UbU 1980/81:6

Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:6

med anledning av motioner om gymnasieskolan
Motionerna

1979/80:166 av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar uttala att ämnet svenska införs på schemat i årskurs 2 på
gymnasieskolans tvååriga jordbruks- och skogsbrukslinje.

1979/80:237 av Kerstin Göthberg (c) och Ulla Tillander (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar anhålla att regeringen ger berörda myndigheter i uppdrag
att vidta åtgärder för att förbättra undervisningen i kost- och näringsfrågor
för all sjukvårdspersonal.

1979/80:335 av Margaretha af Ugglas (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1979/80:333 -yrkas att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om kurser i
egenföretagande antingen inom ramen för gymnasieskolan eller genom
kurser på folkhögskolor och inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen.

1979/80:374 av Anita Bråkenhielm m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

3. att främst gymnasieelever bör beredas större möjligheter att om de så
önskar gå om en årskurs.

(Yrkandena 1, 2 och 4 har utskottet behandlat i betänkande 1979/
80:21.)

1979/80:519 av Göte Jonsson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
skolöverstyrelsens beslutanderätt avseende inrättandet av linjer och kurser
på enskilda gymnasieskolor delegeras till länsskolnämnderna.

1979/80:528 av Jan-Eric Virgin (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om att en kursform inom lantbruksutbildningen inrättas i
enlighet med vad i motionen anförts.

1979/80:665 av Mona S:t Cyr (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att en utökning av pågående försöksverksamhet med SSG-B (särskild
samordnad gymnasieskola i glesbygd) sker genom etablering av densamma
även i Östergötlands sydöstra länsdel, nämligen kommunerna Kinda,
Åtvidaberg och Valdemarsvik.

1979/80:888 av Ove Karlsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen uttalar sig
för att statsbidragsbestämmelserna utformas så att handikappade elevers

1 Riksdagen 1980/81. 14 sami. Nr 6

UbU 1980/81:6

extra kostnader i form av transporter, personell assistans och tekniska
hjälpmedel utgår i form av statsbidrag.

1979/80:889 av Helge Klöver (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att
intagning till verktygsteknisk linje vid gymnasiet tidigareläggs så att eleverna
får besked före vårterminens slut.

1979/80:895 av Ivan Svanström (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller om utredning av möjligheterna att anordna en för eleverna
kostnadsfri körkortsutbildning i det allmänna skolväsendets regi.

1979/80:1286 av Bertil Dahlén (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att frågan om en förlängd och förbättrad utbildning
av fotvårdsspecialister bör utredas.

1979/80:1294 av Linnea Hörlén m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen anhåller
att regeringen låter undersöka möjligheterna att utforma ett system som
medger länsskolnämnder och skolstyrelser att inom gymnasieskolan anordna
lokala studievägar.

1979/80:1303 av Margit Odelsparr (c) och Filip Johansson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att gymnasieskolans terminsindelning -särskilt när det gäller jordbruks-, skogs- och trädgårdsskolor - anpassas efter
utbildningens art på sätt som angivits i motionen.

1979/80:1490 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer

d) att både höst- och vårintagningar till gymnasieskolans yrkesinriktade
kurser bör införas i enlighet med vad som anförs i motionen.

(Yrkandena 1 b samt 2 b och c har utskottet behandlat i betänkande
1979/80:34. Övriga yrkanden har behandlats av arbetsmarknadsutskottet i
dess betänkanden 1979/80:21 och 25.)

1979/80:2001 av Eric Rejdnell (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att som
sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
tandsköterskeutbildningen.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner om gymnasieskolan
som väckts under riksmötet 1979/80 men vars behandling skjutits upp
till innevarande riksmöte.

Gymnasieskolans organisation m. m.

Beslut om dimensionering och lokalisering av gymnasieskolans studievägar
fattas f. n. av skolöverstyrelsen (SÖ). Under senare år har SÖ medgivit

UbU 1980/81:6

kommunerna att utan särskild framställning öka sin gymnasieskolorganisation
med ett visst antal intagningsklasser. Läsåret 1980/81 får skolstyrelse
inrätta lärlingsutbildning i en omfattning som motsvarar högst 5 % av antalet
platser på linjer och specialkurser om minst ett års längd.

