UbU 1980/81:38

Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:38

med anledning av proposition 1980/81:107 om den statliga skoladministrationen
m. m. jämte motioner samt proposition 1980/81:100
såvitt gäller anslag till skolöverstyrelsen

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen (utbildningsdepartementet)
förelagt riksdagen dels i proposition 1980/81: 100 bilaga 12 under
avsnittet C. Skolväsendet punkt C 1 Skolöverstyrelsen, dels i proposition
1980/81: 107 om den statliga skoladministrationen m. m.

Utbildningsutskottet har inhämtat yttrande över motion 1980/81: 1985
från konstitutionsutskottet. Yttrandet (KU 1980/81:6 y) är fogat som bilaga
till detta betänkande.

PROPOSITIONERNA

Regeringen har i proposition 1980/81:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet)
efter föredragning av statsrådet Mogård föreslagit riksdagen att till
Skolöverstyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av
119273000 kr.

Regeringen har i proposition 1980/81: 107 (utbildningsdepartementet)

dels föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om läroplaner för lokalt
arbetsmarknadsanknutna specialkurser i gymnasieskolan,

2. godkänna vad som i propositionen förordats om flerårsramar för
dimensioneringen av gymnasieskolan och årliga beslut om gymnasieskolans
organisation,

3. godkänna förslaget om avveckling av statlig lokalbehovsprövning och
skissritningsgranskning,

4. godkänna förslagen om tillsättningsmyndighet för statligt reglerade
tjänster som skolchef, biträdande skoldirektör, rektor, studierektor och
biträdande rektor,

5. godkänna förslaget om avveckling av systemet med ordinarie tjänster
som lärare,

6. godkänna vad som i propositionen anförts om anställningstrygghet
för lärare med statligt reglerad anställning,

7. godkänna vad som i propositionen förordats angående besvär över
beslut av skolmyndighet,

1 Riksdagen 1980/81. 14 sami. Nr 38

UbU 1980/81:38

2

8. godkänna vad som i propositionen förordats om det centrala tillsynsansvaret
för kommunal högskoleutbildning,

9. godkänna de riktlinjer för den statliga skoladministrationens roll och
uppgifter på central och regional nivå som förordats i propositionen,

10. godkänna de riktlinjer för skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas
ledning, organisation och personalresurser som förordats i propositionen,

11. godkänna att skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas nya organisation
skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1982,

12. godkänna förslaget om inrättande av ett centralt planeringsråd för
samverkan mellan skola och arbetsliv,

13. att till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1981/82, utöver vad regeringen
föreslagit i proposition 1980/81: 100 bilaga 12, anvisa ytterligare
200000 kr.,

14. godkänna förslaget om avveckling av nuvarande system för tjänster
som skolkonsulent och gymnasieinspektör vid skolöverstyrelsen samt fortbildningsledare,
fortbildningskonsulent och länsskolpsykolog vid länsskolnämnderna,

15. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsåtgärder som behövs
för att skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas nya organisation skall
kunna träda i kraft den 1 juli 1982,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
om

16. betyg i lärarutbildningen.

MOTIONERNA

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1980/81

1980/81:1288 av Elisabeth Fleetwood (m) och Rune Rydén (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av skolöverstyrelsens
principer för meritvärdering av studier/examina vid utländska universitet
och högskolor vid sökande av tjänst inom skolväsendet.

1980/81:1294 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av gällande bestämmelser i skollag och skolförordning
så att Lantbrukarnas riksförbund kan ges representation i de
lokala och regionala planeringsråden.

1980/81:1297 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen sagts om lämpligheten
av en översyn av möjligheten att förlägga gymnasielinjer till icke-gymnasieort.

UbU 1980/81:38

3

Motioner väckta med anledning av proposition 1980/81:107

1980/81: 1962 av Margot Wallström (s) och Roland Sundgren (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om avveckling av de graderade betygen i lärarutbildningen.

1980/81:1985 av Olof Palme m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen nu beslutar göra ett principuttalande av innebörd att
grunderna för regeringens förslag om sammansättning av ämbetsverks
styrelse inte godkänns,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
skolöverstyrelsens styrelse skall sammansättas i enlighet med vad som
föreslås i motionen.

1980/81:2001 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utvärdering av den förändrade skoladministrationen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om grunder för tillsättning av tjänster vid länsskolnämnderna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om anställningstiden för personal med pedagogiska uppgifter
vilka bekostas med expertmedel inom den statliga skoladministrationen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om säkerställande av sakkunskap för uppgifter inom
specialundervisningens område,

5. att riksdagen med avslag på vad regeringen anfört som sin mening ger
regeringen till känna att betygen godkänd resp. icke godkänd i lärarskicklighet
skall finnas kvar i lärarutbildningen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fortsatt utredning av de graderade betygen i lärarutbildningen
och meritvärderingssystemet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utformningen av det reviderade meritvärderingssystemet
vid tillsättning av tjänst som lärare.

(Yrkandena 8 och 9 har utskottet behandlat i betänkande 1980/81: 37.)

1980/81:2007 av Stig Genitz m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
indelningen av gymnasieorter i g-ort och icke g-ort avskaffas.

1980/81:2008 av Gabriel Romanus (fp) vari yrkas att riksdagen vid
behandlingen av proposition 1980/81: 107 angående den statliga skoladministrationen
m. m. beslutar uttala sig för att elevernas och föräldrarnas
organisationer skall företrädas av vardera en ersättare i skolöverstyrelsens
verksstyrelse på det sätt som sägs i motionen.

UbU 1980/81:38

4

1980/81:2009 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att eleverna bör ha
representation i skolöverstyrelsens styrelse i enlighet med vad som anförts
i motionen.

1980/81:2010 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen med godkännande av proposition 1980/81: 107 i övrigt
beslutar avslå propositionen vad gäller

a) riktlinjer för den statliga skoladministrationens roll och uppgifter på
central och regional nivå,

b) riktlinjer för skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas ledning, organisation
och personalresurser,

c) skolöverstyrelsens organisation,

2. att riksdagen uttalar att uppläggning och inriktning av lokalt arbetsmarknadsanknutna
specialkurser i gymnasieskolan bör utarbetas i samråd
mellan skolmyndigheten och lokala fackliga organisationer och att därvid
bör beaktas att företagsintressen ej får inskränka elevernas behov av en
bred och allsidig utbildning,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett nytt förslag vad beträffar
riktlinjer för den statliga skoladministrationens roll och uppgifter, riktlinjer
för skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas ledning, organisation
och personalresurser och skolöverstyrelsens organisation, varvid bör beaktas
en strikt uppdelning av politiska och administrativa funktioner, i
enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till åtgärder för att
höja den offentliga skolans standard i resurssvaga kommuner.

1980/81:2015 av Johan Olsson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening klart uttalar att syftet med planeringsrådens
verksamhet är att ge eleverna i skolan en så riktig och allsidig bild av
närings- och arbetslivet som möjligt,

2. att riksdagen uttalar sig för att närings- och arbetslivets organisationer
skall vara allsidigt företrädda i råden på alla nivåer i enlighet med vad
som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen i enlighet härmed begär en översyn av
gällande bestämmelser i skollagen, skolförordningen och SÖ:s föreskrifter
avseende planeringsrådens sammansättning och uppgifter.

1980/81:2016 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att besvär över
beslut av styrelsen för skolan bör få anföras hos länsskolnämnden.

UbU 1980/81:38

5

UTSKOTTET

I propositionen behandlas den statliga skoladministrationens, dvs. skolöverstyrelsens
(SÖ:s) och länsskolnämndernas framtida roll, uppgifter och
organisation. Regeringens förslag avser i första hand ungdomsskolan
(grundskolan och gymnasieskolan). I tillämpliga delar berörs även särskolan,
den kommunala och statliga vuxenutbildningen, grundutbildningen för
vuxna, folkhögskolan och folkbildningen samt arbetsmarknadsutbildningen,
dvs. all utbildning som för närvarande finns inom SÖ:s ansvarsområde.

Utskottet följer i fortsättningen i huvudsak den disposition som återfinns
i föredragande statsrådets anförande. De avsteg som gjorts från denna är
främst motiverade av motionsyrkanden.

1 Den statliga skoladministrationens roll och uppgifter

Riksdagens beslut om reformering av skolans inre arbete m. m. och ett
nytt statsbidragssystem för grundskolan (prop. 1975/76:39, UbU 1975/
76:30, rskr 1975/76: 367 och prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21, rskr 1977/
78:260) innebar en långtgående decentralisering av ansvaret för skolans
organisation och resursanvändning. Även i riksdagens beslut om ny läroplan
för grundskolan (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/
79:422) lades stor vikt vid decentralisering.

Flertalet studievägar i gymnasieskolan skall ge behörighet för högskolestudier
eller kompetens för ett visst yrke eller yrkesområde. Detta förhållande
uppställer enligt föredragande statsrådet bestämda gränser för hur
långt decentraliseringen inom gymnasieskolan kan genomföras. Emellertid
bör, menar föredragande statsrådet, de allmänna riktlinjer som präglat
decentraliseringen inom grundskolan i fråga om organisation, resursanvändning
och undervisningens innehåll i ökad utsträckning även gälla
gymnasieskolan. Riksdagens beslut våren 1980 (prop. 1979/80:100 och
prop. 1979/80:145, UbU 1979/80:34, rskr 1979/80:363) om ökad förläggning
av gymnasial utbildning till företag och andra arbetsplatser innebär
exempelvis att det lokala inflytandet över delar av gymnasieskolan ökats.

När det gäller den principiella utgångspunkten för fördelningen av uppgifterna
mellan olika instanser i skoladministrationen anför föredragande
statsrådet följande.

Den centrala politiska nivån, dvs. regering och riksdag, skall utforma
och fastställa de mål och riktlinjer samt ange de intentioner som skall styra
verksamheten inom och utvecklingen av ungdomsskolan m. m. Regering
och riksdag skall också fatta beslut om statliga ekonomiska resurser till
verksamheten. Sammanfattningsvis skall den centrala politiska nivån till
övervägande del svara för den långsiktiga styrningen av skolväsendet.

UbU 1980/81:38

6

Den centrala skoladministrativa nivån, SÖ, bör som sin viktigaste uppgift
ha att svara för att de av den centrala politiska nivån fastställda målen
och strategierna förverkligas. Det bör dessutom ankomma på SÖ att bidra
med underlag till de beslut om förändringar av målen som den centrala
politiska nivån har att fatta. SÖ bör på så sätt ansvara för den långsiktiga
planeringen av skolväsendet inom de ramar som den centrala politiska
nivån anger. Planeringen bör även innefatta redovisning av olika handlingsalternativ.
Till SÖ:s uppgift att verkställa de politiska besluten, att
utvärdera samt att långsiktigt och övergripande planera verksamheten
kommer uppgiften att aktivt ha tillsyn över att de politiska målen för
skolväsendet förverkligas samt fortlöpande bedriva forsknings- och utvecklingsarbete
avseende utvärdering, förändring och förbättring av utbildningsverksamheten.
Slutligen bör SÖ ha ansvaret för läroplansarbetet
för de skilda skolformerna och informationen om förändringar inom
skolområdet.

Den regionala skoladministrativa nivån, dvs. länsskolnämnderna, bör
fungera som den statliga skoladministrationens fältorganisation och som
sådan ansvara för utveckling, samordning och planering av skolväsendet i
länet. Nämnderna skall se till att målen och riktlinjerna för skolan förverkligas.
Vidare skall de stimulera och stödja kommunerna i deras arbete med
skolans utveckling.

Den kommunala, lokala skoladministrativa nivån, dvs. skolstyrelserna
och landstingens utbildningsnämnder, skall ha ett driftansvar för skolans
verksamhet inom ramen för fastlagda mål och strategier samt inom ramen
för de planer som fastställs på och det utvecklingsstöd som erhålls från
central och regional administrativ nivå. Genom sina politiska organ har de
enskilda kommunerna ett ansvar även för utvecklingen av utbildningsverksamheten.

Utskottet vill i sammanhanget anföra följande.

