UU 1980/81:23

Utrikesutskottets betänkande
1980/81:23

om utbildning för uppdrag i u-land m. m. (prop. 1980/81:117)
Propositionen

I proposition 1980/81: 117 om utbildning för uppdrag i u-land m.m. har
regeringen föreslagit att riksdagen

dels antar de till propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

2. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

3. lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),

4. lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd.

dels

5. godkänner de riktlinjer för den framtida u-landsutbildningen som
förordats i propositionen,

6. godkänner den i propositionen förordade omorganisationen av biståndsutbildningsnämnden
till nämnden för u-landsutbildning,

7. bemyndigar regeringen att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder
som i övrigt behövs för att omorganisationen av u-landsutbildningen skall
kunna genomföras.

Lagförslagen har återgivits i bil. 1 till detta betänkande.

Över propositionen har försvarsutskottet avgivit yttrande (bil. 2).

Syftet med den ettåriga bistånds- och katastrofutbildning som sedan
1972 bedrivs vid biståndsutbildningsnämndens (BUN) skola på Sandö i
Kramfors kommun är att skapa en bas för rekrytering av personal för
bistånds- och katastrofarbete i u-iänder. Utbildningen har efter hand alltmera
fått karaktär av allmän u-landsutbildning i rekryteringsfrämjande
syfte. Detta har blivit fallet inte minst efter tillkomsten av arméstabens
beredskapsstyrka för FN-tjänst.

U-landsutbildningsutredningen föreslår att bistånds- och katastrofutbildningen
vid Sandöskolan helt läggs ned. Många remissinstanser betonar
dock vikten av att bibehålla den rekryteringsfrämjande effekt som utbildningen
uppenbarligen haft.

Regeringen anser att den allmänna u-landsutbildningen bör behållas i
rekryteringsfrämjande syfte och som medel att öka kännedomen om och
intresset för förhållanden i u-länder. Utbildningen bör dock väsentligt
förändras. Den ettåriga utbildningen bör ersättas av två enterminskurser.
Härigenom ökas skolans utbildningskapacitet. Sedan beredskapsstyrkan
för FN-tjänst inrättats har behovet av katastrofutbildning i den allmänna ulandskursen
bortfallit. Språkundervisningen bör få en starkare inriktning
på yrkesområden och, så långt möjligt, tilltänkta tjänstgöringsländer.
1 Riksdagen 1980181. 9 sami. Nr 23

UU 1980/81:23

Kursuppläggningen och rekryteringen av kursdeltagare bör vara inriktade
på det svenska u-landssamarbetets behov. De länder som erhåller svenskt
bistånd bör särskilt uppmärksammas. Det bör vara möjligt att anordna
kurser speciellt inriktade på yrkesgrupper som särskilt efterfrågas.

Sandöskolans totala kapacitet är 140 elever. Hittills har ca 100 elever
årligen genomgått ettårskursen. Av det totala antalet elevplatser bör ca 75
reserveras för allmän u-landsutbildning. Genom att två kurser anordnas
årligen kan man på detta sätt ta emot 150 elever.

U-länderna efterfrågar yrkesutbildade biståndsarbetare. Genomgången
yrkesutbildning — med en för u-landstjänstgöring lämplig inriktning - bör
därför vara en förutsättning för antagning till kurserna.

1 budgetpropositionen 1980/81:100 (bil. 6) har föreslagits att medel anvisas
till stöd för en ny svensk fredskår med enskilda organisationer som
huvudmän. Under förutsättning att riksdagen bifaller detta förslag kommer
fredskåren successivt att byggas upp i de enskilda organisationernas regi.
Före utresa bör fredskårsdeltagarna genomgå 10-12 veckors utbildning,
vartill vid behov kommer särskild språkträning. Regeringen föreslår att
även denna utbildning förläggs till Sandöskolan.

I syfte att mera effektivt utnyttja befintliga resurser föreslår regeringen
att den språkutbildning som SIDA bedriver vid kursgården Lövudden i
Västerås avvecklas, samtidigt som språkundervisningen vid Sandöskolan
byggs ut så att man där skall kunna erbjuda motsvarande kurser. Det gäller
såväl undervisning till gymnasienivå i engelska och portugisiska som utbildning
i andra språk och mera fackinriktad undervisning. Det inledda
samarbetet mellan Sandöskolan och statens skola för vuxna i Härnösand
(SSVH) med hemstudier varvade med intensivinternat bör ytterligare utvidgas
så att u-landsintresserad personal i ökande omfattning kan påbörja
studier vid SSVH i avvaktan på rekrytering för u-landsuppdrag.

