UbU 1980/81:25

Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:25

med anledning av proposition 1980/81:100 såvitt gäller anslag till
pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet, m.m., jämte motioner NIONDE

HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1980/81: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
Skolväsendet punkterna C 7—C 9, C 11, C 13—C 18, C 20—C 23 och C
25-C 27 jämte motioner.

1. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt C 7 (s. 255-257) och hemställer

att riksdagen till Pedagogiski utvecklingsarbete inom skolväsendet
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
35857000 kr.

2. Fortbildning m. m. Utskottet har ingenting att erinra mot vad regeringen
anfört och föreslagit under punkt C 8 (s. 257-261) och hemställer

1. att riksdagen lägger till handlingarna vad som anmälts i proposition
1980/81: 100 om fortbildning för det lokala utvecklingsarbetet
i grundskolan,

2. att riksdagen till Fortbildning m. m. för budgetåret 1981/82 anvisar
ett reservationsanslag av 71 956000 kr.

3. Bidrag till studie- och yrkesorientering m.m. Regeringen har under
punkt C 9 (s. 261 -263) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats beträffande förlängning
av försöksverksamheten med studie- och yrkesorientering,

2. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidrag till kommunerna
för samverkan med företagsskola,

3. till Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. för budgetåret 1981/
82 anvisa ett förslagsanslag av 114255000 kr.

Motionerna

1980/81: 356 av Stig Alemyr m. fl (s) vari yrkas att av anslaget Bidrag till
studie- och yrkesorientering m. m. avsätts 2500000 kr. för löntagarorganisationernas
utbildning av företrädare i SSA-råd och lokala yrkesråd samt
fackliga skolinformatörer.

I Riksdagen 1980/81. 14 sami. Nr 25

UbU 1980/81:25

1980/81:1316 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

5. att riksdagen uttalar att ett särskilt statsbidrag för syo-verksamhet
bör utgå till kommuner med invandrarelever i grund- och gymnasieskolan i
enlighet med vad som anförs i motionen.

(Övriga yrkanden har utskottet behandlat i betänkande 1980/81:22.)

1980/81:1676 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som
anförts i de till socialutskottet remitterade motionerna 1980/81: 1251 och
1980/81:1252 — såvitt nu är i fråga yrkas

5. att riksdagen beslutar öka bidragen för studie- och yrkesorienteringen
för invandrarelever i enlighet med vad som anförts i motion 1980/81:1251,

8. att riksdagen beslutar öka bidragen för studie- och yrkesorienteringen
i kommuner med fler än 3000 elever, i enlighet med vad som anförts i
motion 1980/81:1252,

9. att riksdagen till anslaget Studie- och yrkesorientering m. m. för
budgetåret 1981/82 beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 16500000 kr. (12250000+4250000) förhöjt förslagsanslag av
130755000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionerna 1980/81: 1251
och 1980/81:1252.

(Övriga yrkanden har utskottet behandlat i betänkande 1980/81:22.)

Utskottet

Under anslaget Bidrag till studie- och yrkesorientering m.m. utgår bidrag
till försöksverksamhet med studie- och yrkesorientering (syo), till
uppföljande syo samt till verksamheten i de lokala och regionala planeringsråden
för samverkan mellan skola och arbetsliv.

Skolöverstyrelsen (SÖ) har år 1979 inkommit till regeringen med en
samlad redovisning av erfarenheterna från försöksverksamheten med ny
organisation av syo-verksamheten samt förslag till vissa förändringar.
Förslagen bereds f. n. inom regeringskansliet. Föredraganden avser att
senare föreslå regeringen att förelägga riksdagen en särskild proposition i
ämnet. Då förslagen inte kommer att innebära några förändringar för
budgetåret 1981/82, förordar statsrådet att försöksverksamheten förlängs
t.o.m. utgången av juni 1982.

Utskottet tillstyrker förlängning av försöksperioden.

Som en följd av sitt förslag under anslaget Bidrag till driften av enskild
yrkesutbildning att statsbidraget till företagsskolor upphör såvitt avser
tiden fr. o.m. den 1 juli 1981 förordar föredraganden att det statsbidrag
upphör som under förevarande anslag utgår till kommuner med företagsskolor
för att bl. a. följa utbildningen i dessa skolor.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen
förordats om statsbidrag till kommuner för samverkan med företagsskola.

