör

Experter: Bökmark, Jan S., direktör

 

E:3    Skr 1980/81:103                                             152

Dahlheim, Bo I. G., byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1976) Lindstrand, H. Tomas, civilekonom (fr.o.m. den 1 april 1978) Utlerström, Thomas O., avdelningschef (fr.o.m. den 20 mars 1979)

Sekreterare; Bredin, Lars A. G., vice börschef (fr.o.m. den 20 april 1977)

Bitr. sekreterare: Noltorp, Lars G. N., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1978) Nordström, L. Anders, hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 november 1978)

Lokal; Göla hovrätt, Hovrätlstorget, Box 422, 551 02 Jönköping, tel. växel 036/11 94 30 (bitr sekreterarna)

Direktiven för ulredningen, se 1977 års kommiltéberältelse del II E 1. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommitléberättelse del II E 4.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden. Därutöver har 15 sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp, vars arbele främsl avser en leknisk översyn av bankrörel­selagen efter mönster av aktiebolagslagen och bokföringslagen.

Ulredningen har i juli 1980 avgeU deibetänkandet (Ds E 1980:3) Konsumentskyddet inom bankområdel och bankinspektionens styrelse.

Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

4. Valutakommittén (E 1977:03)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 för atl utreda med valularegleringen sammanhängande spörsmål:

Ordförande:                   ■

Wickman, H. Krister, f.d. riksbankschef, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 september 1977)

Ledamöter: Berg, Bengt R., direktör (fro.m. den I februari 1978) Berg, Bengt Åke, utredningssekreterare (fr.o.m. den I februari 1978) Eklöf, Kurt G. A., vice riksbankschef (fr.o.m. den I februari 1978) Ekman, Jan E. H. M., bankdirektör (fr.o.m. den I februari 1978) Grönfors, Kurt G. W., professor (fr.o.m. den I februari 1978) Johansson, Göran, ombudsman (fr.o.m. den I februari 1978 t.o.m. den 30 april 1980)

Larsson, L. Thorsten, led. av riksdagen (fr.o.m. den I februari 1978) Lendenius,   Lars-Gunnar,   utredningssekreterare   (fr.o.m.   den   13 augusti 1980)

 

153                                  Kommittéer: Ekonomidepartementet    E:5

Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den I maj 1980)

Nilsson, Bengt G., utredningschef (fr.o.m. den I februari 1978 t.o.m.

den 12 augusti 1980)

Wachlmeisler, Knut G. N., led. av riksdagen (fr.o.m. den I februari

1978)

Wibble, Anne M., ekon. lic. (fr.o.m. den 12 december 1978)

Experter; Hall, Kurt Arne, departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1978 Lo.m. den 31 mars 1980)

Jonsson, Björn T., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1980) Kragh, Börje R. V., professor (fr.o.m. den I september 1980) Linlon, E. Charlotte, jur. kand. (fr.o.m. den I februari 1980) Nipstad, Jan A., bankokommissarie (fr.o.m. den 15 november 1977) Nyström, Lars A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I augusti 1978) Persson, Lars E. H., departementsråd (fr.o.m. den 7 november 1978) Sanden, Peter, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Huvudsekreterare; Sahlén, Anders F., pol. mag. (fr.o.m. den I september 1978)

Sekreterare; Öjeheim, Per-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den I juni 1978)

Lokal; Regeringsgatan 65, 3 tr.. Box 7311, 103 90 Slockholm, tel. 21 55 20 (huvudsekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommiltéberältelse del II E 3.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, orga­nisationer och andra som berörs av kommilléns arbete.

Kommittén har i december 1980 avgeU deibetänkandet (SOU 1980:51) Valutareglering och ekonomisk politik, innehållande expertrapporter.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1981.

5. Försäkringsrörelseutredningen (E 1977:05) (FRU)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 oktober 1977 för alt se över lagen om försäkringsrörelse m.m.:

Särskild utredare: Lind, Johan A. L., hovrättslagman, ordförande i arbetsdomstolen (fr.o.m. den 21 november 1977)

Experter: Bökmark, Jan S., direktör (fr.o.m. den 10 januari 1978)

 

E:5    Skr 1980/81:103                                             154

Eriksson, A. A. Tage, direktör (fr.o.m. den 10 januari 1978) Svensson, Åke E. F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1978) von Willebrand, Karin M., f.d. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1978)

Sekreterare: Hahn, R. A. Birgitta, hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 januari 1978)

Lokal: Salviigränd 1,3 Ir., 111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 14 58 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberältelse del 11 E 5.

Ulredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit do sammanträden. Därutöver har tre sammanträden hållils med en särskild arbetsgrupp för frågan om uppställning av försäkringsbolagens resultal-och balansräkningar.

Utredningen planerar all avge etl delbetänkande i december 1980 och slutbetänkande under första kvartalet 1981.

6. Lönspardelegationen (E 1978:01)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 21 september 1978 för alt följa och analysera del nya lönsparsyslemet m.m.:

Ordförande: Jakobsson, Ulf G., planeringschef (fr.o.m. den 13 december 1978)

Ledamöter: Roos, J. Olle, skaltedirektör (fr.o.m. den 13 december 1978) Rylander, Gunnel L, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 december 1978)

Widestrand, Lars O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den  13 december 1978) Ysander, Bengt-Christer, docent (fr.o.m. den 13 december 1978)

Expert: Herin, Jan C. G. E. F:son, departementsråd (fr.o.m. den I september 1979)

Sekreterare: Björhn, Arne L., civilekonom (fr.o.m. den 1 september 1979)

Lokal:    Ekonomidepartementet,    103 33    Slockholm,    tel.    växel 763 10 00, direktval 763 15 02 (sekreteraren)

 

155                                  Kommittéer: Ekonomidepartementet    E:7

Direktiven för delegationen, se 1979 års kommitléberättelse del 11 E

2.

Delegationen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden samt haft kontakter med organisationer och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

7. Försäkringsverksamhetskommittén (E 1979:01) (FVK)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 14 december 1978 och den 13 november 1980 med uppdrag att se över lagstiftningen om försäkringsbolagens och försäkringsinspektionens verksamhet m.m.;

Ordförande: Westerlind, Erik A., landshövding (fr.o.m. den 5 april 1979)

Ledamöter: Fernlund, B. Dan, byråchef (fr.o.m. den 5 april 1979) Gabrielsson, A. Edmund B., expeditionschef/rättschef (fr.o.m. den 5 april 1979)

Gustavsson, K. Rune, socionom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 april 1979)

Hörnlund, Gördis K., f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 april 1979) Lindwall, Lars E., direktör (fr.o.m. den 5 april 1979) Schönmeyr, C. Richard A. C, verkst. direktör (fr.o.m. den 5 april 1979)

Experter: Brege, J. Lennart O., organisationsdirektör (fr.o.m. den 24 april 1979) Odelius, Bo G., försäkringsombudsman (fr.o.m. den 6 juni  1979) (ingående i sekretariatet)

Öländers, Anders O., dislriklskonlorschef (fr.o.m. den 1 juli 1979) Olby, A. Jan E., byrådirektör (fr.o.m. den 24 april 1979) Utlerström, Thomas O., avdelningschef (fr.o.m. den 24 april 1979)

Sekreterare: Lundgren, Bo K., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 21 augusti 1979)

Bitr. sekreterare: Callbo, M. Christina, civilekonom (fr.o.m. den I juli 1979)

Lokal: Salviigränd 1,3 tr., 111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 14 28 (sekreteraren)

Direktiv för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del HEL

 

E:7    Skr 1980/81:103                                             156

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 16 sammanträden.

Kommittén planerar att avge etl delbetänkande under januari 1981. Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1981.

8. VFM-utredningen (E 1979:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 28 juni 1979 för alt utreda frågor om tillsynen över värdepappersmarknaden m.m.;

Särskild utredare: Wahlgren, E. Göran, regeringsråd (fr.o.m. den 4 september 1979)

Sakkunnig: Abelin, Hans Henrik, bankinspektör (fr.o.m. den 29 januari 1980)

Experter; Damberg, Bo, bankdirektör (fr.o.m. den 29 januari 1980) Wunderman, C. Håkan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 januari 1980)

Sekreterare; Svensson, S. Göran, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Lokal:   Göta   hovrätt.   Box   422,   551 02   Jönköping,   tel.   växel 036/11 94 30 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II E 3.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Ulredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1982.

9. Utredningen (E 1979:03) angående översyn av den statliga fondförvaltningen m.m.

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 28 juni 1979:

Särskild utredare: Abelin, Hans Henrik, bankinspeklör (fr.o.m. den 2 oktober 1979)

Sakkunniga: Nordling, Carl-Einar, kammarråd (fr.o.m. den 25 oktober 1979) Telestam, Gösta L., direktör (fr.o.m. den 25 oktober 1979)

Experter: Karlsson, Erik L., riksbanksdireklör (fr.o.m. den 27 november 1979) Lalin, Per Olov, revisionsdirektör (fr.o.m. den 27 november 1979)

 

157                                 Kommittéer: Ekonomidepartementet    E:10

Lindberg, P. Lennart, byråchef (fr.o.m. den 27 november 1979)

Sekreterare: Frii, Lennart W., hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 oktober 1979)

Lokal: Hovrätten över Skåne och Blekinge, Fack, 201 10 Malmö, tel. 040/734 30 (sekreteraren)

Direkdven för utredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del 11 E 4.

Ulredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

10. Kommittén (E 1980:01) om jordbrukets kapitalförsörjning

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 7 juni 1979 för all utreda med jordbruksfinansieringen sammanhängande frågor:

Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör (fr.o.m. den I februari 1980)

Ledamöter: Arvidsson, Helge, direktör (fr.o.m. den I februari 1980) Eklöf, Kurt G. A., vice riksbankschef (fr.o.m. den 1 februari 1980) Hillbom, Lars, civilekonom (fr.o.m. den 1 februari 1980) Lindberger, Lars, Överdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Experter: Knulsson, P. Gösta, byråchef (fr.o.m. den 20 februari 1980) Zeltermark, J. Åke, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 februari 1980) Öster, Karl Olov, departementsråd (fr.o.m. den 22 februari 1980)

Sekreterare: Classon, Anders, civilekonom (fro.m. den I september 1980)

Bitr. sekreterare: Ingemansson, Jan H. L, lanlbrukskonsulenl (fro.m. den 20 februari 1980)

Lokal: Södergalan 5,211 34 Malmö, tel. 040/10 10 10

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 E 2.

 

E:10    Skr 1980/81:103                                           158

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit etl sammanträde saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbele.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete under oktober 1981.

11. Statistikutredningen (E 1980:02)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 25 oktober 1979:

Ordförande: Sandgren, C. Lennart, landshövding (fr.o.m. den 17 mars 1980)

Ledamöter: Carlsson, Bo, ekon. dr (fr.o.m. den 17 mars 1980) Carlsson, Gösta, professor (fr.o.m. den 17 mars 1980) Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1980)

Högmark, Anders G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1980) Nilsson, K. F. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 17 mars 1980) Tarschys, N. Daniel, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1980)

Sakkunniga: Norén, Agneta, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1980) Ohlsson, P. T. Ingvar, f.d. generaldirektör (fr.o.m. den 17 mars 1980) Skogö,   Ingemar,  departementssekreterare (fr.o.m.  den  29  augusti 1980)

Experter: Danielsson, Georg, revisionsdirektör (fr.o.m. den 10 november 1980) Wadensjö, Eskil G., professor (fr.o.m. den 10 november 1980)

Sekreterare: Guleland, Gösta A., statistikchef (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Bitr. sekreterare: Jelf, Hans R., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1980)

Lokal: Fredsgalan 6, 4 tr., 11152 Slockholm, tel. 21 62 73 (Guleland), 21 03 68(JelOeller21 74 73

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del 11 E 5.

Ulredningen har under liden mars - oktober 1980 hållit två sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele.

Ulredningen planerar atl avge ell delbetänkande år 1981.

Ulredningen beräknas avsluta sill arbele år 1983.

 

159                                 Kommittéer: Ekonomidepartementet    E:I3

12. Kommittén (E 1980:03) om översyn av kreditpolitiken och den kreditpolitiska lagstiftningen

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 27 mars 1980:

Ordförande: Wallander, Jan R., bankdirektör (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Ledamöter: Höök, Erik S. V., professor (fr.o.m. den 2 juni 1980) Kragh, Börje R. V., professor (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Expert: Hedberg, Lars O. O., hovrättslagman (fr.o.m. den 16 september 1980)

Sekreterare: Englund, K. G. Peter, ekon. dr (fr.o.m. den 18 augusti 1980) Violti, S. Staffan J., docent (fr.o.m. den 18 augusti 1980)

Lokal; Handelshögskolan i Stockholm, Box 6501, 113 83 Slockholm, tel. växel 736 01 20

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del II E 2.

Kommittén har under tiden juni - oktober 1980 hållit tre sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter och experter.

Kommittén planerar atl avge ell delbetänkande i form av ett antal expertrapporter vintern 1981-1982.

Kommittén beräknas avge sill slutbetänkande vintern 1982-1983.

13. Kontokortskommittén (E 1980:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 mars 1980 för all utreda verksamheten med kontokort:

Ordförande: Westerlind, N. Peter, jusdderåd (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Ledamöter: Anderberg, K. Ingvar, direktör (fr.o.m. den 17 juni 1980) Andersson, Rolf B., led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980) Hedberg, E. M., Gertrud, sakkunnig (fr.o.m. den 17 juni 1980) Sljernström, O. Ingolf, direktör (fr.o.m. den 17 juni 1980) Sundgren, E. Roland, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Experter: Agevik, Eva, byrådirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1980)

 

E:I3    Skr 1980/81:103                                            160

Karneman, H. Gunnar, verkst. direktör (fr.o.m. den 8 oktober 1980) Thörn, Lars-Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1980) Wahlstedt, Bengt L., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 oktober 1980)

Sekreterare; Hiibinetle, K. Bertil, hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1980)

Lokal :Regeringsgalan 13,6 tr. Ill 53 Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 39 67

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommiltéberältelse del HEL

Kommittén har under liden juni - oktober 1980 hållit ell sammanträde samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommilléns arbete.

Kommitténs arbete befinner sig i ell inledande skede. Enligt den nuvarande planeringen kommer någon del av utredningsuppgiften att redovisas i elt delbetänkande.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete före utgången av år 1982.

14. Utredningen (E 1980:05) om de små och medelstora företagens finansiella situation

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1980:

Särskild utredare: Nordenfalk, S. R. E. Johan, ambassadör (fr.o.m. den 21 oktober 1980)

Sakkunniga: Alderin, Robert B., vice verkst. direktör (fr.o.m. den 17 november 1980)

Björhn, Arne L., civilekonom (fr.o.m. den 17 november 1980) Stångberg, Olle, kansliråd (fr.o.m. den 17 november 1980) Åberg, Lars Gunnar, bankdirektör (fr.o.m. den 17 november 1980)

Sekreterare: Söderström, B. Olof, hovrällsfiskal (fr.o.m. den I december 1980)

Postadress:   Ekonomidepartemenlel,   103 33  Stockholm,  tel.  växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del 11 E 3.

 

161                                     Kommittéer: Budgetdepartementet    B:l

Budgetdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 16, 23, 36 och 37

Följande kommittéer inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 26 och 33

1. 1969 års punktskatteutredning (Fi 1970:57)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 21 mars 1969, den 29 juni 1970 samt den 18 juni 1971 för ad se över gällande bestämmelser på punktskatleområdel i vissa delar (se Post- och Inrikes ddn. den 5 juni 1969 och den 2 oktober 1970);

Ordförande: Edstrand, Karl-Ingmar, departementsråd (fr.o.m. den 12 juli 1976)

Ledamöter: Thulin, Einar E:son, f.d. skaltedirektör Wadell, Ulla G. S., skalledirektör (fr.o.m. den 12 juli 1976) Willart, N. Bo, byråchef

Experter: Andersson, Fritz A. R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 juli 1976) Friedner, Lars F. V., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 28 september 1977)

Olsson, Bertil O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 september 1976) Schullz, J. Allan S., f.d. bitr. skattedirektör (t.o.m. den 17 december 1979) Sjöstrand, A. Mats T., byrådirektör (fr.o.m. den 14 september 1976)

Sekreterare: Lindgren, Per Anders, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 25 april 1977)

Bitr. sekreterare: Körner, Klas-Håkan (Håkan), kammarrättsassessor (fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Lokal: Munkbron 11,2 tr., tel. 10 87 23 (ordföranden), tel. 10 85 73 (sekreteraren) Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm

Särskilda direkdv har ej meddelats.

Utredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 19 sammanträden.

Utredningen beräknas avsluta sill arbele i början av år 1981.

11     Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

 

B:2    Skr 1980/81:103                                             162

2.        Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05)

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 15 oktober 1971 med uppdrag att verkställa leknisk översyn av mervärdeskallen (se Posl-och Inrikes lidn. den 11 november 1971):

Utredningsman: Fridolin, Hans R., f.d. departementsråd

Experter: Crabo, Sven, direktör Helmers, Dag, professor Lindstam, Leif E., departementsråd Mellbin, B. Lennart, byråchef

Norrman, Bo U. S., taxeringsdireklör (fr.o.m. den 1 mars 1978) Yregård, Rune, bitr. skaltedirektör (fr.o.m. den 2 januari 1980)

Sekreterare: Olofsson, L. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I augusti 1976)

Bitr. sekreterare: Skarell, Gunnar E. A., departementssekreterare

Lokal: Budgetdepartementet, Kanslihusannexel, Riddarhustorget 7-9, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 17 sammanträden.

Ulredningen har den 23 juli I980avgelt deibetänkandet (Ds B 1980:6) Översyn av mervärdeskatten Del V Mervärdeskatlekonlrollen m.m.

Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

3.        Utredningen (Fi 1972:06) om underställning av avtal

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 juni 1972 för alt utreda vilka frågor om arbets- och anställningsvillkor för tjänstemän som skall underställas Kungl. Maj:t och vilka som därutöver skall underställas riksdagens lönedelegalion (se Post- och Inrikes lidn. den 10 juli 1972):

Utredningsman: Foyer, Lars O., kanslichef

Lokal: Riksdagens näringsulskoll, Brunkebergslerrassen I, 100 12 Slockholm, tel. växel 14 20 20

 

163                                     Kommittéer: Budgetdepartementet    B:4

Direktiven för ulredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 46.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 haft överläggningar med riksdagens lönedelegation om dess arbetsformer m.m.

Ulredningen beräknas avsluta sill arbele under första halvåret 1981.

4. Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m.m. i skatteprocessen (USS)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 16 februari 1973 för atl utreda frågan om regler om kvarstad, skingringsförbud m.m. i skalteprocessen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1973):

Ordförande: Nordenadier, Anders, länsåklagare

Ledamöter: Andersson, Kerstin G., folkskollärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 7 mars 1979) Bergh, Sten, lagman

Bergqvisl, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juni 1979)

Gustafsson, K. G. Wilhelm, rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Söderström, Kurt 1. W., ingenjör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Welander, Gösta, departementsråd Weslberg, H-O. (Olle), svarvare, led. av riksdagen

Sakkunniga: Erling, E. Martin H., kammarrättsråd (fr.o.m. den I april 1980) Nord, Karl-Erik, skadedirekiör (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Experter: Baekkevold, Arne E., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 17 februari 1976)

Bjernstad, S. L. Börje, kronofogde Björnesjö, Sven G., taxeringsrevisor

Bruhn, Sigleif (LeiO E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 juni 1978) Hirschfeldl, Johan H., byråchef (fr.o.m. den 30 juni 1978) Jarenius, J. Christer L, direktör

Johanson, Lars R., länsråd (fr.o.m. den 17 februari 1976) Ljungwall, N. E. Folke, länsåklagare (fr.o.m. den 17 februari 1976)

 

B:4    Skr 1980/81:103                                             164

Sekreterare: Erling, E. Martin H., kammarrättsråd (fr.o.m. den 22 april 1974 t.o.m. den 31 mars 1980)

Bitr. sekreterare: Grinneröd-Nordahl, Monica L. M., distriktsåklagare (fr.o.m. den 1 september 1979 t.o.m. den 30 november 1980) Kronholm, Birgit S. B., distriktsåklagare (fr.o.m. den 15 april 1979)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergalan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (Erling och Kronholm), tel.' växel 0480/28 000 (Nordenadier)

Direktiven för ulredningen, se 1974 års riksdagsberältelse Fi 40. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommitléberättelse del II B 6.

Ulredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Ulredningen har den 13 mars 1980 avgetl deibetänkandet (SOU 1980:4) Preskriplionshinder vid skattebrott.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

5. Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06) (SU)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 13 februari 1975 för atl utreda frågan om del skalteadminislrativa sanklionssyslemet (se Post- och Inrikes lidn. den 16 maj 1975):

Ordförande: Widmark, P. Sverker V., kammarrällslagman

Sakkunniga: Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen Weslberg, H-O. (Olle), svarvare, led. av riksdagen

Experter: Baekkevold, Arne E., kammarrättsassessor (fr.o.m. den I augusti 1975) Burström, Brita A., byråchef (fr.o.m. den I augusti 1975) Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1978)

Gustafson, G. Arne, direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Johansson, Bo G. H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Lundholm, Eric L. O., bitr. skaltedirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Malsson, Tommy, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1975)

Sekreterare: Werdinius, Claes A., hovrällsfiskal (fr.o.m. den I augusti 1975)

 

165                                     Kommittéer: Budgetdepartementet    B:6

Bitr. sekreterare: Olsson, E. Ragnar, taxeringsinlendenl (fr.o.m. den 12 september 1977)

i

Lokal; L. Nygatan 1, I tr., tel. växel 763 10 00, direktval 763 23 33 (sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Slockholm

Direkdven för utredningen, se 1976 års kommitléberättelse Fi 40.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 21 sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas avge slutbetänkande saml avsluta sitt arbete under första hälften av år 1981.

6. Utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av tjänstepensioner

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 11 mars 1976 för all utreda vissa frågor angående avdrag vid inkomsttaxering för kostnader för tryggande av anställds pensionering, m.m. (se Post- och Inrikes lidn. den 23 mars 1976);

Utredningsman: Wahlgren, E. Göran, regeringsråd

Experter: Berglöf, J. Sigvard C. D:son, skaltedirektör

Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 september 1978)

Grop, Erik H., försäkringsljänsteman (fr.o.m. den 14 maj 1979) Kihlström, Laila K. E., direktör (fr.o.m. den 19 januari 1977) Nilson, Lars-Erik, direktör (fr.o.m. den 8 december 1978) Sköllerholm, S. Ove J., hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 februari 1977) Thornell, Anders B., länsråd (fr.o.m. den 19 januari 1977) Öhman, Arne J. P., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 januari 1977)

Sekreterare: Edling, A. Roland, rådman Salsbäck, K. Johan, kammarrättsassessor (fr.o.m. den I januari 1979)

Lokal; Länsrätten i Örebro län. Box 59, 701 02 Örebro, tel. växel 019/13 60 00 (Edling), tel. växel 08/763 10 00 (Salsbäck)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommitléberättelse del 11 B 3.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 13

 

B:6    Skr 1980/81:103                                             166

sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av utredningens arbele.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

7. Företagsobeståndskommittén (Fi 1976:03)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 12 februari (se Posl-och inrikes tidn. den 22 maj 1976) och den 25 november 1976 saml den 24 april 1980 för alt utreda frågan om samordning av stadiga åtgärder vid företags obestånd:

Ordförande: Westerlind, Erik A., landshövding

Ledamöter: Boström, Curt B., kamrer, led. av riksdagen

Fransson, Arne A. E., personalchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 juni 1977)

Fridolfsson, Filip W., fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 juni 1977)

Löfberg, Karl Axel, f.d. departementsråd Wilhelmsson, Arne E., rådman Ångström, Rune T., led. av riksdagen

Sakkunniga: Ekström, Bert O., avdelningschef (fr.o.m. den 15 juni 1976 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Jäderqvist, K. Bertil, kronodireklör (fr.o.m. den I september 1976) Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den 30 juni 1977 t.o.m. den 22 september 1980) Åvall, Sven K., direktör (fr.o.m. den 15 juni 1976)

Experter; Björklund, Jan O., byråchef (fr.o.m. den 9 september 1976) Bovidson, Thure, direktör (fr.o.m. den 9 september 1976) Herrsledl, Henry T. O., länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 9 september 1976)

Lundius, Torsten M., advokat (fr.o.m. den 27 juni 1980) Olson, Hans Christer, ekon. dr (fr.o.m. den 21 juli 1980) Thornell, Anders B., länsråd (fr.o.m. den 9 september 1976)

Sekreterare: Ohlsson, J. Staffan C, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 15 juni 1976)

Bitr. sekreterare; Kristiansson, Erling B., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979)

 

167                                     Kommittéer: Budgetdepartementet    B:8

Lokal; Munkbron 11,2 tr., tel. 20 04 14 (sekreteraren), 10 93 16 (bitr sekreteraren) Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommitléberättelse del II B 1. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommiltéberältelse del II B 8.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden samt haft övertäggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbele.

Kommittén har den 20 december 1979 avgett delbetänkandet (SOU 1979:91) Företags obestånd - Samordning av statliga ålgärder.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

8. 1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976:05)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 16 september 1976 för att göra en översyn av reglerna för fastighetstaxering (se Post- och Inrikes lidn. den 30 oktober 1976):

Ordförande: Björne, B. Gunnar, regeringsråd

Ledamöter: Hall, A. Bertil, fasdghetsråd

Jansson, Paul G., eleklriker, riksgäldsfullmäkdg, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1978)

Josefson, Stig A., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1978)

Lundgren, Bo A. M., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1978)

Malmberg, C. Lars E., bitr. skattedirektör

Stensson, S. L. Börje, skolchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1978) Wadell, Ulla G. S., skattedirektör

Experter; Carlegrim, N. Erik A., professor (fr.o.m. den 10 februari 1977) Edlund, C. Bertil, departementsråd (fr.o.m. den 20 november 1979) Fridell, G. Ingvar, förbundsordförande (fr.o.m. den 20 mars 1978) Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 12 september 1977)

Hansson, Bo R. A., byråchef (fr.o.m. den 12 december 1978) Henrikson, Kjellåke, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 12 juni 1978) Jönsson, Per Ivan, vattenrätlsråd (fr.o.m. den 10 februari 1977) Nilsson, Nils-Erik, avdelningschef (fr.o.m. den 19 september 1977) Rispe, Curt B., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 22 januari 1979)

 

B:8    Skr 1980/81:103                                             168

Sekreterare: Bergenstjerna, Johan P., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 maj 1979) Widebäck, I. Birgitta, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 6 oktober 1976 t.o.m. den 14 september 1980)

Lokal: Lilla Nygatan I, I tr., 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (Bergenstjerna och Henrikson). Postadress; Budgetdepartemenlet, 103 33 Slockholm

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommitléberättelse del 11 B 4. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommitléberättelse del II B 4.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 18 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, orga­nisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper inom kommittén.

Kommittén har den 9 november 1979 avgett deibetänkandet (SOU 1979:81) Fastighetstaxering 81 - industribyggnader, den 18 mars 1980 deibetänkandet (Ds B 1980:4) Förseningsavgift vid allmän fastighetstaxering, den 7 maj 1980 deibetänkandet (Ds B 1980:5) Villa-beskattning 81 och den 21 juli 1980 deibetänkandet (Ds B 1980:8) Besvärsregler vid allmän fastighetstaxering, följdändringar m.m.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under första halvåret 1981.

9. Förvaltningsutredningen (B 1977:01)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 30 december 1976 för all utreda frågan om bättre metoder för planering och hushållning i statsförvaltningen:

Ordförande: Tarschys, N. Daniel, docent, led. av riksdagen

Ledamöter; Hanson, Per-Olof, f.d. borgarråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Kristiansson, N. Axel, f.d. ers. för led. av riksdagen Lewén-Eliasson, Anna Lisa, f.d. led. av riksdagen Pettersson, S. Arne, kommunalråd, f.d. led. av riksdagen Svegfors, J. Mats A., statssekreterare (fr.o.m. den 7 december 1978)

Sakkunniga: Andersson, B. Göran, ombudsman Båfäll, B. Evert, kanslichef (fr.o.m. den 15 mars 1977) Carlsson, Jan-Olof, bergsingenjör

 

169                                     Kommittéer: Budgetdepartementet    B:9

Carnhagen, Göran E. T, departementsråd (fr.o.m. den 15 mars 1977) Olsson, E. Olof, andre förbundsordförande

Experter: Annerberg, Rolf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 december 1979)

Birgersson, Bengt Owe, docent, föredragande i riksdagens konsti­tutionsutskott (fr.o.m. den 28 maj 1979)

Carisson, Sture E., tf. revisionsdirektör (fr.o.m. den 6 december 1979) Dahlberg, Lars B. L, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 november 1977 t.o.m. den 5 december 1979)

Dahlberg, Lars C, departementsråd (fr.o.m. den I oktober 1977 t.o.m. den 5 december 1979)

Engström, Odd, utredningssekreterare (fr.o.m. den 25 mars 1977 t.o.m. den 5 december 1979)

Esping, Hans, revisionsdirektör (fr.o.m. den 22 september 1977 t.o.m. den 5 december 1979)

Faltenius, Ann-Marie, byrådirektör (fr.o.m. den I september 1977 t.o.m. den 5 december 1979)

Fransson, Bo-Gunnar L., avdelningschef (fr.o.m. den I september 1977 t.o.m. den 5 december 1979)

Magnander, Ebbe E. A., f.d. avdelningschef (fr.o.m. den 10 februari 1977 Lo.m. den 5 december 1979)

Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1977 Lo.m. den 5 december 1979)

Wetterberg, Ulf G., tf. departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1978 t.o.m. den 5 december 1979)

Widebäck, Ulf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 augusti 1977 t.o.m. den 5 december 1979)

Wittenmark, Lars T. N., byrådirektör (fr.o.m. den 9 juli t.o.m. den 5 december 1979)

Sekreterare: Annerberg, Rolf G., departementssekreterare (fr.o.m. den  12 april 1977 t.o.m. den 5 december 1979)

Carisson, Sture E., tf. revisionsdirektör (fr.o.m. den 12 april 1977 t.o.m. den 5 december 1979)

Noaksson, Hans E., avdelningsdirektör (fro.m. den I juni 1980) Wittenmark, Lars T. N., byrådirektör (fr.o.m. den 6 december 1979)

Lokal:   L.   Nygatan   1,1   tr.,   tel.   växel   763 10 00   (sekreterarna) Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för Ulredningen, se 1978 års kommiltéberältelse del II B 11. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommitléberättelse del II B 7.

 

B:9    Skr 1980/81:103                                             170

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 haft överläggningar med olika myndigheter, ulredningar och andra som berörs av utredningens arbele.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbele under år 1981.

10. Vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 med uppdrag atl göra en leknisk översyn av väglrafikbeskallningen:

Särskild utredare: Lindstam, Leif E., departementsråd

Experter: Bengtsson, Hans, hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 oktober 1980) Borgstrand, Björn J., byrådirektör (fr.o.m. den 12 december 1978 t.o.m. den 20 oktober 1980)

Bornhager, Sven-Åke (Sven) L, förste byråsekrelerare Carlson, Å. Lennart, bitr. skaltedirektör Eriksson, K. Birger, avdelningsdirektör Gusle, Göran L., byrådirektör Skarell, Gunnar E. A., departementssekreterare

Sekreterare: Hamberg, Lennart T. C, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 14 maj 1979) Sjöstrand, A. Mals T., byrådirektör

Lokal: Birger Jarls Torg 7-9, tel. växel 22 36 00 (sekreterarna) Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommitléberättelse del 11 B 2. Tilläggsdirekdv, se 1980 års kommitléberällelse del II B 3 och 1981 års kommitléberättelse del 11 B 10.

Ulredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden saml haft kontakter med olika organisationer som berörs av utredningens arbele. Därutöver har sammanträden hållils med särskilda arbetsgrupper inom utredningen. Särskilda arbetsgrupper har företagit studieresor i Storbritannien, Västtyskland och Nederländerna.

Ulredningen har den 20 oktober 1980 avgetl deibetänkandet (Ds B 1980:13) Översyn av väglrafikbeskallningen. Del 2. Slopad fordonsskall och höjd bensinskatt.

Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

 

171                                   Kommittéer: Budgetdepartementet    B:12

II. Stämpelskatteutredningen (B 1977:06)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 21 april 1977 med uppdrag all se över reglerna om stämpelskatt och expeditionsavgift samt avgiften för förhandsbesked i laxeringsfrågor:

Särskild utredare: Francke, Jan Å., departementsråd

Experter: Bredin, Lars A. G., kansliråd Hagman, Björn O., byrådirektör

Hedström, Carin M. U., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Kleist, Åke O., revisionsdirektör (fr.o.m. den I juni 1978 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Lindby-Ragslen, Barbro F. M. S., revisionsdirektör (fr.o.m. den I november 1980)

Lundholm, Eric L. O., bitr. skaltedirektör Rehnslröm, K. Åke H., hovrättsassessor

af Sandeberg, J. D. Fredrik-Adolf, förste advokatfiskal (fr.o.m. den 21 augusti 1980)

Torngren, Håkan E., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Åhlén, Lars, lagman

Sekreterare: Dinnetz, Peter, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Torngren, Håkan E., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 11 juni 1977 Lo.m. den 30 september 1980)

Lokal: Lilla Nygatan 1, I tr., tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Postadress: Budgeldeparlementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommitléberättelse del II B 5.

Utredningen har under dden november 1979-oktober 1980 hållit elva sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av utredningens arbete.

Ulredningen har den 30 juni 1980 avgeU deibetänkandet (Ds B 1980:7) Avgifler vid dngsrätl m.m.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

12. Utredningen (B 1977:07) med uppdrag att utreda

frågan om lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 maj 1977 med uppdrag all utreda frågan om lokalisering av ny verksamhet till Västerbollens län:

 

B:I2    Skr 1980/81:103                                            172

Särskild utredare: Ångström, Rune T, led. av riksdagen

Sakkunniga; Beckman, Lars E. A., bitr. professor, universitetsrektor Carlsson, P. Bertil, kommunalråd Forsell, Harry A., länsråd Lundberg, Henry L., direktör Svensson, Åke G., fil. dr, utbildningsledare

Expert; Pärson, Hanns B. S., direktör (fr.o.m. den 15 augusti 1977)

Sekreterare: van der Capellen, Constance (Connie) E., departementssekreterare Peterson, Christer B. O., byrådirektör (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Lokal: Länsstyrelsen i Västerbottens län, 901 86 Umeå, tel. växel 090/ 12 20 00 (Peterson)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberättelse del II B 6.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 samman­trätt med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele. Därutöver har sammanträden hållits med en särskild expertgrupp inom ulredningen.

Utredningen planerar atl avge etl tredje och sista delbetänkande före årsskiftet 1980-1981.

13. Delegationen (B 1977:09) för företagens uppgiftslämnande m.m.

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 för atl aktivt verka för atl begränsa och underlätta företagens och kommunernas uppgiftslämnande;

Ordförande: Wirsäll, Nils-Erik, verkst. direktör (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 30 juni 1981)

Ledamöter: Ahrfelt, Bengt, avdelningschef (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 30 juni 1981)

Bergstig, Lars H., kanslichef (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 30 juni 1981)

Gärdsmo, Fred B., direktör (fr.o.m. den I december 1979 t.o.m. den 30 juni 1981)

 

173                                   Kommittéer: Budgetdepartementet    B: 13

Haglund, Sune K., boktryckare, borgarråd (fr.o.m. den I september

1977 Lo.m. den 30 juni 1981)

Hallenius, G. Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5

december 1978 t.o.m. den 30 juni 1981)

Hedberg, Stig E., förbundsjurist (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m.

den 30 juni 1981)

Myrbeck, Arne K. D., sektionschef (fr.o.m. den 1 september 1977

t.o.m. den 30 juni 1981)

Radesjö, G. Wivi-Anne, företagare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I

september 1977 t.o.m. den 30 juni 1981)

de Woul, Jan T. J., pol. mag. (fr.o.m. den I september 1977 t.o.m. den

30 juni 1981)

Wästberg, Greta E., direktör (fr.o.m. den I september 1977 t.o.m. den

30    juni 1981)

Experter; Armholt, Roland H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 september 1980)

Densjö, K. A. Sören, byrådirektör (fr.o.m. den I september 1979) Ekwall, Thomas F. H., byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1978) Miihlenbock, Kjell I. O., jur. kand. (fr.o.m. den 2 juni 1980) Pedersen, Zaid O. B., byrådirektör (fr.o.m. den 4 februari 1980)

Sekreterare: Ahrfelt, Bengt, avdelningschef (fr.o.m. den I juli 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Ferrmark-Hanno, Calhrina, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 7 januari 1980)

Hallberg, Dag R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1978 t.o.m. den 31 januari 1980) Ihrmark, Astrid K. M., länsrevisor (fr.o.m. den I juli 1978 t.o.m. den

31    december 1979)

Jakobsson, Kjell G. L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I november

1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Lefverl, Helena, byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 14

april 1980)

Nordqvisl, Rolf G., pol. mag. (fr.o.m. den I januari 1979 t.o.m. den 14

april 1980)

Pedersen, Zaid O. B., byrådirektör (fr.o.m. den 13 oktober 1977 t.o.m.

den 3 februari 1980)

Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör, kanslichef (fr.o.m. den 1

september 1977 Lo.m. den 30 april 1980)

Werbell, Bror I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1978 t.o.m.

den 16 april 1980)

 

B:13    Skr 1980/81:103                                           174

Lokal: Birger Jaris torg 7-9, 103 33 Slockholm, tel. växel 22 36 00 (sekreterarna)

Direktiven för delegationen, se 1978 års kommitléberällelse del II B 8.

Delegationen har under liden november 1979 -oktober 1980 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, företag, organisationer och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationens arbele beräknas pågå t.o.m. den 30 juni 1981.

14. Traktamentsbeskattningssakkunniga (B 1978:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 19 januari 1978 med uppdrag all se över reglerna om beskattning av traktamenten m.m.:

Ordförande; Reuterswärd, Erik A. P., regeringsråd (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Ledamöter; Boström, Curt B., kamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 mars 1978 t.o.m. den 23 april 1980)

Hägelmark, S. Eric L., kapten, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Ulander, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 april 1980)

Sakkunniga: Hirschfeldl, Johan H., byråchef (fr.o.m. den 16 mars 1978) Hägglund, Sven-Olof, ombudsman (fr.o.m. den 16 mars 1978) Högberg, K. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 16 mars 1978) Ljungh, Claes W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 16 mars 1978) Rispe, Curt B., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 21 september 1979) Ulfhielm, Monica H. V., utredningschef (fr.o.m. den 16 mars 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Experter: Edlund, C. Bertil, departementsråd (fr.o.m. den 16 mars 1978) Karlson, Malls E., förste revisor (fr.o.m. den 29 juni 1978) Wilhelmsson, F. Uno, förhandlingsdireklör (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Sekreterare: Palme, Sven C. G., regeringsrättssekrelerare (fr.o.m. den 14 mars 1978) Ström, Ivan S., länsrällsassessor (fr.o.m. den 14 mars 1978)

Lokal:  Lilla  Nygatan   1,1   tr.,  tel.  växel  763 10 00 (sekreterarna) Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Slockholm.

 

175                                   Kommittéer: Budgetdepartementet    B:16

Direktiven för de sakkunniga, se 1979 års kommiltéberältelse del 11 B

2.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit do sammanträden. Därutöver har sammanträden hållils i särskilda arbets­grupper.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete vid årsskiftet 1981-1982.

15.      Konsultexportutredningen (B 1978:03)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 2 mars 1978 med uppdrag all utreda frågan om samverkan i fråga om slallig konsult­verksamhet i ullandel m.m.;

Särskild utredare: Dennis, Bengt, ambassadör (fr.o.m. den 13 mars 1978)

Experter: Lonaeus, G. Håkan N., departementssekreterare (fr.o.m. den 10 april 1978 t.o.m. den 18 augusd 1980) Norberg, Sven, expeditionschef-rättschef (fr.o.m. den 2 maj 1979)

Sekreterare: Skogö, Ingemar, departementssekreterare (fr.o.m. den 13 mars 1978)

Bitr. sekreterare: Svensson, Carl-Gustaf Å., civilekonom (fr.o.m. den 13 november 1978 t.o.m. den 18 augusti 1980)

Lokal; Regeringsgalan 1,4 Ir., tel. växel 763 10 00. Postadress: Konsultexportutredningen, Utrikesdepartementet, Box I6I2I, 103 23 Slockholm

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommitléberättelse del II B 3.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 haft överläggningar med olika myndigheter och förelag som berörs av utredningens arbele.

Ulredningen har den 2 september 1980 avgetl betänkandet (SOU 1980:23) Statligt kunnande till salu - expori av tjänster från myndigheter och bolag.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbete under första halvåret 1981.

16.      Forskningsskattekommittén (B 1978:05)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 14 september 1978 med uppdrag all utforma förslag lill åtgärder vid beskaltningen för atl främja forsknings- och utvecklingsinsatser:

 

B:16    Skr 1980/81:103                                           176

Särskild utredare: Mileikowsky, Curt, lekn. dr (fr.o.m. den 14 september 1978)

Sakkunniga: von Bahr, Stig V., departementsråd (fr.o.m. den 6 november 1978) Gustafson, G. Arne, direktör (fr.o.m. den 6 november 1978) Hedborg, Anna M., sekreterare (fr.o.m. den 6 november 1978) Henkow, Sten R., departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1979)

Ljungh, Claes W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 6 november 1978) Ulfhielm, Monica H. V., utredningschef (fr.o.m. den 2 juni 1979)

Experter; Lundin, N. Tore H., bitr skalledirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1979) Törnros, E. A. Christer, rådman (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Sekreterare: Herriin, Klas G. E., bitr. skaltedirektör (fr.o.m. den I oktober 1979)

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommiltéberältelse del II B 7.

Kommittén har under liden november 1979 - januari 1980 hållit fem sammanträden.

Kommittén har den 18 januari 1980 avgetl slutbelänkandel (Ds B 1980:1) Stimulans av forskning och utveckling.

Uppdraget är därmed slutfört.

17. Solnautredningen (B 1978:06)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 28 september 1978 för att företräda staten vid förhandlingar med Solna kommun om över­låtelse av vissa markområden, m.m.:

Förhandlare: Englund, K. Svante I., överdirektör (fr.o.m. den 6 november 1978)

Sakkunniga: Hägg, Y. O. Sture, avdelningschef (fr.o.m. den 6 november 1978) Smith, A. Åke, planeringsdirektör (fr.o.m. den 6 november 1978)

Experter; Ehrling, C. O. Ingvar, departementsråd (fr.o.m. den 28 november 1980)

Larsson, Sven E., f.d. departementsråd (fr.o.m. den 6 maj t.o.m. den 27 november 1980)

Norell, Thomas., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 november 1978)

 

177                                    Kommittéer: Budgetdepartementet    B: 19

Tengwall, Jan O., byråchef (fr.o.m. den 6 november 1978)

Lokal: Statens förhandlingsnämnd, Sluregalan 24, 114 36 Stockholm, tel. växel 67 96 50

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 29 sammanträden, därav åtta med representanter för motparten.

Utredningen har den 25 februari 1980 överlämnat avtal om överlåtelse av stadsägan 1435 i Solna.

Ulredningen beräknas avsluta sill arbele under år 1982.

18. Realbeskattningsutredningen (B 1978:07)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 2 november 1978 med uppdrag alt belysa konsekvenserna av en real beskattning av ränlor och kapitalvinster, m.m.;

Särskild utredare: Lindencrona, Gustaf C. A., bitr. professor (fr.o.m. den 7 november 1978)

Sakkunniga; von Bahr, Stig V., departementsråd (fr.o.m. den 27 december 1978) Bargholtz, Percy B., fil. kand. (fr.o.m. den 27 december 1978) Jussil, Sune K., departementsråd (fr.o.m. den 27 december 1978)

Expert: Pettersson, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m. den I maj 1980)

Sekreterare: Roman, Rolf-Erik, pol. mag. (fr.o.m. den 27 december 1978)

Lokal: Lilla Nygatan 1,1 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommiltéberältelse del II B 8.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande i oktober 1981.

19.      Kronoholmsutredningen (B 1978:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 28 december 1978 med uppdrag atl utreda frågan om de s.k. kronoholmarnas framlida disposition:

12    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

B:19    Skr 1980/81:103                                           178

Särskild utredare: Knös, A. Gustaf, chefsrådman (fr.o.m. den 28 december 1978)

Sakkunnig; Dahnell, Karin A. B., kammarråd (fr.o.m. den I juli 1979)

Sekreterare: Eklund, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1979)

Lokal; Birger Jarls-Torg 7-9, tel. 20 15 79 (sekreteraren). Postadress: Budgetdepartemenlet, 103 33 Stockholm

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II B 1.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit etl sammanträde samt haft kontakt med olika myndigheter, ulredningar och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

20. Bruttoskattekommittén (B 1979:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den I mars 1979 med uppdrag atl utreda olika former av bruttoskatter;

Ordförande; Walberg, Sten S., generaldirektör (fr.o.m. den 13 mars 1979)

Ledamöter: Andersson, Karl Olov, direktör (fr.o.m. den 13 mars 1979) Bargholtz, Percy B., fil. kand. (fr.o.m. den 13 mars 1979) Åberg, Carl Johan, docent (fr.o.m. den 13 mars 1979)

Sakkunnig; von Bahr, Stig V., departementsråd (fr.o.m. den 13 mars 1979)

Expert; Normann, N. Göran, fil. dr (fr.o.m. den 13 mars 1979)

Sekreterare: Hulgaard, Bodil C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 13 mars 1979)

Lokal; Budgetdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 B 6 och 1981 års kommitléberällelse del II B 11.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit etl sammanträde.

Kommittén beräknas avsluta sill arbele under år 1982.

 

179                                    Kommittéer: Budgetdepartementet    B:21

21. Kapitalvinstkommittén (B 1979:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15 mars 1979 med uppdrag all göra en leknisk översyn av akdevinstbeskaltningen och pröva vissa andra frågor angående realisationsvinstbeskattningen av lös egendom:

Ordförande: Swartling, Anders J. A., departementsråd (fr.o.m. den 15 mars 1979)

Ledamöter: Alierwall, Göran L., bankdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1979) Berglöf, J. Sigvard C. D;son, skaltedirektör (fr.o.m. den 15 mars 1979) Hagsledl, J. Anders, professor (fr.o.m. den 15 mars 1979) Wikander, Sten J. O., direktör (fr.o.m. den 15 februari 1980)

Sakkunniga; Bargholtz, Percy B., fil. kand. (fr.o.m. den 15 mars 1979) Hallin, Yngve H., departementsråd (fr.o.m. den 15 februari 1980) Hedborg, Anna M., sekreterare (fr.o.m. den 25 februari 1980) Helmers, Dag, professor (fr.o.m. den 15 februari 1980) Herin, Jan C. G. E. F:son, departementsråd (fr.o.m. den 15 februari 1980)

Experter: Björhn, Arne L., civilekonom (fr.o.m. den 25 februari 1980) Edlund, C. Berdl, departementsråd (fr.o.m. den 28 maj 1979) Forsström, Jan E. C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 september 1979) Larsson, B. Roland, mäklare (fr.o.m. den 14 december 1979)

Sekreterare: Andersson, C. Staffan, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 17 april 1979) Sandström, B. Gustaf T, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 15 februari 1980)

Lokal: Birger Jarls Torg 7-9, tel. 20 74 63 (Andersson), tel. växel 763 10 00 (Sandström). Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II B 5. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommittéberättelse del II B 2.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 21 sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommilléns arbete.

Kommittén har den 21 augusd 1980 avgetl deibetänkandet (Ds B 1980:11) Stimulans av aktiesparandet.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1981.

 

B:22    Skr 1980/81:103                                           180

22. Energiskattekommittén (B 1979:06)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 1 mars 1979 med uppdrag atl utreda beskattningen av energi, m.m.:

Ordförande; Hanson, Per-Olof, f.d. borgarråd (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Ledamöter: Blom,  Lennart, Ld. borgarråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den   15 maj 1979)

Carlstein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen (fr.o.m. den  15 maj 1979)

Silfverstrand, Bengt H., förelagsekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 31 oktober 1979) Örtendahl, Per Anders, verkst. direktör (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Sakkunniga; Dahlström, Gösta E., fil. lic. (fr.o.m. den 15 maj 1979) Eklund, Erik G., direktör (fr.o.m. den 15 maj 1979) Fridolin, Hans R., f.d. departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1979) Leijon, Anders, utredningssekreterare (fro.m. den I augusti 1980) Lindstam, Leif E., departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1979) Ljungh, Claes W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1979) Ulfhielm, Monica H. V., utredningschef (fr.o.m. den 15 maj 1979 t.o.m. den 23 mars 1980)

Experter: Andersson, B. Palle, direktör (fr.o.m. den 24 mars 1980) Carling, Alf G., docent (fr.o.m. den 1 juli 1980) Lalander, N. Sven O. A., driftdirektör (fr.o.m. den 24 mars 1980) Näsman, Dan M., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 mars 1980)

Sekreterare: Aspén, B. Urban, statistikchef (fr.o.m. den I januari 1980) Fredholm, U. Birgitta, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Lokal:   Birger Jarls Torg 7-9,  tel.  växel  22 36 00 (sekreterarna). Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberällelse del 11 B 4. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommitléberättelse del II B 13.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete vid årsskiftet 1981-1982.

 

181                                   Kommittéer: Budgetdepartementet    B:24

23.    Utredningen (B 1979:07) om minskning av statens
bestånd av uthyrningsbostäder

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 26 april 1979 med uppdrag alt utreda i vilken utsträckning statens bestånd av ulhyrningsbosläder bör minskas samt framlägga en plan för sådan minskning.

Särskild utredare: Törnquisl, Harry E., förvaltningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Experter: Extergren, E. Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 15 maj 1979) Lindberg, Bengt S., överingenjör (fr.o.m. den 15 maj 1979) Stime, Pär-Eric W., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Sekreterare: Nensén, Astrid B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II B 8.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 25 sammanträden. Därutöver har överläggningar ägt rum med vissa myndigheter som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 14 november 1980 avgelt betänkandet (Ds B 1980:14) Slalens bostäder - ålgärder vid försäljning m.m.

Uppdraget är därmed slutfört.

24.      ADB-anskaffningsutredningen (B 1979:09)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 28 juni 1979 för all se över frågor rörande samordnad anskaffning av ADB-utrustning i statsförvaltningen:

Särskild utredare: Ternryd, Carl-Olof, generaldirektör (fr.o.m. den 6 augusti 1979)

Sakkunniga: Frank, S. Torslen, organisationsdirektör (fr.o.m. den 18 september 1979)

Lundberg,   Bengt   T,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    18 september 1979)

Åstrand, Berit.E., organisationsdirektör (fr.o.m. den  18 september 1979)

Experter: Hjalmarsson, S. Åke, byråchef (fr.o.m. den 18 september 1979)

 

B:24    Skr 1980/81:103                                           182

Lindby-Ragslen, Barbro F. M. S., revisionsdirektör (fr.o.m. den 18

september 1979)

Olhede, Torleif E., departementssekreterare (fr.o.m. den 11 december

1979)

Rosén, J. Axel, byråchef (fr.o.m. den 18 september 1979)

Tufvesson, Jan O. L, avdelningschef (fr.o.m. den 18 september 1979)

Wall, NilsOlof,organisadonsdirektör (fr.o.m. den 18 september 1979)

Sekreterare: Farm, Håkan A.F., iL avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 september 1979)

Bitr. sekreterare: Ericsson, L.E. Staffan, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Lokal:  Birger Jaris Torg 7-9, tel. 20 15 24 (Farm), tel. 20 15 39 (Ericsson). Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm.

Direkdven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II B 10.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Ulredningen beräknas avge sitt slutbetänkande i början av år 1981.

25. Husebyutredningen (B 1979:10)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3 maj 1979 för att utreda dels omfattningen av den av Florence Stephens till staten testamenterade egendomen och vilka konsekvenser som etl eventuellt mottagande skulle få för staten, dels hur egendomen lämpligen bör användas, förvallas och redovisas bland statens tillgångar, om staten lar emol den:

Särskild utredare: Reuterswärd, B. Edvard, generaldirektör (fr.o.m. den 25 juni 1979)

Sakkunniga: Enander, Gunnar M., skogsdirektör (fr.o.m. den 25 juni 1979) Herslöf, Rolf B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 juni 1979) Sellvall, L. Göran, kansliråd (fr.o.m. den 25 juni 1979)

Expert: Klange, Anders G., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 17 mars 1980)

Sekreterare: Edenman, Gunnar H., advokatfiskal (fr.o.m. den 25 juni 1979)

 

183                                   Kommittéer: Budgetdepartementet    B:26

Lokal: Kammarkollegiet, Birger Jarls torg 14, Box 2218, 103 15 Slockholm, tel. växel 23 45 60 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 B 9.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbele. Därutöver har ell fiertal sammanträden hållits med ett särskilt arbetsutskott inom utredningen.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

26. Chefsutbildningskommittén (B 1979:11)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 med uppdrag all utreda frågor om hur utbildningen av högre chefer inom statsförvaltningen skall läggas upp;

Ordförande; Larsson, P. Stig I., statssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1980) Skillner, Rolf G., f.d. statssekreterare (fr.o.m. den 18 juli 1979 t.o.m. den 31 december 1979)

Ledamöter: Börjesson, Mals R., generaldirektör (fr.o.m. den 18 juli 1979) Jeding, Lars G., utbildningschef (fr.o.m. den 18 juli 1979) Lennerlöf, N. O. Lennart, professor (fr.o.m. den 18 juli 1979) Rainer, A. Ove, generaldirektör (fr.o.m. den 18 juli 1979) Rydén, Jan E., överdirektör (fr.o.m. den 18 juli 1979) Sjönell, Marianne, överdirektör (fr.o.m. den 18 juli 1979)

Experter: Bergsman, P. G. Leif, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars 1980) Larsson, Gösta E., personaldirektör (fr.o.m. den 18 juli 1979)

Sekreterare: Holmqvisl, Hans, pol. mag. (fr.o.m. den 18 juli 1979)

Lokal: Budgeldeparlementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direkdven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II B 11.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Kommittén har den 17 januari 1980 avgett delbetänkandet (Ds B 1980:2) Förslag dll utbildning för högre chefer i statsförvaltningen

 

B:26   Skr 1980/81:103                                            184

saml genomfört viss försöksverksamhet enligl beslut av regeringen den 28 februari 1980.

Kommittén avser atl i januari 1981 avge en rapport om försöks­verksamheten.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1981.

27. 1979 års folkbokföringskommitté (B 1979:12)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 16 augusd 1979 med uppdrag all utreda en framtida organisation för folkbokföringen:

Ordförande: Rangnitt, F. Harald O., rättschef (fr.o.m. 3 december 1979)

Ledamöter: Eliasson, Anna, fil. mag., led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 december t.o.m. den 31 december 1979)

Eliasson, S. Kristina (Stina), ämneslärare, led. av riksdagen (fro.m. den 1 januari 1980)

Jansson, Paul G., eleklriker, riksgäldsfullmäktig, led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 december 1979)

Sakkunniga: Hallman, Eric R., överdirektör (fr.o.m. den 3 december 1979) Ljungholm, Kurt A, avdelningschef (fr.o.m. den 3 december 1979)

Experter: Boman, Carl-Göran A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 3 december 1979)

Granström, Claes A., förste arkivarie (fr.o.m. den 3 december 1979) Högberg,   P.J.   Wolmar,   folkbokföringsdireklör   (fr.o.m.   den   3 december 1979)

Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 3 december 1979) Sellvall, L. Göran, kansliråd (fr.o.m. den 3 december 1979)

Sekreterare: Lilliecrona, Mals G. C, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1979)

Bitr. sekreterare: Svedberg, Ingrid, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 28 januari 1980)

Lokal: Birger Jaris Torg 7-9, tel. 20 69 82 (Lilliecrona), växel 22 36 00 (Svedberg). Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberällelse del II B 12.

 

185                                    Kommittéer: Budgetdepartementet    B:28

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och samfund som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete under år 1981.

28. 1980 års företagsskattekommitté (B 1979:13)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 med uppdrag atl se över beskattningsreglerna för familjeförelag:

Ordförande: Bergqvisl, G. Holger, civilekonom, riksgäldsfullmäktig, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Ledamöter; Lundgren, Bo A. M., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Lööw, Maj-Lis H., arbetsförmedlare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Olsson, Johan A., fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Wärnberg, Erik G., bankofullmäktig, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sakkunniga: Alderin, Robert B., vice verksL direktör (fr.o.m. den 21 januari 1980) von Bahr, Stig V., departementsråd (fr.o.m. den 21 januari 1980) Davidsson, Sune I., iL departementsråd (fr.o.m. den 21 januari 1980) Gustafson, G. Arne, direktör (fr.o.m. den 21 januari 1980) Larsson, John C, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 januari 1980) Ljungh, Claes W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 21 januari 1980) Nilsson, N. Folke, direktör (fr.o.m. den 21 januari 1980) Starkerud, Lars I., sekreterare (fr.o.m. den 21 januari 1980) Svenningsson, Karl-Axel H., tandläkare (fr.o.m. den 4 februari 1980)

Experter: Herrlin, Klas G. E., bitr. skaltedirektör (fr.o.m. den 27 februari 1980) Pettersson, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj 1980)

Sekreterare; Bergström, Björn I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj t.o.m. den 31 december 1980) Ekholm, C. Bertil, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Lokal; DroUninggatan 2,5 tr., tel. 2150 98 (Bergqvisl), 2152 23 (Bergström), 2150 49 (Ekholm). Postadress; Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm

 

B:28    Skr 1980/81:103                                           186

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommiltéberältelse del II.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Kommittén planerar all avge elt delbetänkande under år 1981.

29. Kommittén (B 1979:14) om folkpenstonärernas skattelättnader

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 15 november 1979 med uppdrag att se över reglerna om folkpensionärernas skattelätt­nader:

Ordförande: Wachlmeisler, Knut G. N., lantmäslare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Ledamöter: Andersson, A. Arne, socialchef, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Carlstein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Gustafsson, K. G. Wilhelm, rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Persson, Anita T. E., socialkamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sakkunniga: Anclow, Per R., departementsråd (fr.o.m. den 7 januari 1980) Ardbo, C. Martin L., byråingenjör (fr.o.m. den 7 januari 1980) Brunkener, Magnhild, byrådirektör (fr.o.m. den 7 januari 1980) Gustavsson, Nils E. E., socialombudsman (fr.o.m. den 7 januari 1980) Jönsson, E. Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 7 januari 1980)

Expert: Edlund, C. Bertil, departementsråd (fr.o.m. den 7 januari 1980)

Sekreterare; Edlund, S. Lisbelh, kammarrättsassessor (fr.o.m. den I februari 1980)

Lokal: Departementens kommittéer. Lilla Kungsgatan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II B 16.

Kommittén har under tiden januari - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete i mars 1981.

 

187                                   Kommittéer: Budgetdepartementet    B:30

30. Kulturskattekommittén (B 1979:15)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 med uppdrag all se över kulturarbetares och uppfinnares skatter och avgifter:

Ordförande: Hedborg, Gustaf T:son, Ld. kammarrätlspresidenl (fr.o.m. den  10 december 1979)

Ledamöter: Gustafson, Sven H., bankkamrer, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Högmark, Anders G., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sundman, Per Olof, författare, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Södersten, Bo Å., professor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sakkunniga: Lundh, Brita G., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 mars 1980) Lundin, N. Tore H., bitr. skaltedirektör (fr.o.m. den 21 januari 1980) Sahlström, A. Margareta G., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 21 januari 1980)

Sessler, Gun L, förbundsjurist (fr.o.m. den 21 januari 1980) Wallerius, Olof, ingenjör (fr.o.m. den 21 januari 1980)

Experter; Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 2 juni 1980) Ivarsson, E. Lars L, hovrättsassessor (fr.o.m. den 2 juni 1980) Lundberg, E. Allan, Ld. försäkringsdomare (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Sekreterare: Sjöblom, PerÅ. G., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 13 december 1979)

Lokal: Kungsträdgårdsgatan 16, 11147 Stockholm, tel. 207008 (ordföranden), 20 70 78 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 B 14.

Kommittén har under liden december 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 19 november 1980 avgetl deibetänkandet (Ds B 1980:15) Samordningen av egenföretagares skatter och socialförsäkringsavgifler.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1981.

 

B:31    Skr 1980/81:103                                           188

31. 1980 års kommitté (B 1980:01) för översyn av reglerna för beskattning av statsbidrag, m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 oktober 1979 med uppdrag atl se över reglerna för beskattning av statsbidrag, m.m.

Ordförande; Åbjörnsson, Carl V., Ld. regeringsråd (fr.o.m. den 21 januari 1980)

Ledamöter: Carlsson, N. Boris, kanslichef (fr.o.m. den 21 januari 1980) Gustafson, G. Arne, direktör (fr.o.m. den 21 januari 1980) Roos, J. Olle, skattedirektör (fr.o.m. den 21 januari 1980)

Sakkunniga: Bökmark, Jan S., direktör (fr.o.m. den 21 januari 1980) Hultqvist, L. Gösta, regeringsråd (fr.o.m. den 21 januari 1980) Wallestam, Leif K. H., kammarrättsassessor (fr.o.m den 21 januari 1980)

Experter; Jegefors, Kjell N., byråchef (fr.o.m. den 23 januari 1980) Stångberg, Olle H., kansliråd (fr.o.m. den 21 januari 1980) Zellerslen, lan E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 oktober 1980)

Sekreterare: Östberg,  Eva M., regeringsrättssekrelerare (fr.o.m. den   1   februari 1980)

Lokal: Birger Jaris Torg 9, tel. 11 18 42 (ordföranden), 11 13 92 (sekreteraren). Postadress: Birger Jarls Torg 7-9, 111 28 Slockholm

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 B 15.

Kommittén har under liden mars - oktober 1980 hållit sex sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbele.

Kommittén planerar all avge ett delbetänkande år 1981.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete år 1982.

32. Kommunala grundgarantiutredningen (B 1980:02)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 20 december 1979 med uppdrag all göra en översyn av statistik och kalkylmetoder för grundgaranlin i skalleutjämningssyslemel;

 

189                                   Kommittéer: Budgetdepartementet    B:33

Särskild utredare: Bergslen, E. Rune, departementsråd (fr.o.m. den 6 februari 1980)

Sakkunniga; Attersved, Björn E. S. O., sekreterare (fr.o.m. den 6 februari 1980) Nilsson, Håkan I., sekreterare (fr.o.m. den 6 februari 1980)

Experter: Beijer, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 6 februari 1980) Jonsson, Bo A., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 februari 1980)

Sekreterare: Jonsson, Anders B., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 februari 1980)

Lokal:   Budgetdepartemenlet,   Kanslihusannexet,   Riddarhustorget 7-9, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00 (utredaren och sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II B 1.

Utredningen   har   under   tiden   mars   -   oktober   1980   hållit   tre sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

33. Datadelegationen (B 1980:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 mars 1980 med uppdrag atl bl.a. utarbeta förslag till principer och riktlinjer för datateknikens utveckling och användning i samhället. Daladelegationen bör verka för att samarbete mellan bl.a. pågående ulredningar underlättas saml att deras förslag kan samordnas. Därmed skapas förutsättningar för en mer samlad datapolitik:

Ordförande: Johansson, S. Olof H., statsråd (fr.o.m. den 13 mars 1980)

Ledamöter: Bergnéhr, Bo (Bosse) H., ombudsman (fr.o.m. den 18 april 1980) Carisson, G. Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den 18 april 1980) Cars, Hädar, förutv. statsråd (fr.o.m. den 18 april 1980) Fagerberg, Gösta, Ld. kommunalråd (fr.o.m. den 18 april 1980) Faxén, Kari-Olof, direktör (fr.o.m. den 18 april 1980) Johansson, Marie-Ann, programmerare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 april 1980)

Jonsson, Göte K., direktör (fr.o.m. den 18 april 1980) Kindbom, Bengt M. L., sekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 april 1980)

 

B:33    Skr 1980/81:103                                           190

Larsson, P. Stig L, statssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980)

Lendenius, Lars-Gunnar, utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 april

1980)

Lindeberg, Tuve E. W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 april

1980)

Ollen, R. Joakim, sekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 april

1980)

Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 18

april 1980)

Westerberg, Bengt C. G., statssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980)

Sakkunniga; Ingberg, William, departementssekreterare (fr.o.m. den 25 juni 1980) Jonas, Leif B. M., verkslällande direktör (fr.o.m. den 25 juni 1980) Sundelius, Claes-Göran T., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 juni 1980)

Experter: Arkéus, L. O. Sune, leknisk direktör (fr.o.m. den 25 juni 1980) Freese, P. G. Jan, generaldirektör (fr.o.m. den 25 juni 1980) Höyer, Rolf L, iL professor (fr.o.m. den 17 november 1980) Lindeborg, E. G. Lennart, överingenjör (fr.o.m. den 25 juni 1980) Magnusson, Leif R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 juni 1980) Moberg, Sven T., generaldirektör (fr.o.m. den 11 augusti 1980)

Sekreterare: Axelsson, Göran, civilekonom (fr.o.m. den I maj 1980) Docherty, Peter, fil. dr (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Lokal; Lilla Nygatan 1,3 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreterarna). Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Slockholm

Direktiven för delegationen, se 1981 års kommittéberättelse del II B 4.

Delegationen har under tiden mars - oktober 1980 hållit fem sammanträden saml haft överläggningar med olika departement, myn­digheter, organisationer och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationen planerar att avge ett betänkande under år 1981.

Delegationens arbete beräknas pågå tills vidare.

34. Utredningen (B 1980:04) om pensionsrätt

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 10 april 1980 med uppdrag att granska de principer som är och har varit vägledande vid bestämmande av pensionsförmåner för främst politiskt tillsatta tjänstemän och att överväga eventuella ändringar av dessa principer:

 

191                                   Kommittéer: Budgetdepartementet    B:35

Särskild utredare: Nilsson, N. Per-Erik, jusddeombudsman (fr.o.m. den 6 maj 1980)

Sakkunniga: Monlelius,   Jan-Christian   O.   A.,   expeditionschef (fr.o.m.   den   1 december 1980)

af Sandeberg, Gustaf (Gösta) W. D., departementsråd (fr.o.m. den 10 september 1980)

Experter: Gyllander, Hans E., förste sekreterare (fr.o.m. den I november 1980) Horn af Ranlzien, Hans G. E., sektionschef (fr.o.m. den I november 1980)

Jansson, Tomas E. O., fil. kand. (fr.o.m. den 1 november 1980) Troije, Karl-Axel, avdelningschef (fr.o.m. den 1 november 1980)

Sekreterare: Loinder, Urban G., revisionssekreterare (fr.o.m. den 10 september 1980)

Lokal; Högsta domstolens kansli. Box 2066, 10312 Stockholm, tel. växel 08/23 67 20 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommiltéberältelse del II B 7.

Ulredningen har under tiden september - oktober 1980 hållit två förberedande sammankomster.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande lill årsskiftet 1981-1982.

35. Kommittén (B 1980:05) om underskottsavdrag

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 14 februari 1980 med uppdrag atl utreda frågan om avdrag för underskoll vid inkomsttaxeringen:

Ordförande: Ekberg, Leif, president i försäkringsöverdomstolen (fr.o.m. den 19 m"aj 1980)

Ledamöter: Bargholtz, Percy B., fil. kand. (fr.o.m. den 19 maj 1980) Jacobsson, Egon O., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Kristenson, E. Valter, metallarbetare, riksgäldsfullmäktig, led. av riks­dagen (fr.o.m. den 19 maj 1980)

 

B:35    Skr 1980/81:103                                           192

Olsson, R. Cyril, avdelningschef (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Polstam, K. Åke S., poliskommissarie, led. av riksdagen (fr.o.m. den

19 maj 1980)

Troedsson, Ingegerd, pol. mag., förste vice talman, led. av riksdagen

(fr.o.m.den 19 maj 1980)

Sakkunniga; Alderin, Robert B., vice verkst. direktör (fr.o.m. den 19 maj 1980) Anclow, Per R., departementsråd (fr.o.m. den 19 maj 1980) Barlley, A. Osborne, landshövding (fr.o.m. den 19 maj t.o.m. den 31 augusd 1980)

Broms, Jan T. R., direktör (fr.o.m. den 1 september 1980) Hedborg, Anna M., sekreterare (fr.o.m. den 19 maj 1980) Ljungh, Claes W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 19 maj 1980) Ramm-Ericson, Michael, bitr. direktör (fr.o.m. den 19 maj 1980) Virin, C. Niclas, allmänt ombud (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Experter: Edlund, C. Berdl, departementsråd (fr.o.m. den 19 maj 1980) Åsbrink, Erik, utredningssekreterare (fr.o.m. den I juli 1980)

Sekreterare; Gustavsson, Bengt A., kammarrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1980)

Lokal: Departementens kommittéer. Lilla Kungsgatan 3, Box 347, 40125 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del II B 3.

Kommittén har under liden augusti - oktober 1980 hållit två sammanträden.

Kommittén har inlett en kartläggning av underskoilsavdragen, vilken beräknas bli klar under år 1982. Något huvudbetänkande kan inle förväntas före karlläggningens avslutande.

36. Utredningen (B 1980:06) om forsknings- och utvecklingsinsatser rörande offentlig ekonomi

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 10 april 1980 med uppdrag alt utreda former och uppgifter för forsknings- och utvecklings­insatser rörande offentlig ekonomi:

Särskild utredare: Tarschys,   N.   Daniel,  docent,  led.  av  riksdagen  (fr.o.m.  den   19 maj 1980)

 

193                             Kommittéer: Budgetdepartementet    B:37

Experter: Carlsson, Sture E., iL revisionsdirektör (fr.o.m. den 19 maj 1980) Nyberg,    F.   Jan-Erik,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    1 september 1980)

Premfors, Rune, fil. dr (fr.o.m. den 19 maj 1980) Strand, Kari-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Sekreterare: Noaksson, Hans E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Direktiven för ulredningen, se 1981 års kommiltéberältelse del II B 6.

Utredningen har haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 21 november 1980 avgetl betänkandet (Ds B 1980:17) Bällre beslutsunderlag för budgetpolidken.

Uppdraget är därmed slutfört.

37. Organisationskommittén (B 1980:07) för statskontoret (OKS-80)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 22 maj 1980 för atl utforma förslag lill ny programindelning och organisation för stalskonloret:

Ordförande: Moberg, Sven T, generaldirektör (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Ledamöter: Grabö, Paul, agron. lic, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Lundberg, Bengt T, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 juni 1980) Nilsson, H. Christer, socionom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 2 juni 1980) Resare, Alf C. R., överdirektör (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Experter: Nyrén, A. Per Elof, organisationsdirektör (fr.o.m. den 10 oktober 1980)

Reinius, K. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 augusti 1980) Winai, Peter H. G., byrådirektör (fr.o.m. den 25 augusd 1980)

Sekreterare: Holmborn, G. Börje, organisadonsdirektör (fr.o.m. den lOjuni 1980)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del 11 B 9. 13    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

B:37    Skr 1980/81:103                                           194

Kommittén har under liden juni - oktober 1980 hållit sex samman­träden.

Kommittén har den 12 november 1980 avgetl betänkandet (Ds B 1980:16) Statskontorets organisation m.m.

Uppdraget är därmed slutfört.

38. Utredningen (B 1980:08) om förenklade rutiner för rapportering av sjuk- och föräldraledighet för statsanställda m.fl. som omfattas av arbetsgivarinträde

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 21 augusti 1980 med uppdrag att utreda och utarbeta förslag till förenklade rutiner för rapportering av sjuk- och föräldraledighet för statsanställda m.fl. som omfattas av arbetsgivarinträde:

Särskild utredare: Rydén, Jan E., överdirektör (fr.o.m. den 8 september 1980)

Expert: Jönsson, E. Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 8 september 1980)

Sekreterare: Lindh, Sören B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 september 1980)

Lokal: Lilla Nygatan 1,1 tr., tel. 763 10 00, direktval 763 23 36 (sekreteraren). Postadress; Budgetdepartemenlet, 103 33 Slockholm

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II B 12.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

39. Kommittén (B 1980:00) om översyn av reglerna om uppskov med beskattningen av realisationsvinst

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1980 för alt göra en översyn av reglerna om uppskov med beskattningen av realisationsvinst vid fastighetsförsäljningar och pröva vissa andra när­liggande frågor:

Ledamöter m.fi. ej utsedda.

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del II B 14.

 

195                               Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:l

Utbildningsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 5, 8, 9, 12, 14, 21, 26, 28, 29, 41, 43, 45, 49 och 50 Följande kommittéer inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1, 4 och 7.

1. Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsreglering av upphovsrättsliga frågor på undervisningsområdet (AUU-sakkunniga)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts beslut den 30 juni 1967 med uppgift all förhandla om en avlalsreglering av de upphovsrältsliga frågorna på undervisningsområdet.

De sakkunnigas uppgift i nuvarande skede är att förhandla om en avtalsreglering rörande inspelning av upphovsrättsligt skyddat material inom undervisningsverksamheten. Från upphovsrättslig synpunkt gäller olika regler för inspelning av ljudradioprogram och TV-program. De sakkunnigas förhandlingar ;

Ordförande: Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd

Ledamot: Bergström, Svante B., professor

Experter: Ahlslröm, Bengt, avdelningschef (t.o.m. den 10 april 1980) Dahlbom, Bengt S., avdelningsdirektör

Eliasson, Per-Erik, Ld. statssekreterare (Lo.m. den 10 april 1980) Gehlin, Jan, hovrättsråd (fr.o.m. den I november 1979) Hernborn, Hans, programredaktör (fr.o.m. den 1 november 1979) Landström, Sten-Sture H., direktör Larsson, Gösta, sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979) Magnusson-Sessler, Gun I., förbundsjurist (fr.o.m. den 1 november 1979)

Peyron, Ulf, C. C. programjurist (fr.o.m. den 1 november 1979) Rosing, Svante, jur. kand. (fr.o.m. den I november 1979)

 

U:l    Skr 1980/81:103                                              196

Sandberg, A. Birger, förhandlingsdirektör (t.o.m. den 10 april 1980) Sjönell, Sven, intendent (fr.o.m. den I november 1979) Åkerberg, Yngve, musiker (fr.o.m. den 1 november 1979)

Sekreterare; Griiting, Britt M., departementssekreterare

Lokal; Mynttorget 1, tel. växel 763 10 00, direktval 763 17 51 (sekre­teraren). Postadress; Utbildningsdepartementet, 103 33 Slockholm

Särskilda direktiv har ej meddelats.

De sakkunniga har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 20 sammanträden saml haft överläggningar med företrädare för intressen, som berörs av uppdraget.

De sakkunnigas arbele beräknas pågå under hela år 1981.

2. Bibelkommissionen (U 1972:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den I december 1972 för att nyöversätta Nya testamentet (se Post- och Inrikes tidn. den 19 januari 1973):

Ordförande: Ljungberg, Blenda M., adjunkt, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 oktober 1978)

Ledamöter: Björck, Staffan, professor

Erlander, Lillemor, kyrkoadjunkl (fr.o.m. den 24 januari 1978) Forkman, Göran, kyrkoherde Lindström, Harry, fil. lic. Martling, Carl Henrik, direktor

Mattsson, S. M. Lennart, distriktsstudieledare, Ld. led. av riksdagen Narrowe, Morton H., rabbin (fr.o.m. den 1 juli 1975) Piltz, Anders, docent (fr.o.m. den I juni 1980) Vallquisl, Gunnel, författare (t.o.m. den 31 maj 1980)

Experter; Aro, Jussi, professor (fr.o.m. den 1 januari 1980) Björndalen, Anders J., docent (fr.o.m. den 1 mars 1980) Brandt, Krister, pastor (fr.o.m. den 1 juli 1976) Erixon, Björne, pastor (fr.o.m. den I september 1980) Frykholm, Yngve, kontraktsprost (fr.o.m. den 1 september 1980) Gottlieb, Hans, lektor (fr.o.m. den 1 december 1979)

 

197                              Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:2

Grénbaum, Catharina, fil. mag. (fr.o.m. den 1 september 1980)

Harviainen, Tapani, docent (fr.o.m. den 1 november 1980)

Hedin, Benkt-Erik, författare (fr.o.m. den 15 december 1978 t.o.m. den

31 oktober 1980)

Hermondsson, Elisabeth, författare (fr.o.m. den I september 1980)

Hidal, Sten, docent

Illman, Karl-Johan, professor (fr.o.m. den I september 1980)

Ljung, Inger, docent (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Johnson, Bo, docent (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Kronholm, B. Tryggve, professor

Meldnger, N. D. Tryggve, professor (fr.o.m. den 1 november 1977)

Molde, F. Bertil, professor (Lo.m. den 31 oktober 1980)

Nilsson, Björn, redaktör (fr.o.m. den 1 september 1980)

Olsson, Birger, docent (fr.o.m. den 1 september 1978)

Ottosson, Magnus, docent (fr.o.m. den 1 september 1980)

Piltz, Anders, docent (fr.o.m. den 1 januari Lo.m. den 31 maj 1980)

Rubinstein, Harry L, studierektor (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Saebö, Magne, professor (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sjögren, Lennart, författare (fr.o.m. den 1 september 1980)

Strömberg Kranlz, Eva, teol. kand. och fil. mag. (fr.o.m. den  1

september 1980)

Sundström, Gun-Britt, författare (fr.o.m. den 1 juli 1980 t.o.m. den 30

juni 1981)

Svenungsson, Birgitta, adjunkt (fr.o.m. den 1 september 1980)

Teleman, Ulf, professor (fr.o.m. den 1 september 1980)

Toll, C. Christopher, professor (fr.o.m. den 1 november 1977 t.o.m.

den 31 oktober 1980)

Wrede, Gösta, docent (fr.o.m. den 1 september 1980)

Översättningsenheten för Nya testamentet:

Ordförande: Björck, Staffan, professor

Ledamöter: Block, Per H. L., teol. lic. (fr.o.m. den 1 september 1975) Riesenfeld, Harald, professor

Översättningsenheten för Gamla testamentet:

Ledamöter: Albreklson, Bertil, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Björck, Staffan, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Sundström, GunBritt, författare (fr.o.m. den 1 juli 1980 Lo.m. den 30 juni 1981)

 

U:2    Skr 1980/81:103                                             198

Koordinator: Åsberg, Christer, fil. mag. (fr.o.m. den I september 1978)

Sekreterare: Åsberg, Christer, fil. mag.

Bitr. sekreterare; Jonsson, K. E. Johnny, B. D. (Bachelor of Divinity) (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Nilsson, Herbert, departementssekreterare

Olofsson, Staffan, fil.lic och teol. kand (fr.o.m. den 1 juni 1980 t.o.m. den 30 juni 1982) Secher, Jörgen, fil. lic.

Wiklander, Berdl, fil. mag., teol. kand. (fr.o.m. den 1 november 1975 t.o.m. den 31 maj 1980)

Lokal; Åsgränd 1,1/2 tr. ög., 752 35 Uppsala, tel. 018/12 83 97 (sekreteraren), 018/12 83 95 (kansli)

Direktiven för kommissionen, se 1974 års riksdagsberältelse U 46. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommitléberättelse U 25 samt 1978 års kommitléberättelse del II U 11.

Bibelkommissionen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 18 sammanträden.

Etl delbetänkande. Nya testamentet, kommer atl publiceras under år 1981.

Kommissionens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

3. Studiestödsutredningen (U 1975:16)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för atl utreda del studiesociala stödet (se Post- och Inrikes ddn. den 7 oktober 1975);

Ordförande; Andersson, Johnny, departementsråd

Ledamöter; Andersson, Tore, ombudsman (fr.o.m. den I oktober 1976) Båhlerud, Hilligert, kassör (fr.o.m. den 22 oktober 1977) Lindström, Ralf E., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lundgren, Bo Richard, sekreterare (fro.m. den 26 januari 1978) Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1976)

 

199                         Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:3

Nilsson, Christer, politisk sekreterare (fr.o.m. den I januari 1978)

Odelsparr, Margit E., jur. kand., ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den

1 oktober 1977)

Waldenström, Sven, civilekonom (fr.o.m. den 29 maj 1978)

Westerlund, Uno, ombudsman

Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen

Öhrsvik, Lena M., kurator, led. av riksdagen (fr.o.m. den I augusti

1976)

Experter: Anneli, Johan G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 december 1975) Dahlquist,    Lars-Ola,    departementssekreterare    (fr.o.m.    den    1 september 1980)

Dalen, Ingrid K., departementssekreterare (fr.o.m. den 3 november 1976)

Edelholm, Olof Gunnar (Olle), överdirektör (fr.o.m. den 1 april 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Honeth, Peter, departementssekreterare (fr.o.m. den I mars 1978) Johansson, H. Karl-Johan, byråchef (fr.o.m. den 6 december 1979) Johansson, Rolf G., sekreterare (fr.o.m. den 6 december 1979) Jonsson, Nils Ingemar, skolkamrer (fr.o.m. den 30 oktober 1978) Kindlund, A. Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1976)

Kärrström, Margit, kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 november 1979) Linander, B. Åke G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Lindblad, L. Anders, byrådirektör (fr.o.m. 6 december 1979) Lindeberg, Roy H. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1980) Mellgren, Tor-Olov O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 6 december 1979)

Olsson, Billy, överdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1980) Sundström, Björn G., byråchef (fr.o.m. den I januari 1980) Svanfeldl, Göran H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 december 1975) Svensson, M. Allan, professor (fr.o.m. den 1 april 1980)

Sekreterare: Mattsson, Sdg, överdirektör (fr.o.m. den 1 april 1978)

Bitr. sekreterare: Lundquist, Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I april 1978) Morhed, Gun-Britt, mellanstadielärare (fr.o.m. den 15 januari 1980)

Lokal:   Svartmangatan   9,1   tr.,   11129  Stockholm,   tel.   101896 (sekreteraren), 10 24 59 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommitléberättelse U 58.

 

U:3    Skr 1980/81:103                                            200

Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommittéberätteise del II U 14 och 1979 års kommitléberättelse del II U 14.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika kommittéer, myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele.

Utredningen har den 10 april 1980 avgett betänkandet (SOU 1980:25) Studiestöd för 16-19-åringar i gymnasial utbildning.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under andra halvåret 1981.

4. Styrelsen (U 1975:17) för sekretariatet för framtidsstudier

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1975 med uppgift all leda verksamheten på framtidsstudieområdet (se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1975);

Ordförande; Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 oktober 1976)

Ledamöter; Biörck, Gunnar, professor, led. av riksdagen Dahl, R. Birgitta, led. av riksdagen

Hambraeus, S. Birgitta, fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 december 1976)

Ingelstam, Lars E., professor (t.o.m. den 30 juni 1980) Israelsson, Per J., apparalskölare, led. av riksdagen Remgård, Arne, lektor (fr.o.m. den I januari 1979) Thorsson, Inga M., statssekreterare, Ld. led., av riksdagen

Experter: Borg, Astrid, fil. lic. (fr.o.m. den 26 november 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Bäckstrand, K. Göran M., departementssekreterare (t.o.m. den 30 juni 1980)

Engellau, Patrik, bislåndsatlaché (fr.o.m. den I september 1978 t.o.m. den 31 januari 1980)

Johansson, Ola, pol. mag. (t.o.m. den 14 maj 1980) Laestadius, Staffan, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1978) Lagergren, Mårten, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1977) Lundh, Lena, sjuksköterska (fr.o.m. den I juli 1979)

 

201                         Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:5

Lönnroth, Måns, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 oktober 1975

t.o.m. den 30 juni 1980)

Nygren, Birgitta, civilekonom (fr.o.m. den 17 maj 1978)

Orkan, Inga-Britt, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Sanne, Christer, civilingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Sleen, F. Peter, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Tägil, Sven O., professor

Wickman, Kersdn (fr.o.m. den I februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Huvudsekreterare: Ingelstam, Lars E., professor (t.o.m. den 30 juni 1980)

Lokal; Regeringsgatan 65, tel. växel 763 10 00 direktval 763 38 18 (Bäckstrand), 21 10 35 (kansli). Postadress: Box 7502, 103 92 Stockholm

Direktiven för styrelsen, se 1976 års kommittéberättelse U 59.

Sekretariatet för framlidsstudier har under liden november 1979 - juni 1980 hållit fyra sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av sekretariatets arbete.

Sekretariatet publicerar rapporter och arbetsmaterial fortlöpande från symposium och seminarier. Redovisningen av material m.m. framgår av en särskild folder som kan rekvireras från sekretariatet.

Sekretariatet har fr.o.m. den I juli 1980 överförts lill forsknings­rådsnämndens organisation.

5. Kommittén (U 1976:04) om läromedelsmarknaden (ULÄ)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 maj 1976 och den 29 mars 1979 för atl kartlägga läromedelsmarknaden (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juni 1976);

Ordförande: Lindeberg, Hilla-Brilta, rektor (fr.o.m. den 17 april 1979)

Ledamöter: Allmér, Göran, rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 november 1979)

Andersson, N. G. Bertil, kanslichef (fr.o.m. den 17 april 1979) Björinder, Henry, avdelningschef (fr.o.m. den 17 april 1979) Edman, Elov, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Engstrand, Sten, kommunalråd (fr.o.m. den 17 april 1979)

 

U:5    Skr 1980/81:103                                             202

Johansson, Larz, utredningssekreterare led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 november 1979)

Sakkunniga; Lemne, Marja, departementssekreterare (fr.o.m. den 17 april 1979) Lövgren, Esse T. C, undervisningsråd (fr.o.m. den 28 juni 1976) Malmborg, Curt, kanslisekrelerare (fr.o.m. den 17 april 1979) Schyl-Bjurman, Gertrud S., fil. lic. (fr.o.m. den 28 juni 1976) Storm, C. Olof, direktör (fr.o.m. den 12 november 1979)

Experter; Ahnmé, Eva, seminarielärare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Altan, Birgitta, speciallärare (fr.o.m. den 25 februari 1977) Björkman, Jerker, ombudsman (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Bryntesson, Lars, studerande (fr.o.m. den 12 juni 1979) Engman, Ove, adjunkt (fr.o.m. den 6 april 1978) Hallen, Håkan, sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Höglund, Hans, studiereklor (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Johansson, Karl-Axel, sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Keil, Hans, studerande (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Larsson, Gösta H. F., sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Lundgren, Ulf, professor (fr.o.m. den 25 februari 1977) Nilsson, Ulla A., förskollärare (fr.o.m. den 18 januari 1978) Norenlind, I. Märit, bitr. psykolog (fr.o.m. den 10 oktober 1977) Persson, Per-Ebbe, ombudsman (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Sandberg, N. Börje K., skolkamrer (fr.o.m. den 14 januari 1977) Sondér, Ebbe, yrkeslärare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Storm, Olof, direktör (fr.o.m. den 12 november 1979) Thorsell, Lars, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Torper, Ulf, fil. kand. (fr.o.m. den 1 december 1978 t.o.m. den 14 september 1980) Wingborg, Mals, studerande (fr.o.m. den 14 november 1977)

Sekreterare; Englund, David, föriagschef (fr.o.m. den I maj 1979 Lo.m. den 14 september 1980)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberätteise del II U 5. Tilläggsdirektiv, se 1980 ärs kommitléberättelse del II U 7.

Kommittén har under dden november 1979 - juni 1980 hållit tolv sammanträden.

Kommittén har den 12 juni 1980 avgett betänkandena (Ds U 1980:4) Läromedlens funktion i undervisningen, (Ds U 1980:5) Särskild bilagedel och (SOU 1980:15) Läromedlen i skolan - frågor kring läro­medel i undervisningen och lek- och arbetsmaterial i förskolan.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

203                              Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:6

6. Gymnasieutredningen (U 1976:10)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 augusd för atl göra en översyn av den gymnasiala utbildningen (Se Post- och Inrikes lidn. den 17 augusd 1976):

Ordförande;

Dahllöf, Urban S., professor (fr.o.m. den 29 januari 1979)

Ledamöter; Alemyr, Sdg R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen Fogelström, Hans, ombudsman

Gren, Arne, kommunalråd (fr.o.m. den 21 oktober 1977) Griinewald, Björn M., civilekonom

Hjelm-Wallén, Lena B., adjunkt, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 januari 1977)

Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare Paul, Lars, ombudsman (fr.o.m. den I september 1977) Rogestam, A. Christina, fil. kand., led. av riksdagen Stålhammar, Bert E. J., skolinspektör, Ld. led. av riksdagen Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen

Sakkunniga; Anneling, Ingvar, köpman (fr.o.m. den 1 juli 1979) Arndt, Nils, rektor

Engman, Ove, förste vice förbundsordförande (fr.o.m. den 1 augusti 1980)

Hellström, E. Emil, länsarbetsdirektör Holmberg, Olle, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1979) Hälleberg, Allan, sekreterare

Kalin, Göran, förbundsordförande (Lo.m. den 31 juli 1980) Nilsson, Johnny, studerande Nilsson, Lars G., utredningssekreterare Nilsson, Matts G., avdelningschef

Ringborg, S. Eriand, tL planeringschef (fr.o.m. den 1 januari 1977) Rådmark, Johan, studerande (fr.o.m. den 1 juli 1979) Teveborg, Lennart, skolråd

Experter; Andersson, Kjell V., fil. kand. (fr.o.m. den 17 februari t.o.m. den 31 mars 1980)

Beckman, Anita, studierektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Beckne, Rolf A. P., lektor (fr.o.m. den 1 november 1979) Belfrage, Göran, civilingenjör (fr.o.m. den 15 oktober 1979) Berggren, Sören V., utbildningsinlendent (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

 

U:6    Skr 1980/81:103                                            204

Bernhardsson, Helge, rektor (fr.o.m. den 9 juni Lo.m. den 22 juni 1980)

Björkman, Jerker, ombudsman (fr.o.m. den I oktober 1977)

Björn, Gösta R., studierektor (fr.o.m. den 8 april t.o.m. den 8 juni 1980)

Boldt, Göran B. L., förbundssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Bruhn, L. Gunnila, studierektor (fr.o.m. den I februari 1980)

Brändström, Dan A., kanslichef (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Eklund, Svea L, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1977)

Fredriksson, Bert, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Fredriksson, Ingrid, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober

1977)

Gärtze, Bo, gymnaslikdireklör (fr.o.m. den 8 april 1980)

Göranson, Ulf G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I maj 1977)

Harting, Birgit, adjunkt (fr.o.m. den 15 september 1980)

Hasselberg, Kersti, leckningslärare (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Hektot, Carl-Magnus, civilingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Hemberg, Maja, adjunkt (fr.o.m. den 15 september 1980)

Henningsson, Anna Louise, fil. kand. (fr.o.m. den 15 maj 1980 t.o.m.

den 31 mars 1981)

Holmberg, Per H., rektor (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Holmkvist-Svensson, Ruth L, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 1

oktober 1977)

Hultin, Johny, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Hastad, Matts, fil. dir (fr.o.m. den 18 februari 1980)

Härnqvist, Kjell, professor (fr.o.m. den I januari 1978)

Ivarsson, Reinhold, lektor (fr.o.m. den 3 mars 1980)

Javetle, Bo, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Jirlow, L. Krister, byrådirektör (fr.o.m. den 26 november 1979 t.o.m.

den 15 februari 1980)

Johansson, Bengt E. A., sekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Johansson, Martin, skolkonsulent (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Johnsson, Inga, iL byråchef (fr.o.m. den I oktober 1977 t.o.m. den 30

september 1980)

Jonsson, Benny, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I maj 1980)

Jonsson-Wiklund, Ingela, studerande (fr.o.m. den I oktober 1977)

Jorg, Johann M., ingenjör (fr.o.m. den 10 oktober 1977)

Jos, N. Olof, statistikchef (fr.o.m. den 9 juni 1977)

Karlsdotler-Jonshagen, Ingrid C, byråchef (fr.o.m. den 9 juni 1977)

Klasson, Alger, lektor (fr.o.m. den 15 augusti 1980)

Klein, Alexander, lektor (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Koskinen,  Lennart, förste stiftsadjunkt (fr.o.m. den   10 november

t.o.m. den 30 november 1980)

Larsson, Hans, ombudsman (fr.o.m. den I oktober 1977)

Laurell, Inger, redaktör (fr.o.m. den I juni 1980)

 

205                         Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:6

Lind, Siv L, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Linde, Göran, adjunkt (fr.o.m. den I april 1980)

Lindell, Ebbe, professor (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Linden, Yngve, metodiklärare (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Lindholm, Evert, rektor (fr.o.m. den I mars 1980)

Lindskoug, Ingemar, fil. lic. (fr.o.m. den I november 1979)

Lindström, Alice M. F., undervisningsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Ljunggren, Sdna, rektor (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Ljungqvisl, Björn U. T, sekreterare (fr.o.m. den I oktober 1977)

Lundberg, Hilding, förste konsulent (fr.o.m. den 16 januari 1980)

Lundeberg, Christer N. S., undervisningsråd (fr.o.m. den 1 oktober

1977)

Lundgren, Ulf, professor (fr.o.m. den 29 januari 1979)

Magnusson, Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den I oktober

1976)

Marklund, Inger, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 juni 1977)

Myrberg, Mats, fil. dr (fr.o.m. den I oktober 1978)

Naeslund, Lars G., psykolog (fr.o.m. den 3 september 1979) Nallsén, Carl-Edvard, lektor (fr.o.m. den 15 augusd 1980) Nerdrum-Ullman, Wenche, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Nordin, Eva, studerande (fr.o.m. den I december 1980) Noriin, Åke, lektor (fr.o.m. den 8 oktober 1980)

Olsson, Bengt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars t.o.m. den 31

mars 1980)

Owens, Marie, studerande (fro.m. den 12 juni 1979)

Persson, Ann, studerande (fr.o.m. den I september 1979 t.o.m. den 30

november 1980)

Persson, Börje, lektor (fr.o.m. den 8 april t.o.m. den 8 juni 1980)

Pelrusch, Inger E., syokonsulent (fr.o.m. den I januari 1980 t.o.m. den

28 februari 1981)

Pettersson, Kenth J. L., utredningssekreterare (fr.o.m. den I september

1978)

Rendahl, Olle, adjunkt (fr.o.m. den 18 augusti t.o.m. den 20 december

1980)

Risberg, Alli, adjunkt (fr.o.m. den I oktober 1980)

Schedvin, Sven-Olof, studiereklor (fr.o.m. 10 mars 1980)

Schelin, Leif Ericsson, fil. mag. (fr.o.m. den I september 1977)

Schöldslröm, Ulf C. W. S., utredningschef (fr.o.m. den I oktober 1977)

Slridh, Arne, ulbildningschef (fr.o.m. den I oktober 1977)

Ström, Gunnar O. F., professor (fr.o.m. den I oktober 1977)

Svanfeldl, Göran H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 juni 1977)

Thelin, Bengt A., undervisningsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

 

U:6    Skr 1980/81:103                                            206

Tiderman, Vincent, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 31

mars 1980)

Trygg, Margareta, konsulent (fr.o.m. den 14 september 1980)

Waern, Karl-Gustav, iL avdelningsdirektör (fr.o.m. den  1 oktober

1977 Lo.m. den 15 januari 1980)

Waldenvik, Alf-Göran, studierektor (fr.o.m. den 15 september 1980)

Vestin, F. E. Margareta, Ld. undervisningsråd (fr.o.m. den 1 april

1978)

Westman,    Anna-Christina,    avdelningsdirektör   (fr.o.m.    den    1

september 1979)

Weslon, Kerstin, adjunkt (fr.o.m. den 15 september 1980)

Viberg, Gunilla, adjunkt (fr.o.m. den 14 september 1980)

Vikman, Sven, lekn. lic. (fr.o.m. den I oktober 1977)

Åhman, A. Sune, rektor (fr.o.m. den 15 september 1979)

Örne, Ingegerd, sekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Sekreterare: Ekholm, Lars, kansliråd (fr.o.m. den 29 januari 1979)

Bitr. sekreterare: Bergstrand-Wilson, Kersdn, musikpedagog (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal: Vasagatan 36, 3 tr., 11120 Slockholm, tel. 119114 (sekreteraren), 10 39 25 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommitléberällelse del II U 11. Tilläggsdirekdv, se 1978 års kommitléberättelse del II U 1 saml 1980 års kommitléberättelse del 11 U 11.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele.

Utredningen har den 18 september 1980 avgett deibetänkandet (SOU 1980:30) Den sociala selektionen till gymnasiestadiel. En jämförelse mellan fyra årskullar av Kjell Härnqvist och Allan Svensson.

Ulredningen planerar alt avge nästa delbetänkande våren 1981.

Utredningen beräknas avsluta sill arbele den 30 juni 1981.

7. Svenska delegationen av finsk-svenska utbildningsrådet (U 1976:11)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9 september 1976 för alt ingå i den svenska delegationen av finsk-svenska utbildningsrådet (se Post- och Inrikes lidn. den 14 oktober 1976);

 

207                              Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:8

Ordförande: Sdernsledt, K. Jan T., expeditionschef

Ledamöter: Ebbeson, Ulf, byrådirektör Norberg, Randolph, sekreterare Teveborg, Lennart, skolråd Åstedt, Inga-Britta, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1979)

Sakkunniga; Hamber, Hans O. A., undervisningsråd (fr.o.m. den I november 1979) Lundgren, Staffan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1976) Olsson, Artur H. S., skolråd (fr.o.m. den 15 februari 1979)

Expert: Kenttä, V. Matti, adjunkt (fr.o.m. den 1 januari 1980) Lidbaum, Marja, skolkonsulent (fr.o.m. den 24 februari 1978) Sparrman, Cari-Axel, adjunkt (fr.o.m. den 26 oktober 1978) Strömberg, Silja K., kulturattaché (fr.o.m. den 24 februari 1978)

Sekreterare: Sanlesson, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Lokal: Utbildningsdepartementet, Myntlorget I, 103 33 Stockholm, tel. 763 10 00 (växel), direktval 763 18 44 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1977 års kommitléberättelse del II U 12.

Delegationen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden, varav ett i Finland med den finska delegationen. Utbildningsrådet har under året utarbetat en promemoria med riktlinjer för den i Sverige boende finskspråkiga befolkningens utbildning och kulturella aktiviteter m.m. Vidare har delegationen haft kontakt med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

8. Utredningen (U 1977:03) om kvinnliga skolledare

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 januari 1977 med uppgift atl genom olika initiativ öka andelen kvinnor på skolledande befattningar:

Ordförande; Du Rielz, Lars B. Hj., skolinspektör.

 

U:8    Skr 1980/81:103                                            208

Ledamöter: Berggren, Anne Marie, departementssekreterare (fr.o.m. den 27 april 1979)

Hammarlund, Olof, förbundsordförande Jurén, Ing-Britl, fil. lic. Lindstedt, Lars, lönedireklör Nilsson, Asta, sekreterare Sönnerlind, Arne, skolråd

Experter: Bresky, Lillemor, fil. kand. (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Carlsson, Lennart, skolinspektör (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Claesson-Heljeberg, Margareta, rektor (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Ekholm, Mats, docent (fr.o.m. den 1 november 1977) Herlin, Helena, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 december 1977 t.o.m. den 31 december 1978 fr.o.m. den 1 juli 1979 t.o.m. den 29 februari 1980)

Stegö, Eskil, rektor (fr.o.m. den I november 1977) Vestin, F. E. Margareta, Ld. undervisningsråd (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Sekreterare: Berggren, Anne Marie, departementssekreterare

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II U 2.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Utredningen har den 17 juni 1980 avgetl betänkandena (SOU 1980:18) Att vara skolledare. Elt studiecirkelmalerial och (SOU 1980:19) Fler kvinnor som skolledare.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Lärartjänstutredningen (U 1977:04)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 14 april 1977 och den 15 februari 1979 för atl utreda vissa tjänsleorganisatoriska frågor inom högskolan m.m.:

Ordförande; Ullenhag, Jörgen  U., byråchef,  led.  av  riksdagen (fr.o.m.  den   I december 1978)

 

209                              Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:9

Ledamöter; Elmstedl, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen Grudevall, Lennart, sektionschef Johansson, Birgitta, metallarbetare, led. av riksdagen Lindqvist, Ingvar F., professor (fr.o.m. den 15 februari 1979) Löfslröm, J. Henric, sekreterare Marcusson, Sten G., utredningssekreterare Nilsson, Sven, sekreterare

Ringborg, S. Erland, iL planeringschef (fr.o.m. den 15 februari 1979) Ruin, Olof K., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Rydén, Rune O., fil. lic, led. av riksdagen Sundgren, E. Roland, ombudsman, led. av riksdagen Åkersledl, Jonas, ombudsman

Sakkunniga: Egardt, Peter A. N., fil. kand. Sandberg, A. Birger, förhandlingsdirektör

Experter: Holmslrand, N. G. Anders, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Kälvemark, Torsten, avdelningsdirektör (fr.o.m. den  1  december 1979)

Köhler, Karl-Johan, fil. mag. (fr.o.m. den 16 oktober 1979) Linnarsson, Håkan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Olsson, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1978) Reinhold, Sune, byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979) Sahlin, John-Erik, lönedirektör (fr.o.m. den 1 januari 1979) Stahl, Ivar, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1979) Sleiner, Peter, universitetslektor (fr.o.m. den I juli 1978) Sdlle, Leif, fil. lic (fr.o.m. den 1 juli 1978) Thun, John-Erik, universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli 1978) Vallin, Ivar, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1978)

Sekreterare; Kirsebom, Bjarne A., departementssekreterare

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberättelse del II U 6. Tilläggsdirekdv, se 1980 års kommittéberättelse del II U 3.

Ulredningen har under tiden november 1979 -januari 1980 hållit fem sammanträden.

Kommittén har den 12 mars 1980 avgeU betänkandet (SOU 1980:3) Lärare i högskolan. Förslag till ny arbets- och tjänsteorganisation.

Uppdraget är därmed slutfört.

14    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

U:10    Skr 1980/81:103                                          210

10. Videogramutredningen (U 1977:05)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 21 april 1977 med uppdrag alt utreda frågan om samhällets insatser på videogramområdel:

Ordförande; Sundman, Per Olof, författare, Ld. led. av riksdagen

Ledamöter: Björck, Anders P.-A., led. av riksdagen Bladh, Lennart W., yrkesvalslärare, led. av riksdagen Ingelstam, Margareta, producent Ström, Gunnar, partisekreterare

Experter: Allerstrand, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den 13 juni 1980) Arlinger, Sdg, docent (fr.o.m. den 13 mars 1978) Bergold, Jan Olov, utredningssekreterare (fr.o.m. den 16 oktober 1978) Bolander, Lars, socialchef (fr.o.m. den I maj 1979) Bottiger, E. Marie A., jur. kand. (fr.o.m. den 16 maj 1978) Edwall, Börje, ombudsman (fr.o.m. den 1 juni 1980) Edwall, Ingvar, sludiekonsulent (fr.o.m. den 13 mars 1978) Eklindh, Kenneth, skolkonsulent (fr.o.m. den 13 mars 1978) Fransson, Arne, rektor (fr.o.m. den 13 mars 1978) Gustavsson, Sture, redaktör (fr.o.m. den 13 mars 1978) Hederslröm, C. Christer, byrådirektör (fr.o.m. den 6 oktober 1977) Hellsten, Berdl, redaktör (fr.o.m. den 1 september 1980) Hjorth, Jan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 24 mars 1980) Jacobson, Brita A., apotekare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Lindencrona, Birgitta, fil. lic. (fr.o.m. den I mars 1980) Lindsten, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1978) Lundström, Beata, informationssekreterare (fr.o.m. den 15 februari 1978)

Mattsson, Bengt-Olof T, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 april 1979)

Nordstrand, Jon Erik, förste bibliotekarie (fr.o.m. den 13 juni 1980) Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 3 juni 1977)   . Preisler, Gunilla, doktorand (fr.o.m. den 13 mars 1978) Svanberg, Lars, redaktör (fr.o.m. den 3 juni 1977) Söderiind, Olof, förbundsdirektör (fr.o.m. den 13 mars 1978) Wahlström, Victor, ombudsman (fr.o.m. den 10 april 1979) Östman, Bertil, universitetslektor (fr.o.m. den 29 januari 1979)

Sekreterare: Svärd, Stig, studiesekreterare

 

211                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:ll

Bitr. sekreterare; Hallenberg, Ingemar, studieinslruklör (fr.o.m. den 1 november 1977)

Lindencrona, Birgitta, fil. lic. (fr.o.m. den 16 november 1977 t.o.m. den

29 februari 1980)

Nordangård, Magnus, redaktör (fr.o.m. den I april 1980)

Lokal: Västeriånggatan 46,2 tr., tel. 20 74 18 (Svärd), 20 73 64 (kansli). Postadress: Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II U 7.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 20 sammanträden.

Utredningen har den 17 december 1979 avgetl betänkandet (Ds U 1979:16) Den elektroniska hästen och den 16 juni 1980 betänkandet (Ds U 1980:9) De hörselhandikappade och videogrammen. Dessutom har utredningen den 12 februari 1980 överlämnat en skrivelse till utbildningsdepartementet om försöksverksamhet med distribution och produktion av videogram.

Ulredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1981.

11. Utredningen (U 1977:08) om visningsersättning

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 med uppgift atl klarlägga möjligheterna atl konstruera ett system som ger bildkonstnärerna ersättning för att verk som inte längre är i upphovsmannens ägo visas offentligt:

Särskild utredare: Reuterswärd, B. Edvard, generaldirektör (fr.o.m. den 6 september

1977)

Experter: Bergman, Lars, direktör (fr.o.m. den 28 augusti 1978) Hedfeldt, Erik, Ld. jusdlieråd (fr.o.m. den 6 september 1977)

Sekreterare: Lindsten, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 augusti 1978)

Bitr. sekreterare: Stenqvist,   Gunnel   M.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   15 oktober 1979)

Lokal: Utbildningsdepartementet, Myntlorget I, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 17 45 (Lindsten), 763 23 96 (Stenqvist)

 

U:ll    Skr 1980/81:103                                             212

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberättelse del II U 10.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 32 sammanträden.

Ulredningen beräknas avge sitt slutbetänkande i början av år 1981.

12. Uppslagsverkskommittén (U 1977:09)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 13 oktober 1977 med uppdrag atl utreda frågan om utgivning av svenskt uppslagsverk;

Ordförande; Tynell, Lars V., riksbibliotekarie (fr.o.m. den 13 oktober 1977)

Ledamöter: Barenthin, Willi, l.L kansliråd (fr.o.m. den 13 oktober 1977) Furhammar, Brita, bibliotekarie (fr.o.m. den 13 oktober 1977) Jacobson Widding, Anita, professor (fr.o.m. den 13 oktober 1977) Lannegren, Göran S., l.L kansliråd (fr.o.m. den 13 oktober 1977) Peterson, Kjell, bokförläggare (fr.o.m. den 13 oktober 1977) Sandqvisl, Inga-Britta, förste arkivarie (fr.o.m. den 13 oktober 1977)

Sekreterare: Sundkvist, Leif G., civilekonom (fr.o.m. den 13 oktober 1977)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II U 12.

Kommittén har under tiden november 1979 - juli 1980 hållit tio sammanträden.

Kommittén har den 24 juli 1980 avgett betänkandet (SOU 1980:26) Mol bällre velande.

Uppdraget är därmed slutfört.

13. Arbetsgruppen (U 1977:10) för samefrågor

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 29 september 1977:

Ordförande: Wikström, Jan-Erik, statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Vice ordförande: Lundin, Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den 8 april 1980)

 

213                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:I3

Svensson, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 7 april 1980)

Ledamöter: Anell, Kerstin, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 februari 1978 t.o.m. den 7 april 1980)

Karison, Rolf A., kansliråd (fr.o.m. den 10 september 1979) Lagerlöf, Inga-Britt, departementssekreterare (fr.o.m. den 24 mars 1979)

Lindgren, Lennart I., departementsråd (fr.o.m. den 8 april 1980) Norström, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 8 april 1980) Pettersson, Gunnel, sakkunnig (fr.o.m. den 8 april 1980) Redbrandl, Lars-Göran, sakkunnig (fr.o.m. den 24 mars 1979 t.o.m. den 7 april 1980)

Saitton-Burman, Ellen, sekreterare (fr.o.m. den 5 maj 1980) Thomasson, Lars, förste rektor (fr.o.m. den 5 maj 1980) Thorstenson, R. Billy, kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Tornborg, Curt G. F., departementsråd (fr.o.m. den I oktober 1977) Öster, Karl-Olov, departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 7 april 1980)

Experter; Andersson, Gösta, skolinspektör (fr.o.m. den 16 januari 1978 t.o.m. den 4 maj 1980)

Arell, Nils, universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli 1979) Jonsson, Aina, renskötare (fr.o.m. den 16 januari 1978 t.o.m. den 4 maj 1980)

Simma, Lars H;son, adjunkt (fr.o.m. den 16 januari 1978 t.o.m. den 4 maj 1980)

Svonni, Mikael, studerande (fr.o.m. den 16 januari 1978) Utsi, Per-Mikael, studerande (fr.o.m. den 16 januari 1978 t.o.m. den 4 maj 1980)

Sekreterare; Englund, Karin, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977 Lo.m. den 14 mars 1980)

Stenqvist, Gunnel M., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1980)

Lokal; Utbildningsdepartementet, Slorkyrkobrinken 4. Postadress: 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 23 96 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Arbetsgruppen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden. Arbetsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

 

U:14    Skr 1980/81:103                                           214

14. Dagspresskommittén (B 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 19 januari 1978 med uppdrag att göra en allmän översyn över gällande bestämmelser för statligt stöd till dagspressen;

Ordförande; Nilsson, N. Per-Erik, justideombudsman (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Ledamöter; Andersson, A. Gösta J., skogsbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Andersson, J. Sven G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Hanson, Per-Olof, L borgarråd (fr.o.m. den 25 januari 1978) Karlsson, K, J. Urban, internationell sekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Nordin, Sven-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 januari 1978) Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Tobisson, Lars F., pardsekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Sakkunniga: Andersson, Björn, ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1979) Engström, Johan L. E., verkst. direktör (fr.o.m. den 25 januari 1978) Johansson, Östen, redaktör (fr.o.m. den 25 januari 1978) Präntare, Bo L. O., kanslichef (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Experter: Göransson, Lars, iL departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1979) Hedén, Kerstin E., kanslisekreterare (fr.o.m. den 2 mars 1978) Ohlsson-Leijon, S. H. Lennart, direktör (fr.o.m. den 2 augusti 1978) Rehnström, Åke, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 september 1979) Westergren, Håkan W., byrådirektör (fr.o.m. den 2 augusti 1978)

Sekreterare; Gustafsson, Karl Erik, docent (fr.o.m. den 25 januari 1978 t.o.m. den 15 november 1980)

Bitr. sekreterare: Hallström, Marie-Louise, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1979 Lo.m. den 10 februari 1980)

Hanson, H. Samuel (Sam) M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1978 Lo.m. den 15 november 1980)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II B 1.

 

215                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:15

Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommitléberättelse del II U 22.

Huvudmannaskapet för kommittén har under år 1979 förts över dll utbildningsdepartementet från budgetdepartementet.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Kommittén har den 29 februari 1980 avgelt forskningsrapporten (Ds U 1979:10) Annonsbladen och dagspressen samt den 31 juli 1980 slutbelänkandel (SOU 1980:32) Stödet till dagspressen.

Uppdraget är därmed slutfört.

15. Forskningssamverkanskommittén (U 1978:01)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 16 februari 1978 med uppdrag ad utreda högskolans forskningssamverkan med forskningsråd, myndigheter, företag och organisationer, m.m.;

Ordförande: Richardson, N. Gunnar E., docent, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Ledamöter: Bjurel, A. Bertil E., Ld. generaldirektör (fr.o.m. den 1 mars 1978) Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Gradin, Anita L, departementssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Johansson, Sven A. E., professor (fr.o.m. den 1 mars 1978) Lindqvist, Ingvar F., professor (fr.o.m. den 1 mars 1978) Marklund, Inger, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars 1978) Ohlsson, J. S. Ragnar, forskningschef (fr.o.m. den 1 mars 1978) Ringborg, S. Erland, iL planeringschef (fr.o.m. den 8 oktober 1979)

Sakkunnig: Johansson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 19 november 1979)

Experter; Andersson, Curt, civilingenjör (fr.o.m. den 1 april 1978) Broberg, Björn, byråchef (fr.o.m. den 1 april 1978) Ekenberg, Bengt, jur. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Elvin, Stig, byrådirektör (fr.o.m. den 1 april 1978) Ivarsson, S. Tore, sekreterare (fr.o.m. den 1 april 1978) Kirsebom, Bjarne A., departementssekreterare (fr.o.m. den I januari 1979)

 

U:15    Skr 1980/81:103                                           216

Olsson, Birgitta, ekonom (fr.o.m. den I april 1978)

Sidenbladh, Thomas P., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april

1978)

Sävborg-Lundgren, Görel, studievägledare (fr.o.m. den 1 mars t.o.m.

den 31 mars 1980)

Wahlund, Ingrid, ombudsman (fr.o.m. den I mars 1980)

Westerlund, Uno, ombudsman (fr.o.m. den I april 1978 Lo.m. den 29

februari 1980)

Åberg, C. Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 1 april 1978)

Öhman, Per, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 april 1978)

Österberg, Rolf, ombudsman (fr.o.m. den 1 april 1978)

Sekreterare: Franzén, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Bitr. sekreterare: Andersson, B. E. Christer, fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1978) Chrislensen-Sköld, Beatrice, fil. mag. (fr.o.m. den 1 oktober 1978 t.o.m. den 31 augusd 1980) Wallin, Kersdn, fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Lokal; Svartmangatan 9, 111 29 Stockholm, tel. 21 59 27 (Franzén), 21 56 24 (Andersson)

Direktiven för kommittén, se 1979 ärs kommitléberättelse del II U 2.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit elva sammanträden och slutjusterade i oktober 1980 sitt huvudbetänkande (SOU 1980:46) Högskolan i FoU-samverkan.

Inom ramen för den av kommittén ledda försöksverksamheten med kontaktforskare arbetar regionala arbetsgrupper i Gävleborgs, Malmöhus, Älvsborgs samt Norrbottens och Västerbottens län. Försöksverksamheten med kontaktforskare avslutas med utgången av budgetåret 1980/81 och avses bli redovisad i en rapport i början av år 1982.

Kommittén beräknar avsluta sitt arbete vid årsskiftet 1981-82.

16. Gäststuderandekommittén (U 1978:03)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 20 april 1978 med uppdrag all utreda vissa frågor rörande utländska studerande;

Ordförande: Mattsson, Stig, överdirektör (fr.o.m. den 24 april 1978)

 

217                            Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:16

Ledamöter: Hermelin, Johan, studerande (fr.o.m. den 24 april 1978) Körlof,  Björn   H.   B.,  departementssekreterare,  led.  av riksdagen (fr.o.m. den 24 april 1978) Öhrsvik, Lena M., kurator, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 april 1978)

Sakkunniga: Enocksson, Sten Arne, odont. kand. (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Holm, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Experter: Becker, Gerd, universitetslektor (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. deri 31 mars 1980)

Bergendorff, Karin, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 31 mars 1980)

Brunnberg, Jan-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Chatd-Plass, Ewa, sludievägledare (fr.o.m. den I mars t.o.m. den 31 mars 1980)

Cleve, Lars, utbildningsledare (fr.o.m. den 7 maj 1979) Ekholm, Brittmari, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1980) Gabrielson, Göran, iL byrådirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1980) Hagfall, Ola, universitetsadjunkt (fr.o.m. den 15 december 1979) Hildeman, Nils Gustav, programdireklör (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Jacobson, Bengt A., undervisningsråd (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Klette, Tove, kursföreståndare (fr.o.m. den 27 april 1979) Kristensson, Inge B. E., byråchef (fr.o.m. den 15 augusd 1978 Lo.m. den 14 oktober 1980)

Nylund, Elisabeth, kursföreståndare (fr.o.m. den 7 maj 1979) Ragnarsson, Eva, byrådirektör (fr.o.m. den I september t.o.m. den 31 mars 1981)

Stendahl, Christina, utbildningsledare (fro.m. den 27 april 1979) Stenkula, Peter, universitetslektor (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 31 augusti 1980)

Sävborg-Lundgren, Görel, studievägledare (fr.o.m. den I mars t.o.m. den 31 mars 1980)

Söderström, Nils, studierektor (fr.o.m. den 1 januari 1980) Wahlén, Staffan, studierektor (fr.o.m. den 18 december 1979) Wedelin, Kerstin B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Sekreterare: Ekholm, Britlmari departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978 t.o.m. den 31 maj 1980) Sparring, Leena, iL avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal:   Svartmangatan   9,1   tr.,   11129   Stockholm,   tel.   205141 (Ragnarsson), 20 87 69 (Sparring), 20 97 64 (kansli)

 

U:16    Skr 1980/81:103                                           218

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del II U 6.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, orga­nisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén planerar alt avge sitt slutbetänkande i mars 1981.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbele i april 1981.

17. Kommittén (U 1978:04) om kommunal vuxenutbildning (Komvux)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 16 mars 1978 med uppdrag att göra en översyn av den kommunala vuxeniilbildningen;

Ordförande: Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Ledamöter: Häll, Karl-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 mars 1978) Hällgren, Martin, länsbildningskonsulent (fr.o.m. den 16 mars 1978) Karlsson, K. Gösta, folkhögskolerektor, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Nordslrandh, Ove H., lektor, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Nordström, Marie, fil. lic. (fr.o.m. den 16 mars 1978) Oscarsson, Berit, sludiesekreterare (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Sakkunniga: Andersson, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 16 mars 1978) Holmberg, Gösta, direktör (fr.o.m. den 12 april 1979) Hultqvist, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 16 mars 1978) Landslröm, Sten-Sture H., direktör (fr.o.m. den 16 mars 1978) Larsson, Leif, studerande (fr.o.m. den 16 mars 1978) Olsson, Artur H. S., skolråd (fr.o.m. den 16 mars 1978) Wallmark, Nils, adjunkt (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Experter: Backman, Bernt, studierektor (fr.o.m. den 10 mars t.o.m. den 3 april 1980)

Brandt, Ann, adjunkt (fr.o.m. den 20 augusti t.o.m. den 15 oktober 1980)

Fernkvisl, Hans, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 3 mars t.o.m. den 3 april 1980)

 

219                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:17

Fransson, Anders, forskningsassistent (fr.o.m. den 15 november 1979

t.o.m. den 31 mars 1980)

Ghazal, Badran, hemspråkslärare (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den

15 oktober 1980)

Hedenskog, Raoul, adjunkt (fr.o.m. den  17 januari t.o.m. den 15

oktober 1980)

Inghull, Göran, fil. dr (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 15 oktober

1980)

Inglessi, Wanna, studerande (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 15

oktober 1980)

Jacobson, Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 17 december 1979

Lo.m. den 15 oktober 1980)

Kellner, Bengt, studierektor (fr.o.m. den  1 januari t.o.m. den 31

maj 1980; fr.o.m. den 11 augusti Lo.m. den 28 februari 1981)

Klein, Alexander, lektor (fr.o.m. den  1  september t.o.m. den  15

oktober 1980)

Kuyumcu, Eija H. T, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 15

oktober 1980)

Levin, Thorbjörn, adjunkt (fr.o.m. den 20 augusti t.o.m. den 15 oktober

1980)

Lind, Börje, adjunkt (fr.o.m. den 20 augusti t.o.m. den 15oktober 1980)

Lindholm, Evert, rektor (fr.o.m. den 16 oktober 1980 t.o.m. den 30 juni

1981)

Malmgren, Gun, adjunkt (fr.o.m. den 17 januari t.o.m. den 15 oktober

1980)

Nilsson, Görel, adjunkt (fr.o.m. den 20 augusti t.o.m. den 15 oktober

1980)     '

Näslund, Arne, adjunkt (fr.o.m. den 20 augusti t.o.m. den 15 oktober

1980)

Swartling, Ingela, adjunkt (fr.o.m. den 17januari t.o.m. den l5oktober

1980)

Svensson, Torbjörn, ämneslärare (fr.o.m. den 20 augusti t.o.m. den 15

oktober 1980)

Söderström, Nils, studierektor (fr.o.m. den 17 januari Lo.m. den 15

oktober 1980)

Sekreterare: Salin, Sven, lektor (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Bitr. sekreterare; Eklund, Lars, utbildningskonsulent (fr.o.m. den 21 januari 1980) Wickberg,    Barbro    I.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    1 september 1978)

 

U:17    Skr 1980/81:103                                           220

Lokal; Vasagalan 36, 3 tr., 111 20 Slockholm, tel. 21 28 51 (Salin), 21 00 53 (Wickberg) 21 13 80 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del II U 4. Tilläggsdirekdv, se 1980 års kommittéberättelse del II U 9.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden.

Kommittén har den 12 december 1979 avgett delbetänkandet (SOU 1979:92) Komvux och studieförbund. Arbetsfördelning och samråd.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbele under är 1981.

18. Elewårdskommittén (U 1978:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 mars 1978 för alt utreda organisation, innehåll, arbetssätt och arbetsformer i elevvårds­arbetet:

Ordförande; Petersson, Ann-Marie, fil. dr (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Ledamöter: Backmann, Sven, skoldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Jönsson, N. Paul, sekreterare (fr.o.m. den 27 november 1979) Melldén, Anna-Lisa, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Paulsson, Solveig, rektor (fr.o.m. den 1 juli 1978) Persson, Per-Ebbe, ombudsman (fr.o.m. den 6 april 1979)

Sakkunniga; Honeth, Peter, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Svensson, Sten, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 november 1979)

Experter; Bjarnehäll, Karl-Gustav, skoldirektör (fr.o.m. den 14 mars 1979) Bolme, Per, leg. läkare (fr.o.m. den 1 november 1978) Colnerud, Gunnel, psykolog (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Eriksson, Ann-Charlotte, studerande (fr.o.m. den 1 november 1978) From, Gun-Britt, syokonsulent (fr.o.m. den 14 mars 1979) Granér, Anna-Lena, studerande (fr.o.m. den 1 november 1978) Holmgren, Jacomien, speciallärare (fr.o.m. den 1 november 1978) Jelder, Gunnel, kurator (fr.o.m. den 14 mars 1979) Jonsson, Elisabeth, psykolog (fr.o.m. den 14 mars 1979) Thorsell, Gunnar, rektor (fr.o.m. den 14 mars 1979) Wennbo, Ulla, lektor (fr.o.m. den 7 maj 1980)

 

221                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:19

Sekreterare: Berntsson, Gert, rektor (fr.o.m. den I juli 1978)

Bitr. sekreterare: Ansiger, Arne, rektor (fr.o.m. den 8 oktober 1979) Colnerud, Gunnel, psykolog (fr.o.m. den 12 februari 1979 t.o.m. den 14 augusd 1980) Rask, Lena, skolpsykolog (fr.o.m. den 22 september 1980)

Lokal; Svartmangatan 9,2 tr., 11129 Stockholm, tel. 10 19 65 (Ansiger), 20 39 26 (Berntsson), 21 43 54 (Rask) och 20 97 94 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II U 5. Tilläggsdirektiv, se 1980 ärs kommittéberättelse del II U 6.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden.

Kommittén har den 8 april 1980 avgett betänkandena (Ds U 1980:1) Försök med utvecklingsarbete på elevvårdsområdet och (Ds U 1980:2) Samverkan mellan skolan och andra samhällsorgan.

Kommittén planerar att avge nästa delbetänkande Personalutveck­ling, personalvård, personalplanering - betydelsefulla förutsättningar för skolans elevvård, i december 1980.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

19. Integrationskommittén (U 1978:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 8 juni 1978 för atl utreda frågan om integration av handikappade elever i skolväsendet jämte därmed sammanhängande frågor:

Ordförande; Orehag, Lennart, överdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Ledamöter; Crona, Ulf, gymnastiklärare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Martinsson, Åke, slöjdlärare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Odelsparr, Margit E., jur. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Pekkari, Olle, studierektor (fr.o.m. den 1 juli 1978) Rydle, M. Birgitta, ämneslärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978)

 

U:19    Skr 1980/81:103                                           222

Sakkunniga: Larsson, Gunvi, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Odre, Torslen, speciallärare (fr.o.m. den 15 november 1978)

Experter: Adeen, Rose-Mari, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 november 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Bernhardsson, Göte, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1979) Carlquisl, Ebba, skolkonsulent (fr.o.m. den I oktober 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Hejdenberg, Kerstin, utredningssekreterare (fr.o.m. den I februari 1980)

Eklindh, Kenneth, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 februari 1979) Karlerö, Lars-Ingemar, länsskolinspeklör (fr.o.m. den I oktober 1978) Karisson, Ingrid, fortbildningskonsulent (fr.o.m. den 1 oktober 1980 t.o.m. den I mars 1981)

Mattsson, Bengt-Olof T, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 feb­ruari 1979)

Nicklasson,'Stina A. R., skolinspektör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Nilsson, Lars, fortbildningskonsulenl (fr.o.m. den  I oktober 1980 t.o.m. den 1 mars 1981)

Pettersson, Lennart, skolinspektör (fr.o.m. den 1 februari 1979) Sibbe, Tora, rektor (fr.o.m. den I februari 1979) Sjöqvisl, Brita, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 februari 1979) Ström, Märta, Ld. hörselkonsulenl (fr.o.m. den 1 oktober 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Svensson, Harry, forskningsassistent (fr.o.m. den I november 1979) Trowald,  Nils, projektledare (fr.o.m. den   I   augusti t.o.m. den 31 december 1980)

Sekreterare: Lagercrantz, Richard C. H., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Hammar, Åsa B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1979) Magnusson, Birgitta, byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1978)

Lokal;   Svartmangatan   9,4  tr.,   11129   Stockholm,  tel.   114218 (sekreteraren), 10 53 54 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del II U 10. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommitléberättelse del II U 6 och U 14.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

 

223                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:2I

Kommittén har den 11 september 1980 avgett deibetänkandet (SOU 1980:34) Handikappad. Integrerad. Normaliserad. Utvärderad. Betänkandet finns även som talbok.

Kommittén beräknas avsluta sill arbele under år 1982.

20. Nääs-utredningen (U 1978:08)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 18 maj 1978 med uppdrag atl utreda frågan om den framtida användningen av August Abrahamsons stiftelse på Nääs:

Särskild utredare; Steller, Emil, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Experter: Bolhén, Anders, huvudredaktör (fr.o.m. den 13 september 1979) Kranlz, Hans, deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 14 augusti 1979)

Lokal; Skolöverstyrelsen, Karlavägen 108, tel. växel 14 06 60. Postadress: 106 42 Slockholm

Direkdven för den särskilde utredaren, se 1979 års kommitléberällelse del 11 U 7.

Den särskilde utredaren har haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av hans arbete. Utredaren har också haft fortlöpande kontakter med Lerums kommun samt styrelsen för August Abrahamsons stiftelse.

Utredarens preliminära uppfattning är att del torde bli mycket svårt atl bygga en ny slöjdanslall (motsvarande) på Nääsområdel. Della sammanhänger med atl de utbildningsresurser för slöjdulbildning som finns i Linköping i princip är tillfyllest. Det ökade utbildningsbehovet av slöjdlärare som Ln. föreligger torde vara temporärt och kunna tillfredsställas genom tillbyggen i Linköping av provisorisk art.

Utredaren inriktar sig därför nu på att söka få fram etl förslag lill en hantverkshögskola för utbildning i utdöende yrken.

Utredarens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

21. Skolforskningskommitlén (U 1978:09)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 för alt utreda det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet inom skol­väsendet m.m.;

 

U:21    Skr 1980/81:103                                           224

Ordförande: Dahllöf, Urban S., professor (fr.o.m. den I juli 1978)

Ledamöter: Engqvisl, Olle, skolinspektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Eriksson, Per-Erik, skolinspektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Gillslröm, K. Åke, rektor, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978) Nordslrandh, Ove H., Ld. lektor, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 jud 1978) Rubenson, Kjell, docent (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Sakkunnig: Sävhagen, Ruth, kansliråd (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Expert; Stukat, Karl-Gustaf, professor (fr.o.m. den I december 1978)

Sekreterare: Marklund, Inger, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I juli 1978 t.o.m. den 14 april 1980)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II U 9. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommittéberättelse del II U 6.

Kommittén har under liden november 1979 - februari 1980 hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med berörda myndigheter och organisationer.

Kommittén har den 29 februari 1980 avgeU betänkandet (SOU 1980:2) Skolforskning och skolutveckling.

Uppdraget är därmed slutfört.

22. Närradiokommiltén (U 1978:11)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 med uppdrag atl utreda frågan om närradio och när-TV;

Ordförande; Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Ledamöter: Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Forslund, Britt-Marie, redaktör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Knutson, Göthe K. L., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978) Swedberg, Bo G. R., redaktör (fr.o.m. den 20 juli 1978)

 

225                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:22

Sakkunniga; Leijonborg, Lars, kanslichef (fr.o.m. den 1 september 1978) Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 oktober 1978) Olsson, Per Sören, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1978) Persson, Valdemar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 oktober 1978)

Experter; Bergius, Bengt, pastor (fr.o.m. den 21 april t.o.m. den 30 september 1980)

Ek, Anders, kullursekrelerare (fr.o.m. den 21  april t.o.m. den 30 september 1980)

Forshamn, Sven, civilingenjör (fr.o.m. den 21  april Lo.m. den 30 september 1980)

Hedman, Lars Owe (Lowe), fil. dr (fr.o.m. den 1 mars 1979) Hjalmars, Stefan, studerande (fr.o.m. den 21  april t.o.m. den 30 september 1980)

Hållinder,  Anders,  redaktör (fr.o.m.  den  21   april  Lo.m.  den 30 september 1980)

Lindbäck, Mals, landsdngsrådssekrelerare (fr.o.m. den 21 april t.o.m. den 30 september 1980)

Lindgren, Erik, sludieombudsman (fr.o.m. den 21 april t.o.m. den 30 september 1980)

Lindstedt, Gustaf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 mars 1979) Rosenlund, Stig U., överingenjör (fr.o.m. den 25 mars 1979) Stenlund, Roland, pastor (fr.o.m. den 21 april t.o.m. den 30 september 1980)

Sekreterare; Palmborg, Olle, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september 1978)

Bitr. sekreterare; Andreasson, Sture, ingenjör (fr.o.m. den 1 november 1978) Gustafson, Karl-Gunnar (Kalle), redaktör (fr.o.m. den I juni 1979) Jonsson, M. I. Anita, fil. mag. (fr.o.m. den 7 mars 1979) Nielsen, Svante, utbildningsledare (fr.o.m. den 15 januari 1980) Zetterberg, Leif R., sekreterare (fr.o.m. den 18 december 1978 t.o.m. den 27 april 1980)

Lokal:    Tegeluddsvägen    90,    115 28    Slockholm,    tel.    63 34 80 (Palmborg), 24 43 35 (växel, kansli)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II U 11. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommittéberättelse del II U 6.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit elva sammanträden.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1981.

15    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

U:23    Skr 1980/81:103                                          226

23. Informationsteknologiutredningen (U 1978:12)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 med uppdrag att utreda frågan om den nya informationsteknologin:

Ordförande: Gustafson, Sven H., bankkamrer, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Ledamöter: Andersson, Leif, kanslichef (fr.o.m. den 20 juli 1978) Björck, Anders P.-A., led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978) Eriksson, Olle, entreprenör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978) Rönnung, Catarina E. M., led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Sakkunniga; Brandberg, Arvid, direktör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Lannegren, Göran S., iL kansliråd (fr.o.m. den 20 juli 1978) Öländer, Håkan, ombudsman (fr.o.m. den 20 juli 1978 Lo.m. den 31 juli 1980)

Pennlöv, Jan, rättschef (fr.o.m. den 20 juli 1978) Sommar, Carl Olov, direktör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Thalén, Lars, redaktör (fr.o.m. den I augusti 1980) Unsgaard, Håkan, programdireklör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Wahlström, Ingemar, marknadsdirektör (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Experter: Casemyr, Rune, direktör (fr.o.m. den 1 november 1979) Ekinge, Roland, lekn. dr. (fr.o.m. den I november 1979) Engwall, Lars, docent (fr.o.m. den 7 februari 1979) Fjaestad, Björn, docent (fr.o.m. den 20 juli 1978) Gerentz, Sven, direktör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Gustafsson, Karl Erik, docent (fr.o.m. den 12 december 1979) Jönsson, Erik, civilingenjör (fr.o.m. den 1 november 1979) Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den I januari 1979) Ottander, Chris, docent (fr.o.m. den 12 december 1979) Pihlgren, L. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 2 maj 1979) Rodéhn, Olle, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1979) Torbacke, Jarl, docent (fr.o.m. den 7 februari 1979) Österiund, Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1979)

Sekreterare; Ohlin, Tomas, fil. lic. (fr.o.m. den 14 augusd 1978)

Bitr. sekreterare; Essen, Erik L, hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 juli 1978) Holmlöv, Per Gunnar, ekon. dr (fr.o.m. den 1 april 1979)

 

227                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:24

Lokal: Stora Nygatan 33, 2 tr., tel. 20 21 78 (Gustafson), 20 21 77 (Ohlin), 20 92 63 (Essen), 20 70 82 (Holmlöv), 20 88 49, 20 78 34 (kan­sli). Postadress: 103 33 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II U 12.

Ulredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 13 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele. Därutöver har 15 sammanträden hållils med särskilda arbetsgrupper för faksimilfrågor, pressfrågor samt en projektgrupp för pressens deltagande i televerkets teledataförsök.

Ett projekt för analys av möjlighet för samhällsinformalion i teledata och text-TV har inletts i samarbete med nämnden för sam­hällsinformation (NSl). Projektet finansieras av NSL

Utredningen beräknas avge sill slutbetänkande under år 1981.

24. Utredningen (U 1978:13) för översyn av den interna organisationen för livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet

Genom beslut den 6 april 1978 uppdrog regeringen åt styrelsen för myndigheten livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet att se över myndighetens interna organisation.

Vidare förordnade regeringen docenten Birgitta Ericsson, förste bibliotekarien Sten G. Lindberg, generaldirektören Edvard Reuterswärd, ståthållaren vid Kungl. Slottet Harald Smith, riksdagsledamoten godsägaren Hans Wachlmeisler och förste intendenten Dag Widman atl vara ledamöter i styrelsen för liv­rustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet. Ål Reuterswärd uppdrogs alt vara styrelsens ordförande. Fr.o.m. den 1 juni 1980 är överintendenten Kersti Holmquist ledamot i styrelsen.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 april 1978;

Expert; Johansson, Bertil, arkivarie (fr.o.m. den 1 november 1979) Lindahl, Jan-Mats, iL departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Sekreterare; Munkhammar, Ann Charlotte, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Grunewald, Ingelise, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978)

 

U:24    Skr 1980/81:103                                           228

Lokal: Slorkyrkobrinken 2-4, tel. växel 763 10 00, direktval 763 23 98 (Grunewald). Postadress: Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Styrelsen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden. Därutöver har en särskild arbetsgrupp hållit sammanträden samt haft överläggningar med berörda museichefer och de lokala personalorganisationerna.

Styrelsen har fortsatt sitt arbete med sådana interna frågor som inte fordrar regeringens eller riksdagens ställningstaganden.

Styrelsens arbete beräknas avslutas omkring årsskiftet 1980-1981.

25. Utredningen (U 1978:14) om förutsättningarna för en närmare samverkan mellan livrustkammaren och övrig museiverksamhet inom Kungl. Slottet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 april 1978 för alt undersöka förulsältningarna för en närmare samverkan mellan, å ena sidan, livrustkammaren och, å den andra husgerådskammaren och övrig museiverksamhet inom Kungl. Slottet;

Utredningsman: Reuterswärd, B. Edvard, generaldirektör

Experter: Fogelmarck, Stig, överinlendent (fr.o.m. den 1 juli 1978) Holmquist, Kersti, överintendent (fr.o.m. den I juli 1978) Lindahl, Jan-Mals, iL departementsråd (fr.o.m. den I juli 1978) Smith, Harald S. W., ståthållare (fr.o.m. den 22 februari 1979)

Sekreterare: Munkhammar, Ann Charlotte, byrådirektör (fr.o.m. den I juli 1978)

Bitr. sekreterare: Grunewald, Ingelise, departementssekreterare (fr.o.m. den I juli 1978)

Lokal: Slorkyrkobrinken 2-4, tel. växel 763 00 00, direktval 763 23 98 (Grunewald). Postadress: Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden.

Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

 

229                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:27

26. TV-avgiftsutredningen (U 1978:15)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 för all göra en översyn av principerna och formerna för uppbörd och inkassering av TV-avgifter m.m.:

Särskild utredare: Rydén, Jan E., överdirektör (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Sekreterare: Lindh, Sören B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Den särskilde utredaren har den 22 oktober 1980 avgetl sin slutrapport Uppbörd av TV-avgifter - framtida organisation. Uppdraget är därmed slutfört.

27. Huvudmannaskapskommittén (U 1978:16)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 juli'1978 med uppdrag alt utreda frågan om enhetligt huvudmannaskap för högskolan:

Ordförande: Sköld, Lars G., överdirektör (fr.o.m. den 1 december 1978)

Ledamöter; Ahlmark, Lars F., avdelningschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1978)

Gustafsson, Lars L, universitetslektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 september 1978)

Nordlander, Nils-Brage, överläkare (fr.o.m. den I december 1978) Rogestam, A. Christina, fil. kand. led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 januari 1980) Sandell, Ulla, kommunalråd (fr.o.m. den 15 september 1978)

Experter: Barenthin, Willy, iL kansliråd (fr.o.m. den I juli 1979) Björinder, Henry, sektionschef (fr.o.m. den I februari 1979) Klässbo, Maria, sjukgymnast (fr.o.m. den 1 februari 1979) Marcusson, Sten G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1979)

Nilsson, Malls G., avdelningschef (fr.o.m. den I februari 1979) Nilsson, Sven, sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1979) Johnsson,  Inga, iL byråchef (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 30 september 1980)

 

U:27    Skr 1980/81:103                                           230

Persson, Jan, kanslichef (fr.o.m. den 1 juli 1979) Teveborg, Lennart, skolråd (fr.o.m. den 1 februari 1979) Törnqvist, Ingvar B., rektor (fr.o.m. den I maj 1979) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Westerlund, Uno, ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1979) Åhgren-Lange, Ulla, byråchef (fr.o.m. den I februari 1979)

Sekreterare: Holmberg, Gunnar L., byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Bitr. sekreterare; Aggebo, Claes-Göran, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 april 1979)

Direkdven för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del II U 13.

Lokal; Skeppargatan 51, 1 tr., 114 58 Stockholm, tel. 63 68 33 (Sköld), 67 53 81 (Holmberg), 63 26 17 (Aggebo).

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Kommittén har den 13 juni 1980 avgetl delbetänkandet (Ds U 1980:6) Förändrat huvudmannaskap för ADB-linjen.

Kommittén beräknas avge,sitl slutbetänkande under första kvartalet 1981.

28. Skoladministraliva kommittén (U 1978:17)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 7 december 1978 med uppdrag all göra en översyn av den statliga skoladministralionen:

Ordförande: Arfwedson, Anders, statssekreterare (fr.o.m. den I november 1979)

Ledamöter: Edam, Carl Tomas, utredningssekreterare (fr.o.m. den 7 december 1978)

Elmstedl, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 7 december 1978)

Landslröm, Sten-Sture, direktör (fr.o.m. den 7 december 1978) Orehag, Lennart, överdirektör (fr.o.m. den 7 december 1978) Turesson, Bo, överlanlmätare, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 7 december 1978)

Experter: Andersson, Bernt S. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 januari 1979)

Andersson, Ingemar, ombudsman (fr.o.m. den 31 januari 1979) Ekelius, Våge, byrådirektör (fr.o.m. den 8 januari 1979)

 

231                       Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:28

Eklöf, Olof, rektor (fr.o.m. den 22 januari 1979)

Eliasson, Olof, sekreterare (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Eriksson, Inge, drätselchef (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Gozzi, Sören, ombudsman (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Gunvall, Per, expert (fr.o.m. den 8 januari 1979)

Hansson, Krislina, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Hassler, John, studerande (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Hjorth, Sonja, departementssekreterare (fr.o.m. den 8 januari 1979)

Höglund, E. Olov, organisadonsdirektör (fr.o.m. den 8 januari 1979)

Johansson, Sven-Åke, rektor (fr.o.m. den 1 augusd 1979)

Johnson, Olle, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni t.o.m. den

31 december 1979)

Klason, Lars-Erik, förbundssekreterare (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Kvist, Olof, förbundsdirektör (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Larsson, Lennart, ulbildningschef (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Lindholm, Bernt, utredningssekreterare (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Lunde, Ingrid, kanslichef (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Lundmark, E. Gunnar, kanslichef (fr.o.m. den 8 januari 1979)

Mundebo, Lillemor, utredningssekreterare (fr.o.m. den 31 januari

1979)

Nilsson, Ann-Marie, organisarionskonsulent (fr.o.m. den 8 januari

1979)

Olsson, Sven Robert, sekreterare (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Pettersson, Lennart, skolinspektör (fr.o.m. den 15 januari 1979)

Rådmark, Johan, förbundsordförande (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Wahlström, Tommy, civilekonom (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Wahlström, Ulf, utredningssekreterare (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Wetterberg, Ulf, avdelningschef (fr.o.m. den 8 januari 1979)

Ånséhn, Lars Olov, organisarionskonsulent (fr.o.m. den 8 januari

1979)

Åsen, Carl-Eric, planeringssekreterare (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Örne, Ingegärd, sekreterare (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Sekreterare; Lukkari, Bror, undervisningsråd (fr.o.m. den 1 januari 1979 Lo.m. den 18 mars 1980)

Direkdven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II U 1.

Kommittén har under dden november 1979 - mars 1980 hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, orga­nisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har i januari 1980 avgeU betänkandet (SOU 1980:5) Förenklad skoladministration - principer för ny organisation.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

U:29    Skr 1980/81:103                                           232

29. Utredningen (U 1979:01) om förstärkta kontakter mellan hem och skola

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den I februari 1979 för att se över frågor som rör kontaktverksamheten mellan hemmen och skolan:

Särskild utredare: Annerstedt, Ylva S. V., adjunkt, Ld. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 februari 1979)

Sakkunniga; Berntsson, Gert, rektor (fr.o.m. den 15 februari 1979) Grunewald, Karl R., medicinalråd (fro.m. den 15 februari 1979) Lindberg, Dag-Henrik, skolkonsulent (fr.o.m. den 15 februari 1979) Rosengren, Bodil C, fil. mag. (fr.o.m. den 15 februari 1979) Sellergren, Ulf G. E., departementsråd (fr.o.m. den 15 februari 1979) Svensson, K. Sten H., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 februari 1979)

Experter: Bågander, Birgitta, fil. stud. (fr.o.m. den 21 december 1979) Lundgren, Per, lektor (fr.o.m. den 15 maj Lo.m. den 15 augusd 1980) Wesdn-Lindgren, Gunilla, fil. dr (fr.o.m. den 24 oktober 1979)

Sekreterare; Lindahl, Lars E., folkskollärare (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Direkdven för utredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II U 2.

Utredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Utredningen har den 6 juni 1980 avgett betänkandet (SOU 1980:21) Hem och Skola.

Uppdraget är därmed slutfört.

30. Talbokskommittén (U 1979:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 mars 1979 för att förbereda etl statligt övertagande av Synskadades riksförbunds (SRF) bibliotek och därmed sammanhängande frågor;

 

233                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:30

Ordförande; Andersson, Bertil, kanslichef (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Ledamöter; Höglund, Olov, organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979) Lindahl, Jan-Mals, tL departementsråd (fr.o.m. den  15 november 1979)

Lindqvist, Bengt, förbundsordförande (fr.o.m. den 30 oktober 1979) Thorell Riltby, Elisabet, bitr. bibliotekschef (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Sakkunniga: Gurinder, Jan-Olof, bibliotekschef (fr.o.m. den I juni 1980) Strand, Auli, sekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1980) Ullander, Kerstin, sekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Experter; Cahling, Ulla, förste bibliotekarie (fr.o.m. den 12 mars 1979) Ellebring, Nils, ombudsman (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 29 februari 1980)

Emanuelsson, Bernt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 2 maj 1979 t.o.m. den 29 februari 1980)

Engström, Gunnar, ekonomichef (fr.o.m. den 12 mars 1979 t.o.m. den 29 februari 1980)

Gurinder,    Jan-Olof,    departementssekreterare    (fr.o.m.    den    15 november 1979 t.o.m. den 31 maj 1980)

Hägermalm, Per, direktör (fr.o.m. den 12 mars 1979 t.o.m. den 29 februari 1980)

Jonsson, Kerstin, lektor (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 29 februari 1980)

Lindsten, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 29 februari 1980)

Öhrström, Sven T. A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1979 t.o.m. den 29 februari 1980)

Sekreterare: Riidel, Wolfgang, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 31 december 1980)

Bitr. sekreterare: Martinson, Monica, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 31 augusti 1980)

Lokal: Slorkyrkobrinken 2-4, tel. 63 13 10 (Andersson), växel 763 10 00, direktval 763 19 25 (kansli). Postadress: Utbildnings­departementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II U 5.

 

U:30    Skr 1980/81:103                                           234

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, orga­nisadoner och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén planerar all avge elt belänkande i juni 1981.

31. Uppföljningskommittén (U 1979:03)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den I mars 1979 för atl följa utvecklingen av högskolereformen:

Ordförande; Levin, Bert L., statssekreterare (fr.o.m. den I mars 1979 t.o.m. den 16 september 1980) Lundin, Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den 17 september 1980)

Ledamöter: Alemyr, Sdg R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den I mars 1979)

Biörck, Gunnar, professor, led. av riksdagen (fr.o.m. den I oktober 1979)

Egardt, Peter A. N., fil. kand. (fr.o.m. den I mars 1979) Elmstedl, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Gustafsson, Lars L, universitetslektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Rogestam, A. Christina, fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Ullenhag, Jörgen U., byråchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den I mars 1979)

Experter: Bauer, D. E. Marianne, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979) Hoel, Christer, departementssekreterare (fr.o.m. den 21 mars 1979 t.o.m. den 31 mars 1980)

Larby, Karin M., kanslisekrelerare (fr.o.m. den 1 mars 1979) Sjöberg, Tommie, kanslisekreterare (fr.o.m. den I april 1980) Streijffert, Helena, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 september 1980)

Lokal: Mynttorget 1, tel. växel 763 10 00, direktval 763 18 62 (Larby). Postadress; Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommiltéberältelse del II U 4.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Kommilléns arbele beräknas pågå under hela år 1981.

 

235                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:33

32. Radiorättskommittén (U 1979:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 10 maj 1979 för översyn av vissa radiorätlsliga frågor:

Särskild utredare: Pennlöv, Jan L, rättschef (fr.o.m. den 10 maj 1979)

Experter: Fahlberg, Håkan, kanslichef (fr.o.m. den 1 juli 1979) Göransson, Lars, iL departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1979) Lannegren, Göran S., iL kansliråd (fr.o.m. den 1 juli 1979) Mossler, Åke, chefsjurist (fr.o.m. den I juli 1979) Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1979) Olsson, Per Sören, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1979) Persson, Valdemar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Regner, Göran, I. F. hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1979) Sundelius, Claes-Göran T., departementssekreterare (fr.o.m. den 19 mars 1980)

Sekreterare; Hellner, Carin, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 18 juni 1979)

Lokal; Ulbildningsdeparlemenlel Myntlorget 1, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 17 36 (Pennlöv), 763 18 84 (Hellner)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II U 10.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Ulredningen har den 6 november 1980 avgetl deibetänkandet (Ds U 1980:12) Radiosända dagstidningar.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande i mars 1981.

33. Filmpolitiska beredningen (U 1979:06)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 med uppgift alt della i beredningen av vissa filmpoliliska frågor:

Ordförande: Levin, Bert L., statssekreterare (fr.o.m. den 21 juni 1979 (t.o.m. den 5 augusti 1980) Lundin, Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den 6 augusti 1980)

 

U:33    Skr 1980/81:103                                           236

Ledamöter: Ahlmark, Lars F., avdelningschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 juni 1979)

Bengtson, Torsten S., bankofullmäktige, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Göransson, Bengt G. L, direktör (fr.o.m. den 21 juni 1979) Sundström, Gudrun, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 juni 1979) Zetterberg, Leif R., kansliråd (fr.o.m. den 21 juni 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Sakkunniga: Lindsten, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 juni 1979) Svensson, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 21 juni 1979) Wetterberg, Ulf G., avdelningschef (fr.o.m. den 21 juni 1979)

Experter; Ahlmark, Per, förutv. statsråd, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 juni 1979)

Clason, Anders, chefredaktör (fr.o.m. den 21 juni 1979) Donner, Jörn, författare (fr.o.m. den 21 juni 1979) Elmhorn, Kerstin, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 juni 1979) Hald, Peter, produktionsledare (fr.o.m. den 21 juni 1979) Larson, Leif, direktör (fr.o.m. den 21 juni 1979) Lindenbaum, Gustaf, direktör (fr.o.m. den 21 juni 1979)

Sekreterare: Marén, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 21 juni 1979)

Bitr. sekreterare: Söderström, Karin, kanslist (fr.o.m. den 21 juni 1979)

Lokal; Slorkyrkobrinken 2-4, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 37 (Marén). Postadress; Utbildningsdepartementet, 103 33 Slockholm

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Beredningen har under tiden november 1979-oktober 1980 hållit tolv sammanträden.

Beredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

34. Utredningen (U 1979:07) om den civila flyghistoriska museiverksamheten

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 19 juli 1979:

Särskild utredare: Dyring, Eric, museidirektör (fr.o.m. den 19 juli 1979)

 

237                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:35

Experter: Nordström, Lars-Erik, fiygsäkerhelsdireklör (fr.o.m. den I9juli 1979) Sandqvisl, Inga-Britta, förste arkivarie (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Sekreterare: Sahlholm, Bo, civilingenjör (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Lokal; Tekniska museet, 115 27 Stockholm, tel. växel 63 10 85

Direkdven för utredningen, se 1980 års kommitléberällelse del II U 13.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden med olika intressenter som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under april 1981.

35. Konservatorsutredningen (U 1979:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 för att utreda frågan om utbildning av konservatorer m.m.

Särskild utredare; Andersson, Johnny, departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Berg, Håkan, kanslichef (fr.o.m. den I oktober 1979 t.o.m. den 30 september 1980)

Experter: Eklöw, Gunnar, byrådirektör (fr.o.m. den 15 april 1980) Hagander, Sten, iL undervisningsråd (fr.o.m. den 15 april 1980) Möller, Eva, konservator (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Nisbeth, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 april 1980) Tångeberg, Peter, konservator (fr.o.m. den 15 april 1980) Wallenborg, Irma, konservator (fr.o.m. den 15 april 1980) Zetterström, Kjell, museichef (fr.o.m. den I oktober 1979)

Sekreterare: Rådström, Dag T, byrådirektör (fr.o.m. den I december 1979)

Bitr. sekreterare: Chrislensen-Sköld, Beatrice, fil, mag. (fr.o.m. den 1 september 1980)

Lokal; Svartmangatan 9, 111 29 Stockholm, tel. 10 24 83 (Rådström), 11 80 02 (Chrislensen-Sköld)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II U 12.

 

U:35    Skr 1980/81:103                                           238

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele.

Utredningen planerar att under år 1981 avge ett delbetänkande.

Utredningens arbele beräknas bli avslutat under år 1982.

36.      Utredningen (U 1979:09) om behov av
radiobiologisk forskning m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 19 juli 1979:

Särskild utredare

Berg, Håkan, kanslichef (fr.o.m. den  19 juli  1979 Lo.m. den 30

september 1980)

Lemne, Mats H., Ld. landshövding (fr.o.m. den I oktober 1980)

Experter; Söderman, Olle, ingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1980) Ånäs, Per, civilingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1980)

Sekreterare: Samuelsson, Bengt, byråchef (fr.o.m. den I oktober 1979)

Lokal; Naturvetenskapliga forskningsrådet. Box 23136, 104 35 Stockholm, tel. växel 15 15 80

Direkdven för ulredningen, se 1980 års kommitléberällelse del II U 16.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 haft överläggningar med företrädare för högskoleenheter och sektorsorgan, med forskare inom området samt med utredningens experter.

Utredningen har avgett delbetänkande rörande FOA 403 Ursvik i skrivelse den 29 oktober 1980 till utbildningsdepartementet.

Utredningens arbele beräknas avslutas under första halvåret 1981.

37.      Kommittén (U 1979:10) om forskningens och
forskarutbildningens situation i den nya högskolan

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 19 juli 1979:

Ordförande: Andrén, Carl-Gustaf, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Ledamöter; André, Gunnel, teol. kand. (fr.o.m. den 19 juli 1979)

 

239                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:38

Jacobsson, Ulla, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979) Jönsson, Hans-Åke, leknolog (fr.o.m. den 19 juli 1979) Klein, Eva, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979) Lagerroth, Ulla-Britta, docent (fr.o.m. den 19 juli 1979) Magnusson, Robert, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979) Månsson, Ingmar, professor (fr.o.m. den 8 oktober 1979) Nilsson, Sven Erik, professor (fr.o.m. den 8 oktober 1979) Ruin, Olof, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979) Ryd, Harriet, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979) Stephansson, Ove, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979) Slråby, Kerstin, docent (fr.o.m. den 19 juli 1979) Terenius, Lars, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979) Åkeriind, Ulla, docent (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Experter: Björkhem, Örjan, fil. kand. (fr.o.m. den 8 januari 1980) Näslund, Hans, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 22 september t.o.m. den 31 december 1980)

Sekreterare: Myhrberg, Harry, docent (fr.o.m. den I oktober 1979)

Bitr. sekreterare: Ottosson, Hans, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Lokal: St Annegatan 4 (in på gården), 223 50 Lund, tel. 046/11 9131

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommiltéberältelse del II U 15. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommittéberättelse del II U 3.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och organisationer som berörs av kommitténs arbele.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande under april månad 1981.

38. Delegationen (U 1979:11) för bättre skolmiljö och uppföljning av reformbesluten rörande grundskolan

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 19 juli 1979:

Ordförande; Arfwedson, Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979)

Ledamöter: Göthberg, Kerstin, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 juli 1979) Haglund, Ann-Cathrin, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

 

U:38    Skr 1980/81:103                                           240

Hjelm-Wallén, Lena B., adjunkt led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 juli

1979)

Hörlén, Linnea, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Kallos, Daniel, docent (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Persson, Göran, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Sakkunniga: Börjesson, Bengt, docent (fr.o.m. den 19 juli 1979) Elvander, Nils, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979) Lundgren, Ulf, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Sekretariat: Utbildningsdepartementet, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 17 83 (Peter Honeth, departementssekreterare)

Direktiven för delegationen, se 1980 års kommiltéberältelse del II U 17.

Delegationen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden och företagit två studieresor.

Delegationen har i en skrivelse till regeringen den 12 mars 1980 lämnat vissa förslag rörande samlad skoldag inom grundskolan.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

39. Skolförfattningsutredningen (U 1979:12)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979:

Särskild utredare: Sanmark, P. Arvid L., rättschef (fr.o.m. den 6 september 1979)

Experter: Björinder, Henry, sektionschef (fr.o.m. den 16 oktober 1979) Johansson,  Lillemor U., departementssekreterare (fr.o.m. den   16 oktober 1979)

Johnson, Olle P., departementssekreterare (fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 december 1979)

Larsson, B. Kenneth, språkexpert (fr.o.m. den 16 oktober 1979) Persson, P. Östen, Ld. länsskolinspektör (fr.o.m. den 16 oktober 1979) Wallin, Sven-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sekreterare: Håkansson, Lars Eric, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

 

241                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:40

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommitléberällelse del II U 20.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

40. Kommittén (U 1979:13) angående skolor med enskild huvudman

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979:

Ordförande: Edmar, Staffan, kanslichef (fr.o.m. den 6 september 1979)

Ledamöter: Ekelund, Ulla G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 september 1979) Karlsson, Ingemar, landstingsråd (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Sakkunniga: Carlgren, Franls, fil. lic. (fr.o.m. den 6 september 1979) Malmeström, Göran, rektor (fr.o.m. den 15 oktober 1979) Norberg, Randolph, sekreterare (fr.o.m. den 15 januari 1980)

Experter: Marcusson, Olof, departementssekreterare (fr.o.m. den  15 oktober 1979)

Olsson, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den I maj 1980) Rodhe, Birgit, rektor (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Sekreterare: Sjöberg, Lars-Olof, skolinspektör (fr.o.m. den 6 september 1979)

Lokal: Svartmangatan 9,3 tr., 11129 Slockholm, tel. 207837 (Sjöberg)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 U 21.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbele.

Kommittén har den 21 mars 1980 avgett delbetänkandet (Ds U 1980:3) Enskild undervisning enligl 35 § skollagen.

Kommittén planerar all avge sill nästa delbetänkande våren 1981.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1981.

16    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

U:41    Skr 1980/81:103                                           242

41. Dansteaterutredningen (U 1979:14)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979 för atl utreda frågan om en danslealerscen i Slockholm;

Särskild utredare: Lindenbaum, Gustaf, direktör (fr.o.m. den 6 september 1979)

Experter; Lidemark, Ebbe, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1979) Thorell, Bernt, teknisk chef (fr.o.m. den 1 november 1979)

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II U 18.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit ca 20 sammanträden och överläggningar med dem som berörs av utredningens arbele.

Utredningen har den 21 november 1980 avgett förslag angående dans­teaterscen i Cirkus, Djurgården i Stockholm.

Uppdraget är därmed slutfört.

42. Utredningen (U 1979:15) med uppdrag att utreda frågan rörande den framtida verksamheten vid Stiftelsen Drottningholms teatermuseum m.m.

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 6 september 1979:

Särskild utredare: Virdebrandt, Carl-Erik, kanslichef (fr.o.m. den 6 september 1979)

Sekreterare: Bogefeldl, Christer, fil. kand. (fr.o.m. den 6 september 1979)

Experter: Bexelius, Björn, intendent (fr.o.m. den I juli 1980) Forsström, Per, intendent (fr.o.m. den 14 december 1979) Kartaschew, Kenneth, antikvarie (fr.o.m. den 14 december 1979) Lidemark, Ebbe, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 december 1979) Sauler, Willmar, fil. dr (fr.o.m. den 1 juli 1980) Östman, Arnold, teaterchef (fr.o.m. den 14 december 1979)

Lokal:   Slorkyrkobrinken   2-4,   tel.   växel   763 10 00.   Postadress; Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II U 19.

 

243                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:44

Utredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 18 sammanträden.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under februari månad 1981.

43. Sista Serafenutredningen (U 1979:16)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 13 september 1979 med uppdrag alt inkomma med förslag om vilka ålgärder som vid Serafimerlasareltets nedläggning bör vidtas med avseende på dels vissa icke landstingsägda fasla och lösa konst- och kulturföremål, deponerade inventarier, arkiv m.m., dels till lasarettet knutna fonder;

Särskild utredare; Biörck, C. Gunnar W., professor (fr.o.m. den 13 september 1979 t.o.m. den 6 juni 1980)

Expert; Anneli, Johan G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 13 september 1979 t.o.m. den 6 juni 1980)

Sekreterare: Rylander, Kristina, soc. stud. (fr.o.m. den 13 september 1979 t.o.m. den 6 juni 1980)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Den särskilde utredaren har under dden november 1979 - maj 1980 haft överläggningar och andra kontakter med myndigheter och andra som berörs av eller som kunnat lämna uppgifter av betydelse för utred­ningens arbete.

Utredningen har den 6 juni 1980 avgeU betänkandet (Ds U 1980:8) Sista Serafenutredningen. Del II.

Uppdraget är därmed slutfört.

44. Folkbiblioteksutredningen (U 1979:17)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 december 1979:

Ordförande: Rodhe, Birgit, rektor (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Ledamöter: Eliasson, Anna, fil. mag., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1980)

 

U:44    Skr 1980/81:103                                           244

Fleelwood, Elisabeth, adjunkt, led. av riksdagen (fr.o.m. den I mars

1980)

Green, Åke, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Jansson, Barbro, sociolog (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Johansson, Kent, sekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Ristarp, Jan, kanslichef (fr.o.m den 1 mars 1980)

Sakkunniga: Eriksson, Sune, direktör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Jonsson, Bo A., departementssekreterare (fr.o.m. den 10 april 1980) Svensson, Gunnar, departementsråd (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Experter; Andersson, Lars G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1980) Beckman  Hirschfeldl,  Ingar, förste bibliotekarie (fr.o.m. den   15 augusd 1980)

Ditlmer, Ulf, stadsbibliotekarie (fr.o.m. den 1 mars 1980) Eide-Jensen, Inger, kulturchef (fr.o.m. den 1 juli 1980) Gumpert, Jan, direktör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Hedin, Benkt-Erik, författare (fr.o.m. den 1 mars 1980) Johansson, Hans, tL avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Karlsson, Åke, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1980) Lindholm, Berndt, utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1980) Mattsson, Inger, bibliotekschef (fr.o.m. den 1 september 1980) Nordström, Tore, kulturchef (fr.o.m. den 1 juli 1980) Renborg, Greta, lektor (fr.o.m. den 1 september 1980) Skoglund, Lena, lektor (fr.o.m. den 1 september 1980) Thomasson, Björn E., kanslichef (fr.o.m. den 1 mars 1980) Tynell, Lars V., riksbibliotekarie (fr.o.m. den 1 mars 1980) Wessel, Britta, kulturchef (fr.o.m. den I september 1980) Värman, Anis, bitr. bibliotekschef (fr.o.m. den 15 augusti 1980)

Sekreterare; Hallberg, Dag R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I februari 1980)

Bitr. sekreterare; Albreklson, Bengt Olov, kulturchef (fr.o.m. den 10 mars 1980)

Lokal; Stora Nygatan 33, 111 20 Slockholm, tel. 20 69 84 (Hallberg), 20 33 05 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommitléberällelse del II U 1.

Kommittén har under dden mars - oktober 1980 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

 

245                       Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:46

Kommittén har den 24 september 1980 till utbildningsdepartementet avgelt elt förslag rörande depåbibliotek.

Kommittén planerar att avge sitt första delbetänkande i juni 1981 och sitt andra delbetänkande 1982.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1983.

45. Organisationskommittén (U 1979:18) för statens konstmuseer

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 december 1979;

Ordförande; Svensson, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Ledamöter; Höglund, Olov, organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Wetterberg, Ulf, avdelningschef (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Experter; Bjurström, Per, överintendent (fr.o.m. den 6 oktober 1980) Björk, Hans, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1980) Granath, Olle, museidirektör (fr.o.m. den 6 oktober 1980) Gråte, Pontus, förste intendent (fr.o.m. den 6 oktober 1980) Gyllensvärd, Bo, museidirektör (fr.o.m. den 6 oktober 1980) Ljungberg, Sven, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 6 oktober 1980)

Sekreterare: Munkhammar, Ann Charlotte, byrådirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden januari - oktober 1980 haft sju sammanträden samt haft överläggningar med företrädare för statens konstmuseer och de lokala personalorganisationerna.

Kommittén har avgett en rapport den 24 oktober 1980.

Uppdraget är därmed slutfört.

46. Utredningen (U 1980:01) för översyn av statens konstråds organisation och verksamhetsformer

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 31 januari 1980:

Särskild utredare: Ziemelis, Mite, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980)

 

U:46    Skr 1980/81:103                                           246

Expert; Höglund, Olov, organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Lokal: Statens kulturråd. Box 7843, 103 98 Stockholm, tel. växel 24 72 60

Utredningen har under tiden februari - oktober 1980 hållit sex sammanträden med en av statens konstråd för översynsarbelel tillsatt referensgrupp.

Utredningen har i skrivelse den 12 november 1980 avgett förslag angående översyn av statens konstråds organisation och verksamhels-former.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbete under våren 1981.

47. Utredningen (U 1980:02) om ortnamnsverksamheten i riket m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 januari 1980:

Särskild utredare: Kromnow, Åke, Ld. riksarkivarie (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sakkunniga: Benson, Sven, professor (fr.o.m. den I februari 1980) Gustavson, Helmer, förste antikvarie (fr.o.m. den 1 februari 1980) Ivarsson, S. Tore, sekreterare (fr.o.m. den  15 mars t.o.m. den 30 september 1980)

Karlsson, Johannes, kanslichef (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Löfvendahl,  Eberhard, avdelningsdirektör (fr.o.m. den  1  februari 1980)

Millgård, E. Olof (Olle) teknisk direktör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Pellbäck, E. Gösta, stadsingenjör (fr.o.m. den I februari t.o.m. den 14 mars 1980)

Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I februari 1980)

Expert: Rostvik, Allan, arkivchef (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sekreterare: Åkesson, Hans, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1980)

Lokal; Slorkyrkobrinken 2-4, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 12 (Kromnow), 763 19 07 (Åkesson). Postadress: Utbildnings­departementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för ulredningen, se 1981 års kommiltéberältelse del 11 U 2.

 

247                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:49

Utredningen har under dden februari - oktober 1980 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, kommuner och andra som berörs av utredningens arbele.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

48. Utredningen (U 1980:03) om den framtida hälso-och sjukvården samt motionsidrotten för studerande

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 20 december 1979:

Särskild utredare: Ekholm, Lars, kansliråd (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Experter; Dahlquist, Lars-Ola, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980)

Nicolausson, Ulf, sektionschef (fr.o.m. den 1 november 1980) Nygårdh, Christina, jur. stud. (fr.o.m. den I november 1980) Nyman, Kjell, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980) Rönmark, Walter, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I november 1980) Sibbmark, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980) Swahn, Claes-Göran, intendent (fr.o.m. den 1 november 1980)

Sekreterare: Eliason, Olof S., sekreterare (fr.o.m. den 1 april 1980)

Lokal; Landstingsförbundet, Box 6606, 113 84 Slockholm, tel. växel 23 65 60 (Eliason)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden april - oktober 1980 haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

49. Utredningen (U 1980:04) om översyn av SFI-registret

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 20 mars 1980 för att göra en översyn av del cenirala register som enligl kungörelsen (1973:631) om rätt lill ledighet och lön vid dellagande i svenskundervisning för invandrare skall föras av skolöverstyrelsen, del s.k. SFl-regisirel:

 

U:49    Skr 1980/81:103                                           248

Särskild utredare; Reinans, Sven A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 mars 1980)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Den särskilde utredaren har den 31 juli 1980 avgett betänkandet (Ds U 1980:10) Översyn av SFIregistreL Uppdraget är därmed slutfört.

50. Utredningen (U 1980:05) för en rättslig översyn av åtgärder mot avgiftsskolk

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 20 mars 1980:

Särskild utredare: Nöteberg, Rolf M., rådman (fr.o.m. den 20 mars t.o.m. den 6 juni 1980)

Experter; Abrahamsson, P. Bertil E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 april Lo.m. den 6 juni 1980)

Frenning, Lars W., bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 10 april t.o.m. den 6 juni 1980)

Lindeberg, Roy, hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 mars t.o.m. den 6 juni 1980)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Ulredningen har under maj 1980 haft två sammanträden. Ulredningen har den 6 juni 1980 avgeU belänkandet (Ds U 1980:7) Avgiftsfinansiering av radio/TV. Uppdraget är därmed slutfört.

51. Organisationskommittén (U 1980:06) för Musikaliska akademiens bibliotek m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 maj 1980;

Ordförande; Stiernsledl, K. Jan T., expeditionschef (fr.o.m. den 27 mars 1980)

Ledamöter: Höglund, Olov, organisationsdirektör (fr.o.m. den 27 mars 1980) Nordmark, Hans A., direktör (fr.o.m. den 27 mars 1980) Virdebranl, Carl-Erik, kanslichef (fr.o.m. den 27 mars 1980) Öhman, Ulf, departementssekreterare (fr.o.m. den 27 mars 1980)

 

249                       Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:52

Sakkunnig: Åstrand, Hans, sekreterare (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Experter: Brunius, Jan, arkivarie (fr.o.m. den 21 oktober 1980) Hellberg, Roland, byråsekrelerare (fr.o.m. den 21 oktober 1980) Munkhammar, Ann Charlotte, byrådirektör (fr.o.m. den 2 juni 1980) Olsson, Per Sören, hovrättsassessor (fr.o.m. den 2 juni 1980) Riidel, Wolfgang, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 juni 1980) Sundström, Sten, kamrer (fr.o.m. den 21 oktober 1980)

Sekreterare; Jonsson, Anita, departementssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1980)

Lokal;   Slorkyrkobrinken   2-4,   tel.   växel   763 10 00.   Postadress; Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén   har   under   tiden   maj   -   oktober   1980   hållit   sex sammanträden.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

52. 1980 års bokbranschutredning (U 1980:07)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 17 april 1980:

Särskild utredare: Petri, Gunnar, statssekreterare (fr.o.m. den 17 april 1980)

Sakkunniga; Modig, Jonas, direktör (fr.o.m. den 17 april 1980) Nordenson, Per, direktör (fr.o.m. den 17 april 1980)

Experter; Ahlmark, Dan, ekon. lic (fr.o.m. den 17 april 1980) Andersson, Anders, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 april 1980) Brodin, Bengt, docent (fr.o.m. den 17 april 1980) Riidel, Wolfgang, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Sahlström, Sven, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 april 1980) Thörngren, Torbjörn, byrådirektör (fr.o.m. den 17 april 1980)

Sekreterare: Werbell, Bror L, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 april 1980)

Bitr. sekreterare; Erikson, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 17 april 1980)

 

U:52    Skr 1980/81:103                                           250

Lokal: Slora Nygatan 33, 111 27 Stockholm, tel. 20 71 83 Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberätteise del II U 4.

Utredningen har under tiden april - oktober 1980 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 1 oktober 1980 avgelt betänkandet (Ds U 1980:11) Samverkan i bokbranschen.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

53. Utredningen (U 1980:08) om dagstidningar för synskadade

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 10 juli 1980:

Särskild utredare: Modig, Jan Otto, vice radiochef (fr.o.m. den 10 juli 1980)

Sakkunniga: Andersson, Christina, utredningssekreterare (fr.o.m. den 22 september 1980)

Gurinder, Jan-Olof, bibliotekschef (fr.o.m. den 22 september 1980) Pers, Anders H., redaktör (fr.o.m. den 22 september 1980) Westberg, Lars, journalist (fr.o.m. den 22 september 1980)

Sekreterare; Nilsson, Lennart, universitetslektor (fr.o.m. den 10 juli 1980)

Lokal; Slorkyrkobrinken 2-4, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 20 (sekreteraren). Postadress: Utbildningsdepartementet, 103 33 Stock­holm

Direkdven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II U 5.

Utredningen har under liden september - oktober 1980 hållit två sammanträden.

Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

 

251                                Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Jo:2

Jordbruksdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 1, 2, 5, 7, 11, 17 och 26

1. Genbankutredningen (Jo 1973:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1973 för att utreda frågan om bevarande av genetiskt material (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars 1973);

Sakkunnig; . Ehrenberg, Carin M. S. H., docent (fr.o.m. den 5 september 1975)

Experter; Halländer, K. I. Håkan, fil. dr (fr.o.m. den 6 oktober 1978) Johansson, Göran, depå- och stuterichef (fr.o.m. den 6 oktober 1978) Junback,  Carl  Gunnar,  departementssekreterare (fr.o.m.  den  28 februari 1975)

Lindhé, N. Bengt H., docent (fr.o.m. den 6 oktober 1978) Matzon, Curt L., agronom (fr.o.m. den 10 oktober 1979) Palm, Per-Olof, intendent (fr.o.m. den 6 oktober 1978) Wilhelmson, S. Martin, försöksledare (fr.o.m. den 6 oktober 1978) Zachrisson, K. Sune R., styresman (fr.o.m. den 10 oktober 1979)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Jo 23. Tilläggsdirektiv, se 1979 ärs kommittéberättelse del II Jo 8.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med olika organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Ulredningen har den 18 september 1980 avgett sitt slutbetänkande (Ds Jo 1980:6) Bevarande av genresurser hos husdjur.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Skogsadministrativa utredningen (Jo 1974:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 26 april 1974 för att utreda den statliga administrationen på skogsbrukets område (se Post- och Inrikes lidn. den 25 maj 1974);

 

Jo:2    Skr 1980/81:103                                            252

Ordförande:. Hedström, Bo S., generaldirektör

Ledamot: Brännström, Roland J., verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 7 april 1978)

Sakkunnig; Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen

Experter: Agebro, Albin S., förbundssekreterare (fr.o.m. den 8 april 1976) Andersson, Gösta R., skogsvårdskonsulent (fr.o.m. den 7 september 1974)

Falk, Eric G. R., avdelningschef (fr.o.m. den 7 september 1974) Hammarlund, F. Gösta E., länsjägmästare (fr.o.m. den 8 april 1976) Lindgren, K. Erik, organisationsdirektör (fr.o.m. den 2 april 1975) Nilsson, Nils-Erik, professor, avdelningschef (fr.o.m. den 2 april 1975) Segergren, N. E. Ingemar, revisionsdirektör (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Sekreterare: Holmgren, Anders F., jägmästare

Bitr. sekreterare: Dahlström, Bo S., förste revisor (fr.o.m. den 1 september 1978)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommitléberättelse Jo 25.

Utredningen har under dden november 1979 - februari 1980 hållit sex sammanträden.

Ulredningen har den 24 mars 1980 avgetl betänkandet (Ds Jo 1980:1) Skogsvärdsstyrelsernas organisation.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. 1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09)

Tillkallad enligl Kungl. Maj;ls bemyndigande den 13 september 1974 för alt utreda trädgårdsnäringen (se Post- och Inrikes lidn. den 5 oktober 1974);

Ordförande; Henriksson, Rune L, avdelningschef

Sakkunniga: Björk, Villiam E., kommunalråd, Ld. led. av riksdagen CarlslrÖm, A. Valdo, direktör, Ld. led. av riksdagen Nilsson, Anna-Lisa, handelslrädgårdsmäslare, Ld. led. av riksdagen

 

253                                Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Jo:3

Strömberg, K. Håkan, metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juni 1979)

Experter: Carlsson, C. Mårten, professor (fr.o.m. den I juli 1977) Donelius, Göran H., direktör (fr.o.m. den 28 augusd 1980) Gustafsson, N. Henry, avdelningschef (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Johansson,-J. Jörgen, direktör (fr.o.m. den 15 oktober 1980) Larsson, Lars I. H., direktör (fr.o.m. den 15 oktober 1980) Lööw, Herbert P. D., agronom (fr.o.m. den 1 februari 1978) Moberg, C. E. Ragnar, direktör (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Nyström, Holger R. B., direktör (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Olsson, Bengt M., avdelningschef (fr.o.m. den 20 januari 1980) Renborg, Ulf B;son, professor (fr.o.m. den 1 december 1979) Svensson, S. Börje F., förbundsordförande (fr.o.m. den 19 oktober 1974)

Sekreterare: Gradin, Lars-Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 januari 1976)

Bitr. sekreterare: de Maré, Stefan S., departementssekreterare (fr.o.m. den 14 september 1976 Lo.m. den 29 februari 1980)

Liden, Carl-Johan, departementssekreterare (fro.m. den 27 maj 1976) von Schantz, Dag I. H., kanslisekreterare (fr.o.m. den 15 juni t.o.m. den 31 december 1979) Wennberg, Gunilla L, byrådirektör (fro.m. den 1 december 1979)

Lokal: Lantbruksnämnden i Malmöhus län, Celsiusgatan 38 C, 212 14 Malmö, tel. växel 040/93 45 80 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommiltéberältelse Jo 31.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit elva sammanträden saml haft överiäggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele.

Ulredningen har dessulom haft sammanträden med en särskild arbets­grupp som behandlar forskning och försök saml med en särskild arbets­grupp som behandlar fondfrågan.

Ulredningen har i november 1979 avgetl en promemoria rörande översyn av tullarna för beredning'av köksväxter och frukter samt i december 1980 avgett en promemoria om skyddsåtgärder mot lågprisimport av irädgårdsprodukter.

Ulredningen planerar atl avge nästa delbetänkande i april månad 1981.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

 

Jo:4    Skr 1980/81:103                                           254

4. Utredningen (Jo 1976:06) om översyn av miljöskyddslagstiftningen

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 18 mars 1976 för atl göra en översyn av miljöskyddslagslifiningen (se Post- och Inrikes lidn. den 22 maj 1976);

Ordförande; af Klintberg, Lennart, vallenrätlsdomare (fr.o.m. den 29 januari 1980)

Sakkunniga: Adolfsson, Tage V. A., företagare, led. av riksdagen Håkansson, Per Olof, byggnadsingenjör, led. av riksdagen Larsson, Lars-Åke G., ombudsman, led. av riksdagen Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I november 1976)

Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen

Experter; Beckman, Lars K. A. G., departementsråd Damgren, H. G. Fredrik, departementsråd Hanson, Arne, avdelningschef (fr.o.m. den 9 september 1980) Helmerson, Bo I. H., direktör

Johansson, Caj-Aage, trafikdireklör (fr.o.m. den 6 mars 1979) Olerud, Eric Hj., sekreterare

Persson, Göran A., avdelningschef (t.o.m. den 17 augusti 1980) Svärd, Stig Olof, vallenrätlsdomare Dahllöf, Lars A., hovrällsfiskal (fr.o.m. den 27 oktober 1980)

Sekreterare: Änder, C. Peter E., hovrättsassessor (t.o.m. den 31 december 1979) Ericsson, Mals Y., hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 januari 1980) Öijerholm, C. Rutger, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1980)

Bitr. sekreterare: Dahllöf, Lars A., hovrällsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1977 t.o.m. den 26 oktober 1980)

Lokal; Jordbruksdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Besöksadress Jakobsgalan 26

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommitléberällelse del II Jo 8.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

 

255                               Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Jo:6

5. Fjällägenhetsutredningen (Jo 1976:09)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 juni 1976 för atl utreda frågan efter vilka riktlinjer användningen och förvaltningen skall ske av staten tillhöriga lägenheter, som är belägna ovanför odlingsgränsen eller på renbelesfjällen i Jämtlands län (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1976):

Ordförande: Stridsman, Torslen U., ombudsman, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 mars 1978)

Ledamöter: Landahl, O. Sixten H., Ld. lantbruksdirektör Nisser, Carl Wilhelm B. G., chefsjurist

Sakkunniga; Bohlin, E. Jörgen, förbundsjurisl (fr.o.m. den 13 januari 1977) Lövgren, Lars Göran, direktör (fr.o.m. den 26 mars 1977)

Expert: Agerberg, Nils, Ld. lantbruksdirektör (fr.o.m. den 26 mars 1977)

Sekreterare: Wikman, L. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1977)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommitléberättelse del II Jo 7.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 29 sammanträden.

Utredningen har den 22 september 1980 avgett sitt slutbetänkande (Ds Jo 1980:2) Förvaltningen av fjällägenheter inom renskötselområdel och Fjällägenheternas tillkomst och utveckling.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Jakt- och viltvårdsberedningen (Jo 1977:04)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 för att göra en översyn av vissa jakt- och viltvårdsfrågor:

Ordförande: Ekström, E. Sören, departementsråd

Ledamöter; Andersson, Elis G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 augusd 1979)

 

Jo:6    Skr 1980/81:103                                           256

Andersson, J. Arne L., inspektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16

augusd 1979)

Flodström, Karin A.-M., lågstadielärare, ers. för led. av riksdagen

(fr.o.m. den 16 augusti 1979)

Jönsson, Elias L, lantbrukare (fr.o.m. den 16 augusd 1979)

Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16

augusti 1979)

Sakkunniga; Johansson, Stig E., överdirektör (fr.o.m. den 16 augusti 1979) Karlsson, Thure W., lantbrukare (fr.o.m. den 16 augusti 1979) Lindqvist, Bernt O. S., förbundsjurist (fr.o.m. den 16 augusd 1979) Pettersson, Jan-Olof A., byråchef (fr.o.m. den 16 augusd 1979) Sköld, Per L, verkst. direktör (fr.o.m. den 16 augusti 1979)

Experter; Dahl, A. Erik, professor (fr.o.m. den 1 september 1979) Hermansson, Nils T, jur. kand., civilekonom (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Holmgren, Gunnar, hovrättsassessor

Sjöberg, Tommie W., kanslisekreterare (fr.o.m. den I september 1979 t.o.m. den 1 september 1980) Weinberg, Ulf C, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Sekreterare: Petterson, Hans H. J. A., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Anefall, Bengt, arkitekt (fr.o.m. den I september 1979) Stagh, Tommy Ch., departementssekreterare (fr.o.m. den 22 maj 1980)

Lokal: Jordbruksdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet). Besöksadress: Jakbosgatan 26

Direktiven för beredningen, se 1978 års kommitléberättelse del 11 Jo 4.

Beredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Beredningen har den 27 mars 1980 avgeU betänkandet (SOU 1980:11) Vildsvin i Sverige och den 24 juli 1980 betänkandet (SOU 1980:29) Vilt och trafik.

Beredningen planerar alt under år 1980 avge etl belänkande om den svenska kronviltstammen samt att avge yttrande till regeringen om utformningen av den samordnade älgjakten i framtiden.

Beredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under våren 1982.

 

257                                Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Jo:7

7. Vattenplaneringskommittén (Jo 1977:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 mars 1977 för att utreda frågan om vallenplanering:

Ordförande; Gustafsson, G. Einar, landshövding

Ledamöter; Nilsson, Per-Axel E., avdelningschef, led. av riksdagen Rosén, Bo G. F., redaktör

Sakkunniga; Céwe, Tord G., naturvårdsdirektör Ericsson, Gunnar, sekreterare Wederhall, Sven C. E., byråchef

Experter; Ahlgren, Nils U., planeringschef

Berggren, Erik J. R., länsråd (fr.o.m. den 1 december 1977) Berggren, K. Roy, byråchef (fr.o.m. den 9 september 1977) Högberg, Lars L, naturvårdsdirektör (fr.o.m. den 5 december 1978) Hörberg, Ingvar K. P., civilingenjör (fr.o.m. den 5 december 1978) Knutsson, Gert O. L, professor (fr.o.m. den 9 september 1977) Sundberg-Falkenmark, Malin F. S., docent (fr.o.m. den 9 september 1977)

Wallin, Sten-Erik J., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 september 1977)

Wendl, Curt A. G., byråchef (fr.o.m. den 9 september 1977) Wiberg, N. Lennart, iL byråchef (fr.o.m. den 9 september 1977)

Sekreterare: Lettevall, Ulf G. S., byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1977)

Bitr. sekreterare; Hägerhäll, Bertil G., departementssekreterare

Lokal: Länsstyrelsen i Kronobergs län, Kungsgatan 8, 351 86 Växjö, tel. växel 0470/86 000 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II Jo 5.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Kommittén har den 30 september 1980 avgett betänkandena (SOU 1980:39 och 1980:40) Vattenplanering.

Uppdraget är därmed slutfört.

17    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

Jo:8    Skr 1980/81:103                                           258

8. Bilavgaskommittén (Jo 1977:08)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 5 maj 1977 för alt utreda frågor om luftvårdsproblem på grund av bilavgaser;

Ordförande; Svenson, S. Göte, landshövding

Ledamöter: Flyborg, Berit, fru Häggström, Nils, docent

Johansson, N. Bertil M., lantbrukare, Ld. led. av riksdagen Lorentzon, Sven Eric, lantbrukare, led. av riksdagen Marcusson, Eric R., ombudsman, Ld. led. av riksdagen Niblaeus, Kerstin S. E., lekn. dr

Sakkunniga; Friberg, Lars T, professor (fr.o.m. den 16 februari 1978) Gawell, Jonas, direktör (fr.o.m. den 16 februari 1978) Högberg, Lars G., avdelningschef (fr.o.m. den 1 november 1980) Kardell, J. Arne, hovrättsassessor (fr.o.m. den I november 1977) Magnusson, Egon S. L, ingenjör (fr.o.m. den 16 februari 1978) Sigfridsson, Sven-Erik L, rättschef (fr.o.m. den I november 1977) Åslander,  A.  Nils-Olof (Olle),  avdelningsdirektör (fr.o.m.  den   I november 1977)

Experter: Egebäck, Karl-Erik, laborator (fr.o.m. den 2 november 1978) Holmberg, Bo E. G., professor (fr.o.m. den 2 november 1978) Killingmo, Odd-Hroar, laborator (fr.o.m. den 2 november 1978)

Sekreterare: Assarsson, Bo S. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 2 november 1980) Högberg, Lars G., avdelningschef (t.o.m. den I november 1980)

Bitr. sekreterare: Berggren, P. Anders E., trafikingenjör (fr.o.m. den 16 februari 1978) Friberg, Göran E., civilingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Lokal: Statens naturvårdsverk, Smidesvägen 5, Fack, 171 20 Solna, tel. växel 98 18 00 direkt 29 21 20

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommitléberättelse del 11 Jo 7. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommitléberättelse del II Jo 3.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden.

 

259                               Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Jo:9

Kommittén har 1979 avgett delbetänkandet (SOU 1979:34) Bilarna och luftföroreningarna, vilket under år 1980 har översatts till engelska. Kommittén beräknas avsluta sitt arbele år 1982.

9. Naturresurs- och miljöutredningen (Jo 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 januari 1978 med uppdrag all utforma riktlinjer för den framlida naturresurs- och miljö­politiken;

Ordförande: Bernhard, Carl Gustaf, professor (fr.o.m. den I juli 1980) Gustafsson, G. Einar, landshövding (fr.o.m. den 21 mars 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Ledamöter: Lönnqvisl, Ulf R., utredningssekreterare (fr.o.m. den 21 mars 1978) Olsson, Karl Erik T, lantbrukare, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Radesjö, G. Wivi-Anne, företagare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Redbrandl, Lars-Göran, pol. mag. (fr.o.m. den 21 mars 1978) Unckel, Per C. G., jur. stud., led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Sakkunniga: Herlilz, Agneta, fil. kand. (fr.o.m. den 27 juni 1978) Ivarsson, S. Tore, sekreterare (fr.o.m. den 27 juni 1978) Lund, D. Gunnar M., direktör (fr.o.m. den 27 juni 1978) Mannerfell, Cari O. G. M:son, fil. dr (fr.o.m. den 27 juni 1978 t.o.m. den 31 mars 1980)

Montgomery, John-Gabriel C, direktör (fr.o.m. den I juli 1980) Nilsson, Olof, statssekreterare (fr.o.m. den I januari 1980) Tengberg, Bo E., ombudsman (fr.o.m. den 27 juni 1978) Wramner, Per L, Ld. statssekreterare (fr.o.m. den 21 november 1978 Lo.m. den 31 december 1979)

Experter: Daléus, C. E. Lennart, kanslichef (fr.o.m. den I juli 1980) Damgren, H. G. Fredrik, departementsråd (fr.o.m. den 27 juni 1978) Delin, P. Staffan, fil. lic. (fr.o.m. den 27 juni 1978) Egneus, Hans, docent (fr.o.m. den 27 juni 1978) Ejerhed, Anders G., civilingenjör (fr.o.m. den 27 juni 1978) Emmelin, Lars, universitetsadjunkt (fr.o.m. den 27 juni 1978)

 

Jo:9    Skr 1980/81:103                                           260

Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef (fro.m. den I september 1978

Lo.m. 31 oktober 1980)

Falk, Bo V. R, fil. kand. (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Gunnarsson, Jan G., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 januari

1980)

Jansson, Ann-Mari, docent (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Johansson, Thomas H. B., docent (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Kumm, Karl-Ivar, agronom (fr.o.m. den 24 april 1979)

Lindell, Rolf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 9 november

1979 t.o.m. den 14 januari 1980)

Lindgren, 1. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Löfgren, Torsten Hj., departementssekreterare (fr.o.m. den 27 juni

1978)

Malmer, Nils, professor (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Meyerson, Per-Martin, fil. dr (fr.o.m. den 24 april 1979)

Ohlson, J. S. Ragnar, forskningschef (fr.o.m. den 9 januari 1979)

Sundberg-Falkenmark, Malin F. S., docent (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Svedin, Uno, fil. dr (fr.o.m. den 28 december 1979)

Tengslröm, Emin, docent (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Wramner, Per L, Ld. statssekreterare (fr.o.m. den I januari 1980)

Zeltersten, Gunnar M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november

1980)

Huvudsekreterare: Arrhenius, Erik, professor (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Sekreterare: Nordström, K. Sivar V., jägmästare (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Bitr. sekreterare: Carlman, A. Ingrid M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Gustafsson, Thomas B., kanslisekrelerare (fr.o.m. den 1 april 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Lindqvist, Hans Chr., jur. kand. (fr.o.m. den I maj 1979) Lindwall, Bengt, deparlmenlssekrelerare (fr.o.m. den I februari 1980) Mono, Ralph S., fil. kand. (fr.o.m. den I januari 1980) Wallgren, Björn, byrådirektör (fr.o.m. den I november 1980)

Lokal: Nybrogatan 6, 114 34 Slockholm (sekretariatet) tel. 63 74 27 (exp.)

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommilléberäUelse del II Jo 3.

Ulredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommilléns arbele.

 

261                               Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Jo:10

Utredningen planerar atl avge delbetänkande under år 1981. Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

10. Kommittén (Jo 1978:03) om långväga transport av luftföroreningar

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 januari 1978 med uppdrag alt samordna del svenska förberedelsearbetet inför behandlingen av frågor rörande långväga transport av luftföroreningar i olika internationella organisationer:

Ordförande; Svenson, S. Göte, landshövding (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Ledamöter: Forslund, Bo E., led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 mars 1978) Johansson, J. Erik, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 februari 1979)

Experter; Assarsson, Bo S. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Johnson, Bo F., folkrättssakkunnig (fr.o.m. den 29 mars 1978) Lindau, Lars, byråchef (fr.o.m. den 29 mars 1978) Olding, Per E. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 mars 1978) Palme,   Thomas   O.   V.,   departementssekreterare  (fr.o.m.   den   13 februari 1979)

Persson, Göran A., avdelningschef (fr.o.m. den 1 september 1978) Svensson, S. Ulf, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Sekreterare: Hägerhäll, Bertil G., departementssekreterare (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Bitr. sekreterare: Mannheimer, Kaj E., deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Lokal; Jordbruksdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Besöksadress Jakobsgatan 26.

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del II Jo 2. Tilläggsdirekdv, se 1980 års kommiltéberältelse del II Jo 1.

 

Jo:10    Skr 1980/81:103                                          262

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit ell sammanträde.

Kommittén beräknas lämna slutrapport i början av år 1981.

11. Kommittén (Jo 1978:05) om miljörisker vid sjötransporter

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag att utreda frågan om åtgärder mot oljeskador m. m. lill sjöss;

Särskild utredare; Norrby, J. Sören, byrådirektör, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Experter: Engdahl, O. Roland, gränschef (fr.o.m. den 8 september 1978) Eriksson, Per A., sjösäkerhelsdireklör (fr.o.m. den 8 september 1978) Fahlin, Per G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 oktober 1978) Hägerhäll, Bertil G., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 september 1978)

Källsson, Jan K.-Å., direktör (fr.o.m. den 24 januari 1979) Larsson, Knut-Inge L., Ld. överdirektör (fr.o.m. den 9 oktober 1978) Lidgren, Karl, fil. kand. (fr.o.m. den 9 oktober 1978) Lindencrona, Gustaf, Ld. sjöfartsråd (fr.o.m. den 22 december 1978) Thorell, Lars G., byråchef (fr.o.m. den 8 september 1978) Treiberg, Alexander, sjökapten (fr.o.m. den 9 oktober 1978) Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef (fr.o.m. den 9 oktober 1978) Wernhult, Sven-Åke, sjökapten (fr.o.m. den 19 oktober 1978)

Sekreterare: Gustavsson, Tore K.-E., departementssekreterare (fr.o.m. den 23 augusd 1978)

Henriksson, Gilbert K. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 augusti 1978)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommiltéberältelse del II Jo 6.

Kommittén har under våren 1980 avgelt en engelsk version av betänkandet (SOU 1979:43) Ren tur - program för miljösäkra transporter - Oil and Chemical Pollution From Ships.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

263                              Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Jo: 12

12. Kommittén (Jo 1978:06) för översyn av produktkontrollens organisation

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 för översyn av produktkontrollens organisation:

Ordförande; af Klintberg, Lennart, valtenrättsdomare (fr.o.m. den 8 september 1978)

Ledamöter: Adolfsson, Tage V. A., företagare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 8 september 1978)

Nilsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen (fro.m. den 8 september 1978)

Orring, Ulla B., nämndeman (fr.o.m. den 8 september 1978) Petersson, S. Åke E., landsdngsråd (fr.o.m. den 8 september 1978) Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 8 september 1978)

Sakkunniga: Gerhardsson, Gideon, professor (fr.o.m. den 13 oktober 1978) Hjalmarsson, H. Yngve J., utredningssekreterare (fr.o.m. den  13 oktober 1978)

Hoppe, Hans W., direktör (fr.o.m. den 13 oktober 1978) Tengberg, Bo E., ombudsman (fr.o.m. den 13 oktober 1978)

Experter: Carlman, A. Ingrid M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 27 februari 1980)

Edling, Axel, ställföreträdande konsumentombudsman (fr.o.m. den 27 februari 1980)

Holm, Lennart W., överingenjör (fr.o.m. den 27 februari 1980) Kökerilz, Ingrid B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 maj 1979) Lindeberg, K. Göran, tf. organisationsdirektör (fr.o.m. den 9 februari 1979)

Sekreterare: Hermelin, B. Samuel M., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Bitr. sekreterare; Fougelberg,   Björn   H.,   departementssekreterare   (fr.o.m,   den   13 oktober 1978)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del II Jo 7.

Kommittén har under dden november 1979 - juni 1980 hållit sju sammanträden.

 

Jo:l2    Skr 1980/81:103                                           264

Kommittén har den 27 juni 1980 avgeU betänkandet (Ds Jo 1980:4) Ny produktkontrollorganisation. Uppdraget är därmed slutfört.

13. Kommittén (Jo 1978:07) för industrins råvarukostnadsutjämning m.m. (RÅK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 10 november 1978 med uppdrag all se över de olika systemen för industrins råvarukostnadsutjämning m.m.;

Ordförande; Lindström, Ingvar A., generaldirektör (fr.o.m. den 20 november 1978)

Ledamöter: Becker, Gunnela, byrådirektör (fr.o.m. den 20 november 1978) Brandt, Erik, direktör (fr.o.m. den 20 november 1978) Cederberg, Thomas, direktör (fr.o.m. den 20 november 1978) Karlander, Olof, pol. mag. (fr.o.m. den 20 november 1978) Kristensson, Bengt, direktör (fr.o.m. den 20 november 1978) Leuf, Nils-Börje, departementsråd (fr.o.m. den 20 november 1978) Lindqvist, Gunnar, byrådirektör (fr.o.m. den 20 november 1978) Näslund, Nils Erik, direktör (fr.o.m. den 20 november 1978) Rydberg, Kart-Evert, tullråd (fr.o.m. den 20 november 1978) Udd, S. Robert, byråchef (fr.o.m. den 20 november 1978)

Experter; Olsson, O. Bertil, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1979) Sandqvisl, B. Eje G., byråchef (fr.o.m. den 1 maj 1979) Sjöberg,   O.   Torgny,   departementssekreterare   (fro.m.   den   20 november 1978) Witt, Nils, Ld. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 november 1978)

Sekreterare; Granlund, U. Krislina, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Udd, S. Robert, byråchef (fr.o.m. den 20 november 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Bitr. sekreterare; Granlund,   U.   Krislina,  departementssekreterare  (fr.o.m.  den  20 november 1978 t.o.m. den 1 oktober 1980)

Lokal: Jordbruksdepartementet, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00 ( sekreteraren). Besöksadress Jakobsgatan 26

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del II Jo 9.

 

265                              Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Jo: 14

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 13 sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har dessutom hållit sammanträde med särskilda arbetsgrupper för vissa tullfrågor resp. slärkelsefrågor.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1980.

14. Radonutredningen (Jo 1979:01)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den I februari 1979 för all utreda frågan om åtgärder mot strålrisker i byggnader, m.m.:

Särskild utredare: von Sydow, Gunnar, Ld. landshövding (fr.o.m. den 28 februari 1979)

Experter: Aldrin, Lars B., direktör (fr.o.m. den 19 juli 1979) Erikson, Bengt E., ingenjör (fr.o.m. den 11 juni 1979) Ivarsson, S. Tore, sekreterare (fr.o.m. den 19 juli 1979 t.o.m. den 19 september 1980)

Johansson, Bengt H., byrådirektör (fr.o.m. den 19 juli 1979) Karlsson, Rune, sektionschef (fr.o.m. den 21 september 1980) Stahre, N. Gunnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 augusti 1979) Svedjemark, Gun Astri, laborator (fr.o.m. den 11 juni 1979) Tell, Wilhelm, byråchef (fr.o.m. den 11 juni 1979) Wahren, Håkan G. H., fil. lic (fr.o.m. den 11 juni 1979) Åkerblom, Gustav V., förste statsgeolog (fr.o.m. den 11 juni 1979)

Sekreterare: Lindeberg, K. Göran, iL organisationsdirektör (fr.o.m. den 11 juni 1979)

Bitr. sekreterare: Eklund, B. Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 juni 1979)

Lokal: Statskontoret, Primusgalan 18, Lilla Essingen, Box 34107, 100 26 Slockholm, tel. växel 738 40 00, direktval 738 45 40 resp. 738 45 31

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II Jo 2.

Utredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande hösten 1981.

 

Jo:15    Skr 1980/81:103                                                 266

15. Kommittén (Jo 1979:03) om organisation och finansiering av djurens hälso- och sjukvård

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17 maj 1979;

Ordförande: Wallin, Alf G., överdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Ledamöter: Andersson, L. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I juni 1979)

Hallenius, G. Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 december 1979)

Lindberg, Gunvor, lantbrukare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Nilsson, Olof, statssekreterare (fr.o.m. den  19 juni t.o.m. den  10 december 1979)

Rhodin, Barbro, lantbrukare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Strömberg, K. Håkan, metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I juni 1979)

Sakkunniga; Anderholm, T. Lennart, distriktsveterinär (fr.o.m. den I juni 1979) Boberg, L. Håkan, kansliråd (fr.o.m. den  1 juni 1979 t.o.m. den 6 oktober 1980)

Ehn, Bengt E. A., länsveterinär (fr.o.m. den I juni 1979) Norell, Thomas P., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 oktober 1980) Roos, Arne K., direktör (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Experter: Gozzi, A. Sören, ombudsman (fr.o.m. den 21 augusti 1979) Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den I juni 1979)

Petrelius, Torsten, avdelningschef (fr.o.m. den I juni 1979) Skoglund, Eric, veterinärråd (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Sekreterare: Adler, Hans V. H., byråchef (fr.o.m. den I juni 1979) Svensson, Bengt Olof, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Lokal:   Jordbruksdepartementet,    103 33   Stockholm,   tel.   växel 763 10 00 (sekretariatet). Besöksadress Jakobsgalan 26.

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 Jo 5.

Kommittén har under lideri november 1979 - oktober 1980 hållit elva sammanträden.

Kommilléns arbele beräknas pågå under hela år 1981.

 

267                         Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Jo: 17

16. Allmänningsutredningen (Jo 1979:04)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3 juni 1979 för översyn av lagstiftningen om häradsallmänningar och allmän-ningsskogar i Norrland och Dalarna:

Särskild utredare; Thorselius, Ulf T, kansliråd (fr.o.m. den 4 maj 1979)

Experter; Axelson, Bo A., länsjägmästare (fr.o.m. den 11 december 1979) Eliason, Bo, lantmätare (fr.o.m. den 4 maj 1979) Ericsson, Mats Y., hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 maj 1979) Millgård, E. Olof (Olle), teknisk direktör (fr.o.m. den I februari 1980) Nilsson, Lars-Evald, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 maj 1979) Olausson, B. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 maj 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

von Strokirch, Bengt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Svanberg, Gösta, skogsförvaltare (fr.o.m. den 4 maj 1979)

Lokal; Jordbruksdepartementels kommiltélokaler. Östra Storgatan 29, 552 40 Jönköping, tel. 036/11 24 90

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II Jo 4.

Utredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 15 sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas avge en princippromemoria rörande allmänningsskogarna i Norrland och Dalarna under år 1981.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

17. Utredningen (Jo 1979:05) om förutsättningarna för tillverkning av etanol ur sockerbetor

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 5 juli 1979;

Särskild utredare; Wramner, Per L, Ld. statssekreterare (fr.o.m. den 6 juli 1979)

Experter; Assarsson,   Bo   S.   G.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   15 september 1979)

Augustsson, Bo S. E., ritare (fr.o.m. den 15 september 1979) Johanson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1979)

 

Jo:17    Skr 1980/81:103                                          268

Kristiansson, Axel N., lantbrukare (fr.o.m. den 15 september 1979) Larsson, Egon A. E., fil. lic. (fr.o.m. den 15 september 1979) Nilsson, Nils-Arne, agronom (fr.o.m. den 15 september 1979) Persson, E. O. Werner, fabriksarbetare (fr.o.m. den 15 september 1979) Rantzow, Lennart F., direktör (fr.o.m. den 15 september 1979) Sjöberg,   O.   Torgny,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    15 september 1979)

Sekreterare: Nilsson, H. Anders, agronom (fr.o.m. den 15 september 1979)

Bitr. sekreterare: von Schantz, Dag I. H., kanslisekreterare (fr.o.m. den 15 september 1979)

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommittéberätteise del 11 Jo 8.

Utredningen har under liden november 1979 - september 1980 hållit tio sammanträden.

Utredningen har i september 1980 avgett betänkandet (Ds Jo 1980:7) Etanol ur jordbruksprodukter.

Uppdraget är därmed slutfört.

18. Kommittén (Jo 1979:06) om statens stöd till hästaveln

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7 juni 1979:

Ordförande; Pettersson, Harald, landshövding (fr.o.m. den 6 juli 1979)

Ledamöter: Dahlén, Bertil V., avdelningschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 juli 1979)

Hallenius, Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 juli 1979)

Hugosson, Kurt L, byråchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 juli 1979) Johansson, Gunnar, häradsdomare, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 juli 1979)

Nilsson, Kerstin, folkhögskollärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 juli 1979)

Sakkunniga: Berg, Måns H., agronom (fr.o.m. den 4 september 1979) Ehn, Bengt E. A., länsveterinär (fr.o.m. den 4 september 1979) Ernmark, Hans E. G., generalsekreterare (fr.o.m. den 4 september 1979)

 

269                              Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Jo:19

Lindberg, Gert G. P., verkst. direktör (fr.o.m. den 4 september 1979) Löfvenberg, Sten, byråchef (fr.o.m. den 4 september 1979)

Sekreterare: Bjäresten, Inger M., lantbrukskonsulent (fr.o.m. den 4 september 1979)

Bitr. sekreterare; Lundin, Björn E., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 september 1979)

Lokal; Lantbruksnämnden, Box 333, 831 24 Östersund, tel. 063/12 45 70 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II Jo 9.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden saml haft överläggningar med avels- och hästsportorganisationer, företrädare för forskning och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har dessutom avlagt studiebesök vid tre statsstödda institutioner med anknytning till hästavel och hos enskilda uppfödare.

Kommittén har avgett en promemoria Utveckling för redskap för skogskörning med häst, m.m.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1981.

19. Utredningen (Jo 1979:07) om den statliga rekreations- och turistpolitiken (TUREK)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 28 juni 1979;

Särskild utredare: Pettersson, Harald A. L, landshövding (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Sakkunniga: Ekström, E. Sören, departementsråd (fr.o.m. den 10 januari 1980) Sparre, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Experter: Davidson, Anette, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Ericson, Gerhard, kanslichef (fr.o.m. den 10 januari 1980) Levin, P. Tage, departementsråd (fr.o.m. den 29 januari 1980) Pettersson, Jan-Olof, byråchef (fr.o.m. den 10 januari 1980) Åberg, Ulf A. G., administrativ chef (fr.o.m. den 10 januari 1980)

 

Jo:19    Skr 1980/81:103                                         270

Sekreterare: Lindell, Rolf, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Bitr sekreterare: Boklund, S. Ingemar, byrådirektör (fr.o.m. den 24 mars 1980) Lindgren, E. Göran, turisdnlendent (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Lokal: Regeringsgatan 65, VI tr., uppgång C, tel. 21 89 31 (Lindell), 2196 31 (Boklund), växel 763 10 00, direktval 763 38 14 (Lindgren), 21 98 49 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II Jo 7.

Utredningen har under liden januari - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Utredningen beräknas avge etl delbetänkande om organisadonsfrågor m.m. under första halvåret 1981 och sill slutbetänkande under första halvåret 1982.

20. Utredningen (Jo 1979:08) om rennäringens ekonomiska förhållanden

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 28 juni 1979:

Särskild utredare: Lindström, Ingvar A., generaldirektör (fr.o.m. den 21 augusti 1979)

Ledamöter; Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 mars 1980) Stridsman, Torsten U., ombudsman (fr.o.m. den 18 mars 1980)

Sakkunniga: Silén, Ulla-Britta, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 mars 1980) Stenberg, J. Nikolaus, renägare (fr.o.m. den 18 mars 1980)

Experter: Bohlin, E. Jörgen, förbundsjurisl (fr.o.m. den 18 mars 1980) Gustavsson, Knut, byrådirektör (fr.o.m. den 5 november 1980) Wikman, L. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 november 1980) Åhrén, Anders G., renägare (fr.o.m. den 18 mars 1980)

Sekreterare: Biinsow, Jan P., assistent (fr.o.m. den 5 november 1980) Karlsson, Robert, byrådirektör (fr.o.m. den 18 mars 1980)

Lokal; Statens jordbruksnämnd, 551 82 Jönköping, tel. 036/16 94 80 (sekreteraren)

 

271                              Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Jo:21

Direkdven för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II Jo 10. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommitléberättelse del 11 Jo 2.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit två sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

21. Kommittén (Jo 1979:09) om användningen av kemiska medel i jord- och skogsbruket m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9 augusti 1979:

Ordförande: Engström, Arne V., generaldirektör (fr.o.m. den 14 september 1979)

Ledamöter: Andersson, L. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 oktober 1979)

Andersson, John O., skogsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 oktober 1979)

Eriksson, Karl Erik, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 september 1979)

Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 september 1979)

Lundblad, Grethe, socialinspektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 september 1979)

Wiclorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 september 1979)

Sakkunniga; Arrhenius, Erik, professor (fr.o.m. den 6 november 1979) Brandt, Erik, direktör (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Falk, Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Gustafsson, N. Henry, avdelningschef (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Hagner, Stig O. A., direktör (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Holm, Lennart W., överingenjör (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Lundsledl, H. Håkan Å., ombudsman (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Lönngren, Rune D., farm. dr (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Nilsson,   B.   Ingemar,  andre  förbundssekreterare  (fr.o.m.  den  23 oktober 1979)

Olsson, Bengt M., avdelningschef (fr.o.m. 23 oktober 1979) Olsson, Per-Olof, hortonom (fr.o.m. den I november 1980)

 

Jo:21    Skr 1980/81:103                                         272

Tågmark, Sven G., lantbrukare (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Wohlström, H. Christer, hortonom (fr.o.m. den 23 oktober 1979 t.o.m. den 31 oktober)

Expert: Olding, Per E. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 april 1980)

Bitr. sekreterare: Boheman,   C.   Anders,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   6 november 1979)

Ekström, Georg G., assistent (fr.o.m. den 1 november 1979) Sundell, Björn E. G., forskarassistent (fr.o.m. den 1 november 1979)

Lokal: Jordbruksdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00. Besöksadress Jakobsgatan 26

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II Jo 11.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1981.

22. Utredningen (Jo 1979:10) om boxningens skadeverkningar

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 20 oktober 1979:

Särskild utredare: Tillinger, Lars-Erik, hovrättslagman (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Experter: Högberg, J. Paul, Ld. rektor (fr.o.m. den 10 januari 1980) Rosengren, Björn, advokat (fr.o.m. den 10 januari 1980) Räf, Lars E., överläkare (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Sekreterare: Haglind, Lars, tingsfiskal (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Lokal: Solna dngsräd. Fack, 17120 Solna, tel. 83 50 00 (sekreteraren)

Direktiven för ulredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II Jo 1.

Utredningen har under liden januari - oktober  1980 hållit åtta sammanträden.

Ulredningen beräknas avge sill slutbetänkande i slutet av år 1981.

 

273                              Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Jo:23

23. Kommittén (Jo 1980:01) om kapitalförändringarnas inverkan på lantbrukarnas inkomstförhållanden

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 mars 1980:

Ordförande; Renlund, R. Gösta, bankdirektör (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Ledamöter: Nilsson, Bernt, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980) Rydén, Rune, kommunalråd (fr.o.m. den 17 juni 1980) Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Svensson, Arne, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Wiclorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980) Öster, Karl Olov, departementsråd (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Sakkunniga; Andersson, Bo L, iL professor (fr.o.m. den 18 november 1980) Hillbom, Lars, civilekonom (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Tiberg, Lennart, direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1980)

Experter; Lebert, Hans, byråchef (fr.o.m. den 18 november 1980) Säkk, Kari, byråchef (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Wilson, Bernt O. E., statistikchef (fr.o.m. den 18 november 1980) Zeltermark, Åke, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1980)

Sekreterare: Jeppson, O. Gunnar, lantbruksdirektör (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Bitr. sekreterare; Reidius, Mals A., fil. kand. (fr.o.m. den 18 november 1980)

Lokal; Lantbruksnämnden i Stockholms län. Box 1030, 171 21 Solna, tel. 83 53 20 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del II Jo 3.

Kommittén har under tiden juni - oktober 1980 inte hållit några sammanträden.

Kommitténs arbete har nyligen påbörjats och beräknas pågå under hela år 1981.

18    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

Jo:24   Skr 1980/81:103                                          274

24. Kommittén (Jo 1980:02) med uppdrag att utreda sockernäringens framtida omfattning, inriktning, organisa-sation och struktur

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 mars 1980;

Ordförande: Gustafsson, G. Einar, landshövding (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Ledamöter: Bengtsson, Hugo, plåtslagare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Eriksson, Ingvar, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Larsson, Einar, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980) Ohlin, Maja, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980) Wredén, Åke, pol. mag. (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Sakkunniga; Cederberg, Thomas, direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Forsberg, Nils Göran, ombudsman (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Johannesson, Erik Å., direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Krisdansson, Axel N., lantbrukare (fr.o.m. den 20 oktober 1980)

Experter: Erlander, Bo, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Leufstedt, Hans-Erik, direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Nilsson, Nils-Arne, agronom (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Nygårds, Peter, utredningssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Sandqvisl, B. Eje G., byråchef (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Sjöberg, O. Torgny, departementssekreterare (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Sekreterare: Olsson, K. Börje, lantbruksdirektör (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Bitr. sekreterare; Karlsson, L. Börje, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Lokal;  Lantbruksnämnden  i  Kristianstads län,  Box  549, 291 25 Krisdanstad, tel. 044/12 62 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del II Jo 4.

Kommittén har under tiden juli - oktober 1980 hållit ett första sammanträde.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1981.

 

275                              Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Jo:26

25. Utredningen (Jo 1980:03) om kontrollen av matpotatis

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 april 1980:

Särskild utredare: Öster, Karl Olov, departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Experter: Bengtsson, Paul, lantmäslare (fr.o.m. den 1 juni 1980) Gustafsson, N. Henry, avdelningschef (fr.o.m. den 1 juni 1980) Pääjärvi, K. Erland, statsinspektör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Sandqvisl, B. Eje G., byråchef (fr.o.m. den I juni 1980) Wirtén, G. S. Åke, direktör

Sekreterare; von Schantz, Dag I. H., kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Lokal; Jordbruksdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Besöksadress Jakobsgatan 26

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II Jo 5.

Utredningen har under dden juni - oktober 1980 hållit två sammanträden med experter samt fem hearings med företrädare för olika branschintressen.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande våren 1981.

26. Kommittén (Jo 1980:04) för förhandling om nya avtal rörande forskning och utvecklingsverksamhet på det jordbrukstekniska området

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 20 mars 1980;

Ordförande; Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör (fr.o.m. den 7 maj 1980)

Ledamöter: Junback,   Carl   Gunnar,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   7 maj 1980) Norell, Thomas, departementssekreterare (fr.o.m. den 7 maj 1980)

Sakkunnig: Liden, Carl Johan, departementssekreterare (fr.o.m. den 7 maj 1980)

Sekreterare: Sjöberg, Tommie W., kanslisekrelerare (fr.o.m. den 7 maj 1980)

 

Jo:26    Skr 1980/81:103                                          276

Särskilda direkdv har ej meddelats utöver vad som angetts i regeringens beslut den 20 mars 1980.

Kommittén har under tiden maj - oktober 1980 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning.

Kommittén har i oktober 1980 avgetl betänkandet (Ds Jo 1980:10) Stöd till jordbruksteknisk forskning.

Uppdraget är därmed slutfört.

27. Utredningen (Jo 1980:05) om återvinning av vissa dryckesförpackningar, m.m. .

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1980;

Särskild utredare; Grabö, Paul, agron. lic, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 juli 1980)

Sakkunniga; Bohlin, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 8 september 1980)

Holmberg, Nils, direktör (fr.o.m. den 8 september 1980) Lindgren, Lennart L, departementsråd (fr.o.m. den 8 september 1980) Tetzel, Tomas Å. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 september 1980) Thorell, Lars G., byråchef (fr.o.m. den 8 september 1980)

Experter: Johannesson, Erik Å., direktör (fr.o.m den 15 oktober 1980) Olsson, Jan G., förste vice ordförande (fr.o.m den 15 oktober 1980)

Huvudsekreterare; Lindgren, Lennart L, departementsråd (fr.o.m. den 8 september 1980)

Sekreterare; Strömblom, Bengt Y., byrådirektör (fr.o.m. den 8 september 1980)

Lokal: Jordbruksdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 11 98 21, 738 46 03 eller 763 35 01. Besöksadress: Jakobsgalan 26

Direktiven för ulredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II Jo 6.

Utredningen har under liden augusti - oktober 1980 hållit två sammanträden saml haft överläggningar med myndigheter, orga­nisadoner och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

 

277                                   Kommittéer: Handelsdepartementet    H:l

Handelsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 3, 4, 8 och 14

1. Patentpolicykommittén (H 1969:10)

Tillkallade enligl Kungl. Maj ;ls bemyndigande den 15 december 1967 för utredning om vissa spörsmål rörande palentverket (se Post- och Inrikes ddn. den 22 januari 1968);

Ordförande: Borggård, Göran, generaldirektör

Ledamöter: Bergling, Nils B. V., direktör Ekstam, Gunnar E., avdelningschef Körner, F. Lennart, direktör Larfeldt, Nils J., ingenjör Wallerius, Olof, ingenjör

Experter: Jonson, Lars, ordförande i marknadsdomstolen Persson, R. Eskil, patenträtlsräd Uggla, Claes A., patenträllsråd

Sekreterare: Törnrolh, N. Lennarth, patenträllsråd

Bitr. sekreterare: Jacobsson, Måns, hovrättsassessor Tersmeden, L. G. Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 januari 1974)

Lokal: Patent- och registreringsverket. Valhallavägen 136, Box 5055, 102 42 Slockholm, tel. växel 22 55 40

Direktiven för ulredningen, se 1969 års riksdagsberältelse H 10. Tilläggsdirekdv I-III, se 1975 års kommitléberättelse H 1. Tilläggsdirekdv IV, se 1978 års kommitléberättelse del II H 6.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit två sammanträden saml haft överläggningar med ansvariga för patent-lagstiftningen i ministerier resp. departement i Danmark, Finland och Norge.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete i början av år 1981.

 

H:2    Skr 1980/81:103                                            278

2. Prisregleringskommittén (H 1975:06)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 24 juli 1975, ändrat genom regeringens bemyndigande den 15 december 1976, för utvärdering av prispoliliken:

Ordförande: Jonson, Lars, ordförande i marknadsdomstolen (fr.o.m. den 24 mars 1980)

Lemne, Mals H., landshövding (fr.o.m. den 20 januari 1977 t.o.m. den 23 mars 1980)

Ledamöter; Dahmén, Erik V. H., professor (fr.o.m. den 20 januari 1977) Johansson, Bengt A. W., budgetchef (fr.o.m. den 20 januari 1977) Lundgren, Nils, fil. dr (fr.o.m. den 20 januari 1977)

Sakkunniga: Andrée, Stig, byråchef (fr.o.m. den 1 november 1978) Ankers, Mikael, departementsråd (fr.o.m. den I juli 1978) Jonung, Lars, Ph. D., (fro.m. den 20 april 1977) Lindström, Bertil, ekon. lic. (fr.o.m. den 31 januari 1977) Nilsson, Allan, revisor (fr.o.m. den 20 januari 1977)

Experter: Dahlslen, Ulf L., sladsdirektör (fr.o.m. den 23 december 1975 t.o.m. den 29 februari 1980)

Hallman, L. Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 22 augusti 1975) Herin, Jan C. G. E. F:son, departementsråd (fr.o.m. den 24 januari 1977) Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 april 1976)

Sekreterare: Göranson, Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 april 1977)

Bitr. sekreterare: Thomaeus, Barbro, byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1976)

Lokal: Vasagalan 7,6 Ir., tel. 2117 37,14 20 80 Postadress: Handelsdepartementet, Prisregleringskommittén, Box 1115, 11181 Slockholm

Direktiven för den sakkunnige, se 1976 års kommitléberättelse H 18. Direktiven för kommittén, med ändring av lidigare direkdv, se 1978 års kommitléberättelse del 11 H 9.

 

279                                   Kommittéer; Handelsdepartementet    H;3

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 16 sammanträden saml haft överläggningar med olika organisationer och myndigheter som berörs av kommitténs arbele.

Kommittén beräknas avge sill slutbetänkande vid årsskiftet 1980-1981.

3. Insynsutredningen (H 1976:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 april 1976 och den 13 januari 1977 för atl utreda frågan om insyn i företagens marknads- och produktplanering m.m.;

Ordförande; Englund, Åke, generaldirektör (t.o.m. den 2 oktober 1980)

Ledamöter; Ahlslröm, Iwan, direktör (t.o.m. den 2 oktober 1980) Andersson, Stina S., ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 januari 1977 Lo.m. den 2 oktober 1980) Bohman, Clas, direktör (t.o.m. den 2 oktober 1980) Landberg, Maj-Lis H. A., led. av riksdagen (t.o.m. den 2 oktober 1980) Malmström, Stig, sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 2 oktober 1980)

Ringsledl, Nils A. E., byråchef (t.o.m. den 2 oktober 1980) Wennerfors, Alf, informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 januari 1977 t.o.m. den 2 oktober 1980)

Wästberg, Olle, utredningssekreterare, led. av riksdagen (Lo.m. den 2 oktober 1980)

Experter: Borg, Per, avdelningschef (t.o.m. den 2 oktober 1980) Klemming, Lars-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 26 april 1978 Lo.m. den 2 oktober 1980) Odelgard, Bengt K. G., avdelningschef (t.o.m. den 2 oktober 1980)

Sekreterare: Sköldefors, Walter G., iL avdelningschef (Lo.m. den 13 oktober 1980)

Bitr. sekreterare: Andersson, Sven-Gunnar, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1977 Lo.m. den 13 oktober 1980)

Direkdven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del II H 1. Tilläggsdirekdv, se 1978 års kommitléberättelse del II H 1.

 

H:3    Skr 1980/81:103                                            280

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit do sammanträden.

Utredningen har i oktober 1980 avgett betänkandet (Ds H 1980:6) Konsumentverkets uppgiftsbehov.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Sjöövervakningskommittén (H 1977:05) (SÖK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7 juli 1977 med uppdrag att utreda frågor rörande samordning och ledning i fred av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss;

Ordförande: Nilsson, Per-Erik, justitieombudsman (t.o.m. den 20 januari 1980)

Ledamöter; Aulin, Olle M., överstelöjtnant, led. av riksdagen (t.o.m. den 20 januari 1980)

Johnsson, Rune S. G., ombudsman, Ld. led. av riksdagen (t.o.m. den 20 januari 1980)

Rosqvist, G. Birger, mästerlots, led. av riksdagen (t.o.m. den 20 januari 1980)

Wikström, Margot, kommunalråd (t.o.m. den 20 januari 1980) Åberg, Ch. Georg, fiskeriombudsman, led. av riksdagen (t.o.m. den 20 januari 1980)

Sakkunniga: Blom, E. Göte, kommendör (fr.o.m. den 17 oktober 1977 t.o.m. den 20 januari 1980)

Bäcklin, Lars R., ombudsman (fr.o.m. den 17 oktober 1977 t.o.m. den 20 januari 1980)

Engdahl, O. Roland, gränschef (fr.o.m. den 17 oktober 1977 Lo.m. den 20 januari 1980)

Jäderholm, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 17 oktober 1977 t.o.m. den 20 januari 1980)

Leuf, Nils Börje, departementsråd (fr.o.m. den 17 oktober 1977 t.o.m. den 20 januari 1980)

Reslow, Kjell, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 oktober 1977 t.o.m. den 20 januari 1980)

Sondén, Jan A., kansliråd (fro.m. den 17 oktober 1977 t.o.m. den 20 januari 1980)

Waldau, Ulf, avdelningschef (fr.o.m. den 17 oktober 1977 t.o.m. den 20 januari 1980)

 

281                                   Kommittéer: Handelsdepartementet    H:5

Experter: Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef (fr.o.m. den 1 december 1977 t.o.m. den 20 januari 1980)

Sekreterare; Lundin, Anna-Karin, hovrättsfiskal (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 20 januari 1980)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II H 4.

Kommittén har under tiden november 1979 -januari 1980 hållit fyra sammanträden.

Kommittén härden 28 januari 1980 avgett betänkandet (Ds H 1980:1) Samordning av övervakningen och räddningstjänsten dll sjöss.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Resegarantilagutredningen (H 1977:07)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3 november 1977 med uppdrag atl se över resegarandlagen:

Särskild utredare: Odelgard, Bengt K. G., avdelningschef (fr.o.m. den 18 november 1977)

Sakkunniga: Almström, Bjarne, byråchef (fr.o.m. den 16 januari 1978) Bagner, Hans, advokat (fr.o.m. den 16 januari 1978) Larsson, Karl-Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 16 januari 1978) Lefrell, Christer, kommerseråd (fr.o.m. den 16 januari 1978) Molin, Folke P. O., direktör (fr.o.m. den 16 januari 1978) Nykvist,   Ann-Christin,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   16 januari 1978)

Paulander, Hans, byråchef (fr.o.m. den 17 mars 1978) Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 april 1978)

Sekreterare; Klemming, Lars-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 april 1978)

Lokal; Handelsdepartementet, Tegelbacken 2, tel. växel 763 10 00, direktval 763 31 59 (sekreteraren). Postadress: Handelsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommitléberättelse del II H 8.

 

H:5    Skr 1980/81:103                                            282

Ulredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Ulredningen avser alt i december 1980 avge betänkandet (Ds H 1980:7) Ny resegarantilag.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. 1978 års tullagsutredare (H 1978:01)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 27 april 1978 med uppdrag all se över tullagstiftningen;

Särskild utredare: Bergstrand, Sten-Erik, expeditionschef-rättschef (fr.o.m. den 27 april 1978)

Sakkunniga; Leuf, Nils Börje, departementsråd (fr.o.m. den I juli 1978) Rundlöf, Arne, byråchef (fr.o.m. den I juli 1978) Rydberg, Kart-Evert, lullråd (fr.o.m. den I juli 1978) Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Sekreterare: Sundström, Kerstin M., hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1978 t.o.m. den 11 september 1979)

Lokal:   Birger  Jarls   torg   7,   tel.   20 5178.   Postadress:   Handels­departementet, 103 33 Slockholm

Direktiven för utredaren, se 1979 års kommitléberättelse del II H 3.

Utredaren beräknas avsluta sitt arbele i april 1981.

7. Utredningen (H 1978:03) om import- och exportförfattningar

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 2 november 1978 med uppdrag atl göra översyn av import- och exportförfatlningar:

Särskild utredare: Öhman, Frank, Ld. regeringsråd (fr.o.m. den 1 december 1978)

Sekreterare: Sundström, Kerstin, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1978)

 

283                                   Kommittéer: Handelsdepartementet    H:8

Lokal: Birger Jarls torg 7, tel. 20 26 31 (sekreteraren). Postadress: Handelsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommiltéberätttelse del 11 H 4.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit två sammanträden.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

8. Krigsmaterielexportkommittén (H 1979:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 19 juli 1979 för atl se över riktlinjerna för svensk export av krigsmateriel:

Ordförande: Andersson, Sven, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Ledamöter: Hernelius, J. Allan, bankofullmäktig, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 augusd 1979)

Hjerne, Gunnar, L landsdngsråd (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Nordin, Sven-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Sundström, Gudrun, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Sakkunniga: Beckius, Sven Erik, kansliråd (fr.o.m. den 1 september 1979) Lagerblad, J. Peter, departementsråd (fr.o.m. den I september 1979) Liljegren, Henrik, departementsråd (fr.o.m. den 21 maj 1980) Norberg, Sven, expeditionschef/rättschef (fr.o.m. den  1 september 1979)

Expert: Meyer, Lennart, revisionssekreterare (fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 31 augusd 1980)

Sekreterare: Dromberg, Ragnar, Ld. kanslichef (fr.o.m. den I september 1979 t.o.m. den 9 september 1980) Meyer, Lennart, revisionssekreterare (fr.o.m. den I september 1980)

Lokal; Fredsgatan 2,3 tr., tel. växel 763 10 00, direktval 763 37 89 (sekreteraren). Postadress: Handelsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 H 3.

 

H:8    Skr 1980/81:103                                            284

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 21 sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, orga­nisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

9. Utredningen (H 1979:02) om Sverigehusets framtida användning

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 19 juli 1979:

Särskild utredare: Swarting, Sven, verkst. direktör (fr.o.m. den 20 augusd 1979)

Sekreterare: Jargenius, Carl Johan, direktörsassistent (fr.o.m. den 3 september 1979)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II H 1.

Utredningen har under dden november 1979 - juni 1980 hållit 14 sammanträden.

Utredningen har den lOjuni 1980 avgetl betänkandet (Ds H 1980:5) Sverigehusel.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Teknikhandelsutredningen (H 1979:03)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 19 juli 1979 för atl utreda frågan om handel med teknik:

Särskild utredare: Mileikowsky, Curt, lekn. dr (fr.o.m. den 14 september 1979)

Sakkunniga: Borggård, Göran, generaldirektör (fr.o.m. den 14 september 1979) Hornmark, Nils, civilingenjör (fr.o.m. den 14 september 1979)

Experter: Hedberg, Bertil, direktör (fr.o.m. den 14 september 1979) Hjorth, Jan, direktör (fr.o.m. den 14 september 1979) Lunell, Kari-Axel, direktör (fr.o.m. den 14 september 1979) Odhner, Clas-Erik, agronom (fr.o.m. den 14 september 1979)

Sekreterare: Karlsson, Leif, civilingenjör (fr.o.m. den 14 september 1979)

 

285                                 Kommittéer: Handelsdepartementet   H:ll

Bitr. sekreterare: Ros, Mikael, civilingenjör (fr.o.m. den 14 september 1979)

Lokal: Handelsdepartementet, Tegelbacken 2, tel. växel 763 10 00, direktval 763 38 49. Postadress; 103 33 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II H 2.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande i april 1981.

II. Riktlinjekommittén (H 1979:04)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 30 augusd 1979 för atl se över vissa konsumenlpolitiska medel för producentpåverkan m.m.;

Ordförande: Wikström, Solveig, professor (fr.o.m. den 14 september 1979)

Ledamöter: Bernitz, Ulf, professor (fr.o.m. den 14 september 1979) Heurgren, Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m. den 14 september 1979) Josephsson, Leif E., chefsjurist (fr.o.m. den 14 september 1979) Persson, Inger, hemkonsulent (fr.o.m. den 14 september 1979) Tengelin, Sten, jur. dr (fr.o.m. den 14 september 1979)

Sakkunniga: Larsson, Sture, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1980) Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 september 1979) Sköllerholm, S. Ove J., hovrättsassessor (fr.o.m. den 27 september 1979)

Sundberg, Anita, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 september 1979) Vinell, Lars, direktör (fr.o.m. den 14 september 1979 t.o.m. den 29 februari 1980) Westlund, Göran, chefsjurist (fr.o.m. den 28 november 1979)

Experter; Knutsson, Roland, fil. lic. (fr.o.m. den 28 april 1980) Vannerus, S. Olof, marknadsdirektör (fr.o.m. den 28 april 1980)

Sekreterare: Andersson, Ulf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1979) Sonnerby, Claes, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1980)

 

H:ll    Skr 1980/81:103                                            286

Lokal: Fredsgatan 2,3 tr., tel. växel 763 10 00, direktval 763 37 82 (Andersson), 763 37 80 (Sonnerby). Postadress: Handelsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II H 4.

Kommittén har under dden januari - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1981.

12. Varuprovningskommittén (H 1979:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 för att utreda frågan om jämförande varuprovningar, andra produkt-undersökningar och marknadsöversikter:

Ordförande: Rydberg, Lennart, borgarråd (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Ledamöter: Brandberg, Arvid, direktör (fr.o.m. den 25 februari 1980) Malmgren, Bert, direktör (fr.o.m. den 25 februari 1980) Pettersson, Hans, A. kranmaskinistled. av riksdagen (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Svensson, Sten L, informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Wallberg, Ursula, byråchef (fr.o.m. den 25 februari 1980) Wallin, Per, direktör (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Sakkunniga: Furusjö, Maja-Lisa, chefredaktör (fr.o.m. den 25 februari 1980) Gemmel, Christer, planeringschef (fr.o.m. den 3 mars 1980) Ljungberg, Ulla, konsumentsekreterare (fr.o.m. den 25 februari 1980) Nykvist,   Ann-Christin,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   25 februari 1980) Sjöberg, Svante, departementssekreterare (fr.o.m. den 3 mars 1980)

Sekreterare: Kohlström, Ewa, byrådirektör (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Bitr. sekreterare: Plym Forshell, Kerstin, utredningssekreterare (fr.o.m. den 25 februari 1980)

 

287                                 Kommittéer: Handelsdepartementet   H:13

Lokal; Fredsgalan 2, 3 tr., tel. 21 58 62 (Kohlström), växel 763 10 00, direktval 763 37 79 (Plym Forshell). Postadress; Handelsdepartementet, 103 33 Slockholm

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II H 6.

Kommittén har under dden mars - oktober 1980 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommilléns arbete. Vidare har kommitténs ordförande och sekreterare deltagit i en internalionell konferens om konsumentvaruprovningar som ägt rum i Canada i oktober 1980.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1981.

13. IDB-kommittén (H 1979:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 augusd 1979 för atl utreda Sveriges medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB);

Ordförande; Lagerfell, Karl Gustav, Ld. ambassadör (fr.o.m. den 19 november 1979)

Ledamöter: Bildt,   Carl,   statssekreterare,   led.   av   riksdagen   (fr.o.m.   den   19 november 1979)

Cars, Hädar, förutv. statsråd (fr.o.m. den 14 februari 1980) Franzén, Ivar, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1979) Hegardt, Margareta, statssekreterare (fr.o.m. den 19 november 1979 Lo.m. den 13 februari 1980)

Hellström, Mats J., led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1979) Lidbom, Carl G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1979)

Sakkunniga: Cavalli-Björkman, departementsråd (fr.o.m. den 19 november 1979) Kjellén, Bo, departementsråd (fr.o.m. den 19 november 1979)

Experter: Fockstedt, Sven, internarionell sekreterare (fr.o.m. den 19 november 1979)

Höglund, Rune, direktör (fr.o.m. den 19 november 1979 Lo.m. den 7 maj 1980)

 

H:13    Skr 1980/81:103                                           288

Karlsson, Erik, internationell sekreterare (fr.o.m. den 19 november

1979)

Lindgren, Hugo, bankdirektör (fr.o.m. den 19 november 1979)

Åman, Karl Erik, direktör (fr.o.m. den 8 maj 1980)

Sekreterare: Hjertonsson, Ulf, ambassadråd (fr.o.m. den 19 november 1979)

Bitr. sekreterare; Fleelwood Wennerholm, Caroline departementssekreterare (fr.o.m. den 7 januari 1980)

Postadress: Handelsdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 64 (hänvisning lill sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II H 5.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, orga­nisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har i juni 1980 företagit en resa lill Washington, Brasilien, Peru och Nicaragua.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbele i början av år 1981.

14. Utredningen (H 1979:07) om kommersiell information till utlandet (KUL-utredningen)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 september 1979;

Särskild utredare; Cars, Hädar, förulv. statsråd (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den 30 april 1980)

Sekreterare: Odevall, Michael, departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1979 Lo.m. den 30 april 1980)

Direkdven för utredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II H 7.

Den särskilde utredaren har under dden november 1979 - oktober 1980 haft överläggningar med myndigheter, organisationer och företag.

Utredaren har den 23 oktober 1980 avgetl slutbelänkandel (Ds H 1980:4) Handelsfrämjande informadon.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

289                                  Kommittéer: Handelsdepartementet    H:15

15. 1980 års oljelagringskommitté (H 1980:01)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 20 december 1979 för att pröva det löpande oljelagringsprogrammet m.m.:

Ordförande:

Huss, Erik, Ld. landshövding (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Ledamöter: Andersson, Torsten Ch., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Blom, Lennart, Ld. borgarråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Dahlström, Gösta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980) Helmerson, Bo I. H., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Holst, Perolof, kommunalråd (fr.o.m. den I februari 1980) Lindahl, Essen H. G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Experter: Davidsson, David, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 mars 1980) Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 mars 1980) Frigren, Suzanne, byråchef (fr.o.m. den 10 mars 1980) Hemborg, Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den 10 mars 1980) Herin, Jan C. G. E. F;son, departementsråd (fr.o.m. den 10 mars 1980) Johansson, Kjell, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980) Orrö, Sven-Erik, O. departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1980) Pehrzon, Lars, direktör (fr.o.m. den 10 mars 1980) Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 mars 1980) Slälebrant, Rolf, överingenjör (fr.o.m. den 18 april 1980) Sundin, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 mars 1980) Thyberg, Jan, kansliråd (fr.o.m. den 10 mars 1980) Öhman, Christer, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 mars 1980)

Sekreterare: Hjalmarsson, S. Åke, byråchef (fr.o.m. den I februari 1980)

Bitr. sekreterare: Gernandl, Ingrid, departementssekreterare (fr.o.m. den  1  februari 1980)

Lokal: Regeringsgatan 13, 6 tr., tel. växel 763 10 00, direktval 763 26 04 (sekreteraren). Postadress: Handelsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommitléberälelse del II H 1.

Kommittén har under dden februari - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

19    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

H:I5    Skr 1980/81:103                                           290

Kommittén har den 30 september 1980 avgelt delbetänkandet (SOU 1980:41) Olja för kristid. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

16. Ursprungsmärkningsutredningen (H 1980:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 20 december 1979 för att lämna förslag till bestämmelser om ursprungsmärkning av kläder:

Särskild utredare: Edstrand, Karl-Ingmar, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sakkunniga: Anesten, Ulf, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 april t.o.m. den 30 augusti 1980)

Braunerhielm, Erik, direktör (fr.o.m. den 11 april 1980) Carlsten, Anders, inköpschef (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Fermbäck, Lars, direktör (fr.o.m. den 11 april 1980) Högmark, Christina, ombudsman (fr.o.m. den 11 april 1980) Lindgren, Lars-Olof, utredningssekreterare (fr.o.m. den 11 april 1980) Sergenius, Tore G., direktör (fr.o.m. den 11 april 1980) Thorsson, Stig, direktör (fr.o.m. den 11 april 1980)

Experter: Arvius, Christer, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 april 1980) Johansson, Roland, byrådirektör (fr.o.m. den 11 april 1980) Klemming, Lars-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 11 april 1980) Nyrén, Bengt, byråchef (fr.o.m. den 11 april 1980) Sundin, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 april 1980) Waesterberg, Lars, byråchef (fr.o.m. den 11 april 1980)

Sekreterare: Ståhlberg, Karin, byrådirektör (fr.o.m. den I februari 1980)

Lokal:   Munkbron   17,  tel.   växel   763 10 00,   direktval   763 19 82 (sekreteraren). Postadress; Handelsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direkdven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II H 2.

Utredningen har under tiden februari - oktober  1980 hållit sex sammanträden.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

 

291                                 Kommittéer: Handelsdepartementet    H:17

17. Organisationskommittén (H 1980:03) för allmänna reklamationsnämnden

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 12 juni 1980 för att förbereda verksamheten hos allmänna reklamationsnämnden såsom en fristående myndighet;

Ordförande; Mangård, Nils, hovrättsråd (fr.o.m. den 30 juni 1980)

Ledamöter; Almström, Bjarne, byråchef (fr.o.m. den 30 juni 1980) Linder, Alf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 juni 1980) Nykvist, Ann-Christin, departementssekreterare (fr.o.m. den 30 juni 1980) Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 juni 1980)

Experter; Lundell, Per I. G., byrådirektör (fr.o.m. den 30 juni 1980) Tiselius, Per-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 30 juni 1980)

Sekreterare; Ström, Htun, Berit, sekreterare (fr.o.m. den 30 juni 1980)

Lokal: Allmänna reklamationsnämnden. Box 503, 162 15 Vällingby

Särskilda direkdv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden juli - oktober 1980 hållit 15 sammanträden.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete vid utgången av är 1980.

 

A:l    Skr 1980/81:103                                              292

Arbetsmarknadsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 17 och 20

Följande kommittéer inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1 och 4

1. Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 20 januari 1967 för atl i anslutning lill sysselsältningsberedningens verksamhet ta initiativ lill och biträda beredningen vid uppläggning av utredningsverksamhet i frågor rörande arbetsmarknadspolitikens verkningar;

Ordförande: Canarp, Curt S. T, byråchef (fr.o.m. den I juni 1975)

Ledamöter: Bäckström, O. Anders, sekreterare (fr.o.m. den 26 april 1977) Carlsson, G. Arne V., departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1975) Erixon, Lennart, forskningsassistent (fr.o.m. den 1 januari 1979 t.o.m. den 30 december 1980)

Marcusson, Sten G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Niklasson, Ö. O. Harald, universitetslektor Rydén, Jan E., överdirektör

Wadensjö, Eskil, civilekonom (fr.o.m. den 1 januari 1981) Westermark, J. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1975) Wrelborn, Christer, ombudsman (fr.o.m. den I augusti 1977)

Experter: Dahlberg, L. Åke, avdelningsdirektör Wadensjö, Eskil, civilekonom

Sekreterare; Johannesson, Jan G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1976) Persson-Tanimura, Inga, forskarassistent (fr.o.m. den 1 september 1976)

 

293                         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:2

Bitr. sekreterare: Björklund, Anders C. T, forskningsassistent (fr.o.m. den I november 1977)

Lokal: Malmlorgsgatan 5,2 tr., 11151 Slockholm, tel. 2116 56 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Expertgruppen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Expertgruppen har under våren 1980 presenterat forskningsrapporten Arbetsmarknad och arbetmarknadspolilik i Sverige och Västtyskland och presenterade hösten 1980 inför sin fortsatta verksamhet elt forskningsprogram benämnt Forskning kring arbetmarknadspolidkens effekter.

Expertgruppen fortsätter sill arbele som initiativtagare pch samordnande organ för forskningen kring arbetsmarknadspolitiken och följer Ln. ell femlontal forskningsprojekt.

Arbelel beräknas pågå under hela år 1981.

2. Delegation (A 1974:09) för arbetstidsfrågor (DELFA)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ls bemyndigande den 20 juni 1974 för vissa uppgifter inom arbelsddsområdel:

Ordförande; Skillner, Rolf G., Ld. statssekreterare (fr.o.m. den I november 1979 Lo.m. den 30 september 1980) Wahlberg, E. Marianne, statssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Sakkunniga: Hagman, B. Anders, bitr. avdelningschef (fr.o.m. den 10 november 1977)

Högberg, K. Gunnar, direktör Karlsson, H. K. Göran, ombudsman

Leijon, Anders, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Nelander, Sven, utredningssekreterare (fr.o.m. den | december 1976), Nilsson, A. Erik, förhandlingsdireklör (fr.o.m. den 2 februari 1978) Ulfhielm, Monica H. V., utredningschef (fr.o.m. den 10 september 1979 t.o.m. den 29 februari 1980) Suppleanter:

Bengtsson,   C.   Ola,   sektionschef (för   Hagman)  (fr.o.m.   den   10 november 1977)

 

A:2    Skr 1980/81:103                                            294

Forell, Carl-Axel, direktör (för Högberg) (fr.o.m. den 17 november

1978)

Larsson, Claes A., förhandlingsdirektör (för Nilsson) (fr.o.m. den 2

februari 1978)

Lefrell, N. Anders, ombudsman (för Nelander) (fr.o.m. den 1 januari

1980)

Nörby,   Bengt   D.,   ombudsman   (för   Ulfhielm)  (fr.o.m.   den   10

september 1979)

Sandberg,  K.  Bertil, ombudsman (för Nelander) (t.o.m. den 31

december 1979)

Westin, Aina V. H., ombudsman (för Karlsson)

Experter; Edlund, C. Bertil, departementsråd (fr.o.m. den 1 januari 1978) Etlarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 1 januari 1980) Lidbeck, Åse, departementssekreterare (fr.o.m. den I april 1977)

Sekreterare; Hagberg, Ann-Charlotte, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1977) Weigelt, K. Ulla, förste byråsekreterare (fr.o.m. den I mars 1980)

Bitr. sekreterare: Weigelt, K. Ulla, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 5 juni 1978 t.o.m. den 29 februari 1980)

Lokal:      Arbetsmarknadsdepartementet,      Mynttorget     2,103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1975 års kommitléberättelse A 24.

Delegationen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden.

Delegationens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

3. Utlänningslagkommittén (A 1975:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 oktober 1975 för att företa en översyn av utlänningslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1975);

Ordförande; Bouvin, J. Åke, hovrättslagman (fr.o.m den 6 november 1979)

Ledamöter; Beiming, Ragne, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1977)

 

295                        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:4

Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurisl (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 juni

1976)

Werenfels-Rötlorp, Monica S., sekreterare (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Sakkunniga: Esbjörnson, Esbjörn, byråchef (fr.o.m. den 22 juni 1976) Wahlström, Stina M., expedidonschef (fr.o.m. den 22 juni 1976) Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsråd (fr.o.m. den 22 juni 1976) Öberg, N. P. Kjell, generaldirektör (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Sekreterare: Isacsson, Karin, byråchef (fr.o.m. den 21 maj 1976)

Bitr. sekreterare: Cronsledl, Nane M., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1976)

Lokal: Malmlorgsgatan 5,3 tr., tel. 1125 74 (sekreteraren). Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, 103 33 Stockholm eller Malmlorgsgatan 5, 3 tr., 11151 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommitléberällelse del II A 3. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommiltéberältelse del II A 6.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Kommittén beräknas avge sill slutbetänkande under första halvåret 1981.

4. Expertgruppen (A 1975:05) för invandringsforskning (EIFO)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1975 och den 12 juni 1980 för att fastställa forskningsbehov i frågor rörande in-och utvandring m.m.:

Ordförande: Öberg, N. P. Kjell, Ld. generaldirektör (fr.o.m. den 1 januari 1979 t.o.m. den 30 juni 1982)

Ledamöter: Beiming, Ragne, ombudsman (fr.o.m. den 7 april 1977 t.o.m. den 30 juni 1982)

Dahlberg, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1978 t.o.m. den 30 juni 1982)

 

A:4    Skr 1980/81:103                                            296

Haavio-Mannila, Elina, professor (fr.o.m. den  19 december  1975

t.o.m. den 30 juni 1982)

Himmelstrand, J. Ulf I., professor (fr.o.m. den 19 december 1975 t.o.m.

den 30 juni 1982)

Karlsson, N. Gösta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 december

1978 Lo.m. den 30 juni 1982)

Lövgren, Esse T. C, undervisningsråd (fr.o.m. den 19 december 1975

t.o.m. den 30 juni 1982)

Myrdal, Hans Göran, direktör (fr.o.m. den 19 december 1975 t.o.m.

den 30 juni 1982)

Palmlund, Thord G., generaldirektör (fr.o.m. den 12 juni 1980 t.o.m.

den 30 juni 1982)

Ruke-Dravina, Vella T, professor (fr.o.m. den 19 december 1975

Lo.m. den 30 juni 1982)

Stenberg, Tage U., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 mars 1977 t.o.m.

den 30 juni 1982)

Wallberg, Klas H. S., avdelningschef (fr.o.m. den 19 december 1975

Lo.m. den 30 juni 1982)

Widgren, Jonas, kansliråd (fr.o.m. den 1 april 1979 t.o.m. den 30 juni

1982)

Wigart, Anne-Outram, departementssekreterare (fr.o.m. den 12 juni

1980t.o.m. den 30 juni 1982)

Experter: Hannerz, Ulf, professor (fr.o.m. den 11 maj 1978) Liljeström, Rita, universitetslektor (fr.o.m. den 18 september 1978) Reinans, Sven, A. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Skutnabb-Kangas, Tove, fil. lic. (fr.o.m. den 11 maj 1978) Wadensjö, Eskil W., professor (fr.o.m. den 11 maj 1978) Öhman, Sven E. G., professor (fr.o.m. den 5 mars 1980)

Sekreterare: Hammar, K. Tomas G., docent (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Hamberg, Eva M., fil. dr (fr.o.m. den 1 december 1977) Landén, C. G. Ragnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1976) Lithman, Yngve, fil. dr (fr.o.m. den 4 oktober 1979)

Projektanställda    inom    projektet    Invandringens    långsiktseffekter, delprojektet Andragenerationens levnadsförhållanden:

Björklund, Ulf B., fil. kand. (fr.o.m. den 1 maj 1980 Lo.m. den 31 december 1981)

Boyd, Sally M., fil. lic (fr.o.m. den 1 september 1980 t.o.m. den 31 december 1981)

 

297                        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:5

Engelbrektsson, Ulla-Brid, fil. dr (fr.o.m. den I januari 1980 t.o.m. den

31 december 1981)

Municio, M. Ingegerd, fil. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1979 t.o.m. den

31 december 1980)

Snicker, Raija, fil. kand. (fr.o.m. den   1  maj 1980 t.o.m. den 31

december 1981)

Soininen, Marilta A., fil. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1979 t.o.m. den

31 december 1980)

Svensson, Lennart G., universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli t.o.m. den

31 augusd 1980)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Mynttorget 2,103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, 763 14 19 (sekreteraren) eller 763 14 18 (bitr. sekreteraren Hamberg)

Direktiv enligt arbetsplan som fastställts i september 1979.

Expertgruppen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Expertgruppen har under år 1980 utgivit en sekundäranalys av invandrares språkkunskaper och levnadsförhållanden samt en socialanlropologisk rapport om assyrierna i Sverige. Projektet invandringens långtidseffekter (PIL) har inlett fältarbete i Borås och Nacka kommuner för undersökningar av andra generationens invandrare. Projektbeskrivningar har utgivits. En antologi från förberedelsearbetet till projektet har sammanställts.

