UbU 1980/81:5

Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:5

med anledning av motion om handikappvänliga högskolelokaler
Motionen

1979/80: 1306 av Eric Rejdnell (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala

1. att en kartläggning av lokaliteterna från handikappsynpunkt utförs
vid samtliga högskolor i landet,

2. att åtgärder för att förbättra de handikappades framkomlighet och
rörelseförmåga genom förbättringar i lokaliteterna inom ramen för tillgängliga
medel snarast vidtas,

3. att största möjliga hänsyn tas till de handikappades behov vid uppförandet
av nya högskolebyggnader med dithörande bostäder,

4. att en central informationstjänst i linje med vad i motionen anförts
snarast inrättas.

Remissyttranden

Yttranden över motionen har inhämtats från byggnadsstyrelsen och
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Byggnadsstyrelsen anför att en kartläggning av befintliga lokalers tillgänglighet
för handikappade är nödvändig för att kunna hänvisa handikappade
studerande till lämplig högskoleort. En sådan kartläggning och en
därpå grundad informationsinsats bör göras av UHÄ. Styrelsen anser att
handikappanpassning av befintliga lokaler bör ske successivt. Vid uppförande
av nya byggnader skall enligt gällande bestämmelser kravet på
tillgänglighet för handikappade tillgodoses. En särskild granskning av projekten
sker i detta syfte både under projekteringsskedet och under byggnadsskedet
såvitt angår byggnadsstyrelsens lokalbestånd.

UHÄ delar motionärens uppfattning att informationen till de handikappade
bör förbättras, så att de lättare kan få information om var svårigheterna
att studera är minst. En sammanställning av uppgifter om högskolans
lokaler från handikappsynpunkt är värdefull som ett första underlag för
sådan information. Lokalbeståndets omfattning inom högskolan och de
förändringar som kontinuerligt sker inom detta genom om- och nybyggnader.
nya förhyrningar och omdispositioner inom befintliga lokaler, t. ex.
förändringar i schemaläggningen, gör dock delta till en betungande uppgift,
som det knappast är möjligt för UHÄ att prioritera i nuvarande resursläge.
De mest tillförlitliga informationerna om lokalernas tillgänglighet torde tills
I Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr .5

Kartong: S. 3, under Närvarande Utgår: Margit Sandéhn (s), Iris Mårtensson (s),
Ann-Cathrine Haglund (m)

UbU 1980/81:5

vidare erhållas genom de kontaktpersoner för handikappfrågor som finns
vid varje högskoleenhet.

UHÄ uppger vidare att statens handikappråd tillsammans med en arbetsgrupp
med representanter för handikapporganisationerna och olika
myndigheter utarbetat ett underlag för en informationsskrift om handikappades
eftergymnasiala studier. Till denna informationsskrift kommer UHÄ
att lämna vissa uppgifter om lokalsituationen.

UHÄ anför dessutom att en enkät som UHÄ genomförde år 1979 visar
att samtliga högskoleenheter utom fern haft handikappade studerande under
den senaste femårsperioden. I samband därmed har hälften fått vidta
åtgärder för att göra lokalerna tillgängliga för de handikappade. Åtskilliga
av högskolans lokaler inryms i äldre byggnader — inte så sällan kulturminnesmärkta
- varför de inte utan betydande kostnader och tidsutdräkt
kan göras mera tillgängliga. En förbättring av lokalerna sker dock kontinuerligt
i den mån resurser finns. Ansvaret för ombyggnad av lokaler ligger
hos byggnadsstyrelsen. Högskoleenheterna måste självfallet underrätta
byggnadsstyrelsen om att särskilda åtgärder behövs för att handikappade
skall kunna tas emot. En individuell anpassning är ofta nödvändig, även
om lokalerna i sig har god handikappanpassning - t. ex. ändring av bordshöjd
i laboratorielokal.

Utskottet

I motion 1979/80: 1306 anförs att de fysiskt handikappade som i dag vill
bedriva högskolestudier har relativt små möjligheter att göra detta. En
inventering bör enligt motionären företas av vad som behöver göras lokalmässigt
vid högskoleenheterna för att bereda de handikappade möjlighet
att klara det dagliga livet vid skolan. De fysiskt handikappade borde också
kunna få information om vilken högskoleort som lämpar sig bäst att studera
på med hänsyn till den studerandes handikapp.

Det är enligt utskottets mening angeläget att högskolestudier underlättas
för fysiskt handikappade.

Vid uppförande av nya byggnader skall enligt gällande bestämmelser
kravet på tillgänglighet för handikappade tillgodoses. Byggnadsstyrelsen
kontrollerar att detta sker när det gäller byggnader som uppförs för högskolans
räkning.

Av remissvaret från universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) framgår
att flertalet högskoleenheter haft handikappade studerande under den senaste
femårsperioden. 1 samband härmed har åtgärder vidtagits för att göra
lokaler tillgängliga för dessa studerande. En förbättring av lokalerna i
handikapphänseende sker enligt UHÄ kontinuerligt inom ramen för de
resurser som står till förfogande härför.

Svårigheterna att inom överskådlig tid anpassa högskolelokalerna till de
handikappades behov gör emellertid att man även i fortsättningen måste

UbU 1980/81:5

räkna med att studieort måste väljas och studieval göras mot bakgrund av
möjligheterna för den enskilde studerande att genomföra studierna trots
handikappet.

Som framhålls i motionen är det värdefullt om de studerande kan få
information om vilken högskoleort som lämpar sig bäst med hänsyn till den
studerandes handikapp. En utvecklad central informationstjänst bedömer
utskottet inte som möjlig att inrätta mot bakgrund av bl. a. det omfattande
lokalbeståndet och svårigheten att hålla uppgifterna aktuella. Den informationsskrift
som statens handikappråd håller på att utarbeta och där översiktliga
redogörelser för lokalsituationen på olika högskoleorter avses ingå.
får emellertid anses vara ett viktigt led i en strävan att förbättra informationen.
Denna centrala information kan sedan kompletteras med lokal information
via de kontaktpersoner för handikappfrågor som enligt UHÄ:s
remissyttrande finns vid varje högskoleenhet.

Med hänsyn till vad som nu anförts anser utskottet inte att det är
påkallat att riksdagen gör något uttalande med anledning av motionen.
Denna bör därför avslås av riksdagen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1979/80: 1306.

Stockholm den 6 november 1980

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande rid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Bengt Wiklund
(s). Rune Rydén (m). Helge Hagberg (s). Sven Johansson (c). Lennart
Bladh (s). Birgitta Rydle (m), Kerstin Göthberg (c). Karl-Erik Häll (s).
Jörgen Ullenhag (fp). Gunnel Liljegren (m), Torsten Karlsson (s). Larz
Johansson (c), Lars Svensson (s) och Olle Grahn (fp).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

■-= ...

»i.