UbU 1980/81 i 8

Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:8

med anledning av motioner om undervisning för invandrare, m. m.

Motionerna

1979/80: 241 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att begreppen hemspråksträning resp. hemspråksundervisning
bör utbytas mot modersmålsträning och modersmålsundervisning,
varvid innehållet i träningen/undervisningen skall utvidgas
till att även omfatta modersmålets kultur och historia,

2. att riksdagen beslutar att bidrag till kostnader för undervisning i
modersmål (hemspråk) och för studiehandledning på modersmålet (hemspråket)
skall utgå för 1,5 veckotimmar för varje elev som deltar i verksamheten,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändrade bestämmelser
för modersmålsundervisning för invandrarbarn med syfte

a) att modersmålsundervisningen görs obligatorisk och ges samma ställning
som övriga obligatoriska ämnen inom grundskolan,

b) att, även då modersmålsundervisningsgrupp omfattande fyra elever
ej kan ordnas, varje elev skall garanteras minst 5 veckotimmar modersmålsundervisning
och att statsbidrag skall utgå i enlighet med detta.

1979/80: 525 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder i syfte att göra
stödundervisning för invandrarelever obligatorisk för de elever som av
skolan bedöms vara i behov av sådan undervisning.

(Yrkandena 1—3 har utskottet behandlat i betänkande 1979/80: 34.)

1979/80:669 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att snarast
inrätta en grundutbildning för lärare i svenska som främmande språk med
samhällsorientering för vuxna,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att åtgärder snarast bör
vidtas för att inrätta en särskild behörighetsgivande utbildning för invandrarlärare
som tjänstgör på visstidsförordnande samt bereda dessa möjlighet
att genomgå utbildningen med oavkortad lön.

1979/80: 898 av Eva Winther (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller om sådan utformning av skolöverstyrelsens och universitets- och
högskoleämbetets utbildningsplaner för vissa utbildningar att invandrarkunskap
kan ingå som obligatorium och att insatser görs för att få fram fler
”utbildare”.

I Riksdagen 1980/81. 14 sami. Nr 8

UbU 1980/81:8

1979/80:899 av Eva Winther (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller att frågan om meritvärdering för tvåspråkig person med invandrarbakgrund
och möjligheterna till komplettering av utländsk utbildning
snabbt övervägs inom universitets- och högskoleämbetet samt skolöverstyrelsen.

1979/80:1305 av Göran Persson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att studiehandledning på hemspråk i grundskolan
skall vara obligatorisk i den omfattning skolan bedömer det nödvändigt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om försöksverksamhet med engelska för invandrarelever,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om studie- och yrkesorientering för invandrarelever,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om tilläggsdirektiv till utredningen om elevvårdsarbetet
i skolan,

5. att riksdagen beslutar anhålla att regeringen anordnar försöksverksamhet
för invandrarelever inom vård- och socialservicelinje i gymnasieskolan
i enlighet med vad som anförts i motionen.

(Yrkande 6 har utskottet behandlat i betänkande 1979/80: 26.)

1979/80:1993 av Lahja Exner m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen uttalar sig
för

1. att studie- och yrkesorientering (syo) förstärks generellt i invandrartäta
områden och att möjligheterna för syo på de större invandrarspråken
förbättras,

2. att intagningsbestämmelserna till gymnasieskolan bör ändras så att
engelska inte är ett oundgängligt krav för invandrareleverna - deras kunskaper
i hemspråket bör kunna vägas in vid intagningen,

3. att undersökning bör göras om orsakerna till studieavbrotten och de
dåliga studieresultaten för invandrarungdomarna.

1979/80:1995 av Gunnel Jonäng (c) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att
riksdagen hos regeringen begär

2. att möjligheterna att ge studie- och yrkesorientering (syo) på de större
invandrarspråken förstärks för att nå ut i invandrarhemmen med yrkesvägledning;
i invandrartäta omåden bör syo förstärkas generellt,

3. att intagningsbestämmelserna till gymnasiet ändras så att engelska
inte är ett oundgängligt krav för invandrareleverna - deras kunskaper i
hemspråket bör kunna vägas in i värderingarna,

4. att en undersökning görs om orsakerna till studieavbrotten och de
dåliga studieresultaten för invandrarungdomarna,

5. att introduktionskurserna vidareutvecklas både till innehåll och till
tidsomfång.