Även om man fortsättningsvis bör eftersträva en begränsning av den
centrala, statliga styrningen av skolans verksamhet, måste enligt utskottets
mening principen om en likvärdig utbildningsstandard i hela landet
ligga fast. Utskottet erinrar om att mål och riktlinjer samt huvudmoment i
den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 80) gjorts bindande. Mot decentraliseringssträvandenas
i sig angelägna syfte att skapa större utrymme för
hänsyn till lokala förutsättningar samt att öka inflytandet från föräldrar,
elever i skolan, anställd personal och andra berörda måste hela tiden
ställas strävandena efter likvärdighet i utbildningen. 1 denna balansgång
mellan lokalt och centralt inflytande anser utskottet i likhet med föredragande
statsrådet att följande principiella utgångspunkter bör iakttas avseende
statliga åtaganden. Mål och riktlinjer för skolan måste fastställas av
centrala politiska instanser. Grundläggande rättssäkerhetskrav för elever
och personal bör tillgodoses genom centralt beslutade bestämmelser. Regering
och riksdag måste också ha ett ansvar för att skolan ger erforderlig
hjälp till elever med svårigheter och särskilda behov, varvid olika minori -

UbU 1980/81:38

7

tetsgruppers behov särskilt bör uppmärksammas. Vidare krävs centrala,
statliga instrument för att slå vakt om grundläggande principer i vad avser
elev- och personalmedverkan och arbetssättets utveckling samt samarbetet
såväl mellan hem och skola som mellan skola och arbetsliv.

Det lokala åtagandet bör utgå från en hög grad av eget ansvar för driften
av skolan i enlighet med regeringens förslag. 1 detta ansvar bör finnas stort
utrymme för initiativ när det gäller organisationen av skolan och uppläggningen
och planeringen av arbetet i skolan samt resursanvändningen.

I motion 1980/81:2010 (yrkandena 1 a samt 3 i denna del) yrkas avslag på
propositionen i vad gäller riktlinjer för den statliga skoladministrationens
roll och uppgifter på central och regional nivå samt begärs förslag om nya
riktlinjer. De i propositionen föreslagna riktlinjerna bygger enligt motionärerna
på en otillräcklig analys.

Utskottet, som erinrar om att förslagen i propositionen har föregåtts av
ett omfattande utredningsarbete och tillstyrkts av en bred remissopinion,
föreslår att riksdagen med avslag på motion 1980/81:2010 yrkandena 1 a
samt 3 i denna del godkänner vad som i proposition 1980/81: 107 förordats
om riktlinjer för den statliga skoladministrationens roll och uppgifter på
central och regional nivå.

1.1 Skolans kvalitativa utveckling

Utskottet behandlar i det följande bl. a. den långsiktiga och övergripande
planering som i huvudsak rör skolans kvalitativa utveckling. Hit hör forsknings-
och utvecklingsarbete, personalutveckling, utvärderingsarbete, läroplansarbete,
läromedelsutveckling och elevvård.

Föredraganden har i proposition 1980/81:97 om skolforskning och personalutveckling
utförligt behandlat forsknings- och utvecklingsarbetet
(propositionen behandlad i UbU 1980/81:37). I föreliggande proposition
1980/81: 107 erinras om att forskningsverksamheten framdeles bör ges en
långsiktig prägel och främst belysa problem och konsekvenser avseende
långsiktiga handlingsalternativ. Föredragande statsrådet utgår från att SÖ
bör ha det centrala ansvaret för forskningen inom skolsektorn och vuxenutbildningen.
Vad gäller ansvaret för utvecklingsarbetet bör detta enligt
föredraganden i större utsträckning än tidigare ligga på lokal nivå. SÖ bör,
främst med hjälp av länsskolnämnderna, följa det lokala utvecklingsarbetet,
samla och till fältet återföra erfarenheter från detta arbete. Nära
förknippad med det lokala utvecklingsarbetet är personalutvecklingen.
Förslag härom framläggs likaså i proposition 1980/81:97.

Planering av skolans verksamhet och utveckling oavsett om den sker på
lång eller kort sikt och oavsett om den sker på central, regional eller lokal
nivå förutsätter enligt föredragande statsrådet en fortlöpande utvärdering
av verksamheten. Denna utvärdering blir i stor utsträckning en lokal

UbU 1980/81:38

8

angelägenhet till följd av det ökade lokala ansvaret för skolan. Föredraganden
menar emellertid att detta lokala ansvar, kopplat till bl. a. en friare
resursanvändning, också medför ökade krav på att SÖ centralt följer vad
som händer lokalt både i fråga om organisation, resursfördelning och
resultat. Som en mellaninstans bör härvid länsskolnämnderna fungera.
Dessa skall genom verksamhet på fältet bl. a. svara för jämförelser mellan
kommunerna och mer systematiskt än för närvarande förmedla erfarenheter
till SÖ. Den centrala utvärderingen kan emellertid inte, påpekar föredragande
statsrådet, enbart baseras på resultat från den utvärdering som
sker på länsnivå och kommunal nivå. Även en mer teoretiskt inriktad
forskning är ett naturligt inslag i den centrala .utvärderingen.

Utskottet, som instämmer i vad som anförts i proposition 1980/81:107
om utvärderingsarbetet, vill stryka under att den statliga skoladministrationens
utvärderingsuppgifter utgör grundläggande inslag i en aktiv tillsyn
av utbildningsverksamheten i syfte att bl. a. vidmakthålla och främja en
likvärdig utbildningsstandard i hela landet.

När det gäller läroplansarbetet anför föredragande statsrådet att utformningen
av mål och riktlinjer för skolans verksamhet liksom avvägningen av
läroplanernas innehåll måste vila på allmänna värderingar och förutsätta
politiska ställningstaganden. Det innebär bl. a. att regeringen dels beslutar
om mål och riktlinjer för grundskolan och gymnasieskolan samt om timplaner
i enlighet med riksdagsbeslut för grundskolan och för gymnasieskolans
linjer, dels fastställer kursplaner med mål och huvudmoment för
ämnen inom grundskolans gemensamma sektor och inom gymnasieskolans
linjer.

Skoladministrativa kommittén (SAK) föreslog i sitt betänkande (SOU
1980:5) Förenklad skoladministration - principer för ny organisation att
delar av tim- och kursplanearbetet för lokalt arbetsmarknadsanknutna
specialkurser i gymnasieskolan skall decentraliseras till lokal nivå inom
vissa centralt fastlagda resurs- och timplaneramar. Föredragande statsrådet
ansluter sig till detta förslag.

I motion 1980/81:2010 (yrkande 2) anförs att uppläggning och inriktning
av lokalt arbetsmarknadsanknutna specialkurser i gymnasieskolan bör utarbetas
i samråd mellan skolmyndigheten och lokala fackliga organisationer.
Därvid bör enligt motionärerna beaktas att företagsintressen ej får
inskränka elevernas behov av en bred och allsidig utbildning.

Utskottet erinrar om att SÖ i sitt läroplansarbete reguljärt samarbetar
med företrädare för arbetsgivare och arbetstagare - ofta sammanslutna i
yrkesnämnder - vilka bistår med den sakkunskap som krävs för att den
gymnasiala yrkesutbildningen i fråga om innehåll fortlöpande förnyas och
förbättras i takt med utvecklingen inom näringsliv och arbetsmarknad.
Utskottet utgår från att detta även kommer att gälla när SÖ fastställer de
tim- och kursplaneramar som i det här sammanhanget kommer i fråga. Då

UbU 1980/81:38

9

syftet med förslaget bl. a. är att nå en bättre anknytning till det lokala
arbetslivets behov förutsätter utskottet att det lokala planeringsrådet och/
eller yrkesråden medverkar i planeringen av de ifrågavarande specialkurserna.
1 dessa lokala organ finns bl. a. arbetstagare företrädda. De lokalt
arbetsmarknadsanknutna specialkurserna bör i likhet med övriga specialkurser
ge en bred och allsidig utbildning och likvärdig kompetens för
yrkesutövning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motion 1980/81:2010 yrkande 2 godkänner vad som i proposition
1980/81:107 förordats om läroplaner för lokalt arbetsmarknadsanknutna
specialkurser i gymnasieskolan.

Utredningen om läromedelsmarknaden (ULÄ) har i sitt betänkande
(SOU 1980:15) Läromedlen i skolan framlagt vissa förslag om inriktningen
och utformningen av de statliga insatserna på läromedelsområdet. Betänkandet
bereds för närvarande inom regeringskansliet. I avvaktan på beredningen
är inte föredraganden beredd att gå närmare in på frågan om SÖ:s
uppgifter på läromedelsområdet.

Föredraganden anser att elevvårdsarbetet inte kan avskiljas från annan
skolverksamhet. Elevvårdsarbetet är inte en specialistfunktion. I den mån
särskilda problem dyker upp och speciella åtgärder måste vidtas behöver
dock skolledning och lärare hjälp av särskild expertis. Att organisera
elevvårdsarbetet är en kommunal angelägenhet. Något särskilt statsbidrag
för elevvårdsverksamheten utgår inte. Statsrådet anför sammanfattningsvis
att den statliga skoladministrationens arbetsuppgifter inom elevvårdsområdet
bör minska. Detta uttalande avser de speciella resurser som för
närvarande finns hos SÖ och länsskolnämnderna för handläggning av
elevvårdsfrågor. För länsskolnämndernas del innebär detta enligt föredraganden
att länsskolpsykologtjänsterna bör avvecklas. Utskottet återkommer
till denna fråga i avsnittet om SÖ:s och länsskolnämndernas personalresurser.

1.2 Gymnasieskolans organisation

När det gäller gymnasieskolans organisation anser föredragande statsrådet
att SÖ även i fortsättningen skall ha huvudansvaret för den långsiktiga
planeringen. Hit räknar föredraganden även arbetet med anslagsframställning
och långtidsbedömning.

Utskottet finner anledning att först erinra om nuvarande ordning för de
årliga organisationsbesluten för gymnasieskolan. Regeringen framlägger i
budgetpropositionen förslag till riksdagen om dimensionering av gymnasieskolan
för nästföljande budgetår. Dimensioneringsförslaget, som omfattar
både förslag till totaldimensionering och förslag till dimensionering av

UbU 1980/81:38

10

gymnasieskolans olika grupper av studievägar, behandlas av riksdagen
under våren.

På grundval av underhandsbesked om regeringens förslag till riksdagen
om gymnasieskolans dimensionering och framställningar från kommunerna
fattar SÖ i december varje år ett preliminärt organisationsbeslut avseende
nästföljande läsår (budgetår). Beslutet anger vilka studievägar som
avses anordnas i varje kommun med gymnasieskola.

Den nuvarande beslutsordningen innebär i princip att regering och riksdag
beslutar om det totala antalet platser som får disponeras för gymnasieskolans
stora ram (längre studievägar), resp. lilla ram (specialkurser som
är kortare än ett år eller som har särskilda inträdeskrav). Beslutet ger
också vägledning om hur platser skall fördelas mellan studievägar av olika
längd och inriktning. Vidare bemyndigas SÖ att, om så erfordras, omfördela
platser mellan de olika ramarna.

SÖ har efter organisationsbeslutet i december i huvudsak medgivit de
förändringar i dimensioneringen av studievägarna som föranletts av kommunernas
önskemål. Det har visat sig vara svårt att åstadkomma ett
utbildningsutbud som inte blir starkt beroende av kommunernas resurser
och de sökandes intressen. Arbetsmarknadens behov har inte tillräckligt
kunnat beaktas.

Regeringen föreslår nu sådana förändringar i formerna för besluten om
dimensionering av gymnasieskolan att de dels ökar möjligheterna för riksdag
och regering att styra inriktningen av utbildningsutbudet på gymnasial
nivå, dels ger möjlighet att snabbare möta nya behov och tillgodose efterfrågan
på olika typer av gymnasieskolutbildning, dels ökar det lokala och
regionala inflytandet över planeringen av den gymnasiala utbildningen.
Genom det senare avses snabba justeringar möjliggöras, när så erfordras,
även på ett sent stadium i planeringsprocessen.

Regering och riksdag föreslås liksom hittills fastställa totaldimensioneringen
av gymnasieskolan och fördelningen på olika utbildningssektorer i
vad avser hela riket. I syfte att åstadkomma en mera långsiktig planering
bör regeringens och riksdagens beslut i stället för nuvarande ettårsbeslut
utformas som flerårsramar om tre år, där dimensioneringsbeslutet för det
andra och tredje året ges formen av bemyndigande till regeringen om
planeringsramar. Dimensioneringen bör uttryckas i årselevplatser och fördelas
på ett antal sektorer som bättre än för närvarande avspeglar arbetslivets
efterfrågan på utbildade med viss inriktning. Följande sex sektorer
föreslås, nämligen 1. Humanistisk och samhällsvetenskaplig sektor, 2.
Vård-, social och konsumtionsteknisk sektor, 3. Ekonomisk och merkantil
sektor, 4. Teknisk och naturvetenskaplig sektor, 5. Teknisk och industriell
sektor samt 6. Jordbruks- och skogsbrukssektor.

