UbU 1980/81:9
Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:9
med anledning av proposition 1979/80:182 om elevers och föräldrars
medinflytande i skolan jämte motioner
Propositionen
I proposition 1979/80: 182 har regeringen (utbildningsdepartementet) föreslagit
riksdagen att
1. godkänna vad som i propositionen förordats om informations- och
samrådsskyldighet för rektor,
2. godkänna vad som i propositionen förordats angående skolkonferenser,
samarbetsnämnder och andra samverkansorgan,
3. godkänna att ärenden om avstängning eller förvisning av elev i gymnasieskolan
skall avgöras av styrelsen för skolan.
Propositionen innehåller förslag som syftar till att förstärka elevernas
och föräldrarnas inflytande i grundskolan och gymnasieskolan. Bl. a. föreslås
att rektor skall ha viss skyldighet att informera och samråda med
företrädare för eleverna på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan
samt företrädare för föräldrarna till eleverna på grundskolans samtliga
stadier.
Vissa ändringar föreslås även i fråga om konferenser och samarbetsnämnder.
De senare skall inte längre vara obligatoriska. Det föreslås också
att skolstyrelsen eller utbildningsnämnden — i stället för som nu samarbetsnämnden
i särskild sammansättning — skall avgöra ärenden om avstängning
eller förvisning av elev i gymnasieskolan.
Ändringarna föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1981.
Motion väckt under allmänna motionstiden vid riksmötet 1979/80
1979/80:1275 av Lennart Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa om en utredning med uppgift att
företa en kartläggning av skolledarnas arbetssituation och lämna förslag till
åtgärder för att stimulera flera befattningshavare att söka tjänster som
skolledare i grundskolan.
Motioner väckta med anledning av proposition 1979/80:182
1980/81: 21 av Sven Johansson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande språkbruket
i skolan.
1 Riksdagen 1980/81. 14 sami. Nr 9
UbU 1980/81:9
1980/81:22 av Inga Lantz m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen uttalar att
a) rektor bör vara skyldig att samråda med representanter för elever och
föräldrar minst en gång per månad,
b) låg- och mellanstadiets elever bör vara representerade vid samråden,
c) föräldrarepresentanterna bör erhålla ekonomisk ersättning för förlorad
arbetsförtjänst vid medverkan i skolan,
2. att riksdagen hemställer hos regeringen om en plan för hur elevers
och föräldrars samverkan i skolan i praktiken skall genomföras.
1980/81:23 av Tore Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
föräldrar skall ha medinflytande vid val av skolans läromedel.
Utskottet
I proposition 1979/80: 182 föreslås att rektor skall ha viss skyldighet att
informera och samråda med företrädare för eleverna på grundskolans
högstadium och i gymnasieskolan och med företrädare för föräldrarna till
eleverna på grundskolans samtliga stadier. Företrädarna utses av dessa
grupper till det antal, för den tid och i den ordning som styrelsen för skolan
bestämmer. De som utses bör enligt propositionen vara representativa för
de grupper de företräder. Om varken elever eller föräldrar önskar utnyttja
sin rätt att utse företrädare, bortfaller samrådsskyldigheten.
Samrådsskyldigheten bör enligt propositionen fullgöras innan förhandlingar
enligt medbestämmandelagen kommer in i ett avgörande skede. När
samråd hålls bör rektor göra reservationen att den ståndpunkt rektor ger
uttryck åt under samrådet endast är preliminär i avvaktan på synpunkter
från berörd arbetstagarorganisation och kan komma att ändras vid förhandling
enligt medbestämmandelagen.
Enligt motion 1980/81:23 bör riksdagen besluta att föräldrar skall ha
medinflytande vid val av skolans läromedel. Som motiv anges att föräldrar
bör kunna förhindra att läromedel i vilka svordomar förekommer används.
Även i motion 1980/81:21 anmärks på förekomsten av svordomar i vissa
läromedel. Motionärerna tänker sig att elever och föräldrar genom förslagen
i propositionen skulle kunna få ett större inflytande vid valet av
skolböcker. De hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts beträffande språkbruket i skolan.
I skolförordningen (1971:235, ändrad senast 1980:350) finns föreskrifter
om att styrelsen för skolan beslutar om antagande av läromedel efter
förslag av rektor. Denne skall avge sitt förslag efter hörande av berörda
lärare och företrädare för berörda elever. I propositionen anförs att rektor
beträffande förslag om antagande av läromedel även i fortsättningen bör ha
skyldighet att kalla till sammankomst med berörda arbetstagare och företrädare
för berörda elever. En fråga av detta slag bör. heter det i proposi
-
UbU 1980/81:9
3
tionen (s. 24-25), rektor inte vara skyldig att ta upp till samråd med elevoch
föräldraföreträdarna enligt de allmänna reglerna för samråd.