I motion 1979/80:519 föreslås att beslut om gymnasieskolorganisationen
skall delegeras till länsskolnämnderna. Därigenom skulle den gymnasiala
yrkesutbildningen enligt motionärerna kunna anpassas till de skiftande
behoven av utbildad arbetskraft inom regionerna.

Även enligt motion 1979/80:1294 bör utbildningen i gymnasieskolan på ett
smidigt sätt anpassas till det lokala utbudet av arbetstillfällen. Motionärerna
anser att varje gymnasieregion utöver det antal platser som SÖ tilldelat den
bör få ytterligare ett antal platser för lokala studievägar. Skolstyrelse skall ha
rätt att i samråd med länsskolnämnd fatta beslut om bl. a. kursutbud,
läroplaner och resursanvändning för dessa utbildningar. Regeringen bör
enligt motionärerna få i uppdrag att utforma ett system som ger länsskolnämnd
och skolstyrelse sådana möjligheter.

Skoladministrativa kommittén (U 1978:17) har i sitt betänkande (SOU
1980:5) Förenklad skoladministration lagt fram förslag om ett förändrat
planeringssystem för gymnasieskolan. Enligt kommitténs förslag skall beslut
om gymnasieskolans årliga organisation fattas av länsskolnämnderna och ett
ökat inflytande över planeringen av gymnasieskolan ges åt kommunerna.
Frågan bereds f. n. i regeringskansliet. Med hänvisning härtill föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1979/80:519 och 1979/80:1294.

Försöksverksamhet med särskild samordnad gymnasieskola, typ B (SSGB),
bedrivs f. n. i sju kommuner, nämligen Arvidsjaur, Härjedalen,
Jokkmokk, Malung, Pajala, Strömstad och Åre kommuner. Den innebär
bl. a. koncentrationsläsning av ämnen, samläsning mellan årskurserna i vissa
ämnen och samläsning mellan olika studievägar. Undervisningen bedrivs i
allmänhet i kombination med självstudier. Försöksverksamheten får bedrivas
efter medgivande av regeringen.

I motion 1979/80:665 föreslås att försöksverksamheten utvidgas till
kommunerna Kinda, Åtvidaberg och Valdemarsvik. Den södra delen av
Östergötlands län skall enligt motionären i regionalpolitisk! avseende ses
som ett prioriterat område, och det behövs insatser även inom skolan för att
häva bl. a. den negativa befolkningsutvecklingen. Därför föreslår motionären
att en gymnasieskola lokaliseras till var och en av orterna Kisa,
Åtvidaberg och Valdemarsvik.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har i april 1980 gett in en framställning
till utbildningsdepartementet med hemställan om att kommunerna Kinda,
Åtvidaberg och Valdemarsvik var och en för sig får delta i försöksverksamheten.
Skolöverstyrelsen har anmodats yttra sig över framställningen senast i
november 1980.

Utskottet behandlade vid riksmötet 1976/77 en motion med förslag om

1* Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 6

UbU 1980/81:6

utvidgning av försöksverksamheten med särskild samordnad gymnasieskola,
typB. Därvid uttalade utskottet (UbU 1976/77:17 s. 11) att när en utvidgning
av försöksverksamheten övervägdes måste de aktuella förutsättningarna i
fråga om elevunderlag, organisation, lokalresurser och skolenhetsbildning
prövas liksom också konsekvenserna för angränsande kommuners gymnasieskolor.
Med hänvisning till detta uttalande och till att det är regeringen
som fattar beslut om utvidgning av försöksverksamheten föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1979/80:665.

I motion 1979/80:1303 föreslås att gymnasieskolans terminsindelning -särskilt när det gäller jordbruks-, skogs- och trädgårdsutbildningen -anpassas till utbildningens behov. Motionärerna anser att det är fördelaktigt
för framför allt elever som saknar praktik från jordbruks-, skogs- eller
trädgårdsarbete att få vara kvar på skolorna under växtsäsongen och arbeta
praktiskt under sakkunnig ledning. Därigenom skulle enligt motionärerna
också de investeringar som gjorts i skoljordbruk, trädgårdar och växthus
utnyttjas bättre.

Enligt 8 kap. 23 och 24 §§ skolförordningen (1971:235, ändrad senast
1980:350) skall gymnasieskolans läsår fördelas på en hösttermin och en
vårtermin samt börja i augusti och sluta senast i juni. Enligt bestämmelser
som meddelas av SÖ får läsåret såvitt avser en linje eller specialkurs förläggas
till annan del av året, om det behövs med hänsyn till utbildningsmålet eller
om andra särskilda skäl föreligger.

