UbU 1980/81:23
Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:23
med anledning av proposition 1980/81:100 såvitt gåller anslag till
utbildning för tekniska yrken och utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken jämte motioner
NIONDE HUVUDTITELN
1. Utbildning för tekniska yrken. Regeringen har under punkt D 5 (s. 408-426) föreslagit riksdagen att
1. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,
2. besluta om att driftteknikerlinjen om 40 poäng skall upphöra,
3. besluta om utbildningarna skepparkurs av l:a klass och fartygsmekanikerkurs
av 1 :a klass i enlighet med de riktlinjer som förordats i propositionen,
4. besluta angående försöksverksamhet med utbildning i arbetsmiljöutformning
vid högskolan i Luleå i enlighet med vad som förordats i propositionen,
5. bemyndiga regeringen att disponera 1 000000 kr. under anslagsposten
Högskolan i Luleå på det sätt som förordats i propositionen,
6. till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1981/82 anvisa ett
reservationsanslag av 495416000 kr.
Motionerna
1980/81:357 av Jörn Svensson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att regeringen ger universitets- och högskoleämbetet
resp. skolöverstyrelsen i uppdrag att utarbeta lämpliga kursavsnitt i offentlighetsrätt,
vilka skall ingå i utbildningen av datapersonal.
1980/81:488 av Lennart Brunander (c) och Maj Pehrsson (e) vari — med
hänvisning till vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade
motionen 1980/81:487 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om rekrytering och utbildning till tekoindustrin.
1980/81:560 av Sten Svensson m.fl. (m, s, c, fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en allmän utbildningslinje inom högskolan med inriktning mot
livsmedelsindustri (YTH-linje) i Skaraborgs län.
1980/81:743 av Gullan Lindblad m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
högre teknisk utbildning vid högskolan i Karlstad.
I Riksdagen 1980/81. 14 sami. Nr 23
UbU 1980/81:23
2
1980/81:963 av Lennart Bladh m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om föreliggande
behov och förläggning av datateknisk utbildning.
1980/81:973 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
4. att riksdagen beslutar inrätta en allmän utbildningslinje, datatekniklinjen,
om 160 poäng vid universitetet i Lund fr.o.m. budgetåret 1981/82
med 60 platser,
5. att riksdagen beslutar utöka planeringsramen för datatekniklinjen vid
universitetet i Linköping budgetåret 1981/82 med 30 platser,
6. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om införande av datatekniska moment i olika
högskoleutbildningar,
7. att riksdagen beslutar inrätta en allmän utbildningslinje, textil- och
konfektionsindustrilinjen, om 60 poäng den I juli 1981 samt att förlägga
denna linje till högskolan i Borås med 20 platser,
8. att riksdagen beslutar att verksamheten med utbildning och forskning
inom arbetsmiljöutformning i Luleå genomförs i enlighet med tidigare
fattat beslut,
9. att riksdagen till anslaget Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1981/82 beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
2200000 kr. (280000 + 820000 + 500000 + 600000) förhöjt reservationsanslag
av 497616000 kr.,
12. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om översyn av den tekniska utbildningen inom
högskolan.
(Yrkande 13 behandlar utskottet under punkt 2 i detta betänkande.
Yrkandena 1, 3, 15, 16, 19 och 20 har utskottet behandlat i betänkande
1980/81:20 och yrkande 17 i betänkande 1980/81:21. Övriga yrkanden
behandlas i annat sammanhang.)
1980/81:1302 av Christer Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar om
inrättande av en transporttekniklinje vid universitetet i Linköping i enlighet
med universitets- och högskoleämbetets förslag i anslagsframställningen
för 1981/82 med den förändringen att antagning till linjen sker för första
gången 1982.
1980/81:1315 av Ivan Svanström (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
förlägga yrkesteknisk högskoleutbildning och forskning för träindustri till
Hultsfred.
1980/81:1695 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att det fortsatta planeringsarbetet inriktas på att utbildningslinjen
industriell produktion och administration snarast inrättas vid
Chalmers tekniska högskola.
UbU 1980/81:23
3
1980/81: 1700 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen uttalar
att vid inrättandet av ytterligare YTH-utbildning, denna i vad gäller livsmedelsteknik
och plastteknik lokaliseras till Kristianstad-Hässleholmregionen.
1980/81:1702 av Eivor Marklund (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen i enlighet med tidigare beslut hemställer hos regeringen
om genomförande av den planerade försöksvisa verksamheten med utbildning
i arbetsmiljöutformning i Luleå med start 1981/82,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett snabbt beslut om permanentning
av den försöksvisa utbildningen i arbetsmiljöutformning.
1980/81:1716 av Lars-Ingvar Sörenson (s) och Per Bergman (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om den tekniska utbildningen inför 1980- och 1990-talen.
1980/81:1891 av Kurt Hugosson m.fl. (s) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1980/81:1890
— såvitt nu är i fråga yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära
initiativ för att förstärka sysselsättningen och näringslivets utvecklingsmöjligheter
i Göteborgsområdet genom att
2. yrkesteknisk högskoleutbildning inom transportsektorn etableras i
Göteborg,
3. en utbildningslinje för industriell produktion och administration inrättas
vid Chalmers tekniska högskola.
(Yrkande 4 behandlar utskottet under punkt 2 i detta betänkande. Yrkande
1 behandlas i annat sammanhang.)
Utskottet
Detta anslag avser grundläggande utbildning för tekniska yrken vid de
statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer
m. m. inom sektorn.
Utbildning på de nya allmänna utbildningslinjerna driftteknikerlinjen,
maskinteknikerlinjen och styrmanslinjen anordnas fr.o.m. innevarande
budgetår. De övergångsvis anordnade ettåriga utbildningarna till maskintekniker
och styrman skall upphöra med utgången av detta budgetår.
Utskottet tillstyrker att den övergångsvis anordnade driftteknikerlinjen om
40 poäng avvecklas.
De kortare utbildningarna skepparknrs av l:a klass och fartygsmekanikerkurs
av I :a klass föreslås ersättas av 20-poängskurser inom högskolans
ram och förläggas till Chalmers tekniska högskola och till högskolan i
UbU 1980/81:23
4
Sundsvall/Härnösand. Kostnaderna för kurserna föreslås bestridas inom
ramen för förevarande anslag.
Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna anordningen.
Yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) ges på följande allmänna utbildningslinjer
inom sektorn för utbildning för tekniska yrken: byggnadsindustrilinjen,
fordonstekniklinjen, livsmedelsindustrilinjen, pappers- och pappersmasseindustrilinjen,
stålindustrilinjen, sågverksindustrilinjen, träindustrilinjen
och verkstadsindustrilinjen.