5. Företagshälsovårdsutredningen (A 1976:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 februari 1976 för att utreda vissa frågor om företagshälsovård och yrkesmedicin (se Post- och Inrikes tidn. den 6 mars 1976):

Ordförande: Danielson, Gunnar H., generaldirektör

Ledamöter: Bengtsson, K.-E. Bengt, ombudsman, Ld. led. av riksdagen Breidensjö, Monica, ombudsman

Hessleborn, Olle K. A., ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1977) Kjellslrand, Leif I., ombudsman Lindström, Gunnar, direktör

Ronne-Björkqvist, Ingrid, barnläkare (fr.o.m. den 26 april 1977) Rydén, H. Rune O., fil. lic, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 april 1977) Wilander, Sven E., landstingsman Östrand, P. Olov (Olle), mätningsföreståndare, led. av riksdagen

 

A:5    Skr 1980/81:103                                            298

Experter: Bolinder, Erik, leg. läkare Bratlhall, I. Birgitta, departementssekreterare Claeson, Bo, planeringschef (fr.o.m. den I mars 1979) Egidius, Henry, lektor (fr.o.m. den 1 april 1980) Gerhardsson, Gideon, professor

Gullberg, Hans E., hovrättsråd (fr.o.m. den 3 maj 1976) Jonsson, Åke G., sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978) Kvarfordt, Eva B., kanslisekreterare (fr.o.m. den 15 februari 1979) Kvarnström, Sven K., chefiäkare (fr.o.m. den 26 april 1977) Lundgren, Nils, professor Magnusson, Egon S. L, ingenjör Masreliez, Nils G., med. lic

Nerell, Gunnar H. T., leg. läkare (fr.o.m. den 3 maj 1976) Näslund, Per Olof A., sektionschef Teljsledt, Håkan, miljöchef (fr.o.m. den 26 april 1977) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef

Ydreborg-Weslberg, Berit, leg. sjuksköterska (fr.o.m. den 26 april 1977)

Sekreterare; Wessman, Yvonne B.-M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1977)

Bitr. sekreterare: Båsk, Inga-Lill, forskningsassistent (fr.o.m. den I juni 1976 t.o.m. den 31 mars 1980) Nilsson, Bernt, civilingenjör (fr.o.m. den 9 april 1979)

Lokal: Malmlorgsgatan 5,3 tr., 11151 Stockholm, tel. 1109 83 (sekreteraren), 11 21 86 (bitr. sekr.), 11 07 56 (kansli)

Direkdven för utredningen, se 1977 års kommitléberällelse del II A 3.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Utredningen har hållit fem hearings om förelagshälsovården i framtiden. 1 september 1980 besökte utredningens ledamöter och sekretariat Finland för atl studera finsk företagshälsovård m.m.

En arbetsgrupp för mät- och analysteknik har haft nio sammanträden.

Ulredningen har i april 1980 avge» deibetänkandet (SOU 1980:22) Utbyggnad av yrkesmedicinen och i maj 1980 rapporten (Ds A 1980:5) Kartläggning av företagshälsovården.

Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

 

299                        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:6

6. Nya arbetsrättskommittén (A 1976:02) (NARK)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den lOjuni 1976 för all utreda vissa frågor på det arbetsrällsliga området (se Post- och Inrikes ddn. den 17 juni 1976):

Ordförande; Nilsson, Åke, Ld. förbundsordförande

Ledamöter: Ekeberg, Per Olof, förbundsjurisl Elmstedl, K. Erik, direktör (fr.o.m. den 8 mars 1978) Fagerlund, Bengt O. H., försäkringsassislenl, Ld. led. av riksdagen Gustafsson, Stig G., förbundsjurisl, Ld. ers. för led. av riksdagen Johansson, S. Anita, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 november 1979) Jonsson, Elver A. D., postiljon, led. av riksdagen Larsson, P. Sdg L, statssekreterare (fr.o.m. den 9 november 1979) Nilsson, Jan-Ivan N., Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den I december 1976)

Wennerfors, Alf, informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 27 april 1978) Westerberg, Lars G. L, statssekreterare

Sakkunniga: Ahlvarsson, Lars L, direktör Bäckström, N. Birger, direktör von Feilitzen, Styrbjörn O. R., direktör Förstadins, Erik L. W., direktör (fr.o.m. den 15 september 1976)

Experter: Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor Etlarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 15 februari 1977)

Sekreterare; Eriksson, Lars G., hovrättsassessor

Lokal: Malmlorgsgatan 5,3 tr., 11151 Stockholm, tel. 106278, 11 10 93

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommitléberällelse del 11 A 5.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 15 sammanträden.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete under första halvåret 1981.

 

A:7    Skr 1980/81:103                                            300

7. Jämställdhetskommittén (Ju 1976:08)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 augusti 1976 för att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m.m.:

Ordförande: Ahrland, Karin M., förste länsassessor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 oktober 1979)

Vice ordförande: André, Gunilla K., led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 oktober 1979)

Ledamöter: Johansson, Marie-Ann, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1979)

Marklund, Eivor L, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 augusti 1976 t.o.m. den 30 november 1979)

Slålberg, Marianne G. E., skolkurator, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 april 1979)

Sundgren, E. Roland, ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 augusd 1976)

af Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 augusti 1976) Wiklander, Torsten R, rektor (fr.o.m. den 12 oktober 1979)

Sakkunniga: Beckérus,   I.   Margareta,   informationssekreterare   (fr.o.m.   den   2 november 1979 t.o.m. den 21 januari 1980) Bergström, Gudrun A. C, sakkunnig (fr.o.m. den 15 juli 1980) Hagman, Inger (Ninni), sakkunnig (fr.o.m. den 22'januari t.o.m. den 14juli 1980)

Experter: Börestam, Eva, ombudsman (fr.o.m. den I oktober 1979) Edsta, Björn, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 7 februari 1979) van der Capelien, Constance (Connie) E., departementssekreterare (för Edsta) (fr.o.m. den 7 februari 1979) Josefsson, G. Birgitta M., studierektor (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Experter i referensgrupp (s.k. stora delegationen):

Ordförande: Andersson, Karin E., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 okto­ber 1979)

Förste vice ordförande; Mogård, Britt E. T., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 novem­ber 1976)

 

301                    Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:7

Andre vice ordförande:

Olsson, Elvy E., landshövding, led. av riksdagen (fr.o.m. 17 november

1976)

Övriga experter; Andrén, Carl-Gustaf, rektor (fr.o.m. den 5 mars 1980) Andrén, Evy M. V., förbundsordförande (fr.o.m. den 1 februari 1980) Bartley, A. Osborne, landshövding (fr.o.m. den 12 mars 1973) Bodström, Lennart, förbundsordförande, TCO Branting,   M.   Charlotte   K.,   förbundsordförande   (fr.o.m.den   1 september 1977)

Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den 3 maj 1974) Edner, T. Margareta, andre vice ordförande (fr.o.m. den 1 november 1977)

Florén-Winlher, Ethel H. D., förbundsordförande (fr.o.m. den 5 mars 1979)

Fredgardh, K. Sonja L, redaktör (fr.o.m. den 12 mars 1973 t.o.m. den 31 mars 1980)

Hårdefell, S. Börje, generaldirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Järdler, Sven A., direktör (fr.o.m. den 12 mars 1973) Kakossaios, Mira, forskningsassistent (fr.o.m. den 24 februari 1977) Löwbeer, Hans, generaldirektör (fr.o.m. den 12 mars 1973 t.o.m. den 4 mars 1980)

Maltson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 mars 1973)

Nilsson, Anna-Lisa, förbundsordförande (fr.o.m. den I april 1980) Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 mars 1973)

Palmaer-Johansson, S. G. Eva, förbundsordförande (fr.o.m. den 18 oktober 1973 Lo.m. den 31 januari 1980)

Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör (fr.o.m. den 12 mars 1973) Rosenblad, Urban S., generaldirektör (fr.o.m. den 22 januari 1977 t.o.m. den 31 januari 1980)

Rugfell, K. E. Lennart, direktör (fr.o.m. den 1 april 1978) Ulvhammar, Birgitta, generaldirektör (fr.o.m. den 3 maj 1978) Wernstedt, Monica, advokat (fr.o.m. den 1 juli 1978) Westerholm, Barbro, generaldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1979) Wistrand, Birgitta M., förbundsordförande (fr.o.m den 25 oktober 1975)

Ersättare för expert: Edner, T. Margareta, andre vice ordförande (för Mogård) (fr.o.m. den 28 augusti 1975) Forselius, Hans F., direktör (för Järdler) (fr.o.m. den 23 februari 1977)

 

A:7    Skr 1980/81:103                                            302

Fröberg, Marika, avdelningsdirektör (för Hårdefell) (fr.o.m. den 1

februari 1980)

Gradin, Anita L., departementssekreterare, led. av riksdagen (för

Mattsson) (fr.o.m. den 25 oktober 1975)

Grimlund,   G.   Elisabeth,   förste   vice   förbundsordförande   (för

Florén-Winlher) (fr.o.m. den 5 mars 1979)

Hedvall, Yvonne M., fil. kand., Ld. ers. för led. av riksdagen (för

Edner) (fr.o.m. den 1 november 1977)

Johansson, K. Eivor, byrådirektör (för Löwbeer) (fr.o.m. den  15

februari 1979 t.o.m. den 4 mars 1980) (för Andrén) (fr.o.m. den 5 mars

1980)

Jonäng, Gunnel M., led. av riksdagen (för Fredgardh) (t.o.m. den 31

mars 1980) (för Nilsson) (fr.o.m. den 1 april 1980)

Landerud, Brita, civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1978) (för Wernstedt)

Lönnerblad, Sara, sekreterare (för Bartley) (fr.o.m. den 20 oktober

1978)

Nilsson, Karl Erik, bitr. direktör (för Bodslröm) (fr.o.m. den 15 mars

1979)

Orring, Ulla B., nämndeman (för Branting) (fr.o.m. den I september

1977)

Raicevic, Erica, hemspråkslärare (för Kakossaios) (fr.o.m. den 24

februari 1977)

Rollen, Berit M., avdelningschef (för Rehnberg) (fr.o.m. den 20

oktober 1978)

Royen, Sverre N. H., direktör (för Carlsson) (fr.o.m. den 12 mars 1973)

Sohlberg, Norah L, byrådirektör (för Westerholm) (fr.o.m. den 1 juli

1979)

Waldén, G. Louise, redaktör (för Palmaer-Johansson) (fr.o.m. den 18

oktober 1973 t.o.m. den 31 januari 1980)

Westin,  Aina  V.   H.,  ombudsman  (för  Nilsson)  (fr.o.m.  den   18

maj 1975)

Wibell, Ingrid S., konsulent (för Rugfell) (fr.o.m. den I april 1978)

Wilson-Lohse, Britt, skolkonsulent (för Ulvhammar) (fr.o.m. den 3

maj 1978)

Voss-Schrader, Ulla A., fru (för Wistrand)

Sekreterare: Dreber, I. Agneta, förste revisor (fr.o.m. den 18 september 1978 t.o.m. den 7 april 1980) Isacsson, Karin L., byråchef (fr.o.m. den 1 augusti 1980)

Bitr. sekreterare; Hagman, Inger (Ninni), fil. kand. (fro.m. den 12 juni 1978) Lenander, Anders, hovrättsfiskal (fr.o.m. den I november 1979 t.o.m. den 31 december 1980)

 

303                    Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:7

Lundberg, D. BerglioL ombudsman (fr.o.m. den I januari 1976 Lo.m.

den 16 november 1980)

Smitt, Myrna E. D., fil. kand. (fr.o.m. den I februari 1978)

Slerner, Gunilla B., förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 8 maj 1978

Lo.m. den 13 oktober 1980)

Informationssekreterare:

Carpelan, Lars W., borgarrådssekreterare (fr.o.m. den 3 december 1979 Lo.m. den 31 december 1980)

Projektanslälld för att följa arbetet i olika jämställdhelsorganisationer m.m.;

Tamm   Buckle,   Monika,  informationssekreterare (fr.o.m.  den   11

februari t.o.m. den 31 december 1980)

Projektanslälld för kartläggning av invandrarkvinnornas silualion: Palmgren, Irene, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 12 maj t.o.m. den 31 december 1980)

Övriga referensgrupper:

Experter: Andersson, Ingrid G. M., lantbrukare (fr.o.m. den 12 mars 1973 Lo.m. den 31 mars 1980)

Apelqvist-Öberg, Edith C, ombudsman (fr.o.m. den 12 mars 1973 Lo.m. den 31 mars 1980)

Budd, S. M. Birgitta, metallarbetare (fr.o.m. den 12 mars 1973 t.o.m. den 31 mars 1980)

Börjeson, Peter, metallarbetare (fr.o.m. den 15 september 1977 t.o.m. den 31 mars 1980)

Dimos-Asplund, Anligone, jur. kand. (fr.o.m. den 15 september 1977 Lo.m. den 31 mars 1980)

Elmberg, Henrik B. C, leg. sjukskötare (fr.o.m. den 15 september 1977 Lo.m. den 31 mars 1980)

Ericsson, Ulf E., förskollärare (fr.o.m. den 15 september 1977 Lo.m. den 31 mars 1980)

Folestad, Ruth E., sjuksköterska (fr.o.m. den 12 mars 1973 t.o.m. den 31 mars 1980)

Frendahl, E. Maj-Britt, telefonist (fr.o.m. den 12 mars 1973 Lo.m. den 31 mars 1980)

Fromm, H. Irene, informationschef (fr.o.m. den 12 mars 1973 Lo.m. den 31 mars 1980)

Gunnarsson, A. Gunvor, förskollärare (fr.o.m. den 15 september 1977 Lo.m. den 31 mars 1980)

 

A:7    Skr 1980/81:103                                            304

Jönsson, Ruth V., fabriksarbetare (fr.o.m. den 12 mars 1973 t.o.m. den

31 mars 1980)

Kuyumcu, Eija H. T, fil. kand. (fr.o.m. den 15 september 1977 t.o.m.

den 31 mars 1980)

Larsson, Anna M., docent (fr.o.m. den 12 mars 1973 t.o.m. den 31 mars

1980)

Lindgren, Aina G., hemarbelande (fr.o.m. den 12 mars 1973 t.o.m. den

31 mars 1980)

Melin, K. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september

1977 t.o.m. den 31 mars 1980)

Platin, Ulla Britta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 12 mars 1973

Lo.m. den 31 mars. 1980)

Samuelsson, Elvy L., sömmerska (fr.o.m. den 12 mars 1973 t.o.m. den

31 mars 1980)

Stefan, Ljubica, montör (fr.o.m. den 15 september 1977 t.o.m. den 31

mars 1980)

Törngren, Mats W., redaktör (fr.o.m. den 15 september 1977 t.o.m. den

31 mars 1980)

Lokal: Drottninggatan 6, 2 tr., 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet)

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommittéberättelse del II Ju 10. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommitléberättelse del II A 7.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 18 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har elt sammanträde hållits med slora delegationen och etl sammanträde med referensgruppen.

Kommittén har den 17 november 1979 avgetl betänkandet (SOU 1979:87) Chanser dll utveckling samt den 15 januari 1980 avgetl betänkandet (SOU 1979:89) Kvinnors arbete.

Kommilléns arbele beräknas pågå under hela år 1981.

8. Anställningsskyddskommittén (A 1977:01)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 6 oktober 1977 för alt göra en översyn av anslällningsskyddslagstiflningen m.m.

Ordförande; Ryman, Sven-Hugo G., ulbildningschef (fr.o.m. den  19 december

1977)

 

305                        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:8

Ledamöter: Ahlvarsson, Lars L, direktör (fr.o.m. den 19 december 1977) Elmstedl, K. Erik, direktör (fr.o.m. den 19 december 1977) Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurisl (fr.o.m. den 19 december 1977) Karlsson, H. K. Göran, ombudsman (fr.o.m. den 19 december 1977) Lidbom, Carl G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 december 1977). Olsson, H. Å. Lennart, kommunalråd (fr.o.m. den 19 december 1977) Rindborg, Sdg A. J., landstingsråd (fr.o.m. den 19 december 1977) Stridsman, Torslen U., ombudsman, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 december 1977)

Ulander, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 december 1977)

Zelhraeus, Sten Å., advokat (fr.o.m. den 19 december 1977) Åberg, C. Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 19 december 1977)

Sakkunniga: Bäckström, N. Birger, direktör (fr.o.m. den 19 december 1977) Elmer, Anders B., förbundsjurist (fr.o.m. den 19 december 1977) Nordin, Jan, direktör (fr.o.m. den 19 december 1977) Unga, Nils J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 19 december 1977) Wistrand, Anders W. H., lönedireklör (fr.o.m. den 19 december 1977)

Experter: Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 19 december 1977) Carlson, Svante S., rådman (fr.o.m den 19 december 1977) Holmstrand, N.G.Anders, hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 mars 1978) Lagerlöf, Inga-Britt, departementssekreterare (fr.o.m. den 3 juli 1978)

Sekreterare: André, Kerstin L, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 17 december 1979) Lemperl, Erik M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 19 december 1977) Tocklin, Hans E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 19 december 1977)

Lokal: Stora Nygatan 2 A, 111 27 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 14 48, 763 14 50 och 763 14 53 (sekreterarna)

Direktiven för kommittén se 1978 års kommitléberättelse, del 11 A 2. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommitléberättelse del 11 A 7.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 31 januari 1980 avgetl utredningsrapporten (Ds A 1980:2) Anställningsformer m.m.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

20    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

 

A:9    Skr 1980/81:103                                            306

9. 1978 års semesterkommitté (A 1977:02)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den I december 1977;

Ordförande; Nilsson, Jan-Ivan N.,  Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Ledamöter: Forstadius, Erik L. W., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1978) Fransson, Arne A. E., personalchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Gustafsson, Stig G., förbundsjurisl, Ld. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den I februari 1978)

Hultgren, Christina A., utredningssekreterare (fr.o.m. den I februari 1978)

Hårdefell, S. Börje, generaldirektör (fr.o.m. den I februari 1978 Lo.m. den 11 december 1979)

Johnsson, John E., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Karlsson, H. K. Göran, ombudsman (fr.o.m. den I februari 1978) Mårtensson, A. Iris, sludieombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Svensson, Sten L, informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den I februari 1978)

Åberg, Per L, förhandlingsdireklör (fr.o.m. den 12 december 1979) Åkerblom, Leif G., förbundsdirektör (fr.o.m. den 10 september 1979)

Sakkunniga: Bergström, K. Olof L., sektionschef (fr.o.m. den 1 februari 1978) Elmer, Anders B., förbundsjurisl (fr.o.m. den 1 februari 1978) Harlzell, Lars, förbundsjurisl (fr.o.m. den I februari 1978) Stråth, Claes T., sekreterare (fr.o.m. den I februari 1978) Sundén, S. Bo H., civilekonom (fr.o.m. den I februari 1978)

Experter: Grönwall, Lars O., försäkringsrällsråd (fr.o.m. den 1 februari 1978) Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsråd (fr.o.m. den I februari 1978) Öström, Klasgöran, byrådirektör (fr.o.m. den 3 juli 1978)

Sekreterare: Gustafsson, A. Gunilla C, hovrättsassessor (fr.o.m. den I februari 1979)

Bitr. sekreterare: Befve, Sven G. E., sektionschef (fr.o.m. den 18 september 1978)

 

307                       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:10

Lokal: Slora Nygatan 2A, 4 tr., 111 27 Stockholm, tel. växel 763 IO 00, direktval 763 14 49 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del 11 A t.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Kommittén förväntas få nya direktiv. Tidpunkten för arbetets avslutande kan därför inle uppges för närvarande.

10. Delegationen (A 1978:01) för ungdomens sysselsättningsfrågor (DELFUS)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 19 januari 1978 för ungdomens sysselsättningsfrågor:

Ordförande: Skillner, Rolf G., Ld. statssekreterare (fr.o.m. den I november 1979 t.o.m. den 30 september 1980) Wahlberg, E. Marianne, statssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Ledamöter: Artin, Stellan, direktör (fr.o.m. den I februari 1978) Arrbäck-Falk, Gunnel, kommunalråd (fr.o.m. den 1 februari 1978) Borg, Göran K. G., ombudsman (fr.o.m. den I februari 1978) Eriksson, B. Sune, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1978) Erneman, Ingrid M., fil. stud. (fr.o.m. den 15 mars 1980) Fransson, Arne A. E., personalchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 november 1979)

Gustafsson, K. G. Allan, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1978 Lo.m. den 25 november 1979)

Gårdsledt, H. Birger, skolråd (fr.o.m. den I februari 1978) Hagman, B. Anders, bitr. avdelningschef (fr.o.m. den 1 februari 1978) Hansson, Kjell, studerande (fr.o.m. den 24 augusti 1978) Häll, Karl-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 april 1978 t.o.m. den 17 februari 1980)

Högberg, Eva E., sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1978) Ingvardsson, Margo, sjukgymnast (fr.o.m. den 1 februari 1978) Karlsdotler-Jonshagen, Ingrid C, byråchef (fr.o.m. den I februari 1978)

Leijon, Anna Margareta (Anna-Greta) M., led. av riksdagen (fr.o.m. den I februari 1978)

Möller, I. Cecilia, utbildningssekreterare (fr.o.m. den I februari 1978) Nyberg, F. Jan-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den I februari 1978)

 

A: 10    Skr 1980/81:103                                          308

Odenberg, Mikael L, ekon. stud. (fr.o.m. den 1 februari 1979 t.o.m. den

14 mars 1980)

af Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den

I februari 1978 Lo.m. den 29 februari 1980)

Walldin, Carin M., sekreterare (fr.o.m. den I februari 1978)

Wallslröm, Margot, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 februari 1980)

Wittbom, Bengt G. -A., led. av riksdagen (fr.o.m. den I mars 1980)

Östberg, Bertil M., förbundsombudsman (fr.o.m. den I februari 1978)

Östlund, Hans-Erik, departementsråd (fr.o.m. den I februari 1978)

Ersättare för ledamot; Ahlkvisl, Birgitta, fil. lic. (för Artin) (fr.o.m. den 1 februari 1978) Andersson,   Elis   G.,   byggnadsarbetare,   led.   av   riksdagen   (för Gustafsson) (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Backgård, Margareta E., sömmerska (för Ingvardsson) (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Carlsson, Anna Ch., fil. kand. (för Östberg) (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Cavallius, Lena, avdelningsdirektör (för Jonshagen) (fr.o.m. den 1 december 1979)

Erneman, Ingrid M., fil. stud. (för Odenberg) (fr.o.m. den 1 februari 1979 t.o.m. den 14 mars 1980)

Granberg, Agneta, bitr. sekdonschef (för Erneman) (fr.o.m. den 15 mars 1980)

Gustafsson,  Birgitta, sjuksköterska (för Svensson) (fr.o.m. den   I september 1978 t.o.m. den 15 december 1979)

Göransson, Bo F. O., ombudsman (för Möller) (fr.o.m. den I februari 1978)

Hansson, Sven Ove (för Leijon) (fr.o.m. den 1 februari 1978) Helin, Etel M., ombudsman (för Borg) (fr.o.m. den I februari 1978) Henriksson, Runa M., kontorist (för Häll) (fr.o.m. den 18 april 1978) Larsson, K. L. Ingemar, sekreterare (för Eriksson) (fr.o.m. den I februari 1978)

Lindblad, M. Ulla E., folkskollärare (för Arrbäck-Falk) (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Lindqvist, Alf, ombudsman (för Walldin) (fr.o.m. den 14 september 1978)

Magnusson, Göran, departementssekreterare (för Östlund) (fr.o.m. den 25 augusti 1978)

Nilsson, Malls G., avdelningschef Hagman) (fr.o.m. den I februari 1978)

Norlander, Torsten, förbundssekreterare (för Hansson) (fr.o.m. den 24 augusd 1978)

 

309                       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:ll

Raallamaa, Bo W., sekreterare (för Högberg) (fr.o.m. den I februari 1978)

Reuterswärd, Anders P. E., deparlemenlssekrelerare (för Nyberg) (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Sligare, Jan  A.,  undervisningsråd (för Gårdsledt) (fr.o.m. den   1 februari 1978)

Svensson, S. Raymond, sekreterare (för Tornberg) (fr.o.m. den 16 december 1979)

Svensson, Sten L, informationschef, led. av riksdagen (för af Ugglas resp. Wittbom) (fr.o.m. den I februari 1978)

Waern, Kari-Gustav, tL avdelningsdirektör (för Karlsdotter-Jonsha­gen) (fr.o.m. den I februari 1978 Lo.m. den 30 november 1979)

Sekreterare: Rangrost, Johny A. P., deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Myntlorget 2, tel. växel 763 10 00, direktval 763 12 47 (sekreteraren). Postadress: 103 33 Slockholm

Direktiven för delegationen, se 1979 års kommitléberättelse del II A

3.

Delegarionen har under tiden november 1979 -oktober 1980 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med organisationer och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

II. Utredningen (A 1978:03) av vissa arbetstidsfrågor

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 23 februari 1978 för all utreda vissa frågor på arbetstidsområdet:

Särskild utredare; Gullberg, Hans E., hovrättsråd (fr.o.m. den 6 april 1978)

Sakkunniga: Högberg, K. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 6 april 1978) Johansson, Hans F. G., direktör (fr.o.m. den 6 april 1978) Karlsson, H. K. Göran, ombudsman (fr.o.m. den 6 april 1978) Kjellslrand, Leif L, ombudsman (fr.o.m. den 6 april 1978) Kraffl, Sven, förste sekreterare (fr.o.m. den 6 april 1978) Lundqvisl, Marianne, förbundsordförande (fr.o.m. den 1 september 1979)

 

A:ll    Skr 1980/81:103                                             310

Nilsson, A. Erik, förhandlingsdireklör (fr.o.m. den 6 april 1978) Nörby, Bengt D., ombudsman (fr.o.m. den 10 september 1979) Olofsson, H. P. O. Roland, sekreterare (fr.o.m. den 6 april 1978) Segerfalk, I Berdl T, byråchef (fr.o.m. den 6 april 1978)

Experter: Hagberg, Ann-Charlotte, deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 6 april 1978)

Lindström, Jöns A., byråchef (fr.o.m. den 6 april 1978) Laurén, Reidunn M. B., expeditionschef (fr.o.m. den 6 april 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Rundqvist, Karl-Ingvar, försäkringsdomare (fr.o.m. den 6 april 1978) Weigelt, Ulla, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Sekreterare: Laurén, Reidunn M. B., expeditionschef (fr.o.m. den 6 april 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Weigelt, Ulla, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den I mars t.o.m. den 28 februari 1981)

Lokal; Arbetsmarknadsdepartementet, Mynllorgel 2, tel. växel 763 10 00. Postadress: 103 33 Stockholm

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommiltéberältelse del II A 5.

Ulredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele.

Utredningen beräknas avsluta sill arbele i början av är 1981.

12. Dataeffektutredningen (A 1978:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 med uppdrag alt utreda datateknikens effekter på produktion och arbetsliv:

Ordförande; Ekinge, Bernt A., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den  1 december 1978)

Ledamöter: Fagerberg, Gösta, kommunalråd (fr.o.m. den I december 1978) Frejhagen E. Birgitta E., datasakkunnig (fr.o.m. den I december 1978) Gustafsson, G. Olof, direktör (fr.o.m. den 1 juli 1979) Johansson, Larz A., kommunalråd led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1978)

 

311                       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:I3

Lindeberg, Tuve E.W., enhetschef (fr.o.m. den I november 1979)

Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den I

december 1978)

Sandebring, Hans E., direktör (fr.o.m. den I december 1978 t.o.m. den

31 oktober 1979)

Unga, Nils J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978)

Wennerfors, Alf, informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

december 1978)

Experter: Bengtsson, B. Ivar, forskningspsykolog (fr.o.m. den 15 mars 1979) Brodén, E. Bertil, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1979) Hedberg, Bo L. T., professor (fr.o.m. den 15 mars 1979) Jönsson, Gert, byrådirektör (fr.o.m. den 3 september 1979) Magnusson, Björn H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1979) Nyberg, F. Jan-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1979)

Reuterswärd, Anders P. E., departementssekreterare (fr.o.m. den 29 januari 1979) Rollen, Berit M., avdelningschef (fr.o.m. den 15 mars 1979)

Sekreterare: Stephansson, Jan E., civilekonom (fr.o.m. den 15 februari 1979)

Bitr. sekreterare: Ekenhill, Jan-Erik, civilekonom (fr.o.m. den 1 maj 1980) Erlander, Barbro, forskare (fr.o.m. den I mars 1979 t.o.m. den 30 september 1980)

Thorslund, Bertil O., marknadschef (fr.o.m. den I mars 1979) Thuresson, Carin, civilekonom (fr.o.m. den I mars 1980)

Lokal; Drottninggatan 20, 3 tr., 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommitléberättelse del II A 8.

Ulredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommilléns arbele.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbele år 1982.

13. Diskrimineringsutredningen (A 1978:06) (DU)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 3 augusti 1978 med uppgift atl göra en utredning om fördomar och diskriminering i fråga om invandrare m.fi.:

 

A:13    Skr 1980/81:103                                          312

Särskild utredare: Öberg, N. P. Kjell, generaldirektör (fr.o.m. den 4 augusti 1978)

Experter: Baer, Lars Anders, jur. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1980) Boeke, Maja, organisationssekreterare (fr.o.m. den 8 april 1980) Bricca, Lamberlo, typograf (fr.o.m. den I april 1979 t.o.m. den 11 oktober 1980)

Bromberg, Isaac, studerande (fr.o.m. den 1 april 1979 t.o.m. den 31 juli 1980)

Carragher, Desmond, flyktingsekreterare (fr.o.m. den 8 april 1980) Cronsledl, Nane M., tL kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1979 t.o.m. den 30 juni 1980) Ehn, Billy G., fil. dr (fr.o.m. den 1 april 1979) Gottfarb, Ragnar, advokat (fr.o.m. den I april 1979) Hammar, K. Tomas G., docent (fr.o.m. den 1 april 1979) Hannerz, Ulf, tf. professor (fr.o.m. den 1 april 1979) Hanson, K. Göte, professor (fr.o.m. den 1 april 1979) Koren-Holm, Vida, fil. kand. (fr.o.m. den 1 april 1979 t.o.m. den 7 april 1980)

Kristal-Andersson, Binnie, leg. psykolog (fr.o.m. den 1 april 1979) Lange, Anders L., iL universitetslektor (fr.o.m. den 1 mars 1979) Löwander, Birgitta E., fil. kand. (fr.o.m. den 1 april 1979) Ofslad, Harald, professor (fr.o.m. den I april 1979) Re, Valerio, organisationssekreterare (fr.o.m. den 12 oktober 1980) Soysal, Besim, föreningskonsulenl (fr.o.m. den 1 april 1979) Terrefe, Almaz, institudonssékreterare (fr.o.m. den 1 april 1979) Tirkkonen, Tuomo J., generalsekreterare (fr.o.m. den 1 april 1979) Arne, professor (fr.o.m. den 1 april 1979) Tsokanis, Giorgios, bilmekaniker (fr.o.m. den 1 april 1979) Utkutug, Hésametlin, fil. kand. (fr.o.m. den 1 april 1979) Westin, Charles M. H., iL universitetslektor (fr.o.m. den I mars 1979) Öhman, Sven E. G., professor (fr.o.m. den I april 1979)

Sekreterare: Bergman, Erland C. A., departementssekreterare (fr.o.m. den   15 december 1978) Swedin, Bo W. B:son, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

Lokal; Malmlorgsgatan 5, 1 tr. ö.g. (uppg. 2), 111 51 Stockholm, tel. 10 62 45 (Bergman) och 11 25 79 (Swedin)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberättelse del II A 9.

Ulredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden med utredningens referensgrupp av forskare och fem

 

313                       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:14

sammanträden med dess referensgrupp av invandrar- och minoritetsföreträdare samt haft överläggningar med myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.

Ulredningen planerar alt avge tre rapporter under år 1981.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

14. SFI-kommittén (A 1978:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28 december 1978 med uppdrag atl göra en översyn av svenskundervisningen m.m. för invandrare;

Ordförande; Bouvin, J. Åke, hovrättslagman (fr.o.m. den I januari 1979)

Ledamöter: Annerstedt, Ylva S. V., adjunkt, Ld. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den I januari 1979)

Johansson, Birgitta K., metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Karlsson, Marianne E., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1979) Liljegren, Gunnel, adjunkt led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1979) Marcusson, Eric R., Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Sakkunniga; Beiming, Ragne, ombudsman (fr.o.m. den 1 januari 1979) Fjällslröm, Thord G., studieombudsman (fr.o.m. den I oktober 1979) Hultqvist, Nils A. L., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1979)

■   Hultqvist, H. Tore, ombudsman (fr.o.m. den I januari 1979) Jonsson, A. Henry, sektionschef (fr.o.m. den 1 januari 1979) Kirudd, B. Jan G., konsulent (fr.o.m. den 1 januari 1979) Myrdal, Hans Göran, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1979) Ringholm, Bosse I. K., departementsråd (fr.o.m. den 1 januari 1979) Tirkkonen, Tuomo J., generalsekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1979) Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Experter; Albinsson, Folke, undervisningsråd (fr.o.m. den 1 januari 1979 Lo.m. den 20 januari 1980)

Alm, Görel G. M., byrådirektör (fr.o.m. den I januari 1979) Boeke, Maja, förste ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1980) Chatzopoulos, Kariofillis, hemspråkslärare (fr.o.m. den  1  oktober 1979)

 

A:14    Skr 1980/81:103                                          314

Dawod, Elias, hemspråkslärare (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Ekman, Dag, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 1 september 1979)

Hurtig, Anna Stina, sludiesekreterare (fr.o.m. den 1 september 1979

Lo.m. den 30 juni 1980)

Johansson, Berndt O. L., iL undervisningsråd (fr.o.m. den 21 januari

1980)

Kakossaios, Mira, fil. mag. (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Kantor, Leo, fil. lic. (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Koch, Michael, hovrättsfiskal (fr.o.m. den I september 1979)

Koren-Holm, Vida, fil. mag. (fr.o.m. den 1 oktober 1979 t.o.m. den 30

juni 1980)

Kraft, Jan E. G., studierektor (fr.o.m. den 15 januari t.o.m. den 30 juni

1980)

von Menlzer, Louise, byrådirektör

Nordell, Siv, rektor (fr.o.m. den I september t.o.m. den 31 december

1979)

Nordwall, Ksenia, invandrarlärare (fr.o.m. den I september 1979

Lo.m. den 30 juni 1980)

Persson, Hans-Inge, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 oktober

t.o.m. den 31 december 1980)

Pettersson, Margareta E., studiekonsulent (fr.o.m. den 1 september

1979 Lo.m. den 30 juni 1980)

Redemo, Arne A., byråchef (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Ritanoro-Niva, Marja-Riila, sludiesekreterare (fr.o.m. den 1 oktober

1979)

Slatlin, Marianne E., cirkellärare (fr.o.m. den 1 september 1979 t.o.m.

den 30 juni 1980)

Söderström, Nils, studiereklor (fr.o.m. den 1 juli 1979 t.o.m. den 30

juni 1980; fr.o.m. den I november 1980)

Topalov, Anna-Krisdna, fil.mag. (fr.o.m. den I juli t.o.m. den 31

december 1979)

Ulker, Hykul, redaktör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Ördell, Carl N., lektor (fr.o.m. den 1 januari Lo.m. den 31 december

1980)

Sekreterare; Boye-Moller, Monica, fil. mag. (fr.o.m. den 15 mars 1979) Qvarfort, Anne-Marie, byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars 1979 t.o.m. den 23 november 1980)

Lokal; Malmlorgsgatan 5, Itr., ö.g. 11151 Slockholm, tel. 21 82 74

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II A I.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv

 

315                   Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:15

sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbele.

Kommittén har dessutom hållit tre sammanträden med en särskild referensgrupp från invandrarorganisationerna, fem sammanträden med kommitténs projektgrupp i Göteborg och fyra sammanträden med projektgruppen i Södertälje.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete under sommaren 1981.

15. Utredningen (A 1979:01) om information rörande arbetsmiljörisker (INRA)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 20 april 1979:

Särskild utredare: Palmlund, K. Ingar, iL överdirektör (fr.o.m. den 1 september 1979)

Sakkunniga: Granqvist, Hans G., sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979) Hjälm, N. Ingemar, överingenjör (fr.o.m. den I november 1979) Keisu-Lennerlöf, Lisa, ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1979) Lindström, Bertil F., ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1979) Oscarsson, Bo S.L, kanslichef (fr.o.m. den 1 november 1979) Schön, G. Åke, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979) Swarén, Ulla M., kanslichef (fr.o.m. den I november 1979) Westerholm, P.M., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979)

Experter: Buchl, Bengt O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1979) Bäckström, Jörgen, docent (fr.o.m. den 27 februari 1980) Gullberg, Hans E., hovrättsråd (fr.o.m. den 1 juli 1980) Hogstedl, L. Christer, bitr. överläkare (fr.o.m. den 27 februari 1980) Jonsson, E. Walter, metodiklärare (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Lambert, Bo, docent (fr.o.m. den 27 februari 1980) Leymann, Heinz F. W., forskningspsykolog Larsson, P. Härje, marknadschef (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Lauber, Alexander, universitetslärare (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Lehto, Penti O., informationssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1980) (fr.o.m den 27 februari 1980)

Lidin, Karl-Olof, lagman (fr.o.m. den 1 november 1979) Lindqvist, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Lundeberg, Christer N. S., undervisningsråd (fr.o.m. den I oktober 1980) Marmgren, Kerstin, informationschef (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

 

A:15    Skr 1980/81:103                                           316

Medbo, A. Evert, lektor (fr.o.m. den 27 februari 1980)

Nilsson, Carina, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979)

Olivecrona, Chrisdna, byrådirektör (fr.o.m. den I november 1979)

Ryberg, Kurt A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Örn Holm, Greta S. S., byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1980)

Sekreterare: Åhs, Ulla M., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979) Tivéus, Ylva, informationssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979)

Bitr. sekreterare: Byfors, Ingela, byrådirektör (fro.m. den 18 februari 1980) Linlon, Harald F., departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1979)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Myntlorget 2, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Postadress; 103 33 Stockholm.

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II A 4.

Den särskilde utredaren har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden med sakkunniga och experter samt haft ett antal sammanträden med expertgrupper och enskilda experter.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under våren 1981.

16. Äldrearbetskommittén (A 1979:02)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den I mars 1979:

Särskild utredare: Stark, Hans O., Ld. justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen (fr.o.m. den 1 september 1979)

Sakkunniga; Andersson, Hans G. L, sekreterare (fr.o.m. den 15 november 1979) Falk, Lars-Erik T., sekreterare (fr.o.m. den 15 november 1979) von Feilitzen, Styrbjörn, direktör (fr.o.m. den 15 november 1979) Farm, O. Ingemar, utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 november 1979)

Jönsson, Ingeborg K., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 november 1979)

Remens, Eva, vice ordförande (fr.o.m. den 15 november 1979) Sehlberg, E. Willy, kanslichef (fr.o.m. den 15 november 1979) Svensson, Inge G., direktör (fr.o.m. den 15 november 1979) Unga, Nils J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 november 1979)

 

317                       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:I7

Expert: Nyberg,   F.   Jan-Erik,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   10 december 1979)

Sekreterare: Linderolh,   Eva  A.   C,   departementssekreterare  (fr.o.m.   den   10 december 1979)

Nyberg, F. Jan-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 oktober t.o.m. den 9 december 1979)

Sjölander, A. G. Katarina, deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 10 december 1979)

Bitr. sekreterare: Johansson, Tom G., hovrällsfiskal (fr.o.m. den 15 oktober 1980)

Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II A 2.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Kommittén har arbetat på utformningen av en statistisk undersökning belräffande äldre personers intresse för förvärvsarbete efter pensioneringen.

Kommittén planerar alt avge ell delbetänkande under år 1981 som dels skall innehålla en rapport om resultatet av den statistiska undersökningen dels elt förslag till ändring i 33 § lagen om anställningsskydd (LAS).

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1981.

17. Särskild utredare (A 1979:03) om lokalisering av institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning till den yrkesinriktade rehabiliteringen

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 16 augusti 1979:

Särskild utredare: Svensson, L. G. Roland, direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Sekreterare: Hjorth,  Ulla, byrådirektör (fr.o.m.  den   14 januari t.o.m. den 31 maj 1980)

 

A:17    Skr 1980/81:103                                          318

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1980 års kommitléberättelse del II A 5.

Utredaren har den 30 juni 1980 avgeU betänkandet (Ds A 1980:6) Inslilulel för arbetsvägledning och rehabilitering. Uppdraget är därmed slutfört.

18. Utredningen (A 1979:04) om arbets­miljöinvesteringar i mindre och medelstora företag m.m. (MAI)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 september 1979:

Särskild utredare: Palmlund, K. Ingar, iL överdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sakkunniga; Andersson, Rolf, utredningssekreterare (fr.o.m. den I februari 1980) Engelbo, N. Gösta E., byråchef (fr.o.m. den I februari 1980) Lindell, Björn, direktör (fr.o.m. den I februari 1980) Rehn, K. Magnus, ingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Åberg, C. Anders, civilingenjör (fr.o.m. den I februari 1980)

Experter: Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 oktober 1980) Dahlberg, L. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1980) Holmquist, Jörgen, deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den   10 mars 1980)

Häggmark, Lars A., departementssekreterare (fr.o.m. den I februari 1980)

Söderberg, Bo G., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1980) Öhman, Per L, kanslisekrelerare (fr.o.m. den I februari 1980)

Sekreterare: Nyberg, Lars (-Uno), byrådirektör (fr.o.m. den I februari 1980)

Bitr. sekreterare: Eliasson, Folke, byrådirektör (fr.o.m. den I mars 1980) Engstrand, R. Göran T, amannuens (fr.o.m. den I oktober 1980)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Myntlorget 2,103 33 Slock­holm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 13 43 och 763 13 45 (sekre­terarna)

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II A 6.

 

319                   Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:20

Ulredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Ulredningen beräknas avsluta sill arbete år 1981.

19. Utredningen (A 1979:05) om vapenfriorganisationen (UVO)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den I november 1979:

Särskild utredare; Skilje, Tord G., direktör (fr.o.m. den 1 november 1979)

Sakkunniga: Andersson, J. Gunnar D., överdirektör (fr.o.m. den 7 januari 1980) Arrfelt, Ulf, expeditionschef (fr.o.m. den 7 januari 1980) Lundqvisl, David N., kanslichef (fr.o.m. den 7 januari 1980) Palm, Hans G. G., departementsråd (fr.o.m. den 7 januari 1980)

Experter: Hedén, P. Håkan H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den den 15 juni 1980) Persson, Bengt R., departementssekreterare (fr.o.m. den 7 januari 1980)

Sekreterare: Kjellgren, Hans Erik, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II A 7.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Ulredningen beräknas avsluta sill arbele under andra kvartalet 1981.

20. Kommittén (A 1980:01) med uppdrag att förbereda inrättandet av en jämställdhetsombudsman och en jämställd­hetsnämnd

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24 januari 1980;

Ordförande: Hårdefell, S. Börje, generaldirektör (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1980)

 

A:20    Skr 1980/81:103                                           320

Ledamöter; Carleslam, Margareta, ombudsman (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Dreber, Agneta, förste revisor (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Engdahl, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. en 15 februari Lo.m. den 30 juni 1980)

Hagman, B. Anders, bitr. avdelningschef (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Laurén, Reidunn M. B., regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den  15 februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Lönnerblad, Sara, sekreterare (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Westin, Aina, ombudsman (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Wibell, Ingrid, konsulent (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Experter; Beckérus, Margareta, informationssekreterare (fr.o.m. den 15 februari Lo.m. den 30 juni 1980)

Edsta, Björn, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Sjöberg, Lena C, förste revisor (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30 juni 1980)

Sekreterare: Jonsson, Kenny D. A., departementsråd (fr.o.m. den 14 februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Bitr. sekreterare; Ohlsson, E. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 14 februari Lo.m. den 30 juni 1980)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommiltéberältelse del II A 1.

Kommittén har under tiden februari - juni 1980 hållit sex sammanträden.

Kommittén har den 11 april 1980 avgett delrapporten (Ds A 1980:3) Förslag till instruktioner, organisation m.m. för jämställdhetsombuds­mannen och jämslälldhelsnämnden.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

321                       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:21

21. Kommittén (A 1980:02) för arbetsmarknads­utbildning och företagsutbildning (KAFU)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 22 november 1979 för atl göra en översyn av arbetsmarknadsutbildningen samt föreslå åtgärder vad beträffar ulbildningen i förelag:

Ordförande; Ringholm, Bosse 1. K., departementsråd (fr.o.m. den 28 februari 1980)

Ledamöter; Rollen, Berit M., avdelningschef (fr.o.m. den 28 februari 1980) Olsson, Artur H. S., skolråd (fr.o.m. den 28 februari 1980)

Sakkunniga: Ahlenius, Inga-Britt, departementsråd (fr.o.m. den 16 maj 1980) Fogelström, Hans V., ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1980) Hultqvist, Nils A. L., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1980) Hultqvist, H. Tore, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1980) Stenberg,   C.   Elisabel,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   16 maj 1980) Tegman, L. Olof, ingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Experter; Asp, Kenneth O. P., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1980 Lo.m. den 28 februari 1981)

Ekbom, Eva B., byrådirektör (fr.o.m. den 11 september 1980 t.o.m. den 28 februari 1981)

Gustavsson, Kjell, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 maj 1980) Jerwheim, Leif G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1980) Jonsson, Kenny D. A., tL departementsråd (fr.o.m. den 16 maj 1980) Linden, Lars, iL avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1980) Östberg, N. Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 16 maj 1980)

Sekreterare: Arenbro, Eva M., departementssekreterare (fr.o.m. den  15 augusti 1980)

Thellman-Gustavson, U. Birgitta, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 augusd 1980)

Lokal; Malmlorgsgatan 5,1 tr., 11151 Slockholm, tel. 219135 (Kansliet), 21 91 24 (ordföranden), 21 91 58 och 11 66 19 (sekreterarna)

Direkdven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II A 8. Tilläggsdirekdv, se 1981 års kommittéberättelse del II A 7.

Kommittén har under riden november 1979 - oktober 1980 hållit tre 21    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

A:21    Skr 1980/81:103                                           322

sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Kommittén har vidare gjort besök vid AMU-centra, företag, utbildningsinstitutioner etc. En särskild arbetsgrupp har tillsalts med uppgift att utforma ett förslag lill lokall budgetsystem vid AMU-centra. Arbetsgruppen har hållit sju sammanträden.

Kommittén planerar atl under våren 1981 lämna ett delbetänkande om lokall budgetsystem för AMU-centra.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1981.

22. Utredningen (A 1980:03) om kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 mars 1980:

Särskild utredare: Slerzel, Fredrik A. C, justitieråd (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Lokal; Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 26 Stockholm, tel. 61 94 01

Direkdven för ulredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II A 2.

23. Invandrarpolitiska kommittén (A 1980:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1980:

Ordförande: Olsson, Elvy E., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Ledamöter; Chrisopoulos, Alexander, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Exner, Lahja A., textilarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 juni

1980)

Larsson, K. Roland, sakkunnig (fr.o.m den 19 juni 1980)

Lidbom, Carl G., led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Svensson, Sten L, informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19

juni 1980)

Widing, S. Lennart, kyrkoadjunkl (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Sakkunniga: Ardn, Stellan, direktör (fr.o.m. den 19 juni 1980) Beiming, Ragne, ombudsman (fr.o.m. den 19 juni 1980)

 

323                       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:24

Eriksson, B. Sune, direktör (fr.o.m. den 19 juni 1980) Hribar, Lojze, jur. kand. (fr.o.m. den 19 juni 1980) Palmlund, Thord G., generaldirektör (fr.o.m. den 19 juni 1980) Pladn, Ulla Britta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 19 juni 1980) Widgren, Jonas O., kansliråd (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Experter: Reinans, Sven A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Sekreterare: Källberg, K.N. Ingemar, avdelningschef (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Bitr. sekreterare; Hedén, Kerstin E., kanslisekrelerare (fr.o.m. den I september 1980) Ranland, Bengt, byråchef (fr.o.m. den 1 september 1980)

Lokal: Arbelsmarknadsdeparlementel, Myntlorget 2,103 33 Slockholm, tel: 763 13 97 (huvudsekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del II A 4.

Kommittén har under liden september - oktober 1980 hållit ell sammanträde samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbele.

Kommittén planerar all avge ett delbetänkande under år 1982.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete år 1984.

24. Utredningen (A 1980:05) om kartläggning av arbetsmarknaden för korttidsanställda på kontorsområdet

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 8 maj 1981;

Särskild utredare: Ljungar, Jan A. B., Ld. justitieråd (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Sakkunniga: Almström, Lars G., vice verkst. direktör (fr.o.m. den I juli 1980) Borg, Göran K. G., ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1980) Hellgren, Eva, direktör (fr.o.m. den I juli 1980) Marcusson, Sten G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Tunhammar, Göran M., jur. och fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1980) Unga, Nils J., utredningssekreterare (fr.o.m. den I juli 1980)

Experter: Jansson, Stig L., hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1980) Kruse, Anders E. J., byråchef (fr.o.m. den I juli 1980)

 

A:24    Skr 1980/81:103                                           324

Sekreterare: Eklund, Lars Johan, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Lokal; Justiliedepartemenlels kommittélokaler, Birger Jarls torg 5, 111 28 Slockholm, tel. 20 66 04 (utredaren), 20 49 58 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II A 3.

Utredningen   har   under   dden   juli   -   oktober   1980   hållit   ett sammanträde.

Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

25. Utredningen (A 1980:06) om arbetsmarknadspolitisk styrning av byggnadsverksamheten

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 4 september 1980;

Särskild utredare: Hanson, Per-Olof, förutv. borgarråd (fr.o.m. den 4 september 1980)

Sakkunniga: Hinlze, N. Olof O., ombudsman (fr.o.m. den 4 september 1980) Juthagen, Leif R., byggnadsråd (fr.o.m. den 4 september 1980) Löfstrand, Gad E., ombudsman (fr.o.m. den 4 september 1980) Molin, S. Lennart, ombudsman (fr.o.m. den 4 september 1980) Olsson,  K. Olle, avdelningsombudsman (fr.o.m. den 4 september 1980) Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den 4 september 1980)

Sekreterare: Zingmark, P. O. Anders, civilekonom (fr.o.m. den I december 1980)

Lokal:      Arbetsmarknadsdepartementet,      Mynllorgel      2,103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 12 15 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II A 5.

 

325                                   Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo:l

Bostadsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommitté avslutat sin verksamhet under år 1980:4

Följande kommittéer inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1, 2 och 3

1. Delegationen (In 1967:30) för bostadsfinansiering

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1966 med uppgift all bereda och avge förslag avseende vissa spörsmål och ärenden som äger samband med bostadsbyggandets finansiering:

Ordförande; Nyquisl, Per-Olof (Ola) G. B., statssekreterare (fr.o.m. den I december 1978)

Ledamöter: Andersson, J. Gunnar D., överdirektör Elison, Magnus L., byråchef

Karlsson, Erik L., riksbanksdirektör (fr.o.m. den 11 februari 1976) Westerberg, Sten B., statssekreterare (fr.o.m. den 8 november 1979) Westerberg, Bengt C. G., statssekreterare (fr.o.m. den 8 november 1979)

Sekreterare: Jussil, Sune K., departementsråd

Bitr. sekreterare: Grundwall, K. Ricard, departementssekreterare Karayel, Eva, kanslisekrelerare (fr.o.m. den 1 juli 1977)

Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet)

Direktiven för delegationen, se 1967 års riksdagsberältelse In 30.

Delegationen har under tiden november 1979-oktober 1980 hållit åtta sammanträden samt kontinuerligt haft överläggningar med kredit­instituten i olika frågor om kreditförsörjningen till bostadsbyggandet.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

 

Bo:2    Skr 1980/81:103                                           326

2. Rådgivande expertgruppen (C 1970:24) för fysisk riksplanering

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9 oktober 1969 och den 26 oktober 1973 för att såsom rådgivande expertgrupp i den omfattning departementschefen bestämmer biträda vid den pågående utrednings- och försöksverksamheten beträffande fysisk riksplanering;

Ordförande: Holm, J. Lennart, generaldirektör

Sakkunniga; Ahlberg, Carl-Fredrik J., professor Biörnstad, Margareta, överanlikvarie Björk, Sven E. J., professor

Bräsch, Erik O., byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975) Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef Falk, Erik G. R., byråchef (fr.o.m. den I september 1975) Fladvad, J. Arne, direktör

Helmfrid, Staffan, professor (fr.o.m. den I september 1975) Johansson, Östen B., byråchef Kragh, Börje R. V., professor . Malsson, Sven-Arne, överlanlmätare (t.o.m. den 11 januari 1979) Olsson, Rune L, teknisk direktör (fr.o.m. den 12 januari 1979) Wendl, Curt A. G., byråchef (fr.o.m. den 8 december 1976) Ågren, Lars O. T., direktör

Sekretariat; Bostadsdepartementets enhet för fysisk riksplanering, Kersti v Bahr, Regeringsgatan 65, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Expertgruppen har under tiden november 1979 - oktober 1980 inte varit sammankallad.

Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela är 1981.

3. Expertgruppen (B 1974:06) för forskning om fysisk planering och bebyggelse

Tillkallade enligt Kungl. Maj ;ts bemyndigande den 20 december 1974 för forskning om fysisk planering och bebyggelse (se Post- och Inrikes tidn. den 3 februari 1975);

Ordförande; Nyquisl, Per-Olof (Ola) G. B., statssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1979)

 

327                                   Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo:4

Ledamöter: Antoni, Nils A. T, professor

Dalen, Ingrid, iL departementsråd (fr.o.m. den 1 mars 1980) Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 18 april 1979) Johansson, Bengt H., generaldirektör (fr.o.m. den 18 april 1979) Jussil, Sune K., departementsråd (fr.o.m. den 18 april 1979 Lo.m. den 29 februari 1980)

Landberg, Hans W., docent (fr.o.m. den 18 april 1979) Lundin, S. Anders G., departementsråd (fr.o.m. den 18 april 1979) Svegfors, J. Mats A., statssekreterare (fr.o.m. den 19 februari 1980) Svensson, Kjell R., departementsråd (fr.o.m. den 18 april 1979) Svensson, Nils-Eric, direktör

Wickbom, Sten G., generaldirektör (fr.o.m. den 18 april 1979) Årlin, Ingrid S., föreståndare (fr.o.m. den 18 april 1979) Åström, C. G. Birger, departementsråd (fr.o.m. den 18 april 1979)

Sekreterare: Häggroth, R. Sören, departementssekreterare

Lokal: Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för expertgruppen, se 1976 års kommitléberättelse B 13. Expertgruppen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden.

Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

4. Kartutredning 78 (Bo 1977:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 15 december 1977 för atl utreda vissa frågor angående sammanföring av vissa verksamheter avseende allmänna kartor:

Särskild utredare; Lindskog, J. Lennart, länsråd (fr.o.m. den 23 december 1977 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Experter; Gustavsson, Claes-Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den 23 januari 1978 Lo.m. den 31 oktober 1980)

Rodin, Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den 25 april 1978 Lo.m. den 31 oktober 1980)

Sekreterare: Sandler, Hans E., länslantmätare (fr.o.m. den 23 januari 1978 Lo.m. den 31 oktober 1980)

 

Bo:4    Skr 1980/81:103                                          328

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Bo 1. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommitléberättelse del II Bo 6.

Utredningen har under tiden november 1979 -januari 1980 hållit fyra sammanträden.

Utredningen har den 11 februari 1980 avgelt slutbelänkandel (Ds Bo 1980:1) Allmänt kartmaterial. Nyttjanderätt. Ersättningar. Distribution och försäljning.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Fritidsboendekommittén (Bo 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 februari 1978 med uppdrag alt utreda frågan om friddsboendets framtida utveckling;

Ordförande: Maltsson, Kjell A., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Ledamöter: Andersson, J. Arne L., inspektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Ingvar-Svensson, Inger, landstingsledamot, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m.den 1 maj 1978)

Knutson, Göthe K. L., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Nilsson, E. Birger, bankofullmäktig, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den I maj 1978)

Nilsson, K. Lennart, byggnadssnickare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Norrby, J. Sören, byrådirektör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Sakkunniga: Hörngren, Sten, sekreterare (fr.o.m. den I maj 1978) Karlson, Rolf A., iL kansliråd (fr.o.m. den 19 januari 1979) Kronvall, R. G. Stellan, iL departementsråd (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 31 december 1979) Nyman, Kjell, deparlemenlssekrelerare (fr.o.m den 2 januari 1980)

Experter: Ericsson, Gunnar, sekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1978) Eriksson, Jan-Erik, lantmätare (fr.o.m. den   1 juni t.o.m. den 30 september 1980)

Fridell, Ingvar G., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1979) Hansson, Stig G. E., agronom (fr.o.m. den I maj 1978)

 

329                                  Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo:6

Käck, Bengt-Olof, länslantmätare (fr.o.m. den I maj 1978)

Mehr, Katrin G., iL avdelningsdirektör (fr.o.m. den  19 november

1979)

Rosander, Tom, arkitekt (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Sehlin, Halvar, verksL direktör (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Svegrell, Tomas, sekreterare (fr.o.m. den I maj 1978)

Wäsdund, I. Gunilla, byrådirektör (fr.o.m. den 19 november 1979)

Sekreterare: Schelander, Pär, kanslichef (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Malmgren, Bo, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1978) Nilsson, Lennart, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 december 1978) Thorin, Leif, arkitekt (fr.o.m. den I december 1978)

Lokal: Linnégatan 7 n.b., 114 47 Stockholm, tel. 67 53 36 (Schelander), 67 28 94 (Malmgren), 67 57 42 (Thorin) och 67 57 53 (Nilsson)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II Bo 2.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit do sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbele.

Kommittén planerar atl avge elt delbetänkande om omvandling av bebyggelse i februari 1981.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

6. Delegationen (Bo 1978:03) för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 april 1978 för atl bereda frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse;

Ordförande; Nyquisl,   Per-Olof (Ola)   G.   B.,   statssekreterare  (fr.o.m.   den   13 november 1978)

Ledamöter: Andersson, Kjerstin G., folkskollärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1979)

Dahl, R. Birgitta, led. av riksdagen (fr.o.m. den I maj 1979) Dahlberg, Rolf L, yrkesvalslärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I maj 1979)

Nilsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I maj 1979)

 

Bo:6    Skr 1980/81:103                                           330

Sakkunniga: Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 14 april 1978) Johansson, Bengt H., generaldirektör (fr.o.m. den 14 april 1978) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 14 april 1978)

Experter: Carnhagen, Göran E. T., departementsråd (fr.o.m. den 1 maj 1979) Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 januari 1980) Hjelmqvisl, Ingvar K. R., departementsråd (fr.o.m. den 14 april 1978) Hjorth, Lars E. A., departementsråd (fr.o.m. den 14 april 1978) Höjeberg, MatsO., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 april 1978 t.o.m. den 14 januari 1980)

Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den I juli 1979) Sjöström-Hedge, Ingela, civilekonom (fr.o.m. den 1 september 1979 Lo.m. den 10 oktober 1980) Årlin, Ingrid S., föreståndare (fr.o.m. den I maj 1979)

Sekreterare: Lundin, S. Anders G., departementsråd (fr.o.m. den 10 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Lagerström, Jan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I maj 1979 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Lindörn, Bo F., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980)

Lokal: Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet)

Direktiven för delegationen, se 1979 ärs kommitléberättelse del II Bo 4. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommiltéberältelse del II Bo 2.

Delegationen har under tiden november 1979-oktober 1980 hållit tolv sammanträden.

Delegationen har den 8 oktober 1980 avgetl betänkandet (SOU 1980:43) Program för energihushållning i befintlig bebyggelse.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

7. Underhållsfondsutredningen (Bo 1978:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 31 augusti 1978 för att se över förulsältningarna för underhåll av hyres- och boslads-räitsfasdgheter

 

331                                  Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo:7

Särskild utredare: Könberg, Bo G., landstingsråd (fr.o.m. den 15 september 1978)

Sakkunniga: Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den I oktober 1978) Jan vid, B. Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1978 t.o.m. den 13 februari 1980)

Jonsson, Björn T, departementssekreterare (fr.o.m. den I oktober 1978)

Jussil, Sune K., departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Zachrisson, Ann-Christine, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 februari 1980)

Experter; Fagander, Arne, vice verkst. direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1978 t.o.m. den 14 juli 1980)

Karlsson, Bo-Arne, departementssekreterare (fr.o.m. den I februari 1979)

Karlsson, Millon, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Kielland, Jan, civilekonom (fr.o.m. den 15 juli 1980) Lindström, S. Olle, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Ohlson, Björn L, verkst. direktör (fr.o.m. den I oktober 1978) Olsson, K. E. Esbjörn, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Stahl, Ivar, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1979; avliden) Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande (fr.o.m. den I oktober 1978)

Sekreterare: Myhlback, Lennart J., iL departementsråd (fr.o.m. den 15 september 1978)

Bitr. sekreterare: Bergkvist, Karl, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1978) Rönnmark, Christer, byrådirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1978)

Lokal; Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00, (Myhlback), 2158 88 (Bergkvist) och 2158 04 (Rönnmark)

Direkdven för utredningen, se 1979 års kommitléberällelse del II Bo 5. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommitléberättelse del II Bo 3.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande i mars 1981.

 

Bo:8    Skr 1980/81:103                                           332

8. 1978 års bostadsrättskommitté (Bo 1978:06) (BRK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 10 november 1978 för all utreda frågan om ökad användning av bostadsrätt inom bostadsbeståndet:

Ordförande; Dalgren, Gunnar E. S., direktör (fr.o.m. den 28 december 1978)

Ledamöter; Dahlberg, Rolf L, yrkesvalslärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I november 1979)

Yngvesson, Nils H., kommunalråd (fr.o.m. den I mars 1979) Åkerfeldt, Sven Eric, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Experter; Forsström, Jan E. C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1979) Hulgaard, Bodil C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1979) Hultberg, Ralf E., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 mars 1979) Jiriow, Ulf D., direktör (fr.o.m. den 11 november 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Lindqvist, N. Inge A., hyresråd (fr.o.m. den 21 augusti 1980) Minnbergh, J. Håkan K., direktör (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 6 oktober 1980)

Näverfell, Arne S., direktör (fr.o.m. den 7 oktober 1980) Olsson, K. E. Esbjörn, direktör (fr.o.m. den 1 mars 1979) Ramnek, J. Lennart, direktör (fr.o.m. den 1 mars 1979) Rosenlund, P. Arne, överingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Rudholm, Gösta H., verksL direktör (fr.o.m. den 1 mars 1979) Rönnberg, Mats O. F., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Svensson, S. Erik, förbundsordförande (fr.o.m. den I mars 1979) Tornée, Per H. G., direktör (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Sekreterare; Nyman, Bengt, forskningssekrelerare (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Bitr. sekreterare: Julius, Håkan G., sekreterare (fr.o.m. den 1 april 1979)

Lokal; Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, 103 33 Stockholm tel. 21 68 61 (Nyman), 21 65 79 (Julius)

Direkdven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II Bo 6.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden samt företagit en studieresa dll Norge och England.

 

333                                  Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo:9

Därutöver har fyra sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för prissätlningsmodeller för allmännyttigt ägda fasligheter vid ombildning till bostadsrätt samt likaledes fyra sammanträden med en arbetsgrupp för en särskild förköpsrätt för hyresgästerna.

Kommittén har den I oktober 1980 avgett deibetänkandet (Ds Bo 1980:3) Rättsskydd för kvarboende hyresgäster vid övergång från hyresrätt till bostadsrätt.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

9. Landskapsinformationsutredningen (Bo 1978:08)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 23 november 1978 med uppgift att bl.a. utreda lanlmäteriets uppgifter att tillhandahålla information om landskapet;

Särskild utredare: Johansson, Sven, landshövding (fr.o.m. den 11 december 1978)

Experter; Lif, Göran, stadsingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1979) Olsson, Rune L, lekn. direktör (fr.o.m. den 11 december 1978) Ottoson, Lars, byråchef (fr.o.m. den 10 januari 1980) Pellbäck, E. Gösta, stadsingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1979) Söderström, Bengt H. T;son, kansliråd (fr.o.m. den 1 februari 1979) Wastenson, Leif, docent (fr.o.m. den 10 januari 1980) Wijkmark, Bo, regionplanedirektör (fr.o.m. den I februari 1979)

Sekreterare: Hammar, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1979) Jansson, Ingrid, byrådirektör (fr.o.m. den I januari 1980) Johansson,  Lars,  departementssekreterare (fr.o.m.  den   1   februari 1979)

Lokal: Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Bo 7.

Utredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 13 sammanträden.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande år 1981.

 

Bo: 10    Skr 1980/81:103                                               334

10. Bostadsbidragskommittén (Bo 1979:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15 mars 1979 för atl utreda bostadsbidragen lill barnfamiljer m.fi.:

Ordförande: Nilsson, Lennart K. F., generaldirektör (fr.o.m. den I juni 1979)

Ledamöter: Claeson, Tore M., hyresgäslombudsman led. av riksdagen (fr.o.m. den I juni 1979)

Ekman, Kerstin, ingenjör led. av riksdagen (fr.o.m. den I juni 1979) Jonsson, Arne, pol. mag. (fr.o.m. den I juni 1979) Nilsson, Lennart K., byggnadssnickare led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1979) Troedsson, Ingegerd, förste vice talman (fr.o.m. den I juni 1979)

Sakkunniga: Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Kindlund, A. Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Orrell, P. Krister, byråchef (fr.o.m. den 1 juni 1979) Strand, Lars B., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Experter; Rolf H., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Lindberg, Göran P. H., docent (fr.o.m. den I september 1980) Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I juni 1979) Westman, Gustaf-Adolf, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I juni 1979) Öjelind, B. Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Sekreterare: Zellerquist, Urban G., departementssekreterare (fr.o.m. den I augusti 1979)

Bitr. sekreterare; Hellstrand, Johan, förste sekreterare (fr.o.m. den 17 september 1979)

Lokal: Bosladsdeparlemenlel, Jakobsgalan 26, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II Bo 1.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete under år 1981.

 

335                                 Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo:12

11. Utredningen (Bo 1979:02) om planmässig sanering efter industrinedläggningar

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 30 augusd 1979:

Särskild utredare; Ekström, Sven E. A., Ld. förvaltningschef (fr.o.m. den I september 1979)

Experter: Burman, Eric-Gustav, direktör (fr.o.m. den 17 december 1979) Ekblad, Göran, sekreterare (fr.o.m. den 1 september 1980) Gunnarson,   Jan   G.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    17 september 1979)

Nisser, A. Marie L., fil. lic. (fr.o.m. den 17 december 1979) Persson, Gustav B., sekreterare (fr.o.m. den 17 december 1979) Persson, N. Ingvar, sekreterare (fr.o.m. den 17 december 1979 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Sekreterare: Sedvallson, B. Gunnar H., byrådirektör (fr.o.m. den 26 september 1980) Stenberg, Leif E., byrådirektör (fr.o.m. den 15 september 1980)

Bitr. sekreterare: Envall, E. Håkan, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Lokal: Bosladsdeparlemenlel, Regeringsgalan 65, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet)

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II Bo 4.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

12. Värmemätningsutredningen (Bo 1979:03)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 för att utreda frågor om individuell mätning och debitering av kostnader för uppvärmning och tappvarmvattenberedning:

Särskild utredare; Scherman, Karl-Gustaf, sjukhusdirektör (fr.o.m. den  I  september 1979)

 

Bo:12    Skr 1980/81:103                                         336

Sakkunniga: Blom, Folke B., ingenjör (fr.o.m. den 22 oktober 1979 t.o.m. den 30 april 1980)

Hammargren, Bengt H., ingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1980) Jonsson, Bengt H. F., lekn. lic. (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Lundin, S. Anders G., departementsråd (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Nilsson, Sdg R., ingenjör (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Palm, Sven-Olof B., ombudsman (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Redegren, Nils B., byrådirektör (fr.o.m. den 22 oktober 1979 t.o.m. den 16 januari 1980)

Sundelin, Leif C, kamrer (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Söderberg, Hans L, byrådirektör (fr.o.m. den 17 januari 1980) Wancke, N. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Experter; Bohm, J. Peter G., professor (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Bohman, Mats A., forskningsassistent (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Bornstein, Jozef, ingenjör (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Jan vid, B. Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Lagerström, Jan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Lundgren, Thomas F., arkitekt (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Stadier, Claes-Göran Knutsson, civilingenjör (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Swegen, Joel A., byrådirektör (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Sekreterare: Eliasson, Bengt E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 november 1979) Hämler, Johannes, företagskonsult (fr.o.m. den 18 augusti 1980)

Lokal; Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, 103 33 Slockholm tel. 21 90 92 (Hämler)

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del  II Bo 5.

Utredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1982.

13. Stadsförnyelsekommittén (Bo 1979:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979 för att utreda frågor om förnyelse av bebyggelsemiljön:

Ordförande:

Hjerne, K. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 10 september 1979)

 

337                                 Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo:13

Ledamöter; Andréasson, A. Owe L, verklygsmakare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 september 1979)

Bengtsson, Bengt, ombudsman (fr.o.m. den 10 september 1979) Jonsson, Göte E. V., kommunalråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 september 1979)

Palmqvist, Margareta, barnmorska, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 september 1979)

Sakkunniga; Blomgren, Sture, sakkunnig i bostadsdepartementet (fr.o.m. den 10 september 1979)

Didön, Lars Uno, rättschef (fr.o.m. den 10 september 1979) Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 10 september 1979) Ivestedl, P. O. Ragnar, konsult (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Johansson, Bengt H., generaldirektör (fr.o.m. den 10 september 1979) Wickbom, Sten G., generaldirektör (fr.o.m. den 10 september 1979) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 10 september 1979)

Experter; Biörnstad, Margareta, överantikvarie (fr.o.m. den 10 september 1979) Dahlgren, Göran E., byråchef (fr.o.m. den 29 oktober 1979) Johansson, Ralph L, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 september 1979)

Lindencrona, Tomas, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 september 1979)

Lindvall, Jöran E. G., forskningssekreterare (fr.o.m. den 10 september 1979)

Schnell, Stefan, byråchef (fr.o.m. den I maj t.o.m. den 31 december 1980)

Åström, C. G. Birger, departementsråd (fr.o.m. den 10 september 1979)

Österberg, Tommy B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 september 1979)

Sekreterare: Söderström, Bengt H. T:son, kansliråd (fr.o.m. den 10 september 1979)

Bitr. sekreterare: Reiter, Ole, planarkitekt (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Lokal; Stadsförnyelsekommittéerna, Mäster Samuelsgatan 6,3 tr.. Box 7738, 103 95 Stockholm, tel. 20 74 82 (Söderström), 20 78 52 (Reiter)

Direkdven för kommittén, se 1980 års kommiltéberältelse del II Bo 7. 22    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

Bo:13   Skr 1980/81:103                                          338

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Kommittén har till sig knutit två referensgrupper med företrädare för vissa myndigheter och organisationer. Överläggningar med referens­grupperna har skett vid två tillfällen.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1981.

14. Samlingslokalkommittén (Bo 1979:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979 för att utreda principerna för det statliga stödet till allmänna sam­lingslokaler;

Ordförande: Olsson, Elvy E., landshövding, Ld. led. av riksdagen  (fr.o.m. den 1 november 1979)

Ledamöter; Agiert, Per Arne, generalsekreterare (fr.o.m. den 18 januari 1980) Forslund,  Bo E., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den  1 november 1979)

Sakkunniga: Davidsson, Håkan E., kommunalråd (fr.o.m. den 24 april 1980) Göransson, Bengt G. L, direktör (fr.o.m. den 24 april 1980) Rundlöf, Ragnar, direktör (fr.o.m. den 24 april 1980) Ågren, Lars O. T, direktör (fr.o.m. den 24 april 1980) Åkerfeldt, Sven Eric, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 april 1980)

Experter: Orrell, P. Krister, byråchef (fr.o.m. den 24 april 1980) Renlsch-Jonas, Peter A., iL kansliråd (fr.o.m. den 24 april 1980) Virdebranl, Cari-Erik, kansliråd (fr.o.m. den 24 april 1980)

Sekreterare; Vingedal, S. Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Bitr. sekreterare; Andersson, Chrisdna, fil. kand. (fr.o.m. den 15 april 1980)

Lokal; Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 28 Slockholm, tel. 67 83 53 (kansli), 62 79 10 (Vingedal), 62 86 87 (Andersson)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II Bo 8.

 

339                                 Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo:15

Kommittén har under tiden februari 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, kommuner, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknas avsluta sill arbele vid årsskiftet 1981-1982.

15. Nationalkommittén (Bo 1979:06) för de svenska förberedelserna inför Europarådets stadsförnyelsekampanj

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979:

Ordförande; Friggebo, Birgit I. G., statsråd (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Ledamöter; Claesson, Anders E. W., chefredaktör (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Gustavsson, Hans L, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Johansson, Bengt H., generaldirektör (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Lidgard, H. Bertil L, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Olsson, Elvy E., led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Palmqvist, Margareta, barnmorska, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Pålsson, E. Roland, riksantikvarie (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Svenson, S. Göte, landshövding (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Westerholm, Barbro, generaldirektör (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Wickbom, Sten G., generaldirektör (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Experter: Dahlgren, Göran E., byråchef (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Edsjö, Elisabeth M., byrådirektör (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Kalles, Lars-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Lundmark, Lars-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj Lo.m. den 31 december 1980) Myhlback, J. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Nilsson-Nobis, E. Paula A., departementssekreterare (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Noord, Laila M., sekreterare (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Sandström, Chrisdna H., byrådirektör (fr.o.m. den 29 februari 1980) Thunwall, M., Chrisdna, sekreterare (fro.m. den 26 oktober 1979 t.o.m. den 28 februari 1980)

 

Bo: 15    Skr 1980/81:103                                        340

Sekreterare: Söderström, Bengt H. T:son, kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Bitr. sekreterare; Viklund,  B.  M.  Elisabel, departementssekreterare (fr.o.m. den   1 oktober 1979)

Lokal: Sladsförnyelsekommittéerna, Mäster Samuelsgatan 6,3 tr., Box 7738, 103 95 Stockholm, tel. 20 74 82 (Söderström), 20 74 59 (Viklund)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden.

Kommitténs verkslällande arbetsgrupp har haft 13 sammanträden.

Myndigheter och organisationer i hela landet har utsett kontakt­personer för kampanjarbetet. Särskilda överläggningar har inletts med Botkyrka, Gällivare, Norrköpings och Halmstads kommuner.

Tillsammans med stadsförnyelseulredningen (Bo 1979:04) har nationalkommittén hållit ett symposium med dellagare från etl stort antal myndigheter och organisationer.

Kampanjmaterial i form av utställning, trycksaker m.m. har producerats med stöd av kommittén.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1981.

16. Byggprisutredningen (Bo 1980:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 20 mars 1980 för all utreda prisutvecklingen inom bostadsbyggandet och dess orsaker m.m.:

Särskild utredare; Jiriow, Ulf D., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Experter; Danielsson, B. Jan A., direktör (fr.o.m. den 22 september 1980) Hallman, L. Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 3 september 1980) Mildner, Erwin A., länsbostadsdirektör (fr.o.m. den 3 september 1980) Sundbom, Lars T., forskningssekrelerare (fr.o.m. den 3 september 1980) Sunnerman, Karl-Erik, byråchef (fr.o.m. den 3 september 1980)

Sekreterare: Axling, Lars Ö., byrådirektör (fr.o.m. den 11 augusti 1980)

Lokal; Vasagatan 7, Box 1115 11181 Slockholm, tel. 14 20 80 (sekreteraren)

 

341                                 Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo:18

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II Bo I.

Utredningen  har under tiden  augusti  -  oktober   1980 hållit tio sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

17. 1980 års lantmäteriutredning (Bo 1980:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 april 1980:

Särskild utredare; Gullnäs, S. Ingvar, landshövding (fr.o.m. den 5 maj 1980)

Sakkunniga: Karison, Rolf A., kansliråd (fr.o.m. den 15 juli 1980) Pellbäck, E. Gösta, stadsingenjör (fr.o.m. den 15 juli 1980) Peterson, Carl-Gunnar, departementsråd (fr.o.m. den 15 juli 1980) Widmark, Jim V., administrativ direktör (fr.o.m. den 15 juli 1980)

Experter: Busck, Hans F. R., överlanlmätare (fr.o.m. den 15 juli 1980) Rudhe, Stig H., stadsingenjör (fr.o.m. den 15 juli 1980)

Sekreterare; Axelsson, Stig A., överlantmätare (fr.o.m. den 15 juli 1980)

Lokal: Bosladsdeparlemenlel, Regeringsgatan 65, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1981 ärs kommitléberättelse del II Bo 3.

Utredningen har under tiden augusti - oktober 1980 hållit två samman­träden.

Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1981.

18. Utredningen (Bo 1980:03) om lantmäteritaxan

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 april 1980:

Särskild utredare; Ternryd, Carl-Olof, generaldirektör (fr.o.m. den 5 maj 1980)

Sakkunniga: KleisL Åke O., revisionsdirektör (fr.o.m. den 18 augusti 1980)

 

Bo:18    Skr 1980/81:103                                         342

Pellbäck, E. Gösta, stadsingenjör (fr.o.m. den 18 augusti 1980) Widmark, Jim V., administrativ direktör (fr.o.m. den 18 augusti 1980)

Experter: Burman, Bengt, överlanlmätare (fr.o.m. den 18 augusti 1980) Ericsson, Svante, stadsingenjör (fr.o.m. den 18 augusti 1980) Gustavsson, Claes-Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 augusti 1980)

Sekreterare: Andersson, Ulf, bitr. överlanlmätare (fr.o.m. den 1 november 1980) Sundberg, Per, bitr. sladsingenjör (fr.o.m. den I november 1980)

Lokal; Statens vägverk, 781 87 Boriänge, tel. 0243/750 00

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II Bo 2.

Utredningen har hållit ell sammanträde.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbele under år 1981.

19. Utredningen (Bo 1980:04) om viss översyn av bostadsfinansieringssystemet

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1980:

Särskild utredare: Eriksson, Bror R., landstingsråd (fr.o.m. den I december 1980)

Experter: Elison, Magnus L., byråchef (fr.o.m. den I december 1980) Grundvall,   K.   Ricard,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    I december 1980)

Jonsson, Björn, T, departementssekreterare (fr.o.m. den I december 1980)

Karlsson, Erik L., riksbanksdirektör (fr.o.m. den I december 1980) Modig Tham, K. Agneta, departementssekreterare (fr.o.m. den  I december 1980)

Lokal; Bostadsdepartementet, Jakobsgalan 26, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för ulredningen, se 1981  års kommitléberättelse del II Bo 4.

Ulredningen har ännu ej hållit något sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

 

343                                     Kommittéer: Industridepartementet    1:1

Industridepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 2, 6, 7, 13, 15, 16, 17, 18, 22, 23, 24, 25, 26, 29, 33 och 37

Följande kommittéer inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1, 3, 4, 5, 7, 9, 10 och 15

1. Sveriges internationella byggnadskommitté (In 1970:34) (SIBCO)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 29 juni 1970 och regeringens bemyndigande den 28 juni 1974 med huvudsaklig uppgift all främja inlernationellt, ekonomiskt, industriellt och tekniskt-vetenskap­ligt samarbete inom områdena för byggnadsindustri, främsl då det gäller bostadsbyggande:

Ordförande; Cederwall, Gustav F. E., landshövding

Ledamöter: Antoni, Nils A. T., professor Bergvall, K. Lennart, arkitekt Bernhard, Harry B., överingenjör Brink, Sdg, regeringsråd (fr.o.m. den 1 maj 1976) Ek, C. Olof, direktör (fr.o.m. den I oktober 1975) Essunger, N. Gunnar P., överingenjör Johnson, Arne L, professor Karlen, F. Ingvar G. D., direktör Liljefors, B. Anders, byggnadsråd Lindström, S. Olle, direktör (fr.o.m. den 1 april 1974) Lund, Carl-Eddie, arkitekt (fr.o.m. den 30 oktober 1979) Myrlöv, Åke E., direktör

Näverfell, Arne S., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Olsson, K. E. Esbjörn, direktör Persson, Rolf, direktör (fr.o.m. den 7 december 1976) Roos, Åke P., bitr. föreståndare (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Sekreterare; Bouveng, Richard E. F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1975)

 

1:1    Skr 1980/81:103                                            344

Lokal; Slalens industriverk, Birger Jarls torg 5, Box 16315, 103 26 Stockholm, tel. växel 24 06 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Inom ramen för ingångna samarbetsöverenskommelser har kommittén under perioden november 1979 - oktober 1980 anordnat en svensk-japansk byggkonferens i Stockholm i maj 1980. Företrädare för kommittén har deltagit i möte med svensk-polska och svensk-ungerska byggarbetargrupper i september 1980 i Stockholm.

Kommitténs framtida verksamhet är föremål för överläggningar.

2. Mineralpolitiska utredningen (I 1974:02) (MPU)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 29 mars 1974 för att utreda den långsiktiga hushållningen med mineralresurser (se Post-och Inrikes tidn. den 26 april 1974) saml regeringens bemyndigande den 10 mars 1977 och den 9 mars 1978:

Ordförande: Frithiofson, Karl A., landshövding (fr.o.m. den 17 april 1974 Lo.m. den 30 juni 1980)

Ledamöter: Berglund, Sandor, geolog (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 30 juni 1980)

Ekevärn, Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 17 april 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Glimnér, J. Erik, hemmansägare, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974 Lo.m. den 30 juni 1980)

Johansson, Sven, verkst. direktör (fr.o.m. den 10 mars 1977 t.o.m. den 30 juni 1980)

Lorentzon, B. Gustav L., ombudsman, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974 Lo.m. den 31 december 1979) Neyman, Thorsten L., bergsingenjör (fr.o.m. den 17 april 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Nilsson, Tore U., predikant, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974 Lo.m. den 30 juni 1980)

Näslund, John, Ld. förbundsordförande (fr.o.m. den 10 mars 1977 Lo.m. den 30 juni 1980)

Ribrant, Gunnar C. H., departementsråd (fr.o.m. den 17 april 1974 Lo.m. den 30 juni 1980)

 

345                                     Kommittéer: Industridepartementet    1:2

Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m.

den 17 april 1974 Lo.m. den 30 juni 1980)

Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april

1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Widmark, R. R. Roland, direktör (fr.o.m. den 8 oktober 1979 Lo.m.

den 30 juni 1980)

Experter; Almgren, E. E. Gunnar, professor (fr.o.m. den I december 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Anell, Kerstin, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1977 Lo.m. den 30 juni 1980)

Arvidsson, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Back, Östen, bergsingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Backman, John Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 februari 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Bergdahl, Tommy K., direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Björiing, K. Gotthard E., professor (fr.o.m. den 1 april 1975 t.o.m. den 30 juni 1980)

Blomkvist, N. Magnus, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Bolding, Lars Erik, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1978 Lo.m. den 30 juni 1980)

Boman, Jan E., direktör (fr.o.m. den 15 juni 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Börresen, Tom B., direktör (fr.o.m, den 23 oktober 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Fagerberg, Bengt G., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Fernheden, Göthe A. S., direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Forssberg, K. S. Eric, professor (fr.o.m. den I december 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Hall, Bo A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den 30 juni 1980)

Hallgren, Ulf, förste statsgeolog (fr.o.m. den I november 1977 Lo.m. den 30 juni 1980)

Hollander, Ernst E., civilekonom (fr.o.m. den 15 oktober 1976 Lo.m. den 24 januari 1980)

Hiibner, Helmuth, chefsgeolog (fr.o.m. den 19 augusti 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

 

1:2    Skr 1980/81:103                                            346

Kaulsky, Gunnar F. H., fil. dr (fr.o.m. den 19 augusd 1974 t.o.m. den

30 juni 1980)

Lidström, Lars J., lekn. dr (fr.o.m. den I december 1975 t.o.m. den 30

juni 1980)

Ljung, Sigvard, fil. dr (fr.o.m. den I november 1977 t.o.m. den 30 juni

1980)

Norén, Nils-Erik, fil. dr fr.o.m. den 19 augusti 1974 t.o.m. den 30 juni

1980)

Nyström, Lennart, sekreterare (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 30

juni 1980)

Parak, Tibor, docent (fr.o.m. den 1 november 1977 t.o.m. den 30 juni

1980)

Parasnis, Daltralray S., professor (fr.o.m. den I december 1974 t.o.m.

den 30 juni 1980)

Petersson, Stig A., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1978 t.o.m. den 30

juni 1980)

Roigart, Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november

1977 t.o.m. den 30 juni 1980)

Rydh, Olof G. G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1978

Lo.m. den 30 juni 1980)

Shaikh, Naz Ahmed, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 augusti 1974

t.o.m. den 30 juni 1980)

Skantze, Hugo, direktör (fr.o.m. den 23 oktober 1974 t.o.m. den 30 juni

1980)

Vinell, Lars G., docent (fr.o.m. den 23 oktober 1974 Lo.m. den 30 juni

1980)

Werner, Sture, professor (fr.o.m. den I januari 1978 t.o.m. den 30 juni

1980)

Wikander, Alf B., bergsingenjör (fr.o.m. den 16 februari 1979 t.o.m.

den 30 juni 1980)

Wredenfors, H. E. Walter, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974 t.o.m.

den 30 juni 1980)

Zweifel, Hans, chefsgeolog (fr.o.m. den 19 januari 1979 t.o.m. den 30

juni 1980)

Sekreterare; Östensson, Olle, deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 15 december 1977 t.o.m. den 30 juni 1980)

Bitr. sekreterare: Nordqvisl, Ivar, fil. kand. (fr.o.m. den 5 februari 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Rubin,  Karin, fil. kand. (fr.o.m. den   I   april   1979 t.o.m. den   14 september 1980)

 

347                                     Kommittéer: Industridepartementet    1:3

Thuresson, M. Carin, personalintendent (fr.o.m. den 1 februari 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Wåhlin, N. Anders, byråsekreterare (fr.o.m. den I oktober 1978 t.o.m. den 31 januari 1980)

Direktiven för ulredningen, se 1975 års kommiltéberältelse I 25. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommittéberättelse del II I 9.

Utredningen har under liden november 1979 - februari 1980 hållit sex sammanträden. Dessulom har flera sammanträden hållits med utredningens olika expertgrupper.

Utredningen har den 7 maj 1980 avgetl betänkandet (SOU 1980:12) Mineralpolitik.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Energisparkommittén (I 1974:05) (ESK)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 25 oktober 1974 och regeringens bemyndigande den 8 november 1979 för att samordna och stödja myndigheternas informationsinsatser och vid behov planera och genomföra egna informationsåtgärder i energibesparande syfte (se Post- och Inrikes lidn. den 12 november 1974 och den 8 juli 1975):

Ordförande; Petri, Bengt, Ld. landshövding (fr.o.m. den 1 april 1979)

Vice ordförande: Norell, Ove A., Ld. generaldirektör (fr.o.m. den I april 1978)

Ledamöter: Carlsson, T. E. Roine, förbundsordförande (fr.o.m. den 1 november 1974 t.o.m. den 31 januari 1980)

Eliasson, Björn E. A., bonde, Ld. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 september 1978)

Engerstam, Claes M., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1974)

Francke, Per E. S., redaktör (fr.o.m. den I november 1974) Helmerson, Bo I. H., direktör (fr.o.m. den I november 1974) Holmqvisl, Leif G., ombudsman (fr.o.m. den I juli 1976 t.o.m. den 14 mars 1980)

Hugosson, Kurt L, byråchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1974)

 

1:3    Skr 1980/81:103                                             348

Nilsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

november 1974)

Norrby, J. Sören, byrådirektör, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

november 1974)

Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den I

november 1974)

Sörberg, Bo, intendent (fr.o.m. den 15 mars 1980)

Westerberg, Per, civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den  15

september 1978)

Westerberg, Ulf L., ombudsman (fr.o.m. den I februari 1980)

Westholm, Carl-Johan, fil. dr (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 29 oktober 1975)

Experter:

Ahlgren, Torsten V., stenhuggare (fr.o.m. den 21 oktober 1977 t.o.m.

den 31 oktober 1980)

Bjarnemo, Åke, byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 september 1977)

Björck, Berndt H., kanslichef (fr.o.m. den 1 november 1974)

Carlsson, Bengt E., byggnadsingenjör (fr.o.m. den 21 oktober 1977

Lo.m. den 31 oktober 1980)

Dangården, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den I maj 1978)

Finney, F. Peter A., byrådirektör (fr.o.m. den 11 maj 1977)

Franlzell, A. Magnus, direktör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Frigren, Suzanne M., byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975)

Hagson, Carl A., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Hemborg, Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den I februari 1976)

Henriksson, Sven Åke, elmontör (fr.o.m. den 21 oktober 1977 t.o.m.

den 31 oktober 1980)

Heurgren, Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1976)

Holm, A. Ernst Olaf, direktör (fr.o.m. den 15 september 1978)

Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 1974)

Håkansson, Sdg J., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september 1977)

Hallbom, Sven-Gösta, direktör (fr.o.m. den 11 maj 1977)

Johansson, Evert K., förrådsman (fr.o.m. den 21 oktober 1977 t.o.m.

den 31 oktober 1980)

Leijon, Lars, direktör (fr.o.m. den I september 1977)

Lundin, Anders, departementsråd (fr.o.m. den 15 september 1978)

Magnusson, Torsten E., postiljon (fr.o.m. den 21 oktober 1977 t.o.m.

den 31 oktober 1980)

Nellevad, Per, fil. kand. (fr.o.m. den I september 1977)

Nordin, Tommy, direktör (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Norell, Torsten B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 oktober 1977)

Norrbom, N. Claes-Eric, generaldirektör (fr.o.m. den I februari 1980)

 

349                                     Kommittéer: Industridepartementet    1:3

Olsson, K. Åke, överingenjör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Persson, Alve S., ingenjör (fr.o.m. den 21 oktober 1977 t.o.m. den 31

oktober 1980)

Persson, Nils Elis, verkmästare (fr.o.m. den 21 oktober 1977 t.o.m. den

31 oktober 1980)

Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den I november 1974)

Randers, Jan E., civilingenjör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Rengholl, Ulf, verkst. direktör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Rosberg, Klas R., civilingenjör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Sandström, Björn, byrådirektör (fr.o.m. den I september 1977)

Seger, E. Walter, direktör (fr.o.m. den  1 juli  1977 t.o.m. den 31

maj 1980)

Sterne, Bengt G., direktör (fr.o.m. den 1 november 1974)

Stålebrant, Rolf, överingenjör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Svenson, Gösta E., ingenjör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Svensson, Sven-Erik, assistent (fr.o.m. den 21 oktober 1977 t.o.m. den

31 oktober 1980)

Swärd, Åke E., elverksföreståndare (fr.o.m. den 21 oktober 1977 t.o.m.

den 31 oktober 1980)

Wahlgren, Nils-Einar, överingenjör (fr.o.m. den 1 december 1977)

Waldenby, Torbjörn, verkst. direktör (fr.o.m. den 15 september 1978)

Wiberg, Ragne, kanslichef (fr.o.m. den 1 mars 1976 t.o.m. den 31

januari 1980)

Åkesson, Karl-Gunnar, lantbruksbiträde (fr.o.m. den 21 oktober 1977

Lo.m. den 31 oktober 1980)

Örnfelt, Bengt W., sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Huvudsekreterare: Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1975)

Bitr. sekreterare: Anebäck, Kristina, förste kanslist (fr.o.m. den 1 februari 1980) Byman, Disa K. G., redaktör (fr.o.m. den 1 november 1974) Carlsson, Stefan, fil. kand. (fr.o.m. den 1 november 1978 t.o.m. den 6 januari 1980)

Eriksson, Arne, ingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1979) Furubo, Jan-Eric, sekreterare (fr.o.m. den 17 januari 1977) Hammarlin, Claes C, ingenjör (fr.o.m. den 10 mars t.o.m. den 31 december 1980)

Holmqvisl, Åke, byrådirektör (fr.o.m. den 20 november 1978) Leijon, Jan E., ingenjör (fr.o.m. den I april 1976) Linder, Hans O., byrådirektör (fr.o.m. den 15 september 1977 t.o.m. den 31 oktober 1980)

 

1:3    Skr 1980/81:103                                            350

Petersson, B. I. Lennart, kamrer (fr.o.m. den 9 maj 1977) Sténson, Britt-Marie, jur. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Lokal: Kungsgatan 56, 2 tr, 111 22 Slockholm, tel. 24 07 20

Direkdven för kommittén, se 1975 års kommitléberättelse 128. Tilläggsdirekdv, se 1976 års kommitléberättelse I 18.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Dessutom har kommittén haft projektoch referensgrupper med representanter för myndigheter och organisationer i samband med utredningsprojekt och utarbetande av informadonsmaterial.

Kommittén har i enlighet med sina direktiv bedrivit utåtriktad infor­mationsverksamhet mot allmänheten och speciella målgrupper. Informationen sprids på många sätt. Gentemot stora målgrupper sker del företrädesvis genom annonsering, broschyrer, filmer och utsällningar. För mindre målgrupper anordnas konferenser och utställningar.

Genom kommunernas ökade verksamhet inom energisparandet har möjligheterna öppnats för kommittén atl mer direkt nå de enskilda medborgarna med information och rådgivning. Energisparkommittén fungerar här väsentligen som serviceorgan gentemot kommunerna genom atl erbjuda informationsmaterial, broschyrer, utställningar m.m. och kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för den lokala, direkta och målgruppsinriktade energisparverksamheten. Energisparkommit­tén svarar för den allmänna och övergripande informationen, informerar om energiförsörjningen, bevakar energispardebatten i massmedia saml arbetar med riksomfattande, målinriktad information. Kommittén verkar också för en samordning av statliga informations­insatser genetemot kommunerna och som ett kontaktorgan för dessa.

Kommittén har den 29 februari 1980 avget rapport om kampanjen Minska ransoneringsrisken som har genomförts i enlighet med regeringsbeslut den 7 juni och den 1 november 1979.

I samråd med konsumentverket har energisparkommittén genomfört tester av energisparande produkter vid statens provningsanslalt.

Kommittén har i enlighet med regeringens uppdrag den 13 december 1979 avgetl Rapport avseende energiförbrukningens utveckling åren 1973-1979 saml prognos för år 1980.

Kommittén har vidare den 12 mars 1980 avsgetl Rapport om de svenska aktiviteterna under den internationella energisparmånaden oktober 1979.

Kommitténs framlida verksamhet är beroende av statsmakternas ställningstagande till organisationen på energiområdet (jfr. I 25 ).

 

351                                     Kommittéer: Industridepartementet    1:5

4. Företagsdemokratirådet (I 1975:01)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 6 mars 1975 för atl följa företagsdemokratifrågorna inom de statliga aktiebolagen (se Post-och Inrikes tidn. den 12 april 1975);

Ordförande: Åsling, Nils G., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 oktober 1979)

Ledamöter; Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO, led. av riksdagen Seregard, B. Ingvar V., ordförande i PTK Thurhagen, E. Ruben, direktör (fr.o.m. den 31 maj 1977)

Experter; Andersson, Alf Å. H., fil. kand. Benenstam, Rita S., sekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Sekreterare; Brodén, E. Bertil, departementssekreterare

Lokal; Industridepartementet, Slorkyrkobrinken 7, 103 33 Stock­holm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 22 00 (sekreteraren)

Direktiven för rådet, se 1976 års kommittéberättelse 1 20.

Rådet har under dden november 1979 - oktober 1980 haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av rådets arbete.

Rådets arbete beräknas pågå under hela år 1981.

5. Delegationen (I 1975:02) för energiforskning (DFE)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 juni l975(sePost-och Inrikes ddn. den 5 juli 1975) och den 18 oktober 1979 för övergripande analys av forsknings- och utvecklingsinsatser på energiområdet för uppföljning av dem;

Ordförande: Hörmander, H. Olof, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Ledamöter: Gransledt, Pär E., sekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Kristoferson, Lars A., fil. dr. (fr.o.m. den 1 februari 1977) Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen

 

1:5    Skr 1980/81:103                                             352

Redbrandl, Lars-Göran, pol. mag. (fr.o.m. den I februari 1977)

Unckel, Per C. G., jur. stud., led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 mars

1977)

Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen (fr.o.rii. den 23

april 1976)

Verkställande ledamot; Wennerberg, Sigfrid B., civilingenjör

Sakkunniga: Dahlström, Gösta E., ekonom (fr.o.m. den 1 maj 1977) Lundqvisl, Dick O. R., fil. lic. (fr.o.m. den 1 maj 1977) Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 1 maj 1977)

Experter: Appelgren, L. Göran S., kanslidirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Boye, Yngve, byråchef (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Carling, Alf G., docent (fr.o.m. den 1 juli 1975) Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975 t.o.m. den 14 januari 1980)

Elmquist, Eva C. E., fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1977) Eriksson, Karl-Erik E., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Faugert, Sven J. E., departementssekreterare (fr.o.m. den I oktober 1975)

Frigren, Suzanne M., byråchef (fr.o.m. den 12 juni 1978) Hagman, Björn O, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Johanson, Bo C, deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 20 oktober 1975)

Johansson, Thomas H. B., docent (fr.o.m. den I september 1978) Karlqvisl, Anders, lekn. lic. (fr.o.m. den 23 april 1976) Leman, E. Gunnar V., civilingenjör (fr.o.m. den 22 mars 1976) Luthman, Gösta F., direktör (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Magnusson, Jan O., departementssekreterare (fr.o.m. den I januari 1980)

Persson, Göran A,, avdelningschef (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Rasmuson, Anders S. H., professor (fr.o.m. den I oktober 1975) Rey, Lars H., verkst. ledamot (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Schiitt, Torgny S. R., laborator (fr.o.m. den 1 december 1975) Sleen, F. Peter, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1978) Slrangert, Per-Olof, överingenjör (fr.o.m. den 15 januari 1979) Troedsson, Tryggve, professor (fr.o.m. den 15 maj 1979) Tydén, Thomas, fil. kand. (fr.o.m. den I augusti 1980) Ulvönäs, E. R. Staffan, överingenjör (fr.o.m. den 1 november 1977) Wickman, Frans E., professor (fr.o.m. den I april 1977)

 

353                                     Kommittéer: Industridepartementet    1:5

Årlin, Ingrid S., föreståndare (fr.o.m. den I mars 1978)

Öhman, Christer L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september 1979)

Sekreterare; Josefsson, J. Thomas, civilingenjör (fr.o.m. den 20 oktober 1975)

Bitr. sekreterare: Hellström, L. Göran, byråsekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1979) Hugard, P. Åke, bibliotekarie (fr.o.m. den 28 juni 1976) Olsson, Gudrun, byråassislenl (fr.o.m. den 3 mars 1980)

Lokal; Sveavägen 9-11,9 tr., 111 57 Slockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för delegarionen, se 1976 års kommitléberällelse 121. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommitléberällelse del II 1 2, 1978 års kommilléberäUelse del II I 1, 1979 års kommiltéberältelse del II I 12 samt 1980 års kommitléberättelse del II I 13.

Delegationen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 14 sammanträden.

DFE har vidare haft samråd med de programansvariga organen inom programmel Energiforskning samt med representanter för andra myndigheter med anknytning till energiforskningsomrädet. Företrädare för DFE medverkar dessutom fortlöpande i samarbetet inom Internadonal Energy Agency (lEA).

Genom dlläggsdirekdv (Dir 1979:61) den 7 juni 1979 fick DFE i uppdrag att utarbeta förslag lill omfattning och inriktning av insatserna inom Huvudprogram Energiforskning efter den 30 juni 1981. Uppdraget har slutförts och delegationen har i augusti 1980 avgett betänkandet (SOU 1980:35) Energi i utveckling. Program för forskning, utveckling och demonslradon inom energiområdet budgetåren 1981/82-1983/84 (EFUD-81).

Inom ramen för arbetet med EFUD-81 har delegationen avgelt följande rapporter: - Analys och värdering av insatserna inom området Vågenergi (DFE-rapport nr 23); överlämnad den 29 februari 1980. -Analys och värdering av insatserna inom området Geotermisk energi (DFErapporl nr 25); överlämnad den 5 april 1980. - Den svenska energivedmarknadens långsiktiga utveckling (DFE-rapport nr 29); överlämnad den 5 juni 1980. - Internadonella energiråvarumarknader. En översikt över den långsikliga utvecklingen (DFE-rapport nr 30); överlämnad den 29 maj 1980. - Produktion av energiråvara i jordbruket (DFE-rapport nr 31); - Energiråvara från skogsbruket. Värdering av EFUD-insatserna inom Biosystem - Skog (DFE-rapport nr 33); överlämnad i augusti 1980.

Vidare har DFE utarbetat en sammanställning över Sveriges dellagande i forskningssamarbetet inom lEA och annal internationellt

23    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

1:5    Skr 1980/81:103                                            354

energiforskningssamarbete (DFE-rapport nr 24); överlämnad den 24 mars 1980.

Härutöver har DFE gett ut följande rapporter under perioden: -Skogsenergi och energiskog. Två vikliga energikällor för framliden (DFE-rapport nr 26); överlämnad den 28 maj 1980. - Biomassa som energiresurs. Några synpunkter på biomassa som energikälla i del svenska energisystemet (DFE-rapport nr 27); överlämnad den 7 augusti 1980. - Forskningsprogrammet Allmänna energisyslemsludier (DFE-rapport nr 28). - Den internadonella kolmarknaden. Marknadsstruktur och prissättning (DFE-rapport nr 32); överlämnad den 9 september 1980.

DFE;s verksamhet som programansvarigt organ för energiforsknin­gens program Allmänna energisystemstudier har redovisats i anslags­framställningen för della program.

DFE;s framtida verksamhet är beroende av statsmakternas prövning av energiforskningsprogram för budgetåren 1981/82-1983/84 och ställningslagande till organisationen på energiområdet (jfr nr I 25).

6. Läkemedelsindustridelegationen (11975:09) (LIND)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för samordning av svensk läkemedelsindustri (se Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1975):

Ordförande: Olsson, Bengt K., landshövding (fr.o.m. den 31 januari 1977 t.o.m. den 30 juni 1980)

Ledamöter; Andrén, Bengt, verksL direktör (fr.o.m. den 13 augusd 1979 t.o.m. den 27 mars 1980)

Eklund, Lennart S. G., ombudsman (fro.m. den 24 november 1975 Lo.m. den 30 juni 1980)

Gustavsson, S. A. Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den I juni 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Ifvarsson, Carl-Anders, statssekreterare (fr.o.m. den I december 1978 t.o.m. den 29 februari 1980)

Lennholm, B. Gunnar O., förbundsdirektör (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m. den 30 juni 1980)

Lennmarker, Göran, sakkunnig (fr.o.m. den I mars t.o.m. den 30 juni 1980)

Ryné, S. Olle, verkst. direktör (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m. den 30 juni 1980)

 

355                                     Kommittéer: Industridepartementet    1:6

Schyberg, Per-Eric J., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 februari 1978

Lo.m. den 30 juni 1980)

Ström, Sven, docent (fr.o.m. den 1 februari 1978 t.o.m. den 30 juni

1980)

Vegis, Peter, fil. mag. (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m. den 30 juni

1980)

Virding, Gösta A., verkst. direktör (fr.o.m. den 24 november 1975

t.o.m. den 30 juni 1980)

Ward, Kurt K. B., landstingsråd (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m.

den 30 juni 1980)

Werin, Gun, ingenjör (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m. den 30 juni

1980)

Werkö, Lars, professor (fr.o.m. den 1 januari 1978 t.o.m. den 30 juni

1980)

Ålander, Nils-Erik (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m. den 30 juni

1980)

Experter: Abramowicz, Isak, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 juni 1978 Lo.m. den 30 juni 1980)

Esping, Hans, revisionsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Löfgren, Torslen Hj., departementssekreterare (fr.o.m. den I februari 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den 15 juni 1978 Lo.m. den 30 juni 1980)

Sekreterare:

Grohman, Hans Å., revisionsdirektör (fr.o.m. den 15 juni 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Bitr. sekreterare: Hörnell, Erik F., universitetslektor (fr.o.m. den I oktober 1978 t.o.m. den 29 februari 1980)

Sténson, Britt-Marie, jur. kand. (fr.o.m. den 1 november 1976 t.o.m. den 30 september 1980)

Direktiven för delegationen, se 1976 års kommitléberättelse I 28. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommitléberättelse del II I 6.

Delegarionen har under liden november 1979 - juni 1980 hållit sju sammanträden samt haft fortlöpande överläggningar med de fem siörsta läkemedelsföretagen samt myndigheter och organisationer, som kan beröras av delegationens arbete.

Delegationen har i oktober avgetl sitt slutbetänkande (SOU 1980:33) Svensk Läkemedelsindustri jämte bilagor i maj och juni 1980.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

1:7    Skr 1980/81:103                                             356

7. Norrbottendelegationen (I 1976:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 december 1976 och den 18 oktober 1979 för att lämna förslag till och inidera åtgärder för att öka sysselsättningen i Norrbottens län (se Post- och Inrikes tidn. den 13 december 1976):

Ordförande: Lassinanld, Ragnar I., landshövding (t.o.m. den 30 juni 1980)

Ledamöter: Andersson, Gösta, ombudsman (t.o.m. den 30 juni 1980) Boström, Curt B., kamrer, led. av riksdagen (t.o.m. den 30 juni 1980) Hammarstedt, H. Bertil, direktör (fr.o.m. den 31 december 1978 Lo.m. den 30 juni 1980)

Pettersson, Göte J., adjunkt (Lo.m. den 30 juni 1980) Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen (t.o.m. den 30 juni 1980)

Stridsman, Torsten U., ombudsman, Ld. led. av riksdagen (t.o.m. den 30 juni 1980)

Sakkunniga; Andersson, J. Gunnar D., överdirektor (fr.o.m. den 10 januari 1977 Lo.m. den 30 juni 1980)

Backlund, Lars P., länsräd (fr.o.m. den 10 januari 1977 Lo.m. den 30 juni 1980)

Eriksson, Björn G., departementsråd (fr.o.m. den I mars 1977 Lo.m. den 30 juni 1980) Hjelmqvisl, Ingvar K. R., departementsråd (fr.o.m. den 10 januari

1977 t.o.m. den 30 juni 1980)

Larsson, E. Åke, jur. dr (fr.o.m. den 18 april 1977 t.o.m. den 30 juni

1980)

Luttropp, L. Thomas, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari

1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Neergaard, Erik A., lagman (fr.o.m. den 10 januari 1977 t.o.m. den 30

juni 1980)

Experter: Andersson, Folke W. L., näringslivssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober

1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Bengtsson, Staffan, verksL direktör (fr.o.m. den 1 januari 1979 Lo.m.

den 30 juni 1980)

Björkman, Magnus, kamrer (fr.o.m. den 1 oktober 1978 t.o.m. den 30

juni 1980)

Brändström, Bengt H., överlanlmätare (fr.o.m. den 10 januari 1977

Lo.m. den 30 juni 1980)

 

357                                     Kommittéer: Industridepartementet    1:7

Eriksson, A. E. Ingemar, länsjägmästare (fr.o.m. den 10 januari 1977

Lo.m. den 30 juni 1980)

Hallsten, Lars T, departementssekreterare (fr.o.m. den lOjanuari 1977

Lo.m. den 30 juni 1980)

Hansén, Bengt-Olof D. V., lantbruksdirektör (fr.o.m. den lOjanuari

1977 t.o.m. den 30 juni 1980)

Henriksson, Rune L, departementsråd (fr.o.m. den 10 januari 1977

Lo.m. den 30 juni 1980)

Johansson, N. Mårten, planeringschef (fr.o.m. den 10 januari 1977

Lo.m. den 30 juni 1980)

Kahlin, Tage H. G., direktör (fr.o.m. den lOjanuari 1977 Lo.m. den 30

juni 1980)

Lampinen, Per A., chefskonsulent (fr.o.m. den 1 oktober 1978 Lo.m.

den 30 juni 1980)

Levin, P. Tage, departementsråd (fr.o.m. den 10 januari 1977 t.o.m.

den 30 juni 1980)

Modig, Stig, bitr. länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 25 januari 1977 t.o.m.

den 30 juni 1980)

Rubin, Nils A., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1979 t.o.m. den 30 juni

1980)

Sundström, Gustaf, ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1979 t.o.m.

den 30 juni 1980)

Sääf, K. Å. Henry, länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1977

Lo.m. den 30 juni 1980)

Öström, Kjell V., planeringsdirektör (fr.o.m. den lOjanuari 1977 t.o.m.

den 30 juni 1980)

Sekreterare: Medin-Levén, Barbro, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Bitr. sekreterare: Hedström, A. Jan-Olof, bitr. överlantmätare (fr.o.m. den lOjanuari 1977 Lo.m. den 30 juni 1980)

Johansson, Hans A., civilingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1978 Lo.m. den 31 december 1979)

Bitr. sekreterare vad avser näringslivsservice:

Rörling, Ola, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 31 december 1979)

Direktiven för delegationen, se 1977 års kommittéberättelse del III 5.

Delegationen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

 

1:7    Skr 1980/81:103                                            358

Delegationen  har den  21   oktober   1980  avgelt betänkandet (Ds 1 1980:14) Rapport över Norrbottendelegationens verksamhet. Uppdraget är därmed slutfört.

8. Kooperationsutredningen (I 1977:01)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 10 februari 1977 för alt utreda frågan om kooperationen och dess roll i samhället:

Ordförande; Eliasson, Lars M., Ld. landshövding, Ld. led. av riksdagen

Ledamöter: Alsén, Hans O., ombudsman, led. av riksdagen Gustafson, Sven H., bankkamrer, f.d. led. av riksdagen Kuylenstjerna, C. Göran J., direktör Lundevall, Owe N. A., direktör Marcus, Lars E. P., direktör

Nilsson, Anna-Lisa, handelslrädgårdsmäslare, Ld. led. av riksdagen Tågmark, Sven G., lantbrukare, Ld. led. av riksdagen af Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led. av riksdagen (t.o.m. den 22 april 1980)

Westerberg, Per, civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 april 1980)

Experter: Brodén, E. Berdl, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Forssiröm, Jan E. C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1977) Lindquist, Sven B. E., bankdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Ljunggren, Sten, civilekonom (fr.o.m. den 1 januari 1979 t.o.m. den 30 september 1980)

Martin-Löf, Rutger, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Olson, Gösta, bankdirektör (fr.o.m. den I januari 1980) Reinius, Ulla B., civilekonom (fr.o.m. den 16 maj 1977) Sandström, B. Gustaf T, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Sekreterare: Öh, E. Tage, departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Marldnen, Eero O., fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1980) Möller, S. A. Christer, regeringsrättssekrelerare (fr.o.m. den 1 mars 1980)

 

359                                     Kommittéer: Industridepartementet    1:9

Westerberg, Pia-Margherite, forskningsassistent (fr.o.m. den 1 augusti 1979)

Lokal: Munkbron 11, 3 tr. 11128 Slockholm, tel. 116651 (sekreteraren)

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II I 2. Tilläggsdirekdv, se 1980 års kommitléberättelse del II I 7.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Utredningen har den 23 april 1980 avgetl delbetänkandet (SOU 1980:36) Arbetskooperation.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1981.

9. Delegationen (I 1977:02) för glesbygdsfrågor

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17 februari 1977 och den 18 oktober 1979 för atl bereda, samordna och intensifiera regeringens glesbygdsinsatser:

Ordförande; Eriksson, Per-Ola, landstingsledamot (fr.o.m. den 1 juli 1980) Petersson, Olof H. E., Ld. kansliråd (t.o.m. den 30 juni 1980)

Ledamöter: Berglund, Frida J., skolsköterska, led. av riksdagen Brännström, Inger A., organisadonsassislent (Lo.m. den 30 juni 1980) Dahlberg, Rolf L, yrkesvalslärare, led. av riksdagen (Lo.m. den 30 juni 1980)

Engström, Odd, utredningssekreterare (fr.o.m. den I juli 1980) Jansson, Lars, planeringsdirektör (t.o.m. den 30 juni 1980) Jonasson, J. E. Bertil, lantbrukare, led. av riksdagen Lindberg, Jan-Erik, kanslichef (t.o.m. den 30 juni 1980) Nilsson, Tore U., predikant, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1980) Westberg, Olof (Olle), rektor

Experter; Carlson, T. Eilert, byrådirektör (fr.o.m. den I mars 1978 Lo.m. den 30 juni 1980)

Etlarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 30 juni 1980)

Hansson, Stig G. E., agronom (fr.o.m. den 1 september 1977) Liden, Carl-Johan, departementssekrelerarare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Melin, Ingemar, fil. kand. (fr.o.m. den I juli 1980) Mårten, Hans W., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1980)

 

1:9    Skr 1980/81:103                                            360

Nyqvist, Christer, sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980) Stålberg, P. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober

1977 Lo.m. den 31 december 1979)

Sundbom, Magnus, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli t.o.m. den 31 oktober

1980)

Tetzell, Tomas, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Öhrman, Lars F., sekreterare (fr.o.m. den I juli 1980)

Sekreterare; Bond, L. Staffan, förste byråsekreterare (fr.o.m. den I september 1980) Hammarberg, Margareta, departementssekreterare (fr.o.m. den I mars

1978 Lo.m. den 11 augusd 1980)

Lokal; Industridepartementet, Slorkyrkobrinken 7, 103 33 Stock­holm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 23 05 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1978 års kommitléberällelse del II I 3.

Delegationen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, orga­nisationer och andra som berörs av delegationens arbete.

Därutöver har delegationen företagit en studieresa till Norrbottens län.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

10. Delegationen (I 1977:03) med uppgift att behandla sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 12 maj 1977 med uppdrag all behandla sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen samt atl till delegationen knyta en arbetsgrupp (med högst nio ledamöter) med uppgift att behandla de akuta sysselsättningsfrågorna i Göteborgsregionen;

Ordförande; Norling, Åke, landshövding (fr.o.m. den 16 november 1980) Persson, Carl G., Ld. landshövding (fr.o.m. den I februari 1979 t.o.m. den 15 november 1980)

Ledamöter: Adiels, Arne, landstingsråd

Antonsson, Johannes, landshövding (fr.o.m. den 1 februari 1979) Franzén, Ivar, led. av riksdagen

Fridh, K. Göte, landshövding (fr.o.m. den 1 september 1978) Hulterslröm, Sven Å., kommunalråd

 

361                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:10

Ström, Lennart, kommunalråd Thorén, Rune, socionom

Sekreterare: Sigfridson, C. A. Richard, planeringsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1977)

Bitr. sekreterare: Björneld, Lars G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1977) Carlsson, Carl-Gustaf E., planeringsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1977) Jonsson, Karl-Erik, kanslichef (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Larsson, Claes, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Arbetsgrupp:

Ordförande: Persson, Carl G., Ld. landshövding (fr.o.m. den 1 februari 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Ledamöter: Axell, Göran, ombudsman (t.o.m. den 30 juni 1980) Blomqvist, Egon, länsarbetsdirektör (t.o.m. den 30 juni 1980) Hansen, Åge, ombudsman (t.o.m. den 30 juni 1980) Hultin, S. Erland V., lekn. lic. (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 30 juni 1980)

Mannheimer, Sören, förbundsjurist (t.o.m. den 30 juni 1980) Norling, S. Åke, kommunalråd (t.o.m. den 30 juni 1980) Sillen, Bo S. A., direktör (Lo.m. den 30 juni 1980) Tengrolh, Bengt T, direktör (t.o.m. den 30 juni 1980) Thorén, Rune, socionom (t.o.m. den 30 juni 1980)

Experter: Gunnarson, Arne V., direktör (fr.o.m. den I augusti 1977 t.o.m. den 30 juni 1980)

Gustavsson, Ulf H., civilingenjör (fr.o.m. den 1 augusti 1977 Lo.m. den 30 juni 1980)

Wictor, Karl-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979 Lo.m. den 30 juni 1980)

Sekreterare: Wennerberg, Bengt, företagskonsult (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Lokal;   Länsstyrelsen,  403 40  Göteborg,  tel.  växel  031/60 50 00, direktval 031/60 58 04 (sekreteraren, delegarionen)

Direktiven för delegarionen, se 1978 års kommittéberättelse del II14. Arbetsgruppen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden.

 

1:10    Skr 1980/81:103                                           362

Ytterligare rapporter som underbygger tidigare hemställan om att Havstekniskt Institut och Dykcentrum skall inrättas i Göteborg har tillställts regeringen.

En studieresa har gjorts till Offshoremässan i Stavanger i Norge.

En rapport över arbetsgruppens verksamhet kommer att redovisas under våren 1981. Arbetsgruppens arbete har slutförts den 30 juni 1980.

Delegarionen har under dden november 1979 - juni 1980 hållit elt sammanträde. Arbelel har framför allt bedrivits inom sekretariatet i samverkan med de tre berörda länsstyrelserna och deras arbete med länsplanering 1980.

Sedan länsstyrelserna redovisat länsprogram 1980 beräknas delegationen avsluta sitt arbete under våren 1981.

11. Direktinvesteringskommittén (I 1977:06)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 med uppdrag att utreda frågan om de internationella investeringarnas näringspolitiska effekter;

Ordförande: Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 7 november 1977)

Ledamöter: Björkegren, Carl-Erik, direktör (fr.o.m. den 7 november 1977) Engman, Hans O. R., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1979 Lo.m. den 30 juni 1980)

Karlander, Olof, pol. mag. (fr.o.m. den 7 november 1977) Lennartsson, Folke, utredningssekreterare (fr.o.m. den I juli 1980) Lindgren, Lars-Olof, utredningssekreterare (fr.o.m. den 7 maj 1980) Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 7 november 1977 Lo.m. den 6 maj 1980)

Palmer, S. A. Anders, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978) Rydin, Bo Göran, direktör (fr.o.m. den 7 november 1977)

Experter: Carling, Alf G., docent (fr.o.m. den 7 november 1977) Jonsson, Björn T, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1978) Sanden, Peter, fil. kand. (fr.o.m. den 7 november 1977)

Huvudsekreterare: Vahlne, Jan-Erik, ekon. dr (fr.o.m. den I december 1977)

 

363                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:12

Bitr. sekreterare; Hörnell, Erik F., universitetslektor (fr.o.m. den I mars 1980) von Heland, Karl-Johan, ekon. stud. (fr.o.m. den I juli 1978)

Lokal: Regeringsgalan 65, Box 7785, 103 96 Stockholm, tel. växel 22 85 40

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberältelse del II I 6.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommilléns arbete.

Kommittén planerar atl avge fyra delbelänkanden våren 1981.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

12. 1978 års standardiseringsutredning (I 1.977:10)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1977 med uppdrag atl utreda vissa frågor rörande standardisering;

Särskild utredare; Lindquist, Bertil, överingenjör (fr.o.m. den I september 1980) Norell, Ove A., Ld. generaldirektör (fr.o.m. den I januari 1978 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Sakkunnig: Berg, Nils G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Experter: Carlsson, Per-Olof, civilingenjör (fr.o.m. den 1 april 1978) Röhnisch-Ström,   Ann-Margret,   förvaltningsjurist   (fr.o.m.   den   1 september 1980)

Sjöberg, Svante, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1980) Svahn, Hans L., hovrättslagman (fr.o.m. den 1 september 1980)

Sekreterare: Berg, Nils G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Lokal:   Munkbron   17,   1   tr.,   103 33   Stockholm,   tel.   20 34 28 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II I 4.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 15 sammanträden.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbete under våren 1981.

 

1:13    Skr 1980/81:103                                           364

13. Utredningen (I 1977:11) om omställbara eldningsanläggningar, m.m. (OEA)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1977 och den 8 november 1979 med uppdrag att utreda frågan om omställbara eldningsanläggningar m.m.;

Ordförande: Tomner, J. Sigvard A., generaldirektör (fr.o.m. den 17 april 1978 Lo.m. den 30 september 1980)

Ledamöter; Förslberg, Karl-Axel, direktör (fr.o.m. den 17 april 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Lindberg, Sverker, kommunalråd (fr.o.m. den 26 februari 1979 Lo.m. den 30 september 1980)

Lundh,  Erik, direktör (fr.o.m. den   17 april   1978 Lo.m. den 30 september 1980)

Malmros, Rune, kommunalråd (fr.o.m. den 17 april 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Experter: Brandt, Rolf, byrådirektör (fr.o.m. den 12 juni 1978 Lo.m. den 30 september 1980)

Fredriksson, Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 5 december 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Haag, Allan, direktör (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Larsson, Folke, byrådirektör (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Larsson,  Yngve,  direktör (fr.o.m.  den   I   maj 1978 Lo.m.  den  30 september 1980)

Lundmark, Rolf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj 1979 Lo.m. den 30 september 1980)

Malmström, Karl G., byråchef (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Persson,  Arvid,  direktör (fr.o.m.  den   1   maj 1978 t.o.m.  den  30 september 1980)

Sandberg, Sven-Olof, överingenjör (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Slälebrant, Rolf, överingenjör (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Svenningsson, Per Johan, civilingenjör (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

 

365                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:14

Norell, Torslen B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Sekreterare; Molin, Olof E. O., departementssekreterare (fr.o.m. den 17 april 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberällelse del II 1 5.

Ulredningen har under liden november 1979 - september 1980 hållit tre sammanträden.

Utredningen har den 16 april 1980 avged betänkandet (SOU 1980:9) Övergång lill fasla bränslen och den 27 augusti 1980 rapporten Elvärmeavbroll under kriser och krig.

Uppdraget är därmed slutfört.

14. Data- och elektronikkommittén (I 1978:04) (DEK)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 20 juli och den 10 november 1978 med uppdrag all utreda datateknikens och elektronikens effekter på näringslivels utveckling:

Ordförande: Mårtensson, Nils L., iL professor (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Ledamöter: Berglund, Thomas, sakkunnig (fr.o.m. den 13 mars 1979 Lo.m. den 8 september 1980)

Du Rielz, Gunnar, ekon. lic. (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Eliasson, C. Gunnar, docent (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Frejhagen, E. Birgitta E., sekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Ingberg, William, departementssekreterare (fr.o.m. den 27 januari 1979)

Lindebro, K. Sören S., ingenjör (fr.o.m. den I november 1978) Petersson, S. G. Roland, direktörsassistenl (fr.o.m. den I november 1978)

Ribrant, Gunnar C. H., departementsråd (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Thörngren, S. Bertil, docent (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Tjernström, K. Sune, ekon.lic. (fr.o.m. den 10 november 1978 t.o.m. den 26 januari 1979)

Experter: Andersson, Emil, överingenjör (fr.o.m. den I december 1978)

 

1:14    Skr 1980/81:103                                           366

Andersson, Ture, instruktör (fr.o.m. den 1 december 1978)

Brodén, E. Bertil, departementssekreterare (fr.o.m. den 11 november

1978)

Edling, Sven, syslemchef (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Eriksson, Lennart, docent (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Johansson, John, ingenjör (fr.o.m. den I december 1978)

Karlsson, Kenlh, ombudsman (fr.o.m. den 1 december 1978)

Lundberg, Bengt T., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I december 1978)

Nilsson, Owe, direktör (fr.o.m. den 1 december 1978)

Rann, Sdg, ombudsman (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Reuterswärd, Anders, P. E. departementssekreterare (fr.o.m. den 15

oktober 1979)

Sohlenius, Gunnar H., professor (fr.o.m. den 1 december 1978)

Stark, Börje, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1978)

Weichbrodt, Björn, civilingenjör (fr.o.m. den I december 1978)

Ödmansson, Erik, civilingenjör (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Örn, Torsten, verkstadschef (fr.o.m. den 1 december 1978)

Sekreterare; Carlsson, Jan M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I augusti 1978)

Bitr. sekreterare: Brodén, Kerstin, byråassistent (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Oden, Nils A. G., byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1979) Persson, Lars G., byrådirektör (fr.o.m. den 25 september 1978) Selg, Håkan, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1978)

Lokal: Industridepartementet, Drottninggatan 20, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 29 08 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberällelse del II I 13.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden samt ell sammanträde med referensgruppen för studien Datorstyrd produktionsutrustning och sex sammanträden med referensgruppen för studien Styrsystem inom processindustrin.

Kommittén har den 19 maj 1980 avgett promemorian (Ds 1 1980:7) Industri- och forskningspolitiska program inom Dala- och elektronikomrädet. Reserapporter från USA, Finland, Storbritannien, Västtyskland, Japan och Frankrike, den 18 juni 1980 rapporten (SOU 1980:17) Datateknik och industripolitik. Industri- och forskningspolilis­ka program inom data- och eleklronikområdet i olika länder och den 8 oktober 1980 rapporten Dalateknik, ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Tre uppsatser sammantslällda av Dala- och elektronikkommittén.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1981.

 

367                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:15

15. Energiprovningsutredningen (I 1978:06)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 2 november 1978 med uppdrag atl utreda vissa frågor rörande provning inom energiområdet:

Särskild utredare: Wennerberg, Sigfrid B., civilingenjör (fr.o.m. den 3 november 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Sakkunniga: Essunger, N. Gunnar P., överingenjör (fr.o.m. den 20 november 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Faugert, Sven J. E., departementssekreterare (fr.o.m. den 20 november 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Horowilz, Artur, laboratoriechef (fr.o.m. den 20 november 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 20 november 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Sundfell, Bengt, ingenjör (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Södergren, Lars-Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 november 1978 Lo.m. den 31 januari 1980)

Årlin, Ingrid S., föreståndare (fr.o.m. den 20 november 1978 Lo.m. den 30 juni 1980)

Experter; Bankvall, Claes, överingenjör (fr.o.m. den I december 1979 Lo.m. den 30 juni 1980)

Boström, Torbjörn, forskningssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1979 Lo.m. den 30 juni 1980)

Finney, Peter, byrådirektör (fr.o.m. den I mars 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Håkansson, Stig, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Johansson, Jan-Olof, civilingenjör (fr.o.m. den I december 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Kinbom, Gunnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Leijon, Jan, ingenjör (fr.o.m. den I mars 1979 Lo.m. den 30 juni 1980) Nilsson, Tomas, förste avdelningsingenjör (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Odsell, Olle, forskare (fr.o.m. den I mars 1979 t.o.m. den 30 juni 1980) Roseen, Rutger, lekn. lic. (fr.o.m. den 20 november 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

 

1:15    Skr 1980/81:103                                           368

Samuelson,   Ingemar,   förste   avdelningsingenjör   (fr.o.m.   den   20

november 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Stadier, Claes-Göran, forskningssekrelerare (fr.o.m. den 1 mars 1979

Lo.m. den 30 juni 1980)

Svenson, Gösta E., ingenjör (fr.o.m. den 20 november 1978 t.o.m. den

30 juni 1980)

Svensson, Torslen, civilingenjör (fr.o.m. den 20 november 1978 t.o.m.

den 30 juni 1980)

Swedjemark, Åke, ingenjör (fr.o.m. den 20 november 1978 t.o.m. den

30 juni 1980)

Wallin, Allan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den

30 juni 1980)

Sekreterare: Hallerström, Nils, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1979 Lo.m. den 30 juni 1980)

Lundahl, Harald, byrådirektör (fro.m. den 3 november 1978 t.o.m. den 30 november 1979)

Bitr. sekreterare: Hallerström, Nils, departementssekreterare (fr.o.m. den 3 november 1978 Lo.m. den 30 november 1979)

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommitléberättelse del III 16.

Utredningen har under tiden november 1979 - juni 1980 hållit fyra sammanträden.

Sekretariatet har den 20 december 1979 avgelt arbetsrapport 3. Energiprovning och samhällsekonomi och den 5 mars 1980 arbets­rapport 4. Behov och resurser.

Utredningen har den lOjuni 1980 avged betänkandet (Ds I 1980:12) Provning för bättre energihushållning och en bilagedel (Ds I 1980:13) till betänkandet.

Uppdraget är därmed slutfört.

16. Utredningen (I 1978:07) om kärnkraftens radioaktiva avfall - organisations- och finansieringsfrågor

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 november 1978 och den 8 november 1979;

 

369                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:16

Särskild utredare: Löfberg, Bertil, landshövding (fr.o.m. den 12 mars 1979 t.o.m. den 12 juni 1980)

Experter: Bergström, Stig, direktör (fr.o.m. den 12 mars 1979 Lo.m. den 31 maj 1980)

Edman, Rune, civilingenjör (fr.o.m. den 12 mars 1979 t.o.m. den 31 maj 1980)

Haegermark, Harald, civilingenjör (fr.o.m. den 12 mars 1979 Lo.m. den 31 maj 1980)

Hagman, Björn, byrådirektör (fr.o.m. den 12 mars 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Johanson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 12 mars 1979 Lo.m. den 31 maj 1980)

Larsson, Alf, civilingenjör (fr.o.m. den 12 mars 1979 t.o.m. den 31 maj 1980)

Lindh, Gösta, departementssekreterare (fr.o.m. den 12 mars 1979 Lo.m. den 31 maj 1980)

Norrby, Sören, förste strålskyddsinspeklör (fr.o.m. den 12 mars 1979 Lo.m. den 31 maj 1980)

Rydell, Nils, överingenjör (fr.o.m. den 12 mars 1979 t.o.m. den 31 maj 1980)

Sjölin, Nils, länsråd (fr.o.m. den 12 mars 1979 Lo.m. den 31 maj 1980) Svenke, Erik, direktör (fr.o.m. den 12 mars 1979 t.o.m. den 31 maj 1980)

Wallestam, Leif, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 12 mars 1979 t.o.m. den 31 maj 1980)

Sekreterare; Jensen, Birger H. L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 12 mars 1979 Lo.m. den 12 juni 1980)

Bitr. sekreterare: Carlstedi, J. Bertil, departementssekreterare (fr.o.m. den I april 1979 Lo.m. den 1 juli 1980)

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II I 2.

Utredningen har under tiden november 1979 - april 1980 hållit tolv sammanträden.

Utredningen har den 17 maj 1980 avgett (SOU 1980:14) Kärnkraftens avfall, organisation och finansiering.

Uppdraget är därmed slutfört.

24    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

1:17    Skr 1980/81:103                                           370

17. R2-utredningen (I 1978:08)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 21 december 1978 och den 18 oktober 1979 för att utreda den fortsatta verksamheten vid R2-reaktorn i Studsvik:

Särskild utredare;

Berndt, Sune, professor (fr.o.m. den 15 februari 1979 t.o.m. den 31

maj 1980) Sakkunniga;

Ahlslröm, Per-Eric, överingenjör (fr.o.m. den 26 mars 1979 t.o.m. den

31 maj 1980)

Haegermark, Harald, civilingenjör (fr.o.m. den 15 februari 1979 t.o.m.

den 31 maj 1980)

Jansson, Erik, reaktorinspeklör (fr.o.m. den 15 februari 1979 t.o.m.

den 31 maj 1980)

Johanson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 februari

1979 t.o.m. den 31 maj 1980)

Lindqvist, Ingvar, professor (fr.o.m. den 15 februari 1979 Lo.m. den 31

maj 1980)

Nilson, Ragnar, direktör (fr.o.m. den 15 februari 1979 t.o.m. den 31

maj 1980) Experter;

Nicander,  Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den  1  maj 1979

t.o.m. den 31 maj 1980)

Tenerz, Erland, överingenjör (fr.o.m. den 15 februari 1979 t.o.m. den

31 maj 1980)

Vallin, Ivar, departementssekreterare (fr.o.m. den 26 mars 1979 Lo.m.

den 31 maj 1980)

Ösleriundh, Cari Gustaf, civilingenjör (fr.o.m. den 15 februari 1979

t.o.m. den 31 maj 1980)

Bitr. sekreterare: Caesar,  Madeleine, assistent (fr.o.m. den   19 mars t.o.m. den 31 maj 1980)

Caristedl, J. Bertil, deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 1 april 1979 Lo.m. den 30 juni 1980)

Direkdven för utredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II 1 1.

Ulredningen har under tiden januari - maj 1980 hållit sju sammanträden. Därutöver har under samma tid hållits överläggningar med utomstående vid tre dllfällen.

Ulredningen har den 28 maj 1980 avgett belänkandet (Ds I 1980:9) Fortsatt verksamhet vid R2-reaktorn i Studsvik.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

371                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:18

18. Flygindustridelegationen (I 1978:09)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 21 december 1978 med uppdrag all bereda frågor om civilt utnyttjande av flyginduslriella resurser;

Ordförande; Hagslröm, Tony, generaldirektör (fr.o.m. den 5 februari 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Ledamöter: Abrahamsson, Morgan B., bankdirektör (fr.o.m. den 5 februari 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Angelöf, Arne, ombudsman (fr.o.m. den 5 februari 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Bysledl, P. Gösta, verkst. direktör (fr.o.m. den 5 februari 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Fehrm, E. Martin, tekn. dr (fr.o.m. den 5 februari 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Olloson, Benn E., ingenjör (fr.o.m. den 5 februari 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Tomner, J. Sigvard A., generaldirektör (fr.o.m. den 5 februari 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Sakkunniga: Gustafsson, G. Yvonne, kanslisekrelerare (fr.o.m. den 15 mars 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Holgersson, Svante O., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1979 Lo.m. den 31 januari 1980)

Martin-Löf, C.Johan E., överingenjör (fr.o.m. den 15 mars 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Sidenbladh, Thomas P., departementsråd (fr.o.m. den 15 mars 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Experter: Anderson, Göthe, kommunalråd (fr.o.m. den I april 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Björneld, Lars, byrådirektör (fr.o.m. den I april 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Eriksson, Gösta, kommunalråd (fr.o.m. den I april 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Eriksson, Tor, avdelningsdirektör (fr.o.m. den  15 september 1979 Lo.m. den 31 januari 1980)

Fahlslen, Ingvar, ombudsman (fr.o.m. den 1 september 1979 Lo.m. den 31 januari 1980)

 

1:18   Skr 1980/81:103                                            372

Frendberg, Sdg, kommunalråd (fr.o.m. den 1 april 1979 t.o.m. den 31

januari 1980)

Hellgren, Gösta, professor (fr.o.m. den 15 september 1979 Lo.m. den

31 januari 1980)

Larsson, Roland, kommunalråd (fr.o.m. den 1 april 1979 Lo.m. den 31

januari 1980)

Lundh, Per-Erik, byråchef (fr.o.m. den 1 april 1979 Lo.m. den 31

januari 1980)

Malm, Kari-Göthe, ombudsman (fr.o.m. den 1 september 1979 Lo.m.

den 31 januari 1980)

Nilsson, Thorsten, ombudsman (fr.o.m. den 1 september 1979 t.o.m.

den 31 januari 1980)

Samlin, Kaj, civilingenjör (fr.o.m. den 15 september 1979 t.o.m. den 31

januari 1980)

Skoglund, Rolf, ombudsman (fr.o.m. den 1 september 1979 Lo.m. den

31 januari 1980)

Sohlenius, Gunnar, professor (fr.o.m den 15 september 1979 t.o.m. den

31 januari 1980)

Stark, Börje, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1979 Lo.m.

den 31 januari 1980)

Wirsén, Anders, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1979

t.o.m, den 31 januari 1980)

Direktiven för delegationen, se 1980 års kommiltéberältelse del II I 3.

Delegationen har under tiden november 1979 - januari 1980 hållit tre sammanträden.

Delegationen har den 21 januari 1980 avgett betänkandet (Ds I 1980:2) Flygindustridelegadonens betänkande.

Uppdraget är därmed slutfört.

19. Oljeersättningsdelegationen (I 1979:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 11 januari 1979 och den 8 november 1979 med uppdrag alt mot bakgrund av förutsätt­ningarna för etl ökat utnyttjande av solvärme och bränslen som kan ersätta olja verka för samordning av insatserna och föreslå erforderliga åtgärder för att dessa snarast införs i det svenska energiförsörjnings-systemet:

Ordförande; Pettersson, Eric, B. generaldirektör (fr.o.m. den 8 mars 1979)

 

373                                    Kommittéer: Industridepartementet    1:19

Ledamöter: Hjorth, Lars, departementsråd (fr.o.m. den 8 mars 1979) Karlsson, Björn, professor (fr.o.m. den 8 mars 1979) Liljegren, Lars, sekreterare (fr.o.m. den 8 mars 1979) Lindau, Lars, byråchef (fr.o.m. den 8 mars 1979) Luthman, Gösta F., direktör (fr.o.m. den 8 mars 1979) Netzler, Lars, direktör (fr.o.m. den 8 mars 1979) Sohlman, Åsa, pol. mag. (fr.o.m. den 8 mars 1979) Tyrslrup, Kerstin, adjunkt (fr.o.m. den 8 mars 1979) Wahlström, Björn, verkst. direktör (fr.o.m. den 8 mars 1979) Wesllin, Arne, avdelningschef (fr.o.m. den 8 mars 1979)

Experter: Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1980) Ekholm, C. Bertil, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 mars 1980) Hemborg, Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den 1 mars 1980) Holgersson,    Svante,    departementssekreterare   (fr.o.m.    den    15 september 1979)

Magnusson, Jan O., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1979) Nordin, B. Tommy, direktör (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Experter i arbetsgruppen för kraftvärme och större hetvattencentraler: Hahn, Ragnar J., överingenjör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Holmström, Ivan Hj., överingenjör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Lagerholm, K. Olov, överingenjör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Lundberg, E. Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1980) Öberg, Bengt H., direktör (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Experter i arbetsgruppen för övriga hetvattencentraler: Andersson, Edor S. L, ingenjör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Gedung, J. Halvard, verkst. direktör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Nyquisl, Carl-Erik, kraflverksdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Persson, Torsten A. L, överingenjör (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Experter i drivmedelsgruppen: Agfors, O. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 18 december 1979) Assarsson,   Bo   S.   G.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   18 december 1979)

Bergholm, C. Arne, överingenjör (fr.o.m. den 18 december 1979) Björkman, Bertil, civilingenjör (fr.o.m. den 18 december 1979) Brandberg, Åke R. L, tekn. lic. (fr.o.m. den 18 december 1979) Fredriksson, Göran B., byrådirekrör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

 

1:19    Skr 1980/81:103                                           374

Haglund, Gunnar, disponent (fr.o.m. den 18 december 1979)

Hallsten, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den  18 december

1979)

Holmqvisl, Per-Olof, utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 december

1979)

Janz, Klaus P. E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 18 december 1979)

Johanson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 december

1979)

Johansson, Tage A., tekn. direktör (fr.o.m. den 18 december 1979)

Kignell, Jan Erik, civilingenjör (fr.o.m. den 18 december 1979)

Kinbom, K. Gunnar, civilingenjör (fr.o.m. den 18 december 1979)

Laveskog, Anders, fil. lic. (fr.o.m. den 18 december 1979)

Nilsson, H. Anders, agronom (fr.o.m. den 18 december 1979)

Nordin, B. Tommy, direktör (fr.o.m. den 18 december 1979 t.o.m. den

29 februari 1980)

Nyländer, L, Rune, direktör (fr.o.m. den 18 december 1979)

Nyström, Carl Gustaf, ingenjör (fr.o.m. den 18 december 1979)

Näsman, Lars A., direktör (fr.o.m. den 18 december 1979)

Olsson, Karl Erik T, lantbrukare (fr.o.m. den 18 december 1979)

Sahleström, Britt L., civilingenjör (fr.o.m. den 18 december 1979)

Sjöberg, O. Torgny, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 december

1979)

Sveningsson, Per Johan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 18 december

1979)

Wramner, Per L, Ld. statssekreterare (fr.o.m. den 18 december 1979)

Experter i kolgruppen: Andersson, Per-Gunnar, leknisk direktör (fr.o.m. den 1 november 1979)

Berg, Olle F., direktör (fr.o.m. den 1 november 1979) Borgne, Kurt G., civilingenjör (fr.o.m. den I november 1979) Larsson, Folke L., byrådirektör (fr.o.m. den 20 juni 1979) Larsson, Yngve B., direktör (fr.o.m. den 20 juni 1979) Lekas, Kurt A. L, pol. mag. (fr.o.m. den 20 juni Lo.m. den 14 september 1979)

Lindholm, Hans W., fil. lic (fr.o.m. den 20 juni 1979) Neuman, Håkan, civilekonom (fr.o.m. den 15 september 1979) Rödén, John O. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 juni 1979) Wikström, Olof G., tekn. direktör (fr.o.m. den 20 juni 1979)

Experter i skogsgruppen: Berglund, Sven E., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Dickens, C. Harry, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Dirke, Lars E., direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

 

375                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:19

Högfors, Sven E., civilingenjör (fr.o.m. den I oktober 1979) Klingberg, Carl-Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Ljunggren, M. H. Margareta, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1979)

Schotle, J. Lennart H., generaldirektör (fr.o.m. denl oktober 1979) Sundberg, Carl-Gustaf, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Söderberg, Lena B., jägmästare (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Experter i solgruppen: Andersson, Hans E. B., docent (fr.o.m. den 20 december 1979) Boström, Torbjörn A., forskningssekreterare (fr.o.m. den 20 december 1979)

Falkman, Lena, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 december 1979)

Faugert, Sven J. E., departementssekreterare (fr.o.m. den 20 december 1979)

Frändberg, B. Tage J., byrådirektör (fr.o.m. den 20 december 1979) Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 20 december 1979) Hullberg, Ralf E., verkst. direktör (fr.o.m. den 20 december 1979) Johnson, Carl-Olof, ingenjör (fr.o.m. den 20 december 1979) Kåberger, Dage R., direktör (fr.o.m. den 20 december 1979) Lilja, Jan A., civilingenjör (fr.o.m. den 20 december 1979) Ljung, B. Harald, civilingenjör (fr.o.m. den 20 december 1979) Lundkvist, Bengt O., forskningssekreterare (fr.o.m. den 6 februari 1980)

Lönn, Hans F., civilingenjör (fr.o.m. den 20 december 1979) Nordström, Bengt F., planeringsdirektör (fr.o.m. den 20 december 1979)

Nordström., Sören, byggnadsråd (fr.o.m. den 20 december 1979) Sandesten, F. Stefan, civilingenjör (fr.o.m. den 20 december 1979) Sjöberg, Hans B., verkst. direktör (fr.o.m. den 20 december 1979) Stahre, N. Gunnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 december 1979) Ågren, S. Birgitta V., kanslisekreterare (fr.o.m. den 20 december 1979) Åstrand, Lars E., direktör (fr.o.m. den 20 december 1979)

Experter i torvgmppen: Björkman, Gunnar-Arne, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Fagerlund, Bertil K. E., överingenjör (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Fredriksson, Göran B., byrådirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Groop, Sven P., civilingenjör (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Hörmander, H. Olof, direktör (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Ljunggren, M. H. Margareta, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1979)

 

1:19    Skr 1980/81:103                                           376

Nyqvist, Carl-Erik, kraflverksdirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Stenbeck, B. Gösta, byrådirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Svanfeldl, Gunnar, byrådirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Uddgren, Olle, byrådirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Sekreterare: Haegermark, C. Harald, civilingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Bitr. sekreterare: Bäckstrand, Magnus H., civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1979) Molin, Olof, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Wahlqvist, Lars B., civilingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Lokal: Induslridedepartementet, Slorkyrkobrinken 7, 103 33 Stock­holm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 22 51 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1980 års kommiltéberältelse del III 4.

Delegationen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit elva sammanträden samt företagit en utrikes resa till Finland.

Torvgruppen inom delegationen har den 30 januari 1980 avgett rap­porten (Ds I 1980:3) Torv för energisektorn.

Delegationens arbetsgrupp för skogsenergi m.m. har den 18 februari 1980 avgelt rapporten (Ds 1 1980:4) Förutsättningarna för användning av skogsenergi m.m. i Sverige.

Arbetsgruppen för solvärme har den 22 april 1980 avgett rapporten (Ds I 1980:10) Förutsättningar för ökad solvärme i Sverige.

Delegationen har den 13 maj 1980 avgelt rapporten (Ds I 1980:15) Import och distribution av kol, den 25 juni 1980 rapporten (Ds I 1980:19) Introduktion av alternativa drivmedel samt en översättning av denna rapport (Ds I 1980:20) Introducdon of alternadve motor fuels. Delegationen har vidare den 18 november 1980 avgetl delrapporten (Ds I 1980:23) Program för oljeersättning.

Kommitténs arbele beräknas avslutas i en första etapp i april 1981.

20. Försvarsindustrikommittén (I 1979:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 1 februari 1979 med uppdrag alt utarbeta långsikliga allernaliva produklions- och sysselsältningsplaner inom de delar av försvarsmalerielinduslrin, som inle omfattas av den militära fiygindustrin:

Särskild utredare: Frithiofson, Karl A. F., landshövding (fr.o.m. den 15 maj 1979)

 

377                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:21

Experter: Angelöf, Arne, ombudsman (fr.o.m. den 3 september 1979) Bohlin, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Carlsson, Jan Olof, planeringschef (fr.o.m. den 1 juni 1979) Gustafsson, G. Yvonne, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Ingberg, William, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Nygårds, Peter, sekreterare (fr.o.m. den 3 september 1979) Odelberg, Axel, överingenjör (fr.o.m. den 19 september 1979) Pettersson, Mats, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Sekreterare; Jensen, Birger H. L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1979)

Bitr. sekreterare: Selmer, Clas, byrådirektör (fr.o.m. den 15 januari 1980)

Lokal;   Industridepartementet,   Försvarsindustrikommitlén,   Sture-gatan 24, 114 36 Stockholm, tel. 63 76 12 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II I 5.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1981.

21. Atomlagstiftningskommiltén (I 1979:05) (ALK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22 februari 1979 och den 8 november 1979 med uppdrag att utreda frågan om översyn av lagstiftningen på atomenergiomrädel;

Ordförande: Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör (fr.o.m. den 12 mars 1979)

Ledamöter: Blom, Lennart, Ld. borgarråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 mars 1979)

Klingvall, Maj-Inger, utredningsassislenl (fr.o.m. den 12 mars 1979) Lidbom, Carl G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 mars 1979) Olsson, Karl Erik T, lantbrukare (fr.o.m. den 1 januari 1980) Söderqvist, Oswald E. J., byråsekrelerare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 mars 1979) Ångström, Rune T., led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 mars 1979)

 

1:21    Skr 1980/81:103                                           378

Experter: Jacobsson, Måns, hovrättsassessor (fr.o.m. den I september 1979) Jansson, Erik, reaktorinspektör (fr.o.m. den 7 januari 1980) Laurén, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1979) Snihs, Jan Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 7 januari 1980)

Sekreterare: Eliasson, Bengt E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 maj 1979)

Lokal; Industridepartementet, Slorkyrkobrinken 7, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 37 71 (sekreteraren)

Direkdven för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II I 8.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden. Därutöver har etl sammanträde i form av hearing hållils med företrädare för landels kärnkraftsproducenter.

Kommilléns arbele beräknas pågå under hela år 1981.

22. Utredningen (I 1979:06) om informationssystemet företag-samhälle, m.m. (DIS-utredningen)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 1 mars 1979:

Särskild utredare; Ohlsson, Ingvar, Ld. generaldirektör (fr.o.m. den 15 mars 1979 t.o.m. den 13 april 1980)

Experter: Aspén, B. Urban, sladsdkchef (fr.o.m. den 15 april 1979 t.o.m. den 31 mars 1980)

Engelbrecht, Per-Ove, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 april 1979 Lo.m. den 31 mars 1980)

Herlilz, Claes A., planeringsdirektör (fr.o.m. den 15 april 1979 t.o.m. den 31 mars 1980)

Kahlin, Tage, direktör (fr.o.m. den 15 april 1979 t.o.m. den 31 mars 1980)

Lennartsson, Folke V., utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 april 1979 t.o.m. den 31 mars 1980)

Lindström, Bengt K., kanslichef (fr.o.m. den 15 april 1979 t.o.m. den 31 mars 1980)

Moreau, Jan-Erik, utredningssekreterare (fr.o.m. den 2 maj 1979 Lo.m. den 31 mars 1980)

Pedersen, Zaid O. B., byrådirektör (fr.o.m. den 15 april 1979 Lo.m. den 31 mars 1980)

 

379                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:23

Sekreterare: Eriksson, Arne, byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars 1979 t.o.m. den 28 april 1980)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del III 10.

Ulredningen har under riden november 1979 - mars 1980 hållit tre sammanträden.

Ulredningen har den 28 mars 1980 avgett belänkandet (Ds I 1980:5) En utvärdering av DIS-syslemet saml bilagan (Ds I 1980:6) DIS-företagens planeringsprocess och samhällets informalionskrav.

Uppdraget är därmed slutfört.

23. Kommittén (I 1979:09) för industripolitikens informationsunderlag (KIPI)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 14 juni 1979:

Särskild utredare: Rydén, Bengt G., verkst. direktör (fr.o.m. den Ijuli 1979 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Experter; Bergström, Villy, fil. lic. (fr.o.m. den 19 september 1979 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Edin, Per-Olof, ekonom (fr.o.m. den 1 december 1979 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Ekman, Bo, direktör (fr.o.m. den 19 september 1979 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Hedlund, Gunnar, ekon. dr (fr.o.m. den 19 september 1979 t.o.m. den 31 augusti 1980)

Lindström, Christian, direktör (fr.o.m. den 19 september 1979 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Löfgren, Torsten, departementssekreterare (fr.o.m. den 19 september 1979 Lo.m. den 31 augusd 1980)

Pettersson, Karl-Henrik, bankdirektör (fr.o.m. den 19 september 1979 t.o.m. den 31 augusti 1980)

Ramström, Dick O., professor (fr.o.m. den 19 september 1979 t.o.m. den 31 augusti 1980)

Tjernström, Sune, ekon. lic. (fr.o.m. den 19 september 1979 Lo.m. den 31 augusd 1980)

Åkerman, Johan, direktör (fr.o.m. den 19 september 1979 t.o.m. den 31 augusti 1980)

 

1:23    Skr 1980/81:103                                           380

Sekreterare; Hägg, Ingemund, docent (fr.o.m. den 1 juli 1979 Lo.m. den 31 augusd 1980)

Bitr. sekreterare: Edberg, Jan-Olof, pol. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1979 Lo.m. den 31 augusd 1980)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II I 15.

kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Utredaren och sekreterarna har under perioden besökt Bryssel, Paris och London samt i mars 1980 rest till Japan, Republiken Korea och Singapore. Vidare har utredaren i maj 1980 deltagit i etl symposium om industripolidk i Madrid.

Kommittén har den 26 juni 1980 avgett belänkandet (Ds I 1980:17) Att utveckla en långsiktig industripolitik och den 5 september 1980 (Ds I 1980:18) Att utveckla en långsiktig industripolitik. Några specialsludier.

Uppdraget är därmed slutfört.

24. Utredningen (I 1979:10) om myndighetsorganisationen inom energiområdet m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 14 juni och den 8 november 1979 för att se över vissa frågor rörande organisationen av myndigheter m.m. inom energiområdet samt vissa frågor rörande statens vattenfallsverks framtida uppgifter och organisation:

Särskild utredare: Moberg, Sven T, generaldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1979 t.o.m. den 6 juli 1980)

Sakkunniga: Andersson, Sten O., ombudsman (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 13 juni 1980)

Danielsson, Eugen P. O. ombudsman (fr.o.m. den 1 augusd 1979 t.o.m. den 13 juni 1980)

Elfving, Jack O. H., ombudsman (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 13 juni 1980)

Janlinder, Hans G. O., avdelningschef (fr.o.m. den 1 augusd 1979 Lo.m. den 13 juni 1980)

Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1979 Lo.m. den 13 juni 1980)

 

381                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:24

Nordlund, E. Assar, ombudsman (fr.o.m. den 1 augusd 1979 t.o.m. den

13 juni 1980)

Wennerberg, Sigfrid B., verkst. ledamot (fr.o.m. den 1 augusd 1979

t.o.m. den 13 juni 1980)

Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 13

juni 1980)

Åström, Kjell G., överingenjör (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den

13 juni 1980)

Experter: Dangården, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 13 juni 1980)

Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 22 januari  1980 Lo.m. den 13 juni 1980)

Faugert, Sven J. E,, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 13 juni 1980)

Hemborg, Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1979 Lo.m. den 13 juni 1980)

Holgersson,   Svante   O.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   1 september 1979 Lo.m. den 13 juni 1980)

Lindencrona, Tomas, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 13 juni 1980)

Ljungqvisl, Lennart A. B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 13 juni 1980)

Lundin, S. Anders G., departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1979 Lo.m. den 13 juni 1980)

Rey, Lars H., verkställande ledamot (fr.o.m. den 1 maj 1980 t.o.m. den 13 juni 1980)

Roos, P. Åke, bitr. föreståndare (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 13 juni 1980)

Stahre, Gunnar N., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1979 Lo.m. den 13 juni 1980)

Experter i arbetsgruppen för utvärdering av energiforskningsorganisa­tionen:

Abel, Enno, professor (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den 1 juni

1980)

Appelgren, Göran L. S., kanslidirektör (fr.o.m. den 1 september 1979

Lo.m. den 13 juni 1980)

Belfrage, L. Göran, ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m.

den 1 juni 1980)

Eklund, Hans, civilingenjör (fr.o.m. den 1 november 1979 Lo.m. den

1 juni 1980)

 

1:24    Skr 1980/81:103                                           382

Hallen, Tomas, civilingenjör (fr.o.m. den I november 1979 t.o.m. den

1 juni 1980)

Hannervall, Lars H., överingenjör (fr.o.m. den 1 september 1979 t.o.m.

den 13 juni 1980)

Höglund, Ingemar, professor (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den

I juni 1980)

Höjeberg, Mats, fil. lic. (fr.o.m. den I september 1979 t.o.m. den 13 juni

1980)

Lindberg, Karl Börje, ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m.

den 1 juni 1980)

Lindqvist, Ingvar, professor (fr.o.m. den 1 september 1979 t.o.m. den

13 juni 1980)

Magnusson, Jan O., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september

1979 t.o.m. den 13 juni 1980)

Nilsson, Per-Olov, professor (fr.o.m. den 1 november 1979 Lo.m. den

I juni 1980)

Rey, Lars H., verkställande ledamot (fr.o.m. den 1 september 1979

Lo.m. den 13 juni 1980)

Sohlman, Åsa M., fil. dr (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den 1 juni

1980)

Ulvönäs, Staffan E. R., överingenjör (fr.o.m. den 1 september 1979

t.o.m. den 13 juni 1980)

Wallenberg, Bengt E., civilingenjör (fr.o.m. den I september 1979

Lo.m. den 13 juni 1980)

Expert i arbetsgruppen för frågor om statens vattenfallsverks organisation:

Näsman, Dan, departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1979 t.o.m. den 13 juni 1980)

Experter i arbetsgruppen för frågor om statens vattenfallsverks anlägg­ningsverksamhet:

Fjellner, Björn I., ombudsman (fr.o.m. den 1 september 1979 t.o.m.

den 13 juni 1980)

Lagerstedi, Göran N. G., förste avdelningsingenjör (fr.o.m. den 1

september 1979 t.o.m. den 13 juni 1980)

Larsson, Gösta E., personaldirektör (fr.o.m. den 1 september 1979

t.o.m. den 13 juni 1980)

Tay, Michael, D. T, ombudsman (fr.o.m. den 1 september 1979 t.o.m.

den 13 juni 1980)

Ågren, S. Birgitta V., kanslisekrelerare (fr.o.m. den I september 1979

t.o.m. den 13 juni 1980)

 

383                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:25

Sekreterare: Lindgren, K. Erik., organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 6 juli 1980)

Öländer, Hans W., byrådirektör (fr.o.m. den 13 augusti 1979 t.o.m den 6 juli 1980)

Bitr. sekreterare: Larsson, Torbjörn, E., amanuens (fr.o.m. den I november 1979 t.o.m. den 6 juli 1980)

Runnslröm, Cecilia, amanuens (fr.o.m. den 1 oktober 1979 t.o.m. den 27 juli 1980)

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II I 14.

Ulredningen har under liden november 1979 - juni 1980 haft sju sammanträden.

Ulredningen har den 11 juni 1980 avgett betänkandet (Ds I 1980:16) De slalliga energimyndigheterna - arbetsfördelning och samverkan.

Uppdraget är därmed slutfört.

25. Utredningen (I 1979:11) om Norrlandsfonden

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 för all utreda Norrlandsfondens uppgifter inom samhällets industri- och regionalpolitiska organisation:

Särskild utredare: Pettersson, Göte J., adjunkt (fr.o.m. den I augusti 1979 t.o.m. den 19 april 1980)

Experter: Levin, Tage, departementsråd (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 19 april 1980)

Slångberg, Olle H., kansliråd (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 19 april 1980)

Sekreterare: Brodén, Bertil, deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 19 april 1980)

Direkdven för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II1 16.

Ulredningen har under tiden november 1979 - april 1980 hållit 14 sammanträden.

Utredningen har den 18 april 1980 avgett betänkandet (Ds 1 1980:8)

 

1.25    Skr 1980/81:103                                           384

Norrlandsfondens framtida roll inom samhällets industri- och regio­nalpolitiska organisation.

Uppdraget är därmed slutfört.

26. Organisationskommittén (I 1979:12) med uppdrag att utreda vissa frågor om en träteknisk utvecklingsenhet i Skellefteå

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 21 juni 1979;

Ordförande: Erngren, Birgit, kanslichef (fr.o.m. den 6 september t.o.m. den 31 december 1979)

Ledamöter: Karlsson, Gunnar A., andre förbundsordförande (fr.o.m. den 6 september Lo.m. den 31 december 1979)

Persson, Börje S., fabrikör (fr.o.m. den 6 september t.o.m. den 31 december 1979)

Ringsand, Lilian, forskningsingenjör (fr.o.m. den 6 september t.o.m. den 31 december 1979)

Wiklund, Torsten P., direktör (fr.o.m. den 6 september t.o.m. den 31 december 1979)

Experter; Henkow, Sten R., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 september Lo.m. den 31 december 1979)

Hånell, Per Gustaf, direktör (fr.o.m. den 6 september t.o.m. den 31 december 1979)

Häggmark, Lars A., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 september t.o.m. den 31 december 1979)

Lonaeus,   G.   Håkan   N.,   deparlemenlssekrelerare  (fr.o.m.   den   6 september t.o.m. den 31 december 1979)

Sahlin, Svenerik, direktör (fr.o.m. den 6 september t.o.m. den 31 december 1979)

Sekreterare: Qviberg, Stefan A., byrådirektör (fr.o.m. den 6 september 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommiltéberältelse del II I 17.

Kommittén har under tiden september - december 1979 hållit fem sammanträden.

Kommittén har den 21 december 1979 avgelt rapporten Förslag lill träleknisk utvecklingsenhet i Skellefteå.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

385                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:27

27. Utredningen (I 1979:13) om styrmedel för näringslivets energihushållning, m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den  19 juli och den 8 november 1979;

Särskild utredare; Grafslröm, Erik O. Hj., Ld. generaldirektör (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Sakkunniga; Dahlström, Gösta E., ombudsman (fr.o.m. den 15 september 1979) Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september 1980) Ericsson, K. Gunnar T, sekreterare (fr.o.m. den 15 september 1979) Helmerson, Bo I. H., direktör (fr.o.m. den 1 september 1980) Höjeberg, Mats O., fil. lic. (fr.o.m. den 15 september 1979) Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1979)

Timm, Dietrich H. E., fil. lic. (fr.o.m. den 15 september 1979 t.o.m. den 31 augusd 1980) Wallenberg, Bengt E., civilingenjör (fr.o.m. den 15 september 1979)

Experter; Ahlgren, Nils U., planeringschef (fr.o.m. den 15 september 1979) Annerberg,   Rolf   G.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    15 september 1979)

Eng, Willy, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1979) Lönnroth, Måns, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1979) Magnusson, Jan O., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1979)

Möller, S. A. Christer, regeringsrättssekrelerare (fr.o.m. den I mars 1980) Weibull, Lilian, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 27 oktober 1980)

Expert i arbetsgruppen Energikrävande industri: Timm, Dietrich H. E., fil. lic. (fr.o.m. den I september 1980)

Experter i arbetsgruppen Övrigt näringsliv:

Södergren, Lars-Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september

1980)

Tombrock, Gun, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september

1980)

25    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

1:27    Skr 1980/81:103                                           386

Expert i arbetsgruppen Kommunal energiplanering: Engqvisl, Ingvar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1980)

Sekreterare: Hernmarck, Charlotte F., byrådirektör (fr.o.m. den 15 september 1979)

Bitr. sekreterare: Nordqvisl, Ivar, fil. kand. (fr.o.m. den 1 december 1979) Näslund, Siv, byrådirektör (fr.o.m. den 7 november 1980)

Lokal: Induslridedepartementet, Kungsgatan 35, 2 tr. 111 56 Stockholm, tel. 2144 24 (Grafslröm) 2143 44 (Hernmarck) 2144 44 (Nordqvisl)

Direkdven för ulredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del III 18.

Utredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden. Därutöver har sammanträden hållits i arbetsgrupperna. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

28. Teknikimportkommlttén (I 1979:14)

Tillkallade enligt regeringens bebemyndigande den 19 juli 1979 för alt bedriva och utvärdera försöksverksamhet med produktsökning och teknikimport samt studera vissa frågor i anslutning till försöks­verksamheten:

Ordförande: Ådahl, S. Y. P. Andreas, bitr. professor (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Ledamöter: Andersson, Dan E., utredningssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Andrén, B. Robert, direktör (fr.o.m. den 1 november 1980) Ekenberg, H. Lennart, direktör (fr.o.m. den 29 augusti 1979 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Flodin, Sten L., direktör (fr.o.m. den 29 augusd 1979) Heuman, Ulf L., direktör (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Wiking, Gösta E., direktör (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Sakkunniga: Broberg, Björn, byråchef (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Henkow, Sten, departementssekreterare (fr.o.m. den  1  november 1979)

Jörgensen, Peter A., överingenjör (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Thufvesson, Bengt E., departementsråd (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

 

387                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:29

Experter: Hansson, N. Göran, kanslisekrelerare (fr.o.m. den 1 november 1979) Lindbeck, Bo G., bankdirektör (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Olofsson, Nils O., civilingenjör (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Putzig, Max, direktör (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Rosin, Gunnar A., civilingenjör (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den 30 juni 1980) Slångberg, Olle H., kansliråd (fr.o.m. den 1 november 1979)

Sekreterare; Näsvall, Björn G., departementssekreterare (fr.o.m. den 27 augusti 1979)

Bitr. sekreterare; Jensman, Kjell R.G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1979)

Lokal; Industridepartementet, Slorkyrkobrinken 7,103 33 Stockholm tel. växel 763 10 00, direktval 763 37 60 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del III 19.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Ordföranden och sekreteraren har i oktober 1980 besökt Japan för att sondera möjligheterna att söka teknik där. Tyngdpunkten i verksamheten kommer atl under del närmaste året alt ligga vid att stödja enskilda företag som vill söka produkter/teknik i utlandet.

Kommittén planerar atl avge ett delbetänkande under hösten 1981.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1981.

29. Utredningen (I 1979:15) om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 augusd 1979 för att utvärdera försöksverksamheten med offentlig styrelserepresentation och föreslå åtgärder vad gäller sådan representation i aktiebolag och sdftelser;

Särskild utredare: Goldman, Kjell Ph., bitr. professor (fr.o.m. den 12 september 1979 Lo.m. den 31 oktober 1980)

 

1:29    Skr 1980/81:103                                           388

Sekreterare: Elfverson, Jan, civilekonom (fr.o.m. den 1 december 1979 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del III 21.

Utredningen har under dden december 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden samt utfört en intervjuundersökning omfattande samtliga offentliga ledamöter och representanter för de i systemet ingående bolagen och stiftelserna. Vidare har överläggningar hållits med företrädare för de politiska partierna och stiftelseutredningen.

Utredaren har den 31 oktober 1980 avgett betänkandet (D I 1980:21) Samordning, insyn, styrning.

Uppdraget är därmed slutfört.

30. Larmutredningen (I 1979:16)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 2 augusti 1979 för utredning om behovet av officiell kontroll m.m. av vissa larmanordningar:

Särskild utredare; Kristensson, Astrid M., landshövding (fr.o.m. den I september 1979)

Sakkunniga: Sjöberg, Svante, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1979) Vilgeus, C. Jan L, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1979)

Experter: Engerstedl, Urban, iL avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1979) Wickström, Arne, byrådirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Sekreterare: Sterfell, Ove P. E., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 12 november 1979)

Lokal; Industridepartementet, Munkbron 17, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 43 (sekreteraren)

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del III 20.

Ulredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit do sammanträden och företagit en studieresa till Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

 

389                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:31

31. Industristödsutredningen (I 1979:17)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 6 september 1979 för all utreda effekterna av industripolitisk stödverksamhet:

Ordförande; Ramström, Dick O., professor (fr.o.m. den 1 september 1980) Tjernström, K. Sune, ekon. lic. (fr.o.m. den 12 september 1979 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Ledamöter: Sjöström, Alf, pol. mag. (fr.o.m. den I december 1979) Sundberg, L. Ove, verkst. direktör (fr.o.m. den 12 september 1979) Wibble, Anne M., ekon. lic. (fr.o.m. den 12 september 1979) Österberg, Gunnar R., fil. lic. (fr.o.m. den 12 september 1979)

Experter: Davidson, Anders, informationssekreterare (fr.o.m. den 18 oktober 1979)

Fornstad, Bengt F., ekon. lic. (fr.o.m. den I februari 1980) Fredriksson, Carl, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1980)

Johansson, Östen B., byråchef (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 31 oktober 1980)

Magnusson, Leif, l.L byråchef (fr.o.m. den I november 1980) Rundquist, Gerhard I. A., departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Slarell, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1980)

Sekreterare: Renck, Per Olof, ekon. lic. (fr.o.m. den I oktober 1979)

Bitr sekreterare: Anell,  Kerstin, departementssekreterare (fr.o.m. den   1  september 1980)

Ljunggren, Sten, civilekonom (fr.o.m. den I oktober 1979 t.o.m. den 30 september 1980)

Lokal: Industridepartementet, Slorkyrkobrinken 7, 103 33 Stockholm tel. växel 763 10 00, direktval 763 37 70 (sekreteraren) 763 22 02 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del 111 22.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Ulredningen beräknas avsluta sill arbete under våren 1981.

 

1:32   Skr 1980/81:103                                            390

32. Utredningen (I 1979:18) om skogsindustrins virkesförsörjning

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979:

Ordförande: Hedström, Bo S., generaldirektör (fr.o.m. den 6 september 1979)

Ledamöter; Boström, Curt B., kamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 december 1979)

Lundgren, Bo A. M., civilekonom led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 december 1979)

Olsson, Gunnar, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 december 1979) Stjernström, Per, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 december 1979) Thörner, Brivio, verkslällande direktör (fr.o.m. den 18 december 1979)

Sakkunniga: Colvér, Mats T., byråchef (fr.o.m. den 15 januari 1980) Hegelund, Sven, utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 januari 1980) Jansson, Sven, lantbrukare (fr.o.m. den 15 januari 1980) Jonsson, Bertil, förbundsordförande (fr.o.m. den 15 januari 1980) Juhlin, Kjell, förbundssekreterare (fr.o.m. den 15 januari 1980) Sundberg, Carl-Gustaf, direktör (fr.o.m. den 15 januari 1980)

Experter; Engström, Lars E., civilekonom (fr.o.m. den 15 januari 1980) Holmgren, Anders F., jägmästare (fr.o.m. den 15 januari 1980) Offesson, Per-Erik, skogsmästare (fr.o.m. den 15 januari 1980) Sandström, Gustaf, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 15 januari 1980)

Sekreterare: Djerf, Olle, departementssekreterare (fr.o.m. den I februari 1980)

Bitr. sekrelrare: Jacobson, S. E. Olof, jägmästare (fr.o.m. den 1 mars 1980) Lindgren, Per Anders, kammarrättsassessor (fr.o.m. den I april 1980)

Lokal: Industridepartementet, Kungsgatan 35, 103 33 Stockholm, tel. 21 58 57 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommiltéberältelse det II 1 23.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele.

Ulredningen beräknas avsluta sill arbele under år 1981.

 

391                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:33

33. Svenska kommittén (I 1980:01) för IAEA:s kärnkraftssäkerhetskonferens 1980

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 14 februari 1980 för atl svara för de svenska förberedelserna för International Atomic Energy Agency's (lAEA) konferens i Stockholm om säkerheten vid planering, konstruktion och drift m.m. av kärnkraftverk:

Ordförande: Löwbeer, Hans, generaldirektör (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 31 december 1980)

Ledamöter: Aler, Bo, direktör (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 november 1980)

Damgren, H. G. Fredrik, departementsråd (fr.o.m. den 15 februari Lo.m. den 30 november 1980)

Hedgran, Arne, professor (fr.o.m. den  15 februari t.o.m. den 30 november-1980)

Hjorth, Lars, departementsråd (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den den 31 december 1980)

Johansson, Thomas H. B., docent (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 november 1980)

Lindell, Bo G., professor (fr.o.m. den  15 februari t.o.m. den 30 november 1980)

Nordström, Lars, generaldirektör (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 november 1980)

Rundquist, Gerhard I. A., departementsråd (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 31 december 1980)

Skala, Björn, departementsråd (fr.o.m. den 15 februari Lo.m. den 30 november 1980)

Östberg, Gustaf, professor (fr.o.m. den  15 februari t.o.m. den 30 november 1980)

Sekreterare; Grill, A. Magnus E., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 februari Lo.m. den 31 december 1980)

Bitr. sekreterare: Ahlberg, Inga, (fr.o.m. den 15 februari Lo.m. den 30 november 1980) Lindh, Gösta, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 november 1980)

Lind, Johan H., departementssekreterare (fr.o.m. den 27 maj t.o.m. den 30 november 1980)

Palmsderna, Rutger, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 november 1980)

 

1:33    Skr 1980/81:103                                           392

Direkdven för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del II I I.

Kommittén har under tiden februari - november 1980 hållit sju sammanträden.

IAEA;s kärnkraftssäkerhetskonferens avhölls i Stockholm den 20 - 24 oktober 1980.

Kommittén har i skrivelse den 28 november 1980 anmält att den har genomfört sitt uppdrag.

34. Organisationskommittén (I 1980:02) för omorganisation av statens industriverks enhet för företagsutveckling (SIFU)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 mars 1980:

Ordförande: Dahlgren, Lars M. T., direktör (fr.o.m. den 1 april 1980)

Ledamöter; Helte, Verner, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1980) Janlinder, Hans, avdelningschef (fr.o.m. den I maj 1980) Jonsson, Sverker Å., civilekonom (fr.o.m. den 1 maj 1980) Lennartsson, Folke, utredningssekreterare (fr.o.m. den I maj 1980) Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1980) Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm, verkst. direktör (fr.o.m. den I maj 1980) Thilén, Claes, civilingenjör, (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Ulfhielm, Monica H. V., utredningschef (fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 30 september 1980)

Experter: Danielson, Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1980) Fogelmarck, F. A. Peter, jur. kand. (fr.o.m. den 2 juni 1980) Holmqvisl, Jörgen, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1980) Häggmark, Lars A., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1980) Kåverud, Marieanne, byråsekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1980) Lindeberg, Per Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 maj 1980) Lindström, J. Christian, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1980) Lundberg, Leif O. W., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1980) Seid, Björn, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1980) Strömgren, Bo E., departementssekreterare (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Sekreterare: Jillvert, Dick M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 april 1980)

 

393                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:35

Bitr. sekreterare: Carlsledt, J. Bertil, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Lokal; Industridepartementet, Slorkyrkobrinken 7,103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 37 75 (sekreteraren)

Direkdven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del II I 2.

Kommittén har under tiden april - oktober 1980 hållit sex sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har förberett ombildandet av statens industriverks enhet för företagsutveckling till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling (SIFU). Regeringen fastställde på grundval av förslag från kommittén den 10 juli 1980 stadgar och utsåg sdftelsens styrelse.

Kommittén har även medverkat vid rekrytering av verkställande direktör för stiftelsen och i samråd med industriverket utarbetat under­lag för anslagsframställning om statsbidrag till SIFU för budgetåret 1981/82.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under första hälften av år 1981.

35. Kommittén (I 1980:03) för översyn av systemet för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1980:

Särskild utredare: Dennis, Bengt, ambassadör (fr.o.m. den 29 maj 1980)

Sekreterare: Fredriksson, Carl, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 maj 1980)

Lokal: Industridepartementet, Regeringsgatan 1-3, 4 tr., tel. växel 763 10 00, direktval 763 27 00 (Dennis) 763 27 69 (Fredriksson)

Direkdven för kommittén, se 1981 års kommiltéberältelse del II I 5.

Den särskilde utredaren har under liden juni - oktober 1980 haft överläggningar med en interdepartemental referensgrupp, myndigheter, företag och banker samt andra organisationer som berörs av kommitténs arbete.

Utredaren beräknas avsluta sitt arbete till utgången av år 1980.

 

1:36    Skr 1980/81:103                                                   394

36. Utredningen (I 1980:04) om vissa frågor rörande rekonstruktion av krisdrabbade företag m.m.

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 24 april 1980;

Särskild utredare: Svahn, Hans L., hovrättslagman (fr.o.m. den 3 juni 1980)

Sakkunniga; Carlsson, Arne, departementsråd (fr.o.m. den 3 juni 1980) Larsson, Åke, jur. dr (fr.o.m. den 3 juni 1980)

Expert: Widlund, Bo, departementssekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1980)

Sekreterare; Rekke, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 3 juni 1980)

Lokal; Induslrideparlemenlel, Slorkyrkobrinken 7,103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 22 59 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommitléberällelse del II I 3.

Ulredningen har under liden juni - oktober 1980 hållit fyra sammanträden samt inhämtat vissa synpunkter från olika myndigheter, som berörs av kommilléns arbete.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbele i början av år 1981.

37. Elanvändningskommittén (I 1980:05) (ELAK)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 17 april 1980 för alt utreda vissa frågor om elanvändning;

Ordförande: Cars, Hädar, förutv. statsråd (fr.o.m. den 1 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Ledamöter: Gransledt, Pär E., led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Johansson, Rune, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Westerberg, Per E. G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 juni Lo.m. den 31 oktober 1980)

 

395                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:37

Sakkunniga: Dirke, Lars, direktör (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980) Eriksson, Olof, professor (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Helzén, Berndt-Olof, överingenjör (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Hjalmarsson, Lennart, professor (fr.o.m. den 16 juni 1980) t.o.m. den 31 oktober 1980)

Karlsson, Björn, professor (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Kåberger, Dage R., direktör (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Kågeson, Per, författare (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oklpber 1980)

Svahn, Hans L., hovrättslagman (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Setlerwall, Max, direktör (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Experter: Bernander, Sdg, överingenjör (fr.o.m. den  16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Fredriksson, Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Lagerström, Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Lindeberg, Per Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli t.o.m. den 31 oktober 1980)

Lundberg, Gunnar E., departementssekreterare (fr.o.m. den 16 juni Lo.m. den 31 oktober 1980)

Lundmark, Rolf, hovrättsassessor (fr.o.m. den  I juli t.o.m. den 31 oktober 1980)

Norell, Torslen, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Bitr. sekreterare: Nilsson, Per-Olof, förste avdelningsingenjör (fr.o.m. den 19 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Direkdven för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del 11 1 4.

Kommittén har under liden juni - oktober 1980 hållit sex samman­träden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

 

1:37    Skr 1980/81:103                                           396

Kommittén har den 16 oktober 1980 avgelt betänkandet (Ds I 1980:22) El och olja. Förslag från elanvändningskommittén (ELAK) till restriktioner, användning och hushållning.

Uppdraget är därmed slutfört.

38. Utredningen ((11980:06) om sannolikheten för och effekterna av s.k. ångexplosioner i kärnkraftverk

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 14 oktober 1979:

Ordförande; Jung, Ingvar, professor (fr.o.m. den 17 september 1980)

Ledamöter: Becker, Kurt, professor (fr.o.m. den 17 september 1980) Carlsson, Janne, professor (fr.o.m. den 25 september 1980) Hedgran, Arne, professor (fr.o.m. den 17 september 1980)

Sakkunniga: Högberg, Lars G., överingenjör (fr.o.m. den 22 september 1980) Lindh, Gösta E., departementssekreterare (fr.o.m. den 17 september 1980)

Sekreterare: Olsson, Bo, intendent (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Bitr. sekreterare: Bergström, Gunilla, forskare (fr.o.m. den I oktober 1980)

Lokal: Industridepartementet, Birger Jarls torg 2, 103 33 Stockholm, tel. 11 51 93 (Olsson), 11 61 79 (Bergström)

Direktiven för ulredningen, se 1981 års kommitléberättelse del 1116.

Utredningen har under liden 17 september - 31 oktober 1980 hållit åtta sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbele i början av år 1981.

39. Kommittén (11980:07) om principerna för taxe- och prissättning inom energiområdet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9 oktober 1980 med uppdrag all kartlägga och analysera utformningen av taxor, priser och tariffer för olika energislag:

 

397                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:39

Ordförande: Cars, Hädar, förutv. statsråd (fr.o.m. den 1 november 1980)

Ledamöter: Anell, Barbro, ekonomie doktor (fr.o.m. den I november 1980) Bergendahl, Göran, professor (fr.o.m. den 1 november 1980) Hjalmarsson, Lennart, professor (fr.o.m. den 1 november 1980) Swarting, Sven, direktör (fr.o.m. den I november 1980)

Experter: Bergman, Alf, direktör (fr.o.m. den 1 november 1980) Hagson, Carl A., direktör (fr.o.m. den 1 november 1980) Hallman, L. Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den I november 1980) Helzén, Berndt-Olof, överingenjör (fr.o.m. den 1 november 1980) Johansson, Karl-Erik, sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980) Karlsson, Björn, professor (fr.o.m. den 1 november 1980) Lundin, Anders, departementsråd (fr.o.m. den I november 1980) Lyngsjö, Gert Ingemar, marknadschef (fro.m. den 1 november 1980) Näsman, Dan M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980) Åstrand, Lars E., direktör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Sekreterare: Forsberg, Barbro, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Lokal; Industridepartementet, Birger Jarls torg 2, 103 33 Stockholm, tel. 20 60 43

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del II I 7.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under sommaren 1981.

 

Kn:l    Skr 1980/81:103                                            398

Kommundepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 6, 10, 21 och 23

Följande kommitté inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1

1. Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls beslut den 9 juni 1967 för alt handlägga vissa centrala samordningsuppgifter rörande den kommunala beredskapsplanläggningen;

Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1975 Lo.m. den 30 juni 1981)

Vice ordförande: Nordbeck, Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1979 t.o.m. den 30 juni 1981)

Ledamöter; Krona, Kurt, sekreterare (t.o.m. den 30 juni 1981) Nyqvist, N. Tore, länsöverdirektör (t.o.m. den 30 juni 1981) Wiktorin, Bengt, sektionschef (fr.o.m. den Ijuli 1976 t.o.m. den 30 juni 1981)

Experter: Bengtsson, Gunnar G., försvarsdirektör (fr.o.m. den 6 oktober 1976) Falkehed, Sven A. L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I december 1978)

Gustafsson, Ulf C, sekreterare (fr.o.m. den 6 oktober 1976) Lindencrona, Fredrik W. K., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 december 1978)

Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 7 september 1974) Norderheim, Paul A. M., försvarsdirektör (fr.o.m. den 6 oktober 1976) Rydén, Alex B. R., kanslichef (fr.o.m. den 18 december 1979)

Sekreterare: Cedmark, Jan R. H., avdelningsdirektör

Kansli; Civilförsvarsstyrelsen, Karolinen, 651 80 Karlstad, tel. växel 054/10 41 09

 

399                                 Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:2

Direktiven för nämnden, se 1968 års riksdagsberättelse K 57.

Riksnämnden för kommunal beredskap har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden. Överläggningar har skett med olika cenirala fackmyndigheter, kommunförbunden och andra som berörs av den kommunala och landstingskommunala beredskaps­planläggningen.

Ell anlal sammanträden har hållits med särskilda arbetsgrupper för komplettering av anvisningsverket belräffande barnomsorg i krig, omhändertagande av döda civilpersoner i krig och reservanordningar. En handbok i kommunal information har framtagits av beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och riksnämnden. Utbildning och förberedelser för upprättandet av kommunala informationscentraler i samtliga kommuner och landsting har ägt rum under hösten 1980 och kommer att pågå under våren 1981.

Nämnden har i stor utsträckning anlitats som remissinstans i frågor som rör totalförsvaret. Under året har nämnden anordnat kurs i lands­tingskommunal beredskapsplanläggning samt i viss utsträckning följt upp de lokala ledningsövningar, som hållits under året mot bakgrund av de anvisningar om gemensamma ledningsövningar för totalförsvaret på lokal nivå, som nämnden meddelade tillsammans med överbefälhavaren hösten 1976. Arbetsgruppen som tar fram anvisningar för landstingskommunala ledningsövningar har fortsatt sitt arbele. Anvisning om landstingskommunala ledningsövningar avses bli klar i januari 1981. Försöksövningar har ägt rum under år 1980.

En ivådagarskonferens med representanter för landels länsstyrelser har genomförts.

I övrigt hänvisas till nämndens anslagsframställning för budgetåret 1981/82 och verksamhetsplanen för perioden 1981/82-1985/86.

2. 1968 års kyrkohandbokskommitté (U 1969:44)

Tillkallade enligl Kungl. Maj;ls bemyndigande den 15 mars 1968 för all inom utbildningsdepartementet biträda med revidering av Den svenska kyrkohandboken och övriga kyrkans böcker i den mån de kan beröras av en handboksrevision:

Ordförande; Askmark, K. F. Ragnar, biskop

Ledamöter; Andrén, Åke, professor Edwall, Pehr A. R., kontraktsprost Göransson, Harald O., musikdirektör

 

Kn:2    Skr 1980/81:103                                           400

Hallqvist, Britt G., författare

Lundell, Ragnar N. O., kontraktsprost (fr.o.m. den I juli 1979)

Stripple, S. Lennart, musikdirektör (fr.o.m. den I juli 1979)

Experter:

Ahrén, Per-Olov A., domprost (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Alm, Kersdn, fil. kand. (fr.o.m. den I mars 1977)

Andersson, Torsten N., prost

Bohlin, Folke, docent

Bäckström, Anders, teol. kand. (fr.o.m. den 14 januari 1980)

Eckerdal, Lars H., docent

Erneholm, Berndt L, expeditionschef

Gerhardsson, Birger, professor

Godvik, Hans, kyrkoherde (fr.o.m. den I mars 1977)

Göransson, C. Göran N., departementsråd

Helander, Sven A. B., lektor (fr.o.m. den 3 januari 1977)

Holle, K. Ragnar, professor

Ingebrand, Sven G., biskop (fr.o.m. den 3 januari 1977)

Larsson, Edvin, professor (fr.o.m. den 7 mars 1977)

Ljungdahl, Olle, domkyrkoorganisl

Molde, F. Bertil, professor

Nilsson, Torsten, musikdirektör

Persson, Per Erik, professor (fr.o.m. den I oktober 1976)

Setlerlind, Bo A. L, poet (fr.o.m. den 3 januari 1977)

Simonsson, Tord L. W., domprost

Stensson, S. Lars-Gösia, prost (fr.o.m. den 7 mars 1977)

Wikmark, Örjan G., kyrkoadjunkt (fr.o.m. den 1 juli 1980) Sekreterare:

Eckerdal, Lars H., docent (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Gärdar, Håkan, teol. dr (fr.o.m. den 8 oktober)

Wikmark, Örjan G., teol. dr (fr.o.m. den 21 december 1978 t.o.m. den

30 juni 1980)

Bitr. sekreterare: Aldén, Lars O. T, pasloralsadjunkl

Lokal: Almgalan 3,361 00 Emmaboda, tel. 0471/133 76, 119 65

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbele.

Kommittén planerar all avge nästa delbetänkande 1981 inför ell kyrkomöte 1982.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete till närmasl därpå följande kyrkomöte (omkring 1985).

 

401                                 Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:3

3. 1969 års psalmkommitté (U 1970:47)

Tillkallade enligl KungL Maj:ls bemyndigande den 14 mars 1969 för alt inom utbildningsdepartementet biträda med utarbetande av elt tillägg lill Den svenska psalmboken, avseende både psalmlexter och psalmmelodier, all prövas och brukas i svenska kyrkan intill dess en allmän revision av Den svenska psalmboken företagils.

Kommittén har den 12 februari 1976 fåll regeringens uppdrag att lägga fram förslag till revision av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok. Vidare fick kommittén uppdrag att, under beaktande av vad 1975 års kyrkomöte anfört, dels under år 1976 färdigställa och till regeringen inkomma med förslag lill en första del av tillägg lill psalm­boken, dels utarbeta förslag till en andra del av tillägg lill psalmboken. Båda delarna av tillägget skulle avse såväl psalmtexter som psalmmelodier.

Kommittén har den 13 september 1979 bemyndigats alt inom ramen för sitt uppdrag delta i arbetet på en ekumenisk psalmbok. Arbetet härmed bedrivs inom en ekumenisk arbetsgrupp (SAMPSALM)

Ordförande: Björkman, Ulf L., kontraktsprost (t.o.m. den 20 december 1979) Nivenius, C. Olof (Olle) B., biskop (fr.o.m. den 21 december 1979)

Ledamöter: Belfrage, H. Esbjörn G., docent Bexell, Göran, docent (fr.o.m. den 21 september 1977) Björkman, Ulf L., kontraktsprost (fr.om. den 21 december 1979) Froslenson, Anders, Ld. kyrkoherde Gerhardsson, Birgit, fil. mag. (fr.o.m. den 12 februari 1976) Göransson, Harald O., professor

Åberg, Jan Håkan, Ld. domkyrkoorganist (fr.o.m. den 12 februari 1976)

Experter: Boden, Anna-Brita, sekreterare

Ekenberg, Anders, teol. kand. (fr.o.m. den I september 1976) Erneholm, Berndt L, expeditionschef Erséus, L. G. Torgny, musikdirektör

Forsberg, P. Roland, musikdirektör (fr.o.m. den 18 mars 1976) Gellerslam, Martin, docent (fr.o.m. den 8 januari 1979) Hartman, Olov, teol. dr

Haskå, Inger, docent (fr.o.m. den 8 januari 1979) Hellström, Jan-Arvid, docent (fr.o.m. den 1 maj 1979) Nisser, Per-Olof, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 21 september 1977) Sörenson, Torsten N., tonsättare

26    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

 

Kn:3    Skr 1980/81:103                                           402

Sekreterare: Erneholm, Berndt L, expeditionschef (Lo.m. den 31 januari 1980) Nisser, Per Olof, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Bitr. sekreterare; Boden, Anna-Brita, sekreterare

Lokal: Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 28 Stockholm, tel. 62 86 70

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden. Därutöver har tre särskilda undergrupper inom kom­mittén hållit tolv sammanträden.

Kommittén har utgell exempel på bearbetningar av äldre psalm, jämte kommentarer, i två häften. Den signade dag, 1, och 2.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1981.

4. ADB-beredningsgruppen (C 1973:06)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts beslut den 2 november 1973 för alt behandla frågor om utveckling och utnyttjande av automatisk dalabehandling (ADB) med anknytning lill samhällsplaneringen inom länsstyrelserna m.m.:

Ordförande: Åkerlund, Hans E., länsråd (fr.o.m. den I december 1978)

Ledamöter: Aldskogius, Göran, departementsråd (fr.o.m. den 8 november 1979) Bolin, Åke E. J., taxeringschef (t.o.m. den 2 november 1980) Gunnarsson, G. Ingemar, byråchef (fr.o.m. den 8 november 1979) Henricsson, Ulf I. R., departementsråd (fr.o.m. den 4 april 1977) Jönsson, Gert, byrådirektör (fr.o.m. den 4 oktober 1979) Karlsson, Rolf A., kansliråd (fr.o.m. den 13 september 1979) Lonaeus, G. Håkan N., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 april 1977 Lo.m. den 3 oktober 1979)

Lundmark, E. Gunnar, kanslichef (t.o.m. den 2 november 1980) Molinder, Barbro G. M., planeringsdirektör (fr.o.m. den 8 november 1979)

Rapaporl, Edmund, avdelningschef (fr.o.m. den 8 november 1979) Ridal, Håkan, länsarkitekt

Tallrolh, N. Börje, deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 8 november 1979)

 

403                                 Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:4

Sakkunniga; Björk, Jimmy, sektionschef (fr.o.m. den 4 april 1977 t.o.m. den 31 december 1979)

Hallen, Sten-Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I januari t.o.m. den 7 november 1979)

Jenstav, Marika, sekreterare (fr.o.m. den 28 september 1979) Jonsson, Göte K., direktör (fr.o.m. den I januari 1980)

Experter: Bergfeldt, Anders, byrådirektör (fr.o.m. den I mars 1980) Carlsson, Lars-Gunnar, förste byråinspeklör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Chambert, Henrik B., arkitekt (fr.o.m. den 25 september 1974 t.o.m. den 7 november 1979)

Gorpe, B. Peter W., organisationsdirektör (fr.o.m. den 8 november 1979)

Göthe, Leif, förste byräingenjör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Hallen, Sten-Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 november 1979) Holgersson, Magnus, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1980) Holmqvisl, Elisabeth, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 17 oktober 1980)

Kjellin, G. Taro, byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1977) Nilsson, Per-Olov, bitr överlanlmätare (fr.o.m. den I mars 1980) Norden, Christer, byråsekreterare (fr.o.m. den 1 april 1980) Olsson, Rune L, avdelningschef (fr.o.m. den 8 november 1979) von Seth, Pehr, byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Stålberg, P. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 4 april 1977)

Sekreterare: Lundgren, Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Bitr. sekreterare; Rosborg, Charlotte, arkitekt (fr.o.m. den 15 september 1979)

Lokal; Munkbron 11, tel. 1123 61. Postadress: Kommundeparte­mentel, 103 33 Slockholm

Direktiven för beredningsgruppen, se 1975 års kommittéberättelse Kn 13. Tilläggsdirekdv, se 1980 års kommiltéberältelse del II Kn 9.

Beredningsgruppen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och organisationer.

Beredningsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

 

Kn:5    Skr 1980/81:103                                                   404

5. Länsdemokratikommittén (Kn 1976:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 december 1976 för att utreda frågan om vidgad länsdemokrati:

Ordförande; Gustafsson, C. E. Torslen, lantbrukare, led. av riksdagen

Ledamöter; Albinsson, N. Gillis, landsdngsdirektör Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen Lundberg, Arne H. R., kommunfullmäktiges ordförande (fr.o.m. den 1 augusd 1977)

Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen Eriksson, Gunnel, kommunalråd

Strindberg, Per-Olof J., länsombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 maj 1979)

Stålberg, Marianne G. E., skolkurator, led. av riksdagen Ågren, N. Gunnar S., leg. läkare

Sakkunniga; Aldskogius, Göran, departementsråd (fr.o.m. den 14 oktober 1980) Henricsson, Ulf I. R., departementsråd (fr.o.m. den 4 september 1980) Hultquist, P. Ove L, sekreterare Hägglund, John E., länsråd

Johansson, Gunnar, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1980) Klason, Lars-Erik, förhandlingschef (fr.o.m. den  I februari  1977 Lo.m. den 30 juni 1980)

Lundberg, Lars-Olof, sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1980)

Norling, E. Gunnar E., länsråd (fr.o.m. den 1 februari 1977) Tornborg, Curt G. F., departementsråd (t.o.m. den 3 september 1980) Waldenström, Hans, direktör (fr.o.m. den 14 oktober 1980)

Experter: Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den 14 december 1977) Damgren, H. G. Fredrik, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Finnveden, Bengt A., förste bitr. avdelningschef (fr.o.m. den  14 december 1977 Lo.m. den 30 juni 1980) Hallman, Håkan, kanslichef (fr.o.m. den 14 oktober 1980) Lindskog, J. Lennart, länsråd (fr.o.m. den 1 augusti 1977) Norrbom, N. Claes-Eric, generaldirektör (fr.o.m. den I februari 1977 Lo.m. den 30 juni 1980)

Sillen, Bo S. A., direktör (fr.o.m. den I september 1977) Sundelin, Dick, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980)

 

405                                 Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:6

Huvudsekreterare: Waldenström, Hans G. W., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 april 1980)

Sekreterare: Hallman, Håkan, kanslichef (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 april 1980) Lundmark, E. Gunnar, kanslichef (fr.o.m. den 10 mars 1980)

Bitr. sekreterare: Almqvist, Lennart, byrådirektör (fr.o.m. den 8 september t.o.m. den 31 december 1980)

Roselius, Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj t.o.m. den 31 december 1980)

Lokal; Lilla Nygatan 1, 3 tr., tel. växel 763 10 00, direktval 763 23 79. Postadress: Kommundepartementet, 103 33 Stockholm  ,

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommitléberättelse del II Kn 5. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommittéberättelse del II Kn 7.

Kommittén har under tiden november - oktober 1980 hållit tre sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén avser att under december 1980 avge ett delbetänkande innehållande redogörelser för länsförvaltningarna i Danmark, Finland och Norge.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1981.

6. Statskontrollkommittén (Kn 1976:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1976 för alt utreda frågan om minskad statskontroll över kommunerna och landstingskommunerna:

Ordförande; Norling,   S.   Åke,   kommunfullmäktiges   ordförande  i   Göteborgs kommun

Ledamöter; Agius, Roland H., kommunalråd

Branting, M. Charlotte K., förbundsordförande (fr.o.m. den 28 mars 1977) Lekberg, E. E. Olov, landstingsman

 

Kn:6    Skr 1980/81:103                                           406

Neergaard, Erik A., lagman

Thyreen, Nils F. G., länsråd (fr.o.m. den 8 mars 1977)

Ånslrand, Claes F., kommunalråd

Sakkunniga: Ericsson, Kjell U., förste sekreterare Fröjd, S. Arne, Ld. länsråd Jonsson, Göte K., direktör Peterson, Carl-Gunnar P., departementsråd

Experter: Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1978) Jonsson, Bo A., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 april 1977) Lewensjö, Åke R., sektionschef (fr.o.m. den 1 december 1978) Nordbeck, Lennart V., kammarrättsråd (fr.o.m. den 15 april 1977) Zaar, Leif G. G., sekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Sekreterare; Persson, N. Ingvar, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommiltéberältelse del II Kn 8.

Kommittén har under liden november 1979 - mars 1980 hållit tre sammanträden.

Kommittén har den 13 mars 1980 avgetl slutbelänkandel (SOU 1980:10) Ökad kommunal självstyrelse.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Kyrkoberedskapskommittén (U 1976:09)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 22 juli 1976 med uppdrag att verkställa fortsatt utredning samt planläggning av själavården och övriga kyrkliga beredskapsfrågor vid krig eller krigsfara (se Post- och Inrikes ddn. den 31 juli 1976):

Ordförande; Svensson, Torsten V., departementsråd (fr.o.m. den 15 september 1977)

Ledamöter: Carlzon, Lars, biskop Hedberg, Gösta, missionsföreståndare Johansson, B. Sture, förbundsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1980)

 

407                                 Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:8

Kollind, Hans O., krigsråd (fr.o.m. den 1 januari 1978) Nilsson, Per-Olof, förbundsdirektör (t.o.m. den 29 februari 1980) Olsson, Sten G., stiftssekreterare Smith, Jan, kyrkoherde

Experter: Arfvidson, Agnar, Ld. kammarråd (fr.o.m. den 1 januari 1978) Lundqvisl, Lennart, landskapsarkitekt (fr.o.m. den I januari 1978)

Sekreterare: Lenhammar, Harry K. W., docent (fr.o.m. den 19 augusti 1977)

Särskdt biträde för att utarbeta förslag till anvisningar för omhänder­tagande av döda civilpersoner i krig: Cronebäck, Ove, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1979)

Lokal; Munkbron 11, tel. 20 44 41 (ordföranden), 20 62 72 (sekreteraren). Postadress: Kommundepartementel, Fack, 103 33 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommitléberällelse del II U 10.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommilléns arbele. Därutöver har två sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för planläggning av omhändertagande av döda civilpersoner i krig. Kommittén har deltagit i lokala ledningsövningar inom lokalförsvarel i Flens, Lunds, Orskarshamns och Hudiksvalls kommuner.

Kommundepartementel har i samarbete med kommittén överarbetat etl förslag (Ds Kn 1980:5) Kyrklig beredskap, som har sänts på remiss.

Kommittén har vidare utarbetat preliminära förslag lill allmänna råd och rekommendationer för kyrklig beredskap.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1981.

8. Länsdomstolskommittén (Kn 1977:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 januari 1977 för atl utreda frågan om länsdomslolarnas organisatoriska ställning, målområde m.m.:

Ordförande: Ericsson, K. Georg V., regeringsråd (fr.o.m. den 1 december 1978)

 

Kn:8    Skr 1980/81:103                                           408

Ledamöter; Sandlund, Maj-Britt L., länsråd Styrud, S. Josef, lagman (fr.o.m. den 1 december 1978)

Sakkunniga; Eriksson, Kjell E., direktör

Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, Ld. ers. för led. av riksdagen Höglund, A. Anne-Marie, förste länsassessor (fr.o.m. den 30 januari 1980)

Lundborg, L. Åke, lagman

Magnusson, Klas R., förste länsassessor (fr.om. den 30 januari 1980) Nordling, Lotty A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 januari 1980) Palm, R. Elisabeth, statssekreterare (t.o.m. den 30 januari 1980) Wennberg, K. H. Birger, lagman (fr.o.m. den 30 januari 1980)

Sekreterare; Paulsson, E. Ingvar, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1978)

Lokal: Kommundepartemeniet, Tysta Marigången 2, 103 33 Slock­holm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 40 03 (Paulsson)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommiltéberältelse del II Kn 1.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

9. Ordningsstadgeutredningen (Kn 1977:02)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 27 januari 1977 för att göra en översyn av allmänna ordningssladgan:

Särskild utredare; Neergaard, Erik A., lagman

Sakkunniga; Andersson, P. Gustaf, polisöverinlendenl Ericson, Gerhard, kanslichef Palmcrantz, Hans U., hovrättsråd Romson, Rolf, direktör Vilgeus, C. Jan L, hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1979)

 

409                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:10

Experter; Paulsson, B. Staffan J., polissekreterare (fr.o.m. den I oktober 1979) Thollander, K. Gunnar H;son, förbundsjurisl (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Sekreterare: Bjurman, C. G. Ulf, hovrättsassessor

Lokal: Kommundepartementel, Tysta Marigången 2,103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 40 04 (Bjurman)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberältelse del II Kn2.

Utredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele.

Ulredningen planerar att avge etl delbetänkande under början av är 1981.

10. 1977 års oljeskyddskommitté (Kn 1977:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 juni 1977 för att undersöka i vad mån oljeutvinning i större skala i Nordsjön och erfarenheterna från oljeutflödet i april 1977 vid borrplattformen Bravo på Ekofiskfältet bör föranleda ändring av de riktlinjer som nu gäller för den svenska beredskapen för bekämpning av miljöfarliga utsläpp lill havs saml i kuslvatlnen, Vänern och Mälaren. Regeringen har den 3 maj 1979 uppdragit åt kommittén att utvärdera erfarenheterna av be­kämpningen av och saneringen efter de oljeutsläpp som har drabbat Bohusläns kust under hösten 1978 och Stockholms skärgård under våren 1979 samt alt hos regeringen föreslå de åtgärder som utvärderingen kan föranleda:

Ordförande: Luthman, Gösta F., direktör (fr.o.m. den 6 december 1978)

Ledamöter; Bergander, Lilly K., led. av riksdagen Håkansson, Per Olof, byggnadsingenjör, led. av riksdagen Schött, Lars E., fögderidirektör, Ld. led. av riksdagen Torwald, G. A. Rune, utredningssekreterare, led. av riksdagen Åberg, Ch. Georg, fiskeriombudsman, led. av riksdagen

 

Kn:10    Skr 1980/81:103                                         410

Sakkunniga; Buchl, Sven F. V., Ld. departementsråd Engdahl, O. Roland, Ld. gränschef Fahlin, Per G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 april 1978)

Experter; Collvik, Torsten, iL länsassessor (fr.o.m. den 3 oktober 1979) Kaudern, A. Gösta, civilingenjör (fr.o.m. den 16 februari 1978) Söderbaum, Erik G., civilingenjör (fr.o.m. den 29 maj 1979 t.o.m. den 21 januari 1980)

Sekreterare; Måre, Mats O., länsassessor (t.o.m. den 8 april 1980)

Bitr. sekreterare; Irberger, Sture A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden november 1979 - januari 1980 hållit fyra sammanträden.

Kommittén har den 15 januari 1980 avgetl betänkandet (Ds Kn 1979:13) Beredskap mot oljeutsläpp till sjöss.

Uppdraget är därmed slutfört.

11. Utredningen (Kn 1977:04) för översyn av lagen om församlingsstyrelse

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 12 maj 1977 med uppdrag att göra en översyn av lagen om församlingsslyrelse:

Särskild utredare; Stolt, Lennart, direktör (fr.o.m. den 5 augusti 1977)

Sakkunnig; Johansson, B. Sture, förbundsdirektör (fr.o.m. den 7 november 1979)

Expert: Rydén, Sven G., departementssekreterare (fr.o.m. den 20 mars 1979)

Sekreterare: Johansson, B. Sture, förbundsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 6 november 1979)

Svensson, Per S. Ove, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 7 november 1979)

 

411                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:l2

Lokal: Departementens kommittéer. Lilla Kungsgalan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommitléberättelse del II Kn5.

Ulredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 17 sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete omkring årsskiftet 1980-1981.

12, Kommunalbesvärskommittén (Kn 1977:05)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 2 juni 1977 med uppdrag alt göra en översyn av kommunalbesvärsprocessen m.m.:

Ordförande: Hamdahl, Bengt, jusddekansler (fr.o.m. den 18 november 1977)

Ledamöter: Sterzel, Fredrik A. C, Ld. jusderåd (fr.o.m. den 18 november 1977) Törnvall, Peder H., regeringsrättssekrelerare (fr.o.m. den 18 november 1977)

Sakkunniga: Riberdahl, Curt S., sektionschef (fr.o.m. den 18 november 1977) Sahlin, Jan E. A., förste sekreterare (fr.o.m. den 18 november 1977)

Expert: Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Sekreterare: Börjeson, Sven, regeringsrättssekrelerare (fr.o.m. den 24 november 1977)

Bitr. sekreterare; Svensson, Per S. Ove, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 10 mars 1980)

Lokal: Regeringsrätten, Box 2293, 103 17 Stockholm, tel. 23 86 40 ankn. 378 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II Kn 3.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1981.

 

Kn:13    Skr 1980/81:103                                         412

13. Kommunalrättsutredningen (Kn 1977:06) för Stockholm

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 juni 1977;

Särskild utredare; Ericsson, K. Georg V., regeringsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Sakkunniga; Calmfors, S. Hans, stadssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Ridderslrand-Linderoth, E. Inger A., stadsjurist (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Experter; Roos, A. G. Thorbjörn, kanslichef (fr.o.m. den 1 mars 1979) Sundberg, Erik D., Ld. drätseldirektör (fr.o.m. den 1 juni 1978) Waldenström, Hans G. W., kulturchef (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Sekreterare: Hilborn-Arnell, M. Ingegärd, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Bitr. sekreterare: Hilborn-Arnell,   M.   Ingegärd,   kammarrättsfiskal   (fr.o.m.   den   1 december 1978 Lo.m. den 28 februari 1979)

Lokal: Munkbron  11, tel.  1124 69. Postadress: Kommundeparte­mentel, 103 33 Slockholm

Direkdven för ulredningen, se 1978 års kommiltéberältelse del II Kn4.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbete i början av år 1981.

14. Kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07) (KDK)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 4 augusti 1977 för fortsatt utredning av vissa kommunaldemokratiska frågor:

Ordförande: Lindencrona, Fredrik W. K,, direktör (fr.o.m. den 18 november 1977)

 

413                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:14

Ledamöter: Andersson, Leif, överförmyndare (fr.o.m. den 18 november 1977) Ericsson, Lars Eric, kommunalråd (fr.o.m. den 18 november 1977) Jonnergård, Gustaf, Ld. partisekreterare, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1977)

Jonsson, S. D. Anita, kommunalråd (fr.o.m. den 18 november 1977) Zachrisson, Rune E., kommunalråd (fr.o.m. den 18 november 1977) Åstrand, Göran, konsulent (fr.o.m. den 18 november 1977)

Sakkunniga: Anderson, Hans A. T., direktionssekreterare (fr.o.m. den I december 1977)

Domargård, Tord V., driflchef (fr.o.m. den 1 december 1977) Högdahl, Lars A., departementsråd (fr.o.m. den 16 november 1978) Jonsson, Olof E., sekreterare (fr.o.m. den I december 1977) Karlsson, H. Urban, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1977) Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 1 december 1977) Peterson, Carl-Gunnar P., departementsråd (fr.o.m. den 16 november 1978)

Experter: Birgersson, Bengt Owe, docent, föredragande i riksdagens konstitu­tionsutskott (fr.o.m. den lOjanuari 1978)

Geijer, Carl-Wedig G.O., kanslidirektör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Holmquist, Gertrud M. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 augusti 1979)

Hull, Jan P., förste byråsekreterare (fr.o.m. den I januari 1979) Lindau, F. Christer G., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den I augusti 1979) Ling, Hans G., departementssekreterare (fr.o.m. den I augusti 1979) Olsson, Ingrid M., hovrättsassessor (fr.o.m. den I augusti 1979) Sigfridsson, Sven-Erik L, rättschef (fr.o.m. den I augusti 1979)

Sekreterare: Geijer, Cari-Wedig G. O., kanslidireklör (fr.o.m. den lOjanuari 1978 t.o.m. den 31 december 1979)

Kildén, Anna-Lisa, avdelningschef (fr.o.m. den I januari 1980) Ribbing, Robert, kanslichef (fr.o.m. den 15 januari 1980)

Bitr. sekreterare: Kronvall, Kai F., utredningssekreterare (fr.o.m. den 5 maj 1980) Nilsson, N. Jörgen, planeringssekreterare (fr.o.m. den I december 1978 t.o.m. den 31 december 1979)

Lokal: Munkbron 11,2 tr, tel. 11 27 38 (Kildén), 20 76 39 (Ribbing), 10 43 12 (Kronvall). Postadress: Kommundepartemeniet, 103 33 Slock­holm

 

Kn:l4    Skr 1980/81:103                                          414

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommiltéberältelse del II Kn 6. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommitléberättelse del II Kn 4.

Kommittén har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Kommittén är administrativt ansvarig för genomförandet av det forskningsprogram om utvärdering av kommunindelningsreformen som riksdagen anvisat medel till. Forskningarna bedrivs inom den kommunaldemokraliska forskningsgruppen, som den 14 januari 1980 avgetl betänkandet (Ds Kn 1979:14) Från socken lill kommunblock och den 29 augusti 1980 betänkandet (Ds Kn 1980:6) Förnyelse och variation i ortssyslemel. Servicens, transportsystemens och åtkomlighetens för­ändring i några svenska kommuner mol bakgrund av indelnings­reformen. Rapport 3.

Kommittén har den 19 december 1979 avgetl betänkandet (Ds Kn 1979:15) Den gemensamma valdagen och mandatperiodens längd.

Kommittén planerar alt avge nästa delbetänkande under första halvåret 1981.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1981.

15. Kommunalförelagskommittén (Kn 1978:01)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 20 april 1978 med uppdrag alt utreda frågor om kommunala förelag m.m.:

Ordförande: Petrén, Gustaf, regeringsråd (fr.o.m. den 21 juni 1978)

Ledamöter: Gisslen, Axel, kommunalråd (fr.o.m. den 21 juni 1978) Josefson, Stig A., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 juni 1978)

Sakkunniga; Hermanson, Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 14 oktober 1980)

Lindeberg, Per Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 september 1978) Meyer, Lars, förbundsjurist (fr.o.m. den 21 juni 1978) Nyström, Lennart, finanssekrelerare (fr.o.m. den 21 juni 1978) Regner, Göran I. F., hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 september 1978) Törnvall, Peder H., expeditionschef (fr.o.m. den 21 juni 1978 t.o.m. den 13 oktober 1980)

 

415                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:16

Sekreterare; Graffman, Agneta C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 6 november 1978)

Lokal: Munkbron 11, tel. 11 19 64. Postadress: Kommundeparte­mentel, 103 33 Slockholm

Direkdven för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del II Kn 2.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med företrädare för olika kommuner och kommunala förelag. Därutöver har en särskild arbetsgrupp inom kommittén hållit åtta sammanträden.

Kommittén planerar all avge ell delbetänkande under år 1981.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1981.

16. Kommittén (Kn 1978:02) för medbestämmandefrågor

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 31 augusti 1978 för fortsatt utredning av frågan om medbestämmande för de anställda i kommuner och landstingskommuner m.m.:

Ordförande; Hegi-elius, Olov, Ld. regeringsråd (fr.o.m. den 5 oktober 1978)

Ledamöter: Ahlvarsson, Lars L, direktör (fr.o.m. den 12 juli 1979) Arnström, Sven G., avdelningschef (fr.o.m. den 31 augusd 1979) Aspegren, Lennart, rättschef (fr.o.m. den 5 oktober 1978 t.o.m. den 31 januari 1980)

Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 oktober 1978 t.o.m. den 31 januari 1980)

Boman, Svante, chefsrådman (fr.o.m. den 5 oktober 1978) Borglund, Erik, lagman (fr.o.m. den 5 oktober 1978 t.o.m. den  12 december 1979)

Bäckström, N. Birger, direktör (fr.o.m. den 12 juli 1979) Christensson, Kent, förbundsordförande (fr.o.m. den 26 november 1980)

Gustafsson, Agne, universitetslektor (fr.o.m. den 5 oktober 1978) Lindh, K. Rolf, ombudsman (fr.o.m. den 12 juli 1979) Neergaard, Erik A., lagman (fr.o.m. den 5 oktober 1978 t.o.m. den 31 januari 1980)

Rosengren, Judilh, ombudsman (fr.o.m. den 12 juli 1979) Starlander, Lillemor, ombudsman (fr.o.m. den 12 juli 1979 t.o.m. den 25 november 1980)

 

Kn:16    Skr 1980/81:103                                         416

Experter: Aspegren, Lennart, rättschef (fr.o.m. den 1 februari 1980) Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1980) Högdahl, Lars A., iL departementsråd (fr.o.m. den 12 september 1979) Lewensjö, Åke R., sektionschef (fr.o.m. den 12 september 1979) Neergaard, Erik A., lagman (fr.o.m. den 1 februari 1980) Olsson, Ingrid M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sekreterare; Boman, Svante, chefsrådman (fr.o.m. den 5 oktober 1978)

Lokal; Departementens kommittéer. Lilla Kungsgalan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberällelse del II Kn 3 och Kn 4. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommiltéberältelse del II Kn 2.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande 1981.

17. Räddningstjänstkommittén (Kn 1979:01)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 1 mars och den 7 juni 1979 för alt utreda frågor om ersättning på grund av natur­katastrofer:

Ordförande; Persson, Cari J. G., Ld. landshövding (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Ledamöter; Aulin, Olle M., bitr. försvarsdirektör, led. av riksdagen Bergander, Lilly K,, kontorist, led. av riksdagen Bergdahl, Hugo A., kommunalråd, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Johnsson, Rune S. G., ombudsman, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Karlsson, Helge G., metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1979) Svartberg, Kari-Erik, rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Sakkunniga: Arvidson, Olle, brandchef (fr.o.m. den 1 februari 1980) Hultqvist, Swen E. H., överdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Lewensjö, Åke R., departementssekreterare (fr.o.m. den I februari 1980)

 

417                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:18

Lindberg, Carl-Otto A., förste länsassessor (fr.o.m. den 16 juli 1979) Rangnitt, F. Harald O., rättschef (fr.o.m. den 1 juli 1979) Sjölin, Jan P., ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1980) Sundberg, E. Bertil, vice brandchef (fr.o.m. den  I februari 1980) Wesding, Bengt R., ombudsman (fr.o.m. den 26 mars 1980)

Experter; Aronsson, Hans E., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Bjurman, C. G. Ulf, hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1979) Ekström, O. Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1979) Halidén, Bengt A. E., civilingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Johansson, Bengt H., byrådirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Slål, B. Torbjörn, överingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sekreterare: Frid, Sven Rune, byråchef (fr.o.m. den 16 juli 1979)

Bitr. sekreterare: Kihlgren, C. Gunnar, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Larén   Marklund,  A.   E.   Ingrid,  hovrättsassessor (fr.o.m.  den   1 maj 1980)

Lokal: Munkbron 11, 1 tr.. Ill 28 Stockholm, tel. 11 21 74 (Frid), 112183 (Larén Marklund), 031 /17 38 00 (Kihlgren)

Direkdven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II Kn 1 och 3.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Kommittén har den 15 januari 1980 avgetl belänkandet (Ds Kn 1980:1) Undersökning av allvariiga olyckshändelser.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1981.

18. Kvinnoprästutredningen (Kn 1979:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 28 juni 1979 för att utreda jämställdhet mellan kvinnor och män som präster i svenska kyrkan m.m.;

Särskild utredare; Palm, R. Elisabeth, statssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Sakkunniga; Johansson, B. Sture, förbundsdirektör (fr.o.m. den 7 augusd 1979) Stolt, Lennart, direktör (fr.o.m. den 7 augusd 1979)

27    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

Kn:18   Skr 1980/81:103                                          418

Experter; Engman, Gerd B., sludiesekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1979) Hammarbacken, Britta K. M., leg. sjuksköterska, led av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1979)

Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1979) Malmgren, Lena M., tL komminister (fr.o.m. den I juli 1979) Troedsson, Ingegerd, förutv. statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Sekreterare; Löven, Bo C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 7 augusti 1979)

Lokal; Kommundepartementet, Tysta Marigängen 2,103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 40 01

Direkdven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II Kn6.

Utredningen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar i tio av sdften med biskopen och olika kyrkliga grupper.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbete under våren 1981.

19. Utredningen (Kn 1979:03) om översyn av skatteförvaltningen i Stockholms län (ÖSAB)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 28 juni 1979;

Särskild utredare; Bruno, Gösta F., Ld. överdirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1979)

Sakkunniga; Baekkevold, Arne E., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1979)

Jakobsson, Kjell G. L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1979)

Johnsson, Bengt Å. S., byrådirektör (fr.o.m. den I december 1979) Tegnhed, Lars A., bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 1 december 1979)

Sekreterare; Hillman, Bo I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1979) Ihrmark, Astrid K. M., länsrevisor (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Lokal; Munkbron 11,2 tr., tel. 20 26 18 (Bruno), 10 93 47 (Hillman), 20 87 56 (Ihrmark). Postadress: Kommundepartementel, 103 33 Stock­holm

 

419                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:21

Direktiven för ulredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II Kn5.

Utredningen har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden. Efter överenskommelse med länsstyrelsen i Stockholms län och berörda personalorganisationer har det bildats en referensgrupp och fyra kontaktgrupper. Utredningen har haft sex sammanträden med referensgruppen och tolv sammanträden med kontaktgrupperna.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbele vid halvårsskiftet 1981.

20. Utredningen (Kn 1979:04) om begravningsverksamheten

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 9 augusti 1979:

Särskild utredare: Sterzel, Fredrik A. C, justitieråd (fr.o.m. den 1 september 1979)

Sekreterare: Nordling, Lotty A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1979)

Lokal; Kommundepartementet, Tysta Marigången 2,103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 40 02

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Den särskilde utredaren har under tiden november 1979 - oktober 1980 i samarbete med Svenska kyrkans församlings- och pasloralsförbund genomfört en enkätundersökning om svenska kyrkans begravningsverksamhet samt har haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredarens arbete.

Utredaren beräknas avsluta sitt arbete omkring årsskiftet 1980-1981.

21. Utredningen (Kn 1979:05) om tillsyn av kusterna (TAK)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979 för alt utreda frågan om bemanning längs våra kuster:

Särskild utredare; Sandlund, Maj-Britt L., länsråd (fr.o.m. den 7 september 1979)

 

Kn:21    Skr 1980/81:103                                         420

Expert: Bjurman, G.G. Ulf, hovsrättsassessor (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Sekreterare: Österberg, Erik K.-A., byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1979)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II Kn 10.

Utredningen har under dden november 1979 -januari 1980 hållit fyra sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer, kommittéer och andra som berörts av utredningens arbete.

Utredningen har den 14 februari 1980 avgetl betänkandet (Ds Kn 1980:2) Personal för tillsyn av kust och skärgård.

Uppdraget är därmed slutfört.

22. 1979 års kyrkomöteskommitté (Kn 1979:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 september 1979;

Ordförande: Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 september 1979)

Ledamöter: Gibson, Urban H., chefskonsult (fr.o.m. den 28 september 1979) Grape-Lantz,   Margareta,   utredningssekreterare   (fr.o.m.   den   28 september 1979)

Johansson, Gunnar A., häradsdomare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 september 1979)

Jonäng, Gunnel M., led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 september 1979) Lundgren, Carl-Eric, förbundssekreterare (fr.o.m. den 28 september 1979)

Sekreterare: Thyblad, Tom F. F. T:son, rådman (fr.o.m. den 1 december 1979)

Lokal; Munkbron 11, 111 28 Slockholm, tel. 10 87 72

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II Kn 8.

Kommittén har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommilléns arbete.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under slutet av år 1980.

 

421                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:24

23. Utredningen (Kn 1979:07) om statsbidrag till kvinnoorganisationer

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 15 november 1979:

Särskild utredare; Björk, Gunnar E., led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 november 1979)

Sakkunniga; Kalles, Lars-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den  1 januari 1980)

Qvai;lander, Eva Ch., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Expert: Ericsson, Ulla M., mellanstadielärare (fr.o.m. den I juli 1980)

Sekreterare: Ericsson, Ulla M., mellanstadielärare (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 30 juni 1980)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II Kn 11.

Ulredningen har under tiden januari - oktober 1980 hållit 18 sammanträden.

Utredningen har den 28 oktober 1980 avgetl sitt slutbetänkande (SOU 1980:44) Bidrag till kvinnoorganisadoner.

Uppdraget är därmed slutfört.

24. Utredningen (Kn 1979:08) om kommunal kompetenslagstiftning

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 6 december 1979 för all utreda frågan om sammanförande av vissa lagar om den kommunala kompetensen lill en lag:

Särskild utredare: Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sakkunniga: Riberdahl, Curt S., förbundsjurisl (fr.o.m. den 1 mars 1980) Sahlin, Jan E. A., förste sekreterare (fr.o.m. den 1 april 1980)

Sekreterare: Rolfson, Bo G. R., hovrättsassessor (fr.o.m. den I mars 1980)

 

Kn:24    Skr 1980/81:103                                         422

Lokal: Departementets kommittéer. Box 347, 401 25 Göteborg, tel. 031/17 38 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit ett sammanträde.

Utredningen planerar atl avge delbetänkande i april 1981. Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande i december 1981.

25. Utredningen (Kn 1980:01) om inomregional skatteutjämning

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 10 april 1980:

Särskild utredare: Antonsson, Johannes, landshövding (fr.o.m. den 11 april 1980)

Sakkunniga; Bergsten, E. Rune, departementsråd (fr.o.m. den 11 april 1980) Hjelmqvisl, Ingvar K. R., departementsråd (fr.o.m. den 11 april 1980) Lindström, Harry L, direktör (fr.o.m. den 11 april 1980) Skilje, Ivar, finansdireklör (fr.o.m. den 11 april 1980) Slunge, G. Walter R., avdelningschef (fr.o.m. den 11 april 1980)

Expert: Åkesson, Gert, budgelkamrer (fr.o.m. den 20 oktober 1980 t.o.m. den 31 januari 1981)

Sekreterare: Rydberg, J. Å. Lennart, civiljägmästare (fr.o.m. den 11 april 1980)

Lokal; Länsstyrelsen i Kronobergs län, Kungsgatan 8, 351 86 Växjö, tel. växel 0470/86 000

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II Kn 1.

Utredningen har under tiden april - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Ulredningen har den 3 september 1980 avgetl promemorian (Ds Kn 1980:7) Fortsatt giltighet av lagen om skatleutjämning i Stockholms läns landstingskommun.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande hösten 1981.

 

423                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:27

26. Utredningen (Kn 1980:02) om redovisningssystemet för exekutionsväsendet (REX)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 10 april 1980 för atl utreda frågan om utformningen av det ADB-baserade redovisnings­systemet för exekutionsväsendet:

Särskild utredare: Johansson, Larz A., kommunalråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den I juli 1980)

Sakkunniga; Rydén, Nils, byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1980) Strömberg-Levin, Birgitta, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1980) Svantesson, Magnus, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1980) Tavemark, Rune, kronofogde (fr.o.m. den 1 juli 1980) Tornborg, Curt G. F., departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1980) Troive, Hans, skattedirektör (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Expert; Nilsson, Ulf, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980 Lo.m. den 31 januari 1981)

Sekreterare; Törnkvisl, Olof, kronofogde (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Lokal; Tegeluddsvägen 90, 115 28 Slockholm, tel. 62 37 70

Direktiven för ulredningen, se 1981 års kommiltéberältelse del II Kn2.

Den särskilde utredaren har under tiden juli - oktober 1980 hållit elt sammanträde med de sakkunniga.

Utredaren beräknas avge sitt slutbetänkande under sommaren 1981.

27. Stat-kommungruppen (Kn 1980:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24 april 1980 för att se över de statliga myndigheternas tillsyn och kontroll av kommunal och landstingskommunal verksamhet:

Ordförande: Palm, R. Elisabeth, statssekreterare (fr.o.m. den lOjuni 1980)

 

Kn:27    Skr 1980/81:103                                         424

Ledamöter; Arfwedson, Anders, statssekreterare (fr.o.m. den lOjuni 1980) Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den lOjuni 1980) Järdler, Sven A., förbundsdirektör (fr.o.m. den lOjuni 1980) Pettersson, S. Åke E., statssekreterare (fr.o.m. den lOjuni 1980) Westerberg, Bengt C. G., statssekreterare (fr.o.m. den lOjuni 1980)

Sakkuriniga: Peterson, Carl-Gunnar P., departementsråd (fr.o.m. den lOjuni 1980) Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den lOjuni 1980)

Experter; Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Fransson, Bo-Gunnar L., avdelningschef (fr.o.m. den 13 augusti 1980) Sahlin, Jan E. A., förbundsjurist (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Sekreterare; Nilsson, Jörgen, planeringssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Lokal; Kommundepartementet, Tysta Marigängen 2,103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 40 47

Direkdven för arbetsgruppen, se 1981 års kommittéberättelse del II Kn3.

Arbetsgruppen har under tiden juni - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Arbetsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

 

 

 

Skr 1980/81:103

426

Underbilaga

KOMMnTEKOSTNADER JUSTrriEDEPARTEMENTET

I

t.o.m. 1979-06-30

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

1979-07-01-1980-06-30

Lön m.m.'

Dag-arvoden'

 

Kommittéer som avslutat sin verk­samhet senast den 30 juni 1980

Integriletsskyddskommitlén (Ju 1967:62)

Utredningen (Ju 1979:12) med upp­drag att se över valkretsindel­ningen vid riksdagsval i Malmö­hus län

Summa

1981:

49

2 286,4

218,2

218,2

29,6

28,3 57,9

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamliet efter den 1 juli 1980

Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsväsendets informations­system (SARI) Familjelagssakkunniga (Ju 1970:52) Konkurslagskommittén (Ju 1971:06) Utredningen (Ju 1972:04) ang. ny lagstiftning om befordran med järnväg Utredningen (Ju 1972:12) om

företagsinteckning Energirädet (Ju 1974:03) Försäkringsrättskommittén

(Ju 1974:09) Varumärkesutredningen (Ju 1974:10) Massmediekoncentrationsutred-

ningen(Ju 1974:13) Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram (RIV) Stiftelseulredningen (Ju 1975:01) Smähusköpkommiltén (Ju 1975:02) Arrendelagskommittén (Ju 1975:04) Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06) Upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02) Förmögenhetsbrottsutredningen (Ju

1976:04) Datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05)

(DALK) 1977 ärs sexualbrottskommitté

(Ju 1977:03) Byggnadspantutredningen (Ju 1977:05) Rättegångsutredningen (Ju 1977:06) Kommittén (Ju 1977:07) om ställföre­trädare för dödsbo i vissa fall m.m.

 

981:2 3 4

9 969,4 4 375,2 2 544,5

76,7 703,1 350,8

56,1 53,5 49,1

5

1 170,1

225,0

9,5

6

7

935,5

286,4

9,5

8 9

1 202,2 347,2

352,5

69,1 24,3

10

879,9

518,3

20,4

II 12 13 14 15 16

618,7 1 789,0

869,3 1 329,3

711,3

829,1

3,1 339,4 287,0 359,4 160,1 250,8

55,4 49,6 52,0 37,2 48,7 113,1

17

477,4

174,4

39,9

18

1 902,6

451,6

75,0

19 20 21

I 079,9

451,0

1 299,3

218,1 187,5 647,8

94,4

10,6

160,4

22

22,1

323,7

165,9

 

427

10                  II

Resersättning    Tryckning      Konsultationer     övriga                 Bidrag till         Summa

administrativa      myndighet,

kostnader            institution

7,5                  33,4               -                      0,5                         -                   289,2

3,6                    -                  -                       -                           -                     31,9

11,1                33,4               -                      0,5                        -                   321,1

5.1                  10,1          835,0                        -                         -                  983,0

67.5                    _                  _                    0,4                         -                  824,5

25.1                    _                  _                    0,1                         -                  425,1

16,0                    -               0,4                    0,3                         -                  251,2

19.6                    _                  _                    1,0                         -                  316,5

18.4                  _ _                 _                       _                         440,0
4,5                    _ -                  -                        -                         28,8

0,8                     _                  _                    0,2                         -                  539,7

13.2                    _ _                 _                       _                         71,7
46,2                    _ _              0,3                        -                         435,5

16.0                   _                  _                    2,7                         -                  357,7

28.7                    _                  _                       _                         _                  425,3

5.2                    -                   -                    0,1                         -                  214,1

33.5                    -             127,0                    0,1                         -                  524,5

19,2                    _                  _                       _                         _                  233,5

10.1                   -             105,3                   49,1                         -                  691,1

7,8                     -               1,9                    0,1                         -                  322,3

11,7                    -                  -                    0,4                         -                  210,2

94.7                                        -                 2,8                   17,3                         -                  923,0

15.7                                        -               37,5                    0,1                         -                  241,4

 

Skr 1980/81:103                                                               428

23

678,3

332,2

76,6

24

604,6

279,8

43,5

25

862,0

388,9

85,4

26

477,5

130,9

58,7

27

369,0

248,8

51,7

28

389,4

175,4

85,1

29

279,1

194,3

23,9

30

298,3

183,8

17,3

31

222,4

163,0

43,4

32

36,5

175,7

30,8

33

109,0

162,7

37,4

34

92,6

208,4

14,1

35

63,7

63,4

45,6

36

38,1

304,7

32,7

37

60,3

158,7

11,3

38

47,6

173,0

40,1

39

27,2

248,7

23,2

40

39,2

161,0

43,1

41

14,5

282,9

65,0

42

16,2

168,7

10,8

43

-

-

4,2

44

_

190,0

36,2

45

—

34,6

—

46

-

163,9

9,7

47

-

60,1

2,2

48

_

171,1

14,3

50

—

208,2

—

51

—

100,7

—

52

—

25,5

6,5

53

—

22,2

—

54

—

—

—

Utredningen (Ju 1977:08) om barnens räu         1981

Militäransvarskommittén (Ju 1977:09)

Yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10)

Tomträttskommittén (Ju 1977:12)

Konsumentköpsutredningen (Ju 1977:13)

Utredningen (Ju 1977:15) om rätten till arbetstagares uppHnningar

Sjölagsutredningen (Ju 1977:16)

1978 ärs vallagskommitté (Ju 1978:01)

LTO/LOB-utredningen (Ju 1978:03)

Fyndlagstiftningsutredningen (Ju 1978:05)

Tvängsmedelskommittén (Ju 1978:06)

BRÅ-utredningen (Ju 1978:07)

Miljöskadeutredningen (Ju 1978:08)

Förvaltningsrättsutredningen (Ju 1978:09)

Kommissionslagskommittén (Ju 1978:10)

Viteskommittén (Ju 1979:01)

Pantbrevsutredningen (Ju 1979:02)

Patentprocessutredningen (Ju 1979:03)

Fängelsestraffkommittén (Ju 1979:04)

Frivårdskommittén (Ju 1979:05)

Delegationen (Ju 1979:06) för kontrakts­värd

Fastighetsdata- och inskrivnings­registerkommittén (Ju 1979:08) (FADIR)

MAIK-kommittén (Ju 1979:08)

Utredningen (Ju 1979:09) om skydd för företagshemligheter

Utredningen (Ju 1979:10) om interna­tionella faderskapsfrågor

Fastighetsbildningsutredningen (Ju 1979:11)

Tjänsteansvarskommittén (Ju 1979:13)

Grundlagskommittén (Ju 1980:01)

Stöldutredningen (Ju 1980:02)

Permissionsutredningen (Ju 1980:03)

Ägarlägenhetsutredningen (Ju 1980:04)

Utredningen (Ju 1980:05) om utandningsprov
som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott              55             —            —               —

Utredningen (Ju 1980:07) för att se över gällande ordning i fräga om godtrosförvärv

av stöldgods m.m.                                              56             —            —              —

Summa                              10 939,2     1962,7

Kommittér som avslutat sin verksamhet före ingången av 1980

1980:6

7

9

10

16

21

825,8 1 986,7

704,1 1 813,4

962,0

716,8

70,2

93,9

185,2

15,2

5,0

48,8 19,9 55,3 30,3 32,2 35,4

25

1 081,4

40,1

44,6

35

440,0

34,9

38,9

38

403,4

-

8,2

41

319,7

69,9

29,6

43

266,8

13,4

34,1

45

_

_

____

Namnlagsutredningen (Ju 1972:06) Konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07) Produktansvarskommittén (Ju 1973:08) Hemförsäljningskommittén (Ju 1973:10)

1974års bolagskommitté (Ju 1974:21)

1975ärs polisutredning (Ju 1975:08) Utredningen (Ju 1976:06) om kriminal-värdsstyrelsens organisation m.m.

Allmänna advokatbyråkommittén (Ju 1977:11)(ABK)

Utredningen (Ju 1977:14) om vissa arvsrättsliga frågor

Utredningen (Ju 1977:17) om för­farande i vissa disciplinärenden m.m.

Utredningen (Ju 1978:02) om vidgad ortspressannonsering m.m.

Näringspolitiska delegationen (Ju 1978:04)3

Summa                                  527,8        377,3

 

429

10

11

 

 

38,8

61,3

43,6

—

37,7

66,0

6,8

—

9,2

-

22,3

_____

29,2

—

5,5

—

42,0

—

10,8

—

20,4

—

41,4

_____

14,2

—

5,9

—

11,0

—

2,9

—

67,5

18,2

19,2

—

5,7

-

22,8

_____

0,8

—

11,2

-

0,5

-

25,7

_____

0,8

—

7,1

—

6,2

—

0,6

—

4,2 18,7

0,5 ./. 0,1

0,1

0,3

0,4

0,2 0,3 0,2 0,4

0,1 43,4

0,4 0,3 0,8 0,2

509,4 366,9 577,9 196,4 309,7

282,8 247,4 206,6 248,5

206,5 210,9 243,2 109,0 379,2 184,2 219,2 283,2 207,2 434,0 198,7

10,0

296,6 35,4

203,9

63,1

211,9 209,0 108,0

38,2 22,8

 

968,9

155,6

132,8

119,7

15 278,9

 

 

3,1

169,3

0,8

44,8

3,4

95,4

0,3

24,6

2,5

28,9

41,5 30,7

6,0

15,2

34,5

9,9 4,9

4,9

2,6

48,8

262,5

194,8

314,3

72,3

71,8

137,1

121,0

8,2

143,9

55,0

 

46,1

469,7

7,5

1,3

I 429,7

 

Skr 1980/81:103

430

1

12,3 2 410,2

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom departementet m.m.

Nordiska straffrättskommittén (Ju 1961:51) svensk sakkunnig

Nämnden (Ju 1968:67) för Europa­rådets kriminologiska forsknings­stipendier

Nordiska ämbetsmannakommittén (Ju 1974:07) för lagstiftningsfrågor

Arbetsgrupp (Ju 1978:A) för översyn av anstaltsbeståndet inom kriminal­värden

1979 ärs särskilda jurstikommission (Ju 1979: A)

Diverse myndigheter m.m.

Diverse firmor

Diverse personer

Gemensamma kostnader

Utestående reseförskott

Summa Summa totah

 

12,1

-

4,9

11,6

-

1,8

99,3

51,5

—

36,0

247,8

5,6

 

L4 465.1

-

765,8 12 451,0

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

2          Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m.m.) saml sjukvårdskostnader (ca
9,4 mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

3          Kostnaderna har betalats frän industridepartementets kommittéanslag.

 

431

10

4,6

1,0

5,6

 

0,3

8,2 22,0

0,8 25,6 61,5

1 087,6

6,3

6,3

665,0

140,3

0,8 492,5 494,3 615,8

4,9 2,1

59,7

 

—

275,4

61,5

61,5

—

0,8

—

1,4

—

964,7

—

25,6

61,5

1 401,7

61,5

18 431,4

 

Skr 1980/81:103

432

UTRIKESDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

Lön

t.o.m.             1979-07-01 -1980-06-30
1979-06-30    ------------------

Dag­arvoden'

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1980

Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folkrättens regler om humanitet i krig

Nedrustningsdelegationen (UD 1976:01)

Utredningen (UD 1978:02) om utrikes­representationen

Kommittén (UD 1979:01) för att förbereda 1981-ärs FN-konferens om nya och förnyelsebara energikällor

Utredningen (UD 1979:02) om utbildnings­behovet för det svenska framtida ut-vecklingssamarbetet

Utredningen (UD 1980:01) om fredskärens framtid

Summa

 

1981: 1

2

604.2 89.5

120.7

8.6 13.5

3

357.6

440.9

52.0

4

-

-

8.3

5

—

386.0

17.3

6

_

_____

0.5

100.2

947.6

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1980

Biständspolitiska utredningen (UD 1972:03)

Kommittém (UD 1977:03) för de svenska förberedelserna inför FN:s konferens om vetenskap och teknologi för utveckling

Utredningen (UD 1978:01) om formerna för stiftelsen Stockholms internatio­nella fredsforskningsinstituts (SIPRI) framtida verksamhet

Summa

1979:2 1980:3

1 981.2 45.6

27.0

11.2

63.2 74.4

 

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom departementet m m

Svenska UNICEF-kommittén Brådskande utredningar pä nedrustnings-området

18.9

 

Summa

18.9

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg

 Hyreskostnaderna för kommittéer bestrids frän anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen

' Kostnaderna bestrids av andra medel än kommilléanslagel

 

433

10

Resersättning

Tryckning

Konsultationer

övriga

administrativa

kostnader

Bidrag till

myndighet,

institution

Summa-

 

20.3 8.0

33.1

149.6 21.5

526.0 8.3

 

14.3

75.7

96.9

96.9

4.1

2.0 6.1

518.6

2.5 1.226.5

 

51.4

9.7 46.6

5.0

0.8

61.1 63.6

 

51.4

56.3

5.0

7.6 8.4

70.8 195.5

 

50.0 50.0

18.9

50.0 68.9

28    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

 

Skr 1980/81:103

434

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.        1979-07-01-1980-06-30

1979-06-30    --------------------

Lön    .          Dag-

m.m.'            arvoden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

Särbarhetskommittén (Fö 1977:02) (SÅRK)

Summa

1981:4

741,8

145,1 145,1

83,4 83,4

 

Kommittéer som fortsätter sin verluamhet efter den 1 juli 1980

Beredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (BKF)

1975 ärs skyddsrumsutredning (Fö 1975:03) (SkrU -75)

Värnpliktsinfiytandekommittén (Fö 1977:01) (VIK)

1978  års försvarskommitté (Fö 1978:02)
(FK -78)

Delegationen (Fö 1978:03) för samordning av ny befälsordning (SamD NBO)

Civilmilitärutredningen (Fö 1978:04) (CMU)

Utredningen Hälso- och sjukvärd i försvaret (Fö 1978:05) (HSF)

Folkrättskommittén (Fö 1978:06)

Kommittén (Fö 1979:01) om vissa frågor rörande den militära under­rättelsetjänsten

1979  års militära nygindustrikommitté
(Fö 1979:02) (MFK-79)

1979 års materielanskaffningskommitté (Fö 1979:03) (MAK-79)

Utredningen (Fö 1980:01) Religionen i försvaret

Utredningen (Fö 1980:02) om värnplikts-förmåner under beredskap och krig

Utredningen (Fö 1980:03) om vissa frågor rörande upphandling av försvarsmateriel

 

1981: 1

913,4

187,2

34,2

2

244,6

48,3

-

3

477,8

232,6

103,5

5

993,0

524,0

170,4

6

19,2

-

15,3

7

161,6

293,7

56,4

8 9

97,2 117,4

34,7 96,3

70,5 125,6

10

-

—

54,5

11

-

360,0

107,5

12

-

238,1

85,7

13

-

-

-

14

-

-

-

15

_

_

____


 

Summa

2 014,9

823,6

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1980

Militära pensionsäldersdelegationen

(Fö 1971:04)(MPD) Försvarsmaktens ledningsutredning

(Fö 1974:03) (FLU-74) Tjänstereglementsutredningen (Fö 1974:05)

(TjRU) Fredstandvärd -80 (Fö 1977:03) Flygindustrikommittén (Fö 1978:01)

(FLIK)

Summa

 

1980:1

705,4

14,8

-

2

2 962,4

156,2

119,8

3

8

684,7 488,8

1,6 80,5

35,9 7,6

9

549,9

1,2 254,3

163,3

 

435

10

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     Övriga                 Bidrag till         Summa''

administrativa      myndighet,

kostnader            institution

m.m.

5,6                  57,5               -                     42,3                         -                   333,9

5,6                 57,5               -                    42,3                        -                   333,9

 

81,7

-

16,8

0,5

39,7

15,0

261,5

43,0

1,9

-

6,4

-

29,7 80,1

199,7

11,5

0,2

42,5

0,4

30,7

0,4

6,0                            2,6                -                  311,7

0,2                        -                    65,8

9,5                        -                  400,3

30,3                  21,2                        -                   1 050,4

-                      2,4                        -                    19,6

-                     26,9                        -                  383,4

1,8                        -                  136,7

-                      2,0                        -                  503,7

1,1                        -                    67,3

249,9                            13,0             -                  773,3

124,3                              0,9             -                  480,1

-                       -                           -                      0,4

602,5               259,6          410,5                81,6                        -                 4 192,7

-                      -                  -                      0,8                           -                  15,6

26,3                44,8                -                    12,8                           -                359,9

2,7                  1,7                -                         -                           -                  41,9

0,1                 36,4                -                      0,8                           -                125,4

-                        - -                0,7                     -                       1,9
29,1                   82,9            -                   15,1                           -               544,7

 

Skr 1980/81:103

436

1

42,0 1 112,3

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom departementet m.m.

Utredningen (Fö 1977 :A) om samordning av allmänna landmobila radiokommuni­kationer m.m. (SAMORA) 2

Pilotutbildningskommittén , (Fö I978:A)3

Översyn av transportfrågor inom total­försvaret (Fö 1978:B)

Diverse personer

Gemensamma kostnader

Utestående reseförskott

Summa Summa totalt

 

656.4

-

—

230,4

50,1

39,3

107.9

45,6 5,6

2,7

101,3 2 515,6

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

2          Kostnaderna bestrids av kommunikationsdepartementet med 361,4 tkr 1979/80.

3          Kostnaderna bestrids av kommunikationsdepartementet med 98,0 tkr 1979/80.

 

437

10

8,4

0,7

4,8

L3

15,2

652,4

400,0

 

722,8

-

18,2

L3

221,2

-

-

187,4

962,2

188,7

1 372,7

327,7

722,8

117,3

221,2

49,0

197,8

1,3

1309,4

6 380,7

 

Skr 1980/81:103

438

SOCIALDEPARTEMENTET

1

t.o.m. 1979-06-30

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

1979-07-01-1980-06-30

Lön m.m.

Dag­arvoden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

Socialpolitiska samordningsutredningen

(S 1975:02) Kontraktvårdsutredningen (S 1979:02) Utredningen (S 1979:05) om alkoholfri

motellverksamhet

Summa

S 1981:   8 26

29

813,7 27,6

259,0 183,8

1,4 444,2

93,4

57,7

18,8 169,9

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1980

Socialdepartementets sjukvårdsdelegation

(S 1966:39) Pensionskommittén (S 1970:40) Barnomsorgsgruppen (S 1973:07) Familjestödsutredningen (S 1974:01) Nykterhetsvårdens erkända och enskilda vårdanstalters personalorganisations­utredning NEPO (S 1974:04) Delegationen (S 1974:05) för social

forskning Utredningen (S 1974:69) om sjukvärd i livets

slutskede (SLS) Utredningen (S 1976:05) om sjukvården i krig Prostitutionsutredningen (S 1977:01) Tobakskommittén (S 1977:03) Utredningen (S 1977:04) om narkotika­missbrukets skadeverkningar Utredningen (S 1977:10) om ADB inom

den allmänna försäkringen m.m. (ALLFA) Omsorgskommittén (S 1977:12) Fluorberedningen (S 1977:13) Texttelefongruppen (S 1977:15) Ensamförälderkommittén (S 1977:16) BeredningsgruppenJör det internationella

barnåret 1979(5 1977:19) Utredningen (S 1977:21) om de homo­sexuellas situation i samhället 1978 ärs tandvårdsulredning (S 1978:01) Organisationskommittén för försäkringsrätterna

(S 1978:02) Beredningen (S 1978:03) för internatio­nellt läkemedelssamarbete Sjukpenningkommittén (S 1978:04) Utredningen (S 1978:05) om familjevård

för missbrukare m.m. Kortvågsutredningen (S 1978:06) Kommittén (S 1979:03) för översyn av

hemspråksträning för förskolebarn Bilstödskommittén (S 1979.04) Familjeekonomiska kommittén (S 1979:06)

S 1981

 

1

2 3 4

2  849,8

3  104,5

2  760,7

3  246,4

6,7 317,3 455,9 614,6

62,2

107,0

51,3

25,8

5

733,6

15,5

66,2

6

1 637,3

537,9

139,6

7

9

10

11

1 786,9 754,3 887,3 184,3

91,3 101,6 295,9

77,6

67,1 11,7 16,3

12

1 618,5

984,3

82,4

13 14 15 16 17

1  389,2

2    305,3
163,9

53,0 308.6

387,6

1 094,3

11,3

30,1

368,2

53,3 86,4 37,9 30,0 19,1

18

1 359,1

123,7

37,3

19 20

249,6 1 149,8

294,9 412,8

47,7 90,9

21

1 125,7

557,1

20,4

22 23

144,8 211,0

213,4 294,5

53,4 75,4

24 25

199,3

263,3 79,3

23,4 6,8

27 28 30

—

194,7 96,7 88,6

5,2

19,6

9,8

 

439

10

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     övriga                 Bidrag till         Summa-

administrativa      myndighet,

kostnader            institution

m.m.

48,7                98,9                -                         -                         -                  500,0

28.6                   2,6               -                      0,7                         -                  273,4

6,4                  2,6                -                         -                         -                   29,2

83.7                104,1              -                      0,7                         -                  802,6

5,7

22,5

136,5

—

14,7

4,2

36,6

3,1

-                            0,2           1 800,0              1 897,3

0,7                          -                561,5

3,2                          -                529,3

17,2                            17,3               -                714,6

0,8                    -                  -                       -                           -                     82,5

45,6                 60,5               -                      5,1                         -                   788,7

12,1 68,9

47,7 7,5

130,5

179,0 16,9 4,0

0,2 12,9

1,6 -0,1

39,9

70,4

526,3

11,5

84,7

159,1

52,9

0,7

26,5

14,6 146,9

56,1

0,5

142,2

164,8

69,3

150,0

450,0

0,6 1,1 1,0 0,1 0,4

12,2

0,5

521,5

-

39,1 132,7

—

1 625,4

6,1 5,9

56,5

-

-

0,3

79,1 54,3

0,2

—

8,1 0,6

46,8 14,6

-

7,9

253,7

0,6

20,0 18,4 4,2

—

-

0,4

-                                       413,1

-                                       267,4

-                                       360,9

-                                       101,3

-                  I 714,8

865,0               1 570,6

1557,1

309,2

-                                       511,4

-                                       556,4

125,0                820,2

387,8 2 267,7

634,3

354,2

-                   424,8

342,0 354,4

-                                       220,3

-                                       134,7 102,6

 

Skr 1980/81:103

440

 

Kommittén (S 1979:07) för cancerföre­byggande åtgärder Kommittén (S 1979:08) för översyn av

riksförsäkringsverkets organisation Sjukreseutredningen (S 1979:09) Beredningsgruppen (S 1979:10) för internationella

handikappåret 1981 Anhörigvårdskommittén (S 1979:11) Organisationskommittén (S 1979:12) för

socialstyrelsen Arbetsgruppen (S 1979:13) för att

planera och genomföra en aktion mot

överlåtelse av alkohol till ungdom Arbetsgruppen (S 1980:01) för samråd

beträffande boendeservice för svårt

handikappade 1980 ärs abortkommilté (S 1980:02) Journalutredningen (S 1980:03) Socialdatautredningen (S 1980:04) Organisationskommittén (S 1980:05) för

statens miljömedicinska laboratorium Samordningsorganet för alkoholfrågor

(S 1980:06) Socialberedningen (S 1980:07) Utredningen (S 1980:08) för översyn av

föräldraförsäkringen Utredningen (S 1980:09) om formerna för

den psykiska barn- och ungdomsvärdens

och familjerådgivningens verksamhet

Summa

31

32 33

34 35

36

37

38 39 40 41

42

43 44

45

46

 

126,3

15,8

184,6 120,3

71,2

155,7

-

336,0

-

76,1

28,4

5,1

13,

0,1

16,1

1 379,8

9 025,0

 

Kommittéer som avslutat sin verksam­het före ingången av 1980

Barnmiljöutredningen (S 1973:08)

Medicinalansvarskommittén (S 1974:02)

Pensionärsundersökningen (S 1974:06)

Regionsjukvärdsutredningen (S 1974:07)

Ledningsgruppen (S 1974:11) för för­söksverksamhet inom socialvärden

Hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04)

Planeringsgruppen (S 1976.03) för barnomsorg

Sjukvårdens inre organisation (S 1977:02)

Utredningen (S 1977:05) avseende vissa frågor om hälso- och sjukvärd för äldre

Utredningen (S 1977:07) om barn­olycksfall

Utredningen (S 1977:08) i frågan om kontinuitet i kontakterna mellan patient och läkare i den öppna vården

Utredningen (S 1977:14) om huvudmanna­skapet för Karolinska sjukhuset

Utredningen (S 1979:01) om vissa frågor om regionssjukhuset i Örebro m.m.

Summa

27,8

1 235,3

 

1 845,7 3 625,5

1,3 1,3

-

2 132,7

-

-

930,8

-

-

1 669,8

494,7

110,0

1 220,0

59,0

14,5

687,6

7,7

-

310,4

1,3

—

753,9

12,1

-

526,1

-

-

120,5

10,7

7,3

131,2

3,4 619,3

11,9 143,7

 

441

10

21,3

1,9 18,2

38,1 0,2

16,1

53,6

302,7 50,3

21,6

326,2

0,8

19,5 34,9

466,9

308,0 158,0

303,9 0,2

678,3

 

24,4

14,4

17,1

160,4

 

4,1

2,2

1,8

11,1

2,2

13,1 16,8

1344,3

720,2

4166,8

151,9

2 790,0

19 578,0

 

30,9

0,3

 

0,5

—

0,1

-

31,8

230,4

4,4

180,0

0,9

33,1

205,0

0,1

0,6 1,4

58,7

1,7 1,3

0,5

0,1

867,6

464,3

41,7

 

 

2,4

—

30,0

0,1

-

-

10,2

2.2

95,6

50,7

476,6

330,6

2,1

1,3 44,5

0,1

18,0

123,3 1 623,1

 

Skr 1980/81:103

442

1

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkun­niga biträden inom departementet m.m.