Utbildningsutskottet yttrade i sitt betänkande 1974:8 över en motion
(1974:751) i fråga om läsårets förläggning för jordbruksutbildningen att
utskottet ville slå fast att styrelse för skola med jordbruksutbildning har rätt
och såsom ansvarig för utbildningen även skyldighet att förlägga skolans läsår
till tid då deltagarnas utbyte av undervisningen blir det största möjliga.

Med hänvisning härtill finner utskottet inte påkallat att nu göra något
ytterligare uttalande i frågan. Motion 1979/80:1303 bör därför avslås av
riksdagen.

Intagningen till gymnasieskolan m. m.

Frågan om tidigareläggning av intagningen till viss utbildning inom
gymnasieskolan behandlas i motion 1979/80:889. Motionären anser att elever
som söker till den verktygstekniska specialkursen, vilken bygger på
genomgången verkstadsteknisk linje, bör få intagningsbesked före vårterminens
slut. Detta skulle enligt motionären förhindra att eleverna lämnade
återbud till den sökta utbildningen på grund av att de fått arbete under
väntetiden.

Frågan om intagningen till den del av gymnasieskolan som bygger på
grundskolan behandlade utskottet i samband med sina ställningstaganden
med anledning av proposition 1978/79:180 om läroplan för grundskolan
(UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422). Utskottet uttalade sig därvid för att en

UbU 1980/81:6

intagning till gymnasieskolan som bygger på höstterminsbetyget i årskurs 9
bör genomföras snarast möjligt. Regeringen har genom beslut den 19 juli
1979 gett SÖ i uppdrag att genomföra en så bred försöksverksamhet som
möjligt med intagning på höstterminsbetyg. Erfarenheterna av försöksverksamheten
skall ligga till grund för ett slutligt ställningstagande i frågan.

Intagningen till de högre specialkurserna bygger i allmänhet på utbildning i
gymnasieskolan. Kurserna kan i detta avseende jämföras med studier inom
högskolan. För flera sökande kan sådana studier förmodligen också ses som
ett alternativ till de höigre specialkurserna.

Frågan om anmälningstiderna till studier inom högskolan har behandlats
av en arbetsgrupp inom universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), vilken i
en rapport (UHÄ-rapport 1979:28) framlagt sina förslag. Gruppen har avrått
från ett antagningsförfarande som innebär att särskilda antagningsunderlag
måste framställas av bl. a. gymnasieskolan, t. ex. preliminära eller definitiva
avgångsbetyg före läsårets slut. UHÄ har därefter beslutat att sökande får
komplettera en under läsåret gjord anmälan till högskolan med behörighetsgivande
betyg senast vid läsårets slut. Detta innebär att besked om antagning
kan lämnas först därefter.

Utskottet har förståelse för att det för den sökande är angeläget att få
besked om intagning till utbildning så tidigt som möjligt. Såvitt gäller
intagning till de högre specialkurserna bedömer utskottet f. n. inte möjligt att
göra sådana förändringar att ett besked om intagning kan ges före
vårterminens slut. Gymnasieutredningen (U 1976:10) skall emellertid enligt
sina direktiv överväga ett system med kontinuerlig intagning till gymnasieskolan.
Utredningens överväganden i detta avseende kan också förväntas
belysa den fråga som tas upp i motionen. Med hänvisning till vad som anförts
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1979/80:889.

Både höst- och vårintagningar till gymnasieskolans yrkesinriktade kurser
bör enligt motion 1979/80:1490 (yrkande 1 d) införas. Enligt motionärerna
skulle detta underlätta genomförandet av den praktiska delen av utbildningen,
och det skulle också bli lättare för eleverna att få arbete om de slutade
skolan vid olika tillfällen under året.

Intagning i gymnasieskolan såväl till vårterminen som till höstterminen
förekommer f. n. inom vissa grundskoleanknutna studievägar, bl. a. vårdlinjen.
Gymnasieutredningen (U 1976:10) skall, som tidigare anförts, enligt
sina direktiv överväga ett system med kontinuerlig intagning till gymnasieskolan.

Med hänvisning till att frågan om en utökning av antalet intagningstillfällen
är under utredning föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1979/80:1490 yrkande 1 d.

I motion 1979/80:374 yrkande 3 föreslås att främst gymnasieelever bör
beredas större möjligheter att om de så önskar gå om en årskurs i
gymnasieskolan.

