UbU 1980/81:10
Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:10
med anledning av motioner om grundskolan m. m.
Motionerna
1979/80:189 av Margareta Andrén (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att en central rekommendation utfärdas om införande av
förbud mot pälsdjur i de svenska skolorna samt att dispens för ledarhundar
därvid får sökas enligt särskild ordning.
1979/80:239 av Larz Johansson (c) och Kerstin Göthberg (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller att universitets- och högskoleämbetet ges i
uppdrag att inom ramen för nuvarande anslag anordna påbyggnadsutbildning
för SS A-sekreterare.
1979/80:656 av Margareta Andrén (fp) och Börje Stensson (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en ändring av 39 § i skollagen i syfte att
undanröja bestämmelsen om hämtning av skolpliktig elev till grundskolan
genom biträde av polismyndighet.
1979/80:660 av Elisabeth Fleetwood (m) och Ann-Cathrine Haglund (m)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utvärdering av redan nu
existerande vertikala skolor genomförs.
1979/80:875 av Elis Andersson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att försöksverksamhet med teckenspråksundervisning
kommer till stånd så att underlag vinns för ett senare införande av
undervisning i teckenspråket för alla elever på mellanstadiet i syfte att häva
isoleringen för de döva.
1979/80:883 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
anhålla att regeringen uppdrar åt skolöverstyrelsen att framlägga förslag till
bidragsregler för Riksförbundet Hem och Skola, som utformas i likhet med
stöd till jämförbara organisationer.
1979/80:1276 av Margareta Andrén (fp) och Börje Stensson (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att ett tillägg utarbetas till 6 kap. i
skolförordningen i syfte att underlätta för handikappade elevers skolstart.
1979/80:1287 av Claes Elmstedt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar
1. att hos regeringen begära förslag som underlättar kommunernas
möjlighet att tillskapa mindre skolenheter enligt vad som anförts i
motionen.
2. att hos regeringen begära att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att i
1 Riksdagen 1980/81. 14 sami. Nr 10
UbU 1980/81:10
2
samarbete med kommunförbund och de fackliga organisationerna finna
lösningar som förbättrar lärarnas och övriga personalgruppers arbetsmiljö i
skolan.
1979/80:1301 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att åtgärder vidtas i syfte att ge alla elever rätt att utan
tidsbegränsning genom kompletterande studier förbättra erhållna betyg.
1979/80:1690 av Lars Ahlmark (m) och Birgitta Rydle (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående utredning av förutsättningarna för en med ett år sänkt skolpliktsålder.
Utskottet
Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal motioner som väcktes
under allmänna motionstiden år 1980 och som gäller olika frågor med
anknytning till grundskolan m. m.
Handikappade elever
Enligt motion 1979/80:189 skall riksdagen hos regeringen begära att en
central rekommendation utfärdas om förbud mot pälsdjur i de svenska
skolorna samt att dispens för ledarhundar därvid får sökas i särskild
ordning.
Kommittén (U 1978:07) om integration av handikappade elever i det
allmänna skolväsendet fick den 19 juli 1979 sitt uppdrag utvidgat genom
tilläggsdirektiv (Dir 1979:89) till att gälla även de problem som möter elever
med medicinska handikapp och då särskilt de allergiska elevernas svårigheter.
Enligt vad utskottet inhämtat avser utredningen att i samverkan med en
arbetsgrupp inom socialdepartementet behandla dessa frågor i ett särskilt
betänkande under nästa år. Med hänvisning till det pågående utredningsarbetet
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1979/80:189.
I motion 1979/80:875 tas de dövas situation upp och då särskilt deras
bristande möjligheter att kommunicera med andra människor och att få
allmän information. Motionärerna anser att det är av vikt att så många
människor som möjligt lär sig teckenspråket. De yrkar därför att riksdagen
hos regeringen skall begära att försöksverksamhet med teckenspråksundervisning
skall komma till stånd för att senare läggas till grund för införande av
undervisning i teckenspråket för alla elever på mellanstadiet.