UbU 1980/81:8

(Yrkande 1 har behandlats av arbetsmarknadsutskottet i dess betänkande
1979/80:25.)

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet yrkanden i åtta motioner, vilka
väckts under riksmötet 1979/80 och gäller frågor om invandrare i grundskolan,
gymnasieskolan och högskolan.

Hemspråksundervisning och stödundervisning i svenska

Riksdagen antog våren 1976 riktlinjer för dels hemspråksträning för alla
de sexåringar som omfattas av den allmänna förskolan, dels hemspråksundervisning
i grundskolan och gymnasieskolan (prop. 1975/76:118, UbU
1975/76:33, rskr 1975/76:391). Våren 1977 beslöt riksdagen om regler för
statsbidrag till denna verksamhet (prop. 1976/77:22, UbU 1976/77:10, rskr
1976/77: lil). Våren 1979 utvidgades verksamheten i förskolan till att gälla
även femåringar (prop. 1978/79: KM). SoU 1978/79: 28. rskr 1978/79: 262).

Statsbidrag utgår till hemspråksundervisning i skolan innefattande undervisning
i hemspråk och studiehandledning på hemspråk. Därutöver
utgår statsbidrag till stödundervisning i svenska språket.

Hemspråksundervisning är frivillig för eleverna. Stödundervisning i
svenska är obligatorisk för dem som av skolan bedöms vara i behov därav.

Antalet elever med annat hemspråk än svenska var vecka 45 år 1979
85 449 i grundskolan och 11 557 i gymnasieskolan, dvs. sammanlagt 97006
elever. 1 grundskolans hemspråksundervisning deltog 47 100 elever och i
dess studiehandledning på hemspråk 16 369 elever. 1 gymnasieskolan deltog
2 968 elever i hemspråksundervisning och 661 elever i studiehandledning
på hemspråk. I stödundervisning i svenska deltog 36805 elever i
grundskolan och 1 542 elever i gymnasieskolan.

Benämningen hemspråk bör enligt motion 1979/80: 241 (yrkande 1) bytas
ut mot benämningen modersmål. Samtidigt bör innehållet i modersmålsundervisningen
i skolan och modersmålsträningen i förskolan "utvidgas till
att omfatta även modersmålets kultur och historia".

Riksdagen avslog vid riksmötena 1978/79 och 1979/80 i enlighet med
utskottets hemställan motsvarande motionsyrkanden (UbU 1978/79:9 och
1979/80: 10). Utskottet hänvisade därvid bl. a. till att benämningen hemspråk
anknyter till det språk som används i barnets hem och till att
benämningen modersmål inte längre används i skolförordning eller läroplaner.
Utskottet redovisade också att hemspråksträningen och hemspråksundervisningen
redan innehåller undervisning om ursprungslandets historia
och kultur i övrigt samt om dess natur. Utskottet finner inte anledning
för riksdagen att nu frångå sina tidigare ställningstaganden, varför motion
1979/80:241 yrkande 1 bör avslås av riksdagen.

tl Riksdagen 1980/81. 14 sami. Nr8

UbU 1980/81:8

Enligt motion 1979/80:241 (yrkande 3 a) skall riksdagen hos regeringen
hemställa om förslag till ändrade bestämmelser så att hemspråksundervisningen
blir obligatorisk för eleverna och får samma ställning som övriga
obligatoriska ämnen i grundskolan. Motionärerna hävdar att en rad vetenskapliga
undersökningar klart visat att man måste ha ett fullt utvecklat
modersmål för att kunna lära sig och behärska ett nytt språk. Det av
riksdagen år 1975 fastlagda jämlikhetsmålet för invandrarpolitiken måste
enligt motionärerna innebära att svenska barn och invandrarbarn får samma
rätt till sina modersmål genom obligatorisk undervisning i dem.