UbU 1980/81:6

Enligt 9 kap. 50 § skolförordningen (1971:235, ändrad senast 1980:350) får
klasskonferensen medge elev i gymnasieskolan att helt eller delvis gå om
högsta årskursen av linje eller av specialkurs som omfattar minst två
årskurser, om detta på grund av sjukdom eller andra särskilda skäl är
lämpligast för eleven och om det ej medför utvidgning av skolorganisationen.

Möjlighet finns för elev att gå om även tidigare årskurser i gymnasieskolan.
Förutsättningarna härför är att klasskonferensen vid prövning av fortsatt
skolgång inte kunnat uppflytta eleven till högre årskurs med fullständig eller
mindre studiekurs. Som villkor för kvarsättning gäller att den skall vara
motiverad av sjukdom, långvarig frånvaro eller andra särskilda skäl (9 kap.
39 och 40 §§ skolförordningen samt SÖ:s anvisningar 1976-01-19 och
1976-06-24).

Med hänvisning till de möjligheter som föreligger enligt nu gällande
bestämmelser föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1979/80:374
yrkande 3.

Nya eller förändrade utbildningar

Enligt motion 1979/80:528 behövs det en kortare jordbruksutbildning,
förslagsvis om 20 veckor, för en begränsad grupp personer som önskar starta
eget jordbruksföretag. Utbildningen skall vara koncentrerad och avpassad
för personer som har en relativt lång arbetslivserfarenhet och viss studievana.

Inom jordbruksutbildningen finns f. n., förutom tvåårig jordbrukslinje, en
10-veckors och en 40-veckors grundutbildning samt en driftsledningskurs
som omfattar ett år och en förkortad driftsledningskurs om 10 veckor. Vidare
finns en 10-veckors kurs i lantbruksekonomi. I samband med att läroplanen
förgrundutbildningen om 40 veckor reviderades år 1977 uttalades att denna
kurs borde ersätta den dåvarande 20-veckors grundutbildningen. Enligt
uppgift ansågs sistnämnda kurs för kort och bedömdes inte svara mot
utbildningsbehoven. Den har hittills getts efter dispens av SÖ.

Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att utbildningsutbudet i
samhället svarar mot behoven på arbetsmarknaden och hos de studerande.
Det ankommer på SÖ att ta nödvändiga initiativ i sådana frågor. Utskottet
förutsätter också att de myndigheter och organisationer som har intresse av
att sådan utbildning ges som nämns i motionen tar kontakt med utbildningsanordnarna
i syfte att få till stånd utbildningen. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1979/80:528.

En utredning av möjligheterna att anordna en för eleverna kostnadsfri
körkortsutbildning i det allmänna skolväsendets regi föreslås i motion
1979/80:895.

Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07) har lagt fram betänkandet

UbU 1980/81:6

(DKs 1979:11) Trafikant- och förarutbildning. Utredningen föreslår att viss
del av utbildningen förläggs till gymnasieskola. Förslaget bereds f. n. i
regeringskansliet. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1979/80:895.

Frågan om utbildning av fotvårdsspecialister tas upp i motion 1979/80:1286.
En förlängd och förbättrad utbildning är enligt motionären en förutsättning
för bättre fotvård. Härigenom skulle komplikationer hos bl. a. diabetiker,
t. ex. gangrän, kunna motverkas och antalet amputationer nedbringas.

Utbildningen till fotvårdsspecialist förändrades år 1978. Utbildningen,
som tidigare byggde på grundskola, skulle i fortsättningen bygga på
utbildning till vårdbiträde inom sjukvård och social service. Kurslängden, 20
veckor, förblev oförändrad. De ändrade behörighetsbestämmelserna medförde
en förändring av innehållet i läroplanen mot fördjupade kunskaper i
moment som bedömdes centrala för yrkesutövningen. Socialstyrelsen
planerar nu att analysera fotvårdsspecialisternas arbetsuppgifter och behörighetsområde.
Resultatet av denna analys bör enligt SÖ:s uppfattning
avvaktas innan några ytterligare förändringar av utbildningen övervägs.

Motion 1979/80:1286 bör med hänvisning härtill avslås av riksdagen.

I motion 1979/80:335 föreslås att riksdagen skall begära att regeringen
lägger fram förslag om kurser i egenföretagande i gymnasieskolan, inom
folkhögskolan eller inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen.