För att Sandöskolan i fortsättningen skall kunna ta över Lövuddens
nuvarande uppgifter föreslår regeringen att ca tio av de nitton tjänsterna
vid Lövudden överförs till nämnden för u-landsutbildning. Av dessa tio
tjänster är åtta språklärartjänster och två administrativa tjänster. De båda
sistnämnda tjänsterna bör genom avtal disponeras av SSVH. Därutöver
bör ytterligare medel kunna överföras från SIDA:s anslagspost för rekrytering
och utbildning av fältpersonal till nämnden för u-landsutbildning för
rådgivning, marknadsföring, språktester etc. Genom denna sammanföring
av resurserna förutser regeringen att vissa rationaliseringsvinster kan göras.

Riksdagen beslutade år 1970, med anledning av proposition 1970: 162 om
bistånds- och katastrofutbildning av värnpliktiga m. m. (SU 1970:221, rskr
1970:436), att värnpliktiga som har särskilda förutsättningar och fyller
vissa krav skulle beredas tillfälle att inom ramen för värnplikten och den
vapenfria tjänsten genomgå en särskild bistånds- och katastrofutbildning.
Målet för denna utbildning var att skapa en reserv för rekrytering av

UU 1980/81:23

svensk personal för bilateralt och multilateralt utvecklingssamarbete samt
för katastrofhjälp. Utbildningen skulle vidare utformas så att den kunde
utgöra grund för krigsplacering inom totalförsvaret, främst civilförsvaret.

Denna utbildning har varit förlagd till Sandöskolan. Den reform av ulandsutbildningen
som nu föreslås får vissa konsekvenser för värnpliktstjänstgöringen.
Regeringen föreslår därför följande förändringar.

Då den allmänna u-landsutbildningen nu föreslås avkortad till en termin
och då katastrofutbildning inte kommer att ingå i kursen, är det inte längre
möjligt att behålla den allmänna u-landskursen som ett alternativ till värnpliktstjänstgöring.
Däremot bör den allmänna u-landskursen kunna ingå
som en del av utbildningen av vapenfria tjänstepliktiga. Regeringen förutsätter
att totalt ca 30 vapenfria tjänstepliktiga kan beredas utrymme vid de
två årliga kurserna vid Sandöskolan. Ett krav för antagning måste dock
vara att de vapenfria tjänstepliktiga avslutat en yrkesutbildning, vars inriktning
bedöms vara lämplig för u-landstjänstgöring. Därigenom ökar
förutsättningarna att u-landsutbildningen kommer till användning i ulandstjänst.

Den lagstadgade tjänstgöringstiden för vapenfria tjänstepliktiga är minst
395 dagar och högst 420 dagar. I propositionen förordas att enterminskursen,
som anordnas på Sandöskolan av nämnden för u-landsutbildning,
under en försöksperiod av fem år får utgöra ett tjänstgöringsalternativ för
vapenfria tjänstepliktiga. Antagningen av vapenfria tjänstepliktiga till enterminskursen
bör administreras av arbetsmarknadsstyrelsens vapenfrisektion
i samråd med nämnden för u-landsutbildning. Den fortsatta grundutbildningen
för dessa vapenfria anvisas av AMS vapenfrisektion.

Den nu föreslagna u-landsutbildningen för vapenfria tjänstepliktiga skall
efter en försöksperiod på fem år utvärderas.

Möjligheten att i enskilda fall tillgodoräkna u-landstjänstgöring som en
del av den vapenfria tjänsten har funnits tidigare, men har inte lagreglerats.
Regeringen föreslår nu att denna möjlighet skrivs in i lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst.

Övriga föreslagna lagändringar betingas av att den allmänna u-landskursen
vid Sandöskolan inte längre kommer att vara ett alternativ till värnplikt.
Under förutsättning av riksdagens bifall till denna proposition avser
chefen för försvarsdepartementet att föreslå regeringen att upphäva den nu
gällande kungörelsen om bistånds- och katastrofutbildning (1971:355), varför
hänvisningar till denna kungörelse bör utgå ur de aktuella författningarna.

För den som antagits till bistånds- och katastrofutbildning före de föreslagna
lagarnas ikraftträdande skall de äldre bestämmelserna gälla.