Satens Handikappråd (S 1966:37)

Nämnden (S 1960:A) för undervisnings­sjukhusens utbyggande (NUU)

Delegationen (S 1978:A) för interna­tionella hälso- och socialvårdsfrågor

Diverse myndigheter

Diverse personer

Gemensamma kostnader

Utestående reseförskott

Summa Summa totalt

 

6 026,2

6,9

24,1

3 429,7

875,7

78,3

5,3

90,2

2,2

2,8

105,2 1 798,6

-          975,0

-       11063,6

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

2 Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m.m.) samt sjukvårdskostnader

(ca 9,4 mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

 

443

10

3,5 130,5

30,9 164,9

1643,6

1,3

47,5

48,8 1349,7

1,4 2 209,9

2 211,3

7 228,7

0,4 43,4

534,2 578,0 732,7

 

-

34,9

-

1 130,6

328,8

2,8

2 538,7

90,2

583,9

30,9

328,8

4 412,0

3 118,8

26 935,7

 

Skr 1980/81:103

444

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

1

t.o.m. 1979-06-30

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

1979-07-01-1980-06-30

Lön

Dag­arvoden'

 

Kommittéer som avslutat sitt arbete senast den 30 juni 1980

Utredaren (K 1978:06) av differen­tierade körkort

Särskild utredare (K 1979:03) av Göteborgs hamns internationella konkurrensförhällande

Summa

1981:9 14

26,9

95,5

206,0 206,0

21,8

21,8

 

1981:

19 20

21

22

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1980

Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fräga om metoder för märkning av olja i fartyg (UMOF) Fartygsmiljöutredningen (K 1973:04) Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07) Sakkunnig (K 1975:07) med uppdrag att utreda vissa säkerhetsfrågor vid användning av truckar Utredningen (K 1976:01) om samverkans-möjligheterna hos vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser m.m. SMHI-utredningen (K 1977:01) Typbesiktningsutredningen (K 1977:02) Lufttransportutredningen (K 1978:07) Tomtparkeringsutredningen (K 1978:10) Utredningen (K 1979:01) om transport

av farligt gods Mönstringsutredningen (K 1979:02) Väghållningsutredningen (K 1979:04) Körkortsmedicinska utredningen (K 1979:05) Särskild utredare (K 1979:06) av

sjömanspension genom kollektivavtal Kollektivtrafikberedningen

(K 1979:07) Taxesamordningsutredningen

(K 1979:08) Flyglagutredningen (K 1979:09) Transportforskningskommiltén

(K 1980.01) Stockholmsutredningen (K 1980:02)

Summa

 

1

673,9

—

10,2

2

251,7

232,4

21,5

3

3 310,6

545,0

47,1

9,7

65,2 83,1 67,9 88,8 22,6

56,4 42,4 23,2 22,9

20,2

27,7

 

5

872,8

141,5

6

286,9

16,9

7

631,6

169,2

10

121,7

207,6

11

77,3

155,5

12

79,1

176,0

13

—

174,3

15

—

40,5

16

—

163,6

17

-

109,7

18

_

80,6

54,7

.    52,3

9,9

581,2

2 329,7

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1980

Sjömanspensionsutredningen (K 1975:09) Körkortsutredningen (K 1976:02) Sjöfartspolitiska utredningen (K 1977:05)

 

1979:9

485,4

11

579,8

1980:10

1 564,1

178,3

25,2

 

445

10

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     övriga                 Bidrag till         Summa-

administrativa      myndighet,

kostnader            institution

4,9                    -                 2,4                     -                           -                     29,1

47,7                    -                62,4                   4,1                         -                   320,2

52,6                   -                64,8                  4,1                         -                   349,3

0,3

—

28,8

37,7

—

—

23,8

21,7

351,0

39,3

4,3                        -                  295,9

4,0                        -                  992,6

-                      -               15,0                       -                         -                    24,7

4,8                     -                  -                    0,2                         -                  211,7

16,2                     -                  -                    0,1                         -                  116,3

62.8                    - 184,1            -                       -                         484,0
37,6                    - 319,8        0,6                       -                         654,4

7.0                    -                    -                    2,6                         -                  187,7

22.9                    - -               2,8                       -                         258,1
38,1                    - -                  -                       -                         254,8
14,8                    - 62,6          1,5                       -                         142,6

3.1                    _                   _                    1,6                         -                  191,2

9,5                      -                  -                       -                         -                  119,2

3,0                     -                  -                    2,6                         -                  106,4

-                       - -               0,3                       -                         0,3
2,4                    - -                  -                       -                         57,1

9,4                     -                  -                       -                         -                    61,7

-                         - -              2,0                       -                         11,9
293,4                  21,7      961,3                 22,6                         -              4 209,9

0,4                    -                  -                       -                           -                      0,4

./. 2,2                   _                  _                      _                           _                  ./. 2,2

17,7                 18,3            100,7                   1,1                         -                   341,3

 

Skr 1980/81:103

446

1

Särskild utredare (K 1978:03) med uppdrag att se över lagstiftningen på försvars­maktens fartyg

Särskild utredare (K 1978:05) med uppdrag att göra en översyn av sjöfartsverkets sjökortsframställning

Utredningen (K 1978:09) om taxinäringen

Summa

57,6

27,4

1980:12

 

1979:20

47,1

—

—

1980:16

161,8

13,9

8,0

 

 

192,2

60,6

 

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom departementet m.m.

Arbetsgruppen (K 1978:B) för översyn av trafikbullerutredningens förslag i fräga om vägtrafikbuller

Sakkunnig (K 1979:A) med uppdrag att undersöka förutsättningarna för färjetrafik i Södra Öresund

Klassificeringsanstalternas under­sökningsverksamhet (K 1979:B)

Utbyggnad av Visby hamn (K 1979:C)

Vissa frågor rörande nordkalottfrågor (K 1979:D)

Kommission (K 1979:E) för viss rederifråga

Arbetsgrupp (K 1980:A) för enhetliga bestämmelser i Norden om småbåtar'

Stängselnämnden

Diverse myndigheter m.m.

Diverse personer

Gemensamma kostnader

Utestående reseförskott

Summa

 

7,6

3,5

39,3

5,9

27,8

-

-

15,3

25,0 14,2

-

./.0,2

12,8

-

18,1

5,6

—

-

0,8 28,3

-

192,3 99,9

-

126,0

356,7

 

Sakkunniga i nordiskt lagstiftnings­arbete m.m.

Svenska sakkunniga (K 196/:37) inom Nordisk kommitté för trafiksäkerhets­forskning (NKT)

Nordisk kommitté (K 1967:38) för transportekonomisk forskning (NKTF)

Nordiskt trafiksäkerhetsräd (K 1971:02) (NTR)

Nordisk ämbetsmannakommitté (K 1971:04) för transportfrågor (NÄT)

Svenska sakkunniga (K 1971:05) inom Nordisk Kommitté för vägtrafiklag­stiftning (N KV)

Nordisk bilteknisk kommitté (K 1975:03) (NBK)

 

 

333,2

 

678,1

 

446,9

 

539,4

 

140,8

 

43,8

Summa

-

Summa totalt

 

1,3

1,3 3 085,9

51,0 20,8 43,2 83,0

11,8

2,1 311,9

1 101,5

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

 Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m.m.) samt sjukvårdskostnader (ca 9,4 mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för departementen. ' Kostnaderna bestrids av jordbruksdepartementet och kommundepartementet med vardera 13,1 tkr 1979/80. Ang. utredning om samordning av allmänna landmobila radiokommunikationer m.m. (SAMORA) är kommunikations­departementets andel 361,4 tkr. 1979/80 se redogörelsen till Fö-dep. Ang. Pilotutbildningskommittén är kommuni­kationsdepartementets andel 98,0 tkr. 1979/80 se redogörelsen till Fö-dep. * Kostnaderna bestrids av jordbruksdepartementet med 0,9 tkr 1979/80.

 

447

10

11

 

3,0

0,1

30,5

 

4,7 23,6

18,3

100,7

0,6 1,8

0,6

26,6

397,2

 

0,4

43,2

 

4,9 0,6

2,7

9,7 18,3

16,7

2,3 19,0

0,8

26,4 27,2

27,8

30,7 30,1

12,6

40,4

3,5 28,3

192,3

128,6

9,7

547,2

 

24,5 16,4 36,1

45,7

0,6

0,2 0,3 0,6

75,7

38,8

80,5

128,7

 

27,1

13,0 162,8

550,7

0,6 40,6

1 145,8

1,1 56,8

38,9

15,1 377,7

5 881,3

 

Skr 1980/81:103

448

EKONOMIDEPARTEMENTET

1

t.o.m. 1979-06-30

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

1979-07-01-1980-06-30

Lön

Dag­arvoden'

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

Komminéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1980

Betalningsbalansdelegationen

(Fi 1975:02) Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna

och kapitaltillväxten Banklagsutredningen (Fi 1976:04) Valutakommittén (E 1977:03) Försäkringsrörelseutredningen

(E 1977:05) Lönspardelegationen (E 1978:01) Försäkringsverksamhetskommittén

(E 1979:01) Värdepappersmarknadsutredningen

(E 1979:02)

1979års fondutredning (E 1979:03)

1980års långtidsutredning (E 1980:LU)

Utredningen (E 1980:01) om jordbrukets

kapitalförsörjning Statistikutredningen (E 1980:02) översyn av kreditpolitiken och den

kreditpolitiska lagstiftningen

(E 1980:03) Kontokortskommittén (E 1980:04) Utredningen (E 1980:05) angående de små och

medelstora företagens finansiella situation

Summa

759,5

14,2

0,1

1981: I

 

2 3 4

3 635,5 499,0 477,4

1 110,2 335,5 515,7

55,3

124,7

76,3

5 6

269,1

171,2 114,5

67,8 11,7

7

0,6

392,4

30,0

8 9

—

92,2 114,6

25,3

-

-

214,7

5,0

10 11

—

—

5,9

12 13

-

-

-

14

348,4

2 889,9

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1980

Utredningen (Fi 1970:70) om förhällan­det mellan bankgiro och postgiro

Kommittén (E 1976:02) med uppdrag atl utreda frågan om behovet av framtida folk- och bostadsräkningar FOB-utr.

Utredningen (E 1977:01) om statistiska centralbyråns uppgiftsinsamling

Statistiska centralbyråns framtida behov av utrustning för automatisk databehandling (E 1977:04)

1978 års långtidsutredning (E 1978:LU)

Summa

237,3

1980: 1

 

1979:6

706,3

2,4

1980:6

393,8

118,3

1979: 11

292,6

-

-

943,8

41,7 162,4

9,9

14,1

24,0

 

449

10

11

 

Resersättning

Tryckning

Konsultationer

övriga

administrativa

kostnader

Bidrag till

myndighet,

institution

Summa

 

46,0 35,7 11,4

15,6

3,3 7,1

19,0

2,3 0,1

221,4

188,8

252,3

62,3

688,0

25,7 4,0

1,4 1,6

203,1

1 710,9 499,9 674,5

240,4 126,2

439,6

95,5 147,0

926,7

8,2 0,1

 

140,5

221,4         1 191,4

40,1

4 831,7

 

18,5

28,4

 

2,3

0,4 0,6

2,8 135,3

 

0,4

0,4

 

2,3

124,8 143,3

5,1 5,1

./. 9,7 ./. 8,3

161,9 328,8

29    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

Skr 1980/81:103                                                                450

1

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse myndigheter Gemensamma kostnader Utestående reseförskott

Summa                                      —              —

Summa totalt                            3 223,5      440,2

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

 Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader

(ca 9,4 mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

 

451

10

11

 

0,2

0,2

143,0

364,7

1 196,5

0,5

0,5

33,7

100,0

100,0 100,0

100,0 0,7

100,7 5 501,6

 

Skr 1980/81:103

452

0001

BUDGETDEPARTEMENTET

I

t.o.m. 1979-06-30

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

1979-07-01-1980-06-30

Lön

arvoden'

 

Komminéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980 1980

Forskningsskattekommittén (B 1978:05)

Summa

1981: 16

99,6

125,1 125,1

52,3 52,3

 

1981

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1980

1969 ärs punktskatteutredning

(Fi 1970:57) Mervärdeskatteulredningen (Fi 1971:05) Utredningen (Fi 1972:06) om under­ställning av avtal Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhets­åtgärder m. m. i skatteprocessen (USS) Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06) Utredningen (Fi 1976:02) om beskatt­ning av tjänstepensioner Företagsobeståndskommittén FOK

(Fi 1976:03) 1976 års fastighetstxeringskommitté

(Fi 1976:05) Förvaltningsutredningen (B 1977:01) Vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05) Stämpelskatteutredningen (B 1977:06) Utredningen (B 1977:07) med uppdrag att utreda frågan om lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län Delegationen (B 1977:09) för före­tagens uppgiftslämnande m. m. (DEFU) Traktamentsbeskattningssakkunniga

(B 1978:02) Konsultexportutredningen (B 1978:03) Solnautredningen (B 1978:06) Realbeskattningsutredningen (B 1978:07) Kronoholmsutredningen (B 1978:08) Bruttoskattekommittén (B 1979:04) Kapitalvinstkommittén (b 1979:05) Energiskattekommitién (b 1979:06) Utredningen (B 1979:07) om minskning av

statens beständ av uthyrningsbostäder ADB-anskaffningsutredningen (B 1979:09) Husebyutredningen (B 1979:10) Chefsutbildningskommittén (B 1979:11)

1979  ärs folkbokföringskommitté
(B 1979:12)

1980     års företagskommitté (B 1979:13)
Kommittén ( 1979:14) med uppdrag att

se över reglerna om folkpensionä­rernas skattelättnader

 

1

2

963,7 826,7

450,3 207,6

49,5 63,3

3

0,8

-

-

4

5

2 084,2 1 391,0

680,4 580,9

133,1 60,7

6

247,4

-

130,2

7

1 610,3

346,9

99,9

8

9

10

11

956,3

2 469,9

279,8

420,1

443,9 370,5 271,5 204,2

129,5 38,3 46,6 61,5

12

332,7

154,4

19,3

13

2 593,3

1 110,4

76,3

14 15 17 18 19 20 21 22

451,3

470,3

8,4

13,3

0,2

1,0

20,8

391,5 257,4

232,4 178,3

139,3 153,5

85,6 62,1 26,1 26,4 0,9 95,4 73,5 26,8

23 24 25 26

-

240,2 38,4

36,1

8,9

31,5

13,4

27 28

-

143,0 108,7

27,5

71,1

12,8

1981:29

 

453

10                   11

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     övriga                 Bidrag till         Summa

administrativa      myndighet,

kostnader            institution

m.m.

5,6                    1,8                         -                    184,8

5,6                   1,8                        -                   184,8

23,8                    -                  -                      2,4                         -                   526,0

27,2                    -                  -                       -                           -                   298,1

152,2                28,0                  -                    2,5                           -                996,2

73.0                    -                    -                    0,2                           -                714,8

3,0                      -                  -                       -                           -                133,2

130,7                62,4                  -                    0,6                           -                640,5

37.1                126,8           42,5                    0,1                      60,0                839,9

11.6                 69,8                 -                       -                           -                490,2

55.7                    - 5,0            1,0                       -                    379,8
21,9                    _ _                 _                      _                    287,6

7,9                      -                  -                       -                           -                181,6

47,1                      -             23,7                120,7 -                      1 378,2'

31,9 33,2

1,1 0,4

-

2,8

0,9

132,6

1,0

10,5

18,6

7,3

13,8

31.8                    - 31,9          1,1                       -                    541,9
43,3                    5,9            33,2                    0,4                           -                402,3

1,8                      -                  -                       -                           -                  27,9

4,5                      -                  -                    2,8                           -                266,1

2,5                      -                  -                    0,9                           -                182,6

10,0                  6,1                  -                132,6                           -                244,1

19,9                   -                    -                    1,0                         -                  233,7

2.4                    -                   -                  10,5                         -                  193,2

6,2                   -                    -                       -                         -                    42,3

6.5                     -                    -                       -                         -                  255,6
23,1                   -               18,6                       -                         -                    73,2
11,3                   -                 7,3                  13,8                         -                    84,2

2,2                   _                   _                    0,9                         -                  173,6

2,4                   -                    -                    1,7                         -                  112,8

5,0                   -■                 -                       -                         -                    88,9

 

Skr 1980/81:103

454

 

Kulturskattekommittén (B 1979:15)

1980 ärs kommitté för översyn av reglerna för beskattning av stats­bidrag m. m. (B 1980:01)

Kommunala grundgarantiutredningen (B 1980:02)

Datadelegationen (B 1980:03)

Utredningen (B 1980:04) om pensionsrätt

Kommittén (B 1980:05) om underskotlsavdrag

Utredningen (B 1980:06) om forsknings-och utvecklingsinsatser rörande offentlig ekonomi

Organisationskommittén (.B 1980:07) för statskontoret (OKS-80)

Utredningen (B 1980:08) om förenklade rutiner för rapportering av sjuk- och föräldraledighet för statsanställda m.fi. som omfattas av arbetsgivarinlräde

Summa

1981:30

31

32 33 34 35

36

37

38

101,9

73,7 17,0

6 967,4

12,9

1448,1

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1980

Utredningen (Fi 1959:37) om universi­tetens egendomsförvaltning

1972 års skatteutredning (Fi 1972:02)

Sakkunniga (Fi 1974:02) med uppdrag att utreda frågan om gränsdragningen mellan förvaltningsrevision och rationaliseringsverksamhet inom statsförvaltningen m. m.

Utredningen (Fi 1976:06) om kommuner­nas ekonomi

Organisationskommittén (B 1978:04) för statens arbetsgivarverk

Utredningen (B 1979:01) om central rationali­sering och ADB

Organisationskommittén (B 1979:02) för statens arbetsmarknadsnämnd

Arbetsgrupp (B 1979:03) med uppgift att förbereda regeringens beslut om inrättande av en myndighet för personalutbildning och personaladministration

Organisationskommittén (B 1979:08) för statens institut för personaladministration och personalutbildning

Summa

1978: 1979:

1978:12 1978:21 1979:22 1980:21

22

23

28

 

734,6

7,0

./. 3,2

38,9

393,3

1,7

____

744,2

0,3

-

94,0

-

2,5

96,7

66,1

11,3

19,3

—

18,2

16,2

1,5

12,1 84,5

71,9

 

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Decentraliseringsdelegationen

(B 1980:A) Diverse myndigheter m. m. Diverse firmor Diverse personer Gemensamma kostnader Utestäende reseförskott

Summa

Summa totalt

94,8

3,0

9,9

201,5

309,2 7 473,6

./. 8,0 16,0

8,0 1 592,9

' I beloppet ingär lönekostnadspälägg.

2 Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader

(ca 9,4 mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

 

455

10

1,2

1,9

117,9

 

2,3

0,9

0,1 1,6

74,6

2,4 18,6

 

767,6

299,0

162,2

297,7

60,0

10002,0

45,9

./. 3,2

1,9

51,0

79,0

0,5

1,7

0,3

2,5

209,8

18,2

1,5

1,9

51,0

79,0

0,5

12,1 288,8

 

2,2 3,0

1.1

53,2 219,9

0,3 0,1

4,7 59,8

I

137,0

58,3

69,7

1,1

410,1

58,7

139,2

351,1

656,9

358,7

60,0

151,6 3,0

223,0 1,9

417,5 59,8

856,8

11 332,4

 

Skr 1980/81:103

456

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

1

t.o.m. 1979-06-30

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

Lön

1979-07-01-1980-06-30

Dag­arvoden'

 

1981:5

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

Kommittén (U 1976:04) om läromedels­marknaden Utredningen (U 1977:03) om kvinnliga

skolledare Lärartjänstutredningen (U 1977:04) Skolforskningskommittén (U 1978:09) Skoladministraliva kommittén (U 1978:17) Utredningen (U 1979:01) om förstärkta

kontakter mellan hem och skola Sista Serafenutredningen (U 1979:16) Utredningen (U 1980:05) för en rättslig översyn av ätgärder mot avgiftsskolk

Summa

445,2

31,7

2 705,8

 

8 9

21 28

501,9

2 029,5

515,6

361,7

200,0 236,0 255,3 587,8

23,4 116,3

57,4 155,6

29 43

58,0

217,9 6,7

32,0

50

—

21,4

10,2

 

 

1970,3

426,6

 

1981

23

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1980

Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsreglering av upphovsrättsliga frågor pä undervisningsområdet (AUU-sakkunniga)

Bibelkommissionen (U 1972:07)

Studiestödsutredningen (U 1975:16)

Styrelsen (K 1975:17) för sekreteriatet för framtidsstudier

Gymnasieutredningen (U 1976:10)

Svenska delegationen av finsk­svenska utbildningsrådet (U 1976:11)

Videogramutredningen (U 1977:05)

Utredningen (U 1977:08) om visnings­ersättning

Uppslagsverkskommittén (U 1977:09)

Arbetsgruppen (U 1977:10) för same­frågor

Dagspresskommittén (B 1978:01)

Forskningssamverkanskommittén (U 1978:01)

Utredningen (U 1978:03) om gäststude­rande m. m.

Kommittén (U 1978:04) om kommunal vuxenutbildning

Elevvårdskommittén (U 1978:06)

Integrationsutredningen (U 1978:07)

NÄAS-utredningen (U 1978:08)

Närradiokommittén (U 1978:11)

Informationsteknologiutredningen (U 1978:12)

 

: 1

26,5

—

2

5 628,5

1 519,2

3

2 980.4

976,5

43

 

 

6

3 196,4

1 799,8

7

232,4

11,5

10

1 087,4

686,1

11

96,1

____

12

351,6

183,0

13

205,4

262,3

14

461,0

486,2

15

760,4

568,0

16

391,5

456,7

17

595,2

692,9

18

433,9

621,6

19

503,4

718,8

20

182,9

194,2

22

768,6

1 039,4

567,7

631,5

24,7 87,4 67,3

104,8

69,9 80,0

61,4 35,4

32,9

18,0

71,8 40,6 37,6

60,6

100,4

 

457

10

Resersättning  Tryckning     Konsultationer  övriga                 Bidrag till        Summa

administrativa    myndighet,

kostnader          institution

52,8                   -                  -                     22,3                        -                   552,0

7,1

—

21,9

6,4

29,2

209,5

3,1

13,9

44,1

120,6

11,6

8,7

44,6

122,0

50,0

17,2

258,8

608,0

-                   497,7

977,2

45,8                   -                  -                      2,2                         -                   297,9

-                  -                       -                           -                      6,7

-                      -                  -                       -                           -                     31,6

223,6             452,1           86,6                 70,7                       -                 3 229,9

0,6 44,2 74,7

0,7

1,7 121,8

71,1 26,9

87,6

0,6

279,2

27,6

35,8 51,7

28,3

—

0,7 38,3

3,6 11,9

—

—

—

19,2 42,9

0,6

6,5 36,6

7,7

51,2

-

-

16,8

53,6

-

8,7

15,7

135,3

98,4

78,3

3,6

119,0

24,5 56,4 48,5

7.8

4,4

18,5

69,6

31,1 18,1 19,9

124,6

103,9

124,8

5,4

31,7

 

—

25,3

—

1 724,3

 

1 267,2

50,0

2 349,6

_

117,9

—

884,4

_

65,0

—

230,3

_

288,0

—

606,9

-

636,0

-

552,7

_

963,4

20,0

803,1

402,7

1 332,2

—

197,8

149,0

1 610,7

997,7

 

Skr 1980/81:103                                                               458

J_________________________________ 2_______ 3______ 4_________ 5

Utredningen (U 1978:13) för översyn
av den interna organisationen för
livrustkammaren. Skoklosters slott och
Hallwylska museet                                     2 1981:24       107,7        99,9           47,4

25

64,9

70,0

13,6

26

416,4

191,0

37,1

27

172,8

598,2

12,0

30

99,6

328,4

38,6

31

6,8

—

5,9

32

3,9

160,1

24,3

33

 

—

41,4

34

____

51,9

____

35

—

90,4

—

Utredningen (U 1978:14) om förutsätt­ningarna för en närmare samverkan mellan livrustkammaren och övrig museiverksamhet inom Kungl. Slottet

TV-avgiftsutredningen (U 1978:15)

Huvudmannaskapskommittén (U 1978:16)

Talbokskommittén (U 1979:02)

Uppföljningskommittén (U 1979:03)

Radiorättskommittén (U 1979:05)

Filmpolitiska beredningen (U 1979:06)

Utredningen (U 1979:07) om den civila flyghistoriska museiverksamheten

Konservatorsutredningen (U 1979:08)

Utredningen (U 1979:09) om behov av
radiobiologisk forskning m. m.                             36             —           7,5              —

Kommittén (U 1979:10) om forskningens
och forskarutbildningens silualion i
den nya högskolan                                              37             —          91,7           36,4

113,1

18,2 8,7

222,7

26,9

55,9

242,7

8,1

7,2

-

47,2

-

14.7

-

6,0

-

42,2

3,9

13 288,5

1 215,3

Delegationen (U 1979:11) för uppfölj­
ning av reformbesluten om grundskolan                38

Skolförfattningsutredningen (U 1979:12)                  39

Kommittén (U 1979:13) angående skolor
med enskild huvudman                                        40

Dansteaterutredningen (U 1979:14)                         41

Utredningen (U 1979:15) rörande den
framtida verksamheten vid Stiftelsen
Drottningholms teatermuseum m. m.                    42

Folkbiblioteksutredningen (U 1979:17)                     44

Organisationskommittén (U 1979:18)

för statens konstmuseer                                      45

Utredningen (U 1980:01) för översyn
av statens konstråds organisation
och verksamhetsformer                                       46

Utredningen (U 1980:02) om ortsnamns-
verksamheten i riket m. m.                                  47

Utredningen (U 1980:03) om den fram­
tida hälso- och sjukvården samt
motionsidrotten för studerande                             48

1980 års bokbranschutredning
(U 1980:07)                                                        52

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1980

Lokal- och utrustningsprogramkommit-téema (E 1965:54) för universitet och högskolor (Lup-kommittéerna)

Universitetsreslaurangkommittén (U 1970:46)

1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974:04)

Beredningen (U 1975:05) för interna­tionellt utbildningssamarbete

Biblioteks- och dokumentationssam-verkanskommitlén (U 1975:06)

Utredningen (U 1975:14) för studie-dikumentation och statistik för högskolan

Folkbiblioteksutredningen (U 1975:19)

 

1980:1

14 279,5

./. 24,8

107,7

3

3 268,4

23,2

28,1

5

5 984,4

1.3

-

6

2 078,9

0.9

5,0

1978:25

787,3

-

-

1980:7 10

1498,1 3 695,5

39.1 445.8

71,3 29,1

 

459

10

147,3

—

5,3

—

4,9

—

—

9,0

—

23,8

0,7

25,2

27,0

20,0

—

3,0

4,4

0,5

—

—

—

13,3

0,6

—

0,4

0,7

12,9

—

—

3,0

0,4

_

0,1

4,2

0,7

—

0,9

0,3

93,8 326,1 686,9 394,4 6,4 198,7

55,0

55,4 96,2

9,2

 

0,6

50,3

 

5,9 6,1

0,4 0,3

8,7 2,1

0,6 0,2

!6,2

0,6 1,0

0,9

8,5

1,0

3,9

188,4

34,5 138,3

269,9 2,3

64,6

273,8

7,2

 

0,5

47,2 15,2

 

0,7 1 212,4

0,3 309,8

687,3

481,4

621,7

6,0

47,1 17816,4

 

 

27,0

29,8

0,5

-

0,5

58,4

0,7

2,0

5,3

10,8

12,1

152,5 51,8 60,2

0,7

 

6,2 64,0

131,6 196,4

28,8

1,2 24,6

249.4 788,7

 

Skr 1980/81:103

460

1

Byggnadsvårdsutredningen (U 1979:02)

Kommittén (U 1976:14) för att för­bereda det svenska deltagandet i Unescos konferens om miljöbidrag 1977

Utredningen (U 1977:06) om vissa vårdutbildningar inom högskolan

Organisationskommittén (U 1978:05) för arkivet för ljud och bild

Organisationskommittén (U 1978:10) om vissa ätgärder på informations­området

Kommittén (U 1979:04) om verksamheten vid Musikaliska akademiens bibliotek. Musikhistoriska museet och Svenskt musikhistoriskt arkiv.

750,5

24,7

1980:11

 

:51

99,7

-

-

:22

1 168,4

8,0

-

':27

204,5

1,0

16,1

32

297,2

7,7

9,5

43

0,5

31,9

 

Summa

526,9

298,7

 

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga inom departementet m. m.

Svenska Unescorädet arbetsutskott

(UI95I:A) Ämbetsmannakommittén (U 1971:14) för

nordiskt kulturellt samarbete Bamfilmrådet (U 1975:C) Arbetsgruppen kring normbildning och

normöverföring i skolan (U I978:B) Grupp för uppföljning av avtalet om

utställningsersättning (U 1979:A) Rikskommittén (U 1980 :A) mot våld i

skolan Arbetsgruppen (U 1980: B) för bered­ning av frågor rörande kontakter

mellan kultur och skola Arbetsgruppen (U 1980:C) för beredning

av frågor kring en förändrad statlig

skoladministration Diverse myndigheter m. m. Diverse firmor Diverse personer Gemensamma kostnader Utestående reseförskott

Summa

0,4

97,8

533,0

 

368,3 164,4

29,3

24,6 89,1

498,4

33,2

20,2 1 1

 

178,7

1,1

8,7

 

28,5

-

-

• 28,7

3,7

—

189,8 0,2

3,3

_

488,8

248,5

 

Summa totalt

-        16274,5

2 189,1

' I beloppet ingär lönekostnadspålägg.

 Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m. m.) saml sjukvårdskostnader

Cca 9,4 mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

 Sekreteriatet har fr.o.m. den 1 juli i98U överförts till forskningsrädsnämndens organisation.

 

461

./. 0,7 5,6

5,5

0,3

0,5

10

24,3

5,6

8,0

17,1

23,2

 

110,2

416,2

30,8

42,7

31,9 1425,5

 

15,7

57,7 30,0

46,0

8,9

1,2

39,5

10,0

18,9

3,2

1,6

30,9 0,5

117,1

82,3 148,4

150,5

l.l 246,1

30,2

 

4,0

8,2

1,4

52,1

-

856,2 98,7 41,3

0,7 315,7

225,2

39,5

1 025,1

352,6

771,4

1 217,6

1 829,8

947,4

 

—

36,4

645,7

1 501,9

—

99,4

—

242,6

—

317,3

—

52,1

645,7

3025,4

1 267,4

25 497,2

 

Skr 1980/81:103

462

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

I

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

Lo.m.             1979-07-01 -1980-06-30
1979-06-30    --------------

Lön

Dag­arvoden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

Skogsadministrativa utredningen

(Jo 1974:03) Kommittén (Jo 1978:06) för översyn av

produktkontrollens organisation

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1980

Genbankutredningen (Jo 1973:04)

1974 ärs trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09)

Utredningen (Jo 1976:06) om översyn av miljöskyddslagstiftningen

Utredningen (Jo 1976:09) om fjällägen­heter m. m.

Jakt och viltvårdsberedningen (Jo 1977:04)

Vattenplaneringskommittén (Jo 1977:06)

Bilavgaskommittén (Jo 1977:08)

Naturtesurs- och miljökommittén (Jo 1978:01)

Kommittén (Jo 1978:03) om långväga transport av luftföroreningar

Kommittén (Jo 1978:07) med uppdrag att se över de olika systemen för in­dustrins råvarukostnadsutjämning m. m.

Utredningen (Jo 1979:01) om ätgärder mot strålrisker i byggnader m. m.

Utredningen (Jo 1979:03) om organisa tion och finansiering av djurens hälso- och sjukvård

Allmänningsutredningen (Jo 1979:04)

Etanolutredningen (Jo 1979:05)

Kommittén (Jo 1979:06) med uppdrag att utreda frågan om statens stöd till hästaveln m. m.

Utredningen (Jo 1979:07) om den statliga rekreations- och turistpolitiken

Utredningen (Jo 1979:08) om rennäringens ekonomiska förhållanden

Utredningen (Jo 1979:09) om användningen av kemiska medel i jord- och skogs­bruket m. m.

Utredningen (Jo 1979:10) om boxningens skadeverkningar

Summa

 

1981:2

617,3

-

61,5

12

202,0

309,4

40,2

 

 

309,4

101,7

1981:1

506,4

0,3

97,0

3

616,8

184,0

119,1

4

1 005,1

137,8

41,4

5

735,2

208,3

112,8

6

7 8

334,9

651,0

2 478,9

278,8 146,7 205,7

104,3

100,2

30,2

9

782,6

1 104,5

96,4

10

557,1

-

17,3

13

40,9

13,3

115,4

14

27,5

145,7

30,6

15 16 17

—

267,0 20,4

40,3 48,1 70,7

18

-

96,1

26,1

19

-

199,9

10,5

20

-

-

-

21

-

47,6

31,1

22

—

27,3

_

 

 

3 083,4

1091,5

 

463

10

Resersättning  Tryckning     Konsultationer   övriga                 Bidrag till        Summa

administrativa    myndighet,

kostnader          institution

 

11,4

62.1

-

1.3

-

136,3

19,6

—

—

—

—

369,2

31,0

62,1

"*

1,3

 

505,5

21,0

_

_

2,0

_

120,3

107,5

-

-

     0,3

-

410,9

39,8

-

100,0

1.4

-

320,4

113,0

2,2

-

6,4

-

442,7

61,6 64,1

25,4

43,1 56,4

49.6

37.3

174,2

2,2 0,4 6,8

30,0 1 930,0

569,6

348,7

2 428,7

72,5

3,6 493,8

52.0

-

1 822,8

 

4,6

-

196,1

-

60,0

278,0

41,9

—

—

—

—

170,6

32,1

14,1

103,1

25,0

250,0

600,6

56,2 46,2 24,3

—

—

21,6 0,1

-

363,5

136,3

95,1

34,5

-

-

0,1

-

156,8

15,1

-

-

0,3

-

225,8

1.8

—

—

—

—

1,8

10,4                  -                  -                      0,5                         -                     89,6

4,5                   -                  -                       -                           -                     31,8

776,5              119,4       1154,1              119,1                2 270,0           8 614,0

 

Skr 1980/81:103

464

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Ingången av 1980

Lokal- och utrustningskommittén (Jo 1966:31) för jordbrukets högskolor

1973 ärs fiskevattensutredning (Jo 1973:07)

Utredningen (Jo 1976:05) om översyn av skördeskadeskyddet

Hjälmarutredningen (Jo 1976:10)

Djursjukhusutredningen (Jo 1977:02)

Utredningen (Jo 1977:03) om vissa utbildningsfrågor på veterinär­medicinens område

Kommittén (Jo 1978:05) för miljörisker vid sjötransporter

Utredningen (Jo 1979:02) om lokali­sering av en central anläggning för miljöfarligt avfall

Summa

 

1980:1

720,6

-

17,5

1979:7

2 556,3

-

-

1980:9 12 13

627,8 596,2 173,0

3,2

75,1 46,9 10,0

14

694,1

0,5

-

1981:11

1 384,9

152,6

96,2

26

_

_

21,3

 

 

160,6

267,0

 

167,4 1200,2

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) Miljödatanämnden (Jo I974:A) Beredningen (Jo I978:A) fÖr livsmedels-

och näringsfrågor Arbetsgruppen (Jo 1979:A) för blyfri

bensin Organisationskommittén (Jo 1980 :A)

för Svalöf Diverse myndigheter Diverse firmor Diverse personer Gemensamma kostnader Utestående reseförskott

Summa Summa totalt

 

1 494,2 27 917,1

173,0 2 940,1

33,4 29,7

32,5

-

17,4

0,8

6,0

15,9

-

50,0 1.0

—

 

96,9 122,6

71,7 ./. 1,3

6 943,0

3 389,6 1 627,6

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

 Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca

9 mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

Ang. sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg är jordbruksdepartementets andel 13,1 tkr 1979/80, se redogörelse till kommunikationsdepartementet.

Ang. arbetsgrupp (K 1980:A) för enhetliga bestämmelser i Norden rörande småbåtar är jordbruksdepartementets andel 0,9 tkr 1979/80, se redogörelse till kommunikationsdepartementet.

 

465

10

 

0,2

-

-

5,4

-

-

1,3 2,8 3,0

47,8 4,6

72,3

3,1

-

-

58,4

180,3

./. 46,8

3,8

1,4

132,8

78,0

234,1

158,3

0,1

0,2

0,3

17,7

5,4

127,5

130,9

13,0

3,6 440,9

159,3 898,3

 

7,3 184,9

96,2

2 993,4

1.4 186,0

475,2

215,1 6 905,5

5,5

-

-

-

-

22,9

2,7

458.0

0,1

-

499,2

 

6,7

0,9

60,0

22,8

10,7

8,1

48,6 8.4

135,0

1,1 3,5

498,9

98,6

515,0

2,0

228,6

290,7

10,7

314,7

107,0

3 643,4

192,1

974,1

8 788,3

522,6

4 955,8

312,8

3 244,1

18 806,1

 

30    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

Skr 1980/81:103

466

HANDELSDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

Lo.m.             1979-07-01-1980-06-30
1979-06-30    ------------------

Lön m.m.'

Dag­arvoden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

Sjöövervakningskommittén (H 1977:05) Utredningen (H 1979:02) om Sverigehusets framtida användning

Kommittéer som fortsätter sin verksam­het efter den 1 juli 1980

Patentpolicykommittén (H 1969:10) Prisregleringskommittén (H 1975:06) Insynsutredningen (H 1976:03) Resegarantilagutredningen (H 1977:07) 1978 ärs tullagsutredare (H 1978:01) Utredningen (H 1978:03) för översyn

av import- och exportförfattningar Krigsmaterielexportkommittén (H 1979:01) Teknikhandelskommittén (H 1979:03) Riktlinjekommittén (H 1979:04) Varuprovningskommittén (H 1979:05) Kommittén (H 1979:06) om Sveriges

medlemskap i IDB Utredningen (H 1979:07) om kommersiell

information till utlandet Oljelagringskommittén (H 1980:01) Ursprungsmärkningsutredningen (H 1980:02)

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1980

1972 års lotteriutredning (H 1972:03) Städbranschutredningen (H 1975:02) Utredningen (H 1977:03) om utjämning

av regionala och lokala prisskillnader

pä eldningsolja och bensin Sydafrikautredningen (H 1977:04) Serviceföretagsutredningen (H 1977:08) Utredningen (H 1978:02) om Öst

Ekonomiska Byrån

Summa

Summa

Summa

462,8

89,9

119,5

1981:4

 

9

—

3,3

19,5

 

426,8

93,2

139,0

1981:1 2 3 5 6

1 066,8 770,4 717,5 327,0 336,6

59,7

390,0 313,3

23,4

18,9

108,0

36,4

7 8

10 II 12

106,9

136,7 184,5

79,9 149,8

92,4

28,9 4,9 5,9

13

-

57,2

25,0

14 15 16

—

88,1 57,1 43,6

3,4

28,8

3,4

 

~~

1 567,5

286,9

1980:2 3

2 701,9 1 322,1

38,2 253,7

19,7 19,2

6

1979: 16

1980:9

848,2 746,6

327,7

94,3 0,3 4,2

25,6 71,0

11

13,5

1,7

14,0

 

 

392,4

149,5

 

467

10

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     övriga                  Bidrag till         Summa

administrativa      myndighet,

kostnader            institution

14,8

—

14,8

-

11,0 3,3 4,2 0,3

_

6,6

14,0

12,3

2,5

1,0 0,5

88,6

0,3

16,5 2,1

0,5 0,5 0,5

61,4

3,4

0,7 4,5

224,0 151,1

2,3                         -                   226,5

-                           -                     22,8

2,3                        -                   249,3

-                          -                          -                    34,4
71,4                            1,2                -                   154,5

0,3                        -                   112,5

-                                            0,1                     426,8

-                                            2,3                        -                   315,6

-                                            3,3                        -                   140,0

-                       13,6                        -                   233,6
21,7                            0,3                -                   120,6

11,3                       -                   180,3

2,8                        -                    98,4

39,1                            0,3                -                   210,5

-                       -                          -                   108,5

-                     17,9                       -                   106,3

-                         0,5                        -                   48,1
132,2                          53,9             -                      2 290,1

-                      0,9                         -                  283,5

26,9                   0,9                         -                  456,3

-                      -                       -                    -                         -                  119,9

-                       -                       -                    -                         _                     0,3
6,2                         85,0                      -       1,1                         -                  167,5

11,4                      -                  -                         -                    27,1

11,4                       471,5                    26,9 2,9                         -               1054,6

 

Skr 1980/81:103

468

 

Kostnader från Kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden Inom departementet m. m.

Tekodelegationen (I 1978 :B)'

Konsumtionsbegränsande åtgärder inom transportnämndens (H 1979: A)

Delegationen (H 1979:B) för olje­försörjningsberedskap

Diverse personer

Gemensamma kostnader

Utestående reseförskott

Summa Summa totalt

 

132,1

197,3

23,9

67,8

0,7

207,1 82,3

554,5 2 692,4

80,2

76,2

156,4 731,9

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

2 Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader

(ca 9,4 mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

 Kostnaderna bestrids av industridepartementet med 3,6 tkr 1979/80.

 

469

10

 

42,0

0.4

150,0

7,6

0,6

-

-

-

0,2

4,5 47,3

0,4

1,8 151,8

121,7 129,3

!34,9

475,2

310,9

188,4

477,6

68,3

76,5

207,1

205,7

4,5

1 039,7

4 633,7

 

Skr 1980/81:103

470

OOOI

ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

1

t.o.m. 1979-06-30

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

1979-07-01-1980-06-30

Lön

Dag­arvoden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

Utredningen (A 1979:03) om lokalisering av institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning till den yrkesinriktade rehabiliteten

Kommittén (A 1980:01) med uppdrag att förbereda inrättandet av en jäm­ställdhetsombudsman och en jäm­ställdhetsnämnd.

Summa

1981:17

20

64,7

88,1

26,2 31,3

 

1981: 1

2 3

4 5 6

14

15 16

18

19

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1980

Expertgruppen (In 1968:14) för utred­ningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor Delegationen (A 1974:09) för arbetstids­frågor Utlänningslagskommittén (A 1975:04) Expertgruppen (A 1975:05) för invandrar­forskning Företagshälsovårdsutredningen (A 1976:01) Nya arbetsrättskommittén (A 1976:02) Kommittén (Ju 1976:08) för att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor' Kommittén (A 1977:01) om översyn av

anställningsskyddslagstiftningen m.m. Semeslerkommittén (A 1977:02) Delegationen (A 1978:01) för ungdomens

sysselsättningsfrågor Utredningen (A 1978:03) av vissa

arbelstidsfrågor Dataeffektutredningen (A 1978:05) Diskrimineringsutredningen (A 1978:06) Kommittén (A 1978:07) med uppdrag att göra en översyn av svenskunder­visningen m.m. Utredningen (A 1979:01) rörande

information om risker i arbetsmiljön Äldrearbetskommittén (A 1979:02) Utredningen (A 1979:04) om arbets­miljöinvesteringar i mindre och medelstora företag Utredningen (A 1979:05) med uppdrag att göra en översyn av administratio­nen av vapenfriverksamheten Kommittén (A 1980:2) för att göra en översyn av arbetsmarknadsutbildningen samt föreslå åtgärder vad beträffar utbildningen i företag

59,7

118,7 71,1

34,6 90,5 40,6

156,4

121,8 336,2

934,8 441,2 196,8

2 234,9

1 217,2 1 312,4

1 065,6

1 472,2

668,3

81,0

1 533,6

4 872,5

 

8 9

1 111,4 417,0

347,1 342,3

37,7 49,4

10

242,1

143,7

20,7

11 12 13

32,6

90,2

293,3

366,2 577,4

86,3 35,8 57,4

25,0

137,7

20,9 13,6

488,7

4,5 16,9

21

86,5 154,5

 

471

10

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     övriga                 Bidrag till         Summa

administrativa      myndighet,

kostnader            institution

1,9                    -                  -                       -                           -                     66,6

3,0                    -                  -                       -                           -                     29,2

13,8                   _                 _                     7,7                        -                   140,9

17,5                  4,8                -                      1,2                         -                   239,6

8,5 18mO

111,6

48,7

—

0,1 0,5

23,3 51,5 12,2

1,7

92,7 13,9

7,3 2,6 3,2

125,1

397,7

208,6

34,8

7,6 17,6

53,7

179,5

5,6 0,9

3,7

-

-

-

74,3 95,7 69,4

1,1 0,1

11,2 36,8

1,7 10,7 10,0

360,7

-                   474,5

20,0               1 114,4

599,7 252,8

604,5              2 985,3

631,2

-                   410,2

90,0                 258,1

173,5 546,3 714,3

80,5                    -                45,0                   0,7                      118,3                870,9

11,0                   -                 0,7                    0,1                         -                    119,2

7,5                    -                10,0                   0,8                         -                    186,4

-                              -                        -                             0,6                                 -                             5,1

2,1                    _                  _                     0,1                         -                     19,1

 

Skr 1980/81:103

472

1

Särskild utredare (A 1980:03) för utred­ning av administrativa och juridiska konsekvenser av inrättande av en sär­skild myndighet för kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning

Kommittén (A 1980.04) med uppdrag att göra en översyn av frågor rörande in­vandringen och invandrarnas situation i Sverige

Särskild utredare (A 1980:05) för att göra en kartläggning av arbetsmarknaden för korttidsanställda pä konlorsområdet m.m.

Utredningen (A 1980:06) om arbetsmark­nadspolitisk styrning av byggnads­verksamheten

Summa

1980:22

23

24 25

6 227,2

977,1

 

Kommittéer som avslutat sin verksam­het före ingången av 1980

Sysselsättningsutredningen (A 1974:02) Lagerstödsutredningen (A 1974:07) 1974 års utredning (A 1974:08) om en

allmän arbetslöshetsförsäkring (ALF) Utredningen (A 1977:03) med uppdrag att göra en översyn av yrkesinspektionens distriktsindelning N;a organisationskommittén (A 1978:02)

för skyddat arbete Nya utredningen (A 1978:04) om yrkes­inriktad rehabilitering m.m.

Summa

 

0411,8 528,5

95,9

1,3

8,2

2 323,6

41,0

-

251,3

47,3

22,3

8 337,8

54,6

123,9

1 284,8

360,7 599,5

244,0 399,7

 

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden Inom departementet m.m.

Arbetsmarknadsrädet (A 1975:A) Invandrarrädet (A 1975:1) Nämnden (A 1976:C) för styrelserepre­sentation (NFS) Assyriergruppen (A 1980:A) Diverse myndigheter Diverse personer Gemensamma kostnader Utstående reseförskott

Summa

Summa totalt

45,0 109,3

15,1

169,4

 

23,4

31,5 5,1

-

9,9

3,2

523,7 505,1

-

49,7

1 452,7

10612 7 943,6

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

2 Hyreskostnader och vissa lokal- och exenskostnader (städning, telefon m.m.) samt sjukvårdskostnader

(ca 9,4 mkr för samtliga departement belastar anslaget Gemensamma ändamål för departementen. ' Kostnaderna har belastat kommittéanslaget p. 1 Forsknmgs- och utvecklingsarbete 1979/80.

 

473

10

625,5

619,4

598,4

80,9

832,8

9 961,3

 

3,9

254,6 102,5

8,0

0.8

364,5 110,7

41,0

 

 

l.l

-

-

12,9

-

325,1

47,6 65,5

52,7 409,8

78,3 411,4

6,7 7,5

586,0 586,0

70,7 523,2

1 369,3

2 479,4

 

8,9 0

10,0 19,6

715,5

3.2

6,4 1 032,4

10093

0.1

7.7

392,0

399,8 488,2

 

—

31,6 45,1

./. 29,3

9,9

3,9

./. 29,3

523,7

900,3

10,0

./. 29,3

1 513,2

1389,5

14 031,7

 

Skr 1980/81:103

474

BOSTADSDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

Lo.m.             1979-07-01-1980-06-30
1979-06-30    ------------------

Lön

Dag­arvoden'

 

Kommittéer som avslutat sin verk­samhet senast den 30 juni 1980

Kartutredning 78 (Bo 1977:01)

Summa

1981:4

280,1 280,1

121,6 121,6

22,0 22,0

 

1981:

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1980

Delegationen (In 1967:30) för

bostadsfinansiering Rådgivande expertgruppen (1970:24)

för fysisk riksplanering Expertgruppen (B 1974:06) för

forskning om fysisk planering

och bebyggelse Fritidsboendekommittén

(Bo 1978:01) Delegationen (Bo 1978:03) för frågor om energihushåll­ning i befintlig bebyggelse Underhållsfondsutredningen

(Bo 1978:05) 1978 års bostadsrättskommitti

(Bo 1978:06) (BRK) Landskapsinformationsutredningen

(Bo 1978:08) Bostadsbidragskommittén (Bo 1979:01) Utredningen (Bo 1979:02) om planmässig

sanering efter industrinedläggningar Värmemätningsutredningen (Bo 1979:03) Stadsfömyelsekommittén (Bo 1979:04) Samlingslokalkommittén (Bo 1979:05) Nationalkommittén (Bo 1979:06) för de

svenska förberedelserna inför

Europarådets stadsförnyelsekampanj Byggprisutredningen (Bo 1980:01) 1980 ärs lantmäteriutredning 80

(Bo 1980:02) Utredningen (Bo 1980:03) om

lantmäteritaxan

Summa

 

:l

897,7

-

67,6

2

1 123,5

3,2

11,3

.3

1 032,8

76,4

23,0

5

1018,2

686,3

59,4

6

105,5

317,7

66,0

7

567,4

573,6

80,2

8

113,0

442,1

37,8

9 10

161,1

473,4 261,0

53,8 37,5

11

12 13 14

243,6

26,5

358,9 94,2

19,8 16,8

15 16

-

259,4

14,5

17 18

494,4

3 789,8

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Ingången av 1980

Bostadssociala delegationen (B 1975:01)

Vattenöverledningsutredningen (Bo 1978:02)

Utredningen (Bo 1978:07) om ny byggnads­lagstiftning

 

1980:4

2 506,8

2,9

7

1 034,1

29,7

11

340,5

132,6

1.3

 

475

10

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     övriga                  Bidrag till        Summa

administrativa      myndighet,

kostnader            institution

6,1                   0,4                -                      1,1                         -                    151,2

6,1                   0,4               -                      1,1                        -                   151,2

16,9                    -                           -                          84,5

-                       -                           -                        14,5

-                     101,2

-                    1 732,1
12,8                     936,8

1 355,9 1315,2

-                                       608,1

-                                       316,5

308,7

3,7 482,1 102,0

301,8 1,2

0,7

0,6
12,8              7 665,6

113,3
60,6                       183,4

1 133,8

 

-

-

1,0

0,8

51,5

-

788,9

46,0

27,7

-

512,2

0,4

80,0

-

595,9

26,2

95,2

-

723,0

17,1

59,9 5,6

—

19,0

2,0 12,4

3,0

16,5

1.8

8,6

1.4 0.4

10,2

0,7

50,1

38,4 5,6

5.3

1.4

'.2,

3,4

17,8

-

0.7

-

-

—

0.6

—

—

166,3

5,7

2 719,7

176,9

_

109,1

_

—

0,4

57,7

31,7

3,3

37,1

873,3

87,9

2,9

 

Skr 1980/81:103

476

 

Summa

165,2

1,3

 

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse myndigheter m. m. Diverse firmor m. m. Diverse personer Gemensamma kostnader Utestäende reseförskott

Summa Summa totalt

110,7

110,7

4 187,3

517,7

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

2 Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader

(ca 9,4 mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

 

477

10

37,5

1040,1

119,6

6,2

60,6

1430,5

 

0,6

6,6

16,6

23,8

533,7

1046,2

176,0 106,0

392,2

674,2

3 513,5

50,0 2,9

21,4

74,3

258,5

73,4

226,0 108,9 0,6 530,9 16,6 883,0

10 130,3

 

Skr 1980/81:103

478

INDUSTRIDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

Lo.m.        1979-07-01 -1980-06-30

1979-06-30    --------------------

Lön               Dag-

m.m.'            arvoden'

 

1981:2

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

Mineralpoliliska utredningen (I 1974:02) MPU

Läkemedelsindustridelegationen (I 1975:09) LIND

Energiprovningsutredningen (I 1978:06)

Utredningen (I 1978:07) om kärnkraftens radioaktiva avfall, organisalions-och finansieringsfrågor

R2-utredningen (I 1978:08)

Flygindustridelegationen (I 1978:09)

Kommittén (I 1979:06) om informations­systemet företag—samhälle m. m. (DIS-utredningen)

Utredningen (I 1979:10) om myndighets­organisationen inom energiområdet m. m.

Utredningen (I 1979:11) om Norriands­fonden

Organisationskommittén (I 1979:12) med uppdrag att utreda vissa frågor om en träteknisk utvecklingsenhet i Skellefteå

Summa

898,6

156,1

4 139,4

 

6 15

1 608,3 59,0

419,9 74,9

103,7

16 17 18

76,2 6,9 1,7

260,5 203,7

56,2 80,4 42,0

22

60,3

160,9

37,7

24

-

403,0

35,3

25

-

-

25,5

26

_

_

24,4

 

11 176,5

2 436,8

659,4

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1980

Sveriges intemationella byggnads­kommitté (SIBCO) (1970:34) Energisparkommittén (I 1974:05) ESK Företagsdemokratirädet (I 1975:01) Delegationen för energiforskning

(I 1975:02) (DFE) Norrbottendelegationen (I 1976:04) Kooperationsutredningen (I 1977:01) Delegationen för glesbygdsfrågor

(I 1977:02) Delegationen (I 1977:03) med uppgift att behandla sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen Direktinvesteringskommittén (1 1977:06)

(DIRK) 1978 ärs slandardiseringsutredning

(I 1977:10) Utredningen (I 1977:11) om omställ­ningsbara eldningsanläggningar, m. m. Data- och elektronikkommittén (I 1978:04) DEK

 

981: 1 3 4

352,5

40 936,6

748,8

32,5

1915,6

30,2

4,0 90,8 13,3

5 7 8

8 320,9 5 224,7 1 478,7

2 406,2

15,3

673,5

50,9 98,1

85,1

9

590,4

230,8

24,8

10

2 065,2

201,5

127,7

11

893,9

486,5

37,0

12

622,5

348,8

10,6

13

428,0

218,0

-

14

711,1

762,9

76,6

 

479

10

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     övriga                  Bidrag till         Summa

administrativa      myndighet,

kostnader            institution

45,8                       444,9                   73,9                          13,5    -               1632,8

46,1 44,5

=

113,5 137,4

15,4

31,0

5,4

6,8

287,4 331,0 371,1

14,7

-

276,5

5,9

-

220,1

28,1

-

 

12,3

_

20,0

328,9

451,7

3 521,6

4,8                          -                584,3

11,5                          -                372,0

0,7                          -                620,2

0,9                          -                653,8

-                           -                  418,5

7,1                          -                496,9

9,5                          -                673,8

-                           -                   53,6

56,7

50,8'                  95,0            7 544,0

32,4 329,4

79,2

18 380,8

7,6

428,4

0,9

163,2 79,7 18,1

121,5 122,5

837,8

1 690,7

411,1

183,6

2,8

33,4

57,0

2,8

-

0.5

14,0

-

1213,0

25,6

54,6

1.8

630,8

44,8

39,0

-

55,8

9,8

42,4

-

148,9

-

175,1

18,6

260,1

67,0

76,5

1413,4             22 637,6

-                     44,4

460,5              4 223,7

95,0               1981,6

26,8               1 370,5

315,9

1581,8

1 255,5

464,0

409,3

1 360,3

 

Skr 1980/81:103

480

I

8 789,5

Oljeersättningsdelegationen (I 1979:01) Försvarsindustrikommittén (I 1979:02) Atomlagstiftningskommiltén (I 1979:05) Utredningen (I 1979:09) för industri­politikens informationsunderlag (KIPI) Utredningen (I 1979:13) om styrmedel för näringslivets energihushållning m. m. Teknikimportkommlttén (I 1979:14)' Utredningen (I 1979:15) om utvärdering av offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag m. m. Larmutredningen (I 1979:16) Industristödsutredningen (I 1979:17) Utredningen (I 1979:18) om skogs­industrins virkesförsÖTJning Svenska kommittén (I 1980:01) för

IAEA:s kämkraftskonferens i Stockholm Organisationskommittén (I 1980:02) för omorganiseringen av statens industriverks enhet för företags­utveckling (SIFU) Kommittén (I 1980:03) för översyn av systemet för statsstödd exportkredit­givning genom AB Svensk Exportkredit m. m. Utredningen (I 1980:04) om vissa frågor rörande rekonstruktion av krisdrabbade företag Elanvändningskommittén (I 1980:05)

Summa

19

20 21

23

27 28

29 30 31

32

33

34

35

36

37

5,3

57 153,9

 

552,4

166,0

64,4

36,3

113,3

28,8

8.9

157,8

82,5

167,1

 

47,1

2,9

07,9

23,7

81,5

16,5

76,4

15,1

30,6

917,0

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1980

Expertgruppen (In 1967:24) för regional

utredningsverksamhet ERU Energikommission (I 1976:05)

1977  års hemslöjdsutredning
(I 1977:05)

Utredningen (I 1977:07) om statsföre­tags verksamhetsinriktning och mål

1978  ärs mät- och kalibreringsutred-
ning(I 1978:01)

SIFU-kommittén (I 1978:03)

Kommittén (I 1978:05) för alternativ varvsproduktion

Särskild näringspolitisk delegation (Ju 1978:04)

Utredningen (I 1979:03) om översyn av handläggningen av ärenden om fartygskreditgarantier m. m.

Kommissionen för de mindre och medel­stora varven (I 1979:04)

Reaktorsäkerhetsutredningen (I 1979:07)

Konsekvensutredningen (I 1979:08)

Summa

 

17 382,7 22 413,0

55,1

22,7

254,7

3,8

47,2

1 422,3

57,0

-

190,5 189,7

0,9 ./. 33,3

11,0

548,2

528,1

-

1 994,7

-

-

20,2

-

27,4

50,2

72,2

61,4

-

343,1 659,1

139,6 286,5

 

1 157,9

595,8

 

481

10

107,4 0,1 2,0

73,0

33,6

4,5

876,3

917,3

58,1

33,8

30,7

3,2

0,2 3,8

I 740,4 131,5 147,3

1 157,2 345,1

 

6,0 10,4 26,3

17,5

306,3

0,6 3,1

15,0

56,0 142,6

533,7

139,5

 

47,2

62,3

 

1 201,7

350,9       24 096,3

2,2 894,5

1900,7

2,2 38 135,0

 

60,3

55,4

9,8

51,5

1,8

29,5

5,0 5,1

 

111,1

3,3

18,9

35,8

-

19,1

-

0,7

-

-

-

5,8

44,9

19,6

774,3

1,4

278,0 225,9 622,3

331,9 523,3 945,4

906,4 2 782,2 4 518,3

62,2 100,9 212,1

./. 43,8

94,3 65,2

107,4

86,5

16,9

./. 28,2

697,2 19,8

33,2 973,8

 

—

2 061,2

70,0

4 647,9

26,2

8 078,0

31    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

Skr 1980/81:103

482

1

82,6

3 272,4

438,6

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Näringspolitiska rådet (I 1969:A)

Byggbranschrådet (I 1973 :B)

Skogsbranschrådet (I 1973:C)

Svensk delegation (I 1974:A) att ingå svensk-finsk arbetsgrupp för främjande av ekonomiskt samarbete mellan Sverige och Finland

Slålbranschrädet (I 1974:B)

Varvsrådet (I 1975:C)

Svensk delegation (1 1976:A) att ingå i svensk-norsk kommitté för energi- och industrisamarbete

Delegationen (I I976:B) för informa­tionssystem företag och samhälle

Regionalpolitiska rådet (I 1977:A)

Teko-branschrädet (I 1977:B)

Delegationen (I 1977:D) för smäföre­lagsfrågor

Delegationen (1 1977:E) för struktur­frågor

KBS-projektett(I 1978:A) Kärnbränsle­säkerhet

Gruvdelegationen (1 1978:C)

Utvecklingsfondernas arbetsråd (I 1978:e)

Delegationen (I 1979:A) för samordning av havsresursverksamheten

Varvsrådet (I 1979:B)

Bilbranschrådel (I I979:C)

Barsebäcksdelegationen (I 1979:D)

Expertgruppen (I 1979:E) för forsk­ning om regional utveckling

Diverse myndigheter

Diverse firmor

Diverse personer

Gemensamma kostnader

Utestäende reseförskott

Summa Summa totalt

800,1 1 264,3 3 557,5

14,7 36,4 31,5

187,6

237,5

15,2

24,5 39,6

27,5

163,3

 

3 734,4 162,6 79,3

147,3 23,3

16,9

34,7

27,3

-

16,5

716,0

77,0

59,4

1 769,2 29,7

—

52,0

12,6

-

0,8

88,3

542,3 102,4

6,1

71,2

21,4 11,1

—

1 270,6 22,9

90,1

-

357,9 80,3

—

-

3 119,3

499,4

—

16 072,0

2 671,6

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg

 Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader

(ca 9,4 mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

 Uppgift ej inkommen till kommittéberättelsen.

* Kostnaderna för Kommittén (I 1978:05) för alternativ varvsproduktion är ej inräknade i summabeloppet.

Angående tekodelegationen är industridepartementets andel 3,6 tkr 1979/80, se redogörelsen till handelsdeparte­mentet.

 

483

10

6,0

4,8

50,7

23,0 183,2

37,7 232,8 514,5

 

7,4 2,2 2,5

7,4 44,0 42,1

 

12,2

1,1

5,3

39,6 152,0 31,5

348,4

43,9 0,8 0,1

79,3

195,9

166,1

89,6

21,8

484,8

 

17,4

-

32,2 50,0

-

121,8

4,5

7,9

16,1

5,6 0,1

167,9 0,7

90,7 1,4 0,9 0,3

166,1

0,8

11,1

40,6

26,4

47,9 2,4

318,0

3 122,2

2 613,1

201,7

521,4

248,2 1,3 6,3 0,2

294,9

454,2

106,7

7 804,9

700,7

724,5

1 858,0

39 960,0

1 940,8

 

—

484,8 119,4

-

0,8

-

999,5

108,4

30,2

23,3

7,2 1 700,0

./. 66,6

2 148,1

4 847,2

2 630,5

600,4

832,4

26,4

1640,6

14 325,8

3 662,5

68 889,4

 

Skr 1980/81:103

484

KOMMUNDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

Lo.m.        1979-07-01 -1980-06-30

1979-06-30    --------------------

Lön               Dag-

m.m.'            arvoden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

Statskontrollkommittén (Kn 1976:06) 1977 års oljeskyddskommitté

(Kn 1977:03) Utredningen (Kn 1979:05) om tillsyn

av kusterna

Summa

 

1981:6

670,3

103,3

75,3

10

436,6

343,0

107,2

21

—

80,2

13,6

 

—

183,5

88,9

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1980

Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap

1968  ärs kyrkohandbokskommitté
(U 1969:44)3

1969     ärs psalmkommitté (U 1970:47)3
ADB-beredningsgruppen (C 1973:06)
Länsdemokratikommittén (Kn 1976:04)
Kyrkoberedskapskommittén (U 1976:09)
Länsdomstolskommittén (Kn 1977:01)
Ordningsstadgeutredningen (Kn 1977:02)
Utredningen (Kn 1977:04) för översyn av

lagen om församlingsstyrelse

Kommunalbesvärskommittén (Kn 1977:05)

Kommunalrättsutredningen (Kn 1977:06) för Stockholm

Kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07)

Kommunalförelagskommittén (Kn 1978:01)

Kommittén (Kn 1978:02) för medbestäm­mande frägor

Räddningstjänstkommittén (Kn 1979:01)

Kvinnoprästutredningen (Kn 1979:02)

Utredningen (Kn 1979:03) om översyn av skatteförvaltningen i Stockholms län

Utredningen (Kn 1979:04) om begrav­ningsverksamheten

1979 års kyrkomöleskommilié (Kn 1979:06)

Utredningen (Kn 1979:07) om statligt stöd till kvinnoorganisationerna

Utredningen (Kn 1979:08) om kommunal kompetenslagstiftning

Utredningen (Kn 1980:01) om inom­regional skatteutjämning

Utredningen (Kn 1980:02) om redovisnings­systemet för exekutionsväsendet (REX)

Stat-kommungruppen (Kn 1980:03)

Summa

679,6

5,4

124,9

1981: 1

 

2

2 113,0

91,0

86,0

3

1 736,9

313,2

107,4

4

996,9

270,0

32,2

5

391,8

—

40,1

7

720,7

423,0

19,5

8

233,6

1,3

39,2

9

391,6

8,0

47,3

11

48,1

96,8

48,5

12

347,7

189,5

38,8

13

197,5

92,6

47,2

14

1015,6

689,3

104,5

15

121,3

220,5

49,3

16

239,7

268,5

16,0

17

—

434,8

48,2

18

—

—

20,4

19

-

224,6

19,6

20

-

21,4

11,1

22

-

115,6

12,0

23

-

55,4

19,7

24

-

55,1

6,7

25

-

36,3

-

26

_

_

_

27

—

—

—

938,6

3 612,3

 

485

10

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     Övriga                 Bidrag till         Summa

administrativa      myndigheL

kostnader            institution

48,8                60,3             58,0                    3,3                          -                349,0

46,0                     -           101,0                    6,4                          -                930,8

6,8                      -             29,7                    0,3                          -                130,6

55,6               60,3            87,7                    3,6                          -               479,6

23.5                   -                    -                       -                           -                153,8

52,2                54,7                  -                  30,5                           -                314,4

84,0                     -                  -                  30,3                           -                534,9

75,0                     -           143,3                   9,9                           -                530,4

37,0                    _                  _                      _                           _                  77,1

19.7                  - -               6,3                       -                     468,5
9,9                    - -               5,0                       -                      55,4

10.6                   -                    -                   0,6                           -                  66,5

6,2                     _                  _                   0,1                           -                151,6

0,6                     _                  -                   0,8                           -                229,7

2,0                      -                  -                   4,2                           -                146,0

131,3                    -             72,9                  21,0 10,0                       1 029,0

11,2                     -             24,6                   5,3                           -                310,9

9.8                    -                    -                   0,2                           -                294,5

69.8                    -                    -                   9,3                           -                562,1

11.7                   -                    -                   0,6                           -                  32,7

1.4                    -                    -                   0,7                           -                246,3

-                      -                 4,0                   0,6                           -                  37,1

1.5                    -                    -                   1,6                           -                130,7

9.9                    -                    -                   0,9                           -                  85,9

-                       - -               0,6                       -                      62,4
0,7                    - -               0,2                       -                      37,2

568,0                54,7           244,8               128,7                     10,0              5 557,1

 

Skr 1980/81:103

486

1

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1980

Sakkunniga (C 1973:05) för översyn av brandförsvarsutbildningen m.m.

Decentraliceringsutredningen (Kn 1975:01)

Fögderiutredningen (Kn 1975:02)

Byråkratiutredningen (Kn 1976:05)

1980:4

10

21,2

2,1

436,5

 

806,7

179,2

15,7

606,9

0,6

3,4

710,1

11,9

2,5

 

Summa

193,8

42,8

 

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom departementet m.m.

Ersättning till utredningsmän i indelningsfrågor (Kn 1975:A)

Svenska kyrkans representant vid

Stat —kyrka-överläggningarna (U 1975:B)

Referensgruppen (Kn 1976:A) förfolk-rörelsefrägor

Arbetsgruppen (Kn 1978:A) för fram­ställning av publikation för sam­hällsinformation

Gemensamma kostnader

Utstående reseförskott

Summa Summa totalt

 

57,2

-

630,7

0,9

271,0

48,1

2,1

526,0

51,1 3 979,5

8,3

35,7

44,0 1 028,1

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

2          Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m.m.) samt sjukvårdskostnader
(ca 9,4 mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

Ang. sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg är kommundepartementets andel 13,1 tkr 1979/80, se redogörelsen till kommunikationsdepartementeL

3          Kostnaderna har bestridits med förskott ur kyrkofonden.

 

487

10

1,8

4,2 1,2 2,7 99

43,8

34,8 78,6

0,1 2,1

2,2

69,0

201,2

5,2

51,9

327,3

 

3,2

28,1

72,0

9,5

1,4

72,0

0,9

98,6

 

16,1

4,8 24,1

567,4

28,1 167,0

81,5 515,0

20,5

21,9

102,0

10,0

53,9

20,5

4,8

250,7

6 369,0

 

Skr 1980/81:103                                                     488

Statens offentliga utredningar 1980

Kronologisk förteckning

1.  Fjorton dagars fängelse. Ju.

2.  Skolforskning och skolutveckling. U.

3.  Lärare i högskolan. U.

4.  Preskriptionshinder vid skattebrott. B.

5.  Förenklad skoladministration. U.

6.  Offentlig verksamhet och regional väl­färd. 1.

7.  Kompensation för förvandlingsstraffet. Ju.

8.  Privatlivets fred. Ju.

9.  Övergång till fasta bränslen. I.

 

10.  Ökad kommunal självstyrelse. Kn.

11.  Vildsvin i Sverige. Jo.

12.  Mineralpolitik. I.

13.  Lönar det sig att tillsätta fluor i dricks­vattnet? S.

14.  Kärnkraftens avfall. 1.

15.  Läromedlen i skolan. U.

16.  Vissa frägor rörande flerhandikappade. S.

17.  Datateknik och industripolitik. 1.

18.  Att vara skolledare. U.

19.  Fler kvinnor som skolledare. U.

20.  Jämställdhet i statsförvaltningen. B.

21.  Hem och skola. U.

22.  Utbyggnad av yrkesmedicinen. A.

23.  Statligt kunnande till salu. B.

24.  Bättre miljöinformation. Jo.

25.  Studiestöd. U.

26.  Mot bättre vetande. U.

27.  Barn och vuxna. S.

28.  Massmediakoncentration. Ju.

29.  Vilt och trafik. Jo.

30.  Den sociala selektionen till gymnasie­stadiet U.

31.  Offentlighetsprincipen och ADB. Ju.

32.  Stödet till dagspressen. U.

33.  Svensk läkemedelsindustri. I.

34.  Handikappad-integrerad-normalise-rad-utvärderad. U.

35.  Energi i utveckling. EFUD 81. 1.

36.  Arbetskooperation. 1.

37.  Ny järnvägslagstiftning II. Ju.

38.  Utbildning för uppdrag i u-land. UD.

39.  Vattenplanering. Jo.

40.  Vattenplanering. Exempel och bilagor. Jo.

41.  Olja för kristid. H."

42.  Arbetstagares uppfinningar. Ju.

43.  Program för energihushållning i befint­lig bebyggelse. Bo.

44.  Bidrag till kvinnoorganisationer. Kn.

45.  Översyn av vallagen 2. Ju.

46.  Högskolan i FoU-samverkan. U.

47.  Samspel   för  balanserad   utveckling   i glesbygd. I.

48.  I  livets slutskede. Transplantationski­rurgiska frågor. S.

49.  TomträU. Ju.

50.  Personal-utveckling-vård-planering. U.

51.  Valutareglering och ekonomisk politik. E.

52.  Långstidsutredningen 1980. E.

53.  Länsförvaltningarna i  Danmark,  Fin­land, Norge. Kn.

 

489

Skr 1980/81:103

Statens offentliga utredningar 1980

Systematisk förteckning

Anm. Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

Justitiedepartementet

Fjorton dagars fängelse. [1] Kompensation för förvandlingsstraffet. [7] Privatlivets fred. [8] Massmediekoncentration. [28] Offentlighetsprincipen och ADB. [31] Ny järnvägslagstiftning 11. [37] Arbetstagares uppfinningar. [42] Översyn av vallagen 2. [45] Tomträtt. [49]

Utrikesdepartementet

Utbildning för uppdrag i u-land. [38]

Socialdepartementet

Lönar det sig att tillsätta fiuor i dricksvatt­net? [13]

Vissa frägor rörande fierhandikappade. [16] Barn och vuxna. [27]

I livets slutskede. Transplantationskirurgiska frågor. [48]

Ekonomidepartementet

Valutareglering och ekonomisk politik. [51] Långtidsutredningen 1980. [52]

Budgetdepartementet

Preskriptionshinder vid skattebrott. [4] Jämställdhet i statsförvaltningen. [20] Statligt kunnande till salu. [23]

Utbildningsdepartementet

Skolforskning och skolutveckling. [2]

Lärare i högskolan. [3]

Förenklad skoladministration. [5]

Läromedlen i skolan. [15]

Utredningen om kvinnliga skolledare. I. Att

vara skolledare. [18] 2. Fler Kvinnor som

skolledare. [19]

Hem och skola. [21]

Studiestöd. [25]

Mot bättre vetande. [26]

Den sociala selektionen till gymnasiestadiet.

[30]

Stödet till dagspressen. [32]

Handikappad-integrerad-normaliserad-

utvärderad. [34]

Högskolan i FoU-samverkan. [46]

Personal-utveckling-värd-planering. [50]

Jordbruksdepartementet

Jakt- och viltvärdsberedningen. I. Vildsvin i Sverige. [11] 2. Vilt och trafik. [29] Bättre miljöinformation. [24]

Vattenplaneringsutredningen. I. Vattenpla­nering. [39] 2. Vattenplanering. Exempel och bilagor. [40]

Handelsdepartementet

Olja för kristid. [41]

Arbetsmarknadsdepartementet

Utbyggnad av yrkesmedicinen. [22]

Bostadsdepartementet

Program för energihushållning i befintlig bebyggelse. [43]

Industridepartementet

Offentlig verksamhet och regional välfärd.

161

Övergång till fasta bränslen. [9] Mineralpolitik. [12] Kärnkraftens avfall. [14] Datateknik och industripolitik. [17] Svensk läkemedelsindustri. [33] Energi I utveckling EFUD 81. [35] Arbetskooperation. [36] Samspel för balanserad utveckling i gles­bygd. [47]

Kommundepartementet

Ökad kommunal självstyrelse. [10] Bidrag till kvinnoorganisationer. [44] Länsförvaltningarna i Danmark,  Finland, Norge. [53]

 

Skr 1980/81:103

490

Betänkanden avgivna av kommittéer, som redovisas i kommittéberättelsen, eller upprättade inom departement (Ds-serie) som publicerats sedan redo­visningen i 1980 års kommittéberättelse.

(Inom klämmer anges det nummer i kommittéberättelsen, under vilket vederbörande kommitté redovisas)

Justitiedepartementet 1980

1.   PM med förslag till vissa ändringar i 17 kap. brottsbalken. Justitiedepartementet

2.   PM Fallet Bergling. Överväganden ang. åtgärder. Slutrapport av 1979 ärs särskilda juristkommission. Justitiedepartementet

3.   Valkretsindelningen i Malmöhus län. Ut­redningen (Ju 1979:12) med uppdrag att se över valkretsindelningen vid riksdags­val i Malmöhus län. [49]

4.   Förslag till ändringar i narkotikastraffla­gen (1968:64) m.m.

Justitie-, social- och handelsdepartemen­tet

5.   PM   Remissyttranden  över  yttrandefri­hetsutredningens (Ju 1977:10) betänkan­de (SOU 1979:49) Gmndlagsskyddad ytt­randefrihet. Justitiedepartementet

6.   Förenklad domskrivning. Justitiedepartementet

7.   Betänkande Utveckling av BRÅ. BRA-utredningen (Ju 1978:07) [34]

8.   Samtycke och tillstånd till adoption. Justitiedepartementet

9.   Straffmätning. Slutrapport. [2] Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rätts­väsendets informationssystem (SARI)

 

10.  Utgär

11.  Betänkande Hittegods m.m. [32] Fyndlagstiftningsutredningen              (Ju 1978:05)

12.  PM Högsta domstolens och regeringsrät­tens arbetsformer. Justitiedepartementet

13.  Delbetänkande Åtal mot offentliga funk­tionärer. Den enskildes talerätt m.m. [50] Tjänsteansvarskommittén (Ju 1979:13)

Utrikesdepartementet 1980

1.       Delbetänkandet Den framtida utrikes-
tjänsten: ökad specialisering, riktad re­
krytering, chefsutbildning, meritbedöm­
ning m.m. inom ramen för en enhetlig ut-
rikestjänst.

Utredningen (UD 1978:02) om utrikesre­presentationen [3]

2.       Betänkandet En ny fredskär.
Utredningen (UD 1980:01) om fredskä­
rens framtid. [6]

Försvarsdepartementet 1980

1.   Uppgift saknas.

2.   Delbetänkandet Vidgad säkerhetspolitisk debatt.

1978 ärs försvarskommitté (Fö 1978:02) [5]

3.       Betänkandet Materiel till försvaret. 1979
ärs materielanskaffningskommitté (Fö
1979:03) [12]

4.   Uppgift saknas

5.   Betänkandet Kvinnan och försvarets yr­ken.

Beredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret [1]

6.   Uppgift saknas

7.   Delbetänkandet  Befolkningens skydd  i krig.

1975     ärs    skyddsrumsutredning    (Fö 1975:03) [2]

Socialdepartementet 1980

1.   SOFT. Rapport frän samrådsgruppen om socialförsäkringstillägg

2.   Betänkandet Stöd till alkoholfria motell. Utredningen (S 1979:05) om alkoholfri motellverksamhet [29]

3.   Betänkandet Kontraktsvärd inom social­tjänsten.

Kontraktvårdsutredningen (S 1979:02) [26]

4.   Kontroll av radioaktiva läkemedel.

5.   Rapporten Tungt narkotikamissbruk — en totalundersökning 1979. Utredningen (S 1977:04) om narkotika­missbrukets omfattning [12]

6.   Rapporten Barnäret i Sverige. Bered­ningsgruppen (S 1977:19) för det interna­tionella barnäret 1979 [18]

7.   Delbetänkandet Former för styrning av försäkringskassornas organisation och förvaltningsutgifter. Kommittén (S 1979:08) för översyn av riksförsäkrings­verkets organisation m.m. [32]

8.   Betänkandet Telefon för döva. Texttele­fongruppen (S 1977:15) [16]

9.   Rapporten Prostitutionen i Sverige. Pros­titutionsutredningen (S 1977:01) [10]

Kommunikationsdepartementet 1980

1.   Delbetänkandet Amatörbyggda fordon. Typbesiktningsutredningen (K  1977:02) Pl

2.   Betänkandet Körkort i tung trafik. Utre­daren (K 1978:06) för differentierade kör­kort [9]

3.   Betänkandet Statsbidrag till kollektivtra­fikanläggningar. Väghällningsutredningen (K 1979:04) [15]

4.   Delbetänkandet Fordonsunderhåll i stat­liga verkstäder.

Utredningen (K 1976:01) om samverkans-möjligheterna hos vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser m.m. [5]

5.       Vissa registreringsfrägor i anslutning till
socialtjänstreformen.

Justitie-, social- och kommunikationsde­partementen 6.-9. Trafiksäkerhet — Problem och åtgär­der.

Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07) 131

 

491

Skr 1980/81:103

 

10.  Säkrare transporter av farligt gods, del I. Utredningen (K 1979:01) om transport av farligt gods (12]

11.  SM HI :s verksamhet och organisation SMHI-utredningen (K 1977:01)16]

12.  Körkortsmedicin — enklare rutiner. Körkortsmedicinska     utredningen     (K 1979:05) [16]

13.  Enklare mönstring och bättre registrering av sjömän. Mönstringsutredningen (K 1979:02) [13]

14.  Felparkering pä tomtmark. Tomtparkeringsutredningen (K 1978:10)

im

15.     Bilavgaser — krav och kontroll.
Slutbetänkande i januari 1981 av Typbe­
siktningsutredningen (K 1977:02) [7]

Ekonomidepartementet 1980

1.       Aterförsäkringsverksamhet genom cap-
tive-bolag.

Ekonom [departementet

2.   PM om aktiesparfonder för anställda i visst företag eller inom viss koncern. Ekonomidepartementet

3.   Delbetänkandet Konsumentskyddet in­om bankomrädet och bankinspektionens styrelse.

Banklagsutredningen (Fi 1976:04) [3]

Budgetdepartementet 1980

1.       Betänkandet Stimulans av forskning och
utveckling

Forskningsskattekommittén (B  1978:05) [16]

2.   Betänkandet Förslag till utbildning för högre chefer i statsförvaltningen. Chefs­utbildningskommittén (B 1979:11) [26]

3.   PM Avdragsrätt för medlemsavgifter till arbetsgivarorganisationer. Budgetdepartementet

4.   Betänkandet Förseningsavgift vid allmän fastighetstaxering.

1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976:05) [8]

5. Betänkandet Villabeskattning 81.

1976 ärs fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976.05) (8)

6.   Betänkandet Översyn av mervärdeskatten Del V Mervärdeskattekontrollen m.m. Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971.05) [2]

7.   Betänkandet Avgifter vid tingsrätt m.m. Stämpelskatteutredningen   (B    1977:06) [111

8.   Betänkandet   Besvärsregler  vid   allmän fastighetstaxering, följdändringar m.m. 1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976.05) [8]

9.   PM Delavyttring, substansminskning m.m.

Budgetdepartementet

10.     PM Den grå arbetskraften och skattekon­
trollen.

Budgetdepartementet

11.     Betänkandet Stimulans av aktiesparan­
det.

Kapitalvinstkommittén (B 1979:05) [21]

12.  PM Omläggning av gasolbeskattningen. Budgetdepartementet

13.  Betänkandet Översyn av vägtrafikbe­skattningen Del 2 Slopad fSfdörisskätT och höjd bensinskatt.

Vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05) [10]

14.     Betänkandet Statens bostäder — åtgärder
vid försäljning m.m.

Utredningen (B 1979:07) om minskning av statens bestånd av hyresbostäder [23]

15.     Betänkandet Samordningen av egenföre­
tagares skatter och socialförsäkringsavgif­
ter.

Kulturskattekommittén (B 1979:15) [30]

16.     Betänkandet Statskontorets organisation
m.m.

organisationskommittén (B 1980:07) för statskontoret [37]

17.     Betänkandet Bättre beslutsunderlag för
budgetpolitiken.

Utredningen (B 1980:06) om forsknings-och utvecklingsinsatser rörande offentlig ekonomi [36]

Utbildningsdepartementet 1979

9. Dagspressens struktur och ekonomi — en forskningsrapport. Dagspresskommittén (B 1978:01) [14]

10.  Annonsbladen och dagspressen. Rapport. Dagspresskommittén (B 1978:01) [14]

11.  Undervisningen för synskadade elever — planering i ett kortare perspektiv. Integrationskommittén (U 1978:07) [19]

12.  Statens skolor för vuxna. Komvux-kommittén (U 1978:04) [17]

13.  Adjungerade professorer. Forskningssamverkanskommittén       (U I978:0I)[15]

14.  Gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade i Örebro. Integrationskommittén (U 1978:07) [19]

15.  Översyn av regelsystemet för finansiering av skolbyggandet m.m. Utbildningsdepartementet

16.  Den elektroniska hästen — rapport. Videogramutredningen (U 1977:05) [10]

17.  Musikaliska akademiens bibliotek. Svenskt Musikhistoriskt arkiv. Förslag till organisation och huvudmannaskap. Kommittén (U I979:04)om verksamheten vid Musikaliska akademiens bibliotek, Musikhistoriska museet och Svenskt mu­sikhistoriskt arkiv.

Slutredovisad i KB/80:U 43

18.     Serafenutredningen. Delbetänkande.
Sista Serafenutredningen (U 1979:16) [43]

1980

1.   Försök med utvecklingsarbete pä elev-värdsomrädet. Elevvårdskommittén (U 1978:06) [18]

2.   Samverkan mellan skolan och andra sam­hällsorgan. Elevvårdskommittén (U 1978:06) (18)

3.   Enskild undervisning enligt 35 § skolla­gen.                              

Kommittén (U 1979:13) angående skolor med enskild huvudman [40]

4.   Läromedlens funktion i undervisningen. Kommittén (U 1976:04) om läromedels-marknaden [5]

5.   Särskild bilagedel till Ds U 1980:04. Kommittén (U 1976:04) om läromedels­marknaden [5]

6.   Förändrat huvudmannaskap för ADB-linjen. Huvudmannaskapskommittén

(U 1978:16) [27]

 

Skr 1980/81:103

492

 

7.   Avgiftsfinansiering av radio/TV. Utredningen (U 1980:05) för en rättslig översyn av åtgärder mot avgiftsskolk [50]

8.   Sista Serafenutredningen Del II.

Sista Serafenutredningen (U 1979:16) [43]

9.     De hörselhandikappade och videogram­
men.

Videogramutredningen (U 1977:05) [10]

10. Översyn av SFI-registret. Utredningen (U 1980:04) om översyn av SFI-registret [49]

11. Samverkan i bokbranschen. Utredningen (U 1980:07) om utvärdering av det statliga stödet till bokhandeln [52]

12. Radiosända dagstidningar. Utredningen (U 1980:08) om distributio­nen av innehållet i dagstidningar till syn­skadade [53]

Jordbruksdepartementet 1979

8.     VATTEN resurser — användning — pro­
blem.

Jordbruksdepartementet (Malin Falken-mark)

9.     Preliminärt förslag till åtgärder mot strål­
risker i byggnader.
Radonutredningen (Jo 1979.01) [14]

10.Ändrad vattenhushållning i Hjälmaren. Hjälmarutredningen (Jo 1976:10) Slutredovisad i KB/80:Jo 12.

11.Bensin utan bly. Jordbruksdepartementet (Arbetsgruppen för blyfri bensin)

12.Ändringar i jaktlag och jaktstadga. Jakt-    och    viltvärdsberedningen    (Jo 1977.04) [6]

13.Lokaliseringen av SAKAB:s centrala an­läggning för behandling av miljöfarligt avfall.

Utredningen (Jo 1979:02) om lokalisering av en central anläggning för behandling av miljöfariigt avfall (SAKAB-utredning-en. Slutredovisad i KB/80: Jo 26

14.    Prisreglering på fisk. Normprissystemets
tekniska utformning.
Jordbruksdepartementet (Arbetsgruppen
för prisreglering pä fisk m.m.)

1980

1.  Skogsvärdsstyrelsernas organisation. Skogsadministrativa    utredningen    (Jo 1974:03) [2]

2.  Fjällägenheternas tillkomst och utveck­ling. Fjällägenhetsutredningen (Jo 1976:09) [5]

3.  Jordbruk, trädgårdsodling och fiske. Sek­torsbeskrivningar   och   framtidsbedöm­ningar till 1980 års långtidsutredning. Jordbruksdepartementet

4.  Ny produktkontrollorganisation. Kommittén (Jo 1978:06) för översyn av produktkontrollens organisation [12]

5.  Salmonella hos djur. Jordbruksdepartementet. Arbetsgruppen för att se över nuvarande bestämmelser för bekämpande av salmonellainfektion hos djur.

6.  Bevarande av genresurser hos husdjur. Genbankutredningen (Jo 1973:04) [1]

7.  Etanol ur jordbruksprodukter. Utredningen (Jo 1979:05) om förutsätt­ningarna för tillverkning av etanol ur soc­kerbetor. [17]

Handelsdepartementet 1980

1.  Samordning av övervakningen och rädd­ningstjänsten till sjöss. Sjöövervakningskommittén (H  1977:05) (SÖK) [4]

2.  Anställning vid handelskontor. Handelsdepartementet

3.  Blandade krediter — förmånlig kreditgiv­ning i samband med svensk export till u-länder.

Handelsdepartementet. Rapport av en in­terdepartemental arbetsgrupp.

4.  Handelsfrämjande information. Utredningen (H 1979:07) om kommersiell information   till   utlandet   (KUL-utred­ningen) (14)

5.  Sverigehuset.

Utredningen (H 1979.02) om Sverigehu­sets framtida användning [9]

6.     Konsumentverkets uppgiftsbehov.
Insynsutredningen (H 1976:03) [3]

Arbetsmarknadsdepartementet 1979

1.  De regionala stiftelsernas organisation. Nya organisationskommittén (A 1978:02) för skyddat arbete (NOSA) Slutredovisad i KB/80:A 13

2.  Uppsägningsskydd för vissa långtidssju­ka. Anställningsskyddskommittén

(A 1977:01) [8]

3.     Företagsläkarna   och   företagshälsovår­
den.
Företagshälsovårdsutredningen

(A 1976:01)15]

4.     Yrkesinspektionens distriktsindelning.
Del 1. Bilagor Del 2.

Utredningen (A 1977:03) med uppdrag att göra en översyn av yrkesinspektionens distriktsindelning. Slutredovisad i KB/ 80:A 11

1980

1.  PM ang. den framtida finansieringen av vissa   arbetsmarknadspolitiska   ätgärder m.m. Arbetsmarknadsdepartementet

2.  Utredningsrapport     Anställningsformer m.m. Anställningsskyddskommittén

(A 1977:01) [8]

3.  Delrapporten Förslag till instruktioner, organisation m.m. för en jämställdhets­ombudsman och en jämställdhetsnämnd Kommittén (A 1980:01) med uppdrag att förbereda inrättandet av en jämställdhets­ombudsman och en jämställdhetsnämnd [20]

4.  Nytt finansieringssystem för den regiona­la skyddsombudsverksamheten Arbetsmarknadsdepartementet

5.  Kartläggning av företagshälsovård. Företagshälsovårdsutredningen

(A 1976:01) [5]

6.     Institutet för arbetsvägledning och reha­
bilitering.

Särskild utredare (A 1979:03) om lokalise­ring av institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning till den yrkesinriktade rehabiliteringen [17]

7.     Lägesrapport om assyriernas/syria-
nemas situation i Sverige.

 

493

Skr 1980/81:103

 

Arbetsmarknadsdepartementet. Arbets­gruppen för frägor rörande assyriernas/ syrianernas situation i Sverige.

Bostadsdepartementet 1980

1.   Allmänt kartmaterial. Nyttjanderätt. Er­sättningar. Distribution och försäljning. Kartutredning 78 (Bo 1977:01) [4]

2.   Tillåtlighetsprövning av viss industriell verksamhet m.m. Översyn av 136 § bygg­nadslagen. Bostadsdepartementet

3.   Delbetänkandet Rättsskydd för kvar­boende hyresgäster vid övergång från hy­resrätt till bostadsrätt.

1978 års bostadskommitté (Bo 1978:06) [8]

Industridepartementet 1979

22. Säker    kärnkraft?    Bilagor    till    SOU 1979:86.

Reaktorsäkerhetsutredningen (I 1979:07). Slutredovisad i KB/80:1 32

1980

1.   Rapport frän  presidentens kommission rörande haveriet vid Three Mile Island. Utdrag på svenska. Behovet av föränd­ring. Arvet från TMI. Industridepartementet

2.   Flygindustridelegationens betänkande Flygindustridelegationen (I 1978:09) [18]

3.   Torv för energisektorn. Oljeersättningsdelegationen (I  1979:01); Torvgruppen. [19]

4.   Förutsättningar för användning av skogs­energi m.m.

Oljeersättningsdelegationen (I 1979:01); Arbetsgruppen för skogsenergi m.m. [19]

5.   En utvärdering av DIS-systemet. DIS-utredningen (I 1979:06) [22[

6.   DlS-Företagens planeringsprocess och samhällets informationskrav (Bil. 6 till Ds I 1980:5).

DIS-utredningen (I 1979:06) [22]

7.       Industri- och forskningspolitiska pro­
gram inom data- och elektronikomrädet.
Reserapporter från USA, Finland, Stor-
britanien, Västtyskland, Japan och
Frankrike.

Data- och elektronikkommittén (DEK) (I 1978:04) [14]

8.       Norrlandsfondens framtida roll inom
samhällets industri- och regionalpolitiska
organisation.

Norrlandsfondsutraedningen (I 1979:11) [25]

9.       Fortsatt verksamhet vid R2-reaktorn i
Studsvik.

R2-utredningen (1 1978:08) [17]

10.     Förutsättningar för ökad solvärme i
Sverige.

Oljeersättningsdelegationen (I 1970:01): Arbetsgruppen för solvärme. [19]

11.  Stöd till kredit för försäljning inom lan­det. — En utvärdering. Industridepartementet

12.  Provning för bättre energihushållning. Energiprovningsutredningen (I  1978:06) 115]

13.  Provning för bättre energihushållning. Bi­lagor.

Energiprovningsutredningen (I 1978:06) [15]

14.     Rapport  över  Norrbottendelegationens
verksamhet.
Norrbottendelegationen (I 1976:04) [7]

15.  Import och distribution av kol. Oljeersättningsdelegationen  (I   1979:01) [19]

16.  De statliga energimyndigheterna — ar­betsfördelning och samverkan. Utredaren om myndighetsorganisationen inom energiområdet m.m. [24]

17.  Att utveckla en långsiktig industripolitik. Kommiottén (I 1979:09) för industripoli­tikens informationsunderlag (KIPI) [23]

18.  Att utveckla en långsiktig industripolitik. Några specialstudier. Bilaga 3. Kommittén (I 1979:09) för industripoliti­kens informationsunderiag (KIPI) [23]

19.  Introduktion av alternativa drivmedel. Oljeersättningsdelegationen  (I   1979:01) [19]

20.  Introduction of alternative motor fuels. Översättning av betänkandet (Ds 1 1980:19)

Oljeersättningsdelegationen  (1   1979:01) [19]

21.  Samordning, insyn, styrning. Utredningen (1   1979:15) om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag m.m. [29]

22.  El och Olja. Förslag till restriktioner, an­vändning och hushållning. Elanvändningskommittén    (I    1980:05) (ELAK) [37]

23.  Program för oljeersättning. Oljeersättningsdelegationen  (I   1979:01) [19]

Kommundepartementet 1979

13.  Beredskap mot oljeutsläpp till sjöss. 1977     års     oljeskyddskommitté     (Kn 1977:03) [10]

14.  Från socken till kommunblock. Kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07) (KDK), forskningsgruppen [14]

15.  Den gemensamma valdagen och mandat­periodens längd.

Kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07) (KDK) [14]

1980

1.       Undersökning av allvarliga olyckshändel­
ser.

Räddningstjänstkommittén (Kn 1979:01) [17]

2.   Personal för tillsyn av kust och skärgärd. Utredningen (Kn 1979:05) om tillsyn av kusterna (TAK) [21]

3.   Omval  av  kommunala och landstings­kommunala nämnder. Kommundepartementet.

4.   Proportionella val till statliga nämnder m.m.

Kommundepartementet

5.   Kyrklig beredskap. Kommundepartementet

6.   Förnyelse och variation i ortssystemet. Servicens, transportsystemets och åtkom­lighetens förändring i några svenska kom­muner mot bakgrund av indelningsrefor­men. Rapport 3.

Kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07) (KDK), forskningsgruppen [14]

7.       Fortsatt giltighet av lagen om skatteutjäm­
ning i Stockholms läns landstingskom­
mun.

Utredningen (Kn 1980:01) om inomregio­nal skatteutjämning [25]

8.       Förhällandet mellan församlingsstyrelse-
indelning och fastighetsindelningen.
Kommundepartementet.

 

Skr 1980/81:103

494

Nordisk utredningsserie (Nu) 1980

Kronologisk förteckning

A 1980

1.  Båtlivet och dess inverkan pä skärgår­den

2.  Världshandelsförändringar och Nor­dens framtida industrisysselsättning

3.  Omstillingskrav til de nordiske ländes arbejdsmarked og okonomi på mellem-lang sigt

4.  Sysselsettingsvirkninger av ny teknologi

5.  Förändringar i arbetsmarknadens struk­tur och funktionssätt

6.  Arbete för alla? Rapport om ungdomar med sociala arbetshinder

7.  Nordisk samarbejde om projekteksport

8.  Nordisk utredningsserie 1960-1979. Katalog

9.  Barnåret i Norden

10.        Vandringsleder pä Nordkalotten

11.   Arbetskraftens och kapitalets rörlighet i
Norden

12. Arbeidsmarkedspolitiske utfordringer i 1980-årenei Norden

13. Alternativer til frihedsstraf

14. Fiskerirapport

15. Information om arbejdsmiljaforskning

B 1980

Individinriktade    sysselsättningsåtgär­der i de nordiska länderna Planering av  nordisk utvärdering av konsumentprogram i TV och radio Företagsinriktade     sysselsättningsska­pande åtgärder i de nordiska länderna Arbetsförmedling i Norden Nordisk arbetsmarknadsforskning Energibesparing i befintlig bebyggelse Sjuka barns behov

16—19 äringenes utdanningssituation i Norden IV

Nordiskt samarbete inom yrkesinriktad rehabilitering Nordic food aid

Arbeidsmarked og arbeidsmarkedspoli-tikk i Norden Stoffmisbruk i Norden Produkters brukstid

Tvistlösning  på  konsumentområdet  i Norden

Säkerhetsforskning inom energiproduk-tionsområdeL Plan för fortsatt nordiskt projektarbete Barnets totala trafikmiljö Unge familier i etableringsfasen

 

495

Personregister

Personregister till kommittéer

Abelin, Hans Henrik      E 8 9

Abelin, Stig                 S 34

Abelson, Lars Göran       S 2

Abramowicz, Isak         S 22

Ackermark, Sixten       Ju 39

Adebäck, Sten I.        Ju 22

Adeen, Rose-Mari         U 19

Adell, Gunnar             Ju 52

Adiels, Arne                 I 10

Adler, Hans V. H.        Jo 15

Adolfsson, Marianne    Ju 27

Adolfsson, Tage V. A.    Jo 4

Agerberg, Nils              Jo 5

Agevik, Eva                 E 13

Agfors, O. Gunnar         I 19

Aggebo, Claes-Göran    U 27
Agiert, Per Arne        Fö 13, Bo 14

Agnedal, Per-Olov          K 1
Ahlberg, Carl-Fredrik J. Bo 2
Ahlenius, Inga-Britt

Ju2, S28, K15, A21

Ahlgren, Nils U.             I 27

Ahlgren, Torsten V.         I 3

Ahlin, Per A. G.            Fö 6

Ahlkvisl, Birgitta           A 10

Ahlmark, Dan               U 52

Ahlmark, Lars F.      S 19, U 27 33

Ahlmark, Per                U 33

Ahlquist, Ulla               S 44

Ahlslröm, Bengt             U 1
Ahlvarsson, Lars I.    A 6 8, Kn 16

Ahrén, Per-Olov A.       Kn 2

Ahrensledl, Bengt A.     Fö 7

Ahrfelt, Bengt              B 13

Ahrland, Karin M.  Ju 12, A 7

Alaby, Gert                 S 34

Alarik, K. Lennart O.   K 2 13

Albinsson, Folke           A 14

Albinsson, N. Gillis         Kn 5

Albreklson, Bengt Olov  U 44

Albreklson, Bertil            U 2

Albreklson, Hans B.       Fö 6

Aldén, A. Olle              K 18

Aldén, Lars O. T.          Kn 2
Alderin, Robert B. E 2 14, B 28 35

Aldrin, Lars B.             Jo 14

Aldskogius, Göran      Kn 4 5

Alemyr, Stig R.      U 6 17 31

Alkman, Leif A.              5 2

Allerstrand, Sven         U 10

Allmér, Jan                 Ju 24

Alm, Görel G. M.           A 14

Alm, Kerstin                Kn 2

Almbladh, Ingrid A. M.       Ju 19
Almqvist, Lennart         Kn 5

Almström, Bjarne          H 17

Almström, Lars G.         A 24

Alpsten, A. Börje           Ju 2

Alsén, Hans O.               I 8

Alsén, Sven            S 1 31 40

Alva, Jan A.                Ju 48

Amnéus, Henrik           UD 3

Anclow, Per R.

Ju 3 8, B 29 35, Bo 7
Änder, C. Peter E.         Jo 4

Anderberg, Bengt G.   UD 1, Fö 5
Anderberg, K. Ingvar     E 13

Anderholm, T. Lennart  Jo 15

Anderson, Hans A. T.   Kn 14

Anderson, K. G. Göthe       S 6 14
Andersson, A. Arne       B 29

Andersson, A. Gösta J. Ju 11

Andersson, Alf Å. H.        I 4

Andersson, Anders        U 52

Andersson, Andy         Ju 40

Andersson, B. E. Christer      U 15
Andersson, B. Göran       B 9

Andersson, B. Palle       B 22

Andersson, Bertil          U 30

Andersson, Björn E. H.   Fö 5

Andersson, Bo L.         Jo 23

Andersson, C. Staffan   B 21

Andersson, Christer   S 28, K 5 10
Andersson, Christina     U 53

Andersson, Christina    Bo 14

Andersson, Curt           U 15

Andersson, Dan E.         I 28

Andersson, Edor S. I.     119

Andersson, Elis G.

Ju 45, Jo 6, A 10
Andersson, Emil             I 14

Andersson, Fritz A. R.     Bl

Andersson, Georg L.  UD 2, U 22
Andersson, Gösta         U 13

Andersson, Hans E. B.    I 19

Andersson, Hans G. I.    A 16

Andersson, Ingrid G. M.   A 7

Andersson, J. Arne L.   Jo 6, Bo 5 Andersson, J. Gunnar D.

A 19, Bo 1

 

Skr 1980/81:103

496

 

Andersson, J. Sven G.  Ju 42

Andersson, John O.      Jo 21

Andersson, Johnny     U 3 35

Andersson, Karin E.        A 7

Andersson, Karl-Erik      UD 3

Andersson, Karl Olov     B 20

Andersson, Kerstin G. Ju 33, B 4

Andersson, Kjell V.         U 6

Andersson, Kjerstin G.   Bo 6

Andersson, L. Arne  Jo 15 21

Andersson, Lars          Ju 14

Andersson, Lars G.      Ju 24

Andersson, Lars G.       U 44

Andersson, Leif            U 23

Andersson, Leif          Kn 14

Andersson, M. Alvar       S 2

Andersson, P. Gustaf    Kn 9

Andersson, Per-Gunnar  I 19

Andersson, Rolf            A 18

Andersson, Rolf B.        E 13

Andersson, Sven            H 8

Andersson, Tore         U3 17

Andersson, Torsten Ch. Ju 7, H 15

Andersson, Torsten N.   Kn 2

Andersson, Ture            114
Andersson, Ulf H 11, Bo 18
André, Gunilla K. Ju 19, S 17, A 7

André, Gunnel              U 37

André, Kerstin I.            A 8

Andréasson, A. Owe I. Bo 13

Andreasson, Sture        U 22

Andrée, Stig                 H 2

Andréen, Rolf              UD 4

Andrén, B. Robert         I 28

Andrén, Carl-Gustaf U 37, A 7

Andrén, Evy M. V.          A 7

Andrén, Margareta      Ju 33

Andrén, Åke                Kn 2

Anebäck, Kristina           1 3

Anefall, Bengt              Jo 6

Anell, Barbro                1 39

Anell, Kerstin        U 13, 131
Anér, Kerstin             Ju7 18, U4

Anesten, Ulf                H 16
Angelöf, Arne              Fö 11, I 20

Ankers, Mikael               H 2

Anneling, Ingvar            U 6

Anneli, Johan G.            U 3

Annerberg, Rolf G.  B 9, 1 27

Annerstedt, Ylva S. V.  A 14

Ansiger, Arne              U 18

Antoni, Nils A. T.    Bo 3, 1 I
Anlonsson, Johannes 110, Kn25
Apelqvisl-Öberg, Edith C. A 7
Appelgren, L. Göran S.   K 21, I 5

Ardbo, C. Martin L.       B 29

Arell, Nils                    U 13

Arenbro, Eva M.          A 21

Arfvidson, Agnar          Kn 7
Arfwedson, Anders

S 43, U 38, Kn 27

Arkéus, L. O. Sune Ju 2, B 33

Arlinger, Stig               U 10

Armholt, Roland H.        B 13

Arndt, Nils                    U 6

Arne, professor            A 13

Arnström, Sven G.      Kn 16

Aro, Jussi                     U 2

Aronsson, Hans E.       Kn 17

Arrbäck, Gunnel   S 23, A 10

Arrfelt, Ulf           Ju 2, A 19

Arrhenius, Erik          Jo 9 21

Artin, Stellan           A 10 23

Ärvas, Dag G. C.          Fö 7

Arve-Parés, Birgit          S 6

Arvidson, Olle             Kn 17

Arvidsson, Helge          E 10

Arvidsson, Lars-Eric      S 34

Arvidsson, Solveig M.   Ju 40

Arvius, Christer            H 16

Askmark K. F. Ragnar    Kn 2

Asp, K. Åke                Ju 24

Asp, Kenneth O. P. K 21, A 21
Aspegren, Lennart    Ju 50, Kn 16

Aspelin, L. B. Erland     Ju 41

Aspén, B. Urban           B 22

Asplund, Lars D.             K I
Assarsson, Bo   UD 4, Jo 8 10,1 19

Alierwall, Göran L.         B 21
Aulin, Olle M.        Fö2 1l,Knl7

Axell, Göran                 I 10

Axelson, Bo A.            Jo 16

Axelsson, Göran   S 13, B 33

Axelsson, Stig A.        Bo 17

Axling, Lars O.            Bo 16

B

Back, K. Gunnar            Fö 6

Backgård, Margareta E. A 10
Backman, Bernt            U 17

Backman, Ulla-Britt        S 23

Backmann, Sven           U 18

Baecklund, Lars I.          K 2

Baekkevold, Arne E.

Ju 33, 8 4 5, Kn 19
Baer, Lars Anders         A 13

von Bahr, Stig V. Ju 12, B 18 20 28
Balk-Möller, Stig          Ju 39

Barenthin, Willy       SI,U27

Bargholtz, Percy B. B 18 20 21 35
Barlley, A. Osborne B 35, A 7
Bauer, D. E. Marianne    U 31

Beck-Friis, Jörgen Å. E. Ju 27
Becker, Gerd                U 16

Becker, Gunnela           Jo 13

 

497

Beckérus, I. Margareta   A 7

Beckius, Sven Erik         H 8

Beckman, Anita            U 6

Beckman, Lars E. A.     B 12
Beckman, Lars K. A. Ju 35 48, Jo 4
Beckman Hirschfeldl, Ingar   U 44

Beckne, Rolf A. P.         U 6

Befve, Sven G. E.         A 9

Behrman, Carl            Ju 25

Beijer, Bruno              UD 4

Beijer, Lars                 B 32
Beiming, Ragne           A 3 4 14 23

Belfrage, Göran             U 6

Belfrage, H. Esbjörn G.  Kn 3
Bengtson, Torsten S.   Ju 16, U 33

Bengtsson, Albert        S 47

Bengtsson, B. Ivar       A 12

Bengtsson, Bengt       Bo 13

Bengtsson, C. Ola          A 2

Bengtsson, Folke L.      Ju 7

Bengtsson, Gunnar G.   Kn 1

Bengtsson, Hans         B 10

Bengtsson, Hugo        Jo 24

Bengtsson, Jörgen      Ju 12
Bengtsson, K.-E. Bengt

Ju 15, S 15, A 5

Bengtsson, Karl F.        K 10

Bengtsson, Paul          Jo 25

Bengtsson, Per-Olof S 27 34

Bengtsson, Sven Eric    Fö 8

Bengtsson, T. Bertil  Ju 8 35

Benson, Sven              U 47

Berg, Bengt R.               E 4

Berg, Bengt Åke            E 4

Berg, Hans E.              K 19

Berg, Håkan            U 35 36

Berg, L. Christer         Ju 16

Berg, Måns H.            Jo 18

Berg, Nils G.                 112

Berg, Olle F.                 119
Bergander, Lilly K.   Ju 17, Kn 17

Bergdahl, Hugo A.       Kn 17

Bergendahl, Göran         I 39

Bergendorff, Karin        U 16

Bergenstjerna, Johan P.  B 8

Bergfeldt, Anders         Kn 4

Bergfelt, K. Lennart     Ju 29

Berggren, P. Anders E.   Jo 8

Berggren, Sören V.        U 6

Berggren, Ulf               S 23

Bergh, Sten                  B 4

Bergholm, C. Arne         I 19

Bergholtz, Gunnar       Ju 47

Bergius, Bengt             U 22

Bergkvist, Karl             Bo 7

Berglind, Hans             S 41

Bergling, Nils B, V.           Hl

Berglund, Fredrik          S 15

 

Personregister

Berglund, Frida J.

19

Berglund, Sven E.

I 19

Berglund, Thomas

I 14

Berglöf, J. Sigvard C.

B621

Bergman, Agneta

UD 3

Bergman, Alf

139

Bergman, Erland C. A.

A 13

Bergman, Lars

Ull

Bergman, Sven-Eric S 1 6 35 44
Bergnéhr, Bo (Bosse) H. B 33
Bergold, Jan Olov         U 10

Bergqvisl, G. Holger       B 28

Bergqvisl, Jan G.            B 4

Bergqvisl, Olof

S45, A6 8 18, Kn 12 16
Bergsman, P. G. Leif      B 26

Bergstedt, Tord L. H.      SI

Bergsten, E. Rune B 32, Kn 25
Bergstig, Lars H.           B 13

Bergstrand, Sten-Erik     H 6

Bergstrand-Wilson, Kerstin U 6
Bergström, Björn I.        B 28

Bergström, Britta J. Ju 19, S 2
Bergström, Gudrun A. C. A 7
Bergström, K. Olof L.      A 9

Bergström, Knut-Elis     Ju 27

Bergström, N. Hans I.     E 2

Bergström, Sune           S31

Bergström, Svante B.     U 1

Bergvall, K. Lennart        I 1

Bergvall, Olof               S 13

Berndtson, Nils A.        Ju 51

Bernhard, Carl Gustaf     Jo 9

Bernhard, Harry B.          I 1

Bernhardsson, Göte       U 19

Bernhardsson, Helge       U 6

Bernitz, Ulf           Jul3, Hll

Bernlson, Eskil             Ju 42

Berntsson, Gert            U 18

Bertenstam, Rita S.         I 4

Bexelius, Björn             U 42

Bexell, Göran               Kn 3

Bildt, Carl            UD 4, H 13

Billum Stegard, Susanne S 44
Birgersson, Bengt Owe B 9, Kn 14
Bishop, Norman     Ju 42, S 12

Biörck, Gunnar           U4 31

Biörnstad, Margareta Bo 2 13
Bjarnehäll, Karl-Gustav U 18
Bjarnemo, Åke                I 3

Bjelle, Britta M.             Ju 3

Bjerndell, Jörgen H. Ju 24, Fö 3
Bjernstad, S. L. Börje      B 4

Bjurel, A. Bertil E.         U 15

Bjurman, C. G. Ulf     Kn9 17

Bjurner, Anders           UD 3

Bjurulf, Per                    S 6

Bjäresten, Inger M.      Jo 18

32    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

Skr 1980/81:103

498

 

Björck, Anders P.-A. U 10 23
Björck, Berndt H.    Fö 5, S 37, I 3

Björck, Staffan              U 2

Björeman, Carl E. UD 2, Fö 9

Björhn, Arne L.  E 6 14, B 21

Björinder, Henry       U 27 39

Björk, Gunnar E.           Fö 5

Björk, Jimmy        K 10, Kn 4

Björk, Sven E. J.          Bo 2

Björk, Villiam E.             Jo 3

Björk-Gurner, Ulla         S 34

Björkegren, Carl-Erik      I 11

Björkhem, Örjan           U 37

Björklund, Anders C. T.          Al

Björklund, Bengt T.       S 47

Björklund, Jan O.            B 7

Björklund, Rolf             S 37

Björklund, Ulf B.             A 4

Björkman, Bertil            I 19

Björkman, Fredrik A. M.      K 12

Björkman, Gunnar-Arne  I 19

Björkman, Jerker            U 6

Björkman, Rune            UD 3

Björkman, Ulf L.            Kn 3

Björiing, Bam               S 12

Björiing, Johan            Ju 55

Björn, Gösta R.              U 6

Björnberg, Kjell E.        Ju 36

Björndalen, Anders J.      U 2

Björne, B. Gunnar           B 8

Björneld, Lars G.            110

Björnesjö, Sven G.         B 4

Björnström, Björn S.      Ju 7

Björvell, Hjördis            S 40

Bladh, Lennart W.        U 10

Blix, Hans M.               UD 1

Blixt, Olov                    S 5

Block, Per H. L.             U 2

Blom, Folke B.            Bo 12

Blom, K. A. Birgitta      Ju 29
Blom, Lennart

Ju 18 45, B22, H 15, 121

Blomberg, E. Gunnar    Ju 24

Blomberg, Ingrid           S 37

Blomberg, Karl            Ju 24

Blomgren, Lars             S 35
Blomgren, Sture        Ju 15, Bo 13

Blomkvist, Curt B.        Ju 21

Blomqvist, Egon            I 10

Blomqvist, Gunnar        UD 1

Boalt, Carin M.             Ju 7

Boberg, L. Håkan        Jo 15

Boden, Anna-Brita        Kn 3

Bodström, Lennart  Ju 7, A 7

Boeke, Maja            A 13 14

Bogefeldl, Christer        U 42

Boheman, C. Anders    Jo 21

Bohlin, E. Jörgen      Jo 5 20

 

Bohlin, Eva

S 19

Bohlin, Folke

Kn2

Bohm, J. Peter G.

Bo 12

Bohman, Mats A.

Bo 12

Bohman, Michael

Ju 23

Bohman, Sven

S13

Boklund, S. Ingemar

Jo 19

Bolander, Lars

S14, U 10

Boldt, Göran B. L.

U6

Bolin, Åke E. J.

Kn4

Bolinder, Erik

S 40, A 5

Bolme, Per

U18

Boman, Carl-Göran A.   B 27

Boman, Ragnar Å.          E 2

Boman, Svante          Kn 16

Bond, L. Staffan            I 9

Bonde, Fredrik E:son   Ju 48

Bonnichsen, Roger      Ju 55

Borg, Arne                  S 10

Borg, Astrid                  U 4

Borg, Göran K. G.     A 10 24

Borgeke, Martin          Ju 41

Borggård, Göran        H 1 10

Borglund, Erik            Kn 16

Borgne, Kurt G.            I 19

Borgquist, Frithiof        Fö 7

Borgstrand, Björn J.       BIO

Bornhager, Sven-Åke (Sven) I.

B 10

Bornstein, Jozef         Bo 12

Boström, Curt B. B 7 14,1 32

Boström, E. John        Ju 30

Boström, Torbjörn A.     119

Bolhén, Anders            U 20

Bothén, Kerstin           UD 3

Bouveng, Richard E. F.      Il

Bouvin, J. Åke          A 3 14

Bovidson, Thure            B 7

Boyd, Sally M.              A 4

Boye, Yngve          K 21, I 5

Boye-Moller, Monica     Å 14

Brandberg, Arvid  U 23, H 12

Brandberg, Åke R. L.      119

Brandel, Erik J. M.        Fö 9

Brandt, Ann                U 17

Brandt, Erik           Jo 13 21

Brandt, Krister              U 2
Branting, M. Charlotte K.       A 7

Bräsch, Erik O.            Bo 2

Bratlhall, I. Birgitta   SI, A 5

Bratthall, Kenneth         S 2

Braunerhielm, Erik        H 16

Bredin, Lars A. G.   E 3, B 11

Brege, J. Lennart O.       E 7

Breidensjö, Monica         A 5

Bricca, Lamberto         A 13

Bring, Ove          UD 1, Fö 9

Brink, Stig            Ju 54, I 1

 

499

Personregister

 

Broberg, Björn       U 15,128
Brodén, E. Bertil      A 12, 148 14

Brodén, Kerstin            I 14

Brodin, Bengt              U 52

Brodin, Katarina           Fö 5

Bromberg, Isaac          A 13

Brorsson, Kent           Ju 41

Broström, Ulf T. F.     Fö 5 9

Bruce, Åke                 S 15

Bruhn, L. Gunnila           U 6

Bruhn, Sigleif (LeiO E.     B 4

Brunfelter, Ulf            Ju 26

Brunius, Jan                 U51

Brunkener, Magnhild     B 29

Brunnberg, Jan-Erik      U 16

Bruno, Gösta F.         Kn 19

Brunsson, Karin M.         K 5

Brusén, Vollrath M.       K 20

Bruzelius, Krister         Ju 39

Brynell, R Ulf T.           K 22

Bråkenhielm, Anita       S 39

Brändström, Dan A.        U 6

Brännmark, Gerd          S 23

Brännström, Inger A.       19

Brännström, Roland J.   Fö 5

Broms, Jan T. R.    E 2, B 35

Buchl, Bengt O.           A 15

Budd, S. M. Birgitta       A 7

Burman, Bengt           Ju 22, Bo 18

Burman, Egon             Ju 43

Burman, Eric-Gustav   Bo 11

Burman, Karl-Gunnar    S 37

Burström, Brita A.          B 5

Busck, Hans F. R.       Bo 17

Bunsow, Jan P.          Jo 20

Byfors, Ingela             A 15

Byman, Disa K. G.           13

Båfäll, B. Evert              B 9

Båhlerud, Hilligert          U 3

Båsk, Inga-Lill               A 5

Bäckman, Göran          S 33
Bäckstrand, K. Göran M.        U 4

Bäckstrand, Magnus H.  119

Bäckström, A. Ingemar  K 22

Bäckström, Anders       Kn 2

Bäckström, Ingemar     K 18

Bäckström, Jörgen       A 15

Bäckström, Maja         Ju 50
Bäckström, N. Birger A 6 8, Kn 16

Bäckström, O. Anders    A 1
Bohlin, Birgitta    Fö 2, Jo 27, I 20

Bohlin, Erling               S 20
Bökmark, Jan S.           E 3 5, B 31

Börestam, Eva      S 17, A 7

Börjeson, Börje             S 9

Börjeson, C. Olof A. Ju 42 43

Börjeson, Peter             A 7

Börjeson, Sven          Kn 12

Börjesson, Bengt         U 38

Börjesson, Dick R.        Fö 5

Börjesson, Mats R. Ju 2, B 26

Bottiger, ,E. Marie A. Ju 16, U 10

Böök, Sven Åke            E 2

Cahling, Ulla                U 30

Callbo, M. Christina         E 7

Calmfors, S. Hans       Kn 13

Canarp, Curt S. T.         Al

van der Capelien, Constance

B 12, A 7
Carbeil, Leif E.        Ju 8 13 27

Carlberg, AnnCharlotte   S 14

Carlegrim, N. Erik A.        B 8

Carlestam, Margareta    S 45

Carlgren, Frants           U 40

Carlhammar, Åke          Ju 37

Carlheim-Gyllensköld, Karin S 31
Carling, Alf G.       B 22, 15 11

Carlman, A. Ingrid M.     Jo 9

Carlman, J. Holger         Ju 9

Carlman, Synnöve         S 13

Carlquisl, Ebba             U 19

Carlshamre, Nils O. G.      S 20 34
Carlson, Lars O.            Fö 6

Carlson, N. Gunnar        Ju 2

Carlson, Svante S.         A 8

Carlson, T. Eilert             I 9

Carlson, Å. Lennart       B 10

Carlsson, Anna Ch.       A 10

Carlsson, Arne              I 36

Carlsson, Bengt E.          I 3

Carlsson, Birgitta          S 20

Carlsson, Bo                 Ell

Carlsson, C. Månen        Jo 3

Carlsson, Carl-Gustaf E.  110

Carlsson, Folke             S 38

Carlsson, G. Arne V.       A 1

Carlsson, G. Rune

S 1, B 33, A 7, Kn27
Carlsson, Gösta      S 12, Ell

Carlsson, Håkan A.       Ju 24

Carlsson, Jan M.            114

Carlsson, Jan-Olof    B 9,1 20

Carlsson, Lars-Gunnar   Kn 4

Carlsson, N. Boris          B 31

Carlsson, P. Bertil         B 12

Carlsson, Per-Olof          I 12

Carlsson, Rolf               S 28

Carlsson, Stefan             I 3

Carlsson, Sture E.          B 9

Carlsson, T. E. Roine       I 3

Carlsson, Ulf V.             Ju 2

Carlstedi, J. Bertil          I 34

Carlstein, Rune A.      B 22 29

Carlsten, Anders          H 16

 

Skr 1980/81:103

500

 

Carlström, A. Valdo       Jo 3

Carlsund, H. Bo H.        K 21

Carlzon, Lars               Kn 7

Carnhagen, Göran E. T.  Ju 2

Carnhagen, Göran E. T. B 9, Bo 6
Carpelan, Lars W.          A 7

Carragher, Desmond      A 13

Cars, Hädar     B33, H13, 139

Cars, Hans Christian     UD 2

Casemyr, Rune             U 23

Cavalli-Björkman           H 13

Cavallius, Lena             A 10

Cederberg, Thomas   Jo 13 24

Cederlund, Lars Johan O. Ju 12
Cederqvisl, S. Wivi-Anne Ju 22 33
Cederwall, Gustav F. E.    Il

Cedmark, Jan R. H.       Kn 1

von Celsing, Elof F. H.    Fö 9

Chambert, Henrik B.      Kn 4

Chalti-Plass, Ewa         U 16

Chatzopoulos, Kariofillis A 14 Chrisopoulos, Alexander A 23 Christensen-Sköld, Beatrice

U 15 35
Christensson, Kent      Kn 16

Christiansen, C. J. Robert Fö 3
Claeson, Bo                  A 5

Claeson, Tore M. Ju 7, Bo 10
Claesson, Anders E. W. Bo 15
Claesson, Halvard          S 20

Clarkson, Rolf A.           K 10

Clason, Anders             U 33

Classon, Anders            E 10

Cleve, Lars                  U 16

Colnerud, Gunnel          U 18

Colvér, Mals T.              I 32

Conradi, Erland G. F.    Ju 39

Corell, Hans A. V.        Ju 20

Cosmo, Carl-Johan       Ju 41

Crabo, Sven                  B 2

Crafoord, Carl-George UD 4
Crona, Ulf                   U 19

Cronebäck, Ove           Kn 7

Cronsledl, Nane M.      A 3 13

Cronström, J. N. Runo    S 15

D

Jo 6

S6

S20

K 18

U 4, Bo 6

Dahl, A. Erik Dahl, Christer Dahl, Gerd B. Dahl, Jan Dahl, R. Birgitta Dahlberg, Helge B.

K 15, Bo 10, Kn5 27
Dahlberg, L. Åke         A 1 18

Dahlberg, Lars B. L.        B 9

Dahlberg, Lars C.     Fö 5, B 9

Dahlberg, Lill                S 32

Dahlberg, Rolf I.   Bo 6 8, I 9

Dahlberg, Åke               A 4

Dahlbom, Bengt S.         U 1

Dahlbäck, Sven-Åke     S 37

Dahlén, Bertil V.         Jo 18
Dahlén, Per Olof (Olle)        UD 2

Dahlgren, Carl Ivar       S 33

Dahlgren, Göran E.  Bo 13 15

Dahlgren, Lars      K 23, I 34

Dahlgren, Rolf O.          Ju 6

Dahlheim, Bo I. G.          E 3

Dahlin, Gunilla              S 14

Dahlin, N. Åke S.           K 5
Dahllöf, Lars       Ju 7, UD 4, Jo 4

Dahllöf, Urban S.           U 6

Dahlman, S. Ola           UD 2

Dahlquist, Lars-Ola    U 3 48

Dahlsten, Ulf L.       E 2, H 2

Dahlström, Gunnar       UD 3
Dahlström, Gösta

H 15,6 22,15 27

Dahlström, Rolf             S41

Dahmén, Erik V. H.         H 2

Dahnell, Karin A. B.       B 19
Dalen, Ingrid        S 38, Bo 3, U 3

Daléus, C. E. Lennart    Jo 9

Dalgren, Gunnar E. S.    Bo 8

Damberg, Bo                 E 8
Damgren, H. G. Fredrik

Jo 4 9, Kn 5

Dangården, Birgitta         I 3

Danielson, Erik              I 34

Danielson, Gunnar H.      A 5

Danielsson, B. Jan A.   Bo 16

Danielsson, Birger          S 5

Danielsson, C. Bertil       E 3

Danielsson, Georg         E 11

Danielsson, Stig A.         E 3

Davidson, Anders          131

Davidson, Anette        Jo 19

Davidsson, David         H 15

Davidsson, Håkan E.    Bo 14

Davidsson, Sune I.       B 28

Dawod, Elias               A 14

Delin, P. Staffan           Jo 9

Dellborg, Stig G.         Fö 11

Dencik, Lars               Ju 23

Dennis, Bengt       B 15, 135

Densjö, K. A. Sören      B 13

Dickens, C. Harry          I 19

Didön, Lars Uno          Bo 13
Dimos-Asplund, Anligone      A 7

Dinkelspiel, Ulf             S 43

Dinnetz, Peter             B 11

Dirke, Lars E.               I 19

Ditlmer, Ulf                 U 44

Djerf, Olle                    I 32

Djurberg, Maj              UD 3

 

501

 

Personregister

Docherty, Peter

B 33

Eide-Jensen, Inger

U44

Domargård, Tord V.

Kn 14

Eidem, Rolf I.

E2

Donelius, Göran H.

Jo 3

Einhorn, Jerzy

S31

Donner, Jörn

U33

Eirefeldl, Christer

S39

Drangel, Bo F. E.

Ju 13

Ejerhed, Anders G.

Jo 9

Dreber, I. Agneta

A7

Ek, Anders

U22

Dreiwilz, Bo G.

Fö 5

Ek, Bengt

S20

Drevhammar, Ylva

Ju 50, S 45

Ek, C. Olof

I 1

Dromberg, Ragnar

H8

Ekberg, J. Göran

Ju 7

Dryselius, Harald S.

Ju 20

Ekberg, Karl-Henrik

Ju 16 25

Du Rielz, Gunnar

I 14

Ekberg, Leif       Ju 12,

S 47, B 35

Dyring, Eric

U34

Ekblad, Göran

Boll

 

 

Ekbom, Eva B.

A21

E

 

Ekdahl, Bertil

S19

Ebbeson, Ulf

U7

Ekdahl, Lennart

UD 3

Eckerberg, C. Lennart

UD 2

Ekeberg, Karl-Gunnar

S47

Eckerberg, Ingela K.

S36

Ekeberg, Per Olof

A6

Eckerdal, Lars H.

Kn2

Ekelund, Ulla G.

Fö 5, U 40

Edberg, Rolf F.

Ju 7

Ekenberg, Anders

Kn3

Edelholm, Olof Gunnar (Olle) U 3

Edenhammar, Hans        E 2

Edenman, Gunnar H.     B 25

Edgren, Björn               Ju 4
Edin, Karl-Axel

H 15, Bo 6, 15 19 27

Edin, Per-Olof               E 2

Edling, A. Roland           B 6

Edling, N. Axel        Ju 27 29

Edling, Sven                I 14
Edlund, C. Bertil

B 8 14 21 29 35, A 2

Edlund, S. Lisbelh         B 29

Edmar, Staffan            U 40

Edmén, Lars H.            Fö 2

Edner, T. Margareta       A 7

Edner, T. Margareta       A 7

Edqvisl, Olle                UD 4

Edsjö, Elisabeth M.     Bo 15

Edsta, Björn                 A 7

Edstam, Lars              Ju 35
Edstrand, Karl-Ingmar   BI,H16

Edström, Rune            Ju 24
Edvardsson, Carl-Edvard       S 41

Edvardsson, P. Einar     S 23

Edwall, Börje               U 10

Edwall, Ingvar             U 10

Edwall, Pehr A. R.        Kn 2

Egardt, Peter A. N.       U31

Egebäck, Karl-Erik        Jo 8

Egidius, Henry               A 5

Egnell, S. Jan-Erik        Fö 2

Egneus, Hans              Jo 9

Egsledl, Hans B.            K 2

Ehn, Bengt E. A.     Jo 15 18

Ehn, Billy G.                A 13

Ehnmark, Anders         Ju 25

Ehrenberg, Lars           S 31

Ehrling, C. O. Ingvar B 17, Fö 6

Ekenberg, Bengt          U 15

Ekenberg, H. Lennart     I 28

Ekenhill, Jan-Erik         A 12

Ekholm, Brittmari          U 16

Ekholm, C. Bertil    B 28, 119

Ekholm, Lars             U 6 48

Ekinge, Bernt A.           A 12

Ekinge, Roland             U 23

Eklindh, Kenneth      U 10 19

Eklund, B. Lennart       Jo 14

Eklund, Erik G.             B 22

Eklund, Lars                U 17

Eklund, Lars Johan       A 24

Eklund, Per A.              B 19

Eklund, Svea I.             U 6

Eklundh, Claes G. B.    Ju 25

Eklycke, S. Lars G.      Ju 21

Eklöf, Bo E.                Ju 46

Eklöf, Jan                    Ju 2

Eklöf, Kurt G. A.       E3 4 10

Eklöw, Gunnar             U 35

Ekman, Dag                 A 14

Ekman, Jan E. H.            E 4

Ekman, Kerstin           Bo 10

Ekman, Lena B.            Ju 3

Ekslam, Gunnar E.   Ju 2, H 1

Ekslam, Åke                S 45

Ekstedt, Olle U.-E.      Ju 20

Ekström, Allan            Ju 56

Ekström, Bert O.            B 7

Ekström, E. Sören     Jo 6 19

Ekström, Georg G.       Jo 21

Ekström, O. Göran       Kn 17

Ekström, Sven E. A.    Bo 11

Ekwall, Thomas F. H.     B 13

Elfwendahl, Bo             S 22
Eliason, Bo            Ju 22 48, Jo 16

Eliason, Olof S.            U 48
Eliasson, Anna              B 27, U 44

 

Skr 1980/81:103

 

Eliasson, Bengt E.

 

Ju 26, 1

3ol2, 121

Eliasson, Björn E. A.

Fö 3, I 3

Eliasson, C. Gunnar

I 14

Eliasson, E. Ingemar

E2

Eliasson, Folke

A 18

Eliasson, Jan K.

Fö 5

Eliasson, Lars M.

18

Eliasson, Lars-Mårten

Fö 5

Eliasson, Per-Erik

U 1

Eliasson, Rolf E.

K2

Eliasson, S. Kristina (St

;ina)   B 27

Elison, Magnus L.

Bol 19

Ellebring, Nils

U30

Elm, Christer

S34

Elmberg, Henrik B. C.

A7

Elmer, Anders B.

A89

Elmhammer, Nils E. I.

S6

Elmhorn, Kerstin

U33

Elmquist, Eva C. E.

15

Elmstedl, Claes Y.

U31

Elmstedl, K. Erik

A68

Elvander, Nils

U38

Elvin, Stig

U 15

Elwien, Folke

S 10

Emanuelsson, Bernt

U30

Emmelin, Lars

Jo 9

Enander, Gunnar M.

B 25

Eng, Willy

127

Engblom, Göran

UD 3

Engdahl, 0. Roland

K 1

Enge, Inger

S43

Engelbo, N. Gösta E.

A 18

Engelbrektsson, Ulla-Britt       A 4

Engellau, Patrik

U4

Engerstam, Claes M.

13

Engerstedt, Urban

130

Englund, Anders

S31

Englund, K. G. Peter

E 12

Englund, K. Svante I.

S20, B 17

Englund, Karin

U 13

Engman, Gerd B.

Knl8

Engman, Hans O. R.

1 11

Engman, James

S37

Engman, Jan

S13 32

Engman, Ove

U6

Engqvisl, Ingvar

127

Engqvisl, Lars F.

Ju 7

Engstrand, R. Göran T.

A18

Engström, Arne V.

S 6, Jo 21

Engström, B. Gunnar

Ju 41

Engström, Fritz

Ju 40

Engström, Gunnar

U30

Engström, Lars E.

132

Engström, Lars-Göran

Ju 3

Engström, Odd         S 36, B 9, 1 9

Engström, Wilhelm

S32

Engwall, Lars

U23

Enocksson, Sten Arne Envall, E. Håkan Ericson, Gerhard        Jo Ericson, Seivern Ericson, Sture T. Ericsson, Gunnar Ericsson, K. Georg V. Ericsson, K. Gunnar T. Ericsson, L. E. Staffan Ericsson, Lars Eric Ericsson, Mats Y. Ericsson, Svante Ericsson, Ulf A. Ericsson, Ulf E. Ericsson Köhler, Ella Eriksen, Kersti Eriksen, Tor Erikson, Bengt E. Erikson, Birgitta Eriksson, A. A. Tage Eriksson, Ann-Charlotte Eriksson, Arne Eriksson, B. Sune Eriksson, Bror R. Eriksson, E. M. Björn Eriksson, Erik Eriksson, Erik Gunnar Eriksson, Evert G. Eriksson, G. Lennart Eriksson, Gunnel Eriksson, Hans G. Eriksson, Ingvar Eriksson, Jan-Erik Eriksson, Jens Eriksson, K. Birger Eriksson, Karl Anders Eriksson, Karl Erik Eriksson, Karl-Erik E. Eriksson, Kjell E. Eriksson, Kurt Eriksson, Lars G. Eriksson, Lennart Eriksson, Lennart Eriksson, Olle Eriksson, Per A. Eriksson, Per E. Eriksson, Per-Ola Eriksson, Sune Erixon, Björne Erixon, Lennart Erixon, Ragnar W. Erlander, Barbro Erlander, Bo Erlander, Lillemor Erlandsson, Bengt H. Erlandsson, Gottfrid Erling, E. Martin H. Erneholm, Berndt I.

502

U 16

Bo 11

19, Kn9

S34

UD 2

Bo 5

Kn8 13

127

B 24

Kn 14

Jo 4 16

Bo 18

UD 2

A7

Ju 21

S32

S6

Jo 14

U52

E5

U 18

13

A 10 23

Bo 19

Fö 11

Ju 30

K 24

S 1

Ju 2

Kn5

K 12

Jo 24

Bo 5

K2

B 10

Ju 40

Jo 21

15

Kn8

Ju 46

A6

S43

I 14

U23

K 1 2

S2

19

U44

U2

A 1

Ju 2

A 12

Jo 24

U2

Ju 31

S37

B4

Kn2 3

 

503

Personregister

 

Erneman, Ingrid M.        A 10

Ernmark, Hans E. G.      Jo 18

Ernulf, T. Gudmund        Ju 8

Erséus, L. G. Torgny     Kn 3

Esaieson, Erik R. A.         El

Esbjörnson, Esbjörn S 12 43, A 3
Eskel, Arvid                  Ju 7

Esping, F. Lars-Erik Jo 9, Bo 2
Esping, Hans                 B 9

Essen, Erik I.               U 23

Essen, Ingemar             Ju 7

Essunger, N. Gunnar P.    I 1

Etlarp, Lars G. S 34, A 2 6,1 9
von Euler, Rigmor Ju 23, S 27
Everilt, Allan                 S 14

Ewerlöf, K. Göran         Ju 23

Exner, Lahja         Ju 45, A 23

Fagander, Arne   Ju 15, Bo 7

Fagerberg, Gösta B 33, A 12

Fagerlind, Östen         Ju 11

Fagerlund, Bengt O. H.   A 6

Fagerlund, Bertil K. E.    I 19

Fahlberg, Håkan  Ju 25, U 32

Fahlin, Per G.                K 1

Falk, Bo V. R                Jo 9

Falk, Eric           Jo 21, Bo 2

Falk, Hans G.               Ju 7

Falk, Lars-Erik T.         A 16

Falkehed, Sven A. L.     Kn 1

Falkenberg, Eva           S 45

Falkman, Lena              119

Fallenius, Ann-Marie       B 9

Fanl, Maj                    S 12

Faugert, Sven J. B.     15 19

Faxén, Karl-Olof           B 33
von Feilitzen, Styrbjörn      A 16 6

Feldl, Kjell-Olof              E 2

Fellenius, Olle              S 14

Ferm, Ingemar             S 44

Fermbäck, Lars            H 16

Fernkvisl, Hans            U 17

Fernlund, B. Dan            E 7

Fernqvist, Dan E. I.     Ju 24
Ferrmark-Hanno, Calhrina   B 13

Finn, Nils                S 34 43

Finney, F. Peter A.         I 3

Finnveden, Bengt A.     Kn 5

Fischerström, Barbro     S 43

Fischier, Sven G. O.  Ju 2 42

Fiskesjö, Bertil A. N. Ju 25 51

Fitger, Peter              Ju 21

Fjaestad, Björn            U 23

Fjällström, Thord G.      A 14

Fladvad, J. Arne           Bö 2

Fleelwood, Elisabeth     U 44

Fleelwood Wennerholm, Caroline

H 13
Flodin, Bertil E.            Fö 5

Flodin, Sten L.              I 28

Flodström, Karin A.-M.   Jo 6

Florén-Winlher, Ethel H. D.   A 7
Flyborg, Berit               Jo 8

Fockstedt, Sven          H 13

Fogelmarck, F. A. Peter  I 34

Fogelmarck, Stig          U 25

Fogelström, Hans    U 6, A 21

Folestad, Ruth E.           A 7

Forell, Carl-Axel             A 2

Forkman, Göran             U 2

Fornstad, Bengt F.        131

Fors, Åke              S 12 36 38

Forsberg, Barbro           I 39

Forsberg, Nils Göran     Jo 24

Forsberg, P. Roland      Kn 3

Forselius, Hans F.          A 7

Forsell, Harry A.           B 12

Forshamn, Sven           U 22

Forslund, Bo E. S 17, Jo 10, Bo 14
Forslund, Britt-Marie     U 22

Forssbeck, Bengt G. I :son     Fö 9
Forssberg, E. Olof        Ju 24

Forssiröm, Jan E. C.

Ju 15, B 21, BoS, 18
Forsström, Per             U 42

Forstadius, Erik            S 47

Forstadius, Erik L. W. Ju 46, A 6 9
Foyer, Lars O.               B 3

Fraenkel, Ingegärd C. E.      Ju 27
Francke, Jan Ä.            Bil

Francke, Per E. S.          13

Frank, Aage                 Fö 2

Frank, S. Torsten         B 24

Fransson, Anders         U 17

Fransson, Arne            U 10

Fransson, Arne A. E.   B7, A9 10 Fransson, Bo-Gunnar L.

B 9, Kn 27
Franlzell, A. Magnus        I 3

Franzén, Anders           U 15

Franzén, Ivar         H 13, I 10

Franzén, J. Thomas H.    E 1

Fredgardh, K. Sonja I.    A 7

Fredholm, U. Birgitta     B 22

Fredrikson, Märta E. B.       Ju 23
Fredriksson, Bert           U 6

Fredriksson, Carl        I 31 35

Fredriksson, Göran B.     I 19

Fredriksson, Ingrid         U 6

Fredrixon, Göran           S 33

Freese, Jan P. G.     Ju 18 44, B 33
Freivalds, Laila         Ju 15 35

Frejhagen, E. Birgitta E. I 14, A 12
Frendahl, E. Maj-Britt     A 7

 

Skr 1980/81:103

504

 

Freszals, Öyvind         Ju 37

Friberg, Göran E.          Jo 8

Friberg, Lars        S 31, Jo 8

Fribergh, B. Erik R.      Ju 36

Frid, Sven Rune         Kn 17
Fridell, G. Ingvar

Ju 26 48, B 8, Bo 5

Fridh, K. Göte              I 10

Fridolfsson, Filip W.        B 7

Fridolin, Hans R.        B 2 22

Friedner, Lars F. V.          Bl

Fries, Ingmar F.   B 5 6 8 30

Friggebo, Birgit I. G.    Bo 15

Frigren, Suzanne H 15, I 3 5

Frii, Lennart W.             E 9

Frithiofson, Karl A. F.    I 20

From, Gun-Britt           U 18

Fromm, H. Irene            A 7

Frostenson, Anders      Kn 3

Fruhling, Michael         S 10

Frykholm, Yngve           U 2

Frändberg, B. Tage J.    119

Frändås, S. G. Berit      Fö 5

Fröberg, Marika             A 7

Frödin, Sven-Erik R.   Fö 2 5

Furubo, Jan-Eric            I 3

Furumo, Gunnar          Ju 16

Furusjö, Maja-Lisa       H 12
Fälidin, N. O. Thorbjörn       Ju 7

Fallström, Ann-Marie    S 40

Fälth, J. Harald B.        Ju 2

Farm, Gunnel     Ju 26, K 18

Farm, Håkan A.F.         B 24

Farm, O. Ingemar Ju 42, A 16

Gabrielson, Göran         U 16
Gabrielsson, A. Edmund B. E 7
Gadd, P. E. Arne   E11,U15,I14

Gärd, Helge E.           Fö 11

Gärdar, Håkan             Kn 2

Gardeström, Linnea  S 20 34

Gardmo, Irma M.          Ju 2

Gawell, Jonas              Jo 8

Gedung, J. Halvard        I 19

Gehlin, Jan               Ju 16 25, Ul

Geijer, Carl-Wedig G, O. Kn 14

Geijer, Lennart           Ju 40

Gellerman, Kerstin       Ju 13

Gellerstam, Martin        Kn 3

Gellstedt, Björn           S 34

Gemmel, Christer         H 12

Gerentz, Sven             U 23

Gerhardsson, Birger      Kn 2

Gerhardsson, Birgit       Kn 3

Gerhardsson, Gideon      A 5

Gerholm, Tor R.            Ju 7

 

Gernandt, Ingrid

H15

Ghazal, Badran

U17

Gibson, Urban H.

Kn22

Gisslen, Axel

Knl5

Godvik, Hans

Kn2

Goldberg, Leonard

Ju 55

Gorpe, B. Peter W.

Kn4

Gottfarb, Ragnar

A 13

Gottlieb, Hans

U2

Gozzi, A. Sören

Jo 15

Grabe, A. Gerhard

Ju 3 8

Grabö, Paul

S 27, Jo 27

Gradin, Anita I. S 39, U 15, A 7
Gradin, Lars-Erik           Jo 3

Graffman, Agneta C.    Kn 15

Grafslröm, Erik O. Hj. Ju 7,1 27
Grahl-Madsen, Alle        Fö 9

Grahn, T. Roland           Fö 6

Granberg, Agneta         A 10

Granér, Anna-Lena       U 18

Granlund, U. Kristina     Jo 13

Granqvist, Hans G.        A 15

Granqvist, Liss M.        S 2 23

Granstedt, Pär E. Ju 18, UD 4,15
Grape-Lantz, Margareta Kn 22
Green, Åke                  U 44

Gregow, P. J. Torkel Ju 20 39
Gren, Arne                    U 6

Grenander, Nils        Ju 7, K 2

Grimlund, G. Elisabeth     A 7

Grinneröd-Nordahl, Monica L.
M.                               B 4

Grobgeld, Lennart M.    Ju 46

Groop, Sven P.              I 19

Grop, Erik H.                  B 6

Grötandet, Carl-Gustaf Ju 12
Grufberg, Maj-Britt        S 30

Grunden, Örjan            Ju 40

Grundvall, K. Ricard      Bo 19

Grundwall, K. Ricard      Bo 1

Grunewald, Ingelise    U 24 25

Grunewald, Karl R. Ju 23, S 14
Grunewald, Björn M.       U 6

Gruting, Britt M.            U 1

Granström, Claes Ju 18, B 27
Grönfors, Kurt G. W. Ju 29 37, E 4
Grönhagen, Nils-Olof      S 35

Grönvall, S. Gunnar        Ju 2

Grönwall, Lars O. S 10 14 47, A 9
Gudmundson, Ulla          S 34

Gullberg, Hans E. K 2, A 5 11 15
Gullnäs, S. Ingvar Ju 21, Bo 17
Gumpert, Jan               U 44

Gunnarson, Arne V.        110

Gunnarson, Jan G.       Bo 11

Gunnarsson, A. Gunvor    A 7

Gunnarsson, G. Ingemar Kn 4
Gunnarsson, Jan G.        Jo 9

 

505

Personregister

 

Gunnarsson, Olle           S 34

Gurinder, Jan-Olof     U 30 53

Gustafson, Carl-Erik      K 15

Gustafson, G. Arne B 5 28 31 Gustafson, Karl-Gunnar (Kalle)

U22
Gustafson, Sven H. B 30, U 23,1 8
Gustafsson, A. Gunilla C. A 9
Gustafsson, Agne        Kn 16

Gustafsson, Bengt         S 31

Gustafsson, Birgitta      A 10

Gustafsson, C. E. Torsten

Ju 24 44, Kn 5
Gustafsson, G. Einar   Jo 9 24

Gustafsson, G. Olof       A 12

Gustafsson, G. Yvonne   I 20

Gustafsson, Hans I. Ju 51, S 20
Gustafsson, Inga         Ju 23

Gustafsson, K. G. Allan A 10
Gustafsson, K. G. Wilhelm B 4 29
Gustafsson, Karl Erik     U 23

Gustafsson, Kerstin M.

Ju 37, S 47, A 3 8
Gustafsson, Lars          Ju 16

Gustafsson, Lars I.    U 27 31

Gustafsson, M. Gunnar

Fö 2, Kn 1 Gustafsson, N. Henry Jo 3 21 25 Gustafsson, Stig G.

Ju 8 18 36 41 42 50, A 69
Gustafsson, Thomas B.   Jo 9

Gustafsson, Ulf C.        Kn 1

Gustavson, Helmer        U 47

Gustavsson, Arne          S 44

Gustavsson, Bengt A.    B 35

Gustavsson, Bengt T.    Fö 5

Gustavsson, Claes-Göran Bo 18
Gustavsson, G. Ingvar   K 10

Gustavsson, Hans I.     Bo 15

Gustavsson, K. Rune       E 7

Gustavsson, Kjell          A 21

Gustavsson, Knut         Jo 20

Gustavsson, Nils E. E.    B 29

Gustavsson, Rune      S 34 35

Gustavsson, Sture        U 10

Gustavsson, Ulf H.         110

Gustavsson, Åke       Fö 5 11

Gusle, Göran L.             B 10

Guteland, Gösta A.        Ell

Gutsjö, Jan-Eric           K 23

Gyllander, Hans E.         B 34

Gyllö, Sture            Fö 5, S 9

Gårdstedi, H. Birger       A 10

Gärdsmo, Fred B.          B 13

Gärtze, Bo                    U 6

Göranson, Lennart         H 2

Göranson, Ulf G.            U6

Göransson, Bengt        Ju 26

Göransson, Bengt G. I.

U 33, Bo 14

Göransson, Bertil           S 1

Göransson, Bo             UD 3

Göransson, Bo F. O.     A 10
Göransson, C. Göran N.       Kn 2

Göransson, Harald O. Kn 2 3

Göransson, J. Olle  Fö 5, A 3

Göransson, Lars           U 32

Göransson, Lars G.       Ju 9

Göransson, Olle           UD 1

Göthberg, Kerstin         U 38

Göthe, Leif                 Kn 4

H

Haavio-Mannila, Elina     A 4

Haegermark, C. Harald    I 19

Hafström, K Gunnar E.       Fö 13
Hagander, Sten            U 35

Hagberg, Ann-Charlotte

S35, A2 11
Hagberg, Helge M. H.    Ju 24

Hagberg, Lennart         Ju 29

Hagfali, Ola                 U 16

Haglind, Lars               Jo 22

Haglund, Ann-Cathrin    U 38

Haglund, Gunnar            I 19

Haglund, Sune K.          B 13

Hagman, B. Anders     A 2 10

Hagman, Björn O.     B 11,1 5

Hagman, Inger (Ninni)     A 7

Hagman, Jan-Erik R.     Ju 13

Hagner, Stig O. A.       Jo 21

Hagson, Carl A.     Ju 7, I 3 39

Hagstedt, J. Anders      B 21

Hahn, R. A. Birgitta        E 5

Hahn, Ragnar J.            119

Hald, Peter                  U 33

Hall, A. Bertil         Ju 26, B 8

Hall, Kurt Arne               E 4

Hallberg, Dag R.     B13, U44

Hallberg, Kajsa             S 45

Halidén, Bengt A. E.    Kn 17

Hallen, Sten-Ake          Kn 4

Hallenberg, Ingemar      U 10

Hallenius, G. Ingemar B 13, Jo 15
Hallenius, Ingemar        Jo 18

Hallerby, Nils                S 14

Hallgren, Sven              Ju 8

Hallin, Yngve H.            B 21

Hallman, Eric R.      Ju 2, B 27

Hallman, L. Åke G.

H 2, Bo 16,1 39
Hallqvist, Britt G.          Kn 2

Hallsten, Lars         K 18,1 19

Hallström, Maj             UD 3

Halvorsen, Roland        Ju 16

Hamber, Hans O. A.       U 7

 

Skr 1980/81:103

506

 

Hamberg, Eva M.           A 4

Hamberg, Lennart T. C. B 10

Hambraeus, Gunnar A. Ju 7, I 5
Hambraeus, S. Birgitta   Ju 7, U 4

Hamdahl, Bengt          Kn 12
Hammar, Beate-Charlotte      S 28

Hammar, K. Tomas G. A 4 13

Hammar, Lars              Bo 9

Hammar, Åsa B.           U 19
Hammarbacken, Britta K. M.

Ju 50, Kn 18

Hammarberg, Margareta   I 9

Hammarberg, Sven O.  Ju 12

Hammargren, Bengt H. Bo 12

Hammarlin, Claes C.        I 3

Hannerz, Ulf             A 4 13

Hansen, Åge                I 10

Hanson, Arne               Jo 4

Hanson, K. Göte           A 13
Hanson, Per-Olof B 9 22, A 25
Hansson, Bo                  Ju 48, B 8

Hansson, Johan           S 19

Hansson, Kjell              A 10

Hansson, Lars R.            E 1
Hansson, Lilly E.        Ju 3, S 9 19

Hansson, N. Göran        I 28

Hansson, Stig G. E. Bo 5,1 9

Hansson, Sven Ove      Å 10

Hardeberg, Gunilla        S 27

Harling, Birgit                U 6

Harriman, Siv               S 38

Hartman, Olov             Kn 3

Hartzell, Lars                A 9

Harviainen, Tapani         U 2

Haskå, Inger               Kn 3

Hasselberg, Kersti          U 6

Havik, Folke                  K 2

Heckscher, Gunnar E.  Ju 51

Heckscher, Sten          S 10

Hedberg, Bertil            H 10

Hedberg, Bo L. T.         A 12

Hedberg, E. M.            E 13

Hedberg, Gösta            Kn 7

Hedberg, Lars O. O.      E 12

Hedberg, Stig E.          B 13

Hedborg, Anna M.    B 21 35

Hedborg, Gustaf T:son  B 30

Hedborg, Per Erik        Ju 29

Hedén, Kerstin E.         A 23

Hedén, P Håkan H.       A 19

Hedengren, Sven-Olof S 36 43

Hedenskog, Raoul         U 17
Hederslröm, C. Christer        U 10

Hedfeldt, Erik              U 11

Hedin, Benkt-Erik       U 2 44

Hedlén, Bengt R.           S 6

Hedlin, John W. A.    S15 20

Hedlund, Eva              Ju 19

Hedlund, Maj-Britt         S 24

Hedman, Bengt            Ju 22

Hedman, Lars Owe (Lowe) U 22
Hedström, Bo S.            I 32

Hedström, Carin M. U.    Bil

Hedström, Hans            Fö 3

Hedvall, Finn S.            S 36

Hedvall, Yvonne M. Ju 23, A 7
Hegardt, Margareta UD 4, H 13
Hegardt, Nils A.           Ju 13

Hegelund, Sven             I 32

Hegrelius, Olov           Kn 16

Hegrelius Jonson, Barbro M.

Ju 17
Heideman, Gunnar A.       S 1

Heijbel, Claes               S 24

Heinemann, Kerstin        S 17

Hejdenberg, Kerstin      U 19

Heklor, Carl-Magnus       U 6

von Heland, Karl-Johan   I 11

Helander, Sven A. B.     Kn 2

Helin, Etel M.               A 10

Helin, G. Sigvard          Ju 33

Hellbacher, Ulf H.         Ju 29

Hellberg, Roland           U51

Hellgren, Eva               A 24

Hellman, Sven R.          Fö 5

Hellner, Carin               U 32

Hellner, Jan E.              Ju 8

Hellners, E. Trygve        Ju 4

Hellsten, Bertil             U 10

Hellstrand, Johan         Bo 10

Hellström, E. Emil           U 6

Hellström, Jan-Arvid      Kn 3

Hellström, L. Göran          I 5

Hellström, Mats    UD 1, H 13

Helmers, Dag              B 2 21

Helmerson, Bo I. H.

Ju 35, Jo 4, H 15,13 27
Helmfrid, Staffan          Bo 2

Helte, Verner                I 34

Helzén, Berndt-Olof        I 39

Hemberg, Maja              U 6

Hemborg, Bo E. Y.

Fö5, H 15,13 19
Henkow, Sten               I 28

Henningsson, Anna Louise U 6
Henricsson, Ulf 1. R.   Kn 4 5

Henrikson, Kjellåke          B 8

Henriksson, Runa M.      A 10

Henriksson, Rune I.        Jo 3

Henriksson, Sven Åke      I 3

Henriz, Gunnar            Ju 12

Herin, Jan C. G.       E6, B21

Herlilz, Agneta     Jo 9, H 2 15

Hermanson, Gunnar     Kn 15

Hermansson, Nils T.       Jo 6

Hermelin, Johan            U 16

 

507

Personregister

 

Hermondsson, Elisabeth  U 2

Hernborn, Hans             U 1

Hernelius, J. Allan    Fö 5, H 8

Herner, E. Eva M.          Ju 2

Hernlund, Carl-Hugo H. Ju 16
Hernmarck, Charlotte F.  I 27

Herrlin, Hans               Ju 37

Herrlin, Klas G. E.          B 28

Herrstedt, Henry T. O.    B 7

Herslöf, Rolf B.             B 25

Hertzman, A. Olov       Ju 27

Hesselström, Kerstin      S 35

Hesser, S. C. E.     Ju 16, U 1

Hessleborn, Olle K. A.     A 5

Heuman, Jan G. M.     Ju 6 20

Heuman, Ulf L.              I 28

Heurgren, Sven C. O. H 11,13
Hidal, Sten                   U 2

Hilborn-Arnell, M. Ingegärd

Kn 13
Hildeman, Nils Gustav    U 16

Hillbom, Lars E 10, Jo 23, Ju 27
Hillerudh, G. Lars-Olov E. Ju 2
Hillman, Bo I.             Kn 19

Himmelstrand, J. Ulf 1.    A 4

Hinlze, N.Olof O.           A 25

Hirdman, H. Sven        UD 1

Hirschfeldl, Johan H.    B 4 14

Hjalmars, Stefan          U 22

Hjalmarsson, H. Yngve J. Ju 13 27
Hjalmarsson, Lennart      I 39

Hjalmarsson, S. Åke

Fö 11, B 24, H 15 ■ Hjelm-Wallén, Lena B.       U 6 38 Hjelmqvisl, Ingvar K. R.

Bo 6, Kn 25
Hjelmström, I. Eva K. Ju 19, S 15
Hjerne, Gunnar S 1, H 8, Bo 13
Hjertonsson, Ulf           H 13

Hjorth, Jan                  U 10

Hjorth, Jan                  H 10

Hjorth, Lars          UD 4, 119

Hjorth, Lars E. A.          Bo 6

Hjälm, N. Ingemar         A 15

Hoel, Christer              U31

Hoff, Inga                    Ju 9

Hogebrandl, S. Göran     K 2

Högfors, Sven E.           119

Hogstedl, L. Christer     A 15

Holgersson, K. Jörgen   Ju 46

Holgersson, Magnus      Kn 4

Holgersson, Svante        I 19

Holm, A. Ernst Olaf Ju 27, I 3
Holm, Birgitta               U 16

Holm, Elisabet              S 34

Holm, J. Lennart

Bo23 6 13 15, 13 19
Holm, Lennart W.         Jo 21

Holmberg, Bo               Ju 7

Holmberg, Bo       S 31, Jo 8

Holmberg, Erik G.    Ju 25 51

Holmberg, Gunnar L.     U 27

Holmberg, Gösta          U 17

Holmberg, Nils            Jo 27

Holmberg, Olle              U 6

Holmberg, Per H.           U 6

Holmberg, Rolf            S 40

Holmberg, Stig            S 13

Holmgren, Anders F.     I 32

Holmgren, Gunnar         Jo 6

Holmgren, Jacomien     U 18

Holming, Klas J. L.       Ju 16
Holmkvist-Svensson, Ruth I.  U 6

Holmlöv, Per Gunnar     U 23
Holmquist, Gertrud

S44, Ju23, Kn 14

Holmquist, Jörgen        A 18

Holmquist, K. O. Rolf Fö 7 10

Holmquist, Kersti         U 25

Holmqvisl, Elisabeth      Kn 4

Holmqvisl, Hans           B 26

Holmqvisl, Jörgen          I 34

Holmqvisl, Lars J. H.      Ju 9

Holmqvisl, Leif G.           I 3

Holmqvisl, Per-Olof       I 19

Holmqvisl, Sture L.       Ju 7

Holmqvisl, Åke               I 3

Holmstedt, Bo R.         S 15

Holmstedt, Sven          S 34
Holmslrand, N. G. Anders      A 8

Holmström, Ivan Hj.       I 19

Holmström, Leif           Ju 12

Holst, Perolof              H 15

Holle, K. Ragnar           Kn 2
Honeth, Peter             S43, U3 18

Hoppe, Hans V.            K 12

Horn af Ranlzien, Hans S 23, B 34

Horned, Owe              Ju 45

Hornmark, Nils             H 10

Hribar, Lojze               A 23
Hugosson, Kurt I. Ju 18, Jo 18,1 3

Huldén, K. O. Tomas     K 11

Huldt, C. Kristoffer       Fö 7
Hulgaard, Bodil C.

S 17 30,8 20, BoS

Hult, Jan R                Kn 14

Hultberg, Ralf E.     BoS, 119

Hulterslröm, Sven Å.      I 10

Hullgren, Christina A.      A 9

Hultin, Johny                 U 6

Hultin, S. Erland V.        110
Hultquist, Ove            Ju 51, Kn 5

Hultqvist, H. Tore    A 14 21

Hultqvist, L. Gösta        B 31

Hultqvist, Nils A. L.   A 14 21

Hultqvist, Swen E. H.  Kn 17

 

Skr 1980/81:103

508

 

Hultqvist, Tore Hullslrand, Lars R. Hurtig, Anna Stina Huss, Erik Hubinette, K. Bertil Hugard, P. Åke Hyllengren, Jan

U 17

S9 24

A 14

H 15

E 13

15

K 17

Hyltenius, Carl-Magnus G.

Håkansson, Alfred L. Håkansson, Bertil Håkansson, Lars Eric Håkansson, Margot Håkansson, Per Arne Håkansson, Per Olof

UD 1 2 K 10 S44 U39 S34 S 19 UD 4, Jo 4

Håkansson, Stig J.          13

Hållinder, Anders          U 22

Hårdefell, S. Börje       A 7 9

Hastad, Matts              U 6

Håvik, 1. Doris H.         S 23

Hägelmark, S. Eric L.    B 14

Häger, Lars                 S 40

Hägerhäll, Bertil G.      Jo 10

Hägermalm, Per           U 30

Hägg, Monica              S 17

Hägg, Y. O. Sture        B 17

Hägglund, Bengt          K 10

Hägglund, John E.        Kn 5

Hägglund, Sven-Olof     B 14
Häggmark, Lars A.        A 18, I 34

Häggroth, R. Sören       Bo 3

Häggström, Nils            Jo 8
Häll, Karl-Erik             U 17, A 10

Hallbom, Sven-Gösta      I 3

Hälleberg, Allan             U 6

Hällgren, Martin           U 17

Hallman, Håkan            Kn 5

Hämler, Johannes       Bo 12

Härnqvist, Kjell              U 6

Högberg, Birgit E.         S 14

Högberg, C. Johan H.    Fö 8
Högberg, Eva E.           S34, AIO

Högberg, Gunnar          Ju 7

Högberg, Gunnar          S 20

Högberg, J. Paul         Jo 22
Högberg, K. Gunnar

K2, B 14, A2 11

Högberg, Lars G.          Jo 8

Högberg, P.J. Wolmar    B 27
Högdahl, Lars A. Kn 14 16
Höglund, A. Anne-Marie      Kn 8

U 30 46 51

H 13

Ell, B 30

H 16

Bo 6, I 27

Fö 11

Ju 11

Höglund, Olov Höglund, Rune Högmark, Anders G. Högmark, Christina Höjeberg, Mats O. Hökborg, Sven-Olof Hörjel, Nils J.

Hörlén, Linnea             U 38

Hörmander, H. Olof     I 5 19

Hörnell, Erik F.                Ill

Hörngren, Sten            Bo 5

Hörnlund, Gördis K.        E 7

Hörnlund, O. Börje         S 1

Höyer, Rolf I.              B 33

Höök, Erik S. V.           E 12

I

Ifvarsson, Carl-Anders   S 1 30 36

Ignell, Maj-Britt         Fö 14

Ihrfors, Carl-Johan         S 1
Ihrmark, Astrid K. M. B 13, Kn 19

Illman, Karl-Johan          U 2
Ingberg, William       B 33, I 14 20

Ingebrand, Sven G.      Kn 2

Ingelstam, Lars E.         U 4

Ingelstam, Margareta   U 10

Ingemansson, Jan H. I.   EIO

Inghult, Göran             U 17

Inglessi, Wanna           U 17

Ingvar-Svensson, Inger Bo 5

Ingvardsson, Margo      A 10

Isacsson, Karin           A 3 7

Isoz, N. G. Henning     Ju 44

Israelsson, Leif            S 36

Israelsson, Per J.           U 4

Ivarsson, E. Lars I.       B 30

Ivarsson, Reinhold         U 6
Ivarsson,S.Tore   U1547,Jo9 14

Ivestedl, P. O. Ragnar Bo 13

J

U 17 16

U 10

Ju 8

132

B 35

H 1, 121

U37

B 13, Kn 19

E 1 6

134

Fö 2 5

S6

Jo 9

U44

Fö 6

121

Bo 9

19

8 8 27

A 24

132

Ju 15

B 34

Jacobson, Bengt Jacobson, Brita A. Jacobson,Hans Jacobson, S. E. Olof Jacobsson, Egon O. Jacobsson, Måns Jacobsson, Ulla Jakobsson, Kjell G. L. Jakobsson, Ulf G. Janlinder, Hans Janson, Björn C. Janson, Carl-Gunnar Jansson, Ann-Mari Jansson, Barbro Jansson, C. G. Eric Jansson, Erik Jansson, Ingrid Jansson, Lars Jansson, Paul G. Jansson, Stig L. Jansson, Sven Jansson, Sven I. Jansson, Tomas E. O.

 

509

Jan vid, B. Staffan   Ju 14, Bo 7 12

Janz, Klaus P. E.           I 19

Janzon, Bo                  UD 1

Jareborg, Nils B.          Ju 17

Jarenius, J. Christer I.     8 4

Jarmar, L. Håkan         Fö 11

Javelte, Bo                   U 6

Jeding, Lars G.             B 26

Jegefors, Kjell N.          8 31

Jelder, Gunnel              U 18

Jelf, Hans R.                   Ell

Jensen, Birger H. L.       I 20

Jensman, Kjell R.G.        I 28
Jenstav, Marika S 33, Kn 4
Jentzsch, Gunnie V.         Ju 23 47

Jeppson, O. Gunnar     Jo 23

Jerrstedt, Lars-Göran    Ju 4

Jerwheim, Leif G.          A 21

Jidborg, Leif L.             Fö 7

Jillvert, Dick M.             I 34

Jiriow, L. Krister             U 6

Jiriow, Ulf D.            Bo 8 16
Johannesson, Erik Å.       Jo 24 27

Johannesson, Jan G.       A 1
Johanson, Bo C.        UD 4,15 19

Johanson, Lars R.           8 4
Johansson, B. Sture     Kn 7 11 18

Johansson, Bengt A. W.  H 2

Johansson, Bengt E. A.   U 6

Johansson, Bengt H.    Jo 14
Johansson, Bengt H.   Bo 3 6 13 15

Johansson, Bengt H.    Kn 17

Johansson, Berndt O. L. A 14

Johansson, Bertil          U 24

Johansson, Birgitta K.   A 14

Johansson, Bo C          U 15

Johansson, Bo G. H.       B 5

Johansson, Börje      S 13 32

Johansson, Caj-Aage     Jo 4

Johansson, Einar            S 1

Johansson, Erik           Ju 15

Johansson, Evert K.         13

Johansson, Gunnar      Jo 18

Johansson, Gunnar       Kn 5

Johansson, Gunnar A.  Kn 22

Johansson, Göran       Fö 11

Johansson, Göran           E 4
Johansson, H. Karl-Johan       U 3

Johansson, Hans          U 44

Johansson, Hans F. G.      All

Johansson, J. Erik        Jo 10

Johansson, J. Jörgen     Jo 3

Johansson, John           114

Johansson, Jörgen       Ju 45

Johansson, K. Eivor        A 7
Johansson, K. Hilding

Ju51,Kn5 18 22

Johansson, Karl-Axel S 6 44

 

Personregister

Johansson, Karl-Erik

139

Johansson, Kent

U44

Johansson, Kjell

H 15

Johansson, Kurt-Ove

Ju 48

Johansson, Lars

Ju 24

Johansson, Lars

Bo 9

Johansson, Larz A.    A 12, Kn 26

Johansson, Lillemor U.

U39

Johansson, Marie-Ann

8 33, A 7

Johansson, Martin

U6

Johansson, N. Bertil M.

JoS

Johansson, N. Filip

Ju 22

Johansson, Ola

U4

Johansson, Olof

UD 4

Johansson, Ralph I.

Bo 13

Johansson, Roland

H16

Johansson, Rolf B.

K 15

Johansson, Rolf G.

U3

Johansson, S. Anita

A6

Johansson, S. Olof H.

8 33

Johansson, Stig E.

Jo 6

Johansson, Stina

S12

Johansson, Sven

Ju 8

Johansson, Sven

S 48, Bo 9

Johansson, Sven A. E.

U15

Johansson, Sven-Erik N

1.          E2

Johansson, Tage A.

119

Johansson, Thomas H. E

1. Jo 9,1 5

Johansson, Torbjörn

S12

Johansson, Ulla

S17 30

Johansson, Östen B.

Bo 2, 131

Johnson, Arne I.

1 1

Johnson, Bo

U2

Johnson, Bo F.

 

UD 1 2, Fö 9, Jo 10

Johnson, Carl-Olof

I 19

Johnson, Olle P.

U39

Johnsson, Bengt Å. S.

Kn 19

Johnsson, Ella I.

Ju 42 43

Johnsson, Inga

U6 27

Johnsson, Jan G.

K 20

Johnsson, John E.

A9

Johnsson, Lars-Åke

S48

Johnsson, Lars-Åke

S48

Johnsson, Rune S. G.

Kn 17

Jonas, Leif B. M.

8 33

Jonasson, Hans-Erik

Ju 24

Jonasson, J. E. Bertil

19

Jonnergård, Gustaf

Kn 14

Jonson, Lars

H 12

Jonsson, A. Henry

A 14

Jonsson, Aina

U13

Jonsson, Anders B.

8 32

Jonsson, Anita

U51

Jonsson, Arne

Bo 10

Jonsson, Bengt H. F.

Bo 12

Jonsson, Benny

U6

Jonsson, Bertil

132

 

Skr 1980/81:103

510

 

Jonsson, Björn            Bo 19

Jonsson, Björn T. E 4, Bo 7, I 11
Jonsson, Bo A.       B 32, U 44

Jonsson, E. Walter        A 15

Jonsson, Elisabeth        U 18

Jonsson, Elver A. D. S 28, A 6
Jonsson, Folke               S 5

Jonsson, Göte E. V.     Bo 13

Jonsson, Göte K.    B 33, Kn 4

Jonsson, K. E. Johnny     U 2

Jonsson, Karl-Erik          I 10

Jonsson, Kenny D. A.     A 21

Jonsson, Kerstin           U 30

Jonsson, Lars O.          UD 2

Jonsson, M. I. Anita      U 22

Jonsson, Nils Ingemar     U 3

Jonsson, Olof E.          Kn 14

Jonsson, S. D. Anita    Kn 14

Jonsson, Sverker Å.       I 34

Jonsson, Torslen J.       Ju 17

Jonsson, Åke G.             A 5

Jonsson-Wiklund, Ingela U 6
Jonung, Lars                 H 2

Jonäng, Gunnel M.

UD2, S19, A7, Kn22
Jorg, Johann M.             U 6

Jos, N. Olof                  U 6

Josefson, S. Bertil        Ju 37

Josefson, Stig A.   8 8, Knl5

Josefsson, G. Birgitta M.  A 7

Josefsson, J. Thomas . I 5
Josephsson, Leif E. Ju 15 37, H 11
Juhlin, Inga-Maj            S 38

Juhlin, Kjell                   I 32

Julius, Håkan G.            Bo 8

Junback, Carl Gunnar    Jo 15

Junestad, N. Tony        Ju 21

Junzell, Sven H.           Ju 33

Jussil, Sune K.    B 18, Bo 1 3 7

Juthagen, Leif R.          A 25

Jäderqvist, K. Bertil         B 7

Järdler, Sven A.     A 7, Kn 27

Jödahl, Ole                 Fö 10

Jönsson, Arne              S 28

Jönsson, E. Gustav

S 1 2 17 23,8 29 38
Jönsson, Elias I.            Jo 6

Jönsson, Erik               U 23

Jönsson, Gert

S 28 33 45 47, A 12, Kn 4
Jönsson, Gustav           S 35

Jönsson, Hans-Åke       U 37

Jönsson, Ingeborg K.     A 16

Jönsson, N. Paul           U 18

Jönsson, Per Ivan          B 8

Jönsson, Rolf                S 37

Jönsson, Ruth V.           A 7

Jörgensen, Peter A.       I 28

K

Kakossaios, Mira

A7 14

Kalin, Göran

U6

Kalles, Lars-Erik

Bo 15

Kallner, Bertil

Ju 54

Kallos, Daniel

U3S

Kantor, Leo

A 14

Karayel, Eva

Bol

Kardell, J. Arne

Ju 35, JoS

Karlander, Olof

Jo 13, I 11

Karlehagen, Sigvard

S23

Karlen, F. Ingvar G.

I 1

Karlen, Ingvar

S22

Karlerö, Lars-Ingemar    U 19

Karlqvisl, Anders             I 5

Karlsdotter-Jonshagen,         Ingrid C.
U6, A 10

Karlson, Matts E.          B 14
Karlson, Rolf A.      U 13, Bo 5 17

Karlsson, Alf               Ju 50

Karlsson, Björn          119 39

Karlsson, Bo-Arne         Bo 7

Karlsson, Christer         S 12

Karlsson, Erik               H 13

Karlsson, Erik L.       E 9, Bo 1 19

Karlsson, F. Göran   S 2, B 9

Karlsson, H. K. Göran A 2 8 9 11

Karlsson, H. Urban      Kn 14

Karlsson, Helge G.       Kn 17

Karlsson, Henry            S 47

Karlsson, Ingemar         U 40

Karlsson, Ingrid            U 19

Karlsson, Johannes       U 47
Karlsson, K. Gösta     Ju 16, U 17

Karlsson, K. Harry        Ju 41

Karlsson, K. Ove          S 15

Karlsson, Kenth            I 14

Karlsson, L. Börje        Jo 24

Karlsson, Leif               H 10

Karlsson, Marianne E.    A 14

Karlsson, Milton            Bo 7

Karlsson, N. Gösta         A 4

Karlsson, Olle                S 1

Karlsson, Robert          Jo 20

Karlsson, Rolf A.           Kn 4

Karlsson, Ronny          Ju 30

Karlsson, Rune            Jo 14

Karlsson, Thure W.        Jo 6

Karlsson, Tore         S 14 17

Karlsson, Ulf G.       Bo 6, I 3

Karlsson, Ulf G.             127

Karlsson, Willy             S 41

Karlsson, Åke              U 44

Karnell, G. Gunnar W.   Ju 16

Karneman, H. Gunnar    E 13

Kartaschew, Kenneth    U 42

Kastman, B. H. Göran    K 17
Kastman Heuman, Åsa        Ju 53

 

511

Personregister

 

Keisu-Lennerlöf, Lisa    A 15

Kellquisl, Tore             S 34

Kenttä, V. Matti            U 7

Kettis, Pär                  UD 4

Kellner, Bengt             U 17

Kellner, Bertil              S 44

Kielland, Jan                Bo 7

Kignell, Jan Erik            I 19

Kihlgren, C. Gunnar     Kn 17

Kihlström, Laila K. E.       8 6

Kildén, Anna-Lisa        Kn 14

Killingmo, Odd-Hroar      Jo 8

Kinberg, Anders U.      Ju 38

Kinbom, K. Gunnar        I 19
Kindbom, Bengt M. L.

Ju 18,                 S 13,8 33
Kindlund, A. Sören

S17, U3, Bo 10

Kindlund, Hannelotte    S 20

Kindlund, Sören           S 30

Kirsebom, Bjarne A.      U 15

Kirudd, B. Jan G.          A 14

Kjellén, Bo      UD 3 4, S 34, H 13

Kjellgren, Eivor              S 6

Kjellgren, Hans Erik       A 19

Kjellin, Björn T. M.        Ju 3

Kjellin, Bror                 K 15

Kjellin, G. Taro             Kn 4

Kjellslenius, Börje         K 13

Kjellstrand, Leif I.      A 5 11

Klange, Anders G.        8 25

Klason, Lars-Erik          Kn 5

Klasson, Alger               U 6

Kleberg, Carl-Johan V. E.    Ju 12

Klein, Alexander        U 6 17

Klein, Eva                   U 37
Kleist, Åke O.             B 11, Bo 18

Klemming, Lars-Göran   H 16

Klette, Tove               U 16

Klingberg, Carl-Olof       I 19

Klingvall, Maj-Inger S 15, I 21

af Klintberg, Lennart     Jo 4

Klinthof, Hans E. A.      Fö 6

Klässbo, Maria             U 27

Klöver, A. Helge M. Ju 33 41
Knutson, Göthe K. L.  U 22, Bo 5

Knutsson, P. Anders Ju 9 11 27

Knutsson, P. Gösta       E 10

Knutsson, Roland         H 11

Knös, A. Gustaf           B 19

Koch, Michael              A 14

Kohlström, Ewa            H 12

Kollind, Hans O.           Kn 7

Komsledl, P. L. Wiggo    K 18

Koren-Holm, Vida     A 13 14

Korpi, F. Walter             S 6

Koskinen, Lennart          U 6

Kraffl, Sven                A 11

Kraft, Jan E. G.            A 14

Kragh, Börje R. V. E 4 12, Bo 2
Kransell, Arne             Ju 40

Kranlz, Hans                U 20

Krantz, P. Gunnar        Ju 23

Krappe, S. Inge G.        Fö 6

Krausz, Elisabeth          S 27

Kristal-Andersson, Binnie A 13
Kristenson, E. Valter      B 35

Kristensson, Astrid M. K 13,1 30
Kristensson, Bengt       Jo 13

Kristensson, Inge B. E.  U 16

Kristiansson, Axel N.     Jo 24

Kristiansson, Erling B.      B 7

Kristiansson, N. Axel       8 9

Kristoferson, Lars A. UD 4,1 5
Kristoffersson, Anders W. E 2
Kromnow, Åke              U 47

Krona, Kurt                  Fö 2

Krona, Kurt           Fö 5, Kn 1

Kronholm, 8. Tryggve     U 2

Kronholm, Birgit S. B.      8 4

Kronvall, Kai F.           Kn 14

Kronvall, R. G. Stellan    Bo 5

Krook, Inger             S 32 47

Kruse, Anders E. J.       A 24

Kruse, Birgitta              Ju 7

Krtiger, Hans              Fö 11

Kullberg, G. Harry          Ju 2

Kumm, Karl-Ivar            Jo 9

Kuylenstjerna, C. Göran J. I S
Kuyumcu, Eija H. T. U17, A7
Kiihihorn, Eckart          Ju 41

Kvarfordt, Eva B.           A 5

Kvarnström, Sven K.       A 5

Kvillner, Bo E. M.         Ju 40

Kvist, I. Lena               S 32

Kypengren, Sven H.       Ju 7

Kåberger, Dage R.         I 19

Kåverud, Marieanne       I 34

Käck, Bengt-Olof          Bo 5

Källberg, K.N. Ingemar A 23
Källman, Per-Olov          S 38

Kälvemark, Torsten       S 34

Kärnek, Ruth I. C. Ju 51, SI 35
Kärrberg, Stig             Ju 39

Kärrström, Margit           U 3

Köhler, N. Christer         Fö S

Könberg, Bo G.             Bo 7

Körlof, Björn         Ju 45, U 16

Körner, F. Lennart         H 1

Körner, Klas-Håkan (Håkan) 8 1

Laestadius, Staffan        U 4

Lagerblad, J. Peter Fö 11, H 8
Lagercrantz, Richard C. H. U 19
Lagerfell, Karl Gustav    H 13

 

Skr 1980/81:103

512

 

Lagergren, Mårten         U 4

Lagerholm, Göran E.      Fö 8

Lagerholm, K. Olov        I 19
Lagerlöf, Inga-Britt

S2S43, U 13, AS

Lagerrolh, Ulla-Britta     U 37

Lagerström, Jan       Bo 6 12

Laius, Gunilla               S 35

Lalander, N. Sven O.     B 22

Lalin, Per Olov               E 9

Lambe, Bengt R.         Ju 33

Lambert, Bo                A 15

Landahl, E. Tore         Ju 48

Landahl, O. Sixten H.    Jo 5

Landahl, Per-Axel V.   Fö 5 9

Landberg, Hans W.       Bo 3
Landberg, Maj-Lis H. A.      Ju 44

Landberg, Maj-Lis H. A.   E 2

Landén, C. G. Ragnar     A 4

Landerholm, Margareta S 43

Landerud, Brita             A 7

Landquist, Eddie L.      Ju 16
Landström, Sten-Sture H.   U 1 17

Lange, Anders L.          A 13
Lannegren, Göran S.        U 23 32

Lannerberth, Marianne  S 41

Lantz, A. Benne           Ju 7

Lantz, Inga                 S 39
Lantz, Kjell-Åke           S 28, K 21

Larby, Karin M.             U31

Larén Marklund, A. E.  Kn 17

Larfeldt, Nils J.              H 1

Larson, Leif                 U 33

Larsson, Anna M.           A 7

Larsson, B. Kenneth     U 39

Larsson, B. Roland        Ju 8

Larsson, B. Roland        B 21

Larsson, Claes             I 10

Larsson, Claes A.          A 2

Larsson, Edvin             Kn 2

Larsson, Einar            Jo 24

Larsson, Erik               S 44

Larsson, Folke L.          I 19
Larsson, Gerhard            SI 14 15

Larsson, Gunvi            U 19

Larsson, Gösta              U 1

Larsson, Gösta E.         B 26

Larsson, Hans               U 6

Larsson, Jan               S 41

Larsson, John C.          B 28

Larsson, K. Einar A.     Jo 21

Larsson, K. L. Ingemar  A 10

Larsson, K. Roland       A 23
Larsson, L. Thorsten     Ju 14, E 4

Larsson, Lars-Gunnar    S 31

Larsson, Lars I. H.        Jo 3

Larsson, Lars-Åke G.     Jo 4

Larsson, Leif               U 17

Larsson, P. Härje          A 15

Larsson, P. Stig I.

S43, 8 26 33, A6
Larsson, R. Per-Ola      Fö 13

Larsson, Sture             H 11

Larsson, Sven E.           B 17

Larsson, Ulf O.             Fö 5

Larsson, Y. Allan G.        E 2

Larsson, Yngve 8.          119

Larsson, Åke                 I 36

Lauber, Alexander         A 15

Laurell, Inger                U 6

Laurén, Reidunn M. B.    All

Laurén, Staffan             I 21

Laurin, Lars                 Ju 21

Laveskog, Anders          I 19

Lavin, H. S. Rune         Ju 38

Leander, Sven A.         Ju 13

Lebert, Hans               Jo 23

Leche, Johan H.           Ju 53

Lefrell, N. Anders           A 2

Lefvert, Helena             B 13

Lehto, Penti O.            A 15

Leijon, Anders         B 22, A 2

Leijon, Anna Margareta (Anna-
Greta)                        A 10
Leijon, Jan E.               13
Leijon, Lars                  I 3
Leijonborg, Lars U 22
Lejdström, Kristina S 38
Lekas, Kurt A. I. 119
Leman, E. Gunnar V. I 5
Lemne, Mats H. U 36, H 2
Lempert, Erik M. A 8
Lenander, Anders A 7
Lendenius, Lars-Gunnar E 4, B 33
Lenhammar, Harry K. W. Kn 7
Lennartsson, Folke I 11 34, Fö 11
Lennerlöf, N. O. Lennart B 26
Lennmarker, Göran S 22 36
Letzén, K. Sven-Roland K 24
Leuf, Nils-Börje S 43, Jo 13, H 6
Leufstedt, Hans-Erik Jo 24
Levén, P. Staffan Ju 42 43
Levin, Bert L. S43, E2, U3133
Levin, P. Tage Jo 19
Levin, Thorbjörn U 17
Lewander, Anders S 38
Lewén-Eliasson, Anna Lisa

Ju 27, Fö 5, B 9
Lewensjö, Åke R.     Kn 16 17

Lewin, Elisabeth          UD 3

Leymann, Heinz F. W.    A 15

Lidbaum, Marja              U 7

Lidbeck, P. Ingmar       Ju 40

Lidbeck, Åse                 A 2

Lidbom, Carl G. H 13, A 8 23,1 21
Lidemark, Ebbe             U 42

 

513

Personregister

 

Liden, Carl-Johan      Jo 3, I 9

Lidgard, Curt S. H.       UD 2

Lidgard, H. Bertil I. Ju 22, Bo 15
Lidin, Karl-Olof             A 15

Lif, Göran                    Bo 9

Liliewall, E. Birgitta        S 31

Lilja, Jan A.                  119

Liljefors, B. Anders          I 1

Liljegren, Gunnel     S 27, A 14

Liljegren, Henrik     UD 3, H 8

Liljegren, Lars               I 19

Liljeqvisl, Rolf A.           Ju 6

Liljeström, Rita Ju 19, S 10, A 4
Lilliecrona, Mats G. C.    B 27

Linander, 8. Åke G.        U 3

Lind, Börje                  U 17

Lind, Johan A. L.            E 5

Lind, Johan H.             UD 2

Lind, Ove                     S 43

Lind, Siv I.                   U 6

Lindahl, Carl-Fredrik H. Fö 7
Lindahl, Essen H. G.      H 15

Lindahl, Jan-Mats

S 34, U 24 25 30
Lindahl, Lars O. H.     Ju 7 37

Lindahl, Torkel R. N.

K 10, Jo 4 10
Lindau, F. Christer G.   Kn 14

Lindau, Lars S 31, Jo 10,119
Lindbeck, Bo G.             I 28

Lindberg, Bert H.           Ju 2

Lindberg, Bo                Fö 8

Lindberg, Carl-Otto A. Kn 17
Lindberg, E. Jakob M. S 14 43
Lindberg, Gert G. P.     Jo 18

Lindberg, Gunvor         Jo 15

Lindberg, Göran P. H.   Bo 10

Lindberg, Ingemar         S 34

Lindberg, Jan-Erik           I 9

Lindberg, P. Lennart       E 9

Lindberg, Sven J. Ju 14, Jo 6 20
Lindberger, Lars            E 10

Lindblad, Björn              K 2

Lindblad, Hans B. UD 1, Fö 5
Lindblad, L. Anders         U 3

Lindblad, M. Ulla E.       A 10

Lindblom, Ann-Christine S 10
Lindblom, Per Henrik     Ju 21

Lindby-Ragslen, Barbro F. M.

8 11 24
Lindbäck, Mats            U 22

Linde, Gunnel              Ju 23

Linde, Göran                 U 6

Linde, Per Gunnar A. 8 27, Bo 10
Lindeberg, K. Göran      Jo 14

Lindeberg, Per Erik I 34, Kn 15
Lindeberg, Roy H. B.       U 3

Lindeberg, Tuve E. W.   B 33, A 12

Lindeborg, E. G. Lennart      B 33

Lindebro, K. Sören S.    114

Lindegård, Jan       Ju 16 21

Lindell, Björn               A 18

Lindell, Bo G.               Ju 7

Lindell, Ebbe                 U 6

Lindell, Rolf             Jo 19 9

Linden, Yngve              U 6

Lindenbaum, Gustaf     U 33

Lindencrona, Birgitta    U 10

Lindencrona, Fredrik    W. K.

Kn 1 14 Lindencrona, Gustaf C. A.    BIS

Lindencrona, Hanne     S 34

Lindencrona, Tomas    Bo 13

Linder, Alf                  H 17

Linder, Bengt              S 14

Linder, Hans O.              I 3

Linder, Sven G.           Fö 5
Linder-Aronsson, N. Lennart Fö 5

Linderoth, Eva A. C.     A 16

Linderoth, Tore           S 24

Lindgren, Aina G.           A 7

Lindgren, Anders         S 15

Lindgren, E. Göran      Jo 19

Lindgren, Erik              U 22

Lindgren, Gunnar        Ju 13

Lindgren, Hugo            H 13

Lindgren, I. Lennart      Jo 9

Lindgren, J. Gunnar     Ju 35

Lindgren, Lars-Olof H 16,1 11

Lindgren, Lennart I. U 13, Jo 27

Lindgren, Per Anders B 1, I 32

Lindgren, S. Åke     S 1 9 25

Lindh, Erik A.              K 19

Lindh, K. Rolf             Kn 16

Lindh, Ove M. I.       Ju 2 31

Lindh, Sören B.            B 38

Lindhe, Lotta              S 38

Lindholm, Berndt          U 44

Lindholm, Evert         U 6 17

Lindholm, Hans W.         119

Lindkvist, Börje K.        Fö 5

Lindkvist, Oskar W. Ju 13 26
Lindow, M.-V. Styrbjörn R.   Fö 5

Lindquist, Bertil            I 12
Lindquist, Inger G.

Ju 16 36 42 43, S 10

Lindquist, Sven 8. E. E 3, I S

Lindquist, Ulf W. E. Kn 1 14 24

Lindqvist, Alf                AIO

Lindqvist, Bengt  S 34, U 30

Lindqvist, Bernt O. S.    Jo 6

Lindqvist, Gunnar        Jo 13

Lindqvist, Hans Chr.      Jo 9

Lindqvist, Ingvar F.      U 15

Lindqvist, Karl-Axel      A 15

Lindqvist, N. Inge A. Ju 15, Bo 8

33    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

Skr 1980/81:103

514

 

Lindskog, Björn E.          K 2

Lindskog, J. Lennart K 22, Kn 5
Lindskoug, Ingemar        U 6

Lindstam, Leif E.      8 2 10 22

Lindstedt, Gustaf Ju 16, U 22
Lindsten, Ingrid U 10 11 30 33
Lindstenz, Bernt G. C.   K 22

Lindstrand, H. Tomas      E 3

Lindström, Alice M. F. S 1, U 6
Lindström, Bertil            H 2

Lindström, Bertil F.       A 15

Lindström, Eric K. G.      Ju 2

Lindström, Gunnar          A 5

Lindström, Gunvor         S 13

Lindström, Harry            U 2

Lindström, Harry I.      Kn 25

Lindström, Ingvar A. Jo 13 20
Lindström, J. Christian    I 34

Lindström, Jöns A.        All

Lindström, Ralf E.           U 3

Lindström, S. Olle     Bo 7, I 1

Lindståhl, Mårten         UD 3

Lindvall, Jöran E. G.     Bo 13

Lindwall, Bengt             Jo 9

Lindwall, Lars E.             E 7

Lindörn, Bo F.              Bo 6

Ling, Hans G.             Kn 14

Linton, E. Charlotte        E 4

Linlon, Harald F.           A 15

Lithman, Yngve             A.4

Littmarck, Blenda M. V.

Ju 41, S 28
Litzner, Ragnar            S 1 9

Ljung, B. Harald             I 19

Ljung, Inger                  U 2

Ljung, Lars U.       E 4, I 11 34

Ljungar, Jan A. B. Ju 50, A 24
Ljungberg, Blenda M.      U 2

Ljungberg, Ulla             H 12

Ljungdahl, Olle             Kn 2

Ljunggren, Anders        Ju 25

Ljunggren, M. H. Margareta I 19
Ljunggren, Nils G.          Ju 2

Ljunggren, Sten          18 31

Ljunggren, Stina            U 6

Ljungh, Claes W. 8 14 22 28 35
Ljungholm, Kurt A. S 13, 8 27
Ljungqvisl, Björn U. T.    U 6

Ljungqvisl, Claes          K 13

Ljungwall, N. E. Folke      B 4

Loinder, Urban G.          B 34

Lonaeus, G. Håkan N. B 15, Kn 4
Lorentzon, Sven Eric     Jo 8

Lund, Carl-Eddie             I 1

Lund, D. Gunnar M.       Jo 9

Lundahl, Per C. I.         Ju 25

Lundberg, Arne H. R.     Kn 5

Lundberg, Bengt I.        Ju 9

Lundberg, Bengt T.

S 13, 8 24, I 14

Lundberg, D. Bergliot      A 7

Lundberg, E. Allan        8 30

Lundberg, E. Gunnar      I 19

Lundberg, Henry L.       8 12

Lundberg, Hilding           U 6
Lundberg, Karl-Göran E.        S 9

Lundberg, Lars-Olof      Kn 5

Lundberg, Leif O. W.      134

Lundberg, Per-Ivan S.   Ju 4

Lundblad, Grethe        Jo 21

Lundborg, L. Åke          Kn 8

Lundbäck, Holger         S 22
Lundeberg, Christer N. S.

U6, A15

Lundeberg, Magnus     Ju 15

Lundell, Nils                UD 2

Lundell, Per I. G.          H 17

Lundell, Ragnar N. O.    Kn 2

Lundevall, Owe N. A.       18
Lundgren, Bo A. M.    B S 28,1 32

Lundgren, Bo K.             E 7

Lundgren, Bo Richard     U 3

Lundgren, C. Bertil      Ju 14

Lundgren, Carl-Eric     Kn 22

Lundgren, Lennart        Kn 4

Lundgren, Nils               H 2

Lundgren, Nils               A 5

Lundgren, Nils-Gunnar    S 9

Lundgren, Ragnar        Ju 12

Lundgren, Staffan         U 7

Lundgren, Thomas F.  Bo 12

Lundgren, Ulf            U 6 38

Lundgren, Valborg       Ju 23

Lundh, Brita G.            B 30

Lundh, Gunnar             S 43

Lundh, Lena                 U 4

Lundholm, Eric L. O.   8 5 11

Lundin, Anders          I 3 39

Lundin, Björn E.          Jo 18

Lundin, Inge-Britt        S 38

Lundin, K. G. Ingemar   K 22

Lundin, N. Tore H.        8 30
Lundin, S. Anders G.     Bo 3 6 12

Lundin, S. Johan          UD 2
Lundin, Ulf W.

S34 43, U 13 31 33

Lundius, Torsten M.       8 7

Lundkvist, Bengt O.       119

Lundkvist, Gunnel        S 17

Lundmark, E. Gunnar  Kn 4 5

Lundmark, Lars-Erik     Bo 15

Lundquist, C. Lennart    Ju 2

Lundquist, David          Fö 8

Lundquist, Olof              U 3

Lundquist, Ulla M. L.      Ju 6

Lundqvisl, Axel G. B.    Ju 41

 

515

Lundqvisl, David N.      A 19

Lundqvisl, Dick O. R.       15

Lundqvisl, Lars-Åke      S 27

Lundqvisl, Lennart        Kn 7

Lundqvisl, Marianne      A 11

Lundqvisl, Roland S.     Fö 9
Lundstedt, H. Håkan Ä.       Jo 21

Lundström, Beata        U 10

Lunell, Kari-Axel          H 10

Luthander, Erik            S 32

Luthman, Gösta F.      15 19

Lyngsjö, Gert Ingemar   I 39

Läftman, Lennart R.       E 2

Löfberg, Christer        Ju 37

Löfberg, Kari Axel   Ju 6, B 7

Löfgren, Torsten Hj.     Jo 9

Löfmarck, Madeleine    Ju 38

Löfmarck, Peter          Ju 33

Löfstrand, Gad E.         A 25

Löfvenberg, Sten        Jo 18

Löfvendahl, Eberhard    U 47

Lönn, Hans F.              I 19

Lönnerblad, Sara       S 23 45, A 7

Lönngren, Rune D.      Jo 21

Lönnquist, J. Gunnar     S 22

Lönnqvisl, Ulf R.           Jo 9

Lönnqvisl, Åke S. G.         El

Lönnroth, Måns      U 4, I 27

Löven, Bo C.             Kn 18

Lövgren, Esse T. C.       A 4

Lövgren, Lars Göran      Jo 5

Löwander, Birgitta E.    A 13

Löwbeer, Hans              A 7

Lööw, Herbert P. D.      Jo 3

Lööw, Maj-Lis H.          B 28

M

Magnander, Ebbe E. A.   8 9

Magnusson, Birgitta      U 19

Magnusson, Björn H.     A 12

Magnusson, Egon S. I. Jo 8, A 5

Magnusson, Göran U 6, A 10

Magnusson, Jan O. 15 19 27

Magnusson, Klas R.      Kn 8

Magnusson, Lars         Ju 54

Magnusson, Leif   I 31, B 33

Magnusson, N. Åke     Ju 52
Magnusson, Nils

Ju 31, S 6 36 37 43 44

Magnusson, Robert      U 37

Magnusson, Staffan E.  Ju 3

Magnusson, Torsten E.    13
Magnusson-Sessler, Gun I.

Ju 16, 8 30, U 1

Malker, Hans               S 40

Malmberg, C. Lars E.      8 8

Malmberg, Östen F. G.  Fö 3

Malmer, Nils                 Jo 9

 

Personregister

Malmeström, Göran

U40

Malmgren, Bert

H 12

Malmgren, Bo

Bo 5

Malmgren, Gun

U17

Malmgren, Kurt K-G.

E3

Malmgren, Lena         S 19, Kn 18

Malmqvist, Jan S. N.

S20

Malmsten, Cecilia

UD 3

Mandahl, Håkan

S22

Mangård, Nils

H 17

Mannerfell, Carl 0. G.

Jo 9

Mannheimer, Kaj E.

Jo 10

Mannheimer, Solweig B.

S27

Mannheimer, Sören

I 10

Marcus, Lars E. P.

18

Marcusson, Eric R.       Jo 8, A 14

Marcusson, Olof

U40

Marcusson, Sten G.   U 27, A 1 24

de Maré, Stefan S.

Jo 3

Marén, Lars

U33

Marits, Arvo A.

S20

Markborn-Sörås, Catharina

 

Ju 13 50

Marken, Kari-Erik

S20

Marklund, Eivor I.

A7

Marklund, Inger

U615

Marmgren, Kerstin

A 15

Martin-Löf, Rutger

18

Martinson, Monica

U30

Martinsson, Bo N. O.

Ju 41

Martinsson, Åke

U 19

Martling, Cari Henrik

U2

Marttinen, Eero 0.

18

Masreliez, Nils G.

A5

Malhsson, Karl-Gustaf

Ju 22

Matsson, Sven-Arne

Bo 2

Malsson, Tommy

85

Maltson, Lisa        Ju 3 25 41, A 7

Maltsson, Bengt-Olof T.

 

S 14 20 28,

U 10 19

Mattsson, Ingemar

Fö 9

Mattsson, Inger

U44

Maltsson, Kjell A.

 

Jo 4, Bo 5, Kn 5

 

Mattsson, S. M. Lennart

U2

Mattsson, Stig

U316

Medbo, Å. Evert

A 15

Meethz, Lennart

Ju 42

Mehr, Katrin G.

Bo 5

Melin, Ingemar

19

Melin, K. Lennart

A7

Mellbin, 8. Lennart

82

Melldén, Anna-Lisa    Ju 23, U 18

Mellgren, Tor-Olov O.     U 3

von Menlzer, Louise      A 14

Mettinger, N. D. Tryggve U 2

Meyer, Lars               Kn 15

Meyer, Lennart             H 8

 

Skr 1980/81:103

516

 

Meyerson, Anita          Ju 19

Meyerson, Per-Martin    Jo 9

Meyersson, Anita          S 44

Mildner, Erwin A. Ju 15, Bo 16 Mileikowsky, Curt S 31, H 10 Millgård, E.Olof (Olle)

Ju 48, Jo 16, U47
Minell, Marita               S 24

Minnbergh, J. Håkan K. Bo 8
Moberg, C. E. Ragnar     Jo 3

Moberg, Sven T.           B 33

Modig, Jan Otto           U 53

Modig, Jonas        U 52, Ju 16

Modig Tham, K. Agneta Bo 19
Mogård, Britt E. T.         A 7

Mohall, Carl-Erik           Fö 3

Molander, Stefan         Ju 48

Molde, F. Bertil       U 2, Kn 2

Molin, N. Rune         Ju 7, E 2

Molin, Olof                   I 19

Molin, S. Lennart          A 25

Molinder, Barbro G. M. Kn 4 Monlelius, Jan-Christian

UD 3, B 34 Montgomery, John-Gabriel C.

Jo 9
Mono, Ralph S.             Jo 9

Morhed, Gun-Britt          U 3

Mossberg. K. Holger     Ju 30

Mossler, Åke                U 32

Munck, Johan         Fö 9, S 43

Mundebo, K. Lillemor     U 3 6

Municio, M. Ingegerd      A 4

Munke, Sven               K 21

Munkhammar, Ann Charlotte

U 24 25 51
Muhlenbock, Kjell I. O.   B 13

Miillern, Anders T.        Ju 37

Muntzing, Lars             Ju 2

Myhlback, J. Lennart Bo 15 7
Myhrberg, Harry           U 37

Myrbeck, Arne K. D.      B 13

Myrberg, Mats              U 6

Myrdal, Hans Göran     A 4 14

Myrlöv, Åke E.               I 1

Måbrink, Bertil U.         Ju 50

Målare, Gudrun             S 36

Månsson, Bo                S 28

Månsson, Ingmar          U 37

Månsson, Karin             S 38

Månsson, Sven-Axel      S 10

Mårten, Hans W.            I 9

Mårtensson, A. Iris         A 9

Mårtensson, Bengt C. L. Ju 19
Mårtensson, Nils L.        I 14

Möller, Eva                  U 35

Möller, I. Cecilia           AIO

Möller, S. A. Christer    I 8 27

N

Naeslund, Lars G.

U6

Narfslröm, Petter

UD 4

Narrowe, Morton H.

U2

Nasenius, Jan

S41

Nallsén, Cari-Edvard

U6

Neergaard, Erik A.

Kn9 16

Nelander, Sven

A2

Nelin, Anders

S 10

Nellevad, Per

13

Nerdrum-Ullman, Wenche     U 6

Nerell, Gunnar H. T.

A5

Netzler, Lars

I 19

Neuman, Håkan

I 19

Niblaeus, Kerstin S. E.

JoS

Nicklasson, Stina A. R, Fö 5, U 19

Nicolausson, Ulf

U48

Nielsen, Kaj L.

Fö 11

Nielsen, Svante

U22

Niklasson, Ö. 0. Harald

Al

Nilson, Eivor

Ju 23

Nilson, Lars-Erik

86

Nilsson, A. Erik

A2 11

Nilsson, Alde E.

Ju 7

Nilsson, Alf G.             K 10 15 24

Nilsson, Alice H. C.

Fö 6 8

Nilsson, Allan

H2

Nilsson, Anna-Lisa  Jo 3

, A 7, I 8

Nilsson, B. Ingemar

Jo 21

Nilsson, Bengt G.

UD 1

Nilsson, Bengt G.

E4

Nilsson, Bengt-Åke

Ju 30

Nilsson, Bernt

Jo 23

Nilsson, Bernt

A5

Nilsson, Björn

U2

Nilsson, Bo

Ju 45

Nilsson, Carina

A 15

Nilsson, Christer

U3

Nilsson, E. Birger

Bo 5

Nilsson, Gunnar E. Ju4f

>,A7,I4

Nilsson, Görel

U 17

Nilsson, Göte

S9

Nilsson, H. Anders

I 19

Nilsson, H. Christer

S23

Nilsson, Herbert

U2

Nilsson, Håkan I.

8 32

Nilsson, Ingemar

K 24

Nilsson, Jan

Ju 41

Nilsson, Jan-Ivan N.

A69

Nilsson, Johnny

U6

Nilsson, Jörgen

Kn27

Nilsson, K. Börje

S28

Nilsson, K. F. Lennart

 

Ju 2,

S 2, E 11

Nilsson, K. Lennart

Bo 5

Nilsson, Karl Erik  Fö 5,

E2, A7

Nilsson, Kerstin

Jo 18

Nilsson, Kjell 0. H.

Bo 6, I 3

 

517

 

 

Personregister

Nilsson,

Lars

U 19

Nordenadier, Anders

 

B4

Nilsson,

Lars-Evald

Jo 16

Nordenfalk, S. R. E.

 

E 14

Nilsson,

Lars G.

U6

Nordenskiöld, Otto

 

Ju 16

Nilsson,

Lars S. E.

Ju 4

Nordenson, Per

 

U52

Nilsson,

Lennart

U53

Nordenson, Ulf K.

 

Ju 19

Nilsson,

Lennart

Bo 5

Norderheim, Paul A. M.

 

Kn 1

Nilsson,

Lennart K.

Bo 10

Nordin, B. Tommy

 

I 19

Nilsson,

Lennart K. F.

Bo 10

Nordin, Eva

 

U6

Nilsson,

Matts G.

U6 27

Nordin, Jan

 

AS

Nilsson,

Matts G.

AIO

Nordin, Sven-Erik   Ju 30 51, H 8

Nilsson,

N. Folke

8 28

Nordin, Tommy

 

13

Nilsson,

N. Johnny

K 10

Nordlander, Nils Brage

SI

,U27

Nilsson,

N.Jörgen

Kn 14

Nordling, Carl-Einar

 

E9

Nilsson,

N. Per-Erik

8 34

Nordling, Lotty A.   S 43

, Kn 8 20

Nilsson,

Nils-Arne

Jo 24

Nordlund, Hanserik

 

S47

Nilsson,

Nils-Erik

88

Nordmark, Hans A.    Ju

16,

,U51

Nilsson,

Olof

Jo 9 15

Nordqvisl, Ivar

 

127

Nilsson,

Owe

I 14

Nordqvisl, Rolf G.

 

8 13

Nilsson,

Per-Axel E.

Ju 44

Nordstrand, Jon Erik

 

UIO

Nilsson,

Per-Olof

Kn7

Nordslrandh, Ove H.

 

U17

Nilsson,

Per-Olov

Kn4

Nordström., Sören

 

I 19

Nilsson,

Ruth

S6

Nordström, Bengt F.

 

119

Nilsson,

Sam

Ju 33

Nordström, Gösta

 

S5

Nilsson,

Stellan

S37

Nordström, K. Sivar V.

 

Jo 9

Nilsson,

Stig R.

Bo 12

Nordström, L. Anders

 

E3

Nilsson,

Sven

U27

Nordström, Lars E.

 

K21

Nilsson,

Sven Erik

U37

Nordström, Lars-Erik  K 24

,U34

Nilsson, Torbjörn M. E. Ju 1S 44

Nilsson, Tore U.             I 9

Nilsson, Torsten           Kn 2

Nilsson, Ulf                Kn 26

Nilsson, Åke                 A 6

Nilsson-Nobis, E. Paula A.   Bo 15

Nipstad, Jan A.             E 4

Nisbeth, Åke               U 35

Nisser, A. Marie L.      Bo 11

Nisser, Cari Wilhelm B.   Jo 5

Nisser, Per-Olof           Kn 3

Nitlzell, Gunnar O.         Ju 9

Nilzelius, Tor              Ju 50

Nivenius, C. Olof (Olle)  Kn 3

Noaksson, Hans E.         8 9

Nohriander, Åke           S 22

Nolte, Lennart R. J.  S 14 34

Noltorp, Lars G. N.         E 3

Noord, Laila M.          Bo 15

Norberg, Lars R.          UD 2

Norberg, Randolph     U 7 40

Norberg, Sven       Ju 9, 8 15, H 8

Nord, Karl-Erik     Ju 33, B 4

Nordangård, Magnus    U 10
Nordbeck, Gunnar      Kn 1, Fö 5

Nordberg, S. Ivar          S 2

Nordbäck, Magnus       UD 4

Nordell, J.Olof C.     K 10 22

Nordell, Siv                 A 14

Norden, Christer          Kn 4

Norden, Joar           Ju 6 20

Nordström, Marie         U 17

Nordström, Tore          U 44

Nordwall, Ksenia          A 14

Norell, Ove A.            13 12
Norell, Thomas.          B 17, Jo 15

Norell, Torsten 8.           I 3

Norén, Agneta             E 11

Norland, Sven-Anders    Ju 7

Noriander, Torsten       A 10

Noriin, Åke                   U 6

Norling, Bengt O.        Fö 11

Noriing, E. Gunnar E.     Kn 5
Norling, S. Åke             K IS, I 10

Noriing, Åke                 110

Normann, N. Göran       B 20

Normark, Georg R.       Ju 50
Norrbom, N. Claes-Eric

K 18 22, I 3, Kn 5

Norrby, J. Sören     Bo 5,1 3

Norrby, Jonas V.          Ju 7

Norrby, Kari-Eric          U 22

Norrman, Bo U. S.          8 2

Norrman, Sten-Inge H.  Fö 2

Norrthon, Peter S.        Fö 7

Norström, Bengt          U 13

Norström, Carl              S41

Norström, Göran          K 10
Nyberg, F. Jan-Erik     A 10 12 16

Nyberg, Gunnel            S 35

Nyberg, Lars (-Uno)     A 18

Nygren, Arne J.      Ju 42 43

 

Skr 1980/81:103

518

 

Nygren, Birgitta             U 4

Nygren, G. Ingemar        S 1

Nygårdh, Christina       U 48

Nygårds, Peter    Jo 24,1 20

Nykvist, Ann-Christin H 12 17

Nyländer, L. Rune         I 19

Nylund, Elisabeth         U 16

Nyman, Bengt             Bo S

Nyman, Kjell        U 48, Bo 5

Nyquisl, Cari-Erik          I 19
Nyquisl, Per-Olof (Ola) G.

Bo 1 36

Nyquisl, S. Yngve        Ju 15

Nyqvist, Cari-Erik          I 19

Nyqvist, Christer            I 9

Nyqvist, N. Tore          Kn 1

Nyqvist, S. Yngve        K 10

Nyrén, Bengt              H 16

Nyrén, Lars                 S 37

Nystedt, Stig H.          Fö 7

Nyström, Cari Gustaf     I 19

Nyström, Göran K.    K 12 21

Nyström, Holger R. B.    Jo 3

Nyström, Jan-Åke       Ju 37

Nyström, Lars A.            E 4
Nyström, Lennart      K 22, Kn 15

Näslund, Arne              U 17

Näslund, Hans             U 37

Näslund, Nils Erik        Jo 13

Näslund, Per Olof A.       A 5

Näslund, Siv                I 27

Näsman, Dan M.   B 22, I 39

Näsman, Lars A.            119

Näsvall, Björn G.           I 28

Näverfell, Arne S.    Bo 8,1 1

Nörby, Bengt D.        A 2 11

Nöteberg, Rolf M.        Ju 12

O

Odelberg, Axel

120

Odelius, Bo G.

E7

Odelsparr, Margit E.

U3 19

Oden, Nils A. G.

I 14

Odenberg, Mikael I.

A 10

Odhner, Clas-Erik

HIO

Odre, Torsten

U19

Offesson, Per-Erik

132

Ofstad, Harald

A 13

Ohlin, Maja

Jo 24

Ohlin, Tomas

U23

Ohlson, Björn I.

Bo 7

Ohlson, J. S. Ragnar

Jo9, U 15

Ohlsson, J. Staffan C.

87

Ohlsson, K. Agneta

Ju 14

Ohlsson, P. T. Ingvar

Ell

Ohlsson, Sven I. B.

K 11

Öländer, Anders

UD 3

Öländer, Håkan

U23

Öländers, Anders O.       E 7

Olausson, B. Göran     Jo 16

Olby, A. Jan E.              E 7

Olding, Per E. M.    Jo 10 21

Olerud, Eric Hj.            Jo 4

Olhede, Torleif E.         B 24

Olivecrona, Christina    A 15
Ollen, R. Joakim

Ju 17 37, S 13, 8 33

Olofsson, Gunnar         S 34

Olofsson, H. P. O.           All

Olofsson, L. Göran         B 2

Olofsson, Nils O.           I 28

Olofsson, Staffan          U 2

Olson, Gösta                 I S

Olson, Hans Christer      B 7
Olsson, Agne Henry O.

Ju 9 16, U         10 22 23 32
Olsson, Artur H. S.    U 7 17, A 21

Olsson, Bengt              S 33

Olsson, Bengt               U 6

Olsson, Bengt M.      Jo 3 21

Olsson, Bertil O.            B 1

Olsson, Billy                  U 3

Olsson, Birger              S 24

Olsson, Birger               U 2

Olsson, Birgitta            U 15

Olsson, Börje               S 12

Olsson, E. Billy     Ju 7, Fö 3

Olsson, E. Olof              8 9

Olsson, E. Ragnar          B 5
Olsson, Elvy

S 39, A 7 23, Bo 14 15

Olsson, Gudrun              I 5

Olsson, Gunnar             I 32

Olsson, Gunnel            S 27

Olsson, H. Å. Lennart     A 8

Olsson, Hanna             S 10
Olsson, Ingrid       U 40, Kn 14 16

Olsson, Jan G.            Jo 27

Olsson, Johan A.          B 28

Olsson, K. Börje          Jo 24

Olsson, K. E. Esbjörn Bo 7 S, I 1

Olsson, K. Olle             A 25

Olsson, K. Åke               I 3
Olsson, Karl Erik T.

' Ju 26, Jo 9, I 19

Olsson, Kari Erik T.        121

Olsson, Lennart            K 10

Olsson, N. Martin          Ju 3

Olsson, O. Bertil          Jo 13

Olsson, Orvar             Ju 43

Olsson, Orvar              S 12

Olsson, P. L. Göran  Ju 27 35

Olsson, Per-Olof          Jo 21

Olsson, Per Sören U 22 32 51

Olsson, R. Cyril            B 35
Olsson, Rune I.         Bo 2 9, Kn 4

 

519

Personregister

 

Olsson, Sten G.

Kn7

Olsson, Stig E.

Ju 37

Orava, Olavi A. (Olle)

SI

Ording, Jan                  J

u43, S 12

Orehag, Lennart       S 34 43, U 19

Orkan, Inga-Britt

U4

Orrell, Margareta E.

S30

Orrell, P. Krister

Bo 10 14

Orring, Ulla B.

A7

Orrö, Sven-Erik

 

S36, HI5,

Fö 5, S 9

Orton, Frank L. B.

Ju 31

Oscarsson, Berit

U17

Oscarsson, Bo S.L

A 15

Oskarsson, Ingegärd J.

Ju 13

Österman, Dag J.

Ju 2

Osvald, Thomas

S13

Ottander, Chris

U23

Olloson, Ivan

Ju 23

Ottoson, Lars

Bo 9

Ottosson, Hans

U37

Ottosson, Magnus

U2

Owens, Marie

U6

Oxelberg, Marian

S23

Palm, Anders                Ju 8

Palm, Böret                  S 12

Palm, Elisabeth             S 43

Palm, Hans G. G.    Fö 6, A 19

Palm, R. Elisabeth

Ju 36, Kn 8 18 27
Palm, Sven-Olof B.      Bo 12

Palmaer-Johansson, S. G. Eva A 7
Palmborg, Olle              U 22

Palmcrantz, Hans U.     Kn 9

Palme, Sven C. G.         B 14

Palme, Thomas O. V.    Jo 10

Palmer, S. A. Anders      I 11

Palmgren, Irene             A 7

Palmlund, K. Ingar     A 15 18

Palmlund, Thord G. S 34, A 4 23
Palmqvist, Margareta Bo 13 15
Pantzerhielm, H. Henrik G. Fö 3
Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm I 34
Paul, Lars                     U 6

Paulsson, E. Ingvar       Kn 8

Paulsson, G. Valfrid V.    121

Paulsson, Kurt-Inge       Ju 7

Paulsson, Solveig         U 18

Paulsson,B. Staffan J.   Kn 9

Pedersen, Zaid O. B.     B 13

Pedersson, Ingemar       Fö 9

Pehrsson, Maj R.           S 28

Pehrzon, Lars              H 15

Pekkari, Olle                U 19

Pellbäck, E. Gösta

U47, Bo 9 17 IS

Pellijeff, F. H. Alexej     K 19

Pennlöv, Jan     Ju 25, U 23 32

Pentinsaari, Helena       S 27

Pers, Anders H.            U 53

Persson, Alve S.             13

Persson, Anita T. E.      B 29

Persson, Ann                U 6

Persson, Ann-Christine K 10 20
Persson, B. Göran H.    Ju 51

Persson, Bengt R.         A 19

Persson, Börje             K 13

Persson, Börje               U 6

Persson, Cari G. Ju 52,1 10, Kn 17
Persson, Gert I. E.       Ju 44

Persson, Gustav S 32 2, Bo 11
Persson, Gustav E.      Ju 27

Persson, Göran            U 38

Persson, Göran A. Jo 4 10, I 5
Persson, H. Magnus W. Ju 26
Persson, Hans-Inge      A 14

Persson, I. 8. Gunilla     K 11

Persson, Inger             H 11

Persson, Ingvar           K 15

Persson, Jan               U 27

Persson, Lars E. H.         E 4

Persson, Lars G.            114

Persson, Leif G. W. Ju 19, S 10
Persson, N. Ingvar       Bo 11

Persson, Nils Elis             I 3

Persson, Nils Eric            E 1

Persson, P. Östen        U 39

Persson, Per-Ebbe        U IS

Persson, Per Erik          Kn 2

Persson, R. Eskil            H 1

Persson, R. Kjell-Åke Ju 8, S 23
Persson, Rolf                 I 1

Persson, S. Erik           Ju 26

Persson, Sven-Åke         S 9

Persson, Tore              K 10

Persson, Torsten A. I.    119

Persson, Valdemar     U 22 32

Persson-Tanimura, Inga  A 1

Peterson, Carl-Gunnar

Bo 17, Kn 14 27
Peterson, Christer B. O. 8 12

Peterson, Staffan A. A. Ju 12

Petersson, Ann-Marie    U 18

Petersson, B. 1. Lennart  I 3

Petersson, Hans E. Ju 31 42 43
Petersson, Olof H. E.       19

Petersson, Per M.    Fö 5, S 9

Petersson, S. G. Roland  I 14

Petersson, Stig-Åke      S 19

Petrelius, Torslen         Jo 15

Petrén, Gustaf           Kn 15

Petri, Bengt                   I 3

Petri, Cari Axel      UD 4, Ju 7

Petri, Gunnar               U 52

 

Skr 1980/81:103

520

 

Pelrusch, Inger E.          U 6

Petterson, Hans H. J.     Jo 6

Petterson, Lars-Olov     Fö 3

Pettersson, A. Georg    Ju 30

Pettersson, Bengt A. G.  El

Pettersson, Eric       I 19 3 11

Pettersson, Gunnel       U 13

Pettersson, Hans   H 12, Ju 38

Pettersson, Harald    Jo 18 19

Pettersson, Jan-Olof   Jo 19 6

Pettersson, Kenth J. L.   U 6

Pettersson, Lars          Ju 30

Pettersson, Lars-Olov   Fö 11

Pettersson, Lennart      U 19

Pettersson, Margareta E.       A 14
Pettersson, Mats           I 20

Pettersson, N. Lennart

S13, 8 33, A12, 15
Pettersson, Per E 2, Ju 12,8 18 28
Pettersson, S. Arne        B 9

Pettersson, S. Åke

S 1 36 43 6, Kn 27
Pelzäll, Ingvar             Fö 11

Peyron, Ulf            Ul,Jul6

Pihlgren, L. Gunnar       U 23

Piltz, Anders                 U 2

Platemar, Sven-Åke     Fö 11

Platin, Ulla Britta        A 7 23

Plym Forshell, Kerstin    H 12

Polstam, K. Åke S.      Ju 17, 8 35
Pontén, Erik J.             Ju 35

Prawitz, Jan              UD 1 2

Preisler, Gunilla             U 10

Printz, Bengt-Åke L.    8 9 13

Pripp, Nina M. E.        Ju 23, S 17
Pursche, Werner           S 40

Putzig, Max                  I 28

Påhlman, Anders T.      Ju 25

Pålsson, E. Roland       Bo 15

Pålsson, N. D. Lennart  Ju 47

Pärson, Hanns B. S.       8 12

Pääjärvi, K. Erland       Jo 25

Qvarfort, Anne-Marie    A 14

(3wist, Lars S. E.        Ju 39

R

Raallamaa, Bo W.          AIO

Rabenius, Lars E.    Ju 25 33
Radesjö, G. Wivi-Anne B 13, Jo 9

Ragnarsson, Eva          U 16

Raicevic, Erica              A 7

Rainer, A. Ove             B 26
Ramm-Ericson, Michael        8 35

Ramnek, J. Lennart       Bo 8

Ramström, Dick O.         131

Randers, Jan E.              13

Rangnitt, F. Harald O.

Fö 5, 8 27, Kn 17
Rangrost, Johny A. P.    AIO

Ranland, Bengt             A 23

Rann, Stig                    I 14

Rapaport, Edmund        Kn 4

Rask, Lena                  U 18

Rasmuson, Anders S. H.   15

Re, Valerio                  A 13

Redbrandl, Lars-Göran

U 13, Jo 9,15
Redegren, Nils B.         Bo 12

Redemo, Arne A.          A 14

Regnéll, Cari Göran         S 2

Regner, Göran U 32, Ju 51, Kn 15
Rehn, K. Magnus          A 18

Rehn, L. Gösta               S 6

Rehnberg, K. Bertil         A 7

Rehnström, K. Åke H.     Bil

Reidius, Mats A.          Jo 23

Reinans, Sven            A 4 23

Reinius, Ulla B.               I S

Reiter, Ole                 Bo 13

Rekke, Lars                  I 36

Rembo, Sonja               S 44

Remens, Eva                A 16

Remgård, Arne              U 4

Renbjer, N. Lennart       K 20

Renborg, Greta             U 44

Renborg, Ulf B:son         Jo 3

Renck, Per Olof             131

Rendahl, Olle                 U 6

Rengholt, Ulf                  I 3

Renlund, R. Gösta        Jo 23

Renmyr, Lars E.           Ju 2 6

Rentsch-Jonas, Peter A. Bo 14
Resare, Alf C. R.          Fö 14

Reuterswärd, Anders I 14, A 10 12 Reuterswärd, B. Edvard

B25, U 11 25
Reuterswärd, Erik A. P.  8 14

Revborn, Lennärt          K 13

Rey, Lars               UD 4, I 5

Rhodin, Barbro             Jo 15

Ribbing, Robert           Kn 14

Riberdahl, Curt S.    Kn 12 24

Ribrant, Gunnar C. H.     I 14

Richardson, N. Gunnar E. U 15
Ridal, Håkan                Kn 4

Ridderslad, Gunnar C. A. Fö 6
Ridderslrand-Linderoth, E. Inger
A.                     Ju26, Knl3

Riesenfeld, Harald          U 2

Rimvall, Per O.             Ju 13

Rindborg, Stig A. J.        A 8   i

Ringborg, Bengt             K 5

Ringborg, Erland    S1U6 15

Ringborg, Mats            UD 4

 

521

Personregister

 

Ringholm, Bosse I. K. A 14 21

Ringström, Björn M.       Ju 2

Risberg, Alli                  U 6

Rispe, Curt B.           B 8 14

Ristarp, Jan                U 44
Ritanoro-Niva, Marja-Riita A 14

Rittsél, K. Ingvar          Fö 7

Rodéhn, Olle               U 23

Rodhe, Birgit           U 40 44

Rogestam, A. Christina U 6 27 31

Rolén, Mats                S 39

Rolfson, Bo G. R.        Kn 24
Rollen, Berit M.   Si 34, A 7 12 21

Roman, Rolf-Erik           B 18
Romander, Holger A. G. Ju 2, S 43

Romanus, Gabriel          S 44
Romberg, N. Wilhelm A. Fö 8
Romson, Rolf        Ju 26 50, Kn 9

Ronne, Bengterik          K 21
Ronne-Björkqvist, Ingrid        A 5

Roos, A. G. Thorbjörn  Kn 13

Roos, Arne K.             Jo 15

Roos, Cari Martin      Ju 8 46

Roos, J.Olle            E6, 8 31

Roos, Åke R             K 21, Il

Roosmark, Per-Olov      K 21

Ros, Mikael                 H 10

Rosander, Tom             Bo 5

Rosberg, Klas R.             I 3

Rosborg, Chariotte        Kn 4

Roselius, Anders           Kn 5

Rosell, E. Egon            Fö 11

Rosén, J. Axel              B 24

Rosenblad, Urban S.       A 7

Rosencrantz, Gunde      Ju S

Rosengren, Björn         Jo 22

Rosengren, Judilh        Kn 16

Rosengren, Lars          Ju 33

Rosenlund, P. Arne        Bo 8

Rosenlund, Stig U.        U 22

Rosin, Gunnar A.           I 28

Rosing, Svante              U 1

Roslönn, Ulf                   S 5

Rosqvist, C. Gunnar       K 22

Rostvik, Allan               U 47

Roth, Christer              S 12

Royen, Sverre N. H.        A 7

Rubinstein, Harry I.         U 2

Rude, Karl R.                  K 2

Rudhe, Stig H.            Bo 17

Rudholm, Gösta H.         Bo 8

Rugfell, K. E. Lennart      A 7

Ruin, Olof                    U 37

Ruke-Dravina, Velta T.    A 4

Rundlöf, Arne         H 6, Ju 2

Rundlöf, Ragnar           Bo 14
Rundquist, Gerhard LA.        131

Rundqvist, Kari-Ingvar   A 11

Rune, Christer L.           Ju 6

Riidel, Wolfgang     U 30 5152

Rybeck, Bo      UD 1, Fö 7, S 9

Ryberg, Kurt A.            A 15

Ryd, Harriet                 U 37

Rydberg, Björn R.          S 37

Rydberg, J. Å. Lennart Kn 25
Rydberg, Kari-Evert Jo 13, H 6
Rydberg, Lennart         H 12

Rydell, Peter               Ju 41

Rydén, Alex B. R.         Kn 1

Rydén, H. Rune O.         A 5

Rydén, Jan E.      B 26 3S, A 1

Rydén, Kjerstin             S 38

Rydén, Lena 8.            K 15

Rydén, Nils                Kn 26

Rydén, Rune               Jo 23

Rydén, Sven G.          Kn 11

Rydh,Jan R.                  E 3

Rydin, Bo Göran            I 11

Rydle, M. Birgitta          U 19

Rylander, Gunnel I.         E 6

Rylander, Nils 8.            Ju 7

Rylander, Ola               S 23

Ryman, Sven-Hugo G.    AS

Rådmark, Johan             U 6

Rådström, Dag T.         U 35

Räf, Lars E.                Jo 22

Rämgård, Rolf I.             E 2

Rätlö-Nilsson, Lydia       S 27

Röcklinger, Anna-Stina   S 45

Rödén, John O. G.         119

Röhnisch-Slröm, Ann-Margret

I 12
Rönmark, John              S 22

Rönmark, Walter          U 48

Rönnberg, Mats    Ju 39, Bo 8

Rönnmark, Christer        Bo 7

Rönnung, Catarina E. M. U 23 Röst Andréasson, E. Barbro Ju 23

Saebö, Magne              U 2

Sagrén, K. Åke            Fö 5

Sahlén, Anders F.          E 4

Sahleström, Britt L.       119

Sahlholm, Bo               U 34
Sahlin, Jan S 39 40, Kn 12 24 27
Sahlström, A. Margareta G.   B 30

Sahlström, Sven          U 52

Saitton-Burman, Ellen   U 13

Salin, Sven                 U 17

Salsbäck, K. Johan         8 6

Sambergs, Åke            S 24

Samuelsson, Bengt       U 36

Samuelsson, Elvy L.       A 7

Samuelsson, Ingvar      S 14

Sandberg, A. Birger        U 1

 

Skr 1980/81:103

522

 

Sandberg, Hans A. S.   Ju 12

Sandberg, K. Bertil         A 2

Sandberg, Lars             S 20

Sandberg, Lennart       Ju 21

Sandberg, Owe             S 24

Sandberg, Ulf             Fö 3 5

af Sandeberg, Gustaf (Gösta) W.

8 34 af Sandeberg, J. D. Fredrik-Adolf

B 11
Sandebring, Hans   S 43, A 12

Sandéhn, Margit           S 27

Sandelius, Kerstin        Ju 23

Sandell, Arne               Ju S

Sandell, Ulla                U 27

Sanden, Peter         E 4,1 11

Sandesten, F. Stefan     I 19

Sandgren, C. Lennart   K 21, E 11
Sandgren, Gösta           Fö 3

Sandlund, Maj-Britt L.   Kn 8

Sandqvisl, B. Eje G.    Jo 13 24 25
Sandqvisl, Inga-Britta   U 34

Sandström, Anders G.   UD 1

Sandström, Annika       Ju 42

Sandström, 8. Gustaf T.    8 21,18
Sandström, Björn            I 3

Sandström, Christina H.      Bo 15
Sandström, Gustaf         I 32

Sandström, Staffan H 2 6 11 15 17
Sanmark, P. Arvid L.      U 39

Sanne, Christer             U 4

Sannegärd, Wilhelm       S 24

Santesson, Lars             U 7

Sauter, Willmar            U 42

von Schantz, Dag I. H.      Jo 3 25
Schedvin, Sven-Olof       U 6

Schelander, Pär            Bo 5

Schelin, Leif Ericsson      U 6

Scherman, Karl Gustaf

Ju 26, Bo 12
Schierbeck, Per W.   Ju 7, E 3

Schirren, Nils           Ju 46 50

Schnell, Stefan           Bo 13

Schotte, J. Lennart H.    I 19

Schuback, Bengt J.       Fö 5

Schultz, J. Allan S.         B 1

Schultz, Kerstin           Ju 30

Schutt, Torgny S. R.       15

Schöier, Hans E.          Ju 25

Schöldslröm, Ulf C. W.    U6

Schön, G. Åke              A 15

Schönberg, Astrid        Ju 22

Schönmeyr, C. Richard A.

Ju 8, E 7
Secher, Jörgen              U 2

Sedvallson, B. Gunnar H.    Bo 11
Seger, E. Walter             I 3

Segerfalk, I Bertil T.      All

Segerström, Ingrid        S 28, K 18
Segrén, Tage A. W.     Fö 13

Sehlberg, E. Willy          A 16

Sehlin, Halvar               Bo 5

Seid, Björn                   I 34

Seipel, Peter M.            Ju 2

Selg, Håkan                  I 14

Sellgren, Rolf O.M.     K 12 18

Sellvall, L. Göran       8 25 27

Selmer, Clas                 I 20

Selö, Christer               Fö 3

Seregard, B. Ingvar V.     I 4

Sergenius, Tore G.        H 16

Serner, Uncas              S 46

von Seth Pehr              Kn 4

Setréus, Åke E.            S 24

Setlerlind, Bo A. I.        Kn 2

Sibbe, Tora                 U 19

Sibbmark, Bengt     S 33, U 48

Sicking, Kari-Otto         K 15

Sidenbladh, Kari J. E.      K 2

Sidenbladh, Thomas R   U 15

Siegbahn, Bo               Ju 12

Sigfridson, C. A. Richard       I 10 Sigfridsson, Sven-Erik I.

K 11, JoS, Kn 14
Signell, E. Sven-Gösta   S 14

Silén, Ulla-Britta          Jo 20

Silfverstrand, Bengt H.   B 22

Sillen, Bo S. A.       I 10, Kn 5

af Sillen, Jan               UD 3

Simma, Lars H:son        U 13

Simonsson, Tord L. W.  Kn 2

Siversen, Bengt I.        Ju 18

Sjunnebo, K. Ivan L.      Ju 7

Sjöberg, Hans B.           I 19

Sjöberg, Hilding              S 6

Sjöberg, K. G. Magnus    Ju 2

Sjöberg, Kari H.            S 40

Sjöberg, Lars-Olof        U 40

Sjöberg, O. Torgny Jo 13 24,1 19
Sjöberg, Svante  H 12,1 12 30

Sjöberg, Tage B.           S 10

Sjöberg, Tommie     U 31, Jo 6

Sjöblom, Per Å. G.         B 30

Sjögreen, Lennart        Ju 50

Sjögren, Bengt L. 8.     Ju 18

Sjögren, Lennart            U 2

Sjöholm, Eric G. R.        Fö 3

Sjölander, A. G. Katarina     A 16
Sjölin, Jan P.              Kn 17

Sjölin, Staffan              S 22

Sjönell, Marianne     S 45 47, 8 26
Sjönell, Sven                 U 1

Sjöquisl, Hans E.          K 17

Sjöqvist, Brita              U 19

Sjöstedt, K. Lennart T.       K 2 13
Sjöstedt, Stig              Fö 5

 

523

Personregister

 

Sjöstrand, A. Mals T.   8 110

Sjöström, Alf                131

Sjöström, Kurt              S 44

Sjöström-Hedge, Ingela Bo 6

Skagersjö, Bengt          K 15

Skala, Björn              UD 1 2

Skantz, Anna-Greta Ju 8, S 34,1 3
Skarell, Gunnar E. A.   B 2 10

Skarstedt, Cari-Ivar S. Ju 24, Fö 9
Skarvall, Kari-Erik Ju 2 17, Fö 10
Skilje, Ivar                 Kn 25

Skilje, Tord G.              A 19

Skillner, Rolf G. S 43, B 26, A 2 10
Skog, Rolf R.                 E 2

Skoglund, Caj U.            S 9

Skoglund, Eric             Jo 15

Skoglund, Lena            U 44

Skogö, Ingemar      E 11, B 15

Skutnabb-Kangas, Tove  A 4

Sköld, B. Anders          Ju 13

Sköld, Lars G.              U 27

Sköld, Per I.                 Jo 6

Sköllerholm, S. Ove J. B 6, H 11
Slunge, G. Walter R.    Kn 25

Smedby, Björn              S 40

Smedmark, Göran G:son S 23
Smith, A. Åke               8 17

Smith, Harald S. W.      U 25

Smith, Jan                  Kn 7

Smitt, Myrna E. D.         A 7

Snicker, Raija                A 4

Snihs, Jan Olof              121

Sohlberg, Norah I.          A 7

Sohlenius, Gunnar H.      114

Sohlman, Åsa                I 19

Soininen, Maritta A.       A 4

Sommar, Carl Olov        U 23

Sonnerby, Claes           H 11

Soysal, Besim              A 13

Sparre, Bengt             Jo 19

Sparring, Leena            U 16

Sparrman, Cari-Axel       U 7

Spendrup, K. Aksel B 7, A 25
Spångberg, Jan            Fö 3

Stadier, Claes-Göran Knutsson

Bo 12
Stagh, Tommy Ch.        Jo 6

Stahl, Ivar                  Bo 7

Stahre, N. Gunnar Jo 14, I 19
Slarell, Lars                  131

Stark, Börje                  I 14

Stark, Hans O.             A 16

Stark, K. Birger              S 6

Starkerud, Lars I.         B 28

Starlander, Lillemor      Kn 16

Starup-Mårtensson, Helena

S39 40
Stattin, Marianne E.      A 14

Sleen, F. Peter        U 4,1 5

Sleen, Göran A.            K 1

Stefan, Ljubica             A 7

Stenbeck, B. Gösta       I 19

Stenberg, C. Elisabet   A 21

Stenberg, J. Nikolaus   Jo 20

Stenberg, Leif E.        Bo 11

Stenberg, Tage U.         A 4

Stendahl, Christina       U 16

Stenefeldt, Ulf I.        Ju 11

Stenkula, Peter           U 16

Stenlund, Kjell A.         K 17

Stenlund, Roland         U 22

Stenmark, Bengt-Erik     K 2

Slenquist, Margareta    S 28

Stenqvist, Gunnel M. U 11 13

Stenson, Bo                S 22

Sténson, Britt-Marie       I 3

Stensson, S. L. Börje     8 S

Stensson, S. Lars-Gösta Kn 2
Stephansson, Jan      S 13 32, A 12

Stephansson, Ove        U 37

Sterfelt, Ove P. E.        I 30

Sternby, Björn             UD 3

Sterne, Bengt G.            I 3

Sterner, Gunilla B.          A 7
Sterzel, Fredrik A. C.

Ju 36, S 44, A 22, Kn 12 20

Steller, Emil                 U 20

Stiernsledt, K. Jan T.  U7 51

Sligare, Jan A.              AIO

Stjernström, O. Ingolf   E 13

Stjernström, Per           I 32

Stolt, Lennart        Kn 11 IS

Storm, C. Olof             Ju 16

Strand, Auli                 U 30

Strand, Birgit               S 35
Strand, Kari-Erik

Fö5 11,S 1 20    23 30 32 36
Strand, Lars B.   Ju 23, S 30, Bo 10

Strangert, Per-Olof         I 5

Streijffert, Helena          U31

Slriby, I.Christina          K 12

Slridh, Arne                   U 6
Stridsman, Torsten U. Jo 5 20, A 8
Strindberg, Per-Olof J. Ju 30, Kn 5

Stripple, S. Lennart       Kn 2

Stroh, Olof                  Fö 9

von Strokirch, Bengt    Jo 16

Stråby, Kerstin             U 37

Stråth, Claes         S 45, A 9

Ström, Gunnar              U 10

Ström, Gunnar O. F.        U 6

Ström, Htun                 H 17

Ström, Ivan S.             B 14

Ström, Lennart              I 10

Ström, Märta               U 19

Ström, Turid        Ju 9 11 19

 

Skr 1980/81:103

524

 

Strömberg, K. Håkan Jo 3 15 Strömberg, Karl-Erik J.

Ju 15, S 27
Strömberg, Rolf E.        Ju 26

Strömberg, Silja K.         U 7

Strömberg Krantz, Eva    U 2

Strömberg-Levin, Birgitta Kn 26
Strömblad, 8. Charies R. Fö 2
Strömblom, Bengt Y.    Jo 27

Strömbäck, Eriand H. D. Ju 35
Strömbäck, Stig          UD 2

Strömgren, Bo E.    K 12, I 34

Sturkell, Cari-Edvard      S 19

Stymne, Anders            S 24

Styring, Sten              Ju 21

Styrud, S. Josef           Kn 8

Ståhlberg, Karin           H 16

Stål, B. Torbjörn         Kn 17

Stålberg, Marianne G. E.

A 7, Kn 5

Stålberg, P. Lennart I 9, Kn 4
Stålbo, Per-Olof             S 1

Stålebrant, Rolf       H 15,1 3

Stålhammar, Bert E. J.    U 6

Stångberg, Olle E 14, 8 31,128
Sundberg, Anita           H 11

Sundberg, Carl-Gustaf I 19 32
Sundberg, E. Bertil      Kn 17

Sundberg, Erik D.        Kn 13

Sundberg, Hans E.         S 20

Sundberg, Ingrid E.

Ju 3, UD 2, U6
Sundberg, Kjell M. K 10 20 24
Sundberg, L. Ove          I 31

Sundberg, Per             Bo 18

Sundberg-Falkenmark, Malin F.
S.                              Jo 9

Sundblad, K. Erik           Ju 7

Sundblad, Yngve         Ju 18

Sundbom, Lars T.        Bo 16

Sundbom, Magnus          19

Sundelin, Dick              Kn 5

Sundelin, Leif C.          Bo 12

Sundelius, Claes-Göran T.

B 33, U 32
Sundelius, Ove R. S.     Fö 9

Sundell, Björn E. G.      Jo 21

Sundén, S. Bo H.           A 9

Sundgren, E. Roland E 13, A 7
Sundin, Åke             H 15 16

Sundkvist, K. R. Tage E 2, B 5
Sundling, Sylvia            S 30

Sundman, Per Olof B 30, U 10
Sundquist, A. Åke        Ju 27

Sundström, Björn G.       U 3

Sundström, Gudrun

Fö 5, U 33, H 8

Sundström, Gun-Britt      U 2

Sundström, Kerstin       H 7 6

Sundström, Olof G.      Fö 11

Sundström, Sten          U 51

Sundström-Feigenberg, Kajsa

S39
Sunnerman, Karl-Erik    Bo 16

Svahn, Bertil A.           Ju 15

Svahn, Hans L.          112 36

Svanberg, Gösta          Jo 16

Svanberg, Lars             U 10

Svanfeldl, Gunnar          I 19

Svanfeldl, Göran H.      U 3 6

Svanström, K. Ivan H.

Ju 48, U 47, Jo 23
Svantemark, Lennart S. I. K 15
Svantesson, Magnus   Kn 26

Svartberg, Kari-Erik  Fö 3, Kn 17
Svedberg, Ingrid           8 27

Svedin, Uno                 Jo 9

Svedjemark, Gun Astri   Jo 14

Svegfors, J. Mats A.

Ju 26, B 9, Bo 3
Svegrell, Tomas            Bo 5

Sveningsson, Per Johan  I 19

Svenningsson, Karl-Axel H.   B 28
Svenson, Gösta E.          I 3

Svenson, S. Göte    Jo 8 10, Bo 15
Svenson, Sven G.           E 3

Svensson, Arne           Jo 23

Svensson, Bengt Olof   Jo 15

Svensson, Carl-Gustaf Å.       B 15
Svensson, Cay Bertil       K 1

Svensson, Evert I.   S 44, Ju 3

Svensson, Gunnar

S34, U 13 33 44

Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson,

Harry              U 19

Inge G.   S 2 23 45, A 16

Bo 3

Ju 42

A4

U3

S 1 35

S35

Bo 3

Ju 25

Kn 11 12

Jo 3

BoS

ES

Kjell R. Lars G. B. Lennart G. M. Allan Margareta Marghita Nils-Eric Olle F. S. Per S. Ove S. Börje F. S. Erik S. Göran

S.I.R.   Ju 7 15 26, Bo 7
S.K. Tuve        K 12

S.Raymond  Fö 3, AIO
S. Ulf             Jo 10

Sten              U IS

Sten I.   H 12, A9 10 23
Sven Eric         S 45

 

525

Personregister

 

Svensson, Sven-Erik       I 3

Svensson, Torbjörn      U 17

Svensson, Torsten V.   Kn 7

Svensson, Åke E. F.       E 5

Svensson, Åke G.         B 12

Svensson, Åke L. R.    Fö 11

Svenungsson, Birgitta    U 2

Sverne, Tor E.           Ju 23

Svonni, Mikael             U 13

Svärd, Göran              S 23

Svärd, Kari-Erik          Fö 13

Svärd, Stig                 U 10

Svärd, Stig Olof           Jo 4

Swahn, Claes-Göran     U 48

Swanstein, Stig N. S.     K 5

Swarén, Ulla                 S 31, A 15
Swarting, Sven              K 10, I 39

Swartling, Anders J. A.  8 21

Swartling, Fredrik         S 14

Swartling, Ingela         U 17

Swedberg, Bo                S 43, U 22

Swedin, Bo W. B:son    A 13

Swegen, Joel A.         Bo 12

Swärd, Åke E.                13

von Sydow, Gunnar    K 10, Jo 14

Säfbom, Eriand              K 2

Säkk, Kari                  Jo 23

Sälde, Henry               S 34

Sätre, Åke                 Ju 48
Sävborg-Lundgren, Görel U 15 16

Sävenstrand, Ulf          S 25

Söderbaum, Peter         S31

Söderberg, Bengt         S 38

Söderberg, Bo G.         A 18

Söderberg, Elmer        Ju 14

Söderberg, Hans I,     Bo 12

Söderberg, Lena B.       I 19

Söderberg, Per-Olof     S 30

Söderberg, Ragnar         S 9

Södergren, Lars-Olof     I 27

Söderiind, Olof            U 10

Söderlund, A. Göran      Ju 2

Söderlund, Herbert      Ju 37

Söderman, Elis A.          S 5

Söderman, Olle            U 36

Söderqvist, Bengt O. A.   SI
Söderqvist, Oswald E. J.

UD 4, 121

Södersten, Bo Å.         B 30

Söderström, B. Olof      E 14
Söderström, Bengt H. T:son Bo

9 13 15

Söderström, Karin        U 33

Söderström, Kurt I. W.    8 4

Söderström, Nils     U 16 17, A 14

Söderström, Olof          S 36

Sörberg, Bo                   13

Sörenson, Torsten N.    Kn 3

Tallroth, N. Börje         Kn 4

Tallroth, Tore             UD 3

Tamfeldt, Bengt G.    Fö 3 6

Tamm Buckle, Monika     A 7
Tarschys, N. Daniel

Ju51,Ell,B9

Tavemark, Rune         Kn 26

Tegenfeldl, Hans G.      Fö 7

Tegman, L. Olof          A 21

Tegnér, Per              Fö 11

Tegnhed, Lars A.       Kn 19

Teleman, Ulf                U 2

Telestam, Gösta L.        E 9

Teljsledt, Håkan            A 5

Tell, Wilhelm              Jo 14

Tengberg, Bo E.           Jo 9

Tengelin, Sten            H 11

Tengrolh, Bengt T.        I 10

Tengslröm, Emin           Jo 9

Tengvall, Sven-Erik G. S 13 20

Tengwall, Jan O.          8 17

Terenius, Lars             U 37

Ternryd, Cari-Olof     8 24, Bo 18

Terrefe, Almaz            A 13

Tersmeden, L. G. Erik     H 1

Terstad, I. Gösta A.   Fö 2 5

Tetzel, Tomas Å. G. Jo 27, I 9

Teveborg, Lennart  U 6 7 27

Thalén, Lars               U 23

Tham, Cari                 UD 4

Tham, Cari G. W.         Fö 5

Thelin, Bengt A.            U 6

Thelin, Krister             S 23
Thellman-Gustavson, U. Birgitta

A21

Themnér, J. Christer  K 2 13

Theolin, Sture B.         UD 2

Theorin, K. Maj Britt      Jo 4

Thilén, Claes                I 34
Thollander, K. Gunnar H:son

Kn9

Thomaeus, Barbro         H 2

Thomasson, Björn E.     U 44

Thomasson, Lars         U 13

Thor, Thorsten         S 1 31

Thordin, Bengt            S 28

Thorell, Lars G.           Jo 27

Thorell Rittby, Elisabet  U 30

Thorén, Rune               I 10

Thoresson, Göran        S 23

Thorin, Leif                 Bo 5

Thornell, Anders B.      8 6 7

Thörngren, S. Bertil       I 14
Thornström, J. H. Torgny       K 2

Thorselius, Ulf T.        Jo 16

Thorsell, Gunnar          U 18

Thorsell, Siv                S 27

 

 

Skr 1980/81:103

 

Thorslund, Bertil O.

A 12

Thorsson, Inga M.

UD2, U4

Thorsson, Stig

H 16

Thorstenson, Billy

S27, U 13

Thufvesson, Bengt E.

128

Thulin, Einar E:son

8 1

Thunholm, Lars-Erik

E3

Thunved, Anders E.

Ju 23

Thunved, Jan G.

K 22

Thunwall, M.

Bo 15

Thuresson, Carin

A 12

Thurhagen, E. Ruben

14

Thyberg, Jan

H 15

Thyberg, 0. Knut

Fö 5

Thyberg, P. Erik

Fö 5

Thyblad, Tom F. F.

Kn22

Thyresson, Gunnar

Ju 24

Thörn, Lars-Olof

E3 13

Thörner, Brivio

Fö 11,132

Thörngren, John

Ju 21

Thörngren, Torbjörn

U52

Tiberg, Lennart

Jo 23

Tiderman, Vincent

U6

Tidhult, Bengt A.

K21

Tilländer, Ulla B.

Ju 38, S 30

Tillinger, Lars-Erik

Jo 22

Timm, Dietrich H. E.

127

Tirkkonen, Tuomo J.

A 13 14

Tiselius, Per-Erik

H 17

Tivéus, Ylva

A 15

Tjernberg, K. V. Harr>

Ju 4

Tjernström, K. Sune

I 1431

Tjäder, Thomas H.

Fö 11

Tjärnberg, Marianne

S13 32

Tjörneryd, John E. E.

Fö 2

Tobisson, Lars F.

E2

Tocklin, Hans E.

A8

Toll, C. Christopher

U2

Tombrock, Gun

127

Topalov, Ånna-Krislina        A 14

Torbacke, Jarl

U23

Torell, Per

S15

Tornborg, Curt G. F.

 

U 13, Kn5 26

Tornée, Per H. G.

BoS

Torngren, Håkan E.

811

Torngren, Jerker R.

K 1

Torpefäll, Leif

S13

Torselius, Jan Henrik

K 24

Torwald, G. A. Rune

K 10

Totlie, Lars W.

Ju 3

Tranell, E. Olof B.

Ju 13

Troedsson, Ingegerd

 

S30, 8 35, Bo 10, Kn 18

Troedsson, Tryggve

15

Troije, Karl-Axel

8 34

Troive, Hans

Kn26

Tröst, Jan L. E.

Ju 3

526

 

Trowald, Nils

U19

Trulsson, Rolf G. K.

Ju 55

Trygg, Margareta

U6

Tsokanis, Giorgios

A 13

Tufvesson, Jan O. I.

8 24

Tunberger, Johan A.

Fö 5

Tunhammar, Göran M.         A 24

Turesson, Bo

Ju 44, K 15

Tydén, Thomas

15

Tygesen, Lars S.

K213

Tyndal, Anders

S22

Tynell, Lars V.

U44

Tyrslrup, Kerstin

I 19

Tågmark, Sven G.

Jo 21, I 8

Tängeberg, Peter

U35

Tägil, Sven 0.

U4

Törfeldl, Lennart

K 24

Törnell, Inga-Britt

Ju 6

Törngren, Mats W.

A7

Törnkvist, Olof

Kn26

Törnqvist, Folke

K2

Törnqvist, Ingvar B.

U27

Törnroth, Lennarth

Ju 40, H 1

Törnvall, Peder H.

Kn 12 15

u

Udd, S. Robert            Jo 13

Uddgren, Olle                I 19

Uggla, Claes A.    Ju 9 40, H 1

Uggla, G. Inga-Lill           S 6

af Ugglas, Margaretha M.

Fö 5, B 14, A7 8 10
Ulander, Lars G.     Fö 5, B 14

Ulfhielm, Monica H. V.

E2, B 14 22, A 2, 134
Ullander, Kerstin           U 30

Ullenhag, Jörgen   UD 4, U 31

Ullman, Harald C. G.     Ju 35

Ulmander, Jan          Ju 13 50

Ulvhammar, Birgitta       S 43, A 7
Ulvönäs, E. R. Staffan     I 5

Unckel, Per C. G.

Ju 25, Fö 3, Jo 9,1 5
Unga, Nils J.        AS 12 16 24

Unsgaard, Håkan          U 23

Utberg, Rolf                 S 34

Utkutug, Hiisamettin      A 13

Utsi, Per-Mikael            U 13

Utlerström, Thomas O. Ju S, E 3 7

Vahlne, Jan-Erik           I 11

Val linder, Torbjörn     Ju-25

Vallquisl, Gunnel            U 2

Vannerus, S. Olof         H 11

Vestin, F. E. Margareta   U 6

Viberg, Gunilla               U 6

 

527

Personregister

 

Victor, Dag                Ju 41

Viirman, Anis               U 44
Viklund, B. M. Elisabet       Bo 15

Viklund, Lars              Ju 27

Vikman, Sven               U 6

Vikström, Björn            S 24
Vilgeus, C. Jan I.           I 30, Kn 9

Villner, Ina               S 6 24

Vinell, Lars                 H 11

Vingedal, S. Gunnar    Bo 14

Vinlhagen, Rolf            K 18

Violti, S. Staffan J.       E 12
Virdebrandt, Carl-Erik

U 42 51, Bo 14

Virin, C. Niclas             B 35

Voss-Schrader, Ulla A.   A 7

Vängby, Staffan O. S. Ju 15

W

Wachlmeisler, Knut G. N.