I samband med behandlingen av föregående års budgetproposition tog
utskottet ställning till bl. a. ett motionsyrkande om inrättande av en ny
YTH-utbildning, nämligen en textil- och konfektionsindustrilinje vid högskolan
i Borås. Utskottet uttalade då att utbildningen var angelägen men
ansåg i likhet med departementschefen att det med hänsyn till det statsfinansiella
läget inte var möjligt att anordna utbildningen (UbU 1979/80: 27).
Frågan om denna utbildning tas nu upp på nytt, nämligen i motionerna
1980/81:488 (med motivering i 1980/81:487) och 1980/81:973. I sistnämnda
motion föreslås att utbildningslinjen inrättas den 1 juli 1981 och att 20
platser förläggs till högskolan i Borås nästa budgetår (yrkande 7). 1 motion
1980/81:487 framhålls det att åtgärder för rekrytering och utbildning för
tekoindustrin är angelägna. Utbildning av yrkesskicklig personal är enligt
motionärerna en grundförutsättning för att livskraften i svensk tekoindustri
skall kunna bevaras. Det är därför mycket viktigt att en YTH-utbildning
inom textilområdet snarast kommer till stånd. Likaså bör utbildningen
vid textilinstitutet i Borås föras över till högskolan.
Vad först angår inrättande av en textil- och konfektionsindustrilinje
erinrar utskottet om sitt uttalande vid föregående riksmöte om betydelsen
av sådan utbildning. Tekodelegationen, som har i uppdrag att kartlägga
tillgången på yrkesutbildad arbetskraft samt att utreda tekoindustrins långsiktiga
behov av sådan arbetskraft m. m., har i skrivelse till regeringen den
18 december 1980 framhållit att den föreslagna YTH-utbildningen bör
komma till stånd. Utskottet anser emellertid att det på grund av statsfinansiella
skäl inte heller nu är möjligt att anordna utbildningslinjen nästkommande
budgetår. Det bör ankomma på universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) att inom ramen för de riktlinjer som i årets budgetproposition
meddelats för planeringen av YTH-linjerna överväga och eventuellt lägga
fram förslag om inrättande av linjen. Yrkande 7 i motion 1980/81:973 samt
motion 1980/81:488 i denna del bör därför avslås av riksdagen.
Vad därefter angår utbildningen vid textilinstitutet i Borås hänvisar
utskottet till att ett förslag om förstatligande av institutet avlämnats till
regeringen under januari 1981, innefattande jämväl förslag om inordnande
av utbildningen där i högskolans verksamhet. Motion 1980/81:488 i denna
del bör avslås med hänvisning till att frågan bereds inom regeringskansliet.
UbU 1980/81:23
5
Förslag om inrättande av ytterligare yrkestekniska högskoleutbildningar
har väckts i motionerna 1980/81:560, 1980/81:1315, 1980/81:1700 och
1980/81: 1891 (yrkande 2). Sålunda har lagts förslag om utbildning i Skaraborg
med inriktning mot livsmedelsindustrin, utbildning i Hultsfred för
träindustrin, utbildning i Kristianstads-Hässleholmregionen inom livsmedelsteknik
och plastteknik samt utbildning i Göteborg för yrkesverksamma
inom transportbranschen.
Utskottet har tidigare i skilda sammanhang, senast i betänkande 1979/
80: 27, uttalat att utskottet, när fullständigt planeringsunderlag för resp.
linje föreligger, är berett att pröva frågan om inrättande av nya linjer och
om lokalisering av dem till högskoleenheter. Utskottet hänvisar i detta
avseende också till att UHÄ enligt årets budgetproposition successivt skall
redovisa treårsplaner för utvecklingen av YTH och att regering och riksdag
därefter får ta ställning till dimensionering och lokalisering av olika
YTH-utbildningar. Motionerna 1980/81:560. 1980/81:1315, 1980/81:1700
och 1980/81: 1891 yrkande 2 bör med hänvisning härtill avslås av riksdagen.
I betänkande 1979/80:28 behandlade utskottet vissa övergripande frågor
om tillämpningen av studieorganisationen i högskolan. Utskottet anslöt sig
därvid till ett uttalande av föredragande statsrådet om att det är viktigt att
för de allmänna utbildningslinjerna beakta kravet på en viss bredd och
möjlighet till fördjupning. Dessutom ansåg utskottet i likhet med föredraganden
att det är angeläget att undvika en splittring av utbildningsutbudet.
Mot bakgrund av detta uttalande tar föredragande statsrådet i budgetpropositionen
upp frågan om inrättande av en ny allmän utbildningslinje,
transporttekniklinjen, vid universitetet i Linköping. Han menar att behovet
av transportteknisk utbildning är styrkt men att denna utbildning tills
vidare bör anordnas som grenar eller inriktningar av befintliga linjer.
Därigenom kan enligt hans uppfattning varierande behov av utbildning för
olika funktioner inom transportsektorn tillgodoses bättre och informationen
till såväl studerande som avnämare underlättas.
I motion 1980/81: 1302 yrkas att riksdagen beslutar om inrättande av en
transporttekniklinje och att linjen anordnas vid universitetet i Linköping
fr. o. m. budgetåret 1981/82.
Utskottet ansluter sig till vad som anförts i budgetpropositionen om att
den transporttekniska utbildningen bör anordnas som grenar eller inriktningar
av befintliga linjer och föreslår därför att riksdagen avslår motion
1980/81: 1302.
Föredragande statsrådet anför i budgetpropositionen att han inte är
beredd att biträda ett förslag om en allmän utbildningslinje för industriell
produktion och administration vid Chalmers tekniska högskola (CTH).
Det fortsatta planeringsarbetet för utbildningen bör i stället inriktas på att
industriell ekonom-linjen budgetåret 1983/84 förläggs även till CTH och
t! Riksdagen 1980/81. 14 sami. Nr 23
UbU 1980/81:23
6
inriktas mot produktionsteknik i huvudsaklig överensstämmelse med den
uppläggning som högskolan har föreslagit för linjen för industriell produktion
och administration.
I motionerna 1980/81: 1695 och 1980/81:1891 (yrkande 3) föreslås att en
utbildningslinje för industriell produktion och administration inrättas vid
högskolan. Motionärerna menar att behovet av utbildning inom området är
stort och att linjen därför bör inrättas snarast möjligt.
Med hänvisning till att industriell ekonom-linjen kan inriktas mot utbildning
i industriell produktion och administration och till att denna linje
enligt föredragandens uttalande planeras bli anordnad vid CTH budgetåret
1983/84 får syftet med motionerna i huvudsak anses uppnått. Motionerna
1980/81: 1695 och 1980/81: 1891 yrkande 3 bör därför avslås av riksdagen.
UHÄ tillsatte hösten 1979 en utredning med uppgift att se över behovet
av forskning och utbildning inom dataområdet vid universitet och högskolor
(datareferensgruppen). Gruppen skall belysa och uppskatta arbetsmarknadens
behov av utbildade med olika specialinriktningar och redovisa
därav följande konsekvenser för utbildningen. Gruppen skall behandla
frågan i vilken omfattning utbildning inom dataområdet bör integreras i
annan utbildning och hur utbildningar inom dataområdet bör profileras och
dimensioneras. På grundval av gruppens förslag väntas UHÄ lägga fram
ett samlat förslag i sådan tid att det kan behandlas i budgetarbetet inför
budgetåret 1982/83.
I anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 föreslog UHÄ att datatekniklinjen
i Linköping skulle utökas från 60 till 90 platser. UHÄ beräknade
vidare medel för en datainriktad utbildning i Lund fr. o. m. budgetåret
1982/83. 1 anslagsframställningen framhöll UHÄ att det bedömts uppenbart
att de datatekniska momenten måste förstärkas inom flera av de
allmänna utbildningslinjerna inom den tekniska sektorn. Ett omfattande
planeringsarbete för att förnya utbildningen inom datateknikområdet hade
enligt UHÄ startats, men för att förnyelsen snabbt skulle kunna genomföras
krävdes tillskott av resurser. UHÄ föreslog därför att 1,1 milj. kr.
avsattes för denna förnyelse.
Föredraganden framhåller i budgetpropositionen att han anser att en
utveckling och en förnyelse av utbildningen inom datateknikområdet är
viktig. Han utgår från att förnyelsen betraktas som högt prioriterad av
berörda högskoleenheter och att det därför skall vara möjligt att göra
förändringar genom omprioriteringar av befintliga resurser. Han är därför
inte beredd att föreslå att särskilda medel anvisas för ändamålet.
I motion 1980/81:973 framhålls att dataområdet är ett angeläget område
för utbildning och forskning. Motionärerna anför att de svenska utbildningsresurserna
inom det datatekniska området är klart otillräckliga f. n.
Det är enligt motionärerna nödvändigt att öka kapaciteten för utbildning av
ingenjörer med huvudinriktning mot datateknik för att avhjälpa bristen på
UbU 1980/81:23
7
personer med kompetens att konstruera och bygga upp datorer och datorsystem.
Motionärerna föreslår därför att planeringsramen för datatekniklinjen
i Linköping ökar med 30 platser i enlighet med UHÄ:s förslag
(yrkande 5). I motionen föreslås vidare att datatekniklinjen anordnas vid
universitetet i Lund, där planering pågår för linjen (yrkande 4). Motionärerna
anser nämligen att en ökning av antalet utbildningsplatser inom det
datatekniska området är så angelägen att utbildningen snarast bör etableras
på ytterligare en ort nästkommande budgetår.
Utskottet delar föredragandens uppfattning att en utveckling och förnyelse
av utbildningen inom det datatekniska området är viktig. Ett ställningstagande
till en fortsatt utbyggnad av de allmänna utbildningslinjerna
inom området bör emellertid bygga på ett samlat prioriterat förslag. Även
om planeringen för anordnandet av datatekniklinjen i Lund är långt
framskriden, får frågan om anordnande av utbildning där prövas i det
större sammanhanget. Riksdagen bör med hänvisning till det anförda avslå
motion 1980/81:973 yrkandena 4 och 5.
1 motion 1980/81: 973 (yrkande 6) framhålls att de datatekniska momenten
i olika högskoleutbildningar behöver förstärkas inom hela det tekniska
utbildningsområdet. Ett omfattande utvecklingsarbete behövs därför och
ökade basresurser erfordras för att skapa tillgång till datorkapacitet. Motionärerna
föreslår att 500000 kr. ställs till UHÄ:s förfogande för fördelning
mellan berörda högskoleenheter för att i enlighet med UHÄ:s förslag
stärka de datatekniska inslagen i olika utbildningar.
I fråga om förstärkning av de datatekniska momenten i olika utbildningar
vill utskottet understryka vad departementschefen anfört att en utveckling
och förnyelse av utbildningarna ingår som en del av högskolans normala
arbetsuppgifter. Särskilda medel för förstärkning av de datatekniska momenten
i utbildningen bör därför inte anvisas, utan medelsbehovet bör
tillgodoses genom omfördelning av resurser. Utskottet föreslår därför att
riksdagen avslår motion 1980/81:973 yrkande 6.
Utbildning av datapersonal i offentlighetsrätt yrkas i motion 1980/
81:357. Motionärerna hävdar att datapersonal i dag inte får någon utbildning
i offentlighetsrätt och att skolöverstyrelsen (SÖ) och UHÄ därför bör
få i uppdrag att utarbeta lämpliga kursavsnitt i offentlighetsrätt, vilka skall
ingå i utbildningen av datapersonal.
Liksom motionärerna anser utskottet att det är viktigt att utbildningen i
datateknik också bibringar de studerande insikter i de rättsregler som
gäller på området. I utbildningen på datatekniklinjen ges bl. a. dels en kurs
om datorn och samhället, där frågan om effekterna av datorsystem för
individer, organisationer och samhälle tas upp, dels en kurs i datasäkerhet
där åtgärder för att skydda data och datorer mot intrång och mot felaktig
användning behandlas. Utskottet förutsätter att de myndigheter som svarar
för kursplanerna också beaktat behovet av att i detta sammanhang
behandla de krav offentlighetsprincipen ställer. Utskottet utgår vidare från
UbU 1980/81:23
8
att datareferensgruppen vid UHÄ i sitt arbete uppmärksammar de krav på
kunskaper inom skilda områden som datatekniken ställer.
Utskottet anser att riksdagen med hänvisning till vad som redovisats bör
avslå motion 1980/81: 357.
Enligt motion 1980/81: 963 är det lämpligt att förlägga datateknisk utbildning
till Hässleholm. Motionärerna anser att, i ett läge då ökad utbildning
behöver komma i gång så fort som möjligt, det är viktigt att ta i anspråk
resurser som redan finns. Tekniska skolan i Hässleholm har. enligt motionärerna,
lokaler, utrustning och lärare för utbildning i datateknik på olika
nivåer.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att utnyttja
befintliga resurser när utbildning skall byggas upp inom skilda områden.
Utskottet utgår emellertid från att såväl kommunala som statliga myndigheter
i sin planering av utbildning även uppmärksammar de möjligheter
som finns i Hässleholm utan att riksdagen behöver göra något uttalande i
frågan. Motion 1980/81: 963 bör därför avslås av riksdagen.
Vid föregående riksmöte beslöt riksdagen att utbildning i arbetsmifjöutformning
skulle anordnas försöksvis vid högskolan i Luleå (prop. 1979/
80:100, UbU 1979/80:27, rskr 1979/80:291). Utbildningen skulle starta
budgetåret 1981/82 och läggas upp i huvudsaklig överensstämmelse med
ett förslag som UHÄ lagt fram. Antagningen till utbildningen skulle omfatta
25 studerande och tills vidare ske vartannat år. Kostnaderna för planeringen
och genomförandet av utbildningen skulle bestridas inom ramen för
de resurser som högskolan disponerade för grundläggande högskoleutbildning.