Mot bakgrund av vad som anförts i propositionen i denna del vill utskottet
erinra om att frågan om val av läromedel för den enskilda klassen kan
diskuteras på klassmöte. Eftersom det är skolstyrelsen som beslutar om
antagande av läromedel kan föräldrarnas inflytande i denna fråga även ske
på politisk väg. Vidare bör uppmärksammas att utredningen (U 1976:04)
om läromedelsmarknaden m.m. i sitt betänkande (SOU 1980: 15) Läromedlen
i skolan föreslagit att en särskild nämnd inrättas med uppgift att
granska läromedel i efterhand efter anmälan från bl. a. enskilda personer,
t. ex. föräldrar. Frågan bereds f. n. i regeringskansliet.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att någon ändring av
propositionens förslag beträffande ordning för antagande av läromedel inte
bör göras. Motionerna 1980/81:21 och 1980/81:23 bör därför avslås av
riksdagen. Samtidigt vill emellertid utskottet uttala att det är angeläget att
såväl alla som arbetar i skolan — lärare, övrig personal och elever — som
föräldrar medverkar till goda umgängesformer i skolan. Härtill hör också
ett vårdat språkbruk.
Enligt motion 1980/81:22 bör riksdagen uttala att rektor bör vara skyldig
att samråda med representanter för elever och föräldrar minst en gång per
månad (yrkande la). Vidare hemställs att riksdagen uttalar att låg- och
mellanstadiets elever bör vara representerade vid samråden (yrkande 1 b).
Det begärs även en plan för hur elevers och föräldrars samverkan i skolan i
praktiken skall genomföras (yrkande 2).
Beträffande samrådsskyldigheten anförs i propositionen (s. 20) följande:
”Av praktiska skäl måste det finnas vissa begränsningar i samråds- och
informationsplikten. Rektor bör t. ex. inte vara skyldig att hålla samråd
innan han fattar beslut, om tidsnöd lägger hinder i vägen. Rektor bör inte
heller vara skyldig att ställa upp för samråd och information med elev- och
föräldraföreträdarna i obegränsad omfattning. Normalt bör det för samråd
på eget initiativ och på begäran samt för en sådan information som lämnas
muntligt kunna räcka med tillsammans fyra tillfällen per termin för vardera
gruppens företrädare.”
Åtskilliga frågor i skolan är komplicerade och samrådet måste för alla
kunna framstå som meningsfullt. Att föreskriva samrådsskyldighet för
rektor gentemot företrädare för låg- och mellanstadieelever är ett alltför
långtgående förslag. Utskottet vill dock peka på uttalandena i propositionen
(s. 23) om att låg- och mellanstadieelever i den mån rektor och
föräldraföreträdarna så finner lämpligt bör kunna delta i samrådet mellan
rektor och föräldrar och att det är viktigt att man låter i första hand
mellanstadieeleverna stegvis växa in i den roll som tillkommer dem när de
blir högstadieelever.
Enligt propositionen är avsikten att reformen skall kunna genomföras
inom de angivna ramarna under anpassning till lokala förhållanden. I första
UbU 1980/81:9
4
hand bör rektor och företrädarna gemensamt bestämma i vilka former
kontakterna skall ske. De får då ta ställning till om kontakterna skall ske
med vardera gruppens företrädare separat eller med de båda gruppernas
företrädare tillsammans och vilka närmare regler som skall gälla för kontakterna.
Utskottet, som utgår från att rektor endast när det är påkallat åberopar
tidsnöd som skäl för uteblivet samråd, avstyrker med hänvisning till det
anförda motion 1980/81:22 yrkandena 1 a, 1 b och 2 och tillstyrker propositionens
förslag i vad gäller informations- och samrådsskyldighet för rektor.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag även vad gäller skolkonferenser,
samarbetsnämnder och andra samverkansorgan samt att ärenden
om avstängning eller förvisning av elev i gymnasieskolan skall avgöras av
styrelsen för skolan.
I motion 1980/81:22 (yrkande 1 c) begärs ett riksdagsuttalande om att
föräldrarepresentanterna bör erhålla ekonomisk ersättning för förlorad
arbetsförtjänst vid medverkan i skolan.
Utskottet erinrar om det ansträngda ekonomiska läget för stat och kommun.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1980/81:22 yrkande lc.
Frågan om skolledarnas arbetsuppgifter är enligt propositionen föremål
för analys och översyn inom utbildningsdepartementet.
