12

Motion

1980/81:210

av Lars Werner m. fl.
om gemensam linjetarifF för kombinationstransporter lastbil-järnväg

I trafikutskottets betänkande 1978/79:18 i anslutning till proposition
1978/79:99 uttalade sig utskottet positivt om en samverkan mellan lastbilsoch
järnvägstrafik. Speciella tariffer för transport av enhetslaster tur och
retur mellan större transportcentra förordades.

Det finns goda skäl för att utveckla tekniken på detta område. Utredningar
gjorda av SJ:s egen utvecklingsavdelning har visat att, då det gäller långväga
godstransporter, tåget är betydligt mer energisnålt än lastbil med släp.
Sistnämnda typ av fordon förbrukar uppåt tre gånger så mycket energi som
tågtransport under samma förutsättningar. Då det gäller energikostnaden
blir lastbilstransporten uppåt fyra gånger dyrare än tågtransporten. Ett annat
belysande exempel har anförts av SJ:s marknadssektion: Trots att SJ svarar
för transport av 40 % av allt gods i landet på sträckor över 10 mil tar företaget
i anspråk endast 5 % av all energi som används inom transportsektorn.

Till sparsamheten med energi kan läggas de uppenbara fördelarna med tåg
då det gäller miljö, olycksrisker och avlastning av ett hårt pressat vägnät.

Undersökningar har gjorts av orsakerna till att - trots allt - långväga
transporter i stor omfattning går per lastbil. En stor del av förklaringen tycks
vara att järnvägen brister i vad gäller utrustning. Dessutom anses avståndet
till närmaste SJ-terminal för kombinerade transporter vara alltför stort.

Härtill kommer det förhållande att det, sedan en viss rutin för transportlösning
etablerats, föreligger svårigheter att ersätta denna rutin med en ny.
Här kommer den tekniska anpassningen in i bilden. Terminalhanteringen
kan göras smidig genom att såväl järnvägstekniken som lastbilstekniken
ömsesidigt anpassas, exempelvis genom att speciella släpvagnar lastas på för
dessa särskilt utformade järnvägsvagnar för vidare befordran till mottagningsstationen,
där ny dragbil lossar från vagnen med enklaste möjliga
arrangemang. Sådana transporter förekommer redan i mindre skala. Genom
att använda taxepolitiska medel kan man uppmuntra till en ökning av
kombinationstransporterna.

Kravet på sparsamhet med energi, vägresurser, miljö osv. aktualiserar
målmedvetna åtgärder i den riktning vi här ovan angivit.

Med hänvisning till det anförda föreslås

att riksdagen hos regeringen hemställer att åtgärder vidtas i syfte
att åstadkomma en sparsammare trafikstruktur, varvid möjlig

Mot. 1980/81:210

13

heterna att med taxepolitiska styrmedel och teknisk utveckling
av kombinationstransporter särskilt beaktas.

Stockholm den 12 januari 1981
LARS WERNER (vpk)

EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)

NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)

EVA HJELMSTRÖM (vpk) SVEN HENRICSSON (vpk)