UbU 1980/81:24
Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:24
med anledning av proposition 1980/81:100 såvitt gäller anslag till
utbildning för undervisningsyrken samt kultur- och informationsyrken,
m. m., jämte motioner
NIONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1980/81:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
D. Högskola och forskning punkterna D 8-D 10, D 12, D 30 och D 36,
jämte motioner.
1. Utbildning för undervisningsyrken. Regeringen har under punkt D 8 (s.
452-481) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att
göra omfördelningar i vad gäller nybörjarplatser på hemspråkslärarlinjen,
2. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,
3. bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att
genomföra utbildningsinsatser för vissa obehöriga lärare enligt vad som
förordats i propositionen,
4. till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1981/82 anvisa ett
reservationsanslag av 592 297 000 kr.
Motionerna
1980/81:547 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om en analys av den angivna statistiken för olika
lärarkategorier.
1980/81:973 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
10. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om en minskning av
planeringsramen för studie- och yrkesorienteringslinjen vid högskolan för
lärarutbildning i Stockholm med 30 platser budgetåret 1981/82,
11. att riksdagen till anslaget Utbildning för undervisningsyrken för
budgetåret 1981/82 beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 290 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 592 587 000 kr.
(Yrkande 2 behandlar utskottet under punkt 3 och yrkande 18 under punkt
4 i detta betänkande. Yrkandena 1, 3, 15, 16, 19 och 20 har utskottet
behandlat i betänkande 1980/81:20, yrkande 17 i betänkande 1980/81:21 samt
yrkandena 4-9, 12 och 13 i betänkande 1980/81:23. Övriga yrkanden
behandlar utskottet i annat sammanhang.)
1 Riksdagen 1980/81. 14 sami. Nr 24
UbU 1980/81:24
2
1980/81:976 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen med ändring i proposition 1980/81:100 under anslaget
Utbildning för undervisningsyrken anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 13 000 000 kr. förhöjt belopp, i syfte att öka intagningarna till
förskollärarutbildningen med 650 elever och till fritidspedagogutbildningen
med 350 elever,
2. att riksdagen uttalar sig för och hos regeringen hemställer om förslag
innebärande
a) att utbildningskapaciteten i vad gäller förskollärare under de följande
fem åren bör uppgå till ett årligt genomsnitt av 10 000 elever,
b) att utbildningskapaciteten i vad gäller fritidspedagoger under de
följande fem åren bör uppgå till ett årligt genomsnitt av 5 000 elever,
c) att utbildningstiden för förskollärare och fritidspedagoger bör vara fyra
år, med varvad teori och praktik i enlighet med vad som anförts i
motionen,
d) att kommunerna bör vara skyldiga att tillse att personalen erhåller
möjlighet till årlig fortbildning på 30 timmar och att statsbidrag bör utgå för
denna verksamhet,
e) att de som har anställning inom utbildningsyrkena men saknar formell
kompetens bör ges möjlighet att genomgå utbildningen och att för denna
kategori ersättning skall utgå motsvarande full lön.
1980/81:1293 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar
1. att hos regeringen begära en översyn av förskollärarutbildningens
dimensionering och lokalisering,
2. att medge en utökning av planeringsramen för nybörjarplatser på
lågstadielärarutbildningen vid högskolan i Gävle/Sandviken med 24 platser,
så att ett jämnare kapacitetsutnyttjande och möjligheter till samverkan med
övriga pedagogutbildningar kan åstadkommas,
3. att planeringsramen för lågstadielärarlinjen vid Gävle/Sandvikens
högskola får utökas med sex platser för studerande med finska som
modersmål, utan ökade kostnader,
4. att planeringsramen för mellanstadielärarlinjen vid Gävle/Sandvikens
högskola får utökas med sex platser för studerande med finska som
modersmål, utan ökade kostnader,
5. att medge att vardera sex platser vid förskollärar- och fritidspedagoglinjerna
reserveras för studerande med finska som modersmål.
1980/81:1295 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en samlad översyn av frågor som rör dem som utan lärarutbildning
verkar inom skolväsendet.
1980/81:1310 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen anhåller
att regeringen föranstaltar om försöksverksamhet med utbyte av intagnings
-
UbU 1980/81:24
3
platser inom ramen för förskollärarlinjen mot motsvarande intagning inom
ramen för Iågstadielärarlinjen under de förutsättningar som angetts i
motionen.
1980/81:1678 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att inom den föreslagna planeringsramen på 180 platser för en
ytterligare påbyggnad på gren 1 av speciallärarutbildningen om 20 poäng
Umeå tilldelas 30 platser för denna utbildning.
1980/81:1685 av Erik Börjesson m. fl. (fp, s, m, c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer att södra regionen ges i uppdrag att inom
föreslagna ramar bibehålla fritidspedagogutbildningen i Helsingborg samt
förlägga en del av högskolans förskollärarutbildning till samma plats.
1980/81:1690 av Helge Hagberg m. fl. (s, m, c, fp, vpk) vari yrkas att
riksdagen beslutar om en temporär omfördelning av årsstudieplatser med en
överföring av tolv platser från Göteborg eller Stockholm och tolv platser från
distanslärarutbildningen i Uppsala (föreslagen utökning) till en extra
vårdlärarkurs i Örebro om 24 studerandeplatser budgetåret 1981/82.
1980/81:1710 av Per Stenmarck (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
1. att anhålla att regeringen upphäver skolförordningen, bil. 1 punkt
22.2.3 samt 22.3.3, innebärande att förskollärarutbildning ej längre ger
behörighet som hemspråkslärare,
2. att anhålla att regeringen uppdrar åt universitets- och högskoleämbetet
att vidta åtgärder så att intagningskraven för hemspråkslärarlinjen ej
understiger kraven för svensk ämneslärarutbildning,
3. att uttala sig för att behörighetsgivande reaktiveringskurser för lärare
med utländsk lärarutbildning snarast genomförs.
Utskottet
Under anslaget till utbildning för undervisningsyrken vid de statliga
högskoleenheterna (motsvarande) inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
beräknas för nästa budgetår medel dels för allmänna
utbildningslinjer och påbyggnadslinjer samt för vissa kurser, dels för studier
enligt äldre studieordning. Medel för kommunal högskoleutbildning inom
sektorn för utbildning för undervisningsyrken beräknas under anslaget
Bidrag till kommunal högskoleutbildning.