S 15, E 4, B 29

Wadell, Ulla G. S.          BIS

Wadensjö, Eskil             A 1

Wadensjö, Eskil G.           Ell

Wadensjö, Eskil W.        A 4

Waern, Kari-Gustav U 6, A 10

Waesterberg, Lars       H 16
Wahlberg, E. Marianne

S43, A2 10

Wahlbäck, M. Krister     Fö 5

Wahlén, Staffan          U 16

Wahlgren, E. Göran        E 8

Wahlgren, E. Göran        B 6

Wahlgren, Nils-Einar        I 3

Wahlin, Tryggve           Ju 2

Wahlqvist, Lars B.         I 19

Wahlqvist, Stig            S 22

Wahlstedt, Bengt L.   E 1 13

Wahlström, Björn          I 19

Wahlström, Bror A.       Ju 3

Wahlström, Per E.          K 2

Wahlström, Stina M.        A 3

Wahlström, Victor         UIO

Wahlund, Ingrid           U 15

Wahren, Håkan G. H.   Jo 14
Walander, Håkan I.     Ju 41, S 23

Walberg, Sten S.         8 20

Waldau, Ulf               Ju 33

Waldén, G. Louise         A 7

Waldenby, Torbjörn Ju 7,1 3

Waldenström, Erland      E 2

Waldenström, Hans  Kn 5 13

Waldenström-, Sven      U 3

Waldenvik, Alf-Göran     U 6

Walin, Gösta A.            Ju 7

Wall, Nils Olof              8 24

Wallander, Jan R.         E 12

Wallberg, C. G. Börje    Fö 9

Wallberg, Klas H. S.       A 4

Wallberg, Ursula           H 12

Walldin, Carin M.           AIO

Wallenberg, Bengt E.     I 27

Wallenborg, Irma          U 35
Wallerius, Olof              B 30, H 1

Wallestam, Leif K. H.     8 31

Wallgren, Björn             Jo 9
Wallin, Alf G.             JuU, Jo 15

Wallin, Björn A.            Fö 7

Wallin, Kerstin             U 15

Wallin, L. Bosse       K 18 22

Wallin, Nils                  S 34

Wallin, Per                  H 12

Wallin, Sven-Erik          U 39

Wallmark, Nils              U 17

Wallroth, Bengt           Ju 24

Wallslröm, Margot         A 10

Wallslröm, S. Lennart   Ju 50

Wancke, N. Folke        Bo 12

Warensjö, J. A. Folke   Ju 22

Wastenson, Leif           Bo 9

Wasteson, Lennart      Ju 21

Wedelin, Kerstin B.       U 16

Wegerman, Åke           S 37

Weibo, Björn S.            Ju 2

Weibull, Lilian               I 27

Weichbrodt, Björn         I 14

Weigelt, K. Ulla         A 2 11

Weinberg, Ulf C.           Jo 6

Weinehall, Lars E. J.      Ju 7

Welander, Gösta            B 4

Welin, E. Gösta            Fö 2

Wendel, Maj-Britt     S 14 34

Wendl, Curt A. G.         Bo 2

Wennberg, Gunilla I.      Jo 3

Wennberg, K. H. Birger  Kn 8

Wennbo, Ulla               U 18

Wennerberg, Bengt       I 10
Wennerberg, Sigfrid UD 4, I 5
Wennerfors, Alf         S 23, A 6 12

Wennergren, C. Bertil O. Ju 33
Wennström, K. Gunnar

S 1 6 9, U 27, A 5

Wentz, Nils O.            Ju 21

Werbell, Bror L             B 13, U 52

Werdinius, Claes A.        8 5
Werenfels-Rötlorp, Monica S. A 3

Wernstedt, Monica         A 7

Werthén, Hans L.O.        E 2

Wessel, Britta              U 44

Wessman, Lennart        S 14

Wessman, Yvonne B.-M. A 5

Westberg, H-O. (Olle)  B 4 5

Westberg, Lars            U 53

Westberg, Olof (Olle)       19
Westerberg, Bengt

S43, B33, Bo l,Kn27

 

Skr 1980/81:103

528

 

Westerberg, Lars G. I.    A 6

Westerberg, Per           13 8

Westerberg, Pia-Margherite I 8
Westerberg, Sten B.      Bo 1

Westerberg, Ulf L.           I 3

Westerborn, Olle O. A.    SI

Westerholm, Barbro

S 16 36 43, A 7, Bo 15
Westerholm, P.M.         A 15

Westeriind, Erik A.     E 7, B 7

Westeriind, N. Peter      E 13

Westerlund, Uno     U 3 15 27

Westermark, J. Gunnar    A 1

Westermark, Torbjörn    S 31

Westholm, Carl-Johan      I 3

Westin, Aina         S 45, A 2 7

Westin, Charles M. H.    A 13

Wesllander, Olle           Ju 40

Westlin, Arne                I 19

Westlund, Göran           H 11

Westman, Anna-Christina U 6
Westman, Gustaf-Adolf Bo 10
Westman, Henrik    K 24, Fö S

Weston, Kerstin             U 6

Wetterberg, Gunnar       Ju 7

Wetterberg, Ulf G.   8 9, U 33

Wellerling, Gunnar         S 47

Wibble, Anne M.       E4,131

Wibell, Ingrid S.             A 7

Wiberg, G. Lennart E :son Ju 6 27
Wiberg, Ragne          Ju 7, I 3

Wickberg, Barbro I.       U 17

Wickberg, Nils                S 6

Wickbom, Sten G. Bo 3 13 15
Wickman, Frans E.          15

Wickman, H. Krister        E 4

Wickman, Kerstin           U 4

Wicksell, Anders            S 17

Wickström, Arne            I 30

Wickum, Britt              Ju IS

Wictor, Kari-Erik            I 10

Wictorson, Karl-Eric A. S 1 6
Wiclorsson, Åke V.    Jo 21 23

Widebäck, I. Birgitta       8 8

Widebäck, Ulf M.     Ju 51, B 9

Widén, K. A. Ingvar Ju 14, E 10
Widestrand, Lars O.        E 6

Widgren, A. Kristina      Ju 47

Widgren, Greger          UD 3

Widgren, Jonas     S 27, A 4 23

Widing, S. Lennart        A 23

Widlund, Bo                  I 36

Widmark, Jim V.       Bo 17 18

Widmark, P. Sverker V.    8 5

Wieslander, Bengt        Fö 10

Wigart, Anne-Outram S 27, A 4
Wigur, J. T. Rolf           Fö 5

Wigzell, Kerstin             Fö 5

Wiig, Pål                      S 24

Wiik, Curt                   UD 3

Wijkman, Anders I. S.   Ju 18

Wijkmark, Bo                Bo 9

Wikander, Sten J. O.     8 21

Wiking, Gösta E.            I 28

Wiking-Johnsson, I. H. Peter Ju 4
Wiklander, Bertil             U 2

Wiklander, Torsten P.     A 7

Wiklund, Bengt O.       U 3 19

Wiklund, Svea S. S. Fö 2, S 6 14
Wikman, L. Åke          Jo 5 20

Wikman, Monika            S 34

Wikmark, Stefan G.       K 13

Wikmark, Örjan G.         Kn 2

Wikrén, R. O. Gerhard A3 9 14
Wikström, Jan-Erik        U 13

Wikström, K. Arne      Ju 2 33

Wikström, Olof G.          119

Wikström, Solveig         H 11

Wiktorin, Bengt Fö 5, S 9, Kn 1
Wiktorin, Ove E. A.        Fö 5

Wilander, Sven E.          A 5

Wilhelmsson, A. Börje      S 2

Wilhelmsson, Arne E. Ju 4, B 7
Wilhelmsson, Börje A. S 47, K 17
Wilhelmsson, F. Uno      8 14

Willart, N. Bo                 Bl

von Willebrand, Karin M.

Ju 8, E 5
Williamson, Morgan       K 23

Williamsson, Uno E. I.    Fö 2

Wilson, Bernt O. E.       Jo 23

Wilson-Lohse, Britt         A 7

Winberg, Henrik A.        K 10

Winberg, Jan                S 15

Winberg, O. Bertil        Fö 15

Winberg, Ylva               S 27

Winqvist, Kay-Vilhelm   Ju 41

Winther, S. I. Eva        Ju 50

Wintzer, Stig                S 20

Wirmark, B. David I.      Fö 5

Wirsäll, Nils-Erik            B 13

Wirtén, G. S. Åke         Jo 25

Wistrand, Anders W. H.   AS

Wistrand, Birgitta M.      A 7

Witt, Nils                    Jo 13

Wittbom, Bengt G. -A.   AIO

Wittenmark, Lars T. N.    8 9

Witlorp, I. Birgitta

Ju3, S 19 20 36
Wohlin, Hans E. O.        K 22

Wohlin-Andersson, Anna M.

K 1S21
Wohlström, H. Christer Jo 21
de Woul, Jan T. J.         B 13

Wramner, Per I.       Jo 9, I 19

Wranghull, Hans O.        Ju 2

 

529

Wrede, Gösta                    U 2

Wredén, Åke                   Jo 24

Wrelborn, Christer              A I

Wulff, Torgil H:son      UDl,Fö9

Wunderman, C. Håkan       E 8

Wahlström, Ingemar        U 23

Wångby, Erik                   I 3 5

Wååg, Nils Erik                   1 5

Wärnberg, Erik G.            B 28

Wästberg, Greta E.          B 13

Wästlund, 1. Gunilla         Bo 5

Ydreborg-Weslberg, Berit  A 5

Yngvesson, Nils H.           Bo 8

Yregård, Rune                    B 2

Ysander, Bengt-Christer    E 6

Z

Bo 7 K21 Kn 14 A8 S 12 U22 33 E 10, Jo 23 Bo 10 Jo 9 831 Fö 7 U35 Gerd M. S I U46 A 25

Zachrisson, Ann-Christine Zachrisson, Bertil Zachrisson, Rune E. Zelhraeus, Sten Å. Zetterberg, Eva Zetterberg, Leif R. Zeltermark, J. Åke Zetlerquisl, Urban G. Zellerslen, Gunnar M. Zeltersten, lan E. Zetterström, Björn E. Zetterström, Kjell Zetterström-Lagerwall.

Ziemelis, Mile Zingmark, P. O. Anders

 

Personregister

Åkerberg, Yngve

Ju 16, U 1

Åkerblom, Gustav V.

Jo 14

Åkerblom, Leif G.

A9

Åkerdahl, Magnus F.

Ju 4

Åkerfeldt, Sven Eric

BoS 14

Åkeriind, Allan J. G.

Ju 13 S 17 35

Åkeriind, Ulla

U37

Åkerlund, Hans E.

Kn4

Åkesson, Gert

Kn25

Åkesson, Hans

U 47, Ju 2

Åkesson, Hans 0.

Ju 3

Åkesson, Karl-Gunnar              1 3

Ålander, Birgit V.

Ju 47

Åman, Karl Erik

H 13

Ångström, Rune T.

 

UD2, S9

, B7 12, 1 21

Ånäs, Per

U36

Årefeldl, Ann

UD3

Årlin, Ingrid S.

Bo 3 6, 1 5

Åsberg, Christer

U2

Åsbring, Lars-Göran

G.        Ju 15

Åsbrink, Erik

Ju 44

Åsbrink, Erik

B 35

Åslander, A. Nils-Olo

f(Olle)  JoS

Åsling, Nils G.

14

Åstedt, Inga-Brilla

S 27, U 7

Åstrand, Berit E.

B 24

Åstrand, Göran

Kn 14

Åstrand, Hans

U51

Åstrand, K. Gunnar

Fö 9

Åstrand, Lars E.

1 19 39

Åström, C. G. Birger

Bo 3 13

Åström, Lars-Åke E.

S6 32

Åvall, Sven K.

B7

 

Å

Åberg, C. Anders       U 15, A 8 18

Åberg, Carl Johan            B 20

Åberg, Fritz                      S 36

Åberg, Gunnar M.             S 43

Åberg, Hilding                   Ju 8

Åberg, Jan Håkan             Kn 3

Åberg, Lars Gunnar          E 14

Åberg, Per 1.                      A 9

Åberg, Ulf A. G.               Jo 19

Åbjörnsson, Carl V.          B 31

Ådahl, S. Y. P                   1 28
Ågren, Lars O. T.   Bo 2 6 13 14 15

Ågren, N. Gunnar S.         Kn 5

Ågren, Per K. G.               S 20

Ågren, S. Birgitta V.          I 19

Ågren, Sture                    S 20

Åhgren-Lange, Ulla          U 27
Åhlén, Lars                    Ju 2, B 11

Åhman, A. Sune                 U 6

Åhrén, Anders G.            Jo 20

Åhs, Ulla M.                      A 15

S22

Ängeby, Ragnar Ö

Oberg, Bengt H.

1 19

Öberg, Bernt

S33

Öberg, L. J. Eskil

K 22

Öberg, N. P. Kjell

A 3 4 13

Ödman, Margot

S2

Ödmansson, Erik

1 14

Öfslröm, Sylve

S20

Öh, E. Tage

1 8

Öhman, Anders R.

Ju 4

Öhman, Arne J. P.

B6

Öhman, Berndt

E2

Öhman, Christer

H 15, 1 5

Öhman, Frank

H7

Öhman, Per

U 15, A 18

Öhman, Sven E. G.

A4 13

Öhman, Toivo

Ju 46

Öhman, Ulf

U51

Öhrman, Lars F.

19

Öhrström, Sven T. A.

U30

34    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

Skr 1980/81:103                                                                   530

 

Öhrsvik, Lena M.      Ju43, U3I6

Öijerholm, C. Rutger

Jo 4

Öjeheim, Per-Göran

E4

Öjelind, B. Lennart

Bo 10

Ölundh, Eva M.

K 1

Ördell, Cari N.

A 14

Örn, Torslen

I 14

Örn Holm, Greta S.

A 15

Örne, Ingegerd

U6

Örnfelt, Bengt W.

13

Örnhall, Hans

S34

Örlendahl, Per Anders

B 22

Östberg, Bertil M.

A 10

Östberg, Eva M.

B3I

Östberg, N. Göran

A21

Öste, Suzanne

S43

Öster, Karl Olov

 

EIO, U 13

, Jo 23 25

Öster, Tjelvar

S 13

Österberg, Gunnar R.

131

Österberg, Rolf

U 15

Österberg, Tommy B.

Bo 13

Österdahl, Sven Otto

Ju 44

Östergren, Karin

S 15

Österlund, Erik

U23

Österlund, Tord H:son

Ju 2

Öslh, Bernt N. S.

Fö II

Östlund, Hans-Erik

A 10

Östman, Arnold

U42

Östman, Bertil

U 10

Östman, Olle

Ju 43

Östrand, P. Olov (Olle)

A5

Öström, Klasgöran

S 13, A9

 

531

Sakregister

Sakregister till kommittéer

(Sakregistret omfatlar både del 1 och del 11. Referenser till del II inne­håller alllid II följt av deparlementsbeteckning och nummer. Referen­serna lill del I saknar motsvarande beteckning.)

A-boklådor              U 52; II U 4

A-inträde (arbetsgivarinträde)

B38; II B 12 Abortkommitté, 1980 års S39; 11 S4 A hnrtlagsliftning, utvärdering

S39; II S 4
.4C(Adoptionscenlrum)     Ju 23

ADB

ADB-anskaffningsutredningen

B 24 '    ADB-beredningsgruppen     Kn 4 Administrativa ändamål

B33; 11 B4
Allmänna försäkringen (ALLFA)
S 13
Arbetsförmedlingen A24;IIA3
Arkivvård, gallringsbestäm­
melser              Ju 18; Il Ju 4
Arkivvård, gallringsbestäm­
melser, socialtjänstenZ-vården

S41; 11 S2
Brottmålsförfarandet (BROTTS­
Rl)                               Ju 2
Cancerregister, olika myndig­
heter S31
Data-TV U 23
Datadelegationen B 33; II B 4
Datalagstiftningskommittén
(DALK) Ju 18; II Ju 4
Dataombudsman Ju 18; II Ju 4
Exekutionsväsendet (REX)

Kn26; II Kn 2 Expertis, statskontoret

B37; II B9
Fastighetsdata- och inskrivning
(FADIR)                      Ju 44

Företag-Samhälle (DIS-utred­
ningen)                         I 22
Förelagsinleckning Ju 6
Försäkringskassor-löneulräk-
ningssystemetSLÖRB39;II B 12
Gäldenärsregister (DALK)

Ju 18; II Ju 4 Kommunala sociala informa­tionssystemet (KOSIS)

S41; 11 S4
Lagstiftningsförfarandet och
rättspraxis (LAGRI/RÄTTS-
DATA)                          Ju 2

Lantmäteriverksamheten

Bo 17; II Bo 3
Material, tillgängligt för allmän­
heten (DALK)       Ju 18; II Ju 4
Personorienterad information
(DALK)              Ju 18; Il Ju 4

Planeringsrutiner, rättsväsendet
(PLANRl)                       Ju 2

Processindustrin, effekter pä
närningslivet                 I 14

Registerpanträltssystem Ju 20
Riktlinjer och principer (data­
delegationen)       B 33; Il B 4
Statliga person- och adressregis­
ter (SPAR) Ju 18; II Ju 4
Särbarhetskommittén (SÅRK)

Fö 3
Telefaksimil                  U 23

Text-TV                        U 23

Utrustning, statsförvaltningen

B 24 Ägarlägenhetssystem

Ju 54; II Ju 6

Administrationskostnader, föräldra­
försäkringen         S 45; 11 S 7

Administrationskostnader, sjuker-
sällningssystem   S 23; II S 10

Administrativ samordning, social­försäkringsområdet och försäk-ringsdomslolarna       S 47; 11 S 8

A dministrativa förenklingar, le­gitimations- och behörighelsären-den inom hälso- och sjukvården S48; 11 S 11

A dministrativa förenklingar, palientdokumenlalion

S40; 11 S I, 12

Administrativa konsekvenser, per-sonregislerlagsliftning

Ju 18; II Ju4

Administrativa svnpunkter, föräldra­
ledighet       '        S45;1IS7

Administrativa ändamål, ADB-
system              B 33; II B 4

Adoptionscenlrum (AC)     Ju 23

Adressystem, postverket, lands­
bygdsområde      U 47; II U 2

Advokat, tvångsmedelsregtering Ju 33

Affärsverks verkstadsrörelser       K 5

AFL{lag om allmän försäkring)

B 38; Il B 12

 

Skr 1980/81:103

532

 

.Afrikanska utveeklings-
banken (ADB), sven.skt
bistånd                         H 13

Aktiebolag, offentliga styrelse­
ledamöter                          1 29
Aktiesparande, stimulans av

B21; 11 B2, 15 Aklievinstbeskattning. regler

B21; 11 B2, 15
Akustisk apparatur             Ju 1

ALK se aiomlagstiftningskommiilén

I 21
Alkohol, kontraklsvård Jör missbru­
kare                                 S 26
Alkohol, rikskampanjen Stoppa lang­
ningen — Aktion mot alkohol-
faran                                S 37
Alkohothegränsning. representation

S43;IIS6 Alkoholfri molellverksamhel S 29 A Ikobotfrågor. Samordningsorgan

för '                     S 43; 11 S 6

Alkoholmissbruk, kvinnor S 43; 11 S 6
Alkohoimissbrukare. erkända oeh en­
skilda vårdanstalter             S 5
Alkoholmissbrukare, vård ulan sam­
tycke                           S44;1IS5
Alkoliotransonering         S 43; II S 6
Alkoholregislrering          S 43; II S 6
Alkoholutandningsprov  Ju 55; Il Ju 8
ALLFA (utredningen om ADB
inom allmänna

forsäkringen)                S 13

Allmän domstol, rättegängsför­
farandet                          Ju 21
Allmän försäkring (AFL), arbetsgi­
varinträde                 B 38; II B 12
Allmän placeringsplikl. kredilpo­
litiken                          E 12; Il E 2
Allmän registrering, bostadsrätter'

B 39:11 B 14
A timan socialförsäkring       S 8

Allmänhetens tillgång till ADB-ma-

lerial                 Ju 18; II Ju 4

Allmänna datanätet        B 33: II B 4
Allmänna domstolar, mihiär disciplin­
påföljd              •             Ju 24
Allmänna försäkringen, ADB-svstem
Fö 14; S 13, B 33; 11 Fö'6, B 4
.Allmänna handlingar        Ju 18
Allmänna kartor               Bo 4
Allmänna ordningsstadgan         Kn 9
Allmänna pensionsfonden (AP-
fonden), inrättande av en femte
fondstyrelse                   E14:11 E 3
Allmänna samlingslokaler         Bo 14
Allmänna skolväsendet, integration

av handikappade elever         U 19

Allmänna tandvårdsförsäkringen S 20
Allmänna tull- och handelsavtalet
(6,4 TT), upphandling, försvars­
materiel                Fö 15: II Fö 7
,4llmänna värnpliktens innehåll

Fö 5: 11 Fö 3 ' Ledamöter m.fl. ej utsedda.

Allmänningsutredningen    Jo 16

Alternativ produktion, försvars­malerielinduslrin. vissa delar   I 20

A MS se arbetsmarknadsstyrelsen, vissa

A naivsobjekt, irafiknyklerhetsbroll

Ju55;IIJu8

Andlig vård, försvarsmakten

Fö 13; 11 Fö 4

Anhörigvårdskommittén      S 35

Anläggningsarrende          Ju 14

Anläggningslagen, ägarlägenhels-
svsiem              Ju 54; II Ju 6

Annell-regterna    B 21; II B 2, 15

Anonymiletsskyddsregtering, intresse­
kollision                      Ju 33

Anskaffare. grundlagsskydd      Ju 25

A nstall. fängelsestraff      J u 41

Anstahsbestämmelser. viss tillämp­
ning                  Ju 53; II Ju 5

Ansialtspersonal. nvkterhetsvården

S5

Anställda., kommuner och tandstings-
kommuner    Kn 6, 27;II Kn 3

Anställds integritet         Ju 1,18

Anställds pensionering         B 6

A nställningsm vndighet. sjukanmälan B38;IIB12

Anställningsskyddskommittén      A 8

Ansvar, funktionärer i ojfenllig

verksamhet                 Ju 50

Ansvarsfördelning stat och kornmun, tillämpad planering, krig oeh fred Fö 2: 11 Fö 2

Ansvarsfördelning, överlåtelse av ägarlägenheter        Ju 54: 11 Ju 6

Ansvarsförhållanden. Stockholms-
trafiken              K 21; 11 K 2

Ansvarsnämnder         Ju 18, S 5

Ansvarssystem, militärt     Ju 24

Apparatur, behandling med kortvåg
m.m.                            S 25

Arbetarnas bildningsför­
bund (ABF), statligt
stöd till allmänna sam­
lingslokaler                 Bo 14

A rbetarskyddsfrågor. medicinska arkiv, gallringsbestämmelser

S40; 11 S 1

A rbelsersältning. kriminalvårds­
anstall                         Ju 45

Arbetsförmedling, vissa korttids­
anställda             A 24; 11 A 3

A rbelsgivare. socialförsäkringsa v-gift till sjukförsäkringen

S 23: II S 10

Arbelsgixarinlräde (A-inträde).

statsanställda     B 38; 11 B 12

Arbetsgruppen (S 1979:1 i) för
all planera och genomföra
en aktion mot överlåtelse
av alkohol till
ungdom                        S 37

Arbetsgruppen (S 1980:01) för samråd beträffande boendeservice

 

533

Sakregister

 

för svårt handi­
kappade                            S 38
A rbelsgruppen (U 1977:10) för

samefrågor                  U 13

Arbetsmarknadens parter. ADB-
.frågor                     B 33; Il B 4

A rbeismarknadsfrågor. expert­
gruppen för utrednings­
verksamheten (EFA)           A 1
A rbetsmarknadsmässiga variationer,
abortfrekvens              S39; 11 S4
Arbetsmarknadspotilik. byggnads­
verksamhet                 A 25; II A 5
A rbelsmarknadspolilikens verk­
ningar                                A I
Arbetsmarknadsstyrelsen (A IS)
vissa korttidsanställda      A 24; 11 A 3
Arbetsmarknadsutbildning.

företag                A 21 ; 11 A 7

Arbetsmiljö, datateknikens

effekter                       A 12

Arbelsmiljöinvesteringar    A 18

Arbetsmiljörisker               A 15

Arbetsplatsers integritetsskydd    Ju 1
Arbetsrällskommillén, Nya   A 6

Arbetsskador, medicinska arkiv, allringsbestämmelser

S 40; 11 S I, 12
Arbetstagares uppfinningar Ju 29
Arbetstider, förskjutna. Stockholms­
regionen                 K 22; II K 3
Arbetstidsfrågor. Delegationen för A 2
Arbetstidsfrågor. Ulredningen av

vissa                           A 11

A rkiv. försäkringsdomslolar

S47;IIS8 Arkiv, medicinska, gallring

S40: II S 1, 12
Arkiv, ortnamn (DO VA) U 47; 11 U 2
Arrendelagskommittén      Ju 14

Arvskifte                          Ju 22

.Asiatiska utvecklingsbanken

(ASDB). svenskt bistånd       HI3 Aiomlagstiftningskommitlén

(ALK)'                           121

Audivisuella medel, biblioteksverk­
samheten                U 44; II U I
Automatisk dalabehandling, se ADB
A UU-sakkunniga se sakkunniga för
förhandling om avlalsreglering av
upphovsrältsliga frågor på under­
visningsområdet
A vdrag. underskott vid inkonisllaxe-
ring                        B 35; II B 3
Avfall, radioaktivt    I 16
Avgift, polisbevakning                 Kn 9
A vgifter. kulturarbetare och upp­
finnare                                     B 30
A vgifisfordringar     B 7
A vgifisområdet. tvångsmedelsregle-
rin en. in tegriieissk vddsfrågor

Ju 33 A vgifisslraklur. hamnväsendel

K 23; II K 4 Avgifissvstem. konkurskostnader Ju 4

A vgiftssysiem. laxeringsbesked   B 11 A vgiftssvstem, ägarlägenhetssvstem

Ju 54;'11 Ju 6
Avgäld. tomträllsinnehavare Ju 26
Avräkningssyslem B 21 ; II B 2, 15
A vslåndsverkande mikrofoner Ju I
A vlal, underställning av      8 3

Avialslicens                      Ju 16

Avialsreglering. upphovsrältsliga frågor, undervisningsområdet U I

B

Balansbegrepp                   E 1

Balansbrist, samhällsekonomi

E 12; 11 E2
Bandinspelning              Ju 1, 16

Banker, engagemang i svenska och

utländska dotterbolag E 3; II E 4
Bankkort                 E 13; 11 E 1

Bankkredit, särskild säkerhet

E3; II E4 Banklagstiftning, pantsällning av

byggnad på annans tomt Ju 20 Banklagsulredningen E 3; 11 E 4 Bankröretseverksamhel. utökad

E3; II E4 Barn- oeh ungdomsvård, psykisk.

formerna för        S 46; II S 9

Barn lill alkoholmissbrukande

kvinnor                S 43; II S 6

Barn lill begåvningshandikappade

S 14; II S3 Barn lill missbrukande kvinnor

S44; II S 5 Barnfamiljers ekononiiska slöd

S30, Bo 10
Barnledighet             S45;IIS7

Barnomsorgsgruppen          S 3

Barns rättsliga ställning     Ju 23

Barnårel 1979                   S 18

Bebyggelse, energihushållning     Bo 6 Bebyggelse, utökad ansvars- och handlingsjrihel för kommuner och landstingskommuner

Kn 27;ll Kn 3
Bebyggelseplanering, fysisk        Bo 3

Befallningspenning, värnplikts-
förmån                 Fö 14; II Fö 3
Befolkningsskydd, geografisk

differentiering     Fö 5; II Fö 3

Befordran med järnväg      Ju 5

Befälsbemanningsulredningen      K 1
Befalsordning. ny              Fö 6

Begravningsväsendet   Kn 9, 20

Begränsningskon vention. redare­
ansvar                            Ju 29
Begränsningskungörelsen

Kn 27: 11 Kn 3 Begåvningshandikappade. barn till

S 14; II S 13

Behörighetsbestämmelser, hälso- och

sjukvårdspersonal     S 48; 11 S 1 1

Bemanning längs våra kuster   Kn 21

 

Skr 1980/81:103

534

 

Bemanningsreglering, närsjöfart

K 23; 11 K 4

Bemvndigandesyslem, skydds­
rumsbyggande    Fö 2; 11 Fö 2

Beredningen (Fö 1975:01) för det
jbrtsatla arbetet om kvinnan
i försvaret {BKF)           Föl

Beredningsgruppn (S 1977:19) för
del internalionella barn­
årel 1979                      S 18

Beredningen (S 1978:03)/o> inter­
nalionelll läkemedels-
samarbete                    S 22

Beredningsgruppen (S 1979:10) för
internationella handi­
kappåret 1981               S34

Beredskap, förbättrad försvars­
struktur              Fö 5; II Fö 3

Beredskap, värnpliklsförmåner

under                          Fö 14

Beredskap, kommunal       Kn 1

Beredskapsförhåltanden, förmåns-
syslem             Fö 14; 11 Fö 6

Beredskapsplanering, försäkrings-
domstolarna         S47;1IS8

Beredskapsljänsl, internationell, militära ansvarssystemel      Ju 24

Beredskapsulrymmen    Fö 2; 11 Fö 2

Bernkonvenlionen             Ju 16

Berusade personer, omhänder­
tagande                       Ju 31

Beräkningsmetoder, skalleutjäm­
ningssyslemel      B 32; Il B 1

Besittningsskydd          Ju 14, 15

Beskattning, elfordon    B 10; Il B 10

Beskattning, energi            B 22

Beskattning, forsknings- och ut­
vecklingsinsatser          B 16

Beskattning, hushåll     B 20; 11 B 11

Beskattning, realisationsvinst,

uppskov          B 21; II B 2, 15

Beskattning, ränlor oeh kapital­
vinster                         B 18

Beskattning, säkerhetsåtgärder     B 4

Beskattning, tjänstepensioner        B 6

Beskattning, traktamenten B 14

Beskattning, ägarlägenheter

Ju 54; Il Ju 6

Beskattningsregler, familjeföretag

B 28

Beslag                              Ju 1

Beslag, Ivångsmedelsålgärd      Ju 33

Beslutanderätt, abortfrågor

S39;1IS4

Besparingar, sjukförsäkrings­
systemet            S 23; II S 10

Bestraffningsrätt, militär, pro­
cessordning                 Ju 24

Besvär, kredilpolitiska frågor

E 12; II E2

Besvär, statlig tillsyn

genom besvärsförfaranden,
begränsning      Kn 27;II Kn 3

Besvär, väntetid i socialförsäk­
ringsärende          S 47; 11 S 8

Besvärsprocess, kommunal       Kn 12
Besvärsprövning, överflyttnings-
frågor                      S47;I1S8
Besvärsräll, utlännings

avvisning             A 3; II A 6

Besvärstid, valfrågor        Ju 30

Besök, vis.sa anstahsbe­
stämmelser            Ju 53; 11 Ju 1
Betalkort                E 13; 11 E 1
Betalningsanstånd, värnplikts-
ersättning under beredskaps-
och krigsförhållanden

Fö 14; 11 Fö 6 Betalningsbalansdelegalionen E I Betalningsmedel, kontokort

E 13; II E I
Betalningsväsende, beredskap och
krigsförhållanden, värnplikts-
ersättning             Fö 14; II Fö 6
Bevarande av genetiskt material   Jo 1
Bevarandelider, sjukjournater

S40; II S 1, 12 Bevisfrågor, yllrandefrihetsmål Ju 25 Bevismedel, trafikn vkterhetsbrott

Ju 55; 11 Ju 8
Bevissäkringslagen, tvångsmedels­
regtering, inlegritelsfrågor   Ju 33
Bevissäkringslagen, tvångsmedels-
åtgärder, leknisk reglering      B 4
Bevisning, miljöskador, sambandet
skada —■ skadegörande handling
Ju 35
BF/(bokbranschens finansierings­
institut)                   U52;11U4
BFR (statens råd för byggnads­
forskning)                  K 21; II K 2
Bibelkommissionen  U 2
Biblioteksverksamhet, latböcker U 30
Bibholeksväsendet, folkbibliotek

U44; II U 1 Bidrag, kolleklivtrafikanläggningar

K 15
Bidragssystem, socialpolitiskt S 8
Bilavgaskommittén            Jo 8

Bildkonst, biblioteksverksamhet

U44; Il U I Bildomvandlare, integriletsfarlig

användning                   Ju 1

Bildskivor, biblioteksverksamhet

U44; Il U 1
Bildskivor, grundlagsfrågor Ju 51
Bildskivor, reklam            Juli

Bildskivor upphovsrätt      Ju 16

Bilförsäkring                      Ju 8

Bilslödskommhtén              S 28

Biståndspolitiska ulredningen   UD 2 Biståndsutbildningsnämnden, (B UN) fredskårsdeltagare

UD6; II UD 1 BALF(beredningen för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret) Fö 1 Blodanalysmetod, trafiknvklerhels-

broll                  Ju 55; 11 Ju 8

Boendekostnader, bränslekostnaders

 

535

Sakregister

 

beaktande i hyres-

klausuler               I 39;11 I 7

Boendeservice, svårt handikappade

S38

Bokbranschens rmansieringsinsti-
lut AB(BFi)          U 52; II U 4

Bokbranschutredningen   U 52; II U 4

Bokhandeln, statligt slöd U 52; II U 4

Bolagsskallesystemet. lekniska

frägor             B 21; II B 2, 15

Bolagsvinst, dubbelbeskattning

B21; 11 B2, 15

Borgen, företags skulder   E 14; 11 E 3

Borås polisdistrikt, polisarresler,
sjukvårdspersonal        Ju 31

Bosladsarrendatorers kreditbehov

Ju 22

Bostadsbidragskommiltén Bo 10

Bostadsbyggande, analyser av vissa
faktorer            ' A 25; 11 A 5

Bostadsbvggande, prisutveckling

Bo 16; II Bol

Bostadsfinansiering, Delegation
för                               Bo I

Bosladsfinansieringssyslem. övers vn Bo 19; Il Bo 4

Bostadsrätt, ökad användning    Bo 8

Bostadsrätter, altmän registrering'

B39;ll B 14

Bostadsrätter, beskattning av rea­lisationsvinst        B 21; 11 B 2, 15

Bostadsrätter, uppskov vid försälj­
ning'                 B39;1IBI4

Bostadsrättsfasiigheler, underhåll

Bol

Bostadsrätlskommillén (BRK)    Bo 8

Bostadsslyrelsen (BOS)
Bostadsbyggandets ut­
veckling            Bo I6;ll Bo 1
Samlingslokalstöd        Bo 14

Bostäder, upplåielseprinciper

Ju 54; Il Ju 6

Bosläders inlegrilelsskydd   Ju 1

Bosättning, utomlands         S 2

Boulredning, skiftelsefrågor      Ju 22

Boxning, skadeverkningar

Jo 22; Il Jo 1

Brevgranskning, anstallsintagna

Ju 53; 11 Ju 5

B/?f( 1978 år bostadskommitté) Bo 8

Brott, narkotikamissbrukare      Ju 43

Bron, personlig frid            Ju I

Brottmål, rättegängsförfarandet iu 21

Brottmål, tvångsmedelsregtering
vid förundersökning     Ju 33

Brottsbalken, godtrosförvärv av

stöldgods           Ju 56; II Ju 7

Brottsbalken, brott mot frihet och
frid                    Ju 18; Il Ju 4

Brottsbalken, mdlsägandeangivelse, misshandel, sedlighetsbrott

Ju 19; II Ju I

Brottsbalken, snalteribroii

Ju 52; II Ju 2

' Ledamöter m.fl. ej utsedda.

Brottsbekämpning, iniegritelsfar-
lig apparatur                 Ju 1

Brottsförebyggande rådet (BRÅ),
butikslillgrepp    Ju 52; II Ju 2

Brottsjörebyggande rådet.

utveckling                   Ju 34

Brottsförebyggande rådet.

utvärdering, LTO-tagen       Ju 31

Brottslighet, ekonomisk, tvångs­
medelsåtgärder           Ju 33

Brollslighet, permissionsfrågor

Ju 53; II Ju 5

BROTTSRl {ADB-system för
brottmålsförfarandet hos
polis, åklagare och
domstolar m.fl.)             Ju 2

Brulloskattekommittén   B20; II B 11

Brysselkonvention, 1957 års, redare­
ansvar                        Ju 29

Brytande av post- eller tetehem­
ligheter                        Ju 1

BRA se brottsförebyggande rådet

Bränslen, ersättning för olja        I 19

Budapeslöverenskommelsen       H 1

Butter                         K 3, Jo 4

BCA'(Biståndsutbildningsnämnden) fredskårsdeltagare UD6; II UD I

Butikslillgrepp, ålgärder mot

Ju 52; 11 Ju 2

Bygdegårdarnas riksförbund, statligt Slöd titt all­männa samlingslokaler        Bo 14

Byggnad, strålrisk            Jo 14

Byggnad, överlåtelse och pantsätt­
ning                            Ju 20

Byggnadsinvenlering, civil­försvarsberedskap    Fö 2; 11 Fö 2

Byggnadskommitté, Sveriges inter­
nationella (SIBCO)          I I

Byggnadsnämnder, kommunala.

skyddsrumsfrågor    Fö 2; Il Fö 2

Byggnadspantutredningen Ju 20

Byggnadsras, skvddsrumsfrågor

Fö 2; II Fö 2

Byggnadsverksamhet, arbetsmark­nadspolitisk styrning   A 25; 11 A 5

Byggprisutredningen   Bo 16; II Bo I

Bärgning, sjöfynd             Ju 32

Bötesförvandling              Ju 58

C

Cancerkommiltén              S 31

Qi (civilförsvarsstyrelsen), in-
formalionssvslem, befolknings­
skydd                    Fö 2; 11 Fö 2
Charlerbussar, Stockholmsregionen

K 22; Il K 3 Chefsulbildning, stalsförvatlningen

B 26
Citat rät t                        Ju 16

Civil luftfart, pUolutbitdning

K 23; II K 5
Civila flyghisloriska musei­
verksamheten                  U 34

 

Skr 1980/81:103

536

 

Civila samhällsintressen, skydds-
rumsptanering    Fö 2; 11 Fö 2

Civilförsvaret, fredsorganisalion

Fö 5; 1 Fö 3

Civitförsvarsberedskap, skydds­
rumsfrågor         Fö 2; 11 Fö 2

Civilförsvarspliktiga, förmåns­
system             Fö 14; 11 Fö 6

Civilförsvarsslyrelsen (Cfs), in-
formalionssvslem, befolknings­
skydd      '          Fö 2; 11 Fö 2

Civih utnyttjande avjlyg-

indusiriella resurser        1 18

CMl (Comilé Maritime Internatio­
nal)                             Ju 29

CSr/'(Committee for Scientific and Technological Policy) B 33; 11 B 4

D

Dagspresskommittén        U 14

Dagstidningar, distribution till

synskadade        U 53; 11 U 5

Dalarnas häradsallmänningar och
allmänningsskogar       Jo 16

Z)/lL/i (datalagstiftningskommittén) Ju 18; II Ju4

Dansteaterutredningen      U 41

Daladelegationen      B 33; II B 4

Dataeffektutredningen       A 12

Dalalagstiflningskommittén (DA LK) Ju 18; II Ju4

Datanät                   B 33; 11 B 4

Datasystems sårbarhet (SÅRK)   Fö 4

Datateknikens effekter på närings­
livets utveckling             1 14

Dalateknikens effekter på syssel­sättnings- ocli arbetsmiljö     A 12

Dala-TV                           U 23

Datorisering, anställds inte­
gritet                 Ju I8;1I Ju 4

Datoriseringens inverkan på offentlig­
hetsprincipen     Ju 18; 11 Ju 4

D£FC (delegationen för företagens
uppgiftslämnande)         B 13

DEK (data- och elektronik­
kommittén)                   I 14

Delegationen {iu 1919:06) för

konlraktsbroll               Ju 43

Delegationen {UD 1912:02) för ut­
veckling av folkrättens
regler om humanitet
i krig                           UD 1

Delegationen (Fö 1978:03) för sam­
ordning av ny befäls­
ordning (SamD NBO)     Fö 6

Delegationen (S 1974:05)/ö>ioaa/
forskning                        S 6

Delegationen (B 1911:09) förföre­
lagens uppgiftslämnande
(DEFU)                         B 13

Delegationen (U 1979:11) för bällre skolmiljö och uppföljning av reformbesluten rörande

grundskolan                  U 38

Delegationen {A 1974:09)/ör

arbelstidsfrågor (DELFA)       A 2

Delegationen (A 1978:01) för ung­
domens svssels ällnings-
frågor (DELFUS)            A 10

Delegationen (In 1967:30)/ö>6o-
stadsjinasiering             Bo 1

Delegationen {Bo 1978:03) förfrågor
om energihushållning i
befintlig bebyggelse      Bo 6

Delegationen (I 1975:02) för energi­
forskning (DFE)                1 5

Delegationen (1 \911:02) för gles­
bygdsfrågor                    I 9

Delegationen {I 1911:03) med upp­
gift att behandla syssel­
sättningsproblemen i Göte­
borgsregionen                1 10

Delegationen för vetenskaplig och leknisk informa­tionsförsörjning (DFl) B 33; 11 B 4

Demokratisk stvrning. A DB-

syslem       '        B 33; 11 B 4

Demonstrationsfrihel. grundlags­
frågor                          Ju 25

Detaljhandeln, koniokorlsfrågor

E 13; II E I

DFE (delegationen för energiforsk­
ning)                              1 5

Dialekt- och ortnamnsarkiven saml
svenskt visarkiv
(DOVA)               U47;11U2

Differentierade körkort       K 9

Direktinvesteringskommittén        I 1 1

Direktiv till samtliga kommilléer och särskilda utredare angående finansiering a v reformer — ; 11 B 5

DIS-utredningen (utredningen om
informationssystemet företag
— samhälle)                  I 22

Disciplinpåföljder, försvarsmaktens
personal                      Ju 24

DiskonlopolUik         E 12; 11 E 2

Diskriminering, invandrare A 13

Djurens hälso-och sjukvård      Jo 15

Doktorsexamen, löneförmåner merit­
värdering            U37;IIU3

Dokumentation, hälso- och sjuk­
vården            S40; 11 S 1, 12

Domstol, allmän, rättegångs-
förfarandet                   Ju 21

Domstol, särskild, tjänstgörande
krigsman                     Ju 24

Domstolar, allmänna         Ju 21

Domstolar, länsdomslolar  Kn 8

DOVA (dialekt- och ortnamnsarki­
ven samt svenskt vis­
arkiv)                 U47;IIU2

Drivmedelspriser och -tittgång. sjö­
farten                 K 23; 11 K 4

Drottningholms leatermuseum    U 42

Drunkningsolyckor, förhindrande

Kn9

Dryckesförpackningar  Jo 27; 11 Jo 6

 

537

Sakregister

 

Dubbelbeskattning, aktieutdelningar
B21; 11 B2, 15
Dykeriarbete, ersällning under be­
redskap och krig    Fö 11; Il Fö 6
Dynamisk mikrofon            Ju 1

Dödförklaring                   Ju 22

Dödsbegreppel                   S 7

Dödsbo, Kommittén om ställföre­
trädare för                  Ju 22

Edilionsplikl, tvångsåtgärder    Ju 33

EFA (expertgruppen för utrednings­
verksamhet i arbetsmark­
nadsfrågor)                   A 1

£FS6/(expertgruppen för statens åtgärder i obeståndsärenden)

I 36; 11 13

fC (Europeiska staternas gemen­
samma marknad), varumärkes­
syslem                          Ju 9

Egendom, förlorad eller övergiven

Ju 32

Egendom, lös, realisationsvinst­
beskattning     B 21; II B 2, 15

Egendomshandel, misstänkt stöld­
gods                 Ju 56; 11 Ju 7

Egna hem, underskotlsavdrag

B35; II B3

Egnahemsfastigheter  Ju 13, B 3

EIFO (e.xpertgruppen för invand­
ringsforskning)               A 5

f/C A' (exportkredilnämnden)

135; 11 15

Ekonomi, offentlig    B 36; 11 B 6

Ekonomiadminislralivt sy­
slem, lanimäleriverksam-
hel                    Bol8;IlBo2

Ekonomiska brott, förmögenhets­
brotl                            Ju 17

Ekonomiska brott, tvångsmedelsäl-
gärder                         Ju 33

Ekonomiska förhållanden,

rennäringen                 Jo 20

Ekonomiska re.turser, totalförsvaret Fö 5; II Fö 3

Ekonomiskt försvar              1 2

Ekonomiskt slöd, barnfamiljer    S 30

Elan vändningskommillén (ELA K)

137; II 14

Eldningsanläggningar          I 13

Eldrivna fordon, skattekonslruklion B 10; Il B 10

Elektrisk kraftproduktion, över­
vinster               B 22; 11 B 13

Elektronik, effekter på närings­
livels utveckling             1 14

Eleklronikbranschen       B 33; 11 B 4

Elever, handikappade        (J 19

Elevvårdskommillén          U 18

Emissionskontroll, kredilpolitiken

E 12; Il E2

Energibeskattning    B22;I1B13

Energijörskning, Delegationen för

(DFE)                             1 5

Energihushållning, befintlig

bebyggelse                   Bo 6

Energihushållning, styrmedel för

näringslivet                   I 27

Energikällor, FN-konferens UD 4
Energiområdet, myndighetsorganisa­
lion                                   I 24
Energiområdet, provning 1 15
Energiområdet, taxe- och pris­
sättning I 39; III 7
Energiproduktion, jordbruket

Jo 24; 11 Jo 4 Energiprognoser, översyn

H 15; Il H 1
Energirädet                       Ju 7

Energiskattekommitién   B22; II B 13
Energisparkommittén (ESK) I 3

Ensamförälderkommittén   S 17

Ensamrätt, bärgning av gods    Ju 32
Ensamrällssyslem            Ju 16

Enskild lägenhet, faslighets-rättsliga principer   Ju 54; II Ju 6 Enskilda personer, företagsköp   B 28 Enskilds integritet, användning av

teknisk apparatur          Ju 1

Enskilds integritet, tvångsmedels-
åtgärder                          Ju 33
Enskilds talerätt mot offentliga

funktionärer                 Ju 50

Envägsspeglar, integriletsfarlig

användning                   Ju I

Ersättning, naturkatastrofer    Kn 17
Ersättning titt uppfinnare   Ju 28

Ersältningsbränslen för olja 1 19

Ersättningsregler, vård av barn

S45;1IS7 Ersättningsskyldighet, militärt

ansvarssystem             Ju 24

Ersättningssystem, miljö­
skador                            Ju 35
Ersättningssystem, sjukfrånvaro

S23; II S 10
Ersättningssystem, sjukresor S 33
ESK (Energisparkommittén) 1 3
Elableringsregler              Ju 10

Elableringsrätt, fri, grundlags­
frågor                             Ju 25
Etanol, ur sockerbetor      Jo 17
Etersändning, grundlagsfrågor Ju 25
Etniska minoriteter A 23; 11 A 4
Europarådet, ADB-system

B33;ll B4 Europarådets sladsförnyelsekampanj

Bo 15
Europeiska patentkonventioner    H 1
Exekutionsväsendet, redovisnings-
syslem (REX)       Kn26;IlKn2
Exekutiv försäljning, ägarlägen­
heter                     Ju 54; II Ju 6
Expeditionsavgift    B 11
Expertgruppen för statens ålgär­
der i obeståndsärenden (EFSU)
136; II 13

 

Skr 1980/81:103

538

 

Exportfärfallningar, översyn        H 7

Exportkreditgivning    1 35; 11 1 5

Exportkredilnämnden (EKN)

I 35; II I 5

F

Facktig vetorätt                  A 6

Factoring                           Ju 6

Faderskapsfrågor. Ulredningen

om internationella        Ju 47

FADIR (Fastighetsdata- och

inskrivningskommittén) Ju 44

Fallskärmsljänsl. ersällning
under beredskap och
krig                  Fö 14; Il Fö 6

Familjeekonomiska kommittén    S 30 Familjeföretag, beskallnings-

regler                           B 28

Familjelagsakkunniga         Ju 3

Familjerådgivning, kommunal

S46;11S9
Familjestödsutredningen      S 4

Familjevård, missbrukare   S 24

Farligt gods, sjötransporter

K 23; 11 K 4
Farligt gods, iransporler     K 12

Fartygsmiljöutredningen      K 2

Farlygsolja, märkning         K I

Farlygsröstning                Ju 30

Fartygsskador, hamnanlägg­
ningar                             Ju 29
Fast egendom                  Ju 13
Faslighetsavytiring, uppskov'

39; 11 B 14 Fastighelsbddningsutred-

ningen                        Ju 48

Fastighetsdata- och inskrivnings-
kommittén (FADIR)           Ju 44
Fastighetsmäklare            Ju 13
Fastighetsregistret, ägarlägen­
hetssystem Ju 54; II Ju 6
Fastighetsrättens pantregler Ju 39
Fastighelsrällsliga principer.

enskild lägenhet      Ju 54; 11 Ju 6 Fastighelslaxeringskommillé

1976 års                        B 8

Felbegreppel, gods/varor  Ju 21

EFA (flygtekniska försöks­
anstalten)               K 21; II K 2
Film, biblioteksverksamhet

U44; II U 1
Fdm. grundlagsfrågor       Ju 51

Film, reklam, videogram   Ju 11

Film, upphovsrätt             Ju 16

Filmpoliliska beredningen   U 33

Finansbolag, utanför den

kontrollerade kredilmarknaden

E 12; II E2
Finansiering av reformer, till-
läggsdirekliv lill samtliga
kommilléer och särskilda
utredare                     —; 11 B 5

' Ledamöter m.fl. ej utsedda

Finansiering, jordbrukssektorn.

små och medelstora förelag   E 10 Finansiering, små- och medelstora

förelag                E 14; 11 E 3

Finansieringsförelag, kontokort

E 13; 11 E 1
Finansieringsregler, ägarlägenhets­
system                  Ju 54; 11 Ju 6
Finansieringssystem, övergång från

hyresrätt till bostadsrätt Bo 8

Finsk-svenska ulbildningsområdetU 1
Fjällägenheter                   Jo 5

FK-78(\91% års försvarskommillé)

Fö 5 Flerbarnsjämiljer. ekonomiskt slöd

S30
Flerfamiljshus, ägarlägenhets­
system                  Ju 54; II Ju 6
Flerhandikappade   S 14
Fluorberedningen    S 15
Flygbussar. Stockholmsregionen

K22;Il K2 Ftygh is t orisk musei verksamhet,

civd                             U 34

Fiygindustrikommitté, militära.

1979 års (MFK-79)  FöIl;IIFö5
Flygindustridelegationen      I 18

Flyglagsuiredningen K 20; Il K 1
Flygtärarulbildning K 24; 11 K 5
Flygplansanskaffning Fö 11; 11 Fö 5
Ftygptalsfråga, Stockholms­
regionen                            K 8
Flvglekniska försöksan-

' stallen (FFA)        K 21; 11 K 2

Flygvapnet, förbandssjukvård      Fö 8 FM K (försvarets materielverk), upp­gifter och organisation: upp-handtingskonlrakt

Fö 12, 15; 11 Fö 7 FN:s flyktingkommissarie

(UNHCR)             A 23; 11 A 4

FN-konferens. energikällor       UD 4
FN-konferens. folkrätt       U D I

FN-organ, ADB-system  B 33; Il B 4
FOK (företagsobestånds­
kommittén)               B 7; II B 8
Folkbiblioteksuiredningen

U44; Il U I Folkbokföring, kyrklig beredskap

vid krig eller krigsfara  Kn 7

Folkbokföringskommiité,

1978 års                      B 21

Folkelshusföreningarnas riks­
organisation (FHR), sani-
tingslokalsslöd             Bo 14

Folkpensionärer, skattetällnader,

översyn av reglerna      B 29

Folkrätten, regler om humanitet i

krig                             UD 1

Folkrätlskommittén            Fö 9

Fondförvaltning, slallig         E 9

Fondsystem, löntagarfonder E 2

Fondsystem, semesterlön    A 9

Fonogram, biblioteks­
verksamheten     U 22; 11 U 1

 

539

Sakregister

 

Fonogram. grundlagsfrågor Ju 51
Fonogram, reklam            Ju 11

Fonogram, upphovsrätt     Ju 16

Fordon, eldrivna, skatte­
konstruktion           B 10; 11 B 10
Formkrav, överlåtelse av ägar­
lägenheter               Ju 54; 11 Ju 6
Forskning

Arbetsmarknadspolitisk
forskning                       A 1

Data- och elektronik­
utveckling                      I 14
Diskrimineringsutredningen
(DU)                                      A 13
Energiforskning              I 5
Folkbiblioteken, vetenskaplig
dokumentation         U 44:11 U 1
Forskningssamverkans­
kommittén                             U 15
Framtidsstudier                      U 4
Fysisk planering och
bebyggelse                             Bo 3
Hybrid-DNA-teknik,
kontrollorgan             A 22;1I A 2
Högskolan, forskarutbildningens
roll                              U 37:11 U 3
Industriell forskning, upphovs­
rättsliga frågor                     Ju 16
Invandringsforskning             A 4
Jordbruksteknik                   Jo 26
Kreditpolitisk

forskning              E 12;II E 2

Långsiktsmoti verad
forskning                       U 4

Medicinsk forskning         I 6

Meritvärdering,

forskarutbildning U 37;II U 3
Offentlig ekonomi B 36;II B 6
Oljeersättningsdelegationen I 19
Pedagogisk forskning    U 21

Radiobiologisk forskning U 36
Social forskning            U 36

Sockernäring, råvaror  Jo 24

Transportforskning K 21; II K 2 Yrkesinriktad rehabilitering A 17 Fosterskador, gravida kvinnors

alkoholmissbruk   S 43; II S 6

Fotokopiering                   Ju 16

Fraklrätt                            Ju 5

Framlidsstudier, sekretariatet för U 4 Fredskärens framtid UD 6; II UD 1 Fredsorganisation, struktur och

omfattning         Fö 5; 11 Fö 3

Fredslida skyddsrumsbvggande

' Fö 2; Il Fö 2
Fri kreditmarknad     E 12: 11 E 2

Frigivningspermission, brottslig

verksamhet       Ju 53; II Ju 5

Frihet, inlegritelsfrågor       Ju 1

Frilidsboendekommittén     Bo 5

Frivårdskommittén           Ju 42

F/? fy (försäkringsrörelseutred­
ningen)                              E 5
FSDB (Föreningen Sveriges döv­
blinda)                      U 53; 11 U 5

Fullmaktstag. lagen om kredil­politiska medel (LKM)

E 12; II E2
Funktionärer, offentlig tjänst Ju 50
FVK (försäkringsverksamhets-
kommittén)                        E 7
Fyndlagstiftningsutredningen Ju 32
Fyrverkeri, bestämmelser Kn 9
Fysisk planering och bebvggelse

Bo 2, 3
Fdmansbolag. beskattnings-
system           B 21, 28; II B 2, 15
Fängelsedomar, irafiknykler­
hetsbroll         Ju 55; II Ju 8
Fängelseslrajjkommittén   Ju 41
Fögderiutredningen Kn 8
Förarkontrotter. irafiknyklerhels-

prov                  Ju 55; II Ju 8

Förbandssjukvård. Jlygvapnel     Fö 8 Föreningen Sveriges dövblinda

(FSDB)               U53;IIU5

Förenta Nationerna se FN Företag, arbetsmarknadsutbildning

A21; 11 A7 Förelag, arbelsmiljöinvesteringar A 18 Förelag, jordbrukssektorn

E 10
Förelag, krisdrabbade       I 36; II 1 3
Förelag, marknads- och produkt­
planering                           H 3
Företag, representationsavdrag

S43; II S6 Företag, små- och medelstora

E 14; II E3 Förelag, utanför den kontrolle­rade kredilmarknaden "grå"

E 12; II E2 Företag — samhälle, informa-tionssvslem (DIS-utredningen)

122 Förelagens uppgiftslämnande

(DEFU)                         B 13

Företagsform, partrederi K 23; 11 K 4
Förelagshälsovård       S 1 1, A 5

Företagsinformation             I 4

Förelagsinteckning             Ju 6

Föreiagskapilal AB             B 28

Förelagskoncentration      Ju 10

Företagsobeståndskommittén

(FOK)                   B 7; II B 8

Företagsskallekommillén.

1980 års                      B 28

Företagsulbildning             A 20

Författningar, kommu­
nala                     Kn27;llKn3
Författningar, import           H 7
Författningar, luftfarten
Författningar, skolväsendet        U 39
Förhandsgranskning, personregister

Ju 18; II Ju 4
Förlustavdrag           B 35; II B 3

Förmedlingsverksamhet. vissa

arbetsområden    A 24; II A 3

Förmånssvstem. värnpliktiga

Fö 14; II Fö 6

 

Skr 1980/81:103

540

 

Förmögenheisbrottsulredningen Ju 17

Förmögenhetsfördelning      E 2

Förpackningar, återvinning

Jo 27; 11 Jo 6

Förrällningsverksamhet, lant­
mäteri              Bo 18; 11 Bo 2

Församlingsslyrelse         Kn 11

Förskjutna arbetstider. Stock­
holmsregionen    K 21; II K 3

Förskolebarn, hemspråk­
träning, invandrare        S 27

Förskott, upphandling, för­
svarsmateriel    Fö 15; Il Fö 7

Försvaret, kvinnan i           Fö I

Försvaret, militära, ny befäls­
ordning                        Fö 6

Försvaret, religionen i    Fö 13; 11 Fö 4

Försvarets materielverk (FMV),

uppgifter och organisation   Fö 12

Försvarets materielverk, upphand­
lingskontrakt    Fö 15; II Fö 7

Försvarsekonomi    Fö 5; II Fö 3

Försvarsindustriella frågor

Fö 5; 11 Fö 3

Försvarsinduslriföretag, upp­
handling           Fö 15; 11 Fö 7

Försvarskommillé. 1978 års

(FK-78)                         Fö 5

Försvarsmakten, andlig vård

Fö 13; II Fö 4

Försvarsmaktens hälso- och

sjukvård ifred (HSF)      Fö 8

Försvarmateriel, upphandling

Fö 15; II Fö 7

Försvarsmalerielinduslrin, alter­
nativ produktion och syssel­
sättning                         I 20

Försäkring, allmän, ADB-system S 13

Försäkringsbolagens verksamhet  E 7

Försäkringsdomslolarnas samar­
belsnämnd           S47;11S8

Försäkringsdomstolskommittén

S47; 11 S 8

Försäkringsinspektionens verk­
samhet                          E 7

Försäkringskassornas kontaktnät
och servicenivå              S 6

Försäkringskassornas organisation
och förvaltningsulgifler, former
för styrning av              S 32

Försäkringsrätter, organisations­
kommittén för               S21

Försäkringsrätter, ärendebalans

S47; 11 S 8

Försäkringsrättskommhién  Ju 8

Försäkringsrörelseulredningen (FR U)

E5

Försäkringsverksamhelskommittén
(FVK)                            E 7

Försäljning, bostadsrätter, uppskov med försäljning    B 21; II B 2, 15

Försäljningsförbud. snabbvin-
satser             >      S43;IIS6

Försäljningsskatt, personbilar

B 10; II B 10

Försörjningsberedskap  Fö 5; 11 Fö 3 Försörjningsberedskap, A DB-tek-

nik                      B 33; II B 4

Försörjningsplan, energiområdet,

översyn              H 15; II H I

Försörjningspolitik                I 9

Förtroendemannalagen        A 6

Förtroendevalda, pensioiisrätt

B 34; II B 7 Förvaltning av samfällig­heter, ägarlägenhetssvstem

Ju 54; II Ju 6
Förvattning, mångfaldigande-
frågor                              Ju 16
Förvahningsrättskipning    B 4
Förvallningsrättsulredningen     Ju 36
Förvallningsslraff, bortfall         Ju 38
Förvallningsulredningen     B 9
Förvärv av stöldgods    Ju 56; Il Ju 7
Föräldraförsäkringen, barnledig­
het                              S45;1IS7
Föräldraförsäkringen, familje­
stöd                                S 4
Föräldrar, ensamslående, sam­
hällsstöd                                S 17

Gallringsbestämmelser, person­
registerlag         Ju 18; Il Ju 4

Gallringsbeslämmelser,

socialtjänstens arkiv   S 41; 11 S 2

Gallringsråd, medicinska

arkiv                S 40; Il S 1,12

Garantiavgift, små och

medelstora förelag     E 14; II E 3

Garanliförsäkring               Ju 8

Gas                                    15

C/irr(allmänna tull- och handelsavtalet), upphand­ling, försvarsmateriel

Fö 15; II Fö 7

Gatumusicerande, lill-

ståndstvång                  Kn 9

Gemensamma utrymmen, ägarlägenhetssystem

Ju 54; Il Ju 6

Genbankutredningen          Jo I

Glesbygdsfrågan, Dele­
gationen för                    I 9

Godstransport     K 12, 23; 11 K 4

Grafiskt mångfaldigande   Ju 16

Gravida kvinnor, alko­
holmissbruk          S 43; II S 6

Grundgarantiutredningen,

Kommunala         B 32; II B I

Grundlagskommitlén    Ju 51; 11 Ju 3

Grundskotan, uppfölj­
ning av reformbeslut     U 38

Grundutbildning, värn­
pliktiga               Fö 3; Il Fö I

"Grå " kredilmarknad      E 12; 11 E 2

Gymnasieulredningen         U 6

Gäldenärsregister. A DB-

syslem              Ju 18; II Ju 4

 

541

Sakregister

 

Gäststuderandekommittén U 16

Göteborgs hamns inter­
nalionella konkurrensför­
hållanden                     K 14

Göteborgsregionens sysset-

sällningsprobtem            I IO

H

H-nämnden (socialstyrelsens nämnd för hälsoupplys­ning), abortfrågor      S 39; II S 4

Habilitering. samordnad     S 14

Hallwylska museet            U 24

Hamnstruklur, när-

.sjö/ärl               K23;nK4

Handel med egendom,

stöldgods           Ju 56; II Ju 7

Handel med teknik            H IO

Handelns ADB-system    B 33; 11 B 4

Handikappade, bilslöd        S 28

Handikappade, boendeservice     S 38

Handikappade elever, all­
männa skolväsendet     U 19

Handikappade, texttelefon  S 16

Handikappåret 1981. Inter­
nationella                     S 34

Handläggningstider, försäk­
ringsdomslolar     S 47; Il S 8

Havandeskapspenning, ersätt­
ningsregler           S 45; 11 S 7

Hem och skola, kontakter  U 29

Hemmet, vård av

anhörig i                       S 35

Hemspråklräning, in­
vandrarbarn                  S 27

Hittegods, lagstiftning       Ju 32

Homosexuellas situation     S 19

//5F(utredningen hälso-

och sjukvård i försvaret)       Fö 8

Humanilel i krig                U D 1

Husebyutredningen            B 25

Hushåll, heskailnings-

.frågor               B 20; 11 B 11

Huvudteverantörskap, upphandling, försvarsmateriel     Fö 15; 11 Fö 7

Huvudmannaskap, andlig vård inom försvarsmakten      Fö 13; 11 Fö 4

Huvudmannaskap, enskild
undervisning, annan än stat
och kommun                U 40

Hu vudmannaskap. familje­
rådgivning            S 46; II S 9

Huvudmannaskap, lantmäteri­verksamheten, vissa förutsättningar      Bo 17; II Bo 3

Huvudmannaskap, stat-kommun,
principer och erfaren­
heter               Kn 27; II Kn 3

Huvudmannaskapskommiltén    U 27

Hybrid-DNA-teknik       A 22; II A 2

Hyres- och bosladsrälts-

fasligheter, underhåll     Bo 7

Hvresklausul, bränslekostnaders
beaktande i           I 39; II I 7

Hyresrätt, upplåtelse-
principer            Ju 54; II Ju 6

Hyresrätisutredningen      Ju 15

Hälsoeffekter, miljöskydds-
lagstiftning                    Jo 4

Hälso- och sjukvård, djur  Jo 15

Hälso- och sjukvård i

försvaret (HSF)             Fö 8

Hätsovårdspersonat,

legitimations- och behörighets­
bestämmelser         S 48; 11 S 11

Hänvisning titt skydds­
rum                   Fö 2; II Fö 2

Häradsallmänningar         Jo 16

Hästaveln. statligt stöd     Jo 18

Högre chefsutbildning.

statsförvaltningen         B 26

Högskolan, forskningens och forskarutbildningens

silualion                  U 37; II U 3

Högskolan, huvudmanna­
skapsfrågor                  tf 27

Högskolan, tjänsteorga­
nisationen                     U 9

Högskolereform, uppfölj­
ning                            U 31

I

lAEA (International Atomic Energy Agency) konferens om kärnkraftssäkerhel  133:1111

/CC(lnternationella handels­
kammaren), ADB-
frågor                 B 33; II B 4

/CCF(Working Party on

Information, Computer and
Communication Policy), ADB-
.frågor                 B33;1IB4

IDB-kommittén                 H 13

Identifiering av lägenheter

B 21; II B 2

/LO(Internationella arbets­organisationen), arbets­förmedlingsbyråer     A 24; 11 A 3

Importförfaltningar. över­
syn    '                          H 7

Indexuppräkning'    B 39; II B 14

Individuell mätning, varmvatten­
beredning      Bo 2, 1 39; II I 7

Industriell forskning     Ju 16, I 9

Industriellt rättsskydd    Ju 9, 16

Industriellt utvecklings-

arheie                    Ju 16, I 9

Industriföretag            Ju 16, 1 9

Industrikredil           E 14; II E 3

Industritänder, statsstödda

exportkrediter       I 35; II I 5

Industrin. ADB-system   B 33; II B 4

Industrin, konsekvenser av inhemsk
resp. utländsk flygplans-
produktion        Fö 11;11 Fö 5

' Ledamöter m.fl. ej utsedda

 

Skr 1980/81:103

542

 

Industrin, upphandlings-
kontrakt           Fö 15; II Fö 7

Induslrinedläggelse. plan­
mässig sanering          Bo 11

Industrins rå varukoslnadsul-

jämning (RÅK)             Jo 13

Industripolitikens informations-
undertag, långsiktigt       I 26

Industrislödsulredningen     I 31

Injörmation. alkoholfrågor

S43;IIS6

Information, arbelsmiljörisker    A 1 5

Injörmation. folkrättens

regler under krig. neutrali­
tet och ockupation         Fö 9

Information, internationella

handikappåret 1981       S 34

Information, kredilmiss-
' bruk                    E 13; II E 1

Infornialion. landskapet     Bo 9

Information, politisk, lill

värnpliktiga       Fö 3; 11 Fö 1

Information till utlandet,

kommersiell                 H 14

Informationsförsörjning, biblio­teksverksamheten      U 44; II U I

Informalionsslyslem

DB-beredningsgruppen        Kn 4
Allmänna försäkringen
(ALLFA)                         S 13

Befolkningsskydd vid risk
för skadegörelse      Fö 2; II Fö 2
Exekutionsväsendet
(REX)              Kn 26; Il Kn 2

Fastighetsdata- och in­
skrivning (FADIR)         Ju 44
Företag - Samhälle (DIS)       I 22
Företagsteckning          Ju 6
Försäkringskassor - löneuträk­
ningssystemet SLÖR B 39; II B 12
Gäldenärsregister   Ju 18; 11 Ju 4
Kommunala sociala in­
formationssystemet
(KOSIS)                     S41;IIS2
Lantmäteriverksamheten

Bo 17; II Bo3
Registerpanträltssystem      Ju 20
Rättsväsendets informa­
tionssystem (RI)            Ju 2
Statliga löneuträknings­
systemet (SLÖR)
- försäkringskassor B 39; II B 12
Statliga person- och adress­
register (SPAR)      Ju 18; 11 Ju 4

Informationsteknologi-
utredningen                 U 23

Införsel, skattefri.

alkoholdrycker     S43;11S6

Ingenjörsvetenskapsakademiens
iransporforskningskommission
(CTFKJ,              K 21; 11 K 2

Inhemsk flygplansul-

veckling           Fö 11; 11 Fö 5

Inkassolagen, personregister-
frågor               Ju 18; II Ju 4

Inkomst förhållanden, lant­
brukarna           Jo 23; II Jo 3

Inkomsttaxering, avdrag för

underskall           B 35; II B 3

Innetorg. ordningsfrågor   Kn 9

Inomregional skatleut­
jämning           Kn 25; 11 Kn 1

Inrikesflyg                        K 10

Inskrivningsärenden, journaler, värnpliktigas 40: II S 1, 12

Insynsrätt              Ju 18; II Ju 4

Insynsulredningen              H 3

Insätiarskydd, hanktag     E 3; 11 E 4

Intagna i kriminalvårdsanstall,

permissioner      Ju 53; II Ju 5

Inteckning, förelag            Ju 6

Inteckning, ägarlägenhets­
system              Ju 54; II Ju 6

Inlegralionskommittén       U 19

Integritet, personorienlerade

ADB-system      Ju 18; II Ju 4

Integritelsinlressen, patient­
journaler          S 40; II S 1, 12

Inlegrilelsskydd, information

om kredilmissbruk    E 13; 11 E 1

Integritetsskyddskommiltén        Ju I

Intellektuellt arbete          Ju 16

Interamerikanska utvecklings­
banken (IDB)               H 13

International Atomic Energy Agency
(lAEA), konferens om kärn­
kraftssäkerhel       I 33;II I 1

Internationell data­
trafik                 Ju 18; 11 Ju 4

Internationell familjerätt     Ju 3

Internationella barnaåret 1979    S 18

Internationella byggnads­
kommittén (SIBCO)         I I

Internalionella faderskaps-
frågor                         Ju 41

Internationella handels­
kammaren (ICC), dataflöde
över gränser        B 33; II B 4

Internalionella handikapp­
året 1981                      S 34

Inlernationelta investeringar        I 11

Internationella konkurrensför-

håtlanden. Göteborgs hamn   K 20

Inlernationelta kontakter, transport-
forskningsområdet   K 21; II K 2

Internationella konventioner, datalagsliflningsom-rådet      Ju 18, B 33; II Ju 4. B 4

Internationellt bistånd       UD 2

Inlernationellt läkemedels-
samarbete                    S 22

Invandrare, diskriminerings­
utredningen (DU)          A 13

Invandrare, expertgruppen jör

in vandringsforskning (EIFO)   A 4

Invandrare, behov av familje­
rådgivning            S 46; II S 9

Invandrare, kommittén om
hemspråksträning för
förskolebarn                 S 27

 

543

Sakregister

 

Invandrare, svensk-under­
visning, SFI-kommUtén A 14

Invandrare, utlänningslag­
stiftning                         A 3

In vandrarpolitiska

kommittén           A 23; 11 A 4

Investmenlföretag       B 21; B 2

Jakl- och villvårdsfrdgor     Jo 6

JA S-syslem, flygplans­
anskaffning      Fö 11; Il Fö 5

Jordabalken, panträiis-

regter                         Ju 39

Jordabalken, ägarlägenhets­
system              Ju 54; 11 Ju 6

Jordbruk, kemiska medel  Jo 21

Jordbruket, energiproduk­
tion                   Jo 24; Il Jo 4

Jordbruket, kapilat-

förändringar           Jo 23; Il Jo 3

Jordbrukels kapilal-

försörjning                    E 10

Jordbruksleknisk forskning        Jo 26

Journaler, inskrivningsärenden,

värnpliktiga         S 40; II S I, 12

Journaler, medicinska, för­
varingstider     S 40; II S 1, 12

Jämslättdhelsfrågor

A7, 20, Kn 18; II A 1

Järnvägsbefordran             Ju 5

K

Kabel-TV                          U 23

KAFU {kommittén om arbets­
marknadsutbildning och utbild­
ning i företag)     A 21; II A 7

Kalkylmetoder, skatleutjämnings­
systemet             B 32; II B 1

Kapitalanskaffning, nvemission

B2I; Il B2, 15

Kapitalförsörjning, jord­
bruket                          E 10

Kapilallillväxlen och lön­
tagarna                         E 2

Kapiiattäckningsregler     E 3; 11 E 4

Kapilalvinst­
kommiltén      B 21; II B 2, 15

Karensdagar, sjukförsäk­
ringssystemet     S 23; II S 10

Karlutredning 78                Bo 4

Kassakvoter            E 12; Il E2

Kassellversion av dagstid­
ningar                U53;11U5

Kalegoritilthörighel. civil­
militär personal             Fö 7

KDK (kommunaldemokratiska

kommittén)                Kn 14

Kedjebeskallning,

aktier              B 21; Il B 2, 15

Kedjebeskallning, ränte­
frågor                B20;I1B1I

Kemiska medel, jord-

och skogsbruk             Jo 21

Kemiska stridsmedel,

skyddsrumsfrågor    Fö 2; Il Fö 2

KIPI    (kommittén    för    industri­
politikens informations­
underlag)                      1 23

Kollektiv persontrafik,

samordningsfrågor        K 19

Kollektiva försäkringar       Ju 8

Kollektivavtal, sjömans­
pension                        K 17

Kollektivmärkeslagen         Ju 9

Kolleklivtrafikanläggningar,

bidrag                          K 15

Kollektivtrafikbered-

ningen        KI8, K2I;I1K2

Kommersiell information

till utlandet                   H 14

Kommissionslagkommittén        Ju 37

Kommittén (Ju 1977:07) om ställ­
företrädare för dödsbo
i vissa fall m.m.            Ju 22

Kommittén (Fö 1979:01) om
vissa frågor rörande
den militära under­
rättelsetjänsten           Fö 10

Kommittén (S 1979:03) om
hemspråkslräning för
förskolebarn                  S 27

Kommhtén{S 1919:0S) för över­
syn av riksförsäkringsverkels
organisation m.m. (RFV-
översynen)                   S 32

Kommhtén {E 1980:01) om jord­brukets kapitalförsörjning     E 10

Kommhtén (E 1980:03) om över­
syn av kredilpolitiken och
den kreditpolitiska lag­
stiftningen           E 12; 11 E 2

Kommittén {B [919:14) om folk­
pensionärernas skatte-
lällnader                       B 29

Kommhtén (B 1980:05) om under­
skottsavdrag        B 35; Il B 3

Kommittén (B 1980:00') om översyn av reglerna om upp­skov med beskattningen av realisationsvinst    B 39; II B 14

Kommillén{U 1976:04) om läro­medelsmarknaden (ULÄ)       U 5

Kommittén (U 1978:04) om kom­
munal vuxenutbildning
(Komvux)                     U 17

Kommhtén{\J 1979:10) om
forskningens och forskar­
utbildningens roll i den
nya högskolan     U 39; II U 3

Kommittén {\J 1919:13) angående
skolor med enskild
huvudman                    U 10

Kommittén (Jo 1978:03) om tång-

' Ledamöter m.fl. ej utsedda.

 

Skr 1980/81:103

544

 

väga transport av luft­
föroreningar                Jo 10

Kommittén (Jo 1978:05) om miljö­risker vid sjötransporter        Jo 1 I

Kommittén {Jo 1978:06)/o>
översyn av produklkon­
lrollens organisation     Jo 12

Kommilién (Jo 1978:07)/ör indu­
strins råvarukostnads-
jämning m.m. (RÅK)     Jo 13

Kommittén (Jo 1979:03) om orga­
nisation och fmansiering
av djurens hälso- och
sjukvård                      Jo 15

Kommittén (Jo 1979:06) om

statens slöd lill hästavel       Jo 18

Kommittén (Jo 1979:09) om an­
vändningen av kemiska
medel i jord- och
skogsbruket m.m.        Jo 21

Kommittén (Jo 1980:01) om kapi­
talförändringarnas in verkan
på lantbrukarnas inkomst-
förhållanden      Jo 23; II Jo 3

Kommittén (Jo 1980:02) med uppdrag
an utreda sockernäringens
framtida omfattning, inrikt­
ning, organisation och
struktur             Jo 24; II Jo 4

Kommittén (Jo 199,0:04) för förhand­
ling om nya avtal rörande
forskning och utvecklingsverk­
samhet på det jordbruks-
tekniska området         Jo 26

Kommittén (A 1980:01) med upp­
drag all förbereda inrällandei
av en jämställdhelsombudsman
och en jämslälldhets­
nämnd              A 20: 11 A 1

Kommittén (A l980:02)/ör ar-
beismarknadsulbildning och
företagsulbildning
'(KAFU)             A2I;11A7

Kommittén (I 1979:09)/b> in­
dustripolitikens in­
formationsunderiag
(KIPI)                           I 23

Kommittén (I 1980:03).för översyn av systemet för statsslödd exportkreditgivning genom A B Svensk Exportkredit       135:1115

Kommittén (I 1980:07) om princi­perna för taxe- och prissätlning inom energiområdet     139:1117

KornmilléniKn I978:02)/or med­
beslämmandefrågor    Kn 16

Kommilléer, direktiv lill samtliga
kommittéer anngående finansie­
ring av reformer    - - ; 11 B 5

Kommunal beredskap       Kn I

Kommunal skyddsrums­
planering            Fö 2: 11 Fö 2

Kommunal verksamhet.

statlig tillsyn    Kn 27; 11 Kn 3

Kommunal vuxenutbildning

(Komvux)                     U 17

Kommunal väghållning,

statsbidragssystemet     K 15

Kommunala företag         Kn 15

Kommunala grundgaranti­
utredningen      B 32; Il B 1

Kommunala sociala injormations-sysiemel (KOSIS)      S41;I1S2

Kommunalanställdas med­
bestämmande             Kn 16

Kommunalbesvärsprocessen      Kn 12

Kommunaldemokraliska

frågor                        Kn 16

Kommunaldemokraliska

kommittén (KDK)        Kn 14

Kommunalekonomiska konse­kvenser, samordning stulen och öppen barn- och ungdomspsykiairisk verksamhet m.m.        S 46; II S 9

Kommunalekonomiska problem,
skaiieutjämnings-
.frågor             Kn25; II Kn 1

Kommunalförelagskommittén  Kn 1 5

Kommunalförvaltning, upp­
hovsrättsfrågor            Ju 16

Kommunaltagen, arkiv-

.frägor             S40; II S I, 12

Kommunalrällsutredningen      Kn 13

Kommunalteknik, samordning

lantmälerifrågor    Bo 17; II Bo 3

Kommun förbunden. ADB-

.frågor                 B 33; II B 4

Kommunförbundet se

Svenska kommunförbundet

Kommunikationssatelliler  Ju 16

Kommunikationssektorn.

ADB-svstem        B 33: II B4

Koncernföretag, vinstbe­
räkning                          E 2

Konkurslagskommittén       Ju 4

Konservalorsutbildning       U 35

Konstnärliga verk             Ju 16

Konsullexporlulredningen   B I 5

Konsamentinllyiande. insyn H 3

Konsumenlindylande, energi­
området, taxe- och
prissätlning            I 39: II I 7

Konsumentköpsutredningen       Ju 27

Konsumentpolitik, konto­
kort                    E 13; 11 E I

Konsumentpolitik, producent­
påverkan                     H I I

Konsumentskydd, förvärv

av småhus                   Ju 13

Kontokoriskommittén      E 13; II E 1

Kontorsdalorer. person­
register             Ju 18; II Ju 4

Konlorsområdet. korttids­
anställda             A 24; 11 A 3

Kontorsteknik, utvecklingsarbete.
Slatskonlorel        B 37; 11 B 9

Kontraktsformer, upphandling.

försvarsmateriel     Fö 15; II Fö 7

Kontraktsvårdsutredningen S 26

Kontroll, dalalagens efter­
levnad      "        ' Ju 18; 11 Ju 4

 

545

Sakregister

 

Kontroll inom beskattningen B 4

Kontroll, kontokorts-
krediter               E 13; 11 E 1

Kooperalionsuiredningen      I 8

Korttidsanställda, kontors­
området              A 24; II A 3

Korlvågsutredningen          S 25

KOSIS (kommunala sociala

informaiionssysiemei) S 41; 11 S 2

Kostnadsuppskattning för ägar-lägenheissysiemeis införande vid fastighetsbildnings- och inskriv­ningsmyndigheter     Ju 54;11 Ju 6

Kraftproduktion, över­
vinster               B 22; II B 13

Kraftproduktion, taxe-

oc/t prissättning     I 39; 11 1 7

Kreditakliebolag. över­
syn av tagen om  E 13; II E I

Krediter, export-
kreditjinansiering.
statligt stöd           I 35; II I 5

Krediiförsäljning                Ju 8

Kreditkort                E 13; II E I

Kreditköp, återtagande-

rätt           '       Ju 56; 11 Ju 7

Kreditmarknaden, avreg-

tering                  E 12; 11 E 2

Kreditpolitik, översyn      E 12; II E 2

Kredilslöd. statligt, bok­
handeln              U52:1IU4

Kreditstöd. stadigt, små och

medelstora jöretag     E 14; 11 E 3

Kreditunderlag, ägarlägen­
heter                 Ju 54; II Ju 6

Kreditupplysningstagen, per­sonregisterfrågor     Ju 18; II Ju 4

Kreditvillkor, näringsliv    E 3; II E 4

Kreditväsen, banklag-

stifining                E 3: II E 4

Krig. Delegationen för
uiveckling av folkräliens
regler om humanitet i   UD I

A>/. information och under­
visning om folkrättens
regler under krig. neu­
tralitet och ockupation   Fö 9

Krig. sjukvårdens skydd i    S 9

Krig. värnplikts förmåner

under krig                   Fö 14

Krig- och krigsfara.

skyddadsjölransporl  K 23; II K 4

Krigsavlöningssystein    Fö 14; 11 Fö 6

Krigsförhållanden. för­
månssvstem     Fö 14; II Fö 6

Krigslagar                        UD 1

Krigsmaterielexpori. riktlinjer       H 8

Kriminalisering, daiamiss-

briik                  Ju 18; 11 Ju 4

Kriminalvärdsanstaller. ar-

belsersättning              Ju 45

Kriminalvärdsanstaller. permis­
sioner               Ju 53; II Ju 5

Krisdrabbade företag        1 36; II I 3

Kronoholmsutredningen     B 19

Kronologdemvndigheter,

ADB-svstem    Kn 26; II Kn 2

Kuliurskattekommitlén       B 30

Kulturväxter                     Jo I

Kungliga stoltets musei­
verksamhet                 U 25

Kiinskapsulveckling. A DB-
system                B 33; 11 B 4

Kuster, bemanning av      Kn2l

Kvacksalverilag. legitima-
lions- och behörighets-  ■
bestämmelser     S 48; 11 S I 1

Kvaliietskonlrolt.

maipoiaiis          Jo 25; II Jo 5

Kvarstad                            B 4

Kvinnan iförsvarei             Fö I

Kvinnliga präster, jäm­
ställdhetsfrågor           Kn 18

Kvinnoorganisationer, stats­
bidrag                        Kn 23

Kvinnor och män. jäm­
ställdhet                    A 1, 20

Kyrklig beredskap             Kn 7

Kyrkofidtmäktigeval     Ju 51; II Ju 3

Kyrkohandbok                  Kn 2

Kyrkomötets ställning, be­
fogenheter och samman­
sättning                      Kn 22

Kämkraftskonferens.

Slockholm 1980     1 33: II I 1

Kärnkraftverk, ångexplo­
sioner                   1 38: II I 6

Könsdiskriminering         A 7, 20

Köprält                            Ju 13

Körkort, differentierade      K 9

Körkorlsmedicinska ul­
redningen                    K 16

Lagfart, ägarlägenhets­
system              Ju 54: II Ju 6

Lagringsmål. oljejör-

sörjning              H 15; 11 H 1

Lagsliflning. godtros­förvärv av lösöre      Ju 56: II Ju 7

Lagföringsprocedur. Irafik­nyklerhetsbroll        Ju 55; II Ju 8

Landskapsinformalions-

utredningen                  Bo 9

Landslingsanställda. med­
bestämmande             Kn 16

Landslingsförbundet

Medicinska arkiv, gallrings­
bestämmelser       S 40; II S I, 12
Samlingslokalsstöd      Bo 14

Statlig tillsyn och kontroll, kommunal verksamhet

Kn 27; II Kn 3

Landstingskommuner

Beslutsbefogenheter, av­
vägningsfrågor stat —kom­
mun                Kn 27; Il Kn 3
Lantmäteriverksamheten,
huvudmannaskapsfrå­
gor                  Bo 17; Bo 3

35     Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

Skr 1980/81:103

546

 

Medicinska arkiv, gallrings­
bestämmelser       S40: II S 1, 12
Skatteutjämning, inom­
regional           Kn 25; II Kn 1

Langning, motverkande

åtgärder              S 43; 11 S 6

Langning, rikskampanjen

Stoppa langningen — Aktion
mot alkoholfaran           S 37

Lantbrukarnas inkomst-
förhållanden       Jo 23; 11 Jo 3 ,

Lantmäteriförrättning. ägar­lägenhetssystem       Ju 54; II Ju 6

LanlmälerUaxan    Bo 18; II Bo 2

Lantmäteriutredningen. 1980 års

Bo 17; 11 Bo 3

Lantmäteriverket. se Slalens lantmäteriverk (LMV)

Larmutredningen                I 30

Ledighets- och ersätt­
ningsregler, föräldraför­
säkringen             S 45; 11 S 7

Legitima tionshesiämtnelser. hälso- och sjukvårdspersonal

S48; 11 S 11

Liftanordningar, säkerhet   Kn 9

Likställdhet ägande av små­
hus och ägande av lägen­
het                    Ju 54; 11 Ju 6

Lik viditetskra v, kredil­
politiken              E 12; 11 E2

LIND (läkemedelsindustri­
delegationen)                  1 6

Litterära verk                   Su 16

Livets slutskede, sjuk­
vårdsfrågor                    S 7

Livrustkammaren          U 24, 25

Livsmedelskontroll, mat-
potatis               Jo 25; 11 Jo 5

Ljudupptagningar             Ju 16

Ljungbvhed. civil pilot-

ulbildning            K 24; II K 5

L/CM (lagen om kredil­politiska medel)        E 12; 11 E 2

LM V se Statens lantmäte­riverk {LMV)

Lokaliseringsfrågor. Väster­
bollens län                    B 12

LPV (lag om psykiatrisk

vård i vissa fall)     S44;IIS5

Z./?/l/J (Sveriges Lokalradio AB)

U 22; II 6

LSPV(\ag,en om be­
redande av sluten
psykiatrisk vård i
vissa fall)             S44:IIS5

LTO/LOB-utredningen       Ju 31

Lufianalysleknik. irajik-

nykterhelsbroll        Ju 55; II Ju 8

Luftfart, civil, pilot-
utbildning            K 24; II K 5

LiififarlsförfalWingar    K 20; K I

Luftfartsverket (Lfv)
■ Förfatlningsfrågor    K20; 11 K 1
Transportforskningsfrå­
gor                      K 21; 11 K 2

Luftföroreningar, långväga        Jo 10

Luftförsvarels utform­
ning                   Fö 5; Il Fö 3

Luftprov, trafiknykter­
hetsbrott           Ju 55; 11 Ju 8

Luflrältens pantregler        Ju 39

Lufllransporlutredningen    K 10

Luftundersökningsteknik,

trafiknykterhelsbroll Ju 55; 11 Ju 8

Luftvård                          ■ JoS

LVU (lagen om särskilda
bestämmelser om vård
av unga)              S 44; II S 5

Lånegaranti, statlig,

bostäder            B 19; II Bo 4

Låneunderlagsgruppen       Bo I

Långsiklsmoliverad forskning       U 4

Låntagares betalnings­
skyldighet, små- och medelstora
.företag               E 14; II E 3

Lägenheter, äganderätt i

jlerjåmiljshus     Ju 54; Il Ju 6

Läkarundersökning. Irafik-

nykterheisprov   Ju 55; 11 Ju 8

Läkemedelsindustri­
delegalionen (\.WD)         16

Läkemedelssamarhete.

internalionelll                S 22

Länsdemokratikommittén   Kn 8

Länshälsovård                   S 36

Länsstyrelser, samhälls­
planering. ADB-system  Kn 4

Lärartjänsleutredningen      U 9

Läromedelsmarknaden        U 5

Löneuträkningssystemet

SLÖ R-försäkringskassans datasystem     S 13, B 38; 11 B 12

Lönspardelegationen           E 6

Lönlagarinjlytande. förelag  E 2

Lönlagarna och kapital­
tillväxten                        E 2

Lösenbelopp vid egendoms­
inlösen              Ju 56; Il Ju 7

Lösöre, godtrosförvärv   Ju 56: 11 Ju 7

M

Madridunion                     Ju 13

MAIK-kommiilén              Ju 45

MAK (medicinalan­
svarskommittén)             S 5

Makeprövning, studiestöd    U 3

Malmtillgångar                     I 2

Malmöhus län

Exekutionsväsendets ADB baserade redovisningssystem, Rex, försöksverksamhet

Kn 26; II Kn 2
Försök med inomregional
skatteutjämning   Kn 25; II Kn 1
Valkretsindelning          Ju 49

Mandalperind. beslutande politiska församlingar

Ju 51; 11 Ju 3

Marknads- och produkt­
planering                       H 3

 

547

Sakregister

 

Marknadsanpassad ar­
betsersättning, intagna i
kriminalvårdanstall       Ju 45

Marknadshushållning     E 12; II E 2

Marknadsöversikter           H 12

Markområden, överlåtelser B 17

Maskinjörsäkring               Ju 8

Massmediekoncentrations-

uiredningen                 Ju 10

Massmedier            Ju 10, 11, 16

Materielanskaffnings-

kommittén.'1979 års {MAK-19) Fö 12

Materialhantering. ADB-
svstem                B 33; II B 4

Materielverket, se Försvarets materielverk (FMV)

Matpolatis. livsmedels­
kontroll             Jo 25; 11 Jo 5

Medborgarundervisning,

värnpliktiga        Fö 3; 11 Fö 1

Medelstora och mindre
förelag, arbelsmiljö­
investeringar                A 18

Medicinalansvarskommittén

(MAK)                                S 5

Medicinsk forskning, läke­
medel                                 1 6

Medicinska arkiv, gallring

S40; II S 1, 12

Medicinsk utredning.

körkortsärenden           K 16

Mediebeslånd. biblio­
teksverksamhet  U 44; 11 U I

Medinjlytande

Anställda i kommuner och
landstingskommuner   Kn 16

Kommunaldemokratiska frågor,
kyrkliga kommuner      Knll

Kommunal demokrati, medbor­
garinflytande              Kn 14
Värnpliktiga                Fö 3

Meritvärdering, forskar­
utbildning    '          U37;U3

Mervärdeskatteutredningen B 2

Metallurgiskt centrum           I 7

Metanolutveckling        Jo 24; II Jo 4

Melodfrågor. råd

hos statskontoret       B 37; II B 9

Metodutveckling, yrkes­
inriktad rehabditering    A 17

/VfFÄ'-79(l979 års militära

flygindustrikommiltén)       Fö 11

Mikrolilmarkivering. patient­
journaler          S40;IIS1,I2

Mikrofilmning                   Ju 16

Mikrovåg, apparatur för

behandling                    S 25

Militära flygindustri­
kommittén. 1979 års
(MFK-79)          Fö II; 11 Fö 5

Militära försvaret, ny

befalsordning                Fö 6

Militära samhällsintressen.

skyddsrumsfrågor    Fö 2; Il Fö 2

Militära underrätlelse-

ijänsten                      Fö IO

Mililäransvarskommillén    Ju 24

Mdilärieknisk utveck­
ling, analys        Fö 5; II Fö 3

Miljö- och naiurresurspoti-

tik. riktlinjer                  Jo 9

Miljömedicinskl laboralo- ;

rium                             S 42

Miljörisker, sjötransport    Jo 11

Miljöskadeulredningen   '   Ju 35

• Miljöskyddslag­
stiftningen, översyn       Jo 4

Mindre och medelstora före­lag, arbelsmiljöinvesteringar A. 18

Mineralpolitiska utred­
ningen (MPU)                  12

Missbruk, kontokort        E 13; Il E I

Missbrukare

Alkohol och narkotika    S 26

Alkoholfrågor, Samordnings­
organ                  S 43; II S 6
Erkända och enskilda
vårdanstalter        S 5
Familjevård                           S 24
Narkomaner som begått
brott                                      Ju 43
Vård utan samtycket S 44; II S 5

Mobdiseringssäkerhet   Fö 5; II Fö 3

Moralorium. värnpliklser-
sältningen under bered­
skap- och krigsförhåttan-
den                  Fö 14; 11 Fö 6

Motellverksamhet,

alkohotfri                      S 29

Motorredskap                     K 4

A/Ft/(mineralpolitiska ut­
redningen)                      I 2

Museiverksamhet, civd,

jlyghislorisk                  U 34

Museiverksamhet, Drott­ningholms tealermuseum      U 47

Musieverksamhet, livrust­
kammaren. Skoklosters
slott och Hallwylska
museet                        U 25

Museiverksamhet, livrust­kammaren. husgeråds­kammaren, Kungl. Slottet    U 25

Musikaliska verk,

upphovsfrågor             Ju 16

Myndigheters ADB-material, allmänhetens tillgång

Ju 18:11 Ju 4

Myndigheters, statliga, till
syn av kommunal och
landstingskommunal verk­
samhet           Kn27;llKn3

Myndigheters verkstadsrörelse     K 5

Myndighetsorganisation.

energiområdet               I 24

Myndighetsorganisation
Lantmäteriverksamhe­
ten                    Bol7;IIBo3
Statskontoret     B37; II B9

 

Skr 1980/81:103

548

 

Målsägandeangivelse   Ju 19; 11 Ju 1

Mångfaldigande, upp­
hovsfrågor                  Ju 16

Mäklarverksamhei           Ju 13

Män och kvinnor.

jämslälldhel              A 1, 20

Märkning av olja i fartyg     K 1

Märkning, textilier    H 16; II H 2

Mätning, individuell
varmvattenbered­
ning                  Bo 12, I 39; II I 7

Mönslringsulredningen       K 13

N

Namnsättning, ortnamn   U 47; 11 U 2

Narkotikabrott, permissions-
frågor               Ju 53;II Ju 5

Narkotikamissbrukare. Delega­tioner för kontraktsvård       Ju 43

Narkotikamissbrukare. Kon­
traktsvårdsutredningen  S 26

Narkotikamissbrukare, vård

utan samtycke, vuxna   S 44; 11 S 5

Naturkatastrofer, er­
sättningsfrågor            Kn 17

Naturresurs- och miljö­
utredningen                   Jo 9

Nedrusiningsdelegalionen  UD 2

jVFFO (nykterhetsvårdens er­
kända och enskilda
vårdanstalts personalorganisa­
tionsutredning)               S 5

Neutralitet, folkrättens

tillämpning                    Fö 9

NJA (Norrbottens Järn­
verk AB)                         I 7

Norrbottensdelegalionen       I 7

Nordiska rådet. ADB-
system                B 33: 11 B 4

Normer, koslnadshöjan-

de                   Kn27; Il Kn 3

Norrland, häradsallmänningar

och allmänningslagar    Jo 16

Norrlandsfonden                 I 25

Nya testamentet, ny­
översättning                   U 2

Nyemissioner. Anneli-

regler             B 21; Il B 2. 15

Nykterhelsvårdens erkända
och enskilda vårdanstalters
personalorganisations-
utredning (NEPO)            S5

Nvtijanderäti                    Ju 14

När-TV                   U22;IIU6

Näringsbidrag, beredskaps-

och krigstjänst        Fö 14; II Fö 6

Näringslivet, brottsföre­byggande insatser   Ju 52; II Ju 2

Näringslivet, datateknikens

och elektronikens effekter       1 14

Näringslivet, rekonstruk­
tionsbolag             B 7; 11 B 8

Närradiokommittén        U 22: II U 6

När.sjöfarl. strukturfrå­
gor                    K 23; 11 K 4

Nääsutredningen               U 20

O

Obestånd..förelag      B 7; II B 8

Obligationer, realisa­
tionsvinster     B 21; 11 B 2, 15

Obligationsmarknad.

kredilpolitiken      E 12; 11 E 2

Ockupation, jolkrällens

tillämpning                    Fö 9

OECD-området. ADB-system    Ju 18, B 33; II Ju 4, B 4

Offendig ekonomi, forsk­
ning och utvecklingsinsat­
ser                      B 36; II 3 6

Offentlig verksamhet,

mångfaldigande frågor  Ju 16

Offentliga funktionärer      Ju 50

Offentliga styrelse­
ledamöter, vissa aktie­
bolag                            1 29

Offentliga utgifter.

.försvarsekonomi      Fö 5; II Fö 3

Offentlighetsprincipen. A DB-upptagning

Ju 18, B 33; 11 Ju 4, B 4

Officiell konlroll. vissa

larmanordningar            1 30

Olaga intrång                    Ju 1

Olja. ersäitningsbränsle      I 19

Olja. märkning i

fartyg                            K I

Oljelagringskommitté.

1980 års            H 15; 11 H 1

Oljeskador, sjötransporter Jo I 1

Otjesk vddskommillé.

1977 års                    Kn 10

Ombildning av hyresfastighet
titt fastighet med ägda
lägenheter         Ju 54; II Ju 6

Ombordsanstätlda               K 2

Omhändertagande, tillfälligt      Ju 3 i

Omsorgskommitlén            S 14

Omstrukturering, försvars­maktens organisation

Fö 5; 11 Fö 3

Opinionsbildning               Ju 10

Optionsrätt                       Ju 14

Ordningsstadge­
utredningen                 Kn 2

Organisationskommittén

(S 1978:02) för försäkringsrät­
terna                            S 21

Organisationskommittén

(S 1919:\2) för.socialstyrelsen S36

Organisationskommittén (S \9S0:05).förstatens miljömedicinska laboratoriums 42

Organisationskommittén (K 1980:04)
för iralikf vgaruihildning
(OTU)   ■ ■        K 24: 11 K 5

Organisationskommittén (B 1980:07) tör statskontoret (OKS-80)

B 37; ll B9

Organisationskommittén (U 1979:18)
jör statens konstmuseer U 45

Organisationskommittén (U 1980:06)

 

549

Sakregister

 

för Musikaliska akademiens
bibhotek mm                U 51

Organisationskommittén (H 1980:03)
för allmänna reklamalions­
nämnden                      H 17

Organisationskommittén (1 1979:12)
med uppdrag all utreda vissa
frågor om en träleknisk utveck­
lingsenhet i Skellefteå     1 26

Organisationskommittén (I 1980:02)
för omorganisa­
tion av slalens industriverks
enhet för företagsutveckling
(SIFU)                   134; Il 12

Ortnamnsverksamheten   U 47; 11 U 2

OSK-80 (organisations­
kommittén för stats­
kontoret)             B 37; Il B 9

Otillbörligt inte­
gritetsintrång     Ju 18; 11 Ju 4

Orc (organisationskommittén
för trafikflygarut­
biidning)             K 24; II K 5

Pant, dryckesförpackning,

återvinning        Jo 21; II Jo 6

Panlbrevsulredningen        Ju 39

Panträllsregler       Ju 39, 54; 11 Ju 6

Pantsällning, byggnader

på annans mark           Ju 20

Parkeringspolitik, sam­
ordnad. Stockholms­
regionen            K 22; Il K 3

Parkeringsöverlrädelser,

tomtmark                    K 11

Partrederi, förelags­
form                   K 23; 11 K 4

Paientpolicykommitlén        H 1

Paientprocessulredningen Ju 40

Palientdokumenlalion   S40; Il I, 12

Patientjournaler, mikro-

filmarkivering     S 40; II 1, 12

FBt/(psykiska barn-

och ungdomsvården)   S46;IIS9

Pedagogiskt forsknings-
och utvecklingsarbete
inom skolväsendel        U 21

Penningpolitisk konlroll,

kontokort            E 13; II E I

Penningpolitisk verksam­
het, riksbanken    E 12; Il E 2

Pensionskommittén             S 2

Pensionsrält, politiska

tjänstemän          B 34; II B 7

Pensionsåtaganden             B 6

Pensionärernas syssetsäll-

ningsförhdllanden         A 16

Permission, från kriminal-

vårdsanstah      Ju 53; 11 Ju 5

Permissionsulredningen Ju 53; 11 Ju 5

Permulalion                     Ju 12

Personalbistånd, u-lands-

verksamhel     UD 6; Il UD 1

Personalutbildning, kvinnor

iförsvaret                     Fö 1

Personalutbildning, yrkes­
inriktad rehabilitering,
lokalisering av
institut för                    A 17

Personbilar, försäljnings­
skall                  B 10; II B 10

Personlig integritet, bedöm­
ningsfaktorer, person­
register             Ju 18; II Ju 4

Personregister, socialtjänsten,

gallringsbestämmelser S 41; II S 2

Personregisterlagstiftning,

generell             Ju 18; Il Ju 5

Persontrafik, samordning

av läxor                       K 19

Persontransport, järnvägs-
lagstiftning                    Ju 5

Perspektivplan, civil­försvarsstyrelsen      Fö 2; II Fö 2

Perspektivplan, framtida,

sjöfarten            K 23; II K 4

Perspektivplaner, myndigheter,

totalförsvarsfrågor   Fö 5; Il Fö 3

Perspektivplan, transport-
forskningsområdet    K 21; Il

Perspektivplan, överbe­fälhavaren (ÖB)      Fö 5; II Fö 3

Pilolutbildning,

civd luftfart         K 24; II K 5

Placeringsplikl, kredit­
politiken              E 12; Il E2

Planering

Inflytande över samhälls-
beslut             Kn27;llKn3
Metoder för hushållning
i statsförvaltningen         B 9

Planeringssystem, byggnads­
reglering                A 25; A 5

Planmässig sanering
efter industrined­
läggning                     Bo 11

Platsbehov, barnomsorgen   S 7

Polisbevakning, ideella tillställ­
ningar                         Kn 9

PoUsen, användning av
luftprov vid Irafiknykter-
hetsprov            Ju 55; II Ju 8

Politisk information,

värnpliktiga        Fö 3; 11 Fö 1

Politiskt tillsatta

tjänstemän, pensions-

rätt                     B 34; II B 7

Postverket, skydd för

grov brottslighet      Ju 53; II Ju 5

Prisbildning, energiom­
rådet, taxe- och prissätt­
ningsprinciper       1 39; Il I 7

Prisbildning, kredilpolitiska

frågor                  E12;IIE2

Prisbildning, övergång
från hyresrätt till
bostadsrätt                   Bo 8

Prisregleringskommillén      H 2

36    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

Skr 1980/81:103

550

 

Il Bo

Prisutveckling, bostadsbyg­
gande              Bo 16

Prisvarianlklausuler. upp­handling, försvarsmateriel

Fö 15; 11 Fö 7

Privaldatorer,

llJu4

personregislerfrågor Ju 18

Produce n t på verka n

H 3, 11,1 39; n I 7

120

B 20; II B 11

Jo 12 H3

Produktion, ahernaliv inom vissa delar av försvars­malerielinduslrin

Produktionsfaktor­beskattning

Produklkonlrollens organisation

Produktplanering

1 28 H 12 S 10

I 15 Kn3

S 14;11 S3

Ju 16

B 1

U30

Produklsökn ing. främjande av

Produktundersökning

Prostilutionsutredningen

Provning, energi­området

Psalmkommillén

Psykiskt utvecklings­störda, barn till

Publicering, upp­hovsfrågor

Punklskatte-

ulredningen. 1969 års

Punktskriftsbibliotek

R

R 2-utredningen                 1 17

RA (riksarkivet)    S 40; 11 S 1, 12

Radioaktivt avfall,

kärnkrajt                       1 16

Radioakliv strålning,

skyddsrumsfrågor    Fö 2; Il Fö 2

Radiobiologisk forskning    U 36

Radiobiologiskl arbete,

semeslerfrägor               A 8

Radiorätlsliga frågor

Ju 16, 51, U 22,32

Radonutredningen            Jo 14

Ransonering, alko­
holinköp               S43;I1S6

Rapporleftergifl. vissa

snalteribroii        Ju 52; 11 Ju 2

Rapporleringsrutiner, sjuk-
och föräldraledighet, slals-
anställda            B 38; II B 12

Rationalisering

Alkoholutandningsprov som be­
vismedel vid trafik­
nykterhetsbrott       Ju 55; II Ju 8
Bostadsfinansierings­
systemet          Bo 19; II Bo 4
Exekutionsväsendets ADB-base­
rade redovisningssystem,
REX                     Kn26;IIKn2
Fredskårens administration

UD6; II UD 1

Försvarspolitiska prioriteringar
om mål och medel   Fö 5; II Fö 3
Försäkringsdomstolarnas verk­
samhet                S47;11S8
Föräldraförsäkringen S45;11S7
Gallring av medicinska arkiv

S40; Il S 1, 12
Hälso- och sjukvårdspersonal,
legitimations- och behörighets­
bestämmelser      S48;11SI1
Invandrarpolitisk reformverk­
samhet               A 23; II A 4
Kontokortsmarkna­
den                     E 13; 11 El
Lantmäteritaxan   Bo 18; 11 Bo
Lantmäteriverksamheten

Bo 17; 11 Bo
Matpotatiskontrol-
len                    Jo 25; 11 Jo

Offentlig ekonomiska forsk-
ingen                   B 36; 11 B

Omorganisation av statens enhet för företagsut­veckling (SIFU)

134:1112
Rapporteringsrutiner för sjuk-
och föräldrale­
dighet, statsanställ­
da                     B 38; Il B 12
Sjöfartens roll i trafikpoli­
tiken                  K 23; II K 4
Små och medelstora företags
finansiering        E 14; Il E 3
Statliga myndigheters
tillsyn och kontroll av
kommunal och landstingskom­
munal verksam­
het                         Kn27;llKn3
Statliga ätgärder

vid företags obestånd B 7; II B 8
Statskontorets organisa­
tion                     B 37; II B 9

Rattfylleri- och onyklerhets-

mål, bevismedel      Ju 55; II Ju 8

RAA (riksantikvarieämbe­
tet)                     U47;1IU2

Realbeskattnings­
utredningen                  B 18

Realisationsvinst, upp­
skov med beskattning­
en'                    B 39; Il B 14

Realisaiionsvinslbeskatt-
ning, bostadsrätter och
ägarlägenheter   B 21; B 2, 1

Realisationsvinstregler, in­stitulionella placerareB 2 1; B 2, 1

Redovisningssystem, exeku­tionsväsendet (REX)

Kn26; Il Kn

Redovisningssystem, mång-

faldigandefrågor           Ju 1

'Ledamöter m fi ej utsedda.

 

551

Sakregister

 

Reformers finansiering,
samtliga kommilléer
och särskilda utredare  11 B 5

Reform, differentierade

' körkorf                         K 9

Reformbeslut, grundskotans

uppföljning                   U 38

Regelsystem, föräldra­försäkringen, översyn   S 45; 11 S 7

Regeringsformen, norm-

givningsmakten            Kn 9

Regeringsformen, val.

mandattider, regerings­beslut och -bildning   J u 51; 11J u 3

Regeringsskiften, pen-sionsjrågor för politiskt tillsatta tjänstemän    B 34; II B 7

Regionala variationer.

abortfrekvens       S39;I1S4

Regionsjukvård. Örebro     S 24

Registrering, alko­
holinköp               S42;1IS6

Registrering, bo­
stadsrätt'            B 39; II B 14

Registrering, inteck­
ningar, lagjarter,
ADB-system      Ju 54; 11 Ju 6

Registrering, rapport-eftergift, snatteri     Ju 52; 11 Ju 2

Registrering, ägar­lägenheter

Ju 54,B21; II B 2, 15, Ju 6

Registreringsteknik.

personregister   Ju 18; 11 Ju 4

Regler för beskattning av stals-
"bidrag                          B 31

Regler om humanitet

i krig                          UD 1

Regleringssystem.

kreditpoliliskl          E 12; E 2

Rehabilitering, alko-

holmisshrukade    S 43: 11 S 6

Rehabilitering, yrkes­
inriktad (NYR)               A 17

Reklam, videogram          Ju I I

Rekrytering, civilmilitär

personal                       Fö 7

Rekonstrukiionsbolag        Bl: 11 B 8

Relationsproblem, familje­
rådgivning            S 46; 11 S 9

Religionen, försvars­
makten            Fö 13; II Fö 4

Rennäringen, ekonomiska

villkor               Jo 20; II Jo 2

Renskötselområdet            Jo 5

Representation, statlig.

alkohol fri            S 43; 11 S 6

Reseförmåner, er­
sättning under bered­
skap och krig    Fö 14; II Fö 6

Resegarantiutredningen      H 5

Resekostnader, lantmäteri­
förrättning        Bo 18; 11 Bo 2

'Ledamöter m fi ej utsedda.

. Reslriktionssystem.

alkoholfrågor        S 43; II S 6

/JFA" (redovisningssystem
för exekutionsväsen­
det)                Kn 26; Il Kn 2

RFV se riksförsäkringsverket

/?/(rättsväsendets

informationssystem)      Ju 2

Riksanlikvarieäm­
betet (RAA)         U47;IIU2

Riksarkivet (RA) arkivvård, kommuner och landsting

S40,41; II S I, 12, 2

Riksbanken, penningpolitisk verk­
samhet                B 34; 11 B 7

Riksbanksfullmäktige, stats­
stödda    exportkrediter,    omfatt­
ningen                      I 35: II I 7

Riksdagspartierna.

ADB-frägor          B 33; II B 4

Riksdagsval           Ju 51; II Ju 3

Riksdagsval. Malmöhus

län                              Ju 49

Riksförsäkringsverket (RFV)

Allmänna försäkringens dator­
system                         S 13
Dagpenning, värnplikti­
ga                           Fö 14; II Fö 6
Efterlevnadsskydd         S 2
Familjestöd inom föräldra­
försäkringen                 S 4
Försäkringsdomstolarnas
verksamhet                 S47;I1S8
Försäkringskassornas kon­
taktnät och service­
nivå                             S 6
Föräldraförsäkringen,
barnledighet               S45;I1S7
Organisationskommittén för
försäkringsrätterna                S21
PersonregisterfrågorJu 18; 11 Ju 4
Rapporteringsrutiner, sjuk-
och föräldraledighet B38;ll B 12
RFV-översyn                          S 32
Sjukförsäkringens ersätt­
ningssystem vid sjuk­
resor                                       S 33
Sjukpenningförsäkring­
en                              S23: II S 10
Socialpolitiska samordnings­
utredningen                              S 8
Tandvårdsförsäkringen,
allmänna                                  S 20
Vård av anhörig i hemmet, er­
sättning till sjukvårdshu­
vudmän                                  S 35

Riksnämnden för kommunal

beredskap                   Kn 1

Riksplanering, råd­
givande expert­
grupp för fysisk             Bo 2

Rikspolisstyrelsen (RPS)

Begränsning av permissions­
missbruk           Ju 53; II Ju 5

 

Skr 1980/81:103

552

 

SARI                            Ju 2

Trafiknykterhetsbrott,
luftanalys          Ju 55; 11 Ju 8

Riksrevisionsverkei (RRV)
Kontroll av kommunal och
landstingskommunal verk­
samhet            Kn 27; II Kn 3
Upphandlingskungörel­
sen                 Fö 15; Il Fö 7

Riksskatteverket (RSV).
realisationsvins-
beskattning'        B 39; 11 B 14

Riksåklagaren (RÅ),
trafiknykterhets­
brott, luftprov    Ju 55; 11 Ju 8

Risklagande, små och medelstora företag

Riktlinjer, svensk

krigsmaterielexpori        H 8

/?/K(utredningen om reklam

i videogram)                Ju 11

RPS se rikspolisstyrelsen

RRV se riksrevisionsverket

/((nksskatteverket)   B39; II B 14

RÅ (riksåklagaren)       Ju 55; II Ju 8

Råd för melodfrågor,

statskontoret        B 37; 11 B 9

Rådgivning, abort­
frågor                  S39;I1S4

Rådrumsstöd, före­
lagskriser              I 36; II I 3

Råvarukostnads­
utjämning (RKK)          Jo 13

Räddningstjänst,

lill sjöss                         H 4

Räddningstjänst­
kommitlén                  Kn 17

Räntereglering, kredit­
politiken              E 12; II E2

Rättegångsutredningen     Ju 21

Rättssäkerhet, barn-
oeh ungdomsvård,
registergallring     S 41; 11 S 2

Rättssäkerhet, kredit­
pohtiska frågor    E 12; 11 E 2

Rättssäkerhet, medicinska arkiv, gallrings-bestämmelser       S 40; II S 1, 15

Rättssäkerhet, missbrukare,

vård ulan samtycke    S 44; II S 5

Rättssäkerhet, irajlk-

nykierhelsbrolt        Ju 55: II Ju 8

Rättsväsendet, in-formationssvsiem

Ju 2,'18, B33;II Ju4, B4

Röntgenarkiv, förvarings­
tid                   S 40; II SI, 12

Sakkunniga {K \912:0l) för att leda visst utrednings- och ut­vecklingsarbete i.fråga om

' Ledamöter m fi ej utsedda.

metoder för märkning av olja
i fartyg {VMOF)              Kl

Sakkunnig(K 1915:01) med

uppdrag att utreda vissa säker­
hetsfrågor vid användning av
truckar                          K 4

Sakkunniga {U 196%.49) för
förhandting om avlalsregle­
ring av upphovsrältsliga frågar
pä undervisningsområdet
(AUU-sakkunniga)           U I

Sakrällsskydd         Ju 56; 11 Ju 7

Samarbelsavial, civil

pilotulbildning     K 24; II Ju 7

Samarbetsorganet (S 1980:06) /ö/-
alkoholfrågor        S43;1IS6

Samarbelsorganel (Ju 1968:59) för
rättsväsendels informationssystem
(SARI)                        ' Ju 2

SamD AffiO (delegationen

(Fö 1978:03) för samordning av
ny befälsordning)          Fö 6

Samebyar                         Jo 1

Samefrågor, arbetsgrupp   U 13

Samfinansiering, transport­forskningsområdet    K 21; 11 K 2

Samfällighelsförvaltning, ägar­lägenhetssystem      Ju 54; II Ju 6

Samhälle —företag, informations­
företag                          J 22

Samhällsekonomiska konsekvenser,
ägarlägenhetssyn-
punkt                  B 35; II B 3

Samhällsfunktioner, ADB-
teknik                  B 33; Il B 4

Samhällsinformalion, värnplik­
tiga                    Fö 3; 11 Fö 1

Samhällsplanering, alkohol­
frågor                  S43;1IS6

Samhällsservice, kommunal nivå S 13, Bo 17, Kn27; II Bo 3, Kn 3

Samlevnadsproblem, familjerådgiv­
ning                     S46;IIS9

Samlingstokalkommitlén   Bo 14

Samordnad trafikpolitik      K 16

Samordning, kollektivtrafiken    K 18

Samordning, ny befälsordning
för del militära försvaret
(SamD NBO)                Fö 16

Samordningsorgan, alkohol­
frågor                  S43;1IS6

Samrädsdelegalion, regerings­
kansliet, krisdrabbade förelag
(EFSU)                  136; 11 13

Samrådsorgan för försäkrings­
domstolarna , riksförsäkrings­
verket och försäkringskasse-
omrädel               S47;I1S8

Sanktionsbestämmelser, ursprungs­
märkning            H 16; 11 H 2

S/1/?/(samarbelsorganel

(Ju 1968:59) för rättsväsendets
informationssystem)      Ju 2

Scandinavian Airlines Syslem (SAS),
pilolutbildning      K 24; Il K 5

 

553

Sakregister

 

SF/w (AB Svensk Export­
kredit)                       I 35; II I 5
Sekretariatet för framtidsstudier U 4
Semesterkommitté. 1978 års       A 9
Serafenutredningen. Sista U 43
Sexualbrotiskommilté. 1977

års                    Ju 19; II Ju 1

SFl-kommiltén                   A 14

SG/(sjukpenninggrundande in­
komst)                   B 38: 11 B 12
SGI se slalens geotekniska institut
SIB se statens institut för byggnads­
forskning
SIBCO se Sveriges internationella

byggnadskommitté SIDA se styrelsen för internationell

utveckling SIFU se statens industriverks enhet

för företags u I veck ling
SIND se statens industriverk
Sista Serajénutredningen   U 43

Sjuk- och hälsovård, försvaret     Fö 8
Sjuk- och socialvårdens planerings-
och rationaliseringsinstitut
(Spri)                  S40; II S 1, 12

Sjuk- och socialvårdens medicin­
ska arkiv, gallringsbesläm­
melser               ' S40: 11 S 1, 12
Sjukanmälan, anställnings-
myndighet         B 38; 11 B 12
Sjukjrånvaro. ersättnings-
syslem              S 23; II S 10
Sjukförsäkring, ersättningssystem.

sjukresor                      S 33

Sjukjournaler, mikrofilmarkive-

ring               ' S40; II S 1, 12

Sjuklönesystem       S 23; II S 10

Sjukpenninggrundande inkomst

(SGI)                 B 38; 11 B 12

Sjukpenningskommitlén S 23; 11 S 10
Sjukreseutredningen          S 33

Sjukvård. ADB-system B 33; II B 4
Sjukvård i fred. försvarsmakten Fö 8
Sjukvård i krig. skydd         S 9

Sjukvård i livets slutskede { SLS)  S 7
Sjukvårdsdelegalion. socialdeparte­
mentets                              S 1
Sjukvårdsförmåner, besparing­
ar                              S23; II S 10
Sjukvårdslagen, landstingskom­
muner, arkivfrågor S 40; 11 S 1, 12
Sjukvårdspersonal, legitimations
och behörighets bestäm­
melser                       S48;IIS11
Sjukvårdspersonal, trafiknykterhels-

prov                  Ju 55; II Ju 8

Själa vård. försvars­
makten                 Fö 13; II Fö 4
Själavård, kyrklig beredskap i

krig                             Kn 7

Självrisk. sjukförsäkrings­
systemet                S 23: II S 10
Självstyrelse, kommuner och lands­
tingskommuner     Kn 27; II Kn 3

Sjöfart, skatteregler K 23; 11 K 4
Sjöfartens rott i trafikpoli­
tiken                      K 23: II K 4
Sjöfynd                   Ju 32
Sjölagsutredningen  Ju 29
Sjömanspension, kollektivavtal K 17
Sjömän, mönstring  K 13
Sjörätt, panträllsregler Ju 39
Sjötjänslgöring. ersättning under

beredskap och krig   Fö 14; 11 Fö 6
Sjötransport, miljörisker   Jo 1 I

Sjöövervakning.skommittén

(SÖK)                            H 4

Skadeersättning, naturkata­
strofer                            Kn 17
Skadeståndsregler, dalalag — skade­
ståndslag                Ju 18; 11 Ju 4
Skadeverkningar, box­
ning                         Jo 22; II Jo 1
Skatte- och uppbördssystem i krig.

värnpliktsersältning Fö 14; II Fö 6
Skatteadministration. A DB-
system    Ju 18, B 33; II Ju 4, B 4
Skattefri införsel av alkohol­
drycker                    S 43; 11 S 6
Skatteförvaltning. Stockholms län.

översyn                      Kn 19

Skallekonstruktion, eldrivna

fordon                B 10; II B 10

Skattelättnader, folkpensionärer.

översyn av regler          B 29

Skatlemässiga konsekvenser, ägar­
lägenhetssystem      B 35; II B 3
Skalteprocessen. säkerhelsåt-

gärder                           B 4

Skatter, kulturarbetare ocli uppfin­
nare                                 B 30
Skatter, produktionsfaktor-
skatt                         B 20; Il B 11
Skatteregler, sjöfarten    K 23; 11 K 4
Skatteregler, ägarlägenhets­
system                      Ju 54; II Ju 6
Skattesystemet, underskotlsav­
drag                           B 35; 11 B 3
Skattetilläggsutredningen (SU)     B 5
Skatleutjämning. inom­
regional                Kn 25; II Kn I
Skalleutjämningssyslemel. statistik
och kalkylmetoder. grund­
garantin                     B 32; II B I
Skatteulredning. 1972. års B 3
Skellefteå, träleknisk utvecklings­
enhet                                         I 26
Skidbackar, säkerhet                   Kn 9
Skingringsförbud                            B 4
Skogsadminislraiiva ulredningen Jo 2
Skogsbruk, kemiska medel        Jo 21
Skogsindustrins virkesförsörjning I 32
Skoklosters slott                          U 24
Skola, kontakter, hem och          U 29
Skoladministraliva kommittén    U 28
Skolforskningskommitlén            U 21
Skolförfattningsutredningen        U 39
Skolledare, kvinnliga                     U 8

 

Skr 1980/81:103

554

 

Skolmiljö                          U 38

Skolväsendet, huvudmannaskaps­
frågor                              U 40
Skolväsendet, tilläggsdirektiv till vissa
ulredidngar       S 14, U 18, 19, 21
Skolväsendet, utökad ansvars-
och handlingsfrihet .för
kommuner och landstingskom­
muner                   Kn 27; 11 Kn 3
Skriftlig dokumentation. Iiiflunder-
sökningsteknik. s.k- liifiprov. tra-
llknvkterhetshrott    Ju 55; II Ju 8
Skuldebrev, konvertibla   E 14; II E 3
Skydd för företagshemligheler   Su 46
skyddade verk  "                        Ju 15
Skyddsrumsutrednin.       1975      års
■(SKrU-75)                Fö 2; 11 Fö 2
Slottet, kungl.. museiverksamhet U 25
Si-S (utredningen (S 1974:09)

beträffande sjukvård i livets slut­
skede)                               S 7
SMAK se Svensk malpotaiiskoiuroU
SMHI-utredningen                K6
Småbarn.sjöräldrar S 4
Småhusköpkommittén Ju 13
Småhusområden, skyddsrumsbyg­
gande Fö 2; 11 Fö 2
Snabbvinsatser. försäljningsför-

biid                      S43;I1S6

Social forskning                  S 6

Social forskning, behov av primär-

malerial               S 41 : 11 S 2

Sociala konsekvenser, övergång från
hyresrätt till bostadsrätt Bo 8

Sociala konsekvenser, övergång
jrån hyresräll lill ägarlägenheis-
sysiém               Ju 54: II Ju 6

Socialheredningen    S 44; 11 S 5

Socialdatautredningen     S 41 ; II S 2
Socialdepartementets .sjukvårdsdele­
galion                                S 1
Socialförsäkrim-särende. väntetid vid
besvär        '                 S47;IIS8
Socialnämnder, arkiv, gallrings­
bestämmelser              S 41 ; 11 S 2
Socialpolitiska samordningsul-

SSU)                             S8

Socialstyrelsen

Abortlagen, tillämpnings­
anvisningar              S 39; 11 S 4
Medicinska arkiv, gallrings­
bestämmelser       S 40; II S 1, 12
Statens rättskemiska labora­
torium, trafiknykterhetsbrott,
luftundersöknings-
teknik                      Ju 55; II Ju 8
Uppgifter, resurser och orga­
nisation                    S 36
Socialtjänsten

Abortlagen, tillämpningsanvis­
ningar                  S39;IIS4
Medicinska arkiv, gallringsbe­
stämmelser           S40; II S 1, 12
Dokumentation, bestäm­
melser                 S41;IIS2
Familjerådgivning     S 46; 11 S 9

Kontraklsvård               S 26

Missbrukare, vård utan
samtycke             S 44; II S 5

Personregister, gall­
ring                     S4I;IIS2

Sockerbetor, etanol ur      Jo 17

Sockernäringen, framlida omfattning,
inriktning, organisation och struk­
tur                              Jo 24

Solnauiredningen               B 17

Solvärme, ersättning för olja 1 9

SPAR (statliga person- och adressre­
gister)               Ju 18: II Ju 4

Sparavdrag                        B 3

Splitter, skyddsrums­
frågor                Fö 2: 11 Fö 2

SPK se statens pris- och kariellnämnd

Spri se sjuk- och socialvårdens plane­rings och rationaliseringsinstitut

SPV se statens löne och pensionsverk

SR se Sveriges Radio aktiebolag

SRF se Synskadades riksförbund

SSPA se statens skeppsprovningsan­slalt

SSU se socialpolitiska samordnings­utredningen

Stabspasiorer        Fö 13: II Fö 4

Stadsförnyelse. Europarådets slads­
förnyelsekampanj        Bo 15

Standardiseringsutredning. 19 78
års                               1 12

Stat-kommungrup­
pen                 Kn 27: Il Kn 3

Stat och kommun, lillämpad plane­ring i krig och fred   Fö 2: 11 Fö 2

.Staten som förmånslagare. tesiamen-
tariskl förordnande av Florence
Stephens                      B 26

Statens geotekniska inslilui (SG 1),
iransportforskninii. väg­
området             K 2 I ; 11 K 2

Statens industriverk (SIND)
Bankernas kreditgivning
till mindre och medelstora
företag                E 14: Il E 3

Byggprisutvecklingen

Bo 16; II Bo 1
Statens industriverks enhet för
företagsutveckling, ombildad till
Stiftelsen Institut för Företagsut­
veckling (SIFU)      1 34: 11 1 2
Svensk elektronikindustris nu­
läge och utvecklingsmöjlig­
heter                           B 33: 11 B 4

Statens institut för byggnads­
forskning (SIB), ekonimiiska och
sociala aspekter på ägarlägenhets­
system              Ju 54; 11 Ju 6

Statens järnvägar (SJ), transport-forskningsfrågor        K 21 ; 11 K 2

Statens lantmäteriverk (LMW) Bebyggelseplanering

Kn 27; II Kn 3
Huvudmannaskaps­
frågor          Bo 17; 11 Bo 3
Kommunalteknisk samord-

 

555

Sakregister

 

ning med lantmäteriverk­
samheten     Bo 17; II Bo 3
Lantmäteri- och återbärings-
taxor           Bo 18; II Bo

Statens miljölekniska laboratorium.
Organisationskommittén för sta­
tens miljömedicinska laborato­
rium                             S 42

Statens naturvårdsverk (SNV),

forskning om trafikens miljöpåver­
kan       ''            K 21; 11 K 2

Statens pris- och kartellnämnd

(SPK), pris- och kostnadsutveck­
lingen inom bostadsbyg­
gandet             Bo 16; II Bo 1

Statens råd för byggnadsforskning
(BFR), iransport forskning, lokala
frågor                 K 21; II K 2

Slalens rältskemiska laboratorium (SRL) .se Socialstyrelsen

Statens skeppsprovningsan­
slalt (SSPA), transporljörsk-
ning. skeppsteknik och sjö-
.jar)                   K 21; II K 2

Statens vattenfätlsverk (Vattenfall),
principer för taxe- och prissättning,
energiområdet       I 39; II I 7

Statens vägverk (W), Jörsk­
ning om trafikens miljöpå­
verkan               K 21; II K 2

Siatensväg- och trafikinstilut (VTI), iransportforskning, vägar, vägtra­fik, vägirajiksäkerhet K 21; II K 2

Statistik, datalagens tillämp­
ning                  Ju 18; II Ju 4

Statistik, kontokortsutveek-

ling                     E 13; II El

Statistik, läkemedel och läke­
medelsbiverkningar, m ed ic in sk a
arkiv, gallringsbesläm­
melser            S40; II S I: 12

Statistik, rennäringen   Jo 20; Il Jo 2

Statistik, skatteutjämnings­
systemet             B 32; II B 1

Slatislik. statlig                  E 1 1

Sialistikutredningen           E 1 1

Statistiska centralbyrån (SCB)
Byggnadsprisindex för
bostäder           Bo 16: II Bo 1

Uppgiftsinsamling            E 1

Slallig fondförvaltning, översyn    E 10

Statlig konsultverksamhet i

utlandet                        B 15

Statlig kreditgivning            B 7

Statlig rekreations- och

lurisipolitik                   Jo 19

Statlig representation, alkohol­
begränsning         S 43; II S 6

Statlig skoladministration   U 28

Statlig statistik                  E 11

Statlig tillsyn av kommunal
och landstingskommunal
verksamhet     Kn 27; II Kn 3

Slalliga person- och adressregister
(SPAR)              Ju 18; Il Ju 4

Statligt slöd, allmänna

samlingslokaler, principer    Bo 14

Statsanställda, rapporterings­
rutiner, sjuk- och föräldra­
ledighet              B 38; II B 12

Statsbidrag, familje­
rådgivning            S 46; 11 S 9

Statsbidrag, kvinno­
organisationer            Kn 23

Statsbidrag, regler för

beskattning                   B 31

Stalsbidragskostnader, sjukförsäk­
ringen                  S'2; II S 10

Statsbidragssystem, kommunal

väghållning                  K 15

Statsföretagskoncernen

E14, I4;11E3

Statsförvaltningen,

ADB-utruslningsfrågor   B 24

Statsförvaltningen, högre

chefsutbildning              B 26

Statskontorets organisa­
tion                     B 37; 11 B 9

Staiskontrotlkommillén      Kn 6

Statssekreterare, pensions­
rätt                     B 34; 11 B 7

Slatsskiddspolitik    , E 12; 11 E 2

Stiftelsen Institutet för Företags­
utveckling {SIFU)   134:1112

Stiftelseulredningen          Ju 12

Stockholms läns skatteför­
valtning, översyn        Kn 19

Stockholmsområdet, inomregional skatleutjämning   Kn 25; 11 Kn I

Stockholmsregionens jlygplais-

frågor                            K 8

Stockholmsutredningen   K 22; 11 K 3

Straff datalagstiftning,

brottsbalk          Ju 18; 11 Ju 4

Straffföretäggande vid

rattonykterhet    Ju 55; 11 Ju 8

Stridsledningss ystem,

ADB-frågor          B 33; 11 B 4

Stridsmedel, kemiska.

skyddsrumsjrdgor    Fö 2; II Fö 2

Strukturfrågor, närsjö-

fart                    K 23; II K 4

Strukturfrågor, socker­
näringen           Jo 24; II Jo 4

Strålning, radioaktiv, skydds­
rumsfrågor         Fö 2; II Fö 2

Strålrisker, byggnader      Jo 14

STU se styrelsen för leknisk utveckling

Studieslödsutredningen       U 3

Styrelsen för internationell utveckling (SI DA), freds­kårens framtid     UD6;IIUD1

Styrelsen för teknisk utveckling (STÖ)
Svensk elektronikindustris
nuläge och utvecklingsmöjlig­
heter                   B 33; Il B 4
Tillämpad     transportforskning,
teknik- och komponentområ­
det                           K 21; 11 K 2

 

Skr 1980/81:103

556

 

Svensk E.xporl kredit .4 fl (SEK),
retinansiering av export­
krediter                1 35; II 1 5

Svensk industri, konsekvenserna av
inhemsk resp utländsk jlygplans-
produktion        Fö I I ; 11 Fö 5

Svensk matpotaliskontroll

(SMAK)              Jo 25: 11 Jo 5

Svensk-finska utbildnings­
området                        U 7

Svenska allmänjlygjöreningen. lufl-lärlslagsiifiningen     K 20; 11 K 1

Svenska Indusirietabterings A B
(Svetab), statligt riskkapital
till små och medelstora
företag                E 14; 11 E 3

Svenska kommittén för

IA EA :S kärnkraftssäkerhets­
konferens 1980 '    1 33;111 1

Svenska kinnmunförbundet
Biblioteksverksam­
heten                  U 44; 11 U 1
Grundgarantin, skatteutjäm­
ningssystemet, statistik och
kalkylmetoder     B 32: II B I
Lantmäteri- och återbärings-
taxor                      Bo 18; II Bo 2
Ortnamnsproblem    U 47; 11 U 2
Samordnad information om
samhällsplanering och
kommunalteknik inom
kommuner             Bo 17; II Bo 3
Statlig tillsyn och
kontroll                 Kn 27; II Kn 3
Statligt stöd till allmänna
samlingslokaler   Bo 14

Svenskl framtida utveck­
lingsarbete                  UD 5

Sveriges arbetsterapeuter.
Förbundet, legiiimalions-
och behandlingsbe­
stämmelser      S 48: 11 S I I

Sveriges internationella bygg­
nadskommitté (SIBCO)    1 1

Sveriges Investeringsbank .4 fl,

slatssiödda krediter inom Sverige
i vissa.fall             1 35; 11 1 5

Sveriges livsmedelsmedels-
handlareförbund (SS LF),
straffsatsen fin butiks­
tillgrepp           Ju 52; II Ju 2

Sveriges Lokalradio .4fl (LRAB).
försöksverksamhet närradio.
när-TV                U 22: 11 U 6

Sveriges medlemskap i Inter­
amerikanska utvecklings­
banken (IDB)       '       H 13

Sveriges Radio AB (SR).

försöksverksamhet ined när­
radio-när TV     U 22: II U 6

Synskadade, dagslidnings-

disirihution          U 53: II U 5

Sysselsättning, alternativ.

törsvarsmaterielinduslrin        1 20

Sysselsättning, utrednings­
verksamhet                   .A I

Sysselsättning, invandrare   A 4

Sysselsättningseffekter.    >

datateknikens utveckling       A 12

Sysselsättningsfrågor, ungdomar A 10

Sysselsättningsfrågor, äldre        A 16

Sysselsättn ingsproblem.

Göteborgsregionen        I 10

Sysselsätt ningsprohtem.

Västerbotten                B 12

Sysiemupphandling.

försvarsmateriel     Fö 15; 11 Fö 7

Sårbarhelskommillén (SÅRK)    Fö 4

Säkerhetsfrågor, truckar     K 4

Säkerhetspolitik, inriktning Fö 5

Säkerhetsåtgärder, skatte­
processen                      B 4

Särskild placeringsplikt.

kreditpolitiken      E 13; 11 E 2

Särskild utredare (K 1978:02) med
uppdrag att ta upp överläggningar
med Stockholms kommun och
Stockholms läns landsting om
jlygplaisfrågan på lång sikt i
Stockholmsregionen        K 8

Särskilt utredare (K 1979:03) av
Göteborgs hamns internationella
konkurrens förhållande  K 14

Särskilt utredare (K 1979:06)

av .sjömanspension genom kollek­
tivavtal                        K 17

Särskild utredare (A 1979:03) om lokalisering av institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning till den yrkes­inriktade rehabiliteringen      A 17

SÖK se Sjöövervakningskommiltén

 

TA K se Utredningen (K

n

1979:05)

mn tillsyn av kusterna

 

Kn2l

Talhokskornmillén

 

 

U 30

Tandvård, jluoran-

 

 

 

vändning

 

 

S 15

Tandvård, allmän

 

 

 

försäkring

 

 

S20

Tandvårdsutredning.

 

 

 

1978 års

 

 

S20

Taxe- och pris-

 

 

 

sätlning. energi-

 

 

 

området

 

1 39

; 11 1 7

Taxeringskontroll'

B 39:

11 B 14

Taxesamordningsut-

 

 

 

redningen

K

19:

II K 1

Taxestruktur, hamn-

 

 

 

väsendel

K

23;

11 K 4

Taxibil. samordning av

 

 

 

.sjukresor i

 

 

S33

Taxor, viss person-

 

 

 

trafik, samordning

K

19;

11 K 1

Teknikhandelsut-

 

 

 

redningen

 

 

H K)

Ledamöter m.fl. ej utsedda.

 

557

 

 

Sakregister

Teknikimpori.

 

statsbidrag

 

K 15

främjande av

1 28

Trajikpolilik. kollektiv-

 

 

Teledata. biblio-

 

trafikens förbättring

 

K 18

teksverksamhet

U44; II U 1

Trafikpohiik. kollektivtrafik.

 

Teledata. principer

 

ta.xesamordning

 

K 19

och riktlinjer

B 33; 11 B 4

Trafikpolitik, hiflfartens

 

 

Teledata. samhälls-

 

roll

 

K 10

information

U23

Trafikpolitik, sjöfartens

 

 

Telefon för handi-

 

roll

K 23:

: II K 4

kappade

S 16

Trafikpolitik, transport-

 

 

Terrorangrepp

 

forskningens resultat

K21

;IIK2

mot befolkningen

Fö 5; 11 Fö 3

Trafiksäkerhetsutredningen

K 3

Terrorisilagsiiflning

A 3

Traklamentsbeskailning

.v-

 

Teslamentariskt för-

 

sakkunniga

 

B 14

farande till för-

 

Transplantalionski-

 

 

mån för staten

B 25

rurgiska frågor

 

S7

Textlelefongruppen

S 16

Transport av

 

 

Text-TV. principer

 

farligt gods

 

K 12

och riktlinjer

B 33; II B 4

Transport av

 

 

Text- TV. samhälls-

 

luftföroreningar

 

Jo 10

information

U23

Transport av miljqläiligi

 

 

Texldier. ursprungs-

 

gods. sjötransport

 

Jo 11

märkning

H 16; II H2

Transportforskning. ut-

 

 

TFD se Transport-

 

bildningsfrågor

K21;

II K 2

forskningsdelegationen

Transportforsknings-

 

 

Three Mile Island. (TMI)

kommiltén

K 21:

II K 2

ångexplosioner i kärn-

Transportkapacitet.

 

 

kraftverk

138; 11 16

krig och krigsfara

K 23:

II K4

Tillsyn, personregister

Ju 18; II Ju4

Truckar, säkerhets-

 

 

Tillsynslagen

Ju 12

.frågor

 

K4

Tilläggsdirektiv lill

 

Trädgårdsnärings-

 

 

samtliga kommittéer och

utredning. 1974 års

 

Jo 3

särskilda utredare

-; II B 5

Träleknisk utvecklings-

 

 

Tilläggspension

S2

enhet. Skellefieå

 

I 26

Tillämpning, vissa anstalts-

Tullagstiftning.

 

 

bestämmelser

Ju 53; II Ju 5

översyn

 

H6

Tillämpning av lagen om

Tullagsutredare.

 

 

tillfälligt omhändertagande och

1978 års

 

H6

lagen om omhändertagande av

Turisipotilik.

 

 

berusade   personer   (LTO/LOB-

statlig

 

Jo 19

utredningen)

Ju 31

TV-avgifisui-

 

 

Tjänsteansvarskommittén           Ju 50

redningen

 

U 26

Tjänsteorganisation.

 

TV-program.

 

 

högskolor

U9

närradio

U 22;

II U6

Tjänstepensioner.

 

TV-program. upp-

 

 

beskattning

B6

hovsrätt

 

Ju 16

Tjänstgöring, värn-

 

TV-program. video-

 

 

pliktiga, för-

 

gram

 

U 10

månssystem

Fö 14; 11 Fö 6

TV-syslem. ny

 

 

Tobakskommittén

S II

teknik

 

U 34

Tomiparkeringsutredn,

ingen        K 1 1

TV-system. text-TV, princi-

 

Tomrättskommittén

Ju 26

per och riktlinjer

B 33

; Il B4

Totalförsvaret, behov av

TV-övervakning.

 

 

skyddade sjötransporter vid

lagen om                 J

Iu 18;

Il Ju4

krig och krigsfara

K 23; 11 K 4

Tvångslicens

 

Ju 16

Totalförsvarets

 

Tvångsmedelskommittéri

1

Ju 33

utveckling

Fö 5; 11 Fö 3

Tvångsåtgärder.

 

 

Trafik. Slockholms-

 

missbrukare

S44

; Il S5

regionen

K 22; 11 K 3

Typbesikningsut-

 

 

Trafikkontroller,

 

red ningen

 

K7

effektivare

Ju 55; II Ju 8

Tätorter, kollektiv-

 

 

Trafiknykterhetsbrott.

 

trafik

 

K 18

bevismedel

Ju 55; II Ju 8

Tätorter, skydds-

 

 

Trafikpolitik. kollekliva

rumsbyggande          1

Fö 2;

II Fö 2

trafikanläggningar

 

 

 

 

 

Skr 1980/81:103

558

 

L

U-landsverksamhet.

fredskårsarbeie     UD 6; II UD 1

U-länder, inler­
nationellt täke-
medelssamarbete          S 22

U-länder. nedrustnings­
frågor                         UD 2

UHÅ se Universitets- och högskoleämbetet

Ultraljud, apparatur för

behandling                    S 25

ULÄ se Kommittén (U 1976:04)

om läromedetsmarknaden  U5

UMOF se Sakkunniga {K 1972:01)
för att leda visst utrednings-
och utvecklingsarbete i.fråga
om metoder för märkning av
olja i fartyg                    K 1

UNCTAD-konferens,

inlernationellt läkemedels-
samarbete                    S 22

Underhållsfonds­
utredningen                  Bo 7

Underjordsarbele,

semesterfrågor              A 9

Underrättelsetjänsten.

militära                       Fö 10

Underskotlsavdrag, ägar­
lägenhetssystem  B 35; Il B 3

Underskottsa vdrags-

uiredningen          B 35; II B 3

Underställning

av avtal                         B 3

Underställning.sförfärandet,

stat-kommun       Kn 27; II Kn 3

Undersökningsplikt,

viss egendom    Ju 56; II Ju 7

UNESCO. ADB-system    B33;IIB4

Ungdom, överlåtelse av

alkohol till                     S 37

Ungdomens syssel­
sättningsfrågor          A 10

Ungdomsvård.

psykisk              S46;IIS9

Universitets- och hög­
skoleämbetet (UHÄ)
Medicinska arkiv, gallrings­
bestämmelser       S40; 11 S 1, 12
Utbildningssamarbete,
transportforsknings­
området             K 21; 11 K 2

Upphördssystem i krig,
värnpliktser­
sältning            Fö 14; II Fö 6

Uppfinnare, skatter

och avgifler                  B 30

Uppfinningar, ar­
betstagares                 Ju 28

Uppfinningar, patent­
frågor                            H I

Uppföljnings-
kommittén                   U 31

Uppgiftslämnande.

företagen                     B 13

Upphandting, försvars­
materiel           Fö 15; Il Fö 7

Upphovsrältsliga frågor,
undervisningsområdet
(AUU-sakkuniga)        U I

Upphovsrättsut­
redningen                    Ju 16

Upplåning, utomlands,

kredilpolilik          E 12; Il E 2

Upplålelseform,

bostäder            Ju 54; 11 Ju 6

Uppslagsverkskom-

muién                          U 12

Uppvärmningssystem I 37; II I 4

Ursprungsmärk­ningsutredningen      H 16; Il H 2

Urvalskriterier, gallring, social­tjänstens register        S 41; 11 S 2

Ulandningslufl som analysobjekt, tra­fiknykterhelsbroll    Ju 55; 11 Ju 8

Utbildning, civil­
militär personal             Fö 7

Utbildning, data­
teknik                 B 33; 11 B 4

Utbildning, flyg-
lärare                 K 24; II K 5

Utbildning, folkrättens

regler under krig, neutralitet

och ockupation              Fö 9

Utbildning, forskningens roll i

den nya högskolan    U 37; Il U 3

Utbildning, förelag   A 21; 11 A 7

Utbildning, gymnasial          U 6

Utbddning, högre chefer,

statsförvaltningen          B 26

Utbildning, konser­
vatorer                        U 35

Utbildning, piloter.

civd luftfart         K 24; 11 K 5

Utbildning, utveck­
lingssamarbete            UD 5

Utbddning. transport­forskningsfrågor       K 21; Il K 2

Utbildning, värnpliktiga,
civila totalförsvars­
funktioner          Fö 5; I! Fö 3

Utbildning, värnnpliktiga,

samhällsfrågor        Fö 3; 11 Fö I

Utbildningsnämnd.

bistånd            UD 6; 11 UD 1

Utbildningsnämnd, civil

pilolutbildning      K 24; Il K 5

Utredaren {K 1978:06) av

differentierade körkort    K 9

Utredaren {K 1980:03) av
sjöfartens roll i trafik­
politiken             K 23; 11 K 4

Ulredningen {Ju 1972:04)
angående ny lagstiftning
om befordran med
järnväg                         Ju 5

Utredningen {Ju 1972:12) angående företags-

 

559

Sakregister

 

inteckning                     Ju 6

Ulredningen (Ju 1974:14)
om reklam i
videogram (RIV)          Juli

Ulredningen (Ju 1977:08)

om barnens rätt           Ju 23

Ulredningen (Ju 1977:15)
rörande rätten lill arbets­
tagares uppfinningar     Ju 28

Utredningen (ju 1979:09)
om skydd för
företagshemligheler      Ju 46

Ulredningen (Ju 1979:10)
om internationella
faderskapsjrågor         Ju 47

Ulredningen (Ju 1979:12)
med uppdrag all se
över valkretsindelningen
vid riksdagsval i Malmö­
hus län                        Ju 49

Utredningen (Ju 1980:05) om alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafik­nykterhetsbrott        Ju 55: 11 Ju 8

Utredningen {Ju 1980:06)
för alt se över gällande
ordning ifråga om
godtrosförvärv av stöld­
gods m.m.         Ju 56; 11 Ju 7

Utredningen (OD 1978:02)
om utrikesrep­
resentationen              UD 3

Utredningen (UD 1979:02)
ont utbildningsbehovet för
del svenska jramtida
utvecklingsarbetet        UD 5

Utrediungen {UD 1980:01)
om fredskårens
framtid            UD6;1IUD1

Utredningen (Fö 1978:05)
Hälso- oeh sjukvård
i försvaret (HSF)           Fö 8

Ulredningen (Fö 1980:01)
Religionen i
försvaret          Fö 13; 11 Fö 4

Ulredningen (Fö 1980:02)

om värnpliklsförmåner under beredskap och krig   Fö 14:11 Fö 6

Ulredningen (Fö 1980:03)
om vissa jrågor rörande
upphandling av försvars­
materiel           Fö 15; 11 Fö 7

Utredningen (S 1974:09)
beträlfande sjukvård i
livets slutskede (SLS)      S 7

Utredningen (S 1976:05)

om sjukvården i krig       S 9

Utredningen (S 1977:04)
om narkotikamissbrukets
omjattntng                    S 12

Utredningen (S 1977:10)
om den allmänna för­
säkringen (ALLFA)         S 13

Utredningen (S 1977:21)
om de homosexuellas
situation i samhället       S 19

Utredningen (S 1978:05)
om familjevård för
missbrukare                 S 24

Utredningen (S 1979:05)
om alkoholfri molellverk­
samhel                         S 29

Utredningen (S 1980:03) om gallring av medi­cinska arkiv m.m.    S 40:11 S 1, 12

Utredningen (S 1980:09)
om formerna för den
psykiska barn- och
ungdomsvårdens saml
familjerådgivningens
verksamhet          S46: II S9

Utredningen (S 1980:11) om legitimations- och be­hörighetsbestämmelser för personal inom hälso- och sjukvården m.m.       S 48; II S 11

Utredningen (K 1976:01)
om sam verkansmöjtig-
heterna hos vissa affärs­
verks och myndigheters
verkstadsärenden m.m.  K 5

Ulredningen (K 1979:01)
om transport av
farligt gods                   K 12

Ulredningen (Fi 1975:03)
om lönlagarna och
kapitaltillväxten              E 2

Utredningen (E 1979:03)
angående översyn av den
statliga fondförvalt­
ningen m.m.                  E 9

Utredningen(E 1980:05)
om de små och medel­
stora företagens finansiella
silualion               E 14; II E 3

Ulredningen (F\ 1972:06)
om underställning
av avtal                         B 3

Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder

m.m. i skalteprocessen
(USS)                            B 4

Utredningen (Fi 1976:02)
om beskattning av
tjänstepensioner             B 6

Utredningen (B 1977:07)
med uppdrag att utreda
frågan om lokalisering av
ny verksamhet till
Västerbottens län           B 12

Ulredningen (B 1979:07)
om minskning av
statens bestånd av
uthyrningsbostäder       B 23

Utredningen (B 1980:04)

om pensionsrätt   B 34; II B 7

Ulredningen (B 1980:06)
om jorsknings- och
utvecklingsinsatser
rörande ofjentlig
ekonomi              B 36; 11 B 6

Utredningen (B 1980:08)

 

Skr 1980/81:103

560

 

om förenklade rutiner jör rapporering av sjuk- och föräldra­ledighet för statsanställda m.fi. som omjattas av arbetsgivarinlräde    B 38; II B 12

Utredningen (\J 1977:03)

om kvinnliga skolledare  U 8

Utredningen (\J 1977:08)

om visningsersätining    U 11

Utredningen(V 1978:13)
för översyn av den interna
organisationen för livrust­
kammaren. Skoklosters slott
och Hallwytlska museet U 24

Utredningen (U 1978:14)
om förutsättningarna för
en närmare samverkan
mellan livrustkammaren
och övrig museiverk­
samhet inom Kungl.
Slottet                         U 25

Ulredningen (U 1979:01)
om förstärkta kontakter
mellan hem och skola    U 29

Ulredningen (U 1979:07)

om den civila flyghistoriska
museiverksamheten      U 34

Utredningen (U 1979:09)
om behov av radiologisk
forskning m.m.             U 36

Utredningen {U 1979:15)
med uppdrag all utreda
frågan rörande den framlida
verksamheten vid Stiftelsen
Drollningholms teater­
museum m.m               U 42

Ulredningen (U 1980:01)
för översyn av statens
konstråds organisation
och verksamhetsformer U 46

Utredningen (V 1980:02)
om ortnamnsverksamhelen
i riket m.m.          U 47:11 U 2

Utredningen (U 1980:03)
om den framlida hälso-
och sjukvården samt
molionsidrotten för
studerande                   U 48

Ulredningen (U 1980:04)
om översyn av
SFI-registret                 U 49

Utredningen (V 1980:05)
för en rättslig översyn
av ålgärder mol
avgifis.skolk                 U 50

Utredningen (\J 1980:08)
om dagstidningar
för synskadade             U 53

Ulredningen {lo 1976:06)
om översyn av mitjö-
skyddslagstifining          Jo 4

Utredningen (Jo 1919:05)
om jörutsällningarna
för tillverkning av
etanol ur sockerbetor    Jo 17

Utredningen (Jo 1979:07)
om den statliga rekrea­
tions- och turistpoliliken
(TUREK)                      Jo 19

Utredningen (Jo 1979:08)
om rennäringens
ekonomiska för­
hållanden   '       Jo 20; II Jo 2

Utredningen (Jo 1979:10) om boxningens skadeverkningar     Jo 22; 11 Jo 1

Utredmngen(Jo 1980:03)
om kontrollen
av matpolatis     Jo 25; II Jo 5

Ulredningen (So 1980:05) om återvinning av vissa dryckesför­packningar m.m.     Jo 27; 11 Jo 6

Utredningen (U 1978:03)
om import- och
expori författningar         H 7

Ulredningen (H 1979:02)
om Sverigehuses fram­
tida användning              H 9

Ulredningen (H 1979:07)
kommersiell information
till utlandel (KUL-
utredningen)                 H 14

Ulredningen (A 1978:03)

av vissa arbelstidsfrågor        A 1 1

Ulredningen (A 1979:01) om information rörande arbelsmiljörisker (INRA)      A 15

Utredningen [A 1979:04)

om arbetsmiljöin vesteringar

i mindre och medelstora

företag m.m. (MAI)       A 18

Utredningen (A 1979:05)
om vapenfri-
organisationen {UVO)    A 19

Ulredningen (A 1980:03)
om konlroll av
hybrid-DNA-teknikens
användning         A 22; II A 2

Utredningen (A 1980:05)
om kartläggning av
arbetsmarknaden för
korllidsanslällda på
konlorsområdet   A 24; II A 3

Ulredningen (A 1980:06)
om arbetsmarknadspoli­
tisk styrning av byggnads­
verksamheten      A 25;11 A 5

Utredningen (Bo 1979:02) om
planmässig sanering efter
industrinedläggningar   Bo 11

Ulredningen (Bo 1980:03)

om lantmäteritaxan      Bo 18

Utredningen {Bo 1980:04)
om viss översyn av
bostadsfinansie—
ringssvsiemel   Bo 19; 11 Bo 4

Ulredningen (I 1977:11) om omställbara eld­ningsanläggningar.

 

Kn20

Vagnskadeersättning Val till beslutande

Ju 8

Kn2I

politiska för-

 

 

samlingar                Ju 15;

11 Ju 3

 

Valkretsindelning,

 

Kn23

Malmöhus län Vallagskommitlé,

Ju 49

 

1978 års

Ju 30

Kn24

Valutakommiltén ValulapolUik -valuta­kontroll - kreditpohtik.

E4

 

sambandsfrågor        E 12

; 11 E2

I Kn2

Valutareglering Vapenfria ijänste-

E4

B 23

plikliga, för-

 

 

månssystem           Fö 14;

11 Fö 6

Bo 4

Vapenfrilagstiflning Varuflöden,

A 19

H 14

närsjöfart                 K 23: Varuhandeln,

; Il K4

II E2

koniokorlsfrågor        E 13

; 11 E 1

Sakregister

1 13

1 16

I 22

I 24 125

127

I 29 132

II 13

11 1 6 Kn II

Kn 19

Utlandsverksamhet, banker

Ullåningsregtering, kredilpolitiken

Utlänningar, särskilt skydd

Ullänningslagskommillén

Ulredningspersonal, statskontoret

Utrikespolitik, analys av utvecklingen

Utrikesrepresenationen

Ulrustningsfrågor, statsförvaltningen, ADB-system

Utvecklingsbanker Afrikanska (ADB) Interamerikanska (IDB) Asiatiska (ASDB)

Utvecklingsenhet, träteknisk Skellefteå

Ut vecklingsinsa is er, beskattningsfrågor

Utvecklingsländer, exportkreditgivning genom SEK-systemet  1 35; II 1 5

Utvecklingsländer, freds-

kårsarbele       UD 6; II UD 1

Utvecklingsländer, inter­nalionelll läkemedels-samarbete

Utvecklingständer, ned­rustningsfrågor

Utvecklingständer, ut­bildningssamarbete

Utvecklingsstörda, barn lill psykiskt

Utvärdering av abort­lagstiftningen

UVO se Utredningen (A

E3; 11 E4

E 12; II E2

A 23; II A4 A3;I1A6

B37; Il B9

Fö 5; I

1 FÖ3 UD 3

B 24

H 13 126 B 16

S22 UD2

UD 5

S 14; 1IS3

S39; II S 4 979:05)

om vapenfriorganisationen

561

mm. (OEA)

Utredningen {I 1918:01) om kärnkraftens radioakliva avfall - organisations- och finansieringsfrågor

Utredningen {I 1919:06) om informationssystemet förelag - samhälle m.m. (DIS-utredningen)

Ulredningen (1 1979:10) om myndighetsorganisa­lion inom energi­området m.m.

Utredningen {I 1979:11) om Norrlandsfonden

Utredningen (1 1979:13) om näringslivels energi­hushållning, m.m.

Ulredningen (1 1979:15) om offentliga styrelse~ ledamöter i vissa aktiebolag m.m.

Ulredningen (I 1979:18) om skogsindustrins virkesförsörjning

Utredningen {I 1980:04) om
vissa frågor rörande
rekonstruktion av
krisdrabbade före
tag m.m.               I 36;

Ulredningen (I 1980:06) om
sannolikheten för och
effekterna av s k.
ångexplosioner i
kärnkraftverk        I 38:

Utredningen {Kn 1911:04) för översynen av lagen om församtingsstvrelse

Utredningen {Kn 1979:03) om översyn av skatteförvalt­ningen i Stockholms län (ÖSAB)

Utredningen {Kn 1919:04) om begravningsverk­samheten

Utredningen (Kn 1979:05) om tillsyn av kusterna (TAK)

Utredningen {Kn 1979:07) om statsbidrag till kvinnoorganisationer

Ulredningen {Kn 1979:08) om kommunal kompetens-lagstiftning

Utredningen (Kn 1980:01) om redo visningssystemet för exekutions­väsendet (REX)    Kn26;l

Uth yrningsbosläder, statliga

Uth yrningssvårigheler. bostäder

Utlandet, kommersiell information

Utlandsupplåning, kredil­
politiken              E 12;

 

Skr 1980/81:103

562

 

Varumärkningsut-

redningen

 

Ju 9

Varuprovningskommitté

H 12

Vattenlednings-

 

 

skadeförsäkring

 

Ju 8

Vatlenptanerings-

 

 

kommillén

 

Jo 7

Verkstadsrörelser,

 

 

sam verkan.sfrågor

 

K 5

Verkställighets-

 

 

föreskrifter, social-

 

 

tjänstens gall-

 

 

ringsbeslämmelser

S41

; II S2

Vetenskap .se Forskning

 

Vetorätt, facklig

 

A7

Videogram. biblio-

 

 

teksverksamhei

U44

II U 1

Videogram. reklam

 

Ju 10

Videogram.

 

 

upphovsrätt

 

Ju 16

Videogramut-

 

 

redningen

 

U 10

Viggensyslem. flyg-

 

 

plansanskaffning

Fö 11;

11 Fö 5

VIK se Värnpiiklsinflylande-

 

kommiitén

Fö 3;

11 Fö 1

Villaheskattning

B 35

11 B 3

Villaschahlonen

 

B3

Vill- och jakt-

 

 

vårdsfrågor

 

Jo 6

Vinstandelslån

E 14; II E

Vinstberäkning, kon-

 

 

cernförelag

 

E2

Vinslpålägg. upp-

 

 

handling, för-

 

 

svarsmateriel

Fö 15;

II Fö 7

Virk esförsörjn ing.

 

 

skogsindustrin

 

1 32

Visningsersätining

 

U II

Viieskommiltén

 

 

(Ju 1979:01)

 

Ju 38

Volontärverksamhet.

 

 

u-land

UD6: II UD 1

VPV se värnpliktsverk

"I

 

VTI se statens väg-

 

 

och trafikinstilut

 

 

Vu.xenuibddning.

 

 

kommunal

 

U 17

Vuxna missbrukare, vård

 

utan sa ml veke

S44

; 11 S5

Våldtäkt, åtals-

 

 

frågor

Ju 19;

II Ju 1

Vård av anhörig

 

S35

Vård av barn.

 

 

ersättningsregler

S45

; 11 S7

Vård utan samtycke.

 

 

socialtjänst- och sjuk-

 

vårdslagstiftning

S44

; 11 S 5

Vårdpersonal

 

S6

Väghällningsutredningen

K 15

Väglrafikskalle-

 

 

utredningen

B 10:

11 B 10

Vägtrafik. säkerhet

 

K 3

Väntetider, socialför-

 

 

säkringsärende

S47

: 11 S 8

E8

Bo 12

11 Fö 3

11 Fö 3

II Fö I

Värdepappers­marknaden

Värmemätningsut­redningen

Värnpliktens innehåll.

variationer         Fö 5

Värnpliktsförsvar, ntobili-seringssäkerhet        Fö 5

Värnpliktsinflytande­kommittén (VIK)     Fö 3

Fö 6 Fö 8

Värnpliktslagen, för­
månsystem       Fö 14

Värnpliktssjukvård

Värnpliktsutbildning.

samhällsfrågor    Fö 3; 11 Fö I

Värnpliktsverkel (\PN) journaler från inskriv­ningsärenden, gallrings­bestämmelser       S 40; II S 1, 12

Västerbottens län.

ny verksamhet              B 12

Yrkeshemligheter.

skydd                           Ju 1

Yrkesinriktad gymnasie­
utbildning                       U 6

Yrkesinriktad, rehabili­
tering, lokalisering
av institut                     A 17

Yrkesutövning, hälso- och

sjuk vårdsområdet, legitima­
tions- och behörighets­
bestämmelser     S 48; 11 S 11

Ytirandejrihets-

uiredningen                 Ju 25

Å

11 S6 II S4 11 1 6

I Ju 8 1 Ju 2 I Bo 2 I S 10 I Ju 7 1 Jo 6

Åldersgräns, alkohol­
inköp                  S 43;

Aldersmässiga variationer
abortfrekvens       S 39;

.Ångexplosioner, kärn­
kraf verk              I 38;

Åtal. Irafiknyklerhets­
broll. luftanalys som
bevismedel        Ju 55; I

Åtalsunderlåtelse.

vissa snalteribroii    Ju 52; I

.4 terbäringstaxor. lant­
mäteriverket     Bo I 8

.4 terförsäkring. frivillig

sjuklönekoslnader    S 23

Atertaganderäii,

kreditköp           Ju 56: I

.4ganderäll titt lägenheter

i.lleijämiljshus    Ju 54; 11 Ju 6

AgarlägenheissYslem.

identifiering och

registrering     B 21 : II B 2, 15

Återvinning, dryckes­
förpackningar     Jo 27

 

563

Sakregister

 

Aldreomsorg                       S 6

Äldres intresse av arbete

efter pensionering         A 16

A rendebalans. för­säkringsdomstolar      S 47: 11 S 8

A rendeonifiyllning.
socialnämnder, gall­
ringssynpunkter    S 41 ; 11 S 2

O

ÖB se överbefälhavare ÖEF se överslyrelsen för eko­nomiskt försvar Överbefälhavaren (ÖB)

Bestämmelser om oriente­
ring om politiska
partier               Fö 3; II Fö

JAS-system       Fö 1 I; II Fö 5

Militära själavårdens

a organisation        Fö 13; II Fö 4

Perpsektivplan    Fö 5; II Fö 3

Övergång från hyresräll lill

bostadsrätt, sociala

konsek venser, prisbildning

och finansiering            Bo 8

Övergång från hyresrätt lill

ägarlägenhetssystem. sociala

konsekvenser    Ju 54; II Ju 6

Överlåtelse av byggnad

pd annans mark           Ju 20

Överlåtelse av ägar-

lägenhei. särskilda

bestämmelser    Ju 54; 11 Ju 6

Överstyrelsen för ekonomiskt

försvar               H 15; II H 1

 

Skr 1980/81:103                                                     564

Innehåll

Utdrag ur regeringsprolokollel ..............................        2

Bilaga, kommitléberättelse 1981

Justitiedepartementet (Ju)  ..............................        9

Ulrikesdepartemenlet (UD)............................ .... 59

Försvarsdepartementet (Fö)   ....................... .... 66

Socialdepartementet (S)............................... .... 82

Kommunikationsdepartementet (K)  .............. .. 128

Ekonomidepartemenlel (E)............................    149

Budgetdepartementet (B).............................    161

Ulbildningsdeparlemenlel (U)   .......................    195

Jordbruksdepartementet (Jo)........................    251

Handelsdepartementet (H)   .............................    277

Arbetsmarknadsdepartementet (A)   .............    292

Bosladsdeparlemenlel (Bo) .......................... .. 325

Induslrideparlemenlel (1)..............................    343

Kommundepartementel (Kn) ........................ .. 398

Uppgift på kostnader för kommittéer  ............... .. 426

Betänkanden utkomna från trycket under år 1980                  488

Betänkanden avgivna av kommilléer, som redovisas i kommitté-berättelsen, eller upprättade inom departement (Ds-serie) som

publicerats sedan redovisningen i 1980 års kommiltéberältelse   490

Nordisk ulredningsserie (Nu) 1980   .................. .. 494

Personregister till kommittéer.......................... .. 495

Sakregister lill kommilléer................................    531

TILLAGG

S 40.    Ulredningen (S 1980:03) om gallring av medicinska arkiv, lill-läggsdirektiv del 11 S 12.

B 21.    Kapitalvinslkommiitén (B 1979:05), tilläggsdirektiv del 11 B 15.

 

Kommitté-

berättelse 1981

DeJlI Kommittédirektiv

""*'''«'"'«""«.'«„;.»„

S*"-- 1980/81:103

Utlaga 2

 

Redaktionell anm.

Kommitléberällelsen är uppdelad i två delar.

Del I innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, adress och telefonnummer, redogörelse för arbetet under den tid berättelsen avser, kostnader saml register.

Direktiv och tilläggsdirektiv utges löpande i en för hela regeringskansliet gemensam serie. Liksom departementspromemorior och betänkanden i SOU-serien sprids de genom LiberFörlag.

Direktiv som getts ul i denna serie trycks på nytt en gång om året i del II. Där anges för varje direktiv omedelbart under rubriken numret i direklivseri­en.

Del II innehåller direktiv och tilläggsdirektiv som meddelats sedan redovis­ningen i 1980 års berättelse färdigställdes saml register. De är ordnade deparlemenlsvis liksom kommittéerna i del 1. Inom departement slår de i den ordning de numrerats i direktivserien. 1981 års berättelse redovisar uppgifter inkomna lill justitiedepartementet före den 1 december 1980.

 

Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:l

Justitiedepartementet

1. Tilläggsdirektiv till 1977 års sexualbrottskommitté (Ju 1977:03)

Dir. 1979:146

Beslut vid regeringssammanträde 1979-12-20

Departementschefen, statsrådet Winberg, anför.

Enligt regeringens bemyndigande tillkallade min företrädare, statsrådet Sven Romanus, i februari 1977 en kommitté för alt se över lagstiftningen om sedlighetsbrott i 6 kap. brottsbalken (BrB). Kommittén har antagit namnet 1977 års sexualbrotiskommilté.

Den översyn som har anförtrotts ål kommittén avser 6 kap. BrB i dess helhet. I direktiven pekas emellertid på några frågor som bör beaktas särskilt.

En av dessa frågor rör det nuvarande kravet på målsägandeangivelse som en förutsättning för åtal för vissa brott i 6 kap. Enligt gällande rätt får en åklagare väcka åtal för våldtäkt eller våldförande eller försök lill sådanl brott eller för frihetskränkande olukt endast om målsäganden anger brottet lill åtal eller åtal anses påkallat från allmän synpunkl. Angivelsen skall ha skett inom sex månader från brottet. Angivelseregeln bygger på uppfattningen all en rättegång i många fall innebär etl svårt lidande för brottsoffret - i regel en kvinna - och alt hennes önskan alt slippa en rättegång normall skall respekteras. Sexmånadersfristen har avsetls fylla en annan funktion, nämli­gen att hindra att brottsanmälan utnyttjas i hämnd- eller utpressningssyfte. I direktiven konstateras emellertid atl de speciella åtalsregler som gäller på området kan föranleda att offret utsätts för påtryckningar, inte bara från den misstänkte ulan också från andra i offrets omgivning som vill undvika publicitet kring en rättegång. Vidare kan reglerna medföra konkurrenspro­blem i förhållande till andra straffbestämmelser inom och ulom 6 kap. som ligger under allmänt åtal ulan krav på angivelse. I denna del pekas i direktiven på att det teoretiskt i vissa fall kan vara möjligt för en åklagare att -i stället för att åtala för våldtäkt - väcka åtal för olaga tvång eller misshandel. Det har med hänsyn till det sagda uppdragits ål kommittén att överväga om det är motiverat alt bibehålla särskilda angivelseregler för sexualbrott.

Även beträffande andra brott mot person än sedlighetsbrott finns det särskilda regler i BrB som innebär all en angivelse från målsägandens sida skall ha skett för all allmänt åtal skall få väckas. Enligl 3 kap. 11 § får sålunda misshandel som inle är grov och som inte har förövats på en allmän plats åtalas av en åklagare bara om målsäganden anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt. Andra exempel är hemfridsbrott och olaga intrång när det inte rör sig om grova brott (4 kap. 11 §).

De bestämmelser om åtal som gäller för misshandel hade viss motsvarighet i den fram lill år 1965 gällande strafflagen. Det kan nämnas alt straffrätts-

 

DelIIJu:l    Skr. 1980/81:103                                        4

kommittén i sitt betänkande (SOU 1953:14) med förslag lill brottsbalk föreslog alt angivelseregeln beträffande misshandel skulle tas bort och atl ett krav på all åtal skulle anses påkallat från allmän synpunkt skulle ställas upp bara beträffande misshandel av den allra lägsta svårhetsgraden.

Straffrättskommitténs förslag avstyrktes emellertid av flera remissinstan­ser. Riksåklagaren (RÅ) ansåg sålunda atl misshandelsbrott som hade förövats på allmän plats visserligen alllid borde lyda under allmänt åtal men all förhållandena i övrigt ibland kunde vara sådana alt åtal för brottet av olika anledningar inle borde ske. I första hand åsyftade RÅ åtskilliga fall av misshandel mol make. Elt ingripande med åtal i sådana fall kunde inle sällan leda till alt äktenskapet helt spolierades eller att i varje fall hustruns situation blev ännu svårare än förut. Enligl RÅ kunde även andra liknande fall tänkas, I.ex. misshandel i affekllillslånd, där parterna omedelbart efter misshandeln åler hade försonals. Liknande synpunkler fördes fram av flera andra instanser, bl.a. Sveriges advokatsamfund. I propositionen med förslag lill BrB uttalade dåvarande chefen för justitiedepartementet all del med hänsyn lill vad som hade anförts vid remissbehandlingen syntes riktigast att föreskriva en särskild prövning från åklagarens sida såväl i fråga om normalgraden av misshandel som beträffande misshandel i ringa fall. En avgränsning borde emellertid ske med hänsyn lill om brottet hade förövats på en allmän plats eller inle. I fall där brottet inle hade förövats på en sådan plats borde åtal få väckas bara om målsäganden angav brottet lill åtal eller åtal ansågs påkallat från allmän synpunkt (prop. 1962:10 del C s. 178). Dessa uttalanden föranledde ingen erinran vid riksdagsbehandlingen av förslaget till BrB.

Under senare tid har del i den allmänna debatten ifrågasatts om den särskilda åtalsregel som gäller i fråga om misshandel är ändamålsenlig och om de motiv som ligger till grund för den är hållbara. Debatten bör ses mot bakgrund av alt uppgifter i olika sammanhang har lämnats som tyder på att det i en ulslräckning som tidigare inte har varit allmänt känd förekommer atl kvinnor utsätts för våld i hemmen. Allmän enighet torde råda om alt det finns etl stort utrymme för insatser från samhällets sida när det gäller denna typ av övergrepp, varvid olika former av kuralivl och socialt slöd lill kvinnor i utsatt ställning kommer i blickpunkten. Del har emellertid pekats på alt den nuvarande ålalsregeln kan ha lett lill alt samhället intar en alltför passiv hållning gentemot misshandel i hemmet och liknande brott. Detta gäller inle minst fall av upprepade övergrepp, där en kvinna av rädsla för mannen eller på grund av ekonomiskt eller psykiskt beroende av honom avstår från all ange brottet till åtal eller återtar en redan gjord anmälan. Atl straffrättshga ingripanden inle kommer till stånd i sådana situationer faslän brottet kanske är känt av myndigheterna kan enligt vad som har hävdats i debatten ge underlag för uppfattningen atl samhället accepterar våld på privat område. Vidare har framhållits alt ålalsreglernas utformning bidrar lill svårigheterna alt få en tillförlitlig bild av omfattningen av det sociala problem som del här är fråga om.

Enligt min mening finns del otvivelaktigt ett visst fog för den kritik som har redovisats nu. Jag anser därför alt en översyn av reglerna om åtal för misshandel bör komma lill stånd. Del kunde övervägas all tillkalla en särskild kommitté för della ändamål. Flera skäl talar emellertid för atl anförtro uppgiften år sexualbrollskommittén, trots alt den faller något vid sidan av kommitténs egentliga utredningsuppdrag. Den undersökning beträffande åtalsreglerna vid vissa sexualbrott som kommittén f.n. bedriver

 

5                          Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:2

gäller sålunda etl närbesläktat problem. Härtill kommer att våld mol kvinnor ofta förekommer just i anslutning till sexualbrott. Slutligen kan, enligl vad jag har inhämtat, den kartläggning beträffande vissa former av sexualbrotts-lighel som kommittén har föranstaltat om förväntas ge ell visst underlag också för överväganden rörande ålalsreglerna vid misshandelsbroll. Jag förordar därför atl kommittén får till uppgift atl utreda även den nu akluella frågan.

Kommittén bör närmare analysera de skäl som kan anföras för och emol en ordning som innebär alt rätten all åtala för misshandel begränsas genom särskilda regler. Härvid bör beaktas alt den allmänna synen på våldsbrolls-lighet torde vara strängare nu än vad fallet var vid tillkomsten av BrB. Om kommittén finner atl de skäl som ligger till grund för den nuvarande ordningen inle längre är bärkraftiga eller bara delvis har kvar sin giltighet, bör den föreslå de lagändringar som kan anses påkallade. En möjlighet är därvid atl låta misshandel omfattas av en i princip ovillkorlig åtalsplikt utan andra begränsningar än dem som gäller generelll enligl 20 kap. 7 § rättegångsbalken och motsvarande bestämmelser i en del andra författning­ar. Del är emellertid inle givet atl man bör välja en sådan lösning, särskilt som den skulle få konsekvenser även för andra typer av misshandelsbroll än dem som här företrädesvis har diskulerals. Tänkbart är sålunda alt behålla en prövning av om åtal är påkallat från allmän synpunkl för vissa grupper av lindriga misshandelsbroll på enskilt område. Även andra lösningar kan komma i fråga.

Om kommittén finner atl ändringar är påkallade när del gäller ålalsreg­lerna för misshandel, bör kommittén la ställning lill om motsvarande ändringar bör göras i fråga om andra närbesläktade brottstyper, I.ex. hemfridsbrott.

I kommitténs ursprungliga uppdrag ingår bl.a. alt se över förhörsmetodi­ken vid utredningar om sexualbrott och all överväga hur fasta och ändamålsenliga rutiner kan åstadkommas så atl elt offer för etl sådanl brott kan få omedelbar hjälp. Kommittén bör ägna uppmärksamhet åt motsvaran­de frågor för fall då våld ulan sexuellt inslag har förövats mol kvinnor.

Del tilläggsuppdrag som i enlighet härmed bör lämnas kommittén rör liksom dess huvuduppgift mycket angelägna frågor och bör därför fullgöras skyndsamt.

Jag hemställer atl regeringen utvidgar direktiven för sexualbroltskommil-téns arbete i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Justitiedepartementet)

2. Åtgärder mot butikstillgrepp m.m.

Dir 1980:6

Beslut vid regeringssammanträde 1980-01-31

Departementschefen, statsrådet Winberg, anför.

Förbudet mol atl tillägna sig annans egendom hör till de normer som är av grundläggande belydelse i etl rältsamhälle. I brottsbalken (8 kap. 1 §)

 

DelIIJu:2   Skr. 1980/81:103                                       6

uttrycks förbudet på det sättet alt den som olovligen lar vad som tillhör annan med uppsåt all tillägna sig del döms för stöld lill fängelse i högst två år.

Enligl nordisk rättstradition hänförs emellertid sådana mindre allvarliga tillgreppsbroll som i övrigt uppfyller rekvisilen för stöld lill en särskild brottstyp (i Danmark och Norge "naskeri", i Finland och Sverige snalleri). Denna ordning, som har endasi få motsvarigheter i utomnordiska rättssys­tem, är för svensk del av myckel gammall datum.

Fram lill år 1942 drogs gränsen mellan stöld och snalleri på del sällel att ell stöldbroll bedömdes som snatteri, om det tillgripnas värde understeg en i lagen angiven bestämd gräns. Genom de ändringar i strafflagen som gjordes nämnda år avskaffades den fasta värdegränsen, som då sedan lång lid tillbaka hade utgjort 30 kr. I stället föreskrevs atl ell stöldbroll skulle bedömas som snalleri, om brottet med hänsyn till del tillgripnas värde och övriga omständigheter var alt anse som ringa, en broltsbeskrivning som ulan ändringar fördes över till den nu gällande bestämmelsen i 8 kap. 2 § brottsbalken. Vid den praktiska tillämpningen arbetar man dock fortfarande med mer eller mindre fast bestämda värdegränser när del gäller atl bedöma om ell stöldbroll skall hänföras under snatleribeslämmelsen, låt vara all dessa gränser från tid till annan måsle justeras med hänsyn lill förändringar i penningvärdet. Riksåklagaren har nyligen (i RÅ-nyll nr 7/1979) ullalat att en värdegräns på 400 kr f.n. synes kunna tillämpas som allmän riktlinje i okomplicerade fall. Liksom under strafflagens lid omfatlar straffskalan för snalleri böter och fängelse i högst sex månader.

En betydande del av stöld- och snatteribrollsligheten avser numera tillgrepp av varor i butiker och varuhus. Denna sorts brottslighet fick en ingående belysning från olika aspekter genom 1968 års broltsmålsutrednings belänkande (SOU 1971:10) Snalleri. I belänkandet konstaterades alt butiks­lillgrepp förekom ofta. Utredningen ansåg atl man från samhällets sida borde söka minska den höga frekvensen genom atl i betydligt större utsträckning än tidigare salsa på planering och samordning av den allmänt brottsförebyggan­de verksamheten. För detta ändamål borde under justitiedepartementet inrättas etl centralt råd med företrädare för bl.a. de politiska organen, rättsväsendet, näringslivet och den kriminologiska forskningen. I huvudsak enligt de riktlinjer som ulredningen hade skisserat inrättades år 1974 brottsförebyggande rådet (BRÅ) som en särskild myndighet.

I belänkandet föreslogs också lagändringar belräffande snalteribrollel. Enligl förslaget skulle fängelse ulgå ur straffskalan. När snatteribrott avsåg tillgrepp av varor som ulbjöds lill försäljning under sådana former att de var frilt åtkomliga eller annars läll tillgängliga för kunden, skulle åtal inle få ske i annal fall än när del var påkallat från allmän synpunkt.

Dessa förslag genomfördes inte. Däremot ledde förslagen i betänkandet till ändringar i polisinslruklionen (1965:686, numera 1972:511) och till ett särskilt cirkulär (1972:25) lill polismyndigheterna om rapporteftergift för vissa snatteribrott. Tidigare hade polisens befogenhet att meddela rapport-eftergift bara avsett brott med enbart böter i straffskalan. Den utvidgades nu till att under vissa förutsättningar gälla också snalleri. Om ett snatteribrott med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter är obetydligt, kan den polisman som är förundersökningsledare underlåta alt vidarebe­fordra rapport lill åklagare. En förutsätlning är atl gärningen gäller tillgrepp i en affärslokal av en vara som hålls lill salu under sådana former alt den är lätt tillgänglig för kunden. Främsl avses tillgrepp i snabbköpsbutiker och i varuhus med självbetjäning. För att rapporleftergifl skall komma i fråga skall

 

7                          Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:2

brottet framstå som obetydligt, och värdet av det tillgripna skall vara lågt. I regel bör det åsalta försäljningspriset inte vara högre än omkring 20 kr.

Samtidigt som 1972 års cirkulär lill polismyndigheterna utfärdades änd­rades åklagarinstruktionen (1964:739, numera 1974:910) på det sättet att även distriklsåklagarna fick befogenhet atl meddela åtalsunderlåtelse beträffande snalleri och etl par andra brott enligl bl.a. 20 kap. 7 § punkl 1 rättegångsbalken. Enligl sistnämnda bestämmelse får en åklagare besluta atl inle väcka åtal, om del kan antas all annan påföljd än böter inle skulle komma att ådömas och den misstänktes lagföring inte är påkallad ur allmän synpunkl. I ell cirkulär i anslutning till dessa ändringar i åklagarinstruktionen (C 70) uttalade riksåklagaren att åtal i många fall bör kunna underlåtas för snalleri även då värdet av del tillgripna ligger över gränsen för alt rapporleftergifl skall kunna meddelas. Enligl cirkuläret bör åtalsunderlåtel­se ske om brottet vid en samlad bedömning kan anses ha ringa slraffvärde. Riksåklagaren har nyligen (i den förut nämnda publikationen RÅ-nyll nr 7/1979) förklarat sig kunna godta en praxis enligl vilken värdegränsen för åtalsunderlåtelse sätts till 50 kr.

Förslaget från 1968 års brollmålsulredning och den reglering som blev följden av förslagel skall ses mot bakgrund av atl del i den allmänna debatten vid den aktuella liden ofta hade hävdats att del straffrättsliga ingripandel vid snalleri inte stod i rimlig proportion till brottets ringa art. Man hänvisade härvid lill alt självbetjäningssyslemel och andra ralionaliseringsåtgärder inom handeln har skapat fler brottstillfällen än lidigare och lill alt de flesta människor som faller för del ökade freslelsetrycket inle kan betraktas som kriminella i vanlig mening. Broltmålsulredningen betonade för sin del slarkl affärsföretagens sociala ansvar för att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt all den inte skapar brottstillfällen. Utredningen gjorde ell flertal rekommen­dationer i della hänseende.

Under senare år har också betydande ansträngningar lagts ned från de enskilda företagens, organisationernas och BRÅ:s sida på atl intensifiera de brottsförebyggande åtgärderna mol butikstillgreppen. Övervakningen har skärpts och personalens utbildning när det gäller åtgärder mol tillgrepp har förbättrats. Bland andra åtgärder kan nämnas den informationskampanj på temat häleri - stöld - snalleri som BRÅ genomförde under våren 1978. I samverkan med handelns organisationer och rikspolisstyrelsen har BRÅ vidare gett ul broschyren "Miljoner som försvinner - om butikstillgrepp". Denna behandlar bl.a. planeringen av försäljningslokaler, varuexponering, bevakning och tekniska hjälpmedel.

Av intresse är naturligtvis hur brottsutveckhngen har gestaltat sig under den tid som har förflutit efter 1972 års författningsändringar. Ser man lill de anmälda butikstillgreppen, kan det konstateras att antalet sådana tillgrepp (inbroltsstölderna oräknade) år 1971 utgjorde 23.182 och år 1978 31.344. Dessa siffror återspeglar sålunda en påtaglig ökning, som dock inle är slörre än den som gäller för brott i allmänhet. I sammanhanget kan nämnas att den preliminära siffran för år 1979 tyder på en viss nedgång jämfört med föregående år.

Eftersom långt ifrån alla butikstillgrepp anmäls och många förblir oupp­täckta, måste emellertid den officiella statistiken över anmälda brott bedömas med stor försiktighet. Elt annal sätt att få en föreställning om problemets omfattning är alt jämföra uppgifterna om affärsföretagens svinn. Detta beräknades år 1971 till en procent av omsättningen eller ca 300 milj. kr. om året. Numera uppskattar man inom handeln svinnel lill två procent av

 

DelIIJu:2   Skr. 1980/81:103                                                    8

omsättningen eller omkring två miljarder kr. per år. Del svinn som uppstår till följd av butikslillgrepp utgör visserligen bara en del av det totala svinnel. Enligt samstämmiga uppgifter från handelns organisationer har emellertid svinnel på grund av butikslillgrepp ökat kraftigt under senare tid. Sveriges livsmedelshandlareförbund har sålunda i en skrivelse lill chefen för justitie­departementet framhållit all kundstölder och kundsnallerier numera har utvecklats till elt av detaljhandelns största problem. I skrivelsen har förbundel uppgelt all dessa tillgreppsbroll kan beräknas kosta butiker och varuhus nästan en miljard kronor om året. Förbundel har påpekat all dessa kostnader master övervältras på konsumenterna, eftersom förelagen inle själva kan bära dem. Detla innebär i sin tur enligl förbundel all varje Ivåbarnsfamilj årligen får skjuta till 500 kr. ur egen kassa för atl läcka vad mindre nogräknade personer stoppar i egen ficka.

I den mån dessa uppskattningar ger en rättvisande bild av svinnel lill följd av butikslillgrepp torde del slå klart all vi här har ställts inför ell allvarligt problem. Jag tänker då inte enbart på de skador som bulikstillgreppen medför för handeln och de ekonomiska följdverkningar som drabbar de lojala konsumenterna. I ell vidare perspektiv torde del vara ännu mera betänkligt om del i vissa kretsar och åldersgrupper skulle sprida sig en föreställning all butikslillgrepp inte beivras av samhället och därför ulgör en mer eller mindre lovlig verksamhet. Man får inle bortse från atl detla kan leda till en uppluckring av rältsmoralen. Del är angelägel atl en sådan utveckling motverkas i lid.

Åven i riksdagen har problemet med den höga frekvensen av butikslill­grepp uppmärksammals. Med en skrivelse den 12 december 1979 (rskr 1979/80:9) har riksdagen överiämnal justitieutskottets belänkande 1979/ 80:15 med anledning av motioner om åtgärder mot butiksstölder. Riksdagen har bifallit vad ulskollel har hemställt.

I sitt betänkande slår utskottet fast all problemet rörande stöldsvinnel inom handeln i sig rymmer ett flertal frågor, något som bl.a. hänger samman med alt stöldsvinnel bara är en del av det lotala svinnel. Vid sidan av tillgrepp av kunder förekommer nämligen andra slag av förluster, kallade I.ex. "fysiskt svinn" och "administrativt svinn". Av detla följer all många av de åtgärder som kan vara motiverade för att minska svinnets omfallning måste ankomma på handeln själv. Utskottet framhåller emellertid all åtgärder för alt stävja butiksstölderna naturligtvis också måsle ses som en uppgift för samhället. Härvid bör enligl utskottet särskilt beaktas all det med hänsyn lill den allmänna laglydnaden är viktigt alt inle den uppfattningen sprids atl tillgrepp av detla slag lämnas utan ingripanden från samhällets sida. Det måsle slå klart att alla former av varulillgrepp i princip är straffbara. Utskottet påpekar atl man samtidigt måsle beakta atl del också kan finnas starka skäl atl i del enskilda fallet underlåta lagföring. Exempelvis har gärningsmännen ofta svåra personliga förhållanden och stort behov av hjälpinsatser från del allmänna. Även andra skäl kan tala för begränsningar i lagföringen.

Enligt ulskollels mening kan erforderligt underlag för all bedöma vilka åtgärder från samhällets sida som bör sättas in knappast anses föreligga förrän del har skapats en klarare bild rörande omfattningen av stöldsvinnel. Utskottet har därför funnit all en närmare undersökning är påkallad. Genom undersökningen kan del bh möjligt för statsmakterna och ansvariga myn­digheter att i samråd med handelns och de handelsanställdas organisationer bedöma behovet av yllerligare ålgärder i förebyggande och kontrollerande

 

9                          Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:2

syfte liksom bl.a, med avseende på den straff- och straffprocessrällsliga regleringen.

Den undersökning som riksdagen har begärt bör nu komma lill stånd. Del är enligt min mening av vikl all arbelel bedrivs i en sådan form all det redan från början kan inriktas inle bara på en kartläggning på området ulan också på förslag till konkreta åtgärder. Jag förordar all en särskild utredare tillkallas för ändamålet.

Utredarens första uppgift bör vara atl i enlighet med riksdagens önskemål undersöka omfattningen av svinnel på grund av butikslillgrepp. Därvid bör också de företags- och samhällsekonomiska konsekvenserna av svinnel belysas.

Utredarens uppdrag bör emellertid som jag nyss har antytt inte begränsas lill en sådan undersökning. 1 den mån undersökningen skulle bekräfta atl svinnet numera har en sådan omfattning att särskilda insatser behövs, bör utredaren också lämna förslag lill åtgärder som kan vara ändamålsenliga för atl man skall komma tillrätta med problemet. En väsenllig del av uppdraget blir givelvis därvid atl belysa vilka ytterligare ålgärder som kan vidtas av handeln själv. Eftersom frågor som rör samordning och inriktning av näringslivels brottsförebyggande insatser fortlöpande bevakas av BRÅ, bör utredaren i denna del bedriva sill arbele i samverkan med rådet.

Lika viktigt är emellertid all utredaren undersöker vad som kan göras från statsmakternas sida. Jag vill i denna del lill en början erinra om all regeringen nyligen i en proposition lill riksdagen (prop. 1979/80:66) har föreslagil skärpt lagstiftning mol häleribrollslighelen. Genomförs förslagen i denna proposi­tion, torde det vara ägnat atl dämpa sådan tillgreppsbrollslighet där gärningsmannen inle stjäl för egen konsumtion. Som jag har framhållit i propositionen (s. 7) torde del nämligen vara uppenbart all häleriverksamhe­ten ulgör en grundval för en betydande del av den professionella förmögen-helsbrollslighelen, och då särskilt stöldbrottsligheten.

Åtskilliga förslag lill andra typer av ålgärder mot butikslillgrepp har emellertid lagts fram från olika håll. I den förut nämnda skrivelsen från Sveriges livsmedelshandlareförbund har i.ex. föreslagits atl 1972 års cirkulär till polismyndigheterna upphävs, att straffen för stölder och snatterier skärps saml alt polis- och åklagarmyndigheterna får förstärkta personalresurser med särskild inriktning på bulikssnatlerier och butiksstölder. Kooperativa förbundel har föreslagil all rapporleftergifl för snalleri skall registreras (jfr. JuU 1979/80:15 s. 11). Bland förslag som har lagts fram i andra sammanhang och som delvis diskuteras i det förut nämnda utskottsbetänkandel kan nämnas införandel av en straffavgift för bulikssnatieri, som man från handelns sida själv skulle få la ul, eller av en ny straffbestämmelse som täcker även sådana olovliga tillgrepp som har begåtts av oaktsamhet. En annan fråga som kan behöva belysas närmare är befogenheterna för butikskontrol­lanter och annan bevakningspersonal.

Jag är inte beredd all för egen del uttala någon uppfattning om vilken väg man bör gå, innan resultatet av utredarens kartläggning av slöldsvinnets omfattning föreligger. Uppdraget i denna del bör därför redovisas särskilt men utredaren bör redan i del sammanhanget översiktligt ange vilka ålgärder som enligt hans mening främsl kan komma i fråga. Del är länkbart all vissa av dessa åtgärder kan genomföras utan ytterligare utredning. I övrigt kan det bli aktuellt all återkomma i ämnet genom tilläggsdirektiv för del fortsatta arbelel.

Utredaren bör på lämpligl säll samråda med handelns och de handelsan-

 

DelIIJu:3   Skr, 1980/81:103                                       10

ställdas organisationer. Samråd bör också äga rum med förmögenhelsbrolls-utredningen (Ju 1976:04). Som jag förut har nämnt bör arbetet bedrivas under samverkan med BRÅ.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för jusliliedepartemenlel

alt tillkalla en särskild utredare med uppdrag all undersöka frågan om ålgärder mot butikslillgrepp m.m.

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver all kostnaderna för ulredningen skall belasta andra huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Justitiedepartementet)

3. Vissa grundlagsfrågor

Dir 1980:9

Beslut vid regeringssammanträde 1980-02-21

Departementschefen, statsrådet Winberg, anför.

Sveriges nuvarande författning är resultatet av etl omfattande reformar­bete under 1960- och 1970-talen. En partiell reform beslutades av riksdagen åren 1968-1969. Två huvudinslag i denna reform var att en enkammarriksdag och etl nytt valsystem infördes. Reformen innebar att ordinarie val lill riksdagen skulle äga rum vart tredje år, samtidigt med val till landslingen och kommunfullmäktige. Vidare kom det parlamentariska styrelseskicket till uttryck i grundlagen genom regler om bl.a. misstroendeförklaring och exlra val. Åren 1973-1974 beslutade riksdagen en total förfallningsreform genom alt den antog en ny regeringsform (RF, omtryckt 1979:933). Den nya regeringsformen medförde inga ändringar av betydelse i de frågor som hade reglerats genom 1968-1969 års reform. Bland nyheterna i regeringsformen kan nämnas regler om proceduren vid regeringsbildningar och en reglering av skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna.

Det konstitutionella reformarbetet upphörde inte därför att den nya regeringsformen antagils. I två omgångar, åren 1976 och 1979, beslutade riksdagen om förstärkningar av regeringsformens skydd för de grundläggan­de fri- och rättigheterna. Sveriges två andra grundlagar, tryckfrihetsförord­ningen och successionsordningen, har också genomgått omfattande ändring­ar. År 1976 beslutade riksdagen dels ett nytt grundlagskapitel om allmänna handlingars offentlighet, dels en partiell reform av tryckfriheten i övrigt. Kvinnlig tronföljd infördes genom riksdagsbeslut åren 1978-1979. F.n. pågår inom yllrandefrihetsulredningen (Ju 1977:10) ett arbete för att efter mönster av tryckfrihetsförordningen förstärka grundlagsskyddet för yttrande- och informationsfriheterna i andra uttrycksformer än tryckta skrifter.

Vid sidan av del grundlagssliftningsarbele som nu har nämnts har del sedan flera år tillbaka förekommit en debatt om vissa andra grundlagsfrågor, främsl beträffande några av inslagen i 1968-1969 års partiella förfallningsre­form. Debatten har i första hand gällt frågan om när val till riksdagen och de

 

11                        Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:3

kommunala beslutande församlingarna skall äga rum. Också några frågor som angår regeringsbildningen och regeringens beslutsformer har lagils upp till diskussion.

Mot bakgrund av den debatt som sålunda har förekommit och de erfarenheler som nu finns av tillämpningen av de nya grundlagsreglerna aviserades i den regeringsförklaring som avgavs vid den nuvarande regering­ens tillträde atl en översyn av vissa grundlagsfrågor skulle göras. Riksdagen har med hänvisning härtill biträtt vissa ulredningskrav som har förts fram i motioner till 1978/79 års riksmöte men har inle ansett sig böra föregripa den kommande ulredningen med några ställningstaganden i sak till de aktuali­serade frågorna (KU 1979/80:32, rskr 1979/80:103).

Tiden får alltså nu anses vara inne alt på nytt pröva vissa av de grundlagsfrågor som ingick i 1968-1969 års partiella författningsreform. Också vissa näraliggande frågor som fick sin reglering genom 1974 års RF bör las upp i samband med en sådan översyn. Frågorna är vikfiga, eftersom de angår förutsättningarna för atl det demokratiska styrelsesättet i vårt land skall fungera så väl som möjligt. De är emellerfid klart avgränsade, och del finns därför anledning all betona all del inle är aktuellt all företa någon mera genomgripande förfallningsreform. Jag föreslår atl en kommitté med parlamentarisk sammansättning fillsatls för den översyn av vissa grundlags­frågor som nämndes i regeringsförklaringen.

Huvuduppgiften för kommittén bör vara de frågor som rör liden för val fill de beslutande polifiska församlingarna. I centrum slår här frågan om den gemensamma valdagen för riksdagsval, landstingsval och kommunfullmäk-figval och den därmed sammanhängande frågan om mandatperiodens längd.

I det tvåkammarsyslem för riksdagen som fanns före år 1971 valdes andra kammaren genom direkta val vart fjärde år. Första kammaren förnyades däremot successivt med ungefär en åttondel varje år. Valen förrättades av landsfingen och av stadsfullmäktige i de städer som inte fillhörde landsfings­kommuner. Kommunalval ägde rum vart fjärde år så alt del vartannat år växelvis var andrakammarval och kommunalval.

Det nuvarande valsystemet innebär som nämnts att ordinarie val till riksdagen hålls vart tredje år (3 kap. 3 § RF). Också valperioden för valen fill kommunfullmäktige och landsting är treårig (2 kap. 6 § kommunallagen 1977:179). Ordinarie val fill riksdagen saml val i hela riket av landsfingsle-damöler och kommunfullmäktige hålls samma dag. Valdag är tredje söndagen i september (1 kap. 1 § riksdagsordningen, omtryckt 1979:934, och 1 kap. 3 § vallagen 1972:620, omtryckt 1979:456).

Den gällande ordningen infördes vid den partiella förfallningsreformen och fillämpades första gången vid 1970 års val. Den ingick i den kompromiss som träffades när enkammarriksdagen infördes. Två uppfattningar hade ursprungligen stått mot varandra i den kommitté, grundlagberedningen, vars förslag lades till grund för författningsreformerna åren 1968-1969 och 1973-1974. Enligt den ena uppfattningen borde man helst genomföra en fullständig åtskillnad mellan riksdagsval och kommunalval. Enligl den andra mofiverade bl.a. det nära sakhga sambandet mellan rikspolifik och kommu-nalpolifik och valrörelsernas uppläggning alt väljarna samtidigt som de utsåg kommunala förtroendemän borde få möjlighet all påverka också riksdagens sammansättning. Som framgått blev kompromissen mellan uppfattningarna den alt riksdagen i sin helhet kom atl förnyas vid direkta val men all valdagen blev gemensam för både riksdagsval och kommunalval. Denna lösning ledde

 

DelIIJu:3   Skr. 1980/81:103                                                   12

i sin lur till att man stannade för en treårig mandatperiod för riksdagen och de kommunala beslutande församlingarna. En sådan mandatperiod ansågs som en rimlig avvägning mellan å ena sidan önskemålet om all väljarna med korla fidsinlervall får tillfälle atl uttala sig om den förda politiken och å andra sidan intresset av all regeringen har arbetsro under rimlig tid och möjligheler lill en långsiktig planering.

Redan när den gemensamma valdagen infördes uttalades farhågor om alt den nya ordningen skulle kunna få negaliva återverkningar på den kommu­nala demokratin (KU 1968:20 s. 10). Införandel av den gemensamma valdagen och den omvandling av kommunerna, som bl.a. kommunindel­ningsreformen innebar, ledde fram till atl en kommitté, ulredningen om den kommunala demokratin, tillsattes år 1970. Kommitténs uppgift var all undersöka möjlighelerna till ell vidgat och fördjupat medborgerligt engage­mang i den kommunala verksamheten. Frågorna om den gemensamma valdagen och mandatperiodens längd ingick emellertid inle i kommilléns uppdrag. Denna fråga togs i stället upp i motioner lill riksdagen år 1971 och i stort sett varje år därefter. I samband med riksdagsbehandlingen av en motion till 1975 års riksmöte uttalade konslilutionsutskottet att det var väsentligt all konsekvenserna av den gemensamma valdagen blev utredda så snart tillräckligt erfarenhelsmaterial förelåg och hänvisade lill atl del i 1976 års regeringsförklaring hade aviserats en utredning om kommunaldemokra­fiska frågor (KU 1976/77:6 s. 7).

En sådan utredning, kommunaldemokrafiska kommittén (Kn 1977:07), tillkallades år 1977. En av kommitténs huvuduppgifter var all undersöka vilka verkningar den gemensamma valdagen och den treåriga mandatperio­den har på den kommunala demokratin. Kommittén skulle överväga vilka lösningar som var länkbara och som från kommunaldemokrafisk synpunkt var de lämpligaste i dessa frågor men inle lägga fram förslag till någon ändrad ordning. Kommittén har redovisat sill arbele i denna del i belänkandet (Ds Kn 1979:15) Den gemensamma valdagen och mandatperiodens längd. Kommitténs sammanfattande bedömning är atl de kommunala frågorna i dag på etl helt annal sätt än lidigare bör kunna bära upp en egen valrörelse. En förutsättning för all skilda valdagar skall öka kommunalpolitikens roll i valrörelserna anges dock vara all partierna lar sitt ansvar för utvecklingen och bedriver en valkampanj i frislående kommunalval som även på riksnivå domineras av kommunalpolitiska spörsmål. Belräffande mandatperioden är det kommitténs mening atl längden på denna nu liksom lidigare måsle ses i samband med valordningen i övrigt. Kommittén är därvid av den uppfatt­ningen att en övergång till frislående kommunalval också bör följas av en förlängning av mandatperioden för kommunfullmäktige och landsfing från tre lill fyra år.

Det enligl min mening främsta skälet för en övergång från en gemensam valdag till skilda valdagar för riksdagsval och kommunalval är strävandena atl vitalisera den kommunala demokratin genom all ge de kommunalpoli-liska frågorna ell betydligt slörre spelrum i valrörelsen. Del är ofrånkomligt att en valrörelse som också gäller riksdagsval domineras av de rikspoliliska frågorna. Det har hävdals atl fristående kommunalval skulle göra det lättare för väljarna i kommuner och landstingskommuner alt kräva ul elt ansvar av sina förtroendevalda. All de kan göra så har blivit mera angelägel allteftersom den kommunala självstyrelsen har byggts ut och kommunernas åtaganden på skilda samhällsområden har ökal. En sådan ordning underlät­tar också införandel av direktvalda kommundelsorgan.

 

13                        Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:3

Kommittén bör även överväga de skäl som har ansetts tala för den nuvarande ordningen med en gemensam valdag, låt vara all de undersök­ningar som kommunaldemokrafiska kommittén har gjort tyder på all dessa skäl har förlorat i styrka. Till de frågor som bör uppmärksammas hör farhågorna för alt även frislående kommunalval kommer all domineras av rikspoliliken. Del har ibland också befarats atl valdeltagandet skulle minska avsevärt, om de kommunala valen kopplas loss från riksdagsvalen och från rikspoliliken och all elt stort anlal rent lokala småpartier skulle bli företrädda i de kommunala beslutande församlingarna. Ett omdiskuterat argument för en sammanhållen valrörelse går ut på att del nutida nära sambandet mellan rikspolifik och kommunalpolitik i sig kräver all väljarna på en gång skall kunna slälla riks- och kommunalpolitiker lill svars för respektive partiers ålgärder, när dessa ger ullryck för partiernas allmänna värderingar.

I debatten om den gemensamma valdagen har frågan om atl införa rörliga valdagar för riksdagsvalen tagits upp fill diskussion på senare fid. F.n. gäller all ordinarie riksdagsval skall hållas vart tredje år, oavsett om extra val har hållils under treårsperioden eller inle (3 kap. 3-5 §§ RF). Den riksdag som utses genom ell extra val har alltså en mandatperiod som undersfiger tre år. 1 vissa andra länder, såsom Danmark och Storbritannien, är valdagen däremot alllid rörlig, dvs. etl nytt val behöver inte hållas, förrän ell bestämt antal år har förflutit från del senaste valet, men kan utlysas redan dessförinnan. I ell sådant syslem skiljer man alltså inle mellan ordinarie och extra val. Del är tydligt att en ordning där valdagen för riksdagsval är rörlig inte utan vidare låter sig förena med tanken på en gemensam valdag för riksdagsval och kommunalval.

Som skäl för elt system med rörliga valdagar har anförts att det s.k. upplösningsinslilulet skulle effekfiviseras. Den möjlighet som i Sverige finns för regeringen alt förordna om extra val (3 kap. 3 § RF) begränsas nämligen i praktiken av all mandatperioden för den riksdag som utses genom elt exlra val ofta blir mycket kort. Också ell extra val som hålls redan i början av treårsperioden mellan två ordinarie val kan av denna orsak le sig mindre lämpligl. Är valdagen däremot rörlig, kan regeringen utlysa nyval utan några sädana nackdelar. Regeringen skulle då, hävdas det, kunna bryta ett parlamentariskt dödläge. Följden skulle enligt förespråkarna bli en bättre fungerande parlamentarism.

Goda skäl kan emellertid helt visst åberopas också lill stöd för nuvarande ordning med fasla valperioder för riksdagen. Bl.a. kan del sägas vara en fördel från demokratisk synpunkl atl den av slatsmaklerna förda politiken blir föremål för väljarnas prövning regelbundet och på i förväg bestämda lider. Jag anser dock all kommittén bör vara oförhindrad att pröva om del finns anledning atl för svensk del införa en ordning med rörlig valdag för riksdagsval och hur den i så fall närmare skall förverkligas.

I samband med alt kommittén överväger frågan om skilda valdagar för riksdagsval och kommunalval bör den pröva om man skall ha en gemensam valdag för kommunalval och kyrkoval. De sistnämnda valen hålls nu samma år som riksdags- och kommunalvalen men i oktober månad (3 § första stycket lagen 1972:704 om kyrkofullmäkligval). I denna del bör kommittén samråda med ulredningen (Kn 1977:04) för översyn av lagen om församlingsslyrel­se.

Från många håll har hävdals alt den nuvarande mandatperioden om tre år är för kort för all de valda organen skall kunna åstadkomma resultat som kan avläsas av väljarna före nästa allmänna val. Om ell syslem med skilda

 

DelIIJu:3   Skr. 1980/81:103                                                   14

valdagar för riksdagsval och kommunalval skall införas, bör också frågan om mandatperiodens längd prövas. Därvid måste självfallet las slor hänsyn fill all medborgarinflylandel får göra sig gällande med inle alltför långa mellanrum. I första hand bör kommittén överväga en förlängning av mandatperioden från tre till fyra år både för riksdagen och för de kommunala beslutande församlingarna. Som framgår av vad jag nyss har anfört har kommunaldemokraliska kommittén intagit denna ståndpunkt för kommun­fullmäktiges och landstingens vidkommande.

En annan fråga som kommittén kan la upp är fidpunkten på året för de olika valen, förutsatt alt valdagarna i princip skall vara fasla. Som framgått hålls riksdagsval, kommunalval och kyrkokommunala val på hösten. Under debatten i grundlagsfrågorna har tanken på riksdagsval på våren aktualise­rats. Frågan har samband med förläggningen av det statliga budgetåret, som f.n. löper från den 1 juli till den 30 juni (3 kap. 2 § riksdagsordningen). En övergång från höst- fill vårval diskuterades på sin lid av grundlagberedningen i belänkandet (SOU 1970:27) Allmänna val på våren? Beredningen redovi­sade vissa fördelar med en omläggning till vårval. Grundlagberedningen föreslog emellertid inte någon sådan omläggning i sill slutbetänkande (SOU 1972:15) Ny regeringsform - ny riksdagsordning, eftersom frågan om en omläggning av budgetåret lill kalenderår inte ansågs mogen alt lösas innan den då sillande budgelulredningen var klar med sill arbete. Budgelulred-ningen kom senare fram till all del från budgeltekniska utgångspunkter inle fanns skäl alt ändra på del nuvarande budgetåret (SOU 1973:43). Någon ändring genomfördes inle heller när riksdagen år 1977 antog propositionen 1976/77:130 med förslag till riktlinjer för en modernisering av det slalliga budgetsystemet.

Riksdagen har funnit all frågan om tidpunkten på året för de olika valen kan bli aktuell i det kommande utredningsarbetet och all den kommitté som skall tillkallas bör vara oförhindrad att behandla spörsmålet om vilken verkan tidpunkten för valen får på årsrytmen i riksdagsarbetet och riksdagens arbetsformer i övrigt. Kommittén bör därför också få överväga, om val till riksdagen bör hållas på våren. Verkningarna i fråga om den statliga budgetperiodens förläggning måsle givetvis klargöras. Om kommittén anser atl riksdagsvalen bör hållas på våren, bör den också pröva om tidpunkten för de kommunala valen bör ändras. En ändring av liden för dessa val aktualiserar bl.a. också frågan om den kommunala budgetperiodens förlägg­ning. När det gäller frågor som har belydelse för de kommunala valen bör kommittén samråda med kommunaldemokraliska kommittén. En särskild fråga som kommittén bör uppmärksamma är hur en ändring av tidpunkten på året för de olika valen påverkar de politiska partiernas arbete.

Skulle det införas elt syslem med rörliga valdagar, finns del som framgått ingen anledning alt ha kvar institutet extra val. Stannar kommittén däremot för all förorda alt nuvarande system med fasla valdagar behålls, bör formerna för atl anordna exlra val ses över. Bl.a. bör betydelsen av en ev. förlängning av riksdagens mandatperiod uppmärksammas.

Enligl gällande ordning skall exlra val hållas inom tre månader från det att regeringen har utnyttjat sin möjlighet all förordna om sådana val (3 kap. 4 § RF) eller extra val har utlösts genom all riksdagen fyra gånger har förkastat talmannens förslag lill ny statsminister (6 kap. 3 § RF). De fördelar som från parlamentarisk synpunkt kan vara förenade med möjligheten all förordna om exlra val skulle las till vara bättre, om den nuvarande tremånaderspe-rioden kunde förkortas.  Kommittén bör pröva vilka möjligheler som

 

15                        Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:3

föreligger all förkorta denna period.

Kommilléns uppdrag bör i enlighet med riksdagens önskemål också avse formerna för regeringsbildningen.

Den nuvarande ordningen infördes genom den nya regeringsformen och innebär följande (6 kap. 2 och 3 §§ RF). När en statsminister skall utses, kallar riksdagens talman företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmannen och avger sedan etl förslag lill riksdagen. Riksdagen prövar förslaget genom en omröstning. Förslaget är förkastat, om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar emol del. Förkastas förslaget, upprepas proceduren. Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, avbryts förfarandet. Det återupptas först sedan del har hållits val fill riksdagen. Hålls inle ordinarie val lill riksdagen ändå inom tre månader, skall exlra val förrättas inom samma fid.

De angivna bestämmelserna har tillämpats vid regeringsskiftena åren 1976, 1978 och 1979. Kommittén bör närmare studera erfarenheterna av tillämpningen av gällande regler och bedöma om dessa är lillfredsslällande samt föreslå de förbättringar som kan anses motiverade. Några mera genomgripande förändringar i det nuvarande syslemel med dess förankring av proceduren i riksdagen bör dock inle aktualiseras.

Som riksdagen har funnit bör kommittén också la upp regeringens beslutsformer lill behandling. F.n. saknas föreskrifter om hur regeringen fattar sina beslut. I samband med tillkomsten av den nya regeringsformen och även senare har diskulerals om del behövs särskilda regler om omröstning inom regeringen. Tanken på all statsministern alllid skall avgöra ett ärende när det finns skilj akfiga meningar inom regeringen har också förts fram. Även om frånvaron av särskilda regler om regeringens beslutsfattande inte tycks ha lett fill några olägenheter, bör kommittén undersöka vilka erfarenheler som finns av den gällande ordningen och lägga fram förslag till en reglering, om detta bedöms som lämpligl.

Utredningsarbetet bör bedrivas med sikte på atl ell första riksdagsbeslut angående grundlagsändringar kan fallas före riksdagsvalet 1982.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för justitiedepartementet

alt tillkalla en kommitté med högst nio ledamöter för alt utreda vissa grundlagsfrågor,

att utse en av ledamöterna all vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål kommittén.

Vidare hemställer jag alt regeringen beslutar

atl kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Justitiedepartementet)

 

DelIIJu:4   Skr. 1980/81:103                                             16

4. Tilläggsdirektiv till datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05)

Dir 1980:14

Beslut vid regeringssammanträde 1980-03-06

Statsrådet Petri anför.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 11 mars 1976 tillkallade dåvarande chefen för jusliliedepartemenlel, statsrådet Geijer, en kommitté med uppdrag all se över lagstiftningen om personorienterad ADB-informa­tion m.m. (ang. direktiven, se kommitléberällelsen 1977, del II, s. 12 f). Kommittén, som har antagit namnet datalagstiftningskommiltén (DALK), har slutfört den del av sitt uppdrag som gäller översyn av den gällande datalagstiftningen genom deibetänkandet (SOU 1978:54) Personregister -Datorer - Integritet. På grundval av betänkandet och remissyttranden över della har regeringen våren 1979 lagt fram propositionen (1978/79:109) om ändring i datalagen (1973:289). Förslagel har antagils av riksdagen (KU 1978/79:37, rskr 1978/79:360, SFS 1979:334).

DALK behandlade i del nämnda deibetänkandet bl.a. myndigheternas skyldighet att använda del slalliga person- och adressregister, kallat SPAR, som enligl beslut av riksdagen år 1976 f.n. är under uppbyggnad saml behovel av en närmare reglering av SPAR. DALK:s förslag i denna del lämnades i den nyss nämnda propositionen utanför förslagel lill ändring i dalalagen. Konslilutionsutskottet uttalade vid behandlingen av proposifio­nen all del är angelägel all en författningsreglering av SPAR kommer fill stånd. Frågan om SPAR:s användningsområde i förhållande till myndighe­terna borde dock enligt utskottet övervägas närmare. Riksdagen godtog vad ulskollel anförde om della. Sedan regeringen i juni 1979 överiämnal konstitutionsutskottets belänkande och riksdagens skrivelse lill DALK för beaktande under kommitténs fortsatta arbele har kommittén i februari 1980 till regeringen överlämnat promemorian (Ds Ju 1979:19) Författningsregle­ring av SPAR m.m. Promemorian remissbehandlas f.n.

DALK har enligt direktiven tre återstående huvuduppgifter. Den skall utreda datoriseringens inverkan på offentlighetsprincipen. Den skall vidare överväga ålgärder för att förbättra allmänhetens tillgång lill myndigheternas ADB-material. Den tredje huvuduppgiften är atl lägga fram förslag till lagbestämmelser som föranleds av internationella överenskommelser eller som annars påkallas av hänsyn till den internationella datatrafiken. Kom­mittén är också oförhindrad all föreslå lagstiftning vid sidan av en allmän dalalag, I.ex. speciallagar om personregistrering inom vissa sektorer, eller all överväga behovet av ändringar i redan gällande författningar som reglerar särskilda personregister.

De ändringar som nu har genomförts i dalalagen är förhållandevis begränsade. Lagen kan f.n. anses utgöra ell tillfredsställande skydd mol de risker för otillbörligt intrång i personlig integritet som personregistrering med bruk av ADB medför. DALK har emellertid under sitt arbete med översynen av datalagen kommit lill slutsatsen atl del finns anledning att pröva om inle en mera generell personregislerlagsliflning som inte i första hand är inriktad på regislreringslekniken på sikl bör ersätta dalalagen. Vid remissbehandlingen av betänkandet framförde de flesta instanser som yttrade sig om detta sympatier för tanken all pröva förulsältningarna för en generell personregislerlagsliflning. Några remissinsianser uttalade att det är angelägel all frågan om en sådan lagstiftning uireds med del snaraste.

 

17                        Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:4

I delta sammanhang bör nämnas all datalagar under senare år har anlagils i flera länder saml all en del av dessa lagar omfattar både personregister förda med ADB och personregister med I.ex. känsliga personuppgifter oavsett vilken teknik som används vid registreringen. Vissa utländska lagar ulgör vidare en kombination av datalag och kreditupplysningslag, och några omfattar liksom den svenska kreditupplysningslagen också skydd av juridis­ka personer.

I prop. 1978/79:109 s. 9, anförde chefen för justitiedepartementet följande i fråga om en generell personregislerlagsliflning:

För egen del anser jag alt del finns goda skäl att överväga en generell personregislerlagsliflning. Som DALK har framhållit måsle man nämligen med hänsyn fill den snabba lekniska utvecklingen inom området för ADB fortlöpande räkna med nya och allt svårare problem vid fillämpningen av dalalagen, som ju är begränsad lill registrering med användande av ADB-teknik. Utvecklingen visar samtidigt atl del kommer att bli allt svårare att skilja mellan vad som är personregistrering med hjälp av ADB-teknik och vad som är personregistrering med ulnyltjande av andra lekniska metoder. Det finns också skäl all räkna med nya tillämpningsområden för ADB-tekniken, områden som rimligen bör vara prakfiskt taget ofarliga från inlegritetssynpunkt men som med nuvarande avgränsning ändå kommer all falla under dalalagen. DALK nämner som exempel utvecklingen av kontorsdatorer och s.k. privaldatorer. Samtidigt utvecklas som sagts nya registerföringsmeloder, som visserligen inle är atl hänföra till ADB-tekniken men som kan innebära samma polenfiella hot mol den personliga integrite­ten. Om man inle särskilt beaktar detla, kan följden bli atl etl antal från inlegritetssynpunkt mer eller mindre ofarliga register kommer att falla under datalagen medan andra typer av register, som borde regleras särskilt, kommer all falla utanför. De svårigheier som jag här har pekat på kan sannolikt lättare bemästras inom ramen för en generell personregislerlag-sfiflning. Det sagda utesluter emellertid inle all en sådan lagstiftning kan behöva innehålla särskilda regler för ADB-register.

På grundval av del anförda borde möjlighelerna alt införa en generell personregislerlagsliflning utredas. Jag delar denna uppfattning och anser att utredningen nu bör komma till stånd. Uppdraget bör anförtros DALK.

Innan jag går in på hur utredningsarbetet bör bedrivas vill jag framhålla all kommittén slår inför en svår uppgift. Som framgår av del föregående erbjuder redan den nuvarande datalagen gränsdragningsproblem. Dessa bör kunna bemästras lättare, om tyngdpunkten i regleringen förskjuls från regislreringslekniken lill det som registreras. Med en sådan reglering uppstår emellertid gränsdragningsproblem av elt annal slag. Det är nämligen uppenbart atl en generell personregislerlagsliflning inle på långt när kan omfalta all personregistrering i vanlig bemärkelse. En vikfig uppgift för kommittén blir därför att utreda var gränsen skall dras mellan sådan personregistrering som bör regleras genom generell lagsliflning och sådan som bör falla utanför en dylik reglering. Samtidigt bör uppmärksammas alt det system för kontroll av lagsfiftningens efterlevnad som måste finnas inte utformas så atl det i sig kan bli elt hot mol del intresse som lagstiftningen skall skydda. En lagreglering bör vara så uppbyggd all dess fillämpning inte förutsätter en ny omfattande adminislrafion.

DALK har redan i sitt belänkande översiktligt diskuterat hur en generell personregislerlagsfiftning skulle kunna konstrueras. Kommittén har också dragit upp vissa ramar för arbetet på en sådan lag (se SOU 1978:54 s. 268 ff).

2 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 103

 

DelIIJu:4   Skr. 1980/81:103                                                   18

Tillsammans med de synpunkter som remissinstanserna har framfört kan de allmänna bedömningar som DALK har gjort tjäna som en utgångspunkt för det fortsatta arbetet.

En generell personregislerlag bör inle hindra alt man även i framliden väljer all reglera vissa register särskilt. Så I.ex. bör bestämmelserna om brottsregister, f.n. främsl den reglering som finns i lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister och lagen (1965:94) om polisregister m.m., enligl min mening lämpligen lämnas utanför den generella lagstiftningen. Kom­mittén bör emellertid under sitt arbele från fall lill fall överväga om den specialreglering som förekommer i dag kan ersättas med bestämmelser i en generell lag. Kommittén bör vara oförhindrad, mol bakgrund av de generella lösningar i fråga om personregistrering som den stannar för, alt lämna synpunkler även på frågor som rör brotlsregislren.

Av särskilt intresse i della sammanhang är kredilupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974:182), som båda står dalalagen ganska nära och som hör till datainspektionens bevakningsområde. Inkassolagen innehåller f.n. inte några särskilda bestämmelser om register. Vid den översyn av lagen som har skett genom departementspromemorian (Ds Ju 1979:8) Kreditupplysning och inkasso har emellerfid föreslagils all lagen filiförs vissa regler om gäldenärsregister. Som framgår av vad jag lidigare har anfört finns del utomlands exempel på atl man har sammanfört datalag och kreditupplysningslag i en gemensam reglering. För egen del är jag inle utan vidare övertygad om all en sådan lösning är ändamålsenlig. Skulle kommittén komma fram lill all kredilupplysningslagen och inkassolagen också i fortsättningen bör utgöra en fristående reglering, bör den emellerfid beakta behovel av samordning med en generell personregislerlag.

Dalalagen syftar till att skydda den enskilde mol sådanl otillbörligt intrång i den personliga integriteten som kan bli följden av registrering av personuppgifter med hjälp av ADB. Det bakomliggande motivet är att den enskilde - med de begränsningar som följer av samhällsgemenskapens krav -bör ha tillgång till en fredad sektor, inom vilken han skall kunna avvisa otillbörlig inblandning från det allmänna eller från andra. Enligt min mening bör grunden för en generell personregislerlagsliflning vara densamma. En sådan lagstiftning bör alltså syfta lill alt förhindra att användningen av personuppgifter inom den offenfliga och den enskilda sektorn leder till otillbörligt intrång i den enskilde medborgarens personliga integritet. Samtidigt måste en allmän utgångspunkt självfallet vara all lagstiftningen inte får medföra slörre ingrepp i offentlig eller enskild verksamhet än som är klart motiverade med hänsyn fill detta intresse. DALK bör noga bedöma de administrativa konsekvenser för myndigheter, förelag och andra som kan bli följden av en ny reglering. Man måste också se till alt regleringen inte kommer i konflikt med den i regeringsformen grundlagsfästa informations­friheten som innebär atl varje medborgare gentemot del allmänna är tillförsäkrad frihet atl inhämta och la emol upplysningar. Inskränkningar i denna rättighet kan göras endasi genom lag och för vissa i regeringsformen angivna syften. Bland dessa syften återfinns i och för sig inlegrilelshänsyn. I arbetet på en personregisterlag får man emellertid ha som utgångspunkt att registrering- som i detla sammanhang är ell myckel vidsträckt begrepp - bör vara tillåten.

Elt grundläggande integritetsskydd ges i lagstiftningen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar. Därigenom skyddas den enskilde mot all obehöriga får del av vissa känsliga uppgifter om honom som

 

19                        Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:4

förvaras hos olika myndigheter. F.n. behandlar riksdagen elt förslag till en ny sekretesslag (prop. 1979/80:2). Om förslaget antas, stärks skyddet för den enskildes integritet på flera punkter.

Bestämmelser till skydd för den enskildes integritet finns också på andra håll i lagsfiftningen. Föreskrifterna i brottsbalkens 4 kap. om brott mot frihet och frid bör särskilt nämnas. Lagen (1977:20) om TV-övervakning hör också hit. Som framgår av det föregående innehåller också kredilupplysningslagen och inkassolagen regler som skyddar enskilda personer. Jag erinrar också om all man inom inlegritetsskyddskommittén (Ju 1967:62), vilken avslutar sitt arbete under första halvåret 1980, överväger frågor om en generell avvägning av skyddet för den enskildes integritet. Det måste vara en strävan alt skaffa sig en bild av vilket skydd lagstiftningen som helhet erbjuder i della hänseende.

Eftersom en ny personregislerlagsfiftning bör syfta fill all skydda enskilda personers integritet kan övervägas huruvida begreppet "personlig integritet" - till skillnad från vad som f.n. är fallet i datalagen - bör definieras. Som anförts i propositionen (prop. 1978/79:109 s. 15) möter del emellertid slora svårigheier atl i lag genom en generell regel ange vad som menas med personlig integritet. Jag är inte heller övertygad om atl en lagregel som definierar della begrepp skulle vara ändamålsenlig. Lagsfiftningen bör enligl min mening snarare ange vilka faktorer som skall beaktas vid bedömningen av huruvida risk föreligger för alt användningen av personuppgifter i etl visst fall leder till otillbörligt intrång i personlig integritet. Dessa faktorer bör efter förebild i datalagen även i fortsättningen främst vara arten och mängden av personuppgifter som används, på vilkel sätt och från vem uppgifterna inhämtas, den inställning till användningen av uppgifterna som berörda personer kan antas ha, sambandet mellan användningen av uppgifterna och användarens verksamhet, användningen av personuppgifter för annal ända­mål än del för vilket de samlats in m.m. DALK torde få anledning att överväga inte bara vilka faktorer, som bör tillmätas betydelse i samman­hanget, utan även om några av de faktorer kommittén kan komma all stanna för har särskild betydelse vid beaktandet av risken för otillbörligt integritets-intrång. Den använda tekniken måste givetvis tillmätas stor betydelse.

Som jag redan har antytt kan inte all användning av personuppgifter underkastas reglering. I likhet med DALK förordar jag all sådan användning av personuppgifter som typiskt sett kan innebära fara för ofillbörligt intrång i personlig integritet regleras i den nya lagsfiftningen, medan annan använd­ning bör falla utanför lagens tillämpningsområde. Del kan visserligen invändas all de generella krav som bör ställas upp för användningen av personuppgifter bör gälla i fråga om all användning av sådana uppgifter. Del är emellerfid uppenbart att det inte kan komma i fråga att reglera alla de former av användning av personuppgifter som normall förekommer i det dagliga umgänget mellan människor, I.ex. i privata anteckningar, adress-eller lelefonnummerförteckningar, brev m.m. På della område får brottsbal­kens allmänna regler om skydd för den personliga integriteten alltjämt anses vara till fyllest.

En lämplig avgränsning av det område som skall falla under den nya lagstiftningen kan troligen uppnås, om man fill en början skiljer mellan användning av personuppgifter för personligt bruk och annan användning. Användning av personuppgifter för personligt bruk i en omfattning som får betecknas som normal med hänsyn till användarens förhållanden bör alltså inle omfattas av lagen. Denna bör i stället i princip inriktas på den offentliga

 

DelIIJu:4   Skr. 1980/81:103                                                  20

sektorn, där den lill följd av atl uppgiftslämnandet i princip regleras av sekretesslagsfiflningen närmast får ta sikte på i vilken omfallning uppgifter skall få registreras, saml på näringslivet, organisationerna och andra organ som bedriver därmed jämförlig verksamhet. Även inom dessa områden bör emellertid användning av personuppgifter i betydande omfallning kunna las undan från regleringen. Kommittén bör söka avgränsa sådana områden som från skilda synpunkler får anses vara nära nog ofarliga från inlegritetssyn­punkt.

Regleringen bör enligl min mening anpassas lill den risk för otillbörligt intrång i personlig integritet som användningen av personuppgifter i varje särskilt fall medför. En möjlig avgränsning kan vara atl i lagen ställa upp vissa allmänt hållna bestämmelser som får gälla över ett tämligen stort område och all därutöver mer i detalj reglera vissa register som bedöms vara mer känsliga från inlegritetssynpunkt.

En särskilt viktig fråga vid utformningen av de allmänna reglerna är den enskildes möjligheter alt få veta vilka uppgifter om honom som finns. En sådan möjlighet föreligger f.n. enligt datalagen. En utgångspunkt vid utformningen av en generell personregislerlag bör vara atl den enskilde skall ha rätt till insyn då användningen av personuppgifter innebär beaktansvärda risker för inlegriletsinlrång. Kommittén bör överväga hur insynsrätten bör utformas och vilka begränsningar som kan bli nödvändiga, om insynsrätten även skall avse personuppgifter som inle behandlas med ADB. Oavsett om insynsrätten skall gälla generelll eller ej måste den, såsom när det gäller dalalagen, underkastas de inskränkningar som följer av sekretesslagen.

Rätten till insyn har nära samband med frågan om rättelser av felaktiga personuppgifter. DALK bör efter förebild i dalalagen undersöka på vilket säll och i vilken utsträckning det i en generell personregislerlag skall föreskrivas skyldighet för den som registrerar och använder personuppgifter alt rätta felakfiga uppgifter. Till de frågor som kan komma atl regleras i en generell personregislerlag hör vidare gallring och beväring av uppgifter med tanke på integritetsskyddel. DALK bör i delta sammanhang uppmärksamma de regler som nu finns om arkivvård m.m. inom skilda sektorer av samhället.

Del är f.n. inte möjligt alt närmare ange hur en generell personregisler­lagsliflning bör vara utformad. DALK bör i stället med hänsyn lill uppgiftens art i sitt arbete ha möjlighet atl pröva för- och nackdelar med olika tänkbara lösningar. Inför denna uppgift är del dock angelägel atl kommittén tillgodo­gör sig de erfarenheter som har gjorts av personregislerlagsliflning utom­lands. Jag erinrar också om del arbete på området som pågår bl.a. i Europarådels och OECD:s regi.

Enligl dalalagen får personregister i princip inle inrättas eller föras utan dalainspekfionens tillstånd. Om man övergår lill en generell personregister-lagstiftning, blir lagens fillämpningsområde vidare än den nuvarande dalalagens. Del blir därför en viklig uppgift all pröva hur konlroll och tillsyn av en sådan lags efterlevnad skall ordnas. Vilkel syslem som skall väljas torde - jämsides med hur lagens tillämpningsområde skall bestämmas - bli en av kommitténs centrala uppgifter. Dessa frågor hänger f.ö. givetvis samman.

DALK har i sitt delbetänkande något diskuterat denna fråga. Jag kan i stort sett ansluta mig till de allmänna riktlinjer för del fortsatta utrednings­arbetet som kommittén har skisserat. Man kan således tänka sig all begagna olika kontrollnivåer för olika register beroende på vilka risker för inlegri­letsinlrång som bedöms föreligga.

 

21                        Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:4

Det är sannolikt atl man därvid finner atl det för vissa register fortfarande bör krävas tillstånd på förhand, dvs. innan registret inrättas. Del bör troligen gälla t.ex. register som skall innehålla känsliga uppgifter. Det är möjligt att också det filllänkta registrets omfattning eller tekniska utförande kan vara skäl lill förhandsgranskning. Kontrollnivån närmasl därunder skulle kunna bestå i skyldighet atl anmäla förekomsten av vissa typer av register för fillsynsmyndigheten. Yllerligare en nivå kan utgöras av register som är underkastade vissa allmänna krav i lagsfiftningen och som även får bli föremål för tillsyn och kontroll, även om krav på förhandsgranskning eller anmälan inle ställs upp.

Vilka skydds- och konlrollnivåer som skall väljas och hur gränserna mellan dessa skall dras får DALK närmare belysa och pröva. Del är självfallet angelägel atl kriterierna blir så lydliga som möjligt. Som DALK har anfört och som jag redan berört är det sannolikt all utgångspunkterna för arbelel får tas i de kriterier som nu skall ligga till grund för datainspektionens fillslåndsprövning. Den teknik som begagnas vid registreringen får också fillmätas självständig belydelse.

DALK bör vidare överväga hur kontrollen och fillsynen skall vara organiserad. Kommittén bör därvid ulgå ifrån all det även i framliden kommer att behövas en särskild myndighet som har hand om den fillslåndsprövning och den tillsyn som skall äga rum enligt en ny lag. Det är naturligt alt dalainspektionen anförtros dessa uppgifter. Det får ankomma på DALK all överväga vilka förändringar av myndigheten som det delvis förändrade verksamhetsområdet kan länkas föranleda. Om möjligt bör man dock söka behålla ungefär den storlek myndigheten nu har. Kommittén bör även pröva frågan om en dalaombudsmannafunktion.

Den rätt lill insyn i ADB-register som f.n. tillkommer datainspektionen är myckel omfattande. Atl generelll utsträcka denna rätt till insyn fill att avse alla de register som kommer alt falla under en generell personregislerlagslifl­ning kan enligl min mening sannolikt inte komma i fråga. En viktig uppgift för DALK blir sålunda atl undersöka hur kontrollen skall organiseras ulan att kontrollorganet får för slora befogenheter.

En annan sida av kontrollen består av regler om straff och skadestånd. Enligt 21 § datalagen döms den som olovligen bereder sig tillgång lill upptagning för ADB eller olovligen ändrar eller utplånar eller i register för in sådan upptagning för dataintrång till böter eller fängelse i högst två år. Regeln är subsidiär lill brottsbalkens bestämmelser. Om någon som är registrerad tillfogas skada genom alt ett personregister innehåller orikliga uppgifterom honom, skall den registeransvarige enligl 23 § dalalagen ersätta skadan.

DALK stannade för alt i deibetänkandet inle föreslå några ändringar i dessa regler. Denna ståndpunkt kritiserades av några remissinsianser. Bl.a. pekade man på atl del rådande förhållandel mellan dalalagen och brottsbalken kan leda till otillfredsställande konsekvenser och all innebör­den av skadeståndsregeln inte är helt klar.

Som uttalades i propositionen om ändring i dalalagen bör straff- och skadeståndsbeslämmelserna ses över (prop. 1978/79:109 s. 30). Del är f.ö. ofrånkomligt, om lagstiftningens konstruktion skall ändras genomgripande. Del är därför lämpligt all DALK tar upp dessa frågor vid sitt arbele med en generell personregisterlag.

En möjlig slutsals är alt skadeslåndsskyldighelen inte som nu bör vara knuten till att en uppgift är felaktig ulan i stället bör ge ell mer vidsträckt

 

DelIIJu:4   Skr. 1980/81:103                                                  22

skydd för integritelskränkningar. Kommittén bör också pröva om en närmare samordning med skadeståndslagens (1972:207) bestämmelser är lämplig.

Anspråket på precision i lagsfiftningen gör sig gällande med särskild styrka i fråga om straff- och skadeståndsbeslämmelserna. Samtidigt ökar svårighe­terna alt åstadkomma sådan precision, om lagens tillämpningsområde vidgas och om vissa register undantas från tillståndsprövning. Dessa frågor förtjänar särskild uppmärksamhet. DALK bör även beakta de synpunkter som remissinstanserna har framfört. Samråd bör också ske med förmögenhets-brottsutredningen (Ju 1976:04), som ser över bl.a. den straffrättsliga regleringen av s.k. datamissbruk.

DALK:s slutsats att det f.n. inte behövs särskilda regler i dalalagen för forskning och statistik rönte från främsl forskarhåll delvis rätt kraftig kritik under remissbehandlingen. Från detla håll framfördes den uppfattningen all dalalagen och dess tillämpning innebär inskränkningar i möjlighelerna lill forskning. Med den nuvarande regleringen får det emellertid anses vara fillräckligt att - som DALK har uttalat och som redan nu sker -datainspektionen inom ramen för fillslåndsprövningen enligt de allmänna bestämmelserna i dalalagen lar särskild hänsyn till forskningens och statistikens behov och samarbetar närmare med företrädare för dessa områden. Del fortlöpande samråd mellan datainspektionen och företrädare för forskning och slafisfikproduklion som förordades i prop. 1978/79:109 bör också få gynnsamma resullal.

Saken kan emellertid komma i elt annat läge och särskilda regler bli nödvändiga, om man går över lill en generell personregislerlagsliflning. Enligt min mening bör därför DALK på nytt överväga frågan i nu förevarande sammanhang (jfr prop. 1978/79:109 s. 13). Hänsyn bör därvid tas lill de speciella förutsättningar under vilka forskningen och stalislikverk-samhelen bedrivs. Det är givelvis olyckligt om bestämmelserna utformas så alt kontrollsystemet blir stelbent och restriktivt. Samtidigt kan del inte godtas atl reglerna blir så liberala alt konlrollanspråken för ell register som kan anses vara avsett för forsknings- och statislikändamål, sänks i sådan grad all inlegritetsrisker uppkommer. Del får ankomma på DALK alt väga intressena mol varandra och försöka åstadkomma en lämplig balans. Samtidigt bör även på detta område uppmärksammas internationella regler.

En särskild fråga är, om en generell lagstiftning på detta område skali inriklas på all skydda enbart fysiska personer eller om även juridiska personer skall beredas etl motsvarande skydd. Några remissinstanser tog upp den saken i yttranden över DALK:s delbetänkande och i elt par andra länder innehåller datalagstiftningen regler som skyddar också juridiska personer. Frågan har även aktualiserats i del internafionella konvenfionsarbetet.

Att inlemma även juridiska personer i en generell personregislerlagslifl­ning medför flera slora och principiellt viktiga problem. Ett sådanl är alt det centrala skyddsobjektel för en sådan reglering på vikfiga punkter skiljer sig från vad som slår i centrum vid strävandena atl skydda fysiska personer. I det senare fallet är det individens personliga integritet som inte får trädas för när. När det gäller juridiska personer är det i första hand en fråga om att skydda ekonomiska intressen.

Det sagda betyder inle all frågorna är helt väsensskilda. Upplysningar om fysiska personers ekononiiska förhållanden kan vara integrilelskänsliga och åtnjuter i dag ell visst skydd, inle bara i datalagen. Jag vill i del samman-

 

23                        Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:5

hanget påpeka atl kreditupplysningslagen och inkassolagen ger ell visst skydd även ål juridiska personer.

Jag anser emellertid alt del är mindre lämpligl atl i delta sammanhang uppdra åt DALK all utreda också hela den omfattande frågan om skydd för upplysningar om juridiska personer. Del viktigaste skälet fill detla är atl utredningens uppdrag då skulle bli alltför omfattande och svårhanterligt. Behovet av integritetsskydd för juridiska personer får uppmärksammas i annan ordning. Vissa av de problem som rör skyddet för uppgifter om juridiska personer har f.ö. behandlats av sårbarhelskommillén (Fö 1977:02). Även delegationen (B 1977:09) för förelagens uppgiftslämnande m.m. (DEFU) och ulredningen (Ju 1979:09) med uppdrag all utreda frågor om skyddet för företagshemligheter m.m. är verksamma inom detta område.

DALK bör således inle nu la upp hela frågan om skydd för juridiska personer inom ramen för en generell personregislerlagsliflning. Däremot bör kommittén beakta de nuvarande reglerna om skydd för juridiska personer i kredilupplysningslagen och inkassolagen. De ändringar som kan föranledas av en samordning mellan dessa lagar och en generell personre­gislerlag omfattas naturligtvis av DALK:s uppdrag. Frågan om ell skydd för juridiska personer kan därigenom få en viss ytterligare belysning redan genom DALK:s fortsatta arbele.

Jag har fidigare antytt att den uppgift som DALK slår inför är svår. Del gäller inle minst uppgiften atl på elt rimligt sätt avgränsa tillämpningsom­rådet för en ny lagsfiftning. Del är inle möjligt all nu överblicka alla de frågor som kommittén bör överväga vid sitt arbete med en generell personregisler­lag. Det blir troligen nödvändigl atl pröva datalagens regler på så gott som alla punkter. Del bör därför slå kommittén fritt alt la upp också andra frågor än dem som jag har berört och alt lägga fram de förslag som kan vara påkallade. Om kommittén under arbetets gång skulle komma fram lill all en lösning enligl de linjer jag i dag har angett leder fill sådana problem atl den ler sig mindre lämplig, får kommittén anmäla detta lill regeringen för ställningslagande.

Innan kommittén tar upp frågan om en generell personregislerlagsfiftning till närmare behandling bör den slutföra de uppgifter som den lidigare har anförtrotts.

Jag hemställer all regeringen utvidgar D ALK:s uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Justitiedepartementet)

5. Vissa frågor rörande permissioner från kriminalvårdsanstalter m.m.

Dir 1980:22

Beslut vid regeringssammanträde 1980-03-20

Departementschefen, statsrådet Winberg, anför.

Det har under senare tid från flera håll hävdats att gällande ordning gör det möjligt för dem som är intagna i kriminalvårdsanslaller all begå allvarliga

 

DelIUu:5   Skr. 1980/81:103                                                   24

brott - främst narkotikabrott - under permissioner eller under vistelsen i anstalterna. Särskilt mot bakgrund av narkotikabrottslighetens utbredning och allvarliga verkningar anser jag all denna kritik inte kan lämnas obeaktad.

Den 1 december 1979 fanns bland de intagna i kriminalvårdsanstall 875 personer som hade dömts lill fängelse i lägst två år eller fill internering med en minsta lid av två år eller mer. Av dem hade 252 en strafflid på fem år eller mer.

Enligt 7 § tredje stycket lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL) skall - med vissa särskilt angivna undantag - den som har dömts lill fängelse i lägst två år eller lill internering med en minsta tid av två år eller mer placeras i sluten anstalt, om del med hänsyn lill atl han saknar fast anknytning lill riket eller lill arten av hans brottslighet eller eljest kan befaras all han är särskilt benägen att avvika och fortsätta en brottslig verksamhet av särskilt allvarlig karaktär. Omkring 250 intagna bedöms f.n. tillhöra denna kategori enligl uppgift från kriminalvårdsstyrelsen.

Lagen om kriminalvård i anstalt innehåller en rad särskilda bestämmelser som innebär alt en inlagen på olika säll kan medges all få vistas utom anstalt under en del av verkslällighelsliden. Som regel är en förutsättning för ell sådanl medgivande all del kan antas underlätta den intagnes anpassning i samhället.

För atl anpassningen i samhället skall underlättas kan sålunda enligt 11 § KvaL den som är intagen i en lokalanstali medges all under arbetstid utföra arbete eller della i undervisning, utbildning eller annan särskilt anordnad verksamhet ulom anstalten (s.k. frigång). Sådanl medgivande kan enligl samma lagrum lämnas även den som är intagen i riksanstall, om särskilda skäl föreligger. 114 § KvaL föreskrivs att inlagen, om del lämpligen kan ske, bör beredas tillfälle all utom anstalten på fritid della i sådan föreningsverksamhet eller annan liknande verksamhet som är ägnad all underlätta anpassningen i samhället.

Intagen kan vidare, för all hans anpassning i samhället skall underlättas, enligt 32 § KvaL beviljas tillstånd atl lämna anstalten för viss kort lid (korltidspermission), om inle påtaglig fara för fortsatt brottslig verksamhet eller avsevärd fara för annal missbruk föreligger. Korltidspermission får också ges om annan särskild anledning föreligger. Sådan inlagen som avses i 7 § tredje stycket KvaL och som på skäl som anges där är placerad i sluten anstalt får dock beviljas korltidspermission endasi om synnerliga skäl föreligger därfill.

I 33 § KvaL finns regler om s.k. frigivningspermission, dvs. sådan permission som kan beviljas en inlagen för att hans frigivning eller överförande lill vård ulom anstalt skall förberedas.

Övervakningsnämnd, kriminalvårdsnämnden och interneringsnämnden kan, om särskilda skäl föreligger, medge intagen vistelse utanför anstalt enligt 34 § KvaL för särskilda åtgärder som kan antas underlätta hans anpassning i samhället. Sådan vistelse kan i praktiken avse exempelvis placering på behandlingshem, skola med internatförläggning och militär­tjänstgöring.

Av 26,27 och 33 §§ kungörelsen (1974:248) med vissa föreskrifter rörande fillämpningen av lagen om kriminalvård i anstalt framgår atl beslut om frigång, vistelse utanför anstalt enligl 14 § KvaL och korttidspermission fallas av kriminalvårdsstyrelsen för intagen i sluten anstalt som har dömts lill fängelse i lägst två år eller fill internering med en minsta tid av två år eller

 

25                         Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:5

mer. Av samma lagrum framgår vidare all styrelsen har möjlighet all delegera denna beslutsbefogenhet lill regionchef resp. riksanslaltschef.

Gällande bestämmelser ger den intagne möjligheter all under anstallsli-den hålla kontakt med yttervärlden genom brevväxling, besök och telefon­samtal. De begränsningar som kan göras härvidlag syftar i första hand lill all förebygga eller hindra atl den intagne under anslallsvistelsen planerar och leder brottslig verksamhet eller sätter säkerheten vid anstalten i fara genom all exempelvis förbereda rymningar eller ta emot narkotika eller andra otillåtna varor.

I 25-27 §§ KvaL finns bestämmelser om granskning av inlagens brev. Huvudregeln är all granskning får förekomma endast om del är påkallat av säkerhetsskäl. Denna huvudregel kompletteras med särskilda föreskrifter som närmare anger när granskning får ske. Brev får således granskas om del finns anledning antaga att del innehåller otillåtet föremål. Vidare får brev granskas stickprovsvis. I sluten anstalt får brev dessulom granskas, om del är nödvändigl med hänsyn lill den intagnes särskilda förhållanden.

129 § KvaL ges bestämmelser om den intagnes möjligheler all motta besök i anstalt, medan 30 § KvaL reglerar den intagnes rätt att genom telefon få kontakt med utomstående. 1 båda fallen har den intagnes rätt till besök resp. telefonsamtal begränsats med hänsyn lill säkerheten i anstalten. Han kan också förvägras sådana besök och telefonsamtal som kan motverka hans anpassning i samhället eller eljest vara lill skada för honom eller annan.

Flertalet av de bestämmelser som har redovisats nu har inte ändrats sedan 1974 års lagsliflning om kriminalvård i anstalt kom till. Två av bestämmel­serna, nämligen 7 och 32 §§ KvaL, har emellertid fåll sin nuvarande lydelse år 1978 (SFS 1978:901). De lagstiftningsåtgärder som vidtogs då utgjorde resultatet av en översyn av permissionsreglernas tillämpning som förelogs med syfte all begränsa permissionsmissbrukel inom kriminalvården. Änd­ringen i 7 § innebar en utvidgning av den kategori brottslingar som enligt lagrummets tredje stycke som regel skall placeras i sluten anstalt och för vilken enligt 32 § särskilda begränsningar gäller i fråga om rätten till korltidspermission. Genom ändringen i 32 § markerades all kortfidspermis-sion inte får beviljas, om påtaglig fara för fortsatt brottslig verksamhet från den intagnes sida föreligger (jfr prop. 1978/79:62, JuU 1978/79:15, rskr 1978/79:90).

Permissioner och de övriga möjligheter som finns för de intagna att under anstaltstiden hålla kontakt med yttervärlden fyller en betydelsefull funktion som ett led i kriminalvårdens ålgärder för alt underlätta de intagnas anpassning i samhället och motverka skadliga följder av frihelsberövandel. Klart är samtidigt att tillämpningen av dessa institut måsle ske under beaktande av att kravet på samhällsskydd tillgodoses. Den avvägning mellan olika synpunkter som sålunda måste ske vid den praktiska tillämpningen i de ärenden det här gäller representerar en av de svåraste men samtidigt en av de från allmän synpunkt mest belydelsefulla uppgifterna för kriminalvården. Som framgår av vad jag yttrade inledningsvis anser jag frågan vara av sådan vikt atl det är motiverat all - trots att vissa lagändringar gjordes så sent som år 1978 - nu skaffa underlag för en bedömning av om gällande föreskrifter innefattar en ändamålsenlig lösning på problemen. Del bör därvid anmärkas all det förekom olika meningar i riksdagen om hur 7 och 32 §§ KvaL borde utformas vid ändringen år 1978.

Av speciellt intresse är enligl min mening all undersöka under vilka förutsättningar och i vilken omfallning permission eller annan form av

 

DelIIJu:6   Skr. 1980/81:103                                                   26

vistelse utanför anstalt medges intagna som har gjort sig skyldiga lill grova narkotikabrott. Den karlläggning jag åsyftar bör emellertid avse även dem som är dömda för annan allvarlig brottslighet. Av praktiska skäl bör dock undersökningen begränsas lill all avse intagna som har dömts lill fängelse i lägst två år eller till internering med en minsta lid av lägst två år. Härvid bör även val av anstalt eller anslallsavdelning för sådana intagna uppmärksam­mas. Karlläggningen bör vidare omfatta tillämpningen av bestämmelserna om brevgranskning, telefonsamtal och besök beträffande den nämnda kategorien intagna. Jag förordar atl en särskild utredare tillkallas för all genomföra en sådan undersökning som jag nu har angett.

I den mån kartläggningen ger vid handen alt del vid den praktiska tillämpningen har uppstått olägenheter som kan undanröjas lagstiftningsvä­gen bör utredaren ange de olika möjligheter som finns all ändra den akluella lagstiftningen. Del är emellertid också tänkbart atl eventuella missförhållan­den kan avhjälpas på annat sätt, i.ex. genom ändringar i eller tillägg lill kriminalvårdsstyrelsens föreskrifter och anvisningar på området.

Utredaren bör samråda med fängelsestraffkommittén (Ju 1979:04). Till utredaren bör överlämnas en skrivelse den 27 november 1979 från postverket angående behovel av skydd för grov brottslighet som riktar sig mol postverket saml en skrivelse den 13 februari 1980 från rikspolisstyrelsen med hemställan om sådan ändring i lagen om kriminalvård i anstalt all möjlighelerna till permissionsmissbruk begränsas.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Det slår utredaren fritt all begränsa karlläggningens omfallning med hjälp av stickprovsundersökning­ar eller på annal liknande säll.

Jag vill avslutningsvis uppmärksamma utredaren på de av regeringen den 13 mars 1980 beslutade direktiven (1980:20) lill samtliga kommilléer och särskilda utredare angående finansiering av reformer.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för justitiedepartementet

atl tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl undersöka vissa frågor rörande permissioner från kriminalvärdsanstaller m.m.,

atl besluta om experter, sekreterare och annal biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag alt regeringen beslutar att kostnaderna för ulred­ningen skall belasta andra huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Jusliliedepartemenlel)

6. Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus

Dir 1980:55

Beslut vid regeringssammanträde 1980-06-26

Departementschefen, statsrådet Winberg, anför.

Med de regler som gäller idag kan en lägenhet i etl flerfamiljshus inle innehas med äganderätt annal än som en oskiljaktig del av den byggnad eller fastighet där den är belägen. En enskild lägenhet kan inle lagfaras eller

 

27                        Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:6

inlecknas. Detla hänger samman med grundläggande fastighelsrällsliga principer.

Den svenska fastighetsrätten bygger på all fastigheterna är ullagda på marken. En fastighet består i princip av etl markområde och de byggnader som finns på området. Det finns ingen möjlighet all bilda en särskild fastighet av en del av en byggnad, i.ex. en lägenhet. Inle heller är del möjligt atl skilja ifrån en lägenhet så atl den blir lös egendom.

Enligl gällande rätt kan man få lagfart bara på hela fasligheter eller på s.k. ideella andelar, i.ex. 1/2 eller 1/3, av en fastighet. Däremot kan lagfart inte beviljas på en fasfighelsdel som inle ulgör en ideell andel. Del är inte heller möjligt att inteckna ett visst område av en fasfighel. Inteckning får över huvud laget inle ske annal än av hela fasfigheter.

De angivna principerna innebär all del föreligger vikfiga skillnader i fråga om förutsättningarna för all upplåta bosläder i flerfamiljshus och i småhus. Lägenheter i flerfamiljshus kan inle upplåtas annat än med hyresrätt eller bostadsrätt. Småhus kan däremot innehas såväl med äganderätt som med hyresrätt och bostadsrätt.

De olikheter som finns mellan de tre upplåtelseformerna har varit av stor belydelse i bostadspolitiken. Även om man i många avseenden har strävat efter all jämställa upplåtelseformerna, har del i praktiken ofta visat sig vara svårt all åstadkomma likvärdiga villkor för de boende. Svårigheterna har inle minst gällt de ekonomiska förutsättningarna. Problemen har varierat från lid fill tid men har varit särskilt markanta i lider av stark inflafion. Skillnaderna mellan de olika upplålelseformerna har då varit en av de centrala frågorna i den bostadspolitiska debatten.

Olikheterna mellan upplåtelseformerna visar sig bl.a. i fråga om de boendes möjligheter all själva förfoga över sin bostad. När det gäller I.ex. möjlighelerna all disponera bostadsutrymmena efter egna önskemål ger äganderätt och bostadsrätt helt andra möjligheler än hyresrätt. 1 fråga om möjligheten att använda bostaden som panlsäkerhel för lån är del stor skillnad beroende på om bostaden innehas med hyresräll, bostadsrätt eller äganderätt.

Betydelsefulla är också de konsekvenser i ekonomiskt avseende som skillnaderna mellan upplåtelseformerna indirekt för med sig, i.ex. i fråga om beskattning och finansiering. 1 dessa avseenden har del förelegat stora svårigheier all få till stånd likartade villkor.

Under senare år har det allt oftare rests krav på sådana ändringar av det nuvarande syslemel alt en verklig likställdhet uppnås mellan olika boende­former. Både i riksdagen och i den allmänna debatten har förts fram önskemål om atl del införs en möjlighet atl äga lägenheter i flerfamiljshus, så all samtliga upplålelseformer kan komma lill användning i fråga om både lägenheter och småhus (se bl.a. 3LU 1967:60, LU 1975:26, LU 1975/76:20, CU 1977/78:34, CU 1978/79:26 och CU 1979/80:4).

I regeringsförklaringen den 12 oktober 1979 uttalades atl del är angelägel atl förbättra bristfälliga boendemiljöer och atl öka de enskilda människornas inflytande över sitt boende. Bättre möjligheler för den enskilde all äga sin bostad borde prövas, bl.a. genom atl underlätta för hyresgäster all i bostadsrättsföreningens form eller genom direkt ägande svara för sitt boende.

På uppdrag av bostadsdepartementet har statens insfitut för byggnads­forskning gjort en utredning av vissa, främst ekonomiska och sociala, aspekter på ägarlägenheter. Resultatet av della arbele har sommaren 1979

 

DelIIJu:6   Skr. 1980/81:103                                                   28

redovisats i en promemoria (M 79:15) Ägarlägenheter i flerbostadshus, som bl.a. innehåller en redogörelse för erfarenheter av ägarlägenheter i Danmark, Finland och Västtyskland.

Enligt min mening är liden nu inne att närmare utreda de fasfighelsrälls-liga förutsättningarna för atl skapa en möjlighet atl äga lägenheter i flerfamiljshus. Samtidigt bör klarläggas vilka åtgärder som skulle behövas för att skapa lämpliga skatte- och finansieringsregler i ell system med ägarlä­genheter. Genom atl förslag utarbetas i dessa frågor skapas ell underlag för att ta ställning lill frågan om del är lämpligt alt införa en möjlighet lill direkt ägande av lägenheter. Jag förordar nu all en särskild utredare tillkallas för i första hand de fastighelsrällsliga frågor som är grundläggande i samman­hanget.

