Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:2

med anledning av motioner om optikerutbildning
Motionerna

1979/80:876 av Sven Andersson m. fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om inrättandet av en allmän utbildningslinje
för optiker, omfattande 40 poäng, inom högskolans tekniska sektor.

1979/80:1297 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär inrättandet av en allmän utbildningslinje för optiker inom
högskolans tekniska sektor, omfattande 40 poäng.

Utskottet

Utbildning till legitimerad optiker ges f. n. inom gymnasieskolan. Den
består av en högre specialkurs om 12 veckor. Denna kurs bygger på
genomgången tvåårig optikerkurs i gymnasieskolan. Sökande till den högre
specialkursen skall förutom denna grundutbildning ha två års yrkespraktik
inom området.

Optikern är i utövningen av optikeryrket ställd under socialstyrelsens
inseende. Enligt socialstyrelsens instruktion för legitimerade optiker (SoS
FS (M) 1976:75) har optikern till uppgift att efter läkares eller annan
legitimerad optikers anvisning färdigställa och lämna ut optiska synhjälpmedel
samt att med vissa begränsningar själv prova ut, färdigställa och
lämna ut optiska synhjälpmedel. Optiker skall vid varje tecken på eller
misstanke om sjukligt ögontillstånd hos den undersökte remittera denne till
läkare. Optikern får inte lämna ut optiska synhjälpmedel för barn under
åtta år och inte behandla sjukliga störningar föranledda av skelningstillstånd
eller andra rubbningar av ögonens rörelser.

För att förbättra vårdkapaciteten inom ögonvården har socialstyrelsen i
anvisningar (SoS FS (M) 1978: 14) uttalat att vårdsökande som endast
önskar utprovning av optiska synhjälpmedel eller uppger sig lida av
synbesvär, som inte uppenbart talar för att ögonsjukdom föreligger, primärt
bör kunna hänvisas till legitimerad optiker. Härigenom kan den
specialiserade ögonsjukvården avlastas och resurserna i första hand utnyttjas
av de patienter som är beroende av den.

Till grund för instruktionen för legitimerade optiker låg bl.a. en av
ögonvårdsutredningen år 1975 framlagd rapport om en fördelning av arbetsuppgifterna
mellan personalgrupper verksamma inom ögonvården.
Den legitimerade optikerns utbildnings- och kompetensfrågor beaktades

1 Riksdagen I980I8I. 14 sami. Nr 2

UbU 1980/81:2

2

särskilt i rapporten. Utredningen ansåg bl. a. att det var nödvändigt med en
viss utökning av legitimationsutbildningen för optiker.

Mot denna bakgrund har universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) låtit
utarbeta ett förslag till ny utbildning, Optikerutbildning i högskolan (UHÄrapport
1979:12). En allmän utbildningslinje, optikerlinjen, skall enligt
rapporten inrättas inom högskolan. Den skall omfatta 20 poäng och tillhöra
sektorn för utbildning för vårdyrken. Vidare föreslås att de studerande
skall uppfylla kraven på allmän behörighet för högskolestudier för att få
tillträde till utbildningen. Genomgången tvåårig optikerkurs i gymnasieskolan
och två års verksamhet som optiker krävs för särskild behörighet.
Enligt rapporten grundar sig förslaget till mål och utbildningsinnehåll på de
utbildningsbehov som socialstyrelsens instruktion för legitimerade optiker
ställer främst inom det medicinska området. Noggrann prioritering mellan
olika utbildningsmoment är enligt rapporten nödvändig för att det skall
vara möjligt att rymma utbildningen inom den föreslagna utbildningstiden.
Förslaget har remissbehandlats. Flera remissinstanser har förordat en
längre utbildning än den föreslagna. För att få ytterligare underlag för sina
ställningstaganden har UHÄ gett universitetet i Uppsala i uppdrag att
utarbeta förslag till en utbildningsplan för en utbildningslinje om 20 poäng
samt att lämna kostnadsberäkningar för utbildningen. UHÄ räknar med att
en ny utbildning för legitimerade optiker kan komma till stånd tidigast
budgetåret 1982/83.

I motionerna 1979/80: 876 och 1979/80: 1297 föreslås att en allmän utbildningslinje
om 40 poäng inrättas, tillhörande sektorn för utbildning för
tekniska yrken. Detta är enligt motionärerna nödvändigt för att garantera
allmänheten största möjliga trygghet vid konsultation hos legitimerad optiker
och för att optikern skall kunna verka på bästa sätt inom sitt område.

Av den redogörelse som lämnats i det föregående framgår att frågan om
utbildning för legitimerade optiker ännu bereds av högskolemyndigheterna.
Det finns därför ingen anledning för riksdagen att nu göra något
uttalande i frågan. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna
1979/80: 876 och 1979/80: 1297.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1979/80:876 och 1979/80: 1297.

Stockholm den 6 november 1980

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Bengt Wiklund
(s). Rune Rydén (m). Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c). Lennart
Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s).
Jörgen Ullenhag (fp), Gunnel Liljegren (m). Torsten Karlsson (s). Larz
Johansson (c). Lars Svensson (s) och Olle Grahn (fp).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980