Sektorn för utbildning för undervisningsyrken omfattar innevarande
budgetår 20 allmänna utbildningslinjer och tre påbyggnadslinjer.
Enligt budgetpropositionen råder fortfarande en allvarlig brist på behöriga
lärare. Regeringen hemställer i propositionen om bemyndigande att
genomföra utbildningsinsatser för obehöriga hemspråks-, industri- och
hantverks-, lågstadie-, mellanstadie-, musik-, slöjd-, textil- samt vårdlärare.
UbU 1980/81:24
4
Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer att genomföra dessa utbildningsinsatser.
I propositionen redovisas ett statistiskt material som visar hur stor andel av
ett visst antal antagna till en utbildningslinje som, omräknat i heltidstjänster,
en tid efter utbildningen är verksamma som lärare inom skolväsendet.
Andelen verksamma lärare av en antagningsomgång uttryckt i heltidstjänstgöring
varierar från ca 80 % (speciallärare) till ca 30 % (teckningslärare).
Enligt motion 1980/81:547 är det angeläget att för de olika lärarutbildningarna
analysera materialet bl. a. för att få ett bättre underlag för
prognoser om lärarbehov. I motion 1980/81:1295 hävdas att utvecklingen i
vad gäller tillgången på lärare ger anledning till oro trots förslagen om
särskilda utbildningsinsatser. Det anses inte möjligt att lösa problemet med
det stora antalet lärarvikarier genom punktvisa insatser för enstaka grupper.
Motionären anser att riksdagen hos regeringen bör begära en samlad översyn
av frågor som rör anställning av personal utan lärarutbildning.
När det gäller tjänst i grund- eller gymnasieskolan som uppehålls av
icke-behörig vikarie, har skolstyrelse skyldighet att vid termins början till
den offentliga arbetsförmedlingen anmäla behov av behörig lärare. Utskottet
vill dock erinra om att länsskolnämnd enligt 17 kap. 44 § skolförordningen
(1971:235, ändrad senast 1981:195) av särskilda skäl kan för visst fall medge
undantag från denna regel. Ett sådant beslut kan enligt vad utskottet erfarit
fattas beträffande t. ex. lärarvikarie, som saknar full behörighet och som
sedan länge tjänstgör i skolan med synnerlig förtjänst.
Enligt 15 kap. 21 § och 16 kap. 32 § skolförordningen får den som i fråga
om utbildning eller tjänstgöring ej uppfyller de villkor för behörighet till
lärartjänst som anges i skolförordningen för visst slag av ordinarie, extra
ordinarie eller extra tjänst som lärare av skolöverstyrelsen (SÖ) förklaras
behörig till sådant slag av tjänst, om särskilda skäl föreligger.
Tjänster för t. ex. ämneslärare omfattar särskilda kombinationer av
skolämnen, vilka anges i skolförordningen. När ärende om generell
behörighetsförklaring för lärartjänst prövas av SÖ godtas som regel inte
annan kombination av skolämnen än de som anges i skolförordningen. Enligt
utskottets mening bör det vara möjligt att vid sådan prövning, i fall där risken
för bristande tjänstgöringsunderlag bedöms som ringa, acceptera även annan
kombination av skolämnen om den sökande har ämnesteoretisk behörighet i
dessa och länge tjänstgjort i skolan med synnerlig förtjänst. Av ansökningen
bör i dessa fall klart framgå att fortsatt tjänstgöring kan beredas i den aktuella
ämneskombinationen.
Utskottet har inhämtat att en analys skall göras av det statistiska material
som SÖ tagit fram och som redovisas i budgetpropositionen. Utskottet utgår
från att i anslutning härtill övervägs t. ex. förändringar av det slag utskottet
här angivit beträffande behörighetsförklaring. Med hänvisning till det
UbU 1980/81:24
5
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1980/81:547 och
1980/81:1295.
I budgetpropositionen föreslås att planeringsramarna för budgetåret
1981/82 för förskollärarlinjen blir 4 614 platser och för fritidspedagoglinjen
1 334 platser.
I motion 1980/81:976 (yrkande 1) föreslås att riksdagen anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 13 milj. kr. förhöjt belopp för att öka
antagningen till dels förskollärarutbildning med 650 elever, dels fritidspedagogutbildning
med 350 elever. Vidare begärs (yrkandena 2 a och 2 b) att
riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande att utbildningskapaciteten
under de följande fem åren uppgår till ett årligt genomsnitt av
10 000 vad gäller förskollärare och 5 000 vad gäller fritidspedagoger. Enligt
motion 1980/81:1293 (yrkande 1) bör riksdagen hos regeringen begära en
översyn av förskollärarutbildningens dimensionering och lokalisering. Frågor
om dimensionering av förskollärar- och fritidspedagogutbildning
behandlas också i motion 1980/81:1685, enligt vilken sådan utbildning bör
förläggas till Helsingborg.
De senast tillgängliga prognoserna för behovet av nyutbildade förskollärare
och fritidspedagoger på tio års sikt visar, enligt det lägsta utbyggnadsalternativet,
att behovet av nyutbildade förskollärare är 4 655 personer per år
och av fritidspedagoger 1 395 personer per år. Sedan dessa prognoser
upprättades har kommunerna aviserat ytterligare minskning av utbyggnadstakten
inom barnomsorgen och en övergång till alternativa tillsynsformer
som ett led i de allmänna besparingssträvandena.
Riksdagen har tidigare under detta riksmöte som sin mening gett
regeringen till känna att det är angeläget att dimensioneringen av förskollärarlinjen
och fritidspedagoglinjen ses över och att därvid skillnaderna
mellan utbildningskapacitet och arbetsmarknadsbehov inom de olika regionerna
uppmärksammas (UbU 1980/81:15, rskr 1980/81:120).
Att, som föreslås i motion 1980/81:976, förorda en ökning av medlen till
förskollärar- och fritidspedagogutbildning med 13 milj. kr. för nästa
budgetår förefaller mot denna bakgrund inte välgrundat. Förslag till
dimensioneringsförändringar och eventuella förändringar av lokaliseringen
av förskollärar- och fritidspedagoglinjerna får riksdagen ta ställning till vid
behandlingen av kommande budgetpropositioner, där bl. a. aktuella
behovsprognoser samt den lokala och regionala arbetsmarknadssituationen
utgör grund för förslagen. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1980/81:976 yrkandena 1, 2 a och 2 b,
1980/81:1293 yrkande 1 samt 1980/81:1685.