Beslut om fördelningen av årselevplatser på sektorsramar för resp. län
(länsramar) bör enligt propositionen fattas av SÖ. Länsskolnämnderna har
därefter att besluta om gymnasieskolans organisation i varje kommun med

UbU 1980/81:38

II

gymnasieskola inom resp. län. Länsskolnämndernas beslut skall avse omfattningen
av varje studieväg för sig, dvs. avse bestämd linje eller specialkurs.

När det gäller fastställandet av antalet elevplatser i intagningsklasser
inom planeringssystemet måste, anför föredragande statsrådet, hänsyn tas
till att flera sektorer innehåller studievägar av olika längd. En förskjutning
av elevintresset inom en sådan utbildningssektor, exempelvis från tvååriga
till treåriga studievägar, kan få betydande, och icke förutsedda kostnadskonsekvenser.
Föredraganden föreslår därför att de centrala besluten om
gymnasieskolans dimensionering uttrycks som antal årselevplatser per
sektor. Större utrymme för lokal och regional handlingsfrihet inom de
ramar som länen får disponera skapas härigenom.

Syftet med den nu föreslagna beslutsordningen för gymnasieskolans
organisation är att tillförsäkra regering och riksdag ett säkrare grepp om
det gymnasiala utbildningsutbudets inriktning. Därför bör enligt regeringsförslaget
någon omfördelning mellan sektorerna inte komma i fråga, sedan
det årliga beslutet om fördelning av årselevplatser på sektorer har fattats
av riksdagen.

Enligt regeringsförslaget skall det nya systemet träda i kraft fr. o.m.
läsåret 1983/84. Beslutsprocessen får anpassas till de nya reglerna redan
under hösten 1982.

1 propositionen behandlas också ordningen för de beslut som avser vissa
mindre frekventa utbildningar i gymnasieskolan, främst inom det yrkesinriktade
området, vilka avser en begränsad arbetsmarknad. Det anförs att
beslut om vissa lågfrekventa studievägar av riksintresse även i framtiden
bör fattas centralt av SÖ. Det bör även i fortsättningen hos SÖ finnas
detaljerad kännedom om gymnasieskolans faktiska dimensionering och om
utbildningarnas lokalisering. För att garantera detta är det nödvändigt,
menar föredraganden, att SÖ med hjälp av en särskild rapporteringsrutin
kan följa förändringar i gymnasieskolorganisationen i länen.

Utskottet, som inte har något att erinra mot det föreslagna planeringssystemet,
föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats om flerårsramar
för dimensioneringen av gymnasieskolan och årliga beslut om gymnasieskolans
organisation.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1980/81:1297 och
1980/81:2007, i vilka föreslås ökade möjligheter att lokalisera gymnasiala
utbildningar till orter som inte är gymnasieorter (g-orter).

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Hela riket är indelat i gymnasieregioner, vilka primärt fungerar som
rekryteringsområden för en eller flera gymnasieskolor med ett brett utbud
av både teoretiska och yrkesinriktade linjer. Detta innebär att alla ungdomar
vid sitt val av fortsatta studier efter grundskolan i princip skall ha
tillgång till en gymnasieskola med åtminstone samtliga treåriga linjer och

UbU 1980/81:38

12

ett antal tvååriga teoretiska och yrkesinriktade linjer. Valet av studieväg i
gymnasieskolan skall således ej behöva begränsas av att på viss ort finns
tillgänglig en gymnasieskola med endast en eller ett fåtal linjer. Gymnasieskola
med ett så rikhaltigt utbud av studievägar som möjligt har i de flesta
fall av praktiska och ekonomiska skäl lokaliserats till ort i regionen där det
största elevunderlaget finns.

Utskottet är medvetet om de i motionerna 1980/81: 1297 och 1980/
81: 2007 aktualiserade elevsociala problemen som hänger samman med att
gymnasial utbildning inte kan anordnas på hemorten för alla elever. Utskottet
erinrar om den pågående försöksverksamheten med teoretiska
studievägar lokaliserade till icke g-orter genom särskild samordnad gymnasieskola,
typ B, i glesbygd (SSG-B). Regeringen avser att hos SÖ begära en
samlad utvärdering av detta försök (prop. 1980/81: 100 bil. 12, s. 315).
Enligt vad utskottet har inhämtat kommer ett särskilt utredningsarbete
inom regeringskansliet om flexibel skolplanering att bli slutfört under
våren 1981. Detta arbete väntas bl. a. beröra frågan om lokalisering av
gymnasial utbildning till icke g-ort.

I fråga om yrkesinriktad utbildning vill utskottet erinra om att det redan
nu finns vissa möjligheter att ”utlokalisera” sådan. Detta kan ske genom
att inbyggd utbildning förläggs till arbetsställe på annan ort än den ort där
gymnasieskolan är belägen. Genom samverkan mellan berörda kommuner
kan även andra delar av undervisningen samt tillsynen ske på
lokaliseringsorten, om erforderliga personella och materiella resurser
finns. Utbildningen administreras från den ort där gymnasieskolan är belägen.
Samma förhållande föreligger också beträffande gymnasial lärlingsutbildning.

Om det i en kommun för närvarande finns inrättad äldre specialkurs som
har nära motsvarighet i en linje och ett stadigt elevunderlag bedöms finnas
under åtminstone 4-5 år framöver bör det enligt utskottets bedömning
vara möjligt, om kommunen så önskar, att låta motsvarande linje ersätta
den befintliga specialkursen. Kraven på lokaler och utrustning kan dock
inte vara desamma som vid ett mer permanent anordnande av linjen.

Med hänvisning till vad som här har anförts anser utskottet att motionerna
1980/81:1297 och 1980/81:2007 inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

1.3 Skolbyggnader och stadigvarande undervisningsmateriel

Riksdagen har beslutat att avveckla statsbidraget till investeringar i
skolbyggnader fr. o. m. den 1 juli 1981 (prop. 1979/80:90 bil. 3, UbU 1979/
80: 3 y, FiU 1979/80:25, rskr 1979/80: 287). Enligt föredragandens uppfattning
bör SÖ:s uppgifter på skolbyggnadsområdet i vad avser skolor och
utbildningar med kommunalt och landstingskommunalt huvudmannaskap i
huvudsak begränsas till sådana uppgifter som sammanhänger med verkets
ansvar för skolans utveckling. SÖ bör därför även i fortsättningen ha viss

UbU 1980/81:38

13

kompetens och vissa resurser för utvecklingsuppgifter och rådgivningsverksamhet
på området. Utvecklingsarbetet bör främst inriktas på kartläggning
av nya och förändrade utbildningars lokalbehov och lokalutformning.
Vidare förordar föredraganden att SÖ som stöd för skolhuvudmännens
analys och beräkning av lokalbehov vid ny-, till- eller ombyggnad
av skollokaler utarbetar särskilda underlag för planeringen av skolans
fysiska miljö. Underlagen bör genomgående ha karaktären av allmänna
råd.

Utskottet som ansluter sig till den principiella uppläggningen av SÖ:s
framtida uppgifter på skolbyggnadsområdet som förordas i propositionen,
föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen föreslagits om
avveckling av statlig lokalbehovsprövning och skissritningsgranskning.

Beträffande stadigvarande undervisningsmateriel har riksdagen tidigare
beslutat (prop. 1978/79:95 bil. 4, UbU 1978/79:3y, FiU 1978/79:35, rskr
1978/79: 335) att statsbidraget till kostnader för anskaffande eller förhyrande
av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
fr.o.m. den 1 juli 1980 är begränsat till naturvetenskaplig linje, fyraårig
teknisk linje och näraliggande specialkurser, tvååriga yrkesinriktade linjer
och näraliggande specialkurser samt kommunal högskoleutbildning, den
senare i vad avser tekniska yrken och vårdyrken. Regeringen har i proposition
1980/81:116 föreslagit riksdagen att besluta att statsbidraget till landstingskommunerna
för anskaffande eller förhyrande av första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel skall upphöra fr. o. m. den 1 juli 1982.
Denna fråga har utskottet behandlat i betänkande 1980/81:32.

Bidraget bör enligt SAK ha en sådan storlek att det får en stimulanseffekt.
Föredraganden tar inte ställning till SAK:s förslag utan hänvisar till
att frågor bl. a. om bidragssystemet för undervisningsmateriel bereds inom
regeringskansliet.

Mot bakgrund av hur angeläget det för närvarande är att kommunerna
anordnar yrkesinriktade utbildningar, bland vilka många kräver dyrbara
investeringar, vill utskottet för sin del stryka under vad SAK anfört om det
framtida statsbidragets karaktär av stimulansbidrag. Utskottet utgår från
att denna aspekt beaktas under den fortsatta beredningen av frågan utan
att riksdagen behöver göra något särskilt uttalande.

1.4 Statsbidragsadministrationen

Föredragande statsrådet framhåller att förenklingen av statsbidragssystemet
för skolan och inordnandet av bidrag i annan statlig bidragsgivning
inte bara innebär administrativa fördelar utan även möjliggör ett ökat
lokalt ansvar för skolverksamheten. Utgångspunkterna för utvecklingsarbetet
inom statsbidragsområdet bör enligt föredraganden vara att bidragsreglerna
bör

UbU 1980/81:38

14

— främja en likvärdig utbildningsstandard i hela riket,

- beakta huvudmännens skilda förutsättningar att bedriva verksamheten,

— stå i överensstämmelse med ansvarsfördelningen i övrigt,

— främja decentralisering och ökad lokal beslutanderätt,

- stimulera till en effektiv verksamhet och en god hushållning av medel
hos såväl stat som huvudman samt

- utformas så att administrationen av statsbidragen blir enkel.

När det gäller principerna för ansvarsfördelningen inom statsbidragsadministrationen
bör enligt propositionen gälla att samma myndighetsnivå
skall svara såväl för beslut om underlag för statsbidrag som för kontroll
och granskning. Därvid bör i princip länsskolnämnderna ha hand om
statsbidrag i här nämnda avseenden till skolor med kommunal huvudman
och skolor med annan huvudman i de fall de har samma utbildningsinriktning
och bidragssystem. I övrigt bör SÖ ha hand om statsbidragen. Föredraganden
finnér inte skäl att föreslå någon ändring i att SÖ betalar ut
nästan samtliga statsbidrag för skolväsendet.

Utskottet har inte funnit anledning till något uttalande med anledning av
vad föredragande statsrådet anfört om statsbidragsadministrationen.

1.5 Personaladministration

Enligt föredragande statsrådet bör i princip alla tjänster som nu är
statligt reglerade också vara det i fortsättningen.

När det gäller tillsättningsmyndighet för statligt reglerade tjänster som
skolchef och skolledare föreslår regeringen följande.

Samtliga skolchefstjänster (skoldirektörer, biträdande skoldirektörer
och förste rektorer) med undantag av tjänst som rektor tillika skolchef bör
tillsättas av kommunen genom dess skolstyrelse. Besvär över skolstyrelsens
beslut bör kunna anföras direkt hos SÖ. Förslaget bör genomföras
den 1 juli 1982.

Tjänst som rektor och studierektor i grundskola, gymnasieskola, statlig
och kommunal vuxenutbildning samt som biträdande rektor vid gymnasieskola
bör tillsättas av länsskolnämnden. Motsvarande skall gälla tjänst
som rektor tillika skolchef. Förslaget bör genomföras den 1 juli 1982. När
det gäller tillsättning av skolledare vid specialskolor som avses i specialskolförordningen
(1965:478), privatskolor som avses i privatskolförordningen
(1967:270), riksinternatskolor. Bergsskolan i Filipstad och folkhögskolor
föreslås inte någon ändring av nuvarande tillsättningssystem.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om tillsättningsmyndighet
för statligt reglerade tjänster som skolchef, biträdande
skoldirektör, rektor och studierektor samt biträdande rektor.

Föredragande statsrådet anmäler att hon avser återkomma med förslag
till regeringen i fråga om anställningsformen för tjänst som lektor. Utskot -

UbU 1980/81:38

15

tet behandlar i det följande frågan om ordinarieskap för annan tjänst som
lärare.

Ordinarie tjänst som lärare inom skolväsendet tillsattes före den 1 januari
1977 med konstitutorial. I samband med att lagen (1976:600) om offentlig
anställning trädde i kraft den 1 januari 1977 avskaffades anställningsformen
konstitutorial.

