UbU 1980/81:39

Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:39

med anledning av proposition 1980/81:184 om ändringar i reglerna
för tillträde till högskoleutbildning m. m. jämte motioner
Propositionen

Regeringen har i proposition 1980/81: 184 (utbildningsdepartementet) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om kvotering vid urval
till högskoleutbildning,

2. godkänna vad som i propositionen förordats om rätten att anföra
besvär över beslut om tillträde till grundläggande högskoleutbildning.

3. godkänna vad som i propositionen förordats om inrättande av en
nämnd för att slutligt handlägga besvär över beslut om tillträde till grundläggande
högskoleutbildning.

I anslutning till riksdagens beslut år 1980 om ändringar i reglerna för
tillträde till högskoleutbildning läggs i propositionen fram förslag om en
urvalsordning att tillämpas fr. o. m. antagningen till höstterminen 1982 som
följd av riksdagens beslut om garanti för direktövergång från gymnasieskolan
till högskolan. Förändringar i fråga om besvärsordningen och inrättande
av en särskild besvärsnämnd för frågor om tillträde till högskoleutbildning
föreslås. Föredraganden anmäler sin bedömning av frågan om försöksverksamhet
med visst företräde för underrepresenterat kön vid antagning
till högskoleutbildning, frågan om försöksverksamhet med tillgodoräknande
av särskilt värdefull arbetslivserfarenhet och frågan om ett bibehållande
av kvotgrupp lil för sökande med allmän behörighet genom
folkhögskolestudier. Utformningen av en definitiv ordning för s. k. lottningsgaranti
anmäls. Slutligen anmäls att en avgift kommer att tas ut vid
anmälan till högskoleprov.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1980/81

1980/81: 256 av Olle Aulin (m) vari yrkas att riksdagen ger regeringen till
känna att en revidering av gällande intagningsbestämmelser för högskolestudier
bör ske så att kunskaper och färdigheter i linjespecifika ämnen ges
ökat meritvärde vid intagning.

1980/81:977 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer örn förslag som innebär att studieomdömena inom
folkhögskolan omedelbart avskaffas.

I Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 39

UbU 1980/81:39

1980/81:1319 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari. såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag

b) varigenom betygen avskaffas som urvalsinstrument för tillträde till
högskolestudier och ersätts av arbetslivserfarenhet och köprincipen.

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om att hela systemet för
antagning till högskolan utreds,

5. att riksdagen uttalar att en ökad vikt läggs vid arbetslivserfarenheter
vid antagning till högskoleutbildning.

(Yrkandena I och 2 d-g har utskottet behandlat i betänkande 1980/
81:20, yrkande 3 i betänkande 1980/81:21 samt yrkandena 2 a och 2 c i
betänkande 1980/81:24.)

1980/81: 1679 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Maj Pehrsson (c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär översyn av rutinerna för
intagning till universitetskurser.

1980/81: 1713 av Marianne Stålberg m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen och på lämpligt sätt genomför förslagen om

5. att kvotering till förskollärarutbildning återinförs.

6. att kvotering under en begränsad tid i övrigt införs till främst utbildningsvägar
som leder till yrkesverksamhet där man tar hand om barn och
ungdom,

7. att kvotering införs under en begränsad tid till utbildningar som
domineras av endera könet.

(Yrkandena 10 och 11 har utskottet behandlat i betänkande 1980/81:20.
yrkande 4 i betänkande 1980/81:22 samt yrkandena 1. 2 och 9 i betänkande
1980/81: 37. Övriga yrkanden behandlar utskottet i annat sammanhang.)

Motioner väckta med anledning av proposition 1980/81: 184

1980/81:2162 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om återbetalning av anmälningsavgift för högskoleprov,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en förutsättningslös översyn av studieomdömet som
urvalsinstrument vid antagning till högskolestudier.