Som regeringen föreslagit tidigare bör alltså en nämnd för u-landsutbildning
inrättas som ersättning för den nuvarande biståndsutbildningsnämnden.

Regeringen kommer senare att, på grundval av riksdagens beslut, utfärda
instruktion för nämnden för u-landsutbildning.

UU 1980/81:23

Nämnden för u-landsutbildning föreslås inleda sin verksamhet den I juli
1981. Den första allmänna enterminskursen beräknas starta i januari 1982.
I samband därmed bör nedläggningen av Lövudden vara avslutad.

Under förutsättning att riksdagen godkänner denna proposition kommer
regeringen senare att utse ledamöter och suppleanter i nämnden för ulandsutbildning.
Nämnden föreslås bestå av representanter för SIDA, enskilda
organisationer, näringsliv, utbildningsmyndigheter, fackliga organisationer
samt en representant för AMS vapenfrisektion. Därtill kommer en
personalrepresentant.

Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1980/81: 100, bil. 6)
föreslagit att 12,5 milj. kr. anvisas under förslagsanslaget C 5. Biståndsutbildningsnämnden.
Detta anslag bör överföras på den föreslagna nämnden
för u-landsutbildning. I nämndens resurser ingår dessutom de tjänster och
medel som nyss föreslagits skall överföras från SIDA. Med undantag för
de allmänna u-landskurserna bör utbildningen vara avgiftsbelagd. Utbildningen
av SIDA:s fältpersonal och deltagare i den nya fredskåren bör
således finansieras via SIDA:s anslag för dessa ändamål.

Motion

I motion 1980/81: 2099 av Roland Sundgren och Olle Göransson (båda s)
föreslås att riksdagen avslår förslaget i proposition 1980/81: 117 om en
avveckling av SlDA:s språkundervisning vid kursgården Lövudden i Västerås.

Motionärerna framhåller bl. a. att det vid Lövudden under mer än en
tioårig verksamhet byggts upp en utbildning som är direkt anpassad till
SIDA:s behov. Skolpersonalens mångåriga erfarenhet och kunskap inom
u-landsinriktad intensiv språkutbildning kommer inte längre att kunna
utnyttjas om Lövudden läggs ned. Inte heller har personalen vid Lövudden
möjlighet att flytta till Sandöskolan i Kramfors, dit språkundervisningen
föreslås bli flyttad. Motionärerna pekar också på de regionalpolitiska problem
som andra nedskärningar i Västeråsregionen medför.

För den händelse riksdagen beslutar i enlighet med propositionen, förutsätter
motionärerna att SIDA kompenserar KFUM/KFUK - som driver
kursgården Lövudden — för de förluster organisationen gör på grund av
den oförutsett snabba nedläggningen av språkundervisningen på Lövudden.

Utskottet

Utskottet delar regeringens uppfattning att en förändring av u-landsutbildningen
är påkallad i avsikt att i högre grad än vad som nu är fallet
anpassa den till u-ländernas behov av specialiserad personal. Detta bör
inte minst kunna ske genom det i propositionen uppställda kravet på att
yrkesutbildning skall vara en förutsättning för antagning till kurserna.

UU 1980/81:23

I motion 2099 föreslås att riksdagen avslår förslaget om en avveckling av
SIDA:s språkundervisning vid Lövudden. Motionärerna hänvisar till den
erfarenhet i språkundervisning som under åren byggts upp vid KFUM/
KFUK:s kursgård Lövudden och till svårigheten att överföra personal från
Västerås till Kramfors.

Utskottet instämmer för sin del i vad som i propositionen sägs om
inriktning även av språkundervisningen på yrkesområden och tilltänkta
tjänstgöringsländer. Om detta syfte skall kunna tillgodoses bör det emellertid
vara en fördel om språkundervisningen förläggs till Sandöskolan. Även
regionalpolitiska skäl talar till förmån för en sådan lösning. Härtill kommer
att en del av den tilltänkta fredskårens utbildning avses bli förlagd till
Sandöskolan.

Vid avvecklingen av språkundervisningen vid Lövudden kommer sedvanliga
arbetsmarknadspolitiska regler att tillämpas, vilka bl. a. innebär att
innehavare av de nuvarande tjänsterna vid Lövudden kommer att ges
förtur vid tillsättandet av motsvarande tjänster vid Sandöskolan.

Av ovan anförda skäl får utskottet avstyrka motion 2099.