I motion 1979/80:1305 (yrkande 1) hemställs att riksdagen skall ge regeringen
till känna att studiehandledning pä hemspråk skall bli obligatorisk
för eleverna i den omfattning skolan bedömer det nödvändigt för att eleven
skall tillgodogöra sig undervisningen. Detta får dock inte medföra stadigvarande
placering av elev i hemspråksklass mot föräldrarnas uttalade
önskan.

Som utskottet nyss nämnt är deltagande i hemspråksundervisning, inkl.
studiehandledning på hemspråk, frivilligt för eleverna. Denna princip fastlädes
av riksdagen år 1975 i samband med att tre mål för invandrarpolitiken
fastställdes, nämligen jämlikhet, valfrihet och samverkan (prop. 1975:26,
InU 1975:6, rskr 1975: 160). Valfrihetsmålet innebär valfrihet för medlemmar
av språkliga minoriteter att själva välja i vilken grad de vill bibehålla
och utveckla sin ursprungliga, kulturella identitet inkl. sitt språk. Med
hänvisning till sitt beslut år 1975 har riksdagen vid flera senare tillfällen,
senast hösten 1979 (UbU 1979/80:10), avslagit motioner om obligatorisk
hemspråksundervisning. Innebörden av målen för invandrarpolitiken skall
preciseras av den nyligen tillsatta invandrarpolitiska kommittén (Dir
1980:48).

I skolöverstyrelsens (SÖ) handlingsprogram för invandrarfrågor som
presenterades förra året hävdades att den rena undervisningen i hemspråk
fortfarande borde vara frivillig medan studiehandledningen på hemspråk
borde vara obligatorisk för eleven om skolan bedömer detta nödvändigt för
att kunskaper skall kunna förmedlas till eleven. De ekonomiska konsekvenserna
har inte beräknats i handlingsprogrammet.

Utskottet har låtit SÖ göra en uppskattning av kostnaderna för obligatorisk
hemspråksundervisning (inkl. studiehandledning på hemspråk) med
nuvarande bidragsregler. Den frivilliga hemspråksundervisningen beräknas
i 1980/81 års löneläge kosta 197 milj. kr. Obligatorisk hemspråksundervisning
uppskattas kosta ca 325 milj. kr., dvs. ca 128 milj. kr. mer än den
frivilliga hemspråksundervisningen. SÖ har också försökt uppskatta kostnaderna
för ett obligatorium enbart i vad gäller studiehandledning på
hemspråk. Ett sådant obligatorium skulle kunna innebära en merkostnad
av ca 40 milj. kr. i förhållande till nuvarande kostnad för den frivilliga
hemspråksundervisningen.

Mot den redovisade bakgrunden finnér utskottet att riksdagen bör avslå

UbU 1980/81:8

yrkande 3 a i motion 1979/80:241 om ett obligatorium i vad gäller hela
hemspråksundervisningen. Utskottet hänvisar därvid som tidigare till att
det av riksdagen år 1975 fastställda valfrihetsmålet för invandrarpolitiken
fortfarande står fast. Utskottet vill dessutom framhålla att det i dagens
ekonomiska läge skulle vara svårt att införa en obligatorisk hemspråksundervisning.
Därtill kommer att bristen på hemspråkslärare i flera av de
närmare 60 språk på vilka hemspråksundervisning f. n. bedrivs redan nu är
besvärande.

Dådet gäller yrkande 1 i motion 1979/80: 1305 om obligatoriskt deltagande
i studiehandledning på hemspråk måste utskottet först konstatera att
det är mycket svårt att uppskatta hur många av de omkring 38000 elever
som inte deltar i hemspråksundervisning, som verkligen skulle bedömas
behöva delta i studiehandledning på hemspråk. Utskottet förutsätter att
SÖ, som i sitt handlingsprogram föreslagit obligatorisk studiehandledning
på hemspråk, kommer att närmare studera frågan. Med hänvisning till vad
som nu anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1979/80: 1305
yrkande 1. 1 sammanhanget vill utskottet erinra om att kommunerna skall
informera invandrareleverna och deras föräldrar om rättigheten till hemspråksundervisning
och studiehandledning på hemspråk. Utskottet förutsätter
att denna information klargör för invandrareleverna och föräldrarna
betydelsen av att eleverna har sådana språkkunskaper att de kan tillgodogöra
sig undervisningen i skolan.