1980/81: 2163 av Marianne Stålberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att
inleda en försöksverksamhet med meritvärdering av särskilt värdefull arbetslivserfarenhet
och positiv särbehandling av underrepresenterat kön.

1980/81: 2164 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

I. att riksdagen avslår proposition 1980/81: 184 om ändringar i reglerna

UbU 1980/81:39

för tillträde till högskoleutbildning m. m. i vad gäller kvotering vid urval till
högskoleutbildning,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning om kvotgruppen
för sökande med allmän behörighet genom folkhögskolestudier.

Utskottet
1 Direktövergång

Riksdagen fattade vid föregående riksmöte (prop. 1979/80: 158, UbU
1979/80:36 och 38, rskr 1979/80:424) principbeslut om att garantin för
direktövergång från gymnasieskolan till de utbildningslinjer i högskolan för
vilka behörighets- och urvalsreglerna i högskoleförordningen gäller skall
anges som en andel av det totala antalet platser för resp. utbildningslinje,
att andelen skall bestämmas till ca en tredjedel av dessa platser samt att
urvalet inom denna andel skall göras på enbart meriter av avgångsbetyg
från gymnasieskolan, vilket är högst tre år gammalt.

Riksdagens beslut om direktövergång innebär att de principer om proportionell
kvotering vid antagning till nu berörda utbildningslinjer, som
antogs vid 1975 års beslut om högskolereformen (prop. 1975:9, UbU
1975:17, rskr 1975: 179), delvis överges. Föredraganden föreslår att kvotering
vid urval fr. o. m. antagning till höstterminen 1982 sker enligt följande
ordning.

Först sker antagning till en tredjedel av nybörjarplatserna genom urval
på enbart betygspoäng mellan behöriga sökande med betyg som är högst
tre år gamla. Återstående platser fördelas därefter på kvotgrupper i förhållande
till antalet kvarstående behöriga sökande inom varje kvotgrupp.
Kvotgrupperna I och 11, som avser sökande från tre- eller fyraårig linje i
gymnasieskolan resp. tvåårig linje eller motsvarande utbildning, behöver
då inte delas upp i undergrupper, utan urvalet inom dessa sker på poängtalet
för betyg eller det sammanlagda poängtalet för betyg och arbetslivserfarenhet.
Inom utrymmet för direktövergång sker fördelning mellan sökande
med avgångsbetyg från tre- eller fyraårig linje och sökande från tvåårig
linje eller med motsvarande utbildning i proportion till antalet behöriga
sökande i resp. grupp. Den nuvarande indelningen i undergrupper behålls i
kvotgrupp IV, som avser sökande med ålder och arbetslivserfarenhet som
behörighetsgrund och sådana behöriga sökande som ej hänförs till övriga
kvotgrupper.

Föredraganden förordar vidare att sökande med behörighetsgivande
utbildning från kommunal vuxenutbildning övergångsvis skall ingå i utrymmet
för direktövergång t.o.m. antagningen till högskoleutbildning som
påbörjas våren 1984.
tl Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 39

UbU 1980/81:39

I motion 1980/81:2164 (yrkande 1) avvisas regeringens förslag i vad
gäller kvotering. Förslaget medför enligt motionärerna att äldre studerandegrupper
med arbetslivserfarenhet missgynnas.

Utskottet uttalade år 1980 med anledning av regeringens förslag om
garanti för direktövergång från gymnasieskolstudier till högskolestudier att
det är motiverat att underlätta för ungdomar att komma in på utbildningslinjer
i högskolan utan att behöva skaffa sig arbetslivserfarenhet. Utskottet
tillstyrkte därför att riksdagen fattade det principbeslut som redovisades
inledningsvis (UbU 1979/80:36 och 38, rskr 1979/80:424). Detta beslut
medför att kvoteringsreglerna vid urval till högskoleutbildning måste förändras.
Utskottet ansluter sig till det förslag som regeringen lagt fram i
detta avseende och föreslår således att riksdagen med avslag på motion
1980/81:2164 yrkande 1 godkänner vad föredraganden förordat om kvotering
vid urval till högskoleutbildning.