Förkortningen av utbildningstidens längd innebär att det inte längre blir
möjligt att låta den allmänna u-landskursen vara alternativ till värnpliktstjänstgöring.
Däremot skall u-landskursen fortfarande kunna ingå som en
del av utbildningen av vapenfria värnpliktiga.

Utskottet har i denna fråga inhämtat yttrande från försvarsutskottet,
som har följande synpunkter på regeringens förslag. Försvarsutskottet vill
understryka att vapenfria tjänstepliktiga som antagits till u-landsutbildning
har skyldighet att undergå civilförsvarsutbildning. Vidare föreslår försvarsutskottet
att en ändring görs i den av regeringen föreslagna Lagen om
ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst när det gäller lagens ikraftträdande.
Möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer att avräkna u-landstjänstgöring mot utbildningstid enligt vapenfrilagen
bör enligt försvarsutskottet — när den nu lagregleras — gälla
även de tjänstepliktiga som antagits till utbildning före lagändringens
ikraftträdande. Försvarsutskottet föreslår därför att bestämmelsen om
ikraftträdande ändras jämfört med regeringens förslag på det sätt som
framgår av försvarsutskottets yttrande.

I övrigt har försvarsutskottet inte något att erinra mot regeringens förslag
i proposition 1980/81:117.

Utskottet instämmer i de av försvarsutskottet framförda synpunkterna
och tillstyrker den av försvarsutskottet föreslagna ändringen i förslaget till
Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst.

1 propositionen föreslås slutligen att den nuvarande biståndsutbildningsnämnden
(BUN) ersätts av en nämnd för u-landsutbildning, som skall ha i
propositionen angivna uppgifter.

Nämnden föreslås inleda sin verksamhet den 1 juli 1981 och den första
allmänna enterminskursen vid Sandöskolan beräknas starta i januari 1982.

Kartong: S. 6, i hemställan 6 Komplettering av texten

UU 1980/81:23

Det i årets budgetproposition föreslagna anslaget C 5. Biståndsutbildningsnämnden
(prop. 1980/81: 100, bil. 6: UU 1980/81: 20) bör överföras på
den föreslagna nämnden för u-landsutbildning. Utskottet har inget att
erinra häremot och tillstyrker propositionen med den ändring som föreslås
av försvarsutskottet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antar det genom proposition 1980/81:117 framlagda
förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

2. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst med den
ändringen att ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande som
Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 ja- Denna lag träder i kraft den 1 januari
1982. För den som har anta- nuari 1982. För den som har antagits
till bistånds- och katastrofut- gits till bistånds- och katastrofutbildning
före lagens ikraftträdande bildning före lagens ikraftträdande

gäller äldre bestämmelser. gäller 2 § i den äldre lydelsen.

3. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i famiijebidragslagen (1978: 520),

4. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd,

5. att riksdagen med avslag på motion 1980/81: 2099 godkänner de
riktlinjer för den framtida u-landsutbildningen som förordats i
det föregående,

6. att riksdagen med godkännande av den av regeringen förordade
omorganisationen överför av riksdagen tidigare anvisat förslagsanslag
på 12500000 kr. till Biståndsutbildningsnämnden (BUN)
(UU 1980/81:20 punkt 7, rskr 1980/81:268) till Nämnden för
u-landsutbildning,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de övergångsåtgärder
och åtgärder som i övrigt behövs för att omorganisationen
av u-landsutbildningen skall kunna genomföras.

Stockholm den 21 april 1981

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Gertrud
Sigurdsen (s), Torsten Bengtson (c), Sture Palm (s), Björn Molin (fp). Olle
Göransson (s), Mats Hellström (s), Per-Olof Strindberg (m), Jan Bergqvist
(s), Carl Lidbom (s), Linnea Hörlén (fp), Axel Andersson (s), Paul Grabo
(c) och Sten Sture Paterson (m).

UU 1980/81:23

Bilaga 1

1 Förslag till

Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs att 27 § 1 mom. värnpliktslagen (1941:967)' skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 §

l.2De värnpliktigas utbildningstid.

Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetitionsutbildning.
Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar,
särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.

A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning till militär befattning vid
armén, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 220 och högst 245 dagar,

2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar eller, i särskilt
kvalificerad befattning, minst 325 och högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4. plutonsbefäl minst 325 och högst 360 dagar eller, i särskilt kvalificerad
befattning, minst 395 och högst 450 dagar.

