UU 1980/81:17

Utrikesutskottets betänkande
1980/81:17

om besparingar i statsverksamheten m.m. inom utrikesdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1980/81:20)

Propositionen

I proposition 1980/81:20, bilaga 2,

1. bereds riksdagen tillfälle ta del av vad som anförs om besparingar inom
utrikesförvaltningens område,

2. hemställs att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i
propositionen.

I propositionen presenteras förslag till besparingar inom utrikesdepartementets
verksamhetsområde som sammanlagt uppgår till 108 milj. kr. under
budgetåret 1981/82. Härav hänför sig 8 milj. kr. till besparingsåtgärder inom
utrikesförvaltningens område. Vad gäller det internationella utvecklingssamarbetet
föreslås ändringar som - inom ramen för enprocentmålet -innebär att belastningen på statsbudgeten minskar med 100 milj. kr.

Utrikesdepartementet m.m.

Under senare år har en systematisk omfördelning av personalresurser skett
för att tillgodose behov av förstärkningar inom de delar av utrikesförvaltningen
som expanderat. Vidare har där så bedömts möjligt arbetsuppgifter
överförts från utsänd till lokalanställd personal. Dessa tillvägagångssätt har
varit effektiva när det gäller att undgå krav på nytillskott av resurser. De
möjligheter som på detta vis står til! buds kommer även fortsättningsvis att
utnyttjas, sägs det i propositionen. En besparingseffekt uppnås också genom
överföring av tjänster från utlandsmyndigheterna till departementet, inte
minst till dess beredskapsstyrka. Därigenom underlättas departementets
möjligheter att bistå utlandsmyndigheter och enheter med tillfälliga förstärkningar
i samband med semestrar, särskilda arbetstoppar etc. Från både
statsfinansiell och långsiktig personalpolitisk synpunkt är det mera fördelaktigt
att reserven för dylika förstärkningar är placerad i Sverige än på fältet,
framhålls det.

En undersökning har påbörjats för att utröna vilka utlandsmyndigheter
som skall dras in eller minskas. 3-5 utlandsmyndigheter kommer att beröras.
Regeringen återkommer till frågan i 1981 års budgetproposition.

Den sammanlagda besparingseffekten härav beräknas till 4 milj. kr.

Vidare föreslås att chefsfunktionen på ambassaderna i Colombo, Gaborone
och Vientiane (där chefspost avses inrättas genom omdisponering) på
sikt sammanförs med funktionen som chef för biståndskontoret. Verksam -

1 Riksdagen 1980181. 9 sami. Nr 17

UU 1980/81:17

heten på dessa ambassader domineras av arbete med det internationella
utvecklingssamarbetet. Besparingseffekten bedöms till 900 000 kr.

Slutligen föreslås att det lönade konsulatet i Santa Cruz de Tenerife dras
in, vilket medför en besparing om 300 000 kr.

Under tredje huvudtitelns anslag D 3. Övrig information om Sverige i
utlandet finansieras sådant informations- och erfarenhetsutbyte med utlandet
som sker i utrikedsdepartementets regi samt bidrag till Svenskinternationella
pressbyrån och Ingenjörsvetenskapsakademien. Den del av
anslaget som avser samordnad informationsverksamhet under budgetåret
1981/82 föreslås bibehållas vid samma nominella nivå som under innevarande
budgetår. Åtgärden beräknas motsvara en besparing om 900 000 kr.

Utrikesdepartementet har under senare år successivt byggt upp ett system
med avgiftsbelagd kommersiell verksamhet vid ambassaderna i Athen,
Bagdad, Buenos Aires, Lagos, Moskva, Peking, Rom, Singapore och
Washington.

Det föreslås att den avgiftsbelagda verksamheten införs vid ytterligare
några ambassader. Detta beräknas innebära ökade intäkter för statsverket
om 1,7 milj. kr. under budgetåret 1981/82.

En översyn som företagits över de löpande utgifterna i utrikesdepartementet
har givit vid handen att depratementets representation i samband
med utländska besök i Stockholm kan minskas. Detta beräknas innebära en
besparing om 100 000 kr.