I årets budgetproposition föreslås att någon arbetsmiljöutbildning inte
anordnas vid högskolan. Däremot föreligger enligt föredraganden inte något
hinder för att högskolan anordnar utbildning i arbetsmiljöutformning i
form av enstaka kurser. Föredraganden anser att förutsättningarna för att
anordna utbildningen har ändrats väsentligt sedan frågan togs upp i föregående
års budgetproposition. Bl. a. har det statsfinansiella läget nödvändiggjort
ett ökat behov av prioritering mellan olika utbildningsinsatser.
I motion 1980/81:973 framhålls att något bärande motiv för att upphäva
riksdagens beslut om försöksverksamheten inte anförts. Det är, menar
motionärerna, både av regionalpolitiska och av allmänt industripolitiska
skäl angeläget att den nya utbildningen kommer till stånd. Motionärerna
föreslår därför att riksdagen vidhåller sitt tidigare beslut och att utbildningen
därför skall anordnas budgetåret 1981/82 (yrkande 8).
Ett genomförande av riksdagens beslut yrkas också i motion 1980/
81: 1702 (yrkande 1), där det också föreslås ett snabbt beslut om permanentning
av försöksverksamheten (yrkande 2).
Utskottet delar den uppfattning som föredragande statsrådet redovisar i
budgetpropositionen, nämligen att det är viktigt att högskolan i Luleå i
UbU 1980/81:23
9
framtiden får ett sådant utbildningsutbud att en stabilisering av verksamheten
kan åstadkommas. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet förslaget i
budgetpropositionen att utbildning på väg- och vattenbyggnadslinjen anordnas
vid högskolan. Vad angår utbildningen i arbetsmiljöutformning
anser utskottet i likhet med föredraganden att förutsättningarna för att
anordna utbildningen ändrats väsentligt sedan frågan behandlades vid föregående
riksmöte. Det statsfinansiella läget har nödvändiggjort en nedskärning
av antagningskapaciteten på flera allmänna utbildningslinjer, bl. a.
arkitektlinjen. Detta medför att kravet på prioriteringar mellan olika utbildningsinsatser
skärpts. Kostnaden för utbildning i arbetsmiljöutformning i
Luleå måste därvid vägas mot andra angelägna behov inom den högre
utbildningen. Högskolan i Luleå och regionstyrelsen i Umeå högskoleregion
har i budgetarbetet för budgetåret 1981/82 anvisat utbildningen i
arbetsmiljöutformning som ett första besparingsalternativ. Frågan om utbildningens
innehåll och dess avgränsning till bl. a. arkitektlinjen är enligt
utskottets uppfattning oklar. Till denna bedömning bidrar det förhållandet
att linjenämnden för teknisk utbildning vid högskolan ansett att utbildningen
i arbetsmiljöutformning inte bör höra till den tekniska sektorn. Utskottet
delar därför föredragande statsrådets uppfattning att utbildning i arbetsmiljöutformning
inte bör anordnas. Riksdagen bör alltså avslå motionerna
1980/81:973 yrkande 8 och 1980/81:1702 och godkänna vad som förordats i
budgetpropositionen.
En översyn av den tekniska utbildningen inom högskolan yrkas i motion
1980/81:973 (yrkande 12). En sådan översyn bör ta sin utgångspunkt i en
bedömning av behovet av tekniskt utbildad personal för industrin på 1990-talet och därefter. Översynen bör avse utbildningsorganisationen i dess
helhet inom sektorn för utbildning för tekniska yrken och jämväl behandla
frågan om samordning mellan tekniska och naturvetenskapliga utbildningar.
Frågan om dimensioneringen av utbildningarna, utbildningarnas längd,
behovet av fort- och vidareutbildning bör tas upp, och möjligheterna att
organisera utbildningarna efter principen med återkommande utbildning
bör också undersökas. 1 motion 1980/81:1716 begärs ett uttalande av
riksdagen om att teknisk-naturvetenskaplig utbildning behöver förnyas
och inriktas på tvärvetenskapligt sammansatta utbildningar av typ industriell
produktion, ekonomi och administration.
Utskottet erinrar om att det ankommer på UHÄ att svara för den
samordnade planeringen av den grundläggande högskoleutbildningen samt
att ta initiativ till utveckling av de allmänna utbildningslinjerna. Det åligger
alltså i första hand UHÄ att bedöma behovet av nya utbildningar samt av
en sådan översyn som föreslås i motionerna. En utveckling av skilda
utbildningar pågår både på lokal och central nivå, och utskottet är inte
övertygat om att ett utredningsarbete av den omfattning, som den i motion
1980/81:973 föreslagna översynen skulle medföra, bäst främjar en fortsatt
utveckling av utbildningarna i takt med förändringarna i samhället och i
UbU 1980/81:23
10
yrkeslivet. Motionerna 1980/81:973 yrkande 12 och 1980/81: 1716 bör med
hänvisning till det anförda avslås av riksdagen.
I motion 1980/81:743 yrkas en utredning om förutsättningarna för en
lämplig utbyggnad av högre teknisk utbildning vid högskolan i Karlstad.
Det är enligt motionärerna nödvändigt att intensifiera planeringen av teknisk
utbildning vid högskolan med anledning av den otillfredsställande
regionala utvecklingen i Värmlands län.
Utskottet har inhämtat att högskolan i Karlstad har utarbetat ett handlingsprogram
för 1980-talet där förutsättningarna för att utveckla den tekniska
utbildningen vid högskolan undersökts. Av programmet framgår
sammanfattningsvis bl. a. att det är osannolikt att tänka sig satsningar på
fullständiga traditionella utbildningslinjer inom sektorn men att det bör
finnas goda möjligheter att arbeta för en mer okonventionell teknisk utbildning
i Karlstad. Vidare bör enligt programmet nya yrkestekniska högskoleutbildningar
förberedas.
Utskottet kan alltså konstatera att högskolan har en plan för sin fortsatta
utveckling. Det ankommer på regionstyrelsen och UHÄ att utifrån sina
skilda utgångspunkter bedöma i vilken utsträckning de utbildningar som
föreslås av högskolestyrelsen bör komma till stånd. Utskottet anser att det
inte är påkallat för riksdagen att göra något uttalande i frågan. Riksdagen
bör därför avslå motion 1980/81:743.
Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att disponera I milj. kr.
budgetåret 1981/82 för träteknisk utbildning i Luleå.
Utskottet föreslår att riksdagen fastställer de i budgetpropositionen föreslagna
planeringsramarna för sektorn som inte behandlats i det föregående.
I budgetpropositionen föreslås att ett reservationsanslag av 495416000
kr. anvisas. 1 motion 1980/81:973 (yrkande 9) föreslås att ytterligare
2200000 kr. anvisas, nämligen 600000 kr. för textil- och konfektionsindustrilinjen
i Borås, 280000 kr. för ytterligare 30 platser på datatekniklinjen i
Linköping, 820000 kr. för utbildning på datatekniklinjen i Lund och
500000 kr. för förstärkning av de datatekniska inslagen i olika utbildningar.