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90
dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning till militär befattning vid flottan,
skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G minst 285 och högst 310 dagar,

2. menig kategori F minst 325 och högst 350 dagar,

3. menig kategori E minst 415 och högst 440 dagar,

4. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar,

5. plutonsbefäl minst 415 och högst 440 dagar eller, om den värnpliktige
har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, minst 325 och högst 350
dagar,

6. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90
dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning till militär befattning vid kustartilleriet,
skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

2. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

3. plutonsbefäl minst 380 och högst 405 dagar eller, i stabstjänstbefattning.
minst 320 och högst 345 dagar,

4. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90
dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning till militär befattning vid flygvapnet,
skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

I. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

1 Lagen omtryckt 1969:378.

2 Senaste lydelse 1980:349.

UU 1980/81:23

2. menig kategori E minst 325 och högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar eller, i särskild befattning i
underhålls- eller underrättelsetjänst, minst 260 och högst 300 dagar,

4. plutonsbefäl minst 335 och högst 360 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90
dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning till civilmilitär befattning, skall
fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. apotekare minst 200 och högst 225 dagar,

2. läkare minst 200 och högst 225 dagar,

3. läkarassistent minst 230 och högst 255 dagar,

4. personalvårdsassistent minst 320 och högst 345 dagar,

5. tekniker vid armén och kustartilleriet minst 320 och högst 345 dagar,

6. systemtekniker vid flygvapnet minst 340 och högst 365 dagar,

7. meteorolog minst 340 och högst 365 dagar.

Värnpliktig, som uttagits till handräckningstjänst, skall fullgöra grundutbildning
som omfattar vid

1. armén minst 220 och högst 245 dagar,

2. flottan minst 285 och högst 310 dagar,

3. kustartilleriet minst 220 och högst 245 dagar.

4. flygvapnet minst 310 och högst 335 dagar.

B. Värnpliktig skall fullgöra högst fem krigsförbandsövningar.

Krigsförbandsövning skall vid armén och marinen omfatta för värnpliktig
i befattning för

1. menig högst 21 eller, i befattning för menig på stamstridsfartyg vid
flottan eller i särskilt kvalificerad befattning för menig, högst 25 dagar,

2. gruppbefäl högst 25 eller, i befattning för gruppbefäl på stamstridsfartyg
vid flottan, högst 32 dagar.

3. plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.

Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för värnpliktig i befattning
för

1. menig högst 15 dagar,

2. gruppbefäl högst 15 eller, i särskilt kvalificerad befattning för gruppbefäl,
högst 22 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högst 22 dagar.

För värnpliktig vid flottan i befattning för menig på sådant hjälpfartyg
som det krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbandsövningen
utsträckas att omfatta högst 25 dagar. För värnpliktig vid flottan i befattning
som menig radiosignalist eller, på stamstridsfartyg, i annan kvalificerad
befattning, liksom för värnpliktig i befattning för menig på sådant
stamstridsfartyg som det krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbandsövningen
utsträckas till att omfatta högst 32 dagar.

För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermästare
eller i motsvarande befattning eller med uppgift som materielredogörare
kan tiden för krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högst
två dagar utöver den tid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.

Tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en fackövning.
En krigsförbandsövning för värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg vid
flottan får uppdelas i högst fyra delövningar.

C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt värnpliktig
i särskilt kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl kan
åläggas att fullgöra högst fem särskilda övningar.

UU 1980/81:23

Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och marinen
samt högst fyra dagar vid flygvapnet.

Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse
för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad
vid förband, vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt
kortare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan
åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst
åtta dagar.

Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning. Vid
flygvapnet får särskild övning uppdelas i två delövningar, om den värnpliktige
medger det.

D. Värnpliktig som uttagits för
utbildning enligt 6 § kan efter egen
ansökan antagas för bistånds- och
katastrofutbildning. Den som antagits
för sådan utbildning skall fullgöra
grundutbildning under minst
335 och högst 360 dagar samt repetitionsutbildning
under minst 90
och högst 160 dagar. Repetitionsutbildningen
kan fördelas i omgångar
över hela värnpliktstiden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. För den som har antagits till
bistånds- och katastrofutbildning före lagens ikraftträdande gäller äldre
bestämmelser.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:413) om vapenfri tjänst
dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 7 a §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §'

Vapenfri tjänstepliktig skall fullgöra tjänst i verksamhet, som är betydelsefull
för samhället under beredskap och krig. Tjänstgöringen skall ske hos
statlig, kommunal eller landstingskommunal myndighet eller hos förening
eller stiftelse som regeringen bestämmer.