Internationellt utvecklingssamarbete

I OECD:s statistik över västländernas biståndsutbetalningar under år
1979 ligger Sverige högst med 0,94 % av bruttonationalprodukten (BNP).
Närmast följer Nederländerna och Norge med 0,93 % och Danmark med
0,75 %. Av samtliga OECD-länder är det endast dessa fyra som uppnått det
av FN fastlagda 0,7-procentmålet. Genomsnittet för DAC-länderna låg år
1979 på 0,34 % av BNP, vilket är något lägre än under år 1978. FN:s 0,7-procentmål avser faktiska utbetalningar, medan det svenska enprocentmålet
avser biståndsanslagen.

Västländernas ekonomiska problem kan, framhålls det i propositionen,
inte lösas utan ett vidgat och fördjupat internationellt ekonomiskt samarbete.
Ett generöst och långsiktigt bistånd är, sägs det vidare, inte bara en
moralisk skyldighet och ett uttryck för vår solidaritet med u-länderna i deras
utvecklingsansträngningar, utan också - tillsammans med andra resursöverföringar
- ett led i ansträngningarna att stimulera världsekonomin.

OECD-ländernas ekonomier skulle drabbas hårt om u-länderna, på grund
av otillräckligt bistånd och svåra bytesbalansproblem, tvingades skära ned
den för utvecklingsansträngningarna helt nödvändiga importen. En sådan
nedskärning av importen skulle särskilt hårt drabba jordens allra fattigaste
länder, för vilka det inte finns något reellt alternativ till gåvobistånd.

UU 1980/81:17

Mot denna bakgrund betecknas det som viktigt att Sverige, trots svåra
ekonomiska problem, inte viker från sitt biståndsansvar utan fortsätter ett
generöst, långsiktigt och flexibelt biståndssamarbete. Enprocentmålet ligger
fast, konstateras det.

För budgetåret 1980/81 har riksdagen beslutat om en ökning av biståndsanslagen
med 600 milj. kr., eller 13,5 % jämfört med budgetåret 1979/80
(UU 1979/80:20, rskr 1979/80:276).

För budgetåret 1981/82 föreslås nu förändringar, som tillsammans innebär
att belastningen på statsbudgeten minskar med 100 milj. kr. i förhållande till
en anslagsnivå motsvarande samma andel av bruttonationalprodukten som
under budgetåret 1980/81.

Åtgärderna bör enligt propositionen vidtas enligt följande:

Beräkningsgrunden

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1975:1, bil. 5) skall biståndsramen för ett
visst budgetår baseras på den BNP-prognos, som görs för det kalenderår
under vilket förslaget framläggs. Ramen för budgetåret 1981/82 skall alltså
beräknas på BNP-prognosen för kalenderåret 1981.

BNP-beräkningarna har dock enligt propositionen en avgörande svaghet:
de tar inte hänsyn till nettot av löner, räntor och andra kapitaltransaktioner
med utlandet. Med Sveriges i dag höga utlandsupplåning och därav följande
höga räntekostnader, är BNP inte längre ett rättvisande mått på den svenska
ekonomins bärkraft, framhålls det vidare.

Statistiska centralbyrån kommer därför att i nationalräkenskaperna införa
begreppet bruttonationainkomst (BNI). Bruttonationalinkomsten till marknadspris
definieras som BNP plus den s.k. nettofaktorintäkten från utlandet,
dvs. nettot av löner, räntor och andra kapitaltransaktioner med utlandet.
Omfattningen av räntebetalningarna på den svenska statsskulden gör att
nettofaktorintäkten är negativ, varför BNI är något lägre än BNP.