Utskottet har tidigare behandlat teckenspråksfrågan, bl. a. i betänkandena
1975/76:9 (s. 5-7), 1975/76:21 (s. 21) och 1978/79:45 (s. 51). Utskottet
har därvid uttalat att om teckenspråk infördes som läroämne på grundskolans
mellanstadium skulle detta innebära ett alltför stort ingrepp i
UbU 1980/81:10
3
läroplanen och få konsekvenser för andra ämnen. Utskottet har också pekat
på att det även är en fråga om resurser, t. ex. tillgången på för teckenspråksundervisning
kvalificerade lärare.
Utskottet vill i sammanhanget nämna att frågan kompliceras av att det
finns två typer av teckenspråk, nämligen dels ett åtbördsspråk, dels tecknad
svenska.
Integrationskommittén (U 1978:07) har utvecklat sin principiella syn på
teckenspråket och på dövas tvåspråkighet i en bilaga till betänkandet
(SOU 1979:50) Huvudmannaskapet för specialskolan. Kommittén avser att
mera ingående behandla teckenspråket i sitt kommande slutbetänkande.
Med hänvisning till den ställning som riksdagen tidigare tagit i frågan om
teckenspråksundervisning på grundskolans mellanstadium och till den
pågående utredningen föreslår utskottet att motion 1979/80:875 avslås av
riksdagen.
Enligt motion 1975/76:1276 bör 6 kap. skolförordningen, vars inledning
behandlar frågor om inskrivning m. m. av skolpliktiga barn, få ett tillägg i
syfte att underlätta handikappade elevers skolstart. Skolstyrelse bör åläggas
att redan i förskolan kartlägga vilka elever som behöver särskilda åtgärder
inför skolstarten. Motionärerna anser att det är viktigt att alla skolor i landet
har likvärdiga rutiner vid inskrivningen. Därför bör skolöverstyrelsen (SÖ)
utarbeta dels frågeformulär avpassat för olika handikapp, dels information
till föräldrar till handikappade barn.
Utskottet vill först erinra om att barn som av fysiska, psykiska, sociala,
språkliga eller andra skäl behöver särskilt stöd för sin utveckling enligt 6 §
lagen om barnomsorg (SFS 1976:381, senast ändrad 1980:510) skall anvisas
plats i förskola tidigare än andra barn. Kommun skall genom uppsökande
verksamhet ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats i denna
ordning.
Frågan om samverkan mellan förskolan och skolan behandlades i
proposition 1975/76:39 (s. 230-232) om skolans inre arbete m. m., SIA
(UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367). I SÖ:s tillägg och ändringar till
läroplanen för grundskolan, giltiga från den 1 juli 1978, fullföljs SIA-beslutet
med anvisningar om bl. a. kontakten mellan förskola och grundskola vid
skolstarten.
Integrationskommittén skall enligt sina direktiv uppmärksamma behovet
av information till föräldrar till handikappade barn om den handikappades
förutsättningar för undervisning i olika skolformer och konsekvenserna
därav. Utredningens arbete beräknas pågå under år 1980 och år 1981.
Enligt vad utskottet erfarit kommer den i proposition 1978/79:180 om
läroplan för grundskolan m. m. aviserade utredningen om samverkan mellan
förskola och grundskola att tillsättas inom kort. Några direktiv för
utredningens arbete har ännu inte utfärdats.
Med hänvisning till det arbete som pågår inom integrationskommittén och
1* Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 10
UbU 1980/81:10
4
till att en utredning om samverkan mellan förskola och grundskola skall
tillsättas föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1979/80:1276.
Skolplikt m. m.
I motion 1979/80:1690 erinras om att det i proposition 1978/79:180 om
läroplan för grundskolan m. m. uttalats att det är önskvärt att en samlad
utvärdering görs av bedriven försöksverksamhet med samverkan mellan
förskola och grundskola och att det är angeläget att komma fram till en
helhetssyn på verksamheten i förskola och skola. Motionärerna anser att den
aviserade utredningen även bör omfatta prövning av frågan om sänkt
skolpliktsålder. De hemställer därför att riksdagen skall ge regeringen till
känna att utredningen skall få detta uppdrag.