Den som har antagits till bistånds-
och katastrofutbildning får
fullgöra vapenfri tjänst i sådan utbildning.

1 Senaste lydelse 1978:524.

UU 1980/81:23

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer får medge
att vapenfri tjänstepliktig, som har
tjänstgjort i biståndsarbete utomlands,
skall tillgodoräkna den
tjänstgöringen som fullgjord del av
grundutbildning enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. För den som har antagits till
bistånds- och katastrofutbildning före lagens ikraftträdande gäller äldre
bestämmelser.

3 Förslag till

Lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520)

Härigenom föreskrivs att 3 § familjebidragslagen (1978:520) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Med tjänstepliktig avses den som har inkallats för att

1. enligt värnpliktslagen (1941: 1. enligt värnpliktslagen (1941:

967), lagen (1966:413) om vapenfri 967) eller lagen (1966:413) om va tjänst

eller särskilda bestämmelser penfri tjänst fullgöra grundutbildom
bistånds- och katastrofal- ning eller repetitionsutbildning i

bildning fullgöra grundutbildning omedelbar anslutning till grundut eller

repetitionsutbildning i omedel- bildningen,

bar anslutning till grundutbildningen,

2. fullgöra sådan föreskriven utbildning till befattning för kompanibefäl
eller motsvarande utbildning som icke fullgörs enligt värnpliktslagen,

3. tjänstgöra vid hemvärnet eller frivilligt utbilda sig för eller tjänstgöra i
befattning inom totalförsvaret, om utbildningen eller tjänstgöringen skall
pågå minst fem dagar i följd och icke ger rätt till dagpenning som motsvarar
vad värnpliktig erhåller under repetitionsutbildning eller rätt till lön enligt
de grunder som gäller för anställd personal.

Vid tillämpning av bestämmel- Vid tillämpning av bestämmelserna
om näringsbidrag avses med serna om näringsbidrag avses med

tjänstepliktig även den som har in- tjänstepliktig även den som har inkallats
för att fullgöra tjänstgöring kallats för att fullgöra tjänstgöring

enligt civilförsvarslagen (1960:74) enligt civilförsvarslagen (1960:74)

och den som har inkallats till annan och den som har inkallats till annan

utbildning eller tjänst- utbildning eller tjänstgöring enligt

göring enligt värnpliktslagen, lagen värnpliktslagen eller lagen om vaom
vapenfri tjänst eller särskilda penfri tjänst än som anges i första

bestämmelser om bistånds- och ka- stycket.

tastrofutbildning än som anges i
första stycket.

UU 1980/81:23

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. För den som har antagits till
bistånds- och katastrofutbildning före lagens ikraftträdande gäller äldre
bestämmelser.

4 Förslag till

Lagom ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd

Härigenom föreskrivs att I § lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag gäller ersättning av staten vid personskada och tillämpas på

1. den som fullgör tjänstgöring 1. den som fullgör tjänstgöring
eller genomgår utbildning eller eller genomgår utbildning eller

inskrivningsprövning enligt värn- inskrivningsprövning enligt vämpliktslagen
(1941:967), lagen pliktslagen (1941:967), lagen

(1966:413) om vapenfri tjänst, civil- (1966:413) om vapenfri tjänst, civilförsvarslagen
(1960:74), 9 a § försvarslagen (1960:74) eller 9a §

krigssjukvårdslagen (1953:688) el- krigssjukvårdslagen (1953:688),

ler särskilda bestämmelser om bistånds-
och katastrof utbildning,

2. den som deltager i räddningstjänst eller övning med brandstyrka
enligt brandlagen (1974:80), skyddsarbete enligt lagen (1960:331) om
skyddsåtgärder vid olyckor i atomanläggningar m. m. eller flygräddningstjänst
enligt luftfartslagen (1957:297),

3. den som är intagen för vård i kriminal vårdsanstalt, ungdomsvårdsskola,
allmän eller statsunderstödd enskild vårdanstalt för alkoholmissbrukare
eller arbetsanstalt samt den som är häktad eller anhållen eller i annat
fall intagen eller tagen i förvar i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest.