UbU 1980/81:25

I budgetpropositionen föreslås att 114255000 kr. anslås till Bidrag till
studie- och yrkesorientering m. m.

Med hänvisning till att studie- och yrkesorienteringen för invandrarelever
är mer tidskrävande än för andra elever föreslås i motion 1980/81:1676
(yrkande 5 och yrkande 9 i denna del) att ett särskilt statsbidrag utgår till
kommuner med invandrarelever i grund- och gymnasieskolan. Kostnaderna
härför beräknas till 4,25 milj. kr. (37 grundbelopp). Ett förslag med
samma innebörd framförs i motion 1980/81:1316 (yrkande 5).

De nuvarande bestämmelserna om resurstilldelning för syo innebär enligt
motion 1980/81: 1676 (yrkande 8 och yrkande 9 i denna del) att kommuner
med ett stort elevantal är något missgynnade i förhållande till andra
kommuner. Det finns enligt motionärerna anledning att förstärka syoresursema
i de större kommunerna. De föreslår att man vid framräknandet
av antalet grundbelopp i samtliga kommuner med fler än 3000 elever
sänker delningstalet från 800 till 700, vilket innebär en ökad kostnad om
sammanlagt 12,25 milj. kr.

Utskottet är, med hänvisning till det regeringsförslag som är att vänta
om den framtida utformningen av syo-verksamheten, inte berett att nu
lägga fram förslag om nya regler för syo-verksamheten, vilka dessutom
innebär ökade ekonomiska åtaganden för statens del. Riksdagen bör därför
avslå motionerna 1980/81:1316 yrkande 5 och 1980/81:1676 yrkandena 5, 8
och 9 och för budgetåret 1981/82 till Bidrag för studie- och yrkesorientering
m. m. anvisa ett förslagsanslag av 114255 000 kr.

Mot bakgrund av riksdagens beslut våren 1980 om åtgärder för att främja
ungdomars utbildning i gymnasieskolan m.m. (prop. 1979/80:145, UbU
1979/80:34, rskr 1979/80:363) föreligger enligt föredragande statsrådets
mening ett stort behov av utbildning av och information till arbetslivsrepresentanter
i regionala och lokala planeringsråd samt till handledare i
inbyggd utbildning och yrkesintroduktion. Hon beräknar för dessa ändamål
2,5 milj. kr., vilka avses disponeras av de regionala planeringsråden.

I motion 1980/81:356 anförs att löntagarorganisationerna bör svara för
utbildningen av sina ledamöter i planerings- och yrkesråden. Mot bakgrund
härav yrkas att av anslaget Bidrag till studie- och yrkesorientering
m.m. avsätts 2,5 milj. kr. för löntagarorganisationernas utbildning av
ledamöter i planeringsråd och lokala yrkesråd samt fackliga skolinformatörer.

Utskottet vill erinra om att under budgetåren 1977/78-1979/80 anvisades
sammanlagt 6 milj. kr. till arbetstagarnas organisationer för utbildning av
skolinformatörer och ledamöter i lokala och regionala planeringsråd. 1
förra årets budgetproposition (prop. 1979/80:100 bilaga 12 s. 257) framhöll
föredraganden att hon inte var beredd att beräkna ytterligare medel för
denna verksamhet budgetåret 1980/81. Med hänvisning till de gjorda insatserna
och till det statsfmansiella läget avstyrkte utskottet (UbU 1979/
80:21) ett förslag (motion 1979/80:874) om att anvisa 2 milj. kr. till löntatl
Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 25

UbU 1980/81:25

garorganisationernas utbildning av ledamöter i planeringsråd och lokala
yrkesråd samt fackliga skolinformatörer budgetåret 1980/81. Riksdagen
beslöt i enlighet härmed (rskr 1979/80:233).

Enligt vad utskottet har inhämtat från utbildningsdepartementet är avsikten
att den nu aktuella resursen främst skall användas för information
om skolan - dess mål, kursplaner och arbetssätt - till arbetslivsrepresentanter
i de regionala och lokala planeringsråden samt till handledare på
olika arbetsplatser. Medlen bör fördelas på länsskolnämnderna och utnyttjas
på sätt som resp. regionala planeringsråd bestämmer. Riksdagen bör
med hänvisning till det anförda avslå motion 1980/81:356.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1980/81: 100 förordats
beträffande förlängning av försöksverksamheten med studie-
och yrkesorientering,

2. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1980/81: 100 förordats
om statsbidrag till kommunerna för samverkan med företagsskola,

3. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motionerna 1980/81: 1316 yrkande 5 och 1980/81: 1676
yrkandena 5, 8 och 9 till Bidrag till studie- och yrkesorientering
m.m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
114255000 kr.,

4. att riksdagen beträffande vissa regionala utbildningsinsatser avslår
motion 1980/81:356.

4. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 11 (s. 267—
268) och hemställer

att riksdagen till Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk
inom utbildningsväsendet för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av I 820000 kr.

5. Information om läroplan för grundskolan m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna C 13—C 15 (s. 286-291) och
hemställer

1. att riksdagen till Information om läroplan för grundskolan för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 5 600000
kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 21 180000
kr..

3. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 10822000 kr.

UbU 1980/81:25

6. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader. Regeringen har under punkt
C 16 (s. 291-299)

1. föreslagit riksdagen att godkänna vad som i propositionen anförts om
huvudmannaskapet för specialskolan,

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
om dövas tvåspråkighet,

3. föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att sluta nytt normalavtal
om anordnande av externa klasser av specialskolan,

4. föreslagit riksdagen att till Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader
för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 136926000 kr.

Motionerna

1980/81:975 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen beslutar som
sin mening ge regeringen till känna att vid tillsättningen av nya tjänster vid
Tomteboda resurscentrum hänsyn tas till att andelen invandrarbarn ökat
bland de synskadade.

1980/81:1314 av Marianne Stålberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
placering av reselärare och förskolekonsulent till länsskolnämnden i Jämtlands
län gemensamt för Jämtlands och Västernorrlands län.

Utskottet

Integrationsutredningen överlämnade i juni 1979 till regeringen delbetänkandet
(SOU 1979:50) Huvudmannaskapet för specialskolan. Utredningen
har häri tagit ställning till frågan om en eventuell förändring av huvudmannaskapet
för specialskolan och föreslår ett oförändrat statligt huvudmannaskap
för specialskolan för synskadade, döva, hörsel- och talskadade.
Föredraganden ansluter sig till utredningens förslag.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i budgetpropositionen
har förordats om huvudmannaskapet för specialskolan.

Integrationsutredningen har också utvecklat sin syn på dövas tvåspråkighet.
Utredningen framhåller att de barndomsdöva för att kunna fungera
sinsemellan och ute i samhället måste vara tvåspråkiga, vilket enligt utredningen
för deras del innebär att de dels måste behärska sitt visuella/
manuella teckenspråk, dels det omgivande samhällets språk, svenskan.
Föredraganden ansluter sig till utredningens bedömning.

Utskottet har inget att erinra mot föredragandens uttalande i denna
fråga.

Specialskolans elever kan undervisas i särskilda klasser (externa
klasser), vilka förläggs till grundskolan. Ansvarsfördelningen mellan staten
och berörd kommun regleras härvid genom ett av Kungl. Maj:t den 30
december 1974 godkänt normalavtal. Av budgetpropositionen framgår att
två kommuner sagt upp nu gällande avtal.

UbU 1980/81:25

Regeringen bör få begärt bemyndigande att sluta nytt normalavtal om
anordnande av externa klasser av specialskolan.

I budgetpropositionen föreslås bl. a. en fortsatt utbyggnad av den regionala
stödverksamheten för synskadade elever. Sålunda avses sex tjänster
som förskolekonsulent och fem tjänster som speciallärare (reselärare) inrättas.
De ökade insatserna är finansierade genom besparingar på andra
anslag inom skolväsendet.

1 motion 1980/81:975 föreslås att man vid tillsättningen av de föreslagna
nya tjänsterna som förskolekonsulent och speciallärare (reselärare) vid
Tomtebodaskolan i Solna tar hänsyn till att andelen invandrarbarn bland
de synskadade har ökat. Problem med de stora reseavstånden i norra
Sverige för förskolekonsulenterna och reselärarna behandlas i motion
1980/81: 1314. Enligt motionärerna bör en förskolekonsulent och en reselärare
placeras vid länsskolnämnden i Jämtlands län, båda gemensamma
för Jämtlands och Västernorrlands län.