Som utskottet nyss redovisat kommer den i motionen berörda utredningen
om samverkan mellan förskola och skola att tillsättas inom kort. Utskottet
ser det som naturligt att denna utredning förutsättningslöst prövar de för- och
nackdelar som är förknippade med sänkt skolpliktsålder. Utskottet föreslår
att riksdagen med anledning av motion 1979/80:1690 som sin mening ger
denna uppfattning till känna för regeringen.
Om skolpliktig elev i grundskolan inte fullgör sin skolgång och detta beror
på föräldrarnas tredska får länsskolnämnd enligt 39 § skollagen
(SFS 1962:319, senast ändrad 1979:721) vid vite förelägga föräldrarna att
hålla eleven i skolan. Får denna åtgärd inte åsyftad verkan eller det annars
finns synnerliga skäl därtill kan länsskolnämnden förordna att eleven hämtas
till skolan med biträde av polismyndighet.
I motion 1979/80:656 yrkas att riksdagen hos regeringen begär en ändring
av skollagen så att bestämmelsen om polishämtning av elev upphävs.
Motionärerna ifrågasätter lämpligheten av att använda polishämtning då
detta kan skada barnet och väcka onödigt stor uppmärksamhet kring fallet.
De anser det inte heller nödvändigt att länsskolnämnden fattar beslut i
sådana frågor. I stället bör enligt deras mening skolan med hjälp av t. ex.
psykolog, skolkurator eller skolsköterska hämta sådan elev.
Frågan om åtgärder mot tredskande föräldrar behandlades av skoladministrativa
kommittén, SAK (U 1978:19), i en promemoria nr 29, Decentralisering
och förenklingar av vissa skoladministrativa frågor. Kommittén
anser att det finns starka skäl för att avskaffa 39 § skollagen. Enligt
kommitténs uppfattning bör elev som inte går i skolan på grund av
föräldrarnas tredska i första hand lämnas stöd och hjälp och inte utsättas för
tvång och sanktioner. Om den aktuella lagparagrafen avskaffas bör det bli ett
kommunalt ansvar att se till att eleven fullgör sin skolgång. Om man bedömer
att det även fortsättningsvis behövs sanktionsmöjligheter bör dessa, enligt
kommitténs uppfattning, begränsas till utdömande av vite. Promemorian har
remissbehandlats. Ärendet bereds nu inom utbildningsdepartementet. Mot
UbU 1980/81:10
5
denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1979/
80:656.
Betyg
Slutbetyg avseende grundskolans högstadium får utfärdas för sådana
elever inom kommunal och statlig vuxenutbildning som tidigare fått
slutbetyg från grundskolan (motsv.) om den studerande beviljats utbildningsbidrag
enligt bestämmelserna för arbetsmarknadsutbildning för att
bedriva studier på grundskolenivå. Nytt slutbetyg får också, enligt riksdagens
beslut vid riksmötet 1978/79 (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/
79:422), utfärdas om den studerande beviljats särskilt vuxenstudiestöd för
grundskolestudier eller om det ursprungliga betyget är ofullständigt eller om
minst fem år förflutit sedan det ursprungliga slutbetyget utfärdades. Vid
ändringen av reglerna år 1979 uttalade föredragande statsrådet i proposition
1978/79:180 att den som i vuxen ålder är beredd att satsa tid och kraft på
förnyade studier på grundskolenivå som regel har starka skäl för detta. Enligt
statsrådets mening ligger det i samhällets intresse att ta vara på detta
studieintresse. Utbildningsutskottet, som delade statsrådets uppfattning och
tillstyrkte regeringens förslag, avstyrkte samtidigt ett motionsyrkande
(mot. 1978/79:2631 yrk. 16) om helt borttagande av tidsgränsen för nytt
slutbetyg, eftersom utskottet inte var berett förorda att det skapades
möjligheter till konkurrenskomplettering. Riksdagen avslog motionen.
I motion 1979/80:1301 yrkas åter åtgärder för att ge alla elever rätt att utan
tidsbegränsning genom kompletterande studier förbättra erhållna betyg från
grundskolan och gymnasieskolan. Motionärerna anser att de nu gällande
reglerna i viss mån favoriserar dem som avsiktligt avbrutit sina grundskolestudier.