Med giltighet från den 1 januari 1977 föreskrevs i skolförordningen att
ordinarie lärartjänst skulle tillsättas med förordnande tills vidare. I samband
härmed infördes en övergångsbestämmelse i skolförordningen att
äldre bestämmelser om konstitutorial skulle tillämpas på förordnande på
ordinarie tjänst som lärare vilket meddelats under något av åren 1977 och
1978. Motsvarande bestämmelser infördes även i sameskolförordningen
(1967:216, omtryckt 1980:437) och specialskolförordningen (1965:478).
Övergångsbestämmelsen har sedermera förlängts till att gälla t.o. m. utgången
av juni 1981. Av propositionen framgår att regeringen inte avser att
ytterligare förlänga övergångsbestämmelsen.

För närvarande tillsätts ordinarie tjänster som lärare av länsskolnämnd
eller — beträffande lektoraten — av SÖ. Icke-ordinarie lärartjänster tillsätts
av skolstyrelse. Av SÖ:s yttrande över betänkandet (SOU 1978:65)
Skolan. En ändrad ansvarsfördelning - avgivet av utredningen om skolan,
staten och kommunerna - framgår att av 2213 ordinarie tjänster som
ledigförklarades i oktober 1977 tillsattes 2006. Tjänsterna avsågs bli tillträdda
inför läsåret 1978/79. Enligt statistik från arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) tillsattes samma läsår av kommunerna efter lediganmälan till arbetsförmedlingen
ca 15000 heltidstjänster som lärare för hel termin eller
längre tid.

Föredragande statsrådet erinrar om att skolstyrelsernas roll vid tillsättningen
av icke-ordinarie tjänster under 1970-talet har förändrats från att ha
avsett anställningar med sämre förmåner än för ordinarie lärare till att gälla
anställningar med i stort sett samma förmåner som gäller för ordinarie
lärare. Mot bakgrund av att någon väsentlig skillnad mellan ordinarie
lärartjänster som tillsätts efter utgången av juni 1981 och icke-ordinarie
lärartjänster inte längre kommer att finnas, föreligger enligt föredragande
statsrådets mening inte något skäl att i fortsättningen inrätta eller återbesätta
ordinarie lärartjänster.

Vad som i propositionen föreslås i fråga om ordinarieskapet för lärare
inom skolväsendet bör enligt föredragande statsrådet tillämpas också beträffande
andra statliga eller statsunderstödda skolor såsom särskolan,
sameskolan, specialskolan, statsunderstödda privatskolor och folkhögskolor.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om avveckling
av systemet med ordinarie tjänster som lärare.

Utskotter anser i likhet med föredraganden att förslagen rörande tjänster
som lärare i skolväsendet och anställning av lärare bör genomföras den 1

UbU 1980/81:38

16

juli 1982, vilket innebär att ordinarie lärartjänster inte bör få ledigkungöras
efter utgången av juni 1981.

En fråga som har samband med förändringen av anställningsformen är
anställningstryggheten för lärare.

Regeringen hemställer att riksdagen godkänner vad som i propositionen
har anförts om anställningstryggheten för lärare med statligt reglerad anställning.

Såvitt nu är i fråga innehåller propositionen för det första en redogörelse
för förhållandet mellan lagen om offentlig anställning och lagen om anställningsskydd.
Det är i första hand lagen om offentlig anställning som är
tillämplig på det statligt reglerade lärarområdet, när det gäller tvångsentlediganden
m. m. Sålunda är t. ex. regeln om upplösning av anställningsförhållandet
och den därmed sammanhängande skadeståndsregeln i lagen om
anställningsskydd (39 §) inte tillämpliga på statligt reglerad anställning.
För det andra finns i propositionen ett uttalande av föredragande statsrådet
om att regeringen bör vara beredd att överväga möjligheten att i sådana
turordningsregler vid uppsägning m.m., som fastställs genom förordning,
låta anställning under viss längre tid få tillgodoräknas oavsett anställningskommun.
I sammanhanget sägs att lärares flyttning mellan kommunerna
därigenom skulle underlättas. Utskottet finner det angeläget att en sådan
ordning kommer till stånd.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen
anförs om anställningstrygghet för lärare med statligt reglerad anställning.

I propositionen behandlar föredragande statsrådet även frågan om betyg
i lärarutbildningen. Härvid erinrar hon om grunddragen i det nuvarande
systemet för tillsättning av lärartjänster och uppehåller sig främst vid
meritvärderingen vid ansökan till lärartjänst. Det nuvarande poängmässiga
meritvärderingssystemet bygger bl. a. på förekomsten av kvalitetsbetyg i
lärarutbildningen, dvs. betyg enligt en mer än tvågradig skala, såväl i
lärarskicklighet som i olika ämnen. Föredragande statsrådet avvisar att
lärartjänster tillsätts enbart med utgångspunkt i antalet tjänsteår. Kvalitetsbetyg
i lärarutbildningen bör enligt föredragandens mening finnas kvar.

Föredraganden åberopar undersökningar som visar att det föreligger en
positiv korrelation mellan betyg i ämnesteori och i lärarskicklighet. De
som har höga betyg i ämnesteori har ofta också högt betyg i lärarskicklighet
och tvärtom. Med beaktande av denna omständighet anser föredraganden
att betyget i lärarskicklighet bör kunna tas bort. Sådana betyg bör
ges sista gången höstterminen 1981. Åtgärden får dock enligt föredraganden
inte uppfattas så att den teoretiska delen av lärarutbildningen skulle
vara den viktigaste. Föredraganden avser att återkomma till regeringen
med förslag till särskilda föreskrifter om betyg i lärarutbildningen i enlighet
med vad som förordats i propositionen.

UbU 1980/81:38

17

Riksdagen bereds nu tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
om betyg i lärarutbildningen.

I motion 1980/81:1962 förordas att endast betygen godkänd och icke
godkänd skall finnas som bedömning av både lärarskicklighet och ämnesteori.
1 motion 1980/81:2001 avvisas förslaget att helt avskaffa betyget i
lärarskicklighet. Betygen godkänd resp. icke godkänd bör enligt motionen
finnas kvar i lärarskicklighet (yrkande 5). Motionärerna accepterar med
visst förbehåll att kvalitetsbetyg bibehålls i ämnesteori. I en särskild utredning
bör enligt motionärerna sambandet mellan kvalitetsbetyg i ämnesteori
inom lärarutbildningen och inom högskolan i övrigt behandlas (yrkande 6 i
denna del).

Utskottet kan inte instämma i vad som föreslås i propositionen beträffande
betyg i lärarskicklighet. Utskottet anser att man i lärarutbildningen
måste kunna ge uttryck för en studerandes olämplighet för läraryrket.
Detta bör kunna ske medelst betyget icke godkänd i lärarskicklighet. I
övriga fall bör endast betyget godkänd i detta ämne kunna komma i fråga.
Va'd utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av proposition 1980/
81: 107 och med bifall till motionerna 1980/81: 1962 i denna del samt 1980/
81: 2001 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet ansluter sig till vad som anförts i propositionen om att de
kvalitetsbetyg i lärarutbildningen som avser ämnesteori skall bibehållas.
Utskottet föreslår således att riksdagen beträffande betyg i ämnesteori i
lärarutbildningen med anledning av proposition 1980/81:107 och med avslag
på motionerna 1980/81: 1962 i denna del och 1980/81:2001 yrkande 6 i
denna del som sin mening ger detta till känna för regeringen.

Ett slopande av betyget i lärarskicklighet får — påpekar föredraganden
— konsekvenser för det nuvarande meritvärderingssystemet. Föredraganden
räknar med att av SÖ ändrade anvisningar skall kunna tillämpas
fr. o. m. den 1 juli 1982. En bedömning av den sökandes skicklighet måste
enligt propositionen ingå, eller under alla omständigheter kunna ingå, i
tillsättningsunderlaget.

I två motioner behandlas principerna för meritvärdering och utformning
av meritvärderingssystemet. Det föreslås i motion 1980/81: 1288 att SÖ bör
göra en översyn av principerna för meritvärdering av studier eller examina
vid utländska universitet och högskolor vid sökande av tjänst inom skolväsendet.
I motion 1980/81:2001 begärs fortsatt utredning av meritvärderingssystemet
(yrkande 6 i denna del). Med anledning av den översyn av
meritvärderingssystemet som SÖ till följd av regeringsförslaget har att
göra föreslår också motionärerna riktlinjer för utformningen av meritvärderingssystemet
vid tillsättning av tjänst som lärare (yrkande 7). I syfte att
minska den relativa betydelsen av meritpoängen för ämnesbetygen bör
enligt motionärerna i meritvärderingssystemet också ingå meriter som
förvärvas genom medverkan i försöksverksamhet, lokalt utvärderingsar 2

Riksdagen 1980/81. 14 sami. Nr 38

UbU 1980/81:38

18

bete, ledning av projekt av olika slag m. m. Vidare finns det enligt motionärernas
mening anledning att i högre grad än för närvarande räkna fortbildning
och vidareutbildning som merit.

Utskottet vill i sammanhanget anföra följande.

Vid tillsättning av statligt reglerade tjänster skall enligt lagen om offentlig
anställning fästas avseende endast vid sakliga grunder såsom förtjänst
och skicklighet. Vid tillämpning härav på tjänst som lärare gäller som
befordringsgrunder särskilt 1. undervisningsskicklighet och nit, 2. kunskaper
och färdigheter i ämnen som hör till tjänsten eller på annan grund kan
vara av betydelse vid tjänstens utövande samt 3. längden av väl vitsordad
tjänstgöring (17 kap. 29 § skolförordningen, 1971:235, omtryckt
1979:717). För tillämpningen av nämnda bestämmelser i 17 kap. 29 §
skolförordningen skall SÖ meddela anvisningar, som skall innehålla grunder
för poängmässig värdering av meriter i den mån det är möjligt (30 § i
samma kapitel). I 17 kap. 31 § skolförordningen föreskrivs däijämte att det
i varje särskilt fall skall prövas om sådana förhållanden föreligger som bör
påkalla ändring av det bedömande som grundas på den poängmässiga
värderingen enligt 30 §. Hänsyn skall därvid tas till meriter som icke kan
poängmässigt värderas, såsom bl. a. skicklighet som ådagalagts på annat
sätt än genom betyg och fortsatta studier.

Det av SÖ tillsammans med lärarorganisationerna utarbetade meritvärderingssystemet
är avsett som ett hjälpmedel vid urval bland sökande till
lediga lärartjänster. Enligt systemet ges siffermässiga meritpoäng för ett
antal tänkbara meriter. Det är dock omöjligt att här fånga in allt som kan
anses meriterande för en lärare och ge detta en lagom hög poängsiffra. För
tillsättningsmyndigheten föreligger emellertid skyldighet - som utskottet
nyss erinrat om - att ta hänsyn till icke poängvärderade meriter som den
sökande åberopar. Det är enligt utskottets uppfattning inte i enlighet med
skolförordningens anda, om den enligt en grov schablon siffermässigt
framräknade meritpoängen blir automatiskt utslagsgivande vid tillsättning
av tjänst som lärare.

Utskottet anser att nu gällande bestämmelser i skolförordningen ger
utrymme för att väga in meriter av det slag som anförs i motionerna 1980/
81:1288 och 1980/81:2001. Utskottet finner det därför inte påkallat med ett
särskilt uttalande av riksdagen i denna fråga. Riksdagen bör med hänvisning
till vad utskottet här har anfört avslå motionerna 1980/81:1288 och
1980/81:2001 yrkandena 6 i denna del och 7.

1.6 Besvär över beslut av skolmyndighet

Föredragande statsrådet anför beträffande besvär över beslut av skolmyndighet
att överprövning endast skall få ske i en enda instans. Besvär
över beslut av styrelsen för skolan om tillsättning av skolchefs- och lärartjänster
bör enligt propositionen får anföras direkt hos SÖ. Denna ordning

UbU 1980/81:38

19

föreslås i samtliga sådana ärenden där förvaltningsbesvär även i framtiden
får anföras. Som skäl härför anförs att behovet av enhetlighet och likformighet
i handläggningen av vissa ärenden är så uttalat att besvär över
styrelsens beslut i sådana fall bör få föras i en för hela landet central
instans.