Vad gäller organisationen av den regionala stödverksamheten vill utskottet
anföra följande.

Verksamheten leds från Tomtebodaskolan. Riksdagen beslöt år 1973
(UbU 1973:4, rskr 1973:50) att landet i vad avser stöd till synhandikappade
elever skulle indelas i fem regioner. F. n. finns 38 tjänster - varav 17
som förskolekonsulent och 21 som speciallärare - avsedda för den regionala
stödverksamheten. I budgetpropositionen föreslås en ökning med 11
tjänster på sätt som redovisats i det föregående. Som centralorter för den
regionala verksamheten fungerar f. n. Umeå, Solna, Örebro, Göteborg och
Växjö. Enligt beslut av regeringen år 1974 ankommer det på skolöverstyrelsen
(SÖ) att fördela tjänsterna mellan regionerna, varvid SÖ även skall
ange tjänsteinnehavarens stationeringsort.

Den föreslagna förstärkningen av den regionala stödverksamheten för
synhandikappade elever bör kunna bidra till att olägenheterna med långa
reseavstånd i vissa regioner i görligaste mån minskas. Integrationskommittén
(U 1978:07) har enligt sina direktiv (Dir 1978:69) att vidta en översyn
av gällande regionindelning för olika handikappgrupper. Beträffande synskadade
invandrarbarn utgår utskottet från att SÖ vid fördelningen av
nytillkommande tjänster tar den hänsyn som krävs av det ökade inslaget av
invandrarbarn bland de synskadade eleverna. Utskottet anser inte att
särskilda åtgärder från riksdagens sida är påkallade, varför motionerna
1980/81:975 och 1980/81:1314 bör avslås av riksdagen.

Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningen under anslaget
och hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1980/81:100 anförts
om huvudmannaskapet för specialskolan,

2. att riksdagen lägger till handlingarna vad som anmälts i proposition
1980/81:100 om dövas tvåspråkighet,

UbU 1980/81:25

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att sluta nytt normalavtal
om anordnandet av externa klasser av specialskolan,

4. att riksdagen beträffande tillsättningen av vissa tjänster avslår
motion 1980/81:975,

5. att riksdagen beträffande den regionala stödverksamheten avslår
motion 1980/81:1314,

6. att riksdagen till Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 136926000 kr.

7. Specialskolan m.m.: Utrustning m.m.. Specialskolan m.m.: Resor för
elever jämte ledsagare. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkterna C 17 och C 18 (s. 299-302) och hemställer

1. att riksdagen till Specialskolan m.m.: Utrustning m.m. för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 4 123000 kr.,

2. att riksdagen till Specialskolan m.m.: Resor för elever jämte
ledsagare för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
9047000 kr.

8. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt C 20 (s. 324-325) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.

9. Bidrag till driften av riksinternatskolor. Regeringen har under punkt C
21 (s. 325-327) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att ingå nytt avtal med Jönköpings kommun
om verksamheten vid Grännaskolan på väsentligen oförändrade villkor,

2. till Bidrag till driften av riksinternatskolor för budgetåret 1981/82
anvisa ett förslagsanslag av 10842000 kr.

Motionen

1980/81:1317 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

11. att riksdagen beslutar att avslå det under C 21, Bidrag till driften av
riksinternatskolor föreslagna förslagsanslaget av 10842000 kr.,

(Yrkande 12 behandlar utskottet under punkt 11 i detta betänkande.
Yrkande 5 har utskottet behandlat i betänkande 1980/81:19 och yrkandena
1-3 och 6-10 i betänkande 1980/81:22. Yrkande 4 behandlar utskottet i
annat sammanhang.)

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för bidrag till driften av Grännaskolan
och Sigtunastiftelsens Humanistiska läroverk. Dessutom utgår statsbidrag
till internatverksamheten som är knuten till Sigtunaskolan. Mellan staten

UbU 1980/81:25

och berörda huvudmän finns avtal om verksamheten m. m. vid resp. riksinternatskola.

Av budgetpropositionen framgår att Jönköpings kommun har sagt upp
avtalet med staten för omreglering av avtalets ekonomiska villkor fr. o. m.
den 1 juli 1981. Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få ingå ett
nytt avtal med kommunen om verksamheten vid riksinternatskolan Grännaskolan
på i stort oförändrade villkor. Om det skulle visa sig att större
förändringar av villkoren bör göras, avser regeringen att återkomma till
riksdagen i frågan.

Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen det begärda bemyndigandet.

I budgetpropositionen föreslås att till Bidrag till driften av riksinternatskolor
för budgetåret 1981/82 anvisas ett förslagsanslag av 10842000 kr.

1 motion 1980/81:1317 (yrkande II) föreslås som en sparåtgärd på skolans
område att riksdagen avslår regeringens hemställan om medel till
riksinternatskolorna.

En riksinternatskola har enligt tidigare riksdagsbeslut till uppgift att
meddela utbildning som motsvarar utbildning enligt läroplanerna för
grundskolan och gymnasieskolan. Som intematelever intas barn och ungdom
som har utlandssvenska föräldrar samt barn som har behov av miljöombyte
eller är från glesbygd och inte kan beredas tillfredsställande
inackordering. Verksamheten vid riksinternatskola regleras genom förordningen
(1970:333) om riksinternatskolor.

Utskottet kan inte finna skäl för riksdagen att nu ändra sin inställning till
riksinternatskolornas verksamhet. Motion 1980/81:1317 yrkande II bör
därför avslås och regeringens förslag vad gäller anslagsbeloppet bifallas.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå nytt avtal med
Jönköpings kommun om verksamheten vid Grännaskolan på väsentligen
oförändrade villkor,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:1317 yrkande 11 till Bidrag till driften
av riksinternatskolor för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 10842000 kr.

10. Bidrag till Bergsskolan i Filipstad. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt C 22 (s. 327-328) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Bergsskolan i Filipstad för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 2 189000 kr.

11. Bidrag till driften av vissa privatskolor. Regeringen har under punkt C
23 (s. 329—330) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av vissa
privatskolor för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 19603000
kr.

UbU 1980/81:25

Motionerna

1980/81:979 av Allan Åkerlind (m) vari yrkas att riksdagen vid behandlingen
av Bidrag till driften av vissa privatskolor beslutar att anslaget skall
omfördelas inom den begärda ramen så att Ekebyholmsskolan får del i
anslaget på samma sätt som andra privata internatskolor.

1980/81:1317 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

12. att riksdagen beslutar att avslå det under C 23, Bidrag till driften av
vissa privatskolor föreslagna förslagsanslaget av 19603000 kr.

(Yrkande 11 behandlar utskottet under punkt 9 i detta betänkande.
Yrkande 5 har utskottet behandlat i betänkande 1980/81:19 och yrkandena
1—3 och 6—10 i betänkande 1980/81:22. Yrkande 4 behandlar utskottet i
annat sammanhang.)

Utskottet

Regeringen föreslår att till Bidrag till driften av vissa privatskolor för
nästa budgetår anvisas ett förslagsanslag av 19603000 kr.

Som en besparingsåtgärd föreslås i motion 1980/81:1317 (yrkande 12) att
bidrag till privatskolor under förevarande anslag inte utgår.

Av samma skäl som utskottet tidigare anfört (UbU 1980/81:22, s. 15),
nämligen att den föreslagna åtgärden möjligen inte innebär någon besparing
eftersom vid en eventuell avveckling av skolorna eleverna kan komma
att få föras över till det allmänna skolväsendet och där föranleda kostnader
för stat och kommun, föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1980/
81:1317 yrkande 12. Riksdagen bör således anvisa de av regeringen begärda
medlen.

I motion 1980/81:979 föreslås att en omfördelning av resurserna inom
förevarande anslag sker på så sätt att Ekebyholmsskolan i Rimbo får del av
anslaget.

Utskottet anser att någon förändring i bidragsgivningen ur förevarande
anslag inte bör göras i avvaktan på resultatet av arbetet inom kommittén
(U 1979:13) angående skolor med annan huvudman än stat och kommun.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1980/81:979.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:1317 yrkande 12 till Bidrag till driften
av vissa privatskolor för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 19603000 kr.,

2. att riksdagen beträffande omfördelning av anslaget avslår motion
1980/81:979.

UbU 1980/81:25

12. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt C 25 (s. 334) och hemställer

att riksdagen till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m.m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 2000000 kr.

13. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.. Bidrag till undervisningsmateriel
inom gymnasieskolan rn.m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna C 26 och C 27 (s. 335-341) och hemställer

1. att riksdagen tili Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m.m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
259962 000 kr..