De anser att detta är orättvist mot de ungdomar som snart efter
avslutad grundskola får ett nyväckt studieintresse eller insikter om att vidare
utbildning är nödvändig. Motionärerna hävdar att dessa problem även gäller
många studerande i gymnasieskolan vilka har behov av att få behörighetskomplettera
och/eller förbättra sina betyg för att antas till högskoleutbildning.
Med hänvisning till det nyss fattade beslutet om rätten till nytt slutbetyg
avseende grundskolestudier och till att gymnasieutredningen (U 1976:10)
enligt tilläggsdirektiv (Dir 1979:63) skall överväga utformningen av betygsättningen
i gymnasieskolan föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1979/80:1301.
Skolorganisation
I motion 1979/80:660 yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
utvärdering av existerande skolenheter som har en vertikal skolorganisation
innehållande i första hand de tre grundskolestadierna. Motionärerna menar
UbU 1980/81:10
6
att denna organisation har flera positiva effekter på skolmiljön då eleverna i
en viss åldersgrupp inte blir alltför dominerande. Motionärerna anser också
att en sådan skolorganisation skapar förutsättningar för utnyttjande av
faddersystem och för en god kamratfostran.
Enligt SÖ:s planeringsanvisningar bör man vid nyetablering av högstadium
sträva efter ett underlag om minst 75 elever per årskurs i syfte att utnyttja
lokal- och lärarresurser så effektivt som möjligt. Det innebär att en skolenhet
med många åldersgrupper kan bli ganska stor.
Utskottet erinrar om att det är kommunerna själva som inom givna ramar
beslutar vilka stadier som skall ingå i skolenhet. Härvid får kommunerna
förutsättas ta vederbörlig hänsyn till pedagogiska, hygieniska, skolsociala
och byggnadsekonomiska synpunkter. Enligt utskottets mening är det inte
påkallat att nu göra den av motionärerna önskade utvärderingen. Utskottet
föreslår därför att riksdagen avslår motion 1980/81:660.
Riksdagen bör enligt motion 1979/80:1287 hos regeringen begära förslag
som underlättar för kommunerna att skapa mindre skolenheter. Resurser bör
enligt motionärerna ställas till kommunernas förfogande för att t. ex. dela
upp en stor skola i mindre enheter. Vidare hemställer motionärerna att SÖ
skall ges i uppdrag att i samarbete med kommunförbundet och de fackliga
organisationerna pröva vilka insatser som kan göras för att förbättra
personalens arbetsmiljö, särskilt i socialt utsatta områden.
Riksdagen beslöt under våren 1980 att de statliga investeringsbidragen till
skolbyggande skall avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1981 (prop. 1979/80:90,
UbU 1979/80:3 y, FiU 1979/80:25, rskr 1979/80:287). Därigenom får kommunerna
ansvaret för utformningen av nya skolbyggnader. Det är också
kommunerna själva som beslutar hur deras befintliga skollokaler skall
utnyttjas och disponeras för skoländamål eller andra ändamål.
Som utskottet nyss redovisat bör man vid nyetablering av högstadium
sträva efter ett underlag om minst 75 elever per årskurs. Undantag från
denna huvudregel kan göras i första hand beträffande högstadieskola i
glesbygd.
Vad gäller statsbidrag till driften av grundskola beräknas antalet basresurser
med utgångspunkt i antalet elever vid skolenheten. En basresurs i
årskurserna 1-6 motsvaras av ett bestämt antal veckotimmar per årskurs. På
högstadiet varierar antalet veckotimmar i basresursen inom en årskurs
beroende på hur många basresurser som fastställs för årskursen, och därmed
också statsbidragets storlek. Ett litet högstadium med få basresurser per
årskurs blir således tilldelat flera veckotimmar per basresurs än ett större
högstadium.
Det bör i sammanhanget nämnas att regeringen genom beslut den 8 mars
1979 medgett att försök med en högstadiefilial får göras i Växjö kommun.