I motion 1979/80: 241 (yrkandena 2 och 3 b) behandlas frågan om ändrade
regler för statsbidragsgivning till hemspråksundervisningen. Riksdagen
avslog i enlighet med utbildningsutskottets förslag (UbU 1979/80:10) liknande
motionsyrkanden förra året med den motiveringen att statsbidragssystemet
så nyligen införts och att SÖ inte föreslagit några ändrade bidragsregler.
Dessa skäl för avslag har sin giltighet även i år. varför riksdagen
bör avslå yrkandena 2 och 3 b i motion 1979/80: 241.

Stödundervisning i svenska bör enligt motion 1979/80:525 (yrkande 4)
göras obligatorisk för de invandrarelever i gymnasieskolan som av skolan
bedöms behöva sådan undervisning.

Enligt SÖ:s föreskrifter den 25 november 1975 om stödundervisning i
gymnasieskolan deltar elev i sådan efter klasskonferensens bestämmande.
Enligt uppgift från SÖ innefattas stödundervisning i svenska för invandrarelever
i denna föreskrift. Därmed är yrkande 4 i motion 1979/80:525
tillgodosett och bör avslås av riksdagen.

Introduktionskurser i gymnasieskolan för invandrarungdom

Försöksverksamhet inom gymnasieskolan med introduktionskurser om
1—2 terminer och kompletterande sommarkurser för invandrarungdomar
startade under år 1977. Från och med den 1 juli 1980 regleras verksamheten
i regeringens förordning den 12 juni 1980 (SÖ-FS 1980:99). Båda

UbU 1980/81:8

kurstyperna är avsedda för invandrarungdomar som avslutat grundskolan
eller inte gått i svensk grundskola och som inte påbörjat eller som avbrutit
studier i gymnasieskolan. Sommarkursen är dessutom avsedd för elever i
gymnasieskolan som har behov av kompletteringsstudier under sommarferierna.

I motion 1979/80: 1995 (yrkande 5) hemställs ätt riksdagen hos regeringen
skall begära att introduktionskurserna vidareutvecklas både till innehåll
och till tidsomfång.

SÖ har gjort enkäter till berörda kommuner om introduktionskurserna.
Resultaten av den senaste enkäten har nyligen publicerats (Dnr S 80: 1852).
1 denna rapport sammanfattas de erfarenheter, synpunkter och förslag till
förändringar som lämnats. Dessa kommer enligt vad som anges i rapporten
att noga prövas av SÖ i det fortsatta läroplansarbetet med kurserna. I
november i år anordnar SÖ en konferens i frågan med berörda kommuner,
samtliga länsskolnämnder m.fl. Mot bakgrund av det som nu redovisats
anser utskottet att yrkande 5 i motion 1979/80:1995 är tillgodosett, varför
det bör avslås av riksdagen.

Engelska för invandrarelever

I SÖ:s handlingsprogram för invandrarfrågor (s. 42) sammanfattas gällande
bestämmelser sålunda:

”Engelskan är ett obligatoriskt ämne i grundskolan. För inträde i gymnasieskolans
tre- och fyraåriga linjer fordras betyg i särskild kurs från åk 9.
Med betyg i allmän kurs åk 9 kommer man in på de tvååriga linjerna och de
flesta specialkurserna på gymnasial nivå. I propositionen [1978/79: 180] om
läroplanen för grundskolan föreslås att ovannämnda krav på särskild kurs
slopas. Detta torde medverka till att öka valfriheten för många invandrarelever
och underlätta deras engelskstudier på högstadiet.

På gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer samt på tvåårig social och
ekonomisk linje läses engelska minst två år. På övriga linjer och linjeanpassade
specialkurser är engelska tillvalsämne (dock ej på tvåårig teknisk linje
där engelska eller B-språk läses ett år.) En elev med annat hemspråk än
svenska har möjlighet att byta ut engelskan mot sitt hemspråk. För allmän
behörighet för studier på högskolenivå fordras dock minst två årskurser
engelska från gymnasieskola.”