2. att riksdagen till Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
m. m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 41 285 000 kr.

Stockholm den 23 april 1981

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets behandling: Stig Alemyr (s), Bengt Wiklund (s),
Jörgen Ullenhag (fp), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg
(s). Sven Johansson (c). Lennart Bladh (s). Birgitta Rydle (m). Lena
Hjelm-Wallén (s). Kerstin Göthberg (c), Ylva Annerstedt (fp), Ann-Cathrine
Haglund (m), Lars Svensson (s) och Christina Rogestam (c).

Reservationer

Stig Alemyr, Bengt Wiklund. Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Lars Svensson (alla s) har avgivit följande
reservationer.

1. Medelsanvisningen under Bidrag till studie- och yrkesorientering m.m.
(punkt 3, mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Utskottet är ”
och slutar "114 255000 kr.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör resurserna för studie- och yrkesorienteringen
förstärkas redan nästa budgetår, oaktat att en särskild proposition

UbU 1980/81:25

om syo-verksamhetens framtida organisation har aviserats. Av budgetpropositionen
framgår inte att ökade resurser för verksamheten därvid är att
vänta.

I likhet med motionärerna anser utskottet att vid beräkningen av medel
för syo-verksamheten särskild hänsyn skall tas till kommuner med många
invandrarelever. Vid fastställande av kommuns jämförelsetal bör dessa
elever få medräknas med koefficienten 1,5. Med anledning härav föreslår
utskottet att förevarande anslag räknas upp med 4250000 kr., vilket motsvarar
ca 37 grundbelopp.

Mot bakgrund av den speciellt utsatta situation som många storstadsungdomar
befinner sig i föreslår utskottet vidare att riksdagen uttalar att
reglerna för beräkning av grundbeloppen ändras på så sätt att de större
kommunerna erhåller ett i förhållande till nuläget ökat antal grundbelopp.
Vid beräkningen av antalet grundbelopp för kommun med ett jämförelsetal
som är större än 3000 bör jämförelsetalet delas med 700. Detta föranleder
enligt utskottet en uppräkning av förevarande anslag med 12 250000 kr.

Med hänvisning till vad utskottet här har anfört bör riksdagen med
anledning av proposition 1980/81:100 och motion 1980/81:1316 yrkande 5
samt med bifall till motion 1980/81:1676 yrkandena 5, 8 och 9 för budgetåret
1981/82 till Bidrag till studie- och yrkesorientering m.m. anvisa ett
förslagsanslag av 130755000 kr.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:1 (K) och motion
1980/81:1316 yrkande 5 och med bifall till motion 1980/
81:1676 yrkandena 5, 8 och 9 till Bidrag till studie- och yrkesorientering
m.m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 130755000 kr.,

2. Vissa utbildningsinsatser under Bidrag till studie- och yrkesorientering
m. m. (punkt 3, mom. 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar "Enligt vad”
och slutar "motion 1980/81:356” bort ha följande lydelse:

Samspelet mellan skola och samhälle och i synnerhet skolans kontakter
med arbetslivet utgör enligt utskottets uppfattning ett väsentligt inslag i
utvecklingen av skolan. De fackliga företrädarnas medverkan i planeringsråd
och yrkesråd och skolinformatörernas verksamhet utgör en viktig del
av detta kontaktarbete. För utskottet förefaller det naturligt att löntagarorganisationerna
själva svarar för de utbildnings- och informationsinsatser
som behövs för detta. Dessa organisationer är bäst lämpade att till sina
representanter förmedla de erfarenheter från arbetslivet och det löntagarperspektiv
som skall vara utgångspunkten för deras insatser i de regionala

och lokala planeringsråden och som eleverna i skolan via skolinformatörerna
bör få del av.

Utskottet anser sålunda att löntagarorganisationerna liksom hittills bör
svara för ifrågavarande utbildning. Enligt vad utskottet har erfarit skötte
organisationerna sin uppgift väl under de tre år då de själva erhöll stödet
för verksamheten. Med bifall till motion 1980/81:356 bör riksdagen uttala
att de i budgetpropositionen för vissa utbildningsändamål beräknade medlen
om 2,5 milj. kr. bör ställas direkt till löntagarorganisationernas förfogande.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:356 ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört om vissa utbildningsinsatser och
medel härför.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981