För lärare inom den statliga högskolan gäller att besvär över en lokal
högskolemyndighets tillsättningsbeslut kan anföras hos universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) och fullföljas hos regeringen. Enligt föredragandens
mening talar många skäl för ett enhetligt ställningstagande till besvärs-
och fullföljdsmöjligheterna för lärare både inom det allmänna skolväsendet
och inom högskolan. Inom regeringskansliet bereds för närvarande
lärartjänstutredningens betänkande (SOU 1980: 3) Lärare i högskolan
med förslag till ny tjänsteorganisation för högskolan samt ordning för
anförande av besvär över beslut om tjänstetillsättning. Frågan om möjligheterna
för lärare att fullfölja besvär över tjänstetillsättningsbeslut hos
regeringen bör enligt föredragande statsrådets mening beredas i ett sammanhang.
Föredraganden är därför inte för närvarande beredd att föreslå
någon ändring av gällande bestämmelser om rätt att anföra besvär hos
regeringen över beslut i ärenden om tillsättning av statligt reglerad tjänst
och vikariat på sådan tjänst.

Beträffande beslut av länsskolnämnd bör enligt propositionen i huvudsak
gälla att besvär får anföras hos SÖ som enda prövningsinstans i
samtliga överklagbara frågor utom i fråga om beslut om tjänstetillsättning,
basresurser, gymnasieskolans årliga organisation och skolenheter. I dessa
ärenden bör i varje fall tills vidare på sätt som nu sker besvär över beslut
kunna fullföljas hos regeringen.

I motion 1980/81:2016 avvisas tanken på att SÖ skall vara slutlig besvärsinstans
i det föreslagna tjänstetillsättningsförfarandet. Motionären
föreslår att besvär över beslut av styrelsen för skolan bör få anföras hos
länsskolnämnden. I annat fall skulle det kunna befaras, menar motionären,
att SÖ skulle komma att betraktas som en central myndighet för länsskolnämnderna.

Utskottet, som konstaterar att länsskolnämnden är ett regionalt organ
underställt SÖ, anser det angeläget att besvärsärenden får en enhetlig och
likformig behandling hos en för hela landet central instans. Utskottet
avstyrker därför motion 1980/81:2016 och föreslår att riksdagen godkänner
vad som i proposition 1980/81: 107 förordats om besvär över beslut av
skolmyndighet.

2 Den statliga skoladministrationens organisation, ledning och personalresurser Den

statliga skoladministrationen består i dag av många olika organ med
varierande koppling till varandra och till den centrala myndigheten, SÖ.

UbU 1980/81:38

20

Fortbildningsavdelningarna är formellt knutna till resp. länsskolnämnd
men står verksamhetsmässigt direkt under SÖ:s ledning. På regional nivå
finns länsskolnämnderna. Regionala organ för arbetsmarknadsutbildningen
(AMU) är kursstyrelserna. De är på den centrala nivån kopplade till
såväl SÖ som arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och på den regionala nivån
till länsarbetsnämnderna. De har en relativt obetydlig anknytning till länsskolnämnderna.
På den lokala nivån finns vissa statliga skolor, t. ex.
specialskolor, sameskolor, statens skolor för vuxna och utbildningscentra
för AMU. Verksamhetsmässigt är dessa skolor i varierande utsträckning
knutna till både den regionala organisationen - länsskolnämnd resp. kursstyrelse
— och den centrala organisationen, nämligen SÖ resp. SÖ och
AMS.

Särskilda tjänsteorganisationer, såsom gymnasieinspektionen och skolkonsulentorganisationen
hos SÖ samt fortbildningskonsulent- och länsskolpsykologorganisationerna
vid länsskolnämnderna, har också kommit
att verka eller uppfattas som delvis fristående inom den statliga skoladministrationen.

Föredragande statsrådet anför att det här beskrivna organisationsmönstret
skapar svårigheter för ledning och samordning av verksamheten
inom den statliga skoladministrationen. Oklarheter i de olika organens roll
och i kompetensfördelningen dem emellan skapar också risker för dubbelarbete
och ineffektivt resursutnyttjande. Överblicken och kontrollen av
tillgängliga resurser försvåras.

SÖ är för närvarande central förvaltningsmyndighet för ärenden om
utbildning med undantag av statlig högskoleutbildning och sådan kommunal
högskoleutbildning som regeringen anger särskilt. Föredragande statsrådet
föreslår i fråga om SÖ:s ämbetsområde i stort inga förändringar med
undantag för den kommunala högskoleutbildningen.

Det centrala myndighetsansvaret för den kommunala högskolan är för
närvarande delat mellan SÖ och UHÄ. Föredraganden föreslår att UHÄ
tilldelas hela det centrala myndighetsansvaret för frågor som gäller all
högskoleplanering, dvs. utbildningens dimensionering, innehåll och organisation
samt lokalisering, anslagsframställning och antagningsfrågor. Eftersom
delar av den kommunala högskolan är integrerad med gymnasieskolan
och har samma lärare, skolledare, lokaler och utrustning som
gymnasieskolan, anser föredragande statsrådet att det kamerala ansvaret
för statsbidrag till denna del av den kommunala högskoleutbildningen även
i fortsättningen bör vila på SÖ. Det kamerala ansvaret för övriga statsbidrag
till kommunal högskoleutbildning bör föras över till högskolemyndighet.
Förändringen avses efter visst utredningsarbete träda i kraft den 1
juli 1982.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen har
förordats om det centrala tillsynsansvaret för kommunal högskoleutbildning.

UbU 1980/81:38

21

När det gäller SÖ:s uppgifter på folkbildningsområdet har vissa förändringar
föreslagits i proposition 1980/81: 127 om folkbildning m.m. Denna
fråga behandlar utskottet i betänkande 1980/81:36. Såvitt avser SÖ:s uppgifter
inom AMU kan enligt föredragande statsrådet förändringar senare
komma att föreslås till följd av arbetet inom utredningen (A 1980:02) om
arbetsmarknadsutbildning och utbildning i företag.

Länsskolnämnderna bör liksom hittills - anser föredraganden - ha
inseende över det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan, den kommunala
vuxenutbildningen, grundutbildningen för vuxna samt i förekommande
fall statlig vuxenutbildning och enskild undervisningsverksamhet.

2.1 Skolöverstyrelsens organisation och ledning

Föredragande statsrådet anser det inte möjligt att vid utformningen av
SÖ:s organisation en gång för alla åstadkomma en organisationsstruktur
som är den bästa. Organisationen måste byggas upp för fortlöpande utveckling
och anpassning, där det gäller att successivt finna nya former.
Uppbyggandet av en organisation måste dock baseras på vissa ramar,
fastställda av riksdag och regering.

När det gäller SÖ:s uppdelning på avdelningar anser föredraganden i
likhet med SAK och de flesta remissinstanserna att den obligatoriska
skolan har en tillräckligt stor omfattning och en sådan homogenitet att den
kan bilda underlag för en egen avdelning. Vissa skäl talar för att den
samverkan som redan förekommer mellan gymnasieskolan och den del av
den kommunala vuxenutbildningen som motsvarar gymnasieskolan borde
utvecklas ytterligare. En ökad samordning av detta slag skulle sannolikt
främjas genom att de båda utbildningsformerna sammanfördes till en enhet
inom SÖ. Med hänsyn till arbetet inom gymnasieutredningen och utredningen
om kommunal vuxenutbildning är regeringen emellertid inte nu
beredd att föreslå ett sammanförande av uppgifter som rör gymnasieskolan
och den kommunala vuxenutbildningen till en enda enhet.

Frågan om ett sammanförande av uppgifter som rör gymnasieskolan och
den kommunala vuxenutbildningen till en enda enhet inom SÖ bör, anför
föredraganden, kunna prövas på nytt när ökad klarhet nåtts om gymnasieskolans,
den kommunala vuxenutbildningens och arbetsmarknadsutbildningens
framtida inriktning och organisation.

I propositionen föreslås sålunda att SÖ organiseras på tre sakenheter,
nämligen

- en avdelning för den obligatoriska utbildningen,

- en avdelning för gymnasieskolutbildning samt

- en avdelning för vuxenutbildning (statlig och kommunal vuxenutbildning,
grundutbildning för vuxna, folkhögskolor och folkbildning samt
arbetsmarknadsutbildning).

De tre avdelningarna skall enligt förslaget ha ett samlat ansvar för

3 Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 38

UbU 1980/81:38

22

verksamheten inom resp. utbildningssektor. De skall alltså ha ansvar för
planering, statsbidragsfrågor, utveckling och tillsyn av verksamheten inom
sektorn i fråga. Verksamheten bör härigenom kunna styras mer integrerat
än vad som sker i dag. Organisationen bör också skapa förutsättningar för
en mer systematisk planeringsverksamhet inom de skilda utbildningssektorerna.
Det genom den förordade organisationen samlade ansvaret för
planering och utveckling av resp. utbildningssektor bör enligt föredraganden
även minska lednings- och samordningsproblemen.

Inom SÖ finns många uppgifter som kräver samarbete över enhetsgränserna.
I propositionen anförs att tekniken med s. k. programläggning, dvs.
projekt i vilka personer från olika avdelningar eller myndigheter medverkar,
synes värd att pröva beträffande vissa frågor. Principen för en sådan
samverkansorganisation avses bli reglerad i verkets instruktion.

Föredragande statsrådet anser att vissa mer övergripande, långsiktiga
och för hela skolsektorn gemensamma forsknings- samt planerings- och
utvecklingsfrågor bör koncentreras till en direkt till verksledningen knuten
stabsenhet av karaktären planeringssekretariat. Sekretariatet bör även
svara för att samordna SÖ:s och i förekommande fall länsskolnämndernas
verksamhet med avseende på arbete med anslagsframställning, verksamhetsplanering
samt planering på lång sikt. Planeringssekretariatet bör också
biträda verksledningen med samordningen av de olika delarna av SÖ:s
verksamhet samt mellan SÖ och länsskolnämnderna.

I propositionen föreslås vidare att det även i fortsättningen skall finnas
ett revisionskontor vid SÖ.

I fråga om verksledningen föreslås i propositionen att den liksom nu bör
bestå av en generaldirektör och en överdirektör.

Den i propositionen föreslagna grundorganisationen innebär att de tre
sakenheterna var och en inom sin utbildningssektor skall svara för de
uppgifter som ankommer på SÖ, nämligen

— långsiktig och övergripande planering,

— forskning samt utvecklingsarbete av generell karaktär,

— utvärdering av utbildningsverksamheten,

— personalutveckling,

— läroplansarbete,

— läromedel, utrustning och lokaler samt

— planering av utbildningsutbud i form av skolor, linjer och kurser, löpande
statsbidragsfrågor och andra ekonomiska frågor.

I likhet med föredragande statsrådet förutsätter utskottet att arbetet med
elevsociala frågor, studie- och yrkesorientering liksom arbetet med t. ex.
invandrarfrågor och handikappfrågor ingår som integrerade delar i sakenheternas
arbete.

I motion 1980/81:2010 (yrkandena 1 b i denna del, 1 c och 3 i denna del)
yrkas avslag på propositionen i vad gäller riktlinjer för SÖ:s organisation

UbU 1980/81:38

23

och begärs nytt förslag. Regeringens förslag bygger enligt motionärerna på
en otillräcklig analys.

Utskottet, som erinrar om att förslagen i propositionen har föregåtts av
ett omfattande utredningsarbete och tillstyrkts av en bred remissopinion,
föreslår att riksdagen med avslag på motion 1980/81: 2010 yrkandena 1 b i
denna del, 1 c och 3 i denna del godkänner vad som i proposition 1980/
81:107 förordats om riktlinjer för SÖ:s organisation.

Föredragande statsrådet föreslår att SÖ:s verksstyrelse får följande sammansättning.
Utöver generaldirektören och överdirektören, vilka liksom
nu bör vara styrelsens ordförande resp. vice ordförande, bör i styrelsen
ingå sju ledamöter som regeringen utser särskilt, nämligen fem representanter
för riksdagspartierna samt en representant vardera för kommunerna
och landstingskommunerna. För var och en av ledamöterna, med undantag
för generaldirektören och överdirektören, bör utses en personlig ersättare.
Det förutsätts inte några ändringar av de bestämmelser om personalföreträdares
rätt att närvara och yttra sig vid handläggningen av ärenden i
myndighets lekmannastyrelse som finns i kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare
i statlig myndighets styrelse m. m. För att ge den nya
verksstyrelsen möjligheter att medverka i arbetet med att förbereda en
ändrad organisation av den statliga skoladministrationen bör styrelsen
tillträda den 1 november 1981.