I motion 1979/80: 1305 (yrkande 2) hemställs att riksdagen skall ge regeringen
till känna att försök bör göras med engelska som B-språk på högstadiet
och som B- eller C-språk i gymnasieskolan. I samma yrkande hemställs
vidare om försök med ändrade behörighetsvillkor för fortsatta studier
så att inte deltagarna i de föreslagna försöken skall utestängas från
sådana studier. I motionerna 1979/80: 1993 (yrkande 2) och 1979/80: 1995
(yrkande 3) yrkas att engelska inte skall vara ett oundgängligt krav för
invandrarelever som söker till gymnasieskolan och att i stället kunskaper i
hemspråk bör vägas in.

UbU 1980/81:8

Utskottet vill först erinra om att SÖ i sitt handlingsprogram för invandrarfrågor
tagit upp sådana förändringar som föreslås i motionerna. I årets
anslagsäskanden anger SÖ att man med hänsyn till budgetanvisningarna
måste avstå från att föreslå försök nästa budgetår med engelska som Beller
C-språk i gymnasieskolan.

Så länge det inte blivit klargjort hur en ändring av kraven på invandrarelevers
engelskkunskaper påverkar deras möjlighet att bedriva fortsatta
högre studier bör riksdagen avslå yrkanden av det slag som nu föreligger.
Utskottet anser det dock mycket väsentligt att olika åtgärder prövas för att
underlätta invandrarelevers skolgång, t. ex. individuellt utformade studieprogram
i engelska i grundskolan för nyss invandrade elever eller senare
studiestart i engelska än i årskurs tre. Det är också betydelsefullt att
invandrarelever kan förbättra sina kunskaper i bl. a. engelska genom introduktionskurserna
inom gymnasieskolan. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 1305 yrkande 2,
1979/80: 1993 yrkande 2 och 1979/80: 1995 yrkande 3.

Studie- och yrkesorientering samt elevvård för invandrarelever m. m.

SÖ har den 30 juni 1979 i skrivelse till regeringen lämnat förslag om hur
statsbidraget till studie- och yrkesorientering, syo, skall utformas. Därvid
har SÖ bl. a. föreslagit att ett extra statsbidrag skall utgå för syo för
invandrarelever i grundskolan och gymnasieskolan. Förslaget bereds f. n. i
regeringskansliet.

1 motion 1979/80:1305 (yrkande 3) hemställs att riksdagen skall ge regeringen
till känna att syo för invandrarelever måste förstärkas i samband
med regeringens kommande förslag om syo. 1 motionerna 1979/80:1993
(yrkande 1) och 1979/80: 1995 (yrkande 2) hemställs att riksdagen skall
uttala att syo förstärks i invandrartäta områden och att möjligheter till syo
på större invandrarspråk förbättras.

SÖ:s förslag om syo-verksamheten bereds f. n. inom regeringskansliet.
Utskottet utgår från att regeringen i detta sammanhang särskilt beaktar
invandrarelevernas behov av en förstärkt studie- och yrkesorientering. I
avvaktan på regeringens förslag bör riksdagen nu avslå motionerna 1979/
80:1305 yrkande 3, 1979/80:1993 yrkande 1 och 1979/80:1995 yrkande 2.

Utredningen (U 1978:04) om elevvårdsarbetet i skolan bör enligt motion
1979/80:1305 (yrkande 4) få tilläggsdirektiv med uppdrag att särskilt behandla
elevvård för invandrarelever. Motionärerna påpekar att elevvårdskommitténs
direktiv inte innehåller något om en särskild behandling av
problemen med invandrarelever. De anför att den elevvårdspersonal som
skall ge eleverna stöd och vägledning sällan talar invandrarnas språk.
Därav följer att de metoder som används i elevvårdsarbetet ofta inte kan
utnyttjas. De kommuner där koncentrationen av invandrare är stor har
sällan resurser att själva utarbeta det material som behövs eller bekosta
nödvändig utbildning och fortbildning av sin personal.

UbU 1980/81:8

Elevvårdskommittén beräknas avlämna sitt slutbetänkande under våren
1981. Såvitt utskottet kan bedöma är det därför inte lämpligt att nu begära
att tilläggsdirektiv för kommittén skall utfärdas. Utskottet utgår dock från
att regeringen i senare sammanhang kommer att ta upp frågan om elevvård
för invandrarelever.

