UbU 1980/81:7

Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:7

med anledning av motion om studieomdömet inom folkhögskolan
Motionen

1979/80:1325 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen omprövar 1977 års beslut om normeringsinstrument för
landets folkhögskolor och uttalar att studieomdömena inom folkhögskolan
bör avskaffas,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att ett alternativ till studieomdömena
utarbetas i samarbete med Sveriges folkhögskoleelevers
förbund, lärarnas organisation och skolöverstyrelsen.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt folkhögskoleförordningen (35 §) beslutar styrelse för folkhögskola
huruvida studieomdöme skall kunna ges till studerande vid viss längre kurs
vid skolan. Studieomdöme ges därvid till en studerande endast om han
eller hon själv begär det. Som studieomdöme får endast användas något av
uttrycken Mindre god, God, Mycket god eller Utmärkt. Studieomdöme
bestäms av skolans lärarråd.

Den som genom studier vid folkhögskola skaffat sig sådan utbildning
som motsvarar minst tvåårig linje inom gymnasieskolan och som har
kunskaper i svenska och engelska motsvarande minst två årskurser på
någon linje i gymnasieskolan har allmän behörighet till högskoleutbildning
(5 kap. 15 §, högskoleförordningen). Vid urval till utbildningslinje förs
sökande som har allmän behörighet genom folkhögskolestudier till en
särskild kvotgrupp, grupp III (5 kap. 25 §). När företräde bestäms mellan
sökande inom denna kvotgrupp räknas poäng för studieomdömet och
poäng för arbetslivserfarenhet (5 kap. 30 §).

För att göra studieomdömen från olika folkhögskolor jämförbara skall
skolöverstyrelsen (SÖ) ställa ett normeringsinstrument till folkhögskolornas
förfogande (prop. 1976/77:55, UbU 1976/77:30, rskr 1976/77:318). SÖ
har valt att för detta ändamål erbjuda skolorna att för grupprov använda
högskoleprovet, som annars är avsett som ett individuellt, frivilligt studielämplighetsprov
för sökande med enbart arbetslivserfarenhet som behörighetsgrund.

Remissyttranden

Yttranden över motionen har inhämtats från universitets- och högsko -

1 Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 7

UbU 1980/81:7

2

leämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ) och Svenska folkhögskolans
lärarförbund (SFHL).

UHÄ anser att om de graderade studieomdömena avskaffas måste en
annan metod införas för meritvärdering av sökande till högskolan med
folkhögskola som behörighetsgrund. Detta skulle ställa de folkhögskolestuderande
inför en i viktiga avseenden annorlunda urvalssituation än för
närvarande och göra det i och för sig frivilliga, individuella högskoleprovet
mer eller mindre obligatoriskt för dem. UHÄ erinrar om att UHÄ den 12
juni 1980 fått regeringens uppdrag att pröva möjligheterna att låta kvotgrupp
III för de folkhögskolestuderande utgå ur antagningssystemet, dock
med bibehållande av studieomdömet som meritvärderingsgrund.

SÖ erinrar om att varje enskild folkhögskolas styrelse avgör om studieomdöme
skall ges och att studieomdöme delas ut endast om den studerande
begär det. SÖ påpekar att studieomdöme sätts av lärare som har en i
skolsammanhang ovanligt mångsidig erfarenhet av de studerande. SÖ har
ställt medel till förfogande för arbete inom en grupp för utveckling av
alternativ till studieomdömet. I gruppen finns representanter för SÖ,
SFHL och Sveriges folkhögskoleelevers förbund. Detta arbete har ännu
inte resulterat i något förslag.

Till dess att nya förutsättningar föreligger anser SÖ att studieomdömet
skall finnas kvar och att några ytterligare åtgärder för att utarbeta alternativ
inte behövs.

SÖ anser vidare att högskoleprovet även fortsättningsvis bör ställas till
skolornas förfogande som normeringsinstrument. Ingen folkhögskola har
enligt SÖ fört fram att denna användning av högskoleprovet skulle ha
påverkat kursinnehåll och kursuppläggning. Provets frihetsinskränkande
effekt torde, menar SÖ, begränsa sig till att det hindrat vissa skolor att
fortsätta använda för höga skalor till förfång för studerande från andra
folkhögskolor.

Enligt SFHL:s uppfattning skall studieomdömet finnas kvar i sin nuvarande
form till dess annat alternativ visar sig acceptabelt. Genom enkäter
åren 1978 och 1980 har SFHL funnit en klar majoritet bland medlemmar
och lokalavdelningar för ett bibehållande av studieomdömet, som bedöms
som det bästa urvalsinstrumentet vid uttagning till högre studier. SFHL:s
ombudsmöte har dock gett förbundsstyrelsen i uppdrag att utveckla ett
system med kompletterande meriter. Under tiden bör SÖ, SFHL och
Sveriges folkhögskoleelevers förbund arbeta vidare med metoder att förbättra
jämförbarheten.