Då BNI tar hänsyn till de stora räntebetalningarna till utlandet är detta
mått enligt propositionen mer rättvisande än BNP när det gäller landets
verkliga ekonomiska styrka. Det föreslås därför att biståndsramen för
budgetåret 1981/82 liksom tidigare beräknas till något mera än 1 procent och
att denna andel beräknas på bruttonationalinkomsten för kalenderåret 1981.
Detta torde komma att innebära en minskning av belastningen på
statsbudgeten i storleksordningen 60 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Biståndsramens innehåll

Utöver de ordinarie biståndsanslagen under utrikesdepartementets
huvudtitel (littera C. Internationellt utvecklingssamarbete) finns i statsbudgeten,
konstateras det vidare, en rad andra utgifter som f.n. belastar andra
huvudtitlar, men som i verkligheten avser u-lands- och biståndsverksamhet.

1* Riksdagen 1980/81. 9 sami. Nr 17

UU 1980/81:17

För att ge en korrekt bild av Sveriges kostnader för det internationella
utvecklingssamarbetet bör dessa utgifter redovisas i anslutning till biståndsanslagen
och avräknas mot biståndsramen. Det gäller följande verksamheter
och anslag:

-Biståndets administrativa kostnader, främst utgifter avseende löner,
reseersättningar m.m. för utrikesdepartementets avdelning för internationellt
utvecklingssamarbete och utlandsmyndigheternas arbete med
biståndsfrågor, vilka belastar anslaget A 1. Utrikesförvaltningen under
utrikesdepartementets huvudtitel, samt vissa kostnader som i dag finansieras
ur utbildningsdepartementets huvudtitel, för svenska skolor avsedda
för barn till svenska biståndsarbetare. En schablonsumma för administrativa
kostnader - ca 15 milj .kr. - avräknas under innevarande budgetår från
biståndsramen. Schablonen har dock inte svarat mot den verkliga
kostnaden och bör höjas till 38 milj. kr., vilket medför en minskad
belastning på statsbudgeten med 23 milj. kr.

- Den del av Sveriges bidrag till den nyligen beslutade Gemensamma fonden
för lagring av råvaror som under kommande budgetår avses belasta
handelsdepartementets huvudtitel. Huvuddelen av Sveriges bidrag belastar
under innevarande budgetår biståndsanslagen. Om Sveriges hela bidrag
till Gemenssamma fonden finansieras ur biståndsanslagen minskar statsverkets
samlade utgifter med ca 3 milj. kr.

-Den del av Sveriges reguljära bidrag till FN samt till vissa av FN:s
fackorgan, som enligt nuvarande regler får redovisas som bistånd i OECD:s
biståndsstatistik, uppgick kalenderåret 1979 till ca 9 milj. kr. För
budgetåret 1981/82 bör dessa kostnader avräknas mot biståndsramen.

- Därutöver föreslås att Sveriges kostnader för överföring till Sverige av
flyktingar från u-länderna avräknas från biståndsramen. Dessa utgifter,
som budgetåret 1980/81 beräknas till ca 5 milj. kr., belastar f.n.
arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Sammanlagt motsvarar dessa
poster besparingar på ca 40 milj. kr.

Motioner

I motion 1980/81:99 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
avslår förslaget i proposition 1980/81:20, bilaga 2, vad avser minskat anslag
till internationellt utvecklingssamarbete.

Motionärerna motsätter sig regeringens förslag om ändrad beräkningsgrund
för den totala biståndsramen, liksom föreslagna överföringar från
andra huvudtitlar till att belasta biståndsanslaget.

I motion 1980/81:83 av Gertrud Sigurdsen m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar

1. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
biståndsramen,

2. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om

UU 1980/81:17

ytterligare besparingar inom utrikesdepartementet m.m.

Enligt motionärernas mening utgör de föreslagna besparingsåtgärderna
främst tekniska omföringar som innebär en minskning av det svenska
biståndet till u-länderna. Endast några få miljoner avser reella besparingar av
den offentliga verksamheten.

Det konstateras i motionen att bruttonationalprodukten (BNP) sedan
1960-talets början utgjort ett allmänt accepterat mått för beräkning av
biståndet till u-länderna. Den föreslagna övergången till bruttonationalinkomsten
(BNI) som beräkningsgrund innebär, anser motionärerna, en
revidering av hittillsvarande mål för u-landsbiståndet. Detta bör som tidigare
beräknas med utgångspunkt i BNP.