Utskottet vill erinra om att SÖ i sitt handlingsprogram bl. a. uttalat att
metoder för elevvårdsarbetet med invandrarelever måste utarbetas snarast.
Vidare anser SÖ att elevvårdspersonal måste utbildas för arbete med
invandrarelever.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1979/80: 1305 yrkande 4.

I motionerna 1979/80: 1993 (yrkande 3) och 1979/80: 1995 (yrkande 4)
hemställs att riksdagen skall uttala att invandrarungdomarnas studieavbrott
och dåliga studieresultat bör undersökas.

Med medel från anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet
bekostas undersökningar av invandrarelevernas skolsituation. En första
rapport från ett projekt benämnt ”Invandrarbarnen i skolan och på
arbetsmarknaden” kommer inom kort att publiceras. Ett projekt benämnt
”Utvärdering av invandrarnas totalsituation i skolan” planeras f. n. Vidare
har gymnasieutredningen (U 1976: 10) i uppdrag att ingående undersöka
orsakerna till studieavbrott i gymnasieskolan och föreslå åtgärder som gör
gymnasieskolan bättre anpassad till de grupper som avbryter studierna.
Kommittén skall också överväga insatser för sådana elever som inte utnyttjar
gymnasieskolans utbildning i samma utsträckning som andra. Detta
kan gälla t. ex. invandrare. Mot denna bakgrund anser utskottet att några
särskilda åtgärder från riksdagens sida inte behövs för att få till stånd de av
motionärerna begärda undersökningarna. Riksdagen bör därför avslå motion
1979/80: 1993 yrkande 3 och 1979/80: 1995 yrkande 4.

Utbildning av vissa lärare i svenska som främmande språk

Riksdagen bör enligt motion 1979/80:669 hemställa hos regeringen om
åtgärder för att snarast anordna grundutbildning för lärare i svenska som
främmande språk (yrkande I) samt behörighetsgivande utbildning för vissa
obehöriga lärare i svenska som främmande språk inom arbetsmarknadsutbildningen,
AMU (yrkande 2). I det senare fallet skall dessa lärare beredas
tillfälle gå igenom utbildningen med oavkortad lön.

Förra året avslog riksdagen motsvarande motionsyrkanden med hänvisning
till pågående arbete inom utredningen (A 1978:7) om svenskundervisning
för invandrare (SFI-utredningen) vilken skall behandla tillgången på
och behovet av lärare för denna undervisning.

I sitt handlingsprogram för invandrarfrågor har SÖ tagit upp grundutbildning
för lärare i svenska som främmande språk inom grundskolan,
gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Detta har vidareutvecklats i ett

UbU 1980/81:8

detaljerat förslag till regeringen daterat den 29 augusti 1980. Förslaget
omfattar bl. a. utbildning av lärare i svenska som främmande språk för
AMU samt vissa åtgärder för obehöriga lärare inom AMU som länge
undervisat i svenska som främmande språk. Då SÖ:s förslag nu prövas
inom regeringskansliet och SFI-utredningens arbete ännu pågår föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1979/80:669.

Tvåspråkighet inom vårdutbildning m.m.

I motion 1979/80: 1305 anförs att kommunernas behov av tvåspråkig
vårdpersonal inom barn- och ungdomsvård, socialvård, sjukhus- och åldringsvård
samt psykiatrisk vård är stort. Motionärerna anser att även
denna samhällssektor måste anpassas efter invandrarnas behov. I motionen
(yrkande 5) föreslås därför att riksdagen hos regeringen skall anhålla
om försöksverksamhet med en för invandrarelever anpassad undervisning
på gymnasieskolans vårdlinje och sociala servicelinje. Tvåspråkiga elever
skall ges företräde till ett antal platser avsedda för sådan försöksverksamhet.