I motion 1980/81:976 (yrkandena 2 c, 2 d och 2 e) framställs krav på
förlängning av utbildningstiden för förskollärare och fritidspedagoger till
fyra år med varvad praktik och teori, krav på skyldighet för kommunerna att
1* Riksdagen 1980/81. 14 sami. Nr 24
UbU 1980/81:24
6
ge personalen årlig fortbildning under 30 timmar varvid statsbidrag bör utgå
samt krav på kompetensgivande utbildning med lön under utbildningstiden
för dem som tjänstgör inom undervisningsyrken utan formell behörighet.
Utskottet behandlade vid riksmötet 1978/79 motion 1978/79:1934 yrkandena
2 c, 2 d och 2 e (UbU 1978/79:33, s. 10). Dessa yrkanden överensstämmer
med förevarande yrkanden. Med hänvisning till vad som anfördes i
betänkande 1978/79:33 avstyrker utskottet motion 1980/81:976 yrkandena
2 c, 2 d och 2 e.
Enligt motion 1980/81:1310 kan inte alltid antagningsplatser på förskollärarlinjen
besättas med behöriga sökande. Regeringen bör därför försöksvis,
menar motionärerna, beträffande viss del av planeringsramen för förskollärarlinjen
få bemyndigande att föra över ej utnyttjade antagningsplatser på
förskollärarlinjen till lågstadielärarlinjen under vissa i motionen angivna
förutsättningar. Så länge det föreligger stor brist på lågstadielärare anses ett
sådant bemyndigande fylla en viktig uppgift.
Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget att befintliga utbildningsresurser
utnyttjas effektivt. Hur den föreslagna anordningen skulle
kunna tillämpas är det inte möjligt för utskottet att nu ta ställning till.
Utskottet utgår från att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i sitt
planeringsarbete överväger även förslag av det slag som motionärerna lagt
fram. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1980/81:1310.
I motion 1980/81:1293 (yrkandena 2-5) begärs för högskolan i Gävle/
Sandviken att planeringsramen för lågstadielärarlinjen nästa läsår utökas
med dels 24 platser för att möjliggöra antagning till linjen varje år, dels sex
platser för studerande som har finska som modersmål, att planeringsramen
för mellanstadielärarlinjen ökas med sex platser för studerande som har
finska som modersmål samt att sex platser vid vardera förskollärar- och
fritidspedagoglinjerna förbehålls studerande med finska som modersmål.
Utskottet anser att den aviserade propositionen om lärarutbildning bör
avvaktas, innan ställning tas till de i motionen aktualiserade frågorna.
Förslagen medför ökade kostnader för statsverket. Riksdagen bör med
hänvisning till det anförda avslå motion 1980/81:1293 yrkandena 2, 3, 4 och
5.
I budgetpropositionen föreslås en planeringsram för studie- och yrkesorienteringslinjen
om 150 platser, vilket innebär en minskning med 30 platser
i Stockholm jämfört med innevarande budgetår.
Enligt motion 1980/81:973 (yrkandena 10 och 11) bör ifrågavarande
planeringsram ökas med 30 platser budgetåret 1981/82 i förhållande till
regeringens förslag och anslaget Utbildning för undervisningsyrken tillföras
290 000 kr. för ändamålet.
F. n. bereds inom regeringskansliet frågor rörande den framtida organi -
UbU 1980/81:24
7
sationen av studie- och yrkesorienteringen inom skolväsendet med anledning
av ett förslag från SÖ.
Enligt tillgängliga prognoser kommer, med nuvarande organisation,
behovet av studie- och yrkesorienteringsutbildade under den närmaste
tioårsperioden att vara 45 personer per år. Med full utbyggnad av studie- och
yrkesorienteringsorganisationen i enlighet med SÖ:s förslag kommer, enligt
samma prognoser, behovet under samma period att vara 110 nyutbildade per
år. Av budgetpropositionen framgår att arbetsmarknaden för studie- och
yrkesorienteringsutbildade är förhållandevis mättad i Stockholm.
Förslag om studie- och yrkesorienteringsorganisation i skolväsendet
kommer senare att föreläggas riksdagen i en särskild proposition. Förslag om
den framtida dimensioneringen av utbildningen för studie- och yrkesorienteringskonsulenter
m. fl. läggs fram i kommande budgetpropositioner. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1980/81:973
yrkandena 10 och 11.
Planeringsramen för värdlärarlinjen skall enligt budgetpropositionen
omfatta 528 platser budgetåret 1981/82.
Enligt motion 1980/81:1690 bör 24 antagningsplatser överföras från andra
högskolor till högskolan i Örebro för att en extra vårdlärarkurs skall kunna
anordnas där budgetåret 1981/82.
Utskottet har vid riksmötena 1977/78 och 1978/79 tillstyrkt en fortsättning
av den temporära utbildningsverksamheten i Örebro. Utskottet framhöll
dock i sitt betänkande 1977/78:22 (s. 56) att ett beslut om ännu en kurs inte
fick uppfattas som ett löfte om en framtida permanent utbildning. Även när
utskottet år 1979 behandlade frågan om en förlängning av verksamheten med
ännu en kurs framhölls att utbildningen i Örebro liksom dittills borde ha
tillfällig karaktär (UbU 1978/79:33).
Under föregående riksmöte tillstyrkte utskottet förslag om förläggning av
nya platser inom vårdlärarutbildningen till Uppsala för att genom distansundervisning
och tillfällig decentralisering av utbildningen göra denna mera
tillgänglig för sökande från områden inom högskoleregionen där bristen på
vårdlärare är som störst. Utskottet anförde därvid att utbildningen i Uppsala
borde ses som en regional resurs (UbU 1979/80:33).
Inom ramen för beräknade medel för särskilda lärarutbildningsåtgärder
har föredragande statsrådet räknat med 600 000 kr. för 48 nybörjarplatser för
vårdlärarutbildning avseende halvfartsstudier. Av dessa platser har Uppsala
högskoleregion preliminärt tilldelats 24. Nuvarande planering beträffande
dessa 24 platser går ut på att universitetet i Uppsala skall starta en
decentraliserad vårdlärarutbildning för studerande från såväl Gävleborgs län
som Örebro län fr. o. m. budgetåret 1981/82.
Med hänvisning härtill och till de möjligheter till distansundervisning för
blivande vårdlärare i övrigt som finns inom Uppsala högskoleregion (48
platser vid universitetet i Uppsala) föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1980/81:1690.