1 motion 1980/81: 1985 framförs uppfattningen att skolpolitiken liksom
hittills skall fastställas av politiska organ, nämligen av regering och riksdag,
i vad gäller det statliga ansvaret för skolan. SÖ:s uppgifter är att
verkställa de politiskt fattade besluten. Genom förslaget om verksstyrelse
suddar regeringen ut, hävdar motionärerna, den rådande gränsdragningen
mellan politiskt fattade beslut och verkställigheten av dem. Det för skolan
ansvariga statsrådet skulle på denna politiska väg kunna ge sådana riktlinjer
för verkets arbete som hittills inte varit möjliga. Till bilden hör också,
menar motionärerna, att om politiskt sammansatta verksstyrelser skall
införas i förvaltningen bör också övervägas att skifta majoritet i styrelsen i
enlighet med valutslagen. Ett sådant system innebär ett stort antal personbyten
i samband med valen, vilket enligt motionärernas uppfattning inte
skulle befrämja effektivitet och sakkunskap i styrelsearbetet. Det hemställs
att riksdagen gör ett principuttalande av innebörd att grunderna för
regeringens förslag om sammansättning av ämbetsverks styrelse inte godkänns
(yrkande 1). Vidare hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att SÖ:s styrelse bör få följande sammansättning,
nämligen tre politiska företrädare, en företrädare för vardera Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet, fyra företrädare för arbetsmarknadens
huvudorganisationer, utsedda på förslag av Landsorganisationen
i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen
SACO/SR och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)
samt generaldirektören (yrkande 2).

UbU 1980/81:38

24

Enligt motion 1980/81:2008 bör elevernas och föräldrarnas organisationer
företrädas av vardera en ersättare i SÖ:s verksstyrelse och i motion
1980/81:2009 yrkas att eleverna får representation i SÖ:s styrelse, förslagsvis
genom adjungering.

I motion 1980/81:2010 (yrkandena 1 b i denna del och 3 i denna del)
yrkas avslag på propositionen i vad gäller riktlinjer för SÖ:s ledning samt
begärs nytt förslag. Motionärerna ifrågasätter om det behövs en särskild
styrelse för SÖ.

Utbildningsutskottet har inhämtat yttrande över motion 1980/81: 1985
från konstitutionsutskottet (KU 1980/81:6 y). Yttrandet bifogas detta betänkande.

Konstitutionsutskottet konstaterar att några allmänna principer för sammansättningen
av lekmannastyrelser inte har formulerats i proposition
1980/81:107. Regeringen bör enligt konstitutionsutskottets uppfattning få
avgöra hur ett ämbetsverks styrelse i det enskilda fallet med hänsyn till
verkets uppgifter skall vara sammansatt. Något principiellt uttalande om
sammansättningen av ämbetsverks styrelser bör riksdagen inte göra, innan
resultatet av förvaltningsutredningens (B 1977:01) arbete föreligger. Utbildningsutskottet
ansluter sig till vad konstitutionsutskottet har anfört.

Utskottet anser det vara angeläget att SÖ:s styrelse blir av begränsad
storlek. Detta skapar gynnsamma förutsättningar för ett aktivt och effektivt
styrelsearbete. Med detta som utgångspunkt vill utskottet understryka
att det är omöjligt att i en verksstyrelse av hanterbar storlek samla representanter
för alla de intressen - myndigheter, organisationer och andra
grupperingar i samhället — som på ett eller annat sätt berörs av SÖ:s
verksamhet. Enligt utskottets mening är en styrelserepresentation inte
heller den lämpligaste formen för en samverkan mellan ämbetsverket och
skilda samhällsintressen. En sådan samverkan bör ske i andra former.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört i det föregående bör riksdagen
med avslag på motionerna 1980/81: 1985, 1980/81:2008, 1980/81:2009
och 1980/81:2010 yrkandena 1 b i denna del och 3 i denna del godkänna vad
regeringen förordat om riktlinjer för SÖ:s ledning.

Lokalt och regionalt finns för närvarande planeringsråd, i vilka arbetsgivare,
arbetstagare och den offentliga arbetsförmedlingen är företrädda.
För att vidga möjligheterna till samverkan mellan SÖ, skilda myndigheter
samt arbetslivet föreslås i propositionen att ett centralt planeringsråd för
samverkan mellan skola och arbetsliv blir knutet till SÖ. Rådet föreslås få
följande sammansättning, nämligen en representant vardera för SÖ, UHÄ,
AMS, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, TCO, SACO/
SR, LO, SAF, elevorganisationer som representerar ungdomsskolan, elevorganisationer
som representerar vuxenutbildning och högskoleutbildning
samt Riksförbundet Hem och Skola.

Syftet med planeringsrådens verksamhet och deras sammansättning behandlas
i motion 1980/81:2015. Motionärerna anför att en mycket stor del

(JbU 1980/81:38

25

av arbets- och näringslivet representeras av små- och familjeföretagare
inom lantbruk, småindustri, hantverk och service. Samhälls- och arbetslivet
omfattar enligt motionärerna stora sektorer som inte täcks av arbetsmarknadsorganisationerna.
Det kan inte, heter det i motionen, vara rimligt
att vissa sektorer hålls utanför planeringsråden. Motionärerna anser att
grunderna för planeringsrådens funktion och sammansättning måste förändras
för att rådens uppgifter skall kunna fyllas på ett allsidigt och
godtagbart sätt. De hemställer att riksdagen som sin mening klart uttalar
att syftet med planeringsrådens verksamhet är att ge eleverna i skolan en
så riktig och allsidig bild av närings- och arbetslivet som möjligt (yrkande

1) samt att närings- och arbetslivets organisationer skall vara allsidigt
företrädda i råden på alla nivåer i enlighet med vad som anförts i motionen
(yrkande 2). En översyn av gällande bestämmelser för de regionala och
lokala planeringsrådens sammansättning begärs i motionerna 1980/81:1294
och 1980/81:2015 (yrkande 3).

Utskottet kan inte finna det tillfredsställande att de grupper av små- och
familjeföretagare som anges i motion 1980/81:2015 inte uttryckligen bereds
möjlighet att delta i utformningen eller uppläggningen av skolans arbetslivskontakter.
Småföretagsamhet, lantbruk, hantverk, service och kooperation
i olika former bör enligt utskottets mening kunna bidra till vidgade
kontakter för skolan. Företrädare för dessa grupper bör därför ingå i det
centrala planeringsrådet. Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag
om ett centralt planeringsråd knutet till SÖ. Riksdagen bör med anledning
av proposition 1980/81:107 och med bifall till motion 1980/81:2015 yrkandena
1 i denna del och 2 i denna del som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört om det centrala planeringsrådet.

Vid riksmötet 1978/79 anslöt sig utskottet till föredragande statsrådets
uppfattning i fråga om planeringsrådens sammansättning, nämligen att i de
kommuner där arbetslivets struktur motiverar representation för t. ex.
jord- eller skogsbruksnäringen eller för mindre företag bör organisationer
för dessa grupper vara företrädda (prop. 1978/79: 100 bil. 12 s. 303, UbU
1978/79: 27 s. 11 f.). Utskottet har fortfarande samma uppfattning. Frågan
huruvida det behövs ändring av gällande bestämmelser i skollag och skolförordning
beträffande planeringsråd bör kunna prövas på nytt vid den
översyn av skollag och skolförordning som kontinuerligt sker i utbildningsdepartementet.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna
1980/81: 1294 samt 1980/81: 2015 yrkandena 1 i denna del, 2 i denna del och

3.

2.2 Länsskolnämndernas organisation och ledning

Även om länsskolnämnderna från SÖ övertar vissa planeringsuppgifter
och administrativa uppgifter kommer, hävdas det i propositionen, de mer
än tidigare att kunna inrikta verksamheten på pedagogiska uppgifter, eftersom
de i propositionen föreslås bli avlastade allt arbete med tillsättning av
lärare. För att skapa ytterligare utrymme för skolinspektörernas och den

UbU 1980/81:38

26

övriga pedagogiska personalens fältinriktade verksamhet förordas att inslaget
av kvalificerade handläggare på mellannivå i nämndernas personalsammansättning
förstärks för vissa planeringsuppgifter och kvarvarande
administrativa uppgifter.

De i föreliggande proposition redovisade förslagen liksom förslagen i
proposition 1980/81:97 om skolforskning och personalutveckling innebär
att länsskolnämnderna skall

— ansvara för utveckling, samordning och planering av skolan,

— stimulera, stödja och ge råd till kommunerna,

— i samarbete med kommunerna och SÖ medverka till löpande utvärdering
av skolans verksamhet,

— främja utvecklingsarbetet på regional och lokal nivå,

— utöva tillsyn över att målen och riktlinjerna för skolan förverkligas samt

— utföra olika förvaltningsuppgifter.

Föredragande statsrådet betonar att länsskolnämnderna är en del av den
statliga skoladministrationen. Samordning och planering av verksamheten
underlättas därför om länsskolnämnderna erhåller en med SÖ likartad
organisatorisk struktur. Inom ramen för en sådan organisation bör länsskolnämndernas
arbete präglas av stor frihet och självständighet. Länsskolnämnderna
måste därför enligt föredragandens mening friare än nu få
förfoga över sina resurser. Detta är en grundläggande förutsättning för en
aktiv och kontinuerlig organisationsutveckling, en meningsfull planering
och ett arbete baserat på egna initiativ.

Av det föregående har framgått att SÖ:s organisation föreslås baseras på
tre avdelningar, var och en ansvarig för en bestämd utbildningssektor. I
propositionen anförs att en motsvarande grundstruktur bör prägla även
länsskolnämndernas organisation. Detta innebär emellertid enligt föredraganden
inte att länsskolnämnderna bör indelas i fasta enheter. Organisationen
bör dock underlätta en samordnad, enhetlig planering och ett samlat
ansvarstagande för den obligatoriska utbildningen å ena sidan samt de
frivilliga utbildningarna, dvs. gymnasieskola, kommunal och statlig vuxenutbildning
samt grundutbildning för vuxna å andra sidan. Länsskolnämnderna
föreslås därför under en nämnd ha en chef för nämndens kansli,
länsskolinspektören, och en skolinspektör för vart och ett av de två ansvarsområdena,
nämligen en för den obligatoriska utbildningen och en för
den frivilliga utbildningen.

I likhet med SAK och remissinstanserna anser föredraganden att en
lekmannanämnd skall stå i ledningen för länsskolnämnderna. Denna består
för närvarande av nio ledamöter, vilka skall vara bosatta inom länet. Två
av ledamöterna utses av regeringen, en av SÖ, en av länsstyrelsen och fem
av landstinget. För varje ledamot utses i samma ordning som ledamoten en
suppleant. Regeringen utser en av ledamöterna till ordförande i länsskolnämnden.
Omfattar ett län kommun som inte tillhör landstingskommun,
utser landstinget tre och kommunfullmäktige i nämnda kommun två leda -

UbU 1980/81:38

27

möter. I Gotlands län utser kommunfullmäktige i Gotland de fem ledamöter
som i andra län utses av landstinget. I propositionen föreslås ingen
ändring av nämndens sammansättning. Med hänsyn till att länsskolnämndens
uppgifter inom det pedagogiska utvecklingsarbetet nu kommer att
framträda mer än tidigare anser föredraganden det viktigt att någon ledamot
av nämnden besitter särskild kunskap om och erfarenhet av sådant
arbete. Föredraganden finnér det naturligt att i första hand SÖ beaktar
detta, när styrelsen utser sin företrädare i länsskolnämnden.

Lekmannanämnden skall främst, i likhet med SÖ:s verksstyrelse, handlägga
viktigare frågor som rör planering, utveckling, resursfördelning,
utvärdering och tillsyn av länets skolor.

Det ankommer på regeringen att meddela föreskrifter om tjänstetillsättningar
vid länsskolnämnderna. Föredraganden avser att i annan ordning
föreslå regeringen att samtliga tjänster, med undantag av tjänst som länsskolinspektör
och tjänst som skolinspektör, skall tillsättas av länsskolnämnderna.
I propositionen föreslås att även i framtiden bör tjänst som
chef för länsskolnämndens kansli, dvs. länsskolinspektör, och tjänsterna
som skolinspektör tillsättas av regeringen.

I motion 1980/81:2010 (yrkandena 1 b i denna del och 3 i denna del)
yrkas avslag på propositionen i vad gäller riktlinjer för länsskolnämndernas
organisation och ledning samt begärs nytt förslag. Den i propositionen
föreslagna uppdelningen på skilda skoladministrativa nivåer bygger enligt
motionärerna på en otillräcklig analys.

