UbU 1980/81

Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:1

med anledning av motioner om tjänster m. m. inom skolväsendet
Motionerna

1979/80:375 av Larz Johansson (c) och Kerstin Göthberg (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en snar översyn av anställningsförfarandet
för lärare inom grundskolan och gymnasieskolan.

1979/80:664 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen uttalar att
behörighetsvillkoren för tillträde till talpedagogutbildning vidgas på sätt
som angetts i motionen.

1979/80:667 av Per Stenmarck (m) och Rune Rydén (m) vari, såvitt nu är
i fråga, yrkas

1. att riksdagen anhåller att regeringen fastställer att lärarutbildning i
övriga nordiska länder i behörighetshänseende jämställs med svensk utbildning.

(Yrkande 2 har utskottet behandlat i betänkande 1979/80: 33.)

1979/80:1311 av Börje Stensson (fp) och Margareta Andrén (fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av nuvarande anställningsförfarande
i syfte att skapa bättre förutsättningar för planering inför
skolstarten.

Sammanfattning av vissa bestämmelser om ordinarie tjänst som lärare i
skolväsendet

Ordinarie tjänst som lärare tillsätts med förordnande tills vidare (17 kap.
36 § skolförordningen, 1971:235, ändrad senast 1980:350). Före den 1
januari 1977 tillsattes ordinarie tjänst med konstitutorial. Enligt övergångsbestämmelserna
till skolförordningen i dess lydelse den 1 januari 1977 skall
äldre bestämmelser om konstitutorial tillämpas på förordnande på ordinarie
tjänst som lärare, vilket meddelas under åren 1977-1980 och första
halvåret 1981 (SFS 1980: 283). Av äldre bestämmelser följer att uppsägning
enligt lagen om anställningsskydd inte kan komma i fråga för den som
innehar konstitutorial, dvs. uppsägning kan inte ske på grund av t. ex.
arbetsbrist.

Ordinarie lärare äger företräde till tjänstgöring vid skola där tjänsten är
inrättad framför icke-ordinarie lärare (14 kap. 18 § skolförordningen).

Tjänstgöringen för ordinarie lärare skall vara t. v. förlagd till viss skolenhet
och förläggningen av tjänstgöringen får ändras endast under vissa i

1 Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 1

UbU 1980/81:1

2

skolförordningen angivna förutsättningar, t. ex. omorganisation av skolväsendet
(14 kap. 2 och 3 §§ skolförordningen).

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande motioner som väcktes under
allmänna motionstiden år 1980 och som gäller förfarandet vid anställning
av lärare i skolväsendet samt behörighet till lärartjänst m. m.

Tillsättning av ordinarie lärartjänst

Enligt gällande bestämmelser tillsätter länsskolnämnd efter förslag av
skolas styrelse ordinarie tjänst som lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan
med undantag av lektorstjänst, som tillsätts av skolöverstyrelsen
(SÖ). Icke ordinarie lärartjänst vid grundskolan eller gymnasieskolan tillsätts
av styrelsen för skolan.

I motion 1979/80: 375 redovisas nuvarande procedur för tillsättning av
ordinarie lärartjänst. Motionärerna anser att proceduren är tids- och arbetskrävande
och frågan ställs om resultatet av det administrativa arbetet
är sådant att det tungrodda förvaltningsförfarandet är berättigat. De begär
en snar översyn av anställningsförfarandet för lärare inom grundskolan
och gymnasieskolan. Även i motion 1979/80: 1311 föreslås att nuvarande
anställningsförfarande ses över i syfte att skapa bättre förutsättningar för
den lokala personalplaneringen inför skolstarten.

Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) har i sitt slutbetänkande
Skolan. En ändrad ansvarsfördelning (SOU 1978:65) övervägt
ett antal alternativa utvecklingslinjer när det gäller det framtida personalansvaret
för skolledare och lärare samt lagt fram förslag i frågan.
Skoladministrativa kommittén (SAK) har i sitt betänkande Förenklad skoladministration
(SOU 1980:5) övervägt även frågor om tillsättningsordning
för tjänster inom skolväsendet och utgår från att SSK:s förslag om bl.a.
tillsättning av lärare kommer att beredas inom regeringskansliet samtidigt
med betänkandet från SAK.