UbU 1980/81:24
8
Med anledning av förslag i proposition 1980/81:20 om besparingar i
statsverksamheten m. m. beslöt riksdagen hösten 1980 att fortsatt speciallärarutbildning
om 20 poäng på gren 1 av speciallärarlinjen efter avslutad
inledande utbildning om 20 poäng inte skall anordnas i Umeå fr. o. m. läsåret
1981/82 (UbU 1980/81:15, rskr 1980/81:120).
I motion 1980/81:1678 begärs ändring av riksdagsbeslutet i den del som
avser slopande av fortsatt speciallärarutbildning om 20 poäng i Umeå. Enligt
motionärerna bör speciallärarutbildning om sammanlagt 40 poäng kunna
anordnas i Umeå.
I budgetpropositionen räknas med en planeringsram om 180 antagningsplatser
för den fortsatta speciallärarutbildningen om 20 poäng efter avslutad
inledande utbildning om 20 poäng. Att förlägga detta antal antagningsplatser
till fler orter än nuvarande tre (Stockholm, Göteborg, Lund/Malmö) medför
enligt vad utskottet inhämtat ökade kostnader för staten. Om det blir aktuellt
att öka planeringsramen för den fortsatta speciallärarutbildningen på gren 1
av speciallärarlinjen bör enligt utskottets mening denna utbildning förläggas
till Umeå. Regeringen har den 5 februari 1981 uppdragit åt UHÄ att i
kommande anslagsframställningar överväga de ytterligare förändringar av
speciallärarlinjens gren 1 som kan vara befogade med avseende på bl. a.
utbildningens lokalisering och dimensionering. Med hänvisning till det
anförda föreslår utskottet att riksdagen med anledning av motion 1980/
81:1678 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
lämpligheten att vid utökad planeringsram förlägga viss speciallärarutbildning
till Umeå.
Beträffande hemspråkslärarlinjen bör - i enlighet med vad som föreslås i
budgetpropositionen - regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
få bemyndigande att under budgetåret 1981/82 från en högskoleenhet
föra över utbildningsplatser som inte kan utnyttjas till en annan högskoleenhet
där hemspråkslärarlinjen finns.
Enligt motion 1980/81:1710 (yrkande 2) bör riksdagen hos regeringen
begära sådan ändring av tillträdeskraven för hemspråkslärarlinjen att dessa
inte understiger kraven för ämneslärarlinjen. Många hemspråkslärare har
enligt motionären svårt att ge studiehandledning på hemspråk på grund av
bristande ämnesteoretiska kunskaper.
För tillträde till hemspråkslärarlinjen krävs allmän behörighet för
högskolestudier. Den sökande skall ha genomgått särskilda prov i såväl
svenska som hemspråk med godkänt resultat före antagningen.
För tillträde till någon av ämneslärarlinjerna krävs, utöver allmän
behörighet, särskild behörighet i form av kunskaper motsvarande treåriga
gymnasieskolkurser i de ämnen som utbildningen avser. Att utöver nu
gällande krav för tillträde till hemspråkslärarlinjen ställa upp de i motionen
nämnda kraven skulle vara föga realistiskt, eftersom rekryteringen till linjen
härigenom skulle försvåras. Utskottet, som utgår från att UHÄ i sin
utbildningsplanering beaktar eventuella behov av kompletterande utbild
-
UbU 1980/81:24
9
ning för hemspråkslärare, föreslår att riksdagen avslår motion 1980/81:1710
yrkande 2.
I motion 1980/81:1710 (yrkande 1) hemställs att riksdagen begär ändring
av nuvarande bestämmelser för behörighet till hemspråkslärartjänst så att
förskollärarutbildning inte längre ger behörighet till sådan tjänst.
Enligt gällande bestämmelser är - förutom de som genomgått hemspråkslärarlinjen
- vissa grundskollärare samt förskollärare behöriga till hemspråkslärartjänst.
Utöver genomgången grundskol- och förskollärarutbildning
krävs emellertid väl vitsordade kunskaper i hemspråket samt väl
vitsordad tjänstgöring som lärare i hemspråk vid statsunderstödd skola under
minst ett och ett halvt år. För den som bara har examen från förskollärarlinje
krävs att lämpligheten för tjänsten är ådagalagd genom föregående praktisk
verksamhet. Enbart genomgång av förskollärarutbildning för tvåspråkiga
studerande är alltså inte tillräcklig för behörighet till tjänst som hemspråkslärare
i grundskolan och i gymnasieskolan. Kravet på väl vitsordade
kunskaper i hemspråket är dock så allmänt formulerat att det enligt vad
utskottet erfarit ger skolstyrelserna svårigheter när det skall preciseras.
Utskottet förutsätter att ifrågavarande bestämmelse förtydligas. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet att yrkande 1 i motion 1980/
81:1710 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motion 1980/81:1710 (yrkande 3) begärs att behörighetsgivande kurser
för lärare med utländsk lärarutbildning snarast genomförs.
Regeringen beräknar i budgetpropositionen (s. 473) medel för dels
förkortad utbildning på hemspråkslärarlinjen för personer som har såväl
högskolestudier som lång erfarenhet som hemspråkslärare, dels enstaka
kurser för obehöriga lärare. Riksdagen bör därför avslå motion 1980/81:1710
yrkande 3.
Som besparing under anslaget föreslås bl. a. 10 098 000 kr. avseende
kostnader för metodiklektorers tjänstgöring i grundskolan. Avsikten är att
kommunerna fr. o. m. nästa läsår skall ersätta högskoleenheterna för den
tjänstgöring som metodiklektorer inom ramen för sin tjänstgöringsskyldighet
fullgör i grundskolan.
För universitetet i Umeå har i detta hänseende beräknats en besparing på
1 200 000 kr. Universitetet har i skrivelse till utbildningsutskottet den 5 mars
1981 framfört synpunkter i frågan.
Utskottet föreslär - sedan utbildningsdepartementet kontrollerat beräkningsunderlaget
för universitetet i Umeå - att den totala besparingen för
metodiklektorers tjänstgöring i grundskolan skall uppgå till 9 598 000 kr. och
att besparingen för universitetet i Umeå skall beräknas till 700 000 kr.
Även universitetet i Linköping har i skrivelse den 22 april 1981 framfört
synpunkter i samma fråga. Det har av tidsskäl inte varit möjligt att
kontrollera beräkningsunderlaget för detta universitet före utskottets
justering av detta betänkande.