2 Antagning till utbildningslinje av den som utlottats två gånger och söker en
tredje gång

I proposition 1980/81: 100 (bil. 12 utbildningsdepartementet) beredde
regeringen riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet
anfört om provisorisk ordning för antagning av studerande som utlottats
två gånger. Utskottet fann inte anledning till uttalande i frågan (UbU 1980/
81: 20, rskr 1980/81: 246). I förevarande proposition anmäls att den sålunda
redovisade provisoriska ordningen i fortsättningen bör gälla som definitiv
och att den fr. o. m. antagningen till höstterminen 1982 bör omfatta även
vårdutbildningsiinjer med helt eller delvis kommunalt huvudmannaskap i
den mån dessa utbildningar kommer att omfattas av behörighets- och
urvalsreglerna i 5 kap. högskoleförordningen (1977:263, ändrad senast
1980:434).

Utskottet har inget att erinra mot vad som anförts i denna fråga.

3 Särskilt värdefull arbetslivserfarenhet m. m. och positiv särbehandling av
underrepresenterat kön

1 proposition 1978/79: 197 om vårdutbildning inom högskolan anmälde
-föredragande statsrådet frågan om meritvärde för särskilt värdefull arbetslivserfarenhet
vid urval till viss högskoleutbildning. Han ansåg att vissa
frågor återstod att belysa innan ställning kunde tas till frågan huruvida
särskilt värdefull arbetslivserfarenhet skulle ge meritvärde vid urval till
högskolans vårdutbildningar. Riksdagen hade inget att invända mot att
förutsättningarna för denna typ av meritvärdering undersöktes (UbU 1979/
80:7. rskr 1979/80: 100).

I nämnda proposition behandlades också frågan om en jämnare könsmässig
rekrytering till högskolan. Föredragande statsrådet förordade att

Ubll 1980/81:39

universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) skulle få i uppdrag att komma in
till regeringen med förslag beträffande utbildningar för vilka en ordning
med s. k. positiv särbehandling av underrepresenterat kön är lämplig.
Förslaget borde omfatta utbildningar där kvinnor eller män dominerar
bland de antagna samt belysa förutsättningarna för att i antagningssystemet
foga in en ordning med positiv särbehandling. Utskottet ville inte
motsätta sig försöksverksamhet med positiv särbehandling av underrepresenterat
kön innan slutlig ställning togs i frågan.

UHÄ har nu till regeringen redovisat uppdraget och lagt fram förslag om
försöksverksamhet.

1 proposition 1980/81: 184 anför föredragande statsrådet att ett beslut om
försöksverksamhet i fråga om tillgodoräknande av särskilt värdefull arbetslivserfarenhet
och i fråga om positiv särbehandling av underrepresenterat
kön måste grundas på en mera ingående analys av effekterna av de
förändringar av antagningssystemet som riksdagen beslutade om vid föregående
riksmöte. Bl. a. avviker den teknik föredraganden förordat för att
genomföra riksdagens beslut om garanti för direktövergång något från den
av UHÄ föreslagna. UHÄ bör därför enligt statsrådet beredas möjlighet att
pröva försöksverksamhetens utformning med hänsyn härtill. Föredraganden
anför att det ankommer på regeringen att besluta om försöksverksamhet.

I motion 1980/81: 2163 framhålls att det är angeläget att försöksverksamhet
i de avseenden som behandlas i propositionen snarast kommer till
stånd. De förhållanden föredraganden åberopat kan enligt motionärernas
mening inte vara ett hinder för att försöksverksamhet inleds.