Enligl beslut vid regeringssammanträde 1980-02-14 har budgelminislern bemyndigats alt tillkalla en kommitté för atl utreda frågan om avdrag för underskoll vid inkomsttaxeringen. Enligl direktiven (dir. 1980:11) skall kommittén närmare kartlägga underskoilsavdragen och de faktorer som ligger bakom dem och föreslå åtgärder för lämpliga begränsningar. Som en särskild uppgift anges alt kommittén skall belysa konsekvenserna för skallesystemet av ell syslem med ägarlägenheter. Kommittén skall inom ramen för sitt arbete söka kartlägga de skatlemässiga och samhällsekono­miska konsekvenser som ell genomförande av ell syslem med ägarlägenheter skulle kunna få.

Den nu aktuelle utredaren bör följa arbetet i den nämnda kommittén och samråda med den i frågor av gemensamt intresse.

Jag går därefter över lill alt behandla de fastighelsrällsliga frågorna.

Utredaren bör göra en fullständig genomgång av de fastighelsrällsliga frågor som kan vara förenade med införandel av ett syslem med äganderätt lill lägenheter. Arbelel bör utmynna i ell förslag lill hur ell sådant syslem kan vara utformat och innefatta förslag till de författningsändringar och nya bestämmelser som kan behövas.

Utgångspunkten för utredningsarbetet bör vara att det så långl som möjligt skall råda likställdhet mellan ägande av småhus och ägande av lägenheter i flerfamiljshus. Det förutsätts all lägenheter som innehas med äganderätt skall vara separata enheter, som ulgör fast egendom eller åtminstone jämställs med fast egendom. De bör kunna lagfaras och inlecknas efter i stort sett samma principer som småhus.

För all ägarlägenheter skall kunna behandlas som särskilda enheter krävs en fillförlillig registrering. Om ell syslem med ägarlägenheter skall fylla funktionen all lägenheterna kan användas som panlsäkerhel genom inteck­ning, räcker del inle alt äganderätten lill lägenheterna redovisas som en belastning på den faslighet där lägenheterna finns. För delta ändamål krävs all varje enhet som skall utgöra kredilunderlag är klart avgränsad från andra enheter. Utredaren bör undersöka lämplig form för registreringen. Den lösning som ligger närmast fill hands är atl varje lägenhet registreras som en särskild enhet i faslighelsboken. Även andra möjligheter kan emellertid länkas.

Utredaren bör vidare överväga om ägarlägenheter bör tas upp som särskilda enheter i faslighetsregislrel och om del krävs någon form av lantmäteriförrättning, vid vilken varje lägenhet individualiseras. Frågan är i så fall bl.a. om det räcker all ange lägenheternas storlek och läge eller om del skall krävas en mer ingående uppmätning och beskrivning av varje lägenhet. Utredaren bör i delta avseende samråda med faslighelsbildningsutredningen

 

29                        Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:6

(Ju 1979:11), som har i uppdrag att se över fastighetsbildningslagstiftning-en.

Bestämmelser om lagfart på fastigheter finns i 20 kap. jordabalken (JB). Där föreskrivs bl.a. att lagfart skall sökas inom tre månader från förvärvet. Som förutsältning för alt lagfart skall kunna beviljas gäller vissa formkrav. Vid köp krävs det sålunda alt del har upprättats en skriftlig handling som har undertecknats av säljaren och köparen. Bestämmelser härom finns i 4 kap. JB. Där finns också en rad regler om parternas rättigheter och skyldigheter, bl.a. om ansvaret vid fel på fasfigheten. Utredaren bör la ställning fill om samma regler om lagfartsplikt, formkrav, ansvarsfördelning etc. bör gälla vid överlåtelse av ägarlägenheter eller om man i vissa avseenden bör ha speciella bestämmelser för lägenheter.

Bestämmelser om panträtt i fast egendom och om inteckning finns i 6 och 22 kap. JB. De principer som har kommit lill uttryck där bör kunna göras tillämpliga också på ägarlägenheter. Utredaren bör närmare utreda hur della skall gå till och lägga fram förslag till de författningsändringar som kan behövas i JB och annan lagstiftning som rör inskrivningsväsendet.

Frågor om panträtt i fasligheter och byggnader är f.n. föremål för utredning i olika sammanhang. Pantbrevsutredningen (Ju 1979:02) har i uppdrag atl utreda panträttskonslruktionen i JB och andra frågor om panlrätlsreglerna i fastighetsrätten m.m. Vidare utreder byggnadspantutred­ningen (Ju 1977:05) frågor om överlåtelse och pantsättning av byggnader på annans mark. Utredaren bör samråda med dessa ulredningar.

Både när del gäller faslighelsregistreringen och registreringen av lagfarter och inteckningar bör utredaren beakta de särskilda frågor som kan uppkom­ma på grund av den övergång fill automatisk dalabehandling som har påbörjats på vissa orter och som så småningom skall omfalla hela landel. Utredaren bör undersöka vilka åtgärder som behövs för att anpassa ADB-systemet fill en registrering även av lägenheter. I detta avseende bör utredaren samråda med fastighetsdata- och inskrivningsregislerkommillén (Ju 1979:07) (FADIR).

För all ägarlägenheter skall kunna användas som kreditunderlag är det viktigt att del finns ändamålsenliga regler om exekufiv försäljning. Allmänna bestämmelser om verkställighet finns nu i utsökningslagen (1877:31 s. 1). Fasfighetsrältsliga bestämmelser finns i lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom. Regeringen har den 5 juni 1980 beslutat lägga fram etl förslag till en ny utsökningsbalk, som bl.a. skall ersätta dessa båda lagar. I fråga om fast egendom överensstämmer förslaget i allt väsentligt med nuvarande bestämmelser. Dessa bestämmelser torde kunna göras tillämpliga också på lägenheter som innehas med äganderätt. Utredaren bör emellertid överväga om del behövs några kompletteringar i detla avseende.

En viklig del av utredningsuppdraget är att utreda de problem som kan uppkomma när en hyresfastighet ombildas lill en faslighet med ägda lägenheter. Till en början bör övervägas om det skall krävas all en ombildning omfattar alla lägenheter i elt hus eller om en ombildning skall kunna begränsas lill vissa lägenheter. Frågan är alltså om del skall vara möjligt alt samtidigt ha ägarlägenheter och hyreslägenlieter i samma hus.

Om det skall krävas alt en ombildning omfatlar alla lägenheter i ell hus, kan ombildningen i prakfiken länkas gå lill på det sättet all fastighetsägaren i ell inledningsskede har kvar äganderätten lill vissa lägenheter och först efter hand överlåter dem fill tidigare hyresgäster eller andra personer. Utredaren bör la ställning lill om en sådan ordning är lämplig eller om del bör /

 

DelIIJu:6   Skr. 1980/81:103                                                  30

föreskrivas I.ex. alt ombildning får ske bara om en majoritet av hyresgäs­terna vill övergå lill äganderätt. Del bör också övervägas om fastighetsägaren vid en ombildning eller försäljning skall vara skyldig att på ell eller annal sätt hembjuda fastigheten eller lägenheterna till hyresgästerna.

Frågor om ombildning av hyreslägenheter lill bostadsrätlslägenheler uireds f.n. av 1978 års bostadsrällskommillé (Bo 1978:06), som har tillkallats för all utreda frågan om ökad användning av bostadsrätt inom bostadsbe­ståndet. Enligt direkfiven (dir. 1978:91) skall kommittén bl.a. överväga frågor om sociala konsekvenser, prisbildning och finansiering som kan bli aktuella vid övergång från hyresräll till bostadsrätt. De rättsliga problem som kan uppkomma i samband med ombildning lill ägarlägenheter är i vikfiga avseenden desamma som problemen vid ombildning från hyresrätt lill bostadsrätt. Detta gäller bl.a. de nyssnämnda frågorna om blandad upplåtelse i samma hus och om kvarboende hyresgästers ställning. Utredaren bör därför samråda med bostadsrätlskommillén.

Utredaren bör även uppmärksamma del utredningsarbete som bedrivs av kapilalvinstkommiltén (B 1979:05). I sitt arbete med realisations­vinstbeskattningen av bostadsrätter har kommittén anledning atl komma in på vissa frågor som kan bli akluella också för ägarlägenheter, bl.a. frågor om identifiering och registrering av lägenheter.

Frågan hur man skall förfara med gemensamma utrymmen blir aktuell oavsett om ägarlägenheter inrättas i en ny fastighet eller i en fastighet som tidigare har varit upplåten med hyresräll. Det är naturligt att de gemensam­ma utrymmena på elt eller annal säll knyts lill lägenheterna. Utredaren bör ta ställning lill hur della bör göras. Den lösning som torde ligga närmast fill hands är att tillämpa samma ordning som är vanlig i fråga om gemensamma anläggningar i radhusområden o.d., nämligen all de gemensamma utrym­mena ingår i en gemensamhelsanläggning enligt anläggningslagen (1973:1149). En sådan bör i princip också omfalla själva marken. Skulle utredaren stanna för denna lösning, bör han också överväga om de nuvarande bestämmelserna i anläggningslagen och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter är lämpade för ändamålet eller om de behöver kompletteras på några punkter.

Som jag förut har nämnt skall de samhällsekonomiska konsekvenserna av ell system med ägarlägenheter utredas av underskotlsavdragsulredningen. Utredaren bör därför inle gå in på dessa frågor. Emellertid bör utredaren göra en uppskattning av vilka kostnader som införandel av elt sådant syslem kan medföra vid fastighetsbildnings- och inskrivningsmyndigheter. Utgångs­punkten bör vara att de kostnader som kan uppkomma skall täckas genom avgifler av dem som ansöker om en viss åtgärd e.d. Utredaren bör undersöka hur elt avgiftssystem kan vara utformat för att en reform inte skall medföra ökade kostnader för del allmänna.

Redan nu förekommer ägarlägenheter i en del andra länder. Jag har lidigare erinrat om atl byggforskningsinstitulels promemoria Ägarlägenhe­ter i flerbostadshus innehåller en redogörelse för ägarlägenheter i vissa länder. I Norge har nyligen genomförts en utredning rörande ägarlägenhe­ter. Resultatet har publicerats i betänkandet (NOU 1980:6) Eierleiligheter. Utredaren bör la del av detla material och vid behov också studera erfarenheler från något eller några andra länder för all få uppslag lill lösningar som kan vara lämpliga för svenskl vidkommande eller som av någon anledning bör undvikas.

Det bör stå utredaren fritt alt la upp även andra frågor som har anknytning

 

31                         Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:7

lill dem som jag har berört i del föregående och lägga fram de förslag lill nya eller ändrade regler som kan le sig påkallade. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för juslitiedepartementet

all fillkalla en särskild utredare med uppdrag all utreda frågor om äganderätt lill lägenheter i flerfamiljshus,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver all kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Justitiedepartementet)

7. Godtrosförvärv av stöldgods m.m.

Dir 1980:64

Beslut vid regeringssammanträde 1980-09-11

Departementschefen, stalsrådel Winberg, anför.

Enligl svensk rätt gäller sedan länge alt den som förvärvar en sak av någon som inte hade rätt att förfoga över den ändå blir ägare lill saken, om han var i god tro (dvs. varken insåg eller borde ha insett att den andre saknade förfoganderätt). En förutsättning för elt sådanl godtrosförvärv är dock i princip atl förvärvet har skett genom köp, byle eller gåva och alt överlålaren hade saken i sin besittning vid överlåtelsen. Elt godtrosförvärv uppkommer oberoende av hur överlåtaren har fått saken i sin besittning, alltså även om saken har frånhänts den rätte ägaren genom brott. Genom godlrosförvärvet utsläcks tidigare äganderätt lill saken. Den rätte ägaren kan dock i allmänhet lösa lill sig saken från den godtroende förvärvaren genom alt betala ersällning för den.

I Finland och Norge gäller liknande regler om godtrosförvärv. En vikfig skillnad är dock atl etl godtrosförvärv där inte uppkommer i fall då godset har frånhänts den rätte ägaren genom stöld eller vissa andra förmögenhetsbrotl. I Danmark å andra sidan erkänns över huvud laget inte principen om godtrosförvärv ulom i vissa undanlagsfall. Den rätte ägaren kan alltså, vare sig godset har frånhänts honom genom brott eller på något annal säll, i regel få tillbaka del från den godtroende förvärvaren ulan all betala ersällning fill denne.

Elt arbele på att nå nordisk rättslikhet i fråga om godtrosförvärv påbörjades under 1960-talel. Arbetet ledde i Sverige fram lill betänkandet (SOU 1965:14) Godtrosförvärv av lösöre. Under del fortsatta lagstiftnings­arbetet visade del sig emellerfid att enighet inte kunde nås om en samnordisk lagstiftning. I Sverige avskrev regeringen år 1973 frågan från vidare handläggning. I Norge däremot antogs år 1978 en ny lag av del innehåll som nyss har angetts.

Frågan om godtrosförvärv  av stöldgods m.m.   har under 1970-lalet

 

DelIIJu:7    Skr. 1980/81:103                                                 32

behandlats av den svenska riksdagen vid två tillfällen. Riksdagen ansåg dock inte vid något av fillfällena all del var aktuellt all la upp frågan på nytt (LU 1974:3 och 1976/77:16).

I syfte atl försvåra avsättningen av stöldgods m.m. lade brottsförebyggan­de rådet i promemorian (PM 1978:1) Sakhäleri m.m. fram förslag till vissa ändringar i bl.a. brottsbalken. 1 promemorian, som överlämnades lill jusliliedepartemenlel, rekommenderades samtidigt atl statsmakterna förut­sättningslöst prövade frågan om en inskränkning av möjligheterna fill godtrosförvärv beträffande stöldgods.

På grundval av denna promemoria utarbetades prop. 1979/80:66 med förslag till lag om ändring i brottsbalken (häleri m.m.). I propositionen behandlades också frågan om godtrosförvärv av stöldgods m.m. Denna fråga ansågs emellertid böra övervägas vidare i lämpligl sammanhang. Något förslag i frågan lades alltså inle fram i propositionen.

Med anledning av en motion lill 1979/80 års riksmöte (mol. 1979/80:274) uttalade justitieutskottet, i samband med behandlingen av den nyss nämnda propositionen, atl de skäl som tidigare hade åberopats mot all ändra gällande ordning i fråga om godtrosförvärv av stöldgods m.m. fortfarande hade bärkraft men all del å andra sidan också fanns skäl som talade för all denna ordning ändrades. Enligl ulskollel borde en utredning göras ulan onödigt dröjsmål för atl utröna förulsältningarna för en sådan ändring. Utskottet anförde vidare att det borde ankomma på regeringen alt bestämma formerna för utredningsarbetets bedrivande samt att del var angeläget alt arbelel bedrevs i nordiskt samförstånd med sikte på atl få till stånd en mer enhetlig reglering belräffande godtrosförvärv av stöldgods m.m. i de nordiska länderna (JuU 1979/80:26). Vad utskottet sålunda anförde gav riksdagen till känna för regeringen genom rskr 1979/80:183.

Enligl min mening bör den av riksdagen begärda utredningen anförtros åt en särskild utredare. Denne bör inle bindas av några närmare anvisningar ulöver dem som riksdagen redan har gett. Som har framhållits i juslilieul-skottels belänkande finns del skäl som lalar för alt den rätte ägaren behandlas mer gynnsamt än f.n. i fall då han har förlorat sin egendom genom brott. En modifiering av den gällande ordningen i fråga om godtrosförvärv i sådana fall skulle också kunna leda lill en ökad försiktighet hos allmänheten när det gäHer handel med egendom som utbjuds på ovanligt förmånliga villkor eller annars under sådana förhållanden all egendomen kan misslän­kas vara stöldgods e.d. Å andra sidan bör beaktas all förvärvaren i rättspraxis redan har ålagts en ganska långtgående undersökningsplikt i vissa fall. Vidare bör hänsyn las till alt det i allmänhet torde vara lättare atl försäkra sig mol egendomsbrott än mot risken att behöva återlämna egendomen till den rätte ägaren ulan lösen.

Utredaren bör inle begränsa sina överväganden lill förvärv av stöldgods ulan bör även diskutera vilka regler som bör gälla vid förvärv av egendom som har frånhänts den rätte ägaren genom egendomsbrott i andra fall. Också skyddet för andra sakrälter än äganderätt, I.ex. ålertaganderätt vid kreditköp, bör beaktas. Utredaren bör vidare vara oförhindrad atl, om han anser det påkallat, lägga fram förslag till en samlad lagsfiftning om godtrosförvärv av lösöre, alltså inte enbart när del har förekommit brott. I den mån utredaren kommer fram till att regler bör införas om godtrosför­värv, inställer sig en del andra frågor, bl.a. vilket lösenbelopp som den rätte ägaren skall betala i fall då han ges rätt all lösa lill sig sin egendom.

Som riksdagen har framhållit bör utredaren bedriva sitt arbete i nordiskt

 

33                        Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:8

samråd med sikte på att få lill stånd en mer enhetlig nordisk reglering.

Med hänvisning till vad jag har anfört nu hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för justitiedepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över gällande ordning i fråga om godtrosförvärv av stöldgods m.m.,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver atl kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Jusfitiedepartementet)

8. Alkoholutandningsprov   som  bevismedel   vid  trafiknykterhets­brott

Dir. 1980:68

Beslut vid regeringssammanträde 1980-10-09

Departementschefen, stalsrådel Winberg, anför.

Trafiknyklerhelens slora belydelse för säkerheten i trafiken har sedan lång fid stått klar i vårt land. Sverige liksom övriga nordiska länder har ansetts höra lill föregångsländerna då del gäller lagsliflning mol rattfylleri och rattonykterhet.

Bestämmelserna om rattfylleri och rattonykterhet finns i 4 § 1 mom. och 2 mom. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Enligt den grundläggande bestämmelsen i 4 § 1 mom. första stycket i denna lag skall den som vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn har varit så påverkad av starka drycker att det kan antas alt han inle pä betryggande sätt har kunnat föra fordonet eller spårvagnen dömas för rattfylleri till fängelse i högst ell är eller, om omständigheterna är mildrande, lill böter.

Bevisning i ratlfyllerimål kan föras genom bl.a. vittnesuppgifter om förarens körsätt och uppträdande. I allmänhet utnyttjar man emellerfid den presumtionsregel som finns i 4 § 1 mom. tredje stycket Irafikbrollslagen. Denna s.k. promilleregel innebär all den som har fört motordrivet fordon eller spårvagn efter att ha förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick lill 1,5 promille eller däröver skall anses ha varit så påverkad som anges i första stycket och således dömas för rattfylleri. Den vars alkoholkoncentration under eller efter körningen uppgick lill 0,5 men ej lill 1,5 promille döms för rattonykterhet lill böter eller fängelse i högst sex månader.

1 mål om trafiknykterhetsbrott används som särskilt bevismedel protokoll om alkoholpåverkan m.m., i vilka resultaten redovisas dels av blodprovs- och urinprovsanalys, dels av klinisk undersökning jämte uttalande av läkare om den misstänktes påverkansgrad.

Blodprovstagningen och den kliniska undersökningen äger rum med slöd av 28 kap. 12 § rättegångsbalken. Där föreskrivs all den som skäligen kan misslänkas för brott på vilket fängelse kan följa får underkastas kroppsbe-

3 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 103

 

DelIIJu:8    Skr. 1980/81:103                                                  34

siklning. Vid sådan kroppsbesiklning får, om del behövs, las blodprov och ulföras annan undersökning som kan ske ulan nämnvärt men. Är del fara i dröjsmål, får enligt 13 § i samma kapitel åtgärderna beslutas av en polisman. Blodprov får tas av en läkare eller en legitimerad sjuksköterska. Endast läkare får utföra annan mera ingående undersökning. Den kliniska undersökningen vid misstanke om Irafiknyklerhetsbroll ulförs sålunda alllid av läkare.

För brottsbekämpningen på området har metoden alt använda blodanalys som bevismedel varit av grundläggande belydelse. Denna metod, som i vårt land logs i bruk under början av 1930-talet, kunde lill en början fillämpas endasi om den misstänkte samtyckte, men år 1934 infördes genom lagslifl­ning en möjlighet all förplikta den misstänkte att underkasta sig blodprov­stagning. Resultatet av blodanalysen var emellerfid endasi ell bevismedel bland andra fram till år 1941, då de första promillereglerna infördes i trafikbrottslagstiftningen.

Redan i samband med alt blodanalysmeloden utvecklades i början av 1920-talel diskuterades möjligheten alt som ett allernaliv använda uland-ningsluften som analysobjekl. Efter hand har denna analysmetod kommit att användas i allt flera länder vid ingripanden mol molorfordonsförare som misstänks för trafiknykterhetsbrott. Olika slag av ulandningsapparater har också konstruerats för delta ändamål. Metoden bygger på all det normall råder en viss bestämd relation mellan alkoholhallen i blodet och den ulandningslufl som kommer från lungorna, den s.k. alveolarluflen. Man brukar skilja mellan s.k. kvalitativa och kvanlilaliva provmeloder. De kvalitativa proven har till syfte att påvisa närvaro eller frånvaro av alkohol i blodet eller all ge en grov uppfattning huruvida blodalkoholhalten har nått elt visst gränsvärde (I.ex. 0,5 promille). De kvantitativa proven kan i sin mest utvecklade form ge ell noggrant värde på blodalkoholhalten.

I Sverige har polisen sedan år 1956 använt utandningsprov av kvalitativ typ. Numera regleras användningen av dessa prov genom lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov. Alkoholutandningsprov får enligl 1 § företas på den som skäligen kan misstänkas för brott som avses i 4 § Irafikbrollslagen. Detsamma gäller annal brott, vara fängelse kan följa, om provet kan ha betydelse för utredning om brottet. Så långl överensstämmer reglerna i princip med vad som gäller i fråga om kroppsbesiktning i allmänhet. En betydelsefull utvidgning av möjlighelerna all la alkoholutandningsprov har emellertid införts genom alt sådana prov enligl 2 § första stycket rutinmässigt får företas på

-    en förare av motordrivet fordon som stoppas vid en i förväg beordrad trafikkonlroll,

-    den som kan antas under förande av motordrivet fordon ha med eller ulan skuld haft del i uppkomsten av en trafikolycka,

-    den som kan misslänkas för all under förande av motordrivet fordon ha begått brott enligl 1-3 §§ irafikbrollslagen (dvs. vårdslöshet i trafik, grov vårdslöshet i trafik, hindrande av trafik, olovlig körning eller tillåtande av olovlig körning) eller vissa enligt vägtrafikkungörelsen (1972:603) straffbelagda förseelser.

Lagen om alkoholutandningsprov, som ersatte en tidsbegränsad lag från år 1974 i samma ämne, motiverades i första hand av intresset all nå ökad effekt i det brottsförebyggande och broltsbeivrande arbelel på trafikområdet. Genom rulinprovskontrollerna räknade man med att kunna avslöja etl betydande anlal onyktra förare som annars skulle ha undgått upptäckt. Den

 

35                        Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:8

höjda upptäcktsrisken förutsattes ha stor allmänprevenliv effekt.

Den rutinmässiga verksamheten med alkoholutandningsprov har otvivel­aktigt så tiil vida fyllt sin funktion att den har gett möjlighet att beivra trafiknykterhelsbroll i ett inle obetydligt antal fall som annars skulle ha undgått upptäckt. Del kan också antas all verksamheten har en viss preventiv effekt, även om naturligtvis säkra uttalanden om delta är svåra all göra. Ell problem har emellertid varit den icke obetydliga andelen av s.k. falskt positiva prov, dvs. utslag som har tytt på en alkoholhalt över 0,5 promille men där del vid efterföljande blodprovslagning inle har kunnat påvisas straffbar promille. Det torde visserligen slå klart alt en slor del av dessa prov inle är i egentlig mening falska ulan förklaras av att alkoholhallen har hunnit sjunka under den straftTara gränsen under den tid som förflyter mellan ulandningsprovel och blodprovstagningen. Kvar slår emellertid ändå all de fall som inle leder lill lagföring medför ölägenheter och obehag för fordonsförarna och orsakar del allmänna onödiga kostnader för läkarunder­sökning, blodprovslagning och blodprovsanalys. För polisens del uppstår onödigt merarbete genom atl man får skriva rapport och avdela personal för all omhänderta den misstänkte föraren i samband med blodprovstagningen. Om de falskt positiva proven kunde undvikas, skulle detta på en gång leda till en höjd rättssäkerhet och effektivare irafikkontroller.

Mot denna bakgrund och med hänsyn lill att ny kvantitativ teknik numera har utvecklats bemyndigade regeringen den 23 juni 1979 socialslyrelsen all genomföra en försöksverksamhet med luflundersökningsieknik enligt nya metoder vid misstanke om brott mot trafiknyklerhelslagsliflningen. För­söksverksamheten har i enlighet med en plan, upprättad av socialslyrelsen i samråd med rikspolisstyrelsen och slalens rältskemiska laboratorium, bedri­vits i Stockholms, Huddinge och Göteborgs polisdistrikt under vetenskaplig ledning av professorn vid slalens rältskemiska laboratorium Roger Bonnich­sen och professorn vid Karolinska institutet Leonard Goldberg. Resultatet av verksamheten har redovisats i en skrivelse den 12 juni 1980 från socialsly­relsen lill socialdepartementet.

Vid försöksverksamheten har kvantitativa prov lagils med en apparatur som är konstruerad för all göra del möjligt all på grundval av en analys av utandningsluften omedelbart avläsa alkoholkoncentrationen i blodet. Instru­menten har använts och avlästs av polispersonal vid misstanke om trafi­knykterhetsbrott, bl.a. i samband med irafikrazzior. Luflproven har lämnats frivilligt, och deras tillförlitlighet har i efterhand jämförts med analysen av de blodprov som har tagits på de misstänkta.

Försöksverksamheten har i första hand syftat lill all utröna om apparatu­ren kan användas för alt sålla bort de falskt positiva proven och om den i praktisk verksamhet kan hanteras av polispersonal. Etl mera långsiktigt mål för försöksverksamheten har emellertid varit all ge underlag för en bedömning i vad mån det från teknisk synpunkl är möjligt all låta luftanalys ersätta det nuvarande syslemel med blodanalys för att fastställa graden av alkoholpåverkan hos förare av motorfordon.

1 sin skrivelse lill socialdepartementet förklarar socialslyrelsen all resulta­tet av försöksverksamheten överstiger förväntningarna. Luftanalyslekniken kan enligt styrelsen redan i dag användas för all sålla bort de falskt positiva proven - ca 20 procent av antalet undersökta - och apparaterna kan efter en kort introduktion användas av polispersonal. Tillförlitligheten bedöms vara så slor att apparaterna efter vissa modifieringar och efter kompletterande försök bör kunna ulnylljas som bevismedel för att styrka åtal för trafiknyk-

 

DelIIJu:8    Skr. 1980/81:103                                                 36

lerhelsbrotl. Delta förutsäller dock enligt socialstyrelsens uppfattning en lagändring. Avsikten är all försöksverksamheten skall fullföljas med en andra fas för all man närmare skall kunna pröva möjlighelerna all låta luftanalys ersälla del nuvarande syslemel med blodprovsanalyser som bevismedel. Under denna fas skall man bl.a. studera möjlighelerna all spara luflproven i ampuller och all pröva apparaterna under mera fältmässiga former.

Atl det enligl vad försöksverksamheten visar har utvecklats apparatur som gör del möjligt all eliminera de falskt positiva proven är naturligtvis att hälsa med stor tillfredsställelse, särskilt med hänsyn till den förbättring av rättssäkerheten som därigenom kan uppnås. Försöken har emellertid visat sig framgångsrika även för sill andra syfte, nämligen all ge underlag för en bedömning huruvida luflproven är så tillförlitliga atl de i vårt land - liksom i vissa andra länder- i åtminstone rätt betydande ulslräckning skulle kunna ersälla de traditionella blodproven som bevismedel i trafiknyklerhetsmål.

Det kan inte råda något tvivel om all en sådan ordning skulle vara förenad med väsentliga fördelar såväl för det allmänna som för den enskilde. Kostnaderna för blodprovslagning och blodprovsanalys skulle kunna sparas, och sjukvårdspersonal skulle inte behöva las i anspråk för delta ändamål. Åtminstone vid slörre Irafikrazzior skulle man redan på platsen för kontrollen kunna avgöra om straffbar promille föreligger och inte behöva avdela polispersonal för att transportera de misstänkta för provtagning. Vidare gäller alt polisen med oförändrade resurser skulle väsentligt kunna intensifiera förarkontrollerna. Den enskilde skulle omedelbart få besked om han har gjort sig skyldig lill brott eller inle och undgå del obehag som blodprovstagningen kan innebära. Det skulle bli möjligt atl snabbi slutföra ulredningen och att därigenom avsevärt förkorta liden mellan brottet å ena sidan och lagföringen liksom eventuella körkorlsingripanden å den andra sidan.

Innan man mera slutgiltigt kan bedöma förutsättningarna för atl ta tillvara de möjligheler lill rationalisering som sålunda erbjuder sig. måste dock åtskilliga frågor få en närmare belysning. För det fortsatta utvecklingsarbe­tets inriktning är det av värde om en undersökning med della syfte kan påbörjas så snart som möjligt. Jag förordar därför all en särskild utredare tillkallas redan nu med uppdrag atl pröva de rättsliga och praktiska förulsältningarna för all använda utandningsprov som bevismedel i trafik­nyklerhetsmål.

En första förutsättning för att den nya tekniken skall kunna las i bruk på ell sådanl säll är givelvis all den erbjuder fillfredsställande garantier från rättssäkerhetssynpunkt. Utredaren bör ge en samlad bild av vetenskapens nuvarande ståndpunkt när del gäller tillförlitligheten av etl system som bygger på analys av utandningsluften. Viktigt är också att utredaren tar ställning lill vilka krav som med förut angivna utgångspunkter bör ställas på den akluella apparaturen från rättssäkerhetssynpunkt och belyser frågan i vad mån del finns möjlighet atl lillgodose dessa krav.

I sistnämnda hänseende bör bl.a. uppmärksammas alt del om luflproven skall kunna användas som bevis i en rättegång sannolikt är nödvändigl alt apparaturen är försedd med en funktion för alt i skriftlig form dokumentera resultatet av proven. En annan fråga som måsle belysas är möjligheten all spara luflproven för en eventuell senare konlroll. Del lär finnas tekniska förutsättningar alt spara proven i tuber eller rör för analys med annan teknik, I.ex. gaskromalografi. Avsikten är att man under den fortsatta försöksverk-

 

37                        Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:8

samheten skall pröva både skrivarfunklionerna och möjlighelerna all spara
luflprov. Utredaren bör ta ställning till vilka anspråk som bör ställas på
apparaturen i angivna hänseenden. Av största vikt är självfallet också atl
undersöka om del finns felkällor eller möjligheter all manipulera proven som
kan påverka deras tillförlitlighet.                                               '

Om utredaren kommer till delresultatet alt luftproven är så tillförlitliga all de i princip kan användas som bevisning om alkoholpåverkan, bör han överväga i vad mån ändringar behöver göras i lagstiftningen för all man skall kunna använda proven på detla sätt. Om luftproven med betryggande garantier från rättssäkerhetssynpunkt kan användas som bevismedel för att styrka straffbar alkoholhall i blodet, skulle de grundläggande brotlsrekvisi-len i 4 § Irafikbrollslagen inte behöva ändras. Ell alternativ kan emellertid vara alt låta alkoholhalten i utandningsluften bli direkt avgörande för slraffbarheten. Eftersom de nuvarande presumlionsreglerna i trafiknykler­helslagsliflningen grundar sig på alkoholhallen i blodet, måsle i så fall 4 § 1 och 2 mom. Irafikbrollslagen ändras på så sätt all även alkoholhalten i utandningsluften kan läggas lill grund för lagföring.

Eftersom man rent praktiskt knappast kan la luflprov ulan den misstänktes medverkan, synes del ofrånkomligt all en möjlighet all ta blodprov kvarstår. Eventuellt kan blodprov behöva tas även i andra fall än då den misstänkte vägrar atl medverka lill etl utandningsprov, t.ex. om han är svårt skadad eller om narkolikapåverkan kan misslänkas. En fråga blir också vilken belydelse som bör tillmätas en begäran från den misstänkte själv att få lämna blodprov. Självfallet är del emellertid angelägel all man, om man inför den nya tekniken i praktisk verksamhet, kan begränsa antalet blodprovstagningar. I vad mån detla blir möjligt torde väsenlligen bero på tillförlitligheten hos luflprovstekniken och möjligheten all spara luflproven för senare konlroll. Utredaren bör närmare belysa della spörsmål.

Kvarstår möjligheten lill blodprov, uppkommer elt särskilt problem som sammanhänger med alt ell luflprov som tas i omedelbar anslutning lill körningen ofta kommer att ge etl högre och i princip mera rättvisande utslag än ell blodprov, som ju normall inle kan las förrän någon tid senare. Detla hänger samman med atl alkoholkoncentrationen i de flesta fall torde vara sjunkande vid liden för körningen. Den som vägrar atl ge ell luflprov kan då i praktiken vinna fördelar genom dröjsmålet och i gränsfall gå fri från ansvar i situationer där etl luftprov skulle ha fällt honom. Del är nämligen numera inle så vanligt all domstolarna tillämpar s.k. tillbakaräkning i fall då alkoholhallen i blodprovet underskrider den promillegräns som gäller för brottet (jfr prop. 1974:154 s. 31). 1 den mån kännedomen om dessa konsekvenser sprider sig, kan detta befaras leda till alt vägran att medverka till luftprov inle blir ovanlig bland misstänkta förare. Utredaren bör undersöka om del antydda problemet går all bemästra. Möjligen skulle detta kunna ske genom atl ell reducerat värde läggs lill grund för den rättsliga bedömningen av resultatet av luftanalysen. En annan utväg kan vara att låta skyldigheten att medverka lill utandningsprov bli slraffsanklionerad.

Möjligheten all nå rationaliseringsvinster vid en övergång lill all i slörre eller mindre utsträckning använda luftprov i stället för blodprov samman­hänger lill en del med frågan i vilken omfattning kliniska undersökningar i forlsältningen skall göras vid misstanke om Irafiknyklerhetsbroll. Frågan om de kliniska undersökningarna har nyligen med anledning av motioner i ämnet behandlats i riksdagen. Justitieulskollel har i sitt av riksdagen godkända belänkande 1979/80:11 ullalat all den nuvarande ordningen enligl vilken

 

DelIIJu:8   Skr. 1980/81:103                                                   38

läkarundersökning företas rutinmässigt vid i princip alla fall av misstanke om trafiknykterhetsbrott kan anses utgöra en misshushållning med knappa resurser. Intresset av en minskad användning av kliniska undersökningar är enligt utskottet så starkt all en utvärdering bör ske. Utskottet har emellertid samtidigt framhållit all vissa av de skäl som kan anföras lill slöd för gällande ordning alltjämt har bärkraft och därvid särskilt nämnt bl.a. de problem som sammanhänger med bruket av läkemedel och droger i trafiken.

Regeringen har genom beslut den 21 februari 1980 uppdragit åt riksåkla­garen all i samråd med rikspolisstyrelsen, socialslyrelsen och trafiksäkerhets­verkel verkställa den av riksdagen begärda utvärderingen. Med hänsyn till frågans belydelse för och nära samband med spörsmålet om en övergång lill luflprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott bör del fortsatta arbetet lämpligen nu övertas av den särskilde utredaren.

En eventuell övergång lill en ny teknik kommer all väsentligt påverka del praktiska arbelel för de irafikövervakande enheterna inom polisen. Av vikl är all fasla och ändamålsenliga rutiner skapas redan i etl inledningsskede. LJlredaren bör ägna denna fråga särskild uppmärksamhet och även se efter i vad mån den nya tekniken öppnar möjlighet till yllerligare förenklingar av lagföringsproceduren, exempelvis genom en ökad användning av strafföre­läggande vid rattonykterhet.

Som jag inledningsvis har nämnt går den redan påbörjade försöksverk­samheten nu in i en andra fas. Utredaren bör följa denna och ta ställning till frågan om yllerligare försöksverksamhet behövs. Jag vill peka på den möjlighet som kan finnas alt dra nytta av resultaten av viss motsvarande verksamhet i de nordiska grannländerna. Utredaren bör vidare i lämplig ulslräckning tillgodogöra sig praktiska och lagtekniska erfarenheter från de länder som helt eller delvis har övergått lill luflprovstekniken.

Molorförarnas Helnykterheisförbund har i en skrivelse den 28 april 1980 bl.a. tagit upp frågorna om en sänkning av promillegränsen vid rattonykter­het och en omprövning av del avdrag på grund av statistiskt beräknade felmöjligheler som f.n. lillämpas vid blodprovsanalyserna. Skrivelsen har remissbehandlats. En mera allmän övergång till luflprovstekniken kan komma alt få betydelse för de frågor som förbundel har tagit upp. Skrivelsen bör därför jämte remissyttrandena överlämnas i nu akluella delar till utredaren för övervägande.

De förslag som utredaren lägger fram skall vara åtföljda av en beräkning av kostnads- och rationaliseringsvinster. Därvid måsle givelvis hänsyn bl.a. tas till utgifterna för all förse polisdistrikten med apparatur av ny typ. Utredaren bör också söka bedöma i vad mån antalet lagföringar och fängelsedomar kan påverkas, om den nya tekniken kommer i mera allmänt bruk.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag om regeringens bemyndigande

all tillkalla en särskild utredare för alt utreda möjligheterna att använda utandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott.

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver atl kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Jusliliedepartemenlel)

 

39                      Kommittéer: Utrikesdepartementet   Del II UD:1

Utrikesdepartementet

1. Fredskårens framtid

Dir 1980:42

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-24

Departementschefen, statsrådet Ullslen anför.

Fredskåren tillkom år 1965 som en försöksverksamhet inom del svenska biståndet. Till en början administrerades den av en särskild enhet för fredskårsfrågor. Vid SIDA:s tillkomst integrerades den i SIDA:s övriga verksamhet. Fredskårens administration delades upp seklorsvis och på olika biståndsprojekt. Med utvecklingen mot landprogrammering av del svenska biståndet blev integrationen så småningom alltmer fullständig. Under 1970-lalel började emellertid antalet fredskårsdeltagare all sjunka och gick ned från omkring 200 till ett femtiotal personer. Samtidigt kunde noteras att de av SIDA bekostade volontärerna i de enskilda organisationernas tjänst ökade i anlal. Omkring 200 volontärer tjänstgjorde i u-länderna år 1974. År 1979 hade antalet stigit lill omkring 350 personer.

I bislåndspolifiska utredningens belänkande (SOU 1977:13) Sveriges samarbete med u-länderna logs denna utveckling upp lill behandling. Utredningen föreslog emellertid inle någon ändring i de riktlinjer som gällde för fredskårens verksamhet.

1 proposition 1977/78:135 om riktlinjer för internationellt utvecklingssam­arbete m.m. hänvisades till att åtskilliga problem förknippade med fredskå­ren hade tagits upp av den bislåndspolitiska ulredningen. Föredraganden fann det emellertid svårt all på grundval av befintligt material la ställning till frågan om fredskårens framlid. Därför föreslog han atl regeringen skulle ge SIDA i uppdrag atl utreda saken och därvid diskutera två huvudalternativ: "Ell första alternativ vore en fullständig integrering av fredskårspersonalen i del svenska personalbiståndet. Fredskårspersonalen skulle enligl della allernaliv betraktas som en del av del svenska utbudet av resurser all utnyttjas inom ramen för det vanliga biståndssamarbetet och likställas med annan personal som tillhandahålls, dock all del skulle röra sig om arbets­uppgifter på mellannivå, som kräver kortare yrkeserfarenhet än vanliga experters. Förmånerna skulle bestämmas med hänsyn lill vad som gäller för övrig personal. Del andra alternativet skulle avse en fredskår som tillåts inta en särställning inom biståndet. Fredskårens särart skulle klart framhållas för mottagarländerna. Samtidigt som den skulle tillhandahålla en typ av personal som efterfrågas av programländerna skulle den ge yrkeskunniga, företrädesvis unga, människor fillfälle all utöva sitt u-landsengagemang och att förvärva direkt u-landserfarenhel som kan visa sig värdefull för framlida u-landsuppdrag."

Regeringen beslöt uppdra ål SIDA att utreda frågan om fredskårens

 

DelIIUD:l    Skr. 1980/81:103                                                 40

framtid i juni 1978. Enligt direktiven skulle SIDA utreda följande punkter: efterfrågan på fredskårsdeltagare i mottagarländerna, intresset i Sverige för fredskårsuppdrag, orsakerna lill den minskande rekryteringen av fredskårs­deltagare samt erfarenheterna av dels FN:s fredskår, dels fredskårer i några andra länder. Mol bakgrund av denna information skulle utredningen utveckla de allernaliv som regeringen angivit i proposition 1977/78:135. Möjlighelerna att ulnyllja biståndsutbildningsnämnden (BUN) för utbild­ning av fredskårsdeltagare och eventuell administration av fredskåren skulle också prövas.

SIDA fann i sin utredning all huvudorsakerna lill minskningen av antalet fredskårsdeltagare var två - dels den ökade tonvikten på mottagarländernas prioriteringar inom en given finansiell ram som ledde lill att mottagarlän­derna valde andra resurser än fredskårsdeltagare, dels SIDA:s ansträngda kapacitet på personalbislåndssidan. Enligt ulredningen fanns emellertid fortfarande både etl behov i mottagarländerna av biständspersonal på mellannivå och elt stort intresse i Sverige för fredskårsljänstgöring.

SlDA:s styrelse fann det på många säll vanskligt att i SlDA:s regi vidmakthålla två kategorier av fältpersonal med separata anställningsvillkor. Styrelsen ville därför förorda all fredskårsverksamheten inom SIDA fick upphöra. Samtidigt uttalades intresse för tanken på en icke-slatlig, samlande eller samordnande organisation för fredskårs- eller volontärverksamhet.

SID A:s utredning sändes på remiss lill berörda organisationer. Det visade sig atl remissinstanserna i stort sett var eniga på tre punkter. De var överens om atl den nuvarande fredskåren inle fungerade tillfredsställande, de ansåg all det fanns behov av en ny fredskår och de menade atl den till skillnad från vad som var fallet borde finansieras separat, utanför de årliga landramarna lill programländerna. Meningarna skilde sig åt när del gällde hur den framlida fredskåren skulle utformas. De flesta remissinstanser ansåg dock all den framlida fredskåren borde vara frislående från SIDA och ha god förankring bland organisationerna i Sverige.

På basis av del material som nu har lagts fram kan man enligt min uppfattning i princip länka sig tre olika alternativ lill en lösning på frågan om fredskårens framlid.

Det första alternalivel skulle vara en nedläggning av fredskåren. 1 stället skulle de statliga bidragen till de svenska organisationernas volontärverk­samhet och lill FN:s fredskår kunna öka. Genom FN:s fredskår skulle fredskårsljänst erbjudas de ungdomar som inle ideologiskt hör hemma i någon av de svenska organisationer som för närvarande sänder volontärer lill u-länderna.

Del andra alternativet skulle vara en helslallig, men från SIDA fristående, fredskårsorganisation med separat administration av typ SAREC (beredningen för u-landsforskning).

Del tredje alternativet skulle vara en fristående fredskår som organiseras och administreras av organisationerna själva. Denna frislående fredskår skulle åtminstone lill slörre delen finansieras med statliga medel. Finansie­ringen skulle ske utanför ramarna lill våra huvudmottagarländer av bistånd.

Jag finner del tredje alternativet vara av särskilt intresse. Del lar direkt fasla på den vilja all skapa en ny och frislående fredskår som de svenska organisationerna givit ullryck åt i sina yttranden över SID A:s utredning. Del

 

41                       Kommittéer: Utrikesdepartementet   Del II UD:1

har också mötts med ett positivt gensvar hos den arbetsgrupp för en svensk fredskär, som har bildats under 1979, och i vilken ingår representanter för de organisationer som berörs av frågan. Jag är angelägen om en lösning som är väl förankrad i de olika ungdomsorganisationerna. Ett förslag bör därför utarbetas på hur en sådan ny, fristående fredskår skall organiseras och administreras vid sidan av de enskilda organisationernas volontärverksamhet i u-länderna som bör fortsätta som lidigare. Uppdraget bör anförtros en särskild utredare.

Som riktlinje för utredningsarbetet vill jag anföra följande.

Utredaren bör framlägga förslag lill en fredskår, där ansvarel för adminis­trationen vilar på de enskilda organisationerna. Ulredningen bör göras i direkt samverkan med de berörda organisationerna och i samråd dels med SIDA, dels med den utredning om utbildningsbehovet för det svenska framtida utvecklingssamarbetet som tillsattes i juni 1979 (Dir. 1979:53).

Utredaren bör utifrån en bedömning av efterfrågan på fredskårsdeltagare i mottagarländerna och intresset i Sverige för fredskårsanslällning framlägga förslag på hur stor en ny fredskår bör vara. Antalet fredskårsarbetare bör dock, i varje fall under de första årens verksamhet, inle översliga 100 personer. Förslag om storleken på hemmaadminislrationen och på fältadministralionen i mottagarländerna bör framläggas. Utredaren bör också undersöka hur en ny fredskårsorganisation bäst kan förankras i mottagarländerna. Därvid utgår jag ifrån all utredaren särskilt beaktar möjligheterna lill samarbete med de enskilda organisationernas fältorgani­sationer, med bislåndskontoren, med mottagarländernas förvaltning och organisationer saml med de nordiska ländernas volontärorganisationer. Utredaren bör också föreslå vilka u-länder som skall kunna la emol fredskårsarbetare. Etl förslag lill budget för fredskåren bör framläggas.

Av avgörande betydelse för hur en sådan fredskår kommer alt fungera är enligt min mening dess förankring bland de svenska organisationer som berörs av verksamheten. Den nya fredskåren skulle huvudsakligen bli finansierad med statliga medel. Ell säll att säkerställa organisationernas engagemang i fredskåren är att de själva bidrar med någon del av kostna­derna. Utredaren bör framlägga förslag i denna riktning och föreslå andra ålgärder som varaktigt förankrar den nya fredskåren bland organisationer­na.

Samverkan mellan en sådan fredskår som här skisserats och SIDA kan upprättas exempelvis genom atl SIDA ges plats i styrelsen för den nya organisationen. Utredaren bör beakta de förslag och synpunkter som framläggs i utredningen om utbildningsbehovet för det svenska framtida utvecklingssamarbetet och eventuellt också framlägga förslag om samverkan när del gäller utbildning av fredskårsdeltagare.

Utredaren bör mol bakgrund av del slatsfinansiella lägel beakta tilläggs­direktivet (Dir. 1980:20) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer.

Utredningsarbetet skall vara slutfört lill den 1 september 1980.

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för utrikesdepartementet

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt utreda frågan om en ny fredskår, som skall organiseras och administreras av de berörda svenska organisationerna,

alt besluta om sakkunniga, experter och annat biträde åt utredaren.

 

DelllUD:!    Skr. 1980/81:103                                                  42

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver

alt kostnaderna skall belasta tredje huvudtitelns anslag C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete, poslen Särskilda program.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utrikesdepartementet)

 

43                      Kommittéer: Försvarsdepartementet    Del II Fö:l

Försvarsdepartementet

1. Tilläggsdirektiv till värnpliktsinnytandekommittén (Fö 1977:01)

Dir 1979:145

Beslut vid regeringssammanträde 1979-12-13

Departementschefen, statsrådet Krönmark, anför.

Såväl regeringen som överbefälhavaren har i olika sammanhang fastställt bestämmelser som syftar lill alt ge värnpliktiga under grundutbildning orientering i samhällsfrågor. På tjänstetid sker della inom ramen för den så kallade medborgarundervisningen. Sedan denna år 1972 kortades ned ingår orientering om politiska partier m m inte längre bland de ämnen som behandlas under medborgarundervisningen.

1 motionen 1977/78:424 av Axel Andersson m fl behandlas politisk information vid de militära förbanden. Motionärerna erinrar om överbefäl­havarens bestämmelser år 1970 om orientering vid förband om politiska partier, bl a av företrädare för partierna själva. Tillämpningen av dessa bestämmelser lämnar enligt motionärerna myckel övrigt atl önska.

Sammanfattningsvis begär motionärerna en betydligt utökad salsning på den politiska informationen till de värnpliktiga. Som skäl anförs alt ell demokratiskt samhälle kräver ell betydande medborgerligt engagemenl i samhällsfrågorna. För atl möjliggöra detla är del bl a angeläget atl nå unga människor med politisk information. Inom skolan har möjlighelerna lill politisk information förbättrats. För värnpliktiga under grundutbildning finner motionärerna möjligheterna till politisk information klart otilfredsslällande.

Försvarsulkoltel har i sill belänkande 1978/79:4 med anledning av motionen uttalat bl.a. följande.

Det är enligl ulskollels mening angelägel all de värnpliktiga - liksom övriga medborgare - är väl informerade om vårt samhällsskick och om vikliga politiska frågor. Därigenom främjas förståelsen för samhället och våra försvarsansträngningar. Det åvilar inte minst skolan att lämna sådan information. Genom skolan ges grundläggande kunskaper lill medborgare av båda könen. De värnpliktiga har även under sin grundutbildning möjligheter all på fritid ägna sig ål politisk verksamhet och all genom massmedierna hålla sig informerade om samhällsdebatten. Viss samhällsinformation är dock påkallad även inom ramen för de värnpliktigas utbildning. Helt naturligt ingår som etl led i värnpliklsutbildningen all ge kompletterande och aktuell information om vårt lands säkerhets- och försvarspolitik.

1 samband med all liden för de värnpliktigas grundutbildning avkortades år 1972 togs bl.a. ämnet orientering om allmänna val, politiska partier m.m. bort som obligatoriskt ämne från medborgarundervisningen under grundut­bildningen. Den information som politiska partiers ungdomsförbund lämnar

 

DelIIFö:2   Skr. 1980/81:103                                                  44

och värnpliktiga frivilligt tar del av på sin fritid når dock långtifrån alla och kan därför behöva kompletteras inom ramen för medborgarundervisningen på tjänstetid.

Utskottet anser atl del bör utredas närmare hur värnpliktiga under grundutbildning lämpligen kan ges en utökad informafion om samhällsfrågor och om de politiska partiernas syn på dessa. Sådan utredning bör anförtros värnpliktsinflytandekommittén. Den sammanlagda liden för grundutbild­ning bör inte ökas med anledning av atl man utökar informationen av detta slag.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag atl som sin mening ge regeringen lill känna vad utskottet anfört med anledning av motionen (rskr 1978/79:27).

I likhet med utskottet anser jag all del bör utredas närmare hur de värnpliktiga under grundutbildning kan ges en utökad information i samhällsfrågor och om de politiska partiernas syn på dessa. En utökning av den sammanlagda tiden för grundutbildning bör inle övervägas i samman­hanget. Utredningsuppdraget bör anförtros värnpliktsinflytandekommittén (Fö 1977:01).

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen ger värnpliktsinflytandekommittén tilläggsuppdrag all utreda frågan om utökad politisk information till värnpliktiga under grundutbildning.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Försvarsdepartementet)

2. Tilläggsdirektiv   till   utredningen   (Fö   1975:03)   om   skydds­rumsfrågor

Dir. 1980:1

Beslut vid regeringssammanträde 1980-01-24

Departementschefen, statsrådet Krönmark, anför.

Vid regeringssammanträde den 18 juni 1975 bemyndigades statsrådet Holmqvisl all tillkalla högst fyra sakkunniga med uppdrag atl lämna förslag lill bestämmelser för övergången lill ändrat skyddsrumssystem. Direktiven byggde i huvudsak på riksdagens beslut om införande av elt nytt system för skyddsrumsbyggandel och finansiering av della (prop. 1975:21, FöU 1975:17, rskr 1975:174). Enligl direktiven skulle utredningen avge sina förslag successivt med hänsyn lill alt det nya syslemel i sin helhet skulle vara infört den 1 juli 1979.

Ulredningen har lill regeringen överiämnal dels förslag lill bestämmelser för kommunal skyddsrumsplanering dels betänkandet (Ds Fö 1977:1) Normalkoslnad för skyddsrum. Vidare har ett syslem för styrning och administration av skyddsrumsbyggandel utarbetats. Förslagen har bl.a. legal till grund för ändringar i civilförsvarslagen (1960:74, omtryckt 1975:712, ändrad senast 1978:782 och 1979:162), ändringar i civilförsvarskungörelsen (1960:377, ändrad senast 1979:91), skyddsrumsförordningen (1979:90) och regeringens beslut den 18 maj 1977 om bemyndigandesyslem för skydds­rumsbyggandel.

 

45                      Kommittéer: Försvarsdepartementet    Del II Fö:2

Utredningen har den 26 juni 1979 lill regeringen överlämnat förslag till bestämmelser för produktion av skyddsrum. I en skrivelse samma dag till regeringen har ulredningen anmält att ell flertal frågor återstår all utreda inom ramen för det nya skyddsrumssystemel. Bl.a. måste enligl ulredningen klarläggas hur hänvisning lill skyddsrum, omflyttning och utrymning skall sammanvägas i skyddsrumsområden med brist på skydd. Vidare måsle enligl ulredningen utredas hur ansvarsfördelningen mellan stat och kommun skall regleras i fred och krig för den s.k. tillämpade planeringen.

1 många områden inom skyddsrumsorterna finns betydande brister på skyddsrum. Brislerna kan enligl min mening knappast byggas bort inom överskådlig lid. Del föreligger därför etl behov av särskilda ålgärder i syfte att förbällra skyddssilualionen. Dessa ålgärder bör planläggas i fred och genomföras under civilförsvarsberedskap och krig. Jämsides med del fortlöpande skyddsrumsbyggandel, som avser både skydd i anslutning lill nybebyggelse och förbättringar av skyddet i befintlig bebyggelse, bör således särskilda åtgärder övervägas för att i första hand avhjälpa de allvariigaste bristerna på skydd i de mest utsatta skyddsrumsorlerna.

Sådana åtgärder kan bl.a. beslå i förberedelser enligt 22 § andra stycket civilförsvarslagen för atl under civilförsvarsberedskap kunna ställa i ordning skyddsrum i utrymmen som är lämpliga för detla, I.ex. i befinlliga berglunnlar och andra underjordiska anläggningar (s.k. beredskapsulrym­men). Det ankommer på kommunerna enligl 40 § 1 mom. c) civilförsvarsla­gen att vidta dessa åtgärder. Andra slag av ålgärder, som har allmängiltig karaktär och avser såväl skyddsrumsorler som övriga delar av landet, beslår av förberedelser som det åligger fastighetsägare all vidta enligt 57 § d) civilförsvarslagen för all under civilförsvarsberedskap kunna förse anlägg­ningar och byggnader med s.k. skyddade utrymmen. De som vistas i anläggningen eller byggnaden skall härigenom kunna beredas skäligt skydd mol radioakliv strålning, kemiska stridsmedel samt splitter och byggnadsras. Dessa åtgärder blir av relativt enkel karaktär. Åtgärderna ingår f.n. inle i den kommunala skyddsrumsplaneringen. Enligl min mening bör övervägas i vilken omfattning dessa ålgärder behöver planeras redan i fredslid.

Utredningen har i sin skrivelse ocksä tagit upp frågan om hur befolkningen vid risk för skadegörelse skall kunna hänvisas till skydd av något slag. Ell sådanl informationssystem som integrerar olika slag av skyddsåtgärder, alltifrån tillgängliga skyddsrum och skyddade utrymmen till omflyttning och utrymning finns inte f.n. Frågor av denna art är delvis sådana all de faller under civilförsvarsslyrelsens verksamhetsområde. Civilförsvarsslyrelsen har också tagit fram etl omfattande studiematerial i detla ämne. Planläggningen omfattar emellertid ell vidare intresseområde, framför allt på grund av all kommunerna berörs. Del kan också behöva göras vissa ändringar i berörda författningar som klargör kommunernas skyldighet all medverka i planlägg­ningen.

Del är därför lämpligt all ulredningen får i uppdrag att utreda och inkomma med förslag till riktlinjer för planläggning och kommunernas medverkan i de hänseenden som nu har berörts. Kommunernas medverkan bör avse bl.a. inventering av byggnader i vilka del kan vara lämpligl alt slälla i ordning skydd vid civilförsvarsberedskap och förberedelser för hur männis­korna skall kunna hänvisas till skyddsrum och omflyttas inom orten när skyddsrum eller annal skydd saknas. Del bör också övervägas vilka ålgärder som i fredslid bör vidtas för alt avhjälpa felakfigheter i befinlliga skyddsrum och kommunernas medverkan vid besiktning m.m. av skyddsrum i sådant syfte.

 

DelIIFö:2    Skr. 1980/81:103                                                 46

De frågor som har berörts har samband med vilken omfattning som det fredstida skyddsrumsbyggandet bör ha.

Av civilförsvarsslyrelsens programplan för perioden 1980/81-1984/85 framgår all kommunerna i sina skyddsrumsplaner har anlagt olika synsätt vid bedömningen av nybyggnadsbehovel av skyddsrum. Att så är fallet har flera orsaker. Bl.a. har möjlighelerna bedömts olika i fråga om att hänvisa människor lill närliggande skyddsrum och att flytta dem lill bebyggelse där skyddsrum finns. Som framgår av del föregående bör dessa förhållanden utredas närmare i nära samverkan med civilförsvarsstyrelsen. En utgångs­punkt bör vara all befintliga och planerade skyddsrum skall kunna ulnylljas på bästa sätt.

I della sammanhang är del angeläget all se över de riktlinjer som har tillämpats vid skyddsrumsplanernas tillkomst i fråga om all bedöma riskerna för skadegörelse och behovet av skyddsrum. En sådan översyn - i vilken bör beaktas olika militära och civila samhällsintressen - kan lämpligen göras av ulredningen. Utredningen bör med utgångspunkt i nuvarande normer och planeringsunderlag och inom olika totala ekonomiska ramar överväga målsättningen för skyddsrumsbyggandet. Mot bakgrund härav bör utred­ningen lägga fram förslag om vilka tätorter och områden inom dessa saml platser som främsl bör komma i fråga för del fortsatta skyddsrumsbyggandel. Härvid bör också beaktas vad som lidare har sagts om olika möjligheler att skydda befolkningen. Arbelel bör bedrivas i nära samverkan med civilför­svarsslyrelsen och överbefälhavaren saml överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Resultatet av översynen bör om möjligt redovisas före utgången av november månad 1980.

Det nya skyddsrumssystemel infördes i sin helhet den 1 juli 1979. I olika sammanhang har bl.a. påtalats all bestämmelserna i 32 och 33 §§ civilför­svarslagen har medfört onödig byråkrati vid handläggningen av skyddsrums­frågor i kommunernas byggnadsnämnder. Vidare har framförts atl vissa oklarheter råder i fråga om skyddsrumsbyggandel i småhusområden. Enligl min mening är det därför lämpligl att ulredningen under utredningsarbetet fortlöpande följer upp det nya skyddsrumssystemels tillämpning och om så behövs lämnar förslag lill förenklingar och andra förbättringar av syste­met.

Ulredningen bör belysa ekonomiska och andra konsekvenser för kommu­nerna av de förslag ulredningen framlägger i fråga om kommunernas medverkan.

Ulredningen bör också få la upp andra frågor som har anknytning lill dem som har berörts här och lägga fram de förslag till nya eller ändrade regler som kan behövas.

En del av de här berörda frågorna behandlas av civilförsvarsstyrelsen vid dess perspeklivplanering. Del är därför angelägel alt utredningen fortlöpan­de samråder med civilförsvarsslyrelsen.

Vissa frågor är dessulom av sådan art all ulredningen bör hålla nära kontakt med 1978 års försvarskommillé.

Jag hemställer atl regeringen utvidgar del uppdrag som tidigare har lämnats ulredningen i enlighet med vad jag har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Försvarsdepartementet)

 

47                     Kommittéer: Försvarsdepartementet   Del II Fö:3

3. Tilläggsdirektiv till 1978 års försvarskommitté (Fö 1978:02)

Dir 1980:27

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-10

Departementschefen, statsrådet Krönmark, anför.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 30 mars 1978 tillkallades en kommitté med 13 ledamöter med uppdraga» överväga och lämna förslagom säkerhetspolifikens inriktning och totalförsvarets fortsatta utveckling m.m. efter år 1982.

Kommittén, som har arbetat under namnet 1978 års försvarskommitté (FK 78), lämnade i juni 1979 belänkandet SOU 1979:42 Vår säkerhetspolitik. Betänkandet har remitterats till etl stort antal myndigheter och organisatio­ner.

I de ursprungliga direktiven (1978:30) anges all kommittén i en senare etapp av sitt arbete på grundval av myndigheternas perspektivplaner (motsvarande) del 2 skall överväga och lämna förslag om de olika tolalför-svaisgrenarnas utveckling efter är 1982. Kommittén skall redovisa resultatet av della arbele i sådan lid alt det kan beaktas i regeringens anvisningar under våren 1981 för myndigheternas programplaner för perioden 1982/83-1986/87.

Jag anmäler nu vissa frågor som kommittén bör beakta i sitt fortsatta arbete.

Utvecklingen sedan försvarskornmitténs delbetänkande lades fram har illustrerat brislen på stabilitet i den internationella situationen, särskilt i fråga om förhållandet mellan de bägge supermakterna. Regionala kriser kan innebära snabba förändringar av det politiska klimatet och påverka de militära dispositionerna och intentionerna. Utvecklingen har också demon­strerat den förmåga en supermakt besitter atl snabbi koncentrera betydande militära styrkor för all säkra positioner som man anser vara av slor betydelse för sina intressen. De svårigheier, som alllid föreligger med atl dra entydiga slulsalser av observerade förändringar i supermakternas militära dispositio­ner, och att korrekt bedöma dessa makters politiska avsikter i elt spänt läge, har ånyo demonstrerats. Del är därför angeläget att kommittén under sill fortsatta arbete analyserar utvecklingen och överväger om det finns skäl att ändra eller komplettera de bedömningar som har redovisats i kommitténs första belänkande.

Inför kommiténs fortsatta arbete är det angeläget att erinra om de slora ekonomiska svårigheter som vårt land befinner sig i. Del kommer i framtiden att krävas mycket stor återhållsamhet rned de offentliga utgifterna. I detta läge ställs därför ökade krav på noggranna och ingående överväganden om sambandet mellan totalförsvarets ekonomiska resurser, uppgifter och utformning.

Under de ca två år som har gått sedan regeringen gav direktiv lill försvarskommittén har de sedan länge besvärliga försvarsekonomiska pro­blemen yllerligare förvärrats, inte minst inom del militära försvaret. Trots atl antalet fredsförband och administrationer har minskal och ell omfattande personalminskningsprogram har genomförts under de senaste 5-10 åren, har kostnaderna för den fredstida driften stigit och tagit en allt slörre del av de samlade anslagen i anspråk. Ambitionsminskningar har ägt rum alltsedan 1968 ärs försvarsbeslut. Rationalisering av fredsorganisationen har inte i avsedd omfallning kunnat möta inträffade kostnadsökningar. Grundutbild-

 

DelIIFö:3   Skr. 1980/81:103                                                  48

ningstiden för de värnpliktiga har förkortals. Repelilionsulbildningens omfallning har reducerats krafligl. Förbandens användbarhet omedelbart efter mobilisering har därigenom blivit sämre. Detla har påverkat vår beredskap negativt.

Vidare har del ekonomiska utrymme som kunnat avdelas för forskning, utveckling och materialanskaffning successivt minskat. Stigande krav på prestanda har dessutom ofta lett lill snabbt ökande slyckekostnader för ny materiel, särskilt för kvalificerade vapensystem. Denna utveckling har bl.a. mötts med en fortlöpande minskning av de mest kvalificerade förbandens antal. Den sjunkande beslällningsvolymen vid svensk försvarsindustri har i många fall lett lill svårigheter atl upprätlhålla önskvärd ulveckiings- och produktionskapacitet.

Inom de civila delarna av totalförsvaret finns liknande ekonomiska problem. Kostnadsutvecklingen har också här lett lill all 1977 års försvars­beslut inle har kunnat genomföras till alla delar.

Mol bakgrund av del ansträngda samhällsekonomiska och slatsfinansiella lägel, som kan förväntas beslå under 1980-talel, är del nu nödvändigl all överväga omfattande rationaliseringsinsatser inom försvaret. Rationalise­ringar ulöver redan planerade torde inom ramen för en oförändrad organi­sation inledningsvis visa sig både svårare och dyrbarare all genomföra än del hittills genomförda ralionaliseringsprogrammet. En betydande omstrukture­ring av försvarsmaktens organisation torde därför vara nödvändig för atl skapa en rimlig balans mellan uppgifter och resurser med utgångspunkt i de krav som den svenska säkerhets- och försvarspolitiken ställer.

Självfallet blir kraven på omstruktureringar inom krigsorganisationen och
därav följande fredsorganisatoriska förändringar störst i de lägsta ekono­
miska nivåerna. Liknande förhållanden präglar övriga delar av totalförsva­
ret.                          (

Kommittén bör mot bakgrund av hittillsvarande erfarenheter av totalför­svarsplaneringen och den samhällsekonomiska och slatsfinansiella utveck­lingen i sina överväganden rörande olika framtida strukturer för totalförsva­ret särskilt bedöma möjlighelerna på lång sikl atl genomföra sina förslag.

Mol bakgrund av en analys av möjliga konflikter och hot bedömer kommittén i sitt första belänkande alt elt eventuellt krig i Europa åtminstone inledningsvis kommer atl föras med konventionella medel. Risken för en upptrappning till kärnvapennivå kommer dock i hög grad alt prägla parternas agerande, vilket bedöms innebära återhållsamhet med målen för och omfattningen av de militära opealionerna. Kommittén bedömer all opera­tioner som avser kontroll över områden kring Nordkalotten och Östersjöut-loppen, kan aktualiseras redan i inledningen av etl krig i Europa. En angripare torde därvid eftersträva att så snabbt som möjligt nå syfiet med sill angrepp.

Av överbefälhavarens perspektivplan framgår att försvarsslruklurer, som inriktas mot angrepp som inleds överraskande, har en bättre förmåga i olika säkerhetspolitiska situationer än strukturer med annan inriktning. Kommit­tén bör beakta dessa förhållanden i sina fortsatta överväganden och därvid ägna särskild uppmärksamhet åt dels hur kraven på förbättrad beredskap och ökad mobiliseringssäkerhet skall tillgodoses inom ramen för ell värnplikts­försvar, dels hur kraven på all kunna avvisa kränkningar under fred och neutralitet skall mötas.

Försvarskommitlén har i sitt första belänkande pekat på den vikliga roll som luftförsvaret har bl.a. för försvarels fredsbevarande och krigsavhållande

 

49                      Kommittéer: Försvarsdepartementet    Del II Fö:3

förmåga, för förvarning och skydd av befolkningen och i samband med insatser mol kränkningar av svenskl territorium i fred och under neutralitet. Dessa frågor har berörts av vissa remissinsianser, som också har uttalat sig om de s.k. kryssningsrobotarna. Jag kan i huvudsak ansluta mig till de synpunkter som förts fram. Samfidigt vill jag framhålla att inte bara kryssningsrobotar ulan även andra mindre uppmärksammade drag i den militärtekniska utvecklingen på del taktiska flygets område i motsvarande grad kan komma att slälla nya krav på del svenska försvaret. Kommittén bör därför analysera dessa aspekter av den militärtekniska och säkerhetspolifiska utvecklingen saml överväga hur hänsyn bör tas till dessa främsl vad gäller luftförsvarets utformning.

Kommittén anser all försvar skall kunna las upp i varje del av landel, oavsett varifrån angreppen kommer. Enligl kommilléns mening gör emel­lerfid ekonomiska och andra förhållanden det nödvändigt med prioritering­ar. Därför föreslås en viss geografisk prioritering av försvaret av övre Norrland och de södra delarna av landet. Vid förändringar i den mililärpo-liliska situafionen skall det militära försvaret kunna omdisponeras. Kommit­tén pekar också på all en sådan prioritering inte kan gälla luftförsvaret. Vidare anför kommittén alt denna prioritering inle får leda lill alt del blir gynnsammare för en angripare all ulnyllja de mellersta delarna av landet.

Jag anser all kommittén i sitt fortsatta arbete bör ulgå ifrån dessa grundtankar. Den militärpolitiska situationen kan emellertid förändras så alt del militära försvaret kan behöva omdisponeras. Därvid torde man dock kunna räkna med en viss förvarningstid. Kommittén bör närmare studera avvägningen mellan å ena sidan förband med uppgift all bevaka ytan och försvåra en angripares rörelser i sådana områden som inte har högsta prioritet och å andra sidan rörliga, kvalificerade stridskrafter för snabb kraftsamling lill olika delar av landel.

Kommittén har funnit all försvarsulformningen i ökande omfallning måste styras av en eventuell angripares möjligheler till operafioner som inleds överraskande. Sådana operafioner torde enligt min mening i första hand kunna komma all riktas mol de områden som kommittén har prioriterat. Kommittén bör därför ägna särskild uppmärksamhet åt atl skapa förutsätt­ningar för förmåga till snabb slyrkelillväxl i dessa delar av landel. I särskilt hög grad gäller della övre Norrland.

I anvisningar för fas 2 av perspektivplaneringen avseende det militära
försvaret har regeringen uppdragit åt överbefälhavaren all redovisa hand­
lingsvägar med olika kombinationer av komponenter ingående i länkbara
försvarsutformningar på skilda ekonomiska nivåer. Därvid anges bl.a. att om
principen all alla vapenföra män skall grundutbildas leder fill en påtaglig
obalans i prioriterade hotsituationer m.m., skall på varje ekonomisk nivå
minst yllerligare en handlingsväg redovisas som har utformats på annat
saft.                                                                                          

Del militära försvaret bör alltjämt bygga på den allmänna värnplikten. Med utgångspunkt i alt försvaret bör ges förmåga lill tidiga och kraftsamlade insatser och med hänsyn lill nödvändigheten av atl minska kostnaderna för fredsorganisalionen bör dock kommittén överväga och värdera olika lös­ningar som innebär variationer i värnpliktens innehåll. Enligl min mening kan del av ekonomiska skäl bli nödvändigl all överväga alternativ där en viss del av de vapenföra undantas från utbildning och tjänstgöring i den militära delen av totalförsvaret. Kommittén bör vidare överväga sådana alternativ

4 Riksdagen 1980181. 1 saml Nr 103

 

DelIIFö:3   Skr. 1980/81:103                                      50

där en kortare utbildningstid än i dag lillämpas för en viss del av de värnplikfiga. En begränsad direklutbildning av värnplikfiga för civila lotalförsvarsfunktioner bör också övervägas.

En utgångspunkt för dessa överväganden bör vara de krav på utbildning och materielanskaffning som ställs på de färdigorganiserade och kontinuer­ligt repelitionsutbildade krigsförbanden. Kommittén skall lämna förslag om den avvägning mellan olika förbandslyper som bedöms ge största möjliga effekt i prioriterade hotsituationer och som därmed ger det starkaste stödet lill den svenska säkerhetspolitiken. Kommittén bör vidare överväga och lämna förslag om struktur och omfattning av en fredsorganisafion som svarar mol della och som gör det möjligt all långsiktigt genomföra utbildning och materielanskaffning för krigsorganisationens behov på den ekonomiska nivå som kommittén utgår ifrån i sina förslag. Kommittén bör därvid beakta vad jag fidigare har framhållit om de samhällsekonomiska och slatsfinansiella perspekfiv som avtecknar sig inför 1980-talet.

Kommittén har redovisat vissa synpunkter på de försvarsinduslriella frågorna och avser atl i det fortsatta arbetet ägna dem särskild uppmärksam­het. Jag delar kommitténs uppfattning och framhåller betydelsen av att dessa frågor studeras noga. Härvid bör kommittén bl.a. söka beräkna de volymer av skilda slag av materiel som bedöms komma atl anskaffas efter år 1982. Vid behandhngen av de försvarsindustriella frågorna bör kommittén samråda med kommittén rörande den militära flyginduslrins struktur m.m. (Fö 1979:02), med ulredningen om alternativ produktion inom övrig försvarsin­dustri (I 1979:02) samt med krigsmaterielexportkommittén (H 1979:01).

Den ansträngda samhällsekonomin och det starkt begränsade slatsfinan­siella utrymmet framtvingar också prioriteringar inom de civila delarna av totalförsvaret på samma sätt som inom del militära försvaret.

Jag kan i huvudsak ansluta mig fill de riktlinjer för civilförsvaret som försvarskommitlén har dragit upp i sitt första betänkande. Således bör bl.a. skyddet av befolkningen i första hand utformas med hänsyn lill konventionell bekämpning som är riktad mol mål av militär betydelse och med hänsyn fill verkan av markstrider. Trots de internationella konventionerna kan vi dock inle bortse från risken atl en angripare söker nå sina syften genom hot om terrorangrepp mot befolkningen.

I detta sammanhang finns det mot bakgrund av de ekonomiska förutsätt­ningarna skäl för kommittén alt särskilt överväga en längre gående geografisk differentiering av ambitionerna i det fysiska befolkningsskyddet. En utgångspunkt för övervägandena bör vara atl förutom de orter och platser som ligger i omedelbar närhet av de vikfigasle militära målen, sådana orter som möjligen skulle kunna bli föremål för lerrorbekämpning prioriteras samtidigt som förberedelser för en snabb uppbyggnad av enklare skydd på andra platser vidtas i fred. En prioritering av detla slag skulle enligt min mening öka våra möjligheter att slå emol lerrorhot som riktas mot befolkningen.

Jag vill erinra om alt regeringen nyligen har uppdragit åt 1975 års skyddsrumsulredning alt lämna förslag om vilka lälorler och platser som i forlsältningen främsl bör komma i fråga för skyddsrumsbyggande. Försvars­kommittén bör ha nära kontakt med skyddsrumsulredningen i denna fråga.

Civilförsvarels funktioner och utformning bör i det fortsatta utrednings­arbetet granskas mol den bakgrund jag här redovisat. Del är enligt min mening vid en avvägning särskilt angeläget att beakta skyddet för befolk-

 

51                     Kommittéer: Försvarsdepartementet   Del II Fö:4

ningen. En avvägning bör därvid göras mellan åtgärder som syftar lill alt förebygga skador saml skadeavhjälpande åtgärder.

Liksom när del gäller del militära försvaret bör kommittén överväga och lämna förslag om en fredsorganisation för civilförsvaret som lill lägsta möjliga kostnad svarar mol utbildningsbehovet.

Den allt starkare specialiseringen inom näringslivet och inom livsmedels­sektorn, som medfört atl Sverige har blivit allt mindre självförsörjande med råvaror och halvfabrikat inom de flesta sektorer, gör all det ler sig allt svårare och kräver allt slörre resurser all säkerställa en given försörjningsstandard i elt krisläge. Även sådana förhållanden som centralisering, urbanisering och specialisering inom näringslivet medverkar fill detta. De mål för det ekonomiska försvaret som fastställdes i 1977 års försvarsbeslut har således blivit allt dyrare atl uppfylla och har med hänsyn fill behovel av återhåll­samhet i statsutgifterna måst skjutas på framtiden. För atl så småningom kunna nå ett mera stabilt läge för det ekonomiska försvaret, krävs enligt min mening en hårdare prioritering i fråga om både mål och medel.

Vid prioritering av målen för det ekonomiska försvaret bör befolkningens överlevnadsmöjligheler i krig fillmätas slor vikl. Ulöver delta bör våra möjligheler alt klara fredskrissilualioner prioriteras. Slödel lill försvarsmak-len bör anpassas lill de förslag som försvarskommitlén lämnar rörande försvarsmaktens utveckling på sikt. Del krävs också en hård granskning av de olika medel som utnyttjas för all trygga försörjningsberedskapen. Det ekonomiska försvaret bör I.ex. inte överta kostnader som rimligen bör bäras av näringslivet.

Jag hemställer alt försvarskommilléns uppdrag kompletteras i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Försvarsdepartementet)

4. Organisation och arbetsformer för den andliga vården inom försvarsmakten

Dir 1980:34

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-24

Departementschefen, statsrådet Krönmark, anför.

Den andhga vården inom försvarsmakten är inordnad som en del av personalvården och bedrivs helt inom försvarsmaktens ram ulan direkt överinseende eller fillsyn av någon kyrklig myndighet. I försvarsmaktens fredsorganisalion finns inom försvarsstabens personalvårdsbyrå en fältprost, som vid sidan av annan prästerlig verksamhet inom svenska kyrkan, mot arvode bereder ärenden rörande andlig vård. Vid personalvårdsbyrån finns dessulom en helfidsanställd stabspaslor. Vid regionala och lokala myndig­heter finns stabs- resp. mililärpaslorer som i Hkhet med fältprosten mot arvode har förordnats alt vid sidan av annan kyrklig verksamhet bedriva andlig vård inom resp. stab eller förband. Eftersom kostnaderna för mililärpaslorerna bestrids ut kyrkofonden sker rekrytering av sådana endast bland präster i svenska kyrkan.

 

DelIIFö:4   Skr. 1980/81:103                                                  52

Sammanlagt finns ell 80-lal stabs- och militärpastorer. Arvodena för dem är beräknade för i genomsnitt ca 10 fimmars verksamhet per månad. Organisationen bygger på beslut av 1939 års riksdag (prop. 1939:139, SU 1939:4, rskr 1939:41).

I krigsorganisationen finns i princip vid varje förband en fältpräst med huvuduppgift all svara för personalens religiösa behov. Huvuddelen av fältprästerna fillhör svenska kyrkan men åtskilliga rekryteras från andra samfund.

Grundläggande bestämmelser för den andliga vården inom försvarsmak-len finns i del av regeringen fastställda tjänslereglemenlel för försvarsmak-len.

1968 års beredning om stat och kyrka berörde i sill slutbetänkande Samhälle och trossamfund (SOU 1972:36) den militära själavården. Bered­ningen ansåg att själavården inom försvarsmakten var "i stort behov av nyplanering, både för fredsorganisalionen och under krig".

1 skrivelse den 27 december 1973 har överbefälhavaren med hänvisning lill beredningens uttalande hemställt alt den militära själavårdens organisation och funktion uireds saml lämnat förslag fill sammansättning och inriktning för en sådan utredning.

Genom skrivelse den 12 november 1975 (FöU 1975/76:7, rskr 1975/76:24) påkallade riksdagen, med anledning av en motion i ämnet, en översyn av själavården i fred inom försvarsmakten.

Regeringen beslutade den 5 februari 1976 att överlämna skrivelserna från överbefälhavaren och riksdagen fill tjänstereglementsutredningen (Fö 1974:05) för beaktande i utredningens arbele.

Genom skrivelse den 18 oktober 1978 (FöU 1978/79:3, rskr 1978/79:10) anmälde riksdagen, med anledning av en motion i ämnet, atl den lidigare påkallade översynen av själavården inom försvarsmakten borde utvidgas all avse även frågor avseende huvudmannaskapet. En särskild utredning borde om möjligt anförtros samtliga berörda frågor.

I sitt betänkande Nytt tjänstereglemente för försvarsmakten (DsFö 1979:4) anförde tjänstereglementsutredningen med hänvisning till riksda­gens skrivelse den 18 oktober 1978 bl.a. atl den andliga vården inom försvarsmakten borde överlämnas lill en särskild utredning och alt den därför inte ansett sig böra lämna några särskilda förslag i denna fråga.

Mol bakgrund av del anförda bör en översyn av den andliga vården inom försvarsmakten nu komma till stånd. För denna översyn bör en särskild utredare tillkallas.

Utredarens huvuduppgift bör vara all ange målel för den andliga vården inom försvarsmakten såväl i fred som under krig samt atl lämna förslag lill organisation och arbetsformer för alt uppnå della. I della sammanhang bör möjligheterna att organisera den andliga vården på ekumenisk bas, liksom frågor belräffande huvudmannaskap och finansiering för den föreslagna organisationen övervägas.

Arbetet bör bedrivas i nära kontakt med kyrkoberedskapskommittén (U 1976:09).

Det åligger utredaren alt under arbetets gång informera berörda personal­organisationer och bereda dem tillfälle alt framföra synpunkler. Utredaren skall därutöver på lämpligl säll informera berörda arbetstagare m.fl. om sitt arbete.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för försvarsdepartementet

 

53                      Kommittéer: Försvarsdepartementet   Del II Fö:5

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt se över organisation och arbetsformer m.m. för den andliga vården inom försvarsmakten,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver

atl kostnaderna för ulredningen skall belasta fjärde huvudtitelns kommil­léanslag.

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Försvarsdepartementet)

5. Tilläggsdirektiv  till  1979 års militära flygindustrikommitté (Fö 1979:02)

Dir 1980:44

Beslut vid regeringssammanträde 1980-05-14

Departementschefen, statsrådet Krönmark, anför.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 tillkallades en kommitté med uppdrag atl utreda vissa frågor rörande den militära flygin­duslrins framfida struktur m.m.

1 de ursprungliga direktiven lill kommittén (Dir. 1979:66) angavs all del är angelägel alt skyndsamt utreda vilka resurser som i framtiden erfordras för utveckling, tillverkning, underhåll och drift av de militära flygplanssystemen saml hur dessa resurser lämpligen bör fördelas och organiseras. Kommittén skulle belräffande altackoch skolflygplanssyslemens ersällning ulgå från den inriktning av framlida flygplansanskaffning som har beslutats av riksdagen (prop. 1978/79:138, FöU 1978/79:23, rskr 1978/79:327), de kompletterande anvisningar avseende del militära försvaret för programplaner för perioden 1980/81-1984/85 och anslagsframställningar för budgetåret 1980/81 som regeringen beslutade den 5 april 1979 saml de beslut som kan komma att fattas med anledning av dessa.

Utredningsarbetet skulle bedrivas så all överväganden och förslag kunde redovisas senast den 15 september 1980.

Regeringen förordar i prop. 1979/80:117 om vissa anslagsfrågor m.m. rörande försvaret bl.a. att flygplansanskaffningen nu bör inriktas mol alt i början av 1990-lalet påbörja ersällning av hela Viggensystemet med elt nytt flygplanssyslem (JAS), som i så hög grad som möjligt tillgodoser de särskilda svenska kraven på allsidighet och operativa förutsättningar. Vidare förordas alt elt beväpnat skolflygplan inte bör utvecklas och anskaffas.

Regeringen har den 10 april 1980 givit överbefälhavaren kompletterande anvisningar till grund för planeringen med anledning av prop. 1979/80:117. Överbefälhavaren skall senast den 1 oktober 1981 lill regeringen redovisa erforderligt beslutsunderlag beträffande anskaffning av etl JAS-system. Beslutsunderlaget skall minst omfatta de båda huvudallernafiven för anskaffning av ell JAS-system, dvs. etl syslem med inhemskt sammanhållen utveckling och produktion och ett system som anskaffas i utlandel. Arbetet med underlag rörande elt inhemskt sammanhållet JAS-system skall ledas av

 

DelIIFö:6   Skr. 1980/81:103                                      54

överbefälhavaren biträdd av en särskild ledningsgrupp. Ledningsgruppen skall i första hand arbeta fram till den 1 juli 1982.

Mol denna bakgrund bör följande ändrade riktlinjer gälla för utrednings­arbetet.

Kommittén bör beträffande den framtida flygplansanskaffningen utgå från alt denna inriklas mol all i början av 1990-talet påbörja ersättning av Viggensystemet med elt JAS-system. Kommittén bör utreda konsekvenser­na för svensk industri av de båda huvudalternativen för anskaffning av etl JAS-system, dvs. etl system med inhemskt sammanhållen utveckling och produktion och ell system som anskaffas i utlandel. Arbelel bör bedrivas i nära kontakt med överbefälhavaren och de organ som biträder denne.

Utredningsarbetet bör bedrivas så atl överväganden och förslag kan redovisas senast den 1 oktober 1981.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Försvarsdepartementet)

6. Värnpliktsförmåner under beredskap och krig

Dir 1980:49

Beslut vid regeringssammanträde 1980-06-26

Departementschefen, statsrådet Krönmark, anför.

När värnplikfiga fullgör tjänstgöring enligl värnpliktslagen (1941:967, omtryckt 1969:378) får de och deras anhöriga förmåner enligl ell särskilt förmånssystem. Förmånssystemet är utformat främsl med hänsyn lill den tjänstgöring som äger rum i fred men gäller också under beredskap och krig i den mån inte särskilda bestämmelser meddelas för dessa förhållanden. Några sådana särskilda bestämmelser finns inle f.n.

De värnplikfiga genomgår i fred grundutbildning och repetilionsutbild­ning. Om det behövs med hänsyn till försvarsberedskapen kan de värn­pliktiga med stöd av 27 § 2 mom. värnpliklslagen (ändrad senast 1975:555) inkallas att fullgöra en eller flera beredskapsövningar under sammanlagt högst 180 dagar. Vidare ger 28 § värnpliklslagen (ändrad senast 1978:555) regeringen möjlighet atl fill tjänstgöring inkalla alla värnpliktiga eller det mindre antal som behövs, om rikels försvar eller säkerhet kräver det.

133 § värnpliklslagen (ändrad senast 1978:521) slås fast att de värnplikfiga i samband med tjänstgöringen är berättigade lill olika slags förmåner. Således anges bl.a. atl en värnpliktig har rätt lill dagersättning eller dagpenning, särskilda ersättningar för tjänstgöring av särskilt slag eller i viss befattning, utryckningsbidrag, reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering, fri utrust­ning och fri hälso- och sjukvård. Avlider den värnpliktige under tjänstgö­ringen, utgår begravningshjälp fill hans dödsbo. I paragrafen anges också att staten meddelar grupplivförsäkring för dödsfall ål värnpliktiga under tjänst­göring. I fråga om en värnpliktigs rätt till familjebidrag och ersättning för skada eller sjukdom som han ådrar sig under tjänstgöringen hänvisar 33 § lill familjebidragslagen (1978:520, ändrad senast 1980:328), lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada.

 

)

55                     Kommittéer: Försvarsdepartementet   Del II Fö:6

Den närmare utformningen av förmånssystemet framgår av värnpliktsför-månsförordningen (1976:1008, ändrad senast 1980:514). Enligl 7 § denna förordning utgår dagpenning lill en värnplikfig, som inkallas lill tjänstgöring med slöd av 27 § 2 mom. eller 28 § värnpliktslagen, dvs beredskaps- och krigstjänstgöring. Dagpenningen uppgår till det sjukpenningbelopp som den värnpliktige är berättigad till enligl lagen (1962:381, ändrad senast 1980:315) om allmän försäkring vid sjukdom. Dagpenningen får dock inte understiga 40 kr. Vidare har han enligt 11 § rätt fill en befallningspenning som för dag uppgår fill 4, 6, 8, 10 eller 12 kr. beroende på den befattning som han tjänstgör i. En värnplikfig som fullgör sjötjänstgöring eller fallskärmstjänst får särskild ersättning för delta. Dessa ersättningar regleras av särskilda regeringsbestämmelser, nämligen dels ell beslut den 30 juni 1967 med bestämmelser om särskilda ersättningar lill värnpliktiga vid sjötjänstgöring m.m., dels förordningen (FFS 1977:41) om särskild ersällning lill värnplik­figa under flygtjänstgöring och fallskärmstjänst.

Värnpliktsförmånsförordningen innehåller också föreskrifter om fria hem­resor under grund- och repetilionsutbildning (19 §), fri förplägnad och fri inkvartering (28 §), fri hälso- och sjukvård (34 §) saml begravningshjälp (38 §). Däremot ges inle några regler om fria hemresor vid beredskaps- och krigstjänslgöring.

Dagpenningen bestäms och betalas ul av de allmänna försäkringskassorna över riksförsäkringsverkels datacentral i Sundsvall. Utbetalningsavin skickas fill den värnpliktiges hemadress. Övriga förmåner betalas ul av del förband där den värnpliktige tjänstgör.

Vid beredskaps- och krigstjänstgöring, liksom vid repelifionsulbildning, utgår inga andra familjebidrag än näringsbidrag. Näringsbidraget som utgår med högst 100 kr. för dag tillkommer en sådan värnpliktig som har sin huvudsakliga inkomst av näring eller rörelse som drivs av honom eller hans maka och som under tjänstgöringen tvingas anlita särskilt avlönad arbets­kraft för alt helt eller delvis ersälla den värnpliktige.

Den lagstiftning om ersättning vid personskador som gäller vid fredsljänsl-göring innehåller inga undanlag för beredskapsoch krigstjänslgöring.

Det har i olika sammanhang gjorts gällande att det förmånssystem under repetilionsutbildning som nu finns och som är tillkommet för fredslida tjänstgöring inle är lämpligt vid beredskaps- och krigstjänslgöring. Bl.a. har man pekat på alt dagpenningsystemel, som ju bestäms av den civila inkomsten, torde komma att upplevas som orättvist under de förhållanden som beredskaps- och krigstjänslgöring innebär i form av bl.a. långa tjänstgöringsperioder. Vidare har riksförsäkringsverket upplyst alt försäk­ringskassorna skulle behöva slora personalförstärkningar för att kunna betala ul dagpenning till elt så stort antal värnpliktiga som del blir fråga om vid mobilisering av försvarsmakten. Detla skulle vara svårt atl åstadkomma i en sådan situafion. Riksförsäkringsverket har också pekat på del synnerligen stora medelsbehov som måsle ställas fill verkets och försäkringskassornas förfogande vid ersättning med dagpenning enligt sjukpenningsyslemel.

Även jag är av den uppfattningen atl del förmånssystem som f.n. finns inle kommer all fungera väl, när förhållandena är sådana all stora delar av försvarsmaktens personal är inkallad fill tjänstgöring. Jag anser därför efter samråd med chefen för budgetdepartementet och stalsrådel Johansson att etl särskilt förmånssystem för beredskaps- och krigsförhållanden bör utformas och att denna uppgift bör lämnas åt en särskild utredare.

Utredaren bör ha slor frihet atl söka sig fram fill elt passande förmånssys-

 

DelIIFö:6   Skr. 1980/81:103                                                  56

lem. Jag vill dock ange några utgångspunkter för utredningsarbetet.

Den svenska säkerhets- och försvarspolitiken förutsätter alt alla medbor­gare på något säll skall la del i landets försvarsansträngningar. Därvid skall varje medborgare användas på den plats där han eller hon gör den största nyttan. En följd av detla blir all vissa värnplikfiga måsle stanna kvar på en arbetsplats och fortsätta en för krigssamhällel viktig verksamhet, medan andra värnpliktiga rycker in fill tjänstgöring i de mobiliserade krigsförban­den. För alt hålla lolalförsvarstanken levande krävs atl den ekonomiska ersättningen till de värnpliktiga står i någorlunda proportion lill den arbetslön som betalas ut fill dem som stannar kvar i sin civila verksamhet. Ell krav som således bör ställas på förmånssystemet i krig är all del skall vara rättvist i den meningen atl de ersättningar som betalas till de värnpliktiga bör ligga på ungefär den nivå som i en sådan silualion gäller på arbetsmarknaden. Mol bakgrund av den osäkerhet som råder om den allmänna lönenivån under krig eller beredskapstillstånd torde det emellerfid vara svårt alt redan i fred ange något belopp för värnpliklsersätlningens nivå. En utväg kan vara att knyta ersättningen fill basbeloppet enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring ulan atl i fred bestämma någon procentsats.

Värnpliktsersättningen påverkas också av skatteoch uppbördssystemet i krig. Utredaren bör därför försöka all konstruera etl förmånssystem som kan anpassas lill de förändringar i fråga om skatterna och uppbörden av dem som kan komma atl vidtas under beredskaps- och krigsförhållanden. Över huvud laget måste utredaren i sina förslag belysa förslagens konsekvenser för marknadsekonomin. Jag tänker här bl.a. på kostnaden för samhället och följderna av ell alltför stort penningflöde. Också frågan om elt allmänt belalningsanslånd (moralorium) har samband med storleken av de ersätt­ningar som betalas ut fill de värnpliktiga.

Etl annal krav som bör ställas på förmånssystemet är atl del också bör tillgodose de behov av ekonomisk hjälp som de värnplikfigas anhöriga har. En utväg kan vara att betala en mindre del av lönen fill den värnpliktige och resten lill hans familj. Det är också tänkbart atl det är lämpligare all välja ett behovsprövat familjebidragssyslem som påminner om det som nu gäller vid grundutbildningen. Jag vill betona alt det är av den största betydelse för slridsförmågan och moralen att den värnpHklige vet alt försvaret drar försorg om hans familj när han själv är inkallad.

Ett förmånssystem som skall fungera under beredskaps- och krigsförhål­landen måsle vara enkelt atl administrera. Det innebär atl utredaren bör sträva all undvika invecklade regler för bestämmandet av ersättningarna. Vidare bör utbetalningen ordnas så att den kan fungera utan datorstöd och vara anpassad fill det betalningsväsende som kan gälla under sådana förhållanden.

Utredaren bör överväga från vilken tidigaste tidpunkt som övergången från fredsförmånsbeslämmelserna bör kunna ske. Den nalurliga ulgångs-pukten borde vara den tidpunkt, när värnplikfiga inkallas lill beredskapsöv­ningar. Det är dock inle uteslutet atl det finns ett behov av all byta syslem ännu tidigare.

Som har redovisats i det föregående räknas lill värnpliktsförmånerna också de ersättningar som utgår enligl lagen om statligt personskadeskydd och lagen om stafiig ersättning vid ideell skada saml enligl den statliga grupplivförsäkringen. En översyn av dessa förmåner bör falla utanför utredningsuppdraget. Däremot bör utredaren överväga om de särskilda ersättningarna vid sjötjänslgöring, dykeriarbete, flygtjänslgöring och fall-

 

57                      Kommittéer: Försvarsdepartementet   Del II Fö:7

skärmstjänsl bör ulgå under beredskap och krig. Också behovel av reseför­måner bör övervägas.

I försvarsmaktens krigsorganisation tjänstgör förutom värnpliktiga olika grupper av frivillig personal. Utredaren bör pröva om dessa helt eller delvis kan omfattas av samma krigsavlöningssystem som de värnpliktiga. Om detla inte är möjligt, bör utredaren lägga fram förslag till ell särskilt förmånssys­tem för dessa kategorier.

I totalförsvaret i krig tjänstgör civilförsvarsplikliga och vapenfria ijänste­plikliga. Dessa kategorier bör liksom hitfills inordnas i samma syslem som de värnpliktiga.

Utredaren bör lägga fram förslag lill de författningar som behövs.

Uppdraget berör många olika samhällsområden. Del får ankomma på utredaren atl la de samråd som han finner erforderliga. Del kan dock finnas anledning att särskilt peka på behovet av samråd med arbetsmarknadens parter.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för försvarsdepartementet

alt tillsätta en särskild utredare med uppdrag all utreda frågan om värnpliktsförmåner m.m. under beredskap och krig,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver alt kostnaderna skall belasta fjärde huvudfitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Försvarsdepartementet)

7. Vissa frågor rörande upphandling av försvarsmateriel

Dir 1980:77

Beslut vid regeringssammanträde 1980-10-30

T.f. departementschefen, statsrådet Burenstam Linder, anför.

En grundläggande princip för den statliga upphandlingen är att den skall vara affärsmässig. Detta fastslås i upphandlingskungörelsen (1973:600). Avsteg från principen om affärsmässighet får göras om det finns skäl alt lägga vidare bedömningar på etl upphandlingsärende, I.ex. av försvars-, syssel­sättnings- och försörjningsberedskapsskäl. Del ankommer på regeringen all fatta beslut i upphandhngsärenden där sådana vidare bedömningar kan komma i fråga. De överväganden som har varit grundläggande vid utformningen av nu gällande bestämmelser redovisas i upphandlingskom-milléns belänkande (SOU 1971:88) Offentlig upphandling och i regeringens proposition angående riktlinjer för den offentliga upphandlingen (prop. 1973:73). Riksrevisionsverket har all utfärda anvisningar lill upphandlings­kungörelsen. Genom riksdagens beslut (prop. 1979/80:24, UU 1979/80:13, rskr 1979/80:138) har Sverige anslutit sig fill en överenskommelse inom del allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) om statlig upphandling.

För försvaret gäller förutom upphandlingskungörelsen särskilda föreskrif­ter från år 1968 (Föreskrifter angående upphandling av försvarsmateriel).

 

DelIIFö:7    Skr. 1980/81:103                                                 58

Dessa föreskrifter lar sikte på fall då konkurrens av olika skäl inte föreligger eller bedöms uppenbarligen vara otillräcklig. Dessa bestämmelser har ännu inte anpassats till upphandlingskungörelsen och riksrevisionsverkets anvis­ningar.

Mol denna bakgrund bör en särskild utredare fillkallas för all se över dessa föreskrifter. För utredningsarbetet bör följande riktlinjer gälla.

Utredaren bör inledningsvis studera hur 1968 års föreskrifter har fillämpats. Härvid kan det vara lämpHgl atl utgå från ett antal kontrakt mellan försvarels materielverk och industrin. Urvalet bör göras så att olikheter mellan försvarsgrenarna belyses. Vidare bör granskningen koncen­treras fill avtal med väsentlig ekonomisk betydelse för försvaret. Val av kontraktsformer, prisvariationsklausuler, vinslpålägg och förskott bör sär­skilt uppmärksammas. I den mån fillämpningen avviker från föreskrifterna bör utredaren ange och analysera orsakerna till delta.

Utredaren bör även klarlägga på vilka punkter upphandlingskungörelsen och GATT-överenskommelsen föranleder förslag till förändringar av 1968 års föreskrifter.

Utredaren bör vidare studera lämpligheten av det syslem med långsikfiga s.k. särskilda bestämmelser för upphandlingen hos vissa större försvarsin­dustriföretag som har tillämpats under senare år av försvarels materielverk. En annan fråga som bör studeras är de s.k. huvudverkstadsavlalens effekter i olika avseenden.

Bl.a. mot bakgrund av dessa studier bör utredaren utvärdera 1968 års föreskrifter och motivera behovel av särskilda bestämmelser för försvarets del. Om utredaren kommer till slutsatsen atl särskilda bestämmelser behövs, bör förslag till förändringar lämnas. Den första utgångspunkten bör vara en anpassning lill upphandlingskungörelsen och riksrevisionsverkels anvisning­ar för statlig upphandling. En annan utgångspunkt för översynen bör vara den försvarsindustriella strukturulveckling som skett sedan år 1968 och kan förväntas ske under 1980-lalel. Vidare bör den förändrade inriktningen av försvarets materielverks arbete mol ökad tonvikt på systemvärdering och sysiemupphandling beaktas. UtveckUngen mol ökal huvudleverantörsskap för industrin bör också uppmärksammas.

Utredningsarbetet bör bedrivas så alt överväganden och förslag kan redovisas senast under sista kvartalet 1982.

Till utredaren bör knytas en referensgrupp med representanter från berörda departement och myndigheter.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för försvarsdepartementet

all tillkalla en särskild utredare för att utreda och lämna förslag om vissa frågor rörande upphandling av försvarsmateriel i enlighet med vad jag nyss har anfört,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver all kostnaderna skall belasta fjärde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Försvarsdepartementet)

 

59                            Kommittéer: Socialdepartementet   Del II S:l

Socialdepartementet

1. Gallring av medicinska arkiv m.m.

Dir 1980:5

Beslut vid regeringssammanträde 1980-01-31

Statsrådet Holm anför.

Enligt bestämmelser i kommunallagen (1977:179) och sjukvårdslagen (1962:242) skall de handlingar som tillhör landstingskommunens arkiv vårdas och förtecknas. Föreskrifter om arkivvården meddelas av landstings­kommunen, i den mån inle annal är särskilt föreskrivet. På regeringens uppdrag har riksarkivet i samråd med de båda kommunförbunden utarbetat normalförslag för arkivvården i kommuner och landstingskommuner. Rege­ringen har vidare uppdragit ål riksarkivet atl, i den mån det behövs, utfärda allmänna råd om arkivvården. Enligt del normalförslag lill arkivreglemenle som har utarbetats och som med smärre justeringar anlagils av landstings­kommunerna, ansvarar varje landstingskommunal myndighet för sitt arkiv, i den mån del inle har överlämnats till annan myndighet. Enligl reglementet beslutar myndigheten själv om gallring, såvida annal inle är särskilt föreskrivet. I riksarkivets kommentarer lill arkivreglemenlel sägs alt gallring skall ske med försiktighet och under iakttagande bl.a. av alt handlingar som kan ha rättslig betydelse eller handlingar som är av värde för framlida forskning ej skall utgallras.

I kommentarerna erinras om att föreskrifter om gallring även kan finnas i lag eller i beslut av datainspektionen med stöd av lag. Vidare erinras om all riksarkivet enligt regeringens beslut, i den mån del behövs, bör utfärda allmänna råd i fråga om arkivvården, i.ex. om gallring.

Några allmänt gällande föreskrifter i lag eller annan författning om journalers utformning, förvaring och förvaringstider finns f.n. inle. 1 allmänna läkarinstruklionen (1963:341) finns emellertid föreskrifter om förvaringstider för journaler som förts i öppen vård. Vidare har socialsly­relsen i egenskap av fillsynsmyndighet utfärdat rekommendationer om förvaringstider för handlingar som rör joniserande strålning samt för röntgenfilmer.

Del ankommer sålunda på landstingskommunerna atl besluta om vården och därmed även om gallringen av sina arkiv. Delta gäller även de medicinska arkiven.

Allmänna råd om gallring i vissa medicinska arkiv utfärdades av riksarki­vet i samråd med socialslyrelsen och Landsfingsförbundet i februari 1978. Dessa råd är de första allmänt gällande anvisningar som utfärdats på området.

De allmänna råden är resultatet av ell mångårigt arbele som inleddes av atl landstingens arkivutredning år 1968 lade fram deibetänkandet Arkiv inom

 

DelIIS:l    Skr. 1980/81:103                                                    60

hälso- och sjukvård (SOU 1968:53). Utredningens huvuduppgift var atl söka lösa de problem som de snabbt växande journal- och röntgenarkiven utgjorde för sjukvårdshuvudmännen. Arkivulredningen föreslog en 30-årig gallringsfrist för journaler i sluten vård saml en 10-årig frist för journaler i öppen vård. Från gallring undantogs vissa sjukhus. Efter remissbehandling av betänkandet uppdrog Kungl. Maj:l i januari 1971 åt riksarkivet att utarbeta råd och anvisningar om gallring i medicinska arkiv. Frågan om behov och urval av typarkiv som skulle undantas från gallring borde därvid övervägas ylterligare. Nämnda fråga blev därefter föremål för särskild utredning av professor Carl-Axel Hamberger. På grundval av Hambergers utredning och efter elt omfattande samrådsförfarande med socialslyrelsen, skolöverstyrelsen, dåvarande universiletskanslersämbelel jämte berörda fakulteter saml nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande under­ställde riksarkivet i oktober 1974 regeringen ett av riksarkivet i samråd med socialstyrelsen utarbetat utkast lill råd och anvisningar. Riksarkivet pekade på all samarbetet med socialslyrelsen klart hade visat att frågan om bevarande av journaler för vetenskapligt ändamål kommit i elt förändrat läge sedan arkivutredningen lade fram sitt betänkande. Framför allt hade det under senare år allt mer framträdande behovet av forskning om läkemedel och läkemedelsbiverkningar gjort del nödvändigt alt bevara journalmalerial för relativt stora områden. Endast härigenom syntes del vara möjligt att säkerställa tillgången på handlingar som kunde tillåta statistiskt säkra slutsatser om biverkningarna och dessas effekter. I del förslag som riksarkivet underställde regeringen föreslogs en 20-årig gallringsfrisl räknat från sista anteckningen i journalen. Från gallring undantogs journaler som upprättats vid sjukhus i Uppsala sjukvårdsregion, Malmö kommuns sjuk­vårdsområde och Västerbottens läns landstingskommuns sjukvårdsområde saml Karolinska sjukhuset, Serafimerlasarellel, Sahlgrenska sjukhuset. Lunds lasarett och barnklinikerna vid Östra sjukhuset i Göteborg. I jämförelse med arkivutredningens förslag innebar riksarkivels förslag atl man från gallring i större ulslräckning undantog hela sjukvårdsområden i stället för enstaka sjukhus. Röntgenfilmer skulle enligl riksarkivets förslag undantas från gallring i samma utsträckning som gällde journalerna.

Riksarkivets förslag remitterades till de av lyparkiveringen berörda huvudmännen/sjukhusen socialslyrelsen, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) jämte de medicinska och odontologiska fakuheterna, sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri), Landstings­förbundet och Svenska läkaresällskapet. Remissutfallet blev i huvudsak positivt lill den 20-åriga gallringsfrislen saml de förslagna lypsjukhusen/ -områdena. Regeringen uppdrog härefter i december 1977 åt riksarkivet att utfärda allmänna råd om gallring i medicinska arkiv i huvudsaklig överens­stämmelse med ett inom socialdepartementet utarbetat utkast.

Riksarkivet utfärdade därefter i februari 1978 cirkulär med allmänna råd om gallring i medicinska arkiv. Cirkuläret överensstämmer med del lill regeringens beslut fogade utkastet. De allmänna råden innebär i korthet följande

-    journaler i sluten och öppen vård vid sjukhus, bör utgallras tidigast 20 år efter del sista anteckningen gjorts,

-    slulanleckningar, s.k. epikriser, upprättade efter år 1977, bör dock inte utgallras,

-    för journaler som av medicinska skäl behöver sparas längre lid förlängs gallringsfrislen. Del kan bl.a. gälla journaler rörande konstaterade eller

 

61                            Kommittéer: Socialdepartementet   Del II S:l

misstänkta fall av yrkesskada,

-    journaler och kort över behandling med joniserande strålar bör bevaras minst 60 år,

-    vissa områden och sjukhus undantas från gallring. Del gäller Malmö och Göteborg, Uppsala län och Västerbollens län saml Karolinska sjukhuset, Serafimerlasarellel och vissa kliniker vid Lunds lasarett,

-    röntgenfilm bör gallras efter 10 år om den ej bedöms behövas sparas längre fid,

-    därutöver gäller gallringsfrister på mellan 5 och 10 år för eleclrocardio-gram, eleclroencephalogram, ljudupptagningar, material vid enheter för klinisk patologi, sjukhuskuratorers anteckningar samt sjukgymnasters pati­ent- kort.

-    för samhällets medicinska arkiv i den öppna vården utanför sjukhus gäller likartade gallringsbeslämmelser med en lidsfrist som i allmänhet varierar mellan 5 och 20 år. Della gäller också dispensärorganisafionen och folktandvården.

Gallringsråden har utsatts för stark kritik från framför allt företrädare för den medicinska forskningen och arbelsmiljöforskningen saml från den kliniska sjukvården och för arbelarskyddsinlressen. Ell flertal myndigheter och intresseorganisationer har begärt alt de utfärdade råden skulle omprö­vas. (Stockholms stadsarkiv, forskningsrådsnämnden, LO, Sveriges läkarförbund, arbelarskyddsstyrelsen, arbelarskyddsfonden, statens strålskyddsinsfitut och miljödatanämnden).

Vad man främst kritiserar är att de flesta journaler skall kunna gallras efter 20 år. I viss utsträckning ifrågasätter man gallring över huvud laget. Kritiken går i stort ut på all möjlighelerna lill adekvat vård och behandling av enskilda patienter försämras, alt forskning kring hälsorisker och arbetarskyddsfrägor försvåras, alt rättssäkerheten riskerar all urholkas, bl.a. genom all den enskildes möjligheter all få ersättning för arbetsskador försämras, saml alt man med nuvarande och kommande lekniska hjälpmedel kommer all kunna nedbringa arkivslorleken.

Den medicinska forskningen anses slå inför ell grundläggande veten­skapligt systemskifte, som medför att de utfärdade råden är inadekvata ur forskningssynpunkt, trots atl de prövats och i huvudsak accepterats av en samlad medicinsk och odontologisk expertis. Den medicinska dokumenla-fionen var fram till millen av 1970-talet en rent medicinsk angelägenhet. Under 1970-lalel har forskningens tyngdpunkt kommit atl förskjutas mot en mer patientcenlrerad forskning där behandlingens faktiska resultat utvärde­ras i allt slörre utsträckning. Inom vården har nya verksamhetsområden vuxit fram och fått en ökande samhällsbelydelse såsom yrkesmedicin, socialmedi­cin, förelagshälsovård och epidemiologi. Miljörisker och biverkningar har uppmärksammats alltmer och statsmakterna har gjort betydande satsningar för atl kartlägga miljörisker både i och utanför arbelel. Den kliniska forskningen har fått en allt starkare ställning inte minst som en kontroll av vårdåtgärdernas långsikliga effekter. Förebyggande åtgärder har blivit allt­mer aktuella. Hereditetsbegreppet har fåll ökande betydelse inom bl.a. psykiatrin och efterfrågan på äldre journaler har ökal. De anvisade lypom-rådena anses läcka forskningens behov endast fill viss del. Många viktiga undersökningar gäller så små riskgrupper all hela landets populafion måsle utgöra underlag. Den stora omflyttningen ger vidare bortfall i många undersökningar. De utfärdade råden anses därför inte kunna tillämpas i sin nuvarande utformning. Man har menat atl journalmaterialel behövs för såväl

 

DelIIS:l   Skr. 1980/81:103                                                     62

sjukvården som forskningen under en betydligt längre fidsperiod än vad som förutsätts i de utfärdade råden. Även ur arbelsskadesynpunkl har en längre bevarandetid ansetts nödvändig.

Sjukvårdshuvudmännen har t.v. avvaktat med atl falla beslut om gallring av de medicinska arkiven.

Jag vill i del här sammanhanget erinra om atl regeringen i prop. 1978/79:220 om samhällets tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. föreslagit atl socialstyrelsen på ansökan av patient får förordna all journal som förvaras inom hälso- och sjukvården skall helt eller delvis förstöras. Förulsältningarna härför är dels alt godtagbara skäl föreligger för ansökan och dels atl handlingen uppenbarligen inte behövs för pafienlens vård eller behandling eller att del inle föreligger allmänna skäl för atl journalen skall bevaras. Enligl riksdagens beslut skall bestämmelser av denna innebörd träda i kraft den 1 juli 1980.

Vid årsskiftet 1978/79 beslutade Spri på grundval av en förelagen utredning alt anta råd om mikrofilmarkivering av patientjournaler. Ulred­ningen visar - förutom all del finns mikrofilmmetoder som uppfyller uppställda krav på beständighet m.m. - atl bevarande av informationen i form av mikrofilm innebär avsevärda ekonomiska vinster för huvudmännen jämfört med konventionellt bevarande, framför allt vid längre bevarandeli­der. Enligl de utförda beräkningarna skulle mikrofilmbevarande vid ett normalstort centrallasarett ge vinster/år i storleksordning

-     120 000 kr. vid 20-årig förvaring

-     350 000 kr. vid 30-årig förvaring

-     550 000 kr. vid 40-årig förvaring

-     820 000 kr. vid 50-årig förvaring.

Spri:s utredning och råd lill huvudmännen angående mikrofilmbevarande synes ha förändrat de ekonomiska förutsättningarna för längre bevarandeli­der.

Tillväxten av de medicinska arkiven beräknas f.n. lill 3 hyllmil årligen, varav klinikjournalerna ulgör 1,5 hyllmil. Ett bevarande av den medicinska informationen på mikrofilm har bedömts kunna ge utrymmesvinsler upp lill 95 %. Mikrofilmning av samtliga befinlliga sjukjournaler har dock bedömts som orealistisk. Som exempel kan nämnas all det f.n. inom den slutna vården i Stockholms läns landstingskommun förvaras 2 hyllmil journaler. Mikro­filmning av dessa skulle ta flera hundra manår i anspråk. Mikrofilmningen måste därför kombineras med andra åtgärder såsom rensning och gall­ring.

Den grundjournal som Spri har utarbetat används f.n. i varierande omfallning upp fill 70 % inom hälso- och sjukvården. Användningen av denna journaltyp utvärderas f.n. och förväntas kunna ge en klarare bild av den faktiska arkivulvecklingen i landet. Grundjournalen bör kunna ligga till grund för en noggrann analys av framställning och hantering av journa­ler.

Här redovisade förhållanden kan enligl min mening förändra framför allt de ekonomiska förutsättningarna för all bevara journalmaterialel. Såväl hälso- och sjukvården som olika sektorer inom forskningen anses vidare behöva tillgång till journalmaterialel under betydligt längre fidsperioder än vad de allmänna råden förutsätter. Längre bevarandetider synes också angelägna ur arbetsskadesynpunkt.

Jag föreslår därför att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att -utifrån de förutsättningar som numera föreligger - söka finna praktiska

 

63                           Kommittéer: Socialdepartementet   Del II S:2

lösningar på hur frågan om förvaring av de medicinska arkiven skall lösas och därvid också beräkna de ekonomiska konsekvenserna av olika bevarandeni­våer och -former.

Utredaren bör överväga de synpunkler, som har framkommit sedan de allmänna råden utfärdades samt i sitt arbele samråda med berörda myndig­heter och organisationer. Kontakt bör därvid las med värnpliktsverkel belräffande journaler från inskrivningsärenden.

Chefen för socialdepartementet har fidigare denna dag föreslagit all en särskild utredare skall fillkallas för all undersöka behovel av undanlag från föreslagna regler om gallring av socialtjänstens personregister. Samråd bör ske med denna utredning.

Regeringen uppdrog den 15 mars 1979 ål riksarkivet atl undersöka formerna för en ökad samordning av bevarande av arkiv inom den offentliga sektorn i avsikt atl skapa rationaliseringsvinster och elt säkrare underlag för grundläggande forskning. Vid ställningstagande lill frågan om lämplig organisafionsform för långsiktigt bevarande av journalmalerial m.m. bör utredaren beakta riksarkivels utredning. Utredaren bör vidare överväga om det kan föreligga skäl alt i övrigt ändra eller komplettera bestämmelserna om hur de medicinska arkiven skall bevaras.

Utredningen bör bedrivas skyndsamt.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar mig

atl tillkalla en särskild utredare för all göra en översyn av gällande råd i fråga om gallring i vissa medicinska arkiv m.m.,

alt besluta om sakkunniga och experter, sekreterare och annal biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar atl kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Socialdepartementet)

2. Gallring av socialtjänstens personregister

Dir 1980:7

Beslut vid regeringssammanträde 1980-01-31

Departementschefen, stalsrådel Söder, anför. Dokumentationen inom socialvården

En dokumentation rörande socialvårdens klienter finns i olika register och i personakter. Bland registren finns både sådana som förs med hjälp av automatisk dalabehandling (ADB) och sådana som förs manuellt. Vanliga bland ADB-regislren är de som förs enligl det kommunala sociala informa-fionssystemel (KOSIS) som administreras av Svenska kommunförbundets dotterbolag Kommun-Dala AB. I KOSIS-regislren finns del personuppgif­ter om klienterna och uppgifter om vidtagna åtgärder. En närmare redogörelse för della har lämnats i socialutredningens slutbetänkande (SOU

 

Del II 8:2   Skr. 1980/81:103                                                  64

1977:40) Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Det förekommer även andra typer av ADB-register, främst sådana som endast innehåller anteck­ning om företagna ekonomiska åtgärder rörande klienterna. Enligl dalala­gen (1973:289) krävs del tillstånd av datainspektionen för atl föra person­register med hjälp av ADB. Datainspektionen kan med slöd av datalagen meddela föreskrifter som begränsar möjligheterna atl i personregistret la in integrilelskänsliga uppgifter.

Framför allt finns det emellertid en dokumentation om socialvårdens klienter samlad i personakler. Till personaklerna finns elt sökregister som är upplagt efter namn eller personnummer. Personakterna och det sökregister som hör dit bildar härigenom även de ett personregister.

Dokumenlalionsfrågorna behandlas i propositionen (1979/80:1) om soci­altjänsten, som riksdagen väntas la ställning lill under det pågående riksmötet. I syfte att stärka de enskilda klienternas integritet och förtroende för socialtjänsten föreslås alt vissa regler om innehållet i socialtjänstens personregister skall tas in i den föreslagna socialtjänstlagen. Reglerna överensstämmer i huvudsak med vad socialutredningen hade förordat. De innebär att själva registren, med vissa angivna undanlag, endasi skall få innehålla sådana uppgifter som normalt är offenthga hos andra myndigheter. Beträffande övrig dokumentation, som finns i personaklerna, föreligger del enligt propositionen ell behov av all socialslyrelsen utfärdar allmänna råd efter samråd med Svenska kommunförbundel.

Gallring av arkiv och register

Kommunerna bestämmer själva om vården av sina arkiv. Kommunallagen föreskriver all dessa skall vårdas och förtecknas. Föreskrifter om delta och om arkivvården i övrigt i kommunen meddelas av kommunfullmäktige. Det finns inte några generella gallringsföreskrifler för de kommunala arkiven. På regeringens uppdrag har riksarkivet efter samråd med Svenska kommunför­bundet utfärdat råd och anvisningar om gallring av socialnämndernas arkiv. Personakterna omfattas dock inle av dessa råd och anvisningar.

Endast i.undantagsfall har det skett en viss gallring i personakterna. Som regel arkiveras dessa ulan gallring.

I syfte all stärka integritetsskyddel för de enskilda klienterna och öka deras förtroende för socialtjänsten lämnade socialulredningen i sill slutbetänkande ett tämhgen långtgående förslag till obligatorisk gallring av socialnämnder­nas personregister. Ulredningen föreslog bl.a. en generell gallringsfrisl på tre år belräffande personaklerna. Gallringsförslagel fick ell blandat mottagande av remissinstanserna. Flerlalel remissinsianser tillstyrkte visserligen försla­gel om gallring. Men många remissinsianser framhöll särskilt de negativa effekter som gallringen kunde få för den framlida forskningen.

I propositionen om socialtjänsten framhöll min företrädare bl.a. följande. "För alt socialtjänsten skall kunna ge människorna en effektiv hjälp är det nödvändigl alt klienterna med förtroende kan lämna uppgifter fill social­tjänsten om sig själva och sina anhöriga. Socialtjänsten skall i princip vila på frivillighetens grund. En förutsättning för verksamheten blir då att männi­skorna frivilligt söker upp socialbyråerna. Som socialutredningen har pekat på är det emellertid så att många avhåller sig från delta av rädsla för att personliga uppgifter om dem då kommer all bevaras för framliden. Från allmänna inlegriielssynpunkler framstår del även i princip som olämpligt att ömtåliga personliga uppgifter om enskilda människor sparas för längre fid än

 

65                            Kommittéer: Socialdepartementet   Del II 8:2

de behövs för det ändamål för vilket de har samlats in. Vid sidan av dessa integritelsskäl måsle också beaktas all det av arkivekonomiska skäl förr eller senare måste bli nödvändigt all i någon form gallra socialnämndernas personregister. Enligt min mening finns det således myckel starka skäl för alt gallra de personregister som förs inom socialtjänsten. Jag anser därför atl det i den nya lagsfiftningen bör las in en bestämmelse om gallringsplikt för socialnämndernas personregister i huvudsak i enlighet med vad socialulred­ningen har föreslagil".

1 förslaget fill socialtjänstlag har del lagils in tvingande bestämmelser om gallring av socialnämndernas personregister. Förslaget bygger på socialulredningens förslag, men gallringsfrislen är förlängd från tre fill fem år. Tiden skall räknas från dagen för den sista anteckningen i akten. När ansvaret för socialtjänsten har gått över lill en annan socialnämnd, skall liden för gallringsplikten räknas från den sista anteckningen i akten hos den nämnden. Förslaget förutsätter all undanlag skall göras från gallringspliklen främsl för atl säkra forskningens behov av primärdala och för att garantera elt fillförlitligt underlag för utredningar i ärenden om barn- och ungdoms­vård. Handlingar som rör fastställande av faderskap och underhåll skall också undantas.

Utredning om undantag från gallringsplikten

I proposifionen om socialtjänsten har min företrädare anmält att han ämnade begära bemyndigande atl få tillkalla en utredare jämte experter för alt bl.a. undersöka vilka undantag från gallringen som behövdes.

Ikraftträdandet av gallringsbestämmelserna har i förslaget till socialtjänst­lag uppskjutils fem år i avvaktan på att behoven av undantagsbestämmelser uireds.

Mol bakgrund av det anförda föreslår jag alt en särskild utredare tillkallas för atl bl.a. klarlägga vilka undanlag som bör göras från den föreslagna gallringspliklen. Utredningsarbetet bör bedrivas med de i socialtjänstlagen föreslagna gallringsbestämmelserna som utgångspunkt.

En av huvuduppgifterna för utredaren blir att klarlägga vilka undantag som behövs från den generella gallringsplikten för att i rimlig utsträckning tillgodose den sociala forskningens framlida behov av primärmalerial. Utredaren bör redovisa de olika urvalskriterier som är lämpliga för all uppnå detta och lägga fram förslag till bestämmelser om undantag från gallrings­plikten.

Utredaren bör överväga de många värdefulla synpunkter i gallringsfrågan som har framförts under remissbehandlingen av socialulredningens betänk­ande. Vidare bör utredaren ta del av resultaten från del arbete som nu bedrivs på initiativ av forskningsrådsnämnden i syfte all klarlägga forskning­ens framlida behov av primärdala.

Flera av remissinstanserna har kritiserat socialutredningens gallringsför­slag därför atl de har ansett gallringsfristerna alltför korla med hänsyn lill kravet på tillförlifiigt utredningsmaterial i barnavårdsärenden. En andra huvuduppgift för utredaren blir därför atl föreslå regler som hindrar all den föreslagna gallringen leder lill att rättssäkerheten inom barn- och ungdoms­vården äventyras. Framför allt när det gäller ärenden i vilka del har varit aktuellt all ingripa mot en olämplig vårdare finns del elt behov all spara gjorda utredningar för en längre tid. En utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara atl undantag från gallringen skall göras enligt kriterier som är

5 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

Del II 8:2   8kr. 1980/81:103                                                 66

fastställda på förhand. En skönsmässig prövning bör i största möjliga utsträckning undvikas för all inte undanlagsbestämmelserna skall skapa misstro mol socialtjänsten hos klienterna. Del är angelägel all söka förebygga all de som berörs av undantagsbestämmelserna känner sig utpekade som avvikande.

Under remissbehandlingen har del även kommit fram en viss kritik i mindre frågor som bör ge anledning lill närmare utredning. Socialnämndens protokoll omfattas inte av den föreslagna gallringen. Man har under remissbehandlingen bl.a. pekat på all del är möjligt att kringgå gallringsbe-slämmelserna genom all la in ulredningar som bilagor fill protokollen. En annan fråga som kan behöva studeras närmare är om gallringsfrislen skall kunna förlängas också med hjälp av i sammanhanget betydelselösa anteck­ningar i akten. Vidare bör uppmärksammas vad som under remissbehand­lingen har anförts i fråga om behovel av närmare föreskrifter om anteckning av fortvarande förhållanden, som en utgångspunkt för beräkningen av frister för gallringen av ell register. Under utredningsarbetet bör även övervägas om det krävs särskilda föreskrifter ur gallringssynpunkl i samband med all ell ärende flyttas från en nämnd lill en annan.

Utredaren bör särskilt överväga om de undantag från gallringspliklen som föreslås kommer att kräva nya eller ändrade dokumentationsrutiner hos socialnämnderna. Frågor beträffande handlingar som upprättas i institutio­ner vilka drivs av landstingskommunerna kan behöva studeras närmare i detla sammanhang. Delsamma gäller andra handlingar som förs eller förvaras i annan social verksamhet som bedrivs av landstingskommuner­na.

Socialtjänstlagens gallringsbeslämmelser kan behöva kompletteras med vissa verkställighetsföreskrifter. Utredaren bör överväga om del finns behov av föreskrifter och om så är fallet lägga fram förslag lill sådana.

Om det under utredningsarbetet kommer fram behov av undantag från gallringspliklen i andra avseenden än dem som har berörts nu, bör utredaren redovisa delta och lägga fram de förslag som behövs.

Utredaren bör belysa de ekonomiska konsekvenserna av de förslag som läggs fram.

Statsrådet Holm kommer senare denna dag atl föreslå alt en utredare jämte experter skall tillkallas för all pröva frågor om gallring av medicinska arkiv m.m. Samråd bör ske med denna utredning.

Utredningsuppdraget bör ulföras i nära samarbete med riksarkivet, socialslyrelsen och Svenska kommunförbundel. Samråd bör vidare ske med statistiska centralbyrån i de delar utredningsarbetet berör primärmalerialels användning för framtida statistisk bearbetning och med datainspektionen i frågor som rör gallring av ADB-register.

Utredningsarbetet bör bedrivas i en sådan takt alt förslag kan läggas fram inom två år.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag har anfört nu hemställer jag atl regeringen bemyndigar mig

att tillkalla en särskild utredare för att undersöka behovet av undantag från föreslagna regler om gallring av socialtjänstens personregister,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

 

67                           Kommittéer: Socialdepartementet   Del II 8:3

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver all kostnaderna för utredningen skall belasta femte huvudtitelns kommilléanslag.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Socialdepartementet)

3. Tilläggsdirektiv till omsorgskommittén (S 1977:12) beträffande barn till begåvningshandikappade

Dir 1980:8

Beslut vid regeringssammanträde 1980-02-07

Statsrådet Holm anför.

Omsorgskommittén (S 1977:12) har i uppdrag alt göra en översyn av lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (omsorgslagen). Efter en inledande kartläggning av omsorgernas omfattning och utformning skall omsorgskommitlén enligt sina direktiv (Dir 1977:89) bl.a. göra en analys av omsorgernas kvalitet och av skillnaden i standard olika områden emellan.

En fråga som på senare tid har uppmärksammats mycket är de svåra och känsliga förhållanden som kan uppkomma när begåvningshandikappade människor får barn. Jag anser det angeläget atl omsorgskommitlén belyser situafionen för föräldrar och deras barn. Kommittén bör också bedöma hur samhället tillgodoser de särskilda behov av trygghet för barnen och slöd fill föräldrarna som kan föreligga i dessa fall.

Som har framhållits i direktiven lill omsorgskommitlén är målet för samhällets insatser alt integrera handikappade i samhällsgemenskapen och ge dem samma livsvillkor som andra. Enligt min meing måste man ulan alt göra avkall på delta mål kräva atl behovet av trygghet och omvårdnad hos barn till begåvningshandikappade blir tillgodosett.

Jag hemställer att regeringen uppdrar ål omsorgskommitlén all särskilt överväga situationen för begåvningshandikappade föräldrar och deras barn.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Socialdepartementet)

 

Del II 8:4    Skr. 1980/81:103                                           68

4. Utvärdering av abortlagstiftningen m.m.

Dir 1980:16

Beslut vid regeringssammanträde 1980-02-21

Statsrådet Holm anför.

Abortlagens tillkomst

Abortlagen (1974:595, ändrad 1975:747) trädde i kraft den 1 januari 1975. Samtidigt upphörde brottsbalkens bestämmelser om fosterfördrivning och 1938 års lag om avbrytande av havandeskap alt gälla. Den äldre lagsfiftning­en innebar att abort i princip var förbjuden men all havandeskap fick avbrytas om någon av de abortindikationer som uppställdes i lagen var uppfylld. Prövningen huruvida förutsättning för abort förelåg skedde antingen av två läkare (tvåläkarintyg) eller av socialstyrelsen. Till grund för den nya lagstiftningen låg prop. 1974:70 med förslag till ny aborflag m.m. Propositionen jämte motioner i ämnet behandlades av socialutskottet i belänkande SOU 1974:21, vilket godkändes av riksdagen (rskr 268). Utgångspunkten för den föreslagna lagstiftningen var principen om kvinnans rätt alt inom vissa gränser själv bestämma om en graviditet skall avbrytas eller ej. Frågan var föremål för ingående behandling i utskottet, som också utgick ifrån principen om kvinnans självbestämmanderätt. Utskottet var av den meningen all kvinnan som regel hade bällre möjligheter än en läkare eller särskild nämnd all bedöma de omständigheter som påverkar frågan om en graviditet skall fullföljas eller ej. Den förändrade synen på kvinnan och hennes roll i samhället söm redovisades i propositionen gav enligt utskottet yllerligare slöd för denna uppfattning. Utskottet betonade alt förutsättning för denna uppfattning var alt samhället pä elt effektivt sätt kunde erbjuda kvinnan all hjälp och allt slöd som hon kunde behöva för all fatta beslut i abortfrågan. Utskottet betonade också atl dess överväganden grundade sig på den höga anlikonceptionella standarden i Sverige och på förutsättningen att särskilda åtgärder sattes in för att yllerligare förbättra möjligheterna alt få preventivmedel och atl sprida kunskap om deras användning. Abort fick endasi bli en nödlösning och inle etl alternativ till anlikonceplionsmetoder. I betänkandet underslröks vidare atl ställningstagandet lill principen om kvinnans självbestämmande inle fick tolkas så alt ulskollel förordade en lösning som innebar en ovillkorlig rätt för kvinnan att få abort utförd när hon begärde del. Tillbörlig hänsyn måsle givelvis tas fill atl varje aborfingrepp var förenat med mer eller mindre allvarliga risker för kvinnan och till att fostret under graviditeten successivt utvecklades till en livsduglig varelse, vars rätt lill liv måsle respekteras.

Lagens innebörd

Abortlagen innebär att frågan om abort före utgången av 12:e havande­skapsveckan avgörs av kvinnan själv. Hon får vägras abort endast om åtgärden skulle innebära allvarlig fara för hennes liv eller hälsa. Denna förutsättning prövas av en läkare. För abort efter den 12:e men före utgången av 18:e veckan fordras som regel - utöver vad som gäller vid fidigare abort-att del företas en särskild kuralorsulredning. Om kvinnan inte medges abort, är läkaren skyldig alt omedelbart hänskjula frågan till socialslyrelsen för

 

69                            Kommittéer: Socialdepartementet   Del II 8:4

förnyad prövning. Efter 18:e havandeskapsveckan får abort företas endast i undanlagsfall. För abort krävs då socialstyrelsens tillstånd, som får lämnas endasi om del föreligger synnerliga skäl för åtgärden. Kan det antas alt fostret är livsdugligt, får tillstånd lämnas endast om havandeskapet på grund av sjukdom eller kroppsfel hos kvinnan medför allvarlig fara för hennes liv eller hälsa. Socialstyrelsens beslut i abortärenden kan inte överklagas. Abort skall företas på sjukhus eller annan godkänd sjukvårdsinrättning.

Sjukvårdspersonalens skyldighet all medverka vid abort regleras inle i aborfiagen eller i annan författning. I socialstyrelsens cirkulär med fillämp-ningsanvisningar till aborfiagen (MF 1974:100 med ändringar SOSFS M 1976:14) förutsätter styrelsen, atl den som under åberopande av efisk eller religiös uppfattning önskar erhålla befrielse från skyldigheten atl medverka vid abort skall slippa detla och atl verksamheten måsle organiseras så alt sådan personal inle behöver tas i anspråk. Styrelsen erinrar om all della inle får innebära befrielse från att medverka vid abort när situafionen är sådan att fara föreligger för moderns liv eller hälsa.

Vid sidan av abortlagen finns i åtskilliga författningar regler som tillkom­mit i syfte all förebygga aborter. Här skall nämnas lagen om ersällning för viss födelsekontrollerande verksamhet (1974:525), varigenom läkarbesök och besök hos bl.a. barnmorska är kostnadsfria om de görs i födelsekontrollerande syfte. Vidare medger förordningen (1954:579) angå­ende kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel numera prisnedsättning även av p-piller som förskrivs enbart i födelsekontrollerande syfte.

I samband med abortlagen tillförsäkrades vidare socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning h-nämnden- ett anslag under 5 år för abortförebyggande information.

Riksdagens beslut om utvärdering av abortlagen

Riksdagen har vid flera fillfällen behandlat motioner med yrkanden om en översyn eller utvärdering av abortlagen. Under 1979/80 års riksmöte har riksdagen behandlat ett flertal motioner i ämnet.

I motion 1978/79:365 av Allan Åkerlind och Tore Nilsson yrkades atl en utredning tillsätts för att snabbt arbeta fram förslag lill ny aborfiagstifining som tar hänsyn fill barnens rätt fill liv.

Sven Johansson m.fl. begärde i motion 1978/79:1265

1.   att riksdagen begär en utvärdering av abortlagen i enlighet med vad som
anförs i motionen,

2.   att riksdagen begär införande av lagfäst rätt för sjukvårdspersonal som
av etiska eller religiösa skäl finner det oacceptabelt alt medverka vid
abortingrepp, att avstå från medverkan vid sådana ingrepp.

I mofion 1978/79:1824 yrkade Linnea Hörlén och Kersti Swartz

1.    alt riksdagen begär en utvärdering av lagens verkningar,

2.    atl riksdagen begär åtgärder med en intensifierad information om de stödåtgärder samhället erbjuder abortsökande.

Vidare efterlyste Ingegerd Troedsson m.fl. i motion 1978/79:1846 en utvärdering av abortlagen.

Socialulskoltet slog i sitt betänkande med anledning av dessa motioner (SoU 1979/80:10) fast all aborfiagen innebär én klar förbättring i förhållande fill tidigare lagstiftning av det lagfästa skyddet för livsdugliga foster genom att den tid, från vilken abort får ske endasi i undantagsfall, har sänkts från utgången av 20:e till utgången av 18:e havandeskapsveckan. .Utskottet

 

Del II 8:4   Skr. 1980/81:103                                      70

anförde all i motsats lill vad som gällde före abortlagens tillkomst skall i princip alla aborter efter utgången av 18:e havandeskapsveckan prövas av socialstyrelsen. En uttrycklig bestämmelse finns vidare inlagen i lagen om all tillstånd till abort inte får lämnas om det kan antas alt fostret är livsdugligt. Undantag från denna regel får endasi göras då en fortsatt graviditet skulle medföra allvarlig fara för kvinnans Hv eller hälsa. Mol denna bakgrund ansåg utskottet alt det inte fanns skäl att göra en omprövning av bestämmelserna i abortlagen om förutsättningarna för sena aborter och avstyrkte bifall till motionen 1978/79:365.

I frågan om abortlagstiftningen skall ha som utgångspunkt kvinnans egen bestämmanderätt eller bygga på någon annan princip, ansåg utskottet alt varken den förändring som skett ifråga om antalet legala aborter eller någon annan omständighet motiverade en omprövning av denna huvudprincip. Även om utskottet således inle var berett alt förorda en omprövning av lagens huvudprinciper fanns enligl utskottet skäl som talade för alt en utvärdering av lagen kom till stånd. Flera av motionerna innehöll yrkanden om en utvärdering av lagen och angav en rad frågeställningar som borde belysas. Utskottet konstaterade i sammanhanget att inte minst del förhål­landet att lagen bygger på en helt annan princip än fidigare lagsfiftning på området utgjorde motiv för all göra en utvärdering av lagens fillämpning och effekterna av denna. Även andra faktorer I.ex. regionala skillnader i fråga om aborlfrekvens och förekomst av aborlrådgivning utgjorde motiv för en utvärdering av lagen. Utskottet förordade därför alt en utvärdering kom till stånd i enlighet med vad som anförts i mofionerna 1978/79:1265, yrkande 1, 1978/79:1825 yrkande 1 och 1978/79:1846.

1 fråga om yrkandet i mofionen 1978/79:1265, yrkande 2, om lagreglering av sjukvårdspersonalens skyldighet atl medverka vid abort konstaterade utskottet att yrkanden härom vid flera tillfällen avstyrkts av riksdagen. Med hänvisning till vad fidigare anförts i frågan avstyrkte utskottet även denna gång bifall fill motionen. Utskottet förklarade sig dock - liksom tidigare -berett alt på nytt pröva frågan om någon av sjukvårdshuvudmännen sökte tvinga personal med religiösa eller etiska betänkligheter alt medverka vid abort i strid med socialstyrelsens anvisningar i ämnet.

Beträffande yrkande 2 i mofion 1978/79:1824 rörande informafion om stödåtgärder för abortsökande konstaterade utskottet i sitt belänkande alt en utvärdering av abortlagen inle fick hindra alt preventivmedelsrådgivningen och andra aborlförebyggande ålgärder byggdes ul av huvudmännen. Mot den bakgrunden och med beaktande av den föreslagna utvärderingen av lagen ansåg utskottet all yrkandet inle påkallade någon riksdagens åtgärd och avstyrkte mofionen i denna del.

Riksdagen godkände fill alla delar vad utskottet hemställt.

Abortutveckling och abortförebyggande åtgärder

A b ortutvecklingen

Antalet legala aborter uppgick år 1974 lill 30.636. Under del första året abortlagen gällde steg aborterna lill 32.526. Därefter har antalet aborter minskal fram lill år 1978 då de uppgick lill 31.918. Abortfrekvensen har sedan länge visat regionala variationer. Förändringar i olika delar av landel under senare år kan i viss utsträckning sältas i samband med utbyggnaden av

 

71                           Kommittéer: Socialdepartementet    Del II 8:4

prevenlivmedelsrådgivning och upplysning i samlevnadsfrågor.

Under år 1979 har aborttalen åter ökat - antalet aborter under året beräknas uppgå till ca 34.000. Ökningen är störst i vissa storstadsområden och hänför sig huvudsakligen till kvinnor, som är 30 år eller äldre. Aborterna bland tonåringar, som alltsedan år 1975 minskat, har även under år 1979 sjunkit i hela landet.

Medan aborttalen således legal på en relafivt konstant nivå har födelse­talen minskat sedan mitten av 1970-talel från ca 110.000 födda barn årligen fill 93.000 under år 1978. Under år 1978 avbröts i genomsnitt var 4:e graviditet genom abort. Under år 1979 har antalet födda barn ökat något. De analyser som har gjorts talar för att det även fortsättningsvis kan komma alt ske en viss återhämtning beträffande födelsetalen. I detla sammanhang kan nämnas all statistiska centralbyrån på socialdepartementets uppdrag utför en karlläggning av orsakerna till del minskande barnantalet. En delrapport - Barn, behov eller börda - har avlämnats. Vidare pågår vid sociologiska insfitutionen vid Uppsala universitet en intervjuundersökning för atl utröna inställningen dels till barnafödande och orsakerna fill de attityder som förekommer, dels lill olika preventivmedel.

Sedan abortlagen trädde i krafl har det skett en förskjutning mol fidigare aborter och enklare utrednings- och operationsförfarande. 90 % av samtliga aborter ulförs numera före utgången av 12:e havandeskapsveckan och 85 % av samfiiga aborter ulförs polikliniskl.

Rådgivning om preventivmedel

I samband med atl abortlagen antogs, beslutade riksdagen också om ökade insatser i fråga om prevenfivmedelsrådgivning och andra förebyggande ålgärder. Della skedde mot bakgrund av ställningstagandet atl abort borde betraktas som en nödfallsutväg och atl födelsekontrollen borde ske med hjälp av preventiva åtgärder. Enhgt riksdagens beslut ligger huvudansvaret för preventivmedelsrådgivningen på sjukvårdshuvudmännen. Dessa har fått rätt till ersättning från den allmänna försäkringen för rådgivning och informafion. Motsvarande ersättning utgår lill organisationer som bedriver rådgivning med socialstyrelsens tillstånd samt till privatpraktiserande läkare. Sjukvårdshuvudmännens prevenfivmedelsrådgivning har vidare byggts ut väsentligt och ligger numera på en relativt jämn nivå i landet. I genomsnitt ligger rådgivningen f.n. på 300 besök/år/ 1.000 fertila kvinnor.

Del cirkulär med anvisningar till abortlagen som socialstyrelsen utfärdade år 1974 innehåller anvisningar rörande preventivmedelsrådgivningen, i.ex. organisationen av rådgivningen, vilka personalgrupper som kan medverka däri, omfattningen av verksamheten och informafionen.

Särskilda kurser för läkare och barnmorskor i preventivmedelsrådgivning bekostas genom medel söm anvisas under anslaget för efterutbildning av viss sjukvårdspersonal i statsbudgeten. Sedan år 1973 har barnmorskor häri­genom utbildats för att självständigt bedriva preventivmedelsrådgivning. Sedan år 1978 har barnmorskor med sådan utbildning rätt alt förskriva p-piller och numera sköts mer än hälften av rådgivningsverksamheten av barnmorskor.

Vidare kan nämnas alt socialslyrelsen föreslagit sjukvårdshuvudmännen att utbildning anordnas för vissa yrkesgrupper som ofta möter frågor om födelsekontroll i sin verksamhet.

 

Del II 8:4   Skr. 1980/81:103                                      72

Abortförebyggande information och upplysning

Enligt riksdagens beslut fick socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning, h-nämnden, anslag under en 5-årsperiod för all bedriva abortförebyggande informafion. Därigenom möjliggjordes en brett upplagd upplysningsverk­samhet om bl.a. sex- och samlevnadsfrågor enligt etl långsikfigl handlings­program. Med slöd av slalliga medel har vidare en omfattande aborlförebyg­gande information förekommit genom kvinno- och ungdomsorganisationer­na, däribland flera invandrarorganisationer.

Upplysningsverksamhet i sex- och samlevnadsfrågor bedrivs även av riksförbundet för sexuell upplysning. Viss sådan information förekommer också i skolorna och inom skolhälsovården.

I h-nämndens upplysningsarbete har ingått en försöksverksamhet på Golland i sex- och samlevnad åren 1973-1976. Satsningarna på Gotland har lett lill alt antalet rådgivningsbesök där sedan år 1976 varit dubbelt så stort som antalet i genomsnitt för landet i övrigt. Under åren 1976 och 1977 har aborlfrekvensen på Golland sjunkit kraftigt. Denna utveckling har fortsall och under år 1979 var Gotland del enda område där antalet aborter minskal inom samfiiga åldersgrupper. Samtidigt har antalet graviditeler bland yngre tonåringar minskal. Under år 1977 ökade födelsetalen på Gofiand dessulom med 10 %.

I detla sammanhang bör även nämnas atl socialstyrelsens mödra- och barnahälsovårdsutredning i sill förslag till principprogram föreslår all huvud­ansvaret för såväl nämnda upplysnings- och informationsverksamhet som preventivmedelsrådgivningen skall ligga på primärvårdens och mödrahälso­vårdens personal. Utredningens förslag har mottagits positivt av sjukvård­huvudmännen.

Överväganden

Som framgår av vad jag nu har anfört har riksdagen godkänt socialutskot­tets förslag om en utvärdering av abortlagen. I Hkhet med utskottet anser jag - framför allt med hänsyn till den tid som nu har förflutit sedan abortlagen trädde i krafl och till del angelägna i alt försöka minska abortfrekvensen i landel - atl skäl föreligger alt utvärdera lagen. Jag föreslår därför all en kommitté tillsätts för denna uppgift. Jag delar även utskottets uppfattning om avgränsningen av utvärderingen. Kommittén bör ulgå från den huvud­princip som lagen bygger på, nämligen kvinnans rätt alt inom vissa gränser själv bestämma om hon vill fullfölja en graviditet eller ej. Vidare bör de tidsfrister som reglerar abortförfarandel gälla även i fortsättningen.

När det gäller frågan om att lagreglera sjukvårdspersonalens skyldighet all medverka vid abort erinrar jag om att socialutskottet vid flera fillfällen förklarat sig berett all på nytt pröva frågan om sådan lagreglering om någon sjukvårdshuvudman inte skulle följa socialstyrelsens anvisningar.

Kommittén bör i första hand inrikta sitt arbete på all ge en mer djupgående bild av hur abortlagen kommit all praktiskt tillämpas i landet och kartlägga såväl positiva som negativa effekter av den nya abortlagstiftningen.

Den nya abortlagen skiljer sig från tidigare lagsfiftning på området framför allt genom all kvinnan fått den principiella beslutanderätten i en aborlsilua-lion och genom atl ulredningsförfarandet vid aborterna avsevärt har förenklats. Det är därför av särskilt intresse att kommittén redovisar vilka konsekvenser dessa förhållanden har haft för de kvinnor som övervägt abort och sedan eventuellt gått igenom abort. I detta sammanhang bör även

 

73                           Kommittéer: Socialdepartementet   Del II 8:4

mannens roll i aborlsiluationen särskilt uppmärksammas.

Riksdagen har fäst stor vikt vid atl aborlrådgivningen noggrant utvärderas och pekat på de regionala variationer som förekommer. Kommittén bör i sin karlläggning av hela abortförfarandel särskilt undersöka hur den rådgivning varit utformad som givils de abortsökande kvinnorna dels före, dels efter en eventuell abort. I sammanhanget bör om möjligt belysas hur kvinnan bedömer rådgivningen, kvinnors erfarenheter av olika utformning av rådgivning samt kuratorernas betydelse inom denna verksamhet. Även familjens roll i abortsituationen bör undersökas. Vidare bör om möjligt belysas vilken betydelse den nuvarande lagstiftningens utformning och aborlrådgivningens innehåll och organisation har för att förhindra psykiska efterreakfioner hos kvinnor som gått igenom abort. Av stort intresse är givetvis att få del av sjukvårdspersonalens bedömning av vad som varit positivt och negaiivt med abortförfarandet enligt den nya lagen.

Abortutvecklingen och de regionala, arbelsmarknadsmässiga och alders­mässiga variafionerna i abortfrekvensen bör analyseras. Särskilt den gynn­samma utvecklingen belräffande tonårsaborter bör studeras. I det samman­hanget bör belysas effekten av den aborlförebyggande satsning som skett samt h-nämndens roll i upplysningsarbetet om sexualitet, samlevnad och födelsekontroll.

Kommittén bör studera hur förhållandena på arbetsmarknaden samt kulturella, sociala och religiösa faktorer påverkar möjligheten all fullfölja en graviditet och därmed inverkar på aborttalen. I sammanhanget måste även abortulvecklingen i förhållande lill födelsetal och prevenfivmedelsanvänd-ning uppmärksammas. Kommittén bör även belysa hur preventivmedelsråd­givningen fungerar och barnmorskans roll i rådgivningen. Kommittén bör särskilt uppmärksamma de problem som gäller alt nå ul med information och rådgivning lill olika grupper. En viktig målgrupp i delta sammanhang är invandrarna.

Kommittén bör med utgångspunkt i sin analys söka lägga fram konkreta förslag om abortrådgivningens utformning och innehåll saml abortförebyg­gande åtgärder i syfte att minska abortfrekvensen i landet. Om möjligt bör särskilda åtgärdsprogram föreslås för en förbättrad information om samlev­nadsfrågor och om abortförebyggande åtgärder.

Kommittén bör i sitt arbete samråda med stafisfiska centralbyrån som har i uppdrag att utreda orsakerna lill del minskande barnantalet. Kommittén bör vidare la del av de forskningsprojekt som redovisats eller pågår inom området samt initiera nya projekt som bedöms kunna vara av värde för kommittén.

I den mån kommittén berör frågor som hänger samman med den allmänna hälso- och sjukvårdens omfattning, inriktning och organisation förutsätts samråd ske med företrädare för sjukvårdshuvudmännen.

Kommittén bör ta del av internafionella erfarenheter vad avser abortut­vecklingen.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar mig

att fillkalla en kommitté med högst 5 ledamöter med uppdrag atl göra en utvärdering av abortlagstiftningen saml föreslå ålgärder som syftar fill all

 

Del II 8:5   Skr. 1980/81:103                                                 74

minska aborlfrekvensen i landet,

all utse en av ledamöterna lill ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt ulredningen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta femte huvudfitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Socialdepartementet)

5. Översyn av reglerna om vård oberoende av samtycke inom socialtjänst- och sjukvårdslagstiftningen m.m.

Dir 1980:45

Beslut vid regeringssammanträde 1980-05-29

Departementschefen, statsrådet Söder, anför efter samråd med statsrådet Holm.

Frågorna om vård utan samtycke fillhör de mest diskuterade i samband med reformeringen av sociallagsliftningen. För närvarande finns regler i barnavårdslagen (1960:97) om omhändertagande för samhällsvård av barn och ungdom mol föräldrarnas eller den unges egen vilja. När det gäller vuxna människor innehåller lagen om nykterhetsvård (1954:579) regler som gör det möjligt all under vissa förutsättningar tvångsinta alkoholmissbrukare på allmän vårdanstalt.

För vuxna narkotikamissbrukare finns del däremot inga motsvarande bestämmelser. Alkoholmissbrukare liksom narkofikamissbrukare kan ges vård oberoende av sitt samtycke inom sjukvården enligt lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV). Detla sker också i betydande omfattning.

Socialutredningen föreslog i sitt slutbetänkande, (SOU 1977:40) Social Ijänsl och socialförsäkringsfillägg- lagar och mofiv, alt bestämmelserna om vård av barn och ungdom ulan samtycke skulle las in i en särskild lag men alt den framtida socialtjänsten inte skulle innehålla några regler om tvångsvård av vuxna människor. Man hänvisade beträffande vuxna missbrukare lill de möjligheler till vård oberoende av samtycke i företrädesvis akuta skeden som slår fill buds enligl LSPV. En minoritet inom socialutredningen förordade ett alternativt lagförslag som även medgav vård utan samtycke av vuxna såväl alkohol- som narkotikamissbrukare under längst tre månader.

Remissbehandhngen av socialutredningens belänkande visade alt opinio nen var starkt splittrad när del gällde frågan om vård oberoende av samtycke av vuxna missbrukare. En särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet redovisade år 1978 elt beslutsunderlag för regeringens slällningstagande i fråga om vård oberoende av samtycke inom socialtjänsten och sjukvår den.

Propositionen (1979/80:1) om socialtjänsten innebär alt tvångsvård av vuxna missbrukare inte skall finnas inom socialtjänsten. I stället skall särskilda bestämmelser införas i LSPV om "avgiftning och annan psykiatrisk

 

75                           Kommittéer: Socialdepartementet   Del II 8:5

vård" av vuxna alkohol- och narkotikamissbrukare. LSPV föreslås samtidigt byta namn till lag om psykiatrisk vård i vissa fall (LPV).

Belräffande barn och ungdomar behålls möjligheten all i vissa fall kunna bereda vård utom hemmet även mot den unges eller hans föräldrars vilja. Även på detta område innebär emellertid förslagen en starkare markering av den enskildes rätt atl ta del i beslut som rör honom själv. Den enskilde skall med förtroende kunna vända sig lill socialtjänsten med begäran om hjälp utan att riskera icke önskvärda konsekvenser i form av olika tvångsåtgär­der.

Samtidigt råder enighet om, vilket har betonats i såväl propositionen som socialutskottets yttrande över denna, atl samhället i vissa fall måsle kunna använda sig av tvångsåtgärder mot den enskilde när delta erfordras för att avvärja elt omedelbart hot mot någons liv eller hälsa. Så kan vara fallet vid missbruk av alkohol eller narkotika. En missbrukare kan under längre eller kortare lid vara oförmögen alt själv ta itu med sina problem och la så aktiv del i behandlingsarbetet som socialtjänsfiagen förutsätter.

Del kan då uppstå nödsituationer när del inte längre är möjligt för samhället att acceptera en vägran atl ta emot erbjuden hjälp med de konsekvenser delta innebär i form av mänskhgt lidande.

I propositionen föreslogs atl en ny intagningsgrund, som särskilt gäller missbrukare, skulle införas i LSPV. Intagning med stöd av den föreslagna bestämmelsen skulle få beslå i högst fyra veckor. I anslutning härtill föreslogs olika ändringar i LSPV:s förfaranderegler. Proposifionen bygger i dessa delar på förslag från den särskilda arbetsgruppen. För en utförligare beskrivning av lagförslagen och motiven för dessa får jag hänvisa till propositionen (del A s. 497 ff).

Från många håll har uttalats tveksamhet lill den i propositionen valda lösningen atl förlägga särskilda tvångsåtgärder mot missbrukare helt lill sjukvården. Kritiken har gällt såväl rättssäkerhelsaspekler som den vårdfi losofi som präglat lagförslagen. I vissa fall har man ansett atl den nu gällande nykterhelsvårdslagen inte bör upphävas i avvaktan på förslag om nya regler om vård utan samtycke.

Socialutskottet har i betänkandet SoU 1979/80:44 uttalat aft del är nödvändigt att frågan om vård utan samtycke av vuxna missbrukare görs till föremål för en fortsatt utredning i en särskild parlamentarisk beredning. Särskilt har betonats att utredningen bör göras förutsättningslöst. Beredning en bör således vara fri all pröva olika vägar atl tillgodose nödvändiga vårdbehov inom ramen för helhetssynen. Den bör överväga hur förfarandet bör utformas för alt uppfylla nödvändiga krav på rättssäkerhet och objekti vilet.

I ulskoltsutlålandet har också framhållits vikten av en bred politisk samling i en fråga som kan innebära långtgående ingrepp i enskilda medborgares frihet och integritet.

Enligl min mening finns starka skäl för alt i en parlamentarisk beredning belysa frågan om vård utan samtycke med avseende på lagsliftningen inom socialtjänsten och sjukvården. Det är angelägel all LSPV ses över i sin helhet och inte bara med avseende på missbruksvården. Önskemål har bl.a. framställts från flera håll om preciseringar av de yttringar av psykisk sjukdom som skall grunda rätt fill vård enligt LSPV. Det är vikfigt att dessa preciseringar står i överensstämmelse med allmänt vedertagna efiska princi per såväl nafionellt som internafionellt.

Den nya beredningen bör också utvärdera effekterna av den nya lagslift

 

Del II 8:5   8kr. 1980/81:103                                     76

ningen för den medicinska och sociala vården av vuxna missbrukare. Beredningen bör även belysa sambandet och de samordningsbehov som kan föreligga mellan olika bestämmelser av tvångskaraktär inom socialtjänst, sjukvård, kriminalvård och ordningslagstiftning. Beredningen bör inte se sitt uppdrag begränsat till atl gälla enbart vuxna missbrukare. Även anslutande regler för vård av unga och för vård av annan karaktär än missbruksvård bör ingå i beredningens uppgifter.

Utredningen bör ulgå ifrån att samhället har etl ansvar för alla individer och sikta fill all skapa största möjliga rättstrygghet för den enskilde och bästa möjHgheter till en individuellt anpassad vård i en sammanhållen vårdkedja. Lekmannainflytandet bör om möjligt förslärkas.

De delar av socialtjänsllagstiflningen som är avsedda att utgöra ell grundläggande skydd för barn och ungdomar i risksiluationer, främsl lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) bör bli föremål för ytterHgare överväganden. Beredningen bör sålunda förutsättningslöst över väga om några initiativ bör tas till ändringar eller tillägg i reglernas utformning. Beredningen bör i denna del samråda med ulredningen (Ju 1977:08) om barnens räft.

Propositionen om socialtjänsten behandlas för närvarande i riksdagen. Som ovan redovisats har socialutskottet redan förordat all det snarast skall tillsältas en parlamentarisk beredning med vissa uppgifter beträffande, vården  av vuxna  missbrukare m.m.   Riksdagen  har bifalHl utskottets hemställan (rskr 1979/80:142).

I sitt slutliga betänkande (SoU 1979/80:44) över propositionen har utskottet vidare föreslagit alt den nya socialtjänsfiagsliflningen skall träda i kraft den 1 januari 1982 och inle den 1 januari 1981 såsom förutskickats i propositionen. Med hänsyn härfill bör det vara riiöjligt alt under den fid som återstår till ikraftträdandet låta den av riksdagen begärda parlamentariska beredningen utreda frågan yllerligare så all etl nytt förslag till lagstiftning om vård oberoende av samtycke för vuxna missbrukare kan presenteras för riksda gen.

Skador hos nyfödda barn till missbrukande kvinnor har under senare lid uppmärksammats alltmer. Frågan om vilka medel som bör slå mödra- och socialvården till buds för att i akuta situationer genomföra en nödvändig vård i fall av missbruk som allvarligt hotar det väntade barnets hälsa bör utredas av beredningen.

Utredningsarbetet bör bedrivas så atl ett förslag kan läggas fram i sådan tid alt en ny lagstiftning kan träda i krafl samtidigt med atl nu gäUande vårdlagar ersätls av socialtjänsllagstiflningen.

Beredningen bör i utredningsarbetet beakta de övriga frågor som socialul skottet i belänkande 1979/80:44 har ansett bör prövas av beredningen.

Med hänvisning till vad jag har anfört nu hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för socialdepartementet

att tillkalla en kommitté med sex ledamöter med uppdrag alt dels genomföra en översyn av bestämmelserna om vård oberoende av samtycke inom socialtjänst- och sjukvårdslagstiftningen och därvid med förtur utar beta ett förslag belräffande vården av vuxna alkohol- och narkotikamissbru käre i sådan tid att en ny lagstiftning kan träda i kraft samtidigt med atl nu gällande vårdlagar inom social-, nykterhels- och barn- och ungdomsvården ersätts av socialtjänsllagstiflningen, dels följa och utvärdera den sociala vårdlagstiftning som beslutas med anledning av proposifionen 1979/80:1 om socialtjänsten och som underlag härför kartlägga nuvarande förhåUanden

 

77                           Kommittéer: Socialdepartementet   Del II 8:6

inom missbruksvården m.m.,

att utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes framställan. (Socialdepartementet)

6. Samordningsorgan för alkoholfrågor

Dir 1980:47

Beslut vid regeringssammanträde 1980-05-14

Departementschefen, statsrådet Söder anför.

Alkoholfrågorna har på senare fid varit föremål för en omfattande polifisk debatt. Debatten har visat att del finns en utbredd medvetenhet om att alkoholproblemen i vårt samhälle har blivit så slora all insatserna för alt bekämpa dem nu måsle intensifieras. Antalet människor som drabbas av skador och sjukdomar lill följd av alkoholmissbruk har ökat krafligl. Ökningen är särskilt markant bland ungdomar och kvinnor. Skadorna blir också allt allvarligare. Biandmissbruk av alkohol, narkofika och andra droger tenderar att öka.

Vi vet numera att det finns ett klart samband mellan totalkonsumfion och missbruket av alkohol. Den kraftiga uppgång av alkoholkonsumtionen som har ägt rum i Sverige under efterkrigstiden inger mol denna bakgrund slor oro. Målet för alkoholpolifiken är att nedbringa konsumfionen och därmed minska skadorna.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 6 december 1979 har jag fillkallat en särskild arbetsgrupp med uppgift alt genomföra en brett upplagd kampanj mot överlåtelse av alkohol lill ungdomar. Kampanjen, som inleddes förra månaden, och beräknas pågå åtminstone t.o.m. första halvåret 1981, har som mål att pressa ned alkoholkonsumtionen bland ungdomar under 20 år.

Etl centralt inslag i alkoholpolitiken är att påverka allmänhetens attityder och värderingar när det gäller alkoholbruk och alkoholmissbruk. I del arbetet spelar folkrörelserna en viklig roll. I april 1980 inbjöd jag representerar för en lång rad organisationer till överläggningar om hur man kan komma tillrätta med alkoholproblemen. Många synpunkler av stort värde för en intensifierad kamp mol alkoholmissbruket kom fram vid detta tillfälle.

Alkoholpolitiska frågor eller frågor med alkoholpolitisk anknytning hand­läggs inle bara i socialdepartementet, utan också i flera andra departement. För all åstadkomma effektiva ålgärder mol alkoholmissbruket bör dessa olika insatser samordnas. I årets budgetproposition förulskickade jag därför att en samarbetsgrupp mellan de berörda departementen skulle inrättas i della syfte.

Etl enhälligt socialutskott har i sill av riksdagen godkända betänkande

 

Del II 8:6   Skr. 1980/81:103                                                  78

(SoU 1979/80:31, rskr 1979/80:184) förordat alt den avsedda samarbelsgrup-pen skall få formen av ett samordningsorgan på alkoholområdet med uppgift att i första hand lägga fram förslag som kan beaktas senast i nästa års budgetproposition. I andra hand bör samordningsorganet få vissa mer långsiktiga uppgifter. I samordningsorganet bör enligt socialutskottet ingå, förutom ledande tjänstemän från berörda departement, även cheferna för de stafiiga myndigheter i vilkas verksamhet det ingår alt behandla alkoholfrå­gor.

Frågor som berör samordningsorganets arbetsuppgifter har senare också behandlats av skatleulskoftel (SkU 1979/80:44, rskr 1979/80:260).

Jag har understrukit betydelsen av alt de alkoholpoliliska insatserna ges hög prioritet. De preciseringar av samordningsorganels uppgifter som riksdagen har gjort Hgger enligt min mening helt i linje med detta önskemål, Etl sådant samordningsorgan bör därför nu inrättas, med de uppgifter som riksdagen har förordat.

Samordningsorganet bör arbeta med största skyndsamhet och fortlöpande behandla de frågor som bedöms som angelägna inom det alkoholpolitiska området.

Det är många förhållanden i samhället som kan utgöra en grogrund för missbruket. Förändringar i samhällsmiljön har i många fall skapat otrygghet och utsatt människor för svåra påfrestningar. Det är nödvändigl atl kampen mot alkoholmissbruket också innefaltar krav på en bättre samhällsplanering. En förbättrad arbets-, boende-, skol- och frifidsmiljö skulle minska otrygg­heten och den sociala isoleringen och därmed få slor belydelse för att förebygga såväl missbruk av olika slag som många andra sociala och psykiska problem.

Samtidigt är det uppenbart atl alkoholens tillgänglighet spelar en avgöran­de roll för konsumtions- och skadeulvecklingen. Del senaste årets alkohol­poliliska debatt har också i stor utsträckning gällt frågan hur de reslriklioner som finns på alkolholområdet kan förstärkas. Även frågan om en bättre efterlevnad av gällande bestämmelser har härvid uppmärksammals. Samord­ningsorganet bör få till uppgift att närmare överväga olika åtgärder härför. Jag tänker bl.a. på åldersgränsens iakttagande vid inköp från systembuti­kerna och ålgärder för all motverka langning. Vidare bör samordningsor­ganet med förtur utreda möjligheterna att begränsa skattefri införsel av alkoholdrycker till Sverige och att förbjuda försäljning av s.k. snabbvinsat­ser.

Riksdagen har på förslag av socialutskottet i dess tidigare nämnda betänkande uttalat alt prissättningen på alkoholdrycker mera aktivt än hittills skall användas som elt instrument i konsumtionsbegränsande syfte. All statlig representation borde enligt utskottet vara sprilfri. Slaten borde visa slor återhållsamhet i fråga om användningen av andra alkoholhaltiga drycker i representafionssammanhang. Beträffande den privata företagsrepresentationen fattade riksdagen på förslag av skatteutskottet principbeslut om alt representationsavdrag inte skall medges för spritdrycker och vin fr.o.m. år 1981. Samordningsorganet bör se till att erforderliga initiativ tas för alt följa upp dessa riksdagsbeslut.

På längre sikl bör samordningsorganet genomföra en översyn och utvär­dering av del samlade reslriklionssyslemet. De tekniska förutsättningarna alt införa en registrering av alkoholinköp liksom en ransonering av sådana inköp bör vidare utredas.

Reslriklionssystemet utgör en viktig del av alkoholpolitiken. Men en bred

 

79                           Kommittéer: Socialdepartementet   Del II 8:6

alkoholpolitisk satsning måste innefatta också andra betydelsefulla områ­den. Jag vill här först peka på det vikfiga opinionsbildande arbetet. Detta måste bedrivas i olika former och med varierande inriktning. Det handlar om både allmänna informafionsinsatser och särskilda, målgruppsinriktade kampanjer.

En rad inifiafiv på detta område har tagits under senare år. Jag har nänint den pågående kampanjen mot överlåtelse av alkohol fill ungdom. Den till socialstyrelsen knutna nämnden för alkoholfrågor har fördelat betydande medel till information. Vidare har statens ungdomsråd sedan 1972 fördelat särskilda bidrag lill upplysningsverksamhet i alkohol- och narkotikafrågor. Samordningsorganet bör skaffa sig en överblick över vad som görs och planeras inom detla område och lägga fram förslag fill sådana komplette­rande eller förändrade insatser som kan framstå som angelägna.

Informationsinsatserna bör emellertid inte isoleras från andra förebyggan­de ålgärder. Av särskild belydelse är här insatser inom skolans och arbetslivets områden. Samordningsorganet bör överväga mölighelerna atl effektivisera och förbättra skolans insatser för alt förebygga bruk och missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. När det gäller arbetslivet bör samordningsorganet bl.a. uppmärksamma de försök med s.k. kamratstödjande insatser som förekommer på vissa arbetsplatser i syfte alt motverka uppkomsten av främsl alkoholproblem. Sådana verksamheter bedrivs i dag med slöd av bl.a. socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor.

När del gäller vård och rehabilitering av människor med missbrukspro­blem vill jag först konstatera all socialvården slår inför betydande förändringar under de närmaste åren. Jag syftar bl.a. på förslaget fill nya socialtjänsfiagsfiftningen (prop. 1979/80:1). Jag kommer inom kort alt föreslå regeringen all tillkalla en särskild parlamentarisk beredning med uppgift att följa och utvärdera den nya lagsfiftningen, liksom alt kartlägga nuvarande förhållanden inom missbruksvården m.m. och atl fortsätla översynen av bestämmelserna om vård oberoende av eget samtycke inom socialtjänst- och sjukvårdslagstiftningen.

I april i år träffades en överenskommelse mellan statens förhandlings­nämnd, landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet om huvud­mannaskapet för inslitufionerna inom den framtida socialtjänsten. Denna överenskommelse, som regeringen nyligen har underställt riksdagen för godkännande (prop. 1979/80:172), kommer att få stor belydelse inle minst för vården av alkoholmissbrukare. I överenskommelsen ingår alt kommuner och landsfingskommuner i samverkan skall påbörja en länsvis insfitulionsplanering, som förutsälls vara avslutad före den 1 oktober 1981.

När det gäller frågan om formerna för lillnyktring av akut berusade personer pågår f.n. en särskild försöksverksamhet på en rad orter i landet. Verksamheten utvärderas av en arbetsgrupp under socialdepartementets ledning. En slufiig utvärdering beräknas kunna redovisas inom något år.

En rad olika aktiviteter för att karfiägga, förändra och förbällra vård- och rehabiliteringsinsatserna för alkoholmissbrukare pågår sålunda redan. Det bör ankomma på samordningsorganet atl nära följa della arbele. Samord­ningsorganet bör särskilt uppmärksamma frågan hur samhällets olika insatser för människor med missbruksproblem inom bl.a. skolan, socialvår­den, sjukvården och arbetslivet kan samordnas bättre än vad som ofta är fallet i dag. Samordningsorganet bör också följa del arbete som ulförs av de frivilliga organisationerna, vilkas insatser inom detta fält har kommit att få en

 

Del II 8:6   8kr. 1980/81:103                                     80

allt större betydelse som komplement till de samhälleliga verksamheter­na.

Del växande alkoholmissbruket bland kvinnor bör uppmärksammas särskilt. Undersökningar, inriktade på alkoholproblem hos kvinnor, visar markanta skillnader i sjukdomsbild och social situation mellan kvinnor och män. Behandlingsresurser för alkoholmissbrukare har formals av traditionen atl missbrukare är män. Det bör undersökas hur behandlingsresurserna på bästa sätt kan utnyttjas för all lillgodose de vårdbehov som finns hos kvinnliga missbrukare. Barnens situafion i familjer där missbruk förekom­mer måste särskilt uppmärksammas.

Alkoholmissbruk är en av de allvarligaste orsakerna lill fosterskador. Alkoholen beräknas varje år orsaka ca 400 fosterskador, varav 100 allvarliga. MöjHgheterna all utveckla stöd fill gravida kvinnor bör uppmärksammas, liksom frågan om förebyggande insatser och särskilda vårdinsatser på området.

En av förutsättningarna för en realisfisk alkoholpolitik är goda kunskaper om alkoholkonsumtionens och alkoholskadornas omfattning och föränd­ringar, totalt och inom olika befolkningsgrupper. Det finns redan en rad data som belyser dessa och närliggande frågor. Jag anser emellertid alt samord­ningsorganet bör få fill uppgift all pröva om delta kunskapsunderlag är tillräckligt eller om del behöver förstärkas genom ytterligare insatser.

Del är viktigt alt samordningsorganet har elt nära samarbete med socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor, som har en bred folkrörelseanknytning.

Samordningsorganet bör vidare ha nära samråd med Systembolaget AB och Vin och Spritcenlralen AB. Företrädare för dessa bör kallas till samordningsorganels sammanträden då frågor som berör deras verksamhetsområden behandlas.

Som en utgångspunkt för samordningsorganets arbete skall gälla att alla förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. Det innebär alt om kostnadskrävande förslag läggs fram måste samtidigt visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet inom utredningsområdet. Även i övrigt gäller de direktiv som utfärdats till kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir. 1980:20).

I samordningsorganet bör ingå statssekreterarna i social-, jusfifie-, kom­munikations-, budget-, utbildnings-, handels-, arbetsmarknads- och kom-mundeparlementen samt cheferna för socialslyrelsen, skolöverslyelsen, rikspoHsstyrelsen och generallullstyrelsen. Förutom ledamöterna bör även ersättare för dessa utses. Ordförande i samordningsorganet bör vara stats­sekreteraren i socialdepartementet.

Med hänvisning fill vad jag har anfört nu hemställer jag all regeringen bemyndigar mig

att tillkalla ledamöter och ersättare för dessa i elt samordningsorgan för alkoholfrågor med uppdrag att dels lägga fram förslag som kan beaktas senast i nästa års budgetproposition, dels initiera och planlägga arbetet för de ytterligare åtgärder som kan anses nödvändiga, dels pröva frågan om upprättande av elt mera långsikfigl program på alkoholområdel,

atl utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

all besluta om experter, sekreterare och annat biträde ål samordningsor­ganet.

 

81                           Kommittéer: Socialdepartementet   Del II 8:7

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta femte huvudfitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Socialdepartementet)

7. Översyn av föräldraförsäkringen m.m.

Dir. 1980:53.

Beslut vid regeringssammanträde 1980-05-29

Departementschefen, statsrådet Söder, anför.

Föräldraförsäkringen infördes år 1974 och har sedan dess successivt byggts ul i betydande omfattning genom ell flertal riksdagsbeslut. Senast har riksdagen i mars 1980 bifallit regeringens förslag om bl.a. utbyggnad av den särskilda försäldraförsäkringen fr.o.m. den 1 juli i år.

Samtidigt med alt föräldraförsäkringen trädde i kraft tillsattes en utredning för all följa försäkringens utveckling och lämna de förslag lill förbättringar som den ansåg vara behövliga. Utredningen har redovisat sitt arbete i betänkandena (SOU 1975:62) Förkortad arbetstid för småbarnsför­äldrar och (SOU 1978:39) Föräldraförsäkring. De förslag ulredningen lämnat har liH slora delar förverkligats med vissa ändringar i konstruktionen av de föreslagna systemen. Med det sistnämnda belänkandet har ulredning­en avslutat sitt arbete med föräldraförsäkringen.

Föräldraförsäkringen innehåller nu tre huvuddelar, nämligen föräldrapen­ning i samband med barns födelse, särskild föräldrapenning och föräldrapen­ning för tillfällig vård av barn.

Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under 180 dagar. Föräldrapenning kan utgå med helt eller halvt belopp och får som huvudregel disponeras längst lill 270:e dagen efter barnels födelse. Hel föräldrapenning utgår i regel med samma belopp som förälderns sjukpenning, dvs. med 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten, men med elt lägsta belopp på 32 kr. per dag (garantinivå). Della garanfibelopp höjs den 1 juK 1980 fill 37 kr. per dag.

Särskild föräldrapenning utgår under 90 dagar vid heltidsledighel. Den kan användas även när en arbetstagare har förkortad arbetstid och utgår då som halv eller en fjärdedels föräldrapenning. Särskild föräldrapenning kan disponeras valfritt lill dess barnet fyller åtta år eller slutar första skolåret. Den särskilda föräldrapenningen fördelas mellan föräldrarna så alt vardera föräldern har rätt till 45 dagar. Förälder kan med en anmälan fill försäkrings­kassan överlåta sin lid eller del av den fill den andra föräldern. Sedan den 1 januari 1980 utgår särskild föräldrapenning under dessa 90 dagar med i regel samma belopp som förälderns sjukpenning. Fr.o.m. den 1 juH 1980 kan den särskilda föräldrapenningen utgå under ytterligare 90 dagar för barn födda år 1980 och senare. Ersättningen under dessa nytillkommande 90 dagar utgår lika för alla med garantinivån 37 kr. per dag.

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn kan utgå vid barnets eller dess ordinarie vårdares sjukdom, smittförekomst hos barnet eller dess ordinarie

6 Riksdagen 1980/81. 1 samL Nr 103

 

Del II 8:7   8kr. 1980/81:103                                      82

vårdare saml för besök med barnet i förebyggande hälsovård. Reglerna för föräldrapenning för fillfällig vård av barn överensstämmer i fråga om ersättningens storlek i huvudsak med de regler som gäller för sjukpenning. Ersättning kan fr.o.m. den 1 januari 1980 ulgå under högst 60 dagar per år och barn under 12 års ålder. Fadern har dessutom en självständig rätt fill föräldrapenning under tio dagai för tillfällig vård av barn i samband med barnets födelse.

Sedan den 1 januari 1980 kan en särskild havandeskapspenning utgå fill gravida kvinnor som på grund av arbetets art inle kan fortsätta i sill ordinarie arbele och inte heller kan omplaceras fill andra arbetsuppgifter. Havande­skapspenningen utgår med belopp motsvarande sjukpenningen och kan ulgå under högst 50 dagar under fiden fr.o.m. den sexfionde t.o.m. den elfte dagen före den beräknade förlossningen.

Enligt lagen (1978:410) om" rätt till ledighet för vård av barn m.m. har föräldrar rätt atl med bibehållet anställningsskydd vara helt lediga från arbetet eller förkorta sin dagliga arbetstid fill tre fjärdedelar av normal arbetsfid så länge de vårdar barn under etl och ell halvt års ålder. Rätlen fill förkortad arbetstid, i vanliga fall sex fimmar per dag, gäller även lill dess barnet är åtta år eller har avslutat det första skolåret. Rätten fill ledighet är fristående från ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen. Föräldrarna har dock alltid rätt till ledighet från sin anställning under fid då ersättning utgår från föräldraförsäkringen.

I propositionen 1977/78:104 med förslag lill den nyssnämnda lagen om rätt lill ledighet för vård av barn m.m. anförde föredragande statsrådet all han ansåg det lämpligt atl - sedan reformen börjat verka - en arbetsgrupp fillsaltes för att utvärdera reformens arbelsmarknadsmässiga konsekvenser och dess effekter för barn och föräldrar. Arbetsgruppen borde även få i uppdrag att undersöka effekterna av de regler om särskild föräldrapenning och därmed sammanhängande föräldraledighet som infördes den 1 januari 1978.

Socialförsäkringsutskotlet har också, bl.a. i utlåtandena 1978/79:24 och 1979/80:11, utgått från att en översyn av föräldraförsäkringen skall göras och då innefatta en rad frågor som tagits upp i olika riksdagsmotioner. Del gäller bl.a. frågor om föräldrapenning för besök i fritidshem, reglerna om föräldra­penningens nivå för den förvärvsarbetande föräldern när den andra föräldern är hemarbelande, villkoren för föräldrapenning för lillfällig vård av barn samt de samhällsekonomiska och arbelsmarknadsmässiga konsekvenserna av ledighetslagstiftningen.

I årets budgetproposition har aviserats en översyn av föräldraförsäkringen i syfte atl förenkla regelsystemet.

 Jag anser nu liden vara mogen all göra den lidigare aviserade utvärdering­en och översynen av reglerna för rätt lill ledighet för vård av barn saml ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen och för havandeskapspen­ning. En särskild utredare bör tillkallas för uppgiften. Till utredningen bör vidare knytas personer med erfarenheler av och kunskaper om föräldraför­säkringens regelsystem och administration samt om dess konsekvenser för arbetsmarknaden.

Huvuduppgiften för ulredningen bör vara att göra en övergripande genomgång av de praktiska erfarenheterna av ledighels- och ersättningsreg­lerna såväl ur den enskildes synpunkt som ur arbetsmarknads- och admi­nistrativa synpunkter. Genomgången bör bl.a. la sikte på behovel av och möjlighelerna atl genomföra förenklingar i regelsystemet m.m. Informa-

 

83                            Kommittéer: Socialdepartementet   Del II 8:7

tionens utformning och effekter bör också utvärderas. Det bör ankomma på utredningen att i anslutning till redovisningen av resultatet av sin genomgång också lägga fram förslag lill de regeländringar som översynen ger anledning till. Utgångspunkten för utredningens arbele bör dock vara alt riksdagsbe­slutet i mars 1980 om föräldraförsäkringens omfattning står fast.

I fråga om föräldraförsäkringen vill jag tillägga följande som utgångspunk­ter för översynen.

De tre olika formerna av föräldrapenning har tillkommit för atl lillgodose olika behov av ledighet för vård av barn. Detta har lett till att ersättnings­reglerna skiljer sig mellan de olika delarna av försäkringen. Föräldraförsäk­ringen har därmed blivit mycket detaljrik och svår atl överblicka för den enskilde föräldern. Försäkringen ställer också stora krav på dem som svarar för dess administration och tillämpning. Den snabba utbyggnaden av försäkringen med nya utbyggnadselapper i stort sett varje år har också lett till elt flertal övergångsbestämmelser som ytterligare försvårar överblicken. I vissa fall är flera övergångsbestämmelser i tillämpning samtidigt. Inte minst under de senaste åren har därför behovel av förenklingar av reglerna inom föräldraförsäkringen och besparingar inom administrationen påtalats allt oftare. Behovel av förenkHng har också understrukils i socialpolitiska samordningsutredningens betänkande (SOU 1979:94). Den nya utredningen bör pröva om reglerna kan förenklas och förtydligas så all överblickbarhelen ökas och administrationen förenklas. Del gäller här alt nå bästa möjliga avvägning mellan barnfamiljernas och arbetslivets intressen.

Inom föräldraförsäkringen finns inga begränsningar av antalet ersättnings­perioder eller-någon regel om minsta antal ersättningsdagar under en period. Utredningen bör pröva om del med hänsyn fill administrationskostnaderna och ölägenheterna för arbetslivet sett i förhållande fill utbetald ersättning finns anledning att införa regler om viss sammanhängande ersättningstid för föräldrapenning i samband med barns födelse och för särskild föräldrapen­ning.

Ulredningen bör la del av socialförsäkringsutskotlels behandling av frågor rörande föräldraförsäkringen under de senaste åren.

Reglernas och informationens effekter bör studeras även från jämställd­helssynpunkt. Härvid bör utredningen samråda med jämställdhetskommit­lén (Ju 1976:08). I övrigt bör ulredningen samråda med bl.a. sjukpenning-kommittén (S 1978:04) och studieslödsutredningen (U 1975:16).

Som en utgångspunkt för utredningens arbete skall gälla att alla förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom del område som förslagen avser. Del innebär all om kostnadskrävande förslag läggs fram måsle samtidigt visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet inom utredningsområdet. Även i övrigt gäller de direktiv som utfärdats till kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir. 1980:20).

Utredningens arbele bör bedrivas med sikte på alt resultaten av översynen skall kunna redovisas under år 1981.

Med hätivisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för socialdepartementet

att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av reglerna för rätt lill ledighet för vård av barn och av ersättningsreglerna inom föräldraförsäk­ringen m.m.

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

 

DelUS:8   Skr. 1980/81:103                                                    84

utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen beslutar alt kostnaderna för ulred­ningen skall belasta femte huvudfitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Socialdepartementet)

8. Försäkringsdomstolarnas verksamhet m.m.

Dir 1980:57

Beslut vid regeringssammanträde 1980-06-19

Departementschefen, statsrådet Söder, anför

En ny besvärsorganisation inom socialförsäkringen med tre regionala försäkringsrätter trädde i funktion den 1 januari 1979. Försäkringsrätterna är sedan dess första besvärsinstans för främsl socialförsäkringsärenden m.m. som handläggs av de allmänna försäkringskassorna. Beslut av försäkringsrätt kan överklagas hos försäkringsöverdomstolen som är högsta instans i socialförsäkringsärenden. Vid nämnda tidpunkt infördes även elt tvåparts-förfarande inom socialförsäkringen genom all riksförsäkringsverket fick i uppgift all bevaka rättspraxis saml inträda som part vid socialförsäkringens överinstanser.

En särskild organisationskommitté för försäkringsrätterna (1978:02) inrät­tades för att ombesörja erforderliga förberedelser för de nya försäkringsrät­ternas verksamhet.

Regeringen medgav den 10 november 1978 att organisationskommittén fortsatte sin verksamhet efter del all försäkringsrätterna trätt i funktion den 1 januari 1979. Kommittén skulle i sill fortsatta uppdrag i samråd med försäkringsrätterna bl.a. utveckla gemensamma arbetsrutiner för rätterna och i övrigt överväga behovet av och formerna för administrativ samordning mellan rätterna. Kommittén borde även överväga möjlighelerna lill viss administrativ samordning mellan försäkringsrätterna och riksförsäkringsver­ket resp. försäkringsöverdomstolen.

Organisationskommittén har i november 1979 överlämnat promemorian Administrativ samordning mellan försäkringsdomslolarna m.m. I prome­morian konstaterar kommittén att del finns åtskilliga arbetsuppgifter, bl.a. på det ekonomioch personaladministraliva området, där behov finns av ett samordningsorgan för försäkringsdomslolarna. Kommittén föreslår därför att elt sådant organ, benämnt försäkringsdomslolarnas samarbelsnämnd, inrättas. Enligl förslagel bör nämnden beslå av representanter för berörda intressenter saml ha etl kansli.

Organisationskommittén hade inhämtat synpunkler från försäkringsöver­domstolen, riksförsäkringsverket, Centralorganisationen SACO/SR och Tjänstemännens centralorganisafion. Riksförsäkringsverket och de centrala personalorganisationerna har inle haft någon erinran mol kommilléns förslag om inrättande av ell samarbetsorgan. Man har dock anfört vissa synpunkler på samarbelsorganets uppgifter och sammansättning. Försäkringsöverdomstolen  anser  att  del   samordningsbehov  som  finns

 

85                           Kommittéer: Socialdepartementet   Del II 8:8

belräffande överdomstolens verksamhet kan tillgodoses ulan alt en särskild samarbelsnämnd inrättas.

Jag kan i huvudsak ansluta mig till organisationskommitténs bedömning av behovet av en viss administrativ samordning mellan försäkringsdomstolarna. Jag är dock inle beredd att förorda atl ett särskilt permanent samordnings­organ inrättas. I stället bör behovet av samordningsinsatser under del pågående inledningsskedet för den nya besvärsorganisationen tillgodoses genom ett organ i kommilléform.

Försäkringsrätterna har f.n. mycket stora ärendebalanser. Med hänsyn lill all det ofta ar fråga om ärenden av stor belydelse för den enskildes försörjning har riksdagen på regeringens förslag anvisat medel fill betydande personalförslärkningar vid försäkringsrätterna under nästa budgetår (prop. 1979/80:100 bil. 8, SfU 13, rskr 200). Regeringen har på mitt förslag medgeft atl personalförstärkningarna genomförs redan fr.o.m. den 1 maj 1980.

Med hänsyn fill de slora ärendebalanserna vid försäkringsrätterna anser jag det emellerfid nödvändigt att möjlighelerna prövas att vidta även andra åtgärder för att förkorta väntetiderna för ärenden hos rätterna. Dessa åtgärder kan bl.a. vara av administrafiv eller organisatorisk karaktär.

Mol bakgrund av vad jag här har anfört föreslår jag atl en kommitté fillkallas för att göra en genomgång av möjliga åtgärder för all förkorta väntetiderna vid besvär i socialförsäkringsärenden saml i övrigt behandla vissa gemensamma frågor för försäkringsdomslolarna m.m. I sistnämnda avseende bör kommittén ha fill uppgift att verka för samordning i främst administrativa frågor mellan försäkringsdomslolarna inbördes samt mellan dessa och övriga organ inom socialförsäkringsområdet. Kommittén får därmed funktionen som etl tillfälligt samrådsorgan för försäkringsdomsto­larna, riksförsäkringsverket och försäkringskasseområdel. Det finns också anledning atl hålla kontakt med del allmänna domstolsväsendet för all ta tillvara erfarenheterna därifrån. Samråd mellan kommittén och domstolsver­ket bör därför förekomma i administrafions- och effekfivilelsfrågor.

En första huvuduppgift för denna kommitté bör vara all skyndsamt utreda vilka administrafiva och organisatoriska ålgärder som kan vidtas för atl minska ärendebalanserna och därmed förkorta väntetiderna för besvär hos försäkringsdomslolarna. Åtgärderna bör inriktas på all utifrån de hittillsva­rande erfarenheterna av den nya besvärsorganisalionen uppnå effektivast möjliga ärendehandläggning. Kommittén bör därvid vara oförhindrad all föreslå sådana justeringar i besvärsreglerna som kan underlätta försäkrings­rätternas arbete. Kommittén bör även överväga behovet av och möjligheter­na all genomföra någon form av fullföljdsbegränsning, främst i högsta instans.

Alla besvär över beslut av riksförsäkringsverket belräffande arbetsgivar­avgift och av lokal skattemyndighet beträffande pensionsgrundande inkomst och egenavgift prövas av försäkringsrätten för Mellansverige. Förslag finns om alt handläggningen av ärenden rörande arbetsgivaravgift i första instans skall decentraliseras lill de lokala skattemyndigheterna och att besvärspröv­ningen i samband därmed skall flyttas över till besvärsorganisafionen på skalleområdet. Kommittén bör undersöka möjligheterna atl genomföra en överflyttning av besvärsprövningen i dessa ärenden lill skalleområdet ulan att avvakta nämnda överflyttning i första instans.

Kommittén bör även i övrigt överväga olika ålgärder som skulle kunna leda till en minskning av ärendebalanserna och därmed en förkortning av handläggningstiderna vid försäkringsdomslolarna. Därvid bör kommittén

 

Del II 8:8   Skr. 1980/81:103                                                  86

självfallet dra nylta av erfarenheterna från annan förvaltnings- eller dom-slolsverksamhel.

Organisationskommittén för försäkringsrätterna har i avvaktan på släll­ningstagande till förslaget om en samarbelsnämnd fortsalt sill arbete med vissa frågor rörande arkivering, beredskapsplanering m.m. Della arbele bör las över av den nya kommittén och organisationskommitténs verksamhet därmed upphöra.

Kommittén bör i början av sill arbete saml vidare under arbetets gång informera berörda personalorganisationer och bereda dem tillfälle all fram­föra synpunkter. Kommittén bör därutöver informera berörda arbetstagare om kommitténs arbele.

Kommitténs uppgift som samordningsorgan för försäkringsdomslolarna bör avse en period av högst två år. Kommittén bör dock senast den 1 oktober 1981 redovisa erfarenheterna av sin verksamhet i della avseende samt förslag fill hur ell eventuellt behov av fortsalla samordningsinsatser bör fillgodo­ses.

Som en utgångspunkt för kommilléns arbele bör gälla atl alla förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. Del innebär att om kostnadskrävande förslag läggs fram måsle samtidigt visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av ralionaHseringar och omprövning av pågående verksamhet inom utredningsområdet. Även i övrigt bör här i tillämpHga delar gälla de direktiv som utfärdats till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir. 1980:20).

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för socialdepartementet

atl fillkaHa en kommitté med högst 6 ledamöter för atl behandla vissa gemensamma frågor för försäkringsdomslolarna samt överväga åtgärder för att minska väntetiderna vid besvär i socialförsäkringsärenden,

att utse en av ledamöterna all vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag atl regeringen beslutar att kostnaderna för kommittén skall belasta femte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Socialdepartementet)

 

87                           Kommittéer: Socialdepartementet    Del II 8:9

9. Utredning om formerna för den psykiska barn- och ungdoms­vårdens (PBU/BUP) samt den kommunala familjerådgivningens framtida verksamhet

Dir 1980:60

Beslut vid regeringssammanträde 1980-06-26

Stalsrådel Holm anför efter samråd med departementschefen, statsrådet Söder.

Bakgrund

En särskild organisation för en mentalhygienisk och psykiatrisk verksam­het för barn och tonåringar är av relalivi sent dalum. Under 1930- och 1940-lalen började enstaka barnpsykiatriska vårdenheter inrättas först i privat, senare också i samhällets regi. År 1945 beslutades första gången om statsbidrag lill tjänster för psykisk barna- och ungdomsvård, kungörelse 1945:489, senare ersatt av kungörelse (1960:619) angående statsbidrag till psykisk barna- och ungdomsvård. Den sistnämnda upphörde all gälla den 1 januari 1976, då verksamheten i stället blev ersättningsberättigad från den allmänna sjukförsäkringen.

Statsbidragen skulle enligl bestämmelserna ulgå lill landsfingskommuner och kommuner utanför landsting för vård som utövades vid en central i anslutning lill etl sjukhus med barn- och ungdomspsykiairisk verksamhet eller vid en eller flera fristående centraler eller filialer som kunde repliera på vårdplatser vid något närbeläget sjukhus. Barn- och ungdomspsykiairisk vård finns nu sedan år 1971 i både öppen och sluten form i samtliga landsfing. Verksamheten leds av sjukvårdsstyrelsen utom i Stockholms läns landsfing, där landstingets sociala nämnd ansvarar för verksamheten. Totall finns i landet 30 allmänna barn- och ungdomspsykiatriska kliniker samt tre specialkliniker på regionsjukhusen i Lund, Slockholm och Uppsala. Vid klinikerna bedrivs både öppen och sluten vård (ca 660 vårdplatser år 1975). Dessutom finns fristående mottagningar utanför sjukhus i 7 landsting saml i Göteborg (8 st.) och Stockholm (22 st.). Mottagningarna i Stockholm har sitt ursprung i den år 1933 av Stockholms stads barnavårdsnämnd inrättade rådgivningsbyrån. Från denna växte ett nät av fristående centraler fram i Stockholms stad. Dessa övergick till landsfinget år 1971 men tillhör där som nyss har nämnts den sociala nämndens ansvarsområde. Verksamheten kallas ibland för PBU, ibland BUP. PBU (psykisk barn- och ungdomsvård) är benämningen för den öppna vården i form av rådgivningscenlraler. BUP (barn- och ungdomspsykiatri) avser del medicinska verksamhetsområdet vare sig det är fråga om sluten eller öppen vård.

Redan i den första slalsbidragskungörelsen angavs som ett villkor för bidrag all del för verksamheten skulle finnas anställda en eller flera läkare, en eller flera psykologer och kuratorer, saml i mån av behov pedagogassis-lenler. Man skapade alltså här förutsättningar för vad som långl senare kom alt bli elt allmänt omfattat önskemål inom vården, nämligen lagarbete. Verksamheten skulle förestås av en överläkare. Flerlalel mottagningar har också knufits lill en sjukhusklinik. Sedan statsbidragsbestämmelserna upphörde den 1 januari 1976 finns inga centralt utfärdade regler kvar om hur den barnpsykialriska verksamheten skall vara organiserad. I I.ex. Slockholm har under senare fid påbörjats en försöksverksamhet med en kurator eller en

 

Del II 8:9   Skr. 1980/81:103                                                  88

psykolog som chef för en PBU-cenlral i stället för en läkare. De gamla stalsbidragsreglerna styr dock uppenbarligen i praktiken alltjämt en stor del av verksamheten. Totall torde det finnas omkring 1.500 tjänster för alla olika personalkategorier fillsammans.

Historiskt kan man alltså särskilja tre rötter för barnpsykiatrin: en från barnsjukvården, där man inrättade byråer för uppfostringsfrågor, en från vuxenpsykiatrin, där man ofta öppnade särskilda avdelningar för de slarkl avvikande barnen, och en från barnavårdsnämnden, framför allt i Slock­holm. På 1940-lalet och i början av 1950-lalel hade man i huvudsak öppen verksamhet. Den efterträddes från mitten av 1950-talet av en mer sjukhus-anknuten. Åren därefter kännetecknas mer av en ändring av metoderna än av organisationen. Den inriktning på rent psykiatrisk/medicinsk verksamhet som kännetecknade barnpsykialrin under 1950-lalel har alltmer förskjutils mot en inriktning på behandling av hela familjer med olika terapeutiska metoder, vilket i någon mån har minskat behovet av läkare och i stället ökat kraven på kuratorerna och psykologerna.

Den första svenska familjerådgivningsbyrån startade i Stockholm år 1951. Under 1960-talel har antalet kommunala familjerådgivningsenheler ute i landel successivt ökal och är f.n. omkring 45. Alla dessa drivs av landsfingskommuner ulom 8 som är kommunala. Omkring 175 kuratorer är engagerade i verksamheten. Härutöver finns ell femlontal familjerådgiv­ningsbyråer med kyrklig eller ekumenisk huvudman.

I prop 1960:135 drogs riktlinjerna upp för en framtida statsunderstödd familjerådgivningsverksamhel. Orsaken fill inifialivel var de ökade tecken fill samlevnadssvårigheler som hade märkts under efterkrigstiden: en stark ökning av skilsmässorna, av de legala och illegala aborterna saml av ungdomsbrottsligheten. Landstingen ansågs vara mest lämpade som huvud­män för försöksverksamheten, eftersom de i regel hade etl lagom stort befolkningsunderlag och hade hand om näraliggande uppgifter som t.ex. den psykiska barna- och ungdomsvården. Enligl kungörelse (1960:710) om Statsbidrag lill försöksvis anordnad familjerådgivning kunde bidrag ulgå för rådgivning och behandling i samband med konfliktsituationer i äktenskap och familjer samt för upplysningsverksamhet om samlevnadsproblem. Den kunde också innefatta stöd och rådgivning ål abortsökande kvinnor. Verksamheten skulle utövas vid öppna mottagningar antingen vid särskilda byråer eller i anknytning till en lasarettsklinik eller en PBU-central. Till verksamheten borde knytas dels två eller flera kuratorer, dels som konsulter två eller flera läkare, varav en gynekolog och en psykiater. I propositionen förutsattes att försöksverksamheten fick ge slutligt svar på vilken modell som var den lämpligaste "i elt framlidssamhälle med vida större krav på den mentalhygieniska och menlalvårdande samhällsapparalen".

Den 1 januari 1980 upphörde den särskilda stalsbidragsregleringen lill familjerådgivningen efter förslag i prop. 1978/79:95 Den kommunala ekono­min. Som skäl anfördes atl "resurserna för familjerådgivningen inle bör skiljas från övriga individ- och familjeorienterade verksamheter" samt atl bidraget bedömdes vara av ringa ekonomisk belydelse för kommunerna.

Socialutredningen redovisade i sill belänkande Socialvården Mål och medel (SOU 1974:39, s. 409-423) en undersökning av familjerådgivningen fram liH år 1971. Utredningen gjorde också en bedömning av behovet av verksamheten och av dess framlida inriktning och organisation. Av genom­gången kom det fram att verksamheten dominerades av samlalsbehandHng med tyngdpunkten lagd på bearbetning av relafionsproblem saml informa-

 

89                           Kommittéer: Socialdepartementet   Del II 8:9

fion i juridiska och sociala frågor. Till familjerådgivningen hade ofta knutits konsulter i, förutom psykiatri och gynekologi enligl föreskriften för statsbi­drag, också juridik.

Utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt har nyligen föreslagit obligato­riska s.k. samarbetssamtal i skilsmässosituationer (SOU 1979:63 Om föräl­draansvar m.m. s. 94-100). Förslaget, som f.n. bereds inom regeringskan­sliet, kan komma att få belydelse för familjerådgivningens framfid.

Familjerådgivningen åtnjuter en långtgående form av sekretess enligl 7 kap. 4 § andra stycket den nya sekretesslagen (1980:100).

Framförd kritik och tidigare ändringsförslag

Som all annan behandlingsverksamhet har både PBU/BUP och familje­rådgivningen utsatts för krifik både inom och ulom organisationen. Om PBU/BUP-verksamhelen har sagts bl.a. all den huvudsakligen lar emot mofiverade klienter, den visar på sina håll begränsat intresse för barn med sociala komplikationer, den har svårt atl ställa upp med kort varsel i akuta situationer och all den sHls sönder av interna strider mellan oHka psykiatriska skolor och olika personalgrupper. Om familjerådgivningen har del sagts bl.a. all den inte behövs som en självständig verksamhet. Relationsproblem finns i många olika sammanhang och resurser all möta dem finns både inom sjukvården och inom socialvården. Det har därför satts i fråga hur man skall samordna och utnyttja de knappa behandlingsresurserna inom området på del mest ändamålsenliga sällel.

Frågan har behandlats senast av dåvarande socialministern i prop. 1979/80:1 om socialtjänsten (s. 231-247). Där lämnas en utförlig redogörelse för olika tidigare ändringsförslag innefattande även socialulredningens. Jag inskränker mig därför här lill all i korthet redovisa propositionsförslaget.

I propositionen görs uttalanden som stödjer socialulredningens förslag alt familjerådgivningen bör bli en kommunal angelägenhet och ingå som en del av socialtjänstens rådgivande verksamhet. Vidare uttalas den tanken atl fill samma socialtjänstenhel skulle kunna knytas de kuratorer öch psykologer som nu finns inom PBU/BUP och all kommunen skulle få köpa de rent medicinska insatser som behövs av landstinget genom ell konsullavtal. 1 propositionen lämnas också en redogörelse för den skolkuraliva verksamhe­ten. Föredragande departementschefen diskuterar frågan hur den verksam­heten bör vara utformad och organiserad utifrån en helhetssyn på samhällets resurser. Han erinrar också om den s.k. elevvårdskommillén (U 1978:06).

Avslutningsvis uttalar föredragande deparlmentschefen sin avsikt all begära regeringens bemyndigande atl få tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté för alt utreda några av de angivna frågorna.

Under riksdagsbehandlingen av propositionen har framförts viss kritik mol tanken på all överföra huvudmannaskapet för familjerådgivningen och särskilt för PBU/BUP lill kommunerna (mot. 1979/80:50 och 1219).

Socialutskottet har i sitt belänkande (SoU 1979/80:44) anfört all del får anses föreligga ell klart behov av en utredning av frågan om hur en samordning skall ske av det stöd och den hjälp som ges inom familjerådgiv­ningen, PBU/BUP och annan verksamhet, bl.a. socialtjänsten. Ulredningen borde göras av en parlamentarisk kommitté. Vidare anförde utskottet: "En kontroversiell fråga när del gäller samordningen mellan familjerådgivning­en, PBU/BUP och socialtjänsten är om dessa verksamheter skall samman­föras   fill   en   huvudman.    Som   framgår   av   propositionen   förordar

 

Del II 8:9   Skr. 1980/81:103                                                  90

departementschefen atl familjerådgivningen skall få kommunalt huvudman­naskap. Även beträffande PBU/BUP bör fördelarna med ell kommunall huvudmannaskap övervägas. 1 de båda motionerna är man dock starkt kritisk mot denna tanke."

Utskottet anförde därefter all utredningsarbetet i fråga om huvudmanna­skapet borde bedrivas förutsättningslöst. Utskottet framhöll som särskilt angelägel atl familjerådgivningen, som under lång tid bedrivits i form av försöksverksamhet, ges fasla former och byggs ut så atl den bättre motsvarar efterfrågan. Slutligen angav utskottet atl kommittén, som framhålls i propositionen, bör ha en allsidig sammansättning och förfoga över social och medicinsk expertis och att det lill kommittén bör på lämpligt säll knytas representanter för de personalkategorier som berörs av utredningsarbe­tet.

Riksdagen har bifallit utskottets hemställan (rskr 385).

Överväganden och förslag

Det ökande missbruket av alkohol och narkofika samt del slora antalet självmord, skilsmässor och aborter är tecken på atl del föreligger ett stort behov av personlig rådgivning och stödjande behandling i krissituationer i vårt samhälle. Hjälp erbjuds f.n. på ett flertal olika säll. Slora uppgifter fullgörs av läkare och annan sjukvårdspersonal både i allmän och enskild verksamhet. OHka kyrkliga företrädare har också påtagit sig ell stort ansvar. Vikfiga insatser med inriktning just på barn- och ungdomsgrupperna och på familjernas problem görs av den psykiska barn- och ungdomsvården, skolans elevvårdande personal och familjerådgivningen. Del är dock uppenbart atl dessa insatser inle räcker till för all fylla de faktiska behoven. Myckel talar för alt en viktig orsak till del är just splittringen av de tillgängliga resurserna på olika områden med snäva gränser för sin verksamhet liksom brister i samarbetet mellan områdena. Samtidigt kan del ligga slora värden i alt en viss verksamhetsgren eller yrkesgrupp får möjlighet att specialisera sig på att lösa vissa typer av särskilt svåra eller vanligt förekommande mänskliga pro­blem.

Socialvården står inför sin förändring till en socialtjänst. På sjukvårdsom­rådet pågår f.n. arbetet med en ny hälso- och sjukvårdslagstiftning med hälso- och sjukvårdsutredningens betänkande (SOU 1979:78) som grund. Omsorgskommitlén (S 1977:12) överväger en omorganisation av omsorger­na om de psykiskt utvecklingsstörda. I denna lid av omdaning av hela vårdområdets organisation faller del sig naturligt alt också la upp de mera specifika verksamhetsgrenar som jag här behandlar till särskild granskning och överväga hur de bäst skall vara organiserade i framliden. Som riksdagen har anfört bör del därför nu tillsättas en kommitté för all göra en förutsättningslös bedömning av hur de nuvarande verksamheterna inom PBU/BUP, familjerådgivningen och annan verksamhet med liknande upp­gifter, I.ex. socialtjänsten men även omsorgsverksamhelen, bäst kan samordnas.

Som har framgått av min inledande redogörelse har varken PBU/ BUP-verksamheten eller familjerådgivningen vuxit fram på grund av ålägganden från statsmakternas sida ulan på initiativ av huvudmännen själva men med visst slalligl ekonomiskt stöd. Den 1 januari 1980 upphörde dock de sista statsbidragen atl ulgå. Kommitténs förslag bör inle innebära någon ändring i detta förhållande. Kommilléns arbele måsle därför huvudsakligen bli all undersöka de nuvarande verksamheternas utformning, all analysera

 

91                          Kommittéer: Socialdepartementet   Del II 8:10

deras roller inbördes och i förhållande till andra likartade verksamheter, samt att ange vilka organisatoriska och andra förbättringar som kan göras. Särskild vikt bör därvid läggas vid en analys av samarbelsbehov och planering av samarbetskanaler mellan de olika akluella organen liksom vid behovel av en samordning mellan sluten och öppen barn- och ungdomspsykiairisk vård, med övriga medicinska verksamheter där barn vårdas saml med allmänpsy­kiatrin. Särskild uppmärksamhet bör även ägnas ål det problem, som en ökande efterfrågan på rådgivande behandling ål invandrargrupperna ulgör. Kommittén bör ta fram förslag lill lämpliga modeller för den framlida verksamheten, vilka kan ge de berörda huvudmännen uppslag och impulser fill förändringar och förbättringar inom ramen för nuvarande eller ett ändrat huvudmannaskap.

Kommittén bör i sill arbele hålla nära kontakt med elevvårdskommittén och omsorgskommittén. Kommittén bör ta tillvara de lidigare karfiäggningar som har gjorts av bl.a. socialutredningen (SOU 1974:39), av socialstyrelsen (Barn- och ungdomspsykiairisk verksamhet i Sverige; Socialslyrelsen redo­visar 1980:2) saml av elevvårdskommillén (Samverkan mellan skolan och andra samhällsorgan. Ds U 1980:2). Kommittén bör belysa de kommunal­ekonomiska konsekvenserna av eventuella förslag till förändringar som läggs fram (jfr Dir. 1980:20).

Kommitténs arbele bör bedrivas med sikte på att resultaten av översynen skall kunna redovisas under år 1981.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar mig

atl tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter för alt utreda hur den verksamhet som bedrivs inom den psykiska barn- och ungdomsvården (PBU/BUP) och den kommunala familjerådgivningen skulle kunna samord­nas inbördes och med andra verksamheter med näraliggande arbetsuppgif­ter,

att utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna för kommit­tén skall belasta femte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Socialdepartementet)

10. Tilläggsdirektiv till sjukpenningkommittén (8 1978:04)

Dir 1980:71

Beslut vid regeringssammanträde 1980-10-02.

Departementschefen, statsrådet Söder, anför.

Regeringen bemyndigade den 15 juni 1978 chefen för socialdepartementet atl fillkalla en kommitté, sjukpenningkommitlén (S 1978:04), för alt göra en översyn av sjukpenningförsäkringen. I kommitténs uppdrag ingår bl. a. att, som elt alternativ för att komma förbi vissa ölägenheter med nuvarande ersättningssystem, pröva förutsättningarna atl införa en period under vilken

 

Del II 8:10   Skr. 1980/81:103                                    92

arbetsgivaren skall svara för sjukersättningen, sjuklön, i stället för nuvaran­de ersättningsregler.

Vid min anmälan tidigare denna dag lill propositionen (1980/81:20) om besparingar i statsverksamheten m.m. konstaterade jag att även sjukförsäk­ringen måste underkastas en granskning på vissa punkter för att begränsa de fortsatta kostnadsökningarna. Denna granskning bör inriktas på möjlighe­terna alt dels begränsa försäkringens insatser på de punkter där detta kan ske utan allvarligare ölägenheter för de försäkrade, dels förstärka och effektivi­sera försäkringens skydd för de mest utsatta grupperna. I propositionen föreslås vissa besparingar vad gäller sjukförsäkringens sjukvårdsförmåner samtidigt som en särskild proposition om skydd mot höga läkemedels- och sjukvårdskostnader förulskickas.

När del gäller sjukpenningförsäkringen vill jag upprepa något av vad jag anförde vid min anmälan till besparingspropositionen.

Det helt övervägande antalet sjukfall är kortvariga. Av de 9,2 milj. sjukfall som anmäldes till försäkringskassorna under år 1979 föranledde 7,2 milj. eller 78 % utbetalning av sjukpenning. Av dessa varade ca 4,8 milj. sjukfall högst 7 dagar och ylterligare ca 1 milj. fall högst 14 dagar. Del är därför av stor betydelse att ersättningssystemet för de första dagarnas sjukfrånvaro är smidigt och effektivt. Etl sjuklönesystem skulle här kunna vara fördelaktigt ur flera synpunkter. Olika varianter av sjuklön lillämpas bl. a. i våra nordiska grannländer och flera andra europeiska länder.

Fördelarna med ett sjuklönesyslem skulle bl. a. vara atl nuvarande variationer i kompensationsnivån vid sjukdom skuHe kunna elimineras, utbetalningen av sjukersättning förenklas och administrationen därmed begränsas. Administrationskostnaden för utbetalning av ersättning för de första 14 sjukdagarna kan beräknas till omkring 230 milj. kr. Hur stor del av dessa kostnader som skulle falla bort vid övergång till ell sjuklönesyslem blir beroende av hur reglerna utformas. Företagen, som skulle få ett direkt ekonomiskt ansvar för ersättningarna, torde sannolikt också få ett ökat intresse för miljö- och trivselfrågor på arbetsplatserna för alt därigenom minska anledningarna till sjukfrånvaron. Genom sjuklönen skulle en del av sjukförsäkringens utgifter överläs av arbetsgivarna. Slaten skulle därmed få en avlastning genom bortfallet av statsbidraget (15 %) på viss del av sjukpenningkostnaderna. En justering skulle också bli aktueH av arbetsgi­varnas socialförsäkringsavgift lill sjukförsäkringen. Denna avgift är f. n. 10,6 % av löneunderlaget och skaH läcka 85 % av sjukförsäkringens kostnader.

De sammanlagda sjukpenningkostnaderna för den första resp. de två första veckorna i sjukfallen kan beräknas tiH omkring 3 000 resp. 5 000 milj. kr. Införandel av en sjuklöneperiod som omfattar de första en eller två veckorna av en sjukperiod kan beräknas minska sjukförsäkringens utgifter med i första hand den del av de nyssnämnda beloppen som utgör sjukpenning lill anställda. För slalens del skulle detla innebära en minskning av stalsbidragskoslnaderna av storleksordningen 500-700 milj. kr.

Jag vill här framhålla angelägenheten av alt man vid övervägandena kring elt sjuklönesyslem uppmärksammar behovet av särskilda åtgärder för att eliminera vissa ogynnsamma effekter som kan uppkomma för förelag med ett fåtal anställda. Ell syslem med någon form av frivillig återförsäkring för sjuklönekostnader för mindre förelag kan här vara en lösning som bör övervägas. Vidare kan finnas behov av särskilda ålgärder för atl förhindra atl vissa handikappade och personer med svag hälsa uteslängs från all få

 

93                          Kommittéer: Socialdepartementet   Del II 8:11

anställning p. g. a. risken alt de kommer atl medföra högre sjuklönekoslna­der.

Mot bakgrund av vad jag här har anfört anser jag det angelägel alt snarast möjligt få de närmare frågorna kring etl sjuklönesyslem klarlagda. Sjukpen­ningkommitlén bör därför få i uppdrag att senast den 1 mars 1981 komma in med en redovisning av sill utredningsuppdrag i vad avser ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom.

Mot bakgrund av sjukförsäkringens kostnadsutveckling och det samhälls­ekonomiska läge som redovisas av cheferna för ekonomi- och budgetdepar­temenlen i anmälan till besparingsproposifionen finns det nu anledning all också överväga möjligheterna att uppnå kostnadsbesparingar genom etl ökal inslag av självrisk inom sjukförsäkringssystemet. Ulöver vad som anges i kommitténs direktiv från år 1978 bör därför sjukpenningkommitlén nu få i uppdrag all senast den 1 mars 1981 komma in med underlag lill olika alternativ för atl uppnå kostnadsbesparingar inom ersättningssystemet vid sjukdom, t. ex. i form av lägre kompensationsnivå under de första dagarna i en sjukperiod eller införande av etl system med karens. En utgångspunkt bör därvid vara alt besparingarna skall påverka olika grupper på i princip likartal sån.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen beslutar om lilläggsdirektiv lill sjukpenningkommitlén i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Socialdepartementet)

11. Legitimations- och behörighetsbestämmelser för personal inom hälso- och sjukvården m. m.

Dir 1980:75

Beslut vid regeringssammanträde 1980-10-30

Statsrådet Holm anför.

Nuvarande förhållanden

Legitimationsbestämmelser

I vårt land slår det i princip var och en fritt all utöva verksamhet på hälso-och sjukvårdens område. Till skydd för allmänheten finns det dock omfattande begränsningar i denna frihet främst genom lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mol verksamhet på hälso- och sjukvårdens område, den s. k. kvacksalverilagen.

För vissa grupper som är verksamma inom hälso- och sjukvården finns bestämmelser om legifimation eller krav på viss kompelens för att utöva yrket.

Legifimalionen har två huvudfunktioner. För det första är den ell bevis om atl yrkesutövaren har en av samhället godkänd utbildning och kompetens för atl utöva yrket. För del andra är legitimationen ell medel för samhället all

 

Del II 8:11    8kr. 1980/81:103                                               94

kontrollera verksamheten och under vissa förutsättningar genom ålerkallelse eller begränsning av legitimationen återta den behörighet som legifimafionen ger yrkesutövaren.

Bestämmelser om legitimation finns f. n. för läkare, landläkare, barn­morskor, sjuksköterskor, sjukgymnaster, glasögonopliker och psykologer.

Bestämmelserna har olika rättslig innebörd för olika yrkesgrupper. För läkare, tandläkare och barnmorskor är legitimationen en förutsättning för obegränsad behörighet all utöva yrket. För de övriga yrkesgrupperna innebär legitimationen ingen ensamrätt att utöva yrket, ulan främsl ell bevis om viss av samhället godkänd kompelens.

För flera av yrkesgrupperna krävs legilimafion för innehav av tjänster inom den allmänna hälso- och sjukvården.

Läkare och tandläkare har också yrkesbeleckningarna lagligen skyddade. För övriga yrkesgrupper är endasi beteckningen "legitimerad/leg" i kombi­nalion med yrkesbeteckning skyddad.

Viss restriklivilel har iakttagits i fråga om att införa legilimalionsbesläm-melser för nya yrkesgrupper. Avgörande har varit om yrkesgruppen bedrivit självständig verksamhet - som t. ex. egna företagare - i förhållande lill allmänheten. Under sådana förhållanden har allmänheten ansetts ha behov av all genom legitimationsbegreppet få en lättfattlig information om alt yrkesutövaren har den utbildning och kompelens som av samhället har bedömts nödvändig och yrkesutövaren ansetts ha behov av all styrka sin kompelens. Om det däremot varit fråga om yrkesgrupper som endasi utövar verksamhet som anställda inom den offentliga hälso- och sjukvården har del inle ansetts föreligga samma behov. I sådana fall har tjänslebeteckningen ansetts vara tillräcklig informafion till allmänheten. För yrkesutövaren har det ansetts räcka om han vid anställningen har kunnat visa betyg om sådan utbildning som tjänsten kräver.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rättsliga städning

Sedan den 1 juli 1980 omfattar socialstyrelsens tillsyn all hälso- och sjukvårdspersonal enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjuk­vårdspersonalen m. fl. Med sådan personal avses:

1.    personal vid sjukhus eller annan inrättning för vård av patienter som drivs av det allmänna eller av enskild med bidrag från del allmänna eller efter särskilt fillstånd,

2.    den som ulan att omfattas av 1. i egenskap av legitimerad yrkesutövare meddelar vård ål patienter eller tillhör personal som biträder sådan yrkesutövare i vården,

3.    personal inom sådan detaljhandel med läkemedel för vilken gäller särskilda föreskrifter,

4.    annan grupp av yrkesutövare inom hälso- och sjukvården som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, socialslyrelsen föreskri­ver skall omfattas av lagen.

Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig all följa de föreskrifter som socialstyrelsen utfärdar m. m. De är vidare underkastade lagens bestämmel­ser om disciplinärt ansvar.

Genom den nya lagen har ytterligare grupper verksamma inom hälso- och sjukvården förts under socialstyrelsens tillsyn. Dessa har hittills i sin verksamhet endast varit underkastade kvacksalverilagens bestämmelser. Åtskilliga yrkesutövare inom hälso- och sjukvården kommer ändå all falla

 

95                          Kommittéer: Socialdepartementet    Del II 8:11

utanför begreppet hälso- och sjukvårdspersonal och i sin verksamhet endast vara underkastade kvacksalverilagens bestämmelser.

Allmänt om legitimatiotisprövningen

För legitimation krävs i allmänhet viss fullgjord utbildning eller avlagd examen. För all få legitimation måsle den enskilde därefter i några fall fullgöra viss prakfisk tjänstgöring under handledning. Sådana legitimations-villkor gäller f. n. för läkare och psykologer. Riksdagen har vidare beslutat (prop. 1978/79:41, Ubu 23, rskr 205) all som legitimalionskrav för tandläkare införa viss fids praktisk tjänstgöring inom folktandvården efter fullgjord grundutbildning.

Den praktiska tjänstgöringen kan fullgöras på olika säll. Del kan därför krävas särskild sakkunskap för atl bedöma om delta villkor för legitimatio­nen är uppfyllt.

Särskild sakkunskap vid legilimationsprövningen krävs också när det gäller sökande som på annal säll än genom fastställd utbildning skaffat sig motsvarande kunskap och färdighet, t. ex. personal med utländsk examen.

Legifimafion meddelas av socialstyrelsen. Återkallande av legitimation eller annan behörighet samt meddelande av ny legitimation efter ålerkallelse prövas numera av hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd enligt de grunder som anges i lagen om fillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl. Legitimation kan vägras om grund för ålerkallelse föreligger.

Genom den nya lagen har införts enhetliga regler om återkallande av legitimation eller annan behörighet för samtliga yrkesgrupper för vilka sådana krav gäller.

Behörighet att inneha tjänster inom den altmäntta hälso- och sjukvården

För flera yrkesgrupper ulgör som nämnts legitimationen ell villkor för behörighet atl inneha Ijänsl inom den allmänna hälso- och sjukvården. För läkare och sjuksköterskor finns dessutom krav på viss vidareutbildning för rätt all inneha vissa tjänster inom sjukvårdsorganisationen. Motsvarande gäller för tandläkare inom folktandvården.

Detaljregleringen av såväl fillsättningsförfarande som behörighelvillkoren framför allt rörande läkartjänsterna syftar till atl tillgodose kravet på hög kvalitet och säkerhet i sjukvården.

För några yrkesgrupper gäller inte bestämmelser om legitimation, men verksamheten är ändå rättsligt reglerad. För apotekare och receptarier gäller sålunda ensamrätt alt färdigställa vissa läkemedel för utlämnande till allmänheten. Tidigare gällde bestämmelser om legitimation för apotekare. Dessa upphörde i samband med tillkomsten av Apoteksbolaget AB. Ingen får biträda tandläkare som tandhygienist utan att ha gått igenom fastställd utbildning. För anställning som tandtekniker, tandhygienist och landsköter­ska inom folktandvården krävs av socialslyrelsen utfärdat s. k. behörighels-bevis.

Socialstyrelsen kan i viss ulslräckning medge dispens från behörighetskra­ven.

För det slora flertalet yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården finns inga legitimationsbestämmelser eller annan rättslig reglering av yrket. För dessa yrkesgrupper är kraven för anställning inom den allmänna hälso- och sjukvården preciserade i kollektivavtal.

 

DelIIS:ll    Skr. 1980/81:103                                             96

Tidigare  förslag  rörande  legitimations-   och   behörighetsbestämmelser m. m.

Socialstyrelsens översynsulredning (ÖSoS) behandlade i sitt utrednings­arbete såväl legitimalionsfrägan i sin helhet som frågan om behörighet för den assisterande tandvårdspersonalen. 1 fråga om behörighetsbevisen för den assisterande tandvårdspersonalen föreslog ÖSoS all behörighetsbevisen för personal med svensk utbildning skulle avskaffas och ersättas med slutbevis från utbildningsanstall. För personer med utländsk utbildning saml annan utbildning i Sverige än den som fastställts av socialstyrelsen skulle systemet med särskilda behörighetsbevis finnas kvar.

I prop. 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation m. m. förordas atl bestämmelserna om legitimation ses över. Som grund härför anges bl. a. följande. Bestämmelserna är svåröverskådliga och har olika innebörd för olika yrkesgrupper samt är i vissa fall föråldrade. Förutsätt­ningarna för legilimationsförfarandet har gradvis förändrats varvid genom­gången utbildning har kommit att utgöra den faktiska behörighetsgrunden. Socialstyrelsen utför inte någon egentlig sakprövning av de sökandes lämplighet och kvalifikationer, utan denna prövning sker i anslutning till utbildningen. Fullgjord utbildning anses vara tillräcklig garanfi för atl behörighetskraven är tillgodosedda. Mol denna bakgrund borde utbildnings-kontroll och legitimering i flertalet fall kunna samordnas och utföras i etl sammanhang.

Bevis om godkänd utbildning som utfärdas av ulbildningsanslalterna borde kunna likställas med nuvarande legitimalionsbevis. Della skulle bl. a. innebära betydande administrativa förenklingar. Del skulle däremot inle innebära någon förändring av legitimalionsinslilulel som sådanl eller av samhällets möjligheter all kontrollera berörda yrkesgruppers verksamhet och i vissa fall återkalla legitimationen. Della borde även fortsättningsvis åvila socialstyrelsen och ansvarsnämnden.

1 anslutning lill legitimationsfrågan betonas atl handläggningen av individuella behörighels- och dispensfrågor bör förenklas och så långt möjHgl decentraliseras från socialstyrelsen till de vårdansvariga huvudmännen.

Riksdagen har bifallit propositionen i denna del (SoU 1979/80:45, rskr 386).

Hälso- och sjukvårdsutredningen konstaterar i betänkandet (SOU 1979:78) Mål och medel för hälso- och sjukvården, att behörighetsbestäm­melserna är spridda i olika författningar, atl de kommit lill vid olika tillfällen och atl del kan anföras åtskiHiga skäl för en särskild översyn av bestämmel­serna. Ell samlat övervägande borde enligt kommittén också omfalta frågor om behörighet på områden som f. n. inle är förfailningsreglerade. Del borde även omfatta liUsällningsförfarandet. En särskild översyn av behörighetsfrå­gorna borde också inbegripa frågor om kompetenskrav på olika nivåer, t. ex. för anställning i ledande ställning.

Hälso- och sjukvårdsutredningens förslag innebär alt detaljregleringen av fillsällandel av läkartjänster utmönstras ur lagsfiftningen och att de bestämmelser som behövs för att reglera behörighet för anställning inom hälso- och sjukvården i avvaktan på en särskild översyn förs över till en särskild förordning. Betänkandet har remissbehandlats och är f. n. under beredning inom regeringskansliet.

Förbundel Sveriges arbetsterapeuter har hemställt hos regeringen all krav på legifimafion eller viss behörighet införs för arbetsterapeuter. F. n. anställs enligt förbundel i viss utsträckning personal utan fastställd utbildning på

 

97                          Kommittéer: Socialdepartementet   Del II 8:11

arbelsierapeuttjänsler på olika nivåer. Det borde vara lill fördel för såväl den remitterande läkaren som patienten alt genom legitimation eller särskild behörighet få information om den enskilde arbetsterapeuten har den fastställda ulbildningen.

Framställningen har remissbehandlats. Såväl socialstyrelsen som Lands­tingsförbundet hänvisar i sina remissvar lill den särskilda översyn av legilimafions- och behörighetsfrågorna som enligt uppgift skall ske. Univer­sitets- och högskoleämbetet (UHÄ) förordar all en utredning om behörig­hetsfrågorna kommer lill stånd i första hand för atl ge arbetsterapeuterna och sjukgymnasterna en så likartad ställning på arbetsmarknaden som möj­ligt.

UHÄ har vidare i anslutning lill all utbildningen i psykoterapi påbörjades 1978 hemställt att regeringen bl. a. vidtar de ålgärder som kan anses nödvändiga för alt lösa frågan om behörighet all utöva psykoterapi. De yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården som har legitimation och som har gått igenom utbildning i psykoterapi anses kunna utöva psykoterapi inom ramen för sin legifimation. Däremot är behörighetsfrågorna inte klarlagda för personer som saknar legitimation och som är verksamma utanför den allmänna hälso- och sjukvården. Framställningen har remissbehandlats. Remissinstanserna - socialstyrelsen. Landstingsförbundet, SACO/SR - är posifiva till all frågan prövas vid en särskild översyn av legitimations- och behörighetsbestämmelserna.

Enligt vad jag har inhämtat har även andra yrkesgrupper gjort framställ­ningar om behovel av rättslig reglering av yrket.

En nordisk arbetsgrupp har nyligen på uppdrag av nordiska socialpolitiska kommittén lagt fram förslag lill överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad för bl. a. 16 yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Överenskommelsen kommer i princip all innebära alt den som har legitimation eller motsvarande behörighet i ell land har rätt lill samma godkännande i de övriga länderna. Förslagel är f. n. föremål för remissbe­handling i de nordiska länderna.

Överväganden

En översyn av olika frågor rörande legitimation och annan behörighet på hälso- och sjukvårdens område har ifrågasatts sedan ell par år.

I proposifionen om socialstyrelsens uppgifter och organisation m. m. som antagits av riksdagen föreslås förändringar framför allt i fråga om den prakfiska organisationen av legilimationsförfarandet. Hälso- och sjukvårds­utredningen har ansett att behörighetsfrågorna bör göras till föremål för en samlad översyn.

Jag föreslår all en särskild utredare tillkallas för all göra en allmän översyn av bestämmelserna om legitimation och annan behörighet på hälso- och sjukvårdens område.

Utredaren bör pröva behovet av bestämmelser om legitimation eller annan behörighet för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården saml för vilka grupper sådana bestämmelser bör gälla. Utredaren bör därvid ulgå från alt nu gällande principer för införande av legitimations- eller behörighetskrav i huvudsak bör gälla även i framtiden. Utredaren bör också överväga formerna för meddelande av legifimation eller annan behörighet. Utredaren bör därvid överväga om en särskild legifimations- eller behörighetsprövning behövs för de fall behörighelsgivande utbildning sker under överinseende av

7 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

Del II 8:11    8kr. 1980/81:103                                               98

offentlig eller av det allmänna godkänd utbildningshuvudman i Sverige. Motsvarande övervägande bör även göras om praktisk tjänstgöring utgör legitimalionskrav. Vidare bör övervägas hur personer med utländsk utbild­ning skall inordnas i systemet. Förhållandet mellan legitimations- och behörighetsbestämmelserna saml kvacksalverilagen bör beaktas. Ulredning­en bör främst syfta lill att med bibehållen säkerhet och information fill allmänheten åstadkomma administrativa förenklingar av prövningen av ärenden om meddelande av legitimation eller annan behörighet. Utredaren bör härvid vid arbetets påbörjande sarnl vidare under arbelets gång informera berörda personalorganisationer och bereda dem fillfälle att framföra synpunkler. Utredaren bör därutöver informera berörda arbetsta­gare om sitt arbele.

Utredaren bör eftersträva lösningar som innebär en ökad enhetlighet av bestämmelserna om legitimation och annan behörighet och så långt det är möjligt sammanföra likartade bestämmelser i en enda författning.

Utredaren bör vidare överväga behovel av särskilda bestämmelser om behörighet lill anställning inom den allmänna hälso- och sjukvården saml fillsältningsbesiämmelser. Även behovet av olika behörighetskrav för anställning på olika nivåer bör övervägas.

Som en utgångspunkt för den särskilda utredarens arbete skall gälla all alla förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. Del innebär att om kostnadskrävande förslag läggs fram måsle samtidigt visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet inom ulredningsområdet. Även i övrigt gäller de direktiv som utfärdats lill samtliga kommilléer och särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir. 1980:20).

Utredaren bör beakta all förslagen inle i onödan försvårar genomförandel av en gemensam nordisk arbetsmarknad för de berörda yrkesgrupperna.

Utredningen bör bedrivas skyndsamt.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar mig

all tillkalla en särskild utredare för all göra en översyn av gällande legitimations- och andra behörighetsbestämmelser för personal inom hälso-och sjukvården m. m.

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål ulredningen.

Vidare hemställer jag all regeringen beslutar all kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Socialdepartementet)

 

99                          Kommittéer: Socialdepartementet   Del II 8:12

12. Tilläggsdirektiv  till  utredningen  (S   1980:3)  om  gallring av medicinska arkiv m. m.

Dir 1980:76

Beslut vid regeringssammanträde 1980-11-13

Stalsrådel Holm anför.

De regler om skyldighet att föra journal som finns f. n. avser dels olika yrkesutövare enligt instruktioner för dessa (läkare, tandläkare m. fl.), dels befattningshavare inom hälso- och sjukvårdens olika verksamhetsområden (bestämmelser i sjukvårdskungörelsen (1972:676) och stadgan om enskilda vårdhem (1970:88), inom skolhälsovård m. m.). Bestämmelserna har utfärdals av regeringen, socialstyrelsen och, för skolans del, av skolöversty­relsen efter samråd med socialslyrelsen. I vissa fall förs journaler ulan direkt författningsföreskrifl.

Enligt föreskrifter i 3 § 2) allmänna läkarinslrukfionen (1963:341) åligger det varje läkare - anfingen han är i allmän Ijänsl eller enskilt utövar läkaryrket - alt i sin verksamhet i öppen vård föra journal i den omfattning och på de sätt i övrigt som socialstyrelsen föreskriver. Motsvarande bestämmelser för tandläkare återfinns i allmänna tandläkarinslrukfionen (1963:666). Regler om skyldighet för barnmorska alt föra s. k. förlossnings­journal finns i 10 § reglementet (1955:592) för barnmorskor. Glasögonopti­ker skall enligt socialstyrelsens instruktion för dessa (1976:75) föra journal rörande sin verksamhet, t. ex. i form av kortregisler, vilkel skall innehålla uppgift om kundens namn och födelsetid, läkarens ordination, av optikern utförda undersökningar och deras resullal saml om utlämnande av glasögon. Socialslyrelsen har i 27 § normalreglemente för mödra- och barnhälsovården (MF 1969:39) skrivit in skyldighet atl i sådan verksamhet föra journal.

Enligt bestämmelser som utfärdats av skolöverstyrelsen efter samråd med socialslyrelsen, åligger det skolläkare att liHse atl hälsokort förs för varje skolans elev.

Vid sjukhusvård gäller enligl föreskrift i 31 § sjukvårdskungörelsen att överläkare åligger atl se lill atl föreskrivna eller eljest behövliga journaler m. m. förs. Enligt 39 § samma kungörelse får socialstyrelsen meddela föreskrifter om journaler m.m. och fastställa blanketter lill de formulär som erfordras. Sådana bestämmelser har meddelats beträffande lasarett för psykiatrisk vård. Belräffande enskilda vårdhem gäller enligt 16 § stadgan om enskilda vårdhem m. m. atl vårdhemsläkare åligger all se till alt av socialslyrelsen föreskriven journal förs vid hemmet och förvaras där.

Förfallningsföreskrifter om vad en journal skall innehålla är få och knapphändiga. För den sjukhusbundna somatiska vården finns inga före­skrifter i delta avseende. Socialslyrelsen har meddelat bestämmelser i en kungörelse om journalföring i öppen vård (MF 1965:108) och om journaler vid enskilda vårdhem (MF 1970:46).

Journal i öppen värd skall - där inte särskilda omständigheter föranleder annal - innehålla (1) pafienlens namn och födelsefid (2) dalum för konsultationer, (3) uppgifter angående anamnes (anamnes = sjukdoms förhistoria), utförda undersökningar och deras resullal saml behandlingsåt­gärder, i den mån de är erforderHga för bedömande av patientens hälso- och sjukdomstillstånd samt (4) uppgifter om utfärdade remisser och intyg som har samband med vården.

Socialstyrelsen har i elt cirkulär (MF 1973:90) om avfallande av läkarintyg.

 

Del II 8:12    Skr. 1980/81:103                                              100

läkarutlåtande, journaler m. m. meddelat vissa yllerligare anvisningar angående journalföring. Bestämmelserna tar huvudsakligen sikte på att fästa läkarens uppmärksamhet på att för patienten kränkande eller nedsättande omdömen inle bör las in i intyg, ullålande eller journaler.

Inom hälso- och sjukvården förekommer - förutom patientjournalerna -yllerligare palientdokumenlalion som saknar någon entydig författnings­reglering. En viss överblick över de handlingar som förekommer ges i de allmänna råd om gallring i vissa medicinska arkiv som f. n. är föremål för översyn.

Olika rutiner gäller för palientdokumenlalion mellan olika sjukvårdsom­råden men ibland också mellan kliniker på samma sjukhus. Delta gäller både journaler och andra palienluppgifler. Även dokumentalionsmetoderna varierar. Fortfarande gäller dock lill övervägande del alt konventionella journaler förs. Förutom de klinikvis förda journalerna förekommer på några håll i landel försök med enhets- och samlingsjournaler, som omfattar information från flera kliniker (motsv.). Videoteknik och bandupptagningar har kommit att användas alltmer inom vården. Inom sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) pågår fortlöpan­de projektarbeten avseende journalhanlering och journalulveckling. En grundjournal har utarbetats som kommit all användas i stor utsträckning inom vården.

I växande ulslräckning används emellertid mikrofilmning inom hälso- och sjukvården. Spri har efter utredning gett ut rekommendationer fill sjukvårds­huvudmännen belräffande mikroarkivering av patientjournaler baserade på kostnadsberäkningar som visar alt denna typ av arkivering är ell förmånligt alternafiv. Datorteknikens användning inom hälso- och sjukvården har hittills haft begränsad omfallning. Denna tekniks användningsområden är dock fortlöpande föremål för utredning och överväganden.

Inte heller när det gäller sättet för förvaring av journalerna finns normalt centralt utfärdade föreskrifter, utan det ankommer på de enskilda sjukhus­direktionerna all besluta om detta. Förvaringen sker både i primärarkiv vid klinikerna och vid centralarkiv för hela sjukhus.

För all dokumentation inom hälso- och sjukvården gäller all den omfattas av tryckfrihetsförordningens och sekretesslagstiftningens bestämmelser om offentlighet och sekretess. Journaler och annan dokumenlafion inom den allmänna hälso- och sjukvården ulgör allmänna handlingar enligt tryckfri­hetsförordningen. En journal anses upprättad - och är därmed allmän handling - så snart den färdigställts för anteckning och införing. För uppgifter inom vården gäller dock bestämmelser om ell omfattande sekretesskydd för den enskilde och hans nära anhöriga. Genom den nya sekretesslag (1980:100) som riksdagen beslutat om och som träder i krafl den 1 januari 1981 förstärks den enskildes inlegrilelsskydd inom hälso- och sjukvården yllerligare bl. a. genom alt sekretesslagens bestämmelser kommer all gälla även mellan och inom myndigheter och genom att sekretessen i princip endast kan brytas genom föreskrifter om uppgiftsskyldighel i lag eller förordning. För datajournaler gäller därutöver datalagstiftningens bestäm­melser om sekretess.

Medicinalansvarskommittén har i sitt huvudbetänkande Hälso- och sjukvårdspersonalen (SOU 1978:26) lagt fram förslag om all patienterna under vissa förutsättningar skall ha rätt att få sina journaler helt eller delvis förstörda. Enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdsperso­nalen har patienten fr. o. m. den 1 juli 1980 fått denna rätt.

 

101                        Kommittéer: Socialdepartementet   Del II 8:12

Medicinalansvarskommittén har vidare behandlat patientjournaler ur olika aspekter. När del gäller skyldigheten all föra journal konstaterar kommittén alt förhållandena motiverar en översyn av hela del rådande systemet med hänsyn främsl lill integrilelsintressen och atl det bör göras en genomgång och ell försök atl samordna reglerna för i vilka fall och av vem journal skall föras. Skäl föreligger enligl kommittén för alt de grundläggande reglerna om skyldighet atl föra journal alltid ges förfaltningsstöd. Översynen bör omfalla all dokumentation, underrättelse till andra myndigheter, patientregister o. s. v. och även avse olika dokumenlalionsmeloder. Kom­mittén konstaterar dock atl de organisatoriska förhållandena på sjukvårds­området är så olika all en samordning inte kan komma lill stånd men förulskickar all situationen kan bli en annan när hälso- och sjukvårdsutred­ningen lagt fram förslag till ramlagstiftning på hälso- och sjukvårdens område utgående från en helhetssyn på hälso- och sjukvården. När del gäller innehåll och utformning av journalerna konstaterar kommittén atl en reglering i lagform knappast är möjlig. I prop. 1978/79:220 om samhällets tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. instämde föredragande statsrådet i kommitténs överväganden och förordade atl en översyn av bestämmelserna om patientjournaler och andra dokumenlalionsfcrmer borde övervägas sedan hälso- och sjukvårdsutredningen avslutat sill arbele. Riksdagen har beslutat i enlighet härmed (SOU 1979/80:16, rskr 1979/80:130).

Patientjournalen är ett centralt dokument inom hälso- och sjukvården. Syftet med gällande bestämmelser om journaler m. m. är i första hand all lillgodose patienternas intresse av en god och säker vård. Journalen ger således den enskilde yrkesutövaren möjligheler att följa egnas och andras tidigare diagnoser och behandlingsålgärder. Samhället får samtidigt möjlig­het alt kontrollera kvaliteten i yrkesutövningen. Under senare tid har även forskningens intresse av journalmaterialel betonats bl. a. för alt förebygga sjukdomar och skador inle minst inom den yrkesmedicinska verksamheten och inom förelagshälsovården. Patienten har emellertid också ell slarkl intresse av att personliga uppgifter om honom inle sprids obehörigen. Det förhållandet atl inom den moderna sjukvården allt mer används olika nya dokumentationsmetoder såsom band- och videoupptagningar, fotokopie­ring, datateknik och mikrofilmning försvårar kontrollen över spridningen.

Gällande bestämmelser om skyldighet att föra journal är begränsade fill etl fåtal personalgrupper och vissa verksamhetsformer inom hälso- och sjukvår­den. Endast vissa minimiuppgifler skall antecknas i journalen. Regler saknas för hur en journal skall vara utformad och vilka andra dokument som skall föras inom hälso- och sjukvården. Delta gäller även frågan om hur journaler m. fl. handlingar skall förvaras. De bestämmelser som finns är svårtillgäng­liga och spridda i författningar utfärdade på olika nivåer och av oHka organ.

En översyn bör därför ske av utformningen av den grundläggande patientdokumentationen inom hälso- och sjukvården med hänsyn såväl fill pafienternas intresse av god och säker vård som fill deras integritets- och rätlssäkerhelsintressen. Översynen bör leda till förslag om vilka befattnings­havare som skall vara skyldiga att föra journal, i vilka situafioner skyldighet skall föreligga och inom vilka verksamhetsformer journal skall föras. Översynen bör omfatta även de övriga handHngar om pafienterna som behövs inom hälso- och sjukvården såsom pafienlliggare, patientregister och uppgifter om patient till annan myndighet. Översynen bör också omfalla vad journalen bör innehålla och hur journalen bör vara utformad. Av särskilt

 

Del II 8:12   8kr. 1980/81:103                                              102

intresse är att belysa möjligheterna att förenkla och förbilliga journalhante­ringen, t. ex. med ändamålsenliga administrativa rutiner eller med använ­dande av modern teknik. Utgångspunkten bör vara atl de grundläggande bestämmelserna om skyldigheten all föra journal bör ges i lag. Vid översynen bör eftersträvas en ökad enhetlighet av bestämmelserna. Så långt det är möjligt bör likartade bestämmelser föras samman i en enda författning.

Översynen bör ske i nära samarbete med Spri. Vidare bör håHas fortlöpande och nära kontakt med Landslingsförbundet. I fråga om dokumentation inom skolhälsovården bör samråd ske även med Svenska kommunförbundel. Under översynsarbelel bör kontakt också tas med försvarets sjukvårdsstyrelse och värnpliktsverket.

F. n. ses bestämmelserna om gallring av de medicinska arkiven över av en särskild utredare (S 1980:03). Alt utföra den förordade översynen bör ges som ett tilläggsuppdrag till den särskilda utredaren.

Vissa praktiska frågor har uppkommit i samband med användningen av olika nya metoder för dokumentation, rörande förvaringsrutiner, rutiner för folokopiering och utlåning av journaler, diklering av journaler och rättelse, ändring eller förstöring av journal, t. ex. hur förstöring eller ändring av en mikrofilmad journal praktiskt skall ske. Frågan om vem som ansvarar för riktigheten av införda anteckningar i journaler och om varje införd uppgift skall signeras av behandlande läkare diskuteras ofta bland den berörda personalen. Den ökande användningen av diktafoner i journalhanteringen vållar också problem både vad gäller komprimering av journaltexten och ansvarel för rättelser eller ändringar i den utskrivna texten. I dag saknas en enhetlig reglering av dessa frågor vilkel vållar osäkerhet bland personalen framför allt med hänsyn fill patienternas integritets- och rättssäkerhelsin-tressen. I den utsträckning det visar sig möjligt och lämpligt bör översynen också omfalla dessa och liknande frågor. Utredaren bör under översynsar­belel ta del av de erfarenheter som förekommande försöksverksamheter med problemorienterade patientjournaler bl. a. på samnordiskt initiativ kan ha givit.

Med hänvisning till vad jag här har anfört hemställer jag atl regeringen beslutar om tilläggsdirektiv till utredningen om gallring av medicinska arkiv m. m. i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Socialdepartementet)

 

103         Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Del II K:l

Kommunikationsdepartementet

1. Översyn av luftfartsförfattningarna

Dir 1979:144

Beslut vid regeringssammanträde 1979-12-20

Departementschefen, statsrådet Adelsohn, anför.

Den civila luftfarten i Sverige regleras i luftfartslagen (1957:297, omtryckt 1979:643) och luftfartskungöreisen (1961:558, ändrad senast 1978:553). Till dessa ansluter också vissa andra regeringsförfattningar av mera speciell karaktär. Författningarna återspeglar helt naturligt de uppfattningar som rådde vid tiden för deras tillkomst om lämplig disposition och språk. Under den tid som har förflutit därefter har emellertid synsättet förändrats. Enligt min mening motiverar denna utveckling en samlad översyn av luftfartsför­fattningarna. För detla ändamål bör del tillkallas en särskild utredare.

Som jag redan har antytt bör översynen i första hand ha karaktären av en språklig och redaktionell överarbetning. Därutöver finns emellerfid också vissa frågor av sakHg innebörd som bör behandlas av utredaren.

Bl.a. har luftfartsverket och Svenska allmänflygföreningen i olika fram­ställningar till regeringen aktualiserat frågan om vissa ändringar i luftfarts-lagstiftningen. Inom kommunikafionsdepartemenlel har också upprättats en promemoria den 19 december 1979 med en redogörelse för vissa mindre frågor, som bör behandlas av utredaren.

Jag vill också erinra om det arbete som f.n. bedrivs rörande luftfartspoli-liska frågor av lufllransporlutredningen (K 1978:07). Del är angeläget all utredaren samråder med lufttransportutredningen så alt hänsyn kan tas lill de författningsändringar som kan visa sig bli nödvändiga med anledning av utredningens överväganden. Samråd bör givetvis också ske med andra ulredningar som arbetar med frågor av intresse i delta sammanhang.

Utredaren bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor som har samband med uppdraget och som kan komma all aktualiseras under arbelets gång.

Luflfartslagstiftningen har tillkommit efter nordiskt samarbete. Delta ledde fram till att luftfartslagsfiftningen i Danmark, Finland, Norge resp. Sverige i allt väsentligl skulle bH Hkalydande. I samarbetet förutsattes emellertid att nafionella förhållanden kunde föranleda författningsändringar som inle rubbade grunderna för samordningen. Del kan inle uteslutas atl utredarens arbete kan komma alt tangera områden där en nordisk samord­ning bedöms som väsenllig. Om så skulle bH fallet bör utredaren samråda med de berörda myndigheterna i Danmark, Finland och Norge.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för kommunikafionsdepartemenlel

alt fillkalla en särskild utredare med uppdrag alt se över luftfarlsförfalt-

 

DelIlK:2   Skr. 1980/81:103                                                   104

ningarna,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver alt kostnaderna för utredningen skall belasta sjätte huvudfitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommunikationsdepartementet)

2. Översyn av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom trans­portområdet

Dir 1980:2

Beslut vid regeringssammanträde 1980-02-21

Departementschefen, statsrådet Adelsohn, anför.

Enligl riksdagens beslut i anledning av prop. 1978/79:99 om en ny trafikpolifik (TU 1978/79:18, rskr 1978/79:419) skall en utredning genomfö­ras för alt se över formerna för transportforskningen i landel. Utredningens huvuduppgift skall vara all se över iransportforskningens organisation och formerna för samverkan mellan olika forskningsorgan. För della ändamål avser jag tillkalla en särskild kommitté. Jag återkommer i del följande till kommitténs arbetsuppgifter.

I ett samhälle som måsle vägledas av principer om god hushållning med resurser, personHg säkerhet och god miljö krävs av transportsektorn en snabb leknisk och funktionell utveckling. Det gäller atl tillskapa en tillfredsställande trafikförsörjning i landets olika delar lill lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. Detla förstärker behovet av en effekfiv transportforskning.

Ansvaret för forsknings- och ulvecklingsarbelel rörande Iransporler är uppdelat på ett stort anlal organ. Uppdelningen är i och för sig förklarlig eftersom den återspeglar del förhållandet alt Iransportfrågorna berör i stort sett alla väsentliga samhällsområden. Transportfrågorna ses - som framgår av del följande - inle bara från trafikpolitiska ulan också från bl.a. industripoliliska, energipolitiska, miljöpolitiska och jämställdhelspolitiska utgångspunkter. Samtidigt krävs en effektiv samordning av forskningsinsat­serna mellan oHka organ.

Statliga forskningsråd och myndigheter med FoU-slödjande funktioner som berör transportområdet är transporlforskningsdelegationen (TFD), styrelsen för teknisk utveckling (STU), delegationen för energiforskning (DFE) och statens råd för byggnadsforskning (BFR).

Trartsportforskningsdelegalionen (TFD) inrättades genom beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971:79, TU 1971:7, rskr 1971:190). Enligt instruktionen (1971:489) för transporlforskningsdelegationen (omtryckt 1975:1069) hand­har delegationen uppgifter som avser initiafiv, planläggning, samordning och stöd i fråga om forskning och utveckling rörande transporter, trafik och trafiksäkerhet i den mån sådana uppgifter inle ankommer på annan statlig myndighet.

 

105         Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Del II K:2

Enligt instruktionen åligger det delegationen särskilt att i fråga om transporter, trafik och trafiksäkerhet bl.a. följa utvecklingen och därvid samverka med berörda myndigheter, insfitutioner, forskare och företag. TFD skall vidare upprätta elt långsiktigt program för forskning och utveckling och fortlöpande förnya detla saml främja samverkan mellan berörda myndigheter och institutioner i fråga om planläggning och genom­förande av forskning och utveckling. I uppgifterna ingår även atl planlägga och genomföra eller låta genomföra utrednings-, forsknings- och utvecklings­projekt, planera och fördela statligt stöd fill forskning och utveckling samt främja ändamålsenlig informations- och dokumentationsverksamhet. För­utom nu nämnda ordinarie arbetsuppgifter har TFD ålagts programansvar för del i program 2 "Energianvändning för Iransporler" ingående delpro­grammet "Ålgärder i transportsystemet" inom det av riksdagen beslutade huvudprogrammet Energiforskning.

Styrelsen för leknisk utveckling (STU) har bl.a. till uppgift atl lämna statligt slöd lill leknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. På transportområdet stöder STU främsl fillämpad transportforskning och utvecklingsarbete med leknisk inriktning vid tekniska högskolor, flygteknis­ka försöksanstalten, forskningsinstilufioner och företag. Etl nytt område för STU är Irafiksäkerhelsteknik. STU skall inte bara beakta behovet av all utveckla transportsystemet, utan också allmänt stödja forskning som kan stimulera industriell utveckling. För projekt som berör både TFD och STU har skett en gränsdragning som innebär alt TFD stöder forskning beträffande transportsystem och STU teknik- och komponentulveckling i transport- och hanieringsanordningar ofta i anknytning till produktions- och hanleringspro-cesser inom industrin. Inom energiforskningsprogrammel har STU självstän­digt programansvar för det i program 2 ingående delprogrammet "Energianvändning i drivsystemet".

Delegationen för energiforskning (DFE) har som en av sina uppgifter att stödja övergripande systemstudier inom ramen för del statliga energiforsk­ningsprogrammet. DFE har vidare fill uppgift alt samordna forsknings- och utvecklingsverksamheten inom energiområdet och alt ta fram underlag för planering av forskning och utveckling inom delta område i ell långsiktigt perspektiv.

Statens råd för byggnadsforskning (BFR) stöder bl.a. forskning inom samhällsplaneringens område. Under senare år har man bl.a. startat olika projekt som berör trafik och bebyggelse. Verksamheten har varit av relafivt liten omfattning, men flera projekt med en bredare och mindre teknisk inriktning har initierats, bl.a. studier om olika trafikantgruppers krav på trafiksystemet. Ansvaret för forskningen inom detla område fördelas mellan TFD och BFR enHgt praxis så att TFD stöder forskningsarbeten som berör huvudtrafikleder och därtill knuten trafikavveckling medan BFR bevakar forskningsfrågor som berör lokala trafiknät, anpassning av trafiknät och bebyggelse samt miljöproblem i tätbebyggelse. Etl annal forskningsstödjan­de organ med viss anknytning till transportområdet är arbelarskyddsfon­den.

Statliga institufioner som har fill huvuduppgift att bedriva eget och uppdragsfinan.sieral forsknings- och utvecklingsarbete på transportområdet är statens väg- och trafikinstitut (VTI, flygtekniska försöksanstalten (FFA) och slalens skeppsprovningsanslalt (SSPA). VTI, som bildades samtidigt med TFD, bedriver forsknings- och utvecklingsarbete främsl inom vägtransporlområdet. Enligl förordningen (1971:233) med instruktion för

 

DelIIK:2    8kr. 1980/81:103                                                  106

statens väg- och trafikinstilut (omtryckt 1975:1067, ändrad 1979:513) har institutet särskilt till uppgift att bedriva dels forsknings- och utvecklingsverk­samhet, dels systematisk informations- och dokumentationsverksamhet rörande sådan verksamhet saml all sprida kännedom om de resultat som nåtts i arbetet. Verksamheten avser till största delen tillämpad forskning, men även utvecklingsarbete och viss grundforskning. Verksamheten vid VTI finansieras lill ungefär hälften genom uppdragsverksamhet.

FFA bedriver forsknings- och utvecklingsarbete inom flygområdet med uppgift atl främja utvecklingen av flygtekniken inom landel. Slalens skeppsprovningsanslalt har lill främsta uppgift att utföra provningar och undersökningar av belydelse för skeppsteknik och sjöfart.

Vid sidan av de särskilda FoU-institulionerna på transportområdet kan nämnas slalens geotekniska institut (SGI) som utför forsknings- och utveck­lingsarbete av betydelse inom bl.a. vägområdet. Insfitutets verksamhet finansieras till övervägande del genom uppdragsverksamhet - främsl för slalens vägverk.