Två klasser av varje årskurs på högstadiet vid Bergsundaskolan får tills vidare
placeras vid Lammhults skola, vilken tidigare inte haft högstadium. Som
UbU 1980/81:10
7
villkor för försöket gäller att statsverkets kostnader för det delade högstadiet
i Bergsunda rektorsområde inte får överstiga kostnaderna för ett odelat
högstadium inom rektorsområdet.
Utskottet anser att det är en angelägenhet för alla berörda att med olika
medel skapa en bättre skolmiljö. Ett av medlen är förstärkningsresursen som
fördelas efter olika behov i kommuner och skolor med skilda problem.
Någon tilldelning av extra resurser för delning av skolenheter m. m., så som
föreslås i motionen, kan utskottet emellertid inte tillstyrka.
Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen avslår motion 1979/
80:1287.
Riksförbundet Hem och Skola
Bidrag till Riksförbundet Hem och Skola (RHS) utgår sedan budgetåret
1979/80 ur en särskild anslagspost. Bidrag till vissa organisationer, under
förslagsanslaget Skolöverstyrelsen. Några särskilda regler för beräkning av
bidraget till RHS finns inte. Sedan riksdagen anvisat medel till anslaget
Skolöverstyrelsen och regeringen i regleringsbrev angett anslagsposternas
storlek fördelar SÖ medlen under anslagsposten Bidrag till vissa organisationer.
Innevarande budgetår är bidraget till RHS 565 000 kr.
RHS:s inkomster på central nivå består av bidrag från de lokala
föreningarna och statsbidrag, till vilket kommer projektbidrag från företag,
organisationer och myndigheter för vissa tidsavgränsade aktiviteter. Budgetåret
1978/79 uppgick de lokala föreningarnas bidrag till 773 000 kr. och
statsbidraget till 545 000 kr. Kommunala bidrag förekommer i vissa fall på
distriktsnivå och i de flesta fall på lokal nivå. På den lokala nivån är
inkomsterna främst medlemsavgifter, där enligt uppgift varje betalande hem
är en medlem oavsett antalet familjemedlemmar.
Riksdagen bör enligt motion 1979/80:883 hos regeringen anhålla att SÖ får
i uppdrag att föreslå särskilda regler för statsbidrag till RHS jämförbara med
reglerna för stöd till ungdomsorganisationerna och nykterhetsorganisationerna.
Bidraget bör beräknas per ansluten medlem i förbundet.
Utredningen om förstärkta kontakter mellan hem och skola har inte haft i
uppdrag att utreda frågan om statsbidrag till RHS. Kommittén har dock i sitt
betänkande (SOU 1980:21) Hem och skola uttalat att den förutsätter att
samhället såsom tidigare stöder organisationen på olika sätt, bl. a. genom
anslag över statsbudgeten.
Utskottet anser att SÖ bör få regeringens uppdrag att närmare pröva
frågan om regler för beräkning av bidrag till RHS och att lägga fram de
förslag som övervägandena ger anledning till. Detta bör riksdagen med
anledning av motion 1979/80:883 som sin mening ge regeringen till
känna.
UbU 1980/81:10
8
Påbyggnadsutbildning för SS A-sekreterare
För samverkan mellan skola och arbetsliv finns det i varje län lokala resp.
regionala planeringsråd. Sekreterare i råden (SSA-sekreterare) bör enligt
SÖ:s anvisningar och kommentarer den 28 augusti 1978 (SÖ-FS 1978:235) ha
fackkunskap i och erfarenhet av studie- och yrkesorientering (syo).
I motion 1979/80:239 föreslås att universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) ges i uppdrag att anordna påbyggnadsutbildning för SSA-sekreterare.
Enligt motionärerna har SS A-sekreterarna skiftande utbildningsbakgrund
och anser sig ofta sakna viktiga inslag i sin utbildning. Påbyggnadsutbildningen
bör ge dem kunskaper om kommunal förvaltning, sammanträdes-
och föredragningsteknik samt fördjupade kunskaper om arbetsmarknadens
organisationer och dess lagstiftning samt vidgade kunskaper om
arbetsmarknadsmyndigheterna och arbetsmarknadsutbildningen.