I motion 1980/81: 1713. som väckts under den allmänna motionstiden,
föreslås att könskvotering till förskollärarutbildning återinförs (yrkande 5),
att kvotering under en begränsad tid i övrigt införs till främst utbildningar
som leder till yrkesverksamhet där man tar hand om barn och ungdom
(yrkande 6), och att kvotering införs under en begränsad tid till utbildningar
som domineras av endera könet (yrkande 7).

Utskottet har, som redovisats, tidigare behandlat frågan om tillgodoräknande
av särskilt värdefull arbetslivserfarenhet och försök med positiv
särbehandling av underrepresenterat kön vid urval till högskoleutbildning.
Utskottet finner det naturligt att eventuellt beslut om förändringar i antagningssystemet
av detta slag föregås av försöksverksamhet. Det ankommer
på regeringen att besluta om sådan. Föredragande statsrådet anför att beslutsunderlaget
behöver kompletteras innan ställning tas i frågan. Den
försöksverksamhet som förordas av motionärerna kan således starta utan
särskilt beslut av riksdagen. Utskottet, som utgår ifrån att regeringen fattar
beslut i frågan så snart ett tillfredsställande beslutsunderlag föreligger,
föreslår med hänvisning till vad nu anförts att riksdagen avslår motionerna
1980/81: 1713 yrkandena 5, 6 och 7 samt 1980/81:2163.

En revidering av gällande antagningsbestämmelser så att kunskaper och

UbU 1980/81:39

färdigheter i linjespecifika ämnen ges ökat meritvärde vid antagning föreslås
i motion 1980/81: 256. Motionären anför att det både för den enskilde
och för samhället är viktigt att antagningssystemet är så utformat att de
som antagits till studier har rimliga förutsättningar för studieframgång.
Goda kunskaper och visat intresse för ett visst ämne, redovisat genom ett
högt betyg eller genom särskild arbetslivserfarenhet, bör därför enligt
motionären premieras vid antagning.

Motionären tar i motionen upp två frågor, nämligen dels frågan om att
betyg i vissa ämnen som är specifika för en viss utbildning skall värderas
särskilt högt vid urval till denna utbildning, dels frågan om särskilt värdefull
arbetslivserfarenhet som meritvärde vid sådant urval.

Grunderna för meritvärdering av betyg fastslogs i samband med beslutet
om högskolereformen (prop. 1975:9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Utskottet
anförde vid behandlingen av motsvarande motionsyrkande vid
föregående riksmöte att det inte då fanns anledning ompröva de grundläggande
behörighets- och urvalsreglerna för högskolan (UbU 1979/80: 36 och
38). 1 denna fråga vidhåller utskottet sin uppfattning. Vad angår frågan om
meritvärde för särskilt värdefull arbetslivserfarenhet hänvisar utskottet till
vad utskottet nyss anfört om försöksverksamhet. Motion 1980/81:256 bör
med hänvisning till det anförda avslås av riksdagen.

4 Högskoleprovet

Högskoleprovet är frivilligt och används vid sidan av arbetslivserfarenhet
vid bestämmande av företräde mellan sökande i kvotgrupp IV. Under
åren 1977—1979 deltog drygt 14000 personer i provet. Fördelningen av
provdeltagare över de tre berörda åren var ca 3000, 4000 resp. 7000.
Högskoleprovet anordnas två gånger om året. Provet anordnas på minst en
ort i varje län och anmälan till provet görs hos länsskolnämnderna.

Många av dem som anmäler sig till provet kommer inte till provtillfället.
För att minska kostnaderna för provet och undvika sådana anmälningar
som inte fullföljs anmäls i propositionen att en avgift om 100 kr. skall tas ut
i samband med anmälan till prov.

Enligt motion 1980/81:2162 (yrkande 1) bör en ordning som innebär att
anmälningsavgiften återbetalas till dem som deltar i provet övervägas av
regeringen. Motionärerna anser att avgift ej skall tas ut för högskoleutbildning
och enligt motionärernas mening bör högskoleprovet betraktas som
en del av den.