Flera statliga förvaltningsmyndigheter bedriver egen utvecklingsverksam­het. Det gäller statens järnvägar, statens vägverk, sjöfartsverket, luftfartsverket och trafiksäkerhetsverkel. Därutöver är dessa myndigheter uppdragsgivare för forsknings- och utvecklingsarbeten vid olika institutioner och förelag. Inom väg-, luftfarts-, järnvägs- och sjöfartsområdena sker dessulom forskningsverksamhet genom internationella organisafioner. I fråga om trafikens miljöpåverkan bedriver eller stöder i första hand slalens naturvårdsverk och slalens vägverk sådan forskning.

Regeringen har tillkallat en särskild kolleklivlrafikberedning (K 1979:07) med uppgift alt analysera behovel av nya irafiklösningar på kollektivtrafik-området, initiera, följa upp och utvärdera försöksverksamhet med nya trafiksystem, följa den nationella och internationella utvecklingen på områ­det och pröva olika utvecklingsåtgärder för den kollekfiva trafikförsörjning­en i tätorter av olika struktur. Beredningen förutsätts bedriva sitt arbete i nära kontakt med statliga forskningsorgan och myndigheter med allmänt forsknings- och utvecklingsslödjande funkfioner som berör transportområ­det.

Bland enskilda organisationer och förelag som är inriktade på transportforskning kan nämnas Ingenjörsvetenskapsakademiens transportforskningskommission (TFK). TFK gör undersökningar och utred­ningar på del Iransporttekniska och Iransportekonomiska området. I detla sammanhang bör även framhållas det omfattande forsknings- och utveck­lingsarbete som bedrivs inom Irafikmedelsindustrin och inom trafikförelag, konsultföretag m.fl.

Synen på arbetsuppgifterna för forskningen och utvecklingsarbetet inom transportområdet har successivt ändrats under senare år. Ökad vikl har kommit att läggas vid frågor rörande bl.a. trafiksäkerhet, miljö och energiförbrukning. Transporterna har också allt mer kommit all uppfattas och behandlas som en integrerad del i produkfionsprocessen inom industrin, handeln, jord- och skogsbruket. Det ömsesidiga beroendet mellan transport­systemets utveckling och bebyggelse- och samhällsulveckHngen har bhvit allt tydligare. Det är bl.a. mol denna bakgrund som flera organ i samhället från delvis andra ulgångspunkter än de trafikpolitiska har beröring med Iransportforskningen. I en nära framtid torde framför allt också behovel av nya trafikformer, nya och utvecklade irafikmedel och transportsystem samt nya drivmedel och drivkällor komma atl öka.

 

107        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    Del II K:2

Denna utveckling innebär ökade krav på forsknings- och utvecklingsverk­samheten inom transportområdet. Samfidigl ökar behovet av samverkan mellan olika FoU-stödjande organ liksom mellan myndigheter, institutioner. Organisationer och företag i fråga om planläggning och genomförande av forsknings- och utveckHngsverksamhel. Dessulom ökar behovel av kontak­ter och samarbete forskare emellan liksom mellan forskare och forsknings­avnämare. Ökade krav ställs också på informations- och dokumentations­verksamheten.

Mol denna bakgrund avser jag, som jag nämnde inledningsvis, tillkalla en särskild kommitté för alt göra en översyn av iransportforskningen i syfte all utröna hur de nya och ökade FoU-behoven saml de krav som avnämare och forskare ställer på en effekfiv transporlforskningsorganisafion bättre skall kunna tillgodoses.

I sammanhanget vill jag erinra om de principer beträffande inriktningen av Iransportforskningen som riksdagen lagt fast i anslutning fill behandlingen av den trafikpolitiska propositionen. Jag vill också erinra om de program och planer som utarbetas av olika forskningsorgan i syfte att närmare klarlägga behovet av forskning och utveckling på transportområdet. För all planmäs­sigt kunna bedöma vilken inriktning och fördelning forskningsinsatserna bör ha på längre sikt har exempelvis TFD låtit utarbeta en s.k. perspektivplan. Dessa FoU-behov bör utgöra utgångspunkten för kommitténs arbele.

En av förutsättningarna för en effektiv forskningsverksamhet är all lill varandra gränsande projekt så långl möjligt samordnas och att dubbelarbete undviks. Uppdelningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på transportområdet på ett stort antal myndigheter, institutioner och organisa­tioner ställer således allt slörre krav på samordning. I sammanhanget kan konstaleras alt forskningsprogram utarbetade vid olika forskningsorgan till vissa delar täcker varandra. Del är angelägel atl uppdelningen på ohka forskningsorgan inle leder lill atl forskningsområden i gränsytorna mellan de olika organens huvudsakliga arbetsuppgifter faller utanför programområ­dena. Där så bedöms nödvändigl bör därför kommittén föreslå ändringar i syfte atl skapa ell bättre underlag för fördelning av statliga forskningsme­del.

Mot denna bakgrund bör kommittén närmare undersöka hur samarbetet mellan de olika organ som inom var sill område har ansvar för transport­forskningen kan breddas och fördjupas. Det gäller bl.a. möjligheterna till ökat samarbete beträffande programarbete och handläggning av ansökning­ar. Vidare bör förbättrade former för samfinansiering av projekt mellan olika organ studeras. I sammanhanget bör kommittén studera möjlighelerna till en ökad samfinansiering av FoU-projekl med företag, myndigheter och andra intressenter.

Internafionellt bedrivs en myckel omfattande FoU-verksamhet på trans­portområdet. FoU-organ i Sverige har också fått fruktbärande internalio­nella erfarenheler. Enligl min mening är det angelägel atl del sker etl fortsall och systemafiskt utnyttjande av de internationella kontaktnäten. Kommittén bör föreslå lämpliga former för hur den internationella kontaktverksamheten bör bedrivas. Syfiet bör vara att få till stånd etl ökat utbyte av FoU-resullal och finna former för hur Sverige kan dra nytta av rön gjorda utomlands. Del är därvid viktigt alt dubbelarbete undviks. På detla område är del enligt min mening viktigt atl en sådan samordning mellan olika organ som jag nyss berörde kommer lill stånd.

För all trygga transportforskningens kvalitet och kontinuitet är det

 

Del II K:2   Skr. 1980/81:103                                                 108

nödvändigt atl kompetenta forskare kan engageras i verksamheten. Inslaget av kortvariga projekt är stort, vilket motverkar kontinuitetssträvandena i forskningen och kan inverka negaiivt på forskningens kvalitet. Enligl min mening bör FoU-verksamheten bygga på relalivi långsiktiga program för alt därigenom attrahera forskare lill universitet och högskolor. Mot denna bakgrund bör kommittén studera möjlighelerna all bygga upp en mera programinriktad och därmed konfinuerlig forskning i landet. I dessa frågor bör utredningen hålla nära kontakt med lärartjänslulredningen (U 1977:04) och universitets- och högskoleämbetet.

Möjligheterna alt förbällra kvaliteten inom iransportforskningen sammanhänger nära med utbudet av och kvaliteten på ulbildningen i Iransporlfrågor. Kommittén bör därför studera på vilkel sätt synpunkler från forskningsorganen kan tillvaratas när det gäller utbildningsfrågorna. I dessa frågor bör kommittén samråda med universitets- och högskoleämbetet samt skolöverstyrelsen.

Behovel av samordning på Iransporlforskningsområdel gäller inle minst på det regionala planet. Inom de olika högskoleregionerna kommer behovet av en samordning mellan olika inslitufioners arbete all öka. Det gäller i.ex. att stimulera utvecklingen av tvärvetenskaplig forskning och all underlätta kontakterna mellan forskare och avnämare. Samarbelsfrågor av denna karaktär samt frågor rörande samarbetet mellan regionala organ och organ på del centrala planet bör behandlas av kommittén i samråd med berörda högskoleorgan.

Resultaten av transportforskningen måste på ett mer effektivt sätt kunna användas av avnämarsidan. Delta ställer ökade krav dels på forskningsorga­nen som förmedlande länk mellan forskare och avnämare, dels på forskarna när det gäller i.ex. utformning av forskningsrapporter. Det är angelägel all kontakterna med stafiiga myndigheter, kommuner, förelag och organisatio­ner fördjupas. Kommittén bör med hänsyn till olika forskningsorgans erfarenheler inom dessa områden föreslå metoder all presentera forsknings­resultat så alt de snabbt kan leda lill praktisk tillämpning.

De FoU-slödjande organen bör också stimulera och medverka till all kontakter upprättas mellan forskare som bedriver forskning på näraliggande områden. Detta kräver nära kontakt med varje enskild forskare, dels under den tid varje projekt diskuteras fram, dels under projekttiden. I samman­hanget kan erinras om de ökade möjlighelerna till användning av bibliogra­fiska dalabaser som vissa högskolor erbjuder.

Kommittén bör mot denna bakgrund närmare behandla formerna för den utåtriktade verksamheten inom Iransporlforskningsområdel.

I fråga om den organisatoriska uppbyggnaden av transportforskningen skall kommittén undersöka hur Iransportforskningen kan bedrivas i mer samlade organisationsformer än i dag. En utgångspunkt skall härvid vara alt forskningsmedel bör beviljas av så få organ som möjligt. Olika alternativ bör övervägas, I.ex. all forskningsorgan knyts samman i lämpliga grupper. När del gäller TFD bör möjligheterna lill en organisatorisk knytning till VTI resp. transportrådet studeras. Som nämnts bör även uppgiftsfördelningen mellan regionala och cenirala organ övervägas.

Även en förläggning av forskningsuppgifter fill andra myndigheter på transportområdet bör övervägas. Huvudprincipen skall dock vara all den forskning som finansieras av seklorsorgan skall utföras inom högskolan. Ytterligare en väsenllig uppgift för kommittén är att överväga ändringar av den inre organisationen hos olika forskningsstödjande organ i de delar dessa

 

109         Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    Del II K:3

berörs.

Vid behandlingen av organisatoriska frågor rörande de myndigheter som sysslar med transportforskning åligger del kommittén all under arbetets gång informera berörda arbetstagarorganisationer och ge dem tillfälle atl framföra synpunkler. Del åligger därutöver kommittén all på lämpligt säll informera berörda arbetstagare om utredningens arbete.

Om kommittén framlägger förslag om inrättande av nya forskningsorgan eller funktioner bör även övervägas om dessa kan förläggas lill skilda delar av landet och inle koncentreras lill Stockholmsområdet.

Kommittén bör arbeta i nära kontakt med berörda forskningsorgan, forskare, forskningsavnämare och andra intressenter på Iransportforskning­ens område. Vad gäller Iransportforskningen inom energiområdet bör kommittén samråda med dels DFE, dels i frågor om den organisatoriska uppbyggnaden med den särskilda utredaren rörande myndighetsorganisaiio­nen inom energiområdet m.m. (dir 1979:62).

Dagens förhållanden när del gäller Iransportforskningens organisafion och inriktning är relativt väl kartlagda. Kommittén bör därför undvika omfattan­de invenleringsarbelen i dessa delar. Kommittén bör sikta på alt redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 maj 1981.

Kommittén bör i sitt arbete beakta vad som anförts i kommittédirektiven (1978:40) om tilläggsdirektiv lill samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansieringen av reformer.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

all tillkalla en kommitté med högst 4 ledamöter med uppdrag atl göra en allsidig översyn av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom trans­portområdet,

atl utse en av ledamöterna att vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde ål kommittén.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver all kostnaderna skall belasta sjätte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Kommunikationsdepartementet)

3. Program för samordnade statliga insatser på trafikområdet i Stockholmsregionen

Dir 1980:23

Beslut vid regeringssammanträde 1980-03-27

Departementschefen, stalsrådel Adelsohn, anför.

Beslut som påverkar trafiken i Stockholmsregionen fattas av såväl statliga som regionala och kommunala organ.

På regional nivå har bl.a. Stockholms läns landsting som huvudman för den kollekfiva persontrafiken en viktig funktion.

På kommunal nivå är ålgärder som vidtas av Stockholms kommun av

 

DelIIK:3   8kr. 1980/81:103                                                   110

avgörande betydelse för trafikutvecklingen i den inre Stockholmsregionen. Eftersom regionen är en näringsgeografisk enhet berörs flertalet övriga kommuner inom länet i större eller mindre omfattning.

Utvecklingen särskilt under del senaste decenniet har visat atl de Iransporllösningar som i framliden måsle användas i lälorler i hög utsträck­ning bör baseras på kollekliva färdmedel. Skälen härtill är framför allt de miljö- och irafiksäkerhelsproblem som en alltför omfattande personbilstra-fik ger upphov lill. Della gäller specielll landels största tätorter och i första hand i Stockholmsområdet.

Vidare gäller att de snabbi ökande drivmedelspriserna och samhällets ambitioner atl spara energi ställer krav på energisnåla trafiklösningar, samtidigt som människors iransporlefterfrågan måsle tillgodoses.

En god trafikförsörjning i Stockholmsregionen kräver all olika insatser samordnas och inriklas mol gemensamma mål.

Flerlalel frågor som påverkar trafiken i Stockholmsregionen har utretts antingen av stafiiga, landslingskommunala eller kommunala organ under senare år. I dessa ulredningar har pekats på behov av åtgärder såväl inom lagstifiningsområdel som ålgärder för all förbällra förutsättningarna för den kollekliva trafiken liksom även ålgärder för all begränsa personbilslrafiken i regionens centralare delar.

Det finns således enligt min mening väl kända och utredda trafikproblem i Stockholmsområdet vars lösning på grund av de splittrade ansvarsförhållan­dena kräver särskilda initiativ. Med hänsyn fill della anser jag del lämpligl att tillkalla en särskild utredare med uppdrag all la upp överläggningar med berörda statliga, landslingskommunala, kommunala och andra parter om ell gemensamt program för slalliga insatser på trafikområdet i Slockholmsregio­nen. I sammanhanget bör möjligheler lill en samordnad prioritering av de statliga insatserna övervägas. Del framlagda progammel skall kunna ligga fill grund för statliga, landslingskommunala och kommunala beslut som rör Slockholmslrafiken. Utredaren bör i sitt arbele särskilt beakta atl del är angeläget att minska ölägenheterna med privatbilismen i Stockholms innerstad.

Bland de konkreta frågor som bör behandlas av utredaren vill jag särskilt peka på följande.

Arbete med atl revidera nu gällande flerårs- och fördelningsplaner för vägbyggandel kommer all ske under år 1983 eller vid den lidigare tidpunkt som regeringen bestämmer. I nuvarande planer ingår utbyggnaden av vissa nya väg- och lunnelbaneförbindelser som är av betydelse för all sanera biltrafiken i Stockholms innerstad. Väghållningskommitlén (K 1979:04) skall uppmärksamma frågan om bidrag lill kollekfivlrafikanläggningar. Utreda­ren bör ha nära samråd med kommittén vars arbete kan leda lill att f.n. icke statsbidragsberättigade kolleklivtrafikanläggningar blir bidragsberättigade. Detta kan i sin tur leda lill ändrade förutsättningar för revideringen av flerårs- och fördelningsplanerna. Del är mot denna bakgrund angeläget atl utredaren genom överläggningar med vägverket, länsstyrelsen, berörda primärkommuner och landstinget söker komma fram lill en gemensam syn på Stockholmsområdets framlida investeringar i vägar och kolleklivtrafik­anläggningar vilken kan ligga lill grund för planrevideringen och den regionala trafikplaneringen.

Då del gäller lokallågslrafiken pågår överläggningar mellan SJ och Stor­stockholms Lokaltrafik. Beträffande gods- och persontrafiken i Slorslock-holmsregionen har SJ av regeringen fåll ett särskilt utredningsuppdrag.

 

111        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Del II K:4

Resultaten av dessa överläggningar och utredningar bör ingå i underlaget för utredarens arbele med alt la fram ell, hos berörda organ förankrat, trafikprogram.

Möjligheten alt genom förskjutna arbetstider uppnå etl jämnare utnytt­jande av trafikapparaten bör beaktas av utredaren.

En fråga av betydelse såväl för Stockholmsregionens trafikförsörjning som för hela landel är terminalerna för flyg- och charterbussar i Stockholms centrum. Del är önskvärt att utredaren föreslår en lösning av denna fråga.

Utredaren bör vidare överväga om legala eller administrativa hinder finns för en samordnad parkeringspolitik.

Utredaren bör vara oförhindrad att la upp även andra frågor i syfte att uppnå ett samlat offentligt agerande för atl förbättra trafiksituationen i Storstockholm.

Analyser och förslag bör, om så är lämpligl, redovisas efter hand som de är klara.

Utredaren bör i sill arbete beakta vad som har anförts i kommittédirek­tiven (1978:40) om tilläggsdirektiv lill samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer. Förslagen får således inte innebära en ökad nellobelaslning av den stafiiga budgeten eller någon övervältring av kostnader från stat lill kommun.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

all tillkalla en särskild utredare för all upprätta elt program för samordnade trafikpolitiska ålgärder i Stockholmsområdet

att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag alt regeringen beslutar

alt kostnaderna skall belasta sjätte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Kommunikationsdepartementet)

4. Sjöfartens roll i trafikpolitiken

Dir 1980:72

Beslut vid regeringssammanträde 1980-10-23.

Departementschefen, stalsrådel Adelsohn, anför.

Under de senaste decennierna har del skett stora förändringar på godstransporlområdel. Dessa sammanhänger bl. a. med förändringar i godsslrukluren, ökade krav på snabbhet, regelbundenhet och säkerhet vid transporter, en strävan alt undvika omfattande lagerhållning och dyra och fidskrävande omlastningar saml en omfattande förbättring av framför allt vägnätet och en allmän höjning av landlransporlmedlens kapacitet och konkurrensförmåga. Den sammanlagda effekten av dessa förändringar har bl. a. blivit påtagligt ökade marknadsandelar för landlransportmedlen såväl när del gäller den inrikes trafiken som när det gäller trafiken mellan Sverige och övriga länder i Europa. De jämförelsevis låga undervägskostnaderna

 

DelIIK:4   Skr. 1980/81:103                                                  112

som är ett av fartygstrafikens främsta konkurrensmedel har betytt mindre än landlransporlmedlens förbättrade framkomlighet och lägre hanteringskost­nader. Denna utveckling har lett till en betydande omställning inom närsjöfarlen, dvs. den del av sjöfarten som konkurrerar med landlransport­medlen. Den lidigare så omfattande kustsjöfarlen som i inrikes och korlväga utrikes trafik bedrevs med små fartyg har i del närmaste helt upphört. Närsjöfarlen består numera av i huvudsak modernt, betydligt större och ofta specialiserat tonnage. De varor som nu fartygslransporleras i inrikes trafik är fill övervägande del oljeprodukter och lågvärdigl bulkgods.

I övrig närtrafik där tidigare en myckel stor del av varuutbytet ombesörjdes av den mindre skeppsfarten, har landlransportmedlen i kombination med en kraftigt expanderande färjelrafik tagit allt större marknadsandelar. Närsjöfarlen har kunnat hävda sin tidigare ställning främst i fråga om oljeprodukter och andra bulkvaror och även i fråga om t. ex. skogsindustriprodukter framför allt från norra Sverige.

År 1979 lade riksdagen fast riktlinjer för en ny trafikpolitik (prop. 1978/79:99, TU 1978/79:18, rskr 1978/79:419) som bl. a. innebar alt det trafikgrensvisa kostnadsansvaret enligl 1963 års trafikpolitik slopades för väg- och järnvägstrafiken. Vidare skulle de rörliga trafikanlavgiflerna anpassas bättre lill de samhäUsekonomiska marginalkostnaderna. Med utgångspunkt i tillgängligt material ansåg sig föredragande departements­chefen inle ha möjlighet all göra trafikpolifiska överväganden för närsjöfar­tens del. Föredraganden ansåg att resultatet av den sjöfartspoliliska utredningen borde avvaktas.

Den sjöfartspolitiska ulredningen (1977:05) behandlade i sill belänkande (SOU 1979:67) Svensk sjöfartspolitik i första hand de allmänna strukturpro­blemen inom svensk sjöfartsnäring. Ulredningen redovisade däremot inle några överväganden om relationerna mellan land- och sjötransporter.

I enlighet med regeringens förslag i prop. 1979/80:166 om sjöfartspolitiken m. m., fattade riksdagen under våren 1980 beslut om ett sjöfarlspoliliskt program (TU 1979/80:30, rskr 1979/80:412). 1 detla angavs alt målel för den statliga sjöfartspolitiken bör vara all skapa förutsättningar för atl landels utrikeshandel kan utföras på elt effektivt sätt lill lägsta samhällsekonomiska kostnader. Förutsättningar bör skapas för all trygga landets iransportför­sörjning i politiska och ekonomiska krissiluafioner. Sjöfartens möjligheler alt som konkurrenskraftig exportnäring stärka Sveriges betalningsbalans skall tas tillvara.

I del sjöfartspoliliska programmel konstaterades också att den mindre skeppsfarten i huvudsak är sysselsatt med svenskt näringslivs transportbe­hov. Den utgör en viktig gren av sjöfarien från försörjningsberedskapssyn-punkl. Samtidigt betonades det angelägna i alt den mindre skeppsfarten ges sådana långsiktiga förulsällningar alt den kan bibehålla sin konkurrens­kraft.

Beträffande den mindre skeppsfartens allmänna konkurrensförutsättning­ar konstaterade jag i propositionen alt den sjöfartspolitiska ulredningen inle behandlat dessa frågor och all jag därför inte var beredd all la ställning till det eventuella behovet av åtgärder. Jag uttalade min avsikt att senare föreslå regeringen all tillkalla en särskild utredare med uppgift atl mer utförligt klarlägga närsjöfartens roll i den svenska trafikpolitiken. Riksdagen anslöt sig lill uppfattningen all dessa frågor borde utredas.

Jag återkommer nu till denna fråga och föreslår att en särskild utredare tillkallas för all klarlägga närsjöfartens roll i trafikpolitiken. Utredaren skall i

 

113        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Del II K:4

första hand inrikta sina undersökningar mol den del av sjöfartsnäringen som i trafik längs våra kuster och inre vattenleder helt eller delvis arbetar i konkurrens med de inhemska landtransportmedlen. I fråga om inre valtenleder skall utredaren också vara oförhindrad att behandla aktuaHse-rade projekt som kan vara av betydelse för handelssjöfarten.

Med beaktande av de samhällsekonomiska fördelar och miljö-, energi- och beredskapspoliliska aspekter som kan hänföras till de olika transportmedlen skall utredaren söka fastställa i vad mån de förutsättningar under vilka sjöfarien arbetar är riktigt utformade. Utredaren bör vidare beakta de förändringar som kan komma atl inträffa beträffande priser och tillgång på drivmedel. Utredaren bör också i samråd med kommittén för transport av farligt gods (K 1979:01) överväga sjöfartens roll för transport av s. k. farligt gods. Hänsyn bör också tas till totalförsvarets behov av skyddad transport­kapacitet under krig och krigsfara.

Utgångspunkter för utredarens arbete med dessa frågor bör vara dels de beräkningar som den trafikpolitiska utredningen redovisat, dels de trafikpo­litiska och sjöfartspoliliska riktlinjer som riksdagen har lagt fast. EnUgt min mening bör varje Irafikgren få utvecklas ulan störande och snedvridande restriktioner enligl sina förutsättningar och inom de ramar statsmakterna lägger fast. För utredarens del innebär della alt förutsättningarna för en samhällsekonomiskt motiverad omfattning och inriktning av den svenska närsjöfarlen bör belysas. I sammanhanget står det utredaren fritt alt peka på förhållanden inom andra trafikgrenar som hindrar en sådan inriktning. I sammanhanget vill jag erinra om att den inrikes fartygstrafiken helt är befriad från slalliga sjöfartsavgifter och atl för övrig sjöfart en långt driven utjämning av avgifterna har genomförts mellan olika kuslslräckor. Jag vill också erinra om atl den statliga isbrytarservicen är helt avgiftsfri.

Vad gäller frågan om det regionalpolitiskt betingade transportstöd som utgår vid vissa landlransporter må erinras om atl regeringen den 12 juni 1980 gav transporlrådel i uppdrag atl se över transportstödets effektivitet. Rådet skall undersöka vilken inverkan transportstödet har på konkurrensförhål­landet mellan olika transportmedel samt med delta som utgångspunkt utreda behov och förutsättningar för införandet av etl särskilt transportstöd avseende sjötransporlerat gods. Utredaren bör samråda med transporlrådel i denna fråga.

Förutom dessa trafikpolitiska frågor bör utredaren också behandla vissa strukturfrågor som sammanhänger med närsjöfarten. Utredaren bör sålunda mol bakgrund av en analys av aktuella och förväntade varuflöden oeh transportbehov belysa förulsältningarna för en mer utvecklad närsjöfart. I sammanhanget bör utredaren särskilt utvärdera de effektivitetsvinster som kan uppnås genom en ökad samverkan eller samordning mellan olika rederier och de fördelar som kan uppnås genom en ökad samverkan i integrerade transportsystem mellan sjöfart och landlransporter.

Av intresse i sammanhanget är även skattereglernas utformning. Utreda­ren bör därför vara oförhindrad att behandla för sjöfarten speciella skallefrågor. Vissa sådana frågor anknyter lill den vanligaste företagsformen inom närsjöfarten, nämligen parirederiet.

Den sjöfartspoliliska utredningen lade fram vissa förslag om ändringar av beskallningsvillkoren för partredare. I den sjöfartspoliliska propositionen konstaterade jag atl de av utredningen framförda förslagen har principiell räckvidd och kan medföra problem på andra områden och atl också problem av skatte- och konlrollteknisk natur föreligger. Eftersom dessa frågor inte

8 Riksdagen 1980/81. 1 samL Nr 103

 

DelIIK:4   8kr. 1980/81:103                                       114

hade belysts fillräckligt av den sjöfartspoliliska ulredningen föreslog regeringen inga ändringar med anledning av utredningens förslag. Dessa och hithörande frågor bör nu behandlas mera ingående. Jag vill emellertid betona all de nuvarande begränsningarna i rätlen till underskotlsavdrag från rederirörelse tillkommit för alt hindra atl skalleförmåner utnyttjas på inte avsett sätt. Utredaren bör därför i sill arbele samråda med 1980 års förelagsskatlekommitté (B 1979:13) och kommittén om underskottsavdrag (B 1980:05), vilka enligt sina direktiv bl. a. skall utreda skattefrågor av belydelse i detla sammanhang.

Av stor belydelse för närsjöfartens konkurrensförmåga är all den inte belastas med krav i fråga om t. ex. bemanning och leknisk utrustning som går utöver Sveriges internationella förpliktelser och motsvarande krav för konkurrerande utländskt tonnage. I sammanhanget viH jag erinra om atl bemanningsregleringen reformerades år 1979 (prop. 1978/79:117, TU 1979/80:4, rskr 1979/80:28, SFS 1979:1107). Regleringen lägger grunden för en mer flexibel bemanning ulan atl avkall görs på sjösäkerhetens krav. Jag vill också erinra om all sjöfartsverket numera tillåter alt den s. k. tyska mätningen tillämpas på svenska fartyg. Utredaren bör undersöka om det finns för Sverige speciella krav som utan men för sjösäkerheten kan undanröjas eUer ändras. Målet bör vara alt svenska rederier skall kunna konkurrera på så långl möjligt lika villkor med utländska rederier.

En viktig förutsätlning för en effektiv närsjöfart är atl en rationell godshantering kan erbjudas i hamnarna. När del gäller hamnslrukluren bör utredaren söka klarlägga vilka särskilda krav närsjöfarten ställer. Inom sjöfartsverket pågår en inventering av de svenska hamnarnas struktur och utrustning i syfte all utarbeta en perspektivplan för det framtida hamnvä­sendet. Detta arbete bör kunna tjäna som en utgångspunkt för utredarens överväganden i denna del.

Under senare år har en rad olika tekniska och organisatoriska system, som syftar till en effektivisering av godshanteringsarbetet i hamnarna, presente­rats. Utredaren bör undersöka de närmare förulsältningarna för en mera aUmän tillämpning av sådana syslem. Utredaren bör även undersöka möjHgheterna liH en effektiviserad terminalverksamhet bl. a. genom gemen­samma terminaler för olika transportmedel. Utredaren bör också vara oförhindrad att avge synpunkter på hur avgifts- och taxestrukluren i hamnarna bör vara utformad.

Utredaren bör ulföra sill uppdrag i samarbete med berörda myndigheter, branschorganisationer samt övriga intressenter. Utredaren bör vid arbetets påbörjande saml vidare under arbetets gång informera berörda personalor­ganisationer inom sjöfartsnäringen och bereda dem tillfälle att framföra synpunkler.

Utredaren bör vidare i sitt arbete beakta vad som anförts i direktiven (Dir 1980:20) till samtliga kommilléer och särskilda utredare angående finansie­ring av reformer.

Utredaren skaU redovisa resultatet av sitt arbete senast den 15 november 1981.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemstäHer jag atl regeringen bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

alt tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda sjöfartens roll i trafikpolitiken

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

 

115        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Del II K:5

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta sjätte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommunikationsdepartementet)

5. Organisationskommitté för utbildning av piloter för den civila luftfarten m. m.

Dir. 1980:74

Beslut vid regeringssammanträde 1980-09-25.

Departementschefen, stalsrådel Adelsohn, anför.

I prop. 1980/81:6 om utbildning av piloter för den civila luftfarten m. m. föreslås all en civil pilolutbildning inrättas. Huvuddelen av utbildningen föreslås bli lokaliserad lill Ljungbyhed med chefen för flygvapnet som huvudman. Scandinavian Airlines Syslem (SAS) kommer alt svara för resterande del av ulbildningen.

I propositionen aviseras alt en särskild organisafionskommilté skall tillkallas med uppgift att svara för den närmare planläggningen av ulbildningen.

Av fidsskäl bör kommittén fillkallas redan nu.

Kommitténs uppgift bör vara alt med utgångspunkt i förslagen i propositionen förbereda inrättandet av en civil pilotutbildning. Kommittén bör bl. a. precisera utbildningens mål och innehåll, dess uppläggning samt vilka krav som skall ställas på eleverna. Kommittén bör vidare bedöma investeringsbehovet saml behovet av förstärkningar i utbildningsorganisatio­nen. Kommittén bör eftersträva en samordning mellan de delar av utredningen som chefen för flygvapnet resp. SAS skall svara för.

En fortlöpande uppföljning av ulbildningen är angelägen. En särskild utbildningsnämnd kan vara lämplig för detta ändamål. Kommittén bör därför överväga arbetsuppgifterna för en sådan nämnd samt dess samman­sättning. Kommittén bör också utarbeta förslag till etl samarbetsavtal mellan staten och SAS avseende den civila pilolutbildningen.

SluiHgen bör kommittén pröva frågan om flyglärarutbildningen och lämna förslag till en permanent lösning av denna fråga. Därvid bör organisatorisk inplacering, utbildningens innehåll samt utbildningens finansiering övervä­gas. En utgångspunkt är härvid atl den civila flyglärarutbildningen skall rymmas inom nuvarande försöksverksamhets kostnadsram.

Kommittén bör vid arbetets påbörjande saml vidare under arbetets gång informera berörda personalorganisationer och bereda dem tillfälle atl framföra synpunkter.

Kommittén bör fortlöpande redovisa resultaten av sitt arbele.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

alt fillkalla en kommitté med högst åtta ledamöter all svara för den närmare planläggningen av en civil pilolutbildning m. m.,

att utse en av ledamöterna alt vara ordförande.

 

Del II K:5   Skr. 1980/81:103                                    116

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver alt kostnaderna skall belasta sjätte huvudfitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommunikationsdepartementet)

 

117                    Kommittéer: Ekonomidepartementet   Del II E:l

Ekonomidepartementet

1. Utredning om kontokort

Dir 1980:24

Beslut vid regeringssammanträde 1980-03-27

Departementschefen, statsrådet Bohman, anför.

Kontokrediter är en gammal företeelse i detaljhandeln. I sin enklaste form består de i att handelsmannen noterar inköp i en kundbok och får betalning exempelvis i slutet av varje månad. Vid I.ex. postorderförsäljning har kontokrediter också förekommit sedan länge.

En konlokortskredit innebär att kontoinnehavaren enligl ett avtal med ett kontokorlsförelag ges rätt atl - ofta intill etl visst i förväg bestämt belopp - få kredit vid köp av varor eller tjänster hos säljare, som har anslutit sig lill det kontokortssystem som köparen utnyttjar. Kontokortet - vanligen en plast­bricka - används för alt visa att innehavaren är berättigad att köpa på kredit som tillhandahålls av kontokortsföretaget. I ett kontokortssystem bokförs inköp eller andra transaktioner på konlohavarens konto hos konlokortsföre-taget.

Den verksamhet med kontokort som vuxit fram på senare tid har utvecklats under inflytande av den fortgående strukturomvandlingen i varudistributionen och förändringar i fråga om den allmänna betalningstra­fiken. Statistiken över kontokortsmarknaden är bristfällig men visar ändå klart att allt fler konsumenter innehar kontokort och att antalet försäljnings­ställen där kontokort är gångbara ökar snabbt. Delta gäller särskilt de kontokort som ger möjlighet till kredit. Enligt något osäkra uppgifter ökade de utestående kontokrediterna från ca 130 milj. kr. år 1970 till ca 1.700 milj. kr. år 1978. Avbetalningsköpens betydelse har samtidigt minskat i samma mån, varför de två formerna av konsumtionskredit tillsammantagna inte har ökat i relation till konsumtionen och övrig kreditgivning.

Det finns olika typer av kontokort. Man kan skilja mellan - betalkort, där hela inköpsbelopjjet betalas vid faktureringen

-    kreditkort, där inköpsbeloppet får avbetalas under en längre tid, ofta etl eller två år

-    bankkorl som gör del möjligt att göra uttag från bankkonto i särskilda uttagsautomater. Om kortets användningsområde vidgas så att det också kan användas för köp av varor eller tjänster och till kontot kopplas en krediträtl, är bankkortet att betrakta som ett betalkort eller, om en krediträtt utnyttjas, ett kreditkort.

Kreditkort kan användas för köp upp till elt sammanlagt belopp som avtalas mellan kontokortsföretaget och kontoinnehavaren. Skillnaden mel­lan betal- och kreditkort är atl skulden på de förra normall skall regleras i sin helhet inom en kortare lid efter faktureringen, medan skulden på kreditkor-

 

DelIIE:l    8kr. 1980/81:103                                                  118

ten kan amorteras över en period på upp lill 10 eller 24 månader och i vissa kreditkorlssystem ända upp till 5 år. Amorteringar frigör kredilulrymme som omedelbart kan disponeras för nya köp. Denna s.k. revolverande kreditform innebär att kontoinnehavaren i praktiken kan skaffa sig en amorteringsfri kredit.

Kontokort av olika slag ges ul av specialiserade kontokorlsförelag, varuhus och affärskedjor. Även bankerna förmedlar vissa kontokort vid sidan av sina egna bankkort. Gångbarhelen i butiker, restauranler, resebyråer etc. varierar mellan kort av olika märken. Vissa kan användas för inköp endast i det utgivande företagets försäljningsställen, medan andra har en utbredd, i en del fall internationell, gångbarhel.

En närmare beskrivning av kontokorten och kontokorlsförelagens verk­samhet finns i finansieringsbolagskommilléns betänkande (SOU 1977:97 s. 73-86) samt i prop. 1978/79:170 s. 12. En utförlig beskrivning ges också i näringsulskottets betänkande 1979/80:24.

Summan utestående kontokrediler har under senare år ökal snabbi eller med i genomsnitt drygt 60 % per år. En kartläggning av konlokredilmark-naden, som har verkställts inom konsumentverket, visar atl antalet öppnade kreditkonton och antalet försäljningsställen, hos vilka kreditkort är gångba­ra, också har ökal snabbi. I utredningen redovisas även beräkningar över antalet misskötta kreditkonton.

Under hösten 1979 fördes en debatt i riksdagen och massmedia om kreditkortens samhällsekonomiska och konsumenlpolitiska verkningar. I svar den 10 december 1979 på interpellalion och fråga i riksdagen anförde jag med hänvisning till de uppgifter om kredilkortsmarknadens storlek som då förelåg, atl konlokrediterna trots en under de senaste åren myckel kraftig expansion ännu inte nått en omfattning som i någon betydande grad påverkat samhällsekonomin. Med ledning av överslagsvisa beräkningar över hur många hushåll eller konsumenter som ännu inte har kreditkort men som kan tänkas skaffa sådana bedömde jag dock atl expansionen kommer alt fortsätta. Kreditkorlsmarknaden kan i så fall få större betydelse för i första hand konsumtionens variationer och kreditströmmarnas fördelning. Med anledning av farhågor för att kreditkorlens användning medför negativa sociala och ekonomiska verkningar för enskilda personer framhöll jag att regeringen var beredd att vidta lämpliga åtgärder, om sådana olägenheter skulle visa sig förekomma i oacceptabel omfattning. Om av stabiliserings­politiska skäl vidtagna ålgärder skulle visa sig otillräckliga, måsle givetvis även konsumenlpoliliskt inriktade åtgärder sällas in. Jag underströk dock att etl säkrare underlag om arten och omfattningen av befarade skadeverkning­ar måste föreligga innan eventuella ålgärder kunde preciseras.

I motion 1978/79:1515 hemställdes all riksdagen hos regeringen skulle begära en utredning av kontokorten och deras sociala och ekonomiska effekter för de enskilda hushållen. I näringsulskottets belänkande (NU 1978/79:24) med anledning av motionen noterades alt konsumeniverkel planerar genomföra en ny utredning. Vidare hänvisades lill det interpella-tions- och frågesvar i riksdagen som jag nyss nämnde. Riksdagen beslöt att bifalla motionen och gav därvid följande till känna för regeringen.

"De nämnda problemen är emellertid av sådan omfattning och natur att de bör behandlas i en övergripande utredning. De viktiga konsumentekono-jniska och sociala aspekterna måsle därvid sättas i relation lill såväl kreditpolitiska som allmänt samhällsekonomiska aspekter. Utskottet finner det angelägel alt en övergripande utredning på konlokorlsområdel snarast kommer lill stånd genom en parlamentariskt sammansatt kommitté. Denna

 

119                    Kommittéer: Ekonomidepartementet   Del II E:l

bör givelvis initiera, samordna och utnyttja insatser av olika berörda organ av vilka särskilt kan nämnas konsumentverket. Regeringen bör vara beredd all ulan hinder av utredningsarbetet - vilket för övrigt bör bedrivas skyndsamt -vid behov omedelbart ingripa med ålgärder av såväl kredilpolifisk som konsumenlpolitisk natur."

I två andra mofioner (1979/80:216 och 716) framfördes olika önskemål om utformningen av direktiven lill den kommitté som föreslogs bH tillsatt. Bland annat kan nämnas möjlighelerna för den enskilde att skaffa sig flera kreditkort och farhågor för atl konlohavare skuldsätter sig ulöver sin betalningsförmåga. Vidare berördes krav på kontantinsats eller föregående sparande för rätt alt utnyttja kreditkort. Ytterligare andra frågor gällde om kontantkunder missgynnades, marknadsföringen av kreditkorten och säker­heten kring hanteringen av kontokorten. Enligt näringsulskottets betänkan­de (NU 1979/80:27) över motionerna var del uppenbart atl dessa frågor skulle uppmärksammas i utredningsarbetet och atl någon särskild framställ­ning till regeringen i delta hänseende inte var erforderiig.

Regeringen har denna dag beslutat förelägga riksdagen en proposition (prop. 1979/80:159) om alt ufiåningsreglering samt - i den ulslräckning som f.n. gäller för kredifinsfilut - emissionskontroll enHgt lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel skall kunna fillämpas på finansbolag och därmed på flerlalel kontokorlsförelag. I proposifionen föreslås också alt regeringen bemyndigas meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid konloköp på kredit. Bemyndigandet får ses som ett provisorium som ger regeringen möjHghet till etl snabbt ingripande om del skulle behövas. I propositionen understryks behovel av etl bättre underlag för atl bedöma om del på lång sikt behövs åtgärder från samhällets sida.

Med hänvisning liH vad jag nu anfört föreslår jag alt en kommitté tillkallas för alt utreda verksamheten med kontokort. Kommitténs huvuduppgifter bör vara att klarlägga kontokortshandelns verkningar och betydelse dels från samhällsekonomiska och kreditpolifiska synpunkter, dels med hänsyn liH konsumentpolitiska och sociala aspekter för den enskilde konsumenten, dels också för detaljhandeln och servicenäringarna. Kommittén bör bl.a. bedöma de frågor och synpunkler som framförts i nyss nämnda motioner och av näringsutskottet.

Till närmare vägledning för kommitténs arbete vill jag anföra följande.

Från samhällsekonomisk synpunkt bör kontokortens funktion som betal­ningsmedel och som en del av kreditulbudet lämpHgen analyseras var för sig. Kommittén bör klarlägga i vad mån kontokorten såsom betalningsmedel kan vara ägnade all ersätta sedlar, checkar och gireringar. Av särskilt intresse är hur en utbredd användning av kontokort påverkar penningmängden och förutsättningarna för penningpolifiken.

I fråga om kredilfunktionen bör kommittén klarlägga vilken belydelse en
fortsall snabb ökning av konlokrediterna kan få för kreditulbudet. I della
sammanhang är det av vikt att bedöma om kontokrediterna medför en
ökning av konsumlionskredilerna eller ersätter andra kredilformer. Vidare
är del angeläget all klarlägga hur kontokrediterna kan länkas påverka
konsumtionen och om de kan leda till att konsumtionen ökar- tillfälHgt eller
mera permanent - på bekostnad av sparandet. Till frågan hör också om det
kan länkas att konsumtionsinriktningen förskjuls från sådana ändamål som
kräver långsiktigt sparande i förskott, exempelvis bostäder, fritidsfastigheter
el.dyl., lill förbrukningsvaror och tjänster.____                

Mot bakgrund av en samhällsekonomisk analys bör kommittén förutsätt­ningslöst bedöma behovel av penning- och kreditpoHtisk kontroll över

 

Del II E:l   Skr. 1980/81:103                                     120

kontokortsmarknaden och vilka medel som i så faH bör användas. Kommit­tén bör i denna del av sitt arbete samråda med den kommitté för översyn av kreditpolitiken som regeringen denna dag har bemyndigat mig att tillkal­la.

Utvecklingen i andra länder där erfarenhet av konlokortsverksamhet föreligger bör redovisas och beaktas.

Kontokortens betydelse för den enskilde som ell rationellt betalningsme­del inom varuhandeln och servicesektorn bör belysas liksom de fördelar ur säkerhets- och kostnadssynvinkel som konlokorlssystemet kan vara ägnat att medföra. Olägenheter bör vägas mot fördelar.

Kontokorlens kreditfunktion bör utredas från konsumentekonomiska och sociala ulgångspunkter. Därvid bör beaktas deras betydelse för konsumenter som på grund av allmän kreditåtstramning eller avsaknad av bankförbindel­ser, formella säkerheter m.m. har svårt all få önskade krediter.

Kommittén bör söka belysa i vad mån konlokreditgivningen lett till eller kan vara ägnad leda till all kontoinnehavare tar på sig en med hänsyn till sin långsikliga betalningsförmåga alltför slor skuldbörda. Omfattningen av betalningssvårigheter där kontokort spelat roll bör kartläggas. De sociala myndigheternas erfarenheter av konlokorlssystemet, Hksom också de rön som kan ha vunnits inom bl.a. konsumentverket, bör inhämtas och redovisas.

Kommittén bör på grundval av sådana analyser bedöma om åtgärder från statsmakternas sida är erforderliga och, om så befinns vara fallet, framlägga förslag till lämpliga åtgärder.

Den konsumentpoHtiska lagstiftningen är tillämplig på konloköp och konlokortskrediter på huvudsakligen samma sätt som andra köp och krediter. Konsumentkreditlagen (1977:981) ålägger företagen bl.a. att ge information om den effektiva räntan. Bestämmelserna om kreditköp, som avser köp av varor men inte tjänster m.m., gäHer även kontoköp med både betalkort och kreditkort. Dit hör bestämmelserna om kreditköparens befo­genheter mot kreditgivaren vid fel på varan och om betalningsansvaret vid förlust av kontokort. Konsumentkreditlagen innehåller också krav på atl säljaren vid varuköp på kredit skall ta ut kontantinsats i enlighet med god sed. Kontantinsatsen skall vara minst 20 % av kontantprisel, om inte särskilda förhållanden föranleder annal. Enligl regeringens och riksdagens uttalanden vid lagens tillkomst har dock köp med kontokort ansetts t.v. böra hållas utanför kravet på kontantinsats. I prop. 1979/80:159 har uttalats atl denna ordning t.v. bör behåHas.

Kommittén bör granska sambandet mellan konsumentkreditlagen och den i propositionen (prop. 1979/80:159) föreslagna bemyndigandelagen, som gäller köp av såväl varor som tjänster. Beaktas bör emellertid att den kredilpolitiska kommittén fåll i uppdrag alt överväga hur åtgärder av det slag som nu regleras i den föreslagna bemyndigandelagen och den lag som avser betalningsvillkor vid yrkesmässig försäljning av bilar bör regleras. De båda kommittéerna bör samordna sina bedömningar i delta hänseende.

De flesta kontokorlsförelag är sådana finansbolag som fr.o.m. den 1 juli 1980 kommer att stå under bankinspektionens tillsyn. Frågan om kreditupp­lysningar till och från bl.a. finansbolag skall omfattas av kredilupplysnings­lagen (1973:1173) övervägs f.n. inom justitiedepartementet. Kommittén bör emellertid på grundval av sitt ut£edningsarbete närmare pröva vad som bör gälla i fråga om kontokorlsförelagens möjligheler att få och utbyta informa­tion om kreditmissbruk m.m. Intresset av integritetsskydd får därvid vägas

 

121                    Kommittéer: Ekonomidepartementet   Del II E:l

mol de konsumentpolitiska motiven för en effektiv kreditupplysning.

Elt problem som kommittén bör uppmärksamma är frågan om missbruk av kontokort från konlohavarens sida eller när kontokort används av obehöriga personer. Kontokort kan hamna i orätta händer I.ex. genom stöld eller om de lappas bort. Konsumentkreditlagen har regler till skydd för kontohavaren, om kontokort i sådana situationer obehörigen utnyttjas för inköp. Utgångs­punkten är att risken för ekonomisk förlust skall bäras av kreditgivarna ulom i vissa kvalificerade fall, bl.a. om förlust av kortet skett genom grov oaktsamhet.

Kommittén bör bedöma om den kontroll som f.n. utövas vid beviljande av nya kontokortskrediter och vid köp med kontokort kan anses godtagbar eller om ytterligare åtgärder i detla hänseende kan erfordras till förebyggande av missbruk av kontokort. Jag vill erinra om att frågan om åtgärder i samband med konlokortshandeln tagits upp vid diskussioner mellan bl.a. rikspolis­styrelsen, konsumentverket, bankinspektionen, datainspektionen, brottsfö­rebyggande rådet, finansieringsföretagen och köpmannaorganisafioner.

Kontokortens betydelse för detaljhandeln bör uppmärksammas. En omstridd fråga är om och i vad mån konlokorlssystemet är ägnat atl förbilliga varudistributionen och servicefunktionerna i sin helhet och vilka grupper som främst har alt bära dess kostnader eller kan dra fördel av dess vinster. Kommitténs arbete bör belysa delta. Kommittén bör också bedöma hur systemels och kontokorlsförelagens verkliga kostnadsfördelning på bl.a. ränlor och administrativa kostnader återspeglas i deras debitering och prissättning. Den kommitté som regeringen beslutat tillsätta för atl utreda frågan om avdrag för underskott vid inkomsttaxeringen (Dir 1980:11) har bl.a. till uppgift att se över ränteavdragen i fråga om I.ex. konsumtionskre­diter. Samråd bör ske med denna kommitté.

I statistiska centralbyråns slatislik över finansbolagen finns uppgifter om hur slora de utestående konlokrediterna är. Statistiken över konlokortsverk-samheten är dock bristfällig i övrigt. Kommittén bör ange om ytterligare statisfik behövs för alt myndigheterna skall kunna följa kontokortsmarkna­dens utveckling.

I den mån kommittén lägger fram kostnadskrävande förslag, måsle det samtidigt visas hur förslagen skall kunna finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet inom utredningsområdet.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och kan redovisas i etapper, om kommittén anser del lämpHgt.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag efter samråd med cheferna för justitie- och handelsdepartementen alt regeringen bemyndigar chefen för ekonomidepartemenlel

all tiHkalla en kommitté med högst 5 ledamöter för all utreda verksam­heten med kontokort i enlighet med vad jag har anfört,

all utse en av ledamöterna att vara ordförande,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver all kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Ekonomidepartementet)

 

DelIIE:2   8kr. 1980/81:103                                      122

2. Översyn av kreditpolitiken och den kreditpolitiska lagstiftningen

Dir. 1980:35

Beslut vid regeringssammanträde 1980-03-27

Departementschefen, statsrådet Bohman, anför

Kreditpolitiken är ett viktigt inslag i den ekonomiska politiken. Genom all påverka kreditströmmarnas storlek och riktning bidrar den lill all stabilisera samhällsekonomins utveckling. Inom ramen för den totala tillväxten av kredilmarknaden har kredilpolitiska medel använts även för all säkerställa kredilförsörjningen lill de sektorer och investeringsändamål som under skilda perioder prioriterats av statsmakterna. I Sverige liksom i många andra länder har kredilpolitiken i allt högre grad kommit till användning också för att påverka betalningsflödet över gränserna och därmed åstadkomma balans gentemot utlandet.

De kredilpolitiska medlen har efterhand utökats med instrument av olika karaktär. Till de traditionella medlen brukar räknas riksbankens diskontopo-lilik och operafioner på värdepappersmarknaden. Genom atl variera diskon­tot, dvs. den räntesats som riksbanken tillämpar vid utlåning lill banker, kan riksbanken påverka bankernas räntesatser vid in- och utlåning. Genom marknadsoperationer i form av köp och försäljning av obligationer och skattkammarväxlar till allmänheten och kreditinstituten kan dessas likviditet och därmed också kreditmarknadens kapacitet påverkas. I Sverige har marknadsoperationerna på senare år i huvudsak tagit formen av stalspapper-semissioner som riksgäldskontoret genomför i samråd med riksbanken. För alt förslärka de traditionella medlens effekt har dessa sedan länge komplet­ terats med andra kredilpolitiska instrument, I.ex. kvanlifierade krav rörande bankernas kassahållning. Vissa medel har också selektiv karaktär för alt fillgodose prioriterade kreditbehov.

Under 1950-lalel utvecklades ell system med överenskommelser och rekommendationer om likviditetskvoter för affärsbankerna samt emissions­kontroll och andra arrangemang för alt begränsa kreditgivningen och lillgodose statens och bostadssektorns kreditbehov. Syslemel utvecklades mol bakgrund av en beredskapslagstiftning som kunde sättas i kraft, om så bedömdes befogal. År 1962 samlades den kredilpolitiska lagstiftningen i tre lagar, lagen (1962:256) om likviditetskvot och kassakvot för vissa kreditin­rättningar, lagen (1962:257) om placeringskvot för vissa kreditinrättningar och lagen (1962:258) om räntereglering och emissionskontroll. 1962 års lagstiftning ersattes i sin tur av den lag som nu gäller på området, lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel (LKM).

LKM trädde i kraft den 1 januari 1975. Gilfighetsfiden begränsades till tre år. Därefter har lagens gillighelsfid föriängls två gånger, senast hösten 1978, då riksdagen beslöt förlänga giltighetstiden till utgången av år 1981 (prop. 1978/79:47, FiU 12, rskr 71).

LKM har formen av en fullmaklslag. Den ger regeringen befogenhet alt på framställning av fullmäktige i riksbanken förordna alt riksbanken får använda kreditpoHliskt medel. Förutsättningen för sådanl förordnande är att del behövs för alt uppnå de mål som har fastställts för riksbankens penningpoliliska verksamhet.

De kredilpoHliska medlen enligt lagen är likviditetskrav, kassakrav, utlåningsreglering, emissionskontroll, allmän placeringsplikt, särskild place­ringsplikl och räntereglering. Av dessa är likviditetskrav, kassakrav och

 

123                     Kommittéer: Ekonomidepartementet   Del II E:2

emissionskontroll avsedda alt vara mera normala inslag i kreditpolitiken och kunna användas fortlöpande. De övriga är enligt lagen alt anse som extra­ordinära medel och förordnande om något av dem får meddelas endasi om synnerliga skäl föreligger och endast för begränsad fid.

Förordnande om kreditpoliliskl medel kan avse etl eller flera slag av bankinstitut, försäkringsinslitut eller annal kreditinstitut. Förordnande om emissionskontroll eller räntereglering kan avse även annan än kreditinstitut. I lagen räknas som bankinslitul bankaktiebolag, sparbank och centralkassa för jordbrukskredit. Med försäkringsinslitut avses AP-fonden och försäk­ringsförelag med svensk koncession. Kreditinstitut i lagens mening är vid sidan om bankinstituten och försäkringsinstiluten jordbrukskassa, kreditak­tiebolag, landshypoleks- och stadshypoteksinslilulionerna. Svenska skepps­hypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa. I en denna dag beslutad proposition föreslås atl finansbolagen förs in bland kredifinstituten i lagens mening fr.o .m. den 1 juli 1980.

I korthet innebär de olika kredilpoHliska medlen följande. Med likviditets­krav avses alt bankinsliluts likvida medel, inkl. stats- och bosladsobligatio­ner, skall motsvara viss andel - högst 50 % - av bankens förbindelser. Kassakrav, som liksom Hkviditetskrav kan riktas endasi mot bankerna, belyder alt bankens medel på checkräkning i riksbanken tillsammans med så stor del av inneliggande kassa som riksbanken medger skall motsvara viss andel - högst 15 % - av bankens förbindelser med de undanlag riksbanken anger. Utlåningsreglering, .som f.n. kan gälla bara bankinsfitul, innebär atl ell högsta belopp fastställs för utlåningen. Regleringen kan omfatta såväl ufiämnade som beviljade men inle utlämnade lån samt garantiförbindelser. Ullåningstakel kan bestämmas som en andel av kreditvolymens storlek vid viss tidigare tidpunkt, som ell genomsnitt av utlåningen under viss lid eller på annat sätt. Emissionskontrollen hindrar atl någon annan än riksgäldskonlo­ret ulan riksbankens fillstånd ger ul obligationer, förlagsbevis och andra för den allmänna rörelsen avsedda skuldebrev. Kontrollen kan omfalla också andra långfristiga skuldebrev som kreditinslitut utfärdar. Genom allmän placeringsplikl åläggs bank- eHer försäkringsinstitut atl se till atl viss andel av den ökning deras totala placeringar undergår består av prioriterade placeringar, dvs. lån ål staten och lån för bostadsändamål. Med särskild placeringsplikl avses skyldighet för bank atl lämna byggnadskredil för särskilt angivet byggnadsprojekt. Det skall vara fråga om projekt för vilket det utgår eller kommer alt utgå statligt bostadslån. Räntereglering slutligen innebär att högsta eller lägsta ränta fastställs för inlåning eller atl högsta ränta faslsläHs för utlåning.

Om regeringen har meddelat förordnande om kreditpoliliskl medel ankommer det på riksbanken alt svara för de föreskrifter som behövs för användningen. Riksbanken får begränsa användningen av kreditpoliliskl medel till ett eller flera slag av institut, undanta visst institut, om särskilda skäl föreligger, och utfärda olika föreskrifter för skilda institut.

Regeringen har förordnat om likviditetskrav och kassakrav, som fortfaran­de gäller, samt vid ett tillfälle om utlåningsreglering, som gällde sex månader. I fråga om övriga medel har förordnanden inte meddelats utan riksbanken har i stället styrt utveckhngen genom rekommendationer till berörda kreditinstitut och överenskommelser med dessa. I förarbetena till lagen framhålls att den kreditpolitiska lagstiftningen bör sättas i tillämpning först om behövlig restriktivitet inte har kunnat nås genom rekommendationer och överenskommelser (prop. 1974:168 s. 142).

 

DelIIE:2   Skr. 1980/81:103                                                   124

Emissionskontroll har på motsvarande sätt fortlöpande utövats genom att bankerna har åtagit sig att inte delta i emissioner av obligationer och förlagslån utan att riksbanken har meddelat atl den inle har något alt erinra. Riksbankens granskning avser lånels belopp, räntesats och övriga viHkor. Riksbanken har också nyligen kommit överens med vissa kreditinstitut på fastighetsmarknaden om en begränsning av deras reversupplåning. Vid olika tillfällen har det också förekommit utlåningsreglering som har grundats på rekommendationer eller överenskommelser med bankerna.

När det gäller allmän och särskild placeringspHkl träffas sedan flera år tillbaka årHga överenskommelser mellan delegationen för bostadsfinansie­ring å ena sidan och bankorganisationerna och PK-banken å andra sidan. Bankerna ålar sig därvid dels atl tillgodose byggnadskreditbehovet för projekt med statliga lån och för nyproduktion av bostäder utan statliga lån, dels att bidra till den slufiiga bostadsfinansieringen genom att köpa bostadsobligationer lill visst belopp. Riksbanken utfärdar också rekommen­dationer till allmänna pensionsfonden och försäkringsbolagen om förvärv av statsobligationer, bostadsobHgafioner m.m. På räntepolitikens område har riksbanken bl.a. genom överenskommelser och rekommendationer styrt bankernas och kapitalmarknadsinstitutens räntesättning.

I flera remissyttranden över riksbanksfullmäktiges senaste framställning om förlängd giltighet av LKM framfördes kritiska synpunkter på lagen och dess tillämpning, bl.a. från bankernas organisationer. De föreslog atl lagen och riksbankens liUämpning skulle ändras i flera avseenden. Riksbankens allmänna kreditpolitik borde enligt bankorganisationerna ges sådan inrikt­ning att behovet minskar av att utnyttja sådana tvångsmedel för styrning av kapitalströmmarna som ullåningsreglering, emissionskontroll och räntereg­lering. Vidare hävdades atl varje av riksbanken påfordrad rekommendation, överenskommelse eller annan ålgärd från riksbankens sida, avseende sådana medel som regleras i LKM, måsle överensstämma med syfiet med LKM och kunna rymmas inom ramen för en direkt tillämpning av lagen.

För egen del vill jag framhålla följande. Den svenska ekonomin kan beskrivas som en ramslyrd marknadsekonomi. Genom lagar och förordning­ar fastställer statsmakterna ramar inom vilka producenter och konsumenter har atl verka. Inom dessa får förelagen konkurrera och de enskilda människorna fritt träffa sitt konsumtionsval. Sverige har en öppen ekonomi, som i förhållande till sin storlek har etl mycket omfattande utbyte av varor och tjänster med utlandet. Genom alt i frihandelns form delta i del internalionella handelsutbytet kan vi tillgodogöra oss de välfärdsvinster som specialiseringen möjliggör samtidigt som en betydande konkurrens råder på den svenska hemmamarknaden. Della kommer konsumenterna tiU godo. Genom atl i princip förlita sig på marknadsmekanismen kan man få den omfallning och inriktning av produktionen som svarar mot konsumenternas önskemål. Marknadsekonomin kännetecknas vidare av etl decentraliserat beslutsfattande, jämförelsevis ringa byråkrati och, inte minst viktigt, slor anpassningsförmåga till ändrade förutsättningar.

Av olika skäl - sociala, försörjningspolitiska eller skäl av annan art - har statsmakterna emellertid på vissa områden ansett det befogat all ingripa med mer eller mindre långtgående detaljregleringar. Genom oHka ingrepp har utbud, efterfrågan och pris på vissa marknader påverkals eller styrts i slörre eller mindre grad.

Kreditmarknaden i Sverige har under efterkrigstiden kännetecknats av en i det närmaste permanent brist på jämvikt. Ersättningen till spararna har varit

 

125                    Kommittéer: Ekonomidepartementet   Del II E:2

lägre än vad som skulle ha varit fallet på en marknad med fri räntesättning och efterfrågan på krediter har varit slörre än på en sådan marknad. De ränlepoHtiska målen har krävt atl konlroHen av den lotala kreditvolymen i allmänhet fått genomföras med andra medel än ränlevariationer. Genom olika regleringar har främsl finansieringen av bostadsbyggandet och statens upplåning prioriterats. Även investeringar i den konkurrensulsalta indu­strin, kraftverken m.m. har beretts särskilt utrymme på kreditmarknaden. På den s.k. organiserade kredilmarknaden har den lotala kreditgivningen tiU dessa och andra ändamål begränsats lill en volym som synts förenlig med balans mellan produktionskapacitet och efterfrågan och med målen för valutapolitiken.

Jag anser att tiden nu är mogen för att granska den förda kreditpolifiken och dess effekter i stabiliserings-, resurs- och inkomslfördelningsmässiga hänseenden saml atl förutsättningslöst se över kredilpolilikens mål och medel och den kreditpolitiska lagstiftningens ändamålsenHghet.

För en sådan översyn lalar även det förhållandel alt den samhällsekono­miska situationen nu är en helt annan än den som rådde när LKM antogs år 1974. Den balansrubbning som därefter har inträffat yttrar sig bl.a. i en högre inflationstakt och underskott i bytesbalansen. Bytesbalansunderskotlen har framtvingat en betydande upplåning utomlands samtidigt som den växande utrikeshandeln gett upphov till en omfattande kommersiell kreditgivning i båda riktningarna mellan Sverige och utlandet. Variationer i handelskredi­terna beror inte enbart på handelns utveckling ulan också på kreditmark­nadsläget här hemma jämfört med i utlandel. Härigenom har vårt beroende av de inlernalioneHa kredilmarknaderna ökal väsentligt.

Inom landet återspeglas balansrubbningen också i den kraftiga ökningen av statens årliga budgetunderskott från betydligt mindre än 10 miljarder kr. under 1970-talels första hälft till den nuvarande nivån på mer än 50 miljarder kr. Finansieringen av underskoll av denna storleksordning ställer speciella krav på kredilpolitiken och låneinstrumentens utformning samtidigt som underskotlen som sådana hotar att förstärka balansbristen i samhällseko­nomin genom sin likviditetsskapande effekt.

Förutsättningarna för kreditpolitiken har således ändrats framför allt lill följd av det växande beroendet av ufiändska kredilmarknader och behovet av stafiig budgetfinansiering. Dessa förhållanden kan också väntas få långsikliga effekter på kreditsystemets, i synnerhet banksystemels, struktur och funktionssätt.

Med hänsyn liH vad jag nu har anfört bör en kommitté tillsättas för översyn av kreditpolitiken.

De centrala målen för den ekonomiska politiken är alt uppnå full sysselsättning, god tillväxt, låg inflationslakt, jämvikt i de utrikes betalning­arna, regional balans och en rättvis inkomstfördelning. Kredilpolitiken ulgör ett viktigt medel för alt nå dessa övergripande mål. Kredilpolitiken kan också ses som ett medel atl uppnå syften av mer speciell karaktär exempelvis atl underlätta bostadsbyggandet, finansiera del statliga budgetunderskottel, främja vissa regionalpolitiska mål.sättningar eller underlätta de mindre och medelstora företagens verksamhet. Såvitt gäller de mindre och medelstora förelagen bör kommittén samråda med den utredning om deras finansiella situation som föreslås bli tillsatt inom kort.

Kommittén bör vid utvärderingen av den hittills förda kredilpolitiken undersöka dels i vad mån de uppställda målen nåtts, dels i vad mån negafiva biverkningar uppkommit. Del är också angeläget alt kommittén beaktar

 

DelIIE:2    8kr. 1980/81:103                                      126

erfarenheterna i länder som kan jämföras med Sverige och där kredit- och penningpolitiken getts en delvis ny roll under senare år.

Kommilléns huvuduppgift bör vara alt lägga fram förslag om hur kredit-och penningpolitiken bör utformas inför den samhällsekonomiska utveckling som kan förutses. Förslagen bör la hänsyn lill den flexibiUtet i poHliken som krävs för all möta olika tänkbara situationer.

Mol bakgrund av de fördelar en fri kredilmarknad har bör en allmän strävan vara att i möjligaste mån avreglera kredilmarknaden. En nackdel med relativt långtgående regleringar av kreditmarknaden är atl den information om utbud och efterfrågan som i en marknadshushållning normall förmedlas via prisbildningen så småningom går förlorad. Härtill kommer kostnaden för alt kreditmarknaden på sikt riskerar atl stelna i elt oföränderligt mönster och all marknadens förmåga atl lillgodose nya kreditbehov reduceras. Delta motverkar en dynamisk utveckling av kredil­marknaden och förkväver nya initiativ.

Kommittén bör med hänsyn lill de svårigheier som är förknippade med en övergång till en fri kreditmarknad ange två huvudalternativ.

I del ena förutsälls all detaljreglering kan undvaras och all kredilpolitiken bedrivs med generelll verkande, marknadsanpassade medel. Kommittén bör således noggrant pröva förutsättningarna för atl kredilpolitiken normalt skall förlita sig på generella medel, såsom diskonlopolitik, marknadsoperationer, statsskuldspolilik och kassakvoler.

I det andra huvudalternativet förutsätts atl en kreditpolitisk reglering måste bevaras. Kommittén bör då undersöka vilka förändringar som bör göras i det gällande regleringssystemet.

De båda alternativen bör granskas mot bakgrund av följande problem.

Kommittén bör studera utformningen och effekterna av en kredilpolitik som bedrivs med generelll verkande medel. Det är rimligt atl anta att en sådan inriktning av kreditpolitiken ger möjlighet för riksbanken atl reglera antingen penningmängd och total kredilvolym, å ena sidan, eller räntenivån, å andra sidan. Del förefaller lämpligl all skilja mellan mera grundläggande institutionella eller ekonomiskt-politiska faktorer, å ena sidan, och förekom­sten av i princip tillfälliga balansrubbningar, å andra sidan.

En fråga när det gäller marknadsallernalivet är om den kombination som Sverige f.n. har av höga marginalskatter och hög inflationstakt innebär atl låntagare med höga skatter skulle driva upp räntorna så atl företagen får svårt att konkurrera om tillgängliga medel. Kommittén bör belysa denna i fråga och dess kvantitativa belydelse. Om inflationen nedbringas och/eller skallesyslemel ändras så att de snedvridande effekterna reduceras ökas möjligheterna atl bedriva kreditpoHfik med generelll verkande medel.

Skattereglerna är i viktiga avseenden föremål för olika ulredningar. Realbeskattningsutredningen (B 1978:07) har sålunda i uppdrag all belysa konsekvenserna av en real beskattning av ränlor och kapitalvinster m.m.Ka­pilalvinstkommiltén (B 1979:05) skall se över dubbelbeskattningen av aktieutdelningar och akfievinstbeskattningen och pröva vissa andra frågor angående realisationsvinslbeskatlningen av lös egendom. Vidare avses frågan om avdrag för underskott vid inkomsttaxeringen bli föremål för en särskild översyn. Kommittén bör samråda med dessa och andra utredningar på skatteområdet och överväga möjlighelerna alt eliminera de svårigheter som skatleförhållandena reser för en väl fungerande kreditmarknad.

Det ligger i sakens natur atl en penning- och kredilpolilik som arbetar med marknadsanpassade medel inle ger upphov till kreditregleringens nämnda

 

127                    Kommittéer: Ekonomidepartementet   Del II E:2

negativa återverkningar. Å andra sidan kan en konflikt uppkomma mellan strävan alt kontrollera penningmängden och önskemål rörande ränteni­vån.

När de två typerna av kredilpolilik jämförs bör bl.a. de senaste årens penningteoretiska forskning beaktas. Enligl denna kan de selektiva kredil­politiska medlen inle ersätta de generella medlen som lar sikte på all kontrollera den allmänna penningtillgången. En åtstramning av kreditmark­naden med hjälp av selektiva medel resulterar i framväxten av en icke organiserad ("grå") kreditmarknad. Alt så är fallet styrks av svenska erfarenheter under senare år. Man har vidare funnit att de selektiva medlen kan användas som ett komplement till de generella medlen men alt det bör ske endast under kortare perioder främst på grund av de selektiva ingreppens negativa effekter på resursfördelningen, vilka tilltar ju längre dessa medel används.

Utländska undersökningar tyder även på all kreditpolitiken verkar med en påtaglig fördröjning och alt en omläggning av politiken får effekter på sysselsättning, inflation och betalningsbalans först elt ä två år i efterhand. Möjhgheten alt driva penningpolitik på kort sikl med någon högre grad av precision blir då begränsad. Dessa erfarenheter talar för att man bör inrikta sig på all undvika en politik med stora kastningar mellan expansion och åtstramning.

På senare år har man också i olika länder använt sig av förhandsbesked angående den planerade penningpolitiken i syfte att påverka inflationsför­väntningarna.

Kommittén bör undersöka i vad mån man för Sveriges del kan tillgodogöra sig framkomna forskningsresultat och erfarenheler från de länder där nya former av penningpolitik tillämpats under senare år.

Etl annal slag av faktorer som måste påverka bedömningen av kredilpo­lilikens utformning är arten och graden av de balansbrister som känneteck­nar den samhällsekonomiska situationen. Stalsskuidpolitiken ställs inför de svårförenliga målen att undvika en överdriven likviditelsökning i ekonomin och atl undvika att näringslivels investeringar trängs undan genom en hög räntenivå eller andra finansieringssvårigheter. Del är uppenbart all dagens slatsfinansiering ställer särskilda krav på kredilpolilikens instrument och verkningsmöjligheler. Kommittén bör lägga fram förslag om lämpliga finansieringsformer med hänsyn härtill.

De växande underskotten i våra löpande betalningar med ufiandel är en annan balansrubbning som uppstått sedan lagen om kreditpolifiska medel infördes. Det står klart att behovet av fortlöpande upplåning i utlandet och av all balansera de kapilalslrömmar som kan uppslå vid en slor stock utestående lån i utlandet skärper kraven på en fortlöpande anpassning av den svenska räntenivån och Hkvidiletssiluationen, oavsett om man förlitar sig på hitfills fillämpade kredilpolitiska metoder eller går över till en mera generell politik som lar sikte på atl kontrollera den inhemska penningmängden.

Jag vill här understryka, att även bortsett från balansbrislen i vår ulrikesekonomi, den ökade internafionaliseringen av den svenska kredil­marknaden, som bl.a. den slora utlandsupplåningen medfört, har slora effekter på vår penningpolitiska handlingsfrihet. Å andra sidan har möjlig­heterna till utlandsupplåning betydelse för de svenska förelagens konkur­renskraft. Bankernas förmåga att konkurrera med ufiändska kreditgivare har stärkts till följd av de tillstånd till ufiandsupplåning de har fått. För exportföretagen har möjligheterna att lämna exportkrediter och finansiera

 

Del II E:2   Skr. 1980/81:103                                    128

sig i ufiandel främjat avsättningen av varor. Det nu sagda bör beaktas när kommittén bedömer konsekvenserna av utlandsupplåningen.

Kommittén bör beakta sambandet mellan valutapolitik, valutakontroll och den svenska kredilpoHliken. Valularegleringens framlida stäUning som ekonomiskt-politiskt instrument blir närmast en del av den kredilpolitiska strategin. Kommittén bör arbeta i nära samråd med valutakommiltén (E 1977:85) som har i uppdrag all se över valutaregleringen.

Med de tilltagande anspråk som ställs och i framtiden kommer att ställas på obligationsmarknaden på grund av framför allt de myckel slora finansierings­behov som staten, bostads- och energisektorerna saml industrin har, är det också angeläget, oavsett den principiella inriktningen av kredilpolitiken, alt undersöka vilka möjligheter det finns att bredda obligationsmarknaden. Det är inle bara stora finansieringsbehov som kommer att riktas mot obHgalions-marknaden utan kravet på en slörre flexibilitet vad gäller lånevillkor kommer troligtvis också atl öka. Kravet på en breddning av obligationsmarknaden och kravet på ökad flexibilitet bör förutsättningslöst analyseras av kommit­tén. Olika sätt all göra obligafioner lill intressanta placeringsformer för förelag och hushåll bör utredas.

Närmast med anknytning lill del andra huvudalternativet - fortsatt mer eller mindre omfattande reglering - finns del dessulom anledning att granska ett antal frågor.

Kreditvolymen på den organiserade marknaden är lättare all kontrollera med hjälp av riktlinjer för kreditinstitutens utlåning än med räntevariationer eller marknadsoperationer. Som jag redan nämnt gynnar den selektiva åtstramningspolitiken uppkomsten av en grå kredilmarknad. Mycket talar för att kreditgivningen på denna marknad motverkar regleringen i den meningen att den avsedda effekten minskar eller uteblir. Vid en åtstramning av bankernas utlåning tenderar den grå marknaden att växa tills räntan ökal så alt jämvikt nås mellan utbud och efterfrågan på kredit.

Lättnader i restriktionerna för bankernas kreditgivning i syfte att åstad­komma en kreditexpansion kan på motsvarande sätt resultera i att banklånen i första hand tas i anspråk för att lyfta av utestående lån på den grå marknaden. Därigenom försvagas den avsedda expansionen. Om skillnader­na i ränta, löptid etc. på den organiserade och den grå marknaden är mer betydande kan sådana överströmningar antas bli omfattande. Kommittén bör söka uppskatta vad olika kredilpolitiska medel betyder för möjligheterna alt genom reglering av kreditvolymen påverka den reala efterfrågan. Regeringen har i prop. 1979/80:159 föreslagil atl ullåningsreglering och emissionskontroll skaH kunna lillämpas på finansbolagen. Som anfördes i propositionen bör det emellertid vara en uppgift för kommittén all förutsättningslöst överväga i vad mån kreditpolitiska medel behöver användas mot finansbolag eller företag utanför den kontrollerade kredit­marknaden.

Kommittén bör vidare utvärdera tillämpade metoder för kreditpriorite-ring. Dessa kan ses som medel atl genomföra statsmakternas beslut på olika områden. Bostadsbyggandet är ett sådant exempel på del allmännas reala investeringsplanering som genomförs med bl.a. kreditpolifiska insatser. Kreditpriorilering kommer i fråga först då räntenivån inte tillåts anpassa sig till efterfrågan och en ransonering av kreditutbudet måsle göras. En annan metod som delvis används sedan år 1975 är alt låta kapitalmarknadsräntan närma sig jämviklsnivå och subventionera kreditkostnaderna för de priori­terade ändamålen. Kommittén bör i jämförande syfte utvärdera dessa två

 

129                     Kommittéer: Ekonomidepartementet   Del II E:2

metoder i renodlad form.

Del är angelägel alt konkurrensförhållandena mellan inslitulen på den svenska kredilmarknaden påverkas i så liten grad som möjligt av kreditpo­litiken. Kommittén bör redovisa vilka verkningar dess förslag får i delta; hänseende.

Som tidigare nämnts har del framförts kritik mot det syslem av rekom­mendationer och överenskommelser mellan riksbanken och kredifinsfiluten som förekommer ulan all LKM formelh har salts i tillämpning. Det har bl.a. hävdats att varje rekommendafion eller överenskommelse som riksbanken påfordrar- och som avser sådana kredilpolitiska medel som regleras i LKM -måsle överensstämma med syftet med LKM och kunna rymmas inom ramen för en direkt tillämpning av lagen. Kommittén bör överväga om den tillämpade ordningen är lämplig samt efter en analys av rättsläget bedöma de krifiska synpunkler som framförts mol rådande praxis. Kommittén bör också undersöka om man för Sveriges del kan tillgodogöra sig erfarenheter av de informella metoder som används av centralbanker i andra länder i syfte att påverka kredilmarknaden.

Härutöver finns det anledning alt ta upp en del frågor om ändring i LKM. En sådan översyn bör göras, även om en övergång fill en kredilpolilik som verkar genom generella medel skulle föreslås. Del kan nämligen också i sådanl fall finnas behov av en fullmaklslag av LKM:s typ som under vissa speciella förutsättningar kan sättas i kraft.

När frågan om förlängd gilfighet av LKM för ytterligare tre år behand­lades, hävdades det från flera håll alt emissionskontrollen som enligt LKM är ell ordinärt kreditpoliliskl medel, i stället bör betraktas som etl extraordinärt medel. En sådan ändring skulle kunna få fill följd all riksbankens emissions­kontroll, som har utövats oavbrutet sedan början av 1950-talel, i fortsätt­ningen utnyttjas endast i begränsad omfattning. I proposifionen om den svenska kapitalmarknaden (prop. 1978/79:165) har frågan om behovel av emissionskontroll berörts. Slutsatsen är där alt förutsättningarna för all slopa kontrollen är små, så länge vi inle har kommit till rätta med olika faktorers snedvridande effekter. Även den särskilda näringspolitiska delegationen har i betänkandet (Ds Ju 1979:1) Vägar till ökad välfärd behandlat frågan om behovet av emissionskontroll. Delegationen (majoriteten) redovisar motsat­ta synpunkter. Kommittén bör därför pröva förutsättningarna för användningen av emissionskontroll.

Det kan enligt vad som anfördes i prop. 1978/79:47 sältas i fråga, om reglerna om särskild placeringsplikl f.n. har den bästa utformningen för att nå en snabb och smidig fördelning av byggnadsprojekten när del finns behov av etl ingripande från regeringens och riksbankens sida. Delegationen för bostadsfinansiering har föreslagit alt reglerna om förutsättningarna för elt förordnande om särskild placeringsplikt skall förtydligas. Vidare bör enligt delegationens mening särskild placeringsplikl kunna tillämpas för projekt, där statligt bostadslån utgår, inte bara när kommunal borgen föreligger ulan också så snart del finns annan säkerhet som är godtagbar i banklagens mening. Kommittén bör vid behov med förtur överväga dessa frågor. Dock bör, såsom framhållits vid de nuvarande reglernas tillkomst, beaktas att ett kredifinsfilut aldrig bör tvingas alt i strid med banklagsfiftningen godta en säkerhet som det inte finner betryggande.

När del gäller de kredilpolitiska medlen i övrigt enligl LKM bör kommittén överväga om de är ändamålsenligt utformade och om det finns behov av nya medel i lagen samt lägga fram de förslag övervägandena kan

9 Riksdagen 1980/81. 1 samL Nr 103

 

DelIIE:2    Skr. 1980/81:103                                     130

föranleda. Jag vill erinra om atl jag berör frågan om elt nytt kreditpoliliskl medel - marginellt kassakrav- i den proposition i vilken vissa kredilpolitiska medel föreslås kunna lillämpas på finansbolagen men atl jag förklarar mig inte vara beredd atl förorda ell sådanl medel ulan närmare utredning (prop. 1979/80:159). Kommittén bör utreda möjligheten atl införa ell sådant kassa­krav.

Enligl LKM saknas rätt atl anföra besvär över riksbanksfullmäktiges beslut i kreditpolitiska frågor. I lagstiftningsärendet år 1974 avvisades en sådan rätt bl.a. under hänvisning till konsfilufionella skäl. Enligl min mening kan det av rättssäkerhetsskäl finnas anledning atl på nytt överväga frågan om besvärsrätt. Om en rätt alt föra besvär hos regeringen skulle anses utesluten, bör prövas huruvida en begränsad rätt alt föra talan inför någon annan instans, i första hand regeringsrätten, är tänkbar när det gäller vissa slag av ärenden, I.ex. om straffavgifter enligt LKM. Kommittén bör därför ta upp frågan om besvärsräll fill nytt övervägande.

Vid sidan av LKM finns viss lagstiftning som har kreditpoliliskl syfte. Med slöd av lagen (1975:90) med bemyndigande alt meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid yrkesmässig försäljning av bilar har regeringen medde­lat föreskrifter om lägsta kontantinsats och längsta kredittid vid försäljning av bilar på kredit (senast i SFS 1979:1139). På regeringens uppdrag utreder kommerskollegium tillämpningen av nämnda förordning främst i fråga om gränsdragningen mellan bilförsäljning och biluthyrning. I den nyss nämnda propositionen, enligl vilken vissa kreditpolifiska medel skall kunna tillämpas på finansbolagen, föreslås också att riksdagen genom en lag bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid kontoköp. Härigenom kommer regeringen all kunna meddela föreskrifter liknande dem som har meddelats för bilhandeln också för den handel som sker med utnyttjande av kontokort. Kommittén bör undersöka möjlighelerna att ersätta sådana speciella bemyndiganden med generella bestämmelser i LKM som tillgodoser motsvarande ändamål. I fråga om konlokortshandeln bör kommittén samråda med den kommitté för översyn av konlokorlsverksam-helen, som regeringen denna dag beslutar tillkalla.

Kommittén bör vara oförhindrad all behandla även andra frågor rörande kreditpolitiken än dem jag här har berört.

Kommitténs uppdrag är som framgått omfattande. Som en grund för dess ställningstaganden krävs dels en kartläggning av vilka mål man önskat nå med de oHka i Sverige under senare år använda kredilpoHliska medlen dels en analys av de faktiska verkningarna i olika hänseenden. Av grundläggande belydelse är vidare en genomgång av erfarenheterna i andra jämförbara länder av olika former av kreditpolitik samt en redovisning av den penningleoretiska forskningens ståndpunkter i här akluella avseenden.

Detta kartläggnings- och analysarbete är till en del av forsknings- och expertkaraktär. Kommitténs uppgift blir därför i en första etapp att initiera nödvändiga projekt och avrapporlera dessa. Kommittén kan därvid också finna del motiverat att framlägga delförslag inom ulredningsområdet.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Del ankommer därför på kommittén all definiera ullagda uppdrag på elt sådanl säll alt resultaten kan framläggas inom en begränsad fid.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för ekonomideparlemenlet

alt tillkalla en kommitté med högst tre ledamöter med uppdrag all se över kredilpolitiken och den därtill hörande lagstiftningen i enlighet med vad jag

 

131                    Kommittéer: Ekonomidepartementet   Del II E:3

har anfört i det föregående,

att utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta sjunde huvudfitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Ekonomidepartemenlel)

3. De små och medelstora företagens finansiella situation

Dir 1980:56

Beslut vid regeringssammanträde 1980-06-26

Departementschefen, statsrådet Bohman, anför.

De små och medelstora företagen, dvs. företag med mindre än ca 200 anställda, ulgör en vikfig beståndsdel i Sveriges ekonomi. De svarar för omkring hälften av sysselsällningen inom det svenska näringslivet. Det belyder atl mer än en miljon människor är verksamma i dessa förelag. Förelagen har slor belydelse för den regionala utvecklingen. Tekniska nyheter och nya affärsidéer har mycket ofta utvecklats inom dem. De har också vikliga funkfioner som underleverantörer och legotillverkare ål slora förelag.

För de små och medelstora företagen är bankerna sedan gammalt de mest betydande kreditgivarna. På senare år har finansbolagen genom sin snabba tillväxt och utveckling av nya finansieringsformer, I.ex. factoring och leasing, kommit att svara för en växande del av finansieringsbehovet. När det gäller försörjningen med eget kapital tillförs företagen sådant främst genom fondering av vinstmedel och genom tillskott från ägarna. I viss utsträckning kan de få kapital utifrån genom tillskott från nya ägare. Någon organiserad marknad för sådana nytillskott finns dock inle för de små och medelstora förelagen.

För atl underlätta finansieringen och för all komplettera den finansiering som sker i de traditionella formerna görs statliga insatser av skilda slag. Här kan särskilt nämnas den kreditgivning som sker genom de regionala utvecklingsfonderna. Staten lämnar vidare regionalpohfiskt slöd saml slöd åt vissa branscher som t. ex. tekoindustrin. Stafiiga kreditgarantier förekommer i olika former. Med hjälp av stafiiga borgensutfästelser, industrilånegaran-lier, kan små och medelstora förelag få industrigarantilån hos kreditinstitu­ten. Exportkredilnämnden ger garantier i samband med svenska företags utlandsaffärer. Stafiiga strukturgaranlier förekommer inom vissa branscher. I sammanhanget kan också nämnas AB Industrikredil, som ägs gemensamt av affärsbankerna och slaten och drivs på affärsmässig basis.

Tillskoll utifrån av riskkapital kan erhållas genom bl.a. Svenska Induslrie-lablerings AB (Svetab), som ägs av Statsföretag AB och som i sin lur har fyra regionala dotterbolag, samt av Företagskapital AB, som ägs till hälften vardera av affärsbankerna och staten.

 

DelIIE:3   Skr. 1980/81:103                                                  132

I propositionen om den svenska kapitalmarknaden (prop. 1978/79:165) föreslogs flera åtgärder ägnade alt förbättra de små och medelstora företagens finansiella silualion. Riksdagen godkände förslagen (NU 1979/ 80:10, rskr 62). En ändring, närmasl avsedd för de mindre förelagen, gäller de s.k. återlånen. Företagen ges fr.o.m. år 1980 möjlighet att intill ett belopp av 500.000 kr. ålerlåna ATP-avgifter som de har betalat under fem år tillbaka. Vidare har nu gjorts en sammanslagning av den verksatnhet AB Industrikredit och del därmed samförvallade AB Förelagskredit har bedrivit. Sammanslagningen syftar bl.a. lill att göra den kreditgivning som dessa insfitut svarar för mera flexibel i fråga om räntesättning och övriga villkor. Det nya Industrikredit får slörre resurser genom all aktiekapitalet har höjts från 44 milj. kr. för de båda instituten tillsammans lill 80 milj. kr. Lanlbruksnäringarnas Primärkredil AB och Lanlbruksnäringarnas Sekun­därkredit AB slås också samman. Dessa halvstalliga bolag ger krediter i första hand fill företag vars verksamhet har anknytning fill jordbruket eller skogsbruket men kan också ge lån åt små och medelstora förelag utan sådan anknytning.

I en motion (mol. 1979/80:25) i anledning av propositionen om den svenska kapitalmarknaden framhölls atl de mindre och medelstora förelagen genomgående har en betydligt lägre soliditet än den som är genomsnittlig inom näringslivet. 1 motionen anfördes vidare bl.a. följande. Dessa förelag saknar de möjligheter lill försörjning med riskkapital som aktiemarknaden erbjuder de slörre förelagen. För all förbättra dessa förelags finansieringsförutsättningar borde bl.a. vissa ändringar i skattelagsfiflningen göras. Om dubbelbeskattningen av utdelade vinster kunde upphävas eller begränsas, skulle nya resurser kunna kanaliseras lill de mindre och medelstora företagen I.ex genom en regionalt orienterad femte AP-fond. Motionärerna åberopade en utredning av statens industriverk (SIND PM 1979:11) enligl vilken de mindre och medelstora företagens andel av bankernas kreditgivning lill industriföretagen hade minskal under senare år. Del bedömdes som angeläget all kartlägga orsakerna lill denna utveckling och all återställa en rimlig andel av banksystemets kredilresurser lill småföretagen.

Näringsulskottets majoritet tillstyrkte motionen och uttalade atl en utredning av de mindre och medelstora förelagens finansiella situation skyndsamt borde ske enligl de riktlinjer som angavs i motionen och följas av förslag till riksdagen om erforderliga ålgärder för atl befrämja utvecklings­möjligheterna inom denna förelagssektor (NU 1979/80:10 s. 36). Riksdagen har, med bifall lill motionen, som sin mening gett regeringen till känna vad utskottet anfört (rskr 1979/80:62).

Även om betydande statliga insatser har gjorts för att lillgodose de små och medelstora företagens kapitalbehov och kredilinsfilul som finansbolagen numera ulgör en viklig finansieringskälla för dessa förelag, är affärsbankerna fortfarande de dominerande kreditgivarna lill de små och medelstora förelagen. Under 1960- och 1970-talen har del dock enligl industriverkets undersökningar förekommit en viss förskjutning i affärsbankernas långiv­ning från dessa företag mot de slörre företagen, samtidigt som de slalliga specialinslitulens långivning lill de förra ökat kraftigt. Enligt den utredning av industriverket som åberopades i motionen 1979/80:25 skulle de utestående krediterna till de små och medelstora förelagen vid utgången av år 1976 ha varit totalt 7,9 miljarder kr., varav ca 5,7 miljarder kr. lån från bankerna och ca 2,2 miljarder kr. från statliga och andra specialinslilul. För år 1978 var

 

133                    Kommittéer: Ekonomidepartementet    Del II E:3

motsvarande siffror 8,6 miljarder kr., fördelat på 5,8 och ca 2,8 miljarder kr. Affärsbankernas andel av den totala utlåningen lill små och medelstora företag hade sjunkit från ca 72 % år 1976 till ca 67 % år 1978. Under den lid studien avser har rått en ovanligt djup lågkonjunktur och det finns därmed uppenbara risker att bilden av utlåningen från olika kreditinstitut blir något snedvriden. Studiens resultat måsle därför, sägs del, tolkas med viss försikfighet. Bankerna bedöms i rådande svåra ekonomiska lider ha varit särskilt restriktiva mol förelag som inte har kunnat prestera fullgoda säkerheter. Vidare påpekas atl bankernas verksamhet regleras av riksban­ken.

Enligt vad jag inhämtat från bankinspektionen har man där inte del intryck av överdriven försiktighet i kreditgivningen lill små och medelstora förelag som stundom framkommit i den allmänna debatten. Tvärtom har man från inspektionens sida kunnat iaktta en aktiv konkurrens mellan bankerna att få sådana förelag som kunder både när del gäller lån och andra affärsförbindel­ser. Det är emellertid viktigt all man uppmärksammar sambandet mellan kapitalförsörjning och incitamenten att starta och driva förelag. Mot bakgrund av def sagda finns del anledning all närmare klarlägga de små och medelstora företagens finansiella silualion. För denna uppgift bör en särskild utredare tillkallas.

Utredaren bör kartlägga olika kreditgivarkalegoriers relativa betydelse för dessa förelags finansiering och därvid särskilt uppmärksamma statens kreditgivning såväl totall som i olika former. Han bör undersöka i vilken ulslräckning som de regionala utvecklingsfonderna, Industrikredil och branschinstitut saml direkt statlig kreditgivning, främsl i form av regional­politiskt stöd, ger de små och medelstora förelagen resurser som är jämförbara med dem som slår de slörre förelagen till buds. Utredaren bör vidare klarlägga i vad mån den ökade statliga kreditgivningen lill de små och medelstora förelagen har ersatt bankernas kreditgivning och i vad mån deras andel av bankernas kreditgivning till industriföretagen har minskat under senare år. I den mån så är fallet, bör orsakerna till denna utveckling karlläggas.

Utredaren bör lägga fram de förslag han anser motiverade av kartläggning­en av de små och medelstora företagens finansiella situation.

Frågor rörande ändringar i skattelagstiftningen bör inte omfattas av uppdraget. 1 motionen 1979/80:25 berördes beskaltningssystemet för få-mansbolag och dubbelbeskattningen av utdelade bolagsvinster. Frågor om ändring i dessa regler omfattas av de uppdrag 1980 års förelagsskallekom-millé (B 1979:13) resp. kapilalvinstkommiltén (B 1979:05) har erhållit (tilläggsdirektiv för kapilalvinstkommiltén. Dir 1980:10). Frågan om atl slopa eller modifiera huvudregeln i banklagarna att för bankkredit skall ställas särskild säkerhet kommer jag senare denna dag all föreslå regeringen alt låta banklagsulredningen (Fi 1976:04) utreda. Det bör alltså inte ingå i utredarens uppgift alt överväga sådana ändringar. Finansieringsproblem för små och medelstora företag inom jordbrukssektorn utreds av kommittén (E 1980:01) om jordbrukets kapitalförsörjning och bör därför också undantas från del nu aktuella uppdraget. Däremot bör utredaren samråda med de nu nämnda kommittéerna.

Uppdraget bör heller inle omfatta någon allmän utvärdering av verksam­heten vid regionala utvecklingsfonder och statligt stödda regionala utveck­lings- och investmentbolag ulan såvitt avser dessa fonder och bolag inskränka sig fill deras finansieringsverksamhet. Chefen för industridepartementet

 

DelIIE:3   Skr. 1980/81:103                                                   134

avser alt låta göra en mera allmän utvärdering i annat sammanhang.

Till närmare ledning för utredningsarbetet får jag anföra följande.

Av vad jag redan sagt framgår all uppdraget skaH omfalta en jämförelse mellan de mindre och de slörre företagens möjligheler atl få sina finansie­ringsbehov tillgodosedda. Den roll som skillnader i risktagande spelar för finansieringsmöjligheterna bör beaktas. Allmänt gäller alt en hög risknivå motiverar en hög räntenivå. Vid mycket höga risknivåer bör i princip lånefinansiering inle komma i fråga. I stället bör finansiering ske med riskkapital, dvs. eget kapital och kapital som kan jämställas därmed, I.ex. förlagslån.

Utredaren bör analysera i vad mån del vid given risknivå råder skillnad mellan mindre och slörre förelags möjligheler all få sina kreditbehov fillgodosedda. Bedömningen bör därvid inle grundas på vilka formella säkerheter som föreligger ulan i stället bygga på sådana faktorer som förelagens soliditet, räntabilitet och framtidsutsikter bl.a. med hänsyn till förelagsledningens skicklighet. Jag är medveten om all en sådan bedömning är svår alt göra och att den måsle bli relalivi grov. Jag anser det ändå angelägel alt den ligger fill grund för utredarens överväganden. Självfallet är del inle möjligt att göra någon fullständig karlläggning av de små och medelstora förelagens risksilualion och kreditmöjligheter. En urvalsmetod måsle begagnas. En särskild fråga som utredaren bör belysa är i vad mån företagaren personligen eller hans anhöriga behöver ställa borgen eller annan säkerhet för förelagels skulder. Utredaren bör söka utnyttja del underlag som finns hos utvecklingsfonderna och andra kreditgivare i den mån så kan ske med hänsyn fill gällande sekretessregler. Även material hos industriverket bör utredaren la del av.

Finansbolagen har under de senaste åren kommit all spela en allt större roll för de små och medelstora förelagens finansiering. Utredaren bör närmare analysera effekterna av detta. Vidare bör utredaren uppmärksamma de under senare tid genomförda förändringarna i fråga om Industrikredil, småföretagens återiånerätt saml olika former av slalligl kredilslöd.

Skulle utredaren finna alt de små och medelstora förelagen vid en given risknivå är sämre ställda än de slora bör han söka klarlägga i vilken utsträckning della sammanhänger med de institutionella förhållandena på kredilmarknaden och med de mindre företagens svårigheter atl prestera formella säkerheter. Utredaren bör därvid beakta den betydande förändring som nyligen har skett när del gäller bankernas rätt atl ge krediter ulan säkerhet. Den ökade rätten all ge sådana krediter innebar all den tillåtna blancokredilvolymen för affärsbankerna fördubblades från ca 10 fill ca 20 miljarder kr. Motsvarande ändringar har genomförts i sparbankslagen och jordbrukskasserörelselagen (prop. 1979/80:51, NU 22, rskr 133, SFS 1979:1113-1115). Utredaren bör även belysa i vilken utsträckning som slelheler i räntestrukluren kan tänkas göra framför allt bankerna mindre benägna atl ge mer riskbelonade krediter. I denna fråga bör utredaren samråda med den kredilpolitiska kommitté som regeringen den 27 mars 1980 bemyndigade mig atl tillkalla.

Frågan om i vad mån staten i vissa situafioner bör medverka vid kreditgivning med hög risknivå berördes i proposifionen om den svenska kapitalmarknaden. Där underströks alt etl ökat risktagande vid utlåning inte främsl bör ses som etl medel all möjliggöra investeringar i förelag med alltför svag soliditet. Stödet bör i stället inriktas på sådana typer av risker som är svåra för förelag all kontrollera, exempelvis risker i samband med ny

 

135                    Kommittéer: Ekonomidepartementet   Del II E:3

teknologi, exportsatsningar etc. Därvid är det viktigt atl beakta de speciella svårigheter som små och medelstora förelag ofta möter, när de söker lansera nya produkter, utnyttja ny teknologi och finna nya marknader för sina produkter. Behovel av slöd kan vara särskilt påtagligt när del är fråga om nystartade förelag.

Mol denna bakgrund bör utredaren pröva om inriktningen och utform­ningen av statens kreditstöd lill de små och medelstora förelagen bör förändras. Utredaren bör ange de principer som skall gälla när staten går in med kreditstöd åt små och medelstora företag. Bl.a. bör analyseras i vilka fall som samhället bör kräva marknadsmässig ersättning, I.ex. i form av garantiavgift, för sill kredilslöd.

Som jag fidigare nämnt bör lånefinansiering inte komma i fråga vid myckel höga risknivåer. I stället bör finansiering ske med riskkapital. Della ställer krav på en rimlig lönsamhetsnivå i näringslivet. På senare år har lönsamheten varit alltför svag i näringslivet som helhet, vilket har försvårat såväl de mindre som de större företagens möjligheter atl få sitt behov av riskkapital fillgodosetl. All verka för en generell förbättring av lönsamheten är en uppgift för den allmänna ekonomiska politiken. Även vid en rimlig lönsamhelsnivå kan emellertid de små förelagen ha svårt alt utifrån dra lill sig nytt riskvilligt kapital. Delta sammanhänger bl.a. med all de lill skillnad från de slora förelagen inle har tillträde lill aktiemarknaden och alt de - lill följd av den effekt dubbelbeskattningen har inom denna förelagskategori - ofta inte lämnar någon utdelning. Det förhållandel atl dessa förelag inle kan uppträda på aktiemarknaden gör atl ägarna när de säljer är mer eller mindre hänvisade till all överlåta hela företaget eller en aktiepost som är så slor att den ger köparen etl avgörande inflytande över företaget. Ägarna är emellertid normall inle intresserade av sådana överlåtelser.

Utredaren bör studera vilka ålgärder som kan vidtas för att förbättra förelagens möjligheler all dra lill sig nytt riskkapital. Jag har lidigare framhålHl att samråd bör ske med kapitalvinstkommittén och 1980 års förelagsskatlekommitté. Utredaren bör bedöma vilka konsekvenser för de små och medelstora företagens kapitalförsörjning de ändringar får som dessa båda utredningar kan komma atl föreslå. I ett avseende bör ett mer fördjupat samarbete ske med 1980 års förelagsskatlekommitté, som enligl sina direktiv (Dir 1979:106) bl.a. skall undersöka möjligheterna atl underlätta finansie­ringen av enskilda personers företagsköp. I direktiven nämns olika ålgärder på skalterältens område. Det bör övervägas om en del av de problem som är förknippade med speciella skatteregler hellre än genom ändrad skattelagstiftning bör lösas finansieringsvägen. Vidare bör utredaren granska den verksamhet som bedrivs av Föreiagskapilal AB och överväga huruvida en utökning av bolagels verksamhet skulle kunna främja de små och medelstora förelagens möjligheler att få sitt behov av riskvilligt kapital tillgodosett. Möjligheterna alt utnyttja s.k. vinstandelslån, bl.a. i form av konvertibla skuldebrev, bör undersökas. Utredaren bör också undersöka om andra mellanformer av lån och tillskott av eget kapital kan användas. Näringsutskottet har med anledning av motioner berört en sådan mellanform som utvecklats i Förbundsrepubliken Tyskland och som är inriktad på nya förtag (mol. 1978/79:2360 och 1979/80:333, NU 1978/79:59 s. 47 och 1979/80:43 s. 43). Denna låneform innebär bl.a. atl fordringen faller bort, om låntagaren kommer på obestånd. Utskottet avstyrkte motionerna på angivna skäl men ville inte utesluta alt låneformen skulle kunna visa sig användbar även i Sverige. EnHgt min mening finns det anledning all överväga en typ av

 

DelIIE:4   Skr. 1980/81:103                                                  136

låneavtal, som innebär all betalningsskyldigheten förfaller, om låntagaren kommer på obestånd eller måsle gå i likvidation, och all man får bortse från lånet vid bedömande av om låntagaren är skyldig atl gå i konkurs eller likvidation.

Om yllerligare ålgärder för atl förbättra de små och medelstora företagens försörjning med riskvilligt kapital bedöms vara behövliga, kan utredaren ha anledning all pröva om inrättandet av en femte fondstyrelse för AP-fonden skulle kunna lillgodose delta behov.

I den mån utredaren lägger fram kostnadskrävande förslag, måste del samtidigt visas hur förslagen skall kunna finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet inom ulredningsområdet.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Det kan redovisas i etapper, om så anses lämpligl.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag efter samråd med chefen för induslrideparlemenlel att regeringen bemyndigar chefen för ekonomidepartemenlel

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda de små och medelstora företagens finansiella silualion i enlighet med vad jag nu har angett,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver all kostnaderna skall belasta sjunde huvudfitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Ekonomidepartementet)

4. Tilläggsdirektiv till banklagsutredningen (Fi 1976:04)

Dir 1980:58

Beslut vid regeringssammanträde 1980-06-26.

Departementschefen, statsrådet Bohman, anför

Enligt regeringsbeslut den 23 juni 1976 fillkallades en kommitté för all göra en översyn av banklagstiftningen. Kommittén, som har antagit namnet banklagsutredningen, skall enhgt direktiven anpassa lagen (1955:183) om bankrörelse och lagen (1955:416) om sparbanker till den nya aktiebolagsla­gen saml se över redovisningsbeslämmelserna i banklagstiftningen mol bak­grund av den nya bokföringslagen. Vidare har kommittén i uppdrag all göra en fullständig översyn av kapitaltäckningsreglerna i de tre banklagarna, dvs. förutom banklagen och sparbankslagen lagen (1956:216) om jordbruks­kasserörelsen. I fråga om rörelsereglerna i övrigt bör kommittén enligl direktiven däremot lägga fram förslag endasi på de punkter där jämkningar i de gällande reglerna framstår som angelägna mot bakgrund av utvecklingen efter år 1968, då banklagstiftningen senast reformerades och en samordning av rörelsereglerna för affärsbanker, sparbanker och jordbrukels kreditkas­sor genomfördes. Del ansågs I.ex. inle finnas anledning all aktualisera frågan

 

137                    Kommittéer: Ekonomidepartementet   Del II E:4

om alt slopa den inom svensk banklagsfiflning gällande cenirala säkerhels-regeln atl för kredit från bank skall ställas betryggande säkerhet i form av pant eller borgen. En annan huvuduppgift för kommittén är atl se över de regler som gäller i fråga om bankinspektionens tillsyn över bankinslilulen och dess uppgift att bevaka konsumentintressen samt att söka dra en gräns mellan inspektionens verksamhet och den verksamhet som utövas av de konsumenlpolitiska organen.

Banklagsutredningen har hitfills avlämnat två delbelänkanden, (Ds E 1978:4) Nya kapilaltäckningsregler för bankerna och (Ds E 1979:5) Blanco-krediter och bankkontorsetablering. Betänkandena har legal fill grund för lagsliflning om ändrade regler för bankernas kapilalläckning och blancokre-diter, dvs. krediter ulan särskild säkerhet (prop. 1978/79:190, NU 49, rskr 442, SFS 1979:469-471 och prop. 1979/80:51, NU 22, rskr 133, SFS 1979:1113-1115). Frågan om bankkontorsetablering övervägs f.n. inom ekonomidepartemenlel.

1 skrivelse lill regeringen den 26 september 1979 har Svenska bankför­eningen hemställt atl banklagsulredningen får i uppdrag alt utreda om det är lämpligt att upphäva huvudregeln i 59 § banklagen att för kredit från bank skall ställas betryggande säkerhet i form av pant eller borgen. Bankföre­ningen har därvid anfört bl.a. följande. En utgångspunkt för utredningen bör vara att bankerna skall ha en sådan frihet i kreditprövningen att deras konkurrensförmåga upprätthålls och all näringslivels kreditvillkor blir de bästa möjliga. Del avgörande för en banks kredilprövning - särskilt i fråga om företagskrediter - kan sällan vara de formella säkerheterna i form av pant eller borgen ulan måste vara förelagels finansiella styrka, räntabilitet, likviditet och företagsledningens skicklighet. Bankerna bör kunna få frihet atl tillämpa sådana principer för sin kreditgivning. Della kan enligl bankföreningen ske ulan all skyddet för insältarnas medel sätts i fara. Kravet på formell säkerhet saknar motsvarighet i andra länder och del är önskvärt att de svenska bankerna kan konkurrera med och samverka med utländska banker på lika villkor.

I prop. 1979/80:51 om ändrade blancokredilregler för bankinslilulen anförde jag (s. 9) all jag avsåg all föreslå regeringen alt ge banklagsulred­ningen i uppdrag atl utreda om den nu berörda huvudregeln - atl för kredit från bank skall ställas särskild säkerhet - behövs också i framtiden eller kan modifieras eller slopas utan risk för all insältarnas skydd äventyras.

Jag förordar all regeringen nu beslutar om tilläggsdirektiv fill banklagsut­redningen för all ge kommittén i uppdrag alt överväga frågan om del formella säkerhetskravet i banklagarna i enlighet med vad som angavs i propositionen. En given utgångspunkt skall vara all insättarskyddet inte äventyras. Kommittén bör undersöka om ell slopande eller en modifiering av det formella säkerhetskravet kräver all reglerna i fråga om insättarskyddet, I.ex. kapilaltäcknings- och blancokredilreglerna, justeras i något eller några avseenden. Det kan här nämnas att bankernas rätt att inom en allmän ram lämna blancokrediler fr.o.m. år 1980 har ökats från 5 % till 10 % av summan av bankens eget kapital och inlåning i enlighet med banklagsulredningens förslag. Banklagsulredningen bör i övrigt vara obunden i sina överväganden i fråga om del formella säkerhetskravet.

Jag vill nu också ta upp frågan om de svenska bankernas allt mer omfattande engagemang i svenska och utländska dotterbolag eller delägda bolag. Bankerna får enligl banklagstiftningen bl.a. förvärva aktier i bolag som uteslutande har till syfte alt förvalla fast ejgendom för atl bereda banken lokaler.  Efter tillstånd av regeringen får bank förvärva aktier i  annal

 

DelIIE:4   Skr. 1980/81:103                                      138

bankaktiebolag, i utländskt bankföretag och i svenskt aktiebolag eller utländskt företag, om dess ändamål kan anses gagneligl för bankväsendet eller del allmänna.

På senare år har svenska banker i allt större ulslräckning börjat driva vissa rörelsegrenar eller annan verksamhet med anknytning lill bankverksamhet i särskilda bolag, I.ex. finansieringsverksamhet i form av factoring och leasing, konlokortsverksamhet, dataservice, kreditupplysning och faslighetsfinansie-ring, -förvaltning eller -förmedling. I något fall har en bank bildal ell eget bolag för i.ex. bevakning, värdelransporler m.m. Flera av de största affärs-och sparbankerna har numera ell antal dotterföretag eller delägda bolag, som driver sådan verksamhet som bankerna i allmänhet själva kunde driva. De har därigenom blivit engagerade i alltmer växande koncerner med specialiserade bolag för vissa delar av vad som i vid mening är bankverk­samhet. Svenska affärsbanker har vidare i åtskilliga fall engagerat sig i helt eHer delvis ägda kreditinrättningar i utlandet.

Någon allmän kartläggning eller utvärdering av den nu berörda utveck­lingen inom bankväsendel har inle gjorts. Det finns anledning atl nu göra ell sådant utredningsarbete. Härigenom bör man få ett gott underlag för att kunna bedöma vilka för- och nackdelar en sådan utveckling har och vilka konsekvenser del kan ha alt vissa delar av bankverksamheten fiyllas över lill bolag utanför bankerna eller att nya verksamheter med anknytning till den egentliga bankverksamheten etableras i särskilda bolag. Detla arbete bör läggas på banklagsulredningen.

Kommittén bör särskilt uppmärksamma vad del innebär på längre sikl alt allt större delar av bankrörelsen och därmed sammanhängande verksamhet kommer utanför banklagstiftningen med dess regler - främsl lill insältarnas skydd - om bl.a. rörelsens bedrivande, vilka former av verksamhet som får utövas, vilka tillgångar som får förvärvas, om kapilalläckning, styrelsens sammansättning, tillsyn m.m. Nuvarande praxis i fråga om tillståndsgiv­ningen vid bankers aktieförvärv innebär all en banks dotterbolag i princip inle får bedriva annan verksamhet än som kan bedrivas av banken själv. Vissa avsteg från denna huvudprincip har emellertid accepterats, i.ex. i fråga om bankägda finansbolags förvärv av fordringar och leasingobjekl. Man har vidare eftersträvat en sådan ordning all en bank inte har fått flytta över all slags bankverksamhet fill dotterbolag. Så har i.ex. personkrediler av vissa slag ansetts böra ligga kvar i banken (jfr prop. 1978/79:170 s. 34 och NU 1979/80:23 s. 15).

I samband med regeringens tillstånd till akfieförvärv för banker ställs ofta vissa villkor för tillståndet. Elt vanligt villkor är all banken skall lämna bankinspektionen upplysningar om del bolag, vari banken förvärvar aklier, såvida delta inte omfattas av inspektionens fillsyn på grund av särskild lagstiftning, vilket I.ex. är fallet numera med finansbolagen på grund av lagen (1980:2) om finansbolag. Genom ell sådanl villkor kommer en viss insyn till stånd via banken. Denna insyn sträcker sig formellt bara lill dotterbolaget eller det delägda bolaget men i allmänhet inle lill nämnda bolags eventuella dotterbolag eller delägda bolag. Något tillståndslvång föreligger inle för akfieförvärv som görs av bankernas dotterbolag eller delägda bolag. Regeringen har i några fall som villkor föreskrivit all banken skall lämna bankinspektionen upplysningar om vissa förhållanden som nu berörts, I.ex. om ändring av en banks dotter- eller dotterdotlerbolags bolagsordning eller om deras innehav av aklier. I den mån svenska banker medverkar i bankverksamhet i utlandel är denna verksamhet givetvis underkastad de bestämmelser som gäller i landet i fråga.

 

139                     Kommittéer: Ekonomidepartementet   Del II E:4

Kommittén bör överväga nu berörda och därmed sammanhängande frågor och lägga fram de förslag till regler eller riktlinjer som anses behövliga. Del ligger därvid nära lill hands atl kommittén söker dra upp en gräns mellan sådan verksamhet som bör bedrivas av banken själv och annan verksamhet. En naturHg utgångspunkt är att det bör krävas särskilda skäl för atl en bank skall bedriva verksamhet i etl dotterföretag eller delägt förelag. Om verksamhet, som en bank själv kan bedriva och som omfattas av banklag­stiftningens regler fill skydd för allmänheten, förs över till ell förelag utanför banken, måste vidare övervägas i vad mån motsvarande skyddsregler skall uppställas för ett sådanl förelag. En möjlighet är att det i banklagarna eller-som I.ex. nyligen skett beträffande finansbolagen - i särskild lagsliflning skrivs in regler för sådana företags verksamhet och om tillsyn från bankinspektionens sida. En annan möjlighet är atl regleringen sker indirekt och inom banklagstiftningens ram genom bestämmelser som i första hand riktar sig mot banken.

I della sammanhang bör kommittén la upp frågan om rätt för bankerna all inneha andelar i andra förelag än aktiebolag och om erforderliga villkor i samband därmed. Del bör beaktas all del inom sparbanks- och förenings-banksseklorn finns etl antal bolag som ägs av den centrala bankorganisalio-nen, vilkel medför alt samma regler som för de direkt bankägda bolagen inte gäller i sådana fall.

I fråga om bankernas engagemang i utländska banker eller andra bolag bör kommittén också kartlägga och utvärdera de svenska bankernas utlandsverk­samhet och därvid bl.a. bedöma lämpligheten av engagemang i form av minoritetsposter jämfört med mer omfattande aktieinnehav. Av särskilt intresse är betydelsen av dessa etableringar för den svenska exporfinduslrins utveckling, liksom möjligheterna all förbällra tjänslenetlot genom banker­nas verksamhet som sådan.

De svenska bankernas verksamhet utomlands bedrivs i huvudsak genom utländska dotterföretag eller delägda förelag. Banklagstiftningen anses lägga hinder i vägen mot all svenska banker etablerar avdelningskontor eller filialer utomlands. I den mån etl annal land medger sådan etablering kan del - med hänsyn till effektiviteten i bankverksamheten och till möjligheterna för bankinspektionen alt få insyn i verksamheten - finnas skäl alt öppna möjlighet i den svenska banklagstiftningen lill etablering utomlands av avdelningskontor eller filial. Kommitténs uppdrag i denna del bör begränsas fill en översyn av vår interna reglering av frågan och inle omfatta den större frågan om förutsättningarna för elableringsfrihel över gränserna. Den senare frågan, som inrymmer spörsmålet om utländska bankers etablering i Sverige, bör övervägas ytterligare före ett eventuellt beslut om utredning.

Vidare bör övervägas formerna och omfattningen av redovisningen av engagemang i ufiändska bankförelag och de speciella fillsynsproblemen på grund härav. Hit hör frågan om kapilalläckning på koncernbasis och vilka slutsatser som kan dras av att internationellt verksamma bankkoncerner från säkerhetssynpunkt bör bedömas ufifrån ställningen för koncernen som helhet. Kommittén bör därvid beakta del arbele som pågår internalionelll på detla område. En annan fråga som bör behandlas är i vilken utsträckning del bör ställas krav på att utländska bankföretag som helt eller delvis ägs av svenska bankerskall ha en viss andel svenska - eller möjligen nordiskt anknutna - krediter. Om ändrade regler i banklagarna övervägs i delta sammanhang, är det vikfigt all beakta möjlighelerna för svenska dollerban-ker i utlandel eller utländska banker med svenskt delägarskap att konkurrera på lika villkor med andra utländska bankinslitul.

 

DelIIE:4    Skr. 1980/81:103                                                 140

Föreningsbankernas verksamhet regleras genom jordbrukskasserörelsela­gen. Denna lag bygger i fråga om de associationsrättsliga reglerna på lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. Inom justitiedepartementet upprät­tades år 1976 en promemoria (Ds Ju 1976:11) med förslag till ny lag om ekonomiska föreningar, som anslöt lill den nya aktiebolagslagsliflningen. Med anledning härav uttalades i direktiven för banklagsulredningen att lagar som har anknytning till lagen om ekonomiska föreningar, däribland jord­brukskasserörelselagen, senare skulle ses över inom justifiedepartemen­tet.

Vid remissbehandlingen av promemorian framfördes bl.a. den uppfatt­ningen alt kooperationsulredningens (I 1977:01) arbele borde avvaktas innan en ny föreningslagsliflning genomförs. Med anledning härav har inom justiliedeparlemenlet gjorts den bedömningen all förslagel lill ny lag om ekonomiska föreningar inte bör genomföras f.n. Däremot har bestämmel­serna om redovisning m.m. setts över genom promemorian (Ds Ju 1979:14) Nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m.m. Efter remissbe­handling har promemorian legat till grund för regeringens prop. 1979/80:144 med förslag lill nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m.m. Proposifionen, som kommer all behandlas av riksdagen under hösten 1980, omfattar också vissa ändringar i redovisningsreglerna i jordbrukskasserörel­selagen.

Med anledning av alt del sålunda kommer alt dröja väsentligt längre än förut beräknats, innan en ny föreningslagsliflning kan träda i krafl, bör banklagsulredningen nu också la upp associalionsrällsliga och därmed sammanhängande frågor kring jordbrukskasserörelselagen och förenings­bankernas verksamhet. Ulredningen bör därvid samråda med kooperations-utredningen.

Slutligen bör banklagsutredningens uppdrag nu också utökas lill alt omfalla en översyn av lagen (1963:76) om kreditakliebolag. I vissa avsnitt bygger lagen på en fidigare gällande lag om hypoleksaktiebolag från år 1946. Det finns anledning alt anpassa reglerna om kreditakliebolag till den nya aktiebolagslagen och annan ny lagsliflning. Bestämningen av begreppet kreditakliebolag kan behöva omprövas mot bakgrund av utvecklingen under senare år. Del kan råda delade meningar om huruvida regeringens prövning av ett kredilaktiebolags bolagsordning avser endast bolagsordningens lagen­lighet eller om prövningen också innefattar en form av koncession, bl.a. med hänsyn lill alt regeringen kan tidsbegränsa elt kredilaktiebolags verksamhet. Banklagsulredningen bör överväga även nu berörda frågor.

Vid sina överväganden bör banklagsulredningen beakta viklen av alt en väl fungerande kredilmarknad är av slor belydelse för bl.a. små och medelstora företag. En strävan bör vara atl bankerna och andra kreditinstitut skall ha möjlighet atl anpassa sig till den snabba utvecklingen på olika områden för att kunna motsvara de krav som ställs på dem. Banklagsutred­ningen bör också samråda med den kredilpolitiska kommitté, som nyligen har tillsatts, och med andra ulredningar som berör frågor med anknytning lill banklagsulredningens område.

Jag hemställer all regeringen utvidgar banklagsulredningens direktiv i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Ekonomidepartemenlel)

 

141                       Kommittéer: Budgetdepartementet   DelllB:!

Budgetdepartementet

1, Översyn  av statistik och  kalkylmetoder för grundgarantin  i skatteutjämningssystemet

Dir 1979:149

Beslut vid regeringssammanträde 1979-12-20

Departementschefen, statsrådet Mundebo, anför.

Genom riksdagens beslut våren 1979 (prop. 1978/79:95, FiU 1978/79:35, rskr 1978/79:335) genomförs en omfattande reformering av skatleutjäm­ningssystemet med början år 1980 (SFS 1979:362, 363). Kommuner och landstingskommuner indelas i tolv skaltekraflsklasser från 103 % upp till 136 % av medelskallekraflen. Denna grundgaranli kompletteras med tillägg eller avdrag för åldersstrukturen i resp. kommun och landsfingskommun samt fillägg för snabb befolkningsminskning i kommun. När reformen är fulll genomförd får ingen kommun eller landstingskommun lägre total garanti än 100 % av medelskallekraflen och den totala garantin kommer då all ha ökal med minst 1 % av medelskallekraflen jämförd med 1979 års för­hållanden.

En viktig utgångspunkt vid bestämmande av grundgarantin i skalleutjäm­ningssyslemel var alt endasi sådana kostnader skulle ingå som kommunerna och landstingskommunerna själva inle kan påverka. Kostnadsskillnader som Orsakas av del geografiska läget uppfyller della villkor och ingår därför i grundgaranlin. För kommunernas del anses också bebyggelsestrukturen medföra kostnadsskillnader som i slor utsträckning är opåverkbara, åtmin­stone i ell inle alltför långl perspektiv. Åven bebyggelsestrukturen har därför beaktats vid fastställandet av grundgarantin i skatteutjämningssystemet för kommunerna.

Vid bestämmande av grundgaranlin har också en begränsning gjorts lill sådana kostnader som i mera väsentlig grad påverkar utdebileringsbehovet. För beräkning av det geografiska lägels belydelse för kommunerna och landsfingskommunerna har således hänsyn lagils lill - byggnads- och underhållskostnader

-     transportkostnader

-     uppvärmningskostnader

-     kallorlstillägg. För beaktande av bebyggelsestrukturen i kommunerna har skillnader beräknats i kostnader för - vallen och avlopp

-     galor och vägar saml parker i lälorler

-     kollekliv landsbygds- och tätortstrafik samt skolskjutsar utanför tätor­ter

-     frifidshus.

Därutöver har tillägg gjorts för vissa ospecificerade kostnader i ell anlal norrlandskommuner.

 

DelIIB:l   8kr. 1980/81:103                                        142

Bebyggelsestrukturens betydelse för landstingskommunerna har däremot inle kunnat beräknas på ell tillfredsställande sätt.

1976 års kommunalekonomiska utredning (KEU 76), vars förslag (SOU 1977:78, 79) har legat lill grund för det nya skalleutjämningssyslemel, redovisade en rad problem som innebar svårigheier alt göra exakta och helt rättvisande beräkningar. Ulredningen framhöll bl.a. alt kalkylerna i vissa fall led av brister på grund av all dels det statisfiska underlaget inle var helt tillförlitligt, dels erfarenhet saknades av liknande beräkningar. Dessutom var det inle möjligt all fånga in alla för kommunerna och landstingskommunerna opåverkbara kostnader.

Av dessa anledningar kompletterade KEU 76 de utifrån kalkylerna exakt framräknade grundgaranlierna för kommunerna med särskilda bedömning­ar. Kommunerna fördes härvid samman i skaltekraflsklasser med trepro-cenlsintervall på etl sådanl sätt alt indelningen inom geografiskt begränsade områden inle skulle bli alltför splittrad.

För landstingskommunerna behölls i stort de tidigare relationerna mellan de individuella skaltekraflsgaranfierna, dock med en slörre höjning för landsfingskommunerna i den lägsta skatlekraflsklassen. Härigenom min­skade spännvidden mellan högsta och lägsta skallekraftsgaranli, som bedömdes ha varit för slor. Som lidigare har nämnts har inga beräkningar gjorts angående bebyggelsestrukturens inverkan på landstingskommunernas kostnadsläge. Utredningen angav atl man inle kunnat finna någon modell för en objektiv beräkning av vilka kostnadsskillnader mellan landstingskom­munerna som orsakas av oHkheter i bebyggelsestruktur. KEU 76 anförde bl.a. atl förekomsten av glesbygdsområden vid en viss given sjukvårdsslan-dard generelll kunde antas medföra högre sjukvårdskostnader. Det torde dock enligt ulredningen inle finnas något för samtliga landsfingskommuner enhetligt samband mellan exempelvis lälorlsgrad och sjukvårdskostnader. Andra faktorer såsom länets form saml tätorternas storlek och lokalisering angavs också ha betydelse. KEU 76 utgick därför, förutom från del geografiska lägets belydelse, också från vissa uppgifter om landstingskom­munernas ekonomi och verksamhet vid indelningen av landstingskommu­nerna i skaltekraflsklasser.

Med hänsyn liH de konstaterade beräkningslekniska svårigheterna ansåg KEU 76 atl del var angelägel med en vidareutveckling av metoderna och en förbättring av del stafisliska materialet. Detla utvecklingsarbete borde enligt KEU 76 påbörjas snarast för att underlätta en kommande översyn av skalleutjämningssyslemel. En sådan översyn borde enligt utredningen göras efter förslagsvis fem år.

Det stora flertalet remissinsianser ansåg atl utredningens val av faktorer utgjorde en tillfredsställande grund för beräkning av kommunernas och landstingskommunernas grundgaranli. I remissyttrandena fördes dock fram en rad synpunkler på utredningens beräkningsteknik och på de faktorer som beaktades vid fastställandet av grundgarantin i skatteutjämningssystemet.

Ett flertal remissinsianser kritiserade KEU 76 för användningen av bostadsslyrelsens orlskoefficienter som en viktig faktor vid beräkningarna av byggnads- och underhållskostnadernas variafioner. Några remissinstanser ifrågasatte också om inte vissa dubbelräkningar kunde ha skett, när byggnads- och underhållskostnaderna beräknades, eftersom också trans­portkostnader och kallortslillägg påverkar dessa kostnader. Dessa senare faktorer beräknades separat av KEU 76.

I KEU:s kalkyler över transportkostnaderna ingår som underlag bl.a. ett

 

143                        Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:l

Iransporlkoslnadsindex enligl beräkningar av expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU). Dessa beräkningar visar vad det kostar att transportera en genomsnittsvara mellan samtliga A-regioner. Användningen av detla index för alt belysa skillnaderna i transportkostnader mellan kommunerna kritiserades av många remissinsianser. Dessutom riktades kritik mol att utredningen inte hade beaktat hur inköpskostnaderna varierar i oHka kommuner.

Ell par länsstyrelser och fiera kommuner i landels norra delar hade invändningar mot alt KEU 76 hade använt sig av energisparkommitténs beräkningar över uppvärmningskoslnader i olika regioner för alt mäta skillnaderna mellan kommunerna. Metoden ansågs ge alltför små utslag.

Den starkaste krifiken riktades mot KEU:s metod alt beräkna vallen- och avloppskoslnaderna i olika kommuner. KEU 76 placerade in kommunerna i åtta olika slorleksklasser med hänsyn lill invånarantalet i den största tätorten i resp. kommun samt beräknade en genomsnittlig nettokostnad per tätorts-invånare för vatten och avlopp i varje klass. Krifiken inriktades främst mol all metoden inle lar tillräcklig hänsyn lill bebyggelsestrukturen. Kommuner med låg lälorlsandel och kommuner med en stor och flera små tätorter ansågs bli missgynnade.

KEU 76 räknade i sina kalkyler med en enhetlig kostnad per lälorlsinvå-nare för gator och vägar saml parker i tätorter. Några remissinsianser ansåg atl kostnaden borde differentieras efter lälortssloriek. Flera kommuner kritiserade att deras kostnader för enskilda vägar utanför tätort inle beaktades.

KEU:s metoder för att i grundgaranlin beakta skillnaderna i kommuner­nas kostnader för kollekfivtrafik och skolskjutsar möttes av kritik i flera avseenden. För kollektivtrafik i tätort räknade KEU 76 med en schablon-kostnad per lätorlsinvånare för olika slorieksklasser på tätorterna. Kostna­der för kollektivtrafik i tätorter med mindre än 10.000 invånare beaktades inte. Några remissinstanser kritiserade delta förfaringssätt som alltför schablonarlal. KEU:s beräkningar av kostnader för kollekfivtrafik på landsbygden ansågs i många remissyttranden som diskutabla. Krifiken riktades mot att hänsyn endast tas till våglängden, varvid trafikutnyttjandet och trafikslrukluren i övrigt inle alls påverkar kalkylerna. Invändningar gjordes också mot metoden för beaktande av statsbidrag för kollekliv landsbygdstrafik. Kritik framfördes även mot all ulredningen inte behand­lade kommunerna i Stockholms län på samma säll som kommunerna i andra län av den anledningen all kollektivtrafiken i Stockholms län sköts av landstingskommunen genom Storstockholms Lokaltrafik (SL). Landslings­förbundet pekade på konsekvenserna av del successiva genomförandel av ändrat huvudmannaskap för kollekfivlrafiken. Enligl förbundets uppfatt­ning kan det därför finnas anledning att ompröva grundgarantin tidigare än enligl utredningens förslag.

Utöver de faktorer som KEU 76 tog hänsyn fill i grundgarantin framfördes i remissvaren elt stort antal förslag om atl yllerligare faktorer skulle beaktas, exempelvis ylstorlek, topografi, strukturförändringar inom näringslivet m.fl.

I propositionen (1978/79:95) om den kommunala ekonomin framhöll jag bl.a. följande i fråga om statisfik och beräkningsmetoder för framtagande av grundgarantin.

Jag har nyss konstaterat att utredningens urval av faktorer är fillfredsstäl­lande som underlag för fastställande av grundgaranlin. Remissinstanserna

 

Del 118:1    Skr. 1980/81:103                                               144

ansluter sig också i huvudsak lill KEU:s principer för framtagande av koslnadsavvikelser för de enskilda kommunerna och landsfingskommuner­na. Med nödvändighet måste beräkningsmetoderna i slor utsträckning bygga på schabloner för all beräkningarna skall vara enkla och så neutrala som möjligt. Schabloniseringen medför givelvis alt vissa nyanser mellan kom­munerna inte kan beaktas fulll ul och därmed inte heller effekterna av vissa särskilda omständigheter som specielll berör enskilda kommuner eller landstingskommuner. En stor del av den krifik som förs fram från kommuner och landstingskommuner måsle ses mol denna bakgrund.

Delta förhållande utesluter självfallet inte att man bör förbättra beräk­ningssätt och kalkylmetoder. Framför allt gäller della den kritik som riktas mot vissa inslag i beräkningsmetoderna. Jag tänker närmasl på schablonise­ringen av kostnaderna för vatten- och avloppsanläggningar, användningen av bostadsslyrelsens orlskoefficienter och det iransporlkoslnadsindex, som har hämtats från expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU), m.m. Anledningen lill att ulredningen har valt nämnda tillvägagångssätt är att annal lämpligare underlagsmaterial i många fall saknas. Innan det finns lämpligare statistik alt tillgå torde därför möjligheterna alt förbättra beräk­ningarna vara begränsade.

Jag finner därför all gjorda beräkningar av kostnadsskillnader för de i geografiskt läge och bebyggelsestruktur ingående faktorerna är tillräckligt tillförlitliga för all kunna användas vid inplaceringen av kommuner och landstingskommuner i skaltekraflsklasser. Jag anser det dock nödvändigl atl förbättra underlaget inför en framlida översyn av grundgaranlin. Jag avser därför all initiera ell arbele med utvecklingen av statistik och kalkylmetoder m.m.

I fråga om omprövning av grundgaranlin anförde jag följande.

Jag delar utredningens uppfattning att de förhållanden på vilka grund­garanlin baseras i allmänhet förändras relalivi långsamt. Förbättrat underlag och mer utvecklade metoder för beräkning av de skiljaktigheler i kostnader för kommuner och landstingskommuner som orsakas av deras geografiska läge, bebyggelsestruktur m.m. bör tas fram, innan grundgarantin omprövas. Jag föreslår atl den indelning i skaltekraflsklasser som nu görs får ligga fast t.v.

Finansutskottet (FiU 1978/79:35) anförde bl.a. all de kalkyler och bedömningar som ligger bakom inplaceringen i skaltekraflsklasser i del föreslagna systemet ger, tillsammans med den s.k. åldersstruklurfaktorn, ökad individuell rättvisa ål enskilda kommuner och landstingskommuner. Läggs härtill ullalandet all grundgaranfin efter en tid skall omprövas på grundval av förbättrat underlag och mer utvecklade kalkylmetoder fanns enligl utskottet inle anledning alt vidta någon ytterligare ålgärd för all i regelsystemet beakta de enskilda kommunernas särskilda problem.

Finansutskottet pekade dock på 1978 års trafikpolitiska beslut som har resulterat i alt landstingskommunerna får etl ökat ansvar för kollektivtrafi­ken. En konsekvens av denna utveckling var enligl utskottets mening alt kostnaderna för kollektivtrafik är en av de första faktorer som måsle skärskådas när grundgaranlin så småningom skall omprövas.

Riksdagen anslöt sig lill finansutskottets bedömning.

Reformeringen av skatleutjämningssystemet innebär ell väsenlligt steg i riktning mol slörre likställighet mellan kommunerna resp. landstingskom­munerna. Mol bakgrund av den kritik mot vissa av KEU:s kalkyler som jag har  redogjort  för  i  del  föregående  saml  regeringens  och  riksdagens

 

145                        Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B: 1

uttalanden i frågan anser jag alt en särskild utredare bör tillkallas för all se över stafislik och kalkylmetoder för de faktorer, som bör ingå i skalteul-jämningssyslemels grundgaranti.

Uppdraget bör i första hand omfatta samtliga faktorer som nu ingår i grundgaranlin för kommuner och landstingskommuner. En genomgång bör göras faktor för faktor av statistikunderlag och beräkningsmetoder. Utreda­ren bör inventera befintlig statisfik och pröva behovet av ylleriigare statistiskt underlag. Vid denna genomgång bör behovel av förbättrat och eventuellt nytt stalisfiskl underlag noga vägas mol önskemålet om återhåll­samhet med yllerligare insamling av statisfikuppgifter.

KEU:s val av beräkningsmetoder och gjorda kalkyler bör granskas med utgångspunkt i den kritik söm har riktals mot dem. För varje faktor bör förslag redovisas om eventuella förbättringar i fillämpad kalkylmelod eller allernaliva beräkningsmetoder för all nå mer rättvisande jämförelser.

Vid genomgången bör prioritering ske av följande faktorer, som särskilt har uppmärksammals av remissinstanserna - kollektivtrafiken, bl.a. med hänsyn till successivt ändrat huvudmanna- skåp inom delta verksamhetsom­råde

-    vatten- och avloppskostnader

-    byggnads- och underhållskostnader, främsl användning av boslads-slyrel- sens orlskoefficienter i della sammanhang

-    transportkostnader, framför allt lämpligheten av atl ERU:s transport-kost- nadsindex används.

Till ledning för en kommande översyn av skalleutjämningssyslemel bör utredaren också undersöka om del kan anses lämpligl all införa ylterligare faktorer för bestämmande av grundgaranfin för kommunerna resp. lands­tingskommunerna. Förslag om lämplig beräkningsmetod för alt beakta eventuella ylterligare faktorer bör i så fall även lämnas. Utredaren bör pröva möjligheterna alt även för landstingskommunerna finna faktorer som visar kostnadsskillnader på grund av bebyggelsestruktur.

Det ankommer inte på utredaren alt lägga förslag om en förändrad indelning av kommuner och landstingskommuner i skaltekraflsklasser.

Ulredningen bör bedrivas i nära samarbete med bl.a. Svenska kommun­förbundet. Landstingsförbundet och statistiska centralbyrån. Vidare bör samråd ske med den särskilde utredaren av statsbidragssystemet för kommunal väghållning.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för budgetdepartementet

atl tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt göra en översyn av statistik och kalkylmetoder för grundgaranfin i skatleutjämningssystemet,

all besluta om sakkunniga, experter och sekreterare ål utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver

atl kostnaderna skall belasta åttonde huvudfitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Budgetdepartementet)

10 Riksdagen 1980/81. 1 sand. Nr 103

 

DelIIB:2   Skr. 1980/81:103                                                  146

2. Tilläggsdirektiv till kapitalvinstkommittén (B 1979:05)

Dir 1980:10

Beslut vid regeringssammanträde 1980-02-14

Departementschefen, statsrådet Mundebo, anför.

En förutsättning för alt balansen i den svenska ekonomin skall kunna återställas är atl den industriella produktionen kan fås atl öka väsentligl under åren framöver. Näringslivet måsle bli mer konkurrenskraftigt såväl på exportmarknaden som på hemmamarknaden. Produktionskapaciteten mås­le växa.

För en sådan utveckling spelar industrins investeringar en nyckelroll. Ökade investeringar krävs både för all klara en successiv strukturomvandling och en utbyggnad i de sektorer där expansionsmöjligheter finns. En nödvändig förutsättning för alt en sådan höjning av investeringsnivån skall komma till stånd är emellerfid all företagen har en tillräcklig finansiell styrka.

I detta avseende har utvecklingen under en följd av år varit negaliv. Förelagens sparande har sjunkit kraftigt och har inte kunnat kompensera den urholkning av kapitalet som skett på grund av inflationen. En ökad upplåning lill allt högre ränlor har förl med sig slora finansiella kostnader som för många förelag innebär en ytterligare svår belastning. Förelagens soliditet, dvs. förhållandet mellan eget och upplånal kapital, har sjunkit lill en låg nivå.

Den försämrade soliditeten minskar företagens motståndskraft och gör dem mer sårbara för såväl konjunklurella som strukturella störningar, vilkel i sin tur ökar risken för nedläggning och arbetslöshet. En låg soliditet minskar också företagens benägenhet alt göra riskfyllda framtidssalsningar och försvårar en fortsatt lånefinansiering. Det är därför nödvändigl atl förela­gens soliditet successivt ökar. Della kan inle ske enbart med hjälp av företagens egna vinstmedel ulan förutsätter atl förelagen utifrån får etl ökat liHskott av riskbärande kapital.

Den viktigaste vägen all få tillgång till riskvilligt kapital utifrån är genom nyemissioner. Nyemissionsvolymen har emellertid sjunkit kraffigt under de senaste åren. Detla beror på den svaga lönsamheten, som innebär atl avkastningen på riskkapitalet varit dålig, men också på atl i första hand hushållens aktieplaceringar har missgynnats av skattesystemet i förhållande fill andra placeringsalternativ. Beskattningens bristande neutralitet i för­hållande liH olika former av hushållssparande har belysts bl.a. i bilaga 2 lill kapilalmarknadsulredningens slutbetänkande (SOU 1978:13). De nu nämn­da faktorerna har samverkat till att hålla fillbaka utbudet av riskvilligt kapital fiU näringslivet. Hushållens akfiesparande har också fallit under 1970-lalel. F.n. fördelar sig aktiestocken ungefär lika mellan hushåll och insfilufioner. Under slörre delen av 1970-lalel har hushållsseklorn varit neltosäljare av aktier.

En nödvändig förutsättning för atl utbudet av riskvilligt kapital skall öka är att ålgärder vidtas för atl förbättra avkastningen efter skall vid placering i aklier. I delta läge framslår en ändring av nuvarande beskattningsregler som angelägen. Det system för bolagsbeskallning som vi f.n. tillämpar - det s.k. klassiska syslemel - innebär alt bolagens vinster beskattas först hos bolaget och sedan, när vinsterna delas ut, hos akfieägarna. Denna dubbelbeskattning leder fill en jämförelsevis mycket kraftig beskattning av de vinster som

 

147                        Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:2

bolagen sätter av för utdelning fill aktieägarna och medför således all avkastningen efter skall blir starkt beskuren. Kravet på bolagens förräntning av insatt kapital höjs kraftigt och många bolag kan inle bära de kapitalkost­nader som skulle uppkomma vid en kapitalanskaffning genom nyemission. Den omständigheten atl utdelad vinst beskallas hårdare än kvarhållen vinst ger incitament fill vinsinedplöjning i stället för utdelning. Även om detla kan stimulera en i och för sig önskvärd självfinansiering, finns del risk för att dubbelbeskattningen leder till en låsning av medel hos de enskilda bolagen och därmed till effektivitetsförluster för samhället.

I andra länder har motsvarande problem lett till alt man på oHka vägar har lämnat det klassiska syslemel för bolagsbeskallning. Skattskyldigheten för såväl bolaget som aktieägarna har visserligen i princip behållits, men man har infört regler som innebär atl bolagsskatten på utdelad vinst sätts ner eller helt efterges.

Två huvudmetoder har använts. Den ena innebär all bolaget får avdrag för utdelad vinst eller all bolagsskatlesatsen för utdelad vinst är lägre än den som gäller för kvarhållen vinst (= integration på bolagsnivå genom differentierad bolagsskatt). Den andra innebär atl aktieägarna vid sin beskattning får tillgodoräkna sig hela eller en del av den skall som bolaget har betalat på den utdelade vinsten (= integration på aklieägarnivå genom avräkningsme-tod).

Även i Sverige medges viss Hndring i dubbelbeskattningen genom de s.k. Annell-reglerna. Dessa regler infördes för att underlätta nyemissioner. De innebär att ett begränsat avdrag medges för utdelning på nyemitterade aktier. Syftet är atl göra bolagens kostnad för kapitalanskaffning genom nyemission mer jämförlig med kostnaden för upplåning. Genom den utvidgning av avdraget som beslöts hösten 1978 får detta syfte också sägas vara väl fillgodosetl så länge man ser endast lill förhållandena för del nya kapitalel. Det måste mellerfid beaktas all del genom nyemission anskaffade kapitalel bara ulgör en ringa del av del totala akfiekapitalel. 1 fråga om utdelning på den stora del av aktiestocken som inte omfattas av Annell-reglerna kvarstår dubbelbeskattningen i oförminskad omfallning. En höjning av utdelningen för att göra en nyemission mer attraktiv kommer därför - då gamla och nya akfier regelmässigt medför samma rätt till utdelning - alltjämt alt fördyras. Annell-avdraget kan alltså bara delvis motverka dubbelbeskattningens effekt alt försvåra anskaffningen av riskvil­ligt kapital.

Mot denna bakgrund finns del skäl atl även i vårt land överväga en övergång till etl skattesystem som i slörre omfattning än det nuvarande medger lindring i beskaltningen av vinster som disponeras för utdelning.

Ett nära samband med bolagsbeskaltningen har den realisationsvinstbe­skattning som träffar realiserad värdestegring på aklier. Skallen på aktievin­ster kan ses som ett led i beskattningen av det sparande som sker i bolagen. För aktieägarna har reaHsationsvinstreglernas utformning direkt betydelse för storleken av den effektiva avkastningen efter skatt och för möjlighelerna all göra omplaceringar mellan oHka aktieslag. Mol nuvarande aklievinslreg-ler har riktats kritik från både lekniska och materiella utgångspunkter. Reglerna har bedömts som mycket svårlillämpade. Vidare har bl.a. anmärkts mol att den nuvarande konstruktionen, som inle tillåter indexupp­räkning av anskaffningsvärdet, medför alt beskattningen i många fall träffar värdestegringar som inte ens motsvarar inflafionen. Det har hävdals att beskattningen därigenom har kommit all bli alltför oförmånlig i jämförelse

 

Del II B:2   8kr. 1980/81:103                                                148

med vad som gäller vid andra placeringsformer.

Av det anförda framgår alt del finns skäl alt överväga sådana ändringar i bolagsskallesystemet som förbätlrar förutsättningarna för näringslivels för­sörjning med riskkapital. Samfidigl aktualiseras behovet av vissa ändringar i aktievinstreglerna. Innan politiska ställningstaganden kan göras i dessa frågor är det nödvändigl all närmare utreda vilka tekniska möjligheter som slår fill buds. Förra våren uppdrogs åt en särskild kommitté, kapitalvinst­kommittén (B 1979:05), alt göra en leknisk översyn av akfievinslreglerna. Jag förordar all kommittén genom lilläggsdirekfiv får i uppdrag alt skyndsamt utreda de tekniska frågor som aktualiseras vid en ändring av bolagsskattesystemet. Samfidigt bör uppdraget all se över reglerna för beskattning av kapitalvinster på aklier utvidgas något.

Frågan om en övergång fill ett nytt syslem för lindring i dubbelbeskatt­ningen är komplicerad. Även om utredningsarbetet och efterföljande remiss­behandling och lagsfiflningsarbete sker med stor skyndsamhet kan man redan nu förutse all ett nytt system inte kommer att kunna sällas i krafl förrän om några år. Vissa åtgärder för alt förbättra villkoren för del sparande som sker genom placering av riskvilligt kapital i näringslivet behöver vidtas dessförinnan. Kommittén bör få i uppdrag att med förtur utarbeta förslag lill provisoriska lättnader för akliesparandel.

Innan jag går in på de närmare riktlinjerna för utredningsarbetet vill jag framhålla atl del hittills anförda har avsett kapitalanskaffningsproblem, dubbelbeskattning m.m. inom akliebolagsseklorn. Även för kooperationen, som utnyttjar den ekonomiska föreningen som associationsform, spelar kapitalförsörjningsfrågorna en central roll. De kooperativa företagen har i likhet med aktiebolagen upplevt en fortgående försvagning av soliditeten. Del är angelägel all även dessa företag får ökade möjligheter all förslärka det egna kapitalel. Formerna och förutsättningarna för de kooperafiva företagens kapitalanskaffning samt de beskattningsproblem som blir aktuella i denna företagssektor skiljer sig dock i ohka avseenden från vad som gäller beträffande akfiebolagen. Frågan om de kooperafiva företagens försörjning med rikskkapital och de ändringar i skattereglerna som kan behövas för atl underlätta kapitalförsörjningen uireds f.n. av kooperationsutredningen (I 1977:01) och bör därför inte omfattas av det nu aktuella utredningsuppdra­get. Det säger dock sig självt alt de båda kommittéerna bör ha nära samråd och kontakter i de här berörda frågorna. När resultatet av utredningsarbetet föreligger, får bedömas om det är möjligt alt även i fortsättningen ha ett i huvudsak gemensamt syslem för beskattningen av aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas vinster eller om olika regler behövs för de båda företagsformerna.

Jag övergår nu till att diskutera frågan om vilka riktlinjer som bör gälla för det utredningsarbete som avser dubbelbeskattning m.m. inom aktiebolags-sektorn. Till en början uppehåller jag mig vid de metoder för en generell lindring i dubbelbeskattningen som i första hand bör studeras. Därefter tar jag upp frågan om provisoriska ålgärder för att sfimulera akliesparandel. Avslutningsvis föreslår jag viss utvidgning av den del av kommitténs uppdrag som avser en översyn av aktievinstreglerna.

Generell lindring i dubbelbeskattningen

Kommittén bör få i uppdrag atl undersöka möjlighelerna alt gå över lill ell syslem för bolagsbeskallning som ökar aktiebolagens möjligheter atl allra-

 

149                       Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:2

hera riskvilligt kapital. Om delta syfte skall kunna uppnås torde del - som redan framhållits - vara nödvändigl all avkastningen efter skatt ökar vid placering i aklier. Därigenom sfimuleras hushållen och institutionerna all nyinvestera i aktier och att reinveslera utdelade medel i bolagssektorn.

Den väg som bör prövas är atl genomföra en generell lindring i dubbelbeskattningen av utdelade vinster. Av flera skäl bör en sådan Hndring i dubbelbeskattningen inle ske på del sättet alt bolagens skattskyldighet helt upphävs. Ett slopande av del första ledet i dubbelbeskattningen skulle kunna leda till konkurrenssnedvridningar och skulle dessutom eliminera del allmännas möjligheler all använda bolagsbeskaltningen som elt instrument i den ekonomiska politiken. En sådan ordning skulle också möjliggöra en betydande ackumulation av obeskattade vinster och uppbyggnad av privata företagsförmögenheler.

Del är inle heller någon framkomlig väg all slopa det andra ledet av dubbelbeskattningen, dvs. att befria hushållen från skattskyldighet för mollagna utdelningar. Förelagsskalteberedningen (Fi 1970:77) avvisade i sill slutbetänkande (SOU 1977:86) en sådan lösning. Som beredningen framhöll förutsätter del progressiva inkomstskallesyslemet att en skatlskyldigs samt­liga inkomster inräknas i underlaget för den progressiva skatten. Vidare är del ur systematisk synvinkel olämpligt att behandla avkastningen på aktier på ell annal säll än I.ex. ränteinkomster. Av samma skäl måste man enligl min mening ställa sig avvisande lill en annan lösning som ibland har haft förespråkare i debatten, nämligen tanken på all ersätta den progressiva inkomstskatten på uldelningsinkomsler med en enhetlig och definitiv källskatl.

Båda de nuvarande leden i beskattningen av bolagsinkomsterna måste alltså i princip behållas. Vad som bör övervägas är etl system som innebär atl dubbelbeskattningseffeklen reduceras eller helt elimineras såvitt avser vinster som disponeras för utdelning. Som jag tidigare nämnt har man i utlandet prövat två olika metoder i detta syfte, nämligen en differenfiering av bolagsskallen och en avräkningsmetod. En differentiering av bolagsskatten kan innebära all bolagen får fullt avdrag för utdelad vinst. Den kan också få formen av ett partiellt avdrag för utdelning eller en lägre skattesats för utdelad än för kvarhållen vinst. Avräkningsmeloden innebär att aktieägarna vid sin inkomstbeskattning får kompensation för hela eller en del av den bolagsskatt som har belastat utdelningen. Tekniskt sker delta på följande säll. Aktieägaren redovisar i sin deklaration summan av uppburen utdelning och etl belopp som motsvarar hela eller del av bolagsskatten (avräknings-beloppel). Avräkningsbeloppet kommer alltså att ingå i underlaget för hans inkomstskatt. I gengäld reduceras hans sammanlagda uträknade skatt med avräkningsbeloppet. Om delta överstiger aktieägarens inkomstskall, kan kontant återbäring komma i fråga.

Del är elt rimligt antagande atl dessa två huvudmetoder på sikl kan ge likvärdiga ekonomiska resultat, åtminstone om man ser till inhemska förhållanden. Jag anser del därför önskvärt alt kommittén undersöker båda metoderna. Kommittén bör utreda vilka effekter som kan väntas uppkomma i olika avseenden såväl när partiell lindring i dubbelbeskattningen medges enligl de båda metoderna som när hela bolagsskatten på utdelade vinster lyfts av. Vidare bör kommittén klarlägga vilka tekniska och administrativa problem som kan väntas uppkomma vid en övergång lill elt nytt syslem. Syfiet med kommitténs arbete bör vara att ta fram ett underlag som gör det möjligt för statsmakterna alt ta ställning till om en övergång kan ske och hur

 

DelIIB:2   Skr. 1980/81:103                                      150

den i så fall bör göras. Kommittén bör däremot inte ha till uppgift att själv föreslå någon övergång till ettdera av systemen.

Som jag lidigare nämnt har båda metoderna använts i utlandel. I Västtyskland tillämpades lidigare elt syslem med differentierade bolags­skattesatser och f.n. används en kombinalion av full avräkning och differentierad bolagsskatt. I Norge medges fullt avdrag för utdelning vid den statliga laxeringen samtidigt som mottagen utdelning är undantagen från skatteplikt vid den kommunala laxeringen. Flerlalel EG-länder har gått över till ett system med partiell avräkning. Kommittén bör ta del av de erfarenheler som har gjorts i olika länder. Mot bakgrund av delta erfaren­helsmaterial bör kommittén klarlägga vilka förelagsekonomiska och sam­hällsekonomiska effekter en övergång kan tänkas få. Konsekvenserna för kapitalförsörjning, resursfördelning och bolagens utdelningspolitik bör stu­deras. Vidare måsle de slatsfinansiella effekterna bedömas. Det är också viktigt all belysa de fördelningspolitiska effekterna av ell nytt syslem. Från denna synpunkl har i debatten anförts argument både för och emot en övergång. Det har ibland hävdals alt själva övergången skulle kunna få vissa mindre önskvärda engångseffekter. Om utredningsarbetet skulle visa atl del finns grund för denna uppfattning, bör övervägas om del är möjligt all genom en successiv övergång undvika sådana effekter.

Man kan förutse atl båda de undersökta modellerna ger upphov till en rad tekniska och administrativa problem. Jag skall här nämna några av de frågor som kommittén får anledning atl behandla.

Utgångspunkten är alt ell nytt system skall ha lill syfte att åstadkomma en lindring i den dubbla beskattning av utdelade vinster som sker enligl nuvarande regler. I detla ligger all lättnader enligl del nya systemet i princip inte bör medges när utdelning lämnas lill en aktieägare som inle är skallskyldig för mottagen utdelning. Vid tillämpning av ell syslem med differentierade bolagsskallesalser eller avdragsrätt för verkställd utdelning kan det uppkomma problem i detla avseende. Erfarenheten visar atl del möter betydande praktiska svårigheter alt vid det utdelande bolagels taxering göra lättnaden beroende av de olika aktieägarnas skatterältsliga ställning. Elt syslem där elt utdelande bolags taxering i mer väsenllig omfattning blir beroende av akfieägarnas skattskyldighet kan också leda fill en inle önskvärd diskriminering av vissa bolag. Det kan därför visa sig att lättnader i form av lägre skattesats eller avdrag för utdelad vinst måste medges oberoende av aktieägarnas ställning. Detta kan å andra sidan få vissa olämpliga konsekvenser. I debatten har I.ex. framhållits atl det inte är önskvärt all en akfieägare som åtnjuter skattefrihet skall kunna med bibehållen skattefrihet reinveslera uppburna utdelningar i det utdelande bolaget. Del brukar hävdas atl del är lättare atl komma fill rätta med problem av detta slag om lindringen i dubbelbeskattningen sker genom en avräkningsmetod. För alt den enskilde aktieägaren skall få del av avräkning­en fordras nämligen all yrkande framsläHs i hans självdeklaration eller på motsvarande sätt. I de länder som använder etl avräkningssyslem brukar man fillämpa principen att avräkning tillkommer endast sådana akfieägare som är skattskyldiga för den mottagna utdelningen.

Frågan om aktieägarnas skallskyldighet får särskild betydelse när ell bolag lämnar utdelning fill etl annal bolag. F.n. har vi ell ganska kompHcerat regelsystem för atl hindra kedjebeskallning i de fall då viss grad av ägarsamband föreligger mellan utdelande och mottagande bolag. Huvudre­geln är att det mottagande bolaget är befriat från skatt på utdelningen under

 

151                       Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:2

förutsättning all dess aktieinnehav antingen motsvarar minst 25 % av röstetalet för samtliga akfier i det utdelande bolaget eller består av s.k. rörelsebelingade akfier. Detla regelkomplex-och även andra beskattnings­regler som har betydelse för koncernbeskallningen - måsle ses över vid en övergång till nya regler för lindring i dubbelbeskattningen. I elt system som medger fulll avdrag för verkställd utdelning torde del visa sig nödvändigl atl helt slopa akfiebolagens skattefrihet för uldelningsinkomsler. Kedjebeskall­ning undviks ändå genom atl avdrag medges för vidareutdelning. Ges lindring genom partiellt avdrag eller lägre skallesats för verkställd utdelning blir frågan mer komplicerad. Jag har redan berört svårigheterna all vid del utdelande bolagels taxering göra lättnaderna beroende av aktieägarnas skatlesiluafion. Om del utdelande bolagets rätt lill lättnader av delta skäl görs ovillkorlig, kan en bibehållen skattefrihet för mottagande bolag leda lill för stora totala lättnader. Å andra sidan uppkommer risk för en inle avsedd kedjebeskattning om skattefriheten helt slopas.

Av vad jag lidigare har anfört framgår all del är möjligt all dessa problem blir lättare alt bemästra i elt avräkningssyslem. Vid full avräkning kan bolagen göras skallskyldiga för mottagen utdelning och samtidigt få rätt fill avräkning i samfiiga de fall där kedjebeskallning anses böra elimineras. Allernafivt kan skattefriheten för mollagen utdelning behållas i sådana fall medan rätlen fill avräkning förbehålls fysiska personer och andra slutliga aktieägare som är skattskyldiga för mollagen utdelning. Vid parfiell avräk­ning bör del sistnämnda alternativet vara alt föredra. Del är också den metoden som vanligen har valts i de länder som f.n. tillämpar ell avräkningssyslem.

Det finns anledning alt i della sammanhang erinra om den viktiga roll som de insfilutionella placerarna spelar på aktiemarknaden. Aktiefonderna har den betydelsefulla uppgiften alt medverka fill alt akfieägandet sprids liH bredare grupper i samhället. Mot den bakgrunden är det angeläget atl kommittén uppmärksammar fondernas situation i etl nytt syslem. Vidare är del vikfigt alt systemet utformas så att bl.a. investmentföretagen får fillräckliga incitament och möjligheter atl i ökad omfattning placera riskka­pital i näringsHvet. F.n. gäller att investmentföretagen i princip är skattskyl­diga för uppburen utdelning men all de kan uppnå full skallefrihet för sina uldelningsinkomsler om de vidareuldelar 80 % av den mollagna utdelning­en. 1 olika sammanhang har ifrågasatts om denna ordning är den mest lämpliga. Kommittén bör undersöka vilka effekter nuvarande regler har haft och mol den bakgrunden överväga om någon annan modell är mer ändamålsenlig.

Jag har här främst uppehållit mig vid frågan om samordningen mellan de nya reglerna och de bestämmelser som reglerar akfieägarnas skattskyldighet. En nära sammanhängande fråga gäller samordningen av ett nytt system med de bestämmelser som avgör det utdelande bolagels skattskyldighet för uppburna inkomster. Av den fidigare angivna utgångspunkten att de nya reglerna bör ha lill syfte all lindra dubbelbeskattningen följer alt man i princip inte bör medge lättnader i de fall då de utdelade vinsterna inle har träffats av skatt inom bolagssektorn. Utdelningen kan I.ex. härröra från skattefria realisationsvinster. I etl avräkningssyslem kunde frågan teorefiskt sett lösas på det sättet atl aktieägarnas rätt till avräkning gjordes beroende av att bolagsbeskallning har skett. En sådan lösning skulle dock medföra myckel betydande administrativa svårigheter. I ufiandel har man därför brukat välja en annan lösning. Den innebär atl aktieägarna får avräkning

 

DelIIB:2    Skr. 1980/81:103                                     152

oberoende av om de utdelade vinsterna har varit underkastade bolagsbe­skallning eller inte. Har skattefria vinster delals ul, får del utdelande bolaget i stället betala en särskild skatt som är Hka stor som del avräkningsbelopp som belöper på vinstmedlen i fråga. I elt system med differentierad bolagsskall kan liknande arrangemang visa sig nödvändiga, I.ex. regler som innebär att avdrag eller reduktion av skattesatsen medges endasi i fråga om utdelning som härrör från del löpande årets skallepliktiga vinster.

Det hittills anförda har i första hand avsett inhemska förhållanden. Nya problem uppkommer när man vidgar perspektivet och beaktar även de internationella aspekterna. Det är angeläget all ett nytt system utformas så all det inle diskriminerar utländska placerare eller i övrigt försvårar kapitalrörelser över gränserna. Man måste å andra sidan se lill att systemet inte ger I.ex. utlandsägda koncerner oberätfigade skatteförmåner.

De båda huvudmetoderna medför i delta avseende delvis olikartade problem. En anledning lill all metoden med differenfierad bolagsskatt har övergetts eller avvisats i vissa länder är just de internationella komplikafioner som den kan ge upphov lill. Av skäl som jag tidigare redovisat har det i regel ansetts all lättnader i form av avdrag eller lägre skallesals bör medges vid det utdelande bolagets taxering oberoende av de enskilda aktieägarnas skatte­rältsliga ställning. Med en sådan ordning öppnas möjligheter för utländska moderföretag att ta ut obeskattade - eller lågt beskattade - vinstmedel från inhemska dotterföretag i form av utdelning och därefter reinveslera medlen i dotterföretagens verksamhet. Etl säll alt rällställa resultatet skulle vara att belägga utdelningen med en tillräckligt hög kupongskatt. I de dubbelbeskatt­ningsförhandlingar som förs med andra länder är det dock i regel svårt atl få gehör för krav på en kupongskattesats som är tillräckligt hög för ändamå­let.

Även avräkningsmeloden medför problem. Det är visserligen tekniskt möjligt alt utesluta akfieägare i andra länder från rätten till avräkning och den vägen har också i regel valls i de länder som tillämpar metoden. En sådan begränsning medför dock alt ufiändska placerare diskrimineras och alt därmed kapitalanskaffningen från utlandet försvåras. Av detla skäl har man i Västtyskland kombinerat avräkningsmeloden med en lägre bolagsskattesats för utdelade vinster. Vidare är del vanligt atl de länder, som använder avräkningsmeloden, genom dubbelbeskattningsavtal utsträcker rätlen fill avräkning lill aktieägare i andra länder. Varje sådan lösning innebär dock bl.a. en administrativ merbelaslning.

En grundprincip vid tillämpning av avräkningsmeloden brukar vara atl avräkning medges endast i fråga om bolagsskatt som har betalats i del egna landet. Utdelning från ufiändska bolag ger alltså inle de inhemska aktieägar­na rätt lill avräkning. När etl moderbolag i det egna landet uppbär utdelning från elt ufiändskl dotterföretag och denna utdelning på grund av dubbelbe­skattningsavtal eller enligl intern rätt är skattefri i moderbolagets hand, brukar moderbolaget - i enlighet med vad jag fidigare nämnt - i samband med vidareutdelning påföras en särskild skatt som är avsedd att kompensera för den avräkning som tillkommer de slutliga aktieägarna. Della ger i sin tur upphov lill problem i de fall då vidareutdelningen fillfaller sådana aktieägare i ullandel som inte har rätt till avräkning.

Kommittén måste självfallet analysera dessa och liknande problem som uppkommer i förhållande till andra länder. En viktig uppgift i det samman­hanget är alt bedöma behovel av ändringar i del stora anlal dubbelbeskatt­ningsavtal som Sverige har ingått med andra stater.

 

153                       Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:2

Genomgående bör det vara en vikfig uppgift för kommittén att uppmärk­samma kontrollfrågorna. Del måste förhindras att ell nytt syslem ulnylljas för all få obehöriga skatteförmåner. I del avseendet har metoden med differentierad bolagsskatt ibland ansetts ha vissa nackdelar. Den omständig­heten all del - såsom jag lidigare har berört - kan bli nödvändigl atl medge lättnader vid det utdelande bolagels taxering oberoende av om aktieägarna skall deklarera sina utdelningsinkomster försvårar taxeringskontrollen. I detla avseende kan avräkningsmeloden ha ell försteg, eftersom skattelätt­naden är avhängig av all yrkande om avräkning framställs i deklarationen. I det utredningsarbete som bedrivs inom EG har föreslagits att kontrollen yllerligare skall underlättas genom alt metoden kombineras med en särskild källskatl, som innehålls av del utdelande bolaget och i likhet med avräk­ningsbeloppet får dras av från aktieägarens personliga inkomstskatt.

En viktig fråga som jag hittills har förbigått är om del är möjligt all låta ell nytt syslem omfalta hela akliebolagsseklorn eller om en begränsning bör ske till vissa förelag. Del är givet att det nya systemet måste omfatta de börsnoterade företagen och andra bolag vars aktier omsätts på kapitalmark­naden. Del är däremot tveksamt hur man skall behandla de mindre och medelstora företagen. Även för dessa företag är kapilalförsörjningsfrågorna utomordentligt viktiga. Förhållandena skiljer sig dock på olika punkter från dem som gäller i fråga om de börsnoterade förelagen. Direktavkastningen på kapital i rörelsedrivande småföretag utgår regelmässigt i form av löneutbe­talningar som är avdragsgilla för företagel. Avkastningen blir då inle föremål för dubbelbeskattning. En förutsättning för atl de mindre och medelstora förelagen skall kunna attrahera riskbärande kapital utifrån är dock i regel alt utdelning kommer alt lämnas. Nuvarande dubbelbeskattning utgör här elt hinder. 1 dagslägel har småförelagen betydande svårigheier att anskaffa riskkapital och någon egentlig marknad för aklier i småförelag finns inle. Mol denna bakgrund är behovet av atl undanröja eller begränsa dubbelbeskattningen lika stort för småförelagen som för de större företagen. Samtidigt kan förutses atl den nära intressegemenskapen mellan småföreta­get och dess delägare skapar särskilda kontrollproblem om I.ex. en avräkningsmetod skulle göras tillämplig även på dessa företag. Enligl min mening är del viktigt all kommittén ägnar uppmärksamhet ål frågan om dubbel- eller enkelbeskaltning av småförelagen och riskkapilalförsörjningen inom denna företagssektor. Därvid bör kommittén ha nära samråd med den kommitté som har i uppdrag atl se över beskattningsreglerna för familjefö­relag (B 1979:13).

Provisoriska åtgärder

Innan del är möjligt all la ställning till frågan om en övergång lill ett generellt syslem för lindring i dubbelbeskattningen, måsle alltså en rad frågor utredas. Jag framhöll lidigare all del är angeläget att i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet vidta mer kortsiktiga ålgärder i syfte all sfimulera aktiesparandet. Kommittén bör få i uppdrag alt med förtur behandla denna fråga. Åtgärderna bör i första hand inriklas på lättnader i dubbelbeskattningen. Kommittén bör dock vara oförhindrad atl i della sammanhang överväga även vissa ålgärder på aklievinslbeskallningens område. Jag återkommer strax till den frågan.

Kommittén bör redovisa alternativa förslag fill ålgärder som avser lindring i dubbelbeskattningen. Förslagen måste utformas så all de inle försvårar de

 

DelIIB:2   8kr. 1980/81:103                                                  154

mer långsikliga ändringarna. I likhet med dessa kan provisoriska ålgärder länkas inriktade på all ge lättnader antingen vid bolagens eller aktieägarnas beskattning. Båda alternativen bör studeras.

Lättnader i bolagens beskattning kan få formen av en lindring i skattebe­lastningen på utdelade vinstmedel. Den utvidgning av Annell-avdraget som genomfördes hösten 1978 hade denna inriktning. Kommittén bör undersöka möjlighelerna all införa etl provisoriskt avdrag för utdelning eller en lillfällig sänkning av bolagsskatlesatsen som får betydelse även i fråga om sådana utdelningar som inle ger rätt fill Annell-avdrag. Av den tidigare genomgång­en har framgått all sådana lösningar medför svårigheier i olika avseenden, bl.a. när utdelningen lämnas fill andra bolag eller lill aktieägare i utlandet. Kommittén bör göra en bedömning av om det trots svårigheterna är möjligt all ulan slörre ingrepp i regelsystemet införa provisoriska regler av della slag.

Lättnader på aklieägarnivå kunde länkas få formen av ell särskilt sparavdrag för uldelningsinkomsler. En annan lösning kan vara att undanta viss andel av utdelningsinkomslerna från beskattning eller all låta aktieägar­na få rätt lill en särskild skattereduktion som motsvarar viss procent av uppburen utdelning. Kommittén bör belysa vilka effekter sådana alternativa ålgärder kan få. Vidare måsle klargöras bl.a. hur de nya reglerna skall samordnas med nuvarande sparavdrag och hur beskattningen av makar skall ske.

Oavsett om åtgärderna inriklas på bolagens eller aktieägarnas beskattning bör de begränsas lill de fall då utdelning lämnas av svenska företag som är noterade på börsen eller på Fondhandlareföreningens lista. Lättnader på aklieägarnivå bör i första hand komma hushållen fill del. Kommittén bör dock överväga om det är möjligt atl med. begränsade ålgärder, som inle medför några väsentliga ingrepp i nuvarande syslem, ge även institutionella placerare del av vissa lättnader.

En central fråga är självfallet hur pass omfattande lättnaderna bör vara. Del är angeläget att åstadkomma en verklig stimulans av akliesparandel. Mol den bakgrunden bör kommittén göra beräkningar som belyser bl.a. de slatsfinansiella och fördelningspoliiiska effekterna av lättnader på olika nivåer. Den slutliga avvägningen av lättnadernas omfallning bör däremot falla utanför utredningsuppdraget.

När kommittén överväger olika lekniska lösningar finns det anledning all ta del av de erfarenheter som har gjorts i andra länder där liknande åtgärder har vidtagits under senare tid.

Aktievinstbeskattningen m.m.

Utformningen av reglerna för beskattning av aktievinsler är en av de faktorer som avgör hur den effektiva avkastningen på aklier kommer all förhålla sig lill avkastningen på allernaliva placeringar. Reglerna får häri­genom direkt belydelse för utbudet av riskvilligt kapital.

Jag har lidigare nämnt all nuvarande aktievinslregler kritiserats från både materiella och tekniska synpunkter. Innan statsmakterna tar ställning lill reglernas framlida utformning behöver en rad frågor utredas. Kommittén har genom sina huvuddirektiv (Dir. 1979:27) fått i uppdrag att göra en översyn av aktievinstbeskattningen.

Av huvuddirektiven framgår atl kommittén inle skall föreslå någon ändring i nivån för skatteullagel ulan i första hand har i uppdrag atl anvisa

 

155                       Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:2

nya lekniska lösningar. För all få underlag för detta arbele måsle kommittén givelvis göra en analys av beskattningens belydelse för akliesparandel och kartlägga andra förhållanden som har betydelse för aktiemarknaden. Jag vill i detla sammanhang understryka all det är angelägel alt kommittén gör en samlad bedömning av de faktorer som påverkar storleken av den effektiva avkastningen på akfier. I samband med att kommittén analyserar verkning­arna av olika åtgärder för lindring i dubbelbeskattningen måsle kommittén alltså la hänsyn även till realisationsvinstbeskattningen på aklier och kan därvid få anledning alt belysa effekterna av ändringar i akfievinslbeskatl-ningens höjd.

I huvuddirekfiven behandlas också frågan om alt införa elt inflafionsskydd vid aktievinstbeskattningen. Del framhålls all denna fråga inte kan bedömas fristående utan måsle sällas i samband med fillämpningen av en real beskaltningsprincip inom andra inkomstslag. Realbeskattningsutredningen (B 1978:07) har i uppgift all göra sådana mer övergripande bedömningar. Med hänsyn lill delta ingår del f.n. inte i kapitalvinslkommilléns uppdrag att föreslå införande av ett särskilt inflationsskydd vid aktievinstbeskattningen. I huvuddirekliven utsågs dock atl del skulle vara av värde om kommittén finner sig kunna ge reglerna en sådan utformning alt de lätt kan anpassas lill en eventueH framfida indexuppräkning eller ell liknande inflationsskydd. Enligt min mening finns del skäl atl i delta avseende något vidga ramen för kommitténs uppdrag. Om kommittén efter samråd med realbeskattningsut­redningen finner det motiverat, bör kommittén ha frihet all utforma lekniska lösningar av aktievinstbeskattningen som direkt lar sikte på atl ge utrymme för indexuppräkning e.d.

En fråga som inte direkt berörs i huvuddirekfiven men som bör uppmärk­sammas av kommittén avser utformningen av de realisalionsvinslregler som gäller för vissa insfilutionella placerare. Jag tänker i första hand på akfiefonderna. För ell par år sedan befriades fonderna från skattskyldighet för realisationsvinster på äldre aklier. Huvudskälet var all en oinskränkt skattskyldighet för realisalionsvinsler kunde få vissa inte önskvärda dubbel-beskatlningseffekter. Dessulom kunde skattskyldigheten medföra atl fon­derna belastades med betydande latenta skalleskulder som försvårade värderingen av andelarna i fonderna. I skrivelse lill budgetdepartementet har företrädare för de större fondbolagen sedermera hemställt all skattebefriel­sen skaH utsträckas till att omfalta även realisafionsvinsler på obligafioner som innehafts minst två år. Kommittén bör pröva frågan. I det samman­hanget bör kommittén även la upp frågan om inveslmentförelagens skattskyldighet för realisationsvinster. Det har i debatten framhållits att de skäl som har föranlett skattebefrielse för aktiefonderna har samma giltighet i fråga om investmentföretagen. Kommittén bör överväga om del är möjligt och lämpligt atl ge dessa förelag samma lättnader som kommer aktiefon­derna fill del.

Det hittills anförda har avsett del mer långsiktiga utredningsarbetet. Som jag tidigare anfört bör kommittén vid utformningen av sitt förslag lill kortsiktiga ålgärder för stimulans av aktiesparandel vara oförhindrad all överväga även vissa ändringar i aktievinstbeskattningen. Jag vill här nämna möjligheten liH viss utvidgning av del schablonavdrag - f.n. 1.000 kr. - som medges vid beskattningen av vinster på äldre aktier. En förutsättning för sådana åtgärder är dock att de inte kan anses försvåra de långsiktiga ändringarna.

I del föregående har jag nämnt all kommittén bör ha kontakt eller samråd

 

DelIIB:3    Skr. 1980/81:103                                                 156

med vissa angivna utredningar. Detsamma gäller naturligtvis andra utred­ningar vars uppdrag har beröring med kommitténs. Jag vill här särskilt nämna utredningen (Fi 1975:03) om lönlagarna och kapitaltillväxten.

Utredningsarbetet bör bedrivas med största skyndsamhel. Förslag om provisoriska ålgärder för alt stimulera aktiesparandel bör presenteras i ett delbetänkande som läggs fram i sådan lid atl lagsliflning kan genomföras under innevarande år.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen

dels meddelar kapilalvinstkommiltén tilläggsdirektiv i enlighet med vad jag nu har anfört,

dels bemyndigar chefen för budgeldeparlementet alt tillkalla ytterHgare en ledamot alt ingå i kommittén.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Budgetdepartementet)

3. Avdrag för underskott vid inkomsttaxeringen

Dir 1980:11

Beslut vid regeringssammanträde 1980-02-14

Departementschefen, statsrådet Mundebo, anför.

Vår inkomstbeskattning är utformad som en netlobeskallning. Detla innebär bl.a. atl lill grund för beskattningen skall läggas del samlade överskott som uppkommer sedan en skallskyldigs alla inläkter av skatteplik­tig natur och avdragsgilla kostnader beaktats. I korthet är systemet utformat på följande sätt.

Först beräknas resultatet inom varje särskild förvärvskälla. Därvid sam­manläggs enligt 20 § kommunalskallelagen (1928:370), KL, samtliga intäkter i förvärvskällan och avräknas alla omkostnader för all förvärva eller behålla intäkterna. Summan av överskollen från olika förvärvskällor ulgör den skattskyldiges sammanräknade inkomst.

Denna sammanläggning av inkomsterna från olika förvärvskällor är av grundläggande betydelse för skattesystemet. Med en progressiv skatteskala skulle nämligen skallen på lika slora totala inkomster kunna bli högst varierande om de skilda inkomsterna inle lades ihop ulan beskattades separat. Sammanläggningen ger uttryck för tanken atl de olika inkomstty­perna ger samma bidrag lill skatleförmågan. Delta är i och för sig inle någon självklarhet. I flera andra länder beskallas i.ex. realisationsvinster skilt från löpande inkomster. Även i vårt land görs vissa undantag, i första hand i fråga om vinster på travspel, lotterier, premieobligationer etc, där en särskild proportionell skatt fillämpas. Den särskilda beskattningen av sjöinkomst innebär också alt i vissa fall undantag görs från den allmänna sammanlägg­ningsprincipen.

Om de avdragsgilla kostnaderna överstiger intäkterna i en förvärvskälla uppstår underskott. Huvudprincipen är i dag all sådana underskoll anses reducera skalleförmågan del år de uppslår, dvs. all nettoinkomsten skall bestämmas med hänsyn lagen till dem. Underskott i förvärvskälla får således enligl 46 § 1 mom. KL och 4 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-

 

157                        Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:3

skatt avräknas från den sammanräknade inkomsten. Vad som sedan återstår utgör den sammanräknade nettoinkomsten. Della inkomstbegrepp kan sägas ge den grundläggande basen för skallens beräkning eftersom storleken av de ylterligare s.k. allmänna avdrag som får göras - bortsett från premier för pensionsförsäkringar - i regel endasi obetydligt kan påverkas av den skallskyldige.

Vissa begränsningar finns emellertid i fråga om avdragsrällen för under­skott. Dessa inskränkningar är i huvudsak av tre slag. Sedan länge har realisationsförluster i princip bara kunnat avräknas från realisalionsvinsler. Av äldre datum är vidare de begränsningar av avdragsrällen som följer av reglerna om beskattningsort. Dessa har belydelse endasi vid den kommunala inkomstbeskattningen och innebär all underskott får dras av bara från sådana inkomsler som är hänförliga lill samma kommun som underskottet. Den tredje begränsningen, som infördes genom lagstiftning år 1973 för all hindra viss skatteflykt, lar sikte på underskoll i rederi- eller luflfartsrörelse. Här gäller i huvudsak all underskott som uppkommer genom kontrakts- eller överavskrivning på fartyg bara får kvittas mol eventuella överskoll av annan rederi- eller luflfartsrörelse. Bestämmelserna om detta har nyligen varit föremål för översyn, varvid bl.a. tillämpningsområdet för della kvillnings-förbud utvidgades något (prop. 1979/80:39, SkU 1979/80:14, rskr 1979/80:97, SFS 1979:1148-1151).

Om underskott inle kan utnyttjas etl år, har den skallskyldige i regel rätt att dra av dem mol inkomster som uppkommer under senare år, s.k. förlustavdrag. De begränsningar som nyss nämnts gäller emellertid även i sådana fall.

Underskoilsavdragen har med fiden fått en allt slörre omfallning. Vid 1960 års taxering uppgick underskoilsavdragen lill ca 400 milj. kr. eller ca 1,0 % av de sammanräknade inkomsterna. Vid 1970 års taxering motsvarade avdragssumman ca 2,4 % av inkomstsumman och vid 1975 års taxering ca 3,7 %. Den senaste taxering för vilken definifiv statistik föreligger är 1978 års. Då uppgick underskoilsavdragen lill drygt 12 miljarder kr., vilkel motsva­rade ca 5 % av de sammanräknade inkomsterna. Preliminära uppgifter från 1979 års taxering lyder på alt andelen då inle ökat ylterligare, vilkel i första hand torde återspegla den höjning av schablonintäkten för egnahem som gäller fr.o.m. inkomståret 1978. Detta är emellertid en engångseffekt och det finns anledning alt tro att de samlade underskoilsavdragen fortsatt sin ökning under år 1979.

Den beloppsmässigt dominerande delen av underskoilsavdragen uppkom­mer lill följd av avdragsrätten för ränlor på lån som nedlagts i egnahem. Genom alt inflationen drivit upp såväl huspriser som räntesatser har avdragsbeloppen ökal myckel snabbi. De samlade underskotten från villor och radhus uppgick vid 1978 års taxering till drygt 8 miljarder kr. och frifidshusen bidrog med yllerligare ca 0,5 miljarder kr. Underskotten från hyreshus uppgick lill ca 0,6 miljarder kr., varför sammanlagt drygt 9 miljarder kr. av underskoilsavdragen - ca 75 % - härrörde från inkomstsla­get annan fasfighel. Vidare avsåg 2 miljarder kr. inkomstslaget kapital, medan 0,6 miljarder kr. föll på jordbruksfastigheter och 0,5 miljarder kr. på rörelser.

Antalet skallskyldiga som redovisade underskotlsavdrag var närmare 2,2 miljoner vid 1978 års taxering, vilkel motsvarade drygt var tredje inkomst­tagare. I de flesta fall var underskollen små, i över hälften av fallen understeg de 2.500 kr. Underskotlsavdrag om 10.000 kr. eller mer redovisades av ca

 

DelIIB:3   Skr. 1980/81:103                                                  158

400.000 inkomsttagare och genomsnittet för alla med underskott var ca 5.500 kr.

Både andelen som redovisade något underskott och underskollens genom­snittliga storlek ökade vid 1978 års taxering systematiskt med de skattskyl­digas inkomst. I skiktet 30.000-35.000 kr. sammanräknad inkomst hade ca 32 % underskott och avdraget uppgick i genomsnitt till ca 2.500 kr. I skiktet 60.000-70.000 kr. var motsvarande siffror 63 % resp. ca 6.300 kr. Bland personer med över 150.000 kr. sammanräknad inkomst, slutligen, redovi­sade 84 % underskott och delta uppgick genomsnittligt lill ca 30.800 kr. Del bör dock framhållas atl dessa genomsnittsvärden för avdragsbeloppen genomgående döljer slora individuella variationer. Som exempel kan nämnas all ca 60 % av de personer som redovisade underskön om 20.000 kr. eller därutöver hade sammanräknade inkomster understigande 100.000 kr.

De siffror som här redovisats har genomgående avsett endasi fysiska personer och andra som beskallas progressivt. Underskotlsavdrag förekom­mer givelvis också vid aktiebolagens och andra proportionellt beskattade juridiska personers taxering. Avdragen har emellertid där inle samma slora principiella betydelse eftersom den skattesats som träffar inkomsten inle påverkas. Däremot kan naturHgtvis den skatlekredit som erhålls i sig ha stort värde. Underskollsavdragens omfallning hos de juridiska personerna visar inte någon systematisk tillväxt liknande den som skett hos de fysiska personerna ulan synes återspegla mer konjunklurmässiga lönsamhelsföränd-ringar i olika delar av näringslivet m.m.

Underskoilsavdragen har med fiden kommit alt tilldra sig ett växande intresse i skatledebalten. I åtskilliga sammanhang har också kritik framförts mol den i huvudsak obegränsade rätlen lill avdrag för underskott. I sill slutbetänkande (SOU 1977:91) Översyn av skallesyslemel diskuterade 1972 års skalleutredning dessa frågor och anförde all åtskillig kritik kunde riktas mol nuvarande förhållanden i fråga om underskoilsavdragen. Utredningen framhöll emellertid också att frågan om atl införa begränsningar i avdrags­rätten var komplicerad och atl del inle hade visat sig möjligt alt inom den till buds stående fiden utforma konkreta förslag till ändrad lagstiftning. Elt fortsatt specialinriktat utredningsarbete var därför enligl utredningens mening påkallat.

I prop. 1978/79:160 om fortsatt reformering av inkomstskatten uttalade jag att jag delade skatteutredningens uppfattning och avsåg alt ta initiafiv fill ell sådant utredningsarbete. Därefter har frågan aktualiserats i riksdagen vid behandlingen av förslagel lill ny fastighelslaxeringslag (prop. 1979/80:40), varvid riksdagen beslöt alt hos regeringen begära utredning om möjlighe­lerna all förhindra ett icke avsett utnyttjande av underskotlsavdrag (SkU 1979/80:17, rskr 1979/80:121). Skatteutskottet framhöll i det sammanhanget all ell sådanl utredningsarbete inte borde begränsas till all avse uteslutande förvärvskällan jordbruksfastighet utan borde bedrivas enligl de riktlinjer som angetts av 1972 års skatteulredning.

Jag anser all delta utredningsarbete nu bör genomföras och all en särskild kommitté bör tillkallas för atl se över reglerna om rätten till underskotlsav­drag vid inkomsttaxeringen.

Rätten lill avdrag för underskott har krifiserals från olika ulgångspunkter. En är erfarenheten att underskoilsavdragen gör det möjligt för vissa personer alt bli åsalta laxeringar - och alltså betala en skatt - som står ulan varje relation lill deras livsföring och ekonomiska omständigheter i övrigt.

 

159                       Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:3

De har ofta betydande inkomster men redovisar samtidigt så stora underskott i vissa förvärvskällor att nettot bJir högst blygsamt. En annan utgångspunkt är all underskoilsavdragen öppnar möjlighet all vid beskatt­ningen få avdrag för sådanl som egentligen utgör privata levnadskostnader. Man pekar här främsl på möjligheterna alt lånevägen finansiera bålar, bilar och annan dyrbarare privat konsumfion. Också de möjligheler som kan finnas all få avdrag för underskoll i en mer eller mindre hobbybelonad verksamhet fångas in i denna kritik. Underskoilsavdragen gör del också möjligt, har det hävdats, att systemafiskt utnyttja bristande symmetri i skattesystemet. En skatlskyldig kan således med lånade medel förvärva fillgångar som förväntas stiga i värde men ger ingen eller liten löpande avkastning. Han får då fulll avdrag för räntekostnaderna medan en värdeslegringsvinst i många fall beskattas lindrigt eller inte alls när den realiseras. Den fråga skatteulskollet diskuterat i sitt förut nämnda belän­kande - underskott från jordbruksfasfigheler som inle förvärvals främsl i syfte att bedriva jordbruk eller skogsbruk - torde i sig rymma flera av dessa aspekter.

Underskoilsavdragen ulgör inte något nytt inslag i inkomstbeskattningen. Under lång tid fungerade emellertid systemet ulan svårare problem. Att effekterna under senare tid kommit att bli alltmer kritiserade har ell direkt samband med den uppgång i inflationstakten som inträffat under 1970-lalel och den högre räntenivå detla medfört. Skallesystemets inkomstbegrepp snedvrids av inflationen så all låntagare gynnas medan sparare drabbas. Möjlighelerna all finna en grundläggande lösning på detla problem genom övergång lill real beskattning av räntor och kapitalvinster studeras f.n. av realbeskattningsutredningen (B 1978:07). Även ulgiftsbeskallningens förmåga alt ge en principiell lösning på inflationsproblemet vid beskaltning­en har uppmärksammats, bl.a. inom ramen för 1972 års skalleulrednings arbete (SOU 1977:91, bilaga 4). Del är också givet all den praktiska betydelsen av underskoilsavdragen ökat till följd av den långsikliga utveckling mol allt högre marginalskallesalser som först under de allra senaste åren brutits. En successiv sänkning av marginalskattesatserna gör det således inte endast mer lönande alt arbeta och spara ulan motverkar också missbruket av underskottsavdrag.

En övergång liH real inkomstbeskattning eller ulgiftsbeskallning kan under alla omständigheter bli aktuell endasi på förhållandevis lång sikt. Någon återgång lill etl så lågt inkomstskalleullag alt underskottsavdragen av detla skäl upphör att vara etl problem är inte heller all räkna med. F.n. måste alltså frågan behandlas mot bakgrund av dagens förhållanden i skallesysle­mel.

En del av den kritik som framförs mol rätten till underskotlsavdrag avser egentligen avdragsrällen över huvud taget för vissa slag av kostnader som ofta leder till alt underskott uppkommer. Man har I.ex. vänt sig mol rätten till avdrag för räntor på privafiån eller rätten fill omedelbara reparalionsav-drag i vissa fall. I det sistnämnda avseendet har man åsyftat bl.a. möjligheterna all ulnyllja slora sådana avdrag i samband med att ell anlal personer förvärvar ell flerfamiljshus där de har för avsikt alt bosätta sig, s.k. andelshus. Just i denna silualion har emellertid redan avdragsrällen begränsats genom riksdagsbeslut i slutet av år 1979 (prop. 1978/79:209, SkU 1979/80:11, rskr 1979/80:42, SFS 1979:1017).

Det är i della sammanhang angelägel atl framhålla atl frågan om underskott  redovisas  eller  ej   ibland   inte  enbart  beror  på  de  reella

 

DelIIB:3   Skr. 1980/81:103                                                  160

ekonomiska förhållandena utan också på de formeUa skattereglerna. Vårt skattesystem är - som jag inledningsvis antytt - uppbyggt på sådanl sätt atl man utgår ifrån alt underskoll i en förvärvskälla normalt skall kunna avräknas från överskott i andra förvärvskällor. Den närmare avgränsningen av förvärvskällorna är alltså i första hand gjord för alt skapa mer enhetliga former för inkomstredovisningen av olika verksamheter och frågan om en eller flera förvärvskällor föreligger har haft förhållandevis ringa belydelse i praktiken. Det kan alltså f.n. vara mer eller mindre en tillfällighet om underskott uppkommer eller inle. Som exempel kan tas alt en person äger två hyreshus varav del ena ger ell överskoll om 200.000 kr. och del andra etl underskoll om 100.000 kr. I vad mån underskotlsavdrag blir aktuellt här beror helt på om en eller två förvärvskällor skall anses föreligga. Redovisas fastigheterna var för sig uppkommer elt överskott och ell underskoll. Om däremot fastigheterna redovisas gemensamt, vilkel numera är möjligt i slörre omfattning än tidigare, uppkommer bara ett överskott. Slutresultatet blir emellertid med dagens regler om underskoll delsamma, nämligen elt nettoöverskott om 100.000 kr. Delvis motsvarande gäller vid beräkning av inkomst/underskott av jordbruksfastighet och rörelse.

Mot bakgrund av del anförda anser jag all en första utredningsuppgift bör vara all närmare kartlägga underskoilsavdragen och de faktorer som ligger bakom dem. För della är inle den statistik som i dag redovisas av riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån tillräcklig, utan en fylligare bild krävs. Kommittén bör emellertid i första hand pröva om inte fillräckligt basmaterial kan finnas i det deklarationsurval som riksrevisionsverket årligen utnyttjar för bl.a. sina skalteinkomstprognoser. Givelvis bör i delta sammanhang också de erfarenheler inhämtas som finns från del praktiska laxeringsarbelel om de aktuella frågorna. Avsikten bör vara all få fram etl underlag för bedömning av behovet av åtgärder och inriktningen av dem. På basis av det material som inhämtats bör utredningsarbetet sedan inriktas på alt pröva olika sätt all hindra ett otillbörligt utnyttjande av underskoilsav­dragen.

Sammanläggningen av inkomst från olika förvärvskällor utgör, som jag nämnt, elt centralt inslag i skattesystemet. Rent principiellt ler det sig då också rimligt all sammanläggningen bibehålls även om någon av dessa förvärvskällor någon gång uppvisar elt negaiivt resultat, dvs. att underskotls­avdrag medges. Men denna ståndpunkt grundas på premissen atl det är fråga om verkliga förvärvskällor och om tillfälliga underskoll, dvs. om akfiviteter som är avsedda alt ge inkomst även om resultatet kan fluktuera beroende på omständigheterna från år fill år. Saken är betydligt mer kompHcerad när vissa förvärvskällor visar permanenta underskoll eller när underskollen uppslår bara lill följd av skattereglernas utformning och inle motsvaras av atl verkliga kostnader överstiger intäkterna.

Som exempel på det senare kan erinras om alt del i förvärvskällor inom inkomslslagen jordbruksfastighet, rörelse och - i mer begränsad omfallning - annan fastighet medges avdrag för värdeminskning på anläggningstillgång­ar och nedskrivning på varulager som i många fall överstiger vad som kan anses vara företagsekonomiskt motiverat (verklig förslitning, inkurans etc). Del förekommer också all särskilda stimulansavdrag, som går ulöver kostnadsavdragen, ges för all främja I.ex. investeringar eller forskningsin­satser. Dessa olika avdrag har tillkommit i syfte atl genom skatlekredit underlätta företagens konsolidering eller för all främja en samhälleligt önskvärd inriktning av förelagens verksamhet. Genom sådana avdrag kan en

 

161                       Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:3

förvärvskälla komma att uppvisa elt skattemässigt underskoll trots atl verksamheten reeUt sett går med vinst, vilkel i vissa situationer öppnar missbruksmöjligheter. Mot dessa har i några fall särskilda regler införts. Som exempel kan nämnas de förut redovisade bestämmelserna om begränsning av avdrag för underskott i rederirörelse m.m. En likartad begränsning infördes också - sedan systematiskt missbruk av underskotlsavdrag konstaterats - i den lagstiftning om särskilt investeringsavdrag som gällde under åren 197M973.

I speciella fall har alltså redan regler införts för atl förhindra all underskott på grund av avdrag som. går utöver de förelagsekonomiska kostnaderna kvittas mot inkomsler från andra förvärvskällor där sådana avdrag inte kunnat medges. Man kan emellertid mer allmänt ifrågasätta om underskott av delta slag, där alltså förvärvskällan inle reellt sett visar något underskoll, automafiskt bör få påverka bedömningen av den skatteförmåga som ges av andra inkomsler. En anknytning finns här fill fallen med de extremt låga taxeringarna och jag vill nämna all man i Danmark sedan år 1975 har särskilda regler riktade mot dessa (Ligningslovens 28 §). Kommittén bör inhämta de erfarenheter som föreligger av dessa reglers fillämpning och effekter och även söka inhämta upplysningar från andra länder som kan ha prövat åtgärder i liknande syfte.

Som nämnts dominerar bland underskoilsavdragen beloppsmässigt de som härrör från egnahem. De utgör samtidigt i normalfallet typexempel på underskott som inte är tillfälliga, eftersom etl nyköpt småhus regelmässigt är belånat till sådan nivå alt ränteutgifterna under lång tid överstiger den schablonintäkt som skall las upp i förvärvskällan. Dessa underskott intar emellertid i viss mån en särställning genom all de är en omedelbar följd av villabeskaltningens utformning. Denna har avvägts även från andra utgångs­punkter än rent skatlemässiga. Framför allt har här bostadspolitiska övervä­ganden gjorts och de skatteregler som nu gäller har tillkommit samtidigt med att andra åtgärder vidtagits såsom i fråga om bostadsfinansieringen. Ett syfte har varit att uppnå rimliga boendekostnader och alt söka skapa neutralitet i kostnadshänseende mellan skilda boendeformer. De underskottsavdrag som följer av dagens villabeskattning kan därför inte prövas utan att samtidigt en bedömning sker från bostadspolitiska utgångspunkter. Jag vill också erinra om alt regeringen i årets budgetproposition förklarat atl en skärpning bör göras av realisationsvinstbeskattningen för fasligheter med hänsyn bl.a. till just effekten av den fulla ränte- och underskottsavdragsrätten.

En delvis likartad situation kan sägas finnas i fråga om bostadsrättslägen­ heter, även om dessa inle utgör någon egen förvärvskäHa. Fr.o.m. i år har emellertid regler införts som innebär alt en schablonintäkt skall redovisas i vissa fall. En skärpning av realisationsvinstbeskattningen utreds också av kapilalvinstkommiltén (B 1979:05).

De underskotlsavdrag som härrör från egnahem bör därför i huvudsak lämnas utanför utredningsarbetet. Jag vill emellertid betona alt detla i princip endast gäller underskott som verkligen hänför sig till finansieringen av bostaden. Det förekommer nämhgen inte så sällan all den egna fastigheten utgör säkerhet för lån som upptas för andra konsumlionsändamål och atl dessa lån vid beskattningen redovisas som nedlagda i fastigheten. Detta är visseriigen oriktigt, men då det inte framgår utan särskild kontroll och samtidigt i många fall inte har någon betydelse för taxeringen torde del f.n. ofta passera opåtalal. Skulle man emellertid införa någon form av begränsning I.ex. i avdragsrätten för konsumtionslån eller för underskotten i

11 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 103

 

DelIIB:3   Skr. 1980/81:103                                      162

förvärvskällan kapital, så får denna redovisningsfråga stor belydelse. Det kan givelvis inle från rättvisesynpunkt godtas alt egnahemsägare i praktiken inle träffas av en sådan begränsning på samma säll som andra inkomsttagare. Samma sak gäller naturligtvis i fråga om dem som har inkomst av rörelse, jordbruksfastighet eHer konventionellt taxerad annan fasfighel. Möjligheler­na all effektivt kontrollera att en avdragsbegränsning inte kringgås genom alt kostnader felaktigt redovisas i en annan förvärvskälla än som rätteligen borde ske utgör därför allmänt sett en av de viktigaste frågor som måsle belysas i utredningsarbetet.

Även om villabeskaltningen i allmänhet inte bör ingå i det nu akluella uppdraget, finns det vissa förfaranden med anknytning lill denna som bör undersökas. På senare fid har det konstaterats all makar och andra närslående genom olika åtgärder kan uppnå vissa inte avsedda skalleförmå­ner. Jag tänker här på ohka uppdelningar mellan äganderätten fill en fastighet och ansvarel för skulder som avser fasfigheten. Genom atl på lämpligt sätt fördela dessa funktioner kan stundom avsevärda skattelättnader uppnås. Etl underskott som rälleHgen avser förvärvskällan annan fastighet kan omformas så all del kommer all höra lill förvärvskällan kapital. Detta gäller både i fråga om permanenta bostäder och fritidsfasligheler. Kommit­tén bör undersöka möjlighelerna alt skapa regler som gör atl uppdelningar av nu nämnt slag inte ställer sig skattemässigt fördelaktiga.

Vad gäUer andra underskoltssilualioner vill jag erinra om atl särskilt frågan om avdragsrätten för höga ränlor på privata lån kommit i blickpunk­ten under senare lid. Genom all räntorna är fulll avdragsgilla för låntagaren och således på grund av de höga marginalskatterna bHr väsenfiigt mindre betungande efter skatt än före håHer, hävdas del, en betydande ränleokäns-lighel på atl sprida sig. Delta i sin lur tenderar atl blåsa under inflationen samtidigt som produktiva investeringar i näringslivet får allt svårare all konkurrera med finansiella placeringar om de tillgänghga lånemedlen.

Kommittén bör undersöka möjlighelerna alt införa någon form av begränsning av avdragsrällen för de låneräntor som här avses. Här, liksom fidigare, vill jag särskilt peka på kontrollproblemen, som torde göra etl direkt förbud mol avdrag för ränlor med särskilt hög ränleprocent vanskligt att genomföra. Slörre möjligheter kan då tänkas finnas alt upprätlhålla en begränsning i fråga om ett totalt underskott i förvärvskällan kapital. I den mån lån används för alt finansiera avkastningsgivande tillgångar, så alt räntekostnader balanseras av löpande inkomsler, finns knappast något all invända mot avdragsrällen för räntorna. Däremot kan del ifrågasättas om räntan på lån som finansierar privata konsumtionsutgifter eller placeringar i spekulativa lillgångar ulan begränsningar bör få leda lill underskoll som dras av mol förvärvsinkomster. Jag vill emeHerlid också erinra om atl varje sådan begränsning rymmer den problematiken att kapitalägare och icke-kapitalägare påverkas i ohka grad. Den som I.ex. avser all köpa en bil och kan la pengar från banken offrar inkomstmässigt bara det begränsade räntenettot efter skatt, medan uppoffringen för den som måste låna ligger i ränteutgiften. I dag är denna avdragsgill även om underskoll uppslår och kapitalkostnaden för bilköpet blir därför jämförlig i de två fallen. Beskärs avdragsrällen kommer låntagaren i en sämre situation. Jag vill också erinra om vad jag fidigare sagt om svårigheten alt kontrollera all räntekostnader redovisas i rätt förvärvskälla hos dem som har mer komplicerade inkoms­tförhållanden. Ett totalt avdragsförbud för underskott från kapital är därför knappast rimligt.

 

163                       Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:3

Underskott som uppkommer i förvärvskällor inom inkomslslagen rörelse, jordbruksfastighet och annan fastighet (ulom egnahem) kan ha många olika orsaker, som jag delvis redan berört. Affärssituafionen kan helt enkelt ha varit ogynnsam, så all försäljningsinkomslerna inle läcker de löpande kostnaderna, eller ovanligt stora kostnader, t.ex. för fasfighetsreparafioner, kan ha förekommit under året. Men underskottet kan också bero på I.ex. all en faslighet inköpts främst i spekulativt syfte och all priset därvid satts så högt alt den normala avkastningen inle läcker räntorna. Också de s.k. hobbyrö­relserna kan nämnas, där innehavaren accepterar ell visst beslående underskott eftersom kostnaden efter skall blir måttlig.

Mol bakgrund av atl underskollen således kan förekomma i många olika situationer är det knappast IroHgl atl en enda generell lösning kan finnas på de problem som föreligger. Det har i debatten I.ex. föreslagits att underskotlsavdrag generelll skulle förbjudas, så alt uppkommande under­skoll i en förvärvskälla endast får dras av mol framtida inkomsler i samma förvärvskälla. En lösning efter dessa linjer är emellerfid behäftad med åtskilliga problem som måste undersökas noga. Några exempel på sådana svårigheter kan nämnas.

Av grundläggande belydelse är alt själva förvärvskällebegreppels utform­
ning - som jag redan nämnt - kan sägas bygga på förutsättningen att
sammanläggning normalt sker vid beskattningen. Den exakta uppdelningen
mellan olika förvärvskällor har därför f.n. normalt Hlen betydelse. Redan
därför förefaller det högst tveksamt om man - utan en genomgripande
översyn av begreppet förvärvskälla - kan särbehandla varje enskild förvärvs­
källa.                                                                                   -----

En näraliggande tanke skulle då kunna vara alt begränsa avdragsrällen fiH all avse förvärvskällor som tillhör samma inkomstslag. Rörelseunderskoll skulle då få dras av bara från överskoll av rörelse osv. Men inle heller denna modell är invändningsfri. Jag tänker då på den kritik som riktats mot all exempelvis rörelseunderskoll kan kvittas mol Ijänsteinkomster. I och för sig finns del myckel som lalar för en sådan begränsning. TiH bilden hör emellertid alt verksamheter av likartat slag skattemässigt kan redovisas som antingen rörelse eller tjänst. Inkomsten för en fri yrkesutövare som driver sin verksamhet i direktägd form hör hemma i förvärvskällan rörelse under del att samma verksamhet i aktiebolagsform normalt kommer alt beskattas som inkomst av tjänst.

Varje generell begränsning av nu antytt slag av kvitlningsrätten mellan olika förvärvskällor torde därför behöva kompletteras med undantagsregler som lar sikte på verksamheter där ell naturhgt samband förehgger. I åtskilliga fall bör del visserligen vara enkelt att konstatera om etl sådanl samband finns eller inte. Betydande gränsdragningssvårigheter lär emeller­tid inle kunna undvikas eftersom ett begrepp som "naturligt samband" knappast kan ges något mer exakt innehåll.

En modifierad form av den nyss antydda modellen skuHe innebära atl man direkt i lag angav mellan vilka inkomstslag som underskotlsavdrag fick förekomma. Del skulle då kunna framstå som naturligt atl avdrag inte skulle få ske från inkomst av tjänst. Även bortsett från de nyss antydda problemen med de fria yrkesutövarna skulle del dock vara svårt atl åstadkomma lämpliga avgränsningar. En generell regel som liHät kvittning I.ex. mellan inkomslslagen rörelse och jordbruk skulle väl i och för sig i många fall ge fillfredsställande resultat men skapar likväl utrymme för godtycke, inle minst beroende på rörelsebegreppets mångskiftande innebörd.

 

DelIIB:3   Skr. 1980/81:103                                      164

Debatten om underskottsavdragen förs ofta i termer som rör endasi fysiska personer. Som jag fidigare påpekat gäller emellertid i princip samma regler om underskotlsavdrag också för aktiebolag och andra juridiska personer. I och för sig finns det en del som talar för att det i varje fall i vissa avseenden kan vara befogat att anlägga olika synsätt i de två fallen. Begränsningar som kan te sig rimliga för fysiska personer kan i fråga om företagen framstå som onödigt hämmande och inskränkande. Inte minst gäller delta med tanke på företagens vidsträckta möjligheter till resultatutjämning såväl mellan olika år som meUan samverkande förelag. Å andra sidan måsle del givetvis tillses atl inte begränsningsregler riktade mot fysiska personer kan kringgås genom missbruk av aktiebolagsformen.

Jag har fidigare fillkallat en kommitté för atl se över beskattningsreglerna för familjeförelag. En uppgift för kommittén är enligt direkfiven (Dir 1979:106) alt se över skattereglerna för handelsbolag och därvid bl.a. särskilt uppmärksamma delägares nuvarande rätt att avräkna underskoll i bolagets verksamhet mol egna inkomsler. Del är nödvändigt atl en samordning sker mellan den kommitténs och den nu aktuella kommitténs arbete.

Jag har i det föregående pekat på olika situationer där rätten fill underskotlsavdrag kan ifrågasättas och diskuterat några tänkbara vägar att söka begränsa dem. Som framgått av min redogörelse uppkommer därvid åtskilliga svåra problem. Nya regler får inte leda fill alt vissa kategorier av inkomsttagare kommer i väsenlligt mer oförmånHg stäHning än andra. Bestämmelsernas efterlevnad måste kunna kontrolleras med rimliga utred­ningsinsatser. Elt krav är också all inskränkningarna inte får ges sådan form att de försvårar för människor all driva flera olika seriöst inriktade verksamheter eller atl successivt bygga upp nya rörelser. Om mer väsentliga ändringar görs måste också behovet av övergångsregler beaktas, så atl enskilda som anpassat sin ekonomiska situafion till gällande regler inte drabbas oskäligt. Hänsyn bör slutligen tas till det övergripande önskemålet om att nya regler skall vara enkla alt förstå och tillämpa.

Om kommittén skulle finna att någon fråga lämpar sig för särskild behandhng bör förslag härom kunna redovisas i ett delbetänkande.

Jag vill slutligen, efter samråd med chefen för bostadsdepartementet, ta upp en fråga, som delvis ligger vid sidan av de nu berörda akluella frågorna, men som lämpHgen kan beslysas i sammanhanget. Det gäller konsekvenser­na i skattehänseende av s.k. ägarlägenheter i flerbostadshus. Den i delta sammanhang avgörande skiHnaden mellan sådana lägenheter och lägenheter som innehas med bostadsrätt torde vara de olika möjligheterna alt inteckna och därigenom använda lägenheterna som säkerhet för lån. Mot bakgrund av vad jag lidigare har sagt bör konsekvenserna för i första hand skattesystemet av elt tänkt system med ägarlägenheter belysas. Vid en sådan belysning bör beaktas alt statens institut för byggnadsforskning på uppdrag av chefen för bostadsdepartementet under år 1979 utförde en kunskapsöversikt om ägarlägenheter som är redovisad i institutets meddelande M 79:15. Någon närmare belysning av konsekvenserna i skattehänseende för stat, kommun och enskilda av etl ev. införande av ägarlägenheter kunde av tidsskäl inte genomföras i kunskapsöversikten. Avsikten att komplettera denna med en studie rörande samhällsekonomiska effekter av etl system med ägarlägen­heter har redovisats bl.a. av civilutskottet (Cu 1979/80:4, s. 7). Denna uppgift bör anförtros kommittén. En utredningsman kommer inom kort atl tillkallas av chefen för jusfitiedepartementet för atl utreda bl.a. de oHka fasfighets-rättsHga frågor som reses om möjligheterna skulle öppnas för ägande av

 

165                       Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:4

lägenheter i flerfamiljshus. Kommittén bör därför söka samråd med utred­ningsmannen, och inom ramen för sitt arbete söka kartlägga de skatlemäs­siga, samhällsekonomiska och andra konsekvenser som etl genomförande av ett system med ägarlägenheter skulle kunna få.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för budgetdepartementet

atl fillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag att utreda frågan om avdrag för underskott vid inkomsttaxeringen,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta åttonde huvudfitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Budgetdepartementet)

4. Delegationen för datafrågor

Dir 1980:15

Beslut vid regeringssammanträde 1980-03-13

Statsrådet Johansson anför.

Under senare år har datoriseringen nått allt fler områden i samhället. Bland annal har den snabba utvecklingen av data- och telekommunikations­teknik gett nya och vidgade användningsmöjligheter. Inom den offenfliga förvaltningen har bl.a. skalteadministrafionen, den allmänna försäkringen och rättsväsendet rationaliserats med hjälp av automatisk databehandling (ADB). Även inom andra sektorer, exempelvis inom industrin, handeln och kommunikationssektorn, ökar användningen av ADB kraftigt. Datatekni­ken används för såväl administrativa ändamål som för att övervaka och reglera tillverkningsprocesser, materialhantering m.m. SpeciaHserade data­system används inom många områden bl.a. inom sjukvården för I.ex. diagnostik och inom försvaret för i.ex. stridsledningssystem. ADB- och elektronikbranscherna, som levererar utrustning och syslem, kan förväntas höra till de snabbast växande under 1980-lalet.

Överföring av data mellan I.ex. terminalanläggningar anslutna till en centraldator har hittills skett över det allmänna telefonnätet eUer hyrda ledningar. De nordiska televerken installerar f.n. aHmänna datanät, som är särskilt avpassade för atl uppfylla dalaöverföringens krav, bl.a. skydd för obehörig åtkomst. Uppbyggnaden sker i samverkan mellan de berörda televerken och så atl samtrafik mellan de nationeHa näten blir möjlig redan från början.

I flertalet länder inom OECD-området görs motsvarande satsningar. Samtrafikmöjligheler kommer efterhand atl finnas mellan del svenska aHmänna datanätet och Hknande nät i dessa länder.

Liksom annan ny eller förbättrad teknik kan datatekniken ge posifiva effekter bl.a. genom ökad effekfivitet inom olika verksamhetsområden. Den

 

DelIIB:4   Skr. 1980/81:103                                      166

ökade effekfivilelen är emellerfid ofta förknippad med genomgripande omställningar. Användningen av elektronik och ADB och den ökade överföringen av dala nationellt och inlernationellt aktualiserar frågor om bl.a. integritet, sårbarhet, säkerhet, sekretess, sysselsättning och arbetsmiljö samt ekonomiska och sociala effekter i övrigt. Ell omfattande utredningsar­bete ägnas ål all studera dalateknikens effekter och utvecklingsmöjligheter inom skilda samhällsområden. Som exempel på sådant utredningsarbete av mer övergripande natur och av belydelse för enskilda medborgare och för samhället i stort kan följande nämnas.

Datalagsfiftningskommitlén (Ju 1976:05) redovisade i deibetänkandet (SOU 1978:54) Personregister- Datorer - Integritet en översyn av dalalagen och förslag fill vissa ändringar i lagen. På grundval härav har beslut fatlats om vissa begränsade ändringar i dalalagen (1979:334). Kommittén utreder f.n. i enlighet med direktiven en förstärkning av den s.k. offentlighetsprincipen i fråga om ADB-upptagningar. Kommittén skall också lägga fram förslag till lagregler som föranleds av internationella överenskommelser på området eller som annars påkallas av hänsyn till den internalionella datatrafiken. Kommittén har nyligen fått i uppdrag atl också utreda frågan om en generell personregislerlagstiflning.

Sårbarhelskommillén (Fö 1977:02), som haft lill uppgift alt utreda sårbarheten hos del datoriserade samhället och att föreslå åtgärder för alt minska denna, lämnade i januari 1980 slutbelänkandel (SOU 1979:93) ADB och samhällets sårbarhet - överväganden och förslag. Belänkandet innehål­ler bl.a. en beskrivning av olika sårbarhelsfaklorer, deras art och verkningar saml överväganden och förslag till ålgärder för atl motverka sårbarheten i samhället. Kommittén föreslår bl.a. en sårbarhetslag och all en befintlig myndighet, datainspekfionen, får det huvudsakliga ansvaret för sårbarhels-frågor. Betänkandet remissbehandlas f.n.

Utredningen (I 1978:04) om datateknikens och elektronikens effekter på näringsHvets utveckling har till uppgift bl.a. atl kartlägga i vilken utsträck­ning näringsliv och samhälle i dag utnyttjar datorer eller annan utrustning för avancerad automation saml bedöma i vilken omfattning delta kan tänkas ske i framtiden och vilken effekt sådan användning kan få på fem, tio och femlon års sikt. I uppdraget ingår även att kartlägga vilken produktion av produk­tionsutrustning som finns inom landet och analysera vilka utveckHngsmöj-ligheter fillverkare av sådan utrustning kan förväntas ha. Sveriges slora beroende av omvärlden skall särskilt beaktas.

Dataeffektutredningen (A 1978:05) studerar datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö. Kommittén skall analysera effekter på sysselsättningen för såväl olika yrkesgrupper som olika näringsgrenar och i olika delar av landet vid olika tänkbara förlopp av den framfida lekniska och ekonomiska utvecklingen. I fråga om effekter för arbetsmiljön skall såväl direkta ergonomiska problem som kontaktproblem på arbetsplatser, ökad kontroll av anställda och risk för bristande arbetstillfredsställelse i vid mening belysas. Vidare skall bedömas de förbättringar som kan göras i.ex. genom alt ensidiga eller farliga arbetsmoment röjs undan. Kommittén skall vidare diskutera datateknikens effekter på informationsflödet inom förelag och förvaltningar samt de anställdas möjligheter att hävda sitt medbestäm­mande. Utredningen skall samarbeta med den nyss nämnda dala- och elektronikkommittén.

Statens industriverk (SIND) har den 20 juli 1978 av regeringen fåll i uppdrag atl i samarbete med styrelsen för leknisk utveckling (STU) utreda

 

167                       Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:4

svensk elektronikindustris nuläge och utvecklingsmöjligheter. Utredningen, som samarbetar med de två senast nämnda utredningarna, har avgivit en delrapport Elektronikindustrin i Sverige, del 1, Komponenter och utbild­ning.

Informationsteknologiutredningen (U 1978:12) härtill uppgift alt studera utvecklingsmöjligheter och problem som sammanhänger med ny informa­tionsteknologi såsom text-TV, teledata (dala-TV) och telefaksimil. Ulred­ningen har nyligen lämnat en kartläggningsrapporl (SOU 1979:69) Nya Vyer - Datorer och nya massmedier - hot eller löfte?

Den 1 juli 1979 inrättades delegafionen för vetenskaplig och leknisk informationsförsörjning (DFl). DFl är central myndighet för övergripande planering och samordning av informationsförsörjningen till forsknings- och utvecklingsarbete och Hknande verksamhet i samhället. DFl har också en övergripande och samordnande uppgift när del gäller atl la inifiativ fill och främja ulbildningen på området saml svara för internationell bevakning och samverkan.

Ulredningen (B 1979:01) om organisafionen för de cenirala myndighets­uppgifterna avseende rationalisering och ADB har i sitt betänkande Ratio-nahsering och ADB i statsförvaltningen (SOU 1979:72) bl.a. lämnat förslag om former för melodförbättringsarbele och för granskning av ADB- och rafionaliseringsverksamhet inom statsförvaltningen. Regeringen kommer inom kort all förelägga riksdagen förslag rörande bl.a. dessa frågor.

Härutöver förekommer en hel del utredningsarbete som primärt avser mer avgränsade frågor och delar av den offentliga sektorn såsom utveckling och förändring av ADB-system hos vissa myndigheter m.m. Exempelvis behandlas frågan om dalordriftens organisation inom riksförsäkringsverkets verksamhetsområde av utredningen (S 1977:10) om ADB inom den allmänna försäkringen m.m. Utredningen skall bl.a. närmare belysa olika allernaliv för dalordriftens organisation i tekniska, organisatoriska, säker­hetsmässiga, ekonomiska, tidsmässiga och driflsmässiga avseenden.

Internalionelll arbete där Sverige deltar och som bl.a. rör problem och effekter av dalaflöde över gränserna bedrivs inom Nordiska rådet, OECD och Europarådet. När det gäller inlegritelsfrågor sker samarbetet på del nordiska planet främst i form av överläggningar mellan resp. lands datamyndighet.

Inom OECD:s Committee for Scienfific and Technological Policy (CSTP) följs utvecklingen på dalateknikens och elektronikens område. En av arbetsgrupperna under CSTP, Working Party on Informafion, Computer and Communication Policy (ICCP), behandlar bl.a. frågor om dalaflöde över gränserna, datanälspolitik, inlegrilelsskydd, sårbarhet, information för industrins behov, ekonomiska och sociala effekter av informationsteknolo­gin, nationen datapolitik i medlemsländerna saml överföring av information fill utvecklingsländer. Inom OECD utarbetas vidare riktlinjer för dataflöde över gränserna och skyddet för persondata och personlig integritet.

Jämsides med arbelel i OECD pågår ell arbele inom Europarådet med att utarbeta en konvention om skydd för individens personHga integritet vid automatisk dalabehandling. Vidare är vissa internationella frågor direkt eller indirekt aktueHa i FN, i FN-organ som UNESCO och i sammanslutningar av utvecklingsländer m.fl.

Det enskilda näringslivet bedriver internationellt arbete rörande ADB-frågor huvudsakligen inom Norden och i Europa. Internalionella handels­kammaren (ICC) arbetar bl.a. med frågor om dataflödet över gränserna.

 

DeinB:4   Skr. 1980/81:103                                       168

Riksdagen har fallat beslut i frågan om användning av ADB i statsförvalt­ningen (prop. 1978/79:121, FiU 1978/79:34, rskr 1978/79:339). I propositio­nen redovisade regeringen sin syn på ADB för administrativa ändamål inom den offentliga sektorn. Bl.a. redogjordes för åtgärder som regeringen avser atl vidta för atl förbättra statsmakternas insyn och styrmöjligheter på området, hur systemulvecklingsarbetet bör bedrivas och hur dalordriften i statsförvaltningen bör organiseras.

Finansutskottet fann vid sin behandling av propositionen starka skäl tala för atl en daladelegalion knuten till regeringskansliet inrättas med huvud­uppgift atl bl.a. bevaka utvecklingen av datoriseringen, främja kunskapsut­vecklingen på området och föreslå åtgärder för atl garantera en positiv utveckling av datoranvändningen i samhället under demokratisk styrning och konlroH. Inrättandet skulle göra del möjligt för representanter för riksdags­partierna, arbetsmarknadens parter, kommunförbunden m.fl. atl på etl övergripande sätt följa utvecklingen av datafrågorna, inklusive ADB i statsförvaltningen.

En datadelegation bör därför nu inrättas. När de lidigare nämnda utredningarna har avslutats - om uppskattningsvis tre eller fyra år - bör delegationens arbete utvärderas.

Delegationen bör följa del utredningsarbete som pågår och ta initiativ till annal utredningsarbete och andra ålgärder som behövs för atl följa ADB-och eleklronikutvecklingen såväl nationellt som internationellt. Med utgångspunkt i detla bör delegationen utarbeta förslag lill principer och riktlinjer för datateknikens utveckling och användning i samhället. Vidare bör övervägas i vilken form andra åtgärder bör sältas in från slalens sida för att trygga en positiv utveckhng av datoranvändning i samhället.

Delegationen bör för sina överväganden och förslag ägna stor uppmärk­samhet åt den ökade användningen av ADB, telekommunikation och elektronik inom olika områden, t.ex. inom industri, handel, offenfiig förvaltning, forskning, sjukvård, utbildning och kommunikation samt effekterna härav för effektivitet, ekonomi, sysselsättning, arbetsmiljö, inte­gritet, sekretess, säkerhet, sårbarhet, inflytande, kompetensutveckling och jämställdhet mellan kvinnor och män. Delegationen bör särskilt uppmärk­samma effekter för samhällsfunktioner som är väsentliga såväl i fred som under beredskap och krig, exempelvis sådana som har belydelse för landels försörjning.

Delegationen bör vidare för sill arbete översiktligt granska och utvärdera effekterna av större ADB-investeringar som gjorts inom den statliga förvaltningen.

Även utbildningsfrågor i vid mening som gäller datateknik bör ägnas stor uppmärksamhet av delegationen liksom forskning avseende datateknikens framlida användning och konsekvenser i syfte atl öka samhällets handlings­beredskap.

Datateknikens effekter och utvecklingsmöjligheter studeras för närvaran­de från en rad olika utgångspunkter samtidigt. Skilda utredningar behandlar i många fall frågeområden som berör eller överlappar varandra. Arbelel inom en utredning kan i vissa avseenden ha direkt belydelse för utredningsarbetet inom andra. Med hänsyn härtill bör delegationen verka för att samarbete mellan bl.a. pågående utredningar underlättas saml all deras förslag kan samordnas. Därmed skapas förutsättningar för en mer samlad datapoli­tik.

Delegationen bör för fullgörande av sina uppgifter ha nära kontakt med de

 

169                        Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:5

myndigheter, utredningar och organisationer m.fl. som arbetar med frågor som berör delegationens arbetsuppgifter.

Delegationen bör vara remissorgan i viktigare ADB-frågor.

Med hänsyn lill den snabba utvecklingen inom dala- och elektronikom­rådet är del angeläget alt delegationens arbete bedrivs så alt resultat och förslag lill åtgärder kan läggas fram inom en relativt snar framtid. Del kan exempelvis ske i delrapporter eller genom framställningar i olika delfrå­gor.

Delegafionen bör senast den 31 augusfi varje år lämna regeringen en redogörelse för sin verksamhet under det föregående budgetåret.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar mig

att fillkalla en daladelegalion med högst 15 ledamöter,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt delegationen.

Vidare hemställer jag atl regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommitttéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

Regeringen förordnar statsrådet Johansson atl vara ordförande i delegationen.

(Budgetdepartementet)

5. Direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer

Dir 1980:20

Beslut vid regeringssammanträde 1980-03-13

Departementschefen, statsrådet Mundebo, anför.

Enligt filläggsdirekfiv (Dir 1978:40) som utfärdades den 28 april 1978 ålades samfiiga kommittéer och särskilda utredare atl noga överväga hur eventuella kostnadskrävande förslag skulle kunna finansieras genom omprövning av pågående verksamhet och omfördelning av befinlliga resurser inom det område kommitténs förslag avser. Kommittéerna skulle också göra en prioritering mellan angelägna önskemål inom ulredningsom­rådet och så omsorgsfullt som möjligt belysa de indirekta effekterna i form av exempelvis ökad administration och byråkrati för myndigheter och enskilda som förslagen kunde medföra.

I budgetförslaget för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100 bil. 2) anförde jag följande: "En väsenfiig faktor bakom statsutgifternas slegringslakl är de utredningar med förslag lill reformer på olika områden som tas fram i kommittéform eller på annat säll. I ett kärvt statsfinansielll läge kan del finnas skäl att noga pröva på vilka områden och med vilken inriktning utredningsresurserna bör sättas in. Della gäller såväl inom regeringskansliet som inom myndigheter och nu pågående ulredningar. Del kommer enligt min mening alt bli nödvändigt all i ökad utsträckning använda dessa resurser i effektivitetsfrämjande och omprövande syfte".

 

Del II B:5    8kr. 1980/81:103                                               170

I budgetförslaget framhålls också atl det under de närmaste åren inle kommer atl finnas något utrymme för en politik präglad av kostnadskrävan­de reformer eller löften. Det är i nuvarande ekonomiska läge angelägel all gällande slalliga utgiftsåtaganden ges en förulsältningslös prövning. Intres­set bör sålunda inte i första hand koncentreras på förslag lill i och för sig befogade ökningar av existerande anslag och nya insatser ulan övervägan­dena bör i stället avse möjligheterna lill begränsningar och omprioriteringar inom ramen för gjorda åtaganden.

Enligt anvisningarna för myndigheternas anslagsframställningar avseende budgetåret 1981/82 skall myndigheterna för varje förslag som innebär en höjd ambitionsnivå redovisa besparingsförslag som normall motsvarar minst kostnaden för ambilionsnivåhöjningen.

Mot bakgrund av vad jag nu har redovisat finner jag alt de kommittéer som arbetar f.n., på samma sätt som under 1978, bör få ytterligare riktlinjer för sitt arbete för att detta skall kunna bli meningsfullt i rådande statsfinansiella läge. Därigenom kan undvikas alt ett anlal förslag till ålgärder presenteras för regeringen för vilkas genomförande saknas resurser. Kommittéernas arbele bör i stället utnyttjas i effektivitetshöjande och omprövande syfte. Även de kommilléer som tillkallas i fortsättningen måsle givelvis arbeta under realistiska ekonomiska förutsättningar. Deras direktiv får utformas med hänsyn härtill.

Utgångspunkten skall vara all alla förslag som kommittéerna lägger fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. Det innebär att om kostnadskrävande förslag läggs fram måsle samtidigt visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet inom ulredningsområdet. Kostnadsberäkningarna skall vara väl genomarbetade och ta hänsyn lill alla kostnader som kan uppstå oavsett om de drabbar staten, kommuner eller enskilda. Kommittéerna bör så omsorgs­fullt som möjligt belysa de indirekta effekter i form av exempelvis ökad administration och ökat krångel, som förslagen kan medföra för myndigheter och enskilda.

I budgetförslaget för budgetåret 1980/81 framhålls att regeringen för sin del är inriktad på alt i slörre utsträckning än lidigare vara restriktiv med krav på kommunala insatser. Riksdagen har i samband därmed uttalat (FiU 1979/80:15) atl en självklar utgångspunkt för riksdagens ställningstaganden bör vara att kommuner och landstingskommuner inte annal än undantagsvis åsamkas nya utgifter till följd av statliga beslut. I regeringsförklaringen i oktober 1979 betonades också alt regeringen avser att noga granska de ekonomiska verkningarna för den kommunala sektorn av slalliga beslut. Det är därför nödvändigl all olika reformers effekter på den kommunala verksamhetens volymutveckling och på den kommunala ekonomin klar­läggs. Mot denna bakgrund måste kommittéerna noga beakta de kommu­nalekonomiska konsekvenserna av lämnade förslag och redovisa ell genom­arbetat underlag som medger bedömningar i dessa avseenden.

De förulsällningar för utredningsarbetet som jag nu dragit upp bör gälla för samtliga kommittéer och särskilda utredare oavsett vad som har sagts i enskilda kommiltédirekfiv. De kommittéer som på grund av särskilda skäl inte anser sig kunna uppfylla kravet på alt alla förslag skall hållas inom ramen för oförändrade resurser skall så snart som möjligt anmäla della lill det statsråd till vars ansvarsområde den hör. Del ankommer på regeringen att besluta om undantag i något särskilt fall kan medges.

 

171                       Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:6

Jag hemställer all regeringen beslutar all kommittéerna och de särskilda utredarna genom departementens försorg ges fill känna vad jag anfört i della ärende.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hemställan.

(Budgetdepartemenlet)

6. Utredning om forsknings- och utvecklingsinsatser rörande offent­lig ekonomi

Dir 1980:25

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-10

Departementschefen, stalsrådel Mundebo, anför.

Under senare årtionden har den offentliga sektorn vuxit kraftigt i alla väsfiiga industriländer. I Sverige sysselsätter stat, kommuner och landstings­kommuner numera mer än 1.400.000 personer. Den kommunala och landstingskommunala verksamheten har under 60- och 70-talen genomgått en snabb expansion. Även transfereringsutgifterna och socialförsäkringssek­torn har snabbt vuxit i omfång. De totala slalliga utgifternas volymökning har under 1970-lalet uppgått till 6 ä 7 procent per år. Som andel av brullonafio-nalprodukten har de offentliga utgifterna under perioden 1970-1979 ökal från 43 till 65 procentenheter.

Den offentliga sektorn intar således en betydelsefull ställning i samhälls­ekonomin. Genom lagstiftning, beskattning, resursöverföringar och offent­liga insatser utövar staten och kommunerna ett väsentligt inflytande på våra levnadsbetingelser. De politiska besluten fyller härvid flera olika syften. En vikfig uppgift är att bidra till etl effektivt utnyttjande av samhällets resurser, en annan alt påverka fördelningen av inkomster och välfärd. En tredje väsentlig funktion är alt bidra till atl den samhällsekonomiska balansen vidmakthålls.

I Sverige - liksom i flertalet av OECD-länderna - har finansieringen av de offenfiiga utgifterna under senare år berett stora svårigheier. Den offentliga sektorns finansiella sparande har minskal under 1970-lalel vilkel avspeglas i växande budgetunderskott. På sikt är underskott av nuvarande storlek inle förenliga med våra strävanden all upprätthålla hög sysselsättning, stabila priser och extern balans. Det råder därför bred politisk enighet om all en dämpning av den offentliga sektorns tillväxt nu är nödvändig. 1980-talels ekonomiska problem ställer krav på en fortsatt förnyelse av skattepolitiken och på en medveten utgiftspolitik som bl.a. innebär atl redan befinlliga resurser genom omprövning kan frigöras för nya insatser.

Den offentliga sektorns framlida finansieringsproblem har diskuterats av flera offentliga utredningar, bl.a. 1976 års kommunalekonomiska utredning (KEU), 1978 års långtidsutredning (LU), sysselsältningsulredningen och 1972 års skatteutredning. Vissa förslag rörande utgiftspolitiken har framlagts av förvallningsulredningen. Förändringar i skattesystemet uireds f.n. av bl.a. 1976 års fasfighetslaxeringskommitté, Iraklamenlsbeskallningssakkun-niga,  realbeskattningsutredningen,   bruttoskattekommittén,  kapitalvinst-

 

Del II B:6   Skr. 1980/81:103                                                172

kommittén och energiskattekommitién. Ytterligare några skatlepolitiska kommittéer kommer inom kort alt tillkallas.

Vid sidan av det väsentliga utredningsarbete som utförs inom ramen för kommittéväsendet är del enligt min mening viktigt alt del också bedrivs ell bredare forsknings- och utvecklingsarbete kring offenlligekonomiska frågor. Sådana insatser kan syfta bl.a. fill atl belysa effekfivilelen i de skattepolitiska och ulgiftspoHtiska modeller som hittills valts och ge uppslag till nya lösningar. Till de frågor som förtjänar uppmärksamhet hör samspelet mellan statliga och kommunala finanser liksom effekterna av olika anslagsformer och anslagsvillkor. Jag vill erinra om att riksdagen i skrivelserna 1975/76:409 och 1977/78:20 har påtalat behov av forskning kring statsbudgeternas fördelningspolitiska verkningar.

Inom en rad sektorer har del under senare år inrättats särskilda organ för all initiera och samordna forsknings- och utvecklingsinsatser. Några av dessa har givits en fristående ställning, medan andra knutits antingen till det ansvariga departementet eller lill något av dess ämbetsverk. Inom budget­deparlementets område förekommer fou-insalser inom ramen för verksam­heten vid vissa myndigheter, I.ex. riksrevisionsverkei, riksskatteverket och statskontoret. Forskning i offentligekonomiska frågor bedrivs också med slöd av humanistiska samhällsvetenskapliga forskningsrådet, forsknings­rådsnämnden, riksbanksfonden och del nordiska skatlevetenskapliga forsk­ningsrådet. Det är angelägel all forskningen på dessa områden präglas av mångfald så alt beslutsfattarna får tillgång lill alternativa bedömningar, Hksom att finansierande organ får bedöma aktuella projekt med utgångs­punkt i sinsemellan olika ansatser. En instans med överblick över hela fältet saknas emellerfid och åtskilliga av de problem som f.n. ler sig särskilt brännande ägnas alltför ringa uppmärksamhet.

Med hänsyn till de betydande problem som vi står inför är det enligl min mening angeläget att forsknings- och ulvecklingsarbelel rörande skilda offentHgekonomiska frågor intensifieras. Av särskild betydelse är konstruk­tivt inriktade undersökningar som kan ge bidrag lill det politiska beslutsun­derlaget. En utredare bör därför tillkallas för atl kartlägga den forskning som f.n. bedrivs och utarbeta förslag lill verksamhetsprogram och former för vidgade insatser. Utredningsuppdraget bör avslutas senast den 15 november 1980.

Som en utgångspunkt för kommitténs arbele skall gälla alt alla förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. Det innebär alt om kostnadskrävande förslag läggs fram måste samtidigt visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av ralionaHseringar och omprövning av pågående verksamhet inom ulredningsområdet. Även i övrigt gäller de direkfiv som utfärdats till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansie­ring av reformer (Dir. 1980:20).

Med hänvisning fill vad jag nu anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för budgetdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda former och uppgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser rörande offentlig ekonomi, och

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver alt kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommilléanslag.

 

173                       Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:7

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Budgetdepartementet)

7. Utredning om pensionsrätt

Dir 1980:31

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-10

Statsrådet Johansson anför.

De principer som har tillämpats vid prövning av frågan om rätt lill pension för polifiskt tillsatta tjänstemän som entledigats i anslutning till etl regerings­skifte grundas på en överenskommelse mellan representanter för den avgående och den tillträdande regeringen i samband med regeringsskiftet 1976. Bara politiskt tillsatta tjänstemän som lämnade sina anställningar då har fått rätt lill pension. Flerlalel av dem var statssekreterare.

Ifrågavarande statssekreterare har tillförsäkrats rätt till pension under förutsättning att de under minst sex år har innehaft antingen statssekrete-rartjänst eller slalssekrelerarljänsl och föregående lägre kanslihusljänsl. Pensionen har bestämts bara med hänsyn till lönen i den lägre tjänsten, om innehavet av den har utgjort en förutsättning för rätlen till pension.

I anslutning lill de regler som enligt förordningen om förordnandepension (1959:288) gäUer vid beräkning av pension åt landshövdingar, generaldirek­törer och vissa andra tjänstemän med förordnande på bestämd lid har statssekreterarpensionen fastställts att utgå oavkortad efter en anställnings­tid av minst tolv år och alltid med ell belopp som svarar mol minst 85 % av hel pension. Vid bestämmande av pensionen har alltså vart och ell av de sex första åren räknats som inemot 1.3/4 år och vart och etl av de följande upp till sammanlagt tolv som något mer än 1/4 år.

Pensionen betalas inte ut om den f.d. statssekreteraren har lön från statligt reglerad anställning som i lönehänseende är likvärdig med eller högre än tjänsten som statssekreterare. Någon annan väsentlig begränsning i rätten att uppbära pensionen finns inte. I andra fall betalas alltså pension ut jämsides med uppburen lön. Samordning genom minskning av lönen sker när denna härrör från statligt reglerad anställning som är lägre än statssekreterartjän-sten. I övrigt torde lönen inte minskas med hänsyn lill den samtidigt utgående pensionen.

De nu angivna principerna för statssekreterarnas pensionering har tilläm­pats även vid pensionering av del fåtal andra politiskt tillsatta tjänstemän som entledigats i anslutning till 1976 års regeringsskifte.

Det har ansetts att samma principer skall kunna tillämpas även vid senare regeringsskiften. De praktiska erfarenheterna av pensioneringen har emel­lertid avslöjat brister i samordningen. Dessa bör avhjälpas. Del finns också skäl att överväga ytterligare ändringar. Jag förordar därför atl en särskild utredare tillkallas med uppdrag atl närmare överväga de principer som varit vägledande vid pensioneringens utformning och ev. ändringar av dem.

Utredaren bör särskilt beakta de förändringar som har uppkommit fiH följd av den nuvarande polifiska situafionen med vad den kan komma all innebära i fråga om täta regeringsskiften. Man måsle räkna med möjligheten

 

DelIIB:7   Skr. 1980/81:103                                                  174

av att en statssekreterare innehar sin anställning endasi under en valperiod eller kanske ännu kortare lid. Del kan därför finnas anledning att ompröva villkoret om sex års anställning som förutsättning för pension.

Statssekreterarpensionen har bestämls endast på grundval av den fid den f.d. statssekreteraren har tjänstgjort i kanslihuset. Del kan synas rimligt alt vid bestämmande av pensionen la hänsyn även lill annan slafiig anställning och till icke-statlig anställning med pensionsrält som den reguljära stalHga Ijänstepensionsrätten samordnas med. Utredaren bör överväga om och i vilken omfallning tid för sådana anställningar bör få tillgodoräknas. I anslutning härtill bör utredaren överväga förulsältningarna för en jämnare inväxning mot hel pension. Eftersom del här oftast gäller förhållandevis unga personer, är det tveksamt om del finns skäl alt bibehålla nuvarande princip med ell pensionsminimibelopp som svarar mot 85 % av hel pension.

Enligl min mening är del i princip inle godtagbart alt en f.d. statssekre­terare före den allmänna pensionsåldern samfidigt uppbär pension som statssekreterare och inkomst av förvärvsarbete ulan nedsättning av någon­dera förmånen. De båda förmånerna bör alltså normalt samordnas. Samord­ningen synes böra ske genom reglering av pensionen, eftersom möjlighelerna fill samordning annars skulle bli alltför begränsade. Med beaktande härav bör utredaren överväga atl för lid före pensionsåldern utforma pensionen som en garanfipension med syfte alt ge försörjning när försörjningen inte kan ordnas på annal sätt. Pensionen bör alltså göras samordningsbar, dvs. kunna innehållas eller minskas när den f.d. statssekreteraren före fyllda 65 år uppbär inkomst av förvärvsarbete. Vid övervägande av samordningsregler bör utredaren eftersträva elt syslem som inte helt förtar lönsamheten av arbetet. Pensionen bör därför inte allfid samordnas med hela sidoinkomslen utan bara i den omfattning som förutsätts för en lämplig avvägning av totalförmånerna. Uppenbart är all samordningsbeslämmelser medför besvärligheter av både teknisk och personlig natur. Samordningen bör utformas med beaktande av önskvärdheten av lättnader i dessa hänseenden. Som ett komplement lill samordningen bör övervägas att låta pensionsrätlen upphöra helt när det kan anses motiverat med hänsyn lill den nya anställningens natur och förmåner. Det bör också övervägas om inte en vägran all anta acceptabla anslällningserbjudanden bör kunna påverka pensionens storlek eller medföra alt rätlen till pensionen upphör. Utredaren bör vidare uppmärksamma all en f.d. statssekreterare inte bör samtidigt uppbära statssekrelerarpension och annan tjänstepension ulan minskning av den ena av pensionerna. De båda pensionerna bör alltså samordnas.

Heltidssysselsalta kommunala (landsfingskommunala) förtroendevalda utövar liksom statssekreterarna en verksamhet, vars varakfighel är beroende av den politiska situationen. Med slöd av kommunallagen (1977:179) har kommunerna (landsfingskommunerna) beslutat om pensionsrält för sina helfidssysselsalla förtroendevalda. Pensionsvillkoren är i flera avseenden Hkarlade med dem som tillämpats beträffande statssekreterarna. Frågan om samordning av en f.d. förtroendevalds pension före 65 års ålder med inkomst av förvärvsarbete har övervägts inom kommunförbunden. Sådan samord­ning har genomförts endasi belräffande lön från kommunal anställning. I övrigt har inga generella rekommendafioner i frågan lämnats lill kommu­nerna (landstingskommunerna). Vissa kommuner har dock infört samord­ning med andra slags förvärvsinkomster genom lokalt utformade bestäm­melser av ohka uppbyggnad och innebörd.

Med hänsyn till de likartade betingelserna för statssekreterarna och de

 

175                       Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:8

heltidssysselsalta förtroendevalda bör utredaren bedriva sill arbele i nära kontakt med företrädare för kommunförbunden. För en sådan nära kontakt lalar även det förhållandel atl samma politiskt verksamma person kan beröras både av pensionsreglerna för statssekreterarna och av pensionsreg­lerna för de kommunall förtroendevalda.

Någon begränsning i en f.d. riksdagsledamots rätt alt uppbära oreducerad pension vid sidan av inkomst av förvärvsarbete finns inte. Samordning sker dock genom minskning av jämsides utgående lön när denna härrör från slalligl reglerad anställning. Lön från icke-statlig anställning torde däremot inle minskas med hänsyn till den samtidigt utgående pensionen. Pensions­regleringen för riksdagsledamöterna är i delta avseende i stort sett likartad med den som tillämpats belräffande statssekreterarna. Med beaktande härav bör utredaren bedriva sitt utredningsarbete i nära kontakt med den kommitté som riksdagens förvallningsslyrelse nyHgen tillsatt med uppdrag all se över ersältningssladgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter.

Det finns andra än statssekreterarna som i verksamhet hos staten inte har samma trygghet som statens arbetstagare i allmänhet och som fått sina pensionsvillkor utformade med hänsyn härtill. Utredaren bör uppmärksam­ma att hans utredning om statssekreterarnas pensioner kan komma all tjäna fill vägledning även vid en ev. framlida översyn av pensionsvillkoren för dessa personer.

Utredaren bör slutligen överväga lämpligheten av att införa elt författ-
ningsregleral syslem för pensioneringen av vissa politiskt tillsatta tjänste­
män. Finner han motiv för etl sådanl syslem, bör han också avge förslag lill
bestämmelser. Efter förebild från förordningen om förordnandepension bör
dessa utformas som tillägg till eller undanlag från allmänna pensionsavta­
let.              -                           --

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift alt föredra frågor om arbets- och ansläUningsvillkor i aHmän tjänst m.m.

all tillkalla en särskild utredare

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen beslutar

alt kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Budgetdepartementet)

8. Tilläggsdirektiv till utredningen (Fi 1976:03) om samordning av statliga åtgärder vid företags obestånd, m.m.

Dir 1980:40

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-24

Departementschefen, statsrådet Mundebo, anför.

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för finansdepartementet den 12 februari 1976 en kommitté med uppdrag all

 

DelIIB:8   Skr. 1980/81:103                                      176

utreda frågan om samordning av statliga ålgärder vid företags obestånd, m.m. Kommittén har antagit benämningen Företagsobeståndskommittén (FOK).

Utredningen har den 20 december 1979 avlämnat deibetänkandet (SOU 1979:91) Företags obestånd, samordning av statliga åtgärder. Det innehåller överväganden och förslag om en organisation för uppföljning av företag och handläggning av obeståndsärenden samt vissa ändringar i skalteindrivnings-förfarandet. Av betänkandet framgår vidare att kommittén avser alt fortsätta sill arbete med alt behandla frågor angående nya stödformer, rekonstruk­iionsbolag, ackordscenlralernas ställning och verksamhet samt allmänt ombud vid konkurser och ackordsuppgörelser m.m.

I prop. 1978/79:123 om riktlinjer för industripolitiken m.m. framhöll dåvarande chefen för industridepartementet alt del kan vara av vikt att staten bygger upp en kapacitet för arbele med förelagsrekonstruklioner m.m. som i fortsättningen bör kunna utnyttjas när temporärt statligt ägarengagemang är aktuellt. Han avsåg att återkomma med förslag i denna fråga. Riksdagen har som sin mening givit regeringen till känna (NU 1978/79:59, rskr 1978/79:415) att företagsobeståndskommittén bör ges i uppdrag alt utreda frågan vida­re.

Under senare år har behovel av ett s.k. rådrumsstöd i obeståndssituationer diskuterats i flera sammanhang. Inom arbetsmarknadsdepartementet har frågan om etl sådant stöd beretts med inriktning på att bl.a. lösa samord­ningsproblemen i förhållande tiH konkurslagstiftningen. En departements­promemoria i detta ämne har upprättats (Ds A 1979:7). Innan ställning las till elt eventuellt rådrumsslöd bör emellertid vissa frågor i anslutning härtill belysas ur ell vidare perspektiv. Chefen för industridepartementet kommer senare denna dag alt föreslå atl en särskild utredare tillkallas för att studera frågan om ett eventuellt rådrumsslöd. Denna fråga bör inle vidare utredas av företagsobeståndskommittén.

I fråga om bildande av ett särskilt rekonstruktionsbolag vill jag efter samråd med chefen för industridepartementet anföra följande.

En fortgående strukturomvandling är en nödvändig process för alt vårt näringsliv skall kunna förbli konkurrenskraftigt. Det innebär att nya företag startar och att andra förelag läggs ned när verksamheten inle längre kan bedrivas konkurrenskraftigt och ge en långsiktigt tryggad sysselsättning åt de anställda. Vid en sådan utveckling, som kan leda till konkurs, ackord eller motsvarande, rekonstrueras i allmänhet företagel så att åtminstone en viss verksamhet kan fortgå. En konkurs eller ett ackord innebär att den som satsat kapital också tar konsekvenserna av de risker som är och bör vara förknippade med företagsamhet.

Staten kan emeHertid av olika anledningar ha intresse alt della i arbelel med företagsrekonstruktioner. I många fall när ett företags existens hotas av akuta ekonomiska problem ingår staten bland fordringsägarna. Del kan gäHa obetalda skatter, statliga lån eller fordran på grund av slallig garanti som måste infrias. I vissa fall bevakas statens fordringar bäst genom en rekonstruktion tillsammans med övriga fordringsägare. Självfallet utgör del faktum att staten ingår bland fordringsägarna inte i sig elt skäl lill särskilda insatser. I andra fall kan staten ha intresse av atl medverka eftersom en obeslåndssituation ibland kan leda till strukturförändringar som innebär en från samhällsekonomisk synpunkt icke önskvärd lösning. Beroende på obeståndssituationens art kan insatserna variera till omfattning och karaktär. Del är I.ex. en väsenllig skillnad ifall staten bedömer del nödvändigt all gå in

 

177                       Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:8

som delägare eller om andra ålgärder är fill fyllest.

Staten har inrättat flera organ och vidtagit olika ålgärder för all i skilda avseenden underlätta näringslivets strukturomvandling, dels för att uppnå elt så konkurrenskraftigt näringsliv som möjligt, dels för all i görligaste mån motverka negativa konsekvenser för enskilda människor och för regioner och orter. I flertalet fall torde de organ som finns och de ålgärder som vidtagits vara tillräckliga för atl åstadkomma en från samhällets synpunkt acceptabel strukturomvandling. Det kan likväl finnas skäl atl utreda om nu tillgängliga ålgärder kan behöva kompletteras.

I enlighet med riksdagens uttalande bör företagsobeståndskommittén därför ytterligare utreda behovel av elt rekonstrukiionsbolag.

Utredningsarbetet bör leda lill ell ställningstagande till frågan om etl särskilt rekonstrukiionsbolag bör bildas eller om de möjligheler som redan slår lill buds kan anses tillräckliga. Därvid bör beaktas den verksamhet som redan bedrivs av i.ex. banker, konsultföretag, ackordcenlraler och berörda offentliga organ. Utredningsarbetet bör la sikte på rekonslruktionsinsatser i slörre företag eller förelag med verksamhet i fiera län. Kommittén bör däremot inle överväga rekonstruktioner av mindre företag. Om kommittén finner atl elt rekonstrukiionsbolag bör bildas, bör förslag belräffande arbetsformer, organisation, finansiering av verksamheten och former för beslut om statligt ägarengagemang läggas fram. Olika allernaliv bör därvid prövas och diskuteras. En lösning med elt rekonstrukiionsbolag med egna kapitalresurser bör jämföras med ell alternafiv som innebär alt bolaget får särskilda kapitaltillskott av slatsmaklerna för varje enskilt fall. I fall bolaget bör ha egna kapitalresurser krävs preciserade regler som anger i vilka fall bolaget skall kunna engagera sig. Del är även viktigt atl avgöra på vilket stadium i en obeslåndssituation som rekonslruktionsbolagel skall kunna agera. Kommittén bör därvid överväga om en anknytning av rekonslruk­tionsbolagel kan ske lill något befintligt slalligl organ eller bolag med kompelens all arbeta med förelagsrekonstruklioner, I.ex. Sveriges Invesle­ringsbank.

En utgångspunkt för kommitténs arbele bör vara all ell eventuellt rekonstrukiionsbolag skall medverka lill en omstrukturering och effektivi­sering av berörda företag. Bolaget bör vara inriktat på fidsbegränsade insatser. Kommittén bör överväga hur bolaget kan organiseras för all elt företag efter rekonstruktion snabbt skall kunna övergå till nya ägare. Som generell riktlinje bör gälla att etl eventuellt bolag inte skall engagera sig i en rekonstruktion om förutsättningar inle bedöms föreligga för fortsatt företagsekonomiskt bärkraftig drift. Eventuella insatser måste alllid ske med beaktande av hur andra förelag i den aktuella branschen kan påverkas. Konkurrenssnedvridande effekter måste motverkas i största möjliga ulslräckning. I sammanhanget bör också erinras om de internationella åtaganden som Sverige har gjort i fråga om subventioner till förelag, bl.a. subventionskoden i anslutning till Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).

Som en utgångspunkt för kommitténs arbele skall gälla all alla förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. Del innebär all om kostnadskrävande förslag läggs fram måste samfidigt visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet inom ulredningsområdet. Även i övrigt har kommittén att beakta vad som sägs i de direktiv som utfärdals fill samtliga kommilléer och

12 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 103

 

DelIIB:9   Skr. 1980/81:103                                                 178

särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir 1980:20).

Jag hemställer atl regeringen preciserar och utvidgar utredningsuppdraget i enlighet med vad jag förordat.

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Budgetdepartementet)

9. Översyn av statskontorets organisation m.m.

Dir 1980:43

Beslut vid regeringssammanträde 1980-05-22

Departementschefen, stalsrådel Mundebo, anför.

Den cenirala organisationen för rationalisering och ADB i statsförvaltningen har behandlats vid innevarande riksmöte (prop. 1979/ 80:124, FiU 1979/80:26, rskr 1979/80:308).

I propositionen lämnades förslag lill huvuduppgifter och verksamhetsin­riktning för statskontoret. Vidare angavs vissa riktlinjer för statskontorets organisation och arbetsformer. Den närmare utformningen av statskontorets organisation m.m. borde enligl proposifionen dock överlåtas på en särskild organisationskommitté. En strävan borde vidare vara all statskontorets nya organisation skall kunna lillämpas fr.o.m. den 1 januari 1981.

En huvuduppgift för organisafionskommittén borde enligt proposifionen vara att mot bakgrund av de föreslagna förändringarna i verksamhetsinrikt­ningen lämna förslag till programindelning och organisation för statskonto­ret.

Vad gäller statskontorets organisation framhölls i propositionen (s. 36) all en strävan borde vara alt bygga upp en organisation som är flexibel i den meningen atl statskontoret kan bilda lämpligl sammansatta projektgrupper och fillhandahåHa kompetenta personer för uppdrag av skilda slag. Vidare borde få beslutsnivåer eftersträvas. Beträffande arbetsformerna borde enligl proposifionen en riktlinje vara all arbetet i myckel slor utsträckning skall bedrivas i form av projekt med fastställda mål och tids- och resursramar. Likaså borde som riktlinje gälla att även tjänstemän i ledande ställning skall della i projektarbete. Andra riktlinjer borde vara atl söka organisations- och arbetsformer som underlättar atl personal inom utredningsverksamheten utnyttjas för uppgifter inom den normgivande och stödjande verksamheten och vice versa. I del sammanhanget måste klarläggas hur man på etl effektivt säll skall kunna utnyttja den ofta knappa kvalificerade experfisen i många frågor, inle minst ADB-frågor. Också behovel av att behålla någon form av sektorindelning av verksamheten nämndes i propositionen som en utred­ningsuppgift för organisationskommittén.

I propositionen anfördes atl del på grund av den natur, som arbelel med rafionalisering och administrafiv utveckling har, är angeläget att forfiöpande få till stånd personalmässig förnyelse genom rekrytering av ny personal och cirkulation meHan olika befallningar och arbetsuppgifter. Möjligheter borde även finnas att få fill stånd cirkulation mellan statskontoret och andra myndigheter. Del kan vidare finnas skäl atl för kvalificerade projektledare

 

179                       Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:9

och utredare inrätta etl anlal tjänster ulan ansvar för permanenta enheter inom verket.

Finansutskottet (FiU 1979/80:26) konstaterade i sitt av riksdagen godkän­da betänkande att statskontorets nya organisation endasi var löst skisserad i propositionen. Frågan borde därför på nytt underställas riksdagen när huvudlinjerna är klara. Vidare anfördes att det är angeläget att organisa­fionskommittén arbetar snabbi så atl den nya organisationen kan byggas upp snarast möjligt och arbetsro skapas vid statskontoret. Om emellerfid tidsschemat därvid skulle bli alltför pressat får den nya organisationen genomföras vid en senare tidpunkt, dock senast den 1 juli 1981.

Den organisationskommitté som är avsedd alt svara för arbetet med statskontorets nya organisafion bör nu tillkallas. Riktlinjerna för arbetet har, som framgått av det föregående, dragils upp i propositionen. Dessa bör vara utgångspunkten för kommitténs arbele.

Kommittén bör föreslå de ändringar som erfordras i statskontorets instruktion samt lämna förslag lill andra författningsändringar och sådana ändrade föreskrifter i övrigt som regeringen utfärdar.

Organisationskommittén bör även pröva med vilka frågor och på vilkel sätt statskontoret skall arbeta inom del kontorstekniska området. Perspek-fivet får därvid dock inte begränsas lill enbart utrustning ulan måsle avse kontorsfunklionen i sin helhet.

I propositionen anförs all ett råd för melodfrågor bör inrättas vid statskontoret. Organisafionskommittén bör lämna förslag angående rådets ställning, uppgifter och sammansättning samt lill de åtgärder som behövs för inrättandet.

Del bör ankomma på statskontoret atl enligt kommitténs anvisningar svara för sådana ulredningar och sådant biträde i övrigt som behövs för organisafionskommitténs arbete. Kostnaderna för statskontorets medverkan bör belasta åttonde huvudfitelns förslagsanslag Statskontoret. Om det finns behov av all anlita personer utanför slatskonlorel i organisationskommitténs arbete, får kommittén göra framställning härom lill chefen för budgeldepar­lementet.