Förslagen i propositionen har föregåtts av ett omfattande utredningsarbete
och tillstyrkts av en bred remissopinion. Riksdagen bör med hänsyn
härtill avslå motion 1980/81:2010 yrkandena 1 b i denna del och 3 i denna
del. Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag och hemställer
att riksdagen skall godkänna vad regeringen förordat om riktlinjer för
länsskolnämndernas organisation och ledning.

2.3 Skolöverstyrelsens och länskolnämndernas personalresurser

SÖ:s totala personal omräknat i tjänster uppgick den 1 oktober 1980 till
654. I propositionen föreslås att antalet fasta tjänster i SÖ i framtiden
beräknas till högst ca 450. Därutöver beräknas särskilda medel för expertis
m.m. såsom en flexibel resurs motsvarande 30 tjänster. Antalet tjänster
vid länsskolnämnderna uppgick den 1 oktober 1980 till totalt 413. Den fasta
personalen vid nämnderna i framtiden föreslås omfatta 340 tjänster. Vid
sidan härom bör nämnderna enligt propositionen disponera medel motsvarande
76 tjänster för att tillgodose nämndernas behov av särskild sakkunskap
inom skilda områden.

Av den i det föregående gjorda redovisningen av skoladministrationen
har framgått det splittrade mönster som den statliga skoladministrationen
uppvisar i dag såvitt gäller olika myndigheter och organ på skilda nivåer i
skolsystemet. Härtill kommer bilden av flera olika slag av tjänster inrikta -

UbU 1980/81:38

28

de på i huvudsak pedagogiska arbetsuppgifter såsom gymnasieinspektör,
skolkonsulent (folkbildningskonsulent), fortbildningsledare, fortbildningskonsulent
och expert. Innehavarna av dessa tjänster verkar på olika arbetsfält
inom den statliga skoladministrationen samt har varierande inriktning
och specialisering. Föredragande statsrådet menar att även tjänsteorganisationen
så långt möjligt bör göras enhetlig inom den statliga
skoladministrationen för att denna skall förenklas och effektiviseras.

I propositionen föreslås att länsskolnämnderna bör överta vissa uppgifter
som i dag fullgörs av gymnasieinspektionen. I detta sammanhang
betonas särskilt behovet av att i bl. a. rådgivnings- och tillsynsverksamheten
särskilt uppmärksamma de lågfrekventa utbildningarna och ämnena i
gymnasieskolan. I vad avser utvärderingen av den gymnasiala utbildningen
menar föredraganden att det numera varken är ändamålsenligt eller
möjligt att genomföra en sådan i hela landet, t. ex. med avseende på
kunskaper och färdigheter, genom särskilda ämnesföreträdare och med en
organisation av det slag gymnasieinspektionen utgör. En central utvärdering
av den gymnasiala utbildningen bör komma till stånd i annan form än
genom gymnasieinspektionen. Utvärderingen av gymnasieskolan behöver
inte samtidigt avse samtliga gymnasieskolor utan endast ett sådant urval
som garanterar att utvärderingen bygger på en tillräckligt representativ
information. Utvärderingen bör även omfatta kommunal och statlig vuxenutbildning.
Det bör ankomma på SÖ att närmare fastlägga formerna för en
sådan utvärdering av olika delar av de gymnasiala utbildningarna. Nuvarande
tjänster som gymnasieinspektör föreslås avvecklas fr. o. m. den 1 juli
1982.

I frågan om en mer enhetlig tjänstestruktur för i huvudsak pedagogiska
arbetsuppgifter inom den statliga skoladministrationen förordar föredraganden
vidare att det hos SÖ och länsskolnämnderna i framtiden bör finnas
dels fasta tjänster för övergripande pedagogiska arbetsuppgifter, dels medel
för korttidsanställning av experter med bl. a. ämnesspecifik inriktning.
De fasta tjänsterna bör avse anställning som löper tills vidare och inte
anställning för viss bestämd tid. Föredraganden föreslår att nuvarande
tjänster som skolkonsulent avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1982. Motsvarande
bör gälla tjänst som folkbildningskonsulent.

I propositionens avsnitt om skolutveckling föreslås att nuvarande tjänster
som fortbildningsledare och fortbildningskonsulent vid länsskolnämnderna
avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1982. Sistnämnda konsulenter är nu
halvtidsanställda och kombinerar denna tjänstgöring med halvtidstjänstgöring
som lärare. Systemet med att kombinera två tjänster har vissa
nackdelar. Föredraganden anser därför att länsskolnämnderna i likhet med
SÖ bör ha ett antal fasta heltidstjänster för pedagogiska uppgifter.

Utskottet har i det föregående redovisat regeringens förslag att fr. o. m.
den 1 juli 1982 avveckla tjänsterna vid länsskolnämnderna som länsskolpsykolog.

UbU 1980/81:38

29

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner förslaget om avveckling av
nuvarande system för tjänster som skolkonsulent (folkbildningskonsulent)
och gymnasieinspektör vid SÖ samt fortbildningsledare, fortbildningskonsulent
och länsskolpsykolog vid länsskolnämnderna.

I motion 1980/81: 2001 (yrkande 4) påpekas det stora behovet av sak kunskap
för uppgifter inom specialundervisningens område. Motionärerna
kräver att sådan sakkunskap säkerställs i form av fasta tjänster vid SÖ.

Utskottet vill stryka under vikten av att den fast anställda personalen
med pedagogiskt inriktade arbetsuppgifter i framtiden också innefattar
personal med sakkunskap beträffande hörselskadade, synskadade och rörelsehindrade
elever samt rörande särskolan och grundskolans specialundervisning.
Då utskottet utgår från att detta behov kommer att beaktas vid
fastställandet av SÖ:s och länsskolnämndernas organisation utan att riksdagen
gör något uttalande härom avstyrker utskottet motion 1980/81:2001
yrkande 4.

Personalrekryteringen till länsskolnämnderna behandlas i motion 1980/
81:2001 (yrkande 2). Motionärerna saknar ett ställningstagande till vilka
krav på kompetens som det finns anledning att ställa på den personal vid
länsskolnämnderna som har de pedagogiskt inriktade arbetsuppgifterna
(skolinspektörer och kvalificerade handläggare). Sökande till sådana tjänster
bör, menar motionärerna, ha erfarenheter av utvecklings-, utvärderings-
och lagarbete.

Utgångspunkten för länsskolnämndernas rekrytering av personal bör
enligt utskottet vara att personalen sammantaget har kvalificerad kunskap
om olika skol- och utbildningsformer samt utvecklingsarbete i anslutning
härtill. Det bör självfallet inte uteslutas att personer med erfarenheter från
exempelvis vuxenutbildning, högskoleutbildning samt företagens utbildningsverksamhet
rekryteras till länsskolnämnderna. Utskottet vill i sammanhanget
stryka under vikten av att den fasta personalen också representerar
kunskap om och erfarenhet av administration, ekonomi och planering
inom utbildningsväsendet. Utskottet finner det inte befogat att ange några
bestämda kompetenskrav för ifrågavarande personal vid länsskolnämnderna
och kan inte tillstyrka motion 1980/81: 2001 yrkande 2.

Enligt propositionen skall rörliga resurser ställas till SÖ:s och länsskolnämndernas
förfogande för att fylla behovet av olika specialistkunskaper.
Föredraganden anför att dessa resurser endast undantagsvis bör användas
för anställning av personal för längre tid än sex månader.

Enligt motion 1980/81:2001 (yrkande 3) bör det inte finnas några hinder
för att anställa en person under längre tid med tidsbegränsat förordnande,
om arbetsuppgifterna preciserats på förhand.

Utskottet finner i likhet med föredragande statsrådet att det är angeläget
att resursen utnyttjas flexibelt. Utskottet förutsätter att SÖ och länsskolnämnderna
beslutar om anställning med hänsyn till de föreliggande beho4
Riksdagen I980I81. 14 sami. Nr 38

UbU 1980/81:38

30

ven och härvid i fråga om anställningens längd iakttar den återhållsamhet
som följer av att resursen skall utnyttjas flexibelt. Det föreligger inga
hinder för att anställa en person under längre tid än sex månader med
tidsbegränsat förordnande, om arbetsuppgifterna preciserats på förhand
som ett avgränsat projekt. Utskottet förutsätter att frågan tas upp med
berörda fackliga organisationer och att man kommer överens om hur
förordnanden av detta slag skall hanteras i praktiken. Riksdagen bör med
anledning av yrkande 3 i motion 1980/81: 2001 som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört i denna fråga.

1 motion 1980/81:2010 (yrkandena 1 b i denna del och 3 i denna del)
yrkas avslag på propositionen i vad gäller SÖ:s och länsskolnämndernas
personalresurser samt begärs nytt förslag. Regeringens förslag bygger
enligt motionärerna på en otillräcklig analys.

Utskottet, som erinrar om att förslagen i propositionen har föregåtts av
ett omfattande utredningsarbete och tillstyrkts av en bred remissopinion,
föreslår att riksdagen med avslag på motion 1980/81:2010 yrkandena 1 b i
denna del och 3 i denna del godkänner vad som i proposition 1980/81:107
förordats om SÖ:s och länsskolnämndernas personalresurser.

3 Genomförande, medelsberäkning under anslaget Skolöverstyrelsen,
m. m.

Enligt propositionen bör en särskild organisationskommitté lämna förslag
till detaljutformningen av SÖ:s och länsskolnämndernas organisation.
Regeringen föreslår att SÖ:s och länsskolnämndernas nya organisation
skall träda i kraft den 1 juli 1982.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att SÖ:s och länsskolnämndernas
nya organisation skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1982 och att riksdagen
bemyndigar regeringen att vidta de övergångsåtgärder som behövs för att
SÖ:s och länsskolnämndernas nya organisation skall kunna träda i kraft
vid denna tidpunkt.

Regeringen har i proposition 1980/81:100 bilaga 12 föreslagit riksdagen
att till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag
av 119273000 kr. Regeringen har vidare i proposition 1980/81:107 föreslagit
riksdagen att till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisa ytterligare
200000 kr. för det centrala planeringsråd, som enligt propositionen
skall inrättas den 1 november 1981.

Utskottet föreslår att riksdagen till Skolöverstyrelsen för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av (119273000+ 200000=) 119473000
kr.

Enligt motion 1980/81:2001 (yrkande 1) är det angeläget att en kontinuerlig
utvärdering av den nya sko/administrationen kommer till stånd i
takt med att organisationen genomförs.

UbU 1980/81:38

31

Utskottet erinrar om att det i propositionen anförs att det inte är möjligt
att vid organisationsutformningen avseende SÖ en gång för alla åstadkomma
en organisationsstruktur som är den bästa. Organisationen måste byggas
för fortlöpande utveckling och anpassning. Det gäller att finna nya
former om det behövs. Utskottet utgår från att denna syn på uppbyggandet
av en viss organisation bör gälla även hela den statliga skoladministrationen.
Denna bör stämmas av mot de långsiktiga mål som riksdag och
regering har angivit för skolan. Om det visar sig att skoladministrationen är
mindre lämpad utifrån de uppställda målen, bör den nya organisationen
korrigeras. Härvid bör man naturligtvis tillgodogöra sig successivt vunna
erfarenheter.

Med hänvisning till vad som här har anförts anser utskottet att yrkande 1
i motion 1980/81:2001 är tillgodosett, varför ifrågavarande yrkande bör
avslås av riksdagen.

I motion 1980/81: 2010 (yrkande 4) begärs att riksdagen hos regeringen
hemställer om förslag till åtgärder för att höja den offentliga skolans
standard i resurssvaga kommuner.

Utskottet erinrar om att kommuner med särskilda behov kan erhålla dels
ordinarie skatteutjämningsbidrag, dels extra skatteutjämningsbidrag efter
särskild ansökan hos regeringen. Vidare erinrar utskottet om att behovet
av medel till kommuner med bl. a. sociala problem skall beaktas vid
fördelningen av anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet. Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1980/
81:2010 yrkande 4.