UbU 1980/81:24
10
Utskottet förutsätter - om det finns anledning till ytterligare korrigeringar
av beräkningsunderlaget för metodiklektorers tjänstgöring i grundskolan
och därmed beträffande besparingens storlek - att regeringen återkommer
till riksdagen med förslag om ytterligare medelsanvisning på tilläggsbudget
under hösten 1981.
Anslaget till utbildning för undervisningsyrken bör för nästa budgetår nu
föras upp med (592 297 000 + 500 000 =) 592 797 000 kr.
Mot förslagen i övrigt beträffande planeringsramar och medelsberäkning
under anslaget har utskottet intet att erinra och hemställer
1. att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer att genomföra utbildningsinsatser för
vissa obehöriga lärare enligt vad som förordats i proposition
1980/81:100,
2. att riksdagen beträffande underlag för prognoser om lärarbehov
avslår motion 1980/81:547,
3. att riksdagen beträffande översyn av frågor som rör anställning
av personal avslår motion 1980/81:1295,
4. att riksdagen med avslag på motion 1980/81:976 yrkande 1 i
denna del fastställer planeringsramar för förskollärarlinjen och
fritidspedagoglinjen enligt vad som förordats i proposition
1980/81:100,
5. att riksdagen beträffande dimensioneringen av förskollärarlinjen
och fritidspedagoglinjen budgetåren 1982/83-1986/87 avslår
motion 1980/81:976 yrkandena 2 a och 2 b,
6. att riksdagen beträffande översyn av förskollärarutbildningens
dimensionering och lokalisering avslår motion 1980/81:1293
yrkande 1,
7. att riksdagen beträffande förskollärarutbildning och fritidspedagogutbildning
i Helsingborg avslår motion 1980/81:1685,
8. att riksdagen beträffande utbildningstid för förskollärare och
fritidspedagoger m. m. avslår motion 1980/81:976 yrkandena
2 c, 2 d och 2 e,
9. att riksdagen beträffande bemyndigande att föra över ej
utnyttjade antagningsplatser på förskollärarlinjen till lågstadielärarlinjen
avslår motion 1980/81:1310,
10. att riksdagen med avslag på motion 1980/81:1293 yrkandena 2,
3 och 4 fastställer planeringsramar för lågstadielärarlinjen och
mellanstadielärarlinjen enligt vad som förordats i proposition
1980/81:100,
11. att riksdagen beträffande vissa antagningsplatser för studerande
med finska som modersmål avslår motion 1980/81:1293
yrkande 5,
12. att riksdagen med avslag på motion 1980/81:973 yrkande 10
UbU 1980/81:24
11
fastställer planeringsram för studie- och yrkesorienteringslinjen
enligt vad som förordats i proposition 1980/81:100,
13. att riksdagen beträffande en extra vårdlärarkurs i Orebro avslår
motion 1980/81:1690,
14. att riksdagen beträffande förläggning av viss speciallärarutbildning
till Umeå med anledning av motion 1980/81:1678 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer att göra omfördelningar i vad gäller
nybörjarplatser på hemspråkslärarlinjen,
16. att riksdagen beträffande bestämmelser för behörighet till
hemspråkslärartjänst m. m. avslår motion 1980/81:1710,
17. att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt enligt vad som
förordats i proposition 1980/81:100,
18. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och
med avslag på motionerna 1980/81:976 yrkande 1 i denna del
och 1980/81:973 yrkande 11 till Utbildning för undervisningsyrken
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
592 797 000 kr.
2. Utbildning för kultur- och informationsyrken. Regeringen har under
punkt D 9 (s. 481—494) föreslagit riksdagen att
1. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,
2. besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje, fotograflinjen, om
120 poäng,
3. besluta om ändrad benämning på kulturkommunikationslinjen i
enlighet med vad som förordats i propositionen,
4. till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1981/82
anvisa ett reservationsanslag av 147 361 000 kr.
Motionerna
1980/81:549 av Bonnie Bernström (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om förläggningen av den
högre utbildningen för fotografer till Stockholm.
1980/81:968 av Lars Gustafsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att lokalisera den högre fotografutbildningen till Stockholm enligt vad som
närmare anförts i motionen.
1980/81:1287 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala sig för att den högre fotoutbildningen förläggs till Stockholm.
UbU 1980/81:24
12
Utskottet
Under anslaget till utbildning för kultur- och informationsyrken vid de
statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
beräknas för nästa budgetår medel för allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer samt för fortbildning av journalister m. fl. Vidare
beräknas medel för stöd till vissa fria samfunds teologiska seminarier.
Sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken omfattar
innevarande budgetår 24 allmänna utbildningslinjer och två påbyggnadslinjer.
I budgetpropositionen föreslås kulturkommunikationslinjen få den ändrade
benämningen kulturvetarlinjen. Utskottet har inget att erinra mot detta
och föreslår att riksdagen beslutar i enlighet med förslaget i propositionen.
Föredragande statsrådet föreslår att en ny allmän utbildningslinje,
fotograflinjen om 120 poäng, skall inrättas. Föredraganden räknar med att
utbildningen skall kunna påbörjas budgetåret 1982/83 och anser det
angeläget att planeringen av den högre fotografutbildningen fullföljs i
huvudsak i enlighet med de riktlinjer universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) dragit upp såvitt avser linjens inriktning och omfattning. Han
framhåller också vikten av att utbildningen får tillräcklig bredd. Medel
beräknas för planering budgetåret 1981/82.
Utskottet tillstyrker att en allmän utbildningslinje, fotograflinjen om 120
poäng, inrättas inom sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken
och föreslår att riksdagen fattar beslut därom.
Den arbetsgrupp, som UHÄ tillsatte för översyn av den högre fotografutbildningen,
föreslog i sin rapport (UHÄ-rapport 1979:11) att den högre
fotografutbildningen skulle lokaliseras till två högskoleorter, Stockholm och
Göteborg. Med utgångspunkt i detta förslag och i remissyttrandena har
UHÄ sedermera föreslagit att utbildningen till en början skall anordnas
endast på en ort och därvid föreslagit lokalisering till Göteborg. Utbildningen
förutsätts anordnas av universitetet under medverkan av Chalmers
tekniska högskola.