I enlighet med sina tidigare redovisade ställningstaganden avstyrker
utskottet motionsyrkandet och föreslår att riksdagen godkänner medelsberäkningarna
under anslaget och anvisar de av regeringen begärda medlen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beslutar att driftteknikerlinjen om 40 poäng skall
upphöra,
2. att riksdagen beslutar att utbildningarna skepparkurs av 1 :a klass
och fartygsmekanikerkurs av l:a klass skall anordnas enligt de
riktlinjer som anges i proposition 1980/81: 100,
UbU 1980/81:23
II
3. att riksdagen beträffande textil- och konfektionsindustrilinje avslår
motion 1980/81:973 yrkande 7 och 1980/81:488 i denna del.
4. att riksdagen beträffande åtgärder för rekrytering och utbildning
i övrigt för tekoindustrin avslår motion 1980/81:488 i denna del,
5. att riksdagen beträffande yrkesteknisk högskoleutbildning avslår
motionerna 1980/81:560. 1980/81:1315, 1980/81: 1700 och 1980/
81: 1891 yrkande 2,
6. att riksdagen beträffande transporttekniklinje avslår motion
1980/81: 1302,
7. att riksdagen beträffande en allmän utbildningslinje för industriell
produktion och administration avslår motion 1980/81: 1695
och 1980/81: 1891 yrkande 3,
8. att riksdagen beträffande planeringsram för datatekniklinjen med
avslag på motion 1980/81:973 yrkandena 4 och 5 fastställer vad
som förordats i proposition 1980/81: 100,
9. att riksdagen beträffande datatekniska moment i olika högskoleutbildningar
avslår motion 1980/81:973 yrkande 6,
10. att riksdagen beträffande utbildning av datapersonal i offentlighetsrätt
avslår motion 1980/81: 357,
11. att riksdagen beträffande datateknisk utbildning i Hässleholm
avslår motion 1980/81:963,
12. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med utbildning i
arbetsmiljöutformning i Luleå med avslag på motionerna 1980/
81:973 yrkande 8 och 1980/81: 1702 godkänner vad som förordats
i proposition 1980/81: 100,
13. att riksdagen beträffande översyn av den tekniska utbildningen
inom högskolan avslår motionerna 1980/81:973 yrkande 12 och
1980/81:1716,
14. att riksdagen beträffande en utredning om teknisk utbildning vid
högskolan i Karlstad avslår motion 1980/81:743,
15. att riksdagen bemyndigar regeringen att disponera 1000000 kr.
under anslagsposten Högskolan i Luleå på det sätt som förordats
i proposition 1980/81: 100,
16. att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt för sektorn för
utbildning för tekniska yrken i enlighet med vad som förordats i
proposition 1980/81: 100,
17. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81: 100 och med
avslag på motion 1980/81:973 yrkande 9 till Utbildning för tekniska
yrken för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 495416000 kr.
UbU 1980/81:23
12
2. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken. Regeringen
har under punkt D 6 (s. 427—439) föreslagit riksdagen att
1. besluta att sekreterarlinjen skall upphöra,
2. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,
3. till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för
budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 221 081 000 kr.
Motionerna
1980/81:550 av Christer Eirefelt m. fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
1. utbyggnaden av den småföretagsanpassade utbildningen,
2. ungdomsutbildningens roll och inriktning i en småföretagsinriktad
näringspolitik,
3. förläggningen av forsknings- och utredningsuppdrag som berör de
mindre företagen,
4. tillskapandet av en arbetsgrupp för att inom högskolesektorn tillvarata
de mindre företagens intressen och påskynda utvecklingen av småföretagsanpassad
utbildning.
1980/81:964 av Görel Bohlin (m) och Rune Rydén (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av nuvarande utbildning och
forskning inom området socialrätt i syfte att anpassa utbildningens krav
och omfattning till de förändringar som kan förväntas uppkomma till följd
av lagstiftningen på det sociala området.
1980/81:973 av Olof Palme m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
13. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om inriktningen av det fortsatta reformarbetet
avseende den administrativt och ekonomiskt inriktade högskoleutbildningen.
(Yrkandena 4—9 och 12 behandlar utskottet under punkt 1 i detta betänkande.
Yrkandena 1, 3, 15, 16, 19 och 20 har utskottet behandlat i betänkande
1980/81:20 och yrkande 17 i betänkande 1980/81:21. Övriga yrkanden
behandlas i annat sammanhang.)
1980/81: 1708 av Lennart Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening uttalar att det utredningsarbete angående förvaltningsutbildningen
som pågår inom universitets- och högskoleämbetet fullföljs enligt den s. k.
AU-gruppens förslag om tre utbildningslinjer som återspeglar denna arbetsmarknads
tre huvudområden.
1980/81:1891 av Kurt Hugosson m.fl. (s) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1980/81: 1890
- såvitt nu är i fråga yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära
initiativ för att förstärka sysselsättningen och näringslivets utvecklingsmöjligheter
i Göteborgsområdet genom att
UbU 1980/81:23
13
4. resurser avsätts för en fortsatt utbildning i småföretagsekonomi vid
Göteborgs universitet.
(Yrkandena 2 och 3 behandlar utskottet under punkt 1 i detta betänkande.
Yrkande 1 behandlas i annat sammanhang.)
Utskottet
Detta anslag avser grundläggande utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken vid de statliga högskoleenheterna (motsvarande)
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas
medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom
sektorn. Under anslaget beräknas vidare medel för bidrag till Svenska
diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet. Medel för kommunal
högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget D 11. Bidrag till
kommunal högskoleutbildning m. m.
Riksdagen har tidigare under detta riksmöte beslutat att sekreterarlinjen
skall läggas ned vid samtliga högskoleenheter (prop. 1980/81: 100, UbU
1980/81: 15, rskr 1980/81: 120). Utskottet har därför nu ingenting att erinra
mot att sekreterarlinjen upphör.
Utskottet tillstyrker att riksdagen fastställer de föreslagna planeringsramarna
och anvisar medel i enlighet med regeringens förslag.
Departementschefen tar i budgetpropositionen upp frågan om en reform
av den administrativt och ekonomiskt inriktade utbildningen. En arbetsgrupp
(AU-gruppen) inom universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har
gjort en översyn av denna utbildning. Med utgångspunkt i AU-gruppens
förslag samt remissyttrandena över dem har UHÄ lagt fram förslag om hur
reformen i sina huvuddrag bör gestalta sig.