Motionärerna finner vidare uppgifterna om den föreslagna avräkningen av
vissa utgifter mot biståndsramen vara utomordendigt knapphändiga. De
anser det därför inte möjligt att på det nu presenterade underlaget ta ställning
till det rimliga i förslaget att belasta biståndsramen med i propositionen
angivna 40 milj. kr.

Motionärerna har inga invändningar mot de föreslagna besparingarna
inom utrikesförvaltningen om ca 8 milj. kr. och anser att ytterligare
besparingar om 10 milj. kr. bör kunna göras inom detta område.

I motionen anges följande åtgärder, som under ett år skulle ge en samlad
besparingseffekt på 10 milj. kr.

På kostnaderna för lokaler och inköp av fastigheter utomlands samt
inventarier bör genom en stram hushållning besparingar kunna göras om 4-5
milj. kr.

Kostnaderna för utrikesresor bör kunna begränsas. Flygresor i första klass
bör få ske endast i undantagsfall.

Vissa besparingar bör kunna företas inom utlandsrepresentationen.
Motionärerna pekar på möjligheten att göra vissa inskränkningar vid t. ex.
ambassaderna i Köpenhamn och Oslo. Vidare borde en indragning kunna
ske av delegationen vid Europarådet i Strasbourg, vars uppgifter kunde
övertas av delegationen i Bryssel.

Antalet antagna till handläggarutbildning i utrikesförvaltningen borde
kunna minskas under de kommande åren, varvid vartannatårsintagning
torde kunna tillämpas.

I motionen uppskattas de sammanlagda besparingseffekterna av de senast
nämnda åtgärderna till 4-5 milj. kr. Genom andra åtgärder - t. ex. viss
förlängning av stationeringstider och översyn av de s.k. hemmatilläggen -borde ytterligare besparingar kunna göras på sikt.

Representationskostnaderna för tjänstemännen utomlands borde minskas
med 1 milj. kr.

De lån, som personal i utrikes- och biståndsförvaltningarna f.n. kan erhålla
mot ränta motsvarande statens normalränta borde förbindas med samma
räntevillkor som för bosättningslånen, dvs. diskontot plus 2,5 %.

Avslutningsvis anser motionärerna att det finns skäl att göra en mer

UU 1980/81:17

djupgående analys av verksamheten inom utrikesförvaltningen i syfte att
åstadkomma rationaliseringar och besparingar.

Utskottet

Besparingar inom utrikesförvaltningen

I propositionens bilaga 2 (Utrikesdepartementet) redovisas förslag till
besparingar på sammanlagt 108 milj. kr. Därav belöper sig 8 milj. kr. på
utrikesdepartementets anslag A för utrikesförvaltningens verksamhet och
anslag D 3 för information om Sverige i utlandet.

Utskottet noterar att utrikesförvaltningen under senare år utnyttjat
möjligheterna att genomföra besparingar genom en omfördelning av
existerande resurser och att departementet även i fortsättningen avser att
tillvarata de möjligheter som härvidlag står till buds.

Därutöver redovisar departementschefen i propositionen ett antal konkreta
åtgärder inom utrikesförvaltningen som förutses medföra besparingar
för statsverket på sammantaget 8 milj. kr. Utskottet har behandlat de
föreslagna åtgärderna och har inget att erinra mot att de genomförs. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet konstaterar i detta sammanhang att kostnaderna för utrikesförvaltningens
verksamhet till den helt övervägande delen består av utgifter för
personal och lokaler i Sverige och utomlands. En mindre del består av
kostnader för representation, förhandlingsreor m. m. Väsentliga besparingar
kan därför svårligen göras annat än på personal- och lokalsidan.