Föredragande statsrådet anser att utbildningen bör ges endast på en ort. I
valet mellan Stockholm och Göteborg kan, enligt hans mening, starka skäl
anföras till förmån för båda orterna. Han redovisar den fotografiska
utbildning som ges i dag på de båda orterna och anför att tillgången på
fotografer lämpliga att medverka som lärare i utbildningen och tillgången på
praktikplatser är goda i Stockholm och fullt tillfredsställande i Göteborg.
Med hänsyn bl. a. till att de institutioner i Göteborg, som avses anordna
utbildningen, är organisatoriskt samlade eller redan har ett etablerat
samarbete förordar han lokalisering till Göteborg. De organisatoriska
förhållandena bör enligt statsrådet väsentligt kunna underlätta planering och
UbU 1980/81:24
13
genomförande av utbildningen där.
I tre motioner, nämligen 1980/81:549, 1980/81:968 och 1980/81:1287,
förordas att fotograflinjen skall lokaliseras till Stockholm. Motionärerna
hävdar att förutsättningarna för att anordna utbildningen är större i
Stockholm än i Göteborg. De hänvisar till att Stockholm har många
institutioner som är betydelsefulla för en sådan utbildning samt att
Stockholm har den största arbetsmarknaden för fotografer och därmed också
bäst tillgång på lärare och praktikplatser.
Utskottet har vid sina överväganden om fotograflinjens lokalisering funnit
att förutsättningar för att anordna fotograflinjen finns i både Stockholm och
Göteborg. Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets mening att
utbildningen bör ges på en ort och att den bör kunna påbörjas där budgetåret
1982/83. Utskottet ansluter sig också till statsrådets bedömning att de
organisatoriska förhållandena i Göteborg underlättar planering för och
genomförande av utbildningen vid denna tidpunkt. Utskottet föreslår därför
att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med avslag på
motionerna 1980/81:549, 1980/81:968 och 1980/81:1287 som sin mening ger
denna utskottets uppfattning till känna för regeringen.
Utskottet, som inte har något att erinra mot regeringens förslag
beträffande planeringsramar eller mot medelsberäkningarna, hemställer
1. att riksdagen beslutar om ändrad benämning på kulturkommunikationslinjen
i enlighet med vad som förordats i proposition
1980/81:100,
2. att riksdagen beslutar om inrättande av en allmän utbildningslinje,
fotograflinjen, om 120 poäng,
3. att riksdagen beträffande lokalisering av fotograflinjen med
bifall till proposition 1980/81:100 och med avslag på motionerna
1980/81:549,1980/81:968 och 1980/81:1287 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. att riksdagen fastställer planeringsramar enligt vad som förordats
i proposition 1980/81:100,
5. att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
147 361 000 kr.
3. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Regeringen har under
punkt D 10 (s. 494-499) föreslagit riksdagen att
1. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,
2. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande regler för
statsbidrag m. m. vad gäller Stockholms musikpedagogiska institut,
3. godkänna vad som i propositionen förordats om minskning med 2 % av
statsbidrag till kommunal högskoleutbildning på lokala och individuella
linjer och enstaka kurser,
UbU 1980/81:24
14
4. till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budgetåret
1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 308 662 000 kr.
Motionerna
1980/81:973 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
2. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fortbildning och vidareutbildning på dataområdet,
(Yrkandena 10 och 11 behandlar utskottet under punkt 1 och yrkande 18
under punkt 4 i detta betänkande. Yrkandena 1, 3, 15, 16, 19 och 20 har
utskottet behandlat i betänkande 1980/81:20, yrkande 17 i betänkande
1980/81:21 samt yrkandena 4-9, 12 och 13 i betänkande 1980/81:23. Övriga
yrkanden behandlar utskottet i annat sammanhang.)
1980/81:1319 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag
a) om åtgärder som syftar till att bredda möjligheterna att delta i särskilda
kurser inom högskoleområdet,
c) för att förbättra invandrarnas möjligheter till högskolestudier bl. a.
genom att införa kurser på de stora invandrarspråken.
(Yrkandena 1 och 2 d-g har utskottet behandlat i betänkande 1980/81:20
och yrkande 3 i betänkande 1980/81:21. Övriga yrkanden behandlar
utskottet i annat sammanhang.)
Utskottet
Föredragande statsrådet anför i budgetpropositionen att han under
anslaget beräknar statsbidrag till Stockholms musikpedagogiska institut för
den kompetensgivande utbildningen av musikpedagoger. Denna utbildning
bör tills vidare anordnas som utbildning med enskild huvudman motsvarande
högskoleutbildning. Bidraget beräknas till 1500 000 kr. och föreslås i
fortsättningen höjas med löne- och prisomräkning på samma sätt som medel
för övrig utbildning som bekostas från anslaget.
Utskottet har inget att erinra mot vad som anförts i propositionen om
regler för statsbidrag m. m. för institutet.
Riksdagen har tidigare under detta riksmöte fattat principbeslut om att
endast 98 % av statsbidragen till kommunal högskoleutbildning skall betalas
ut (prop. 1980/81:20, UbU 1980/81:15, rskr 1980/81:120). Beslutet berör
också statsbidrag till kommuner och landstingskommuner för utbildning som
bekostas under förevarande anslag. Föredragande statsrådet förordar att nu
nämnda bidrag skall omfattas av principen om en tvåprocentig minskning i
den mån principen gäller för jämförligt bidrag för närmast motsvarande
utbildning på allmän utbildningslinje eller påbyggnadslinje.
UbU 1980/81:24
15
Utskottet tillstyrker vad sorn förordats i propositionen i detta avseende.
Utskottet har inget att erinra mot förslagen om planeringsramar eller mot
medelsberäkningen under anslaget.
I motion 1980/81:973 framhålls att behovet av fort- och vidareutbildning av
yrkesverksamma ingenjörer är mycket stort inom områdena produktionsteknik
och datateknik. Fortbildning inom dessa områden kan eller bör inte
tillgodoses genom utbildning i de enskilda företagens regi. Det är därför
nödvändigt att högskoleenheter och regionstyrelser intresserar sig speciellt
för utbildning av detta slag. Riksdagen bör därför enligt motionärerna uttala
sig för att viss del av anslaget till enstaka kurser m. m. under ett
inledningsskede avsätts för fortbildning och vidareutbildning inom dataområdet
(yrkande 2). Motionärerna föreslår som riktpunkt att för Stockholms,
Lund/Malmö och Göteborgs högskoleregioner avsätts för ändamålet lägst
300 000 kr. per region, för Linköpings högskoleregion lägst 200 000 kr. och
för Uppsala och Umeå högskoleregioner lägst 100 000 kr. per region.