Beträffande linjeindelningen har UHÄ föreslagit att tre nya utbildningslinjer
inrättas, benämnda förvaltningslinjen, ekonomlinjen och linjen för
personal- och arbetslivsfrågor, och att dessa ersätter åtta nuvarande linjer,
nämligen förvaltningslinjen, linjen för offentlig förvaltning, samhällsplanerarlinjen,
ekonomlinjen, redovisnings- och revisionslinjen, transportadministrativa
linjen, sekreterarlinjen och beteendevetenskapliga linjen. De
tre nya linjerna skall enligt UHÄ:s förslag omfatta 140 poäng och ha en
principiell linjeuppbyggnad som omfattar basblock och fördjupningsalternativ.
UHÄ har föreslagit att den nya linjestrukturen skall träda i kraft den
I juli 1982. Kostnaderna har beräknats till ca 40 milj. kr.
Föredragande statsrådet framhåller att han kan ansluta sig till flertalet av
de förslag UHÄ för fram men att det inte är möjligt f. n. att genomföra en
så genomgripande och kostnadskrävande reform. Han förordar därför att
UHÄ får i uppdrag att lägga fram förslag som syftar till ett successivt
genomförande av en ny studieorganisation till en sådan kostnad att föränd
-
UbU 1980/81:23
14
ringarna kan genomföras genom omprioriteringar inom de ekonomiska
ramar som kommer att gälla för högskolan sedan besparingar frånräknats.
Som utgångspunkt för det fortsatta arbetet bör enligt föredraganden gälla
att den föreslagna linjeorganisationen bör genomföras i huvudsak och att
ekonomutbildningens kvalitet bör stärkas i ett tidigt skede av genomförandet.
Föredragande statsrådet anför vidare att förvaltningslinjen och ekonomlinjen
bör ges ett sådant innehåll att det speglar det växande samspelet
mellan den offentliga och den privata sektorn utan att de specifika kunskapskrav
som gäller för linjerna eftersätts. Förvaltning är. menar föredraganden.
en omfattande verksamhet inom såväl offentlig som enskild sektor.
Det är därför enligt föredragandens uppfattning viktigt att förvaltningslinjen
kan utformas så att de studerande inte i inledningen av studierna
tvingas att välja vilken del av arbetsmarknaden de skall rikta in sig på.
Efter de två första årens studier bör de ha sådana kunskaper om de båda
sektorerna att de lättare kan göra ett val. Beträffande den av UHÄ föreslagna
linjen för personal- och arbetslivsfrågor (PA-linjen) anför föredraganden
att en särskild PA-linje otvivelaktigt svarar mot en efterfrågan på
arbetsmarknaden men att det för linjens dimensionering fordras ett underlag
som ytterligare belyser i vilken utsträckning efterfrågan i första hand
bör mötas genom påbyggnader på förvaltningslinjen och ekonomlinjen.
I motion 1980/81: 1708 anförs att vissa uttalanden i budgetpropositionen
inte kan tolkas på annat sätt än att de två första årens studier på förvaltningslinjen
och ekonomlinjen i allt väsentligt bör sammanfalla. Detta skulle
enligt motionären innebära att tjänstemän som utbildas för den offentliga
förvaltningen i framtiden kan förväntas ha bristfälliga kunskaper inom sitt
arbetsområde. Riksdagen bör därför uttala att UHÄ:s utredningsarbete
bör fullföljas i vad avser de tre föreslagna utbildningslinjerna och den
inriktning mot arbetsmarknadens olika områden som förslaget återspeglar.
I motion 1980/81: 973 framhålls att både den offentliga förvaltningen och
det enskilda näringslivet kommer att stå inför nya och svåra uppgifter i
framtiden. Motionärerna anför att administrativt och ekonomiskt arbete
inom offentlig resp. privat sektor skiljer sig åt i väsentliga avseenden,
vilket medför olikheter i kunskapsbehov. Alla studerande bör erhålla kunskaper
om och insikt i de olikartade problem och arbetssätt som kännetecknar
verksamheten inom de båda sektorerna. Detta står inte i motsats
till att det för resp. sektor finns specifika kunskapsområden. Motionärerna
anför vidare att inrättande av en linje för personal- och arbetslivsfrågor är
en angelägen åtgärd för att möta kravet på kunskaper hos personaladministratörer
och handläggare inom organisationer och myndigheter på arbetsmarknadsområdet.
Den av UHÄ föreslagna studieorganisatoriska modellen
för linjerna är enligt motionärerna lämplig och den föreslagna längden
på utbildningen är väl avvägd. Resurserna för de föreslagna linjerna bör
förstärkas successivt och inom ramen för de medel som anvisas för grund
-
UbU 1980/81:23
15
läggande utbildning inom hela högskolan. Enligt motionärerna bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om
inriktningen av det fortsatta reformarbetet (yrkande 13).
Utskottet har tidigare i skilda sammanhang uttalat sig för att de allmänna
utbildningslinjerna bör ha en viss bredd och medge möjlighet till fördjupning.
Den studieorganisation som föreslagits för det administrativa och
ekonomiska området innebärande tre utbildningslinjer med basblock och
fördjupningsalternativ svarar väl mot ett sådant krav.
De föreslagna linjerna förvaltningslinjen och ekonomlinjen riktar sig i
huvudsak mot olika sektorer på arbetsmarknaden, nämligen den offentliga
resp. den privata sektorn. Som framhålls i budgetpropositionen finns det
ett växande samspel mellan dessa sektorer. Detta kräver enligt utskottets
uppfattning att de studerande på båda dessa linjer får kunskaper om
grundläggande förhållanden som gäller inom resp. sektorer. Det är en
fördel om de studerande — vilket också framhålls i budgetpropositionen —
kan bibringas dessa kunskaper i ett inledande skede av utbildningen. Detta
innebär dock inte att utbildningen på förvaltningslinjen och ekonomlinjen
skall sammanfalla så som motionären i motion 1980/81:1708 tolkat budgetpropositionen.
Utskottet vill i stället starkt understryka vad som framhållits
både i budgetpropositionen och i motion 1980/81:973, nämligen vikten
av att utbildningen på de båda linjerna utformas så att de specifika kunskapskrav
som gäller för arbete inom resp. sektorer inte eftersätts. Detta
hindrar inte att uppläggningen av utbildningen på förvaltningslinjen blir
sådan att utbildningen blir användbar utanför den offentliga sektorn.
Vad därefter angår linjen för personal- och arbetslivsfrågor delar utskottet
den uppfattning som föredragande statsrådet ger uttryck för i budgetpropositionen,
nämligen att en sådan linje motsvarar en efterfrågan på
arbetsmarknaden. Det fortsatta utredningsarbetet bör därför bedrivas med
utgångspunkt i att en sådan linje skall inrättas. Detta utesluter enligt
utskottets uppfattning inte att, såsom föredraganden framhåller, efterfrågan
på utbildning inom detta område också till en del kan tillgodoses
genom påbyggnader på förvaltningslinjen och ekonomlinjen. Sådana påbyggnader
kan i första hand tillgodose utbildningsbehov hos bl. a. dem som
med ekonom- eller förvaltningsutbildning som grund arbetar med personaloch
arbetslivsfrågor och behöver utbildning för detta ändamål. Utskottet
ansluter sig i övrigt till vad som anförts i budgetpropositionen om inriktningen
av det fortsatta utredningsarbetet med de administrativa och ekonomiska
utbildningarna. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av proposition 1980/81:100 och motionerna 1980/81:973 yrkande 13
och 1980/81: 1708 som sin mening ge regeringen till känna.