Inom den kommunala vuxenutbildningen finns kurser bl. a. inom de
ekonomiska och administrativa områdena som syftar till att ge kunskaper och
färdigheter för att driva ett mindre företag. SIFU-enheten vid statens
industriverk ger utbildning för bl. a. blivande företagare. Vidare ger de
regionala utvecklingsfonderna kurser runt om i landet för blivande egenföretagare
och en kampanj har nyligen startats för att informera om dessa
utbildningsmöjligheter.

Utskottet förutsätter att vederbörande myndigheter och organisationer tar
kontakt med olika utbildningsanordnare i syfte att få till stånd ytterligare
kurser om behov av sådana visar sig föreligga.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1979/80:335.

I motion 1979/80:166 yrkas att svenska införs på schemat i årskurs 2 på
gymnasieskolans tvååriga jordbruks- och skogsbrukslinjer. De studerande på
dessa linjer skulle därigenom få allmän behörighet till högskoleutbildning.

På de tvååriga jordbruks- och skogsbrukslinjerna läser de studerande
svenska endast i årskurs 1. Inom ramen för fritt tillval har elev emellertid på
dessa linjer i dag möjlighet att studera svenska för att uppnå allmän
behörighet för högre studier.

Såvitt gäller skogsbrukslinjen har SÖ i skrivelse till regeringen i augusti

UbU 1980/81:6

1980 föreslagit att timplanen för denna linje skall ändras så att tre
veckotimmar svenska införs i årskurs 2. I sin anslagsframställning för
budgetåret 1981/82 framhåller SÖ vidare att en tvåårig studiegång i svenska
på alla yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan bör uppnås på sikt. SÖ avser att
följa utvecklingen och återkomma med förslag även beträffande andra linjer
än skogsbrukslinjen. Utskottet har inhämtat att förberedelser för förändringen
av utbildningen på jordbrukslinjen i motsvarande riktning pågår.

Utskottet som delar uppfattningen att en tvåårig studiegång i svenska på de
yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan bör uppnås på sikt föreslår mot
bakgrund av vad som anförts om utbildningen på jordbruks- och skogsbrukslinjerna
att riksdagen avslår motion 1979/80:166.

Utbildningen i kost- och näringsfrågor för sjukvårdspersonal tas upp i
motion 1979/80:237. Motionärerna anser att utbildningen i dessa frågor
behöver förbättras för all personal som arbetar med patienter. Berörda
myndigheter bör därför ges i uppdrag att vidta åtgärder härför.

Enligt vad utskottet inhämtat ingår kostfrågor i utbildningen på vårdlinjen
samt i utbildningen av vårdbiträden inom sjukvård och social service, av
undersköterskor inom hälso- och sjukvård och av skötare i psykiatrisk vård.
Anvisningar och kommentarer för utbildningarna i gymnasieskolan fastställs
av SÖ som fortlöpande har att göra de förändringar i utbildningens innehåll
som behövs med hänsyn till forskningens framsteg och utvecklingen i
samhället.

För vårdutbildningarna inom högskolan fastställs utbildningsplaner av SÖ
och UHÄ. Arbete härmed pågår f. n. efter det beslut om vårdutbildning
inom högskolan som fattades av riksdagen hösten 1979 (prop. 1978/79:197,
UbU 1979/80:7, rskr 1979/80:100). Det närmare innehållet i utbildningarna
bestäms lokalt av linjenämnder. I sitt arbete skall linjenämnd beakta bl. a.
samhällets och yrkeslivets krav samt forskningens utveckling.

Med hänvisning till vad som nu anförts anser utskottet att det inte är
påkallat för riksdagen att göra något särskilt uttalande med anledning av
motionen. Motion 1979/80:237 bör därför avslås av riksdagen.

Övriga frågor

I motion 1979/80:2001 föreslås att krav på tidigare tjänstgöring som
tandsköterska ställs på sökande till den förkortade utbildningen för
yrkesverksamma tandsköterskor.

SÖ har den 12 december 1979 interimistiskt fastställt tim- och kursplaner
för utbildning av tandsköterskor med yrkeserfarenhet. Utbildningen omfattar
18 veckor. För inträde till utbildningen fordras minst 5 års yrkeserfarenhet
som tandsköterska. Utskottet, som finner att det i motionen angivna
kravet på yrkeserfarenhet är tillgodosett, avstyrker motion 1979/80:2001.