Regeringen får föreskriva att lagen skall tillämpas även på den som
frivilligt deltager i verksamhet inom totalförsvaret eller i annat fall än som
avses i första stycket deltager i verksamhet för att avvärja eller begränsa
skada för människor eller egendom eller i miljön.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. För den som har antagits till
bistånds- och katastrofutbildning före lagens ikraftträdande gäller äldre
bestämmelser.

UU 1980/81:23

Bilaga 2

Försvarsutskottets yttrande
1980/81:6 y

angående värnpliktsfrågor i proposition 1980/81:117 om utbildning
för uppdrag i u-land m. m.

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet beslöt den 31 mars 1981 att bereda försvarsutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1980/81:117 om utbildning för
uppdrag i u-land m. m.

Utskottet

I propositionen föreslås att den nuvarande ettåriga biståndsutbildningen
vid Sandöskolan ersätts av två enterminskurser. Med den allmänna biståndsutbildningen
avkortad till en termin är det inte möjligt att för värnpliktiga
behålla denna utbildning som ett alternativ till militär grundutbildning.
För värnpliktiga som har beviljats vapenfri tjänst (vapenfria tjänstepliktiga)
förordar föredragande statsrådet att enterminskursen under en
försöksperiod av fem år får ingå som en del av deras utbildning. Försvarsutskottet
har inte något att invända mot dessa förslag.

Den lagstadgade tjänstgöringstiden för vapenfria tjänstepliktiga är minst
395 dagar och högst 420 dagar. Tjänstgöringen utgörs av grundutbildning
och repetitionsutbildning. Huvudalternativet för den vapenfria tjänsten är
utbildning och tjänstgöring inom civilförsvaret (prop. 1977/78:159, FöU
1977/78:28 s. 19, rskr 1977/78:371). Vapenfria som har antagits till den
allmänna u-landskursen är, som uttalas i propositionen, skyldiga att genomgå
bl. a. 4—6 veckors civilförsvarsutbildning. Försvarsutskottet vill
understryka detta. Härigenom möjliggörs krigsplacering och framtida repetitionsutbildning
inom civilförsvaret.

Utöver den allmänna u-landskursen och nämnda civilförsvarsutbildning
har den vapenfrie att fullgöra ytterligare grundutbildning i verksamhet som
är betydelsefull för samhället under beredskap och i krig. Enligt propositionen
bör anställning i u-land som fredskårsdeltagare, volontär eller i
därmed jämförbar tjänst få tillgodoräknas som del av den vapenfria grundutbildningen.
Som huvudregel för tillgodoräknande avses gälla att ulandstjänstgöringen
skall ha omfattat två år.

Riksdagen har vid åtskilliga tillfållen avslagit motionsförslag att biståndsarbete
utomlands skall öppnas som tjänstgöringsalternativ för va -

UU 1980/81:23

penfria tjänstepliktiga (jfr FöU 1974:7, FöU 1975/76:23 och FöU 1977/
78:28 s. 20). Försvarsutskottet har därvid påmint om att det finns viss
möjlighet att i det enskilda fallet tillgodoräkna fältarbete utomlands som
del av bistånds- och katastrofutbildning. Denna möjlighet är inte reglerad i
lag. Utskottet har inte något att invända mot att den i propositionen
angivna möjligheten, som förutsätter prövning av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer, skrivs in i lagen om vapenfri tjänst. Därvid
bör emellertid ikraftträdandet utan inskränkning ske vid viss tidpunkt.
Bestämmelserna om ikraftträdande av den föreslagna lagen om ändring i
lagen (1966:413) om vapenfri tjänst (prop. s. 4-5) bör därför enligt försvarsutskottets
mening ges följande lydelse:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. För den som har antagits till
bistånds- och katastrofutbildning före lagens ikraftträdande gäller 2 § i den
äldre lydelsen.

Försvarsutskottet har i övrigt inte något att erinra mot vad som anförs
om värnpliktsfrågor i proposition 1980/81:117.

Stockholm den 7 april 1981

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Eric Holmqvist (s), Gudrun Sundström
(s), Gunnar Oskarson (m), Åke Gustavsson (s), Ulla Ekelund (c), Evert
Hedberg (s), Göthe Knutson (m), Anders Gernandt (c), Holger Bergman
(s), Eric Hägelmark (fp), Axel Andersson (s), Ulla-Britta Larsson (c),
Margit Jonsson (fp) och Ture Ångqvist (s).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981