Fackkunskap i studie- och yrkesorientering (syo) ges inom högskolan på
studie- och yrkesorienteringslinjen om 120 poäng, alternativt 60 poäng för
studerande med lång arbetslivserfarenhet.
SÖ genomför f. n. en uppföljning av de lokala planeringsrådens verksamhet.
I uppföljningen ingår en kartläggning av SSA-sekreterarnas arbetsuppgifter
och utbildning samt av deras fortbildningsbehov. Enkäten är avsedd att
ligga till grund för fortsatta överväganden bl. a. beträffande fortbildningsbehoven.
Med hänvisning till det nu redovisade arbetet föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1979/80:239.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande förbud mot pälsdjur i skolan avslår
motion 1979/80:189,
2. att riksdagen beträffande försök med undervisning i teckenspråk
på grundskolans mellanstadium avslår motion 1979/
80:875,
3. att riksdagen beträffande handikappade elevers skolstart avslår
motion 1979/80:1276,
4. att riksdagen beträffande sänkt skolpliktsålder med anledning
av motion 1979/80:1690 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
5. att riksdagen beträffande förbud mot polishämtning av elev
avslår motion 1979/80:656,
6. att riksdagen beträffande slutbetyg och avgångsbetyg avslår
motion 1979/80:1301,
7. att riksdagen beträffande utvärdering av vertikal skolorganisation
avslår motion 1979/80:660,
UbU 1980/81:10
9
8. att riksdagen beträffande mindre skolenheter m. m. avslår
motion 1979/80:1287,
9. att riksdagen beträffande statsbidraget till Riksförbundet Hem
och Skola med anledning av motion 1979/80:883 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. att riksdagen beträffande påbyggnadsutbildning för SSAsekreterare
avslår motion 1979/80:239.
Stockholm den 27 november 1980
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage (m),
Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén
(m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s), Birgitta
Rydle (m), Kerstin Göthberg (c), Torsten Karlsson (s), Larz Johansson (c),
Göran Persson (s) och Ylva Annerstedt (fp).
Reservation
Slutbetyg och avgångsbetyg (mom. 6)
Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”motion 1979/80:1301” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att bestämmelserna bör ändras så att alla elever ges rätt att
utan tidsbegränsning komplettera och förbättra sina betyg. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1979/80:1301 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. att riksdagen beträffande slutbetyg och avgångsbetyg med bifall
till motion 1979/80:1301 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Sven Johansson, Kerstin Göthberg och Larz Johansson (alla c) anför:
Centerpartiet har genom åren konsekvent hävdat de små skolenheternas
betydelse som en förutsättning för en god arbetsmiljö. Tidigare har det
främst gällt bibehållandet av små enheter och en strävan att vid nyproduktion
UbU 1980/81:10
10
av skolhus vidareutveckla småskaligheten.
I motion 1979/80:1287 har vi dessutom belyst de problem som redan
befintliga stora skolenheter, främst högstadieskolor, innebär. Alla torde i
dag vara medvetna om att stora skolor om fem eller sex paralleller, byggda
enligt institutionsprincipen och med stora centralkapprum där ett plåtskåp är
elevernas enda fasta punkt under skoldagen, är förödande för miljön och
arbetsron. Alla strävanden som syftar till att motverka en sådan miljö bör
enligt vår mening uppmuntras.
Exempel på sådana åtgärder kan vara organisatoriska förändringar inom
befintliga lokaler där man delar upp en skola i två eller flera självständiga
enheter. Det kan vara andra organisatoriska förändringar där man integrerar
elever från grundskolans samtliga stadier för att åstadkomma en ”mjukare
miljö” och det kan också vara en strävan att söka ge alla klasser även på
högstadiet ett eget klassrum eller hemrum. Slutligen kan det också gälla mer
genomgripande förändringar som prövats på visst håll med ”hemlokalisering”
av högstadieklasser till låg- och mellanstadieskola på mindre ort och
försök med årskurslösa högstadier.
2 Stockholm 1980