I motion 83 föreslås ytterligare besparingar inom utrikesförvaltningens
budget med sammanlagt ca 10 milj. kr. En nedskärning av kostnaderna för
lokaler samt inköp av fastigheter och inventarier skulle, enligt motionärerna,
kunna leda till betydande besparingar. Motionärerna förordar också
besparingar på personalsidan och nämner som exempel några utlandsmyndigheter
där inskränkningar skulle kunna ske. Vidare föreslås en minskning
av handläggarutbildningen, förslagsvis genom vartannatårsintagning. Flygresor
bör som regel endast få ske i andra klass. Slutligen förödas i motionen
en höjning av den för närvarande låga räntesats som tillämpas för vissa lån till
utrikes- och biståndsförvaltningens utlandsstationerade personal, en minskning
av representationskostnaderna för utlandstjänstemän och en översyn av
de s.k. hemmatilläggen.

I finansutskottets av riksdagen antagna betänkande FiU 1980/81:10
avseende inriktningen av besparingarna heter det att de av regeringen nu
föreslagna kostnadsminskningarna endast utgör ett första steg i ett långsiktigt
besparingsprogram. Utskotten bör därför redan vid sin behandling av
besparingspropositionen söka peka ut lämpliga nya besparingsområden.
Under utskottets genomgång av propositionen och därtill hörande motioner
har vid föredragningar inför utskottet från utrikesdepartementet och

UU 1980/81:17

byggnadsstyrelsen framkommit att ytterligare besparingar bör vara möjliga
att göra inom några av de områden som tas upp i motionen.

Lokalanskaffningen utomlands, som är en stor post i utrikesförvaltningens
budget, styrs fortfarande formellt bl. a. av normer och målsättningar som
antogs år 1965. Enligt utskottets mening bör regeringen överväga huruvida
dessa normer - för såväl kanslier som bostäder - kan behöva anpassas till
dagens situation. Utskottet har vidare erfarit att ett arbete pågår att ta fram
en långtidsplan för bostadsbeståndet utomlands. Utskottet anser att ett
samlat grepp på lokalanskaffningsområdet- omfattande både förhyrning och
köp- genom t. ex. här nämnda åtgärder borde öka graden av förutsägbarhet
på detta område och därmed bidra till kostnadsbesparingar på sikt. 1 det
sammanhanget bör även möjligheten övervägas att uppnå besparingar utan
eftersättande av erforderliga kvalitetskrav genom att använda standardiserade
byggnadsenheter på platser där lokala förutsättningar härför skulle
föreligga.

Vad beträffar resekostnader har beslut redan fattats att flygresa med första
klass endast får företas undantagsvis. Härigenom beräknas en besparing på
drygt 1 milj. kr. per år kunna uppnås.

Utskottet anser det rimligt att utrikesdepartementet överväger möjligheten
att höja räntesatsen för lån till utlandsstationerad personal.

Vad gäller det avtalsreglerade förmånsområdet har nyligen en arbetsgivardelegation
för utrikesförvaltningen tillsatts. Denna kommer bl. a. att
behandla frågan om förlängning av stationeringstiden och översyn av
hemmatilläggen.

I juni 1978 tillsattes en utredning om utrikesrepresentationen. Denna skall
enligt sina direktiv se över resursfördelningen inom utrikesrepresentationen
och undersöka hur verksamheten skall bedrivas så effektivt och rationellt
som möjligt. Utredningen har nu presenterat sitt första delbetänkande och
beräknas kunna avsluta sitt arbete i mitten av år 1981. Utskottet har vidare
inhämtat att en särskild intern besparingsutredning skall tillsättas inom
utrikesdepartementet. Utskottet utgår från att den angivna interna besparingsutredningen
kommer att göra en allsidig genomgång av utrikesförvaltningens
verksamhet och att bl. a. besparingsmöjligheter av det slag som
framförts i motionen därvid kommer att övervägas. Utskottet förutsätter att
besparingsutredningen kommer att bedrivas i nära samarbete med den
tidigare tillsatta utredningen om utrikesrepresentationen. Det är självfallet
viktigt att de erfarenheter och slutsatser, som den sistnämnda utredningen
kommer till rörande möjligheterna att effektivisera utrikesförvaltningen och
anpassa dess verksamhet till de krav som i dag ställs på den, tillvaratas i det
fortsatta besparingsarbetet inom utrikesförvaltningen.