Utskottet är ense med motionärerna om att fortbildning och vidareutbildning
inom dataområdet är angelägen och att det är viktigt att sådan
utbildning ges inom högskolan.
Förslaget i motion 1980/81:973 innebär att riksdagen skall uttala att vissa
bestämda summor skall avsättas av regionstyrelserna för fortbildning och
vidareutbildning inom dataområdet. Enligt utskottets mening bör stor
försiktighet iakttas från riksdagens sida i fråga om uttalanden av detta slag.
Regionstyrelserna skall i sitt arbete uppmärksamma de behov av fortbildning
och vidareutbildning som yrkeslivet och samhällslivet i övrigt ställer.
Utskottet har därför anledning räkna med att regionstyrelserna fördelar
utbildningsresurserna så att utbildningsbehoven även inom dataområdet
tillgodoses i möjligaste mån. Även högskoleenheterna har ansvar för att
sådan utbildning kommer till stånd. Utskottet har inhämtat att vissa
regionstyrelser redan i dag avdelar resurser för utbildning inom dataområdet
till belopp som överstiger vad som anges i motionen. Mot bakgrund av vad
som nu anförts anser utskottet att det inte är påkallat för riksdagen att göra
något uttalande i frågan. Riksdagen bör därför avslå motion 1980/81:973
yrkande 2.
Större möjligheter att delta i särskilda kurser inom högskoleområdet och
förbättrade möjligheter för invandrarna att bedriva högskolestudier genom
att kurser på de stora invandrarspråken anordnas föreslås i motion
1980/81:1319 (yrkandena 2 a och 2 c).
Utskottet erinrar om att enstaka kurser inom högskolan kommit till för att
tillgodose behovet av bl. a. fortbildning och vidareutbildning eller annan
klart yrkesinriktad utbildning som inte bör tillgodoses genom fullständiga
utbildningslinjer eller genom internutbildning inom myndigheter, företag
UbU 1980/81:24
16
och organisationer m. m. Innevarande budgetår uppgår anslaget för enstaka
kurser m. m. till drygt 283 milj. kr. För nästkommande budgetår föreslås ett
anslag på närmare 310 milj. kr. Utskottet anser att det av statsfinansiella skäl
inte är möjligt att ytterligare öka utbudet av kurser inom högskolan.
Vad angår kurser för att förbättra invandrarnas möjligheter till högskolestudier
vill utskottet erinra om att särskilda kurser i svenska språket
anordnas för icke svensktalande studerande. Innevarande budgetår uppgår
anslaget för detta ändamål till drygt 3 milj. kr. Utskottet anser att det av
kostnadsskäl inte är möjligt att anordna kurser i olika ämnen på invandrarspråk.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionsyrkandena 2 a
och 2 c i motion 1980/81:1319 avslås av riksdagen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande regler för statsbidrag m. m. vad gäller
Stockholms musikpedagogiska institut godkänner vad som
förordats i proposition 1980/81:100,
2. att riksdagen beträffande minskning med 2 % av statsbidrag till
kommunal högskoleutbildning på lokala och individuella linjer
och enstaka kurser godkänner vad som förordats i proposition
1980/81:100,
3. att riksdagen fastställer planeringsramar enligt vad som förordats
i proposition 1980/81:100,
4. att riksdagen till Lokala och individuella linjer och enstaka
kurser för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
308 662 000 kr.,
5. att riksdagen beträffande fortbildning och vidareutbildning
inom dataområdet avslår motion 1980/81:973 yrkande 2,
6. att riksdagen beträffande särskilda kurser m. m. avslår motion
1980/81:1319 yrkandena 2 a och 2 c.
4. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt
utvecklingsarbete. Regeringen har under punkt D 12 (s. 503-504)
föreslagit riksdagen att till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
samt konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret 1981/82
anvisa ett reservationsanslag av 12 200 000 kr.
Motionen
1980/81:973 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
18. att riksdagen till anslaget Forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret
1981/82 beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000
UbU 1980/81:24
17
kr. förhöjt förslagsanslag av 13 200 000 kr.
(Yrkandena 10 och 11 behandlar utskottet under punkt 1 och yrkande 2
under punkt 3 i detta betänkande. Yrkandena 1, 3, 15, 16, 19 och 20 har
utskottet behandlat i betänkande 1980/81:20, yrkande 17 i betänkande
1980/81:21 samt yrkandena 4-9, 12 och 13 i betänkande 1980/81:23. Övriga
yrkanden behandlar utskottet i annat sammanhang.)
Utskottet
Föredragande statsrådet framhåller att resurserna för forskningsanknytning
och konstnärligt utvecklingsarbete är av strategisk betydelse för
högskoleutbildningens utveckling och kvalitet och föreslår att anslaget nästa
budgetår ökas med 1 milj. kr.
I motion 1980/81:973 (yrkande 18) föreslås att ytterligare 1 milj. kr. anvisas
för att utveckla forskning inom viktiga utbildningsområden i högskolan. Som
exempel nämner motionärerna utbildning för verksamhet inom vård,
barnomsorg, massmedia samt yrkes- och vuxenutbildning. Resurserna bör
kunna användas till arbetsstipendier eller till att knyta utländska forskare till
universitet och högskolor i Sverige.
Utskottet instämmer i föredragandens ovan citerade uttalande om
resursernas betydelse för högskoleutbildningen. Utskottet erinrar om att
forskning inom nya områden och inom områden som förts in i högskolan
genom högskolereformen kan stödjas också på andra sätt. Sålunda föreslås i
budgetpropositionen att 450 000 kr. satsas på omvårdnadsforskning, vilket
bör kunna få betydelse för forskningsanknytningen inom vårdområdet. En
professur i massmedieforskning inrättades vid universitetet i Göteborg den 1
juli 1980, vilket är värdefullt för forskningsanknytningen inom massmedieutbildning.
Även de satsningar på ökad forskning som görs inom skilda
fakultetsområden och inom forskningsråden bör innebära att forskning
också inom nya områden utvecklas. Med hänvisning till vad som nu anförts
och till att det statsfinansiella läget inte medger ökade satsningar föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1980/81:973 yrkande 18.