Utskottet kan inte finna några principiella skäl mot en anmälningsavgift
för högskoleprovet. En återbetalning skulle enligt utskottets uppfattning
kunna skapa administrativa merkostnader i en utsträckning som motväger
syftet med införandet av avgiften. Utskottet anser därför att riksdagen bör
avslå motion 1980/81:2162 yrkande I.

UbU 1980/81:39

5 Kvotgruppen för sökande med allmän behörighet genom folkhögskolestudier Den

som genom studier vid folkhögskola skaffat sig sådan utbildning
som motsvarar minst tvåårig linje inom gymnasieskolan och som har
kunskaper i svenska och engelska motsvarande minst två årskurser på
någon linje i gymnasieskolan har allmän behörighet till högskoleutbildning
(5 kap. 15 § högskoleförordningen). Vid urval till utbildningslinje förs sökande
som har allmän behörighet genom folkhögskolestudier till en särskild
kvotgrupp, grupp III (5 kap. 25 S). När företräde bestäms mellan
sökande inom denna kvotgrupp räknas poäng för studieomdöme och poäng
för arbetslivserfarenhet (5 kap. 30§).

Enligt 35 § folkhögskoleförordningen (1977:551) beslutar styrelse för
folkhögskola huruvida studieomdöme skall kunna ges till studerande vid
viss längre kurs vid skolan. Studieomdöme ges därvid till en studerande
endast om han eller hon själv begär det. Som studieomdöme får endast
användas något av uttrycken Mindre god. God. Mycket god eller Utmärkt.
Studieomdöme bestäms av skolans lärarråd.

För att göra studieomdömen från olika folkhögskolor jämförbara skall
skolöverstyrelsen (SÖ) ställa ett normeringsinstrument till folkhögskolornas
förfogande (prop. 1976/77:55, UbU 1976/77:30, rskr 1976/77:318). SÖ
har valt att för detta ändamål erbjuda skolorna att för grupprov använda
högskoleprovet.

UHÄ har på regeringens uppdrag utrett frågan om att låta kvotgrupp III
utgå ur antagningssystemet. En förutsättning för uppdraget har varit att de
sökande med studieomdöme kan få tillgodoräkna sig detta på annat sätt.
UHÄ anser att det inte är möjligt att på ett rättvisande sätt jämföra
studieomdömenas fyrgradiga skala med femgradiga betyg och föreslår att
kvotgrupp III bibehålls, om studieomdömena skall ge poäng vid urvalet.
UHÄ har också redovisat att det knappast kan hävdas att studerande med
studieomdöme från folkhögskola skulle missgynnas av nuvarande kvotgruppsindelning.

Föredragande statsrådet anför att han mot denna bakgrund anser att
kvotgrupp III skall bestå.

I motion 1980/81:977, som väckts under den allmänna motionstiden
1981, föreslås att studieomdömena inom folkhögskolan omedelbart avskaffas.

En förutsättningslös översyn av studieomdömet som urvalsgrund vid
antagning till högskoleutbildning föreslås i motion 1980/81:2162 (yrkande
2). I motion 1980/81:2164 (yrkande 2) yrkas en förnyad utredning om
kvotgrupp III.

Utskottet vill erinra om att högskoleprovet används som normeringsinstrument
i syfte att göra studieomdömena jämförbara mellan olika folkhögskolor
och därmed bidra till ett rättvist urval ur kvotgrupp III vid antagning

UbU 1980/81:39

till högskoleutbildning. Av de uppgifter UHÄ redovisat i anslutning till sitt
uppdrag framgår att endast ett begränsat antal folkhögskoleelever valt att
deltaga i provet. Detta förhållande medför att det kan ifrågasättas om
studieomdömena blir rättvisande som urvalsgrund. Utskottet anser därför
i likhet med motionärerna att en förutsättningslös översyn av studieomdömet
som urvalsgrund vid antagning till högskoleutbildning bör göras. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1980/81:2162 yrkande 2 och med
anledning av motion 1980/81: 2164 yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna. Utskottet kan däremot inte ansluta sig till förslaget i motion
1980/81:977 om att studieomdömena omedelbart skall avskaffas. Denna
motion bör därför avslås av riksdagen.