Målet bör som nämnts vara atl statskontorets nya organisation om möjligt skall kunna tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1981. Arbelel bör därför läggas upp och bedrivas med utgångspunkt i atl förslag till regeringen i programin­delnings- och organisationsfrågorna lämnas senast den 1 oktober 1980. Förslag till regeringen bör kunna lämnas i etapper, om så befinns lämp­ligt.

Förändringen i statskontorets organisation avses vara genomförd under budgetåret 1981/82. Följaktligen påverkar kommilléns arbele utformningen av statskontorets anslagsframställning för nämnda budgetår. Del bör därför ankomma på kommittén atl på lämpligl säll medverka i arbetet med statskontorets anslagsframställning avseende budgetåret 1981/82.

Organisafionskommittén bör vid arbetets påbörjande och under arbetets gång informera berörda personalorganisationer och bereda dem fillfälle atl framföra synpunkter. Del bör därutöver åligga kommittén atl på lämpligt sätt informera berörda arbetstagare om kommitténs arbete.

Med hänvisning fiH vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för budgetdepartementet

att fillkalla en kommitté med högst fem ledamöter för att utforma förslag fill ny programindelning och organisation för statskontoret,

all utse en av ledamöterna all vara ordförande.

 

DelIIB:10    Skr. 1980/81:103                                               180

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna för kommitténs arbele, med undanlag för statskontorets medverkan, skall belasta åttonde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Budgetdepartementet)

10. Tilläggsdirektiv till vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05)

Dir. 1980:51

Beslut vid regeringssammanträde 1980-06-26

Departementschefen, stalsrådel Mundebo, anför.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 tillkallade jag en särskild utredare för atl göra en leknisk översyn av väglrafikbeskallningen (vägtrafikskatteutredningen), B 1977:05, dir. 1977:44 och 1979:9.

I samband med riksdagens beslut om en ny trafikpolitik utlovades all utredaren skulle ges i uppdrag att utreda frågan om skatlekonstruklionen för elfordon (prop. 1978/79:99, TU 1978/79:18, rskr 1978/79:419). Riksdagsbe­slutet omfattade också elt önskemål om atl utredningsuppdraget skulle avse även elbussar. Utredaren bör nu erhålla detta uppdrag.

Fordon med elektriska drivsystem har på senare tid fått ökad aktualitet. De anses ha både miljöoch energipolitiska fördelar.

Slaten har bl.a. genom styrelsen för leknisk utveckling (STU) och slalens industriverk engagerat sig i och bidragit till forskning om och utveckling av elfordon. STU bidrar I.ex. lill finansieringen av ell elfordonscenlrum i Trollhättan med syfte all påskynda utvecklingen av elfordon. Det slalliga Svenska Ulveckiings AB arbetar bl.a. med batteriutveckling. Televerket har redan köpt några eldrivna fordon och planerar all göra ytterligare inköp. Även andra statliga myndigheter och enskilda företag har gjort beställningar av elfordon. I vissa kommuner undersöks möjligheterna all införa elfordon i den kollekliva trafiken och annan kommunal nyttotrafik.

Ell eldrivet fordon kan drivas med batterier som placeras i fordonet eller i släpvagn fill fordonet. Etl eldrivet fordon kan också vara försett med en mindre diesel- eller bensindriven motor, generator, ackumulatorer och elmotor. Elströmmen lill elmotorn alstras i den av dieseleller bensinmotorn drivna generatorn och lagras i ackumulatorerna. En form av elfordon av mera specielll slag är den s.k. trådbussen, som drivs antingen med ström från det allmänna nätet eller med ström från både detla nät och batterier.

Det har gjorts gällande att den fortsatta utvecklingen och en ökad användning av eldrivna fordon hämmas av gällande beskattningsregler. Därvid har särskilt framhållits atl den höga batlerivikten leder lill en i förhållande lill skatten på konventionellt drivna fordon högre skall enligl lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon och enligl väglrafikskallelagen (1973:601). Vidare har framhållits atl den sammanlagda effekten av kilomelerskatten, som enligl nuvarande regler utgår för elbilar

 

181                     Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B: 11

med 80 % av kilomelerskatten för andra fordon, och skallen enligl lagen (1957:262) om allmän energiskall på den elektriska energi som förbrukas för laddning av batterierna är oförmånlig för de eldrivna fordonen. De nu nämnda förhållandena bör undersökas närmare av utredaren

Utgångspunkten för utredarens arbele bör vara atl finna en skattekon­slruklion för de olika eldrivna fordonen, som kan användas för all så långl del är möjligt utjämna de skillnader som kan finnas i skattebelastningen på dessa fordon och på likvärdiga, konvenfionelll drivna fordon.

Del är möjligt alt elfordonens särskilda egenskaper kan komma all motivera en förmånligare beskattning för deras del än vad som gäller för andra fordon. Del är inle en uppgift för utredaren alt ta ställning härtill men den beskaltningsordning som föreslås bör utformas med tanke på en sådan möjlighet.

Utredaren bör även ta upp försäljningsskatten på bl.a. personbilar, vilken enligl gällande regler beräknas på fordonens Ijänslevikt. Utredaren bör därvid pröva om och på vilkel sätt del är möjligt och lämpligl atl särbehandla elbilar i fråga om försäljningsskallen. Del ankommer däremot inle på utredaren atl la upp frågan om en särbehandling av de eldrivna fordonen när det gäller mervärdeskallen.

Med hänsyn bl.a. lill den pågående utvecklingen av elfordonen finns det etl stort intresse av all beskaltningsfrågan klarläggs. Utredningens arbele bör därför bedrivas skyndsamt. Om utredaren finner del vara lämpligt bör denna fråga kunna behandlas särskilt, utan all resultatet av annal arbele, I.ex. utvärderingen av kilometerskatlesyslemel, avvaktas.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen utvidgar utredarens uppdrag i enlighet med vad jag har förordat.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Budgetdepartementet)

11. Tilläggsdirektiv till bruttoskattekommittén (B 1979:04)

Dir 1980:52

Beslut vid regeringssammanträde 1980-06-26

Departementschefen, statsrådet Mundebo, anför.

Med slöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag den 13 mars 1979 en kommitté (B 1979:04) med uppgift att utreda olika former av brulloskatler (bruttoskattekommittén). Kommilléns uppdrag är alt ge en fördjupad teknisk redovisning av de valmöjligheter som finns i fråga om sådana skatter och av konsekvenserna av olika lösningar.

I enlighet med sina direktiv avgav bruttoskattekommittén i september 1979 en preliminär redovisning i deibetänkandet (Ds B 1979:3) Brulloskat­ler. Därefter har kommittén avvaktat nya direktiv om inriktningen av etl fortsatt arbete. Jag vill nu la upp denna fråga.

Huvudintresset i debatten om bruttoskatter har kommit att knytas till frågan om en s.k. allmän produktionsfaktorskatt och dess för- och nackdelar jämfört med i första hand dagens mervärdeskall och arbetsgivaravgifter. Bruttoskattekommittén har i sill delbetänkande diskuterat vad basen för en

 

DelIIB:ll    8kr. 1980/81:103                                                  182

sådan allmän produktionsfaktorskatt i princip skulle omfalta och sökt ge en redovisning av skallens samhällsekonomiska verkningar. Vidare har kom­mittén skisserat två olika tekniska modeller för den praktiska utformning­en.

Kommitténs delbetänkande har remissbehandlats. Av de synpunkler som därvid framkommit framgår klart alt de skisserade modellerna inrymmer flera olösta problem - vilket brutloskallekommillén också varit medveten om. Skattemyndigheterna bland remissinstanserna har också genomgående framhållit alt handhavandet av en ny skall skulle komma att kräva betydande resurser och erinrat om de svårigheier som föreligger all rekrytera och behålla kompetent personal redan lill nuvarande uppgifter. På kort sikt kan del därför inle vara aktuellt all införa en produkfionsfaklorskalt av den skisserade typen.

Samtidigt vill jag framhålla att de övergripande skatlepolitiska synpunkler som motiverat brutloskallekommilléns uppdrag kvarstår. Bred enighet råder om del angelägna i all minska del nuvarande uttaget av inkomstskall. Några mer betydande sänkningar är emellertid f.n. inle möjliga utan all statskassan tillförs motsvarande inkomster på annal säll. De olika punkt­skatterna kan därvid inle utgöra något verkligt allernaliv lill inkomstskatten, utan härför krävs skaller med bredare baser.

Enligl min mening bör i denna situation utredningsarbetet fortsätta som ell led i ell mer långsiktigt arbele för alt reformera skallesyslemel. Lika väl som i fråga om I.ex. progressiv ulgiftsskatl eller real inkomstbeskattning behöver beslutsunderlaget i fråga om produklionsfaklorbeskattningen förbättras. Atl utredningsarbete drivs i frågor av denna typ innebär alltså inle all slatsmak­lerna redan i princip fallat beslut om alt införa resp. skalleform, ulan endast atl man vill skapa slörre klarhet om innebörden av de principiellt olika reformvägar som förespråkas i debatten.

Bruttoskattekommittén hade myckel kort lid till förfogande för alt utarbeta sin första rapport och åtskilliga frågor återstår alt belysa. Vid remissbehandlingen har också synpunkter framkommit som förtjänar närmare övervägande. Bland de punkter där vidare undersökningar är motiverade kan nämnas

-    den principiella avgränsningen av skallebasen, särskilt frågan om behandlingen av ränlor och utdelningar saml avkastningen av bostads­kapitalet

-    gränsdragningen mellan vad kommittén kallat allmän och speciell skattskyldighet, särskilt med tanke på konkurrensneutraliteten mellan enskilda företag och organ inom den offentliga sektorn

-    avvägningen mellan del principiellt riktiga, som kan tvinga fram komplicerade regler för skatteunderlagets beräkning, och del administrafivl önskvärda, som myckel starkt talar för enkla och lällillämpade regler.

Kommittén bör också sträva efter att konkretisera sina överväganden genom att i huvuddragen utarbeta den lagtext som krävs.

Produkfionsfaklorskaller är primärt tänkta alt tas ul hos förelagen, där produktionsfaktorerna utnyttjas. Bruttoskattekommittén har emellertid pekat på all del i vissa fall, I.ex. i fråga om ränlor, kan vara tekniskt svårt all därvid undvika en oönskad kedjebeskattning. Ett alternativ kan då vara all la ul skatten direkt hos de hushåll som ytterst slår som mottagare av de akluella betalningarna. Kommittén har dock ansett all sådana lösningar faller utom ramen för dess uppdrag, som inte avser beskattningen av hushållen. Jag anser emellertid att del bör vara kommittén obetaget atl studera även skaltekon-

 

183                     Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B: 12

struktioner som innebär att någon del av produktionsfaklorskalten las ul hos hushållen. Däremot bör den allmänna inkomstbeskattningen av hushållen fortfarande lämnas utanför.

Jag vill betona atl utredningsuppgiften fortfarande är leknisk. Om en ny skatteform skall införas, och när det i så fall bör ske, kan avgöras endast i elt vidare skatlepolitiskl sammanhang. Brultoskattekommilléns uppgift är atl ge en del av underlaget för sådana ställningstaganden.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Budgetdepartementet)

12. Utredning om förenklade rutiner för rapportering av sjuk- och föräldraledighet för statsanställda m.fl. som omfattas av arbetsgiva­rinträde

Dir 1980:62

Beslut vid regeringssammanträde 1980-08-21

Stalsrådel Johansson anför.

Del framgår av 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) att arbetsgivaren har rätt all hos den allmänna försäkringskassan uppbära arbetstagarens sjukpenning, om kollektivavtal har slutits mellan arbetsgiva­ren och huvudorganisation om s.k. arbetsgivarinträde (A-inträde). Sådant avtal föreligger för statligt anställda saml för vissa kommunall anställda som har statligt reglerade löner.

I förordningen (1976:1061) om sjukledighet i statligt reglerad anställning m.m. har regeringen närmare angett vilka regler arbetstagare hos slaten m.fl. skall iaktta dels vid sjukdom, dels vid Ijänsfiedighel i samband med barns födelse eller för vård av barn. Där anges exempelvis att sjukanmälan snarast möjligt skall göras till anslällningsmyndighelen och alt försäkran om sjukdomsfallet skall lämnas omedelbart efter återinträdet i ijänsl. Vid längre sjukfrånvaro än sju dagar skall behovel av ledighet styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare. Vidare föreskrivs all en arbetstagare under sjukledighet inte får ulföra förvärvsarbete eller vägra atl ta emot den som besöker honom i hemmet på uppdrag av myndigheten eller den allmänna försäkringskassan. Vid ledighet i samband med barns födelse eller vid vård av barn skall försäkran lämnas varje månad under ledigheten och omedelbart efter ledighetens slut.

Regeringen har vidare genom ett cirkulär (1966:736) bl.a. reglerat de sjuklöne- och sjukvårdsförmåner m.m. som utgår fill statstjänstemän m.fl. Där åläggs anställningsmyndigheterna all anmäla sjukdomsfall lill försäk­ringskassan på blanketten "Sjukkorl A-inträdé'. Snarast möjHgt skall även blankellen "Försäkran i samband med sjukdomsfall" översändas lill kassan jämte läkarintyg i förekommande fall. Efter sjukperiodens slut skall sjukkor-tei återsändas lill myndigheten med uppgift om de dagar för vilka sjukpen­ning utgår.

Vid tjänstledighet i samband med barns födelse eller för vård av barn används blanketterna "Föräldrakort A-inträdé' och "Försäkran för havan-

 

DelIIB:12    Skr. 1980/81:103                                               184

deskapspenning/föräldrapenning" respektive "Försäkran för särskild föräld­rapenning" på motsvarande säll som sjukkort och försäkran vid sjukdoms­fall. Rutinerna är i huvudsak desamma för föräldrapenning som för sjukpenning.

Hos försäkringskassan beräknas sjuk- och föräldrapenning med ledning av de uppgifter myndigheterna lämnar. Den beräknade ersättningen rapporte­ras till riksförsäkringsverkets ADB-system.

Myndigheter som tillämpar automatisk löneulräkning rapporterar samti­digt motsvarande grunduppgifter även lill löneuträkningssystemet, I.ex. SLÖR.

Sjukpenning och föräldrapenning som tillkommer myndigheter som är anslutna till SLÖR och F-SLÖR - med undantag för riksdagen och dess verk saml domänverket och luftfartsverket - överförs från försäkringskassorna till ell särskilt uppsamlingskonto hos riksförsäkringsverket (RFV) för alt därefter återföras till statsverket. För affärsverken m.fl. utbetalas ersättning­en lill anställningsmyndigheten.

Slalens löne- och pensionsverk (SPV) har i en skrivelse fill regeringen pekat på möjligheterna all förenkla rapporleringsrufinerna. De uppgifter del här gäller rapporteras lill och behandlas i både löneulräknings- och sjukförsäkringssystemen. SPV anser alt man bör pröva om del går all ersälla försäkringskassornas hantering av uppgifter som gäller statsanställda m.fl. som omfattas av A-inträde med direkt dalaöverföring från löneuträknings-systemen lill försäkringskassornas ADB-system.

Enligt skrivelsen uppgick antalet sjukdomsfall år 1978 till 875.000 för dem som omfattades av A-inträde. Den särskilda hanteringen av Sjukkort A-inträde m.m. beräknas ta ca 10-15 minuter per fall hos anslällningsmyn­digheterna. Den förenklade ordningen skulle, enligl SPV, innebära alt en besparing motsvarande kostnaden för ca 100 årsarbetare skulle kunna göras hos de statliga myndigheterna. Enligl prehminära beräkningar som gjorts hos RFV kan dessutom försäkringskassornas handläggning minskas i en omfallning som motsvarar kostnaden för 380 årsarbetare. Den totala besparingen beräknas uppgå lill ca 45 miljoner kronor årligen, varav ca 10 miljoner avser de statliga myndigheterna.

Enligl 3 kap. 2 och 3 §§ AFL (1962:381) skall försäkringskassan fastställa den sjukpenningsgrundande inkomsten (SGI) och ompröva den beräknade framtida inkomsten när det finns anledning fill det. Försäkringskassorna fattar årligen över 600.000 beslut om SGI för dem som omfattas av A-inträde. För della åtgår närmare 200 årsarbetare.

Vissa affärsdrivande verk har pålalal all aklualiseringen av SGI-uppgifler-na inte fungerar fillfredsställande, vilket medför att den ersättning sotn utbetalas fill affärsverken m.fl. ofta blir felaktig.

Del finns enligt SPV skäl all förmoda all samma aklualiseringsproblem gäller för flertalet som omfattas av A-inträde. Det vore därför bällre om ersättningen beräknas med ledning av de akluella löneuppgiflerna. Dessa kan överföras direkt från lönesystemen fillsammans med övriga uppgifter om varje ersältningsfall. Dels uppnås därigenom ett bällre underlag för beräkning av ersättningen från den allmänna försäkringen, dels minskar det manuella arbetet med dessa ärenden väsentligt. Dessutom kan SGI-registreringen förenklas. Det gäller framför allt belräffande dem för vilka ersällning inte aktualiseras. De beräknas vara inemot hälften av alla som omfattas av A-inträde. Den årliga besparingen av en sådan ordning kan uppskattas till ca 20 miljoner kronor.

 

185                     Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B: 12

En viklig förutsätlning är dock all frågan om SGI-regislrering av anställda som har blandad inkomst, dvs. de som har inkomst av såväl anställning som annal förvärvsarbete, kan lösas på lämpligl sätt och att effektiva rutiner kan åstadkommas för ersättningar som inle omfattas av A-inträde, dvs. vissa ersättningar inom föräldraförsäkringen saml ersättningen vid repelifionsul­bildning.

Enligl min mening bör förutsättningarna för all förenkla rapporleringsru­finerna i enlighet med SPV:s förslag närmare undersökas. Jag förordar därför atl en särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda och lämna förslag lill de förändringar av regler och rufiner som bör göras i della sammanhang. Förslagel bör även omfalla erforderliga ändringar i gällande författningar m.m.

Utredaren bör bl.a. pröva möjlighelerna alt undanta dem som omfattas av A-inträde från skyldigheten all lämna inkomsluppgifler fill försäkringskas­san saml all ersätta försäkringskassornas hantering av uppgifter för dessa grupper med direkt dataöverföring från löneuträkningssystemen fill försäk­ringskassornas ADB-register.

Utredaren bör därvid beakta de särskilda regler som gäller vid långvarig sjukledighet, bl.a. anslällningsmyndigheternas åliggande att följa upp den sjukskrivningsfrekvens och de sjukskrivningsorsaker som annars ankommer på försäkringskassorna.

Enligl SFS 1962:407 skall en arbetsgivare lämna uppgift lill allmän försäkringskassa om de anställningar som är avsedda att vara längre än fyra veckor. Uppgift skall också lämnas om all sådan anställning har upphört. Utredaren bör undersöka möjligheten att förenkla anmälningsförfarandel för myndigheter som tillämpar automafisk löneuträkning.

Utredaren bör i sammanhanget belysa vilka konsekvenser förslagen på kort och lång sikt kan få för SLÖR och andra löneuträkningssystem i vilka utbetalning sker fill personer som omfattas av A-inträde. Förslagen bör också belysas från säkerhels- och konlrollsynpunkt.

Utredaren bör kunna la upp även andra frågor med anknytning lill de jag nämnt.

Utredaren bör, förutom lids- och kostnadsberäkningar, även göra beräk­ningar av besparingseffekter på olika sikl samt lämna förslag till hur förslagen skall genomföras.

Utredaren bör hålla nära kontakt med berörda myndigheter, bl.a. SPV och RFV saml med sjukpenningskommitlén (S 1978:04). Utredaren bör vidare vid arbetets början och under arbelets gång informera berörda personalorganisationer och bereda dem tillfälle all framföra sina synpunk­ler.

Utredaren bör arbeta skyndsamt och sträva efter all i ell första steg lämna förslag till nya rutiner m.m. som kan tillämpas från och med den 1 juli 1981.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar del statsråd som har lill uppgift att föredra ärenden om arbets-och anställningsvillkor i allmän Ijänsl

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt utreda och utarbeta förslag fill förenklade rutiner för rapportering av sjuk- och föräldraledighet för statsanställda m.fl. som omfattas av arbetsgivarinträde

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommilléanslag.

 

Del II B: 14   8kr. 1980/81:103                                  186

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Budgeldeparlementet)

13. Tilläggsdirektiv till energiskattekommittén (B 1979:06)

Dir 1980:73

Beslut vid regeringssammanträde 1980-10-23.

Departementschefen, statsrådet Wirtén, anför.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 1 mars 1979 tillkallade min företrädare den 15 maj 1979 en kommitté (B 1979:06) med uppgift bl. a. alt utreda frågan om atl inordna det energiskattebelagda området under mervärdeskallen och atl införa en av energipolitiska skäl betingad och samhällsekonomiskt avvägd energiskatt i import- och producentledet.

I kommitténs uppdrag ingår också all belysa frågan om de slora ekonomiska överskott som, på grund av principerna för prissättningen på elektrisk kraft, kan uppslå hos ägare av äldre kraftanläggningar, främsl vattenkraftverk. Kommittén skall bedöma om förhållandena motiverar särskilda åtgärder inom energibeskattningens ram.

I prop. 1979/80:170 om vissa energifrågor framhölls atl del fanns anledning alt fördjupa bedömningen av denna fråga och utarbeta konkreta alterna­tiv.

Kommitténs uppdrag när del gäller de s. k. övervinsterna vid viss kraftproduktion bör därför nu utvidgas på del sättet atl kommittén skall presentera tekniska modeller för hur elt ingripande mot sådana övervinster kan vara utformat.

Jag hemställer atl regeringen utvidgar kommitténs uppdrag i enlighet med vad jag har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Budgetdepartementet)

14. Översyn av reglerna om uppskov med beskattning av realisations­vinst

Dir 1980:78

Beslut vid regeringssammanträde 1980-10-16

Departementschefen, stalsrådel Wirtén, anför.

Vid realisationsvinslbeskatlningen gäller som en allmän princip all en realiserad vinst skall beskallas oberoende av om vinsten reinvesleras eller inte. Denna princip gäller utan inskränkning belräffande annan egendom än fasligheter. I fråga om vinst vid fastighelsavyllring har däremot ell viktigt

 

187                      Kommittéer: Budgetdepartementet    DelIIB:14

avsteg gjorts. Under vissa förulsällningar kan nämligen den som säljer en fastighet med vinst och köper en ny fastighet få uppskov med beskaltningen av vinslen.

1 samband med atl riksdagen hösten 1978 behandlade ell förslag om vissa ändringar i uppskovslagstiftningen begärde den atl en utvärdering skulle göras av uppskovssystemet och dess effekter (SkU 1978/79:16, rskr 86). Riksdagen har även senare återkommit till frågan om en översyn av uppskovsreglerna (SkU 1979/80:22).

Regeringen har tidigare denna dag beslutat föreslå riksdagen atl reglerna för beräkning av realisationsvinst vid fastighelsavyllring ändras på några väsentliga punkter (prop. 1980/81:32). De nya reglerna innebär bl.a. atl rätten till indexuppräkning av ingångsvärde m.m. begränsas vilket på sikl kommer att medföra en inte obetydlig skärpning av beskattningen. Mol den bakgrunden anser jag det angeläget all den av riksdagen begärda översynen av uppskovsreglerna nu kommer fill .stånd. Uppdraget bör anförtros åt en särskild kommitté med parlamentariskt inslag.

Innan jag går in på de riktlinjer som bör gälla för utredningsuppdraget lämnar jag en redogörelse för nuvarande regler och deras tillkomst.

I anslutning lill att realisalionsvinstreglerna för fasfigheter ändrades på ell genomgripande säll år 1967 infördes för första gången särskilda uppskovs­regler (prop. 1968:88, BeU 43, rskr 275, SFS 1968:276). Enligl dessa regler förelåg rätt fill uppskov vid vissa Ivångsavyllringar och därmed jämställda försäljningar. Efter förslag av realisationsvinslkommiltén (SOU 1975:53) infördes år 1976 möjligheler lill uppskov även vid vissa frivilliga försäljningar av jordbruksfastigheter och schablonbeskatlade villafastigheler (prop. 1975/76:180, SkU 63, rskr 384, SFS 1976:343-347). Sedan uppskovsreglerna ändrats i såväl formellt som materiellt hänseende genom beslut av statsmakterna hösten 1978 finns reglerna samlade i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst (UppskL). Nuvarande regler innebär i korthet följande.

Uppskov med beskattningen kan erhållas vid vissa Ivångsavyllringar oberoende av vilkel slags faslighet avyllringen avser. De olika avyttringsfal-len-expropriation m. m. -finns angivna i 2 § UppskL. Som förutsätlning för uppskov vid ivångsavyttring gäller atl den skatlskyldige har förvärvat eller avser atl förvärva en fastighet (ersättningsfastighet) som är jämförlig med den avyttrade fasligheten saml atl realisationsvinsten uppgår lill minst 3 000 kr.

Vidare kan uppskov erhållas enligt 3 § UppskL vid en frivillig avyttring, om säljaren är en fysisk person och den avyttrade fastigheten anfingen är en jordbruksfastighet eller en schablonbeskattad villafaslighet. Som förutsätt­ning för uppskov i frivilligfallen gäller dels all den skattepliktiga vinslen uppgår till minst 15 000 kr., dels all den skatlskyldige har varit bosalt på den avyttrade fastigheten minst tre år i följd under den femårsperiod som har infallit närmasl före avyllringsdagen, dels all den skattskyldige har förvärvat eller avser all förvärva en ersättningsfastighet som han har bosatt eller avser att bosätta sig på. Ersättningsfastigheten måsle vara en jordbruksfastighet eller en schablonbeskattad villafastighet.

Gemensamt för tvångs- och frivilligfallen är all ersättningsfastigheten måsle förvärvas inom fyra år från avyllringen av den fastighet lill vilken realisafionsvinsten hänför sig. Har ersältningsfasfighelen förvärvals före den realisafionsvinstgrundande avyllringen, får uppskov medges om del kan antas alt förvärvet har skett för atl ersätta den avyttrade fastigheten. I

 

DelIIB:14    Skr. 1980/81:103                                               188

frivilligfallen krävs vidare alt den skallskyldige bosätter sig på ersättnings­fastigheten inom elt år efter förvärvet (5 § UppskL).

Riksskatteverket (RSV) får medge undantag från kravet i 3 § UppskL på viss lids bosättning på den avyttrade fastigheten. Verket kan även medge förlängning av de tidsfrister som enligl 5 § UppskL gäller för förvärv av och bosättning på ersättningsfastigheten. I de fall då säljaren avlider innan han har hunnit anskaffa en ersättningsfaslighel eller hunnit bosätta sig på fasligheten kan RSV medge atl dödsboets förvärv av ersättningsfastighet och en närstående persons bosättning på ersättningsfastigheten skall anses medföra atl kraven på förvärv av och bosätlnng på ersättningsfastigheten är uppfyllda.

Uppskov medges med ett belopp som motsvarar hela realisationsvinsten, om vederlaget för den avyttrade fastigheten motsvarar eller understiger del pris som betalas för ersättningsfastigheten. Om däremot vederlaget för den avyttrade fasligheten överstiger priset för ersättningsfastigheten, medges uppskov endasi med elt belopp som motsvarar skillnaden mellan realisa­tionsvinsten och det överskjutande beloppet (6 § första stycket UppskL).

Frågan om uppskov med realisationsvinstbeskattning prövas av laxerings-nämnden vid laxeringen för del beskattningsår då skalleplikt för realisa­tionsvinsten inträdde (i regel avyttringsåret). Har en ersättningsfaslighel inte anskaffats eller - i förekommande fall - bosättning inte skett när laxeringen fastställs, krävs för uppskov all bankgaranli lämnas för ell skallebelopp motsvarande 70 % av reahsalionsvinsten (7 § första stycket UppskL). Om del senare visar sig att ersättningsfastighet inle förvärvas eller bosättning inte sker inom de föreskrivna lidsgränserna, skall den skattskyldige på talan av skallechefen eflerbeskatlas för uppskovsbeloppel i den ordning som gäller för eflertaxering (9 § första stycket UppskL).

Medges uppskov, skall uppskovsbeloppel inle las fram lill beskattning förrän ersättningsfastigheten avyttras. Uppskovsbeloppel beaktas på så sätt alt omkoslnadsbeloppel för ersättningsfastigheten minskas med uppskovs­beloppet sedan detla har indexuppräknats från del år då ersättningsfastig­heten förvärvades fill del år då avyllringen äger rum (11 § första stycket UppskL). Enligt punkt 3 av ikrafllrädandebestämmelserna till UppskL skall dock omräkning av uppskovsbeloppel inle avse lid före utgången av år 1978, om uppskov har beviljats enligt äldre regler. Det lidigare i dag behandlade förslaget om ändrade realisalionsvinslregler innebär dock i princip att uppskovsbeloppel - liksom ersättningsfastighetens ingångsvärde - skall indexuppräknas först från det fjärde året efter det då ersältningsfasfighelen förvärvades.

Innan jag går närmare in på riktlinjerna för kommitténs arbete vill jag därutöver framhålla följande. Uppskovsreglerna måsle uppfattas som etl viktigt inslag i vårt system för beskattning av realisationsvinster på fastigheter. Det kan från flera synpunkler anses motiverat all behålla möjligheterna lill uppskov både i tvångs- och frivilligfallen. Sålunda lalar allmänna skälighelssynpunkler för all den som på grund av I.ex. expropria­tion tvingas sälja en fastighet och då realiserar en vinst skall kunna skjuta upp beskattningen av vinsten om han reinvesterar den i en ny fastighet. 1 frivilligfallen gör sig liknande synpunkter ofta gällande. Även om en tvångssituation i mer begränsad mening inle föreligger, kan ell byle av bostad ändå i många fall framstå som en nödvändighet på grund av t. ex. ändrade anställnings- eller familjeförhållanden. Slopas uppskovsreglerna, finns del risk för all man får betydande inlåsningseffekler på faslighelsmark-

 

189                      Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B: 14

nåden, vilkel i sin lur bl. a. kan hämma rörligheten på arbetsmarknaden.

Mol denna bakgrund bör utgångspunkten för kommilléns arbete vara att uppskovsmöjlighelerna i sina huvuddrag skall finnas kvar även i framliden. Detla hindrar inte alt det kan vara motiverat all i olika avseenden justera reglerna. Syftet med den av riksdagen begärda översynen måsle vara all klarlägga om och i vilken mån sådana justeringar är påkallade.

Huvuduppgiften för kommittén bör vara atl se över uppskovsreglerna för fasfigheter. Det finns dock anledning all i della sammanhang ta upp också ell par angränsande frågor. Den ena gäller tillämpningen av de föreslagna nya reglerna för indexuppräkning vid fastighelsavyllring och samordningen mellan dessa regler och uppskovslagstiftningen. Den andra gäller möjlighe­terna atl införa rätt till uppskov även vid försäljning av bostadsrätter. Jag behandlar de nu nämnda frågorna var för sig.

Uppskov vid fastighetsavyttring

Vid uppläggningen av sill arbele bör kommittén givelvis beakta de synpunkler som framfördes vid riksdagsbehandlingen. I detla ligger alt kommittén skall göra en utvärdering av hur reglerna har fungerat i den praktiska tillämpningen och vilka effekter bestämmelserna har haft i olika hänseenden. En viklig uppgift är all kartlägga i vilken omfallning uppskov med beskattning har förekommit. Av intresse är bl. a. all veta hur många av samtliga försäljningar som leder lill realisationsvinst och hur ofta och i vilka situationer rätten lill uppskov har utnyttjats. Vid undersökningen av systemets effekter bör kommittén försöka göra en bedömning av hur möjligheterna till uppskov har påverkat prisbildningen på fasfighetsmarkna-den, människors val av boendeform och rörligheten på arbetsmarknaden samt beräkna de slatsfinansiella effekterna av syslemel. Kommittén bör Också i delta sammanhang utreda i vilken omfattning uppskov har medgetts efter dispens och på vilka grunder dispens har lämnats. En annan viklig uppgift är att undersöka hur laxeringskonlrollen har fungerat. Nuvarande regler innebär atl uppskovsbeloppel inle alllid återförs lill beskattning hos den person som fick uppskov. En återföring blir nämligen inte aktuell förrän ersättningsfastigheten säljs eller blir föremål för annan onerös överlåtelse. En fastighet kan alltså genom arv, gåva e. d. föras över lill en ny ägare en eller flera gånger ulan att uppskovsbeloppel återförs. Delta kan naturligtvis skapa särskilda kontrollproblem.

På grund av de resullal som dessa undersökningar ger bör kommittén pröva behovel av att justera nuvarande regler. Av skäl som jag lidigare har redovisat bör utgångspunkten för kommitténs arbete vara all möjlighelerna lill uppskov i sina huvuddrag skall finnas kvar i såväl tvångs- som frivilligfallen, men kommittén bör överväga vilka ändringar som kan behövas för alt reglerna skall fungera på det sätt som är avsett. Vid sina överväganden bör kommittén beakta å ena sidan önskemålet all undvika inlåsningseffekter och all lillgodose berättigade intressen av bosladsbyle och å andra sidan önskemålet atl förhindra all uppskovsreglerna ulnylljas för spekulafion i villa- eller jordbruksfastigheter. Kommittén bör ha frihet atl föreslå såväl ändringar i de materiella och processuella reglerna som en utbyggnad av kontrollsystemet.

De frågor som kommittén tar upp kan alltså gälla både den tekniska utformningen och det materiella innehållet i reglerna. Jag skall här peka på några frågor som lämpligen bör behandlas. Det bör övervägas om inte

 

DelIIB:14   Skr. 1980/81:103                                                190

generella regler kan införas för några av de situationer där rätten lill uppskov i dag är beroende av dispens. Jag tänker bl. a. på de fall där bosättningskravet inle är uppfyllt men där försäljningen är föranledd av omstationering eller annal byle av anställningsort. En annan fråga som bör övervägas är om man inte bör införa regler som gör det möjligt all återföra uppskovsbeloppel lill beskattning redan innan ersättningsfastigheten avyttras, t. ex. i samband med atl fastigheten övergår lill ny ägare genom arv eller gåva. I della sammanhang kan del vidare vara motiverat att överväga om inle hänsyn vid arvs- och gåvobeskallningen borde las lill den latenta skalleskuld som uppskovsbeloppet representerar. Kommittén bör då beakta hur andra slag av skatlekrediler behandlas vid denna beskattning. Vidare finns del skäl atl undersöka vilka förtydhganden och kompletteringar som kan behövas för att underlätta tolkningen och tillämpningen av reglerna. Som exempel kan nämnas att del f. n. saknas bestämmelser om hur uppskovsbeloppel skall behandlas när en del av ersättningsfastigheten avyttras. Del är också oklart hur man skall behandla del fall då en ersättningsfastighet under innehavet övergår lill att bli omsättningstillgång i ägarens rörelse.

Det nu anförda skall ses bara som exempel på de frågor som kommittén får anledning all uppmärksamma. Kommittén bör givetvis ha frihet atl la upp även andra frågor som har belydelse för tillämpningen av uppskovsreglerna och därmed sammanhängande konlroll.

Jag har hittills uppehållit mig vid bestämmelserna i UppskL. Del finns emellerfid andra regler som i sak har nära samband med uppskovsreglerna. Jag tänker på de regler som gäller när en rörelseidkare avyttrar en rörelsefastighel. I sådana fall finns möjlighet till uppskov med beskattningen genom fondavsättning enligl lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttax­eringen för avsällning lill fond för åleranskaffning av faslighet. Kommittén bör pröva om inle dessa uppskovsbeslämmelser bör kunna ersättas av regler som infogas i UppskL.

De nya reglerna om indexuppräkning

De i prop. 1980/81:32 föreslagna reglerna innebär all indexuppräkningen inle längre får avse prisutvecklingen under de fyra första åren av elt innehav Om någon säljer en fastighet och köper en ny, gäller i princip all en ny fyraårsperiod börjar löpa. Undanlag från denna princip har dock föreslagils. I huvudsak samma skäl som har motiverat atl uppskov medges i vissa fall har ansetts tala för all den som säljer en fastighet och köper en ny skall kunna få tillgodoräkna sig liden för innehavet av den första fasligheten när han säljer ersältningsfasfighelen.

Bestämmelserna om tillgodoräknande av innehavsfid finns i en ny punkt 6 b av anvisningarna lill 36 § kommunalskallelagen (1928:370). Har uppskov erhållits med beskaltningen av den vinst som uppkom vid försäljningen av den ursprungliga fastigheten, är förutsättningarna för all få beakta innehavet av denna fastighet allfid uppfyllda. Även om uppskov inte har erhållits, finns del dock möjlighet all få beakta del fidigare innehavet. För della fordras atl det i efterhand - nämligen när försäljningen av ersättningsfastigheten redovisas - kan konstateras all förutsättningar för uppskov har förelegal vid försäljningen av den ursprungliga fasligheten. Vid denna bedömning bortses från om vinst uppkom vid försäljningen eller inte och från hur stort vederlaget för ersättningsfastigheten var i förhållande lill vederlaget för den ursprungliga fastigheten. Vidare tillämpas i frivilligfallen ell lindrigare

 

191                     Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:14

bosällningskrav än enligt UppskL. I övrigt fordras alt förutsättningar för uppskov har varit uppfyllda.

Vad jag nu har anfört har avsett förulsältningarna för all få beakta innehavet av den ursprungliga fastigheten. Jag skall också i korthet erinra om den metod som har valts. Syftet har varit atl åstadkomma alt en person som har förlorat elt eller flera års indexuppräkning vid försäljningen av den ursprungliga fastigheten inte skall förlora dem på nytt när han säljer ersättningsfastigheten. Delta uppnås genom all man vid indexuppräkningen av ersättningsfastighetens ingångsvärde fingerar alt fasligheten har förvär­vals lika lång tid före den faktiska lidpunkten som den ursprungliga fasligheten hade innehafts. Tidigareläggning får dock aldrig ske med mer än fyra år eller det mindre antal år som - t. ex. på grund av övergångsbestäm­melserna lill de nya reglerna - faktiskt har förlorats vid indexuppräkningen av den ursprungliga fastighetens ingångsvärde. En särskild beloppsgräns har införts. Tidigareläggningen får inle omfalta större del av ingångsvärdet för ersättningsfastigheten än som motsvarar vederlaget vid avyllringen av den ursprungliga fasfigheten minskal med avdragsgilla kostnader för förbätt­ringsarbeten som den skattskyldige har lagt ner på den under avyttringsåret eller något av de tre närmast föregående åren. Förbättringskostnader skall dock avräknas endast för de år då de sammanlagt har överstigit 10 % av del vederlag som erhölls vid avyllringen av den ursprungliga fastigheten.

Av den redogörelse som jag nu har lämnat framgår alt de föreslagna bestämmelserna om beaktande av elt tidigare innehav i väsentliga hänseen­den bygger på uppskovsregierna. Detta måste beaktas vid den nu aktuella översynen. Om kommittén finner del motiverat alt föreslå ändringar i uppskovsvillkoren, måste särskilt övervägas om och i vilken mån sådana ändringar skall återverka på möjlighelerna alt beakta innehavet av den ursprungliga fasfigheten vid indexuppräkningen av ersällningsfasfighetens ingångsvärde.

Del är önskvärt alt kommittén tar upp också en annan fråga som rör fillämpningen av reglerna om tillgodoräknande av fiden för etl föregående innehav. Den ordning som har föreslagils innebär all förutsättningarna för beaktande av del lidigare innehavet kommer alt prövas först i samband med all ersättningsfastigheten avyttras. Om en längre lid har förflutit sedan den ursprungliga fasligheten såldes, kan betydande ulredningssvårigheler upp­komma. Inte minst torde detta bli fallet vid tillämpningen av föreskriften att vissa förbättringskostnader på den ursprungliga fastigheten skall avräknas när man fastställer det belopp som fidigareläggningen får omfatta. Kommit­tén bör undersöka möjligheterna atl genom ell ändrat förfarande förenkla tillämpningen och kontrollen. Det är tänkbart alt prövningen kan ske på ell tidigare stadium, t. ex. i anslutning till att den ursprungliga fastigheten avyttras. En förutsättning för della är all beslutet kan registreras och atl en möjHghet lill faslställelsetalan öppnas. Jag är medveten om de invändningar som hitfills har gjorts mot förslag med denna innebörd. Men hänsyn lill de ulredningsproblem som uppkommer vid varje realisafionsvinstbeskallning som sker efter en lång lids innehav kommer det dock sannolikt i längden alt visa sig svårt alt undvara ett system för registrering och faslställelsetalan. Jag anser därför att kommittén bör relativt ingående behandla frågan. Kommit­tén bör naturligtvis vara oförhindrad att överväga även andra lösningar som kan bidra fill all förenkla tillämpningen och kontrollen.

 

Del II B:14   Skr. 1980/81:103                                              192

Uppskov vid försäljning av bostadsrätter

För närvarande beskallas realisalionsvinsler på andelar i bostadsrätts­föreningar och andra s. k. äkta bostadsföretag - i det följande gemensamt kallade bostadsrätter - endast under förutsättning all försäljningen sker efter mindre än fem års innehav. Kapitalvinstkommittén (B 1979:05) har emellertid fått i uppdrag alt utarbeta förslag till elt syslem för en i tiden obegränsad beskattning av realisationsvinster på bostadsrätter (Dir 1979:27). Det är av flera skäl önskvärt alt etl sådanl syslem kan införas och kommittén har också, enligl vad jag har inhämtat, för avsikt atl lägga fram etl förslag kort lid efter årsskiftet.

Enligl sina direktiv skall kommittén också undersöka möjlighelerna alt ge den som överlåter en bostadsrätt samma rätt lill uppskov med realisalions-vinstbeskaltningen som föreligger vid faslighelsförsäljningarna. Uppskovs­regler för olika slags lillgångar måsle dock samordnas och de problem som uppkommer måste behandlas i ett sammanhang. Enligt min mening bör därför kapilalvinstkommiltén befrias från sill uppdrag i denna del och uppgiften i stället läggas hos den nya kommittén. Jag tar senare denna dag upp frågan om tilläggsdirektiv till kapilalvinstkommiltén.

Den nya kommittén bör alltså få i uppdrag atl överväga möjligheterna alt medge uppskov vid försäljning av bostadsrätter. Kommittén bör därvid pröva om det är möjligt alt medge uppskov inte endasi vid försäljning och köp inom bosladsrätlsseklorn ulan även vid övergång från denna boende­form till en villa och vid byte i motsatt riktning. Med ledning av de resultat som framkommer vid undersökningen av uppskovssyslemel på fastighets-området bör kommittén försöka bedöma effekterna av en sådan utvidgning av uppskovsmöjlighelerna. Vidare bör kommittén överväga hur elt syslem för uppskov vid försäljning av bostadsrätter rent tekniskt bör utformas. En viklig fråga är hur man skall kunna upprätthålla en lillfredsslällande konlroll av att uppskovsbeloppel verkligen återförs lill beskattning vid försäljningen av ersättningsobjektet. Kommittén bör i delta sammanhang bedöma om någon form av allmän registrering av bostadsrätterna behövs eller om man på annal sätt kan utforma etl system för identifiering av bostadsrätterna. I denna fråga bör kommittén samråda med 1978 års bostadsrältskommitlé (Bo 1978:06).

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för budgetdepartementet

all tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter med uppdrag atl göra en översyn av reglerna om uppskov med beskaltningen av realisationsvinst vid fastighetsförsäljningar och all pröva vissa andra närliggande frågor,

all utse en av ledamöterna att vara ordförande,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde ål kommittén.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver atl kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Budgetdepartementet)

 

193                     Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B: 15

15. Tilläggsdirektiv till kapitalvinstkommittén (B 1979:05)

Dir 1980:79

Beslut vid regeringssammanträde 1980-10-16

Departementschefen, statsrådet Wirtén, anför.

Kapilalvinstkommiltén (B 1979:05) har i uppdrag att bl. a. göra en leknisk översyn av aktievinstbeskattningen och pröva vissa andra frågor angående realisationsvinstbeskattningen av lös egendom. En sådan fråga avser utformningen av regler för en i liden obegränsad beskattning av vinst vid avyttring av andelar i bostadsrättsföreningar och andra s. k. äkta bostadsfö­retag (bostadsrätter). I del sammanhanget skall kommittén också överväga möjligheterna atl ge den som överlåter en bostadsrätt i princip samma rätt lill uppskov med beskattning som f. n. föreligger vid faslighetsförsäljning (Dir 1979:27).

Jag har lidigare denna dag bemyndigats alt tillkalla en särskild kommitté med uppgift att göra en allmän översyn av reglerna om uppskov med beskattning av realisationsvinst vid fastighelsavyllring. Av skäl som jag i det samanhangel anförde bör frågan om möjlighelerna alt införa ett system för uppskov med beskattning även på bosladsrältsområdet behandlas gemen­samt med översynen av uppskovsreglerna för fasligheler. Jag anser därför alt kapilalvinstkommiltén bör befrias från den del av uppdraget som avser uppskov vid försäljning av bostadsrätter. Kommittén bör dock sträva efter all utforma sitt förslag fill nya realisalionsvinslregler för bostadsrätter på ell sådant säll atl reglerna inte försvårar all ell uppskovssyslem för bostadsrätter senare införs.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen meddelar kapilalvinstkommiltén lilläggsdirektiv i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Budgetdepartementet)

13 Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 103

 

DelIIU:l    8kr. 1980/81:103                                      194

Utbildningsdepartementet

1. Folkbiblioteken

Dir 1979:147

Beslut vid regeringssammanträde 1979-12-13

Departementschefen, stalsrådel Wikström, anför.

1 Bakgrund

1.1 Historik

Det svenska biblioteksväsendel indelas traditionellt i två skilda biblioteks-typer, nämhgen folkbibHotek (och dessa närslående skolbibHolek) samt vetenskapliga bibliotek eller forskningsbibliotek. Inom forskningsbibliote­ken brukar man skilja på allmänbibliotek, specialbibliotek och förvaltnings/ förelagsbibHoiek. En effektiv samverkan mellan bibliotek av alla kategorier är av grundläggande belydelse för en vidareutveckling av biblioteksverksam­heten i dess helhet. I della sammanhang skall i första hand verksamheten vid folkbibHoleken belysas.

Genom 1905 års biblioteksförfattning blev folkbiblioteken berättigade lill regelbundna generella statsbidrag. Statsbidrag i generell form kom sedan alt utgå fill bibKoteken fram lill år 1965. De första årens blygsamma bidrag utvidgades så småningom och utsträcktes lill atl gälla även studiecirkel- och skolbibliotek.

1930 års bibHoleksförfaltning lade grunden fill folkbiblioteksväsendels snabba expansion på 1930och 1940-talen och till en länsvis uppbyggnad av centralbibliolek med särskilda statsbidrag. Sådana bibliotek med regionala funktioner, som numera kallas länsbibliotek, finns sedan år 1953 i varje län.

I betänkandet (SOU 1949:28) Folk- och skolbibliotek lade 1946 års folkbibliotekssakkunniga fram förslag lill mål för folkbibliotekens verksam­het som har varit vägledande för den senare utvecklingen. I målbeskrivning­en framhålls bl.a. alt biblioteken kostnadsfritt skall ställa till allmänhetens förfogande böcker "och annat material för förmedling av tankar och idéer: fidskrifter, fidningar, kartor, bilder, film, grammofonskivor". Biblioteken åläggs vidare alt "aktivt verka för att största möjHga antal människor kommer i kontakt med de värden som biblioteket representerar", liksom atl samverka med andra institutioner för kultur och utbildning, med folkbildningsorganisafioner etc.

Under 1960-talel inleddes en utveckhng som syftade lill att skapa enklare statsbidragssystem och klarare rollfördelning mellan staten och kommuner-

 

195                 Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del II U:l

Skatteutjämningskommittén konstaterade i sill belänkande (SOU 1964:19) Kommunal skatleutjämning m.m. alt de specialdestinerade stats­bidragen hade tillkommit vid vill skilda tidpunkter, vilkel hade bidragit till all bidragssystemen hade blivit komplicerade och olikartade och antalet bidrag många. Det av kommittén föreslagna skatleutjämningssystemet minskade behovet av sfimulansbidrag.

En rad remissinsianser, bl.a. Svenska kommunförbundet och skolöver­styrelsen, anslöt sig lill kommitténs bedömning atl de speciella bidragen borde omprövas. Dåvarande chefen för finansdepartementet anförde i prop. 1965:43 om kommunal skatleutjämning m.m. all statsbidraget till de kommunala folkbiblioteken från sfimulanssynpunkl torde ha förlorat sin betydelse med hänsyn fill utvecklingen på bibhoteksväsendets område och fill del ansvar kommunerna kände för biblioteksverksamheten.

Med anledning av förslagen om avlösning av vissa specialdestinerade statsbidrag i propositionen 1965:43 om kommunal skatleutjämning m.m. lade Kungl. Maj:t i prop. 1965:50 fram förslag rörande fortsatta statliga ålgärder för all främja folkbiblioleksverksamheten. De slalliga insatserna skulle främst gälla rådgivning, service och utvecklingsarbete, så att den förnyelse som ägt rum vid de större folkbiblioteken skulle kunna prägla biblioteksverksamheten i dess helhet. Den slalliga insatsen skulle således medverka till all åstadkomma en jämn biblioteksstandard i landel. Chefen för dåvarande ecklesiastikdepartementet underströk atl huvudansvaret för bibliotekens utveckhng inle gärna kunde läggas på andra organ än de kommunala. Samtidigt framhöll departementschefen vikten av en fortsatt ulbyggnad av de regionala insatserna och föreslog att bidragen fill dessa ändamål skulle förstärkas.

De riktlinjer som drogs upp genom 1965 års beslut kom all ligga lill grund för ansvarsfördelningen mellan stat och kommun och för samhällets insatser för folkbibliotekens verksamhet under den närmasl följande tioårsperio­den.

Utbyggnaden av folkbibliotek och i viss mån även skolbibliotek sattes i allmänhet i främsta rummet vad gällde kommunernas ålgärder på kultur­området. Biblioleksutgiflernas andel av kommunernas totala utgifter för kulturell verksamhet höll sig under perioden från år 1968 fill år 1973 i stort sett konstant vid ca 40 %;

Lilteraturulredningen lade i sill slutbetänkande (SOU 1974:5) Boken fram förslag om statliga insatser inom lilteraturområdet. Förslagen avsåg åtgärder för såväl produktionen som distributionen av böcker.

Med utgångspunkt i sina studier och i andra undersökningar ansåg sig ulredningen kunna konstatera att del ännu vid liden för utredningens arbele förelåg slora skillnader i biblioteksstandard mellan olika kommuner.

Mot denna bakgrund redovisade utredningen förslag som hade förts fram i olika sammanhang att staten genom lagstiftning skulle ålägga kommunerna alt inrätta bibliotek av viss minimistandard. Ulredningen tog upp olika skäl för och emot en lagstiftning. Sammanfattningsvis konstaterade ulredningen bl.a. atl en lagsfiftning som enbart ålade kommunerna atl upprätta bibliotek skulle vara obehövlig efter den 1 januari 1974, eftersom det skulle komma alt finnas bibliotek i samtliga kommuner efter delta dalum. En lagsliflning som gav detaljerade föreskrifter om biblioteksverksamheten skulle, å andra sidan, riskera alt motverka sitt syfte, eftersom normer snabbi föråldrades och miniminormer i vissa fall uppfattades som maximinormer. Ulredningen förklarade sig inte vara beredd alt föreslå någon lagsliflning som skulle binda

 

DelIIU:l    8kr. 1980/81:103                                      196

kommunerna i den ena eller andra riktningen. Man hade all anledning att anta, konstaterade ulredningen, att del engagemang som kommunerna visat i fråga om biblioteksverksamheten skulle komma all fortsätta ulan några statliga påtryckningar.

Bland de remissinstanser som tog upp frågan om lagstiftning på biblio­teksområdet var meningarna delade. Skolöverstyrelsen, kulturrådet. Svens­ka kommunförbundel. Landstingsförbundet, Landsorganisationen och Tjänstemännens centralorganisation m.fl. avvisade i likhet med ulredningen tanken på en bibliolekslagstiftning. För en lagstiftning uttalade sig bl.a. Sveriges författarförbund och Sveriges akademikers centralorganisation. Enligt lilleralurutredningen borde en förnyad prövning av frågan om lagstiftning kunna ske om utvecklingen motiverade della. Svenska kommun­förbundet bedömde del emellertid inle som aktuellt under överskådlig framtid atl ompröva den kommunala friheten på denna del av kulturområ­det.

Lilleralurulredningens förslag låg till grund för den andra kulturproposi­tionen. Chefen för utbildningsdepartementet anslöt sig där (prop. 1975:20 s. 208) lill utredningens överväganden när det gällde behovet av en normeran­de lagstiftning. Han framhöll härutöver att vissa av de argument som i den allmänna diskussionen anförts för en bibliolekslagstiftning skulle kunna las lill inläkt för detaljerade bestämmelser också om verksamheten inom andra delar av kulturområdet. Ell sådanl synsätt vore oförenligt med de riktlinjer för den slalliga kulturpolitiken som statsmakterna hade lagt fast föregående år (prop. 1974:28, KrU 1974:15, rskr 1974:248). Riksdagen anslöt sig till föredragandens överväganden (KrU 1975:12, rskr 1975:201).

Lilteraturulredningen menade alt standardskillnaderna på folkbibliote­kens område skulle komma atl kvarstå under åtskillig tid och atl della motiverade särskilda statliga stödinsatser. Denna uppfattning delades i stort av remissinstanserna. Några instanser, bl.a. Svenska kommunförbundet och 1971 års kommunalekonomiska utredning, framhöll emellerfid alt den senaste kommunindelningsreformen hade skapat förutsättningar för en minskning av skillnaderna mellan kommunerna. I prop. 1975:20 (s. 209) anslöt sig chefen för utbildningsdepartementet till den senare uppfattningen. De statliga insatserna för folkbiblioteken utgjorde, visade han, endasi ca 0,5 % av de kommunala ekonomiska insatserna. Åven en myckel betydande ökning av det slalliga bidraget skulle således inle ändra del förhållandel all utvecklingen av folkbiblioleksverksamheten på ell avgörande sätt var beroende av de kommunala åtagandena.

Med utgångspunkt i de av Htteraturutredningen anförda synpunkterna lade föredraganden fram förslag fill fortsatt statligt slöd lill lokal folkbiblio­leksverksamhet. Han anförde därvid (s. 210) alt delta slöd borde vara selektivt och i princip av engångskaraktär. Det borde i den utsträckning som del var möjligt med hänsyn fill fillgängliga resurser syfta lill en utjämning av biblioteksstandarden mellan kommunerna.

Bokbussverksamhelen, arbelsplalsutlåningen och litteraturförsörjningen för invandrare föreslogs vara de delar av del lokala biblioteksarbetet som de statliga insatserna borde inriklas emot. Därutöver borde staten kunna lämna bidrag till allmän upprustning saml lill vissa andra ändamål. Dessa riktlinjer är alltjämt vägledande för statsbidragsgivningen lill lokal biblioteksverksam­het.

Genom förslag i den andra kullurproposilionen utvidgades även del statliga slödel lill den regionala folkbiblioleksverksamheten.  Samtidigt

 

197                 Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del II U:l

anfördes alt statens kulturråd skulle få i uppdrag atl se över formerna för stödet lill länsbibliotek och lånecentraler. På grundval av denna översyn lade kulturrådet i rapporten Regionala biblioteksuppgifler (Rapport från kulturrådet 1978:1) fram förslag fill ell nytt statsbidragssystem.

Med utgångspunkt i kulturrådets rapport lade regeringen i prop. 1978/79:100 bil. 12 efter min föredragning fram förslag till ell kraftigt utvidgat bidrag lill den regionala biblioteksverksamheten. Jag uttalade därvid (s. 156) alt de regionall verksamma bibliotekens arbetsuppgifter enligl min mening var av sådan art att det var befogat att staten påtog sig en betydande del av det ekonomiska ansvarel för dessa. En huvudprincip för utformningen av del stafiiga bidraget lill länsbibHoleken borde därvid vara att della gjordes värdebeständigt för all ge elt fast underlag för planeringen på regional nivå. Stödet borde vidare differentieras efter de olika länens behov. Slutligen borde det statliga anslaget till de tre lånecentralernas fjärrlåneverksamhet höjas krafligl. Riksdagen beslöt i enlighet med rege­ringens förslag (KrU 1978/79:24, rskr 1978/79:234).

Driftkostnaderna vid de kommunala folkbiblioteken uppgick år 1978 till sammanlagt 761 milj. kr., varav 127 milj. kr. för medier och 412 milj. kr. för personal. Vid biblioteken utfördes ca 5.000 helårsverken. Folkbibliotekens verksamhet omfattar även service lill institutioner av olika slag, I.ex. sjukhus, vårdskolor och kriminalvårdens anstalter. Vid de militära förban­den däremot bekostas biblioteksverksamheten helt av försvarsstaben.

För budgetåret 1979/80 uppgår de stafiiga bidragen till olika ändamål inom ramen för folkbibliotekens lokala verksamhet och utlåning vid kriminalvår­dens anstalter m.m. till sammanlagt ca 16 milj.kr. Bidragen till den regionala verksamheten uppgår för samma budgetår till ca 9 milj.kr. Härutöver utgår lill Synskadades riksförbund (SRF) för biblioteksverksamhet med talböcker och punklskriftsböcker ell bidrag av 12,5 milj. kr.

Biblioteksverksamheten inom del allmänna skolväsendel regleras i skol­förordningen (SFS 1971:235). Enligt förordningen (2 kap. 24 §) skall det finnas elt bibliotek vid varje skolenhet i vilken ingår grundskola eller gymnasieskola. I prop. 1975/76:39 om skolans inre arbele m.m. framhåller föredraganden (s. 261) att biblioteksverksamheten i en kommun bör ses som en gemensam och flexibel resurs i fråga om bokbestånd och andra medier, program, personal och lokaler. Samverkan mellan skolbibliotek och folkbi­bliotek är belyst i kulturrådets rapport (1978:2) Skola och folkbibliotek i samverkan.

1.2 Principiella överväganden

Folkbiblioteken är de kulturinstitutioner som har nått den vidaste
spridningen. De spelar en nyckelroll i kulturverksamheten i kommunerna.
Utlåningen har fyrdubblals under de senaste tre decennierna. Anspråken på
de lokala bibHoleken har även stigit väsenfiigt när det gäller service fill
studerande inom högskolan. Men de moderna biblioteken har en än mer
mångsidig funkfion. Vid sidan av sin Iradifionella folkbildande roll har de
uppgifter som informationscentraler - i synnerhet för kommunerna - och
som öppna kulturinstitutioner med utställningar, filmvisningar och kultur­
program. På sikl kan folkbiblioteken också antas få en utvidgad roll i
samverkan med vetenskapliga och andra specialinriktade bibliotek som
förmedlare av vetenskaplig och leknisk informafion. En fortsatt vital
kulturverksamhet med biblioteken som bas är en viklig kulturpolifisk
uppgift.                                                                 "

 

DelIIU:l    Skr. 1980/81:103                                                  198

I den senaste tidens kulturpoliliska debatt har det ifrågasatts om de kommunala biblioteken i framliden kan klara sina olika uppgifter ulan några centrala riktlinjer och med endast elt begränsat ekonomiskt slöd från staten. De skillnader i biblioteksstandard som fortfarande kan konstateras kommuner emellan har gett näring ål debatten.

Ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och landstingskommun på det kulturpoliliska området lades fast av regering och riksdag genom 1974 års kulturpoHliska beslut (prop. 1974:28, KrU 1974:15, rskr 1974:248). Beslutet innebar ett klargörande och en vidareutveckling av principer som vuxit fram redan lidigare. Slaten ansvarar helt och hållet för den riksomfattande verksamheten och ger slöd åt den regionala. För den lokala verksamheten svarar kommunerna själva. Kommunernas ansvar har sin grund i kommu­nallagens föreskrift om kommunernas ansvar atl själva vårda sina angelä­genheter. Kommunerna bör ha möjlighet all välja egna lösningar med hänsyn till skiftande förutsättningar och behov. Staten bör därför även i fortsättningen inrikta sina insatser på all stimulera kulturverksamheten i landet och inte på alt reglera den. Från kommunalt håll har man slagit vakt om den kommunala friheten på biblioteksområdet liksom för övrigt inom kulturoch fritidssektorn. Många intressanta initiativ skulle förmodligen aldrig ha tagits om verksamheten hade styrts hårdare från centralt håll. Enligt vad som ofta framhålls från Svenska kommunförbundet har biblioteksverk­samheten i kommunerna allmänt sett blivit väl tillgodosedd trots den hårt ansträngda kommunala ekonomin.

Jag har i det föregående berört hur frågan om en slallig reglering av folkbibliotekens verksamhet genom lagsliflning behandlades i den andra kulturpropositionen (prop. 1975:20 s. 207-209). Där redovisades svårigheter­na atl genom en detaljerad reglering skapa en reell garanti för en standard­höjning i landels kommuner. Mol bakgrund härav, och med hänvisning lill det synsätt som präglade de riktlinjer som hade lagts fast för den statliga kuliurpoHliken, avvisade det föredragande stalsrådel tanken på en reglering av biblioteksverksamheten genom en bibliotekslag. Liksom när det gällde 1974 års principiella beslut anslöt sig riksdagen lill den redovisade uppfatt­ningen om ansvarsfördelningen på folkbibliotekens område. Enligt min mening finns det inte anledning atl frångå de principer som hittills har gällt som riktlinjer för statens insatser på biblioteksområdet. Däremot finns del skäl alt ingående belysa hur den nuvarande ordningen fungerar och att ta upp den stafiiga bibliotekspolitiken och bibliotekens roll i den kommunala kulturpolifiken lill förnyad diskussion.

För en realistisk biblioleksdeball är del angelägel all få en klar bild av folkbibliotekens situation i dag och av de faktorer som påverkar utvecklingen på bibliotekens område. Genom en grundhg nulägesbeskrivning av den svenska biblioteksstandarden får både kommunala och statliga instanser en nödvändig förbättring av sina respektive beslutsunderlag. Härutöver krävs, med denna kartläggning som bakgrund, en förulsältningslös diskussion om inriktningen av och metoderna för de fortsalla statliga insatserna på biblioteksområdet.

Dessa arbetsuppgifter bör anförtros en särskild kommitté.

2 Riktlinjer för utredningsarbetet

Kommittén bör inledningsvis ge en samlad redovisning av folkbibliotekens standard över hela landel. Redovisningen bör omfalla såväl personal i olika

 

199                 Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del II U:l

funkfioner som bestånd av böcker, publikationer och audivisueHa medier. Den bör vidare belysa bibliotekens fillgänglighet, bl.a. öppethållandet och den geografiska spridningen. Sambandet mellan orlslyp och biblioteksstan­dard bör analyseras. Särskild uppmärksamhet bör ägnas insatser för barn och ungdom, liksom för läsfrämjande och uppsökande verksamhet av olika slag. Folkbibliotekens referensservice och samhällsinformation samt service lill studerande och forskare och medverkan i allmänkullurell verksamhet bör även redovisas.

Uppbyggnaden av mediebeslånden är etl centralt inslag i biblioteksverk­samheten. I en kostnadsanalys bör resursfilldelningen till bibliotekens medieanskaffning ställas i relation till kostnadsutvecklingen inom respektive medieområde. Del bör vara av intresse från olika synpunkter att utröna huruvida ett samband föreligger mellan den årliga utgivningen och omfatt­ningen av folkbibliotekens medieinköp.

Bibliotekens möjligheler när det gäller atl tillhandahålla andra medier är böcker, I.ex. fonogram, film, videogram och bildkonst, bör också redovisas i della sammanhang. Kommittén bör också i samarbete med informalionslek-nologiulredningen söka ge en bild av hur del nya mediet teledata kan komma lill användning i bibliotekens verksamhet.

Frågan om bibliotekens medieval ligger i skärningspunkten mellan å ena sidan vida låntagargruppers önskemål, å andra sidan mer specifika förfallar-och folkbildningsinlressen. Ju mer omfattande utgivningen blir desto svårare blir medievalet för bibHoleken. I den senaste fidens debatt har bibliotekens inköpspolitik ägnats slor uppmärksamhet. Del har hävdats alt inköpen av kvaHletsprodukter av böcker och skivor har minskat fill förmån för den mer populära utgivningen. Utredningen bör söka ge en bild av hur medievalet har utvecklats på senare år och därvid särskilt uppmärksamma i vilken ulslräck­ning de boklifiar som fått Hlleralurstöd har köpts av folkbiblioteken.

FolkbibHoleken har sedan sin tillkomst en ambition atl genom läsfräm­jande insatser av olika slag nå en allt vidare krets av besökare och låntagare ur alla grupper i samhället. Som elt led i denna strävan har biblioteken under de senaste decennierna utvecklat nya former för ullåningsservicen, exem­pelvis genom arbetsplatsutlåning, bokbussar och "Boken kommer". Folkbibliotekens nya former av service inom samhällsinformafionen och de allmänkulturella inslagen i bibliotekens verksamhet kan också påverka besökargrupperna. Etl annal viktigt inslag i delta sammanhang är den alltmer utbyggda biblioteksverksamheten i skolor och förskolor.

Kommittén bör undersöka i vad mån en ny inriktning av bibHoteksverk-samhelen leder fill en attitydförändring gentemot folkbiblioteken från allmänhetens sida och till en förändring i de grupper som använder sig av bibliotekens tjänster. I delta sammanhang bör också belysas hur del läsfrämjande arbetet kan stimuleras genom en samverkan med organisatio­ner och insfitutioner utanför bibHoleken, I.ex. folkbildningsorganisalioner-na och skolan.

Informafions- och medieförsörjningen till olika grupper i samhället är organiserad inom ramen för en integrerad service som omfatlar bibliotek av olika typer. Kommittén bör utreda och redovisa ohka möjligheler till effekfivare samverkan mellan olika kategorier av bibliotek. Jag hänvisar här även till vad jag anfört beträffande samverkan mellan vetenskapliga bibliotek och folkbibliotek i prop. 1977/78:114 (s. 92-95) angående eft centralt organ för informationsförsörjning m.m. 11978/79 års budgetpropo­sition redovisade jag elt förslag som hade lagts fram av slalens kulturråd

 

DelIIU:l    8kr. 1980/81:103                                                  200

rörande slöd lill utvecklingen av depåfunktioner vid lånecentralerna. Jag anförde därvid (s. 158) all frågan krävde ytterligare överväganden. Under utredningsarbetet bör även denna fråga bli belyst. Vidare bör i utredningen belysas möjligheterna fill samverkan mellan olika bibliolekskategorier när det gäller metodutveckling.

Ell anlal olika organisafioner, institutioner och myndigheter har på central nivå infiytande över folkbibliotekens utveckling. Här kan nämnas slalens kulturråd, delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörj­ning. Svenska kommunförbundel. Bibliotekstjänst och Sveriges allmänna biblioleksförening. Ulredningen bör i samråd med dessa organ diskutera möjligheterna att intensifiera samarbetet i syfte att stimulera och fortlöpande utveckla folkbibliotekens verksamhet.

Kommittén bör belysa de ekonomiska förutsättningarna för folkbibliote­kens verksamhet från olika utgångspunkter. Härvid bör en analys av olika koslnadskomponenler vara värdefull. Utvecklingen av folkbibHolekens resurser bör sällas i samband med utvecklingen på andra områden där kommunen har etl ansvar, i.ex. film, teater, musik, konstinköp. Kommittén bör därvid belysa folkbibliotekens andel av den kommunala budgeten. Biblioleksresursernas utveckling bör också relateras lill utvecklingen allmänt sell av de ekonomiska resurserna i kommunerna och lill utbyggnaden av de kommunala skatteutjämningsbidragen.

Etl grundläggande syfte med utredningen bör vara all undersöka effekterna av de statliga stödinsatserna. Härvid bör bl.a. eftersträvas en redovisning av konsekvenserna för de kommunala biblioteksanslagen av förändringar i de statliga bidragens utformning. På grundval av sin analys av dagens förhållanden bör kommittén förutsättningslöst diskutera den framli­da utformningen av del stafiiga slödel fill folkbiblioteken. Kommittén bör i delta sammanhang beakta all utrymmet för ulbyggnad av såväl den slalliga som den kommunala verksamheten kommer atl vara mycket begränsat under de närmaste åren.

Kommittén bör i sitt arbete även la del av erfarenheler av utvecklingen på biblioteksområdet i andra länder.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samverkan med Svenska kommun­förbundel, delegafionen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörj­ning och statens kulturråd samt med myndigheter, kommittéer och organi­sationer som är verksamma inom de områden som berörs av ulredning­en.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla en kommitté med högst nio ledamöter med uppdrag alt utreda frågor rörande folkbibliotekens verksamhet,

atl utse en av ledamöterna all vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål kommittén.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver

alt kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

 

201                Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del II U:2

2. Utredning om ortnamnsverksamheten i riket m.m.

Dir 1980:4

Beslut vid regeringssammanträde 1980-01-24

Departementschefen, statsrådet Wikström anför.

Ortnamnsgivningen och andra orlnamnsfrågor har tilldragit sig ökad uppmärksamhet i samhället under senare år. Frågor om ortnamn aktualise­ras i många sammanhang, inle bara i samband med nybebyggelse ulan även när del gäller faslighelsregistrering och fastighetsbildning, kartframställning, namngivning av galor, vägar och andra allmänna platser, allmänna anlägg­ningar, post- och järnvägsstationer, vid vägskyltning etc.

Orlnamnsfrågorna väcker ofta intresse bland allmänheten och i mass­media. De kulturhistoriska intressena all bevara ortnamnen och härigenom vidmakthålla kunskap och förståelse om den historiska utvecklingen av kolonisation och bebyggelse m.m. kommer ibland i konfiikt med ell behov av namngivning som skapas bl.a. av dagens administrativa utveckling.

De problem som förorsakas av här antydda förhållanden försvåras i viss mån av atl det i slor utsträckning saknas allmänt godtagna riktlinjer för orlnamnssättning och av atl beslutsbefogenheterna är splittrade. Vissa frågor har reglerats i författning men en allmän lag om orlnamnsfrågor saknas. En kort översikt ger följande bild.

En författning som har generell räckvidd är kungörelsen (1927:380) angående stavning av ortnamn i officiella handlingar.

En annan bestämmelse av allmän karaktär är den föreskrift som ålägger statens lantmäteriverk (LMV) atl verka för ett ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick med befogenhet all fastställa ortnamn i den mån sådan befogenhet inle tillkommer annan (11 § 3 lantmäleriinslruktionen 1974:336). Enligl bestämmelser om fastighetsregister beslutar LMV vidare om s.k. traklnamn, som läggs till grund för fasfigheters registerbeteckningar (kun­görelse (1968:379) om uppläggande av nytt fasfighetsregisler m.m., omtryckt (1974:1060), saml faslighelsregislerkungörelsen (1974:1059), omtryckt (1979:11). I produktionen av de allmänna kartor som det enligl särskilda föreskrifter åligger LMV all framställa (Kungl. Maj:ts beslut 1966-06-16 och 1973-06-29, de s.k. kartbreven) ingår också fältinsamlingar och urval m.m. av ortnamn på kartorna.

De arkiv för ortnamn m.m. som finns i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå utgör tillsammans med svenskl visarkiv en statlig ortnamnsmyndighet med namnet dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskl visarkiv (DOVA). Denna myndighet har bland annal lill uppgift all samla in, bevara, bearbeta och publicera material om ortnamn, ombesörja statliga ortnamns­undersökningar samt avge yttranden i ärenden om fastställande av ortnamn. Ortnamnsarkivet i Uppsala är remissinstans bl.a. för LMV när del gäller traklnamn och Iraktindelning för faslighelsregislreringen. Riksantikvarie­ämbetet (RAÄ) har granskningsuppgifter bl.a. i anslutning fill den år 1974 beslutade revideringen av regislerbeleckningsreformen.

Namn på kommuner och församlingar beslutas av regeringen, vilkel följer av regeringens befogenhet att meddela föreskrifter i anslutning lill beslut om ändringar i rikels indelning (lag 1979:411 om ändringar i rikets indelning i kommuner, landstingskommuner och församlingar). Av regeringens befo­genhet all besluta om kontrakts- och pastoralsindelningen följer också all därmed sammanhängande namnfrågor avgörs av regeringen. Kommunerna

 

DelIIU:2   Skr. 1980/81:103                                                  202

fastställer namn på kvarter, gator och parker i områden med stadsplan såsom en följd av kommunernas ansvar för genomförande av stadsplan och tomtindelning. Kommunerna fastställer även namn på vägar och vissa andra anläggningar under kommunalt huvudmannaskap medan namn på andra vägar bestäms av vederbörande väghållare.

Namn på exempelvis poslanslalter, leleslationer och järnvägsstafioner fastställs av postverket resp. televerket och statens järnvägar efter hörande av ortnamnsarkivet i Uppsala. Namn på andra anläggningar och insfitutioner torde bestämmas av respekfive huvudman. Sålunda torde exempelvis benämningen på nya kyrkobyggnader beslutas av vederbörande försam­hng.

Orlnamnsfrågorna har också vissa internationella aspekter. Inom Norden finns elt intresse av samordning när det gäller de samiska ortnamnen. I slörre sammanhang deltar Sverige i ell internationellt samarbete i orlnamnsfrågor inom ramen för FN:s ekonomiska och sociala råd. Frågor om standardisering av geografiska namn har behandlats bl.a. vid konferenser åren 1967, 1972 och 1977, varvid vissa resolufioner på della område har antagits.

Önskemålen om reformer och vägledande uttalanden när del gäller orlnamnsfrågor har framkommit vid fiera tillfällen under senare fid. Sålunda beslöt riksdagen i samband med behandlingen av frågan om fullföljande av fastighelsregislerreformen år 1974, all det fortsalla arbelel skulle bedrivas med utgångspunkt från all befintliga ortnamn i princip skulle behållas. Postverket har i samråd med några kommuner påbörjat en försöksverksam­het med adressangivelser för bostadsadresser på landsbygden bestående av vägnamn och nummer. Med anledning av postverkels försöksverksamhet föreslogs i en motion fill riksdagen vid 1977/78 års riksmöte, nr 562, all riksdagen hos regeringen skulle anhålla om en utredning om ortnamnens kulturhistoriska värde. Motionen, som hänsköls till följande riksmöte, bifölls av riksdagen (KrU 1978/79:5, rskr 1978/79:22) med hänvisning lill förslag av kulturutskottet att en allsidig utredning på ortnamnsområdel borde komma till stånd, varvid borde beaktas synpunkler som utskottet inhämtat från vissa myndigheter.

I de yttranden som kulturutskottet åberopar anförs bl.a. följande.

RAÄ anser att postverkels aktuella försöksverksamhet är oroande. Om systemet med vägnamn och vägnummer genomförs i fråga om post och annan samhällelig service riskerar man all de hävdvunna bebyggelsenamnen på sikl trängs ul och får samma undanskymda roll som kvarlersnamnen i städerna numera har. Som en olägenhet med del föreslagna syslemel påpekas all del innebär all man ulöver poslnumren får ännu en sifferkombination - del behövs bara all en enda siffra är fel för all hela adressangivningen skall bli felaktig. Ämbetet anser att del behövs en allsidig utredning om namnfrågor i riket. De kulturhistoriska och sociala värden som ligger i all de hävdvunna ortnamnen bevaras i levande och ändamålsenligt bruk bör utredas liksom de eventuella behoven av en särskild lagsliflning till skydd för landels ortnamn och av en namnnämnd (namnmyndighel). En namnnämnd bör ha frislående karaktär med språklig och kulturhistorisk expertis och representanter för de myndigheter som handlägger namnfrågor.

LMV erinrar om all Svenska kommunförbundel i en framställning år 1976 har föreslagit regeringen all utfärda bestämmelser som bekräftar och utvidgar primärkommunernas rätt alt svara för namnsällning av galor, vägar, parker och andra allmänna platser. I LMV:s yttrande över kommunförbun­dets framställning har verkel tillstyrkt all det införs en allmän beslulskom-

 

203                 Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:2

petens för primärkommuner belräffande gator och vägar m.m. saml atl frågor om beredning, beslut, fullföljd och tillsyn erhåller en förfallningsmäs­sig reglering.

1 nämnda yttrande ansåg LMV emellertid för egen del all frågan helst borde ses i elt slörre sammanhang. Verket föreslog därför i första hand en utredning med vidare syfte än vad som omedelbart föranleddes av kommunförbundels framställning. Verkel förordade all utredningen borde omfatta målinriktningen för ortnamnspolitiken, fördelningen av besluts- och tillsynsbefogenheler i orlnamnsfrågor, förfarandet i sådana frågor saml behovel av en författningsreglering, eventuellt i form av en orlnamnslag.

DOVA erinrar liksom LMV om kommunförbundels skrivelse från år 1976 och ansluter sig i allt väsenlligt till vad LMV uttalade i samband med remissbehandlingen. DOVA tillstyrker en utredning som tar sikte på alla delproblem vad gäller ortnamnsverksamhelen.

De framställningar och förslag som sålunda har gjorts i ämnet och nu senast riksdagens önskemål ger vid handen atl en allsidig utredning bör komma lill stånd i orisnamnsfrågan.

Utredningsuppgiften bör vara att mol bakgrund av samhällets behov av en ändamålsenlig och vårdad orlnamnsgivning och med hänsyn till ortnamnens kulturhistoriska värde formulera allmänna riktlinjer för fastställande av ortnamn och därmed lägga grunden för en god ortnamnspolitik.

Ulredningen bör vidare behandla de administrativa problemen i samman­hanget och föreslå en lämplig samordning av beslutsbefogenheter på området. Uredningen bör föreslå regler om förfarandet vid namnsällning, innefattande sådana frågor som vem som är behörig atl ta initiativ och i övrigt delta i förfarandet, samt regler om beredning, samråd, beslut, fullföljd av talan och tillsyn. Förslag bör lämnas till författningsbestämmelser i ämnet.

Utredningen bör vidare överväga de av Svenska kommunförbundel väckta frågorna saml de orlnamnsproblem som hänger samman med postverkets lidigare omnämnda försöksverksamhet med nytt adressystem för lands­bygdsområden.

Utredningen bör också beakta de internationella aspekter som finns beträffande ortnamnsgivningen.

Utredningen bör beakta vad regeringen har anfört i kommittédirektiv (1978:40) om lilläggsdirekfiv lill samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer.

Ulredningen skall vidare under arbetets gång bereda berörda personalor­ganisationer tillfälle atl framföra synpunkler i olika sakfrågor.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för ulbildningsdeparlemenlel

atl tillkalla en särskild utredare med uppgift all allsidigt utreda ortnamns­frågorna m.m.,

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen beslutar all kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Ulbildningsdeparlemenlel)

 

DelIIU:3    8kr. 1980/81:103                                                 204

3. Tilläggsdirektiv till utredningen (U 1979:10) om forskningens och forskarutbildningens situation i den nya högskolan

Dir 1980: 33

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-24

Departementschefen, statsrådet Wikström, anför.

I prop. 1978/79: 119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbild­ning framhölls alt de kunskaper som forskarutbildning ger inle bara gäller etl specifikt ämnesområde. Forskarutbildning ger också kritisk skolning, förmå­ga alt förslå och kommunicera resullal av forskning och utvecklingsarbete, förmåga till självständigt arbele m.m., allt färdigheter som kan användas och vara till nyfta inom mänga områden. I propositionen framhölls vidare all del därför kan finnas anledning all förulsällningslöst pröva om det med hänsyn till såväl värdet av genomgången forskarutbildning för tjänsten och verk­samheten i fråga som stimulanseffekten på rekryteringen lill forskarutbild­ning kan vara berättigat att för vissa typer av slalliga och kommunala tjänster kräva forskarutbildning eller ge sådan utbildning särskilt meritvärde. Denna prövning måste dock beakta de allmänna strävandena inom yrkeslivet all inle ställa upp högre krav för en befallning än arbelel motiverar.

Utbildningsutskottet (UbU 1978/79: 44) delade den uppfattning som förts fram i propositionen. Ulskollel fann del således också motiverat alt pröva om forskarutbildning bör krävas för fiera statliga och kommunala tjänster än nu eller ge särskilt meritvärde. Della kan, enligl utskottet, exempelvis gälla tjänster inom skolan och arkiv, musei- och biblioteksområdet saml inom planering och utredningsverksamhet. Utskottet erinrar om att det ankom­mer på regeringen eller på myndighet som regeringen utser all meddela föreskrifter om behörighet eller meritvärdering vid fillsättning av slallig och i vissa fall även kommunal tjänst.

Ulredningen om forskningens och forskarutbildningens situafion i den nya högskolan har enligl sina direktiv till uppgift all analysera och studera de förutsättningar och villkor under vilka forskning och forskarutbildning bedrivs inom högskolan. Frågorna om meritvärdet av forskarutbildning hör nära samman med utredningens uppdrag. Utredningen bör därför också svara för en karlläggning och redovisning av nuvarande regler i fråga om värdering av forskarutbildning vid tillsättning av offentliga tjänster.

I samband därmed bör ulredningen belysa hur dessa regler tillämpats inom olika berörda myndigheter och också hur forskarutbildning faktiskt har värderats som merit vid tillsättning av olika slags tjänster.

Forskarutbildning kan ha meritvärde på flera sätt. Doktorsexamen kan vara elt krav för all erhålla en viss Ijänsl eller den kan betraktas som en merit ulan alt vara nödvändig för tjänsten. Man kan också länka sig all den som har doktorsexamen får högre lön än andra med motsvarande arbetsuppgifter men lägre utbildning. En kartläggning av forskarutbildningens meritvärde bör avse meritvärdet i alla bemärkelser.

Endast för ell mindre anlal tjänster fastställs behörighetskrav och regler för meritvärdering av regering och riksdag. Oftast görs den närmare preciseringen av kraven för en viss tjänst av berörd myndighet/arbetsgivare, som också prövar olika sökandes meriter för en viss tjänst. Statsmakterna har således normalt begränsade möjligheler atl påverka della. I vissa tjänstelillsällningsärenden kan dock besvär anföras hos regeringen, vilkel ger regeringen möjlighet all påverka urvalet till de berörda tjänsterna.

 

205                 Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del II U:4

Lönen för en viss tjänst - och frågan huruvida doktorsexamen skall ge högre lön - avgörs normalt inle av regeringen ulan på myndighetsnivå. För atl ge en bild av vilka möjligheler I.ex. riksdag och regering har alt påverka meritvärderingen av forskarutbildningen bör karlläggningen också avse hur nuvarande regler och praxis i fråga om bedömning av doktorsexamen i olika sammanhang tillkommit.

Fr.o.m. den 1 juli 1980 kommer ändrade regler all gälla för behörighet fill forskarutbildning. De innebär all stora grupper med icke-traditionell univer­sitets/högskoleutbildning (i.ex. sjuksköterskor och förskollärare) får allmän behörighet lill forskarutbildning. Ulredningen bör göra en analys av frågan för vilka arbetsuppgifter inom dessa yrkesgruppers område som del vore befogal atl ge forskarutbildning meritvärde.

I samband med karlläggningen bör ulredningen undersöka hur företrädare för såväl arbetsgivare och löntagarorganisationer som högskolan ser på meritvärdet av forskarutbildning vid tillsättning av offentliga tjänster.

Om ulredningen, med hänsyn till den tidsplan för utredningsarbetet som angetts i utredningens ursprungliga direktiv, så finner nödvändigl får karlläggningen begränsas lill all avse en eller flera samhällssektorer. Utredningen bör i så fall lämna förslag i fråga om dels vilket ytterligare kartläggningsarbete som bör genomföras efter del atl utredningen avslutat sitt arbele, dels hur ell eventuellt forsalt karlläggningsarbete bör organise­ras.

Ulredningen bör lägga fram de förslag den på grundval av resultatet av karlläggningen finner angelägna. I anslutning lill eventuella förslag bör redovisas anlal befinfiiga tjänster och "förnyelsetakt" för de tjänstekatego­rier som berörs av eventuella förändringar.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen utvidgar uppdraget för utredningen om forskningens och forskarutbildning­ens silualion i den nya högskolan i enhghet med vad jag har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

4. Utvärdering av det statliga stödet till bokhandeln m.m.

Dir 1980:36

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-17

Statsrådet Wikström anför.

Efter beslut av riksdagen våren 1977 (prop. 1976/77:81, KrU 1976/77:39, rskr 1976/77:239) infördes budgetåret 1977/78 försöksvis elt slalligl ekono­miskt slöd fill bokhandeln. Stödet utgörs främst av kredilslöd fill mindre och medelstora fullsorterade boklådor, s.k. A-boklådor. Del statliga kreditslö­det har formen av dels kredilgaranfier, dels investeringslån och avskrivnings­lån. Innevarande budgetår får kreditgarantier beviljas intill ett belopp av sammanlagt 1,5 milj. kr. Investeringslån och avskrivningslån får ges med totalt 2,4 milj. kr. Del slalliga kreditslödet handhas av Bokbranschens finansieringsinstitut AB (BFl). Bolaget ägs av bokförlagen. Statligt bidrag

 

DelIIU:4   Skr. 1980/81:103                                                  206

utgår även lill det kompletleringslager som finns hos distribulionsföretaget AB Seelig & Co. Del är i första hand mindre men fullsorlerade boklådor som har nylta av atl genom beställningar från kompletteringslagret kunna erbjuda sina kunder ell brett sortiment ulan atl själva svara för lagerhåll­ningen. Villkoren för statsbidraget regleras i elt särskilt avtal mellan staten och Seelig. Stafiigt slöd ges vidare lill utbildning av förelagsledare inom bokhandelsbranschen. Innevarande budgetår utgår etl slöd lill komplelle-ringslagrel på 1.175.000 kr. Till företagsledarulbildningen utgår 110.000 kr.

För bokhandelsslödel gäller förordningen (1977:395, ändrad senast 1979:841) om försöksverksamhet med statligt kredilslöd till bokhandel.

11977 års proposition om bokhandelsslöd förordades all de olika stödfor­merna skulle prövas under en treårsperiod som sträckte sig t.o.m. budgetåret 1979/80. En utvärdering av insatserna skulle därmed kunna påbörjas först hösten 1980. För all undvika avbrott i verksamheten under budgetåret 1980/81 har försöksperioden sedermera, enligl förslag i prop. 1977/78:99 resp. 1979/80:100 bil.12, föriängls lill fyra år. Därvid har förutsatts att utvärderingen blir utförd vid en sådan lidpunkt all ställning lill fortsatta insatser kan las hösten 1980. Del är således nu aktuellt att starta arbelel med utvärderingen. Denna uppgift bör anförtros en särskild utredare.

Utredarens uppgift bör vara all söka bedöma om de införda stödformerna till bokhandeln har varit ändamålsenliga. Därvid bör uppmärksammas de frågor som i prop. 1976/77:81 och i den efterföljande riksdagsbehandlingen ansågs böra prövas under försöksperioden, t .ex. de organisatoriska formerna för verksamheten. Under de år som bokhandelsstödet har verkat har frågor som rör bokdistributionen och bokhandelns silualion ofta förekommit i debatten. Någon nämnvärd kritik har dock inte riktats mol utformningen av de statliga stödformerna. De redovisningar som BFl har lämnat för de första två verksamhetsåren visar all intresset för det statliga kreditslödet har varit myckel stort.

Elt av de skäl som i prop. 1976/77:81 anfördes för all stödinsatserna till bokhandeln skulle ha karaktär av försöksverksamhet var en förhoppning om att så småningom få till stånd en harmonisering av distributionsstödet lill bokhandeln med utgivningsstödel lill bokförlagen. Vid den tidpunkt då propositionen lades fram pågick en utredning beträffande litteraturstödet. De förslag belräffande sammankopplingar mellan bokhandelsstöd och ulgiv­ningsstöd som utredningen presenterade sommaren 1977 i betänkandet (Ds U 1977:14) Slalligl litteraturstöd blev hårt kritiserade vid remissbehandling­en och ledde aldrig till några åtgärder i samband med att litteraturstödet reformerades enligt förslag i prop. 1977/78:99. Inle heller förslag som framfördes av olika remissinstanser ansågs vid de överväganden som gjordes i proposilionsarbetet ha tillräcklig bärkraft. Behovet av balans mellan insatserna i produklions- och distributionsleden kvarstår dock. Del framgår tydligt av de senaste årens utveckling inom bokbranschen. Utredaren bör vara oförhindrad all i sina överväganden också pröva förändringar av lilleraturslödet. Kreditslödet till mindre och medelstora förlag bör härvid också kunna behandlas. Jag vill i della sammanhang påminna om vad jag framhöll i prop. 1977/78:99 (s. 86) beträffande nödvändigheten all fortlöpan­de ompröva de statliga insatserna med hänsyn lill de ofta snabba förändringar som sker på bokområdet.

Utgångspunkten för utredaren skall vara alt de förslag som kommer all läggas fram i sin helhet ryms inom nu anvisade medel för bokhandels- och

 

207                Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:S

Hlleralurstöd. De av regeringen utfärdade direktiven (Dir 1980:20) lill samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av refor­mer skall även tillämpas på nu ifrågavarande utredningsarbete.

Utredarens bedömningar av bokhandelsslödels effekter bör självfallet göras mol bakgrund av en så fyllig bild som möjligt av bokbranschens situafion. På grund av den begränsade fid som slår lill förfogande för utredningsarbetet är utredaren i huvudsak hänvisad lill all utnyttja redan gjorda undersökningar. De utredningar som gjorts av Ekonomiska forsk­ningsinstitutet vid Handelshögskolan i Slockholm på uppdrag av Svenska bokförläggareföreningen kan härvid ha intresse. Delsamma gäller statens pris- och karlellnämnds branschsludier. Skulle del visa sig möjligt atl, trots fidspressen, genomföra vissa begränsade studier som skulle ha stort värde för utvärderingen bör utredaren ha möjlighet all ta initiativ till sådana.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

alt tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera del statliga stödet lill bokhandeln,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver atl kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)

5. Distribution av innehållet i dagstidningar till synskadade

Dir 1980:59

Beslut vid regeringssammanträde 1980-07-10

Departementschefen, statsrådet Wikström, anför

Sedan lång tid tillbaka har man sökt finna vägar att göra den tryckta informationen i samhället fillgänglig för synskadade. Olika metoder har därvid prövats såsom utgivning av böcker och tidskrifter i punktskrift, tidningar, tidskrifter och böcker intalade på ljudkassett, distribution över radionätet och telenätet av innehållet i tryckta skrifter saml inläsningsljänsl. Viktiga insatser görs av vissa handikapporganisationer, främsl Synskadades riksförbund (SRF) och Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB). Fr.o.m. budgetåret 1977/78 har dessa organisationer anslag över statsbudgeten för viss tidningsutgivning. För budgetåret 1980/81 utgör dessa medel ca 2,2 milj.kr.

Av stor betydelse har varit de av landsting och kommuner finansierade lokala s.k. lallidningar som - utgivna en eller två gånger i veckan - förmedlar en översikt av det viktigaste nyhetsmaterialet.

Från de synskadades organisationer har emellertid understrukils alt den information som härigenom blir tillgänglig, av naturliga skäl är synnerligen begränsad. Gles utgivning och litet omfång liksom den neutrala ställning som dessa tidningar självfallet måste inta gör alt de kan uppfattas som ell uttryck

 

DelIIU:5    Skr. 1980/81:103                                                 208

för en särbehandling som handikapporganisationerna är ytterst angelägna alt komma bort ifrån.

I stället har intresset under senare år koncentrerats lill möjlighelerna atl göra innehållet i dagstidningarna tillgängligt för synskadade. På initiativ såväl från SRF som från enskilda tidningar har en försöksverksamhet påbörjats med distribution av en för ändamålet redigerad bandad eller radiosänd version av resp. tidning till abonnenter som på grund av nedsatt synförmåga inle kan läsa fidningen i svartskrift. Önskemål har även framförts all också tidskrifter i ökad omfattning skall göras tillgängliga på kassett.

I regeringens proposition 1976/77:87 om insatser för handikappades kulturella verksamhet harjag bl.a. anfört... "del (är) angelägel att samhället underlättar för synskadade all la del av del allmänna informafionsulbudet. Tallidningsupplagor av lokala tidningar är i della sammanhang en idé värd all prövas."

Sedan SRF vid årsskiftet 1977/78 hos regeringen ansökt om bidrag ur allmänna arvsfonden för en sådan försöksverksamhet har dels bidrag anvisats till förbundel för ledning och utvärdering av projektet, dels bidrag utgått lill vissa tidningar för den praktiska försöksverksamheten. Sålunda har tidning­en Kronobergaren i Växjö kunnat utges i en kassetlupplaga fr.o.m. den 24 december 1977 och Veslmanlands Läns Tidning i Västerås med samma dislribulionsmelod under en tremånadersperiod med början den 29 oktober 1979. Slufiigen har av Norrländska Socialdemokraten i Luleå distribuerats en edition till synskadade via radionätet sedan den 15 september 1979.

Den produkt som på della säll har fillhandahållits de synskadade har bestått i en redigerad version av varje dags tidning intalad på band, så avpassad all uppspelningen tar ca en timme. Della innebär atl kassellupp-lagan innehåller elt urval av materialet. Man har haft som ambifion alt innehållet så troget som möjligt skall motsvara den ordinarie tidningens. Ledare- och kulturmaterial ingår därför i kassetlupplagan liksom sport, underhållning och annonser. Färdigställandet av den redigerade versionen har visat sig kräva två-tre heltidsarbetande journalister. Erfarenheten har visat att detla säll all göra urval och behandla materialet motsvarar mottagarnas önskemål. Inom SRF har en första delrapport sammanställts som belyser erfarenheterna av försöksverksamheten. En ylterligare rapport väntas sommaren 1980.

Till regeringen har inkommit ell anlal framställningar om bidrag fill nya försök med distribution fill synskadade av innehållet i dagstidningar och tidskrifter. Innan ställning kan las till ansökningarna bör de hittills fullföljda och nu pågående försöken utvärderas. Däremot bör den pågående försöks­verksamheten inle avbrytas förrän utvärderingen skett.

Den utvärdering av försöksverksamheten som nu bör komma lill stånd bör utföras skyndsamt av en särskild utredare. Den bör vara slutförd senast i början av år 1981.

Utredaren bör belysa försöksverksamhetens omfattning och effekter i olika avseenden, problem som varit förbundna med densamma saml kostnaderna för de olika försöken. Utredaren bör i första hand undersöka dagstidningarnas egna möjligheter att finansiera talversioner av tidningarna. Därvid bör särskilt studeras möjlighelerna att producera och distribuera talversioner m.m. med full kostnadsläckning, dvs. med medel från prenu-merafioner och annonser. I del sammanhanget bör erinras om handikapp­utredningens förslag om all kostnaderna för en kassetlupplaga av dagstid­ningar skall betraktas som en normal kostnad för tidningarna och läckas på

 

209                 Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del II U:6

samma sätt som dessas övriga kostnader.

Del är också väsenlligt all olika möjligheter atl begränsa tidningarnas kostnader blir belysta. Bl.a. bör undersökas om del finns möjligheler lill samarbete mellan olika fidningar ulan all syftet med verksamheten förfelas. Utredaren bör också undersöka intresset för samverkan i fråga om del material som nu finns i de av kommuner och landsfing utgivna lalfidning-arna.

Vidare bör utredaren belysa det intresse som kan finnas hos andra än de synskadade för en kassellversion av dagstidningarna saml de problem resp. ekonomiska fördelar som kan uppslå vid en vidgad distribution. Jag tänker här bl.a. dels på vissa begåvningshandikappade, dels på personer som på grund av förlamningar eller neurologisk skada inle kan hanlera en tidning.

Utredaren bör beakta vad som har anförts i regeringens direktiv (1980:20) angående finansiering av reformer.

Den övervägande kostnaden för kassett - eller radiodislribuerade tidningar för synskadade torde ligga på det redakfionella arbelel, snarare än på distributionssidan. Del är dock önskvärt atl utvärderingen ger elt underlag för bedömning av vilka krav olika distribulionsmeloder ställer i tekniskt, ekonomiskt och administrativt avseende saml vilka juridiska och avtalsmässiga problem som kan vara förknippade med verksamheten. Såvill gäller distribution över radionätet bör samråd äga rum med radiorältsutred-ningen (U 1979:05).

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för ulbildningsdeparlemenlel

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera försök med olika former av distribufion av innehållet i dagstidningar fill synskadade och all därvid belysa de problem som jag här har berört

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver

all kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)

6. Tilläggsdirektiv till närradiokommittén (U 1978:11)

Dir. 1980:66

Beslut vid regeringssammanträde 1980-06-12

Departementschefen, statsrådet Wikström, anför

Genom beslut den 20 juli 1978 bemyndigade regeringen mig alt tillkalla en kommitté med uppdrag atl leda en försöksverksamhet med närradio och när-TV samt att med ledning av erfarenheterna från denna försöksverksam­het lämna förslag om en eventuell permanent verksamhet med närradio och när-TV. Kommittén har antagit namnet närradiokommittén (U 1978:11).

Riksdagen beslöt den 13 mars 1980 all som sin mening ge lill känna för

14 Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 103

 

DelIIU:6   Skr. 1980/81:103                                                  210

regeringen vad kulturutskottet anfört om närradiokommilténs verksamhet (KrU 1979/80:24, rskr 178). Ulskollel anför i sill betänkande följande. 1978 års beslut om radion och televisionen innebar bl.a. all försök med s.k. närradio skulle inledas. Så har också skett, och försöksverksamheten leds av närradiokommiltén. Kommittén har sökt kontakt med Sveriges Lokalradio för alt undersöka möjligheterna till samarbete. I molfon 1273 uttalas nu alt del uppdrag som närradiokommiltén fåll av regeringen förefaller vara så snävt all del är svårt all förverkliga elt samarbete mellan kommittén och lokalradion.

I motionen skisseras vissa försöksmodeller som bör förverkligas innan slutlig ställning las fill erfarenheterna av närradioförsöken. I mofionen hävdas all della kan bli praktiskt möjligt om regeringen vidgar kommit- lens direktiv och utsträcker försöksperioden t.o.m. 1982. Riksdagen bör enligl motionen göra en hänvändelse lill regeringen av denna innebörd. Något avbrott i den försöksverksamhet som nu pågår aktualiseras inle i motio­nen.

Närradiokommiltén bedriver sin verksamhet enligl rikfiinjer som god­känts av riksdagen vid riksmötet 1977/78 (prop. 1977/78:91 och 144, KrU 1977/78:24, rskr 1977/78:337). Bestämmelser om verksamheten har medde­lats i lagen (1978:479) om försöksverksamhet med närradio. En samverkan mellan närradion och lokalradion enligl de modeller som redovisats i motionen måsle föregås av elt klarläggande av vilka regler som skall gälla för denna nya verksamhet. Även finansieringsfrågan måste övervägas, eftersom lokalradion och närradion finansieras på helt olika säll.

Utskottet finner det önskvärt alt förutsättningar skapas för en verk­samhet av den art som avses i motionen 1273. Närradiokommittén bör därför ges vidare direktiv och försöksperioden förlängas. Vad utskottet nu anfört med anledning av motion 1273 bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

Närradiokommiltén bör i anledning av riksdagens beslut nu ges lilläggsdi­rektiv. Det bör åligga kommittén att inleda överläggningar med Sveriges Radio aktiebolag (SR) och Sveriges Lokalradio aktiebolag (LRAB) för att utreda hur en sådan radioverksamhel som den av riksdagen åsyftade skulle kunna komma tiH stånd hos LRAB. Härvid har kommittén atl ulgå från atl den nya verksamheten skall bedrivas med tillämpning av de program- och ansvarsregler som gäller för LRAB:s programverksamhet. Del är således enligt 5 § radiolagen LRAB som har alt ta ställning till hur den avsedda verksamheten skall utformas.

Vid överläggningarna bör kommittén söka nå sådan överenskommelse med bolagen som ger kommittén insyn i verksamheten och som gör del möjligt för kommittén alt medverka vid uppläggningen och utvärderingen av verksamheten.

Den försöksverksamhet och utvärdering av närradio och när-TV som avses i regeringens direktiv den 20 juH 1978 skall fortgå enligt den fidsplan som kommittén nu arbetar efter. Enligt vad jag har erfarit har kommittén för avsikt atl i februari 1981 avlämna ell belänkande om närradio som skall kunna ligga till grund för en prövning av frågan om närradio. Jag utgår från atl delta betänkande inle kommer all försenas till följd av dessa liHäggsdirek-liv.

De av regeringen utfärdade direktiven (Dir. 1980:20) till samfiiga kommit­téer och särskilda utredare angående finansiering av reformer skall gälla på här aktuellt utredningsarbete.

 

211                 Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del II U:6

Jag hemställer alt regeringen utvidgar närradiokommilténs uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

 

DelIIJo:l    Skr. 1980/81:103                                                 212

Jordbruksdepartementet

1. Utredning om boxningens skadeverkningar

Dir 1979:148

Beslut vid regeringssammanträde 1979-12-20

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Den professionella boxningen är sedan år 1969 förbjuden i Sverige (prop. 1969:118, 1 LU 1969:51, rskr 1969:344, SFS 1969:612). I samband med aft della förbud infördes, liksom vid upprepade tillfällen därefter, har stats­makterna haft att ta ställning fill frågan om boxningsförbudet bör utsträckas fill all gälla amalörboxning. Del har inle ansetts föreligga skäl alt föreslå en sådan utvidgning av förbudet. Samtidigt har emellertid uttalats all detla slällningstagande bör omprövas, om någon väsentlig punkl i de säkerhets­föreskrifter som gäller vid boxning inte iakttas eller om dessa föreskrifter visar sig otillräckliga för all i önskad grad undanröja de hälsorisker som kan vara förknippade tned boxningsulövningen.

De säkerhetsföreskrifter som åsyftats är utarbetade av en av de nordiska regeringarna efter initiativ av Nordiska rådet tillsall medicinsk expertkom­mitté. Kommilléns överväganden och förslag är redovisade i betänkandet "Boksningens medicinske skadevirkninger" (Nordisk ulredningsserie 1967:16). Föreskrifterna omfattar 16 punkter. Av dessa innebär en att den nedre åldersgränsen för deltagande i boxningstävlingar för amatörer bör vara minst 17 år. Som motivering härför framhöll kommittén alt helt unga boxare i regel är mera övermodiga och oförsiktiga än de äldre boxarna. Ofta saknar de dessutom i högre grad lillfredsslällande förståelse för eventuella risker och har inle hunnit tillägna sig en tillräcklig defensivleknik.

År 1969 skedde i Sverige lill följd av riksdagens uttalande en anpassning till denna åldersgräns. Motsvarande ålgärder vidtogs däremot inte i övriga nordiska länder. Svenska dellagare i nordiska juniorboxningar kom där­igenom genomsnittligt att ha mindre matchrutin än motståndarna från andra nordiska länder. Svenska boxningsförbundel utverkade med hänvisning härtill år 1976 riksidrottsslyrelsens bifall lill en sänkning av åldersgränsen lill 15 år. Riksidrottsslyrelsens ställningstagande innebar all en sådan ålders­gräns kunde accepteras under den fid som utredningar om boxningens skadeverkningar fullföljs.

Riksdagen har vid flera tillfällen i anledning av bl.a. motioner och budgetpropositioner deklarerat all säkerhetsföreskrifterna bör lillämpas "utan något väsenlligt undantag". Riksdagen har också uttalat att en sänkning av åldersgränsen från 17 fill 15 år innebär en sådan väsenllig avvikelse från säkerhetsföreskrifterna.

Riksdagen (KrU 1977/78:19, rskr 1977/78:216) har, bl.a. mol denna bakgrund, förordat all en ingående undersökning görs med syfte alt om

 

213                 Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Del II Jo:2

möjligt klarlägga i vilken omfattning boxare ådragit sig beslående skador vid boxning. Regeringen har därefter förl överläggningar med Sveriges riks­idrotlsförbund och Svenska boxningsförbundel för alt klargöra möjligheler­na atl ulföra de av riksdagen begärda undersökningarna. Förbunden har därefter gjort en utredning. Della material håller på all ställas samman och avses bli presenterat för regeringen inom kort.

Med hänsyn till kravet på objektivitet och opartiskhet i bedömningen av boxningens skadeverkningar bör nu en särskild utredare tillkallas. Denne bör, med utgångspunkt i bl.a. del av idrottsrörelsen redovisade materialet, genomföra den av riksdagen begärda ulredningen. Utredningen bör avse tiden efter 1969 års riksdagsbeslut. I ulredningen bör vidare redovisas de erfarenheler man inom idrottsrörelsen har av tillämpningen av säkerhetsfö­reskrifterna. Ulredningen skall bedrivas skyndsamt och innefatta förslag lill ålgärder från statsmakternas sida.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppgift all utreda frågan om boxningens skadeverkningar,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver

atl kostnaderna skall belasta tionde huvudfitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Jordbruksdepartementet)

2. Tilläggsdirektiv till utredningen om rennäringens ekonomiska förhållanden

Dir 1980:13

Beslut vid regeringssammanträde 1980-02-14

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 28 juni 1979 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet en särskild utredare med uppdrag all utreda rennäringens ekonomiska förhållanden (Dir 1979:116).

Rennäringen är en självklar del av näringslivet i de nordligaste länen och utgör basen för samisk sysselsättning och bosättning. Rennäringen är därmed också bärare av en särpräglad kultur. Del är enligl min mening angelägel all rennäringens villkor är sådana att den kan leva vidare och utvecklas. De ekonomiska förulsältningarna för rennäringen och därmed sammanhängan­de frågor bör därför prövas av en parlamentarisk kommitté.

De allmänna principer som ligger till grund för samhällets insatser inom jordbrukels, fiskels och trädgårdsnäringens områden bör i allt väsentligt kunna lillämpas även på rennäringen. Därmed bör del vara möjligt all utnyttja de nalurliga resurser för renskötsel som finns inom landel samtidigt som andra samhällsintressen tillgodoses. Frågan om angivande av etl inkomslmål för rennäringen är emellertid betydligt mera komplicerad än

 

DelIIJo:3    8kr. 1980/81:103                                    214

beträffande jordbruket, fisket och trädgårdsnäringen, eftersom samefamil­jen regelmässigt måste kombinera renskötseln med andra yrken och verksamheter för all uppnå full sysselsättning och godtagbara inkomster. Del gäller i första hand jakl, fiske, slöjd och andra grenar som fillvaralar och förädlar produkter från rennäringen. Del statistiska materialet över rennä­ringens produklions- och inkomstförhällanden är brislfälHgl och tillförlitliga beräkningar eller analyser av renskölselns avkastning finns inle. I utredningsuppdraget bör därför ingå alt närmare kartlägga de olika biologiska och ekonomisk-administrafiva faktorer som bestämmer rensköt­selns utformning och lönsamhel.

Svenska samernas riksförbund har hänvisat fill vad som gäller i Norge i fråga om rennäringen. Kommittén bör studera dessa förhållanden och bedöma vilka erfarenheter som kan dras.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla ytterligare två ledamöter med uppdrag att utreda rennäringens ekonomiska förhållanden,

atl regeringen utvidgar uppdraget till utredningen i enlighet med vad jag har anfört.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Jordbruksdepartementet)

3. Kapitalförändringarnas inverkan på lantbrukarnas inkomstför­hållanden

Dir 1980:17

Beslut vid regeringssammanträde 1980-03-13

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Redan i 1947 års beslut om jordbrukspolitiken angavs som mål att den i jordbruket arbetande befolkningen skulle få samma möjligheter som utövar­na av andra näringar alt uppnå en skälig inkomststandard och bli delaktig i den allmänna välståndsslegring, som kunde ske i fortsättningen. Delta s.k. inkomslmål kom under 1950-lalel att preciseras genom all direkta jämförel­ser gjordes mellan vissa jordbrukargrupper och industriarbetare. Senare har huvudvikten lagts vid den relativa utvecklingen av inkomsterna, varvid syftet har varit all jordbrukarinkomsterna skulle följa löneutvecklingen för industriarbetare. Tekniken för all uppnå denna inkomslföljsamhet har varierat. Som medel för att uppnå inkomstmålet har använts prisstöd och åtgärder för alt främja jordbrukels rationalisering.

Vid sin behandling av frågan om jordbrukarnas inkomstförhällanden framhöll 1972 års jordbruksulredning bl.a. att inkomstjämförelser mellan jordbrukare och industriarbetare kompliceras av svårigheterna all jämföra en företagargrupp med en löntagargrupp, framför allt när det gäller kapilalvärdering samt intäkter av och kostnader för den egna bostaden. Utredningen ansåg det inle vara möjligt att inom inflationsskyddets ram uppställa automatiska regler för beaktande av uppkommande kapitalvinster

 

215                 Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Del II Jo:3

eller kapitalförluster. Hänsynstagande till sådana vinster eller förluster borde därför enligl utredningens mening liksom dittills ske på bedömnings-mässiga grunder i samband med prisöverläggningarna.

I 1977 års jordbrukspolitiska beslut har inkomslmålel en central position (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103). Målel formulerades så att ell huvudsyfte med jordbrukspolitiken skall vara alt tillförsäkra dem som är sysselsatta inom jordbruket i alla delar av landel en ekonomisk och social standard som är likvärdig med den som jämförbara grupper uppnår. Riksdagen preciserade inle inkomslmålel genom all ange vilka grupper som bör jämföras och hur jämförelsen bör tillgå. Frågan om hur inkomslföljsam­het skall uppnås hänsköls lill prisöverläggningarna.

Frågan om jordbrukarnas inkomslföljsamhet behandlades våren 1978 av riksdagen (prop. 1977/78:154, JoU 1977/78:34, rskr 1977/78:348) i samband med all riksdagen godkände förslag till prisreglering på jordbruksprodukter för treårsperioden 1978/79-1980/81. Beslutet innebär bl.a. all den tidigare direkta kopplingen till avtalen på LO-SAF-områdel släpptes. I stället skall löneutvecklingen för de stora kollektiven i första hand beaktas och jämfö­relseunderlaget breddas. Inkomst- och lönsamhelsförhållanden för andra småförelagargrupper skall även kunna beaktas. Hänsyn skall också kunna las lill de olika förhållanden som påverkar den ekonomiska och sociala standarden inom jordbruket. I propositionen uttalas all del är angeläget all undersökningar forfiöpande sker bl.a. av arbetsålgången inom jordbruket och levnadsstandarden för olika grupper jämte de prestationer som standar­den grundar sig på. Del kan därvid vara av intresse atl beakta all en avsevärd del av åkerarealen brukas på arrende. Resultatet av dessa undersökningar bör enligl propositionen ingå i det material som läggs till grund för de bedömningar som inför varje regleringsperiod bör göras om huruvida inkomslmålsätlningen uppnåtts.

Under år 1978 tillsatte lanlbruksekonomiska samarbetsnämnden en särskild projektgrupp med uppgift all ge en bredare belysning av levnads­standarden för jordbrukare och jämförbara grupper. Gruppen avser atl vid överläggningarna hösten 1980 inför en ny prisregleringsperiod presentera material härom.

Riksdagen behandlade samma fråga våren 1979 (JoU 1978/79:37, rskr 1978/79:418) i anledning av mofionen 1978/79:755, i vilken hemställdes all vissa frågor rörande jordbrukarnas inkomslföljsamhet och markpriserna närmare skulle utredas. Jordbruksutskottet erinrade med anledning av motionen om alt etl omfattande material över inkomst- och lönsamhelsut-veckHngen i jordbruket fortlöpande tagils fram som underlag för prisöver­läggningarna saml alt vid prisöverläggningarna våren 1978 beslutats atl material skulle redovisas som belyser levnadsstandarden för jordbrukare och för jämförbara grupper liksom de prestationer som standarden grundar sig på. Huvuddelen av de frågor som berörs i motionen torde enligl utskottet kunna innefattas i den levnadsstandardundersökning som just påbörjats.

Utskottet framhåller vidare att 1972 års jordbruksulredning inle gjorde någon ingående analys av hur penningvärdeförändringarnas inverkan på beräkningen av inkomslutvecklingen skall beaktas. Utskottet anser all hithörande frågor, lill vilka också bör hänföras frågan om markpriserna, bör ingående analyseras. Därvid bör enhgt utskottet särskilt beaktas den omständigheten all en betydande del av landels åkerareal brukas på arrende. Del bör enligl utskottet ankomma på regeringen atl ta närmare ställning till om en sådan analys bör genomföras i samband med det arbete som pågår

 

DelIIJo:3   8kr. 1980/81:103                                                 216

inom den förut nämnda projektgruppen vid lantbruksekonomiska samar­betsnämnden eller om en särskild utredning bör tillsältas för ändamålet. Utskottet hemställde atl riksdagen som sin mening skulle ge regeringen lill känna vad utskottet anfört med anledning av motionen. Riksdagen beslöt i enlighet med ulskollels hemställan.

Frågan om hur kapilalutvecklingen inom jordbruket skall beaktas vid inkomst- och lönsamhelsberäkningarna har varit föremål för diskussion särskilt under perioder med snabb inflation. Så skedde redan under den lid då lolalkalkylen över jordbrukels intäkter och kostnader utgjorde grundva­len för prissättningen på jordbrukels produkter. Frågan behandlades ingående i betänkandet (SOU 1950:29) Arbets- och kapitalkostnader i jordbrukskalkylen. I betänkandet gjorda överväganden rörande kapitalvin­ster kom emellertid inte all inverka på den på jordbrukskalkylen grundade prissättningen. I de s.k. typjordbrukskalkyler som upprättades inför de prisöverläggningar, som år 1959 ledde till del s.k. sexårsavlalet, räknades dock vissa kapitalinkomster som inkomst, jämställd med arbetsinkomst.

Frågan togs senare upp av jordbruksslalislikkommitlén. I sill belänkande (Ds Jo 1968:9) Jordbruksstalisliska undersökningar m.m. förordade kom­mittén, mot bakgrund av uttalanden i 1967 års riksdagsbeslut, att jordbrukels inkomstförhällanden skulle följas genom lönsamhetskalkyler och levnads­standardberäkningar. Lönsamhelsberäkningarna borde utformas enligt förelagsekonomiska principer och avse rationella jordbruk som väntas kunna beslå på längre sikt. Som resullalmåtl borde enligl kommittén användas förränlningsprocenten på i huvudsak allt investerat kapital. Levnadsslandardundersökningar var av intresse för de mindre jordbruken. Kommittén förordade i detta fall som resullalmåtl den totala disponibla inkomst som kan läggas fill grund för familjens levnadsstandard, dvs. summan av arbets- och kapitalinkomst för brukaren med medhjälpande familjemedlemmar (hustru och barn under 16 år). De principer som sålunda angetts för lönsamhetskalkyler och levnadsstandardundersökningar har i huvudsak följts vid prisöverläggningarna sedan början av 1970-talel. Som framgår av del sagda har frågan om eventuella kapitalvinster på olika sätt funnits med vid prisöverläggningarna inför varje prisregleringsperiod. Nämnas bör också all, man numera vid kapilalkostnadsberäkningarna värderar lånefinansierade kapitaltillgångar lill anskaffningsvärdet, medan lillgångar finansierade med eget kapital värderas till återanskaffningsvärdet. Detla beräkningssätt ger lägre kostnadsersättning lill jordbruket än lidigare tillämpad metod, enligt vilken också lånefinansierade kapitaltillgångar värderades till återanskaffningsvärdet.

För egen del vill jag först framhålla atl en infiationislisk utveckling har en rad svåröverskådliga återverkningar på del ekonomiska livet. En effekt är all del reella värdet på skulder minskar, vilkel leder till en förmögenhetsöver­föring från långivare till låntagare. En annan effekt är all olika slag av realtillgångar nominellt stiger i värde. Om värdestegringen är slörre än som motiveras av penningvärdets fall uppslår en vinst. Förstnämnda fenomen har direkt samband med inflationen och ger låntagaren en fördel, som kan betecknas som infiationsvinsl. En värdestegring på realtillgångar behöver inte ha något samband med inflation. Vid en snabb inflation ökar dock efterfrågan på vad som uppfattas som värdesäkra tillgångar, vilket i sin tur höjer priset på dessa.

Mol bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag all hithörande frågor bör utredas. Med hänsyn lill den belydelse frågorna har för prissättningen på

 

217                 Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Del II Jo:4

jordbruksprodukter bör en särskild kommitté tillkallas för ändamålet.

Kommilléns huvuduppgift bör vara att studera och lämna förslag fill hur förmögenhetsförändringarna skall beaktas vid de beräkningar som ligger lill grund för bedömningen av lantbrukarnas inkomstförhällanden och lönsam­heten i näringen. Förslaget bör utformas med utgångspunkt i gällande riktlinjer för jordbrukspolitiken. Kommittén bör därvid redovisa inkomst­utvecklingen för lantbrukarna och för andra jämförbara grupper. Likaså bör kommittén jämföra förändringarna av lillgångar och skulder för olika grupper av lantbrukare och andra jämförbara grupper och analysera hur dessa påverkat resp. gruppers standard. Därvid bör utgångspunkten vara att så långl möjligt enhetliga bedömningsgrunder används. En jämförelse med inkomst- och lönsamhelsförhållandena för andra jämförbara grupper och inom andra näringar bör även göras. Härvid bör kommittén beakta att en förmögenhetstillväxt inle på samma sätt som den årliga inkomsten är tillgänglig för konsumtion liksom all lantbruket är myckel kapitalkrävande inte minst därför atl det är beroende av mark och byggnader. För all starta etl lantbruksföretag av familjestorlek krävs som regel avsevärt mer kapital än för all starta elt förelag av motsvarande storlek i andra branscher. Vidare bör kommittén beakta den omständigheten all en betydande del av landets åkerareal eller ca 40 % brukas på arrende.

Kommittén bör beakta del särskilda utredningsarbete som har utförts av lanlbruksekonomiska samarbetsnämnden på della område.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepariementet

att tillkalla en kommitté med högst sex ledamöter med uppdrag att utreda vissa frågor angående kapitalförändringarnas inverkan på lantbrukarnas inkomstförhällanden,

att utse en av ledamöterna atl vara ordförande.

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver

alt kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Jordbruksdepartementet)

4. Sockernäringen

Dir 1980:18

Beslut vid regeringssammanträde 1980-03-13

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Odlingen av sockerbetor i Sverige är koncentrerad lill i första hand Skåne samt Öland och Golland. Strösocker tillverkas vid sex fabriker, varav fyra i Skåne, en på Öland och en på Gotland. Vid en fabrik i Skåne tillverkas råsocker. Samtliga fabriker ägs av Svenska sockerfabriks AB, som dessutom i Arlöv driver etl raffinaderi för förädling av inhemskt och importerat råsocker lill socker av specialkvalileter, främst bilsocker.

 

DelIIJo:4   Skr. 1980/81:103                                                 218

Sockerkonsumlionen har under 1970-lalet varit i genomsnitt ca 338.000 ton per år. Under åren 1977 och 1978 minskade den fill ca 331.000 resp. ca 324.000 lon medan den under år 1979 ökade lill ca 342.000 lon. Enligl av riksdagen anlagna riktlinjer har sockerbetsarealen som en föjd av konsumlionsminskningen reducerats från 53.000 ha år 1978 lill 51.500 ha år 1979. Förslag föreligger om oförändrad areal för år 1980. Produktionen av socker och sirap från svensk skörd har under perioden legal vid ca 300.000 ton. För år 1979 uppgick importulrymmel till ca 12,5 % av den lotala sockerkonsumlionen.

Den svenska sockernäringens omfattning och utformning utreddes senast av slalens industriverk i rapporten (SIND 1976:4) Sockerindustri och av 1972 års jordbruksulredning i betänkandet (SOU 1977:17) Översyn av jordbruks­politiken. I båda utredningarna konstaterades bl.a. all belodlingen är mer lönsam för odlarna än vad jämförbara grödor är samt att svensk sockerpro-duklion i framfiden bedöms vara internationellt konkurrenskraftig. Industri­verket föreslog bl.a. all den inhemska produktionen tillåts öka genom all belodHngsarealen utökas successivt i takt med produktivitetsökningen inom sockerindustrin, all möjlighelerna atl öka belodlingen på Öland och Golland undersöks saml alt anknytningen lill EG belräffande villkoren för betodlare och sockerindustri upphör.

Jordbruksulredningen konstaterade all bl.a. beredskaps-, sysselsältnings-och växtföljdsskäl mofiverar en jämförelsevis omfattande odling av socker­betor. Om man eftersträvar så billigt socker som möjligt för konsumenterna borde däremot en slor import föredras, eftersom denna sannolikt i de flesta lägen kommer alt slälla sig billigare än inhemsk sockerframställning. Även handelspolitiska skäl motiverar enligl ulredningen all den svenska socker­betsodlingens storlek hålls tillbaka. Ulredningen föreslog all den svenska sockerbetsodlingens omfallning anpassas så alt ell visst utrymme lämnas för import.

Vad gäller prissättningen på sockerbetor och sockerbolagets ersättning för dess produktion ansåg utredningen att systemet med separata prisöverlägg­ningar, vilkel fungerar bra, borde bibehållas. Däremot borde enligl utred­ningen, när det gäller prissättningen på sockerbetor och socker i olika led, den direkta anknytningen fill motsvarande priser inom EG upphöra. Avvägningen av betprisets nivå borde i högre grad än lidigare ske med beaktande av kostnadsutvecklingen inom den inhemska odlingen och priserna på övriga vegetabilier. Prissättningen på sockerbetor och socker inom EG borde dock enligl ulredningen även i fortsättningen analyseras vid bestämningen av de svenska priserna. Vid överläggningarna om sockerbo­lagets ersällning för sockerframslällningen borde enligl ulredningen jord­bruksnämnden biträdas av särskild experfis, på samma sätt som sker vid beräkningen av kompensation för stegrade kostnader inom uppsamling och förädling av övriga jordbruksprodukter. Vid dessa överläggningar får enligt utredningen även aktualiseras bl.a, sådana frågor som prissättningen på specialsocker, biprodukternas värde m.m.

På grundval av jordbruksulredningens överväganden fastlades i 1977 års jordbrukspolifiska beslut riktlinjerna för sockerregleringens nuvarande utformning (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103). Prisregle­ringen omfattar hela förädlingskedjan från råvaran till del färdiga sockret. Även sockerbetsarealen bestäms inom regleringen. Del jordbrukspolitiska beslutet innebär bl.a. alt den inhemska sockerbetsarealen skall avpassas så all den vid normalskörd ger ell imporlutrymme av 10-15 % av vår totala

 

219                 Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Del II Jo:4

sockerkonsumlion. Hänsyn har därvid främsl tagits till u-ländernas behov av expori. Det angivna importulrymmel skall ses som elt riktmärke för de genomsnittliga förhållandena under en följd av år.

Om nyssnämnda målsättning vad gäller sockerbetsarealen på grund av ökningar i avkastningen eller vikande konsumtion skulle leda lill en minskning av arealen får enhgt beslutet nödvändig kvotering av odlingen inte drabba de områden som normall levererar betor fill bruken på Öland och Gofiand. Vad gäller prissättningen på sockerbetor och socker i olika led innebär beslutet all den lidigare direkta anpassningen av bet- och socker­priset fill de förändringar som sker inom EG upphört. Betprisets nivå skall avvägas med beaktande av kostnadsutvecklingen inom den inhemska odlingen och priserna på övriga vegetabilier. Sockerbolagets ersättning för sockerframslällningen skall beräknas efter samma grunder som ersättningen fill annan förädlingsindustri inom jordbrukssektorn. Sockerregleringens tekniska utformning i övrigt bibehålls oförändrad.

Enligl beslut av riksdagen är Sverige part i 1977 års internafionella sockeravtal, som reglerar slörre delen av den internationella sockerhandeln och som gäller t.o.m. år 1982 (prop. 1977/78:108, JoU 1977/78:20, rskr 1977/78:236). Avtalet innehåller bl.a. etl allmänt åtagande av importerande i-länder all vidta sådana åtgärder som är förenliga med deras nationella lagstiftning och som länderna finner lämpliga för all säkerställa marknads­tillträde för socker från exporterande medlemmar.

I detla sammanhang kan påpekas alt ett av de slora sockerproducerande länderna, nämligen Brasilien, har elt omfattande program för användning av socker som råvara för etanolproduktion för användning som drivmedel.

För den svenska belodlingen gäller f.n. en treårig prisregleringsperiod omfattande tiden den 1 juli 1979 - den 30 juni 1982. Areal- och betpris fastställs varje regleringsår efter överläggningar. Betarealen för år 1979 har fastställts till 51.500 ha. För all stimulera odlingen på Öland och Golland utgår etl arealbidrag. Prisregleringen för socker omfattar liden den 1 juli 1979-den 30 juni 1980. Förslag föreligger om en tvåårig regleringsperiod för fiden efter den 30 juni 1980. Sockerbolaget har bl.a. erhållit en särskild ersättning för merkostnaderna för driften av bruken på Öland och Gotland.

Sockerbolaget aviserade våren 1978 atl man som en ralionaliseringsåtgärd övervägde alt lägga ned sockerbruket i Karpalund efter 1979 års kampanj. Efter överläggningar mellan regeringen, sockerbolagel och betodlarna träf­fades en överenskommelse som gjorde det möjligt atl fortsätta med sockertillverkning vid bruket även under 1980 och 1981 års kampanjer. Överenskommelsen har godkänts av riksdagen. Den innebär alt parterna med lika slora delar bidrar till all täcka viss del av merkostnaderna för en fortsatt drift av bruket. Parterna var även överens om att staten bl.a. genom Svensk Metanolutveckling AB borde utreda de lekniska och ekonomiska förutsättningarna för en produktion av etanol ur sockerbetor och andra produkter. Med slöd av regeringens bemyndigande har en särskild utredare fillkallats för uppdraget, etanolutredningen (Jo 1979:05).

Riksdagen behandlade våren 1979 förslaget till gällande sockerreglering (prop. 1978/79:208, JoU 1978/79:36, rskr 1978/79:417) och i anslutning härtill två mofioner. I den ena motionen (1978/79:503) föreslogs en minskning av importulrymmel för socker och i den andra (1978/79:1001) föreslogs all sockerbolagels framlida organisation och struktur utreds. Jordbruksutskot­tet föreslog atl motionerna skulle avslås. Utskottet framhöll atl det inle synes

 

DeIIIJo:4    Skr. 1980/81:103                                               220

vara riksdagens sak atl gå närmare in på frågan om ell enskilt förelags organisation och struktur och ansåg sig därför inle kunna biträda motions-yrkandet härom. Samtidigt anförde utskottet emellertid att förhållandena inom den svenska sockerindustrin inom berörda delar av landet fåll en allt större betydelse från regionalpolitisk synpunkt. Frågan om utvidgning av produktionen fill atl omfalla även annal än sockerframställning är härvidlag enligl utskottet värd all uppmärksamma. Den föreslagna prövningen av de lekniska och ekonomiska möjlighelerna alt tillvarata elanol ur sockerbetor berör hithörande frågeställning. Enligl ulskollels mening kan del finnas anledning alt företa en mera övergripande utredning om den svenska sockernäringens framlida organisation och struktur. Utskottet hemställde att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen lill känna vad ulskollel anfört i denna fråga. Riksdagen beslöt i enlighet med ulskollels hemställan.

För egen del vill jag med anledning av riksdagens beslut anföra följande. Som jag lidigare nämnt har regeringen tillsall en utredning för atl undersöka de lekniska och ekonomiska förutsättningarna för en produktion av etanol ur sockerbetor och andra produkter. Utredningen skall enligl sina direktiv bedrivas så att en utvärdering kan vara klar under år 1980. När denna utvärdering har skett får ställning tas till frågan om fortsall drift vid sockerbruket i Karpalund efter 1981 års kampanj. Etanolutredningens förslag kan bl.a. leda till att frågan om sockerbelsarealens storlek och odlingens inriktning kan behöva omprövas. Det under senare lid även i internationella sammanhang väckta intresset för jordbruket som energipro­ducent lalar för all sockernäringens framtida omfattning och struktur analyseras utifrån delvis andra ulgångspunkter än som hittills skett. Härför talar också det ökade intresset för socker (sukros) som råvara för industriprodukter av skilda slag vid sidan om elanol. Jag vill också påminna om all produktion av sukros ur spannmål tilldrager sig allt större intresse.

Mol bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att den svenska sockernäringens framtida omfattning, inriktning, organisation och struktur bör utredas. En särskild kommitté bör tillkallas för ändamålet.

Kommittén bör undersöka bl.a. möjHgheterna att utvidga produktionen lill att omfatta även annal än sockerframställning och hur detta kan komma att påverka näringens framtida ställning. Härvidlag bör etanolutredningens arbele kunna bilda elt underlag för fortsatta analyser. Därtill bör kommittén ta del av den forskning som pågår rörande utnyttjandet av sukros som råvara för industriell produktion av olika varor. Kommittén bör även belysa sockerindustrins belydelse från regionalpolitisk synpunkt och hur denna kan komma atl förändras vid en utvidgad produktion.

Kommitténs uppdrag bör inte i och för sig avse en omprövning av grunderna för ersällning till betodlare och sockerindustri eller den lekniska utformningen av nuvarande sockerreglering. Sådana frågor bör tas upp endasi i den ulslräckning som kommilléns förslag ger anledning lill.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

atl tillkalla en kommitté med högst sex ledamöter med uppdrag all utreda sockernäringens framtida omfattning, inriktning, organisation och struk­tur,

atl utse en av ledamöterna alt vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

 

221                 Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Del II Jo:5

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver

atl kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Jordbruksdepariementet)

5. Kontrollen av matpotatis

Dir 1980:30

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-17.

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför

Ell omfattande arbete med all förbällra och kontrollera kvaliteten på matpolatis pågår sedan länge inom landet. Konsumfionen av obearbetad potatis beräknas för år 1979 ha uppgått till drygt 500 milj. kg fill etl konsumlionsvärde av ca 1.000 milj. kr. Den stora belydelse som potatisen således har för konsumenterna, handeln och producenterna har medfört att ell flertal slalliga myndigheter, organisafioner och forskningsinstitutioner engagerats i bl.a. arbetet med all förbällra och kontrollera kvaliteten hos potatisen. Delta arbete bedrivs bl.a. i form av växtförädling, utsädeskon­troll, marknadsreglerande ålgärder, kvalitetsmärkning, kvalitetskontroll och informafionsverksamhet.

Gällande riktlinjer för kvalitetsmärkning och kvalitetskontroll av matpo­latis fasfiades av riksdagen år 1973 (prop. 1973:96, JoU 1973:25, rskr. 1973:232).

Föreskrifter om kvaliteten hos och kvalitetsmärkningen av malpolafis meddelas av lantbruksslyrelsen, i samråd med slalens livsmedelsverk, med slöd av livsmedelslagen (1971:511, ändrad senast 1979:458) och livsmedels­kungörelsen (1971:807, ändrad senast 1976:830). För övriga livsmedel kan livsmedelsverket föreskriva bestämd sammansättning eller beskaffenhet i övrigt för livsmedel av visst slag (livsmedelsstandard), om det är av särskild belydelse från hälso- eller näringssynpunkt eller eljest för alt lillgodose konsumentintresset.

Som ansvarig för kontrollen av kvaliteten hos matpolatis utfärdade lantbruksslyrelsen år 1974 föreskrifter om obligatorisk kvalitetsmärkning av saluförd matpolatis. Styrelsen har även meddelat föreskrifter om klassifice­ring, märkning och kontroll av matpolatis. Utöver styrelsens föreskrifter finns i livsmedelslagen och dess följdförfaltningar ylterligare föreskrifter om märkning av färdigförpackade livsmedel som även gäller matpolatis.

Ell särskilt organ. Svensk matpolatiskontroll (SMAK), biträder lantbruksslyrelsen vid tillsynen över efterlevnaden av gällande föreskrifter. Sedan år 1953 utför SMAK kvalitetsbeslämning av matpolatis. SMAK:s uppgifter är fastlagda dels i ett av Kungl. Maj:l den 30 juni 1959 fastställt reglemente (ändrat senast den 14 juni 1979), dels i livsmedelskungörelsen och lantbruksstyrelsens föreskrifter.

Enligl sill reglemente skall SMAK genom olika åtgärder verka för att inom landet saluförd potatis är av fullgod beskaffenhet. Bl.a. skall SMAK bedriva upplysningsverksamhet  samt handha  kvalitetsmärkningen  med  del för

 

DelIIJo:5   Skr. 1980/81:103                                                 222

SMAK registrerade SMAK-märket och kontrollen av kvaliteten på SMAK-märkl potatis. I SMAK:s uppgifter ingår även kontrollen av den obligato­riska kvalitetsmärkningen.

Kostnaderna för den obligatoriska kontrollen bestrids med införselavgifis­medel som tilldelas SMAK utanför den s.k. fördelningsplanen för införsel­avgiftsmedel. För regleringsårel 1979/80 har SMAK fått ca 4,4 milj. kr. för ändamålet. För övrig kontrollverksamhet las ut en avgifl enligl av lantbruks­slyrelsen fastställd taxa. Ulöver medel för den obligatoriska kontrollen erhåller SMAK införselavgifismedel utanför fördelningsplanen för upplys­ningsverksamhet på matpotafisområdet. Regleringsårel 1979/80 utgår ca 1 milj. kr. för della ändamål. SMAK bedriver även viss laboratorieverksamhet som lill stor del är avgiftsfinansierad. Den totala kostnaden för SMAK:s verksamhet uppgick budgetåret 1978/79 lill ca 6,8 milj. kr.

SMAK:s verksamhet med kvalitetsmärkning och kvalitetskontroll har medfört betydande förbättringar av kvaliteten på svensk matpolatis. Genom etl omfattande upplysningsarbete har SMAK även bidragit till en ökad medvetenhet bland konsumenterna, producenterna och inom handeln om vilka kvalitetskrav som bör kunna ställas på matpolatis. De kvalitetsnormer som fillämpats av SMAK har även i slor ulslräckning påverkat det arbele på området som bedrivs i samhället i övrigt.

Som inledningsvis nämnts deltar förutom SMAK ett fiertal myndigheter och organisationer i arbelel med en förbättring av potatisens kvalitet. Ulöver lantbruksslyrelsen och statens livsmedelsverk kan nämnas statens jord­bruksnämnd, som bl.a. handlägger frågor om anslag lill verksamheten och utfärdar direktiv för regleringsföreningen Sveriges potalisinlressenler, och konsumentverket som är en central förvaltningsmyndighet för konsument­frågor. Forskning och försöksverksamhet bedrivs vid Sveriges lantbruksuni­versitet. Slalens utsädeskontroll bedriver förutom kontroll av ulsädesvaror också viss försöks- och upplysningsverksamhet. Regleringsföreningen Sve­riges potalisinlressenler skall genom marknadsreglerande ålgärder bl.a. arbeta för en förbättrad kvalitet på matpolatis. Detta arbete bekostas med införselavgifismedel inom fördelningsplanen och arealavgifler för potatis. Åven Sveriges potafisodlares riksförbund bedriver ell omfattande arbele på området. Förbundet har för regleringsåret 1979/80 fått ca 2 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen för forskning och rådgivning rörande malpotatisodlingen. Vissa handelsorganisalioner bedriver också elt omfattande arbele både vad gäller ulsädeskvalilel och marknadsföring av kvalitelspotatis.

Det slora antal organisationer och myndigheter som således på ell eller annal sätt deltar i arbelel med all förbättra kvaliteten på malpolafis gör atl en samordning av kvaHlelskonlrollen m.m. bör eftersträvas för atl åstadkomma etl effekfivare utnyttjande av fillgängliga resurser. Möjligheler bör därvid också finnas all minska den lotala kostnaden för verksamheten. Enligl min mening bör därför en översyn göras av organisationen och finansieringen av kontrollen av matpolatis. En särskild utredare bör tillkallas för denna uppgift.

Utgångspunkten för översynen bör vara alt konsumenternas krav på matpolatis av fullgod beskaffenhet tillgodoses också i fortsättningen. Detla förutsätter utöver kontrollåtgärder bl.a. informationsverksamhet.

Erfarenheterna från livsmedelskontrollen i stort bör kunna visa hur avvägningen bör göras mellan offentlig konlroll och den konlroll som bör kunna fullgöras av odlarna och handeln. Utredaren bör därvid pröva det

 

223                  Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Del II Jo:6

fortsatta behovet av etl fristående kontrollorgan för matpolatis. Oavsett den framtida organisationen av malpolatiskontrollen bör det positiva arbete som har utförts av SMAK las fill vara också för framliden. Därför bör utredaren bl.a. överväga förutsättningarna för alt behålla SMAK-märkningen.

Utredarens förslag bör vara så utformade att de totalt sett leder lill minskade utgifter för slaten. Dessulom bör förslagen inle få medföra ökade utgifter för konsumenterna.

Del ankommer på utredaren alt under arbetets gång informera berörda personalorganisationer och bereda dem fillfälle alt framföra synpunkter.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepariementet

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag all se över kontrollen av matpolatis,

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver

att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Jordbruksdepartementet)

6. Återvinning av vissa dryckesförpackningar, m.m.

Dir. 1980:54

Beslut vid regeringssammanträde 1980-06-05

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Som förpackningar för öl och läskedrycker används förutom del vanliga relurglaset i stor utsträckning också burkar av bleckplåt eller aluminium samt vissa andra typer av engångsförpackningar. Under år 1979 beräknas konsum­tionen av öl och läskedrycker i burk ha uppgått lill ungefär 500 miljoner förpackningar. Av burkarna var över 400 miljoner gjorda av bleckplåt och övriga av aluminium. Bleckplålsburkar tillverkas i vårt land, medan alumi­niumburkar importeras. Burkar och andra engångsförpackningar används också lill andra drycker såsom juice och stilldrink. Som jämförelse med relurglaset kan nämnas att bryggerierna under år 1977 fyllde över 1.200 miljoner relurglas med öl och läsk.

Användningen av burkar som dryckesförpackningar kan väntas öka ytterligare. Efter överenskommelse med Pripps bryggerier har PLM AB beslutat bygga en fabrik, där man fr.o.m. år 1982 avser all årligen tillverka ca 900 miljoner burkar av aluminium. Avsikten är bl.a. atl ersälla de nuvarande bleckplåtsburkarna med sådana burkar. Enligt PLM:s uppskattningar kom­mer antalet aluminiumburkar på den svenska marknaden alt år 1982 uppgå lill mellan 600 och 700 miljoner. PLM räknar med aft aluminiumburken på sikt skall la en större andel av dryckesmarknaden än vad bleckplålsburken nu har.

De berörda förelagen samverkar i etl projekt för återvinning av alumini­umburkar. I detta projekt, som följs av en styrgrupp med företrädare för

 

DelIIJo:6    Skr. 1980/81:103                                               224

bl.a. naturvårdsverket, konsumentverket och Svenska kommunförbundet, bedrivs försöksverksamhet med all samla in tomburkar från hushållen i Varbergs kommun i anslutning lill insamling av relurpapper och textilier. Denna verksamhet avses pågå under slörre delen av år 1980 och kommer därefter all utvärderas.

Det statliga investmentbolaget Brygginvesl AB har nyligen presenterat en strukturplan för bryggeribranschen. Planen visar all man i dag har en överkapacitet inom branschen. I planen föreslås partiell avveckling under en fyraårsperiod. Slruklurplanen är relativt kortsiktig och förutsätter att ratio­naliseringsarbetet och ansträngningarna all höja effektiviteten vid kvarva­rande enheter fortsätter. Vidare las i planen upp bl.a. frågan om en eventuell samlad exporlförsäljning. I dessa sammanhang har förpackningsfrågorna en viss belydelse.

Som förpackningar för vin- och spritdrycker används både returglas och engångsglas. Av den mängd vin- och sprilfiaskor som årligen säljs av Systembolaget återanvänds ungefär hälften av förpackningarna.

Några bestämmelser med direkt syfte all påverka valet av dryckesförpack­ningar eller alt påverka hanteringen av förpackningarna har inte införts. Vissa regler av intresse i sammanhanget finns dock. Gällande regler om renhållning och om förbud mol nedskräpning syftar bl.a. lill atl förhindra nedskräpning genom dryckesförpackningar. I detta sammanhang bör nämnas all riksdagen vid lillkomslen av lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor förutsatte att lagen skulle kunna fillämpas i fråga om engångsförpackningar.

Enligt lagen (1973:37) om avgifl på vissa dryckesförpackningar utgår en förpackningsavgift på dryckesförpackningar som används för varuslagen juice, nektar, slilldrinkar, läskedrycker, mineralvatten, malldrycker saml vin- och spritdrycker. Undantagna är förpackningar med en fyllnadsvolym på 20 cl och därunder samt på tre liter och däröver. Avgiften är tio öre för varje förpackning och tas ul vid tillverkning eller import. Förpackningsavgiflen utgår således med samma belopp för såväl engångssom returförpackningar. Förpackningsavgiflen inbringade år 1977 ca 86 milj. kr. Förslag lill ändringar av förpackningsavgiflen har lagts fram av ulredningen om kostnaderna för miljövården i betänkandet Dryckesförpackningar och miljö (SOU 1976:35).

Från energisynpunkt har frågorna om dryckesförpackningar studerats av Energisparkommittén (I 1974:05), som lill regeringen har överiämnal rapporten Energi och förpackningar (ESK 1979:01). Rapporten har remissbehandlats.

Vid en riksdagsdebatt i december 1979, med anledning av etl svar som jag lämnade på en interpellalion om tillverkningen av öl- och läskburkar av aluminium, diskuterades frågan om hur stor återvinningen av aluminium­burkarna borde vara för att den skulle anses tillfredsställande från samhällets synpunkl. Jag uttalade därvid som min mening all ålervinningsgraden borde uppgå lill mellan 70-80 procent.

Frågor om återvinning av dryckesförpackningar har nyligen behandlats av riksdagen. I betänkandet NU 1979/80:45 med anledning av motioner om vissa engångsförpackningar för öl och läskedrycker anslöt sig näringsutskot­tet lill den uppfattningen som jag uttalat i det nyss nämnda interpellations­svaret, nämligen atl en övergång till aluminiumburkar skulle utan en väl fungerande återvinning medföra inle bara en ökad energiåtgång utan också miljöolägenheler i form av ökad nedskräpning. Utskottet ansåg vidare all

 

225                 Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Del II Jo:6

frågan om styrmedel för all åstadkomma en från samhällets synpunkl acceptabel återvinningsgrad bör utredas med del snaraste. I del samman­hanget borde enligl utskottet bl.a. konsekvenserna för bryggerinäringen, handeln och konsumenterna av olika styrmedel beaktas. Med bifall fill ulskollels hemställan har riksdagen som sin mening gett regeringen lill känna vad utskottet anfört (rskr 1979/80:306).

Jordbruksutskottet underströk i betänkandet JoU 1979/80:40 med anled­ning av motioner om avfallshantering m.m. bl.a. all hushållning och återanvändning bör vara grundläggande för utnyttjandet av naturresurser och för inriktningen av varuproduktionen. Enligt ulskollel skulle en övergång lill returflaskor eller annan returförpackning för öl och läsk innebära energivinster, minskad råvaruålgång och minskad nedskräpning. Utskottet förordade därför alt regeringen i samband med sitt ställningsta­gande lill nyss nämnt belänkande av näringsutskottel också prövade möjlighelerna till en successiv övergång fill användning av endasi returför­packningar för öl och läskedrycker. För all uppnå della borde den kommande utredningen enligt utskottet föreslå lämpliga styrmedel. I fråga om vin- och spritförpackningar framstår del enligl utskottet som ytterst ofillfredsslällande all en myckel stor del av försäljningen sker i engångsem-ballage. Ulskollel föreslog alt riksdagen hos regeringen begär sådana åtgärder all vin- och spritförpackningar beläggs med pant och alertas. Också i detta fall har riksdagen bifallit utskottets hemställan och såsom sin mening gett regeringen till känna vad som anförts av utskottet (rskr 1979/80:384).

Jag föreslår alt en särskild utredare filisätts för att överväga de frågor som har behandlats av riksdagen.

Vad gäller frågan om återvinning av aluminiumburkarna vill jag erinra om vad riksdagen uttalade i samband med behandlingen av prop. 1975:32 om återvinning och omhändertagande av avfall. Innan produkfionen av en vara påbörjas bör det vara klarlagt hur varan skall omhändertas sedan den har använts och blivit avfall. Riksdagen uttalade vidare all det är producenten som i första hand har ansvarel för atl avfallet las om hand på etl riktigt sätt från miljö- och resurssynpunkt. Med tillämpning av dessa principer ankom­mer del i första hand på de berörda företagen all svara för alt återvinning av aluminiumburkarna löses på etl från samhällets synpunkl tillfredsställande sätt. Enligt min bedömning kan emellertid samhälleliga åtgärder visa sig påkallade för alt säkerställa att en liHfredsställande återvinningsgrad uppnås och all den också kan upprätthållas långsiktigt. Utredaren bör därför framlägga förslag om lämpliga styrmedel för atl uppnå della.

Utredaren bör vidare ta sig an övriga frågor om förpackningar som behandlats i jordbruksutskottets fidigare nämnda betänkande. Utredaren bör pröva ohka former av styrmedel. Därvid bör utredaren lill förnyad prövning ta upp de allmänna frägor om förpackningsavgifl som har behandlats i miljökostnadsulredningens belänkande Dryckesförpackningar och miljö (SOU 1976:35). Särskilt bör undersökas huruvida förpacknings-avgiften kan utformas så att den främjar användningen av returförpackning­ar eller förpackningssyslem som är energibesparande. Jag vill här betona all skiljelinjen inle enbart går mellan relurglas och s.k. engångsglas. Även mellan olika typer av engångsförpackningar finns betydande skillnader i energiåtgång och möjligheter lill resursålerföring, vilka bör ägnas uppmärk­samhet. Också andra ekonomiska styrmedel I.ex. etl panlsyslem bör undersökas och övervägas. I det sammanhanget bör uppmärksammas kostnader som samhället har för olika åtgärder lill skydd mot nedskräpning.

15 Riksdagen 1980/81. 1 samL Nr 103

 

DelIIJo:6   Skr. 1980/81:103                                     226

Vidare bör ett av miljökostnadsutredningen framlagt förslag om alt System­bolaget bör införa pant också på engångsglas för vin- och spritdrycker på nytt granskas. Miljökostnadsutredningens belänkande och däröver avgivna remissyttranden bör således lämnas över lill utredaren. Efter samråd med statsrådet Petri föreslår jag att också energisparkommitténs tidigare nämnda rapport med remissvar överlämnas till utredaren i de delar som rör frågor om relurglas och engångsförpackningar för drycker.

Ekonomiska styrmedel av det slag som nyss har antytts kan givelvis inverka på dryckestillverkarnas handlande bl.a. när del gäller val av olika förpackningsslag. Genom atl priset på dryckerna påverkas får åtgärden belydelse också för konsumenten. Utredaren bör i della sammanhang studera konsekvenserna för konsumenterna, handeln och bryggeribran­schen. För bryggerinäringens del bör särskilt belysas konsekvenserna i fråga om sysselsättning och exporlmöjligheler. Uppmärksamhet bör också ägnas de arbetsmiljöfrågor som olika slag av förpackningar kan föranleda vid distribution av drycker.

Under arbetet bör utredaren beakta erfarenheterna från den försöksverk­samhet med återvinning av burkar som tidigare har nämnts. Vidare bör utredaren ta del av resultatet av det utredningsarbete rörande dryckesför­packningar som bedrivits av styrelsen för teknisk utveckling och Svenska bryggareföreningen. Utredaren bör överlägga med de direkt berörda företa­gen, företrädare för detaljhandeln och de av utredningsuppdraget berörda branschorganisationerna. Samråd bör vidare ske med naturvårdsverket och de andra myndigheter som berörs av de frågor som ingår i uppdraget.

Mot bakgrund av vad jag lidigare har sagt om de förhållanden som råder i fråga om öl- och läskedrycksförpackningar bör utredaren skyndsamt komma med förslag lill ålgärder.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

alt tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl överväga frågor om återvinning av vissa dryckesförpackningar, m.m.,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Jordbruksdepariementet)

 

227                      Kommittéer: Handelsdepartementet   DelllH:!

Handelsdepartementet

1. Utredning om prövning av det löpande oljelagringsprogrammet m. m.

Dir 1979:150

Beslut vid regeringssammanträde 1979-12-20

Statsrådet Burenstam Linder anför.

I betänkandet (SOU 1976:67) Beredskapslagring av olja, kol och uran föreslog 1975 års oljelagringskommitté (OLK) en s. k. kontrollstation vid lämplig tidpunkt under programperioden 1978-1984. Vid kontrollstationen skulle mol bakgrund av konsumtionsutvecklingen och eventuella olika energipolitiska beslut revideringar kunna göras av de beräknade lagringsbe­hoven och de åtaganden som erfordras för att lagringsmålen skall kunna uppnås. Som exempel på vikliga energipoliliska beslut nämndes uppförande av etl stafiigt raffinaderi vid Brofjorden och en ny anläggning för krackning av petrokemisk råvara, införande av melanol som subsfitul för bensin saml introduktion av naturgas.

I propositionen om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckhng (prop. 1976/77:74, bil. 2) anslöt jag mig fill förslaget om en konlrollsiafion men var då inle beredd atl närmare ange tidpunkten för denna. Riksdagen lämnade vad som anförts utan erinran (FöU 1976/77:35, rskr 1976/77:311).

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har i skrivelse den 8 november 1979 föreslagit alt en kontrollstation inrättas samt lämnat förslag lill de uppgifter som denna borde erhålla. För all översynen av oljelagrings­programmet skall ske så all eventuella ändringar av programmet kan beaktas inom ramen för pågående uppbyggnad av beredskapslagringen och samord­nas med övrig planeringsverksamhet inom del ekonomiska försvaret föreslår ÖEF alt kontrollstationen inrättas snarast.

Jag vill mot bakgrund härav nu anföra följande.

Oljelagringsprogrammet för åren 1978-1984 innebär i enlighet med riksdagens beslut bl. a. uppbyggnad av råoljelager omfattande 9,6 milj. m, vilkel motsvarar tre månaders beräknad fredsförbrukning år 1984. Utbygg­naden av programmet pågår. Hitfills har 1,2 milj. m råolja inlagrals. Till grund för oljelagringsprogrammet låg bl. a. energiprognoser som byggde på bedömningar i prop. 1975:30 angående energihushållning m. m. saml i 1975 års långtidsutredning (SOU 1975:89). De förutsättningar som gällde för dessa prognoser är nu till väsenfiig del inaktuella. Detta avspeglar sig i de nyare prognoser som redovisats bl. a. i prop. 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken.

Med anledning av bl. a. utvecklingen i Iran har den internationella oljemarknaden sedan hösten 1978 präglats av oro med snabbt stigande priser

 

DelIIH:l    Skr. 1980/81:103                                                  228

på råolja och oljeprodukter saml osäkerhet om de kort- och långsikliga lillförselmöjligheterna. Della innebär all samtidigt som riskerna för stör­ningar i oljelillförseln ökar, så stiger kostnaderna för atl genom en ökad beredskapslagring möta denna utveckling.

Det är mot denna bakgrund angelägel all dimensioneringen och utform­ningen av det nu löpande oljelagringsprogrammet prövas under beaktande av förnyade prognoser för utvecklingen på den svenska och den internatio­nella oljemarknaden saml kostnaderna för all upprätthålla erforderlig försörjningsberedskap. Jag föreslår därför atl en kommitté tillkallas för ändamålet.

I prop. 1976/77:74 bil. 2 togs inle slutlig ställning lill vissa av OLK:s förslag. Dessa frågor bör nu bli föremål för förnyad prövning. Andra frågor som bör behandlas har aktualiserats av det senaste årets händelser på den interna­tionella och den svenska oljemarknaden.

Till ledning för kommilléns arbete vill jag framhålla följande. Arbelel bör i stort sett bedrivas enligt de i prop. 1976/77:74 bil. 2 angivna riktlinjerna. En översyn bör göras av de energiprognoser som låg fill grund för oljelagrings­programmet. Underlag för översynen bör kommittén inhämta från statens industriverk (SIND) och ÖEF.

Mol bakgrund av dessa prognoser och förnyade bedömningar avseende behov av och tillgång på energi i olika slag av krissituationer bör, under hänsynslagande till Sveriges internalionella åtaganden och kostnaderna för atl upprätthålla erforderlig försörjningsberedskap, en översyn ske av försörjningsplanen för energiområdet och av de lagringsmål som har faslställls av riksdagen. Här bör även beaktas förändringar fill följd av produkfion av andra bränslen. Underlag för dessa bedömningar bör inhämtas från ÖEF.

För att en fortsalt utbyggnad av beredskapslagren av råolja och oljeprodukter skall kunna ske trots de under senare tid ökade oljepriserna beslöt riksdagen i december 1979 om höjning av den särskilda beredskaps­avgiften för oljeprodukter (prop. 1979/80:30, SkU 1979/80:15, rskr 1979/ 80:71). Kommittén bör lägga fram förslag till sådana ändringar av den särskilda beredskapsavgiften för oljelagringsprogrammels finansiering som kan föranledas av förslag till nya lagringsmål. Hänsyn bör härvid även tas till vad jag i del följande anför beträffande en eventuell förlängning av oljelagringsprogrammet.

Med hänsyn lill försörjningsläget del senaste året har ÖEF för inköp av råolja och oljeprodukter medgivils utnyttja den rörliga kredU för försvars­beredskap som enligt riksdagsbeslut slår fill regeringens förfogande. Kommittén bör pröva hur delta utnyttjande skall avvecklas.

Gällande regler belräffande den s. k. vinterdispensen för lagring av eldningsolja medför all försörjningsuthållighelen varierar över året. Kom­mittén bör överväga vilka konsekvenser della innebär från försörjningsbe­redskapssynpunkt och om så bedöms erforderhgt föreslå ändringar i gällande ordning.

I syfte all för framliden förhindra all de lagringsskyldiga gör otillåtna uttag ur föreskrivna lager pä sätt som har skett under år 1979 bör en översyn ske av sanktionsreglerna om oljeavgift och vitesföreläggande i lagen (1957:343; omtryckt 1977:939) om oljelagring m. m. (oljelagringslagen).

Del har ifrågasatts om reglerna avseende lagring för avspärrning och krig hos oljeföretag och storförbrukare innebär tillfredsställande säkerhet för all lagren finns intakta i sådana situationer. Kommittén bör undersöka om en

 

229                     Kommittéer: Handelsdepartementet   Del II H:l

ändring härvidlag är motiverad.

Med hänsyn fill bl. a. kommilléns förslag avseende revidering av lagringsmål bör alternafiva förlängningar av oljelagringsprogrammet övervä­gas. Därvid skall särskild hänsyn tas till önskemålet om en anpassning lill totalförsvarets planeringsperioder.

De nu nämnda frågorna bör behandlas med förtur i en första utrednings­etapp. Vad jag härefter i del följande anför bör bli föremål för kommitténs arbete i en andra etapp.

Nuvarande lagring för fredskriser avser till övervägande del råolja. Härjämte förekommer viss lagring av oljeprodukter, främsl eldningsolja och gasbensin. Kommittén bör överväga om det härutöver finns behov all fredskrislagra bensin saml utreda hur slor fredskrislagring saml lagring för avspärrning och krig som erfordras i fråga om gasbensin.

Jag framhöll i prop. 1976/77:74 bil. 2 all jag var positivt inställd lill OLK:s principiella förslag om beredskapslagring av kärnbränsle för främst fredskri­ser avseende ett årsbehov av ersäitningsbränsle för varje reaktor som kommersiellt producerar elkraft. En prövning av frågan är beroende av de beslut som kommer all fattas med anledning av utgången av den stundande folkomröstningen om kärnkraften. Under hänsynslagande lill dessa beslut bör SIND och ÖEF i samarbete med slalens kärnkraftsinspeklion och Svensk Kärnbränsleförsörjning AB kunna tillhandahålla erforderligt underlag. Kommittén bör lämna förslag lill hur ell eventuellt beredskapslager av kärnbränsle bör finansieras. En utgångspunkt bör emellertid vara all finansieringen inte skall belasta statsbudgeten.

Oljehandeln och slörre förbrukare av oljeprodukter är skyldiga atl hålla s. k. tvångslager. I kontrollstationen bör övervägas om motsvarande bestämmelser bör införas belräffande ångkol. Till grund för dessa övervä­ganden bör ligga bedömningar av den framlida användningen av kol i energiförsörjningen.

Frågan om all införa naturgas, tned början i Sydsverige, kan komma all bli aktuell under programperioden. ÖEF har utarbetat förslag lill bestämmelser om beredskapslagring vid användning av naturgas. Kommittén bör pröva och lämna förslag om hur en beredskapslagring av naturgas bör utformas. En utgångspunkt bör vara alt finansieringen inte skall belasta statsbudgeten.

Del har påpekats atl utformningen av bestämmelserna om beräkning av den s. k. basmängden i oljelagringslagen kan innebära all nytillkomna lagringsskyldiga och lagringsskyldiga med ökad försäljning eller förbrukning missgynnas i förhållande lill lidigare lagringsskyldiga. Kommittén bör överväga om del är möjligt atl avhjälpa sådana eventuella olägenheter.

Gällande bestämmelser avseende lån tid utbyggnad av oljelagringen innefattar bl. a. vissa regler rörande återbetalning vid ändring i lagerhåll­ningen. Från ÖEF har också anförts alt utformningen av dessa regler är onödigt komplicerad. Kommittén bör pröva även denna fråga.

De tvångslager som för närvarande finns hos oljeförelag och storförbru­kare har finansierats dels av landels oljekonsumenler genom erläggande av avgifter, dels av staten genom lån och bidrag. När en lagringsskyldig minskar sin försäljning eller förbrukning, minskar också del beredskapslager som denne är skyldig all hålla. Elt tvångslager som har finansierats av oljekonsumenter och staten kan därigenom säljas ul och lösgjort kapital fritt disponeras. Mol denna bakgrund bör kommittén utreda frågan om dispositionsrätten lill dessa lagertillgångar.

Kommittén bör i sill arbele samråda med 1978 års försvarskommillé (Fö

 

DelUH:2   8kr. 1980/81:103                                                  230

1978:02).

Kommittén bör beträffande den första utredningsetappen lämna rapport före den 1 oktober 1980.

Kommitténs slutredovisning bör föreligga i sådan lid atl statsmakterna med anledning därav kan fatta beslut i samband med 1982 års totalförsvars-beslut.

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för handelsdepartementet

alt tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag atl pröva det löpande oljelagringsprogrammet m. m.,

atl utse en av ledamöterna all vara ordförande,

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

all kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns kommillénslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Handelsdepartementet)

2. Utredning om bestämmelser avseende ursprungsmärkning av kläder

Dir. 1979:151

Beslut vid regeringssammanträde 1979-12-20.

Departementschefen, statsrådet Burenstam Linder, anför.

Enligl kungörelsen (1933:670) angående märkning av vissa varor av utländskt ursprung förelåg krav på alt vissa varor skulle vara försedda med märkning varav framgick varans ursprung eller all varan var importerad. Kungörelsen omfattade mer än 100 statistiska nummer i tulltaxan. Kungö­relsen upphävdes år 1957 (SFS 1957:553).

Fram till utgången av år 1970 fanns vidare två särskilda lagar om oriklig geografisk ursprungsbeteckning, nämligen lagen (1913:159) angående för­bud mol införsel fill riket av varor med oriklig ursprungsbeleckning saml lagen (1914:422) angående förbud i vissa fall mot varors förseende med orikfig ursprungsbeteckning och saluhållande av oriktigt märkta varor. Genom sitt innehåll och än mer genom den praxis som utvecklades kom framför allt 1913 års lag alt medföra krav på imporlmärkning i viss utsträckning.

I samband med införandet av lagen (1970:412) om ofillbörlig marknads­föring upphävdes de nyss nämnda lagarna. Föredragande departementsche­fen uttalade i propositionen (prop. 1970:57 s. 110) med förslag till lagen, atl önskemålet all motverka vilseledande geografiska ursprungsbeleckningar tillgodoses väl av den föreslagna lagen. Vidare åberopades all man med slöd av den i lagen intagna generalklausulen om otillbörlig marknadsföring vid vite kunde förbjuda näringsidkare att använda sådana beteckningar vid marknadsföring av varor, och all en i lagen inlagen straffbestämmelse om vilseledande framställningar kunde lillämpas mol den som uppsåtligen

 

231                     Kommittéer: Handelsdepartementet   Del II H:2

lämnar vilseledande uppgifter om en varas geografiska ursprung. Dessa bestämmelser återfinns numera i marknadsföringslagen (1975:1418).

Vid bedömning enligt generalklausulen om sådan otillbörlig marknadsfö­ring som avser ursprungsbeteckningar på importerade varor torde avgörande vikl fästas vid om beteckningen kan anses vilseleda konsumenterna om varans geografiska ursprung och därigenom påverka efterfrågan på varan. I sådanl fall kan förbud meddelas mol vidare marknadsföring av varan, om inle den vilseledande beteckningen avlägsnas eller förses med tillägg -däribland ursprungsmärkning - som undanröjer den vilseledande effek­ten.

Sverige har i internationella överenskommelser,, t. ex. enligl EFTA-konvenfionen och frihandelsavtalet med EG, utfäst sig atl inle tillämpa eller införa kvantitativa importrestriktioner eller ålgärder med motsvarande verkan. Häri inbegrips även en rad olika s. k. icke tariffära handelshinder, som t. ex. olika lekniska och administrafiva handelshinder orsakade av föreskrifterom utformning, märkning, provning osv. av varor som är föremål för internationell handel. Delta innebär inte hinder för regleringar som syftar till atl skydda människors liv, hälsa och säkerhet under förutsättning all sådana bestämmelser inte ulgör etl medel för godtycklig diskriminering eller innefaltar en förtäckt begränsning av handeln. Ulöver nämnda bestämmel­ser finns såväl i GATT som EFTA särskilt anlagna rekommendationer mol användande av ursprungsmärkningssyslem.

Inom ramen för de nyligen slutförda multilaterala handelsförhandlingarna i GATT har slutits en särskild överenskommelse avseende lekniska handelshinder. Överenskommelsen som för Sveriges del träder i kraft den 1 januari 1980, innehåller bl. a. bestämmelser vad gäller lekniska föreskrifter (varmed även förslås olika märkningskrav för varor) som kan ha väsentlig inverkan på andra parters handel.

Enligt kungörelsen (1973:233) skall myndigheter, om inle synnerliga skäl föreligger, samråda med kommerskollegium när det finns anledning antaga atl en föreskrift eller anvisning kan medföra handelshinder av väsenllig belydelse. Kungörelsen har genom regeringsbeslut denna dag fåll en delvis ny lydelse.

I samband med behandlingen av prop. 1977/78:42 om ålgärder för försörjningsberedskapen på tekoområdel ställde sig riksdagen bakom följande uftalande av näringsutskottel (NU 1977/78:41, rskr 1977/78:172).

För atl hindra all importrestriktionerna på tekoområdel kringgås bör enligl motionen 1977/78:47 en ursprungsmärkning införas. Av denna skall framgå var och av vem produkten har tillverkats. Motionärerna tänker sig all denna fråga i första hand skall lösas genom frivilliga överenskommelser mellan konsumentverket och tekobranschen. Om delta visar sig vara omöjligt anser motionärerna all tvingande bestämmelser bör utfärdas.

Utskottet finner del rimligt all importvaror är märkta med uppgift om ursprungsland liksom med fiberdeklaralion och skötselråd. Del är enligl ulskollels mening ell konsumentintresse all sådana upplysningar lämnas. Utskottet vill vidare erinra om atl ursprungsmärkning av importvaror förekommer i flera andra länder, bl. a. Finland. Del bör ankomma på konsumentverket att i samråd med branschens organisafioner utarbeta riktlinjer för en sådan märkning. En framställning lill regeringen av denna innebörd är sålunda mofiverad.

Regeringen gav den 18 maj 1978 konsumentverket i uppdrag all i samråd med kommerskollegium och efter hörande av näringslivels organisationer

 

DelIIH:2   Skr. 1980/81:103                                                 232

söka lillgodose riksdagens uttalande.

I skrivelse till regeringen den 20 april 1979 framhöll konsumentverket all flerlalel företrädare för näringslivet motsatte sig ursprungsmärkning av textilier. Även kommerskollegium och näringsfrihelsombudsmannen ställde sig negativa. För en märkning uttalade sig endast Textilrådet/Konfektions-induslriföreningen och Beklädnadsarbetarnas förbund.

Med hänsyn härtill anmälde konsumentverket all de förutsättningar som krävdes för atl verkel skulle kunna utfärda riktlinjer för ursprungsmärkning av textilier inte förelåg.

Mot denna bakgrund anslöt sig riksdagen vid behandlingen av prop. 1978/79:145 om ålgärder för tekoindustrin till följande uttalande av näringsutskottet (NU 1978/79:48, rskr 1978/79:390).

Enligt utskottets mening bör riksdagen vidhålla den inställning i fråga om ursprungsmärkning som kommit lill uttryck i betänkandet NU 1977/78:41. Eftersom någon överenskommelse om sådan märkning inle kunnat träffas på frivillig väg återstår endasi all tillgripa lagstiftning. Utskottet föreslår därför att riksdagen hos regeringen begär förslag till bestämmelser rörande ursprungsmärkning av kläder. Regeringen bör enligl utskottets mening därvid bl. a. överväga i vilken utsträckning en sådan märkning bör vara obligatorisk för olika typer av konfeklionsvaror. Utskottets ställningstagan­de innebär atl utskottet delvis velat lillgodose yrkandet i m_olionen 1978/79:2303 om ursprungsmärkning. Utskottet föreslår all riksdagen i etl uttalande lill regeringen ansluter sig lill vad ulskollel anfört.

Jag förordar mot denna bakgrund alt en särskild utredare tillkallas för att utarbeta förslag lill ursprungsmärkning av kläder. I sina överväganden bör utredaren bl. a. redovisa de skäl som lalar för och emol en sådan märkning. Vidare bör hänsyn las till erfarenheterna av den ursprungsmärkning som krävs i vissa andra länder och den som lidigare i viss utsträckning krävdes också i Sverige. Hänsyn bör härvid las till Sveriges internationella förpliktelser framför allt i GATT, EFTA och frihandelsavtalet med EG när det t. ex. gäller utfästelser all avstå från all införa icke tariffära handelshin­der. Vidare bör ålgärder på delta område vägas mot vårt allmänna handelspolitiska intresse av all kunna påverka andra länders ursprungsbe­stämmelser i syfte alt underlätta den svenska exporten.

Utredaren skall studera vilka problem som i övrigt kan sammanhänga med en ursprungsmärkning. Hit kan t. ex. höra svårigheter all definiera ursprungsland, dvs. alt ange vilka ursprungskrilerier som skall gälla för märkningen. Därvid bör också beaktas de komplikafioner sotn följer av atl del redan finns olika syslem för ursprungsbeslämning. Utredaren bör överväga hur regler om ursprungstnärkning skall bli kända i olika export­länder. Av belydelse är vidare regler om ursprungsbeleckningarnas place­ring, beskaffenhet och anbringande saml avgränsningen av de varuslag soin skall omfattas av märkningen. Frågan om i vilket distributionsled märknings-kravet skall vara iakttaget skall klarläggas. Uppmärksamhet bör även ägnas frågan hur kontroll skall utövas när det gäller dels importerade och dels svensktillverkade varor. Även sankfionsbeslätnmelser för omärkla, eller felaktigt märkta utländska och inhemska varor bör utredas.

De olika slag av kostnader som sammanhänger med alt ursprungsmärka kläder skall uppskattas.

Del förekommer att kläder märks med etiketter som Swedish design, Swedish style etc., vilka kan ge elt intryck av atl kläderna tillverkats i Sverige ulan all delta har varit fallet. Utredaren bör överväga om del finns skäl all

 

233                      Kommittéer: Handelsdepartementet   Del II H:2

införa bestämmelser rörande denna typ av märkning.

Utredaren skall beakta tilläggsdirektiv lill samtliga kommittér och särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir. 1978:40). Härvid skall förutsättas all de eventuella kostnader som följer av framlagda förslag inte skall medföra en ökad belastning på statsbudgeten.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för handelsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till bestämmelser om ursprungsmärkning av kläder och

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver

alt kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Handelsdepartementet)

 

DelIIA:l    Skr. 1980/81:103                                                  234

Arbetsmarknadsdepartementet

1. Vissa organisatoriska frågor med anledning av lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet

Dir 1980:3

Beslut vid regeringssammanträde 1980-01-24

Statsrådet Andersson anför.

Riksdagen antog den 13 december 1979 regeringens förslag till lag ora jämslälldhel mellan kvinnor och män i arbetslivet (prop. 1979/80:56, AU 1979/80:10, rskr 1979/80:117). Lagen skall träda i kraft den 1 juli 1980.

Den antagna jämställdhetslagen (SFS 1979:1118) föreskriver bl.a. atl regeringen skall utse en jämställdhelsombudsman och en jämställdhels-nämnd. De organisatoriska frågorna i samband med inrättandet av dessa organ förutses bli förberedda i en särskild organisationskommitté.

Jag föreslår därför all en sådan organisationskommitté nu tillkallas. Kommittén bör med utgångspunkt i vad som anförs i proposifionerna 1978/79:175 och 1979/80:56 samt utskollsbelänkandena AU 1978/79:39 och 1979/80:10 belräffande jämställdhelsombudsmannens och jämställdhels-nämndens uppgifter utarbeta förslag till instruktioner för ombudsmannen och nämnden. I detla sammanhang bör kommittén uppmärksamma avgräns­ningen av ombudsmannens verksamhet i förhållande till den statliga verksamhet som i övrigt bedrivs på jämställdhetsområdel. Organisafions­kommittén bör även överväga och lämna förslag lill hur samverkan skall ske mellan ombudsmannen och andra organ, inom såväl den offentliga som den privata sektorn av arbetsmarknaden, som medverkar i strävandena atl främja jämställdhet i arbetslivet.

Kommittén bör vidare utarbeta förslag till kansliorganisation för de nya organen. Jag vill därvid erinra om vad som anförs i regeringens tilläggsdi­rektiv till samthga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir. 1978:40).

Jämställdhelsombudsmannen bör ha ell eget kansli. Kommittén bör emellerfid överväga om kansliorganisationen kan genomföras stegvis på elt säll som medger atl den slutliga utformningen får bero av de erfarenheler som görs i inledningsskedet. Vad avser jämslälldheisnämndens behov av kansliresurser bör kommittén i första hand pröva om någon annan myndighet eller domstol kan bidra med erforderiigt arbetsbiträde. Kommittén bör även lämna förslag lill lokaliseringen av ombudsmannens kansli.

Kommittén skall även i övrigt förbereda inrättandet av de nya organen och ange vilka praktiska åtgärder som kan erfordras härför. I fråga om planering och anskaffning av lokaler för ombudsmannens kansli bör kommittén samråda med byggnadsstyrelsen.

Kommittén bör lägga fram förslag lill anslagsframställning för jämställd-

 

235         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:2

hetsombudsmannens och jämställdhetsnämndens verksamhet för budgetåret 1980/81.1 delta sammanhang bör kommittén även uppmärksamma behovel av resurser för den informationsverksamhet som jämställdhetsom­budsmannen har alt bedriva.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt så att de nya organen kan börja verka i enlighet med statsmakternas intentioner den 1 juli 1980.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar mig

att tillkalla en kommitté med högst nio ledamöter med uppdrag att förbereda inrättandet av en jämställdhelsombudsman och en jämslälldhets­nämnd,

alt utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

atl kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemsfällan. (Arbetsmarknadsdepartementet)

2. Administrativa och juridiska konsekvenser av inrättande av en särskild myndighet för kontroll av hybrid-DNA-teknikens använd­ning

Dir 1980:19

Beslut vid regeringssammanträde 1980-03-13

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Wirtén anför.

En delegation för hybrid-DNA-frågor har inrättats vid arbelarskyddssty­relsen fr.o.m. den 1 januari 1980 (prop. 1979/80:10, SoU 1979/80:18, rskr 1979/80:107, SFS 1979:1173). Delegafionen har fill uppgift alt genom rådgivande verksamhet främja säkerheten vid användning av hybrid-DNA-tekniken och alt sprida kunskap om utvecklingen på hybrid-DNA-området.

Delegationen skall följa utvecklingen inom hybrid-DNA-teknikens områ­de och särskilt beakta nya förhållanden som har eller kan få betydelse för samhällets tillsyn av användningen av tekniken och ta initiativ i frågor som rör riskklassificering och övriga säkerhets- och skyddsfrågor. Den skall vidare yttra sig lill berörda fillsynsmyndigheter liksom även fill andra myndigheter saml lill offentliga och privata institutioner och förelag i frågor som rör riskklassificering och övriga säkerhelsoch skyddsfrågor saml informera dessa om sådana förhållanden inom hybrid-DNA-områdel som kan vara av värde för deras verksamhet. Delegationen har vidare fill uppgift alt informera allmänheten om utvecklingen inom hybrid-DNA-områdel på etl sådanl säll atl intresset för säkerhetsfrågorna upprätthålls och den allmänna debatten stimuleras och alt uppmärksamma behovet av utbildning av personal som arbetar eller skall arbeta med hybrid-DNA-tekniken. Delegationen skall anmäla lill regeringen om något användningsområde eller

 

DeinA:2   Skr. 1980/81:103                                                  236

någon planerad användning av hybrid-DNA-tekniken kan ifrågasättas från efiska eller humanitära synpunkter eller om området för samhällets tillsyn behöver utvidgas till all omfalla andra frågor än dem som nu är föremål för fillståndstvång eller offentlig kontroll.

Socialutskottet har i sitt betänkande SoU 1979/80:18 - med anledning av
propositionen 1979/80:10 om konlroll av hybrid-DNA-teknikens använd­
ning, jämte motioner - uttalat all regeringen bör särskilt låta pröva de
administrativa och juridiska konsekvenserna av inrättandet av en särskild
myndighet för kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning enligt försla­
get i mofionerna 1979/80:64 yrkandet 2 och 1979/80:84 yrkandet 2 i
motsvarande del.                   :

I fråga om vilken organisationsform sora kan fungera smidigast och utan onödig byråkrati anförde socialutskottet bl.a. följande.

Hela arbetsmiljöområdet är efter etl fiertal reformer under 1970-talet ell väl sammanhållet fält, med arbelsmiljölagen som norm och med i princip elt enda administrativt organ, arbeiarskyddsverkel, för besluts- och tillsyns­funktioner. Om man inrättar elt särskilt administrafivl organ för hybrid-DNA-frågor är etl allernaliv atl den nya myndigheten får fillämpa nuvarande skyddslagsfiflning för inre och yttre miljö jämsides med arbelarskyddssty­relsen och, såvitt gäller den yttre miljön, naturvårdsverket och koncessions­nämnden för miljöskydd. Etl annal allernaliv är all arbetsmiljöfrågor och miljöskyddsfrågor som har direkt samband med hybrid-DNA-frågor bryts ul ur nuvarande skyddslagstiftning och sammanförs till en särskild lagstiftning, enligl vilken kontrollorganet har alt fatta beslut.

Oavsett vilket alternativ man väljer föreligger risk för samordningspro­blem mellan de olika inblandade myndigheterna, och det är inle sannolikt all inrättandet av ytterligare en myndighet på arbetsmiljö- och miljöskyddsom­rådet leder lill mindre byråkrati än propositionens förslag.

Etl vägande skäl för alt inrätta en särskild myndighet för konlroll av hybrid-DNA-tekniken är emellerfid som utskottet framhållit ovan atl frågorna kring tekniken inte kan begränsas till enbart arbetsmiljö- och miljöskyddsområdet. Utskottet anser därför atl motionärernas förslag bör beaktas genom atl regeringen särskilt låter pröva de administrativa och juridiska konsekvenserna av förslaget.

Kontrollen av hybrid-DNA-teknikens användning baseras på redan tidigare befintlig lagsfiftning. Skyddet av den yttre miljön har dock förstärkts, genom etl tillägg lill 2 § miljöskyddskungörelsen (1969:388, ändrad senast 1979:1175) som innehåller en uppräkning av inrättningar som kräver förhandsprövning av koncessionsnämnden för miljöskydd innan inrättningarna får las i bruk för viss verksamhet. Förhandsprövningen när del gäller hybrid-DNA-tekniken avser därvid såväl forskningslaboratorier som inrättningar där tekniken används industriellt.

Skyddet av dem som arbetar med hybrid-DNA-tekniken baseras på arbetsmiljölagen. I förordningen (1979:1174), som trädde i kraft den 1 januari 1980, om förhandsprövning enligt arbetsmiljölagen av användning av hybrid-DNA-leknik föreskrivs all tillstånd fordras av arbelarskyddsstyrelsen för arbetsmetod som innefattar en sådan användning av hybrid-DNA-leknik, alt användningen får anses utgöra en oprövad inriktning av forskningen inom hybrid-DNA-områdel eller av den industriella tillämpningen av tekniken. Tillståndet har förenats med villkor för användningen.

Den av riksdagen begärda prövningen av administrativa och juridiska konsekvenser av inrättandet av en särskild myndighet för konlroll av

 

237         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:3

hybrid-DNA-teknikens användning bör nu komma fill stånd. Jag förordar alt en särskild utredare utses för atl la fram beslutsunderlag för detla. Utredaren bör dels följa upp erfarenheterna av den nyinrättade delegationen för hybrid-DNA-frågor, dels nära samråda med den parlamentariska utredning om etiska m.fl. frågor kring hybrid-DNA-tekniken som regeringen i enlighet med riksdagens beslut inom kort avser all tillsätta.

Utredaren skall under arbetets gång informera berörda personalorganisa­tioner och bereda dem tillfälle alt framföra synpunkter.

Om utredaren kommer fram till all en särskild myndighet bör inrättas skall kontakt las med decenlraliseringsdelegafionen innan förslag om lokalisering­en av den nya myndigheten avlämnas.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementet

alt tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl utreda de administrativa och juridiska konsekvenserna av inrättandet av en särskild myndighet för kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning samt inkomma med de förslag som föranleds därav

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare hemstäHer jag alt regeringen beslutar atl kostnaderna för ulred­ningen skall belasta tolfte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemsläHan. (Arbetsmarknadsdepartementet)

3. Kartläggning av arbetsmarknaden för korttidsanställda på kon­torsområdet m.m.

Dir 1980:32

Beslut vid regeringssammanträde 1980-05-08

Departementschefen, statsrådet Wirtén, anför.

I princip handhas förmedling av arbele av del allmänna i Sverige. I begränsad omfallning och i noggrant reglerade former kan del dock få förekomma privat arbetsförmedling. Bestämmelser om detta finns i lagen (1935:113) med vissa bestämmelser om arbetsförmedling (arbelsförmed-Hngslagen, ändrad senast 1976:156). Lagen innehåller inle någon allmän definition av vad som är förmedling av arbele ulan omfattar all slags arbetsförmedling som bedrivs av andra än offentliga arbelsförmedlingsan-slaller. Under lagen inbegrips emellertid, enligl en ullryckHg bestämmelse, uthyrning av arbetskraft. Har mellan en utövare av verksamhet för arbetsanskaffning och en arbetssökande träffats avtal om anställning av den arbetssökande hos verksamhetens utövare eller av utövaren hos arbetssö­kanden, skall nämligen verksamheten anses som arbetsförmedling, om del framgår av omständigheterna all det huvudsakliga syftet med anställningen är förmedHng av arbete åt arbetssökande.

Enligt arbelsförmedlingslagen får arbetsförmedling normall inte bedrivas i

 

DelIIA:3   Skr, 1980/81:103                                                  238

förvärvssyfte. Arbetsförmedling mol självkoslnadsersätlning får däremot bedrivas efter tillstånd av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Etl sådanl fillstånd får inte ges till enskild person. AMS fastställer maximiavgifler och meddelar de yllerligare föreskrifter som behövs för dessa fall. När det finns anledning till det kan AMS återkalla tillstånd. Likaså kan AMS meddela ändrade villkor eller bestämmelser för verksamhetens bedrivande. Helt avgiftsfri förmedling får bedrivas ulan fillstånd, men anmälan om verksam­heten skall göras fill AMS inom tre månader från det verksamheten har tagit sin början.

Del är endasi när del gäller arbetsförmedling för musiker och sceniska artister som förmedling får ske i förvärvssyfte. Tillstånd får i det fallet också beviljas enskild person. Tillståndet får dock endasi avse verksamhet som innefattar förmedling av anställning utomlands åt den som är bosall här i riket eller av anställning här i riket åt den som är bosatt utomlands. En ylterligare förutsättning är all sökanden ulfäster sig all vid förmedlingen inle uppställa villkor som begränsar förmedlingssökandens möjligheler atl anlita den offentliga arbetsförmedlingen. Tillstånd får beviljas för högst tre år i sänder.

AMS har fillsynen över arbetsförmedlingslagens efterlevnad. Den som bedriver enskild arbetsförmedling med eller ulan avgifl är skyldig all föra anteckningar över verksamheten, hålla dessa anteckningar tillgänghga för AMS samt i övrigt lämna de uppgifter om verksamheten som AMS behöver för sin tillsyn och för samordningen med övrig arbetsförmedling.

Den som utan tillstånd bedriver arbetsförmedling i förvärvssyfte straffas med böter eller fängelse i högst sex månader. Den som annars ulan tillstånd bedriver arbetsförmedling mol ersättning eller försummar sin anmälnings­skyldighet fill AMS kan dömas fill böter. Även den som bereder arbele åt någon efter anvisning genom arbetsförmedling som ulan tillstånd bedrivs i förvärvssyfte kan straffas med böter eller fängelse i högst sex månader. Åtal för sådan delaktighet i olaga arbetsförmedling får dock väckas endasi efter anmälan av AMS.

Sverige är bundet av den år 1949 av Internationella arbetsorganisationen (ILO) antagna konventionen (nr 96) angående avgiflskrävande arbetsför­medlingsbyråer. Genom ratificering av konventionen har Sverige förbundit sig atl successivt avskaffa avgiflskrävande arbetsförmedlingsbyråer som bedrivs i vinstsyfte och alt reglera övriga arbetsförmedlingsbyråers verksam­het. Avvikelse från bestämmelserna om avskaffande av arbetsförmedlings­byråer i vinstsyfte får enligl konventionen dock undanlagsvis medges av vederbörande myndighet i fråga om personkalegorier, vilka noggrant har bestämls i den nationella lagstiftningen och för vilka tillfredsställande arbetsförmedling inle lämpligen kan anordnas inom den offenfiiga arbets­förmedlingens ram. Avvikelse får emellerfid medges först efter hörande av berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. En ytterligare förutsält­ning är att arbelsförmedlingsbyråerna skall slå under tillsyn av vederbörande myndighet och ha tillstånd som förnyas varje år. Avgifler och ersällning för kostnader skall godkännas eller fastställas av vederbörande myndighet. Internationell förmedling får endast äga rum med vederbörande myndighets medgivande och med iakttagande av gällande lagsfiftning. Även i fråga om avgiflskrävande arbetsförmedlingsbyråer utan vinstsyfte föreskriver konven­tionen begränsningar av liknande slag som nu har redovisats.

Genom beslut den 29 november 1979 har riksdagen på förslag av arbetsmarknadsutskottet ullalat sig för en kartläggning m .m. av arbetsmark-

 

239         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:3

nåden för korttidsanställda på konlorsområdet (AU 1979/80:5, rskr 1979/ 80:41).

Förmedling av korttidsanställningar på kontorsområdet sker på olika sätt. Förutom förmedling genom den offentliga arbetsförmedlingens försorg tillgodoses ell visst behov av vikarier och fillfälligl anställda genom de s.k. organisationsförmedlingarna, vilka med tillstånd av AMS bedriver arbetsför­medling. På konlorsområdet finns f.n. två sådana förmedlingar i Stockholm och en i Göteborg. Vid sidan härav finns också skrivbyråer, vilka ägnar sig åt konlorsservice av olika slag. Skrivbyråerna bedriver sin verksamhet dels genom atl kunderna lämnar uppdrag som utförs på skrivbyråns kontor (stationär verksamhet) och dels genom att byråns anställda sänds ut till förelag som har etl tillfälligt behov av arbetskraft (ambulerande verksam­het). Frågan hur man skall se på skrivbyråernas ambulerande verksamhet har länge varit aklueU på så sätt alt den, bedriven på del traditionella sällel, har ansetts strida mol arbetsförmedlingslagen. År 1962 fann också högsta domstolen i elt par fall att sådan verksamhet var all anse som arbetsförmed­ling i arbetsförmedlingslagens mening och alt den därmed stred mot lagen. För alt undvika all komma i konflikt med arbelsförmedlingslagen har skrivbyråerna under senare år konstruerat avtalen med kunderna som i förväg klart bestämda och avgränsade uppdrag, ibland kallade arbelsentre-prenader.

Bakgrunden till riksdagens nyss nämnda beslut är de yrkanden som har förts fram i en motion till 1978/79 års riksmöte (mot. 1978/79:2066). I motionen yrkas i första hand all arbetsförmedlingslagen skall ändras så alt arbetsförmedling inle skall anses föreligga då en arbetssökande har ingått elt anställningsavtal av vilkel framgår alt konlorsserviceförelagel har det totala arbetsgivaransvaret oberoende av arbetsplatsens förläggning. I andra hand yrkas all arbelsförmedlingslagen ändras så alt konlorsserviceförelagens uppdragsverksamhet på kundernas kontor undantas från del generella förbudet mot arbetsförmedling.

Liknande krav på utredning om gällande förhållanden och lättnader för kontorsserviceföretagen har förts fram i en framställning den 3 februari 1978 till arbetsmarknadsdepartementet från dåvarande Sveriges hantverks- och induslriorganisation. Svenska konlorsserviceförbundel saml Svenska skriv­byrå- och kontorslryckeriförbundet. I framställningen framhålls bl.a. att det hos kontorsserviceförelagen finns en viss osäkerhet huruvida deras verksam­het är helt förenlig med arbetsförmedlingslagen, vilket medför alt förelagen måsle tillgripa långtgående administrativa och byråkratiska omvägar för att kunna bedriva verksamheten. Vissa sysslor, såsom telefonväxelarbele och allmänna skrivgöromål, kan ell konlorsserviceförelag över huvud taget inle åtaga sig. I framställningen anförs också atl kontorsserviceförelagen fyller elt stort socialt behov, eftersom de ofta sysselsätter äldre personer som har svårt att få arbete genom arbetsförmedlingen eller personer som av olika anled­ningar inte önskar eller är beredda alt ta etl stadigvarande arbele. Också för kunderna innebär enligl framställningen anlitandet av kontorsserviceförela­gen en utmärkt lösning i situationer då de är överbelastade med kontorsgör­omål eller när det gäller all klara speciella uppgifter som de själva inte har utbildad personal fill.

I såväl framställningen som motionen pekas på att lillkomslen av lagen (1974:12) om anslällningskydd har gjort det svårare för företagen atl tillgodose behovet av tillfällig arbetskraft för kontorsgöromål genom anlitande av arbetssökande från arbetsförmedlingen, och atl lagen sålunda

 

DelIIA:3   Skr. 1980/81:103                                                  240

har breddat marknaden för den ambulerande skrivbyråverksamheten. Det framhålls dessutom att möjlighelerna för eventuellt missbruk har minskal genom del inflytande som de fackliga organisationerna har fått över den ambulerande skrivbyråverksamhelen efter tillkomsten av förhandlings- och velorättsreglerna i 38-40 §§ medbestämmandelagen (1976:580).

Framställningen har remissbehandlats. En majoritet inom AMS, LO, TCO och SACO/SR ställer sig avvisande till framställningen. Den tillstyrks däremot av kommerskollegium, SAF saml samtliga handelskamrar ulom de i Gävle och Slockholm. Svenska kommunförbundel vill inte motsätta sig den av organisationerna begärda ulredningen, om den kan bidra till atl skapa ökad klarhet angående villkoren för den ifrågavarande verksamheten. Landstingsförbundet intar samma ståndpunkt, men framhåller också alt del är samhället som skall svara för förmedling av arbetskraft och atl en väl utbyggd arbetsförmedling därför bör understödjas. Stockholms handelskam­mare, som anser atl kontorsserviceverksamheten fyller en viklig funktion för näringslivet, påpekar alt den verksamhet som de ambulerande kontorsser­viceförelagen bedriver torde vara alt betrakta som avgiftsbelagd arbetsför­medling enligl den av Sverige ratificerade ILO-konvenlionen nr 96. Handels­kammaren i Gävle ansluter sig till vad Stockholms handelskammare anför.

Frågan om ändringar i arbelsförmedlingslagen i syfte alt göra den ambulerande skrivbyråverksamhelen tillåten har varit aktuell vid flera tillfällen under senare år. Frågan har genom mofioner aktualiserats i riksdagen åtskilliga gånger (se 2LU 1962:37, 1963:21, 1965:26, 1970:19 och 1970:93 samt InU 1971:12 och AU 1975/76:11). År 1966 överiämnade utredningen för översyn av arbelsförmedlingslagen en promemoria i ämnet (Ds In 1966:6). I promemorian uttalade en majoritet inom utredningen att del förelåg ett beaklansvärl behov av ambulerande skrivbyråverksamhet och man föreslog därför all arbelsförmedlingslagen skulle ändras så att AMS i viss ulslräckning skulle kunna tillåta sådan verksamhet med vinstsyfte. Förslaget, som var utformat i överensstämmelse med den aktuella ILO-konvenlionen, ledde emellerfid aldrig till lagsliflning. År 1969 tillsattes yllerligare en utredning på delta område (ulredningen rörande arbetsför­medlingen inom vissa yrkesområden m.m.). Ulredningen hade i första hand alt pröva frågan om effektivare sanktioner vid brott tnol arbelsförmedlings­lagen. Utredningens förslag (Ds In 1970:5) lades lill grund för den skärpta lagsliflning på området som trädde i krafl den 1 juli 1971. Ulredningen gjorde också vissa överväganden beträffande de ambulerande skrivbyråerna och fann - lill skillnad mol 1966 års utredning - att det servicebehov som tillgodoses genom dessa byråers verksamhet kunde täckas på annal säll.

Bl.a. frågan om skrivbyråernas verksamhet har nyHgen varit aktuell också på del nordiska planet. En av nordiska arbetsmarknadsulskollel (NAUT) tillsatt arbetsgrupp, som bestod av representanter för såväl arbetsmarknads­myndigheterna som arbetslagar- och arbetsgivarorganisationerna i Norden, har nämligen genomfört en undersökning av uthyrningsoch entreprenad­företag i Norden. I sin rapport (NU A 1978:5) konstaterar arbetsgruppen atl uthyrning av arbetskraft sedan länge har haft en tämligen slor omfallning inom skrivbyråbranschen. Della lyder enligl arbetsgruppen på all företagens behov av tillfällig arbetskraft på della område är särskilt stort och att förelagen i viss utsträckning föredrar all lillgodose detla behov genom anlitande av skrivbyråer i stället för alt vända sig lill den offentliga arbetsförmedlingen.  Arbetsgruppen slår fast all skrivbyråverksamheten

 

241          Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:3

också synes kunna erbjuda såväl arbetsgivare som arbetstagare vissa fördelar jämfört med den offentliga arbetsförmedlingen. Även om principiella hänsyn lalar för att även denna typ av arbetskraft bör förmedlas genom den offentliga arbetsförmedlingens försorg finns del enligl arbetsgruppens uppfattning på detta speciella område anledning att tillåta uthyrning av arbetskraft så länge som rekryteringen av arbetskraft inle fulll ul kan tillgodoses av den offentliga arbetsförmedlingen. Genom en sådan ordning kan man tillgodose elt behov hos såväl förelagen som de arbetstagare som söker denna typ av anställning. Arbetsgruppen understryker dock all det måsle ske under betryggande konlroll från samhällets sida.

1 sitt av riksdagen godtagna belänkande ullalar arbetsmarknadsutskottet alt regeringen borde låta kartlägga hur arbetsmarknaden ser ul och fungerar för de korttidsanställda på kontorsområdet. Ulskollel, som anser all frågan bör belysas yllerligare, är på grundval av del föreliggande materialet inte berett att tillstyrka något av de yrkanden som framställs i motionen. Enligt utskottet bör man undersöka de arbetssökandes behov och önskemål saml skapa sig en bild av i vilken omfattning dessa kan tillgodoses inom ramen för den nuvarande ordningen. I sammanhanget bör beaktas frågor om anställ­ningsvillkor, anställningsskydd m.m. och vilken belydelse medbestämman­delagens regler om förhandlings- och vetorätt vid entreprenader och uthyrningsverksamhet har. Den offentliga arbetsförmedlingens och organi­sationsförmedlingarnas liksom konlorsserviceförelagens roller bör belysas och ställas i relation lill de önskemål som arbetsgivarna och de arbetssökande kan ha. Även kostnads- och resursaspekler, bl.a. för den offentliga förmedlingens del, bör tas med i utredningsarbetet. Kartläggningen bör i första hand avse förhållandena i Slockholm, Göteborg och Malmö, men den bör även ge en bild av lägel i några andra orter av varierande storlek i olika delar av landel. Sedan kartläggningen har slutförts, bör man enligt utskottet la ställning till om del finns anledning all ändra nuvarande ordning och om detla i så fall kan ske inom ramen för den gällande lagstiftningen. Särskilt bör man enligl utskottet undersöka den offenfiiga arbetsförmedlingens möjlig­heter alt förbättra sin service mol bakgrund av den ökade användningen av ADB i förmedlingsarbclel. Om del bedöms att lagen bör justeras i något hänseende, i.ex. för all bereda visst utrymme för konlorsserviceförelagens verksamhet, måste Sveriges förpHktelser enligt ILO-konvenfionen nr 96 beaktas. Del bör enligt utskottet inte komma i fråga att rubba våra åtaganden enligt denna konvention. Slutligen nämner utskottet all del kan finnas skäl alt se över arbelsförmedlingslagen även från lagtekniska utgångspunkter.

Den av riksdagen begärda utredningen bör nu komma lill stånd. Uppgiften bör anförtros ål en särskilt tillkallad utredare.

Som utskottet påpekar är de nuvarande förhållandena på konlorsservice-området inte tillfredsställande. Å ena sidan finns det uppenbarligen ett behov av den typ av service på kundernas kontor som skrivbyråerna kan erbjuda. Del finns också arbetssökande som efterfrågar del slag av tillfälliga anställningar som det här gäller. För alt inle komma i konflikt med lagen anser sig byråerna vara nödsakade all organisera arbetet på ell säll som berörda anställda och beställare uppfattar som krångligt och byråkratiskt och som ändå är diskutabelt från lagens utgångspunkt. Å andra sidan kan del göras vissa principiella invändningar mot att tillåla privat arbetsförmed­ling.

I enlighet med vad utskottet har anfört bör en kartläggning av arbetsmark­naden för korttidsanställda på kontorsområdet göras. Det servicebehov

16 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 103

 

DeinA:3    Skr. 1980/81:103                                     242

inom kontorsområdet som skrivbyråerna tillgodoser bör belysas. Utredaren bör därefter ta ställning lill vilka ålgärder som behöver vidtagas för atl delta servicebehov fortsättningsvis skall kunna tillgodoses ulan all verksamheten skall behöva komma i konfiikt med de arbetsmarknadspolitiska målsättning­arna. Vilka ålgärder som erfordras för atl upprätthålla en betryggande samhällehg kontroll bör också belysas.

Motsvarande problem som finns inom konlorsservicebranschen finns också när del gäller förmedling av arbete för musiker och artister. Erfaren­heterna visar all förmedlingen för dessa yrkesgrupper ställer särskilda krav på den förmedlande personalen och på service i olika former ål såväl de arbetssökande som arbetsgivarna. Arbetsmarknaden för dessa arbetslagar-grupper har således vissa särdrag som skiljer den från arbetsmarknaden i övrigt och även anställningsförhållandena skiljer sig från del normala på arbetsmarknaden i övrigt. Den offentliga arbelsförmedHngen har heller inle annal än i begränsad utsträckning kunnat läcka denna del av arbetsmarkna­den. Vid sidan av den offentliga förmedlingen verkar därför sedan lång tid tillbaka etl jämförelsevis stort antal personer eller företag vilka, som ett led i annan verksamhet inom musikeller nöjesbranschen, också förmedlar anställ­ningar eller uppdrag mol provision.

Frågan om arbetsförmedlingen på kulturområdet behandlades av riksda­gen senast år 1976 (prop. 1975/76:84, InU 1975/76:28, rskr 1975/76:222). Därvid slogs fast atl den offentliga arbetsförmedlingen i första hand skall bära ansvaret även för arbetsförmedlingen på kulturområdet. Beslutet innebar all förmedlingen skulle byggas ut och att särskilda kullurarbelar-sekfioner skulle inrättas vid vissa förmedlingskonlor. Vidare beslutades att del syslem med placering av arbetsförmedlingstjänslemän vid s.k. centrum­bildningar, som hade pågått under några år, skulle få fortsätta. Satsningen på den offentliga arbetsförmedlingen inom kulturområdet innebar emellertid inle att all enskild arbetsförmedling skulle upphöra. Liksom dittills skulle de s.k. organisafionsförmedlingarna få förekomma efter fillstånd av AMS. Detta gällde också enskild förmedling på del internalionella området. För sådan förmedling, som skulle få bedrivas även av enskilda och i förvärvssyfte, skulle tillstånd lämnas för högst tre år i sänder. Tillståndet skulle dessulom innefatta villkor om bl.a. tillsyn och maximering av provision på samma sätt som gäller vid prövningen av tillstånd till organisalionsförmedling.

Frågan hur arbetsförmedlingen på kulturområdet skall vara organiserad har utretts vid elt flertal tillfällen under årens lopp. Erfarenheterna visar alt det är svårt all finna ändamålsenliga lösningar som fillgodoser olika intressen men samfidigl all del på kulturområdet finns behov av andra typer av förmedlingsorgan vid sidan om den offenthga arbetsförmedlingen. Rikfighe-len av denna bedömning har bekräftats vid de kontakter som jag under del senaste året har haft med representanter för olika intressenter på delta område.

Som jag nyss redovisade lades rikfiinjerna för arbetsförmedlingen på kulturområdet fast så sent som år 1976. Någon anledning alt redan nu göra några slörre ingrepp i det beslutet finns enligt min mening infe.

Vid sidan av den offentliga arbetsförmedlingen och de enskilda förmed­lingar som bedrivs med fillstånd finns emellerfid inom delar av kulturom­rådet andra former av verksamhet som syftar lill alt skapa engagemang för arfisler. Jag tänker då på de managers, impressarier och s.k. produkfionsbo-lag m.fl. som ofta fungerar som en slags personHg rådgivare lill en arfisl i alla frågor som rör vederbörandes verksamhet. Det kan gälla produktion av

 

243         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:3

shower, planering av framträdanden, förhandlingar av olika slag, ekonomisk rådgivning, PR-verksamhel etc. Syftet med verksamheten är dels all hjälpa arfisler fill engagemang genom en aktiv lansering och dels alt ordna de administrafiva frågor som hör fill en arfisls verksamhet.

Det torde inle råda någon tvekan om alt den ifrågavarande verksamheten ibland bedrivs under sådana former alt den är all betrakta som arbetsför­medling i arbelsförmedlingslagens mening. Ofta föreligger det dock stora svårigheier att skilja ul de egentliga arbelsförmedlande insatserna från andra insatser för att skapa engagemang för en artist. Och det arbelsförmedlande inslaget kan vara mer eller mindre påfaHande. Bl.a. dessa omständigheter medför alt del kan vara svårt all bedöma om sådan verksamhet bör betraktas som arbetsförmedling eller ej.

Del är enligl min mening inle fillfredsställande alt berörda parter skall sväva i ovisshet huruvida deras verksamhet är förenlig med arbelsförmed­lingslagen eller inle. Den utredare som bör se över kontorsarbelsmarknaden bör därför få i uppdrag att utreda också förmedlingen inom kulturområdet. Åven när det gäller kulturområdet bör utredaren fill en början kartlägga hur arbetsmarknaden ser ut och fungerar. Kartläggningen bör således avse också den verksamhet som vissa företrädare för musiker och artister bedriver. Utredaren bör därefter överväga om del finns anledning alt ändra den gällande lagstiftningen för alt fillåta någon verksamhet som f.n. får anses vara förbjuden. Självfallet måste våra åtaganden enligt ILO-konvenlionen nr 96 därvid beaktas.

På andra än de två områden som jag nu har behandlat förekommer del också vid sidan av den offentliga arbetsförmedlingen verksamhet som innebär anskaffande av anställning åt arbetssökande. Många gånger kan del ifrågasättas om sådan verksamhet är förenlig med arbetsförmedlingslagen. Jag förordar därför att utredningsuppdraget får omfalla också dessa verksamheter. Liksom i fråga om konlorsservicebranschen och kulturområ­det bör i första hand en karlläggning av verksamheten göras. Därefter bör utredaren överväga om några ingrepp i lagen är nödvändiga.

Som arbetsmarknadsutskottet har uttalat bör arbelsförmedlingslagen, som tillkom år 1935, också ses över från lagtekniska utgångspunkter. Som jag har framhållit i det föregående visar erfarenheterna all tillämpningen av arbetsförmedlingslagen inte är problemfri. I synnerhet bedömningen av huruvida viss verksamhet ulgör arbetsförmedhng har visat sig vansklig. Visserligen erbjuder det vissa svårigheter att entydigt ange vilka omständig­heter som skall vara avgörande för vilken verksamhet som skall betraktas som arbetsförmedling och atl fixera gränsen i lagtext. Vidare måsle beaktas alt en formellt fixerad gräns gör det omöjligt alt anpassa sig lill ändrade eller nya former av verksamheter inom detta område. Del oaktat bör utredaren pröva om det ändå är möjHgl all klarare ange vad för slags verksamhet som bör falla in under lagen.

Arbetsförmedlingslagen brukar förknippas med vad som ofta kallas grå arbetskraft. Anledningen härfill är att den verksamhet som avses med delta begrepp oftast står i strid mol lagen. Verksamheten medför emellertid också olägenheter på en rad andra områden. För atl komma fill rätta med dessa olägenheter torde det krävas att en mängd olika åtgärder vidtas. Dessa frågor, som ingående har behandlats av den arbetsgrupp som har arbetat under NAUT, är aktueHa i ohka sammanhang. Bl.a. har nordiska ministerrådet beslutat all arbetsgruppens arbete skaH fortsättas. Vidare pågår framför allt på skatteområdet etl arbele med atl finna olika vägar för

 

DeinA:4   Skr. 1980/81:103                                                  244

atl lösa de problem som verksamheten skapar. Mot denna bakgrund bör inte den nu aktuella utredningen ägna sig åt dessa frågor.

Vid uppdragels fullgörande bör utredaren samråda med de myndigheter och andra ulredningar, som berörs av uppdraget. Vidare bör utredaren bedriva sitt arbele i nära samråd med arbetsmarknadens parter och andra berörda organisafioner.

Utredarens arbele bör bedrivas skyndsamt. Frågan om korttidsanställ­ningar på konlorsområdet och konlorsserviceförelagens ställning i förhål­lande till arbetsförmedlingslagen bör snarast bli kartlagd och bör därför behandlas med förtur. Möjligheten alt redovisa utredningsresultatet i denna del i elt delbetänkande bör beaktas.

Slutligen vill jag förorda all vad chefen för budgetdepartementet den 13 mars 1980 har anfört i direktiv lill samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer (dir 1980:20) också skall gälla ifrågavaran­de kommitté.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av lagen (1935:113) med vissa bestämmelser om arbetsförmedling,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen beslutar

atl kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Arbetsmarknadsdepartementet)

4. Översyn av frågor rörande invandringen och invandrarnas situa­tion i Sverige

Dir 1980:48

Beslut vid regeringssammanträde 1980-06-05

Statsrådet Andersson anför.

De åtgärder som vidtas i syfte all reglera invandringen av utländska medborgare lill Sverige och förbättra invandrarnas situafion här utgår i allt väsenfiigt från rikfiinjer som riksdagen antog år 1968 och år 1975.

Sverige fick sin första egentliga utlänningslagstiftning under 1920-lalet. Den ännu gällande utlänningslagen (1954:193, omtryckt 1978:361) antogs i mitten av 1950-lalel. Fram lill år 1968 saknades emellertid utförligare riktlinjer antagna av riksdagen för tillämpningen av ullänningslagsliflningen. Detla innebar all förvaltningsmyndigheterna genom sin prövning av ärenden enligl utlänningslagstiftningen i stor ulslräckning självständigt avgjorde hur omfattande invandringen till Sverige skulle vara av ohka kategorier invand­rare. Trots alt invandringen lill Sverige började bh av betydande omfattning redan under 1940-talet kom del således all dröja fram till slutet av 1960-lalet innan riksdagen fastställde mål för ullänningspoliliken genom atl ange utförligare riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas tillståndsprövning.

 

245         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:4

De av riksdagen år 1968 anlagna rikfiinjerna (prop. 1968:142, SU 1968:196, rskr 1968:405), som fastställdes på grundval av den år 1961 tillsalla ullänningsulredningens betänkande Invandringen (SOU 1967:18), innebär i korthet att invandringen fill Sverige måste kontrolleras för att det skall vara möjligt att samordna den med våra resurser och vår politik inom andra områden och upprätlhålla principen alt invandrare skall kunna leva på samma nivå som den inhemska befolkningen. Invandring av utomnordisk arbetskraft regleras genom krav på arbetstillstånd före inresan, och omfatt­ningen av denna invandring skall avgöras med hänsyn till förhållandena på den svenska arbetsmarknaden. Flykfinginvandring och invandring av hum­anitära skäl skall medges generöst. Utrymmet för framtida invandring lill Sverige skall emellertid inle bestämmas på förhand i form av elt visst anlal uppehålls- och arbetsfillstånd som får beviljas under en viss tidsperiod. Utrymmet för invandring bör i stället bedömas i anslutning till prövningen av enskilda lillslåndsansökningar eller av framställningar om kollektiv rekryte­ring av arbetskraft.

Sedan dessa riktlinjer för tillämpningen av utlänningslagsfiflningen med­delades av riksdagen har en översyn ägt rum av utlänningslagsfiflningen. Denna översyn har gjorts av utlänningsutredningen och senast av den år 1976 fillkallade utlänningslagkommitlén (A 1975:04). Den senare kommittén har med utgångspunkt från 1968 års rikfiinjer i första hand genomfört en lagteknisk reformering av utlänningslagstiftningen. Ullänningslagkommit-léns belänkande Ny utlänningslag (SOU 1979:64) har legal lill grund för del förslag fill ny utlänningslag som nyligen har antagils av riksdagen (prop. 1979/80:96, AU 1979/80:27, rskr 1979/80:378). Den nya lagen är liksom lidigare utlänningslag utformad så all den i stor utsträckning skall kunna användas oberoende av innehållet i de rikfiinjer som anger politikens inriktning. Lagen anger således inle vilka utlänningar som har rätt all stanna i Sverige, utom i fråga om fiyktingar och vissa andra skyddssökande grupper. Etl fiertal bestämmelser i lagen ger regeringen fullmakt att införa krav på tillstånd i skilda situafioner. En nyhet är bl.a. all del successivt skall införas en ordning som innebär all en utlänning som avser all bosätta sig i Sverige skall ha sitt uppehållstillslånd ordnat före inresan. Undanlag görs bl.a. för fiyktingar och för nära anhöriga till invandrare som lidigare har fåll. uppehållstillstånd. En annan nyhet är atl skyddet för flyktingar förstärks i den nya lagen.

Genom 1968 års riktlinjer angavs även vissa principer för myndigheternas verksamhet i syfte all främja invandrarnas anpassning. Dessa principer skulle gälla i avvaktan på atl den år 1968 tillsatta invandrarulredningen hade lagt fram sina förslag. Invandrarutredningens belänkande Invandrarna och minoriteterna (SOU 1974:69) utgjorde grundval för de riktlinjer för invandrar- och minoriletspolitiken som antogs av riksdagen år 1975 (prop. 1975:26, InU 1975:6, rskr, 1975:160). Beslutet innebar också aft de principer om den reglerade invandringen som innefattas i 1968 års beslut bör ligga fast.

De år 1975 antagna riktlinjerna för invandraroch minoriletspolitiken har formulerats med utgångspunkt från målen jämlikhet, valfrihet och samver­kan. Enligl riktlinjerna innebär jämlikhelsmålet ett fortsatt arbele för alt invandrarna skall få samma möjligheler, rättigheter och skyldigheter som befolkningen i övrigt. Målet innebär vidare atl alla grupper i samhället skall ha likvärdiga möjligheter all bibehålla och utveckla sill modersmål och alt utöva kulturverksamhet. Del framhålls att invandrar- och minoritelspoliti-

 

DelIIA:4   Skr. 1980/81:103                                                  246

ken därför bör syfta lill atl ge medlemmar av språkliga minoritetsgrupper möjlighet atl inom ramen för en intressegemenskap, som omfattar hela del svenska samhället, ge ullryck för en egen språklig och kullureH idenfitel. Valfrihelsmålel preciseras i riktlinjerna på så sätt alt medlemmar av språkliga minoriteter skall kunna välja i vilken grad de vill uppgå i en svensk kulturell identitet och i vilken grad de vill bibehålla och utveckla den ursprungliga idenfilelen. Ålgärder för alt bevara kontakten med ursprungs­landels kultur underlättar även valet mellan all stanna i Sverige och all återvända och återanpassas i ursprungslandet. Samverkansmålel innebär enligl riktlinjerna atl en ömsesidig och omfattande samverkan bör komma fiH stånd mellan invandrar- och minoritetsgrupperna och majoritetsbefolkning­en. Målel inbegriper ömsesidig tolerans och solidaritet mellan invandrarna och den inhemska befolkningen. Samverkansmålet innebär även atl invand­rarna ges vidgade möjligheler till kulturell egenverksamhel och alt invand­ringens positiva kulturella effekter uppmärksammas i ökad ulslräckning. Del underströks i riktlinjerna atl ell förverkligande av samverkansmålet bl.a. förutsatte atl invandrarna gavs möjligheler all aktivt della i del politiska livet i Sverige. Därmed avsågs främsl kravet på att utländska medborgare skulle få kommunal rösträtt och valbarhet.

I enlighet med dessa år 1975 antagna mål för invandrar- och minorilets­politiken har riksdagen under andra hälften av 1970-lalet beslutat om en rad reformer som syftar till all förbällra invandrarnas och de etniska minorite­ternas situafion i Sverige. Till dessa reformer hör bl.a. införandet av kommunal rösträtt och valbarhet för utländska medborgare (prop. 1975/ 76:23, KU 1975/76:25, rskr 1975/76:78) och av hemspråkslräning och hemspråksundervisning för invandrarbarn (prop. 1975/76:118, UBU 1975/ 76:33, rskr 1975/76:391) saml en rad andra åtgärder inom olika samhällsom­råden. Arbetsmarknadsdepartementet, som inom regeringskansliet har sam­ordnande uppgifter i frågor rörande invandring och invandrarnas villkor i Sverige, har under senare år regelmässigt presenterat översikter av ålgärder av detta slag under sin huvudtitel i budgetpropositionen.

De strävanden i syfte att förbättra invandrares och etniska minoriteters ställning som har kännetecknat utvecklingen i vårt land under senare år återspeglas även i den nya regeringsformen. I regeringsformen 1 kap. 2 § slås fast atl etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter atl behålla och utveckla ell eget kultur- och samfundsliv bör främjas. Vidare har utlänningarnas grundläggande fri- och rättigheter skrivits in i regeringsfor­mens 2 kap. 20 §.

Elt omfattande reformarbete har således bedrivits i Sverige under 1970-lalel i syfte såväl atl reformera utlänningslagstiftningen som att förslärka invandrarnas och de etniska minoriteternas ställning. I arbetet med all förverkliga de invandrarpolifiska reformerna har en rad instanser medverkat: statliga myndigheter, kommuner saml enskilda organisationer, bl.a. invandrarorganisationer och fackliga organisationer. Samtidigt som della refortnarbele har bedrivits har emellertid utvecklingen lett till förändringar på en rad områden som är av betydelse såväl för migrationen lill och från Sverige som för invandrarnas situation här.

Jag vill i första hand peka på det förhållandet atl invandringen tiH Sverige väsenlligen har ändrat karaktär under denna period. Arbetskraftsinvand­ring en från utomnordiska länder har i praktiken upphört och ersatts av en icke konjunklurbunden invandring av flykfingar och av anhöriga fiH personer som bor i Sverige. Flykfingar och därmed jämställda svarar numera för en

 

247         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:4

fjärdedel av den årliga invandringen från utomnordiska länder, medan anhöriga fill personer som bor i Sverige svarar för två fjärdedelar. Nivån på invandringen fill Sverige under den andra hälften av 1970-talel har också varit betydande trots svårigheier på den svenska arbetsmarknaden. Den genomsnittliga årliga invandringen av utländska medborgare med rätt att bosätta sig här har uppgått lill 36.000 personer under denna period, vilkel med hänsyn till storleken av befolkningen i landet är en i internationell jämförelse relafivt hög siffra. Av della årliga genomsnitt har 20.000 varit nordiska och 16.000 utomnordiska medborgare. Den genomsnitfliga årliga utvandringen av ufiändska medborgare under andra hälften av 1970-lalet har uppgått fill 17.000, varav 11.000 har varit nordbor och 6.000 utomnordbor. Ungefär en tredjedel av invandrarna och utvandrarna är barn och ungdomar. Det kan vidare konstateras alt de som har invandrat hit under senare år i belydHgl större utsträckning än lidigare har kommit från ekonomiskt mindre utvecklade länder i andra världsdelar. Den utomeuropeiska invandringens andel av den totala invandringen av ufiändska medborgare fill Sverige har ökal från 8 till 31 procent under 1970-talet.

Bedömningen av frågor som hänger samman med internalionell migrafion av sysselsältningsskäl har också genomgått slora förändringar sedan 1968 års rikfiinjer för ullänningspoliliken lades fast. Under 1970-lalel har migrafions-frågorna blivit föremål för etl omfattande internationellt samarbete, både multilateralt och bilateralt. Det multilaterala samarbetet - som främsl har bedrivits inom FN, ILO, OECD och Europarådet - syftar fill atl förbättra invandrarnas och deras barns viHkor i vistelseländerna. Det syftar också i allt högre grad fill all främja både sådana ålgärder som motverkar emigrafion av sysselsältningsskäl genom en ökad sysselsättningsutveckling i utvandrings-länderna och sådana som ger bällre slöd ål dem som ålervandrar till ursprungsländerna. Etl anlal internafionella konventioner och rekommen­dafioner med denna innebörd, för vilka Sverige har uttalat sitt stöd, har anlagils under senare år. Dessa uttalanden har ännu i relativt begränsad utsträckning inverkat på utformningen av den svenska polifiken. Jag vill dock här erinra om det uttalande som gjordes i prop. 1975:26 om all Sverige vid utformningen av sin invandringspolitik bör ta hänsyn till effekterna av migrationen för utvandringsländernas ekonomi. Migrationens ekonomiska och sysselsättningspolitiska effekter har även kommit att tillmätas allt slörre vikl i Sveriges bilaterala samarbete med berörda länder. I delta samarbete, som främsl bedrivs med Finland och Jugoslavien, intar även frågan om invandrarbarnens framlid och övriga frågor om utvecklingen av invandrarnas situation på längre sikt en allt större plats.

Till de faktorer i omvärlden som inverkar på invandringen fill Sverige och på utformningen av vår polifik hör vidare flyktingsituationen. Ökade krav på insatser för all lösa flykfingproblemen riktas mot framför allt de rikare länderna. De särskilda rikfiinjer för överföring och omhändertagande av fiyktingar som riksdagen antog år 1979 (prop. 1978/79:100 bil. 15, AU 1978/79:22, rskr 1978/79:230) innebär aft överföring av flykfingar till Sverige endasi bör tillgripas som en lösning i sista hand. En väsenllig del av den svenska fiykfingpoliliken utgörs av det ekonomiska bistånd som lämnas lill andra länder och till internafionella organisationer - främst FN;s flykting-kommissarie (UNHCR) - för humanitärt stöd åt flyktingar, bl.a. i syfte all underlätta asyl i länder som Hgger så nära hemlandet som möjligt. Den kollekliva överföringen inom ramen för den årliga flyklingkvolen har emellerfid, lill följd av den förvärrade flykfingitualionen i andra världsdelar.

 

Del II A:4   Skr. 1980/81:103                                                248

under 1970-talel koncentrerats fill flyktingar från länder utanför Europa. Utvecklingen under senare år har också visat atl Sverige i en internationell krissiluafion måste ha beredskap för alt i viss ulslräckning, vid sidan av den årliga fiyklingkvoten, kollektivt överföra fiyktingar från oroshärdar i olika delar av väriden. Härfill kommer de som reser hit på egen hand för atl här söka skydd. Vår lagstiftning ger en fiykfing rätt liH asyl. Jag vill i defta sammanhang hänvisa till aft riksdagens beslut om en ny utlänningslag innebär etl ökat skydd för de flyktingar som söker en fristad i Sverige. Den kollekliva överföringen av flyktingar och de nuvarande reglerna om skydd ål flyktingar och åt utlänningar som åberopar humanitära skäl av politisk art innebär således sammanfattningsvis betydande åtaganden på flykfingpolili-kens område för Sveriges del.

Utvecklingen under de senaste åren har även inneburit elt ökal medve­tande om invandringens långsikliga konsekvenser för samhällsutvecklingen i vårt land. Invandringen har svarat för hälften av den befolkningsökning som har ägt rum i Sverige under efterkrigstiden. Genom sina arbetsinsatser i svenskl näringsliv och i den offentliga sektorn har invandrarna bidragit lill välståndsutvecklingen. De har filifört Sverige nya kulturdrag och vidgat våra internationella kontakter.

I Sverige bor nu 424.000 utländska medborgare. Därfill finns i befolkning­en nära 380.000 invandrare som numera är svenska medborgare. Det innebär atl ungefär en tiondel av befolkningen i Sverige är utländska eller f.d. utländska medborgare. Av de utländska medborgarna är emellertid 21 procent födda i Sverige, och 60 procent av de utländska medborgare som är födda utomlands har bott här i minst fem år. En stor del av dem som i den allmänna debatten betecknas som invandrare i Sverige har så nära släktförbindelser med svenskar atl de förmodligen inte själva skulle anse sig fiHhöra minoritetsgrupper. Samfidigt finns del bland invandrarna ell betydande antal som betraktar sig som medlemmar av etniska minoriteter. I Sverige har genom invandringen mer än ett trettiotal etniska minoritetsgrup­per etablerats som var och en omfatlar mer än elt tusental personer. Den siörsta av dem, de finskspråkiga, omfatlar mer än en kvarts miljon personer. Den utveckling i riktning mol ell flerspråkigt och mångkulturellt samhälle som genom invandringen har inletts i Sverige kommer atl fortsätta.

I den hittillsvarande debatten om invandringen fill Sverige har i relativt liten utsträckning hänsyn tagils lill aft det förehgger elt nära principiellt samband mellan åtgärder för regleringen av invandringen till Sverige å den ena sidan och ålgärder som vidtas för invandrare som bor i landet å den andra. Storleken och sammansättningen av invandringen till Sverige är i hög grad beroende av vilka grupper som redan bor här och hur deras situafion utvecklas. Samtidigt är de olika invandrargruppernas villkor i Sverige och relationerna mellan invandrare och den inhemska befolkningen, liksom också relationerna mellan olika invandrargrupper, nära beroende av invand­ringens storiek och sammansäftning. Frågan om del närmare sambandet meHan regleringen av invandringen och utvecklingen av invandrarnas villkor har emellertid inle fidigare prövats av regering och riksdag. Del bör i detta sammanhang uppmärksammas all de nuvarande riktlinjerna för invandrar­och minoriletspolitiken, bl.a. vad gäller insatser på utbildnings- och kulturområdena, kännetecknas av en avsevärt högre ambifionsnivå än vad som gällde när 1968 års riktlinjer för den reglerade invandringen slogs fast av riksdagen. Det bör också uppmärksammas all invandrarnas arbelsmark-nadssituafion numera präglas av betydande problem. Sålunda har arbetslös-

 

249         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:4

heten under den senare delen av 1970-talel varit dubbelt så hög för de ufiändska medborgarna som för totalbefolkningen. För ungdomarna har arbetslösheten varit väsenlligt högre än för de svenska ungdomarna. Särskilt i storstadsområdena ulgör utländska medborgare en myckel slor andel av de arbetslösa. Utvecklingen av invandrarnas arbetsmarknadssituation är av avgörande betydelse för deras möjligheter atl finna sig till rätta i samhäl­let.

Det har endast gått fem år sedan de nu gällande riktlinjerna för invandrar­och minoriletspolitiken antogs av riksdagen. Som jag redan har framhållit har en rad reformer beslutats under senare år i enlighet med dessa riktlinjer. De av riksdagen år 1975 beslutade rikfiinjerna bör vara vägledande även för den fortsatta politiken. På vissa punkter kan del bli nödvändigt all söka precisera målen så all deras innebörd framstår tydligare. Del gäller bl.a. förhållandel mellan samhällets strävanden i riktning mol social och ekonomisk jämlikhet å den ena sidan och de etniska minoriteternas rättigheter atl behålla och utveckla etl eget kullurliv å den andra. 1 synnerhet på utbildningsområdet gör sig behovet av en sådan avvägning alltmer gällande. Vidare krävs en precisering av valfrihetsmålet. Valfrihetsmålets syfte är alt ge alla människor i Sverige som vill tillhöra en etnisk eller språklig minoritet möjligheter till kulturell identitet och lill alt bibehålla och utveckla sill språk och kulturarv. De etniska minoriteternas rättigheter är inskrivna i regeringsformen. Valfrihelsmålel får dock inle tolkas som ell godtagande av sådana värderingar som slarkl avviker från den grundsyn som kommer lill uttryck i vår lagstiftning rörande I.ex. jämslälldhel mellan kvinnor och män eller barns rättigheter. Jag vill erinra om all del redan i prop. 1975:26 anges alt del kan visa sig nödvändigl all på della sätt ylterligare precisera målformuleringarna för invandrar- och minoriletspolitiken.

Jag anser sammanfattningsvis, mol den allmänna bakgrund som jag nu har skisserat, att en parlamentariskt sammansatt kommitté bör tillkallas med uppgift atl dels se över 1968 års riktlinjer för den reglerade invandringen, dels överväga den fortsatta inriktningen av åtgärder för invandrare och minori­teter i Sverige i anslutning fill 1975 års rikfiinjer.

Kommittén bör för genomförande av den första arbetsuppgiften skapa sig en bällre bild av de totala migrationsströmmarna till och från Sverige och av orsakerna till förändringar i sammansättningen i invandringen än vad vi har för närvarande. De är angeläget all kommittén bedömer vilka faktorer inom och utanför Sverige som kan komma all påverka migrationen lill och från Sverige i elt längre tidsperspektiv. Jag vill här erinra om vad jag tidigare har framhållit belräffande faktorer i vår omvärld som inverkar på migrationen till och från Sverige. Kommittén bör även söka belysa effekfivilelen av den nuvarande regleringen av invandringen lill Sverige. Kommittén bör sedan mol bakgrund av en sådan analys pröva vilka principiella överväganden som bör läggas till grund för regleringen av invandringen fill Sverige från utrikespolitiska, flyklingpoliliska, samhällsekonomiska, sysselsättningspoli­fiska, humanitära, sociala och andra utgångspunkter.

De nordiska länderna har nyligen gemensamt uttalat all grunderna för den fria rörligheten i Norden står fast. Samtidigt har en översyn av 1954 års överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad inletts. Kommittén bör i sitt arbete beakta de resultat som denna översyn kan komma att leda lill. Den bör också följa del svensk-finska samarbetet i syfte atl kanalisera arbetskraflsflytlningarna via de offentliga arbetsförmedlingarna.

Vad gäller invandring av sysselsättningsskäl från utomnordiska länder bör

 

DeinA:4   8kr. 1980/81:103                                                   250

kommittén ulgå från den restriktiva inställning som sedan flera år har präglat såväl behandlingen av enskilda ansökningar om arbetstillstånd som fram­ställningar om kollekfiv överföring av arbetskraft. Våra ansträngningar måste inriktas på atl bereda arbele för de invandrare som redan finns i landet, inom ramen för de sysselsältningspolitiska målen all ge kvinnor, ungdomar, äldre och handikappade bättre möjhgheter på arbetsmarknaden. I sina principiella överväganden bör kommittén vidare la hänsyn lill del förhållan­del all en ökande andel av invandringen lill Sverige utgörs av flykfingar och andra skyddssökande. Del bör här åler erinras om all vår lagstiftning ger flyktingar rätt fill asyl här. Sverige främjar vidare sedan länge familjeinvand­ring och är i viss mån bundet av internationella åtaganden i fråga om familjeåterförening. Kommittén bör med utgångspunkt från principiella bedömningar av della slag överväga om del är möjligt och lämpligt alt på förhand avgöra hur stort utrymmet för den årliga infiyttningen av olika kategorier invandrare till Sverige bör Vara med hänsyn till möjlighelerna att på etl tillfredsställande säll ta emot dem.

Kommittén bör sedan med ledning av sina principiella bedömningar ge förslag fill allmänna rikfiinjer för tillståndsgivningen belräffande flyktingar, sökande med humanitära skäl, anhöriga, arbelskraftsinvandrare, gäslstude­rande och övriga aktuella kategorier. Kommittén bör få i uppdrag alt överväga den i prop. 1979/80:96 väckta frågäti om del alltjämt skall finnas etl särskilt skydd för utlänningar som åberopar humanitära skäl av politisk art utan att de är flyktingar enligt 3 § i den nya utlänningslagen och hur långgående elt sådant skydd i så fall bör vara. En principiell fråga som är av intresse i delta sammanhang är i vilken utsträckning den spontana invandringen av enskilda utlänningar som åberopar humanitära skäl av politisk art kan komma all inverka på Sveriges möjligheler all ta emol flyktingar genom sådan organiserad överföring som sker i samarbete med bl.a. UNHCR. Kommittén bör vad gäller bedömningen av frågan om invandringen av anhöriga lill invandrare i Sverige i huvudsak utgå från nuvarande riktlinjer, som de redovisas i prop. 1979/80:96. En allsidig bedömning bör emellertid göras av vilka alternativa familjebegrepp som skulle kunna lillämpas med hänsyn lill värderingar i olika kulturkretsar, och vilka konsekvenser en ändring av de nuvarande riktlinjerna för invandring av anhöriga skulle medföra. Jag vill i detta sammanhang erinra om all jag i prop. 1979/80:96 har förordat alt ett i viss mån vidgat familjebegrepp lillämpas i fråga om flyktingars rätt atl la hit anhöriga. Jag anförde därvid all frågan om en lillärapning av ett vidgat familjebegrepp vad gäller släktingar lill dem som inle är flyktingar men som har fåll stanna av humanitära skäl av politisk art bör prövas av den nya kommittén. Vad slutligen gäller frågan om gäststuderandes rätt alt inresa och studera i Sverige vill jag hänvisa lill den utredning som görs av gäststuderandekommittén (U 1978:03). Vid sina överväganden skall kommittén beakta gäslsluderandekommitléns förslag och de nya bestämmelser som förslagen kan leda fill. Kommittén bör genomgående ägna särskild uppmärksamhet ål behovel av ålgärder för all väntefiderna i utlänningsärenden skall bli så korta som möjligt.

Mot den allmänna bakgrund som jag nu har angivit bör kommittén vara oförhindrad all i sitt arbele allsidigt överväga olika frågor som samman­hänger med regleringen av invandringen lill Sverige.

Som jag lidigare har nämnt bör kommittén utgå från 1975 års riktlinjer för invandrar- och minoriletspolitiken vad gäller den del av arbetet som avser invandrares och etniska minoriteters silualion i Sverige. En uppgift av

 

251         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:4

övergripande karaktär för kommittén är atl bedöma hur kulluroch utbild-ningspolifiken skall kunna inriklas så atl den bällre tillgodoser etniska och spåkliga minoriteters rätt lill en egen kulturell identitet, méd Utgångspunkt från målen all åstadkomma social jämlikhet och tolerans mellan olika grupper i Sverige. Det är givet att utvecklingen av den s.k. andra generatio­nen invandrares villkor slår i förgrunden i elt sådanl perspektiv.

Jag vill erinra om all en omfattande utredningsverksamhet och etl betydande reformarbete med anknytning fill invandrarnas och minoriteter­nas situafion pågår inom en rad instanser. Kommittén skall beakta det utredningsarbete i nu akluella frågor som redan pågår. Av särskild belydelse härvidlag är del arbele som görs av diskrimineringsutredningen (A 1978:06). Dess uppgift är all överväga behovet av ålgärder för alt förebygga fördomar och diskriminering mol invandrare och infiyllade etniska, språkliga, nafio­nella eller rehgiösa minoriteter. Jag vill även nämna all ell flertal Utredningar m.m. med anknytning fill invandrarnas silualion i Sverige görs inOm berörda ämbetsverk. Vad gäller frågor om utbildning för invandrarbarn och barn tillhörande etniska och språkliga minoriteter i Sverige bör kommittén bl.a. beakta den översyn som utförs av kommittén (S 1979:03) öm hemspråksträ­ning för förskolebarn samt den utvärdering av olika modeller för hemspråks­undervisningen i grundskolan som på regeringens uppdrag görs av skolöver­styrelsen. Kommittén (U 1979:13) angående skolor med annan huvudman än stat och kommun har bl.a. i uppdrag alt utreda frågan om skolor bildade av etniska, språkliga och religiösa minoriteter. Vidare behandlar gymnasieut­redningen (U 1976:10) frågor om invandrarelevers situation i gymnasiesko­lan. Frågor om utbildning av vuxna invandrare övervägs bl.a. av kommittén (A 1978:07) för översyn av svenskundervisningen för invandrare. Kommit­tén har i uppdrag alt utarbeta elt program för ålgärder i syfte att underlätta invandrarnas möjligheler atl genom särskild utbildning få grundläggande kunskaper i svenska och om svenskt samhälls- och arbetsliv. Nyligen har även lämnats uppdrag atl kartlägga situafionen för särskilda grupper bland invandrarna. Jämställdhetskommitlén (Ju 1976:08) har fåll ell sådanl uppdrag vad gäller invandrarkvinnor och slalens invandrarverk ell uppdrag avseende insatser för invandrarungdom.

Kommitténs uppgift är mot denna bakgrund atl överväga den fortsatta inriktningen av ålgärder för invandrare och minoriteter i Sverige i anslutning lill 1975 års riktlinjer för invandrar- och minoriletspolitiken saml föreslå de preciseringar i riktlinjerna som är nödvändiga, främst med hänsyn lill valfrihetsmålet. Kommittén bör vara oförhindrad alt efter hand pröva olika frågor med anknytning lill invandrares och etniska minoriteters sociala, arbetsmarknads-, utbildnings-, kulturella och religiösa situafion, i den mån dessa frågor inte utreds i annan ordning. Det är angeläget atl en samlad utvärdering görs av effekterna av de reformer som har införts under 1970-lalel i syfte all främja jämlikheten mellan invandrare öch den inhemska befolkningen, öka den kulturella valfriheten för invandrare och minoriteter, vidga invandrarnas möjligheler lill politiskt inflytande och öka samverkan mellan invandrarna och befolkningen i övrigt. Jag vill erinra om alt expertgruppen (A 1975:05) för invandringsforskning för närvarande genom­för ell större forskningsprojekt benämnt invandringens långtidseffekter. Kommittén skall beakta resultaten av della projekt vid sin utvärdering av den invandrarpolitiska reformverksamheten. Vad gäller ålgärder inom utbild­ningsområdet bör kommittén bl.a. belysa invandrarnas möjligheter till elt friare val av studier och yrke.  Kommittén bör också kartlägga olika

 

DelIIA:4    Skr. 1980/81:103                                                 252

invandrargruppers arbetsmarknadssituation och överväga åtgärder som underlättar möjlighelerna för invandrare atl få elt fast arbete.

Utvecklingen i riktning mot ell fierspråkigi och mångkulturellt samhälle påverkar utformningen av ålgärder på en rad samhällsområden. En fråga som har fåll ökad aktualitet i delta sammanhang är om det är ändamålsenligt alt införa samma stödåtgärder för alla etniska minoriteter ulan hänsyn fill deras storlek och deras särskilda förhållanden och behov. Kommittén bör från praktiska ulgångspunkter undersöka hur regeringsformens stadganden om minoriteters rättigheter tillämpas inom olika akluella samhällsområden. Denna arbetsuppgift bör bedrivas i kontakt med invandrar- och minoritets-organisationer. Del är angelägel alt organisationernas belydelse för den egna gruppen och för samhället i stort karlläggs i della sammanhang. Kommittén bör även bedöma problem som har samband med religionsutövning och religiösa förhållanden bland minoriteter i Sverige.

Kommittén bör särskilt utreda frågan om samhällets möjligheler på längre sikt atl erbjuda språkliga minoriteter i Sverige utbildning, vård och service på deras språk.

En förutsättning för överväganden av detta slag är all begreppen etnisk och språklig minoritet analyseras närmare och all möjlighelerna atl statistiskt närmare ange minoriteternas storlek prövas. Jag vill erinra om all frågan om offentlig registrering av språklig eller etnisk tillhörighet har väckts i samband med remissbehandlingen av etl förslag om språkundersökning som har upprättals av expertgruppen för invandringsforskning.

Som har framgått av vad jag lidigare har anfört bör kommitténs uppdrag i princip endast omfatta invandrare och infiyllade etniska minoriteter. Del är emellertid uppenbart att det finns flera frågor av minoritelspolilisk karaktär som är gemensamma för såväl infiyllade som inhemska minoriteter, I.ex. samerna. Del bör ankomma på kommittén att göra de avgränsningar som är nödvändiga.

Frågor om migrafion och om invandrares och etniska minoriteters villkor är till sin karaktär internationella frågor, som i stor utsträckning förutsätter internationellt samarbete för atl lösas på bästa sätt. För Sveriges del är det -förutom samarbetet inom de internationella organisationer som jag tidigare har nämnt - i slor utsträckning fråga om saniarbele med länder från vilka slora grupper har fiyltal hit. Detla samarbete avser såväl regleringen av migrationen till Sverige och av ålervandringen till ursprungsländerna som invandrarnas sociala och kulturella silualion i Sverige. I ökad grad ägnas även frågan om sysselsättningsutvecklingen i ursprungsländerna uppmärk­samhet i della internationella samarbete. Kommittén bör bedöma Sveriges hittillsvarande internafionella samarbete i migrations- och minoritelspolitis-ka frågor och föreslå riktlinjer för dess utveckling.

Kommittén bör kunna lämna sina förslag efter hand. Kommilléns arbete vad gäller översynen av 1968 års riktlinjer för regleringen av invandringen bör bedrivas skyndsamt.

Kommittén skall bedriva sitt arbele under realistiska ekonomiska förut­sättningar. Utgångspunkten skall vara all de förslag som kommittén lägger fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser. Del innebär atl om kostnadskrävande förslag läggs fram måsle samtidigt visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet. Kostnadsberäkningarna skall vara väl genomarbetade och la hänsyn lill alla kostnader som kan uppstå oavsett om de drabbar staten, kommuner eller enskilda. Kommittén bör så omsorgsfullt som möjligt  belysa de  indirekta effekter i  form  av exempelvis ökad

 

253         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:5

aministralion som förslagen kan medföra för myndigheter och enskilda. Del är också nödvändigl all föreslagna reformers effekter på den kommunala verksamhetens volymutveckling och på den kommunala ekonomin klar­läggs. Mot denna bakgrund måste kommittén noga beakta de kommunal­ekonomiska konsekvenserna av lämnade förslag och redovisa elt genomar­betat underlag som medger bedömningar i dessa avseenden. Jag vill i anslutning lill vad jag nu har sagt hänvisa till de direktiv lill samtliga kommilléer och särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir. 1980:20) som regeringen nyligen har lämnat.

Kommittén bör arbeta i nära kontakt med berörda invandrar- och minoritetsorganisationer. En referensgrupp med företrädare för sådana organisationer bör knytas fill kommittén.

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar del statsråd som har lill uppgift alt föredra ärenden om utlännings- och invandrarfrågor

att tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag all göra en översyn av frågor rörande invandringen och invandrarnas situafion i Sverige,

all utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt kommittén,

att fillkalla en referensgrupp åt kommittén med företrädare för invandrar­och minorilelsorganisalioner.

Vidare hemställer jag alt regeringen beslutar alt kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Arbetsmarknadsdepartementet)

5. Utredning om arbetsmarknadspolitisk styrning av byggnadsverk­samheten

Dir 1980:61

Beslut vid regeringssammanträde 1980-09-04

Departementschefen, statsrådet Eliasson, anför.

Bakgrund

Inom den svenska byggnadsverksamheten' sysselsätts drygt 300.000 personer. Yllerligare över 300.000 sysselsatta inom byggmalerialinduslrin, transportföretag m.m. beräknas vara direkt beroende av byggsektorn för sin utkomst. Byggandet svarar därmed för ca 15 % av den lotala sysselsällningen och en ungefär lika stor andel av brullonationalproduklen.

Byggandets belydelse för arbeismarknadsulvecklingen i landel är slörre än vad som motsvarar dess relativa andel av den totala sysselsättningen. Dess

'1 begreppet byggnadsverksamhet inbegrips i dessa direktiv, såvitt inte något annat särskilt anges, även vägbyggande och övrig anläggningsverksamhet.

 

DelHA:5   8kr. 1980/81:103                                      254

konjunkturkänslighet och dess stora krav på rörlighet har länge gjort del nödvändigl för arbetsmarknadsmyndigheterna alt ägna särskilt slor upp­märksamhet åt just denna sektor. Omfattande statliga ålgärder har vidtagits för alt skapa jämn och trygg sysselsättning och för all branschens resurser skall utnyttjas rationellt. En väl fungerande byggarbelsmarknad är viktig också för förverkligandet av andra politiska mål såsom bostadsförsörjningen och industrins utveckling.

Under 1970-lalel har antalet sysselsatta inom den egentliga byggnadsverk­samheten minskat med omkring en fjärdedel. Avgången från byggnadsyr­kena har bara i mindre utsträckning ersatts av nyrekrytering. Delta har fiera orsaker, bl.a. ell minskat bostadsbyggande och en fortsall snabb rationali­sering inom branschen. Under åtminstone den första delen av decenniet var avgången från byggnadsarbetarkåren större än minskningen av arbetskraft­efterfrågan, och arbetslösheten var inte högre än under 1960-talet. Arbets­lösheten har dock under så gott som hela 1970-lalel varit väsentligt högre i byggyrkena än inom de flesta andra delar av arbetsmarknaden. Della har inte hindrat alt brist på arbetskraft har varit etl ofta återkommande problem för byggandet på åtskilliga orter, Nyrekryteringen har ansetts vara alltför ojämn. Etl särskilt problem inom byggsektorn är de slora säsongsvängning­arna. Dessa har visserligen kunnat minskas genom teknisk utveckling och medveten styrning, men fortfarande är arbetslösheten varje vinter mer än dubbelt så slor som under sommarhalvåret.

Sedan gammalt är de som sysselsätts i nyprodukfion av byggnader ofta anställda enbart för etl visst byggobjekl. Denna fråga regleras av lagen (1974:12) om anställningsskydd OCh avtal mellan parterna på arbetsmarkna­den. Bakgrunden fill systemet med objeklsanslällningar är branschens speciella förutsättningar, de ofrånkomliga arbetsplatsbyfena och den praxis som har utvecklats för upphandlingen. Sistnämnda praxis innebär alt kontrakt mellan byggherre och byggföretag ofta inte skrivs förrän kort tid före den planerade byggstarten- Arbetsgivarna i byggsektorn har därför ofta svårt atl bedöma sitt personalbehov på längre sikt.

F.n. är ca 40 % av de drygt 120-000 egentliga byggnads- och anläggnings­arbetarna anställda tills vidare, dvs. fast anställda hos resp. byggföretag. Frågan i vad mån fasta anställningar skall bli vanligare i framtiden måste parterna avgöra själva. Om en sådan förändring skulle ske kan det bli ofrånkomligt att de anställda som föredrar att följa en viss arbetsgivare framför atl byta mellan olika arbetsgivare på samma ort ställs inför relativt stora krav på geografisk rörlighet.

Staten kan skapa bättre förutsättningar för fasla anställningar genom all verka för en god planering av byggandet. En övergång lill fastare anställ­ningsförhållanden skulle sannolikt innebära ett ökat behov av planering inom byggföretagen och därmed indirekt hos avnämarna. Om en sådan planering kommer fill stånd i ökad omfattning påverkar delta förutsättning­arna för den arbelsmarknadspolitiska styrningen av byggandet.

Statens ålgärder för alt planera och styra byggsysselsältningen kan i huvudsak vara av tre slag. Det gäller för det första reglering av igångsäll-ningsfidpunkler genom rekommendationer eller krav på ansökan om byggnadstillstånd. Del gäller vidare avgifter, lån och bidrag som kan förknippas med olika slags byggprojekt. Slutligen kan staten styra sill eget byggande så att det bidrar till att jämna ul sysselsättningen. Alla dessa ålgärder måsle om de ska vara framgångsrika baseras på något slags prognos över tillgång och efterfrågan på byggarbetskraft under den närmaste liden.

 

255         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:5

Arbetsmarknadsmyndigheterna måste ha ingående kännedom om lokala förhållanden på byggarbetsmarknaden.

Del nuvarande systemet för byggnadsreglering bygger på överenskommel­ser mellan slaten och arbetsmarknadens parter. Särskilda parlssammansalta byggarbetsnämnder har inrättats för ändamålet. För huvuddelen av byggan­det utfärdas enbart rekommendationer om igångsätlningslid. Delta förfaran­de, som lillämpas för alla slatsbelänade bostadsbyggen samt industribyggen och flerlalel slalliga byggen, syftar lill all åstadkomma en säsongmässig utjämning av byggandet. För s.k. oprioriteral byggande - I.ex. bostadsbyg­gande ulan slalliga lån, sjukhus, kontor, simhallar och bensinstationer- har regeringen med slöd av lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m.m. föreskrivit alt byggstart får ske först sedan tillstånd har meddelats av arbetsmarknadsverket. Tillståndsgivningen kan användas för såväl säsong­mässig styrning som en mera långtgående påverkan av denna del av byggandet. I viss mån kan även andra aspekter än rent arbelsmarknadspo­litiska - I.ex. kredilpolitiska och ekonomiskpoliliska - beaktas vid denna tillståndsprövning. Bland de tillslåndskrävande byggena ges förtur ål boslä­der ulan slalliga lån, i den mån de ryms inom vissa ramar som regeringen fastställer, samt åt sjukhusbyggen.

Vid vissa tillfällen har regeringen infört investeringsavgifter för allt oprioriteral byggande ulom bosläder och sjukhus. Del skedde för olika perioder under åren 1967, 1970-1971 och 1977. Industrins byggande har påverkals med hjälp av invesleringsfondssystemel. Kommunernas byggande har tidvis påverkals genom arbetsmarknadspolitisk styrning av olika stats­bidrag.

För del slalliga byggandet har regeringen i viss ulslräckning infört element av sysselsätlningspolitisk styrning via anslagstilldelningen. Under den senaste lågkonjunkturen lidigarelades byggen i relativt slor omfattning i de delar av landel där byggarbelslöshelen var störst. Effektiviteten av dylika ålgärder är i hög grad beroende av resp. myndigheters projeklberedskap.

Enligl kungörelsen (1971:1206) om viss uppgiftsskyldighel rörande bygg­nadsarbete är den som bedriver eller avser all bedriva byggnadsarbete skyldig att efter anmodan lämna arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbets­nämnden de uppgifter som behövs för tillämpning av lagen om byggnads-fillstånd. För sådant arbele som inte får påbörjas ulan byggnadstillstånd gäller alt särskild anmälan skall göras efter del att arbelel har startats. Länsarbetsnämnderna gör dessulom fyra gånger per år inventeringar av pågående byggnadsarbeten. På grundval av de uppgifter som då inhämtas gör länsarbetsnämnderna prognoser över efterfrågan på byggarbelskrafl under viss tid, vanligen de närmaste tolv månaderna. Rutinerna för della arbele skiftar från län lill län. Som regel sker en samverkan med vederbörande länsstyrelse och statistiska centralbyrån.

Byggnadsregleringen har inte kunnat hindra all sysselsättningens säsong­mässiga svängningar fortfarande är större än vad som kan anses förenligt med kraven på full sysselsättning och hushållning med resurserna. Regleringens effektivitet begränsas bl.a. av låg projeklberedskap och bristande planering hos byggherrarna. Dessa brister bidrar i sin tur lill alt försvåra arbetsmark­nadsmyndigheternas planering av byggandet och de olika insatser som kan behövas för all motverka arbetslöshet och trygga en jämn rekrytering i byggyrkena.

 

DelIIA:5    Skr. 1980/81:103                                                 256

Uredningens uppgifter

Mol bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag all en särskild utredare bör tillkallas med uppgift att se över den arbelsmarknadspolitiska byggnadsregleringen. Utredaren bör behandla alla led i planeringssystemet. Han bör sålunda ta upp länsarbetsnämndernas rutiner för all samla in uppgifter från byggherrar och byggföretag om planerade byggen liksom behovel av prognoser och arbetsmarknadspolitisk planering. Han bör undersöka i vad mån den nuvarande ordningen med rekommendation om starttid resp. byggnadstillstånd är ändamålsenlig liksom möjlighelerna alt kontrollera bestämmelsernas efterlevnad. Utredaren bör vidare analysera hur de senaste årens omfattande användning av det offentliga byggandet i sysselsällningsuljämnande syfte har utfallit.

Utredaren bör diskutera de olika prognoser över byggandels utveckling som förekommer och undersöka i vad mån dessa kan användas för en bättre arbetsmarknadspolitisk styrning av byggandet. Utredaren skall därvid beakta all olika prognoser kan göras med skilda syften och för kortare eller längre tid framåt. Det faller utanför hans uppdrag atl undersöka behovel av prognoser för andra ändamål än den arbelsmarknadspolitiska regleringen, vilken främsl tar sig ullryck i all länsarbetsnämnden bestämmer lämplig starttid och övriga villkor för arbetenas bedrivande samt medverkar i rekryteringen av arbetskraft. Utredaren bör dock överväga i vad mån det prognosarbele som bedrivs av statistiska centralbyrån, konjunklurinslitulel och länslyrelserna för delvis andra syften kan samordnas med arbetsmark­nadsverkets planering så att dubbelarbete undviks.

Utredaren bör försöka ange vilka krav som bör ställas på olika intressenter för att byggarbelsmarknaden skall fungera och för all branschens resurser skall kunna utnyttjas kontinuerligt. Sådana krav skall inle utformas så all de leder lill fördyring av byggandet. Jag förutsäller dock all såväl byggherrar och byggföretag som de sysselsatta och deras organisationer kan behöva medverka på olika sätt om dessa mål skall kunna nås. Utredaren bör särskilt överväga möjlighelerna all förmå byggherrar av olika kategorier att planera sina byggnadsinvesteringar på så lång sikt atl arbetsmarknadsmyndigheterna kan bedriva en effektiv utjämning av sysselsättningen. En möjlighet som därvid bör övervägas är införande av krav på atl byggen skall anmälas lill länsarbetsnämnden en viss minsta lid före byggstart. En sådan bestämmelse skulle eventuellt också kunna förenas med krav på atl byggherren viss minsta tid, i förväg skaH ha utsett entreprenör för bygget och anmält detla lill länsarbetsnämnden, så atl rekryteringen av arbetskraft kan planeras i god lid. Utredaren bör försöka belysa fördelar och ölägenheter med en sådan ordning. Han bör särskilt analysera de kostnadsmässiga effekterna för såväl beställare som entreprenör. Han bör diskutera olika länkbara lösningar av de praktiska problem i samband med projeklering och beslutsfallande som kan bli följden.

När det gäller bostadsbyggandet bör utredaren analysera de olika faktorer som under senare år har lett till svårigheier att starta byggnadsprojekt på avsedd lid. Han bör därvid diskutera i vad mån nuvarande svårigheter i första hand bör mötas med ålgärder inom kommunernas eget ansvarsområde, kredilpolitiska ålgärder eller ändringar av reglerna för rekommendationer om igångsätlningslid resp. byggnadstillstånd.

Det statliga byggandet svarar på flera orter för en avsevärd del av del totala byggandet. Slalens byggande har dessulom, som jag tidigare nämnde, utnyttjats för all öka sysselsällningen under lågkonjunkturer. Utredaren bör

 

257         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:5

överväga i vad mån de nuvarande reglerna för planering och styrning av statens byggande kan anses lillgodose de krav som bör ställas från arbets­marknadspolitisk synpunkt. Han bör härvid ulgå från atl staten skall slälla minst lika slora krav på sig själv i egenskap av byggherre som på övriga byggherrar.