Med det anförda torde syftet med yrkande 2 i motion 83 få anses
tillgodosett.

UU 1980/81:17

Internationellt utvecklingssamarbete

I propositionen föreslås ändringar inom utrikesdepartementets anslag C
för internationellt utvecklingssamarbete som innebär att belastningen på
statsbudgeten minskar med 100 milj. kr. Detta belopp uppnås dels genom en
förändring av beräkningsgrunden för nationalräkenskaperna, vilket ger 60
milj. kr., dels genom vissa förändringar av biståndsramens innehåll, vilket
ger 40 milj. kr.

Storleken av Sveriges bistånd till utvecklingsländerna har under en följd av
år angivits som en andel av bruttonationalprodukten (BNP). Som framgår av
propositionen gör emellertid Sveriges stora utlandsupplåning och därmed
följande ränteutbetalningar till utlandet att begreppet bruttonationalinkomst
(BNI) är ett mer rättvisande mått på Sveriges faktiska ekonomiska
bärkraft än BNP. Statistiska centralbyrån kommer därför att i nationalräkenskaperna
införa detta mått. Om biståndsvolymen beräknas på BNI blir
anslagsökningen för budgetåret 1981/82 uppskattningsvis 60 milj. kr. lägre än
den skulle blivit beräknad på BNP.

I motion 83 anförs att detta innebär en revidering av hittillsvarande mål för
u-hjälpen. Motionärerna vill därför att biståndet även fortsättningsvis
beräknas med utgångspunkt i BNP.

Utskottet vill erinra om att den av OECD:s utvecklingskommitté (DAC)
utarbetade internationella biståndsstatistiken genomgående använder BNI
som bas för givarländernas biståndsandelar. Det är enligt utskottets mening
rimligt att även Sverige anpassar sig till ett internationellt mått som ger en
rättvis uppfattning om landets ekonomiska bärkraft.

Detta innebär inte att Sverige skulle ha övergivit sitt biståndsåtagande.
Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen uttalar att Sverige trots
svåra ekonomiska problem inte viker från sitt biståndsansvar utan fortsätter
ett generöst, långsiktigt och flexibelt biståndssamarbete. Enprocentmålet
ligger fast.

I propositionen föreslås vidare att vissa utgifter som nu belastar andra
huvudtitlar skall överföras till biståndsanslaget C under utrikesdepartementets
huvudtitel. Det gäller bl. a. biståndets administrativa kostnader samt
andelar av Sveriges medlemsbidrag i vissa av FN:s biståndsinriktade
fackorgan. Sammanlagt uppnås en minskning av belastningen på statsbudgeten
på 40 milj. kr.

I motion 83 framhålls att uppgifterna i propositionen i denna del är så
knapphändiga att motionärerna inte kunnat ta ställning till det rimliga i
förslaget. Motionärerna har därför inget yrkande men utgår från att
regeringen i den kommande budgetpropositionen redovisar ett utförligt
underlag för riksdagen.

Med hänvisning till vad som ovan anförts om internationellt utvecklings -

UU 1980/81:17

samarbete tillstyrks propositionen i denna del och avstyrks yrkande 1 i
motion 83.

I vpk-motion 99 föreslås att propositionen avslås i vad avser förändringarna
av anslaget till internationellt utvecklingssamarbete.

Vad gäller ändringen av beräkningsgrunden för utvecklingsbiståndet
hänvisar utskottet till vad som tidigare anförts. Beträffande förändringarna
av biståndsramens innehåll kan utskottet inte anse det orimligt att vissa
belopp som nu ligger utanför biståndsramen överförs till denna. Redan
tidigare har hela SIDA:s administrativa kostnader men endast en mindre del
av motsvarande kostnader för UD:s avdelning för internationellt utvecklingssamarbete
belastat biståndsanslaget. Nu föreslås en uppräkning av UD:s
administrativa kostnader för biståndet från 15 milj. kr. till den verkliga
kostnaden, som uppskattats till 38 milj. kr. Överföringen till biståndsbudgeten
av vissa begränsade andelar av Sveriges reguljära bidrag till FNsystemets
biståndsverksamhet har gjorts i enlighet med regler som länge
tillämpats inom DAC.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda vpk-motion 99.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. med anledning av proposition 1980/81:20 och motion 1980/
81:83, yrkande 2, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om besparingar inom utrikesförvaltningen,

2. med avslag på motion 1980/81:83, yrkande 1, och motion
1980/81:99 godkänner proposition 1980/81:20, bilaga 2, i vad
avser riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete.