6 Besvär över beslut om tillträde till högskoleutbildning

Besvär över SÖ:s och UHÄ:s beslut i frågor om tillträde till högskoleutbildning
anförs f. n. hos regeringen. Antalet sådana ärenden är stort, ca 800
per år, och medför en betydande belastning för regeringskansliet.

Föredragande statsrådet föreslår i propositionen att möjligheten att hos
regeringen anföra besvär över central myndighets beslut i fråga om tillträde
till grundläggande högskoleutbildning skall avskaffas. I stället föreslås
att en särskild besvärsnämnd inrättas som skall ersätta regeringen som
slutlig besvärsinstans i tillträdesfrågor.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag och föreslår därför
att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen i berörda avseenden.

7 Vissa övriga frågor

I motionen 1980/81: 1319 föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer
om en utredning av hela antagningssystemet för högskolan (yrkande
4). Betygen som urvalsinstrument bör ersättas med ett system byggt på
arbetslivserfarenhet och köprincipen (yrkande 2 b). Riksdagen bör vidare
enligt motionärerna uttala att ökad vikt bör läggas vid arbetslivserfarenhet
vid antagning till högskoleutbildning (yrkande 5).

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte motionsyrkanden som
motsvarar yrkandena 2b och 4 (mot. 1979/80:527 yrkandena 3b och 5,
UbU 1979/80: 36 och 38). Utskottet ansåg att det då inte fanns anledning att
ompröva de grundläggande principerna för behörighets- och urvalsreglerna
för högskolan och att motionsyrkandena därför borde avslås. Utskottet har
nu ingen annan uppfattning i denna fråga och föreslår därför att motion
1980/81:1319 yrkandena 2 b och 4 avslås.

Utskottet beslutade vid föregående riksmöte om meritvärdering av arbetslivserfarenhet
(prop. 1979/80: 158, UbU 1979/80: 36 och 38, rskr 1979/
80: 424). Enligt utskottets mening finns det ingen anledning att nu ompröva

UbU 1980/81:39

detta beslut. Motion 1980/81: 1319 yrkande 5 bör därför avslås av riksdagen.

En översyn av rutinerna för antagning till enstaka kurser i syfte att
tidigarelägga antagningsbeskeden begärs i motion 1980/81: 1679.

En av UHÄ tillsatt arbetsgrupp gjorde år 1979 en översyn av anmälningstiderna
i högskolan och föreslog därvid en tidigareläggning av dem
(UHÄ-rapport 1979:28). Med anledning härav har UHÄ beslutat att anmälningstiderna
för enstaka kurser höstterminen 1981 skall vara senast den
15 maj och för kurser vårterminen 1982 senast den 1 november 1981. Detta
medför att antagningsbesked till de sökande kan ges något tidigare än vad
som förut varit möjligt. Många sökande lämnar emellertid av olika skäl
återbud till sökt utbildning. För att alla utbildningsplatser skall kunna
utnyttjas sker antagning till vakanta utbildningsplatser i flera olika omgångar
efter den första antagningen.