Utbildningen i socialrätt är enligt motion 1980/81:964 bristfällig. Lagstiftningen
på det sociala området är enligt motionärerna omfattande, och
det behövs personal med kunskaper i socialrätt inom länsrätterna, försäkringsrätterna,
advokatväsendet och inom kommunerna. Utbildning i so
-
UbU 1980/81:23
16
cialrätt ingår inte som obligatoriskt ämne i juristlinjen, och möjligheterna
att inom andra utbildningar studera socialrätt är mycket begränsade. Motionärerna
anser därför att en översyn bör göras av nuvarande utbildning
och forskning inom området socialrätt i syfte att anpassa utbildningens
krav och omfattning till de förändringar som kan uppkomma till följd av
lagstiftningen på det sociala området.
Utskottet vill först erinra om att det åligger såväl centrala som lokala
myndigheter inom högskolan att svara för att utbildningen anpassas till de
krav som yrkeslivet och samhällslivet i övrigt ställer. Dessa myndigheter
skall alltså pröva om eller i vilken utsträckning utbildning i socialrätt skall
ingå i utbildningen inom t. ex. juristlinjen och sociala linjen. Utbildning i
socialrätt kan också ges som enstaka kurs. Det åligger högskoleenheter
och regionstyrelser att pröva denna fråga vid fördelning och disposition av
resurserna inom anslaget till bl. a. enstaka kurser. Utskottet anser med
hänvisning till vad som nu anförts att motion 1980/81:964 bör avslås av
riksdagen.
Utbildning för småföretagens behov behandlas i motion 1980/81:550.
Motionärerna framhåller att det vid högskolan i Växjö och vid universitetet
i Göteborg bedrivs företagsekonomisk utbildning, anpassad för småföretagens
behov. Denna utbildning utgör ett viktigt inslag i det regionala näringslivets
utveckling. Det är enligt motionärernas uppfattning angeläget
att utbildningen sprids till ytterligare orter i landet. Motionärerna framhåller
vidare att inriktningen och prioriteringen inom ungdomsutbildningen
bör ingå i ett statligt näringspolitiskt program. Lämpliga forsknings- och
utredningsuppdrag bör förläggas till sådana högskoleorter som vill satsa på
småföretagsinriktad utbildning. Slutligen föreslår motionärerna att en arbetsgrupp
tillsätts för att bl. a. tillvarata de mindre och medelstora företagens
intressen inom högskolan samt samordna, stödja och utveckla den
småföretagsanpassade utbildningen.
Beträffande de olika förslag som framförts i motionen vill utskottet
anföra följande. AU-gruppen inom UHÄ arbetar med att utforma en alternativ
inriktning inom ekonomlinjen, inriktad mot småföretagsekonomi. En
fortsatt spridning av en företagsekonomisk utbildning, anpassad för småföretagens
behov, blir således beroende av de lokaliseringsbeslut som kommer
att fattas på grundval av AU-gruppens förslag och av de resurser som
kommer att kunna disponeras för sådan utbildning.
Vad därefter angår ungdomsutbildningens roll i den statliga näringspolitiken
har utskottet inhämtat att industridepartementet efter samråd med
bl. a. utbildningsdepartementet f. n. undersöker förutsättningarna för en
särskild företagarutbildning.
För att stärka sambanden mellan högskolan och bl. a. små och medelstora
företag har forskningssamverkanskommittén sedan några år tillbaka
bedrivit viss försöksverksamhet med näringslivskontakt för forskare inom
högskolan. En utvärdering av denna försöksverksamhet pågår. Utskottet
UbU 1980/81:23
17
vill också erinra om att sekretariat för forskningskontakt mellan högskola
och näringsliv finns vid flera högskoleenheter.
Vad slutligen beträffar inrättande av en arbetsgrupp för att inom högskolan
tillvarata de mindre företagens intressen anser utskottet att det ankommer
på UHÄ och berörda myndigheter och organ i övrigt att pröva behovet
härav.
Med hänvisning till vad utskottet nu anfört föreslås att riksdagen avslår
motion 1980/81:550.
I motion 1980/81: 1891 framhålls vikten av att resurser avsätts för fortsatt
utbildning i småföretagsekonomi inom ekonomlinjen vid universitetet
i Göteborg (yrkande 4).
Utskottet erinrar om att det ankommer på lokala högskolemyndigheter
att pröva frågan om fördelningen av resurser på olika linjer inom en
yrkesutbildningssektor. Yrkande 4 i motion 1980/81: 1891 bör därför avslås
av riksdagen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beslutar att sekreterarlinjen skall upphöra,
2. att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som
förordats i proposition 1980/81: 100.
3. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 221081000 kr.,
4. att riksdagen beträffande de administrativa och ekonomiska utbildningarna
med anledning av proposition 1980/81:100 och motionerna
1980/81:973 yrkande 13 och 1980/81:1708 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. att riksdagen beträffande utbildning i socialrätt avslår motion
1980/81:964,
6. att riksdagen beträffande utbildning för småföretagens behov
m. m. avslår motion 1980/81:550,
7. att riksdagen beträffande utbildning i småföretagsekonomi avslår
motion 1980/81: 1891 yrkande 4.
Stockholm den 7 april 1981
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets behandling: Stig Alemyr (s). Claes Elmstedt (c).
Hans Nyhage (m). Bengt Wiklund (s). Jörgen Ullenhag (fp). Lars Gustafsson
(s), Rune Rydén (m). Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta
Rydle (m). Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll
(s), Ylva Annerstedt (fp) och Christina Rogestam (c).
UbU 1980/81:23
18
Reservationer
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh. Lena Hjelm-Wallén och Kari-Erik Häll (alla s) har avgivit följande
reservationer.
1. Textil- och konfektionsindustrilinjen (punkt 1, morn. 3)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Vad först”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Vad först angår inrättande av textil- och konfektionsindustrilinjen vid
högskolan i Borås upprepar utskottet sitt uttalande vid föregående riksmöte
om betydelsen av denna utbildning. En ytterligare bekräftelse härpå
utgör tekodelegationens skrivelse till regeringen den 18 december 1980. I
denna skrivelse framhåller delegationen som har i uppdrag att kartlägga
tillgången på yrkesutbildad arbetskraft samt att utreda tekoindustrins långsiktiga
behov av sådan arbetskraft, m. m. att textil- och konfektionsindustrilinjen
ger en ökad möjlighet till vidareutbildning av personer med
branscherfarenhet och att linjen därför bör startas. Utskottet anser det
viktigt att tillvarata erfarenheten hos dessa personer. Den av UHÄ föreslagna
linjen kan ge ett nytillskott av ett tjugotal utbildade tekniker per år.
Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att utbildning på textiloch
konfektionsindustrilinjen bör komma till stånd fr.o.m. budgetåret
1981/82. Linjen bör anordnas vid högskolan i Borås och omfatta 20 antagningsplatser.
Yrkande 7 i motion 1980/81:973 samt motion 1980/81:488 i
denna del bör därför bifallas av riksdagen.
Riksdagen bör för ändamålet anvisa 600000 kr. mer än vad som beräknats
i budgetpropositionen.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:973 yrkande 7 och
med anledning av motion 1980/81:488 i denna del beslutar om
inrättande av en allmän utbildningslinje om 60 poäng, benämnd
textil- och konfektionsindustrilinjen, samt fastställer en planeringsram
för den om 20 antagningsplatser vid högskolan i Borås,
2. Planeringsramar för datatekniklinjen (punkt 1, mom. 8)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "Utskottet
delar” och slutar ”och 5” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar departementschefens och motionärernas uppfattning att
UbU 1980/81:23
19
en utveckling och förnyelse av utbildningen inom det datatekniska området
är viktig. Utskottet anser det vidare angeläget att en utökning av den
datatekniska utbildningen mycket snabbt kommer till stånd. Det är därvid,
enligt utskottets bedömning, möjligt att dels öka utbildningskapaciteten
vid linjen för datateknik i Linköping, dels anordna utbildning på datatekniklinjen
även i Lund.
Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att planeringsramen
för datatekniklinjen i Linköping i enlighet med UHÄ:s förslag bör ökas
med 30 antagningsplatser budgetåret 1981/82. Likaså bör utbildning på
linjen anordnas med 60 antagningsplatser även vid universitetet i Lund
budgetåret 1981/82.
Riksdagen bör därför anvisa 1 100000 kr. mer än som beräknats i budgetpropositionen.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. att riksdagen beträffande planeringsram för datatekniklinjen med
anledning av proposition 1980/81: 100 och med bifall till motion
1980/81:973 yrkandena 4 och 5 fastställer planeringsramar för
datatekniklinjen om 90 platser vid universitetet i Linköping och
om 60 platser vid universitetet i Lund,
3. Datatekniska moment i olika högskoleutbildningar (punkt 1, mom. 9)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”1 fråga” och
slutar ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar departementschefens uppfattning att utveckling och förnyelse
av utbildningarna ingår i högskolans normala arbetsuppgifter. Detta
får emellertid inte hindra att det vid vissa tidpunkter görs extra satsningar
på vissa utpekade områden. Datateknik är just nu ett sådant område. Det
är därför angeläget att snabba åtgärder sätts in för att förstärka de datatekniska
momenten i olika utbildningar. Ett omfattande utvecklingsarbete
krävs och dessutom behövs medel för datorkapacitet. Enligt utskottets
uppfattning är det svårt att tillgodose detta behov utan ett tillskott av extra
resurser. Riksdagen bör därför bifalla motion 1980/81:973 yrkande 6 och
anvisa 500000 kr. mer än som beräknats i budgetpropositionen.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. att riksdagen beträffande datatekniska moment i olika högskoleutbildningar
med bifall till motion 1980/81: 973 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
UbU 1980/81:23
20
4. Utbildning i arbetsmiljöutformning i Luleå (punkt 1, mom. 12)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet
delar” och på s. 9 slutar ”i budgetpropositionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som föredragande statsrådet redovisar i
budgetpropositionen, nämligen att det är viktigt att högskolan i Luleå i
framtiden får ett sådant utbildningsutbud att en stabilisering av verksamheten
kan åstadkommas. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet förslaget i
budgetpropositionen att utbildning på väg- och vattenbyggnadslinjen anordnas
vid högskolan. Vad angår utbildningen i arbetsmiljöutformning i
Luleå anser utskottet att denna i sig är angelägen, men att fortsatta överväganden
bör göras i vad avser såväl dess innehåll som kostnaderna för den.
Utskottet kan därför inte biträda motionärernas förslag att utbildningen
skall starta redan budgetåret 1981/82. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med anledning av proposition 1980/81:100 och motionerna 1980/
81:973 yrkande 8 och 1980/81:1702 yrkande 1 samt med avslag på motion
1980/81:1702 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med utbildning i
arbetsmiljöutformning i Luleå med anledning av proposition
1980/81: 100 samt motionerna 1980/81:973 yrkande 8 och 1980/
81: 1702 yrkande 1 och med avslag på motion 1980/81:1702 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Översyn av den tekniska utbildningen inom högskolan (punkt 1, mom. 13)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet
erinrar” och på s. 10 slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att en översyn av den tekniska
utbildningen inom högskolan är angelägen mot bakgrund av bl. a.
behovet av en långsiktig förnyelse av den svenska industrin. Denna översyn
bör enligt utskottets mening omfatta bl. a. följande avsnitt: utbildningens
struktur, dvs. linjeutbudet i stort inom sektorn för utbildning för
tekniska yrken, samordningen mellan teknisk och naturvetenskaplig utbildning,
fort- och vidareutbildning av tekniker, såväl civilingenjörer som
gymnasieingenjörer och YTH-utbildade, etappavgångar och återkommande
utbildning som planeringsmodell samt den tekniska utbildningen
relaterad till samhällets och yrkeslivets krav.
Utskottet konstaterar att UHÄ skall svara för den samordnande planeringen
av den grundläggande högskoleutbildningen, ta initiativ till utveck
-
UbU 1980/81:23
21
ling av de allmänna utbildningslinjerna och bedöma behov av nya utbildningslinjer.
Detta hindrar inte att en samlad och mer grundläggande översyn
av en hel utbildningssektor lämpligen kan ske i annan ordning. Den
nuvarande tekniska högskoleutbildningen är i huvudsak flera decennier
gammal, samtidigt som den tekniska utvecklingen fortsätter i allt snabbare
takt. Mot bakgrund härav bedömer utskottet att en samlad översyn är
nödvändig för att få fram en grundläggande struktur för och dimensionering
av den tekniska utbildningen i framtiden. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. att riksdagen beträffande översyn av den tekniska utbildningen
inom högskolan med bifall till motion 1980/81:973 yrkande 12
och med anledning av motion 1980/81: 1716 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Medelsanvisningen under Utbildning för tekniska yrken (punkt 1, mom.
17)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1, 2 och 3
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 böijar ”1 enlighet”
och slutar ”begärda medlen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 1980/81:973 yrkande
9 bör anvisa 2 200000 kr. mer än som angivits i budgetpropositionen,
nämligen 497616000 kr.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81: 100 och med
bifall till motion 1980/81:973 yrkande 9 till Utbildning för tekniska
yrken för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 497616000 kr.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981