Med anledning av riksdagens beslut om hemspråksundervisning för invandrarbarn
(prop. 1975/76:118, UbU 1975/76:33, rskr 1975/76:391) fick
SÖ regeringens uppdrag att i samråd med socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen
utarbeta förslag till regler för intagning av tvåspråkiga personer
som vill genomgå barnskötarutbildning. Enligt SÖ:s bestämmelser
(ASÖ 1976/77:37) skall denna sökandegrupp föras till och bedömas inom
ramen för fri kvot. För intagning till olika angivna barnskötarutbildningar
och till vårdlinjens gren för barna- och ungdomsvård skall den fria kvoten
utnyttjas för att ge behöriga sökande med minoritetsspråk som modersmål
företräde. Enligt vad utskottet har inhämtat har denna verksamhet i viss
utsträckning medfört extra kostnader då tolk eller hemspråkslärare ibland
måst anlitas.

SÖ har i sitt handlingsprogram diskuterat hur invandrarelevernas tvåspråkighet
skall kunna tas till vara i gymnasieskolan. SÖ anser t. ex. att
elever inom vårdlinjen skall kunna få en kurs liknande kontakttolkutbildningen
för sjukvårdstolkning. Vidare anser SÖ att yrkesterminologikurser
på hemspråk bör kunna införas inom vissa specialkurser och viss yrkesinriktad
utbildning.

Utskottet finnér att det är en angelägen fråga som tas upp i motionen.
Det är väsentligt för invandrarna att det finns personer inom vårdområdet
som kan tala deras språk. Utskottet anser därför att SÖ bör få regeringens
uppdrag att närmare pröva hur man inom gymnasieskolan skall kunna
utbilda tvåspråkig personal för skilda delar av vårdområdet och att lägga
fram de förslag som övervägandena ger anledning till. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen med anledning av motion 1979/80: 1305 yrkande 5 som
sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1980/81:8

Enligt motion 1979/80:899 bör universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) och SÖ få i uppdrag att snabbt överväga frågan om meritvärdering
och komplettering av utländsk utbildning. Motionären avser i första hand
utbildning inom vårdområdet men nämner även lärarutbildning.

Inom UHÄ finns en särskild projektgrupp för frågor om invandrarna i
den högre utbildningen. Denna grupp har t. ex. föreslagit att invandrarnas
möjligheter att få del av högskoleutbildning skall ökas, särskilt inom utbildningar
där det finns behov av tvåspråkiga yrkesutövare. Man bör enligt
gruppen i större utsträckning än hittills låta invandrare tillgodoräkna sig
tidigare utbildning i hemlandet. Man bör även underlätta för invandrare att
få komplettera sin tidigare utbildning genom att antas lokalt till senare
delen av utbildning där tomma platser uppstått (UHÄ-FS 1980:31). Projektgruppens
förslag till åtgärder kommer att remitteras av UHÄ till högskoleenheterna.
Föreskrifter om tillgodoräknande av utländsk utbildning
kommer att föras in i utbildningsplaner för allmänna linjer. Så har redan
skett för förskollärar- resp. fritidspedagoglinjerna.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att riksdagen varje år anvisar
särskilda medel för kurser och prov för utländsk medicinalpersonal, budgetåret
1980/81 närmare 2,2 milj. kr. (prop. 1979/80:100, bil. 8, punkt G 14.
SoU 1979/80:32, rskr 1979/80:237). Socialstyrelsens nämnd för utländsk
medicinalpersonal handlägger frågor om kompetens hos och fortsatt utbildning
fram till legitimation (motsv.) av läkare, sjuksköterskor, barnmorskor,
sjukgymnaster, medicinsk-tekniska assistenter och annan jämförlig
medicinalpersonal.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att något särskilt uttalande
i frågan från riksdagens sida inte behövs, varför motion 1979/80:899 bör
avslås.

Invandrarkunskap i vissa utbildningar

Riksdagen bör enligt motion 1979/80:898 anhålla hos regeringen om
sådan utformning av SÖ:s och UHÄ:s utbildningsplaner för vissa utbildningar,
t. ex. lärår-, vård-, socionom-, polis- och juristutbildningarna, att
invandrarkunskap blir ett obligatoriskt inslag i utbildningarna. Vidare bör
insatser göras för att få fram flera lärare med invandrarkunskaper inom
dessa och andra utbildningar.