UbU 1980/81:6

Frågan om statligt stöd åt handikappade elever i gymnasieskolan behandlas

1 motion 1979/80:888.1 motionen anförs att de handikappade inte får hindras
att delta i utbildning på grund av olämpligt utformade lokaler, resehinder,
bristfälligt undervisningsmaterial eller avsaknad av personlig assistans,
orsakad av bristande ekonomiska resurser. Handikappade gymnasieelever
måste garanteras den hjälp och trygghet de behöver i sina studier och
erforderliga resurser härför måste ställas till förfogande, menar motionärerna.
De handikappades extra kostnader i form av transporter, personell
assistans och tekniska hjälpmedel föreslås i motionen täckta genom
statsbidrag.

Enligt gällande bestämmelser utgår ersättning för kostnader för tekniska
eller organisatoriska stödåtgärder såsom anskaffning av visst materiel,
skolskjutsanordningar, personell assistans m. m. för handikappade elever
vid bl. a. gymnasieskolor efter SÖ:s prövning i varje särskilt fall. Ur anslaget
C 17 Bidrag till driften av gymnasieskolor får budgetåret 1980/81 högst

2 500 000 kr. användas för ändamålet. Endast en del av den beräknade
kostnaden för personell assistans har kunnat täckas av statsbidrag.

Integrationsutredningen (U 1978:07) har i sitt betänkande (SOU 1979:82)
Personell assistans för handikappade behandlat frågan om stöd åt handikappade
i gymnasieskolan. I utredningen utvecklas bl. a. en principiell syn på
bidragsfrågan men något förslag om ändring av handikappstödet i gymnasieskolan
läggs inte fram. Utredningen förutsätter emellertid att de
framförda synpunkterna beaktas vid utformningen av ett nytt statsbidragssystem
för gymnasieskolan.

I proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m. m.
anmäler föredragande statsrådet Mogård sin avsikt att inom kort ta initiativ
till en översyn av statsbidraget till gymnasieskolan.

Utskottet erinrar om att skolstyrelsens uppföljningsansvar för ungdomar
under 18 år gäller även för handikappade. Utskottet förutsätter vidare att
frågan om hur stödet till de handikappade skall vara utformat övervägs vid en
kommande översyn av statsbidraget samt föreslår att riksdagen med
hänvisning härtill avslår motion 1979/80:888.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande beslut om gymnasieskolans studievägar
avslår motionerna 1979/80:519 och 1979/80:1294,

2. att riksdagen beträffande särskild samordnad gymnasieskola,
typ B, avslår motion 1979/80:665,

3. att riksdagen beträffande gymnasieskolans terminsindelning
avslår motion 1979/80:1303,

4. att riksdagen beträffande intagningen till viss utbildning inom
gymnasieskolan avslår motion 1979/80:889,

UbU 1980/81:6

5. att riksdagen beträffande höst- och vårintagningar avslår
motion 1979/80:1490 yrkande 1 d,

6. att riksdagen beträffande möjligheter att gå om en årskurs
avslår motion 1979/80:374 yrkande 3,

7. att riksdagen beträffande kortare jordbruksutbildning avslår
motion 1979/80:528,

8. att riksdagen beträffande körkortsutbildning i det allmänna
skolväsendets regi avslår motion 1979/80:895,

9. att riksdagen beträffande utbildning av fotvårdsspecialister
avslår motion 1979/80:1286,

10. att riksdagen beträffande kurser i egenföretagande avslår
motion 1979/80:335,

11. att riksdagen beträffande svenska på gymnasieskolans tvååriga
jordbruks- och skogsbrukslinjer avslår motion 1979/80:166,

12. att riksdagen beträffande kost- och näringsfrågor för sjukvårdspersonal
avslår motion 1979/80:237,

13. att riksdagen beträffande utbildningen för yrkesverksamma
tandsköterskor avslår motion 1979/80:2001,

14. att riksdagen beträffande statligt stöd åt handikappade elever
avslår motion 1979/80:888.

Stockholm den 6 november 1980

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Bengt Wiklund (s),
Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s),
Birgitta Rydle (m), Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Jörgen
Ullenhag (fp), Gunnel Liljegren (m), Torsten Karlsson (s), Larz Johansson
(c), Lars Svensson (s) och Olle Grahn (fp).

GOTAB 65783 Stockholm 1980