En del av byggandet består av ombyggnadsarbeten samt underhåll av befintliga byggnader. I bosladssektorn har reparationerna under senare år svarat för en slörre arbetsvolym än investeringarna i nya flerbostadshus. Vissa bedömningar av behoven tyder på atl mängden av underhållsarbeten kan väntas öka yllerligare. I delta avseende bör utredaren samråda med underhållsfondsulredningen (Bo 1978:05).

Utredarens analys av reglerna för rekommendation om starttid resp. byggnadstillstånd bör belysa effekterna i olika konjunkturlägen och skilda delar av landet. Effekterna i form av såväl säsonguljämning som styrning över längre tidsperioder bör diskuteras för byggen av skilda slag. Utredaren bör också la upp för- och nackdelar med en decentraliserad handläggning liksom möjligheterna lill lokala variationer i tillämpningen. Han bör disku­tera effekterna av alt rekommendafioner och tillstånd förknippas med föreskrifter om arbetskraftens sammansättning m.m.

Utredaren bör särskilt beakta det angelägna i atl myndigheternas verksam­het är enkel och obyräkratisk och atl varje ålgärd skall ha elt klart definierat mål. Bestämmelser bör utformas så alt ärenden kan handläggas snabbi. Administrafiva rutiner som är verkningslösa eller har liten effekt bör avvecklas. Exempelvis bör utredaren överväga möjlighelerna atl slopa kravet på byggnadstillstånd för mindre byggen och i de delar av landet där del inle råder brist på arbetskraft. Möjligheterna alt förenkla byggärendenas handläggning genom en ökad samordning mellan den arbelsmarknadspoli­tiska regleringen (byggnadstillstånd) och kommunernas prövning enligl byggnadslagen (byggnadslov) bör också diskuteras.

De flesta av de problem som jag nu har berört kan lösas bara genom samverkan mellan staten och arbesmarknadsparlerna. Åtskilliga frågor behandlas bäst av arbetsmarknadsparterna själva utan statlig medverkan. Den av mig föreslagna utredningen skall i första hand behandla behovel av statliga åtgärder för att trygga en jämn sysselsättning och elt effektivt resursutnyttjande i byggsektorn. Det bör emellertid slå utredaren fritt atl också - i den mån del befinns ändamålsenligt - diskutera åtgärder som parterna kan vidta på egen hand.

Utredarens arbele bör främst inriklas på alt belysa handlingsvägar som kan beträdas under de närmaste åren. Byggbranschens struktur och den historiska utvecklingen har lidigare belysts ingående av bl.a. statens industriverk (se rapporten "Byggnadsindustri och byggnadsmalerialindustri, SIND 1977:5), varför utredaren torde kunna ägna förhållandevis liten del av sitt arbete ål all beskriva nuvarande och historiska förhållanden. En kortfattad redogörelse för byggsysselsältningens variationer över tiden och mellan olika orter behövs dock.

Om utredaren föreslår ändringar av gällande ordning bör han ingående analysera förslagens koslnadskonsekvenser. Eventuella förslag skall utarbe­tas med beaktande av vad chefen för budgetdepartementet har anfört i direktiv lill samtliga kommittéer och särskilda utredare (dir. 1980:20).

Utredaren bör om möjligt redovisa sina resultat före den 1 juli 1981.

17 Riksdagen 1980/81. 1 samL Nr 103

 

DeinA:6   8kr. 1980/81:103                                                  258

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementet

atl tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl utreda den arbelsmark-nadspoHliska styrningen av byggnadsverksamheten,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen beslutar

all kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Arbetsmarknadsdepartementet)

6. Tilläggsdirektiv till utlänningslagkommittén (A 1975:04)

Dir 1980:63

Beslut vid regeringssammanträde 1980-09-11

Statsrådet Andersson anför.

Den 5 juni 1980 beslöt regeringen i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1979/80:96, AU 1979/80:27, rskr 1979/80:378) aU en ny ufiänningslag skulle träda i kraft den 1 juli 1980. Proposifion 1979/80:96 hade som utgångspunkt ufiänningslagkommifténs (A 1975:04) andra betänkande (SOU 1979:64) Ny utlänningslag. I samband med lillkomslen av den nya utlänningslagen aktualiserades behovel av ytterligare utredning rörande dels den lid inom vilken avvisning får ske, dels rätlen atl överklaga regeringens beslut om förvarslagande.

I remissyttranden över kommiltébetänkandel begärde bl.a. rikspolissty­relsen och statens invandrarverk att nu gällande hinder mot avvisning på formell grund sedan tre månader har förflufil från inresan i Sverige skulle avskaffas. Man framhöll alt bestämmelsen i praktiken har medfört atl många utlänningar håller sig dolda under den första Iremånadersperioden för alt undgå risken för avvisning. Därefter måsle avlägsnande ske genom förpass­ning (efter den 1 juli 1980 utvisning), vilkel i aHmänhet får till följd all en eventuell verkställighet inträffar betydligt senare.

I proposifionen 1979/80:96 erinras om, all möjligheten att infiH tre månader från ankomsten besluta om avvisning på formell grund och alt, trots överklagande, verkställa elt avvisningsbeslut som har meddelats inom denna tid, infördes år 1977 med verkan fr.o.m. den 1 juli samma år (prop. 1976/77:132). Dessförinnan kunde avvisning på formella grunder ske endasi vid ankomslen eller "omedelbart därefter". Endast om ett avvisningsbeslut hade meddelats vrd eller omedelbart efter ankomsten kunde del verkställas ulan hinder av anförda besvär. Ändringen föranleddes av en framställning från invandrarverket. I denna framhöll verket atl utlänningar som kom till Sverige ulan uppehållsoch arbetstillstånd och som ville stanna här undvek att ta kontakt med polisen under de första tio dagarna efter inresan för alt inle riskera alt bli avvisade. Syftet med reformen var all motverka den av invandrarverket nämnda tendensen genom att förlänga den tid under vilken

 

259         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:6

avvisning av formella skäl och omedelbar verkslälHghet fick ske.

Någon ändring på denna punkt föreslogs inte i prop. 1979/80:96. I fyra motioner framställdes yrkanden atl Iremånadersgränsen skulle upphävas. I några fall förordades samtidigt att awisningsmöjlighelen av rättssäkerhets­skäl begränsades på annat säll. I arbetsmarknadsutskottets belänkande understryks angelägenheten av atl finna effektivare metoder för atl få till stånd ell snabbi förfarande för avlägsnande av de utlänningar som utan rätt vistas här sedan någon tid. Utskottet var emellerfid inte berett att utan vidare föreslå elt avskaffande av Iremånadersregeln, eftersom della skulle innebära alt avvisning kunde ske sedan mycket lång fid förflutit från inresan. Den av motionärerna föreslagna lösningen skulle enligt utskottet vidare medföra avgränsningsproblem mellan avvisning och utvisning. I samma mån som man i avvisningsförfarandel förde in moment som syftade lill atl stärka rättssäkerheten, gick man vidare miste om fördelen med omedelbart verkställbara awisningar, nämligen atl i klara fall få fill stånd ell snabbt förfarande. Sammanfattningsvis fann sig utskottet inle ha tillräckligt under­lag för all föreslå elt borttagande av Iremånadersregeln. Eftersom del var angelägel all lösa problemen förordade emellertid utskottet atl frågan utan dröjsmål utreddes på nytt mol bakgrund av de hittillsvarande erfarenheter­na. Därvid fick övervägas om problemen kunde lösas I.ex. genom elt förenklat utvisningsförfarande. Samtidigt måsle rällssäkerhetsaspeklen beaktas.

Riksdagen har i skrivelse den 29 maj 1980 som sin mening givit regeringen tiH känna vad utskottet anfört.

Enligt en uttrycklig bestämmelse i utlänningslagen kan regeringens beslut om lagande i förvar inle överklagas. Frågan om bestämmelsen är förenlig med Europarådskonvenfionen om de mänskliga rättigheterna och de grund­läggande friheterna behandlades i samband med atl bestämmelserna om särskilda tvångsåtgärder reformerades år 1975 (prop. 1975/76:18). Som framhålls i propositionen 1979/80:96 bör emellertid frågan om lämpliga former för en besvärsräll i della fall utredas på nytt.

Del är enligl min mening angelägel alt de berörda frågorna nu blir föremål för utredning.

Jag hemställer därför all regeringen utvidgar uppdraget tiH utlänningslag­kommitlén i enlighet med vad jag nu har anfört. Uppdraget bör utföras skyndsamt.

Kommittén skall beakta direktiven (1980:20) liH samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer.

Regeringen bifaller föredragandens hemställan. (Arbetsmarknadsdepartementet)

 

DelIIA:7   8kr. 1980/81:103                                                  260

7. Tilläggsdirektiv till utredningen om arbetsmarknadsutbildning och utbildning i företag (A 1980:02)

Dir 1980:65

Beslut vid regeringssammanträde 1980-09-18

Departementschefen, statsrådet Eliasson, anför.

Den 22 november 1979 beslöt regeringen - med utgångspunkt i riksdagens beslut (prop. 1978/79:100, AU 1978/79:21, rskr 1978/79:202) om medelsbe­hovet för arbetsmarknadsutbildningen m.m. - all tillsätta en kommitté för översyn av arbetsmarknadsutbildningen. En av uppgifterna för kommittén är atl utvärdera de olika formerna av arbetsmarknadsutbildning i förelag. Mol bakgrund av den kartläggning av personalutbildningen som ulredningen om förelagsutbildning (UFU) redovisade i sill belänkande Utbildning i förelag, kommuner och landsting (SOU 1977:92) skall kommittén överväga om de nuvarande arbetsmarknadspolitiska åtgärderna avseende utbildning i före­lag är ändamålsenliga eller behöver ändras.

Med anledning av mofion 1978/79:1049 har arbetsmarknadsutskottet i sill av riksdagen godkända belänkande (AU 1978/79:21, rskr 1978/79:202) anfört alt frågan om utbildningsfonder skulle komma atl prövas inom ramen för den aviserade översynen av försöksverksamheten inom arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet räknade med all så skulle bli fallet, och ansåg därför all mofionsyrkandet inte borde föranleda någon ålgärd. Riksdagen beslöt i enlighet med ulskollels förslag.

I en motion (1979/80:994) väckt i anslutning till budgetpropositionen 1980 upprepades yrkandet om en utredning av frågan om utbildningsfonder i företag. Arbetsmarknadsulskottet erinrade i anledning därav i betänkandet AU 1979/80:21, rskr 1979/80:197 om sitt tidigare uttalande och framhöll vidare atl det av direktiven lill ulredningen om arbetsmarknadsutbildning och utbildning i förelag inle klart framgår atl frågan om utbildningsfonder i företagen skall las upp. Utskottet förutsatte dock all så skulle ske. Riksdagen har genom skrivelse givit regeringen till känna vad utskottet anfört.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen förtydligar uppdraget lill ulredningen om arbetsmarknadsutbildning och utbildning i förelag belräffande utredning och prövning av frågan om särskilda fonder för utbildning av anställda inom företagen på del sätt som riksdagen har förutsatt.

I della sammanhang erinrar jag om regeringens direktiv (1980:20) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av refor-

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Arbetsmarknadsdepartementet)

 

261                    Kommittéer: Bostadsdepartementet   Del II Bo:l

Bostadsdepartementet

1. Prisutvecklingen inom bostadsbyggandet och dess orsaker m.m.

Dir 1980:28

Beslut vid regeringssammanträde 1980-03-20

Departementschefen, statsrådet Friggebo, anför.

Priserna på nyproducerade lägenheter har under senare år ökal snabbare än priserna i allmänhet. Prisökningarna har varit slörst när det gäller flerbos­tadshus. Stafisliska centralbyråns (SCB) byggnadsprisindex för bosläder, som mäter prisutvecklingen för nyproducerade hus äv lika kvalitet, steg från andra kvartalet 1977 lill andra kvartalet 1979 med 39,9 % för flerbostadshus. För småhus steg indexet under samma period med 23,9 %. Priserna i aHmänhet ökade under denna tid med 17,7 %.

I fråga om det stafiigt belånade bostadsbyggandet har under senare år en rad olika åtgärder vidtagils för alt mildra prisutvecklingens effekter på boendekostnaderna. Tiden mellan de med hänsyn fill kostnadsutvecklingen återkommande justeringarna av låneunderlagsnivån för bostadslån, del s.k. lånetakel, har kortats ner avsevärt. Lånetaksnivån justeras numera sex gånger per år. Härigenom har en bättre anpassning av belåningen lill kostnadsutvecklingen kunnat uppnås. Åven höjningar av länelaket ulöver vad som har varit motiverat av kostnadsutvecklingen har lillgripils. Sådana höjningar har skett vid fyra olilka tillfällen sedan år 1977. Den senaste höjningen gjordes år 1979. På grund av del samband som finns mellan belåningsnivå och räntebidragets storlek samt deras inverkan på storleken av de kapitalkostnader som belastar fastigheten har dessa åtgärder bidragit till atl en något lägre kapitalkostnadsnivå än annars kunnat uppnås.

Andra åtgärder som har använts för att mildra prisutvecklingens effekter har varit all sänka den garanterade räntan för slalligl belånade nyoch ombyggnader. I fråga om hyres- och bostadsrältshus lämnas numera etl särskilt räntebidrag för räntekostnader under liden mellan husels färdigstäl­lande och bostadslånels utbetalning i stället för de ränlelillägg lill låneun­derlagel som lidigare förekom.

Bland ålgärder för alt mildra prisutvecklingens effekter på boendekostna­derna bör också nämnas del i budgetproposifionen för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100 bil. 16) framförda förslagel all införa s.k. produktions­koslnadsbelåning i fråga om bostadslån för nybyggnad av hyres- och bostadsrältshus som upphandlas i konkurrens.

Vad jag nu har redogjort för gäller sådana åtgärder som har vidtagits inom ramen för del slalliga bostadsfinansieringssystemel. Byggnadsprisulveck­lingen har emellertid föranlett även andra ålgärder. Jag tänker närmasl på de åtgärder som har vidtagits med stöd av allmänna prisregleringslagen. Bl.a. har prisstopp tillämpats på vissa byggnadsmaterial under senare fid. F.n.

 

DeinBo:l    Skr. 1980/81:103                                                262

gäller skyldighet atl anmäla planerade prishöjningar i fråga om allt väsenlligt byggnadsmaterial senast en månad i förväg.

Vidare kan nämnas all flera statliga myndigheter har i uppgift all följa prisutvecklingen inom bostadsbyggandet. Dessa är förutom SCB, som svarar för huvuddelen av den löpande stafistiken, bostadsslyrelsen och statens pris-och kartellnämnd (SPK). På bostadsslyrelsen ankommer bl.a. all undersöka och belysa utvecklingen i fråga om bostadsbyggandet. Hos styrelsen förs sedan länge viss statistik över kostnadsutvecklingen. Regeringen har med anledning av den pågående prisutvecklingen inom bostadsbyggandet gett styrelsen i uppdrag atl med skärpt uppmärksamhet följa kostnadsutveckling­en och fill regeringen fortlöpande redovisa vissa uppgifter om produkfions-koslnader ur inkomna ansökningar. Speciella uppgifter har fillagls elt hos styrelsen sedan den 1 juli 1978 inrättat särskilt råd för belånings- och värderingsmetoder. Rådet bislår styrelsen i frågor som rör utvecklingen av byggnadspriser och byggnadskoslnader och deras inverkan på värderingen och belåningen av bosladsbyggnadsobjekl. I sammanhanget kan också nämnas att bostadsstyrelsen har i uppdrag att utvärdera den hittillsvarande fillämpningen av del mark- och konkurrensvillkor som sedan år 1975 utgör en av förutsättningarna för bostadslån.

SPK är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande prisövervakning. Nämndens verksamhetsområde omfattar alla varor och tjänster på svenska marknaden - således även bostadsbyggande och bosladsförvaltning. Undan­taget från nämndens verksamhetsområde är endast bank- och försäkrings­väsendet.

SPK har under senare år genomfört flera undersökningar som rör pris- och kostnadsutvecklingen inom bostadsbyggandet och bosladsförvallningen. F.n. pågår inom SPK en bredare undersökning av pris- och konkurrensför­hållandena inom bostadsbyggandet. Undersökningen som görs i samråd med bostadsstyrelsen avser enligt vad jag har erfarit att behandla bl.a. byggnads­industrins lönsamhetsutveckling, kostnadsökningar till följd av minskade projektstorlekar, ökade material- och lönekoslnader, produktivitetsulveck-Hngen och effekter av kvalilelsförbällringar och kommunala taxor och avgifter och därvid särskilt förhållandena under senare hälften av 1970-lalel. Belräffande SPK:s prisövervakning bör också nämnas atl frågan om för en ökad prisövervakning inom boendeområdet f.n. övervägs inom regerings­kansliet.

Prisutvecklingen inom byggandet belyses vidare av den kartläggning och analys av byggnadsverksamhetens och byggnadsmalerialindustrins struktur och utveckling som statens industriverk har gjort i samarbete med SPK (SIND 1977:5).

Som jag framhöll vid min anmälan lill budgetpropositionen för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100 bil. 16) inger utvecklingen av bostadsbyggandet på framför allt nybyggnadssidan viss oro. Myckel lalar för atl särskilt nyproduktionen av lägenheter i flerbostadshus kan behöva ökas under de närmaste åren. Samtidigt är det som jag har framhållit i olika sammanhang inle rimligt atl räkna med någon väsenlHg höjning av de statliga bostadssub­ventionerna inom en överskådlig framlid. Den fortsatta utvecklingen av byggnadspriserna blir därför av stor belydelse för boendekostnaderna och därmed för de bostadssökandes möjligheter atl efterfråga nya bosläder. De undersökningar som har gjorts visar atl byggnadspriserna under senare år stigit snabbare än den allmänna prisnivån. En fortsatt utveckling i samma riktning kommer mot bakgrund av vad jag har anfört om möjlighelerna atl

 

263                     Kommittéer: Bostadsdepartementet   Del II Bo:l

höja de slalliga bosladssubvenfionerna all innebära ell allvarligt hinder för bostadsbyggandet i framtiden. Möjlighelerna atl åstadkomma en lugnare prisutveckhng inom bostadsbyggandet bör därför undersökas. För atl få underlag för en kommande bedömning av lämpliga åtgärder inom detta område bör prisutvecklingen under senare år nu analyseras närmare. Uppgiften bör anförtros en särskild utredare.

Utredaren bör kartlägga utvecklingen av byggnadspriserna inom bostads­byggandet under i första hand senare hälften av 1970-talet. Utredaren bör i huvudsak kunna ulgå från de kartläggningar och analyser som har utförts eller ulförs på olika håll, särskilt de som SPK har gjort eller gör. Utredaren bör dock vara oförhindrad alt vid behov komplettera det material som finns eller håller på alt tas fram med ytterligare undersökningar. Vidare bör utredaren närmare analysera de faktorer som har påverkal prisbildningen samt med utgångspunkt i en sådan analys undersöka möjligheterna all förhindra fortsatta snabba prisstegringar. I sill arbele bör utredaren samråda med berörda myndigheter och organisationer. Arbetet bör bedrivas skynd­samt.

I debatten om byggnadsprisulvecklingen, Hksom i myndigheternas under­sökning av utvecklingen, har vissa förhållanden ägnats särskild uppmärk­samhet. Jag vill här i korthet erinra om sådana förhållanden som utredaren enligt min mening bör uppmärksamma särskilt.

Prisutvecklingen inom bostadsbyggandet under senare år har självfallet påverkals av de produkt- och slandardförändringar som har ägt rum. Vid karlläggningen av viktigare förändringar i della hänseende bör utredaren bl.a. uppmärksamma sådana förändringar som har föranlelts av skärpta normer för byggnadsverksamheten. Det gäller därvid inle bara statliga byggnormer ulan också normer som har sin grund i arbelarskyddskrav, miljökrav o.d. Viss kritik har under senare tid framförts mot alt nya skärpta normer införs utan alt kostnadseffekterna därav har analyserats i tillräcklig utsträckning. Utredaren bör undersöka hur del förhåHer sig härmed och vid behov överväga metoder alt bällre kunna förutse kostnadseffekterna av ändringar i stafiiga normer.

Inom planverket pågår visst arbete med att analysera koslnadskonsekven-serna av regeländringar och nya normer. Utredaren bör ta del av detla analysarbete.

Bland de faktorer som kan ha påverkal prisutvecklingen under senare år har vidare nämnts minskad produktivitet till följd av bl.a. övergången till mindre projekt och varierande hustyper. I sin analys av orsakerna till prisutveckHngen bör utredaren särskilt undersöka om produkfionsapparaten är anpassad till dagens förutsättningar för bostadsbyggandet.Utredaren bör i detta sammanhang också studera i vad mån inträffade strukturförändringar kan ha påverkal konkurrenssituafionen inom bostadsbyggandet. Resultatet av bostadslyrelsens utvärdering av mark- och konkurrensvillkorens fillämp­ning vid statlig bosladslångivning bör beaktas, Hksom resultatet av den undersökning i fråga om kostnadsutvecklingen för flerbostadshus i vissa mindre orter som bostadsslyrelsen har i uppdrag atl ulföra i samråd med SPK.

En annan faktor av betydelse för prisutvecklingen torde vara kommuner­nas principer när del gäller alt belasta byggnadsprojekten med plan- och exploateringskostnader och kommunala anslutningsavgifter av olika slag. Kommunerna har i dag slora möjligheter att den vägen både direkt och indirekt påverka kostnaderna för byggande och drift av bostäder. När det

 

DeinBo:l    Skr. 1980/81:103                                                264

gäller plan- och exploaleringskoslnader bör utredaren bl.a. undersöka hur kommunerna fördelar dessa kostnader mellan sig och byggherren. Vidare bör utredaren kartlägga de principer som kommunerna tillämpar när det gäller fördelningen av plan- och exploaleringskoslnader mellan bosläder som byggs i s.k. slorkvarter och dem som byggs i områden med traditionella stadsplaner, liksom mellan bostäder i exploateringsområden och bosläder i äldre områden. I fråga om de kommunala anslutningsavgifterna är del bl.a. angelägel alt utredaren belyser de principer som kommunerna i dag fillämpar vid laxesätlningen och det faktaunderlag som laxesätlningen bygger på. Utredaren bör också undersöka i vad mån förändringar under senare år i laxesätlningen är en konsekvens av kostnadsförändringar eller ell uttryck för ändrade laxeprinciper.

Bostadsslyrelsens statistik över preliminära lånebeslut visar på förekom­sten av kraftiga prisskillnader i fråga om till synes likartade byggnadsprojekt inom saiTima region. Prisskillnaderna har dessutom ökat under senare tid. Utredaren bör i sin undersökning av dessa förhållanden särskilt söka klarlägga om dessa skillnader beror på olika konkurrenssituationer eller på andra förhållanden. Här bör också belysas vilken inverkan annan byggnads­verksamhet med sämre konkurrens- och kontrollförulsätlningar har på prisbildningen inom bostadsbyggandet.

Utvecklingen av byggnadspriserna visar enligt min mening också på behovet av en fortgående produktutveckling. Utredaren bör belysa frågan närmare och därvid bl.a. undersöka om del nuvarande statliga slödel till experimenlbyggande inom byggnads- och anläggningsområdet kan ges en inriktning som bättre stimulerar en allmän produktutveckling inom områ­det.

Vad särskilt gäller del slalliga bostadsfinansieringssystemel finns del bl.a. anledning anta atl justeringarna av låneunderlags- och panlvärdenivån kan påverka byggnadsprisutvecklingen på längre sikl. I budgetpropositionen för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100 bil. 16) har regeringen bl.a. föreslagit all s.k. produktionskoslnadsbelåning skall införas för sådana byggnadspro­jekt avseende hyres- och bostadsrältshus som upphandlas i konkurrens. Förslagel innebär dock inle atl justeringar i fråga om låneunderlag- och panlvärdenivån för bostadslån får mindre belydelse för byggnadsprisulveck­lingen än hittills. Dels gäller förslaget endasi en del av bostadsbyggandet. Dels kommer länelaket även vid produktionskoslnadsbelåning att vara en låneförulsällning. Utredaren bör uppmärksamma detla förhållande och som ell led i sin undersökning även belysa den inverkan som automatiska justeringar av låneunderlag och pantvärde eventuellt kan ha på den långsikfiga prisutvecklingen inom bostadsbyggandet. Om del finns elt samband, bör utredaren överväga om den nuvarande ordningen är acceplal-bel med hänsyn lill effekterna för prisutvecklingen.

En vikfig fråga i detta sammanhang är också om de principer som i dag gäller för beräkning av låneunderlag och panlvärde är lämpliga med hänsyn fill möjlighelerna all välja material och konstruktioner som ger låga drifls-och underhållskostnader. Utredaren bör belysa effekterna av nuvarande regler från denna utgångspunkt. Samtidigt bör utredaren uppmärksamma alt en ökad användning av material och konstruktioner som ger låga drift- och underhållskostnader kan leda lill ökade byggnadskoslnader och därigenom lill en ökad samhällssubventionering av boendel. Effekter av delta slag bör klarläggas.

Utredaren bör uppmärksamma samhällssubvenlioneringen av boendel

 

265                     Kommittéer: Bostadsdepartementet   Del II Bo:2

också i ett annal avseende. Samhällets slöd till bostadssektorn i form av räntebidrag, bostadsbidrag och skalleminskning för innehavare av en och tvåfamiljsfasligheter uppgick år 1979 till drygt 15 miljarder kr. En väsenllig del av delta slöd är av generell karaktär och leder fill minskade boendekost­nader i nyproduktionen. Byggnadspriserna kan ha påverkats härav. Mins­kade boendekostnader kan ha skapat möjligheler för produklionsledel all höja sina priser. Utredaren bör belysa de eventuella samband som kan föreligga mellan, å ena sidan, de generella och riktade bostadssubventioner­na och, å den andra, prisbildningen.

Som jag inledningsvis har redovisat har fiera statliga myndigheter i dag lill uppgift att följa prisutvecklingen inom bostadsbyggandet. En viklig fråga är om den uppföljning som nu sker kan effektiviseras och förbättras. Som jag framhöll vid min anmälan fill den senaste budgetpropositionen finns del anledning atl stärka insatserna när del gäller alt belysa och förklara utvecklingen av byggnadspriserna. Inom regeringskansliet övervägs som jag lidigare nämnde frågan om ökad prisövervakning hos SPK på boendeområ­det. I del arbetet har vissa organisatoriska frågor som berör myndigheterna kommit upp fill behandling. Enligl vad jag har erfarit kommer statsrådet och chefen för handelsdepartementet atl inom kort la upp frågan om ålgärder från regeringens sida med anledning av delta. Utredaren bör beakta resultatet härav men vara oförhindrad all överväga också andra organisato­riska förändringar i syfte atl skapa bällre förutsättningar för en effektiv uppföljning av prisutvecklingen. I sammanhanget bör utredaren erinras om de direkfiv lill samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansieringen av reformer, som regeringen utfärdade den 13 mars 1980 (Dir. B 1980:40.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet

alt tillkalla en särskild utredare med uppdrag all utreda prisutvecklingen inom bostadsbyggandet och dess orsaker m.m.

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

all kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes framställning. (Bostadsdepartementet)

2. Lantmäteritaxan

Dir 1980:37

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-30

Statsrådet Danell anför.

För förrättningar som handläggs av statliga och kommunala faslighetsbild-ningsmyndigheler betalas ersättning lill statsverket enligl lantmäteritaxan (1971:1101, omtryckt 1976:491, ändrad senast 1979:1070). Huvudprincipen är atl ersättningarna helt skall täcka kostnaderna för förrällningsverksam-

 

DeinBo:2    Skr. 1980/81:103                                                266

heten. I vissa fall kan ersättningen helt eller delvis betalas från ell särskilt bidragsanslag. Bl.a. betalas sådan ersällning med slöd av bestämmelser i kungörelsen om statsbidrag till kostnader för faslighetsbildningsförrättning-ar m.m. (1971:1105, ändrad senast 1974:338), statsbidragskungörelsen.

Förrältningsverksamhelen omsluter ca 205 milj. kr. varav ca 165 milj. kr. inom del stafiiga lantmäteriet. Härav betalas knappt 7 milj. kr. från bidragsanslaget.

Lantmäteritaxan bygger på riksdagens beslut med anledning av förslag i prop. 1971:170 angående grunder för laxesätlningen i lantmäteriverksamhe­ten m.m. (CU 1971:32, rskr 1971:322). Beslutet innebär bl.a. aft avgifterna för de enskilda förrättningarna skall anpassas till den nylta förrättningen medför för fastigheten. En sådan anpassning sker genom alt man för det helt övervägande antalet förrättningar tar ul enhefiiga avgifter, sakersältningar. I övriga faU erläggs avgiften med etl visst belopp för varje arbetad timme, lidersältning.

Systemet med sakersältningar innebär all ersättningarna utjämnas mellan oHka förrättningar. Utjämningen gäller för landet i dess helhet, dvs. för både den statliga och kommunala förrältningsverksamhelen. Uppbörden av samtliga förrällningsavgifler i landel handhas av statens lantmäteriverk (LMV). För de arbeten som ulförs av kommunala lanlmäleriorgan betalar LMV enligt den s.k. ålerbäringslaxan ersättningar fill kommunerna som svarar mot schablonmässigt beräknade genomsnittskostnader för kommun­ernas arbetsinsatser.

Regeringen tillkallade år 1974 en sakkunnig med uppgift all dels undersöka i vad mån det fanns möjlighet alt vidga området för sakersällriing, dels se över taxans subventionsregler. Den sakkunniges förslag, (Ds B 1975:2) 1974 års utredning angående översyn av lanlmäleritaxan, resulterade i en ökad användning av sakersättningar fr.o.m. den 1 juli 1976. Numera las ersättningen för ca 90 % av förrättningarna ut i form av sakersättning. Som en följd av utredningens förslag justerades också subventionsreglerna. De kom härefter atl bli mer preciserade.

Tidlaxan höjdes den 1 juli 1974 och den 1 augusti 1975. Vid det senare tillfället höjdes även sakersättningsbeloppen. Härefter har taxan höjts vid ytterligare fyra fillfällen. Sammantaget innebär della all under 1970-lalet har beloppen höjts väsentligt mer än vad som motsvarar prisoch löneutveck­lingen såväl i samhället som inom lantmäteriet. Trots de stora höjningarna av ersättningsbeloppen har verksamheten i det statliga lantmäteriet med undanlag för år 1979 lämnat underskoll under en följd av år. Även om det finns förklaringar lill atl taxan har höjts i den takt som har skett, anser jag all utvecklingen är oroande.

Vid upprepade tillfällen har kritik riktats mot lanlmäleritaxan. Den anses vara svårbegriplig för sakägarna och svårhanterlig för lantmäteriels personal. I viss mån har det varit svårt all fulll ul upprätthålla de ursprungliga principer på vilka taxan bygger.

Som jag redan har nämnt har taxan setts över i olika avseenden. Visst utredningsarbete rörande taxan pågår också. Sålunda utreder LMV ålerbä­ringslaxan sedan några år tillbaka. Svenska kommunförbundel och riksrevi­sionsverkei är representerade i delta arbete. Arbetet avses enligl LMV bli slutfört under våren 1980.

LMV har under fiera år också arbetat med atl utveckla en rutin för all samla in erforderligt underlag för laxesätlningen. Arbetet har bedrivits som ett led i ett särskilt ekonomiadministrativl projekt. Sedan den 1 juH 1979

 

267                     Kommittéer: Bostadsdepartementet   Del II Bo:2

genomför lantmäteriet även en särskild taxestudie i åtta län.

Som elt led i del löpande arbelel inom del stalHga lantmäteriet har LMV strävat efter all rafionalisera verksamheten för alt kostnaderna för förrält­ningsverksamhelen m.m. skall kunna hållas tillbaka. Särskilda studier genomförs exempelvis belräffande faslighelsbildningsmyndigheternas inre arbele. Syfiet med arbetet är alt man i hela organisafionen skall få lill stånd rationella arbetsformer. Inom ramen för detla arbele har LMV påbörjat en generell studie av produktivitetsutvecklingen i förrältningsverksamhelen.

Svenska kommunförbundel har i olika sammanhang fört fram kritik mot både lantmäteritaxan och ålerbäringslaxan. Inför de justeringar i ålerbäringslaxan som genomfördes den 1 januari 1980 framhöll kommun­förbundel i en skrivelse lill regeringen alt återbäringslaxans huvudprincip inle kan tillämpas på ell för kommunerna lillfredsslällande säll. Förbundel anför i skrivelsen all del stafiiga lantmäteriels verksamhet skiljer sig markant från verksamheten vid de kommunala faslighelsbildningsmyndigheterna. Del är därför enligl förbundets uppfattning inle lämpligl alt LMV bedriver fortsatt utredning om denna taxa. Förbundel föreslår alt kommunerna skall få fastställa egna lantmäleritaxor. Härigenom skulle, menar förbundet, förutsättningar skapas bl.a. för en samordnad debitering enligt en sådan taxa och de övriga taxor som fillämpas i kommunerna, I.ex vid byggnadslovgiv-ning.

Sammanfattningsvis hemställer kommunförbundet om en utredning med uppgift alt utarbeta mera ändamålsenliga principer för lantmäteri- och återbäringstaxorna. Målsättningen bör enligt förbundet vara att begränsa den statliga detaljstyrningen av kommunerna och all möjliggöra en individuell avgiftsfinansiering av kommunernas insatser i förrättningsverk-samhelen.

I skrivelse till regeringen hösten 1978 föreslår LMV alt bidragen lill sakägare för täckning av förrältningskostnader enligt slalsbidragskun­görelsen skall upphöra. LMV beräknar alt en avveckling av dessa bidrag skulle innebära besparingar på 500.000-600.000 kr. per år. Statsbidragsgiv­ningen behandlas även i en mofion (1979/80:1503) under innevarande riksmöte (CU 1979/80:26, rskr 1979/80:267). I motionen anförs aft bidrags­bestämmelserna synes vara alltför invecklade för såväl den enskilde som lantmäteriet. Motionen innehåller förslag till nya villkor för bidragsgivning­en.

Av vad jag nu har anfört framgår all kritik mol lantmäteritaxan har framförts från flera utgångspunkter. Vidare framgår att taxan har höjts myckel under senare år. Trots detla har förrältningsverksamhelen lämnat underskott. Dessa har fått täckas med medel över statsbudgeten. Jag anser mot denna bakgrund att det är nödvändigt att se över principerna för taxan och taxans konstruktion. Uppgiften bör anförtros en särskild utredare.

En grundläggande utgångspunkt för utredaren bör vara alt ersättningarna för den samlade förrältningsverksamhelen också i fortsättningen skall grundas på självkoslnaderna för verksamheten. Samma princip bÖr så långl möjligt gälla för de enskilda förrättningarna.

En annan utgångspunkt bör vara att ell nytt regelsystem skall vara enkelt att förstå och atl fillämpa. Utredaren bör vidare sträva efter att taxesystemel skall kunna liHämpas oberoende av hur lantmäteriverksamheten är organi­serad.

Utredaren bör särskilt pröva behovel av de statsbidrag som idag kan betalas ut enligt slalsbidragskungörelsen. Härvid bör bl.a. prövas möjlighe-

 

DeinBo:2    Skr. 1980/81:103                                                268

ten att begränsa bidragen till alt gälla endasi för sakägare som berörs av en förrättning ulan alt själv ha begärt den.

Översynen av lantmäteritaxan bör inledas med en utvärdering av de effekter som gällande principer för lantmäteritaxan har förl med sig. Etl av motiven för riksdagens beslut år 1971 om taxan var all åstadkomma en bällre fördelning av avgifterna mellan förrättningarna än vad som tidigare var fallet. Utredaren bör undersöka om taxekonstruktionen har åstadkommil en sådan bällre fördelning.

Genom saklaxan utjämnas alltså ersättningarna mellan förrättningarna. Sakägarna betalar endasi undanlagsvis en ersättning som motsvarar lantmä­teriels kostnader för all genomföra de enskilda förrättningarna. Utvärderingen bör belysa om del fortfarande finns motiv för en sådan utjämning. Om utredaren finner att så är fallet, bör del undersökas om man kan använda andra metoder än de nuvarande för all åstadkomma en skäUg sådan utjämning. Metoderna bör om möjligt vara enklare än de som nu tillämpas. Utredaren bör också belysa de nackdelar som kan vara förenade med de metoder som förordas.

Utredaren bör vidare pröva om resekostnader i samband med förrättning­ar också fortsättningsvis bör utjämnas och ingå i eventuella nya utjämnings-regler. Vidare bör prövas möjligheterna alt inordna eventuella subventions-regler i systemet. Etl mål bör dock vara all utjämningsreglerna bestäms på etl sådanl säll atl subvenfionerna kan minska eller helt upphöra. Härvid bör självfallet beaktas de konsekvenser som detta kan ha i fråga om efterfrågan på förrättningar.

Utredaren bör också bedöma hur förrältningsverksamhelen kan komma atl förändras i sådana avseenden som kan ha belydelse för ekonomin i verksamheten eller för taxans konstruktion.

Slora fastighetsregleringar för jord- och skogsbruksändamål är ofta tidskrävande och måste föregås av ett omfattande informations- och utredningsarbete i samverkan mellan lantmäteriet och främst lantbruks­nämnderna. Utredaren bör särskilt beakta de förhållanden som gäller för sådana förrättningar vid sina överväganden om en ny taxa.

Utredaren bör överväga hur taxor och eventuella uljämningsregler lämp­ligen bör fastställas i elt nytt taxesyslem. En utgångspunkt bör vara alt besluten delegeras så långl möjligt. Särskilt bör prövas möjligheterna alt ge de kommunala lanlmäteriorganen slörre frihet än i dag. Detta bör emellertid ske med beaktande av eventuella förslag om utjämning av ersättningarna mellan olika förrättningar.

Del är en viktig uppgift för LMV atl fortlöparide ta lill vara de möjligheter som finns atl rationalisera förrältningsverksamhelen m.m. Utredaren bör, när principer för lantmäteritaxan utarbetas, bedöma möjliga produktivitets­förbättringar i förrältningsverksamhelen m.m. Samtidigt bör utredaren sträva efter atl utforma laxeprinciperna så all de i görligaste mån främjar rationaliseringen inom lantmäteriet. Vid dessa överväganden bör utredaren särskilt samråda med LMV och beakta de erfarenheler och förslag som kommer fram genom LMV:s insatser för rationalisering och förbättrad produktivitet.

Utredaren bör också söka utforma en lanlmäteritaxa så atl sakägarna inte stimuleras lill all begära förrättningar eller kombinationer av förrättningar som inte är förutsatta i fastighelsbildningslagsliftningen.

De kostnadskalkyler som utredaren utarbetar bör genomföras i samråd med riksrevisionsverkei.  Underlag för kalkylerna torde kunna erhållas

 

269                    Kommittéer: Bostadsdepartementet   Del II Bo:3

genom den insamling av dala som LMV har påbörjat inom ramen för verkels ekonomiadminislrativa projekt. Härutöver torde krävas uppgifter från kom­munala fastighetsbildningsmyndigheler och från kommuner som har ingått s.k. C-avlal med det slalliga lantmäteriet.

Utredaren bör i sitt arbele samråda med LMV, Svenska kommunförbun­det och med faslighelsbildningsutredningen (Ju 1979:11). Under arbetets gång bör utredaren informera berörda personalorganisafioner och ge dem tillfälle atl föra fram synpunkler på de förslag som ularbelas och som kan bedömas vara av betydelse för personalen.

Utredningsarbetet bör om så befinns lämpligt bedrivas i etapper. Den utvärdering som enligl vad jag har föreslagit skall inleda arbelel bör i vart fall redovisas senast den 1 juli 1981.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar del statsråd som har lill uppgift all föredra ärenden om lanlmäteriväsendet

atl fillkalla en särskild utredare med uppdrag all utreda lantmäteritax­an

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar alt kostnaderna skall belasta
trettonde huvudtitelns kommilléanslag.      *

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Bostadsdepartementet)

3. Vissa förutsättningar för den lokala lantmäteriverksamheten

Dir 1980:38

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-30

Statsrådet Danell anför.

Lantmäteriverksamheten i landet omfatlar huvudsakligen frågor om fastighetsbildning, fastighetsbeslämning, fasfighetssamverkan, fastighets­värdering och faslighelsregistrering saml mätningsverksamhel och allmän kartläggning. Verksamheten bedrivs under slalligl och kommunalt huvud­mannaskap. På den lokala nivån handhas uppgifterna av statliga eller kommunala fastighetsbildningsmyndigheler, kommunala mälningsorgan och andra kommunala förvaltningar saml frislående konsultföretag. Faslig­helsregistreringen åvilar i huvudsak länsstyrelserna. I flerlalel av de kom­muner som har kommunal faslighelsbildningsmyndighel finns emellertid också kommunal faslighelsregislermyndighet. Den statliga och kommunala lantmäteriverksamheten finansieras lill huvudsaklig del genom avgifler som tas ut av sakägare och uppdragsgivare men också genom skallemedel.

Lantmäteriverksamhetens organisation grundar sig på etl principbeslut som riksdagen faftade år 1970 (prop. 1970:188, SU 1970:208, rskr 1970:423). Enligl beslutet är etl grundläggande mål att organisationen skall skapa förulsällningar för största möjliga effektivitet och ge gynnsammast möjhga befingelser för samverkan mellan lanlmäteriorganen och andra samhällsor-

 

DeinBo:3   8kr. 1980/81:103                                                 270

gan med närliggande uppgifter. Samtidigt skall all möjlig hänsyn las till kommunernas synpunkler på organisationens uppbyggnad med beaktande av all de olika lokala enheterna lolalt skall bilda en effektiv förrällningsor-ganisation. Som en följd av den nya faslighetsbildningslagen (1970:988, omtryckt 1971:1035, FBL) som trädde i kraft den 1 januari 1972, ställdes i principbeslutet också krav på relativt stort förrättningsunderlag för fastig-helsbildningsmyndighelerna så all minst en förrättningslanlmälare kunde ges full sysselsättning. Vidare skulle faslighelsbildningsmyndighelen ha en opartisk ställning och förutsättningar finnas för enhetlig laglillämpning. Mätningsverksamheten är lill slor del en kommunal angelägenhet. Riksda­gen uttalade år 1970 alt denna verksamhet i många fall torde komma att utföras av kommunala organ och all den lämpligen kunde utövas av integrerade fastighetsbildnings- och mälningsorgan. Den kunde också skötas av fristående mälningsorgan under kommunalt huvudmannaskap i den mån kommunerna inte önskade ulnyllja den slalliga organisationen för sådan service. Fastighetsregistreringen skulle enligt riksdagsbeslutet på sikt i princip ske länsvis med länsstyrelsen som register- och arkivmyndighet.

Riksdagens beslut år 1970 innebar en kompromiss mellan staten och kommunerna när del gäller huvudmannaskapet för lantmäteriverksamhe­ten. Jag nämnde nyss vissa krav som då ställdes på den blivande organisa­tionen. Dessa krav innebär all det på del lokala planet i hela landel skall finnas en stafiig basorganisalion för fastighetsbildning m.m. i form av fastighetsbildningsmyndigheter. Dessa har lanlmäteridislrikt som verksam­hetsområden. Under vissa förutsättningar skall det dessulom finnas särskilda fastighetsbildningsmyndigheler, s.k. specialenheter, dels för uppgifter som hänger samman med jordbrukets och skogsbrukels rationalisering m.m., dels för uppgifter som rör bebyggelseutvecklingen i tätortsområden. När del gäller enheter för bebyggelseutveckling skall efter särskild prövning även kommuner kunna vara huvudmän.

Riksdagen beslutade år 1973 (prop. 1973:1 bilaga 14, CU 1973:3, rskr 1973:36) all det dåvarande statliga lantmäteriet och rikels allmänna kartverk skulle föras samman till en gemensam organisation med statens lantmäteri­verk som central myndighet. Del statliga lantmäteriet fick härigenom ansvaret också för den allmänna karlläggningen och den övergripande mätningsverksamhelen i landet.

F.n. är landet indelat i 87 lanlmäteridislrikt. Dessulom finns del 24 slalliga specialenheter för fastighetsbildningsuppgifler som hänger samman med jordbrukels och skogsbrukets rationalisering och en stafiig enhet med uppgifter som rör utvecklingen av tätbebyggelse.

Efter förordnande av regeringen har- i linje med riksdagens principbeslut från år 1970 - 42 kommuner inrättat kommunal fasfighetsbildningsmyndig-het vilken således är specialenhel för frågor som gäller tätbebyggelsens utveckling. Inom 34 av dessa kommuner finns också en kommunal faslighelsregislermyndighet.

Även i fråga om karfiäggningen i landel är ansvarel delat mellan staten och kommunerna. Staten svarar för vissa särskilt angivna kartserier i skalor upp lill 1:10.000. Kommunerna sköter, med egna organ eller med hjälp av det stathga lantmäteriet eller konsultföretag, den storskaliga kartläggningen bl.a. genom atl framställa s.k. primärkarlor.

Framför allt under den senare delen av 1970-talel har den lokala lanlmäteriorganisalionen satts i fråga vid flera tillfällen. Det gäller i första hand fördelningen av arbetsuppgifterna mellan staten och kommunerna.

 

271                     Kommittéer: Bostadsdepartementet   Del II Bo:3

Önskemål har förts fram från etl 20-lal kommuner om all få inrätta eller utvidga fasfighelsbildningsmyndighel under kommunall huvudmannaskap. Kommunerna har som huvudargument för della angett dels behov av en bällre samordning av fastighetsbildningen med plan- och byggprocessen, dels behov av all samordna alla de tjänster som skall lämnas lill allmänheten vid fasfighelsbildningsålgärder. Det har också anförts alt laxebeslämmelser-na för lanlmäteriförrältningar ger en fill statens förmån ojämn fördelning av intäkterna.

Samtidigt har under 1970-lalel medelstora och mindre kommuner i ökad utsträckning anlitat del slalliga lantmäteriet för uppgifter inom lantmäte­riområdet. Avtal om sådant samarbete finns f.n. för ca 125 kommuner. Samarbete förekommer dessutom i många fall ulan alt del är reglerat i avtal.

Svenska kommunförbundet har i skrivelser vid tre tillfällen under åren 1976-1979 hos regeringen väckt frågan om en översyn av den lokala lantmäteriverksamheten. Förbundet pekar i sina skrivelser bl.a. på alt samhället under 1970-lalel har genomgått förändringar i organisatoriska och lekniska hänseenden som har påverkat ansvarsfördelningen mellan slaten och kommunerna och som bl.a. motiverar atl den lokala lanlmäteriorgani­salionen ses över.

Förbundets senaste skrivelse är föranledd av landskapsinformalionsulred-ningens (Bo 1978:08) arbete med all överväga vilka uppgifter lantmäteriet bör ha som producent, samordnare och distributör av landskapsinformation. Förbundet framhåller i denna skrivelse bl.a. all mätningar och kartor för projektering, byggande och nyttjande av kommunallekniska anläggningar ställer allt högre krav på det som i vid mening brukar betecknas som lanlmäteriteknik. Förbundet har under senare är alltmer uppmärksammat behovet av samordning inom della arbetsfält. Därför har förbundel stimu­lerat kommunerna fill alt samordna verksamheten vid sladsingenjörskontor, gatukontor, va-verk, el-verk, fjärrvärmeverk m.fl. organ. Målet är all dessa organ i rationaliserande syfte skall använda samma kartor och referenste­knik. En samordnad verksamhet kräver enligl förbundet täta fortlöpande kontakter mellan lantmäleriorganel och främsl de anläggningstekniska förvaltningarna. Samordningen av arkiv, register m.fl. informationskällor ställer särskilda krav på närhet mellan lantmäleriorganel och dessa förvaltningar.

Lantmäteriverksamheten kommer enligt kommunförbundel att i hög grad förändras tekniskt under 1980-talet. Förändringarna föranleds främsl av utvecklingen inom ADB-tekniken. Lantmäteriverksamheten är speciellt gynnsam alt effektivisera med sådan teknik. Nuvarande lanlmäleriorganisa-tion innebär enligl förbundel bl.a. risk för dubbelarbete m.m. genom alt vissa uppgifter börjar all lagras i både kommunala och statliga ADB-system.

Kommunförbundel pekar också på all vissa ulredningar m.m-, som har anknytning lill lantmäteriverksamheten, kan komma all ändra förutsättning­arna för den lokala lantmäteriorganisationen. Förbundel nämner vid sidan om landskapsinformationsutredningen PBL-ulredningens förslag till en ny plan- och bygglag (SOU 1979:65 och 66), pågående arbete med en lag om kommunvägar och ulredningen (Ju 1979: 07) om den fortsatta faslighelsdala­verksamheten.

Sammanfattningsvis anför kommunförbundel följande. Det är olyckligt all pågående ulredningar som berör lantmäteriområdet skall grundas på den

 

DelIIBo:3    Skr. 1980/81:103                                               272

nuvarande lanlmäteriorganisalionen, eftersom della begränsar möjligheler­na lill rationella lösningar med utgångspunkt i delvis nya krav på den kommunala verksamheten. Redan nu behöver kommunerna en bättre informationsförsörjning med anknytning till lantmäteriområdet. Dessa behov ökar väsentligt om förslagel fill ny plan- och bygglag och lag om kommunvägar genomförs. Därför bör en utredning tillsättas med uppgift all studera de förändringar som lanlmäteriorganisalionen bör genomgå för att svara mot de nya krav som kan ställas på verksamheten under 1980-lalet. Även fastighetsbildningens roll bör omfattas av en sådan utredning.

Del statliga lantmäteriet har å sin sida sökt utveckla samarbetet med kommunerna under 1970-lalel. Lantmäteriverkets inriktning har därvid varit att verksamheten så långl möjligt skall kunna fungera som en del av den kommunala förvaltningen. Som central förvaltningsmyndighet har lantmä­teriverket vikliga uppgifter när del gäller utvecklingen inom mätningsverk­samhelen och den allmänna karlläggningen, i.ex. användningen av ny teknik inom ADB-området. Också detta har föranlett verkel all söka samarbete med kommunerna.

Riksdagen har vid tre tillfällen under de senaste åren behandlat lantmäte­riverksamhetens organisation. Under våren 1978 behandlades en motion (1977/78:1360) i vilken begärdes en skyndsam översyn av gränsdragningen mellan statens och kommunernas ansvar. EnHgt civilulskottet (CU 1977/ 78:21) saknades tillräckliga skäl för riksdagen all överväga en principiell ändring av grunderna för organisationen. Motionen avslogs av riksdagen (rskr 1977/78:196).

Även hösten 1979 behandlades frågan om gränsdragningen mellan slalliga och kommunala myndigheters arbetsuppgifter avseende fastighetsbildning m.m. (CU 1979/80:1). Prövningen var då föranledd av en hemställan (Förs. 1978/79:21) av riksdagens revisorer om all dessa gränsdragningsfrågor skulle avgöras av en lill lantmäteriverket knuten partssammansall nämnd samt atl kommunernas dellagande i fastighelsbildningsverksamhelen skulle utvidgas. Civilulskottet, som bl.a. hänvisade lill sill lidigare ställningstagande (CU 1977/78: 21), anförde att något principiellt nytt underlag för bedömningarna inle hade tillkommit. På utskottets hemställan avslog riksdagen revisorernas förslag (prot. 1979/80:23).

Också under innevarande riksmöte har i motioner (1979/80:747 och 1521) begärts atl gränsdragningen ses över mellan statens och kommunernas arbetsuppgifter inom den lokala lantmäteriverksamheten och den lokala lanlmäteriorganisalionen (CU 1979/80:26, rskr 1979/80:267).

Jag är inte beredd all nu förorda att den lokala lantmäteriverksamhetens organisafion övervägs. Jag anser emellertid all de synpunkler som i olika sammanhang har förts fram belräffande den lokala lantmäteriverksamheten och som jag nu kortfattat har redogjort för motiverar att de erfarenheter som har vunnits i denna verksamhet under 1970-lalel redovisas närmare. Osäkerhet råder vidare om effekterna på lantmäteriverksamheten av en ny plan- och bygglag, av utvecklingen inom ADB-området m.m.

Som underlag för eventuella överväganden beträffande den lokala lantmä­teriverksamheten och dess organisation är det därför angelägel alt kartlägga rådande förutsättningar för verksamheten i stort och all belysa vissa förändringar som kan förutses inträffa för den under 1980-lalel. Uppgiften bör anförtros en särskild utredare.

Utredaren bör redovisa de erfarenheler som hittills har vunnits av arbetsfördelningen mellan slaten och kommunerna och av de oUka former

 

273                    Kommittéer: Bostadsdepartementet   Del II Bo:3

för samverkan som har förekommit, I.ex. genom atl särskilda avtal har slutils mellan det statliga lantmäteriet och kommunerna. Utredaren bör härvid utgå från de krav som ställdes på lanlmäteriorganisalionen genom riksdagens beslut år 1970, dvs. krav som i allt väsenlligt hade sin utgångspunkt i fastighelsbildningsverksamhelen. Redovisningen bör också omfalta kom­munernas erfarenheler av all utnyttja privata konsultföretag för lanlmäteri-service.

Behovel av samverkan mellan staten och kommunerna när del gäller den grundläggande kartläggningen i landet och behovet av landskapsinformation har uppmärksammats allt mer under senare år. Landskapsinformalionsul-redningen, som har lill uppgift att utreda frågor om samhällets behov av sådan information, är inriktad på all rafionellt lösa landels gemensamma behov och behandlar därvid främst den småskaliga kartläggningen. Utreda­ren bör samråda med denna utredning. Mol bakgrund av bl.a. del lidigare nämnda arbele som Svenska kommunförbundel bedriver för all samordna informafion om samhällsplanering och kommunalteknik inom kommunerna, bör utredaren belysa olika förutsättningar för atl samordna mätning och storskalig kartläggning. Härvid bör utredaren också behandla effekter av att skilda datasystem byggs upp i del stafiiga lantmäteriet och i kommunerna för all lagra och bearbeta dala m.m. som rör lanlmäterioch mätningsverksam­helen. Utredaren bör belysa om och hur verksamheten på detta område kan samordnas. Samråd bör härvid ske med bl.a. ADBberedningsgruppen (C 1973:06).

Om förslaget lill ny plan- och bygglag genomförs torde delta medföra bl.a. behov av ell förbättrat kommunall kartmaterial. Även annan påverkan på den lokala lantmäteriverksamheten kan förutses. Utredaren bör ta del av remissvaren och remissutfallet över PBL-ulredningens förslag i de delar som rör plangenomförandefrågor eller som i övrigt har anknytning fill lantmäte­riverksamheten. Utredaren bör belysa de ändrade förutsättningar för den lokala lanlmäteriorganisafionen som kan föranledas av en ny plan- och bygglag.

Utredaren bör vara oförhindrad alt redovisa även andra förhållanden rörande den lokala lantmäteriverksamheten som utredningsarbetet kan komma all ge underlag för.

Utredaren bör hämta erfarenheter av den lokala lantmäteriverksamheten från kommuner av varierande storlek och med olika former av samarbete med del statliga lantmäteriet saml från del stathga lantmäteriet i olika delar av landel.

I den mån utredaren under arbetets gång kommer in på frågor som rör personalens förhållanden skall berörda cenirala personalorganisationer informeras och ges tillfälle atl föra fram synpunkler.

Utredaren bör ha slutfört sill uppdrag senast vid utgången av år 1981.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar del statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om lanlmäteriväsendet

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl utreda vissa förutsätt­ningar för den lokala lantmäteriverksamheten

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen beslutar alt kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommittéanslag.

18 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

 

DeinBo:4   8kr. 1980/81:103                                     274

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden och bifaller hans hemstäUan.

(Bosladsdeparlemenlel)

4. Viss översyn av bostadsfinansieringssystemet

Dir 1980:70

Beslut vid regeringssammanträde 1980-10-16

Departementschefen, statsrådet Friggebo, anför.

I propositionen om den svenska kapitalmarknaden (prop. 1978/79:165) behandlades vissa frågor om bostadsbyggandets finansiering. I propositio­nen, som bygger på kapilalmarknadsulredningens huvudbetänkande (SOU 1978:11) Kapitalmarknaden i svensk ekonomi, anslöt sig regeringen lill utredningens uppfattning alt det nuvarande finansieringssystemet på bostadsområdet borde bibehållas och efterhand jämkas i den mån det blev nödvändigt (s. 90). Finansutskottet (FiU 1979/80:8 s. 29) anslöt sig till regeringens uppfattning atl några direkta vinster lolalt sett av all övergå till en statlig tolalfinansiering av bostadsbyggandet inle torde föreligga. Enligl utskottet kunde det emellerfid inte uleslulas alt vissa ralionaHseringar i administrationen av bostadsfinansieringssystemel var möjliga. Den frågan behöver enligt utskottets mening ses över. Härvid kunde också övervägas om de statliga bostadslånen skulle kunna överföras till bostadsinstituten, så att dessa kom att svara för hela den långfristiga finansiering som är knuten lill låneunderlaget. Någon ändring i formerna för byggnadskredilgivningen ansåg utskottet ej böra genomföras.

Riksdagen beslöt atl ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört (rskr 1979/80:59).

Den av riksdagen begärda översynen bör nu komma till stånd. Uppgiften att göra denna översyn bör läggas på en särskild utredare. Utredningsarbetet bör ske i nära kontakt och samråd med delegationen för bostadsfinansiering som enligl sina direktiv (In 1967:30) har fill uppgift atl bereda och avge förslag avseende vissa spörsmål och ärenden som äger samband med bostadsbyggandets finansiering.

Utredarens uppgift bör vara att undersöka förutsättningarna för och möjlighelerna fiU att föra över de stafiiga bostadslånen till bostadsinsliluten. Härigenom skulle de stafiiga lånen lyftas bort från statsbudgeten. Belast­ningen på statsbudgeten skulle då minska men å andra sidan måste elt lika stort utrymme garanteras på den prioriterade kreditmarknaden. Möjlighe­lerna att rationalisera lånehanteringen inom nuvarande bosladsfinansie­ringssyslem bör också övervägas av utredaren. Härvid bör utredaren beakta del arbele i samma syfte som redan pågår inom bostadsslyrelsen. Utredaren bör vidare beakta atl regeringen har gett styrelsen i uppdrag atl belysa möjligheterna till och kostnaderna för en decentralisering av beslutanderät­ten till kommunerna i sådana låne- och bidragsärenden i vilka länsbostads­nämnderna beslutar som första instans.

När det gäller systemet att föra över bostadslånen tiU bostadsinstituten vill jag erinra om del garantilånesyslem, som jag har beskrivit i prop. 1978/79:115 bil. 2 (s. 39-41) och prop. 1979/80:100 bil. 16 (s. 140-141). Del i

 

275                    Kommittéer: Bostadsdepartementet   Del II Bo:4

nyss nämnda propositioner beskrivna systemet avsåg finansieringen av energisparlån. En av de avgörande invändningarna mol alt fiUämpa garantilånesyslemel för energisparlån var de olika problem som skulle uppkomma som en följd av det slora antalet smålån inom energisparstö­det.

En sådan invändning kan däremot inte göras om garantilånesyslemel i stället skulle lillämpas på bostadslånen. Del årliga antalet bostadslån är nämligen avsevärt mindre än antalet energisparlån samtidigt som bostadslå­nen är väsentligt större. Utgångspunkten för övervägandena bör därför vara del garanfilånesystem som tidigare har övervägts för energisparlånen.

Della syslem innebär alt huvuddelen av bostadsmyndighelernas nuvaran­de uppgifter när det gäller att behandla låneansökningar - t. ex. att pröva förutsättningar för lån, all besluta om lånens storlek och om övertagande av lån - blir oförändrade. I stället för beslut om lån fattas elt beslut om statlig garanti för lånet som ger lånesökandena samma möjHgheter atl få lån som i dag. Den avgörande skillnaden skulle bli att bostadsinsliluten övertar uppgiften all betala ut och förvalla lånen. För atl förenkla administrationen kan del visa sig lämpHgl atl insfilulen också svarar för en del andra uppgifter. Utredaren bör - i ralionaliseringssyfle - vara oförhindrad alt överväga sådana ändringar i beslutsrulinerna för långivning som skulle kunna medge yllerligare överföring av uppgifter fill bostadsinsliluten. Utredaren bör härvid beakta de krav på rättssäkerhet som även i fortsättningen bör tillgodoses genom besvärsräll i ärenden som rör garantilånebeslul.

Jag vill särskilt peka på följande frågor som utredaren bör belysa.

Utredaren bör bedöma i vad mån elt sådanl syslem skulle leda till all de totala samhällsekonomiska kostnaderna kan sänkas genom atl de besparing­ar som genom bl. a. personalminskningar kan göras på den offentliga sidan blir slörre än de ökade kostnader som då uppkommer på den privata sidan. Därvid bör hänsyn självfallet tas även till de konsekvenser som omläggning­en kan ge lånlagarna. När utredaren beräknar de totala samhällsekonomiska kostnaderna bör också de kostnader som är förbundna med en omläggning medräknas. Möjlighelerna atl göra rafionaliseringar i systemet på såväl kort som lång sikt bör också bedömas. I detta sammanhang vill jag erinra om de direktiv fill samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansie­ringen av reformer, som regeringen utfärdade den 13 mars 1980 (Dir. B 1980:40).

Om bostadsinsliluten i fortsättningen skulle ge lån, som motsvarar de statliga bostadslånen, ligger det nära till hands all lägga samman dessa lån med de bollenlån instituten hittills har lämnat tiH ell s. k. enhelslån. En sådan sammanläggning skulle ha administrativa fördelar, eftersom det därefter inte skulle behövas mer än en revers, ell pantbrev, en låneavi etc

Utredaren bör ulgå från atl den statliga lånegarantin inte bör avse slörre andel än vad som f. n. faller på bostadslånen. Av betydelse i sammanhanget är all bosladsinsitutens ansvar när del gäller att bevaka värdet av givna säkerheter inte försvagas. Vidare bör möjligheter fill en fortlöpande bevakning av säkerheter för garanfiålaganden åstadkommas.

Vid en övergång fill enhetslån måste amorteringsvHlkoren för det nuvarande statslånet och bollenlånel sammanjämkas. Särskilda svårigheter kan därvid uppkomma när det gäller lån för flerbostadshusen. För dessa lån finns nämligen inte någon egentlig amorleringsplan och en sådan ordning torde vara oförenlig med villkoren för bostadsinsfitutens upplåning vilka

 

DelIIBo:4    Skr. 1980/81:103                                               276

innebär all återbetalningarna följer en given plan.

Mol bakgrund av vad jag nu anfört bör utredaren överväga om en konstruktion med enhetslån eller två lån bör väljas.

En överföring av den statliga långivningen till boltenlåneinslituten innebär atl volymen prioriterade bosladsobligationer som behöver placeras på kapitalmarknaden ökar kraffigt. Utredaren bör undersöka vilka svårigheter som detta kan ge upphov till. Av särskilt intresse är därvid hur den totala bosladslångivningen skall fördelas på de olika bostadsinsliluten saml hur avlyften av byggnadskrediter från bankerna skall ske. Jag vill understryka atl finansieringssystemet måste utformas så atl möjlighelerna all tillgodose behovel av bosladskrediter inte försämras. Utredaren bör i dessa frågor samråda med - förutom delegationen för bostadsfinansiering - den kreditpolifiska kommitté (E 1980:03) som regeringen nyligen beslutat fillkalla.

I det nuvarande bostadsfinansieringssystemel lämnas huvuddelen av alla bollenlån av BOFAB, Spinlab och sladshypoleksinslitufionen. Det före­kommer emellertid även andra bollenlångivare. Utredaren bör överväga om det är lämpligl all begränsa kretsen av långivare inom elt garanfisyslem till dessa tre institut eller om också andra långivare skall kunna vara med i systemet.

En yllerligare fråga som jag särskilt vill peka på är hur hanteringen av räntebidrag bör gå lill om man inför ell garantilånesyslem. Utredaren bör i denna fråga bl. a. undersöka om det är möjligt och lämpHgt att staten betalar ul räntebidragen lill långivarna och att dessa i sin lur drar av räntebidragen vid debitering av lånlagarna. Möjligheterna att tillämpa denna ordning även vid nuvarande finansieringssystem bör också övervägas.

Av vad jag har anfört har framgått all del är fråga om atl i första hand pröva möjlighelerna lill och förutsättningarna för all föra över utbetalningen och förvaltningen av nya bostadslån på bostadsinstitulen. När det gäller vissa lån vid ombyggnader, som t. ex. lån för smärre ombyggnader, lån som avser åtgärder för atl minska radondollerhallen i bostadshus eller ålgärder för alt förbättra avfallshanteringen kan särskilda problem uppkomma. Utredaren bör belysa dessa problem och bedöma om det är lämpligt alt föra över sådana lån till insfilulen. Beträffande lån för enbart energibesparande åtgärder bör utredaren beakta vad statsmakterna har ullalat i samband med sina nyligen fattade beslut om finansieringen av lån för enegibesparande åtgärder. L'lredaren bör dock vara oförhindrad atl på nytt la upp denna fråga. Lilredaren bör även i övrigt vara oförhindrad all la upp frågan om förvaltning av redan beviljade bostadslån saml om utbetalning och förvaltning av vissa andra slag av slalliga lån.

När del gäller långivarna i elt garanlisyslem är en väsentlig fråga vilken räntemarginal och vilken ersällning för kostnader som dessa bör få tillgodogöra sig. En delfråga är här hur slor del av adminislrafionskostnaden som bör läckas av särskilda avgifter i samband med uppläggningen av lån, avisering m. m. och hur slor del som bör läckas av den ränta som långivaren erhåller. Enligl min mening bör administrationskostnaderna i princip bekostas genom särskilda avgifter och inte inkluderas i räntan. Utredaren bör analysera vilka faktiska kostnader slaten och kommunerna har på grund av de statliga bostadslånen och vilka kostnader långivarna skulle få i garantisyslemel och lägga fram förslag med ledning härav.

Utredaren bör vid sin översyn ha kontakt med berörda långivare och intressenter på kredilmarknaden. Utredaren bör även följa del arbete som

 

277                    Kommittéer: Bostadsdepartementet    Del II Bo:4

bedrivs inom bostadsstyrelsen i enlighet med del uppdrag regeringen har gett styrelsen när det gäller att- se över styrelsens och länsbostadsnämndernas behov av datautrustning m. m. Utredaren skall vid arbetets påbörjande saml vidare under arbelets gång informera SACO/SR, SF och TCO-S och bereda dem tillfälle all framföra synpunkler. Utredaren skall därutöver informera berörda arbetstagare i anledning av uppdraget.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag efter samråd med cheferna för ekonomi- och budgetdepartemenlen alt regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag all se över bostadsfinansie­ringssystemel i enlighet med vad här har angetts,

att besluta om experter, sekreterare och biträden ål utredaren.

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Bostadsdepartementet)

 

Del n 1:1    Skr. 1980/81:103                                               278

Industridepartementet

1. Förberedelser för IAEA:s konferens om  kärnkraftsäkerhet i Stockholm 1980.

Dir 1980:12

Beslut vid regeringssammanträde 1980-02-14

Stalsrådel Petri anför.

Insatserna på kärnkraftsäkerhetsområdet görs i form såväl av nationella satsningar som av internationella samarbetsprojekl. I detla sammanhang avses del internafionella alomenergiorganel, lAEA (International Atomic Energy Agency) spela en viktig roll. Under senare lid har lAEA i.ex. lagt fram elt anlal koder och standards för kärnenergiområdet.

Erfarenheter av drift av kärnkraftverk liksom tillgången på forskningsan­läggningar inom kärnenergiområdet varierar myckel mellan olika länder. Della innebär alt internalionelll samarbete och erfarenhetsutbyte är av största vikl för utvecklingen på kärnkraftsäkerhetsområdet.

I Sverige har frågorna om säkerheten i samband med produktion av elektrisk energi i kärnkraftverk länge varit uppmärksammade. Förutom del arbete inom kärnkraflsäkerhelsområdet som har ulförts av myndigheter och forskningsorgan har ell anlal statliga ulredningar studerat kärnkraflsäker-helsfrågorna.

Efter haveriet i del amerikanska kärnkraftverket Three Mile Island har IAEA:s styrelse godkänt etl förstärkt kärnkraflsäkerhetprogram för lAEA. En av huvudpunkterna i detla program är att hålla en internationell konferens om akluella frågor rörande säkerheten vid planering, konstruk­tion och drift av kärnkraftverk. Avsikten med konferensen är atl analysera, diskutera och utvärdera driftserfarenheter, säkerhetsåtgärder och risker vid utvinning av energi i kärnkraftverk. Den svenska regeringen har förklarat sig beredd atl åla sig värdskapet för den av lAEA föreslagna kärnkraflsäker-helskonferensen, som fått titeln "Inlernational Conference on Currenl Nuclear Power Plant Safety Issues". Konferensen avses äga rum i Stockholm den 20-24 oktober 1980 och få formen av etl slörre symposium.

Ansvaret för organisationen av konferensen åvilar i första hand lAEA men värdskapet ställer krav på förberedelser för svensk del. Härtill kommer förberedelser för de svenska insatserna vid konferensen.

Med anledning av vad som nu redovisats bör en kommitté tillkallas med uppgift atl svara för de svenska förberedelserna för konferensen.

Kommittén bör mot bakgrund av svenska erfarenheler och svenskt kunnande inom kärnkraflsäkerhelsområdet låta utarbeta svenska bidrag atl läggas fram vid konferensen. lAEA ansvarar för urvalet av bidrag fill konferensen varför kommittén bör sträva efter ell nära samarbete med detla organ.

 

279                       Kommittéer: Industridepartementet   Del II 1:2

Kommittén bör vidare i nära samarbete med lAEA svara för all erforderliga åtgärder vidtas i Sverige och all resurser ställs fill IAEA:s förfogande så alt konferensen kan genomföras på ell ändamålsenligt sätt.

Kommittén bör i sitt arbete samråda med svenska myndigheter och företag inom området.

Med hänsyn till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar del statsråd som har förordnals all föredra ärenden som rör energipolitiken

atl fillkalla en kommitté med högst tolv ledamöter med uppdrag att svara för de svenska förberedelserna för lAEA:s kärnkraftsäkerhelskonferens i Slockholm 1980,

all utse en av ledamöterna all vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Jag hemställer alt regeringen föreskriver atl kostnaderna för kommittén och dess verksamhet förskottsvis skall bestridas från fjortonde huvudtitelns anslag Kommittéer m.m.

Vidare hemställer jag all regeringen med tillägg lill regleringsbrev den 14 juni 1979 föreskriver atl kostnaderna för kommittén och dess verksamhet slutligen skall betalas från fjortonde huvudfitelns anslag Statens Kärnkrafls-inspekfion: Kärnkraflsäkerhetsforskning.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens övervägande och bifaller hans hemställan. (Induslrideparlemenlel)

2. Organisationskommitté för omorganisation av statens industri­verks enhet för företagsutveckling (SIFU)

Dir 1980:21

Beslut vid regeringssammanträde 1980-03-27

Departementschefen, statsrådet Åsling, anför.

I prop. 1979/80:88 föreslås atl statens industriverks enhet för förelagsul-veckHng (SIFU) ombildas till en stiftelse med staten som huvudman. Stiftelsen förutsätts kunna överta personal och viss egendom från industri­verket under våren 1981.

I propositionen aviseras alt en särskild organisationskommitté skall fillkallas för alt förbereda omorganisationen.

Av fidsskäl bör kommittén fillkallas redan nu.

Kommitténs uppgift bör vara alt med utgångspunkt i förslagen i proposi­tionen förbereda ombildandet av SIFU till en statlig stiftelse. Kommittén bör bl.a. utarbeta förslag till stiftelsens stadgar och interna organisation, bereda frågan om lämplig arbetsgivarorganisation för stiftelsen, medverka vid rekrytering av verkställande ledning för stiftelsen och vid överföring av personal och egendom från industriverket lill sfiftelsen samt i samråd med industriverket utarbeta underlag för framställning om statsbidrag lill stiftel­sen för budgetåret 1981/82.

Kommittén bör forfiöpande redovisa resultaten av sitt arbete samt

 

Del II 1:3   Skr. 1980/81:103                                               280

informera berörda personalorganisationer och bereda dem tillfälle all fram­föra synpunkler.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för induslrideparlemenlel

atl tillkalla en kommitté med högst nio ledamöter med uppdrag att förbereda omorganisafion av statens industriverks enhet för företagsutveck­ling,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde ål kommittén.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver

alt kostnaderna skall belasta fjortonde huvudfitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Induslrideparlemenlel)

3. Vissa frågor rörande rekonstruktion av krisdrabbade företag, m.m.

Dir 1980:41

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-24

Tf. departementschefen, statsrådet Johansson, anför.

Orter i glesbygdsområden kan vara beroende av ell enda företag och drabbas myckel hårt vid nedläggning. Om arbetskraft friställs vid nedlägg­ning och ny sysselsättning inte kan beredas uppstår samhällsekonomiska kostnader genom behov av arbetsmarknadsåtgärder och genom skaltebort­fall.

De sysselsältningspolitiska aspekterna på nedläggningar utgör sålunda ell viktigt inslag vid utformningen av den ekonomiska politiken.

All söka utforma modeller för en bestämning av de kostnader för del allmänna som en förelagsnedläggning orsakar har ingått i uppgifterna för företagsobeståndskommittén (FOK) (Fi 1976:03). FOK:s överväganden i denna del har redovisats i avsnitt 10 i dess nyligen avgivna belänkande (SOU 1979:91) Förelags obestånd Samordning av statliga åtgärder, som nu skall remissbehandlas.

Om etl förelags ekonomiska situation blir sådan all nedläggning hotar, kan statens ålgärder bli avgörande för förelagels framlid. Slaten har i många fall en dominerande ställning som fordringsägare lill följd av slalliga lån eller garanfier eller obetalda skatter. En rekonstruktion av företaget förutsätter i sådana fall nästan undantagslöst slalens medverkan. Därtill kommer all, även om staten inle har fordringar på företaget, statligt slöd i någon form kan framstå som den enda möjligheten all säkra företagets fortsatta drift.

Del är självfallet viktigt all slalens agerande vid en hotande nedläggning blir enhetligt så att beslut av olika statliga organ verkar i samma riktning. FOK:s huvuduppgift har varit alt utreda frågan om en samordning av statliga åtgärder vid företags obestånd och en lämplig organisation för denna samordning. Samordningens syfte är atl få lill stånd den övergripande

 

281                       Kommittéer: Industridepartementet   Del II 1:3

bedömning som bör ligga lill grund för slalens slällningstagande. I rekon-slrukfionsärenden måste från slalens sida en mängd olika synpunkter vägas in. Staten måsle sålunda samtidigt beakta bl.a. industri- och branschpolilis-ka, konkurrenspoliliska, regionalpoHliska, arbelsmarknadspolitiska, försörjningspoliliska och allmänt företagsekonomiska aspekter.

FOK har i sill nyss nämnda betänkande behandlat tre huvudfrågor belräffande samordningen. I dessa delar har kommittén föreslagil i huvudsak följande: 1. Förfarandet vid skalleindrivning skall bättre än lidigare samordnas med andra statliga ålgärder i obeslåndssiluationer.

2.    Ansvarel för samordningen på central nivå av slalens åtgärder i
obestånds- situationer skall föras över från regeringskansliet lill en nyinrät­
tad central samrädsdelegalion, som administrativt knyts lill slalens industri­
verk.

3.   Länsstyrelsen skall få ett starkare ansvar än lidigare för samordning av
statens ålgärder på regional nivå. Länsstyrelsens och de regionala utveck­
lingsfondernas resurser förstärks betydligt.

Jag skall senare återkomma lill kommilléns förslag i dessa hänseenden. Dessförinnan vill jag ta upp frågan om behovel av en ny form för slalligl slöd, del s.k. rådrumsslödel, som aktualiserats i olika sammanhang under senare år, bl.a. i en inom arbetsmarknadsdepartementet utarbetad promemoria (Ds A 1979:7) Betalningsinslällelse och rådrumsstöd m.m. Också FOK har berört frågan i sill betänkande och därvid angivit bl.a. all frågan om en ny stödform av sådanl slag är föremål för FOK:s fortsatta överväganden. Med hänsyn lill atl frågan om sådant stöd bör ses i etl väsentligt vidare sammanhang än obeslåndssiluationen har i lilläggsdirektiv till FOK lidigare denna dag anmälts all frågan om rådrumsslöd bör utredas i särskild ordning och därmed falla utanför FOK:s uppdrag.

Frågan om rådrumsslödel skall ses mot bakgrund av all det, när etl förelag råkar i kris, kan la en viss fid alt få fram tillräckligt underlag för ell slulligl ställningslagande från slalens sida. Vidare kan del, om en rekonstruktion av förelaget över huvud taget är möjlig, la fid all ordna finansieringsfrågor, personfrågor m.m. Samtidigt är det i akuta krisärenden nödvändigl all handläggningen är snabb. Syftet med ett rådrumsstöd är atl ge del krisdrab­bade företaget ett kapitalfillskott för att kunna driva verksamheten under en lid då angelägenheten av och förutsättningarna för en rekonstruktion undersöks.

Redan nu finns vissa medel som används i sådant syfte. För all få ökat rådrum för långsiktiga lösningar i samband med förelagsnedläggningar finns sedan början av 1950-talet ett varselsystem, som innebär att länsarbetsnämn­den och vederbörande arbetstagarorganisationer skall varslas viss tid i förväg vid personalinskränkningar. Nuvarande regler om varsel finns i lagen (1974:12) om anställningsskydd och lagen (1974:13) om vissa anställnings­främjande ålgärder. Del finns även vissa andra arbelsmarknadspolitiska medel, bl.a. arbetsmarknadsstyrelsens möjlighet till s.k. rådrumsbeställ­ningar hos krisdrabbade industriförelag, som syftar fill atl skapa ökal rådrum.

För att ge ytterligare möjligheter till rådrum vid vissa speciellt omfattande och besvärliga förelagskriser tillkom år 1972 kungörelsen (1972:302) om statsbidrag fill nedläggningshotade förelag. Enligl denna kan statligt slöd ulgå under högst sex månader lill förelag i konkurs eller Ivångslikvidafion, som sysselsätter minst femtio personer. Stödet är i normalfallet maximerat lill belopp som motsvarar en tredjedel av lönekostnaderna. Bidrag utgår inle

 

Del II 1:3   Skr. 1980/81:103                                                282

under varseltid. Vissa dispensregler finns. I praktiken har stöd enligt kungörelsen utgått endast i begränsad omfattning. Under de senaste årens ekonomiska kris har dock stödet utnyttjats mer än tidigare.

Det kan vidare nämnas all del år 1972 (prop. 1972:127, FöU 25, rskr 325) infördes etl finansieringsstöd för vissa branscher i syfte att bevara från försörjningsberedskapssynpunkl viklig produktion inom landet. Della slöd administreras av överslyrelsen för ekonomiskt försvar.

Av belydelse i sammanhanget är också den statliga lönegarantin vid konkurs. Bestämmelser härom finns i lagen (1970:741) om stafiig lönegaranti vid konkurs. I korthet innebär dessa bestämmelser alt staten svarar för betalning av arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning eller fordran på pension vid konkurs. Utbetalningarna på grund av lönegarantin har stigit kraffigt de senaste åren. De uppgick budgetåret 1974/75 lill cirka 25 milj. kr. och lill cirka 335 milj. kr. budgetåret 1978/79. Prognoserna för innevarande budgetår tyder dock på en viss minskning.

I en inom arbetsmarknadsdepartementet utarbetad promemoria (Ds A 1977:1) föreslogs all etl särskilt avvecklingsslöd skulle kunna utgå lill företag inom teko- och skoindustrin. Syftet med slödel var all i vissa fall förlänga avvecklingsperioden vid nedläggning av förelag inom vissa branscher. Slödel skulle vara utformat på i huvudsak samma sätt som i 1972 års kungörelse men kunna sättas in redan vid betalningsinslällelse ulan atl företaget gått i konkurs eller trätt i likvidafion. Slödel föreslogs kunna utgå med belopp motsvarande högst 75 % av lönekostnaderna i längst tolv månader med möjlighet till förlängning i undanlagsfall. Som ell särskilt problem pekades i promemorian på alt företaget trots all driften upprätthölls med hjälp av statligt slöd ändå skulle kunna försättas i konkurs av någon borgenär.

Förslaget i promemorian logs efter remissbehandling upp i prop. 1976/77:105 om ålgärder för textil- och konfeklionsindustrin. Med hänvis­ning till att de konkursrättsliga frågorna behövde övervägas ytterligare ansågs införandel av elt särskilt avvecklingsslöd böra anslå.

Frågan har därefter utretts inom arbetsmarknadsdepartementet med särskild inriktning på alt lösa samordningsproblemen i förhållande lill konkurslagsliftningen. Syftet har varit all skapa en form för slöd till nedläggningshotade förelag - generelll eller begränsat lill vissa regioner eller branscher e.d. - som kan sättas in före konkurs eller likvidation utan atl borgenärernas intressen blir lidande. Del kan nämnas all denna fråga aktualiserades i samband med de ändrade regler om konkursförvaltning som riksdagen beslutade våren 1979 (prop. 1978/79:105, LU 1978/79:19, rskr 1978/79:309). I proposifionen (s. 155) behandlades frågan om etl allmänt ombud skulle kunna tillsättas i konkurs. Därvid förordades, med hänvisning fill pågående utredningsarbete om vilka medel samhället bör sälta in när förelag befinner sig i ekonomisk kris, att man i avvaktan på resultatet av della arbele skulle uppskjuta ställningstagandet fill frågan om införande av sådanl ombud. Även vid riksdagsbehandlingen hänvisades fill utredningsarbetet vid ställningstagandet lill vissa förslag (se LU 1978/79:19 s. 87 ff).

Utredningsarbetet finns som lidigare berörts redovisat i en inom arbets­marknadsdepartementet utarbetad promemoria.

Som framgår av del nämnda har del hittillsvarande utredningsarbetet beträffande rådrumsslödel haft som främsta mål all finna en lösning på samordningsproblemen mellan de arbelsmarknadspolitiska insatserna och konkurslagsliftningen. I den nyss nämnda promemorian föreslås att i della syfte tillskapas ell nytt rättsinstitut, registrerad betalningsinslällelse, som ger

 

283                       Kommittéer: Industridepartementet    Del II 1:3

ell visst skydd mot säraklioner från borgenärernas sida redan innan man tagit ställning lill vilken väg som skall väljas, avveckling eller rekonstruktion.

Innan ståndpunkt las till förslagen i promemorian bör vissa frågor rörande rådrumsslödel belysas ylterligare och jag förordar all en särskild utredare tillkallas härför. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för budget- och arbetsmarknadsdepartementen.

Vad som framför allt kräver ylterligare utredning är den grundläggande frågan om det i en allsidig belysning är befogal all i nuvarande läge införa en ny stödform för ekonomiskt svaga förelag av del slag som rådrumsslödel representerar. Härvid måsle beaktas alt förhållandena f.n. i fiera avseenden har ändrats sedan frågan om ell rådrumsstöd först blev aktuell. De senaste årens ekonomiska utveckling har inneburit slora påfrestningar för Sverige. Budgetunderskottet har ökat kraffigt och budgetarbetet har präglats av stor reslrikfivilet med nya utgifter och noggrann prövning av gamla. Det finns anledning att räkna med att samma förhållande kommer att gälla de närmaste åren. Redan av del skälet måsle införandel av en ny statlig stödform kunna motiveras med ytterst starka skäl. Vidare gäller stödet krisdrabbade företag. I finansplanen fill budgetpropositionen 1980 (prop. 1979/80:100, bil. 1 s. 38) understryks särskilt viklen av atl industripolitiken ges en offensiv inriktning och i första hand avser alt stödja utvecklingen av konkurrenskraftiga branscher och förelag. Endasi i speciella fall, framhålls det, kan den inriklas på alt upprätthålla verksamheten i vikande bransch­er.

Utan mycket starka begränsningar för dess användning är ett rådrumsstöd mindre väl förenligt med en offensiv inriktning av industripolitiken. Elt slöd som innebär alt slaten slår för en betydande del av etl förelags lönekoslnader under viss tid måsle nödvändigtvis la stora resurser i anspråk, om del används i större omfattning. Ell generellt rådrumsslöd kan också komma all påverka andra företag inom samma bransch. Det är sålunda svårt all utforma ett sådanl slöd ulan all livskraftiga förelag drabbas av olämpliga konkurrens­snedvridande effekter. Över huvud måste Vid utformningen av elt syslem med sådanl stöd tillgodoses all alla de aspekter på rekonslruklionsärenden jag tidigare nämnt kan beaktas.

Vad jag nu har anfört hindrar givetvis inte atl del kan finnas situationer där etl lämpligt utformat rådrumsslöd är mofiverat för atl få en frist för överväganden som inte kan uppnås med nuvarande medel. Del får natur­ligtvis inte vara så all staten tvingas la ställning i rekonslruklionsärenden på etl beslutsunderlag som av rena tidsskäl är ofullständigt eller atl angelägna rekonstruktioner försvåras av säraklioner från borgenärernas sida. De erfarenheter som hittills vunnits av den i regeringskansliet verksamma expertgrupp (EFSU) som svarar för samordningen på central nivå av statens ålgärder i obeståndsärenden lyder dock på att de möjligheler som f.n. finns all åstadkomma sådana rekonstruktioner i de allra flesta fall är tillräckliga. Del finns emellertid i sammanhanget anledning erinra om atl regeringen vid några fillfällen, bl.a. för all vinna tid för all undersöka möjlighelerna fill rekonstruktion, beviljat statligt regionalpolitiskt slöd och kredilslöd som inle helt har överensstämt med grunderna för sådanl slöd. Om delta har riksdagen underrättats (prop. 1977/78:100, bil. 17 s. 98). Besluten har mofiverals med ärendenas brådskande natur och avsaknaden av en för ändamålet helt lämpad stödform.

Utredaren bör således med utgångspunkt från de möjligheler som f.n. finns för alt skapa rådrum då företag råkar i kris analysera och precisera i

 

Del II 1:3    Skr. 1980/81:103                                               284

vilka fall den nuvarande ordningen är otillräcklig och hiir man bäst bör komma lill rätta med eventuella brister. Om utredaren finner tillräckligt starka skäl för etl slöd av det slag som rådrumsslödel representerar, bör utredaren lämna ett förslag så utformat atl det tillgodoser de krav som jag har nämnt.

Utredaren bör vid utformningen av etl sådanl förslag tillgodogöra sig de erfarenheter som har vunnits vid utredningsarbetet inom arbetsmarknads­departementet. Härvid vill jag dock framhålla följande. I arbetsmarknadsde­partementets promemoria aktualiseras den lidigare berörda frågan om ell allmänt ombud vid konkurser och ackordsuppgörelser. Denna fråga hör visserligen som tidigare berörts samman med frågan om vilka stödformer som samhället kan sälta in när ell förelag befinner sig i ekonomisk kris. Den ulgör emellertid samtidigt en del av den större frågan om ell allmänt ombud över huvud taget skall finnas i konkurser eller ackordsuppgörelser och i så fall vilken ställning ombudet skall ha. Denna fråga är föremål för FOK:s fortsatta överväganden och bör inte behandlas av utredaren.

I promemorian behandlas också vissa frågor som rör facklig medverkan i ärenden om stafiigt stöd lill företagen. Som påpekas i promemorian förekommer sådan medverkan redan f.n. i slor utsträckning. Hithörande frågor bör beaktas av utredaren.

Som jag nämnde inledningsvis har FOK i sill belänkande lämnat förslag lill organisation av den statliga uppföljnings- och rekonslruktionsverksamhelen. Förslaget innebär en avsevärd utbyggnad av framförallt länsstyrelsernas resurser. Det slatsfinansiella lägel är som jag lidigare anfört ytterst ansträngt och alla nya finansiella åtaganden för staten måsle prövas ytterst restriktivt. Vidare måsle en principiell inriktning av det statliga stödet på offensiva åtgärder leda fill all stödet i rekonslruklionsärenden prövas särskilt noga och med beaktande av alla de aspekter som jag har berört. Det blir då nödvändigl alt den beslutsfattande myndigheten har tillräcklig överblick för att göra den övergripande bedömning som behövs. Det är enligt min mening Iveksamt om den föreslagna regionaliseringen tillgodoser de krav på beslutssnabbhet och beslutsförhet som ofta är en förutsättning för alt en eftersträvad rekonstruk­tion skall kunna genomföras. T varje fall finns del skäl atl belysa denna fråga yllerligare innan ställning tas lill lämpligheten i all använda knappa resurser till så slora organisatoriska förstärkningar på regional nivå. Frågan har också visst samband med förslaget om införande av ell rådrumsslöd, eftersom beslutsbefogenheterna för etl sådanl slöd har förutsatts ligga på länsnivå. Om ell rådrumsslöd med en sådan utformning införs, blir det givelvis också nödvändigl atl ställa behövlig personal lill förfogande.

Enligl min mening bör därför, innan slutlig ställning las lill frågan om organisationen av den statliga uppföljnings- och rekonslruktionsverksamhe­len, vissa aspekter belysas ylterligare och jag förordar all del sker i samband med ulredningen om rådrumsslödel. Också i denna fråga har jag samrått med chefen för budgetdepartementet och chefen för arbetsmarknadsdepar­tementet.

Innan jag går in på de frågor som kräver ytterligare belysning, finns skäl alt något beröra den nuvarande organisationen och också något utförligare redovisa FOK:s förslag i delta hänseende.

Regeringen har den 5 juni 1973 utfärdat föreskrifter (ändrade senast den 8 februari 1979) rörande uppföljningen av ärenden angående statligt stöd. Föreskrifterna innebär i korthet all ansvaret för den rutinmässiga uppfölj­ningen främst åvilar den regionala utvecklingsfonden medan ålgärdsbeslulen

 

285                       Kommittéer: Industridepartementet    Del II 1:3

fallas av länsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens industriverk (SIND) eller regeringen. På central nivå finns härutöver försöksvis inom regeringskansliet den tidigare nämnda expertgruppen, EFSU. EFSU har till uppgift bl.a. att samordna uppföljningen och bevakningen av slalens fordringar i förelag som har fått statligt stöd. En närmare redogörelse för uppföljningssystemet finns i FOK:s belänkande.

FOK:s förslag lill organisation innebär följande.

På regional nivå vill FOK lägga ell ökat ansvar på länsstyrelserna i uppföljningsärenden och slå fast all det i första hand är dessa som skall svara för statens ålgärder i obeslåndsärenden. Förfarandet förelås formaliseral på visst sätt. Inom varje län skall bildas en beredningsgrupp med företrädare för länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, kronofogdemyndigheten och den regio­nala utveckHngsfonden. Vid akuta obeslåndsfall förutsätts atl överläggning­ar om den uppkomna situationen äger rum inom en kärna av beredningsgrup­pen.

Gruppen förutsätts utarbeta rapporter och framlägga förslag i obestånds­ärenden. Beredningen förutsätts ske under samråd med förelaget och berörd kommun saml berörda myndigheter, arbetsmarknadsorganisationer och andra organ. Om ärendet har sådan karaktär alt del bör eller skall handläggas på central nivå, skall länsstyrelsen eller del beslutande länsor­ganet vidarebefordra rapporten och förslagen dit.

Länsstyrelsens beslutsbefogenheter i obeståndssituationer föreslås för­stärkta på del sällel alt länsstyrelsen får efterge fordringar på grund av lokaliseringsstöd som den själv har beviljat. Vidare föreslås alt länsstyrelsen -i motsats lill vad som nu är fallet - får besluta om stöd också till förelag som är, nyligen har varit eller kan väntas inom kort bli föremål för bevaknings-eller uppföljningsålgärd.

På central nivå föreslår FOK all de samordningsuppgifter som f.n. vilar på EFSU flyttas ur regeringskansliet lill en nyinrättad permanent samrädsdele­galion, som administrativt knyts fill SIND. Två handläggare föreslås bli filiförda SIND för arbele inom delegationens kansli. Delegationens kärna skall beslå av företrädare för SIND och AMS med möjlighet all vid behov adjungera företrädare för andra myndigheter och intressen. Resultatet av samrådet i delegationen förutsätts kunna läggas lill grund för beslut av SIND och AMS. Skulle de båda myndigheterna i ell ärende som berör dem båda inta skiljaktiga ståndpunkter, skall ärendet hänskjutas lill regeringen. Så skall ske även när regeringen enligl gällande beslutsordning skall avgöra frågan.

Beslutsbefogenheterna för AMS föreslås utvidgade på del sättet alt AMS får rätt atl efterge fordringar på grund av lokaliseringsstöd som AMS beviljat.

FOK:s förslag innebär att EFSU upphör. Enligl FOK bör regeringen i fortsättningen endast när synneriiga skäl föreligger direkt la upp ell rekonslruktionsärende till prövning. Om framställningen om hjälp kommer direkt lill regeringen, bör denna enligl FOK i de flesta fall kunna hänvisa de hjälpsökande fill den myndighet inom vars ansvarsområde ärendet närmast hör eller, när särskilda skäl lalar för del, till samrådsdelegalionen.

Som jag nämnt finns vissa grundläggande krav som måsle ställas på organisationen. Först och främsl måsle det beslutande organet ha den överblick som behövs för all kunna väga in alla de aspekter som måsle beaktas. Vidare krävs alt rekonslruklionsärenden kan avgöras snabbt, vilket innebär all det organ som handlägger ärendet i möjligaste mån också bör

 

Del II 1:3   Skr. 1980/81:103                                                286

kunna fatta de beslut som påkallas.

Den hittillsvarande organisationen har kännetecknats av etl föga formali­seral förfarande som dock väl tillgodosett kraven på beslutsförhet och beslutssnabbhet i brådskande situationer. FOK:s förslag grundar sig inte heller på kritik av den nuvarande ordningen i dessa avseenden.

Den förstärkta regionaliseringen motiverar FOK med all länsstyrelserna har nära fill förelagen och god kännedom om länets arbetsmarknad och näringsliv. Vidare anges som skäl att decentrahseringen möjliggör snabb handläggning.

Den nya organisafionen på central nivå motiveras på följande sätt. Enligl FOK har erfarenheterna visat all hjälpsökande förelag i inle oväsentlig utsträckning vänt sig direkt lill regeringen ulan atl undersöka möjligheterna till hjälp av regionala organ eller centrala verk. Dessutom har ibland regionala organ - mol gällande regler - anmält ell ärende dirtekl lill regeringen med förbigående av de cenirala verken. Lika ofta har företag och kommuner hos regeringen påkallat ingripande vid förelagskriser. Del sammanhänger enligl FOK méd det allmänna behovel hos medborgarna all komma till tals med beslutsfattarna på högsta nivå. Det har emellertid fått till konsekvens atl de berörda verken, främsl AMS och SIND, alltmer har kommit alt ställas ål sidan inom sina ansvarsområden, vilkel är otillfreds­ställande både förvaltningsrällsligl och från allmänna effektivitetssynpunk­ter. Genom den föreslagna organisationen menar FOK alt behovet bör minska alt vända sig direkt till regeringen i obeslåndssiluationer.

Den av FOK föreslagna organisationen tillgodoser utan tvekan krav på stadga och klara ansvarsområden. Vad som enligt min mening framförallt behöver ylterligare belysas är huruvida den kan genomföras ulan oaccep­tabla förluster i fråga om de grundläggande kraven på överblick, beslutsför­het och beslutssnabbhel.

Del är särskilt vissa omständigheter som komplicerar situationen. Erfa­renhetsmässigt behöver ett förelag på obestånd som skall rekonstrueras inte bara hjälp för alt återställa soliditeten utan därutöver också krediter i någon form, I.ex. för alt täcka behovet av nödvändigl rörelsekapital. Bankkrediter kommer sällan i fråga i den omfattning som behövs ulan att banken kräver förstärkta säkerheter i form av t.ex. slallig garanti.

Även om länsstyrelsen får något vidgade beslutsbefogenheter enligt FOK:s förslag, torde endasi undantagsvis situafionen i obeslåndsfall vara sådan all länstyrelsen själv kan falla samtliga beslut som behövs. Det gör all del är tveksamt om regionaliseringen verkligen ger några pålagliga vinster i fråga om beslutssnabbhet. Del finns i stället en risk för ökad tidsutdräkt genom det formaliserade förfarandet.

I slörre rekonstrukfionsärenden är situationen ofta myckel komplicerad. Det kan finnas fordringar på skaller och avgifler, på lokaliseringsstöd som har beviljats av länsstyrelsen och/eller AMS och/eller regeringen och på lån som har beviljats av utvecklingsfonden och/eller industriverket och/eller regeringen i form av direkllån eller garantilån. Det kan också finnas kombinalionslån från utvecklingsfonden/Sveriges Invesleringsbank och/eller lån av Norrlandsfonden.

Också beslutsbefogenheterna hos AMS och SIND är ofta så begränsade atl ärendet under alla omständigheter måste prövas av regeringen. FOK:s förslag upptar inte heller någon inskränkning i besvärsrällen. Del innebär en uppenbar risk för atl åtskilliga ärenden, där AMS eller SIND avslår ansökningen, förs vidare fill regeringen. Frågan om hur slor belastningen blir

 

287                      Kommittéer: Industridepartementet   Del II 1:4

på regeringen har inte FOK tagit upp ulom i myckel allmänna ordalag.

Ell genomförande av FOK:s förslag innebär med slor sannolikhet ökad tidsutdräkt i rekonslruklionsärenden och del är väsenfiigt alt effekterna av FOK:s förslag får ytterligare belysning.

Utredaren bör sålunda med utgångspunkt från hittillsvarande erfarenheler av rekonslruklionsärenden och de omständigheter jag särskilt nämnt la ställning till om den av FOK föreslagna organisationen fillräckligt väl uppfyller kraven på överblick, beslutsförhet och beslutssnabbhel. Utredaren bör självfallet också beakta de synpunkler som i denna fråga framkommer vid remissbehandlingen av FOK:s belänkande. Om utredaren finner atl förslaget inte uppfyller angivna krav, bör han föreslå ändringar i åsyftat hänseende. Utgångspunkten bör dock Hksom för FOK vara atl besluten inle skall ligga på en högre nivå än vad som är nödvändigl för att de särskilda kraven skall uppfyllas.

Del bör inle ingå i utredarens uppdrag alt la ställning lill FOK:s förslag i övrigt i betänkandet.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet

all fillkalla en särskild utredare med uppdrag alt utreda vissa frågor rörande rekonslrukfion av krisdrabbade förelag, m.m.

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver

all kostnaderna för utredningen skall belasta fjortonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Induslrideparlementet)

4. Vissa frågor om elanvändning

Dir. 1980:46

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-17

Statsrådet Petri anför.

Sverige har genom sill stora oljeberoende ett utsatt försörjningsläge. Den slora oljeimporten medför också betydande ekonomiska problem. Mot denna bakgrund är del utomordenfiigt angelägel alt vårt lands oljeanvänd­ning minskar så långl som del är tekniskt och kommersiellt möjligt.

På sikt bör huvuddelen ay vår energitillförsel baseras på uthålliga, helst inhemska och förnybara, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. En kraffig salsning kommer all genomföras för att introducera inhemska bränslen såsom skogsavfall och torv. Kol kommer sannolikt åler all börja användas i större skala. Vidare kommer fortsalla insatser atl göras för all utveckla förnybara energikällor som vindkraft, solenergi och energiskog.

I avvaktan på all de förnybara energikällorna blir tillgängliga i slörre skala erbjuder elenergin vid sidan av de inhemska fasla bränslena och kol en möjlighet all snabbi minska oljeberoendet.

 

Del II 1:4    Skr. 1980/81:103                                               288

Enligl min mening bör dock inle elenergin få användas på ell sådanl sätt alt man får låsningar lill ell ökat elutnyttjande i framtiden.

Etl sätt atl förhindra sådana låsningar är all bostads- och lokaluppvärm­ning utformas på lämpligt sätt.

Valet är uppvärmningssystem för byggnader har en betydande inverkan på utvecklingen inom energiområdet. F.n. uppvärms fiertalet byggnader med värme från egna oljepannor. Användningen av fjärrvärme och elvärme ökar emellerfid slarkl. De senaste åren har uppvärmningen av nyproducerade bostäder lill en mycket slor del grundats på fjärrvärme och elvärme. En övergång i befinlliga byggnader från enskild oljeuppvärmning fill fjärrvärme och elvärme pågår också.

I byggnader med oljepanna liksom i fjärrvärmesysiem och syslem baserade på en panncentral som är gemensam för flera byggnader distribueras värme i regel via s.k. vattenburen värme med vallenradiatorer i varje rum. Del senaste året har installation av vattenburna elvärmesystem i småhus blivit allt vanligare. Under år 1979 såldes i Sverige 625.000 elradiatorer och 50.000 elpannor. Det belyder all det under detta år installerades vattenburen elvärme i ungefär samma omfallning som direkt­verkande elvärme med elradialorer. Detla gäHer både nyproducerade småhus och befinlliga småhus där oljevärme byts ul mot elvärme.

Direktverkande elvärme med elradialorer har den nackdelen all endast el kan användas som energibärare. Värmesystem som grundas på cirkulerande vallen ger däremot möjligheler alt grunda uppvärmningen på fjärrvärme, el eller pannor utformade för olika bränslen. Denna ökade flexibilitet uppnås lill priset av högre investeringskostnader.

Nya uppvärmningsmeloder, I.ex. utnyttjande av spillvärme, värmepump eller solvärme, är redan eller väntas bH ekonomiskt konkurrenskraftiga. Metoderna förutsätter värmedistribulion baserad på vatten eller luft. Moder­na vattenburna system kan emellertid inle på elt enkelt sätt anpassas till dessa tillämpningar eftersom väsentligt slörre vatlenfiöden och radiatorylor behövs än i dagens valtensnåla system. Detla hänger samman med atl man i den nya tekniken arbetar med väsentligt lägre vattentemperaturer.

Del är angelägel all den tillgängliga elenergin används för alt på bästa sätt spara olja. Samtidigt bör rimliga förulsällningar skapas för att denna elanvändning sker på elt sådanl sätt atl vi inte blir låsta till elt ökal elutnyttjande i framliden. Vidare får elanvändningen inte försvåra inlroduk­tionen av uthålliga, helst inhemska och förnybara, energikällor.

Jag föreslår all en särskild kommitté tillkallas för all utreda dessa frågor. Kommittén bör koncentrera sig på användningen av elenergi för uppvärm­ningsändamål. Av intresse är då främst tillkommande användning av elvärme i småhus. Även tillfällig användning av elpannor i fjärrvärmesystem och inom industrin bör behandlas. Kommittén bör vara oförhindrad atl behandla även andra användningsområden. Vad gäller utredningsarbetets närmare omfattning och inriktning vill jag efter samråd med chefen för bosladsdeparlemenlel anföra följande.

Del är angelägel all användningen av el för uppvärmningsändamål i nytillkommande permanenlbyggnader och vid konvertering från oljeeldning till eluppvärmning i befintlig permanentbebyggelse sker på ell sådanl sätt all en framfida övergång lill annal uppvärmningssyslem inle motverkas. Vattenburna system har betydande fördelar framför direktverkande elvärme med elradiatorer i detta avseende. Kommittén bör belysa hur en från allmän energisynpunkt rimlig avvägning bör göras mellan önskemålet om fiexibilitet

 

289                      Kommittéer: Industridepartementet   Del II 1:4

och de ökade investeringskostnader som kan uppslå. Kommilléns uppgift bör vara atl utarbeta förslag som gör del möjligt all förhindra användningen av direktverkande elvärme med elradiatorer i viss tillkommande permanenlbebyggelse och vid konvertering från oljeeldning vid uppvärm­ning av befintlig permanenlbebyggelse. Utredningsarbetet bör bedrivas med utgångspunkt i alt förbud mol direktverkande elvärme med elradialorer i viss tillkommande permanenlbebyggelse skall kunna införas den 1 januari 1982. Kommittén kan därvid delvis utnyttja det material som har redovisats av elvärmeutredningen i betänkandet (Ds 11977:9) Restriktioner för uppvärm­ning med elradialorer och i remissyttrandena över nämnda belänkande. Del ankommer på kommittén all definiera den nytillkommande permanentbe­byggelse som skall beröras av förbudet. Restriktionerna mot direktverkande elvärme med elradiatorer bör inte gälla fall då uppvärmningen huvudsakli­gen grundas på solvärme, värmepump o.d. och elradialorer används endasi för tillskotlsvärme. Kommittén bör ange kriterier för när elvärme är alt anse som tillskotlsvärme.

Kommittén bör koncentrera arbelel på alt ange hur uppvärmningssysle-men skall utformas för atl den önskade flexibiliteten ska uppnås. Jag tänker då närmasl på frågan i vilken ulslräckning vattenburna system bör utformas som lågtemperatursystem. I utredningsarbetet bör beaktas de förslag till föreskrifter om införande av lågtemperatursystem som slalens planverk har redovisat i en utredning om anpassningsbara uppvärmningssystem. Kom­mittén bör belysa även möjligheterna till användning av eldrivna värmepum­par i såväl nytillkommande som befinthg bebyggelse samt ge förslag lill hur värmepumpar skall användas för alt på effektivast möjliga sätt spara olja.

Kommittén är oförhindrad att ange andra vägar än dem som jag här har angett, för all nå den eftersträvade flexibiliteten. Jag tänker då bl.a. på en byggnadsleknisk utformning av byggnaderna som möjliggör en framtida inslallalion av lågtemperatursystem.

Kommittén skall ange de ekonomiska konsekvenserna för samhällsekono­min i stort, för staten, kommuner, företag och enskilda av föreslagna ålgärder. Kommitténs förslag bör utformas med utgångspunkt i all de fördelar i form av ökad flexibilitet som kan uppnås genom ett förbud mot direktverkande elvärme med elradialorer skall stå i rimlig proportion till de ekonomiska uppoffringar som blir nödvändiga. Även vägar för all finansiera de åtgärder som kan bli aktuella alt ulföra som en följd av utredningens förslag och som ankommer på slaten och kommuner, måste anges. Jag vill här särskilt erinra om de tilläggsdirektiv (dir. 1980:20) som meddelats alla kommittéer och särskilda utredare i dessa frågor. Där sägs bl.a. atl del är nödvändigt atl olika reformers effekter på den kommunala verksamhtens volymutveckling och på den kommunala ekonomin klarläggs. Därför måste kommittéerna noga beakta de kommunalekonomiska konsekvenserna av lämnade förslag och redovisa elt genomarbetat underlag som medger bedömningar i dessa avseenden. Kommittén bör beakta vad som sägs i dessa filläggsdirektiv i sitt arbele. Kommittén bör även belysa inverkan på försörjningsberedskapen av föreslagna ålgärder.

Ell förbud mol direktverkande elvärme med elradialorer i viss ny permanenlbebyggelse skulle kunna medföra en ökad inslallafion av oljepan­nor i småhus, vilkel skulle strida mot strävandena atl minska oljeberoendet. Åtgärder bör enligt min mening övervägas för alt förhindra en sådan utveckhng. Ett förbud bör innebära en så administrativt enkel hantering som möjligt. Kommittén bör lämna förslag till hur etl sådant förbud liksom

19 Riksdagen 1980/81. 1 samL Nr 103

 

Del II 1:4    Skr. 1980/81:103                                               290

eventuella regler om uppvärmningssystemens utformning kan inpassas i lagstiftningen.

Ett förbud mol användning av direktverkande elvärme med elradialorer kan behöva förenas med möjligheler till undanlag. I utredningsarbetet bör ingå all överväga i vilken omfallning undantag bör kunna medges och vilka krav som då bör ställas. Hänsyn bör härvid las lill lekniska, ekonomiska, administrativa och miljömässiga synpunkter. Samtidigt bör beaktas kravet på enkelhet och intresset alt motverka byråkrati.

Elt förbud mot viss användning av direktverkande elvärme med elradia­lorer kan komma alt innebära omställningsproblem för de inhemska förelag som fillverkar utrustning för uppvärmningssystem baserade på elradialorer. Utredningen bör belysa dessa problem och lämna förslag lill eventuellt erforderHga åtgärder.

Som jag lidigare har nämnt bör målsättningen vara all använda den fillgängliga elenergin för alt på effektivast möjliga sätt spara olja utan all det uppstår låsningar lill ett ökat elutnyttjande i framliden. Oljeeldade helval­lencenlraler och pannor inom industrin har högre verkningsgrad och använder biHigare olja än pannor i enskilda hus. Användning av elpannor i fjärrvärmesysiem och inom industrin bör därför begränsas fill perioder med fillfälliga överskott av vattenkrafts- och kärnkraftsproducerad elenergi. Sådana perioder kan under 1980-talet uppstå under vår, sommar och höst vissa år. Vid sådana tillfällen bör elenergi kunna användas för att spara olja i fjärrvärmesysiem och inom industrin. Ulredningen bör ange i vilken utsträckning elpannor bör införas och utnyttjas i sådana system. Installation av elpannor i fjärrvärmesysiem bör inle ske på ell sådanl sätt alt utbyggnad av fastbränsleeldade hetvallencentraler onödigtvis fördröjs eller förhind­ras.

Kommittén bör samråda med utredningen (B 1979:06) om beskattning av energi m.m.

Kommitténs överväganden och förslag bör redovisas senast den 15 oktober 1980.

Med hänvisning tiH vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar del statsråd som har förordnals alt föredra ärenden som rör energipolitiken

alt tiHkalla en kommitté med högst 4 ledamöter med uppdrag alt utreda vissa frågor om elanvändning,

att utse en av ledamöterna alt vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

atl kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Industridepartementet)

 

291                      Kommittéer: Industridepartementet   Del II 1:5

5. Översyn av systemet för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit m.m.

Dir 1980:50

Beslut vid regeringssammanträde 1980-05-29

Departementschefen, stalsrådel Åsling, anför

Enligt riksdagens beslut (prop. 1977/78:155, NU 1977/78:73, rskr 1977/ 78:379) infördes den 1 juli 1978 ett nytt exportkredilsyslem för en försöks­period av tre år. Beslutet innebar följande.

För det första gavs AB Svensk Exportkredit (SEK) möjligheler alt fill internafionellt konkurrenskraftiga villkor refinansiera exportkrediter. Genom statsstödda exportkrediter tillgodoses exportföretagens finansie­ringsbehov i väsenlHga avseenden. Förelagen får tillgång lill refinansierings-möjligheler som innebär att exportkredit fill fast ränta kan erbjudas redan i samband med offert. Förelagen och bankerna får säkrad tillgång lill refinansieringsmedel inom ramen för elt enkelt och lättöverskådligt sys­lem.

För del andra kompletterades det extra avdrag vid inkomsttaxeringen som lämnades för vissa räntekostnader vid exportkredit med etl bidrag för de förelag som inle kunde utnyttja avdraget.

I samband med denna reform av systemet för subventionerade exportkre­diter infördes möjligheler för Sveriges Investeringsbank AB all ge statsstöd­da krediter för leveranser inom landel i vissa fall när utländsk stalsstödd kreditkonkurrens kan påvisas.

Av de två stödformerna för exportkrediter har SEK-systemet kommit alt få störst belydelse. Reglerna för kreditgivningen återfinns i förordningen (1978:404) om exporlkreditfinansiering med statligt stöd, m.m. (ändrad 1978:996). ViHkoren för krediterna skall slå i överensstämmelse med den överenskommelse om rikfiinjer för begränsning av statligt stöd till export­kreditgivning som Sverige har biträtt, den s.k. consensusöverenskommelsen, saml med tillämpningen av överenskommelsen. SEK:s kostnader för skillnader mellan upp- och utlåningsräntor samt kursförluster ersätls av staten. Kostnadstäckning för ränledifferensen och eventuella realiserade kursförluster sker årsvis i efterskott.

Enligl riksdagens beslut får SEK inom en ram av 10.000 milj. kr. lämna exportkrediter eller utfästelser därom under försöksperioden den 1 juh 1978-den 30 juni 1981. Numera ingår även expori av nybyggda fartyg i försöks­verksamheten (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115). Av den totala ramen hade med anledning av beviljade krediter och gjorda utfästelser den 20 februari 1980 lolalt 5.870 milj. kr. avräknats. Utnyttjandet av syslemel har blivit större än vad som förutsågs när del infördes. Ell stort anlal utfästelser om exportkrediter har lämnats. Riksdagen har nyligen beslutat om en ökning av ramen under försöksperioden till 18.000 milj. kr. (prop. 1979/80:125 bil. 11, NU 1979/80:58, rskr 1979/80:346). Fullmäktige i riksbanken har i del sammanhanget i etl remissyttrande över en framställning från SEK att öka ramen ifrågasatt den omfattande subvenfionering av en del av Sveriges expori som syslemel innebär. Fullmäktige förordar atl översyn av systemet görs och all del därvid övervägs om subvenlioneringsgraden bör sänkas.

Syslemel med statsstödda exportkrediter genom SEK har lett fill en kraftig

 

Del n 1:5    Skr. 1980/81:103                                               292

statlig subventionering av vissa delar av den svenska exporten. Export av kapitalvaror, enlreprenadarbeten och konsulttjänster särskilt till utvecklingsländer, statshandelsländer och vissa industriländer har subven­tionerats i betydande ulslräckning. Stalssubvenlionerad kreditgivning vid exportaffärer medför slora risker för snedvridning av resursallokeringen inom etl lands ekonomi. Della kan ge på en lång sikl ineffektiv industri­struktur. I princip bör de delar av näringslivet som inle klarar den internationella konkurrensen ersättas av konkurrenskraftigare enheter. Subventionen har ökal snabbt under senare lid eftersom räntevillkoren för de statsstödda krediterna har varit oförändrade medan marknadsräntorna har stigit snabbt för de mest akluella valutorna. Riskerna för snedvridning har därigenom ökal samtidigt som de slatsfinansiella effekterna har bHvit betydande. I della sammanhang bör också den internationella diskussionen uppmärksammas om riskerna för atl ökade statliga subventioner leder till en snedvridning av den internationella handeln.

Del ökade intresset för all bevaka dold protekfionism har manifesterat sig såväl inom OECD som inom GATT. Med hänsyn lill sill stora utrikeshan­delsberoende skulle Sverige höra till de länder som skulle förlora mest på en protektionistisk utveckling. Å andra sidan torde delar av svensk industri få problem utan sådan kreditgivning eftersom många andra länder använder stalsstödd exportkreditgivning som etl konkurrensmedel. Om en utbyggnad av kapitalvaruindustrin eftersträvas kan de statsstödda exportkrediterna vara lill fördel för den industriella utvecklingen och exporten på lång sikt.

Sverige har i internafionella förhandlingar verkat för ett minskal subven­tionsinslag genom en höjning av räntorna för statsstödda exportkrediter. Inom OECD-krelsen pågår f.n. diskussioner kring en bättre marknadsan­passning av räntevillkoren inom den s.k. consensus-överenskommelsens ram. En smärre uppjustering av räntenivån har beslutats fr.o.m. den 1 juH 1980. Förutsättningarna för det svenska syslemel kan komma att väsentligt förändras om mera omfattande ändringar av villkoren för statsstödda krediter skulle komma fill stånd inom överenskommelsens ram.

Försöksverksamheten med statsstödd exportkreditfinansiering avslutas den 30 juni 1981. Den hilfillsvarande verksamheten bör utvärderas före försöksperiodens utgång. Utvärderingen bör kunna ligga lill grund för elt slällningstagande lill frågan om verksamheten bör fortsäfta och i så fall i vilken form. Jag föreslår därför efter samråd med cheferna för budget- och handelsdepartementen atl en särskild utredare tillkallas för uppgiften. Utredaren bör lägga fram förslag om vad som bör gälla efter försöksperio­dens utgång.

Till ledning för utredningsarbetet vill jag vidare anföra följande.

Utredaren bör undersöka hur SEK-systemet har påverkat den svenska industrins konkurrensmöjHgheler på olika marknader. Vidare bör utredaren analysera systemets effekter på industrins strukturulveckling på längre sikl, med särskild betoning på effekterna för olika delar av industrin. Åven effekterna på kortare sikt och hur de kan variera i olika konjunkturlägen bör studeras Hksom systemets effekter på kapitalmarknaden. Utredaren bör undersöka hur exporlkredilsyslemel har påverkal de svenska förelagens konkurrensmöjligheter på olika marknader. Effekterna på andra länders handel av respektive lands exportkreditsubvention kan i delta sammanhang också vara av intresse. Härvid bör också belysas hur den totala exportkredi­tvolymen har utvecklats både absolut och i relafion fill den totala exporten.

 

293                       Kommittéer: Industridepartementet    Del II 1:5

Vidare bör utredaren analysera systemels effekter på förelagens konkurrens­villkor och söka klarlägga vilka effekter systemet hittills har haft på företagens val av exportmarknad, faklureringsvalula och betalningssätt. En analys av effekterna bör också omfatta hur systemet har utnyttjats dels av olika företagskategorier, dels vid olika typer av exportaffärer.

Statsstödet vid exportkreditgivning genom SEK har utgått enligt den struktur som etablerats av consensus-överenskommelsen. Krediter i sam­band med export fill u-länder har erhållit större stöd än krediter i samband med export till i-länder. Denna differentiering för olika kategorier köparlän-der tillkom ursprungligen som resullal av en önskan från de kredilgivande ländernas sida att anpassa kreditkostnaden efter köparlandets ekonomiska styrka. Kostnaden för falfigare köparländer skulle vara lägre än kostnaden för rikare länder. Denna differentiering accentuerades vid den höjning av minimiräntorna för statsstödda exportkrediter som nyligen beslutats inom consensus-överenskommelsen. Med hänsyn lill Sveriges posifiva inställning lill ett främjande av u-ländernas ekonomiska utveckling har den ökade differensen fr.o.m. 1 juli 1980 tillåfits slå igenom i det svenska exporlkre­dilsyslemel.

Utredaren bör vidare slälla effekterna av verksamheten i relation fill såväl de statsfinansiella som de samhällsekonomiska kostnaderna. En sådan analys kan utgå från en bedömning av kostnaderna för hittills gjorda åtaganden. Utredaren bör i del sammanhanget pröva vilka effekter som uppslår när Sverige avviker från den internalionella utvecklingen på exporlkredilområdel och mer än andra länder begränsar subvenfioneringens storlek och sålunda pröva de sannolika effekterna för den svenska exportens konkurrenssituation av en mera restriktiv subventionering. Utredaren bör därvid beakta all kreditvillkor utgör en av fiera faktorer inom den totala konkurrenssituationen. Refinansiering av exportkrediter lill statsstödda villkor på consensusnivå är inle heller en nödvändig förutsättning för alt svenska exportföretag skall kunna offerera krediter lill consensusvillkor.

Ansträngningar görs f.n. alt få lill stånd yllerligare revidering av 1978 års consensus-överenskommelse. Överenskommelsen har som nämnts nyligen träffats om en mindre höjning av minimiräntorna för statsstödda exportkre­diter. Ytterligare överenskommelse som eventuellt kan komma till stånd får givetvis stor betydelse för del svenska systemets utformning och slalens kostnader. Om sådana yllerligare överenskommelse träffas bör utredaren anpassa sina förslag fill dem.

F.n. belastas statsbudgeten av kostnader för SEK-systemet. Jag förutser all dessa kostnader för staten inom några år kommer att bli stora redan för de åtaganden som hitfills gjorts. Utredaren bör undersöka möjlighelerna all på förhand bestämma de statsfinansiella effekterna av de åtaganden som staten gör genom SEK-systemet. Skulle utredaren finna all verksamheten bör fortsätla efter försöksperiodens utgång bör möjligheterna all föra över en del av kostnaderna på de förelag som kan utnyttja systemet undersökas.

I några fall har SEK inom systemets ram lämnat erbjudande om s.k. ramkrediler för finansiering av expori till vissa länder. Della innebär alt SEK ålar sig all finansiera alla affärer som kan komma att aktualiseras under viss tid och inom etl visst totalt rambelopp. Utredaren bör bedöma värdet av sådana arrangemang.

Även frågor av mera leknisk natur bör närmare analyseras av utredaren. Jag tänker här på bl.a. formerna för samråd mellan SEK och Exportkredil­nämnden (EKN), effekterna av EKN:s regler på SEK:s verksamhet, den

 

Del II 1:5    Skr. 1980/81:103                                               294

svenska tillämpningen av den s.k. consensus-överenskommelsen, SEK:s upplåningsformer för en refinansiering saml beslut om s.k. matching. Matching innebär bl.a. att räntan kan anpassas nedåt i de fall ell annal land erbjuder bällre villkor. Anpassningen av villkoren kan även avse en förlängning av kredittiden. Vidare bör utredaren studera om reglerna för vid vilken tidpunkt avlyft i SEK skall få ske behöver preciseras för all begränsa incitamentet all söka åtnjuta den subvenfionerade krediten vid allt tidigare lidpunkt. Del kan finnas anledning för utredaren all pröva frågan om räntevillkoren bör differentieras med hänsyn lill ullåningsvaluta. Specielll bör denna fråga studeras mol bakgrund av andra utländska företags möjligheter och konsekvenserna för de svenska företagens konkurrenskraft och även mol bakgrund av Iradifionella betalningsmönster samt risker för ökade statliga kostnader på grund av kursförlust vid upplåningen. Utredaren bör vidare behandla de frågor som SEK och EKN har aktualiserat i en skrivelse till regeringen den 17 maj 1979.

Jag vill slutligen också beröra de båda andra stödformerna.

Det av EKN administrerade avdrag-bidragssystemet för slöd fill export­kredilgivningen ulgör ett komplement till SEK-systemet. Utredaren bör analysera effekterna av detla syslem saml belysa för- och nackdelar med de olika systemen. Förslag bör redovisas om denna möjlighet bör finnas efter försöksperiodens utgång eller om syslemel bör avvecklas.

Syslemel med statsslödd kreditgivning i vissa fall via Sveriges Invesle­ringsbank får även del ses som elt komplement lill SEK-systemet med syfte att vid leverans inom Sverige jämställa svenska företag med utländska förelag som får statsslödd kredilkonkurrens. TiHämpningen av del systemet har varit restriktiv och bl.a. innefattat beslut av regeringen i varje enskilt fall när stalsstödd kredit kommit i fråga. En utvärdering av systemet har gjorts i den inom induslrideparlementet upprättade promemorian (Ds I 1980:11) Stöd till kredit för försäljning inom landet - en utvärdering. Mot bakgrund av de erfarenheter av systemet som där redovisas bör utredaren la ställning till om denna stödmöjlighel bör finnas efter försöksperiodens utgång.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära kontakt med SEK och EKN som även bör kunna förse utredaren med en betydande del av faktaunderla­get.

Utredaren bör bedriva sitt arbele skyndsamt så alt förslagen kan redovisas under december 1980.

Regeringen beslutade den 13 mars 1980 om generella direktiv till samtliga kommittéer (Dir 1980:20). Dessa direktiv gäller även för denna utvärde­ring.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för induslrideparlementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl utreda systemet för statsslödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit m.m.

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver

att kostnaderna för utredningen skall belasta fjortonde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Induslrideparlemenlel)

 

295                      Kommittéer: Industridepartementet   Del II 1:6

6. Utredning om sannolikheten för och effekterna av s.k. ångexplo­sioner i kärnkraftverk

Dir. 1980:67

Beslut vid regeringssammanträde 1980-09-11.

Statsrådet Petri anför.

Del är av största vikl att säkerhetsarbetet på kärnenergiområdet bedrivs på elt kraftfullt säll och alt hög beredskap mol olyckor upprätthålls. Ell betydelsefullt led i detta arbele är atl bedöma riskerna för olyckshändelser av skilda slag och konsekvenserna av eventuella olyckshändelser. En fråga som rönt uppmärksamhet i detta sammanhang är huruvida s.k. ångexplosioner av sådan styrka all de allvarligt kan skada reaklorlank och inneslutning kan inträffa i kärnkraftverk. Med ångexplosion avses därvid en explosion som är föranledd av alt en smäll reaktorhärd eller delar därav faller ner i del vallen som kan finnas i botten på reaklorkärlel eller reaktorinneslutningen.

I de utredningar rörande säkerheten vid kärnkraftverk som ulförts med anledning av reaktorhaveriet vid kärnkraftverket Three Mile Island (TMI) har konstaterats atl viss osäkerhet föreligger i vad mån en ångexplosion kan inträffa i ell kärnkraftverk och vad följderna av sådana explosioner kan bli.

Den kommission under ledning av doktor J.G. Kemeny som tillsattes av Förenta staternas president för all undersöka haveriet vid TMI bedömer del osannolikt att en ångexplosion skulle ha kunnat inträffa under haveriet vid denna reaktor. Den svenska reaktorsäkerhetsutredningen (1 1979:07) har i sitt belänkande (SOU 1979:86) Säker kärnkraft? inle närmare behandlat möjligheterna för ångexplosioner i kärnkraftverk.

Diskussionen om huruvida ångexplosioner är möjliga eller ej liksom de eventuella följderna av en sådan explosion i elt kärnkraftverk kom att inta en central roll i debatten inför den svenska folkomröstningen i kärnkraftsfrå­gan. Några klarläggande besked rörande ångexplosioner erhölls inle inför folkomröstningen.

I prop. 1979/80:170 om vissa energifrågor lämnades med utgångspunkt i reaktorsäkerhetsutredningens förslag lill säkerhetshöjande ålgärder vissa riktlinjer för del fortsatta kärnsäkerhelsarbetel. I propositionen berördes även i korthet beredskapsplaneringen mot kärnkraflsolyckor och statens strålskyddsinstituls rapport Effektivare beredskap som överlämnades till regeringen i december 1979.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen begärdes i motionen 1979/ 80:2056 (s) all regeringen skulle tillsätta en expertgrupp med uppgift alt analysera sannolikheten för och effekterna av ångexplosioner i kärnkraft­verk. Motionärerna påpekade alt slrålskyddsinstitutets rapport Effektivare beredskap lill väsenllig del byggde på förulsällningen alt en ångexplosion kunde inträffa i de svenska reaktorerna. Enligl motionärerna hävdar vetenskapsmän både inom och utom landet all sådana explosioner inte kan ske.

Näringsutskottel ansåg (NU 1979/80:70, s. 23) liksom motionärerna att det är viktigt all beredskapsplaneringen i fråga om kärnkraflsolyckor inriklas på händelser som kan inträffa. Utskottet föreslog därför riksdagen all en grupp av fristående experter borde få i uppdrag all göra en utvärdering av riskerna för och effekterna av ångexplosioner i kärnkraftverk.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr 1979/80:410).

 

Del n 1:7    Skr. 1980/81:103                                               296

Ångexplosioner ulgör endasi ell exempel på haveriförlopp som kan leda till stora utsläpp av radioakliva ämnen. Utsläppen från andra typer av haveriförlopp än ångexplosioner torde emellertid kunna reduceras avsevärt genom att reaktorinneslutningarna förses med utrustning för filtrerad Iryckavlastning.

Med anledning av vad som nu har redovisats förordar jag all en kommitté tillkallas med uppgift all sammanställa och redovisa nu tillgängliga fakta rörande ångexplosioner i kärnkraftverken och eventuella följder av sådana. Kommittén bör vidare utifrån svenska förhållanden kommentera del redovisade materialet. Därutöver bör kommittén redovisa även vilka åtgärder som den finner lämpliga för alt ylterligare fördjupa kunskapen om möjlighelerna lill ångexplosion i kärnkraftverk. Kommittén bör särskilt la ställning lill om riskerna för haverier i kärnkraftverk vilka leder till ångexplosioner och därav orsakade stora utsläpp av radioakfiva ämnen är sådana att de särskilt bör beaktas vid utformningen av säkerhetssystem och beredskapsätgärder. Kommittén bör också redovisa de ålgärder som har vidtagits i Sverige för att studera ångexplosioner.

Kommilléns arbele bör bedrivas så atl det kan slulligl redovisas senast den 1 december 1980.

Med hänsyn till vad jag nu anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar del statsråd som har förordnats att föredra ärenden som rör energipoliti­ken,

all tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter med uppdrag att utreda sannolikheten för och effekterna av s.k. ångexplosioner i kärnkraftverk.

att utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver all kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Industridepartementet)

7. Principerna för taxe- och prissättning inom energiområdet

Dir 1980:69

Beslut vid regeringssammanträde 1980-10-09

Statsrådet Petri anför.

Vid min anmälan lill prop. 1979/80:170 om vissa energifrågor (s. 13, NU 1979/80:70, rskr 1979/80:410) framhöll jag all utformningen av taxor, priser och tariffer för ohka energislag har slor belydelse för energihushållningen och för möjlighelerna all främja införandel av nya energislag som kan ersätta olja. Jag framhöll vidare all dessa frågor är komplicerade och omdiskuterade bl.a. beroende på att man strävar efter atl nå ohka syften vid utformningen av taxorna. Samfidigt anmälde jag all jag avsåg atl la initiativ till en översyn av principerna för taxe- och prissättning inom energiområdet.

Jag återkommer nu till denna fråga.

 

297                       Kommittéer: Industridepartementet    Del II 1:7

Vid valet av arbetsformer för en översyn av taxe- och prissältningsprinci-perna inom energiområdet är det enligl min mening vikfigt att beakta bl.a. följande förhållanden.

Försäljningen av energi, i form av såväl råvaror som färdiga produkter, sker i Sverige i princip på fria marknader. Marknaderna både för oljeprodukter och för elektricitet och fjärrvärme karaktäriseras dock av betydande monopol- och oligopolinslag. Försäljningen av oljeprodukter domineras av etl fåtal slora oljeföretag, av vilka flera ingår i internafionella oljekoncerner med världsvid försörjningsbas. Slalens valtenfallsverk har en ledande ställning när det gäller försäljning av högspänd elektricitet. För leveranser av fjärrvärme svarar vidare på varje ort med fjärrvärme vanligen ell enda företag. Bestämmelserna om koncession enligl lagen (1902:71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, ellagen, innebär att även delaljdislribufion av elektricitet inom varje enskilt distributionsområde i princip ombesörjs av elt enda eldistribufionsföre­tag.

Såväl prisnivå som tariffstruktur bestäms i princip av varje enskilt förelag som säljer eller distribuerar energi. Staten har således med gällande ordning inga möjligheler all direkt besluta om hur taxor, priser och tariffer inom energiområdet skall utformas. Prissättningen inom energiområdet kan därför inle med gällande ordning ses som ell energipolitiskt styrmedel som står till statsmakternas förfogande. Att staten genom sådana instrument som prisövervakning eller prisreglering har vissa generella möjligheler all påverka prisbildningen, vilka givelvis utnyttjas även inom energiområdet, ändrar inte detla grundläggande förhållande.

Ur konsumenternas synvinkel är del uppenbarligen summan av pris och skatt som är den relevanta kostnaden för energianvändningen. Sambandet mellan prissättning och beskattning av energi är därför grundläggande för en analys av statens möjligheter all styra energianvändningen genom alt påverka det pris konsumenterna får betala för utnyttjande av olika energislag. Beskaltningen ulgör lill skillnad från prissättningen etl energi­politiskt styrmedel som staten direkt förfogar över. En viktig utgångspunkt måste därför vara att man inte kan studera styreffekterna av energipriser och taxestruklurer utan all samtidigt beakta beskattningens utformning. Jag vill i sammanhanget erinra om all ulredningen (B 1979:06) om beskattningen av energi har lill uppgift all lägga fram konkreta förslag lill en skalleomläggning i syfte atl ge energiskatten en utformning som ger den bästa möjliga energipolifiska styrfunktionen samtidigt som dess statsfinansiella belydelse beaktas.

Det är vidare enligl min mening viktigt alt vara medveten om atl frågor om utformning av taxor, priser och tariffer inom energiområdet är komplexa och har starka samband med övriga villkor för produktion och distribution av energiprodukler, I.ex. tekniska förhållanden och kostnadsslruktur. Trots alt principerna för prissättning på I.ex. elektrisk energi i skilda sammanhang har utretts grundligt från såväl teoretiska som praktiska utgångspunkter både i Sverige och utomlands råder alltjämt delade meningar om hur taxorna bör utformas. Detta torde, åtminstone delvis, ha sin grund i att taxorna har slor belydelse för så skilda förhållanden som I.ex. effektiviteten i utnyttjandet av den befintliga produktionskapaciteten, energiföretagens intäkter, olika kon­sumentgruppers energikostnader, incitament till energisparande och lönsamhel för investeringar i såväl konventionell som ny teknik. Taxornas utformning blir således beroende av vilka mål man vill uppnå med dem. En

 

Del n 1:7   Skr. 1980/81:103                                                298

uttömmande analys av effekterna av alternativa tariffkonslruklioner kräver därför alt de olika aspekterna beaktas och vägs samman. Della kräver en ingående kännedom om ekonomiska och andra förulsällningar för både fillförsel och användning av olika energislag.

De förhållanden jag nu har nämnt talar enligl min mening för all översynen av prissätlning och lariffkonstruktion delas in i två etapper. Del bör ske på så säll all arbelel i en första etapp inriklas på alt redovisa hur prissättningen inom energiområdet f.n. sker och analysera effekterna härav på kort och lång sikl i olika avseenden i enlighet med de direktiv jag anger i del följande.

En bedömning bör göras av om det i en andra elapp finns skäl all utarbeta förslag till åtgärder för all få en annan prissättning lill stånd. Del torde i så fall knappast vara möjligt all diskutera prissätlningsfrågorna isolerat från övriga villkor för produktion och distribution av energi i skilda former. Det är emellertid också länkbart alt de förändringar som då kan befinnas motiverade från t.ex. energisparsynpunkt kan uppnås inom ramen för energibeskattningen i stället för genom direkta ingrepp i energiföretagens prissättning.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag del vara naturligt alt översynens första etapp, som således kommer alt omfalta en redovisning och analys av den nuvarande prisbildningen och tariffslrukluren, genomförs av en expertkommitté med erforderlig sakkunskap från skilda områden.

För detla arbete bör en sådan kommitté nu tillsättas. För dess arbete bör följande riktlinjer gälla.

Kommittén bör beskriva hur priserna f.n. bildas på vikfiga energiproduk­ler i Sverige och vilka principer som ligger lill grund för prissättningen. Vidare bör anges hur inflytandet vid prisbildningen är fördelat mellan och utövas av olika producent- och konsumentgrupper. I redovisningen bör störst vikt läggas vid priserna på elenergi, helvaltenleveranser från fjärrvär­mesystem och oljeprodukter, men redovisningen bör även omfatta prissätt­ningen på kol, gas och biobränslen som försäljs under kommersiella former för energiändamål.

För de energiprodukler vilkas pris är sammansatt av fasla och rörliga avgifter, främsl el och hetvatten, skall redovisas hur taxe- och tariffslruklu­ren är uppbyggd. Härvid bör framgå och förklaras vilka principer som tillämpas för avvägning mellan fasla och rörliga avgifter liksom grunderna för prisskillnader mellan låg- och högspänd elenergi och olika slag av helvallen-leveranser. I den mån de faktiska energipriserna avviker från de officiella tarifferna för vissa kategorier av kunder eller vissa användningsområden bör kommittén redovisa i vilken omfattning och i vilka former det sker.

Kommittén bör vidare redovisa i vilken ulslräckning priserna på de olika produkterna direkt ansluter fill kort- eller långsiktiga koslnadsförhållanden vid deras framställning och bl.a. ange om priserna är baserade på marginal­kostnader eller genomsnittskostnader och/eller i vilken utsträckning de påverkas av marknadsförhållanden som I.ex. bristande balans mellan utbud och efterfrågan.

En jämförelse med förhållandena i vissa andra länder, både sådana där monopol föreligger och sådana där friare marknadsförhållanden råder, bör ingå i redovisningen.

Kommittén bör också analysera effekterna i olika avseenden av de priser och tariffer som f.n. tillämpas. Hit hör atl bedöma om priserna är så utformade all de bidrar lill ell från samhällsekonomisk synpunkt effektivt utnyttjande av energiråvaror och produktionsresurser på kort och lång sikt.

 

299                       Kommittéer: Industridepartementet   Del II 1:7

Till de långsikliga effekterna räknar jag även den inverkan de tillämpade prissällningsprinciperna kan ha på investeringsbeslut både inom och ulom energisektorn. Vidare bör bedömas vilken roll prisernas utformning spelar eller kan spela för att stimulera energisparande och investeringar i konven­tionell eller ny energiteknik i syfte, atl ersätta olja med andra bränslen. Även prisernas belydelse i fråga om inkomstfördelning och förmögenhetsbildning för såväl konsumenter som producenter saml deras inverkan på den regionala utvecklingen bör belysas. I sammanhanget bör också anges vilken belydelse energipriserna har för den allmänna prisutvecklingen i konsument­ledel.

Hur taxorna på el och fjärrvärme påverkar konsumenternas beleende är i hög grad beroende av hur bränselkoslnader är beaktade i hyresklausulerna. Likaså är möjligheter till individuell mätning och debitering av varmvatten etc av central betydelse all beakta för all elt effektivt resursutnyttjande skall ske inom energiområdet. Kommittén bör därför bedriva sitt arbete i kontakt med ulredningen (Bo 1979:03) om individuell mätning och debitering av kostnader för uppvärmning och tappvarmvatten.

En analys och redovisning av energiprisernas effekter i de avseenden jag här har nämnt skall syfta till att ge elt underlag för all bedöma om samhällsekonomiska eller energipolitiska fördelar skulle kunna uppnås om priserna vore annoriunda utformade. Del är därför värdefullt om kommittén så långl möjligt kan redovisa resultatet av sina analyser och överväganden i form av översiktliga jämförelser mellan de nuvarande energipriserna och energipriser utformade efter principer som kan länkas utgöra allernaliv lill de nu fillämpade. Kommittén är härvid oförhindrad att ange vilka förändringar av de nu fillämpade prissällningsprinciperna som enligl kommilléns mening är mofiverade.

Kommittén bör sträva efter atl redovisa resultaten av sitt arbele på ell så lätlfallligl sätt som möjligt.

Med anledning av vad jag tidigare har anfört om sambandet mellan energipriser och energiskatter finner jag det angelägel atl kommittén bedriver sitt arbele i nära kontakt med ulredningen (B 1979:06) om beskattning av energi. Kommittén bör vidare sträva efter all lägga upp arbetet så atl resultatet därav successivt kan komma energiskatteulredningen lill del och ingå i underlaget för dess överväganden.

Kommittén bör redovisa sitt arbele senast den 1 juni 1981.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har förordnals alt föredra ärenden som rör energipolitiken

alt tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter med uppdrag atl kartlägga och analysera utformningen av taxor, priser och tariffer för olika energislag,

alt utse en av ledamöterna atl vara ordförande och

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver

alt kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Industridepartementet)

 

Del II Kn:l    Skr. 1980/81:103                                              300

Kommundepartementet

1. Inomregional skatteutjämning

Dir 1980:26

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-10

Departementschefen, statsrådet Boo, anför

Riksdagen antog år 1977 (prop. 1977/78:48, KU 1977/78:21, rskr 1977/78:104) eft förslag till lag om skafteuljämning i Stockholms läns landsfingskommun (SFS 1977:1094). Enligl lagen får landstingskommunen lämna bidrag och lån till kommun i landsfingskommunen i den mån del är påkallat för all främja skatleutjämning. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1978 och gäller fill utgången av år 1981. Den innebär alt landstingskommu­nen själv bestämmer om inomregional skalleutjämning skall införas och hur den skall utformas.

Del var den svåra ekonomiska situafionen för vissa kommuner i Stock­holms län som var anledningen lill all den nya lagen kom till. Dessa kommuner hade på grund av den snabba expansionen fåll svårigheier atl finansiera en kommunal service av acceptabel standard. Skillnaderna mellan länets kommuner i fråga om skattekraft och utdebitering var betydande. Särskilda ålgärder hade krävts. Utvecklingen hade lett fram till att mer än hälften av det statliga extra skatteutjämningsbidraget för både år 1977 och år 1978 gick lill kommuner i Stockholms län. Denna utväg hade måst tillgripas trots att kommunerna i länet hade den i genomsnitt högsta skaftekraften i landel.

De kommunalekonomiska problemen i Stockholmsområdet var enligl prop. 1977/78:48 så stora alt landstingskommunen under begränsad lid borde få möjlighet all lämna lån och bidrag lill kommunerna i skatteutjämnings-syfte.

I propositionen framhölls bl.a. atl möjligheten för landstingskommunen atl lämna lån och bidrag inte får ändra den gällande ordningen med kommunen och landstingskommunen som två likställda kommuntyper. Del uttalades dock atl ell skatleuljämningssyslem som endast innebär all landstingskommunen skjuter lill skalleunderlag för atl kommunen skall kunna uppnå en viss garanterad skattekraft eller lämnar lån med fördelaktiga lånevillkor till en kommun med särskilda ekonomiska problem inle medför några sådana risker. Lånevillkor och andra villkor av teknisk natur borde enligt propositionen kunna ställas upp av landstingskommunen, däremot inte villkor som inskränker den kommunala självstyrelsen. Del uttalades vidare alt landstingskommunens handlingsfrihet i fråga om skalteuljäm-ningen begränsas av bl.a. den kommunala likslällighelsprincipen.

I etl yttrande lill konslitulionsulskoltet fillstyrkte finansutskottet (FiU 1977/78:2y) propositionen. Konstitutionsutskottet instämde i de nyss åler-

 

301                  Kommittéer: Kommundepartementet    Del II Kn:l

givna uttalandena i propositionen. Ulskollel betonade särskilt all elt system för inomregional skatteutjämning med landstingskommunen som låne- och bidragsgivare inle får utformas så all vare sig låne- eller bidragsgivningen inkräktar på den kommunala självstyrelsen eller på principen om landstings­kommun och kommun som två jämställda kommuntyper. Lagen om skatleutjämning i Stockholms läns landstingskommun borde enligt ulskollel ses som ell provisorium. Riksdagen biföll proposifionen.

Frågan om inomregional skatleutjämning berördes också i propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonomin. Del uttalades att erfarenheterna från den verksamhet som får bedrivas under åren 1978-1981 med slöd av lagen om skalleutjämning i Stockholms läns landstingskommun bör avvaktas innan ställning las lill den inomregionala skalleuljämningen på längre sikt. Vid riksdagsbehandlingen lämnades della uttalande ulan erinran (FiU 1978/79:35).

Riksdagen har år 1979 behandlat en mofion om ändring i lagen om skatleutjämning i Stockholms läns landsfingskommun (motion 1978/79:1614, KU 1979/80:12). År 1980 har väckts en motion om all lagen bör förlängas utan fidsbegränsning (motion 1979/80:1568).

De bestämmelser om skatleutjämning i Stockholms läns landstingskom­mun som infördes genom 1977 års lag innehåller inle mer än vad som behövs för all landstingskommunen skall få befogenhet all befatta sig med sådan utjämning. Enligl vad föredraganden anförde i propositionen borde lands­tinget på egen hand få bestämma hur skalleutjämningssyslemel skulle utformas. Anledning saknades för staten atl närmare reglera detta område eller all ange bestämda gränser för landstingskommunens rätt atl engagera sig i skalleutjämningen.

Föredraganden anförde att den inomregionala skatteutjämningen infe borde ersälla den slalliga skalleuljämningen ulan utgöra ell komplement till denna. Slalliga skatteutjämningsbidrag borde utgå oberoende av om lands­tingskommunen utnyttjar sin befogenhet atl vidta skatleuljämnande ålgär­der eller ej. Några särskilda bestämmelser i lag om hur den inomregionala skalleuljämningen skall förhålla sig fill den statliga behövdes inle. När statlig skatleutjämning förekommer, ligger den enligl föredraganden alltid i botten. Det blir sedan landstingets sak att avgöra om landstingskommunala skatteutjämningsbidrag dessutom skall ulgå. Effekterna av det slalliga skatleutjämningssystemet i länel blir med andra ord av belydelse för landstingets ställningstagande i frågan om inomregional utjämning.

Stockholms läns landsting beslöt den 11 september 1978 om inomregional skatleutjämning från och med år 1979. Vid denna tidpunkt garanterade del slalliga skalleutjämningssyslemel kommunerna i Stockholms län en skatte­kraft motsvarande 95 % av rikets medelskattekraft. Detta tal motsvarade då 78 % av medelskallekraflen i länel. Landstingets beslut innebar atl vid den inomregionala skalleuljämningen skuUe skattekraften utgöra fördelnings-grund och justeras för skillnader i underskoll i förvärvskälla, inkomslslruk-tur och socialhjälpskoslnader. Skalleuljämningsnivån skulle för år 1979 vara 86 % av medelskallekraflen i länet räknat före justering med de nyss nämnda faktorerna. Utjämningsbeloppen skulle utgå i form av bidrag. Rättviseskäl anfördes som motiv för systemet med "justerad" skattekraft. Jusleringsfak-lorerna kan beskrivas på följande säll. Har invånarna i en kommun i medeltal högre avdrag för underskoll i förvärvskälla (främsl ränteavdrag för faslighe­ler) än genomsnittet i länel, minskar landsfingskommunens bidrag fill kommunen - har invånarna lägre avdrag än genomsnittet, ökar bidraget. Har

 

DelIIKn:l    8kr. 1980/81:103                                                302

inkomsttagarna i en kommun i medeltal högre inkomsler än genomsnillet i länet, minskar landstingskommunens bidrag till kommunen - är förhållandel del omvända ökar bidraget. Har en kommun högre socialhjälpskostnader per invånare än genomsnittet, ökar landstingskommunens bidrag - är för­hållandel det omvända minskar bidraget. Del med hänsyn fill jusleringsfak-torerna framräknade tillskottet ullrycks i skattekronor. Bidragsbeloppet beräknas genom all antalet fillskjulna skattekronor multipliceras med kommunens skallesats för året före bidragsåret. Landstinget beslöt också att kommuner som år 1979 fick inomregionalt skatteutjämningsbidrag skulle kunna få bidrag för all täcka viss del av sina kostnader för hyresförlusl­lån.

År 1979 fick 13 av länels 23 kommuner inomregionala skatteutjämnings­bidrag av varierande storlek, från drygt 47 milj. kr. (Botkyrka) fill 3 milj. kr. (Huddinge). Totalt fördelade landstingskommunen för detla år sådana bidrag med 178,7 milj. kr. För år 1979 budgeterades dessutom bidrag för kostnader för hyresförlusfiån med 17 milj. kr.

Riksdagen beslöt våren 1979 (prop. 1978/79:95, FiU 1978/79:35, rskr 1978/79:335) om en omfattande reformering av det stafiiga skalleutjäm­ningssyslemel med början år 1980. Reformen innebär dels en väsenllig förbättring i utjämningen av de ekonomiska förutsättningarna mellan kommuner resp. landstingskommuner, dels en kraftig ökning av de bidrags­medel som genom skatleutjämningssystemet förs över fill den kommunala sektorn. Den grundgaranfi som tillförsäkras kommuner och landstingskom­muner enligl den i lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag gjorda inplaceringen i skaltekraflsklasser kompletteras med tillägg eller avdrag på grund av åldersstrukturens inverkan på kostnaderna i kommunerna resp. landstingskommunerna. Dessutom utgår fillägg lill kommuner med snabb befolkningsminskning. En spärregel garanterar alt avdrag för gynnsam åldersstruktur inle får medföra all den tillförsäkrade skattekraften i något fall kommer atl undersliga 100 % av medelskallekraflen när reformen är fulll genomförd. Enligt en annan spärregel får inte heller den fillförsäkrade skattekraften när reformen är fullt genomförd undersliga den garanti som gällde för år 1979, ökad med tre procentenheter.

Det inomregionala skalleutjämningssyslemel för år 1980 har anpassats lill det reformerade statliga syslemel. De regler som Stockholms läns landsting antog den 3 september 1979 innebär i huvudsak följande. Vid beräkning av inomregionalt skatteutjämningsbidrag skall utgångspunkten vara den statli­ga grundgaranlin. Den av landstingskommunen garanterade skalteutjäm-ningsnivån för år 1980 ökar lill 88 % av medelskallekraflen i länet. Della räknat före hänsynslagande fill de av landstinget den 11 september 1978 beslutade jusleringsfaktorerna (underskott i förvärvskälla, inkomslslruktur och socialhjälpskoslnader). Åldersstruklurfaktorn i del nya statliga skatleut­jämningssystemet inverkar alltså inte på del inomregionala syslemel. I sammanhanget beslöt landstinget atl kommuner som år 1980 erhåller inomregionalt skatteutjämningsbidrag skulle få bidrag för all läcka viss del av sina kostnader för hyresförlusllån. Landstinget beslöt också all i flerårsbudgel 1980-1984 för år 1980 uppföra anslag för den inomregionala skalleuljämningen saml uppdrog åt förvaltningsutskottet atl utvärdera reformen.

År 1980 får 13 av länets 23 kommuner enhgt landstingets beslut inomregionalt skatteutjämningsbidrag av varierande storlek, från drygt 48 milj. kr. (Botkyrka) fill 4 milj. kr. (Vallentuna). Totalt fördelar landstings-

 

303                  Kommittéer: Kommundepartementet   Del II Kn:l

kommunen för delta år sådana bidrag med 193,6 milj. kr. För år 1980 budgeterades dessutom bidrag för kostnader för hyresförlustlån med 16,7 milj. kr.

Förvaltningsutskottet beslöt den 22 januari 1980 atl låta utvärdera reformen om inomregional skatleutjämning så alt landsfinget kan behandla frågan under första halvåret 1980. Utvärderingen skall utgå från förutsätt­ningen alt inomregional skatleutjämning skall fortsätta efter år 1981. Förvaltningsutskottet förutsätter alltså atl riksdagen genom ny lagstiftning medger della. Det har i anslutning lill förvaltningsulskollels beslut bl.a. uttalals atl inomregional skalteuljämning blir nödvändig under 1980-talel för all förhindra ytterHgare sociala och ekonomiska orättvisor i regionen.

Jag vill nu la upp frågan om en förlängning av lagstiftningen om inomregional skalleutjämning. Jag vill därvid erinra om uttalandet i prop. 1977/78:48 all erfarenheterna från försöksverksamheten i Stockholms län bör kunna ligga till grund för överväganden om en mera permanent möjlighet fill inomregional skatleutjämning i detta län och om en motsvarande möjlighet för andra län.

Jag har i del föregående konstaterat alt Stockholms läns landstingskom­mun har tagil inifiativ till alt utvärdera den inomregionala skalleuljämningen i länel. Denna utvärdering bör kunna utgöra en del av underlaget för övervägandena i första hand om fortsatta möjligheter fill inomregional skatleutjämning i Stockholms län. Jag anser alt det bör uppdras ål en särskild utredare att pröva frågan om en mera permanent möjlighet till sådan skalteuljämning i detta län. Enligt min mening bör nu också utredas frågan om en motsvarande möjlighet bör införas även för andra län. Utredaren bör därvid uppmärksamma de särskilda förhållandena i Malmöhus och Göte­borgs och Bohus län, där den siörsta kommunen i resp. län inte ingår i landsfingskommunen.

Jag vill erinra om alt utredaren har atl beakta vad som anförs i tilläggsdirektiven (Dir 1980:20) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer. Där sägs bl.a. atl det är nödvändigl alt olika reformers effekter på den kommunala verksamhetens volymutveckHng och på den kommunala ekonomin klarläggs. Del uttalas också alt kommittéerna mot denna bakgrund måsle noga beakta de kommunalekonomiska konsekvenserna av lämnade förslag och redovisa elt genomarbetat underlag som medger bedömningar i dessa avseenden.

Oavsett de överväganden som utredaren kommer alt redovisa bör som ell alternafiv ularbelas etl förslag fill regler som ger fortsatta möjligheler till inomregional skatleutjämning i Stockholms län.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Delförslag för Stockholms län bör redovisas i början av hösten 1980. Om del blir nödvändigt av utrednings­tekniska skäl, bör utredaren kunna begränsa delförslaget lill all avse en förlängning av nuvarande lagstiftning i avvaktan på resultatet av del fortsatta utredningsarbetet.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för kommundepartementel

atl tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl pröva dels frågan om en mera permanent möjlighet fill inomregional skatleutjämning i Stockholms län, dels frågan om en motsvarande möjHghet bör införas för andra län,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag atl regeringen beslutar alt kostnaderna skall belasta femtonde huvudtitelns kommittéanslag.

 

DelUKn:2    Skr. 1980/81:103                                               304

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommundepartementel)

2. ADB-baserat redovisningssystem för exekutionsväsendet

Dir 1980:29

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-10

Departementschefen, statsrådet Boo, anför.

Genom beslut den 21 april 1966 uppdrog Kungl. Maj:t åt dåvarande exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON) atl i samarbete med stats­kontoret göra en förstudie om möjlighelerna atl utnyttja ADB för vissa arbetsuppgifter inom exekutionsväsendet. Arbetet inriktades i huvudsak på en försöksverksamhet med ell ADB-system inom Stockholms kronofogde­distrikt. Etl för denna myndighet anpassat ADB-system började användas under budgetåret 1968/69.

Genom beslut den 9 juni 1967 - regleringsbrev för budgetåret 1967/68 avseende anslag lill lokala exekutionsorganisalionen - föreskrev Kungl. Maj:t bl.a. att EON skulle utreda om del fortsatta arbetet för övergång fill ADB inom exekutionsväsendet borde bedrivas med sikte på all en central dalaanläggning skulle tillskapas eller om regionala anläggningar borde användas. Sedan EON hade redovisat utredningen föreskrev Kungl. Maj:l genom beslut den 29 maj 1969 - regleringsbrev för budgetåret 1969/70 avseende visst anslag inom civildepartementets verksamhetsområde - atl del fortsatta arbetet med ett ADB-system för exekutionsväsendet skulle inriktas på en lösning med ell centralt system.

Riksskatteverket, som den 1 juli 1973 från EON övertog exekutionsväsen­dets cenlralmyndighelsuppgifter, lämnade i december 1975 en rapport med förslag till ADB inom exekutionsväsendet. Förslaget innebar att ell själv­ständigt centralt ADB-system skulle införas och byggde på viss försöksverk­samhet hos kronofogdemyndigheterna i Södermanlands län. I samband med remissbehandlingen av förslagel lade länsstyrelsen i Stockholms län fram elt alternativt förslag som innebar atl de regionala länsdatorerna i skattesyste­met skulle ulnylljas även för exekufionsväsendet. Regeringen uppdrog ål Statskonsult AB att göra en utvärdering av de båda förslagen. Statskonsult redovisade uppdraget i början av år 1977. Regeringen beslutade alt försöks­verksamheten skulle fortsätta och utvidgas till att omfalla även storstadslän -regleringsbrev för budgetåret 1977/78 avseende vissa anslag inom kommun­deparlemenlels verksamhetsområde.

Det ADB-baserade redovisningssystemet för exekutionsväsendet, REX, har nu drivits som försöksverksamhet i Uppsala och Södermanlands län under några år. Under innevarande budgetår kommer försöksverksamheten all utvidgas till all omfalla också Stockholms och Göteborgs och Bohus län. Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit att försöksverksamhe­ten även skall omfalla Malmöhus län (prop. 1979/80:100 bil. 18 s. 24). Myn­digheternas tillgång till dala i del cenirala registret begränsas lill gäldenärer inom del egna länel.

Civilutskottel framhöll i sill av riksdagen godkända (rskr 1978/79:212)

 

305                  Kommittéer: Kommundepartementet    Del II Kn:2

belänkande 1978/79:25 med anledning av prop. 1978/79:100 angående anslag lill kronofogdemyndigheterna bl.a. att en fullständig utvärdering av den hitfills genomförda försöksverksamheten borde genomföras förutsättnings­löst. Utskottet ansåg all utvärderingen borde ske skyndsamt så att försöks­verksamheten kunde avslutas och ersättas med en mera varaktig lösning.

Jag förordar atl en särskild utredare får i uppdrag all utreda frågan om hur etl ADB-system för exekutionsväsendet bör utformas. I uppdraget bör ingå all göra en utvärdering av del på försök drivna ADB-baserade redovisnings­systemet för exekutionsväsendet. Utredaren bör i enlighet med vad civilul­skottet anförde i sill betänkande också pröva frågan om decentraliserade versamhetsformer för ell sådanl syslem liksom frågan om hur den enskildes integritet skall säkerställas. Vidare bör övervägas hur de olikheter i verksam­heten som beror på kronofogdedislriktens skiftande storlek och förutsätt­ningar i övrigt skall beaktas.

Civilulskottet framhöll i betänkandet vidare följande.

Del bör först konstaleras atl det givna sambandet mellan beslut om taxeringsorganisalionen och om indrivningsorganisationen inle allfid beak­tas. Uppenbarligen kan ålgärder vidtas för all rent tekniskt undvika administrativ omgång och kostnader i laxeringsledel för sådana uppdebile-ringar som realiter endast är formella och som därefter ändras. Detta skulle minska trycket på exekulionssidan. Det har tyvärr saknats samordnande avvägningar vid beslut om resurstilldelningen fill dessa verksamhetsgre­nar.

Det tycks också finnas ell inte helt klarlagt samband mellan valet av syslem för ell i och för sig ofrånkomligt datastöd för exekutionsväsendet och organisafionen av del prakfiska arbetet. Utskottet har förutsatt atl aviserade nya överväganden om systemfrågorna utgår från en bedömning av den samlade verksamhetens effektivitet - bedömningar som torde ligga även i personalorganisationernas intresse.

Frågan om prioritering av åtgärder mellan enskilda och allmänna mål liksom kostnadstäckningen synes hittills ha bedömts främst ur traditionella civilrällsligl centrerade synpunkler. Till dessa bedömningar bör läggas även elt ytterHgare beaktande av de samlade effektivitetssynpunkterna.

Utredaren bör uppmärksamma dessa frågor.

Utredaren har vidare atl beakta vad som anförs i de direktiv fill samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir 1980:20) som regeringen beslutade den 13 mars 1980. Direktiven innebär att utredarens förslag bör hållas inom ramen för oförändrad resursfilldelning. Om kostnadskrävande förslag läggs fram, måste samfidigl visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar och ompröv­ning av pågående verksamhet inom utredningsområdet.

Utredningsarbetet bör bedrivas med sikte på alt förslag om ett ADB-system för exekutionsväsendet skall redovisas till regeringen senast våren 1981.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för kommundepartementel

att fillkalla en särskild utredare för all utreda frågan om utformningen av det ADB-baserade redovisningssystemet för exekutionsväsendet,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag alt regeringen beslutar alt kostnaderna skaH belasta femtonde huvudfitelns kommilléanslag.

20 Riksdagen 1980181. 1 samt. Nr 103

 

DelIIKn:3    Skr. 1980/81:103                                               306

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Kommundepartementel)

3. Statliga myndigheters tillsyn och  kontroll  av  kommunal och landstingskommunal verksamhet

Dir 1980:39

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-24

Departementschefen, statsrådet Boo, anför.

Ell utmärkande drag för samhällsförvaltningens omvandling under efter­krigstiden är all beslutsbefogenheter har decentraliserats lill kommuner och landstingskommuner. När ökade samhällsålaganden behövts för all lösa gemensamma frågor har i slor ulslräckning de kommunala och landslings­kommunala organens ansvar vidgats. Många väsentliga samhällsuppgifter sköts i nära kontakt med kommuninnevånarna och under medverkan av många förtroendevalda. Kommunerna och landsfingskommunerna har enligt min mening de bästa förutsättningarna att bedöma vilka ålgärder som behövs för alt lillgodose medborgarnas behov av samhällsservice på lokal nivå. En ökad kommunal självstyrelse är mol den bakgrunden etl viktigt led i arbelel på all fördjupa demokratin.

Den kommunala självstyrelsens roll i samhällsarbetet är inte en gång för alla given. Under de senaste decennierna har slora förändringar inträffat. Antalet kommuner har genom indelningsreformer minskal från 2.498 lill 279. Den kommunala verksamheten har byggts ul och tar i dag i anspråk nära en fjärdedel av bruttonationalprodukten. För alt klara de ökade uppgifterna har antalet anställda ökat så atl var femte yrkesverksam har en kommun eller landsfingskommun som arbetsgivare. Planeringsfrågorna och medborgarnas möjligheler lill infiytande över samhällsbesluten har fåll ökad betydelse.

Ansvarsfördelningen mellan olika samhällsorgan har övervägts vid skilda fillfäHen. Statsmakterna har därvid successivt vidtagit förändringar för alt öka den kommunala självstyrelsen. Kommunallagsreformen år 1977 (prop. 1975/76:187, KU 1976/77:25, rskr 1976/77:148) karaktäriseras av aft kom­munerna och landstingskommunerna ges slor frihet atl anpassa sina arbetsformer lill de lokala förhållandena. Samma syfte ligger bakom de ändringar som gjorts i etl 25-lal olika specialförfallningar (prop. 1976/77:1, KU 1976/77:25, rskr 1976/77:148) för aft skapa slörre enhetlighet och enkelhet i den specialreglerade nämndorganisationen. På del ekonomiska området har betydande begränsningar genomförts i den stafiiga detaljregle­ringen. Skatleutjämningssystemet byggs ul krafligl samfidigl som ett antal specialdesfinerade statsbidrag avvecklas (prop. 1978/79:95, FiU 1978/79:35, rskr 1978/79:335 och prop. 1979/80:90, FiU 1979/80:25). Vidare har under­ställningen av kommunala beslut om lån och borgen slopats (prop. 1978/79:53, KU 1978/79:26, rskr 1978/79:220). Reformarbetet inom väsent­liga kommunala verksamhetsområden, I.ex. skolväsendel, bebyggelseplane­ringen samt hälso- och sjukvården, är också inriktat på att öka kommunernas och landstingskommunernas ansvar och handlingsfrihet. Vidare har rege-

 

307                  Kommittéer: Kommundepartementet   Del II Kn:3

ringen ansett det angeläget atl en samlad översyn av statens tillsyns- och kontrollfunktioner görs. En särskild utredning tillsattes därför år 1977 om minskad statskontroll över kommunerna och landstingskommunerna (slalskonlrollkommittén). I sitt slutbetänkande (SOU 1980:10) Ökad kommunal självstyrelse lägger kommittén fram en rad förslag för all minska den stafiiga detaljregleringen av kommunal och landsfingskommunal verk­samhet. Betänkandet remissbehandlas f.n.

Under senare år har de slalliga myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd uppmärksammals i olika sammanhang. I syfte atl begränsa de slalliga myndigheternas möjligheter all meddela koslnadshöjande föreskrifter m.m. utfärdades kungörelsen (1970:641) om begränsning i myndighets rätt atl meddela föreskrifter, anvisningar eller råd (omtryckt 1977:629) - den s.k. begränsningskungörelsen. I samband med regeringens överläggningar med representanter för kommunförbunden om den kommunala ekonomin skärp­tes bestämmelserna år 1977. Enligt begränsningskungörelsen får de stafiiga myndigheterna inle, ulan all underställa regeringen frågan, ge ändrade eller nya föreskrifter, anvisningar eller råd som kan påverka gällande standard eller fillämpade normer och som i mer än oväsentlig grad kan leda fill direkta eller indirekta kostnadsökningar i den av föreskrifterna m.m. berörda verksamheten. Till grund för myndighetens prövning av om en fråga bör underställas regeringen skall myndigheten utreda förslagels kostnadsmässiga konsekvenser samt höra företrädare för den som kan tänkas slutligt få bära ökade kostnader för ändrade normer. Vad som nu har sagts gäller dock inte om regeringen förordnar annat för särskilt fall eller på särskild framställning meddelar undantag för visst verksamhetsområde. Det gäller inte heller om kostnadsökningarna förutses komma all slufiigt i sin helhet falla på kommuner eller landsfingskommuner och företrädare för dessa inte har påkallat atl frågan underställs regeringen.

De stafiiga myndigheterna skall vidare enligt kungörelsen bedriva sin verksamhet på sådant säll all koslnadshöjande effekter begränsas även när myndigheterna utövar tillsyns- eller inspektionsverksamhet eller utarbetar information som ges i form av riktlinjer, rekommendafioner eller liknande. De statliga myndigheterna har också i de årliga anvisningarna för myndig­heternas anslagsframställningar ålagts att redovisa vilka nya eller ändrade föreskrifter som planeras för de närmaste budgetåren.

Riksrevisionsverket (RRV) har enligt sin instruktion att följa myndighe­ternas fillämpning av begränsningskungörelsen. RRV har därvid funnit alt kungörelsen inte ef';rievs på ett fillfredsställande sätt. Av de ingående undersökningar av vissa myndigheters normverksamhel som gjordes under åren 1974-1977 framgick alt elt stort antal föreskrifter, anvisningar och råd hade utfärdats. Underlaget för dessa föreskrifter m.m. var enligt RRV ofullständigt dokumenterat, vilkel försvårade kontrollen av begränsnings­kungörelsens tillämpning. Vid undersökningarna har fiera exempel fram­kommit på koslnadshöjande normer, som borde ha underställts regeringens prövning. Att della inte skett uppges bero på svårigheier atl tolka begräns­ningskungörelsen. Några tecken på en förbättrad efterlevnad har RRV inte kunnat märka under åren 1978 och 1979. Många myndigheter försöker enligt RRV alltjämt all på olika sätt kringgå kungörelsen genom all exempelvis hävda att de kostnadsökningar som en viss norm medför är en direkt följd av riksdags- eller regeringsbeslut, all normen endasi innebär en anpassning till praxis, att berörda parter godkänt normen eller att denna endast är att betrakta som information. Det står således klart alt begränsningskungörel-

 

DelIIKn:3    Skr. 1980/81:103                                               308

sen inte har fåll avsedd effekt. Dessulom lar den sikte endast på nya eller ändrade föreskrifter. Slatskontrollkommiltén föreslår i sitt belänkande alt del i kungörelsen anges att även statskonlrollaspeklerna skall beaktas vid bedömningen av om nya eller ändrade föreskrifter m.m. skall få utfärdas.

Frågor om de statliga myndigheternas verksamhet har också tagits upp från kommunal självslyrelsesynpunkt. Regeringen beslutade sålunda den 26 oktober 1978, efter förslag från slatskonlrollkommitlén, atl uppdra ål vissa centrala statliga myndigheter alt fill kommundepartementet redovisa vidtag­na och planerade ålgärder för all öka den kommunala handlingsfriheten. Slatskonlrollkommiltén redovisar i sitt slutbetänkande myndigheternas svar. Kommittén föreslår atl de slalliga myndigheterna genom en särskild förordning åläggs alt se över sina föreskrifter m.m. i samråd med företrädare för kommuner och landstingskommuner. Översynen skall pågå fram lill den 1 juli 1983 och vara inriktad på alt la bort sådan statlig tillsyn eller delaljkontroll över kommuner och landstingskommuner som inte längre kan anses nödvändig.

Svenska kommunförbundel har i en skrivelse den 21 mars 1980 till regeringen framhållit del angelägna i all regeringen snarast vidtar åtgärder för att säkerställa atl de slalliga myndigheternas konlroll, tillsyn och rådgivning anpassas fill de krav på stark begränsning av den kommunala verksamhetens utveckling som ställs från samhällsekonomiska utgångspunk­ter. Förbundet anser alt de slalliga myndigheternas föreskrifter i många fall försvårar kommunernas och landsfingskommunernas möjligheler all anpas­sa verksamheten lill det begränsade samhällsekonomiska utrymmet.

Frågor om översyn och omprövning av den offentliga sektorn har nyligen behandlats av förvallningsulredningen i betänkandet (SOU 1979:61) Förny­else genom omprövning. Omprövning av lidigare gjorda åtaganden och befinlliga verksamheter bör enligl ulredningen bli elt vikfigt inslag i ansträngningarna atl förnya den offentliga sektorn och därmed öka den samlade välfärden. Enligt utredningen bör etl systematiskt arbele (s.k. översyner) bedrivas för alt få fram underlag som gör det möjligt alt ompröva gjorda åtaganden och befintliga verksamheter. I prop. 1979/80:150 med förslag liH slufiig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1980/81, m.m. (kompletteringsproposilion) betonas del angelägna i alt ökade ansträngning­ar görs för alt få lill stånd ell akfivt omprövningsarbele.

I komplelteringspropositionen förordar chefen för budgetdepartementet all kraftfulla åtgärder vidtas för alt dämpa den kommunala expansionslaklen för de närmaste åren. Enligl min mening spelar de krav på viss standard o.d. som ofta ställs upp genom de statliga myndigheternas föreskrifter, anvis­ningar och råd en betydelsefull roll i della sammanhang. Frågan har övervägts av slatskonlrollkommillén som lagt fram förslag till generella ålgärder. I kommitténs uppdrag har däremot inte ingått att utarbeta konkreta förslag till ändringar i myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd. I likhet med Svenska kommunförbundel anser jag all även sådana ändringar nu bör övervägas. Det finns enhgt min mening starka skäl för att göra en skyndsam översyn av myndigheternas normgivningsverksamhet. Efter samråd med chefen för budgetdepartementet föreslår jag alt en särskild arbetsgrupp tillkallas för uppgiften. Arbetsgruppen ser jag som en naturlig fortsättning på den utredningsverksamhet som hittills bedrivits inom kommundepartementel och slalskontrollkommittén. En väsenllig ändring av verksamhetens inriktning sker dock genom atl den statliga tillsynens ekonomiska konsekvenser nu skjuls i förgrunden.

 

309                  Kommittéer: Kommundepartementet    Del II Kn:3

Syftet med utredningsarbetet är all den kommunala självstyrelsen skall stärkas och att sådan statlig normgivning och annan tillsynsverksamhet som medför ökade kostnader för kommuner och landstingskommuner skall begränsas. Arbetsgruppen bör därvid också sträva efter alt minska krångel och la bort onödig byråkrati. Förutom ändringar i föreskrifter m.m. bör arbetsgruppen pröva behovet av och formerna för de slalliga myndigheternas allmänna fillsyn över kommuner och landsfingskommuner, dvs. sådan fillsyn som sker genom inspektionsverksamhet e.d. Arbetsgruppen bör i delta sammanhang också uppmärksamma de bestämmelser om planlägg-ningsskyldighel som finns för olika kommunala och landslingskommunala verksamhetsområden. Arbetsgruppen bör utarbeta förslag lill ändringar i berörda lagar, myndighelsinslruklioner och andra författningar. Med hänsyn till bl.a. statskonlrollkommitléns undersökningar torde del bara i särskilda fall finnas anledning för arbetsgruppen all överväga ändringar i fråga om sådan tillsyn som sker genom besvärs- och underslällningsförfaranden. Arbetsgruppen bör redovisa sina förslag successivt.

I syfte att minska kommunernas och landstingskommunernas kostnader bör arbetsgruppen särskilt överväga om del är nödvändigl atl lill alla delar behålla de krav på viss standard som ställs upp i de statliga myndigheternas nuvarande föreskrifter m.m. för olika kommunala och landsfingskommunala verksamheter. Arbetsgruppen bör också i samråd med RRV överväga om del finns anledning att ändra begränsningskungörelsen i syfte all förbättra efterlevnaden och så långl möjligt hindra de stafiiga myndigheterna all utfärda koslnadshöjande föreskrifter. Arbetsgruppen bör vidare la lill vara och bearbeta de förslag lill besparingar i den kommunala verksamheten vad avser den stafiiga normgivningen som blir resultatet av den besparingskata­log som förordas i komplelteringspropositionen.

Som grund för sina ställningstaganden bör arbetsgruppen kartlägga hur myndigheterna i praktiken utnyttjar tillsyns- och konlrollbefogenheler gentemot kommunala och landslingskommunala organ. Dessa undersök­ningar bör också omfalta de statliga länsmyndigheterna. Genom studierna bör arbetsgruppen försöka belysa vilka konsekvenser som myndigheternas tillsynsverksamhet av skilda slag har för den kommunala verksamheten frän såväl kostnads- som självstyrelsesynpunkt. Del är angeläget alt arbetsgrup­pen därvid utnyttjar de undersökningar som har gjorts av slalskonlrollkom­mittén och i andra sammanhang.

Förhållandet mellan slalliga och kommunala organ måste präglas av samverkan i olika former. Delta är enligt min mening en förutsättning för all gemensamma samhälleliga mål skall kunna uppnås. Vid bedömningen av myndigheternas tillsyns- och kontrollverksamhet är det därför angeläget att arbetsgruppen gör en avvägning mellan olika intressen. Önskemålet om ökat lokall inflytande måste väga tungt. Samtidigt måste kraven på samordning, lika tillgång fill samhällsservice och rättssäkerhet beaktas.

En väsenllig utgångspunkt för arbetsgruppens översyn bör vara all kommunernas och landstingskommunernas kunskap och erfarenhet las lill vara. Kommunerna och landstingskommunerna bör beredas möjlighet all framföra synpunkter och önskemål om förenklingar. De behov av ändringar som därvid anges kan utgöra underlag för en prioritering av utredningsarbe­tet. I första hand bör arbetsgruppen överväga ändringar på sådana områden där lättnader i den statliga delaljkonlrollen framslår som särskilt angeläg­na.

En aktiv medverkan från de statliga myndigheternas sida är också en

 

DelIIKn:3   Skr. 1980/81:103                                                310

avgörande förutsättning för all den föreslagna översynen skall leda fram till resullal. Jag har inhämtat all chefen för budgeldeparlementet ämnar föreslå all begränsningskungörelsen ändras så alt myndigheterna blir skyldiga att samråda med arbetsgruppen innan de utfärdar nya eller ändrade föreskrifter m.m. som direkt rör kommunal eller landsfingskommunal verksamhet. Arbetsgruppen bör direkt hos resp. myndighet föreslå sådana åtgärder som myndigheten har befogenhet alt själv vidta. Om enighet inle kan uppnås om t.ex. utformningen av en ny föreskrift eller ändring av en gällande föreskrift, bör arbetsgruppen anmäla frågan för regeringen.

Arbetsgruppen bör vara knuten direkt lill regeringskansliet. Utrednings­arbetet bör bedrivas i nära samarbete med bl.a. Svenska kommunförbundel och Landstingsförbundet. Samråd bör ske med kommilléer och särskilda utredare vars uppdrag rör verksamhetsområden som arbetsgruppen behand­lar. Utredningsarbetet bör pågå till den 30 juni 1983, varefter resultaten av arbetet bör utvärderas. Arbetsgruppen bör senast den 30 september varje år lämna regeringen en rapport över sin verksamhet under del föregående budgetåret.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för kommundepartementel

atl fillkalla en arbetsgrupp med högst sju ledamöter för all se över de statliga myndigheternas tillsyn och konlroll av kommunal och landstings­kommunal verksamhet,

atl utse en av ledamöterna all vara ordförande,

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde i arbetsgruppen.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

all kostnaderna skall belasta femtonde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommundepartementet)

 

311                                                             Kronologiskt register

Kronologiskt register i departementsvis ordning över kommittédirek­tiv som inte har redovisats i kommittéberättelsen tidigare

Direktiv    Direktiv och kommittébeteckning              Nr         Nr

del 1     del II

Justitiedepartementet (Ju)

1979:146   Tilläggsdirektiv till 1977 års sexualbrottskommitté     Ju 19        Ju 1

(Ju 1977:03)
1980:6       Åtgärder mot butikstillgrepp m. m. (Ju 1980:02)   Ju 52           Ju 2

1980:9       Vissa grundlagsfrågor (Ju 1980:01)         Ju 51     Ju 3

1980:14     Tilläggsdirektiv till datalagstiftningskommittén       Ju 18           Ju 4

(Ju 1976:05)
1980:22     Vissa frågor rörande permissioner från kriminal-     Ju 53         Ju 5

vårdsanstalter m. m. (Ju 1980:03)
1980:55     Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus Ju 54     Ju 6

(Ju 1980:04)
1980:64     Godtrosförvärv av stöldgods m. m. (Ju 1980:06)   Ju 56           Ju 7

1980:68     Alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafik-     Ju 55      Ju 8

nykterhetsbrott (Ju 1980:05)

Utrikesdepartementet (UD)

1980:42     Fredskårens framtid (UD 1980:01)  UD 6        UD 1

Försvarsdepartementet (Fö)

Fö 3

Föl

Fö 2

Fö 2

Fö 5

Fö 3

Fö 13

Fö 4

Föll

Fö 5

Fö 14

Fö 6

Fö 15

Fö 7

S40

SI

S41

S2

S14

S3

S39

84

S44

S5

S43

S6

S45

S7

S47

S8

S46

S9

1979:145   Tilläggsdirektiv till värnpliktsinflytandekommittén (VIK) (Fö 1977:01)

1980:1       Tilläggsdirektiv till utredningen om skyddsrumsfrå­gor (SkrU-75) (Fö 1975:03)

1980:27     Tilläggsdirektiv till 1978 års försvarskommitté (Fö 1978:02)

1980:34     Organisation  och  arbetsformer  för  den  andliga vården inom försvarsmakten (Fö 1980:01)

1980:44     Tilläggsdirektiv till 1979 års fiygindustrikommitté (MFK-79) (Fö 1979:02)

1980:49     Värnpliktsförmåner under beredskap och krig (Fö 1980:04)

1980:77     Vissa frågor rörande upphandling av försvarsmate­riel (Fö 1980:03)

Socialdepartementet (S)

1980:5       Gallring av medicinska arkiv m. m. (S 1980:03)

1980:7       Gallring av socialtjänstens personregister (S 1980:04)

1980:8       Tilläggsdirektiv till omsorgskommittén beträffande barn till begåvningshandikappade (S 1977:12)

1980:16     Utvärdering av abortlagstiftningen (S 1980:02)

1980:45     Översyn av reglerna om värd oberoende av sam­tycke inom socialtjänst- och sjukvårdslagstift­ningen m. m. (S 1980:07)

1980:47     Samordningsorgan för alkoholfrågor (S 1980:06)

1980:53     Översyn av föräldraförsäkringen m. m. (S 1980:08)

1980:57     Försäkringsdomstolarnas verksamhet m. m. (S 1980:10)

1980:60     Utredning om formerna för den psykiska barn- och ungdomsvårdens (PBU/BUP) samt den kommunala familjerådgivningens framtida verksamhet (S 1980:09)

 

Skr. 1980/81:103                                                   312

Direktiv    Direktivrubrik och kommittébeteckning      Nr          Nr

del I      del 11

1980:71     Tilläggsdirektiv till sjukpenningkommittén S 23      S10

(S 1978:04)
1980:75     Legitimations-  och   behörighetsbestämmelser  för     S 48       S 11

personal inom hälso- och sjukvården m. m.

(S 1980:11)
1980:76     Tilläggsdirektiv  till  utredningen  om  gallring  av     S 40          S 12

medicinska arkiv m. m. (S 1980:03)

K 20

Kl

K 21

K2

K 22

K3

K 23

K4

K 24

K5

E13

El

E12

E2

E14

E3

E3

E4

B 32

B 1

B 21

B2

B 35

B3

B 33

B4

—

B5

B 36

B6

B 34

B7

B7

B8

B 37

B9

BIO

B 10

B 20

Bil

B 38

B 12

Kommunikationsdepartementet (K) 1979:144   Översyn av luftfartsförfattningarna (K 1979:09) 1980:2       Översyn av forsknings- och utvecklingsverksamhe­ten inom transportområdet (K 1980:01) 1980:23     Program för samordnade statliga insatser på trafik­området i Stockholmsregionen (K 1980:02) 1980:72     Sjöfartens roll i trafikpolitiken (K 1980:03) 1980:74     Organisationskommitté för utbildning av piloter för den civila flygfarten (K 1980:04)

Ekonomidepartementet (E)

1980:24     Utredning om kontokort (E 1980:04)

1980:35     Översyn av kreditpolitiken och den kreditpolitiska lagstiftningen (E 1980:03)

1980:56     De små och medelstora företagens finansiella situa­tion (E 1980:05)

1980:58     Tilläggsdirektiv till banklagsutredningen (Fi 1976:04)

Budgetdepartementet (B)

1979:149    Översyn av statistik och kalkylmetoder för grund­garantin i skatteutjämningssystemet (B 1980:02) 1980:10     Tilläggsdirektiv till kapitalvinstkommittén

(B 1979:05) 1980:11     Avdrag för underskott vid inkomsttaxeringen

(B 1980:05) 1980:15     Delegationen för datafrågor (B 1980:03) 1980:20     Direktiv  till   samtliga  kommittéer  och  särskilda

utredare angående finansiering av reformer 1980:25     Utredning om forsknings- och utvecklingsinsatser

rörande offentlig ekonomi (B 1980:06) 1980:31 Utredning om pensionsrätt (B 1980:04) 1980:40     Tilläggsdirektiv till utredningen om samordning av

statliga åtgärder vid företags obestånd, m. m.

(Fi 1976:03) 1980:43     Översyn av statskontorets organisation m. m.

(B 1980:07) 1980:51     Tilläggsdirektiv till vägtrafikskatteutredningen

(B 1977:05) 1980:52     Tilläggsdirektiv till bruttoskattekommittén

(B 1979:04) 1980:62     Utredning om förenklade rutiner för rapportering av

sjuk- och föräldraledighet för statsanställda m. fl,

som omfattas av arbetsgivarinträde (B 1980:08)
1980:73     Tilläggsdirektiv till energiskattekommittén             B 22            B 13

(B 1979:06)

 

313                                                 Kronologiskt register

Direktiv    Direktivrubrik och kommittébeteckning      Nr          Nr

del 1      del 11

1980:78     Översyn av reglerna om uppskov med beskattning av     —      B 14

realisationsvinst'
1980:79     Tilläggsdirektiv till kapitalvinstkommittén  B 21      B 15

(B 1979:05)

Utbildningsdepartementet (U)

1979:147   Folkbiblioteken (U 1979:17)                    U 44      Ul

1980:4       Utredning om ortnamnsverksamheten i riket m. m.      U 47     U 2

(U 1980:02)

1980:33     Tilläggsdirektiv till utredningen om forskningens      U 37          U 3

och forskarutbildningens situation i den nya högsko­lan (U 1979:10)

U52

U4

U53

U5

U22

U6

Jo 22

Jol

Jo 20

Jo 2

Jo 23

Jo 3

Jo 24

Jo 4

Jo 25

Jo 5

Jo 27

Jo 6

H15

Hl

H16

H2

1980:36     Utvärdering av det statliga stödet till bokhandeln m. m. (U 1980:07)

1980:59 Distribution av innehållet i dagstidningar till synska­dade (U 1980:08)

1980:66     Tilläggsdirektiv till närradiokommittén (U 1978:11)

Jordbruksdepartementet (Jo)

1979:148   Utredning om boxningens skadeverkningar

(Jo 1979:10) 1980:13     Tilläggsdirektiv till utredningen om rennäringens

ekonomiska förhållanden (Jo 1979:08) 1980:17     Kapitalförändringarnas inverkan pä lantbrukarnas

inkomstförhällanden (Jo 1980:01) 1980:18     Sockernäringen (Jo 1980:02) 1980:30     Kontrollen av matpotatis (Jo 1980:03) 1980:54     Återvinning av vissa dryckesförpackningar, m. m.

(Jo 1980:05)

Handelsdepartementet (H)

1979:150 Utredning om prövning av det löpande oljelagrings­programmet m. m. (H 1980:01)

1979:151 Utredning om bestämmelser avseende ursprungs­märkning av kläder (H 1980:02)

Arbetsmarknadsdepartementet (A)

1980:3       Vissa organisatoriska frågor med anledning av lagen      A 20   Al

(1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och

män i arbetslivet (A 1980:01)
1980:19     Administrativa och juridiska konsekvenser av inrät-      A 22     A 2

tände av en särskild myndighet för kontroll av

hybrid-DNA-teknikens användning (A 1980:03)
1980:32     Kartläggning av arbetsmarknaden för korttidsan-     A 24          A 3

ställda på kontorsområdet m. m. (A 1980:05)
1980:48     Översyn av frågor rörande invandringen och invand-     A 23    A 4

rårnas situation i Sverige (A 1980:04)
1980:61     Utredning om arbetsmarknadspolitisk styrning av     A 25         A 5

byggnadsverksamheten (A 1980:06)
1980:63     Tilläggsdirektiv till utlänningslagkommittén            A 3  A 6

(A 1975:04)

Ledamöter m. fl. cj utsedda

 

Skr. 1980/81:103                                                             314

Direktiv    Direktivrubrik och kommittébeteckning      Nr          Nr

del 1      del 11

1980:65     Tilläggsdirektiv till utredningen om  arbetsmark-      A 21          A 7

nadsutbildning och utbildning i företag (A 1980:02)

Bostadsdepartementet (Bo)

1980:28     Prisutvecklingen inom bostadsbyggandet och dess      Bo 16        Bo 1

orsaker m. m. (Bo 1980:01)
1980:37     Lantmäteritaxan (Bo 1980:03)                 Bo 18        Bo 2

1980:38     Vissa förutsättningar för den lokala lantmäteriverk-      Bo 17        Bo 3

samheten (Bo 1980:02)
1980:70     Viss översyn av bostadsfinansieringssystemet Bo 19        Bo 4

(Bo 1980:04)

industridepartementet (I)

1980:12     Förberedelser för IAEA:s konferens om kärnkraft-      133        11

säkerhet i Stockholm 1980 (I 1980:01)
1980:21     Organisationskommitté för omorganisation av sta-      134        12

tens industriverks enhet för företagsutveckling SIFU

(I 1980:02)
1980:41     Vissa frågor rörande rekonstruktion av krisdrab-      136          13

både företag (I 1980:04)
1980:46     Vissa frågor om elanvändning (I 1980:05)             137 14

1980:50     Översyn av systemet för statsstödd exportkreditgiv-      135     15

ning genom AB Svensk Exportkredit m. m.

(I 1980:03)
1980:67      Utredning om sannolikheten för och effekterna av      138       16

s. k. ångexplosioner i kärnkraftverk (I 1980:06)
1980:69     Principerna för taxe- och pnssättning inom energi-      1 39      17

området (I 1980:07)

Kommundepartementet (Kn)

1980:26     Inomregional skatteutjämning (Kn 1980:01)    Kn 25        Kn 1

1980:29     ADB-baserat redovisningssystem för exekutionsvä-      Kn 26        Kn 2

sendet (Kn 1980:02) 1980:39     Statliga myndigheters tillsyn och kontroll av kom-      Kn 27        Kn 3

munal och landstingskommunal verksamhet

(Kn 1980:03)

 

315                                                             Kronologiskt register

Kronologiskt register över kommittédirektiv som inte har redovisats i kommittéberättelsen tidigare

Direktiv    Direktivrubrik och kommittébeteckning      Nr          Nr

del I      del II

K 20

K 1

Fö 3

Fö 1

Ju 19

Ju 1

U44

U 1

Jo 22

Jo 1

B 32

B 1

H15

Hl

H16

H2

Fö 2

Fö 2

K 21

K2

A 20

Al

1979:144   Översyn av luftfartsförfattningarna (K 1979:09)

1979:145 Tilläggsdirektiv till värnpliktsinflytandekommittén (Fö 1977:01)

1979:146 Tilläggsdirektiv till 1977 års sexualbrottskommitté (Ju 1977:03)

1979:147   Folkbiblioteken (U 1979:17)

1979:148   Utredning om boxningens skadeverkningar (Jo 1979:10)

1979:149 Översyn av statistik och kalkylmetoder för grund­garantin i skatteutjämningssystemet (B 1980:02)

1979:150 Utredning om prövning av det löpande oljelagrings­programmet m. m. (H 1980:01)

1979:151 Utredning om bestämmelser avseende ursprungs­märkning av kläder (H 1980:02)

1980 ärs direklivserie:

1980:1 Tilläggsdirektiv till ulredningen om skyddsrumsfrå­gor (Fö 1975:03)

1980:2 Översyn av forsknings- och utvecklingsverksamhe­ten inom transportområdet (K 1980:01)

1980:3 Vissa organisatoriska frågor med anledning av lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet (A 1980:01)

1980:4       Utredning om ortnamnsverksamheten i riket m. m.      U 47      U 2

(U 1980:02)

S40

SI

Ju 52

Ju 2

S41

S2

S14

53

Ju 51

Ju 3

B 21

B2

B 35

B3

133

II

Jo 20

Jo 2

Ju 18

Ju 4

B 33

B4

S39

S4

Jo 23

Jo 3

Jo 24

Jo 4

A 22

A2

1980:5       Gallring av medicinska arkiv m. m. (S 1980:03)

1980:6       Åtgärder mot butikstillgrepp m. m. (Ju 1980:02)

1980:7       Gallring av socialtjänstens personregister (S 1980:04)

1980:8 Tilläggsdirektiv till omsorgskommittén beträffande barn till begåvningshandikappade (S 1977:12)

1980:9       Vissa grundlagsfrågor (Ju 1980:01)

1980:10     Tilläggsdirektiv till kapitalvinstkommittén (B 1979:05)

1980:11     Avdrag för underskon vid inkomsttaxeringen (B 1980:05)

1980:12 Förberedelser för IAEA:s konferens om kärnkraft­säkerhet i Stockholm 1980 (1 1980:01)

1980:13 Tilläggsdirektiv till utredningen om rennäringens ekonomiska förhållanden (Jo 1979:08)

1980:14     Tilläggsdirektiv till datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05)

1980:15     Delegationen för datafrågor (B 1980:03)

1980:16     Utvärdering av abortlagstiftningen (S 1980:02)

1980:17 Kapitalförändringarnas inverkan på lantbrukarnas inkomstförhållanden (Jo 1980:01)

1980:18     Sockernäringen (Jo 1980:02)

1980:19 Administrativa och juridiska konsekvenser av inrät­tande av en särskild myndighet för kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning (A 1980:03)

1980:20     Direktiv  till  samtliga  kommittéer  och  särskilda     — B 5

utredare angående finansiering av reformer

 

8kr. 1980/81:103                                                    316

Direktiv    Direktivrubrik och kommittébeteckning      Nr          Nr

del 1      del 11

1980:21      Organisationskommitté för omorganisation av sta-      134       12

tens industriverks enhet för företagsutveckling SIFU (I 1980:02)

Ju 53

Ju 5

K 22

K3

E13

El

B 36

B6

Kn25

Kn 1

Fö 5

Fö 3

Bo 16

Bol

Kn26

Kn2

Jo 25

JoS

B 34

B7

A 24

A3

1980:22 Vissa frågor rörande permissioner frän kriminal­vårdsanstalter m. m. (Ju 1980:03)

1980:23 Program för samordnande statliga insatser på trafik­området i Stockholmsregionen (K 1980:02)

1980:24     Utredning om kontokort (E 1980:04)

1980:25 Utredning om forsknings- och utvecklingsinsatser rörande offentlig ekonomi (B 1980:06)

1980:26     Inomregional skatteutjämning (Kn 1980:01)

1980:27     Tilläggsdirektiv till 1978 års försvarskommitté (Fö 1978:02)

1980:28 Prisutvecklingen inom bostadsbyggandet och dess orsaker m. m. (Bo 1980:01)

1980:29 ADB-baserat redovisningsystem för exekutionsvä­sendet (Kn 1980:02)

1980:30     Kontrollen av matpotatis (Jo 1980:03)

1980:31     Utredning om pensionsrätt (B 1980:04)

1980:32 Kartläggning av arbetsmarknaden för korttidsan­ställda på kontorsområdet (A 1980:05)

1980:33     Tilläggsdirektiv till utredningen om forskningens      U 37          U 3

och forskarutbildningens situation i den nya högsko­lan (U 1979:10)

Fö 13

Fö 4

E12

E2

U52

U4

Bo 18

Bo 2

Bo 17

Bo 3

1980:34 Organisation och arbetsformer för den andliga värden inom försvarsmakten (Fö 1980:01)

1980:35 Översyn av kreditpolitiken och den kreditpolitiska lagstiftningen (E 1980:03)

1980:36 Utvärdering av det statliga stödet till bokhandeln m. m. (U 1980:07)

1980:37      Lantmäteritaxan (Bo 1980:03)

1980:38 Vissa förutsättningar för den lokala lantmäteriverk­samheten (Bo 1980:02)

1980:39     Statliga myndigheters tillsyn och kontroll av kom-      Kn 27        Kn 3 munal och landstingskommunal verksamhet (Kn 1980:03)

1980:40     Tilläggsdirektiv till utredningen om samordning av      8 7         B 8

statliga åtgärder vid företags obestånd, m. m. (Fi 1976:03)

1980:41     Vissa frågor rörande rekonstruktion av krisdrab-     136           13

både företag m. m. (I 1980:04)

UD 6

UDl

B 37

B9

Föll

Fö 5

S44

S5

137

14

S43

86

A 23

A4

1980:42     Fredskårens framtid (UD 1980:01)

1980:43     Översyn av statskontorets organisation m. m. (B 1980:07)

1980:44     Tilläggsdirektiv till 1979 års militära fiygindustri­kommitté (Fö 1979:02)

1980:45 Översyn av reglerna om vård oberoende av sam­tycke inom socialtjänst och sjukvårdslagstiftningen m. m, (S 1980:07)

1980:46     Vissa frågor om elanvändning (I 1980:05)

1980:47     Samordningsorgan för alkoholfrågor (S 1980:06)

1980:48 Översyn av frågor rörande invandringen och invand­rarnas situation i Sverige (A 1980:04)

1980:49     Värnpliktsförmåner under beredskap och krig  Fö 14        Fö 6

(Fö 1980:02)

 

317                                                 Kronologiskt register

Direktiv    Direktivrubrik och kommittébetecknihg      Nr         Nr

del 1      del II

1980:50     Översyn av systemet för statsstödd exportkreditgiv-      135     15

ning genom AB Svensk Exportkredit m.m. (I 1980:03)

BIO

B 10

B 20

B 11

S45

S7

Jo 27

Jo 6

Ju 54

Ju 6

E14

E3

S47

S8

E3

E4

U53

U5

S46

S9

A 25

A5

B 38

B 12

1980:51     Tilläggsdirektiv till vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05)

1980:52     Tilläggsdirektiv till bruUoskattekommittén (B 1979:04)

1980:53     Översyn av föräldraförsäkringen m. m. (S 1980:08)

1980:54     Återvinning av vissa dryckesförpackningar, m. m. (Jo 1980:05)

1980:55     Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus (Ju 1980:04)

1980:56 De små och medelstora företagens finansiella situa­tion (E 1980:05)

1980:57     Försäkringsdomstolarnas verksamhet (S 1980:10)

1980:58     Tilläggsdirektiv till banklagsutredningen (Fi 1976:04)

1980:59 Distribution av innehållet i dagstidningar till synska­dade (U 1980:08)

1980:60     Utredning om formerna för den psykiska barn- och ungdomsvårdens (PBU/BUP) samt den kommunala familjerådgivningens framtida verksamhet (S 1980:09)

1980:61 Utredning om arbetsmarknadspolitisk styrning av byggnadsverksamheten (A 1980:06)

1980:62 Utredning om förenklade rutiner för rapportering av sjuk- och föräldraledighet för statsanställda m. fl. som omfattas av arbetsgivarinträde (B 1980:08)

1980:63     Tilläggsdirektiv till utlänningslagkommittén            A 3  A 6

(A 1975:04)

Ju 56

Ju 7

A 21

A7

U22

U6

138

16

Ju 55

Ju 8

139

17

Bo 19

Bo 4

S23

SIO

K 23

K4

B 22

B 13

K 24

K5

S48

Sll

1980:64     Godtrosförvärv av stöldgods m. m. (Ju 1980:06)

1980:65     Tilläggsdirektiv  till  utredningen om  arbetsmark­nadsutbildning och utbildning i företag (A 1980:02)

1980:66     Tilläggsdirektiv till närradiokommittén (U 1978:11)

1980:67 Utredningen om sannolikheten för och effekterna av s. k. ångexplosioner i kärnkraftverk (I 1980:06)

1980:68 Alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafik­nykterhetsbrott (Ju 1980:05)

1980:69 Principerna för taxe- och prissättning inom energi­området (I 1980:07)

1980:70     Viss översyn av bostadsfinansieringssystemet (Bo 1980:04)

1980:71     Tilläggsdirektiv till sjukpenningkommittén (S 1978:04)

1980:72     Sjöfartens roll i trafikpolitiken (K 1980:03)

1980:73     Tilläggsdirektiv till energiskattekommittén (B 1979:06)

1980:74 Organisationskommitté för utbildning av piloter för den civila flygfarten (K 1980:04)

1980:75     Legitimations-  och   behörighetsbestämmelser  för personal inom hälso- och sjukvården m. m. (S 1980:11)

 

Skr. 1980/81:103                                                             318

Direktiv    Direktivrubrik och kommittébeteckning Nr         Nr

del I      del II

1980:76     Tilläggsdirektiv  till  utredningen  om  gallring  av      S 40 S 12

medicinska arkiv (S 1980:03) 1980:77     Vissa frågor rörande upphandling av försvarsmate-      Fö 15        Fö 7

riel (Fö 1980:03)
1980:78     Översyn av reglerna om uppskov med beskattning av     —         B 14

realisationsvinst'
1980:79     Tilläggsdirektiv till kapitalvinstkommittén        B 21            B 15

(B 1979:05)

Ledamöter m. fl. ej utsedda.

 

319

Sakregister

Sakregister till kommittédirektiv

(Sakregistret omfattar del II. Referenserna till kommittéberättelsens del I innehåller alltid I. Referenserna till denna del saknar motsvarande beteckning.)

A

A-boklådor                                                    U 4; 1 U 52

A-inträde (arbetsgivarinlräde)                         B 12; I B 38

Abortlagstiftning, utvärdering                          S 4; I S 39

ADB, statsförvaltningen                                  B 4; I B 33

ADB-experlis, statskontoret                            B 9; I B 37

ADB-register, socialvården, gallring                 S 2: I S 41

ADB-system, försäkringskassor-töneuträkningssyslem      B 12; I B 38

ADB-system, exekutionsväsendet                    Kn 2; 1 Kn 26

ADB-teknik, persontig integritet                       Ju 4; I Ju 18

Administrationskostnader, föräldraförsäkringen     S 7; I S 45

Administrationskostnader, sjukersällningssystem  S 10; I S 23
Administrativ samordning, socialförsäkringsområdet och

försäkringsdomslolarna                                  S 8; I S 47
Administrativa förenklingar, legitimations- och behörig­
hetsärenden inom hälso- och sjukvård             S 11; I S 48
Administrativa förenklingar, palientdokumenlalion S 1, 12; I S 40
Administrativa konsekvenser, personregislerlagstiflning      Ju 4; I Ju 18
Administrativa ändamål, ADB-system              B 4; I B 33
Adressystem, landsbygdsområde                    U 2; I U 47
AFL (tag om altmän försäkring)                       B 12; I B 38
Akliesparandel, stimulans av,                          B2,15;1B21
Aktievinslregler                                              B 2, 15; I B 21
Alkoholfrågor, samordningsorgan                    S 6; I S 43
Alkoholmissbruk, kvinnor                                S 6; I S 43
Alkohoimissbrukare, vård utan samtycke         S 5; I S 44
Atkoholransonering och -registrering               S 6; I S 43
Alkoholutandningsprov                                   Ju 8; I Ju 55
Altmän placeringsplikl, kredilpolitiken               E 2; I E 12
Allmän registrering, bostadsrätter                    B 14; I —'
Allmänhetens tillgång till ADB-material             Ju 4; I Ju 18
Altmän försäkring (AFL), arbetsgivarinträde      B 12; I B 38
Allmänna datanätet                                        B 4; I B 33
Allmänna försäkringen, ADB-system                B 4; 1 B 33
AMS (arbetsmarknadsstyrelsen)                      A 3; 1 A 24
Analysobjekt, irafiknykterhetsbron                  Ju 8; I Ju 55
Andlig vård, försvarsmakten                           Fö 4; 1 Fö 13
Anläggningslagen, ägarlägenhetssystem          Ju 6; I Ju 54
Annell-reglerna                                              B 2, 15; I B 21
Anstaltbestämmelser, viss tillämpning              Ju 5; I Ju 53
Anställningsmyndighel, sjukanmälan                B 12; 1 B 38
Ansvarsfördelning, överlåtelse av ägarlägenheter Ju 6; I Ju 54
Ansvarsförhållanden, Slockholmslrafiken          K 3; I K 22
Arbetsförmedling, vissa korttidsanställda          A 3; I A 24
Arbetsgivarinlräde (A-inträde), statsanställda   B 12; I B 38
Arbesmarknadens parter, ADB-frågor              B 4; I B 33
Arbelsmarknadsmässiga variationer, aborlfrekvens           S 4; I S 39
Arbetsmarknadspolitik, byggnadsverksamhet   A 5; 1 A 25
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)                      A 3; 1 A 24
Arbetsmarknadsutbildning, förelag                   A 7; 1 A 21
Arbetstider, förskjutna. Stockholmsregionen     K 3; I K 22
Arkiv, försäkringsdomstolar                            S 8; I S 47

Ledamöter m. fl, ej utsedda.

 

Skr. 1980/81:103                                                   320

Arkiv, medicinska, gallring                              S 1, 12; I S 40

Arkiv, ortnamn, (DOVA)                                  U 2; 1 U 47

Audivisuella medel, bibUoteksverksamhet        U 1; I U 44

Avdrag, underskott vid inkomsttaxering           B 3; I B 35

Avgiftsstruktur, hamnväsendel                        K 4; I K 23

Avgiftssystem, införande av ägarlägenhetssystem Ju 6; I Ju 54

Avräkningssyslem                                          B 2, 15; I B 21

B:

Batansbrist, samhällsekonomi                         E 2; I E 12

Banker, engagemang i svenska och utländska  E 4; I E 3

Bankkorl                                                       E 1; I E 13
Bankkredit, särskild säkerhet

Banktagsutredningen                                      E 4; I E 3
Bankrörelseverksamhet, utökad                      E 4; I E 3
Barn- och ungdomsvård, psykisk, formerna för S 9; I S 46
Barn ätt atkohotmissbrukande kvinnor             S 6; I S 43
Barn till begåvningshandikappade                    S 3; I S 14
Barn till missbrukande kvinnor                        S 5; 1 S 44
Befolkningsskydd, geografisk differentiering     Fö 3; 1 Fö 5
Begränsningskungörelsen                               Kn 3; I Kn 27
Begåvningshandikappade, barn dll                   S 3; I S 14
Behöringhetsbestämmelser,   hälso- och sjukvårdsperso­
nal                                                                Sll; IS 48
Bemanningsreglering, närsjöfart                      K 4; 1 K 23
Beredskap, förbättrad försvarsstruklur             Fö 3; I Fö 5
Beredskapsförhållanden, förmånssystem          Fö 6; I Fö 14
Beredskapsplanering, försäkringsdomslolarna   S 8; 1 S 47
Beredskapsutrymmen                                     Fö 2; I Fö 2
Beräkningsmetoder, skatleutjämningssystemet B 1; I B 32
Beskattning, elfordon                                      B 10; B 10
Beskattning, hushåll                                       B 11; I B 20
Beskattning, realisationsvinst, uppskov            B 15; 1—'
Beslutanderätt, abortfrågor                             S 4; I S 39
Besparingar, sjukförsäkringssystemet              S 10; 1 S 23
Besvär, kredilpolitiska frågor                           E 2; 1 E 12
Besvär, väntetid i sociatförsäkringsärende        S 8; I S 47
Besvärsprövning, överflytiningsfrågor              S 8; I S 47
Besvärsräll, utlänningars avvisning                  A 6; 1 A 3
Besök, vissa anstaltsbestämmelser                  Ju 5; I Ju 53
Betalkort                                                       E 1; I E 13
Betalningsmedel, kontokort                             E 1; 1 E 13
Bevarandeuder, sjukjournaler                         S 1, 12; I S 40
Bevismedel, trafiknykterhetsbrott                    Ju 8; I Ju 55
BFl (bokbranschens finansieringsinstitut)          U 4; I U 52
BFR (slalens råd för byggnadsforskning)           K 2; I K 21
Biblioteksväsendet, folkbibliotek                      U 1; U 44
Bidrag, koltektivtrafikantäggningar

Bildkonst, biblioteksverksamhet                      U 1; I U 44

Blodanatysmelod, trafiknykterhetsbrott            Ju 8; I Ju 55

Bokbranschens finansieringsinstitut AB (BFl)    U 4; I U 52

Bokbranschutredningen                                  U 4; I U 52

Bokhandeln, slalligl stöd                                 U 4; I U 52

Bolagsskattesystemet, lekniska frågor             B 2, 15; I B 21

Bolagsvinst, dubbelbeskattning                       B 2, 15; I B 21

Borgen, företags skulder                                E 3, I E 14

' Ledamöter m. fl. ej utsedda.

 

321

Sakregister

 

Bostadsbyggande, analyser av vissa faktorer

Bostadsbyggande, prisutveckling

Bostads finansieringssystem, översyn

Bostadsrätter, altmän registrering

Bostadsrätter, beskattning av realisationsvinst

Bostadsrätter, uppskov vid försäljning

Bostadsrätlskommillén

Bostäder, upplåielseprinciper

Boxningens skadeverkningar

Brevgranskning, anstaltsintagna

Brottsbalken, godtrosförvärv av stöldgods

Brottslighet, permissionsfrågor

Bruttoskattekommittén

Budgelfinansiering, kredilpoHliken

BUP (psykisk barn- och ungdomsvård)

Butikstillgrepp

Byggnadsras, skyddsrumsfrågor

Byggnadsverksamhet, arbetsmarknadspolitisk

Byggprisutredningen

Böcker, biblioteksverksamhet

A 5; I A 25 Bo 1; 1 Bo 16 Bo 4; I Bo 19 B 14; 1--1 B 15; I B 21 B 14;I--i

Ju 6;I Ju 54 Jo 1; I Jo 22 Ju 5; I Ju 53 Ju 7; I Ju 56 Ju 5; I Ju 53 B 11; I B 20 E 2; I E 12 S 9; I S 46 Ju 2;I Ju 52 Fö 2; I Fö 2 A 5; I A 25 Bo 1; I Bo 16 U 1; I U44

C:

Charterbussar, Slockholmsregionen           K 3; I K 22
Civil luftfart, pilotulbildning                        K 5; I K 23
Civilförsvaret, fredsorganisation               Fö 3; I Fö 5
Civitförsvarsberedskap, skyddsrumsfrågor Fö 2; 1 Fö 2
Civilförsvarsplikliga, förmånssystem         Fö 6; I Fö 14
CSTP (Committee for Scientific and Technological Poli­
cy)                                                          B 4;I B 33

D:

Dagstidningar, distribution titt synskadade  U 5; I U 53

DALK (datalagstiftningskommiltén)           Ju 4; I Ju 18

Daladelegationen                                     B 4; I B 33

Datatagstiftningskommitlén (DALK)           Ju 4; I Ju 18

Dalanät                                                   B 4; I B 33

Datoriseringens inverkan på offentlighetsprincipen            Ju 4; I Ju 18

Demokratisk, styrning, ADB-system          B 4; I B 33

Detaljhandeln, kontokortsfrågor                 E 1; I E 13

DFE (delegationen för energiforskning)      K 2; 1 K 21

Dialekt-   och   ortnamnsarkiven   samt  svenskl visarkiv

(DOVA)                                              U 2; I U 47

Direktiv ull samthga kommittéer och särskdda utredare

angående finansiering av reformer              B 5; I —
Diskontopolilik                                         E 2; I E 12
Doktorsexamen, löneförmåner                  U 3; I U 37
Dokumentation, hälso- och sjukvården    S 1, 12; I S 40
Dokumentation, socialvården                    S 2; I S 41
DOVA (dialekt- och ortnamnsarkiven saml svensk visar­
kiv)                                                        U 2; I U 47
Drivmedetspriser och -tillgång, sjöfarien    K 4; I K 23
Dryckesförpackningar                             Jo 6; I Jo 27
Dubbelbeskattning, aktieutdelningar        B 2, 15; I B 21
Dykeriarbete, ersällning under beredskap Fö 6; I Fö 11

t Ledamöter m. fl. ej utsedda.

21 Riksdagen 1980/81. 1 samL Nr 103

 

Skr. 1980/81:103

322

EFSU (expertgruppen för statens åtgärder i obeståndsären­
den)                                                             1 3; I I 36
Egendomshandel, misstänkt stöldgods             Ju 7; 1 Ju 56
Egna hem, underskotlsavdrag                         B 3; I B 35
EKN (Exporlkreditnämnden)                            15; 11 35
Ekonomi, offentlig                                          B 6; I B 36
Ekonomiska resurser, totalförsvaret                Fö 3; I Fö 5
Elanvändningskommittén (ELAK)                     I 4; I I 37
Eldrivna fordon, skattekonstruktion                  B 10; I B 10
Elektrisk kraftproduktion, övervinster              B 13; I B 22
Elektronikbranschen                                       B 4; I B 33
Emissionskontroll, kredilpolitiken                     E 2; I E 12
Energiområdet, taxe- och prissättning              I 7; 11 39
Energiproduktion, jordbruket                           Jo 4; I Jo 24
Energiprognoser, översyn                               H 1; I H 15
Energiskattekommitién                                   B 13; I B 22
Enskild lägenhet, fastighetsrättsliga principer    Ju 6; I Ju 54
Ersättningsregler, vård av barn                       S 7; I S 45
Ersättningssystem, sjukfrånvaro                      S 10; I S 23
ERU (expertgruppen för regional utredningsverksam­
het)                                                              B 1; B 32
Etniska minoriteter                                         A 4; I A 23
Europarådet, ADB-system                               B 4; I B 33
Exekutionsväsendet, redovisningssystem         Kn 2; I Kn 26
Exekutiv försäljning, äganderättslägenheler      Ju 6; I Ju 54
Expertgruppen för slalens åtgärder i obeståndsärenden

(EFSU)                                                     I 3; I I 36

Exportkreditgivning                                        I 5; I I 35

Exportkreditnämnden (EKN)                            I 5; 11 35

Fallskärmstjänst, ersättning under beredskap och krig       Fö 6; I Fö 14
Familjerådgivning, kommunal                          S 9; I S 46
Farligt gods, sjötransport                                K 4; I K 23
Faslighetsregislrel, ägarlägenhetssystem          Ju 6; I Ju 54
Fastighelsrällsliga principer, enskild lägenhet    Ju 6; I Ju 54
Fastighetsavyttring, uppskov                           B 14; I--'
FFA (flygtekniska försöksanstalten)                  K 2; I K 21
Film, biblioteksverksamheten                          U 1; I U 44
Finansbolag,  utanför den kontrollerade kredilmarkna­
den                                                               E 2; I E 12
Finansiering, små och medelstora företag         E 3; I E 14
Finansieringsföretag, kontokort                       E 1; I E 13
Finansieringsregter, ägarlägenhetssystem        Ju 6; I Ju 54
FK-78 (1978 års försvarskommitté)                 Fö 3; I Fö 5
Flerfamiljshus, äganderätt till lägenheter          Ju 6; I Ju 54
Flygbussar, Stockholmsregionen                      K 3; I K 22
Fiygindustrikommitté, militära, 1979 års (MFK-79) Fö 5; I Fö 11
Flyglagutredningen                                         K 1; I K 20
Flygtärarulbildning                                          K 5; I K 24
Flygplananskaffning                                        Fö 5; I Fö 11
Flygtjänslgöring, ersättning under beredskap och krig       Fö 6; I Fö 14
FN-organ, ADB-system                                   B 4; I B 33

Ledamöter m. fl. ej utsedda.

 

323

Sakregister

FOK (företagsobeståndskommittén)                 B 8; I B 7

Folkbiblioteken                                              U 1; I U 44

Fonogram, biblioteksverksamhet                     U 1; I U 44

Fordon, eldrivna, skattekonslruklion                B 10; I B 10

Formkrav, överlåtelse av ägarlägenheter         Ju 6; I Ju 54

Forskning, nya högskolan                               U 3; I U 37

Forskning, offentlig ekonomi                           B 6; I B 36

Forskning, penningteoretisk                            E 2; 1 E 12

Forskning, sockernäringen                              Jo 4; I Jo 24

Forskning, transporlrådel                                K 2; I K 21

Forskning, ulandningslufl som analysobjekt      Ju 8; I Ju 55

Fosterskador, gravida kvinnors alkoholmissbruk   S 6; I S 43

Fredskårens framtid                                       UD 1; I UD 6

Fredsorganisation, civilförsvaret                      Fö 3; I Fö 5

Fredslida skyddsrumsbyggande                       Fö 2; I Fö 2

Fri kreditmarknad                                          E 2; I E 12

FSDB (Föreningen Sveriges dövblinda)            U 5; I U 53

Fullmaklslag, LKM                                          E 2; I E 12

Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB)            U 5; I U 53

Förelag, arbetsmarknadsutbildning                  A 7; I A 21

Förelag, krisdrabbade                                    I 3; I I 36

Förelag, representationsavdrag                       S 6; J S 43

Företag, små och medelstora                          E 3; I E 14

Förelag, utanför den kontrollerade kredilmarknaden          E 2; I E 12

Förelagsform, parirederi                                 K 4; I K 23

Förelagsobeständskommillén (FOK)                 B 8; I B 7

Förlustavdrag                                                B 3; I B 35

Förmedlingsverksamhet, vissa arbetsområden A 3; I A 24

Förmånssystem, värnpliktiga                          Fö 6; I Fö 14

Förpackningar, återvinning                             Jo 6; I Jo 27

Förrättningsverksamhet                                  Bo 2; I Bo 18

Förskjutna arbetstider. Stockholmsregionen     K 3; I K 22

Förskott, upphandting, försvarsmateriel           Fö 7; I Fö 15

Försvarsekonomi                                           Fö 3; I Fö 5

Försvarsinduslriföretag, upphandting.              Fö 7; 1 Fö 15

Försvarskommitté, 1978 års (FK-78)                Fö 3; I Fö 5

Försvarsmakten, andlig vård                           Fö 4; I Fö 13

Försvarsmateriel, upphandling                        Fö 7; I Fö 15

Försäkringsdomstolarnas samarbelsnämnd      S 8; I S 47

Försäkringsdomstolskommittén                       S 8; I S 47

Försäljning, bostadsrätter, uppskov med beskattning         B 2, 15; I B 21

Försäljningsskatt, personbitar                         B 10; I B 10

Försörjningsberedskap                                   Fö 3; Fö 5

Försörjningsberedskap, ADB-teknik                 B 4; I B 33

Försörjningsplan, energiområdet, översyn        H 1; I H 15

Förtroendevalda, pensionsräu                         B 7; I B 34

Förvaltning av samfälligheter, ägarlägenhetssystem          Ju 6; I Ju 54

Förvärv av stöldgods                                      Ju 7; I Ju 56

Föräldraförsäkring, översyn                            S 7; I S 45

Galtringsbestämmelser, socialtjänsten             S 2; I S 41

Gatlringsräd, medicinska arkiv                        S 1, 12; I S 40

Garantiavgift, små och medelstora förelag       E 3; I E 14
GATT-överenskommetse, upphandting, försvarsmateriel    Fö 7; I Fö 15

Gemensamma utrymmen, ägarlägenhetssystem   Ju 6; I Ju 54

Godstransport, sjöfart                                    K 4; I K 23

Godtrosförvärv av stöldgods                           Ju 7; I Ju 56

 

Skr. 1980/81:103

324

 

Gravida kvinnor, alkoholmissbruk Grundgarantiulredningen, Kommunala Grundlagsfrågor, vissa Grundlagskommitlén Grå kreditmarknad

S 6; 1 S 43 B 1;I B 32 Ju 3; I Ju 51 Ju 3; I Ju 51 E2; I E 12

H:

H-nämnden   (socialstyrelsens nämnd för hälsoupplys­
ning), abortfrågor                                           S 4; I S 39
Hamnstruktur, närsjöfart                                 K 4; I K 23
Handel med egendom, stöldgods                     Ju 7; I Ju 56
Handeln, ADB-system                                     B 4; 1 B 33
Handtäggningstider, försäkringsdomslolarna     S 8; I S 47
Hushåll, beskaltningsfrågor                             B 11; I B 20
Huvudmannaskap, andlig vård inom försvarsmakten         Fö 4; I Fö 13
Huvudmannaskap, familjerådgivning                S 9; I S 46
Huvdleverantörsskap, upphandling, försvarsmateriel         Fö 7; I Fö 15
Hybrid-DNA-teknik                                         A 2; 1 A 22
Hyresrätt, upplåtelseprinciper                          Ju 6; I Ju 54
Hätsovårdspersonat,   legitimations-  och   behörighetsbe­
stämmelser                                                   S 11;I S 48
Högskotan, forskningens och forskarutbildningens situa­
tion                                                               U 3; I U 37

lAEA (International Atomic Energy Agency)      I 1; I 1 33

ICC (Inlernationelta handelskammaren)           B 4; I B 33
ICCP (Working Party on Information,  Computer and

Communication Policy)                                   B 4; I B 33
Identifiering av lägenheter

Indexuppräkning                                           B 14; I—'

Industrin, ADB-system                                   B 4; I B 33

InformaUon, politisk, till värnpliktiga                Fö 1; I Fö 3

Information om kreditmissbruk                       E 1; I E 13

Informationsförsörjning, biblioteksverksamhet U 1; I U 44

Informationssystem, KOSIS                            S 2; 1 S 41

Inhemsk flygplansutveckling                           Fö 5; 1 Fö 11

Inkomstförhållanden, tantbrukarna                  Jo 3; I Jo 23

Inkomsttaxering, avdrag för underskön           B 3; I B 35

Inomregional skatteutjämning                         Kn 1; I Kn 25

Inskrivningsärenden, journaler, värnpliktiga     S 1, 12; I S 40

Insätiarskydd, banklag                                   E 4; I E 3

Intagna i kriminalvårdsanstall, permissioner     Ju 5; I Ju 53

Inteckning, ägarlägenhetssystem                    Ju 6; I Ju 54

Integritet, personlig                               •       Ju 4; I Ju 18

Integritetsskydd, information om kreditmissbruk   E 1; I E 13

International Atomic Energy Agency (lAEA)      I 1; I I 33

Internationell datatrafik                                  Ju 4; I Ju 18

Internationella kontakter, Iransporlforskningsområdel       K 2; I K 21

Invandrargrupper, familjerådgivning               S 9; 1 S 46

Invandrarpolitiska kommittén                         A 4; I A 23

Investmenlföretag                                         B 2, 15; I B 21

' Ledamöter m. fl. ej utsedda.

 

325

Sakregister

 

JAS-system, flygplansanskaffning Jordabalken, ägarlägenhetssystem Jordbruket, energiproduktion Jordbruket, kapitalförändringar Journaler, inskrivningsärenden, värnpliktiga Journaler, medicinska, förvaringstider Jämställdhets frågor

Fö 5; I Fö 11 Ju 6;I Ju 54 Jo 4; I Jo 24 Jo 3; I Jo 23 S 1, 12; 1 S40 S 1, 12; I S40 A 1; A 20

K:

KAFU (kommittén  om arbetsmarknadsutbildning och

utbildning i förelag)                                   A 7; I A 21

Kalkylmetoder, skatteutjämningssyslemel        B 1; I B 32

Kapitalanskaffning, nyemission                       B 2, 15; I B 21

Kapitaltäckingsregler                                     E 4; I E 3

Kapitalutveckting, jordbruket                          Jo 3; I Jo 23

Kapilatvinslkommittén                                    B 2, 15; I B 21

Karensdagar, sjukförsäkringssystemet            S 10; I S 23

Kartläggning, lantmäteriverksamhet, lokal       Bo 3; I Bo 17

Kassakvoter                                                  E 2; I E 12

Kassellversion av dagstidningar                      U 5; 1 U 53

Kedjebeskallning                                           B 2, 15; I B 21

Kedjebeskallning, ränlefrågor                         B 11; I B 20

Kemiska stridsmedel, skyddsrumsfrågor          Fö 2; I Fö 2

Kommunal skyddsrumsplanering                     Fö 2; I Fö 2

Kommunal verksamhet, statlig tillsyn              Kn 3; I Kn 27

Kommunala grundgarantiutredningen              B 1; I B 32

Kommunala sociala informationssystemet (KOSIS)            S 2; I S 41
Kommunalekonomiska konsekvenser, samordning sluten
och öppen barn- och ungdomspsykiairisk verksamhet

m.m.                                                            S 9; I S 46
Kommunalekonomiska  problem.   Stockholmsområdet,

skatleutjämningsfrågor                                  Kn 1; I Kn 25
Kommunförbunden, ADB-frågor                      B 4; 1 B 33
Kommunikationssektorn, ADB-system             B 4; I B 33
Kontokort                                                     E 1; I E 13
Kontokoriskommittén                                     E 1; I E 13
Kontorsområdet, korttidsanställda                   A 3; 1 A 24
Kontorsteknik, utvecklingsarbete, statskontoret    B 9; I B 37
Kontraktsformer, upphandling, försvarsmateriel    Fö 7; 1 Fö 15
Konlroll, datalagstiftningens efterlevnad           Ju 4; I Ju 18
Kontroll, kontokortskreduer                            E 1; I E 13
Korttidsanställda, kontorsområdet                   A 3; 1 A 24
KOSIS (kommunala sociala informationssystemet)            S 2; I S 41
Kostnadsuppskattning för ägarlägenhetssystem, införan­
del vid fastighetsbildnings- och inskrivningsmyndighe­
ter                                                               Ju 6;I Ju 54
Kraftproduktion, övervinster                           B 13; I B 22
Kreditakuebolag, översyn av lagen om            E 4; 1 E 3
Kreditkort                                                     E 1;I E 13
Kredliköp, ålertaganderätt                              Ju 7; I Ju 56
Kreditpolitik, översyn                                     E 2; I E 12
Kreditstöd, slalligl, bokhandeln                        U 4; 1 U 52
Kreditstöd, stadigt, små och medelstora företag    E 3; I E 14
Kreditunderlag, ägarlägenhet                          Ju 6; I Ju 54
Kreditvillkor, näringsliv                                  E 4; I E 3
Krig- och krigsfara, skyddad sjötransport        K 4; I K 23
Krigsavlöningssystem, frivillig personal            Fö 6; I Fö 14
Krigsförhållanden, förmånssystem                  Fö 6; I Fö 14
Kriminalvårdsanstalter, permissioner               Ju 5; I Ju 53
Krisdrabbade företag                                     I 3; I I 36
Kunskapsutveckling, ADB-system                   B 4; I B 33

 

Skr. 1980/81:103

326

Kvacksalverilagen, legitimations- och behörighetsbestäm­
melser                                                          S 11;I S 48
Kvalitelskontroll, matpotatis                            Jo 5; I Jo 25
Kärnkraftsäkerhelskonferens, Slockholm 1980 I 1; I I 33
Kärnkraftverk, ångexplosioner                        1 6; I I 38

Lagfarisplikl, ägarlägenhetssystem                  Ju 6; I Ju 54
Lagringsmål, oljeförsörjning                            H 1; I H 15
Lagstiftning, godtrosförvärv av lösöre              Ju 7; I Ju 56
Lagföringsprocedur, Irafiknyklerhetsbroll         Ju 8; I Ju 55
Lagsliflning, internalionell datatrafik                 Ju 4; I Ju 18
Lagstiftning, kreditpolitisk                               E 2; I E 12
Lagstiftning, vissa anstahsbestämmelser ino.m kriminal­
vården                                                          Ju 5; I Ju 53
Landstingskommunal verksamhet, statlig tillsyn    Kn 3; I Kn 27
Landstingskommuner, medicinska arkiv           S 1, 12; I S 40
Langning, motverkande åtgärder                     S 6; I S 43
Lantbrukarnas inkomstförhällanden                 Jo 3; I Jo 23
Lantmäteritaxan                                            Bo 2; I Bo 18
Lantmäteriutredning, 1980 års                        Bo 3; I Bo 17
Lantmäteriverket, statens (LMV)                      U 2; I U 47
Legitimationsbestämmelser,  hälso- och sjukvårdsperso­
nal                                                               Sll; IS 48
Likställdhet ägande av småhus och ägande av lägenhet     Ju 6; I Ju 54
Likviditetskrav, kredilpolitiken                         E 2; I E 12
Livsmedelskontroll, matpolatis                        Jo 5; I Jo 25
Ljungbyhed, civil pilotutbildning                       K 5; I K 24
LKM (lagen om kreditpolitiska medel)              E 2; I E 12
LMV (statens lantmäteriverk)                          U 2; I U 47
LPV (lag om psykiatrisk vård i vissa fall)          S 5; I S 44
Irab (Sveriges Lokalradio aktiebolag)              U 6; I U 22
LSPV (lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i

vissa fall)                                                  S 5; IS 44

Luftfart, civd, pilotutbildning                            K 5; 1 K 24

Luftfarlsförfatlningar                                       K 1; I K 20

Luftförsvarets utformning                               Fö 3; 1 Fö 5

Luftprov, trafiknykterhetsbrott                        Ju 8; I Ju 55

Luflundersökningsieknik, Irafiknykterhetsbron  Ju 8; I Ju 55
LVU (lagen med särskdda bestämmelser om vård av

unga)                                                       S 5;I S 44

Lånegaranä, statUg, bostäder                         Bo 4; I Bo 19
Låntagares  betalningsskyldighet,  små-  och  medelstora

företag                                                     E 3; I E 14

Lägenheter, äganderätt i flerfamdjshus            Ju 6; I Ju 54

Löneulräkningssysiem-försäkringskassor, ADB-system      B 12; I B 38

Lösenbelopp vid egendomsinlösen                   Ju 7; I Ju 56

M:

Marknadshushållning                                      E 2; I E 12

Materialhantering, ADB-system                       B 4; I B 33

Matpolatis                                                      Jo 5; I Jo 25

Medicinska arkiv, gallring                                S 1, 12; I S 40

Mediebeslånd, biblioteksverksamhet                U 1; I U 44

Meritvärdering, forskarutbddning                     U 3; I U 37

Metodfrågor, råd hos statskontoret                  B 9; I B 37

Mikrofilmarkivering, patientjournaler                S 1, 12; I S 40

Militära flygindustrikommitté, 1979 års, (MFK-79)  Fö 5; I Fö 11

Mdilärieknisk utveckling, analys                       Fö 3; I Fö 5

Minoritetspolitik, invandrare                            A 4; I A 23

Missbruk, kontokort                                        E 1; I E 13

Missbrukare, vård ulan samtycke                    S 5; 1 S 44

Mobiliseringssäkerhet                                     Fö 3; 1 Fö 5

Medborgarundervisning, värnpliktiga                Fö 1; I Fö 3

Myndigheters ADB-material, allmänhetens tillgång            Ju 4; I Ju 18

 

327

Sakregister

Myndigheters, statliga, tillsyn av kommunal och lands­
tingskommunal verksamhet                            Kn 3; 1 Kn 27
Märkning, textilier                                          H 2; I H 16

N:

Namnsällning, ortnamn                                   U 2; I U 47

Narkotikabrott, permissionsfrågor                   Ju 5; I Ju 53

Narkotikamissbrukare, vuxna, vård ulan samtycke            S 5; I S 44

Nordisk reglering, godtrosförvärv av lösöre      Ju 7; I Ju 56

Nordisk samordning, luftfarlsförfatlningar         K 1; I K 20

Nordiska rådet, ADB-system                           B 4; I B 33

Normer, koslnadshöjande                               Kn 3; I Kn 27

Nyemissioner, Annell-regler                            B 2, 15; I B 21

När-TV                                                          U 6; I U 22

Näringslivet, rekonstruktionsbolag                   B 8; I B 7

Närradiokommiltén                                        U 6; I U 22

Närsjöfart, strukturfrågor                               K 4; I K 23

O:

Obestånd, företag

Obligationer, realisationsvinster

Obligationsmarknad, kreditpolitiken

OECD-området, ADB-system

Offentlig ekonomi

Offentliga utgifter, försvarsekonomi

Offentlighetsprincipen, ADB-upptagning

Oljelagringskommitté, 1980 års

Oljelagringsprogrammet

OSK-80 (Organisationskommittén för statskontoret)

Ombildning av hyresfastighet tdl fasäghet med ägda lägenheter

Omsorgskommitlén

Omstrukturering, försvarsmaktens organisation

Organisationskommitté för försäkringsrätterna

Organisationskommittén för statskontoret (OSK-80)

Ortnamnsarkiven (DOVA)

Otillbörligt inlegriletsinlrång

OTU (organisationskommittén för trafikflygarutbiid­ning)

Panlbrevsulredningen

Panträttskonslruktion i jordabalken

Panlrätlsreglerna i fastighetsrätten

Pantsäkerhet, äganderättssystem

Pansättning av byggnader på annans mark

Parkeringspolitik, samordnad. Stockholmsregionen

Partrederi, företagsform

Patientjournaler, mikrofilmarkivering

PBU (psykiska barn- och ungdomsvården)

Penningpolitisk kontroll, kontokort

Penningpolitisk verksamhet, riksbanken

Pensionsrält

Permissioner från kriminalvårdsanstalter

Permissionsutredningen

Personalbistånd, u-landsverksamhet

Personbilar, försäljningsskatt

Personlig integritet, bedömningsfaktorer

Personregister, socialtjänsten, gallring

Personregislerlagstiflning, generell

Perspektivplan, framtida hamnväsendet

Perspektivplan, iransporlforskningsområdel

Pilotutbildning, civd luftfart

Placeringsplikl, kredilpolitiken

Planeringssystem, byggnadsreglering

Politisk information, värnpliktiga

Politiskt tillsatta tjänstemän, pensionsrätt

B 8; I B 7 B 2, 15; I B 21 E 2; I E 12 B 4;I B 33 B 6;I B 36 Fö 3; I Fö 5 B 4; I B 33 H 1; IH 15 H 1;IH15 B 9; I B 37

U2; Ju 4

Ju 6;I Ju 54 S 3; I S 14 Fö 3; I Fö 5 S 8; I S 47 B 9;I B 37 IU47 I Ju 18

K 5; I K 24

Ju 6;I Ju 54

K 3; I K 22 K 4; I K 23 S 1, 12;S40 S 9; I S 46 E 1;IE 13 E 2;I E 12 B 7; I B 34 Ju 5; I Ju 53 Ju 5; I Ju 53 UDl; I UD 6 B 10; I B 10 Ju 4; I Ju 18 S2; IS41 Ju 4; I Ju 18 K 4; I K 23 K 2; I K 21 K 5; I K 24 E2;IE12 A 5; I A 25 Fö l;IFö3 B 7;I B 34

 

Skr. 1980/81:103

328

Prisbildning                                                    E 2; I E 12
Prisbildning, övergång från hyresrätt lill bostadsrätt

Prissätlning, energiområdet                             I 7; I I 39

Prisutveckling, bostadsbyggande                     Bo 1; I Bo 16

Prisvariationsklausuler, upphandling, försvarsmateriel       Fö 7; I Fö 15

Produktionsfaklorbeskaltning                           B 11; 1 B 20

Psykiatrisk utvecklingsstörda, barn till              S 3; I S 14

R:

Radioaktiv strålning, skyddsrumsfrågor

Ransonering, alkoholinköp

Rapporleringsrutiner, sjuk- och föräldraledighet, statsan­ställda

Rationalisering, försvaret

Ratlfyllerimål, bevismedel

RAA (riksanlikvarieämbetet)

Realbeskattningsutredningen

Realisationsvinst, uppskov med beskattning

Realisationsvinslbeskallning, bostadsrätter och ägarlägen­heter

Realisalionsvinslregler, institutionella placerare

Redovisningssystem för exekutionsväsendet (REX)

Reformers finansiering

Regelsystem, föräldraförsäkring, översyn

Regeringsskiften, pensionsfrågor

Regionala variationer, aborlfrekvens

Registrering, alkoholinköp

Registrering, bostadsrätter

Registrering, ägarlägenheter

Registreringsteknik, personregister

Registreringsteknik, ägarlägenhetssystem

Regleringssystem, kreditpoliliskl

Rehabiliteringsinsatser, alkoholmissbrukare

Rekonstrukiionsbolag

Religionen, försvarsmakten

Rennäring, ekonomiska villkor

Representation, stadig, sprilfri

Reseförmåner, ersättning under beredskap och krig

Restriktionssystem, alkoholfrågor

REX (redovisningssystem för exekutionsväsendet)

RFV (riksförsäkringsverket)

Riksanukvarieämbetet (RAÄ)

Riksdagspartierna, ADB-frågor

Riksförsäkringsverket (RFV)

Riksrevisionsverket (RRV)

Riksskatteverket (RSV)

RRV (riksrevisionsverket)

RSV (riksskatteverket)

Råd för metodfrågor, statskontoret

Rådgivning, abortfrågor

Rådrumsstöd, företagskriser

Räntereglering, kreditpolitiken

Rättssäkerhet, barn- och ungdomsvård, regislergallring

Rättssäkerhet, kredilpolitiska frågor

Rättssäkerhet, trafiknykterhelsbroll

Rättssäkerhet, missbrukare, vård utan samtycke

Fö 2; I Fö 2 S 6; I S 43

B 12;1 B 38 Fö 3; 1 Fö 5 Ju 8; I Ju 55 U 2; I U 47

B 14;I--i

B 2, 15; I B 21

B 2, 15; I B 21

Kn 2; I Kn 26

B 5; samtliga kommittéer

och särskilda utredare

S 7; 1 S 45

B 7; I B 34

S 4; I S 39

S 6; I S 43

B 14;I--i

Ju 6; I Ju 54

Ju 1; I Ju 18

Ju 6; I Ju .54

E2;IE12

S 6; I S 43

B 8;IB7

Fö 4; 1 Fö 13

Jo 2; I Jo 20

S 6; I S 43

Fö 6; I Fö 14

S 6; I S 43

Kn 2; I Kn 26

B 12; I B 38

U 2; I U 47

B 4; I B 33

B 12; I B 38

Kn 3; I Kn 27

B 14;I--i

Kn 3; I Kn 27

B 14; I--1

B 9; 1 B 37

S 4; I S 39

I 3; I I 36

E2; IE12

S2; IS41

E2;IE 12

Ju 8; 1 Ju 55

S 5; I S 44

Ledamöter m. fl. ej utsedda.

 

329

8akregister

 

Rättsväsendet, ADB-system Röntgenarkiv, förvaringstid

B 4; SI,

I B 33 12; I S 40

Sakrällsskydd                                                Ju 7; I Ju 56
Samarbetsavtal, civd pilotulbildning                 K 5; 1 K 24
Samfinansiering, Iransporlforskningsområdel   K 2; I K 21
Samfällighelsförvaltning, ägarlägenhetssystem Ju 6; 1 Ju 54
Samhällsekonomiska konsekvenser, ägarlägenhetssystem    B 3; I B 35
Samhällsfunktioner, ADB-teknik                      B 4; I B 33
Samhällsplanering, alkoholfrågor                    S 6; 1 S 43
Samordningsorgan för alkoholfrågor                S 6; 1 S 43
Samrådsdelegation, regeringskansliet, krisdrabbade före­
tag                                                               I 3; I I 36
Samrådsorgan för försäkringsdomstolarna,   riksförsäk­
ringsverket och försäkringskasseområdel        S 8; I S 47
Sanktionsbestämmelser, ursprungsmärkning    H 2; I H 16
SAS (Scandinavian Airlines System)                K 5; I K 24
SEK (AB Svensk Exportkredit)                        I 5; 1 I 35
Servicenäringarna, kontokortsfrågor               E 1; I E 13
Sexualbrotiskommilté, 1977 års                      Ju 1; I Ju 19
SIFU (statens industriverks enhet för företagsutveckling)     I 2; I I 34
SGI (sjukpenningsgrundande inkomst)            B 12; 1 B 38
SGI (statens geotekniska institut)                    K 2; I K 21
SIND (statens industriverk)                            B 4; I B 33
Sjukanmälan, anställningsmyndighel               B 12; 1 B 38
Sjukfrånvaro, ersättningssystem                     S 10; I S 23
Sjukjournaler, mikrofilmarkivering                  S 1, 12; I S 40
Sjuklönesystem                                             S 10; I S 23
Sjukpenningförsäkringen                                S 10; I S 23
Sjukpenninggrundande inkomst (SGI)             B 12; I B 38
Sjukpenningkommitlén                                   S 10; 1 S 23
Sjukvård, ADB-system                                   B 4; 1 B 33
Sjukvård, missbrukare, vård utan samtycke    S 5; I S 44
Sjukvårdspersonal, legitimations- och behörighetsbestäm­
melser                                                          Sll; IS 48
Självrisk, sjukförsäkringssystemet                  S 10; I S 23
Självstyrelse, kommunal                                Kn 3; I Kn 27
Sjöfarten, skatteregler                                   K 4; I K 23
Sjöfartens roll i trafikpolitiken                         K 4; 1 K 23
Sjötjänslgöring, ersättning under beredskap och krig         Fö 6; I Fö 14
Skadeverkningar, boxning                              Jo 1; I Jo 22
Skatteadministration, ADB-system                  B 4; I B 33
Skaltekonstruklion, eldrivna fordon                 B 10; 1 B 10
Skatlemässiga konsekvenser, ägarlägenhetssystem          B 3; I B 35
Skatter, produktionsfaktorskatt                       B 11; I B 20
Skatteregler, ägarlägenhetssystem                 Ju 6; 1 Ju 54
Skatteregler, sjöfarten                                   K 4; 1 K 23
Skattesystemet, underskotlsavdrag                 B 3; I B 35
Skatteutjämning, inomregional                        Kn 1; I Kn 25
Skatteutjämningssystemet                              B 1; I B 32
Skriftlig dokumentation, luflundersökningsieknik   Ju 8; I Ju 55
SkrU-75 (1975 års skyddsrumsulredning)        Fö 2; I Fö 2
Skuldebrev, konvertibla                                 E 3; I E 14
Skyddsrumssyslem                                        Fö 2; I Fö 2
SMAK (Svensk malpotatiskonlroll)                   Jo 5; I Jo 25
Sociala forskningen, behov av primärmalerial  S 2; I S 41
Socialberedningen                                         S 5; 1 S 44

 

8kr. 1980/81:103                                                   330

Socialdatautredningen                                    S 2; 1 S 41

Socialförsäkringsärende, väntetid vid besvär    S 8; I S 47

Socialnämnders arkiv, gallring                        S 2; I S 41

Socialtjänsten, missbrukare, vård utan samtycke  S 5; I S 44

Socialtjänstens personregister, gallring            S 2; I S 41

Sockernäringen                                             Jo 4; I Jo 24

Splitter, skyddsrumsfrågor                              Fö 2; I Fö 2

SPK (stålens pris- och kartellnämnd)               Bo 1; I Bo 16

SPV (statens löne- och pensionsverk)              B 12; I B 38

SR (Sveriges Radio aktiebolag)                       U 6; I U 22

SRF (Synskadades riksförbund)                       U 5; I U 53

SSPA (statens skeppsprovningsanslalt)            K 2; I K 21

Stat-kommungruppen                                     Kn 3; I Kn 27

Statens industriverk (SIND)                             B 4; 1 B 33
Statens industriverks enhet för företagsutveckling

(SIFU)                                                      I 2; I 1 34

Slalens lantmäteriverk (LMV)                          U 2; I U 47

Statens pris- och kartellnämnd (SPK)               Bo 1; I Bo 16

Statens skeppsprovningsanslah (SSPA)            K 2; I K 21

Statistik, konlokortsutvecklingen                     E 1; I E 13

Stattstik, rennäringen                                     Jo 2; I Jo 20

Statistik, skalleutjämningssyslemel                  B 1; I B 32
Statlig tillsyn  av kommunal och  landstingskommunal

verksamhet                                                   Kn 3; I Kn 27
Statsanställda, rapporteringsrutiner, sjuk- och föräldrale­
dighet                                                           B 12; I B 38
Statskontorets organisation                             B 9; I B 37
Statssekreterare, pensionsrätt                        B 7; I B 34
Statsskuldspolitik                                           E 2; I E 12
Stockholmsområdet, inomregional skalteuljämning            Kn 1; I Kn 25
Stockholmsulredningen                                   K 3; I K 22
Strafföreläggande vid rattonykterhet               Ju 8; I Ju 55
Siridsledningssystem                                      B 4; I B 33
Stridsmedel, kemiska, skyddsrumsfrågor         Fö 2; I Fö 2
Strukturfrågor, närsjöfart                               K 4; I K 23
Strålning, radioaktiv, skyddsrumsfrågor           Fö 2; I Fö 2
STU (styrelsen för leknisk utveckling)              K 2; I K 21
Styrelsen för teknisk utveckling (STU)             B 4; I B 33
Stöldgods, godtrosförvärv                               Ju 7; I Ju 56
Stöldutredningen                                            Ju 2; I Ju 52
Svensk Exporlkredit, AB (SEK)                        I 5; I I 35
Svensk malpotatiskonlroll (SMAK)                   Jo 5; I Jo 25
Sveriges Lokalradio aktiebolag (LRAB)             U 6; I U 22
Sveriges Radio aktiebolag (SR)                       U 6; I U 22
Svetab (Svenska Industrietablerings AB)         E 3; I E 14
Synskadade, dagtidningsdistribution                U 5; I U 53
Synskadades riksförbund (SRF)                       U 5; I U 53
Systemupphandling, försvarsmateriel              Fö 7; I Fö 15
Säkerhetspolitik                                             Fö 3; I Fö 5
Särskild placeringsplikl, kreditpolitiken             E 2; I E 12

T:

Taxe- och prissättning, energiområdet             I 7; I I 39

Taxeringskoniroll                                           B 14; I —'

Taxeslruklur, hamnväsendet                          K 4; I K 23

Teledata, biblioteksverksamhet                       U 1; I U 44

Ledamöter m. fl. ej utsedda.

 

331

8akregister

 

Telefonsamtal, anstahsbestämmelser

Telekommunikationer

Terminalanläggningar, ADB-system

Textilier, ursprungsmärkning

TFD (transportforskningsdelegationen)

TFK (Ingenjörsvetenskapsakademiens transportforsk­ningskommission

Three Mile Island (TMI)

Tillämpning av vissa anstahsbestämmelser

Tillsyn, personregisterlag

Tillverkningsprocesser, ADB-system

TMI (Three Mile Island)

Totalförsvar

Totalförsvar, behov av skyddad sjötransport vid krig- och krigsfara

Trafik, Slockholmsregionen

Trafiknykterhetsbrott, bevismedel

Trafikpohiik, sjöfartens roll

Transportforskningskommiltén

Transportfrågor, utbildning

Transportkapacitet, krig- och krigsfara

Tvångsåtgärder, missbrukare

Tätorter, skyddsrumsbyggande

Ju 5; I Ju 53 B 4; 1 B 33 B 4; I B 33 H2;IH16 K 2; K 21

K 2;I K 21 I 6; I I 38 Ju 5; I Ju 53 Ju 4; I Ju 18 B 4;I B 33 I 6; I I 38 Fö 3; 1 Fö 5

K 4; K 3; Ju 8;

K 4; K 2; K 2;

I K 23 I K 22 I Ju 55 I K 23 I K 21 I K 21 K 4;I K 23 S 5;I S 44 Fö 2; I Fö 2

 

U;

U-landsverksamhet, fredskårsarbele

Underskotlsavdrag, karlläggning

Underskotlsavdragsulredningen

Undersökningsplikt, viss egendom

UNESCO, ADB-system

Ungdomsvård, psykisk

Upphandling, försvarsmateriel

Upplåning utomlands, kreditpolitiken

Upplåtelseform, bostäder

UppSkL (lagen om uppskov med beskattning av realisa­tionsvinst)

Uppskovslagen (UppskL)

Upp värmningssystem

Ursprungsmärkningsutredningen

Ulandningslufl som analysobjekt, trafiknykterhelsbroll

Utbddning, flyglärare

Utbildning, forskningens roll i nya högskolan

Utbildning, företag

Utbildning, piloter för den civila luftfarten

Utbildning, iransporlfrågor

Utbildning, värnpliktiga för civila lotalförsvarsfunktio­ner

Utlandsupplåning, kredilpolitiken

Utlandsverksamhet, banker

Ullåningsreglering, kredilpolitiken

Utlåningar, särskih skydd

Utlänningslagkommitlén

Ulredningspersonal, statskontoret

Utrikespoliuk, analys av utvecklingen

Utvecklingsinsatser, offentlig ekonomi

UD 1; I UD 6 B 3;I B 35 B 3; 1 B 35 Ju 7; I Ju 56 B 4;I B 33 S 9; I S 46 Fö 7; I Fö 15 E2; lE 12 Ju 6; I Ju 54

Ju 8; K 5;

U3; A 7; K 5; K 2;

B 14; I--1 B 14; I--1 I 4; I I 37 H 2; I H 16 I Ju 55 I K 24 IU37 I A 21 I K 24 I K 21

Fö 3; I Fö 5 E2;IE 12 E4;l E3 E2;IE 12 A 4; I A 23 A6;I A3 B 9; I B 37 Fö 3; I Fö 5 B 6; I B 36

ledamöter m. fl. ej utsedda.

 

8kr. 1980/81:103

332

 

Utvecklingsstörda, barn till psykiskt Utvecklingsverksamhet, transportområdet Utvärdering av abortlagstiftning

S 3; I S 14 K 2; 1 K 21 S4; IS39

 

Valutakommiltén

Valutapolilik-valutakonlroll-kredilpolitik, sambandsfrå­gor

Vapenfria Ijänsteplikliga, förmånssystem

Varuflöden, närsjöfart

Varuhandeln, koniokorlsfrågor

Verkställighetsföreskrifter, socialtjänstens gallringsbe­slämmelser

Videogram, biblioteksverksamhet

Viggensyslem, flygplansanskaffning

VIK (värnpliklsinflylandekommittén)

Villabeskattning

Vinstandelslån

Vinslpålägg, upphandling, försvarsmateriel

Volontärverksamhet, u-land

VTI (statens väg- och trafikinstilut)

Vuxna missbrukare, vård ulan samtycke

Vård, alkoholmissbrukare

Vård av barn, ersättningsregler

Vård utan samtycke, socialtjänst- och sjukvårdslagstift­ning

Vägtrafikskatteutredningen

Väntetider, socialförsäkringsärende

Värnpliktens innehåll, variationer

Värnpliklsförsvar, mobiliseringssäkerhet

VärnpUktsinflytandekommittén (VIK)

k

Åldersgräns, alkohoUnköp Aldersmässiga variauoner, abortfrekvens Ångexplosioner, kärnkraftverk Ålertaganderätt vid kreditköp Återvinning, dryckesförpackningar

E2;IE 12 Fö 6; 1 Fö 14 K 4; 1 K 23 E 1; I E 13

S2; I S41 U 1; I U44 Fö 5; 1 Fö 11 Fö 1; I Fö 3 B 3; 1 B 35 E 3; I E 14 Fö 7; 1 Fö 15 UD 1; I UD 6 K 2;I K 21 S 5; I S 44 S 6; I S 43 S 7; I S 45

S 5;I S 44 B 10; IB 10 S 8; I S 47 Fö 3; 1 Fö 5 Fö 3; 1 Fö 5 Fö 1; 1 Fö 3

S 6; I S 43 S 4;1 S 39 I 6; I I 38 Ju 7; I Ju 56 Jo 6; 1 Jo 27

A:

Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus          Ju 6; I Ju 54

Ägarlägenhetsutredningen                              Ju 6; I Ju 54

Ärendebalans, försäkringsdomstolar                S 8; I S 47

Arendeomflytlning, socialnämnd, gallringssynpunkter        S 2; I S 41

Ö:

ÖEF (överstyrelsen för ekonomiskt försvar)     H 1; I H 15

Öppethållande, bibliotek                                 U 1; 1 U 44

Överlåtelse av ägarlägenhet, särskilda bestämmelser       Ju 6; I Ju 54

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF)     H 1; 1 H 15

Övervinster, kraftproduktion                           B 13; I B 22

 

8kr. 1980/81:103 Innehåll

Bilaga 2, Kommitléberällelse 1981

Justitiedepartementet (Ju)   .............................       3

Ulrikesdepartemenlet (UD).................................      39

Försvarsdepartementet (Fö) ............................. .... 43

Socialdepartementet (S)   ................................ .... 59

Kommunikationsdepartementet (K) ..................... .. 103

Ekonomidepartemenlel (E)  ...............................    117

Budgetdepartementet (B) ................................ .. 141

Ulbildningsdeparlemenlel (U)............................... .. 194

Jordbruksdeparlelmenlel Jo)............................... .. 212

Handelsdepartementet (H)................................ .. 227

Arbetsmarknadsdepartementet (A)   .................. .. 234

Bostadsdepartementet (Bo)   ............................ .. 261

Industridepartementet (I) ................................ .. 278

Kommundepartementel (Kn)............................... .. 300

Kronologiskt register lill kommittédirektiv i deparlemenlsvis ord­
ning som inle har redovisats i kommitléberällelsen lidigare  ....   311
Kronologiskt register över kommittédirektiv som inle har redovi­
sats i kommitléberältelsen lidigare ...................... .. 315

Sakregister ................................................... .. 319