Vid en uppvaktning inför utbildningsutskottet den 18 mars 1980 har
representanter för Sveriges folkhögskoleelevers förbund (SFEF) framfört
synpunkter i ärendet.

UbU 1980/81:7

3

Utskottet

Riksdagen bör enligt motion 1979/80:1325 ompröva 1977 års beslut om
normeringsinstrument för landets folkhögskolor och uttala att studieomdömet
inom folkhögskolan skall avskaffas (yrkande 1). Vidare bör riksdagen
hos regeringen hemställa att ett alternativ till studieomdömet utarbetas i
samarbete mellan skolöverstyrelsen (SÖ), Sveriges folkhögskoleelevers
förbund (SFEF) och lärarnas organisation (yrkande 2). Motionärerna anför
att betyg och omdömen är en negativ företeelse inom skolväsendet, som
bör avskaffas och ersättas med intyg om genomgången kurs. Motionärerna
anser vidare att normeringsinstrumentet för folkhögskolorna har påverkat
kursuppläggning och kursinnehåll och inskränkt folkhögskolans frihet.

Motionen har remitterats till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ),
skolöverstyrelsen (SÖ) och Svenska folkhögskolans lärarförbund (SFHL).

SÖ och SFHL anser att studieomdömet tills vidare skall finnas kvar i sin
nuvarande form, då det ännu inte finns något acceptabelt alternativ och då
studieomdömet behövs som urvalsgrund för högre studier. Enligt UHÄ
skulle ett avskaffande av de graderade studieomdömena göra det nödvändigt
att införa en annan metod för meritvärdering. Detta skulle ställa de
folkhögskolestuderande inför en annorlunda urvalssituation där genomgång
av det frivilliga högskoleprovet skulle kunna bli obligatoriskt. UHÄ
och SÖ erinrar om att regeringen uppdragit åt UHÄ att pröva möjligheten
att låta de folkhögskolestuderandes egen kvotgrupp III utgå ur antagningssystemet,
dock med bibehållande av studieomdömet som meritvärderingsgrund.

Utskottet anser liksom remissinstanserna att om de som har allmän
behörighet till högskolestudier genom utbildning vid folkhögskola också
skall kunna använda sina folkhögskolestudier som merit vid urval till
högskoleutbildning måste det finnas en godtagbar grund för detta urval.
Studieomdömet fyller denna funktion och kan därför i dag inte avskaffas.

Vid riksmötet 1976/77 uttalade utskottet (UbU 1976/77:30) att det inte
kan vara till nackdel för folkhögskolan och dess elever att det finns ett
normeringsinstrument som kan tjäna till ledning då studieomdömet skall
bestämmas. Utskottet anförde vidare att det var medvetet om att ett
normeringsinstrument förutsätter elevernas medverkan och att vissa svårigheter
kan vara förknippade med det. Utskottet erinrade dock om att
motsvarande system redan användes inom andra skolformer. Utskottet
har inte funnit anledning ändra denna sin tidigare uppfattning. Utskottet
vill också erinra om att det enligt SÖ:s remissyttrande inte från någon
skola förts fram att användningen av högskoleprovet skulle ha påverkat
kursinnehåll och kursuppläggning.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
yrkande 1 i motion 1979/80:1325.

UbU 1980/81:7

4

Som framgår av remissyttrandena pågår arbete dels i samverkan mellan
SÖ, SFHL och SFEF, dels inom SFHL med att undersöka om det går att
utveckla alternativ till studieomdömet som urvalsgrund för högre studier.
Någon åtgärd från riksdagens sida i denna fråga finnér utskottet inte
påkallad, varför även yrkande 2 i motion 1979/80:1325 bör avslås av
riksdagen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande studieomdömet inom folkhögskolan
och normeringsinstrument för detsamma avslår motion 1979/
80:1325 yrkande I,

2. att riksdagen beträffande åtgärder för att utarbeta ett alternativ
till studieomdömet avslår motion 1979/80:1325 yrkande 2.

Stockholm den 6 november 1980

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Bengt Wiklund
(s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s). Sven Johansson (c). Lennart
Bladh (s). Birgitta Rydle (m). Kerstin Göthberg (c). Karl-Erik Häll (s).
Jörgen Ullenhag (fp), Gunnel Liljegren (m). Torsten Karlsson (s). Larz
Johansson (c), Lars Svensson (s) och Olle Grahn (fp).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980