Stockholm den 4 december 1980

På utrikesutskottets vägnar
GERTRUD SIGURDSEN

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Gertrud Sigurdsen (s), Torsten
Bengtson (c), Sture Palm (s), Georg Åberg (fp). Olle Göransson (s), Gunnel
Jonäng (c), Per-Olof Strindberg (m), Sture Korpås (c), Carl Lidbom (s),
Björn Molin (fp), Sten Sture Paterson (m), Axel Andersson (s), Maj-Lis
Lööw (s), Barbro Nilsson (m) och Gunnar Ström (s).

Reservation
Internationellt utvecklingssamarbete

Gertrud Sigurdsen, Sture Palm, Olle Göransson, Carl Lidbom, Axel
Andersson, Maj-Lis Lööw och Gunnar Ström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Storleken

UU 1980/81:17

av” och på s. 9 slutar med ”vpk-motion 99.” bort ha följande lydelse:

Biståndet till utvecklingsländerna har alltsedan 1960-talets början fixerats i
förhållande till bruttonationalprodukten. Det har varit uttryck för att det
svenska samhället solidariskt varit berett att avstå en viss andel av allt som
framställts under året av varor och tjänster i vårt land, dvs. av bruttonationalprodukten
(BNP). Det har varit ett allmänt accepterat mått som alla
använt sig av.

Regeringen anser nu att det svenska biståndet framdeles bör utgå som en
viss andel av ett nytt begrepp, bruttonationalinkomsten (BNI). Detta sägs
vara ett mer rättvisande mått på den svenska ekonomins bärkraft.
Differensen mellan BNP och BNI hänför sig huvudsakligen till räntebetalningarna
på den svenska statsskulden. För 1981/82 förutses differensen bli 60
milj. kr.

I motion 83 anförs att detta innebär en revidering av hittillsvarande mål för
u-hjälpen. Motionärerna vill därför att bistånd även fortsättningsvis beräknas
med utgångspunkt i BNP.

Utskottet konstaterar, i likhet med motionärerna, att övergången från
BNP till BNI innebär att den svenska u-hjälpens mål i praktiken kommer att
revideras. Det är således inte en fråga om beräkningsmetod utan en fråga om
u-hjälpens omfattning som aktualiseras genom regeringens förslag. Utskottet
ansluter sig för sin del till den uppfattning som anges i motion 83 att - på de
i motionen anförda skälen - biståndet till u-länderna som tidigare bör
beräknas med utgångspunkt i BNP.

I likhet med motionärerna utgår utskottet från att regeringen i den
kommande budgetpropositionen redovisar ett mer detaljerat och ingående
material härom. Därvid bör bl. a. belysas för alla berörda anslagsposter i
vilken utsträckning det är fråga om tillämpning av nya principer eller enbart
utsträckning av hittills gällande praxis. Utskottet anser sig därför inte nu böra
ta ställning till denna del av regeringens förslag.

Med hänvisning till vad som anförts om internationellt utvecklingssamarbete
föreslår utskottet att riksdagen avslår propositionen i denna del och
tillstyrker yrkande 1 i motion 83. Därmed får också syftet med vpk-motion 99
i viss utsträckning anses tillgodosett.

UU 1980/81:17

dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:

2. med bifall till motion 1980/81:83, yrkande 1, med anledning av motion
1980/81:99 och med avslag på proposition 1980/81:20, den senare i vad avser
beräkningsgrunden för Sveriges bistånd, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört angående internationellt utvecklingssamarbete.

GOTAB 66061 Stockholm 1980