Utskottet har således inget att erinra mot medelsberäkningen under
anslaget.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med avslag
på motion 1980/81:973 yrkande 18 till Forskningsanknytning av
grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 12 200 000 kr.
UbU 1980/81:24
18
5. Ersättning till vissa lärarkandidater. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D 30 (s. 557-558) och hemställer
att riksdagen till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 63 267 000 kr.
6. Extra medel för dimensioneringsåtgärder i högskolan. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt D 36 (s. 565-566) och hemställer
att riksdagen till Extra medel för dimensioneringsåtgärder i
högskolan för budgetåret 1981/82 anvisar ett anslag av 3 400 000
kr.
Stockholm den 23 april 1981
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets behandling: Stig Alemyr (s), Bengt Wiklund (s),
Jörgen Ullenhag (fp), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg
(s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Lena
Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Ylva Annerstedt
(fp), Ann-Cathrine Haglund (m) och Christina Rogestam (c).
Reservationer
1. Planeringsram för studie- och yrkesorienteringslinjen (punkt 1, mom.
12)
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Helge
Hagberg, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”F. n. bereds” och
på s. 7 slutar ”yrkandena 10 och 11” bort ha följande lydelse:
Föreslagen minskning av planeringsram för studie- och yrkesorienteringslinjen
(syo-linjen) grundas på uppgifter om att arbetsmarknaden för
syo-utbildade är förhållandevis mättad i Stockholm, varför man med
bibehållen utbildningskapacitet mycket snart enligt föredraganden når en
överskottssituation i regionen. Enligt vad utskottet har erfarit är det f. n.
omöjligt att skaffa vikarier på tjänster inom den nuvarande organisationen.
En dimensionering av syo-utbildningen enbart efter den nuvarande studieoch
yrkesorienteringsorganisationen och gällande statsbidrag för denna är
inte möjlig bl. a. av följande skäl. En del syo-utbildade erhåller tjänster
utanför skolväsendet, på företag, institutioner och organisationer. Man vet
också att en del går tillbaka till tidigare tjänster - ibland med förändrade
UbU 1980/81:24
19
arbetsuppgifter. Många tjänster med syo-uppgifter bekostas av kommunala
medel utanför den nuvarande organisationen. Så t. ex. är det vanligt att
kommunerna skapar tjänster med uppgift att i görligaste mån fullgöra
regeringens intentioner med ungdomspropositionen. För endast en begränsad
del av kommunerna är statsbidraget för SSA-verksamheten tillräckligt
för att ha SSA-sekreterare mer än en dag/vecka. Detta anser kommunerna
otillräckligt och bekostar med egna medel vad som erfordras för halv- eller
heltidstjänst.
Utskottet föreslår därför att riksdagen ökar planeringsramen för studieoch
yrkesorienteringslinjen vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm
med 30 platser budgetåret 1981/82 i förhållande till regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:973 yrkande 10
fastställer planeringsram för studie- och yrkesorienteringslinjen
enligt vad utskottet förordat,
2. Medelsanvisningen under anslaget Utbildning för undervisningsyrken
(punkt 1, mom. 18)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Helge
Hagberg, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Anslaget till”
och slutar ”592 797 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Anslaget till utbildning för undervisningsyrken bör med bifall till motion
1980/81:973 yrkande 11 för nästa budgetår föras upp med (592 297 000 +
500 000 + 290 000=) 593 087 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och
med bifall till motion 1980/81:973 yrkande 11 till Utbildning för
undervisningsyrken för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 593 087 000 kr.
3. Lokalisering av fotograflinjen (punkt. 2, mom. 3)
Bengt Wiklund, Lars Gustafsson och Helge Hagberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”för regeringen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att övertygande skäl har anförts inte bara i motionerna
utan även i budgetpropositionen för att förlägga fotograflinjen till Stockholm
vid den nu aktuella första utbyggnaden av den högre fotografutbildningen. I
UbU 1980/81:24
20
Stockholm är tillgången på kompetenta lärare och på lämpliga praktikplatser
bäst. Utskottet anser att det inte bör möta några hinder att etablera
samarbete mellan berörda högskoleenheter i Stockholm även om antalet
enheter där blir fler än de två som skulle ha blivit aktuella i Göteborg. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1980/81:549,
1980/81:968 och 1980/81:1287 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen beträffande lokalisering av fotograflinjen med
avslag på proposition 1980/81:100 och med bifall till motionerna
1980/81:549,1980/81:968 och 1980/81:1287 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser (punkt 3, mom. 5)
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Helge
Hagberg, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Utskottet är”
och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i likhet med motionärerna betona vikten av att högskolan
utnyttjas för att tillgodose bl. a. de utbildningsbehov som tas upp i motionen.
Insatser av detta slag är ett av målen för den nya högskolan. Utskottet är
vidare ense med motionärerna om att fortbildning och vidareutbildning inom
dataområdet är angelägen och att det är viktigt att högskolan kan erbjuda
sådan utbildning.
I motionen krävs att man i ett inledningsskede genom ett särskilt uttalande
från riksdagens sida avsätter medel inom ramen för anslaget till Lokala och
individuella linjer och enstaka kurser i syfte att säkerställa att utbildning
inom dataområdet kommer till stånd. Utskottet anser att en sådan central
styrning av anslaget bör undvikas men finner samtidigt att utbildningsbehovet
är så stort inom området att det är nödvändigt att garantera att utbildning
kan erbjudas redan under nästa budgetår.
Mot bakgrund av vad nu anförts anser utskottet att ett särskilt uttalande av
riksdagen är påkallat. Riksdagen bör sålunda med anledning av motion
1980/81:973 yrkande 2 ge regeringen till känna vad utskottet anfört om
fortbildning och vidareutbildning inom dataområdet.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. att riksdagen beträffande fortbildning och vidareutbildning
inom dataområdet med anledning av motion 1980/81:973
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
UbU 1980/81:24
21
5. Medel för forskningsanknytning (punkt 4)
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Helge
Hagberg, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar ”Utskottet
instämmer” och slutar ”under anslaget” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare medel behövs för
att utveckla forskning inom nya utbildningsområden i högskolan. Förevarande
anslag bör därför ökas med 1 milj. kr. utöver budgetpropositionens
förslag.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och med
bifall till motion 1980/81:973 yrkande 18 till Forskningsanknytning
av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt
utvecklingsarbete för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 13 200 000 kr.
GOTAB 66902 Stockholm 1981