Utskottet har med anledning av en motion (mot. 1980/81: 1677) behandlat
frågan om vakanta utbildningsplatser i högskolan i betänkande 1980/
81:20. Utskottet uttalade därvid att det är viktigt att befintliga utbildningsplatser
utnyttjas. Utskottet utgick ifrån att utbildningsmyndigheterna fortsättningsvis
vidtar de åtgärder som är möjliga för att uppnå ett effektivt
resursutnyttjande. Utskottet vill med anledning av den nu aktuella motionen
erinra om att de studerandes önskemål om att få besked om antagning
så tidigt som möjligt naturligtvis också måste beaktas i det fortsatta arbetet
med antagningsfrågorna. I detta sammanhang erinrar utskottet om att det i
betänkande 1980/81:37 med anledning av förslag i proposition 1980/81:97
om skolforskning och personalutveckling behandlat frågan om personalutbildningen
inom skolväsendet. 1 propositionen har föredragande statsrådet
anmält sin avsikt att uppdra åt UHÄ att utreda ett antagningsförfarande till
enstaka kurser för detta ändamål. Besked om antagning till sådana kurser
bör enligt föredraganden lämnas senast den I april för utbildning som
börjar under hösten och senast den 15 oktober för utbildning som börjar
under våren.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1980/81: 1679.

8 Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motion 1980/81:2164 yrkande I
godkänner vad som förordats i proposition 1980/81:184 om kvotering
vid urval till högskoleutbildning.

2. att riksdagen beträffande viss försöksverksamhet vid urval till
högskoleutbildning avslår motionerna 1980/81:1713 yrkandena
5, 6 och 7 samt 1980/81:2163,

UbU 1980/81:39

3. att riksdagen beträffande meritvärde för kunskaper och färdigheter
i linjespecifika ämnen avslår motion 1980/81: 256,

4. att riksdagen beträffande avgift för högskoleprovet avslår motion
1980/81:2162 yrkande 1,

5. att riksdagen beträffande studieomdöme som urvalsgrund vid
antagning till högskoleutbildning med bifall till motion 1980/
81:2162 yrkande 2 och med anledning av motion 1980/81:2164
yrkande 2 samt med avslag på motion 1980/81:977 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1980/
81:184 om rätten att anföra besvär över beslut om tillträde till
grundläggande högskoleutbildning,

7. att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1980/
81:184 om inrättande av en nämnd för att slutligt handlägga
besvär över beslut om tillträde till grundläggande högskoleutbildning,

8. att riksdagen beträffande en utredning av hela antagningssystemet
m. m. avslår motion 1980/81: 1319 yrkandena 2 b, 4 och 5,

9. att riksdagen beträffande en översyn av rutinerna för antagning
till enstaka kurser avslår motion 1980/81:1679.

Stockholm den 21 maj 1981

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Hans Nyhage
(m). Jörgen Ullenhag (fp). Lars Gustafsson (s). Rune Rydén (m). Helge
Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m). Lena Hjelm-Wallén (s).
Kerstin Göthberg (c) Ylva Annerstedt (fp). Larz Johansson (c). Iris Mårtensson
(s). Lars Svensson (s) och Christina Rogestam (c).

Särskilda yttranden

Stig Alemyr, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena
Hjelm-Wallén, Iris Mårtensson och Lars Svensson (alla s) har avgivit
följande särskilda yttranden:

1. Meritvärdering av arbetslivserfarenhet (mom. 8)

När utskottet vid föregående riksmöte behandlade frågan om meritvärdering
av arbetslivserfarenhet vid urval till högskoleutbildning reserverade
vi oss mot utskottets beslut och ansåg att det saknades tillräckliga erfarenheter
av tillträdesreglerna för att några förändringar av de då gällande

UbU 1980/81:39

reglerna skulle kunna göras. Riksdagen fattade emellertid beslut i enlighet
med utskottsmajoritetens förslag. Eftersom proposition 1980/81: 184 är en
uppföljning av detta riksdagsbeslut avstår vi från att ånyo reservera oss i
frågan.

2. Översyn av rutinerna för antagning till enstaka kurser (morn. 9)

Vi har i betänkande UbU 1980/81:37 reserverat oss mot utskottets
ställningstagande i fråga om organisationen av personalutbildningen inom
skolväsendet. Vi erinrar om att detta innebär att vi inte heller ställer oss
bakom det antagningsförfarande till enstaka kurser för detta ändamål som
åberopas i nu föreliggande betänkande.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981