De nyssnämnda betänkandena har remissbehandlats. Regeringen har
aviserat en proposition om den statliga skoladministrationen under innevarande
riksmöte. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1979/80:375 och 1979/80: 1311.

Behörighet till lärartjänst m.m.

Riksdagen bör enligt motion 1979/80:667 (yrkande 1) anhålla hos regeringen
att den fastställer att lärarutbildning i övriga nordiska länder i
behörighetshänseende jämställs med svensk utbildning.

Enligt 15 kap. 21 § och 16 kap. 32 § skolförordningen (1971:235, ändrad
senast 1980: 350) får den, som i fråga om utbildning eller tjänstgöring ej
uppfyller de villkor för behörighet till lärartjänst som anges i skolförord -

UbU 1980/81:1

3

ningen för visst slag av ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst som
lärare, av SÖ förklaras behörig till sådant slag av tjänst, om särskilda skäl
föreligger. När sökande med annan nordisk lärarutbildning än svensk
anhåller om sådan generell behörighetsförklaring hos SÖ prövas ärendet
utifrån lärarutbildningens ämnesinnehåll, den sökandes kunskaper i svenska
språket och visad lämplighet att tjänstgöra i det svenska skolväsendet
(viss tids väl vitsordad tjänstgöring vid svensk skola). Enligt vad utskottet
erfarit från SÖ har nuvarande förfarande med prövning från fall till fall och
med möjlighet att beakta olika föreliggande omständigheter hittills fungerat
väl.

På initiativ av Nordiska rådet undersöks f. n. om det är möjligt att vidta
åtgärder för att åstadkomma en nordisk konvention om gemensam arbetsmarknad
för lärare. Som ett första led i ett kommande utredningsarbete
penetrerar sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete tillsammans med
experter utsedda av de nordiska ländernas undervisningsministerier problem
som gäller en gemensam arbetsmarknad för klasslärare/allmänlärare i
grundskolan.

Med hänvisning till vad som redovisats i ärendet föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1979/80:667 yrkande 1.

Utbildning till talpedagog ges på speciallärarlinjen. Behörighet att antas
till utbildningen är studerande som uppfyller behörighetsvillkoren för ordinarie
tjänst som klasslärare, adjunkt eller ämneslärare i grundskolan
(svenska, religionskunskap m.fl. ämnen), adjunkt eller lektor i gymnasieskolan
(svenska, engelska m.fl. ämnen), utbildade förskollärare samt lärare
för särskolans grundundervisning.

Enligt motion 1979/80:664 bör behörighetsvillkoren för tillträde till talpedagogutbildning
vidgas så att även lärare som är behörig till tjänst som
lärare i musik eller musik och svenska kan tas in till utbildningen.

Skäl som talar för att göra det möjligt för musiklärare att genomgå
talpedagogutbildning är enligt utskottets uppfattning att musiklärare genom
den utbildning de har i sång och röstbehandling bör ha goda förutsättningar
för att verka som talpedagog. Det är rimligt att lärare i musik eller i
musik och svenska får tillträde till talpedagogutbildning. Utskottet förutsätter
att detta möjliggörs vid den översyn av bestämmelserna för speciallärarutbildning
som kontinuerligt sker inom utbildningsdepartementet.
Vad utskottet anfört om behörighetsvillkor för tillträde till talpedagogutbildning
bör riksdagen med bifall till motion 1979/80:664 som sin mening ge
regeringen till känna.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande översyn av förfarandet vid anställning
av lärare avslår motionerna 1979/80:375 och 1979/80:1311,

UbU 1980/81:1

4

2. att riksdagen beträffande behörighet till lärartjänst för sökande
med annan nordisk lärarutbildning än svensk avslår motion 1979/
80: 667 yrkande 1,

3. att riksdagen beträffande behörighetsvillkor för tillträde till talpedagogutbildning
med bifall till motion 1979/80:664 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 6 november 1980

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Bengt Wiklund
(s). Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart
Bladh (s), Birgitta Rydle (m). Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s),
Jörgen Ullenhag (fp). Gunnel Liljegren (m), Torsten Karlsson (s). Larz
Johansson (c), Lars Svensson (s) och Olle Grahn (fp).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980