Utskottet vill erinra om att utbildningsplan för varje allmän utbildningslinje
inom högskolan fastställs centralt. I sådan plan anges bl. a. syftet med
linjen och det huvudsakliga innehållet i linjen. I utbildningsplanerna för
t. ex. alla linjer inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken ingår
en föreskrift att människans situation och livsvillkor skall uppmärksammas
i utbildningen och att situationen i skola och samhälle för elever med olika
etnisk, språklig, kulturell och religiös bakgrund särskilt skall uppmärksammas.

UbU 1980/81:8

Den tidigare nämnda projektgruppen inom UHÄ för invandrarna i den
högre utbildningen föreslår att invandrar- och minoritetskunskap i större
utsträckning än hittills bör ingå i olika utbildningslinjer.

Statens invandrarverk har för budgetåret 1980/81 fått statsbidrag om 1,5
milj. kr. till ett projekt om ökad invandrarkunskap bland svenskar. Däri
ingår delprojekt rörande invandrarkunskap i grund- och yrkesutbildning
samt i fortbildning.

I syfte att få underlag för mera långsiktiga åtgärder för att förhindra
tendenser till fördomar och diskriminering i fråga om invandrare tillsattes
hösten 1978 en kommitté (A 1978:6), som tagit namnet diskrimineringsutredningen
(DU).

Den viktiga frågan om hur svenskarnas kunskaper om invandrarna skall
ökas uppmärksammas, som utskottet redovisat, i många olika sammanhang
varför den i motion 1979/80: 898 berörda frågan inte behöver påkalla
någon särskild riksdagens åtgärd. Riksdagen bör därför avslå motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande benämningen hemspråk m. m. avslår
motion 1979/80:241 yrkande 1,

2. att riksdagen beträffande obligatorisk hemspråksundervisning
avslår motion 1979/80:241 yrkande 3 a,

3. att riksdagen beträffande obligatorisk studiehandledning på hemspråk
avslår motion 1979/80: 1305 yrkande 1,

4. att riksdagen beträffande ändrade regler för statsbidrag till hemspråksundervisning
avslår motion 1979/80:241 yrkandena 2 och
3 b,

5. att riksdagen beträffande stödundervisning i svenska för invandrarelever
i gymnasieskolan avslår motion 1979/80:525 yrkande 4.

6. att riksdagen beträffande introduktionskurser i gymnasieskolan
för invandrarungdomar avslår motion 1979/80: 1995 yrkande 5,

7. att riksdagen beträffande undervisning i engelska för invandrarelever
samt krav på engelska för högre studier avslår motionerna
1979/80:1305 yrkande 2, 1979/80:1993 yrkande 2 och 1979/
80: 1995 yrkande 3,

8. att riksdagen beträffande studie- och yrkesorientering för invandrarelever
avslår motionerna 1979/80: 1305 yrkande 3. 1979/
80: 1993 yrkande 1 och 1979/80: 1995 yrkande 2,

9. att riksdagen beträffande elevvård för invandrarelever avslår
motion 1979/80: 1305 yrkande 4,

10. att riksdagen beträffande undersökning av invandrarelevers studieavbrott
m.m. avslår motionerna 1979/80: 1993 yrkande 3 och
1979/80:1995 yrkande 4,

UbU 1980/81:8

11. att riksdagen beträffande utbildning för vissa lärare i svenska
som främmande språk avslår motion 1979/80:669.

12. att riksdagen beträffande utbildning i gymnasieskolan av tvåspråkig
vårdpersonal med anledning av motion 1979/80:1305 yrkande
5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

13. att riksdagen beträffande meritvärdering och komplettering av
invandrares utländska studier avslår motion 1979/80: 899.

14. att riksdagen beträffande invandrarkunskap i vissa utbildningar
avslår motion 1979/80:898.

Stockholm den 13 november 1980

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s). Linnea Hörlén (fp). Lars
Gustafsson (s), Rune Rydén (m). Helge Hagberg (s). Sven Johansson (c).
Lennart Bladh (s), Kerstin Göthberg (c), Gunnel Liljegren (m). Iris
Mårtensson (s). Göran Persson (s) och Ylva Annerstedt (fp).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980