Skolledarnas situation i dagens skola behandlas i motion 1979/80: 1275.
Det erinras bl. a. om att man sedan en tid tillbaka kan notera att allt färre
sökande anmäler sig till ledigförklarade skolledartjänster och att erfarna
skolledare allt oftare begär tjänstledighet eller entledigande för att återgå
till lärartjänst eller övergå till andra uppgifter. Motionärerna anser det
nödvändigt att omgående undersöka hur denna situation uppkommit. Det
föreslås att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att
företa en kartläggning av skolledarnas arbetssituation och att lämna förslag
till åtgärder som kan stimulera fler befattningshavare att söka tjänster som
skolledare i grundskolan.
Det är enligt utskottets uppfattning synnerligen angeläget att snarast
undersöka skolledarnas arbetssituation och vidta de åtgärder som bedöms
nödvändiga för att fler lärare skall stimuleras att söka tjänster som skolledare.
Mot bakgrund av pågående analys och översyn av skolledarnas
arbetsuppgifter inom utbildningsdepartementet är det inte påkallat att nu ta
ett initiativ från riksdagens sida. Motion 1979/80: 1275 avstyrks därför.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande val av läromedel m.m. avslår motionerna
1980/81:21 och 1980/81:23,
2. att riksdagen med avslag på motion 1980/81:22 yrkandena 1 a, 1 b
och 2 samt med bifall till proposition 1979/80:182 godkänner vad
som i propositionen förordats om informations- och samrådsskyldighet
för rektor,
UbU 1980/81:9
5
3. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1979/80: 182 förordats
angående skolkonferenser, samarbetsnämnder och andra
sam verkansorgan,
4. att riksdagen godkänner att ärenden om avstängning eller förvisning
av elev i gymnasieskolan skall avgöras av styrelsen för
skolan,
5. att riksdagen beträffande ekonomisk ersättning till föräldrarepresentanter
avslår motion 1980/81: 22 yrkande 1 c,
6. att riksdagen beträffande åtgärder för att förbättra skolledarnas
arbetssituation avslår motion 1979/80: 1275.
Stockholm den 27 november 1980
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage
(m). Bengt Wiklund (s). Linnea Hörlén (fp). Lars Gustafsson (s). Rune
Rydén (m). Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c). Lennart Bladh (s).
Birgitta Rydle (m). Kerstin Göthberg (c), Torsten Karlsson (s), Larz Johansson
(c). Göran Persson (s) och Ylva Annerstedt (fp).
Särskilda yttranden
1. Elevers och föräldrars medinflytande i skolan
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson. Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Torsten Karlsson och Göran Persson (alla s) anför:
Vi delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen att
större inflytande på och ansvar för skolarbetet påtagligt bidrar till att skapa
en god arbetsmiljö för alla som är verksamma i skolan. Elevers och
föräldrars medinflytande i skolan bör därför stärkas.
De förslag som framläggs i propositionen betraktar vi som en bred
försöksverksamhet för att i skolans vardag pröva sig fram till den lämpligaste
balansen mellan olika gruppers rättmätiga krav på medinflytande i
skolan. Då det finns olika vägar att gå fram i detta arbete bör verksamheten
utvärderas efter att ha pågått några år, då underlag kan finnas för en
bedömning av vilka vägar som är lämpligast.
2. Språkbruket i läromedel och övrig verksamhet i skolan
Sven Johansson (c) anför:
Jag delar utskottets uppfattning att det är angeläget att alla som arbetar i
skolan — lärare, övrig personal och elever - liksom också föräldrar medverkar
till goda umgängesformer. Jag vill emellertid tillägga följande.
UbU 1980/81:9
6
I tidningar, radio och television är det inte ovanligt att människor använder
ett grovt språk. Det är oroväckande när det visar sig att man även i
skolan talar ovårdat och att det i läroböcker kan förekomma svordomar
och andra uttryck som inte är förebildliga.
Skolan måste enligt min mening gå in för ett vårdat språk, som kan tjäna
som föredöme för eleverna. Vid val av läromedel bör man också ta hänsyn
till att det i skolan finns barn från hem där bruk av svordomar inte
betraktas som lämpligt.
Varje elev måste bli medveten om att språket är vårt viktigaste medel att
få kontakt med andra människor. Elevernas förmåga att tala måste utvecklas.
Eleverna bör få lära sig i skolan vad som utmärker ett gott språkbruk,
så att de själva medvetet kan arbeta med att förbättra sin egen uttrycksförmåga.
Jag har särskilt velat poängtera detta, eftersom språket i skolan enligt
min mening är ett uttryck för de värderingar skolan står för.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980