4 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande riktlinjer för den statliga skoladministrationens
roll och uppgifter på central och regional nivå med
avslag på motion 1980/81:2010 yrkandena 1 a samt 3 i denna del
godkänner vad som förordats i proposition 1980/81:107,

2. att riksdagen beträffande läroplaner för lokalt arbetsmarknadsanknutna
specialkurser i gymnasieskolan med avslag på motion
1980/81: 2010 yrkande 2 godkänner vad som förordats i proposition
1980/81: 107,

3. att riksdagen beträffande flerårsramar för dimensioneringen av
gymnasieskolan och årliga beslut om gymnasieskolans organisation
godkänner vad som förordats i proposition 1980/81:107,

4. att riksdagen beträffande utbildning på icke gymnasieort avslår
motionerna 1980/81:1297 och 1980/81: 2007,

5. att riksdagen beträffande avveckling av statlig lokalbehovsprövning
och skissritningsgranskning godkänner vad som förordats
i proposition 1980/81: 107,

UbU 1980/81:38

32

6. att riksdagen beträffande tillsättningsmyndighet för statligt reglerade
tjänster som skolchef, biträdande skoldirektör, rektor, studierektor
och biträdande rektor godkänner vad som förordats i
proposition 1980/81:107,

7. att riksdagen beträffande avveckling av systemet med ordinarie
tjänster som lärare godkänner vad som förordats i proposition
1980/81:107,

8. att riksdagen beträffande anställningstrygghet för lärare med
statligt reglerad anställning godkänner vad som förordats i proposition
1980/81:107,

9. att riksdagen beträffande betyg i lärarskicklighet i lärarutbildningen
med anledning av proposition 1980/81: 107 samt med bifall
till motionerna 1980/81:1962 i denna del och 1980/81:2001
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. att riksdagen beträffande betyg i ämnesteori i lärarutbildningen
med anledning av proposition 1980/81:107 samt med avslag på
motionerna 1980/81:1962 i denna del och 1980/81:2001 yrkande 6
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

11. att riksdagen beträffande meritvärderingssystem avslår motionerna
1980/81:1288 samt 1980/81:2001 yrkandena 6 i denna del
och 7,

12. att riksdagen beträffande besvär över beslut av skolmyndighet
med avslag på motion 1980/81:2016 godkänner vad som förordats
i proposition 1980/81: 107,

13. att riksdagen beträffande det centrala tillsynsansvaret för kommunal
högskoleutbildning godkänner vad som förordats i proposition
1980/81: 107,

14. att riksdagen beträffande riktlinjer för skolöverstyrelsens organisation
med avslag på motion 1980/81:2010 yrkandena 1 b i denna
del, 1 c och 3 i denna del godkänner vad som förordats i proposition
1980/81:107,

15. att riksdagen beträffande riktlinjer för skolöverstyrelsens ledning
med avslag på motionerna 1980/81:1985, 1980/81:2008. 1980/
81:2009 och 1980/81:2010 yrkandena lb i denna del och 3 i
denna del godkänner vad som förordats i proposition 1980/
81: 107,

16. att riksdagen beträffande inrättande av ett centralt planeringsråd
för samverkan mellan skola och arbetsliv med anledning av
proposition 1980/81: 107 och motion 1980/81:2015 yrkandena 1 i
denna del och 2 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

17. att riksdagen beträffande regionala och lokala planeringsråd av -

UbU 1980/81:38

33

slår motionerna 1980/81: 1294 samt 1980/81:2015 yrkandena 1 i
denna del, 2 i denna del och 3,

18. att riksdagen beträffande riktlinjer för länsskolnämndernas organisation
och ledning med avslag på motion 1980/81:2010 yrkandena
1 b i denna del och 3 i denna del godkänner vad som
förordats i proposition 1980/81:107,

19. att riksdagen beträffande avveckling av nuvarande system för
tjänster sorn skolkonsulent och gymnasieinspektör vid skolöverstyrelsen
samt fortbildningsledare, fortbildningskonsulent och
länsskolpsykolog vid länsskolnämnderna godkänner vad som
förordats i proposition 1980/81:107,

20. att riksdagen beträffande sakkunskap för uppgifter inom specialundervisningens
område avslår motion 1980/81:2001 yrkande 4,

21. att riksdagen beträffande grunder för tillsättning av vissa tjänster
vid länsskolnämnderna avslår motion 1980/81: 2001 yrkande 2,

22. att riksdagen beträffande anställningstid för viss personal med
anledning av motion 1980/81:2001 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. att riksdagen beträffande riktlinjer för skolöverstyrelsens och
länsskolnämndernas personalresurser med avslag på motion
1980/81:2010 yrkandena 1 b i denna del och 3 i denna del godkänner
vad som förordats i proposition 1980/81:107,

24. att riksdagen godkänner att skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas
nya organisation skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1982,

25. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de övergångsåtgärder
som behövs för att skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas
nya organisation skall kunna träda i kraft den 1 juli 1982,

26. att riksdagen med bifall till propositionerna 1980/81:100 och
1980/81: 107 till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag av (119273000+200000 =) 119473000 kr.,

27. att riksdagen beträffande utvärdering av den nya skoladministrationen
avslår motion 1980/81:2001 yrkande I,

28. att riksdagen beträffande åtgärder för resurssvaga kommuner
avslår motion 1980/81: 2010 yrkande 4.

Stockholm den 14 maj 1981

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Hans Nyhage
(m). Bengt Wiklund (s), Jörgen Ullenhag (fp). Lars Gustafsson (s), Rune
Rydén (m), Lennart Bladh (s), Lena Hjelm-Wallén (s). Kerstin Göthberg
(c), Ylva Annerstedt (fp), Gunnel Liljegren (m). Larz Johansson (c), Lars
Svensson (s), Göran Persson (s) och Christina Rogestam (c).

UbU 1980/81:38

34

Reservationer

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena
Hjelm-Wallén, Lars Svensson och Göran Persson (alla s) har avgivit följande
reservationer.

1. Betyg i ämnesteori i lärarutbildningen och meritvärdering (mom. 10 och

11)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”för regeringen” bort ha följande lydelse:

Utskottet beklagar att frågan om att skapa ett meritvärderingssystem
utan att väga in graderade betyg i lärarutbildningen inte lösts under regeringens
arbete med dessa frågor. Förslag om meritvärdering utan graderade
betyg i lärarutbildningen har framlagts av vissa lärarorganisationer. I
dessa förslag får dock tjänstetiden en avgörande betydelse vilket enligt
utskottets uppfattning inte ger tillräckligt utrymme för att också väga in
skickligheten mellan olika sökande. Det finns enligt utskottets mening skäl
att ytterligare utreda frågan om att skapa ett meritvärderingssystem som
vid sidan av tjänstetidsfaktorn också beaktar den sökandes skicklighet
utan att behöva väga in graderade betyg i ämnesteori i lärarutbildningen. 1
ett sådant utredningsarbete bör också sambandet mellan graderade betyg
i ämnesteori och betyg inom lärarutbildningen inom högskolans övriga
utbildningar beaktas. 1 avvaktan på detta bör regeringens förslag om betyg
i ämnesteori accepteras. Utskottet förutsätter dock att åtgärder för att
minska betygens negativa inverkan i lärarutbildningen blir föremål för
regeringens överväganden i samband med den aviserade propositionen om
lärarutbildningsfrågor senare i år. Riksdagen bör sålunda beträffande betyg
i ämnesteori i lärarutbildning med anledning av proposition 1980/81: 107
och motion 1980/81: 1962 i denna del samt med bifall till motion 1980/
81: 2001 yrkande 6 i denna del som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”och 7” bort ha följande lydelse:

Som en följd av regeringens förslag om betygen i lärarutbildningen
kommer nu SÖ att ändra anvisningarna för meritvärderingen. Utskottet
förutsätter att fullföljda studier efter grundutbildningen skall utgöra meriter
som på ett starkare sätt än för närvarande kommer till uttryck vid
meritvärderingen. I dag tillgodoräknas främst högskolestudier. Det finns
enligt utskottets mening skäl att i högre grad än för närvarande räkna
fortbildning och vidareutbildning som merit vid tillsättning av lärartjänster.

I nu föreliggande proposition och i proposition 1980/81:97 läggs allt

UbU 1980/81:38

35

starkare vikt vid den lokala skolutvecklingen. Här fullföljs sålunda principerna
i proposition 1975/76:39 om skolans inre arbete m.m. Det blir då
viktigt att skolan kan rekrytera lärare som deltagit i olika försök, lett
projekt av olika slag, medverkat i lokalt utvärderingsarbete, m. m. Sådant
pedagogiskt förnyelsearbete, vilket till stor del förutsätts ske ute i skolorna,
bör i meritvärderingshänseende också till viss del tillgodoräknas en
sökande. Genom att meriter förvärvade på sådant sätt under tjänstgöringen
som lärare till viss del också kan ingå i meritvärderingssystemet minskar
meritpoängen för ämnesbetygen i relativ betydelse. Utskottet anser det
principiellt riktigt att kvaliteter som successivt kommer till uttryck under
lärarens tjänstgöring bör utgöra meriter vid tillsättning av lärartjänster. Så
länge graderade betyg i lärarutbildningen finns kvar, bör dessa i merithänseende
kunna kompletteras av meriter av nu nämnt slag.

Riksdagen bör med bifall till motion 1980/81:2001 yrkande 6 i denna del
och yrkande 7 samt med anledning av motion 1980/81:1288 som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört om meritvärdering.

dels att utskottets hemställan under 10 och 11 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande betyg i ämnesteori i lärarutbildningen
med anledning av proposition 1980/81:107 och motion 1980/
81:1962 i denna del samt med bifall till motion 1980/81:2001
yrkande 6 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

11. att riksdagen beträffande meritvärderingssystem med bifall till
motion 1980/81:2001 yrkandena 6 i denna del och 7 samt med
anledning av motion 1980/81: 1288 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. Skolöverstyrelsens styrelse (mom. 15)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”Konstitutionsutskottet
konstaterar” och slutar ”SÖ:s ledning” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar föredragande statsrådets i annat sammanhang framförda
uppfattning att skolpolitiken liksom hittills skall fastställas av politiska
organ, dvs. av regering och riksdag. Det är därför enligt utskottets uppfattning
olyckligt att rådande gränsdragning mellan å ena sidan organ som
fattar politiska beslut och å andra sidan organ som verkställer dem suddas
ut genom det förslag till sammansättning av SÖ:s styrelse som nu presenteras.
Styrelsen ges enligt propositionen ett dominerande politikerinflytande.
Utskottet anser att ett ställningstagande till ett i principiella hänseenden
så långtgående förslag inte kan ske utan en ingående behandling av
hur verksstyrelser av olika karaktär bör vara sammansatta.

UbU 1980/81:38

36

I likhet med föredraganden anser utskottet att en begränsning av verksstyrelsens
storlek bör eftersträvas. Detta behöver inte utesluta att de
kunskaper och erfarenheter som företrädare för TCO, SACO/SR, LO och
SAF besitter även i fortsättningen tillförs styrelsen. En representation av
arbetsmarknadens huvudorganisationer i styrelsen bör kunna ske jämsides
med en begränsad representation av de politiska partierna. Denna bör
inskränkas till tre ledamöter. I likhet med regeringen anser utskottet att
företrädare för Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet bör
ingå i styrelsen. Enligt utskottets mening bör sålunda SÖ:s styrelse bestå
av tre företrädare för de i riksdagen representerade partierna, en företrädare
för vardera TCO, SACO/SR, LO och SAF, en företrädare för vardera
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Härutöver bör endast
verkschefen tillhöra styrelsen.

Utskottet kan inte finna det tillfredsställande att den representation i
SÖ:s styrelse som föräldra- och elevorganisationerna nu har helt avvecklas
genom det framlagda regeringsförslaget. Dessa organisationer bör även i
fortsättningen få delta i SÖ:s styrelsearbete. Detta kan enligt utskottets
uppfattning ske genom adjungering.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på proposition 1980/81: 107
och motion 1980/81: 2010 yrkandena 1 b i denna del och 3 i denna del och
med bifall till motionerna 1980/81: 1985 och 1980/81: 2009 samt med anledning
av motion 1980/81: 2008 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet förordat om SÖ:s ledning.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. att riksdagen beträffande riktlinjer för skolöverstyrelsens ledning
med avslag på proposition 1980/81: 107 och motion 1980/81:2010
yrkandena 1 b i denna del och 3 i denna del och med bifall till
motionerna 1980/81: 1985 och 1980/81:2009 samt med anledning
av motion 1980/81:2008 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3. Centralt planeringsråd (mom. 16)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Utskottet
kan” och slutar ”centrala planeringsrådet” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om inrättande av ett centralt
planeringsråd. Rådet bör enligt utskottets mening få den sammansättning
som föredraganden föreslår och som innebär ett väl representativt men ej
för stort organ. Utskottet förutsätter att SÖ i andra former håller kontakt
med de organisationer som behandlas i motion 1980/81:2015. Riksdagen
bör med bifall till proposition 1980/81: 107 avslå motion 1980/81:2015 yrkandena
1 i denna del och 2 i denna del.

UbU 1980/81:38

37

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. att riksdagen beträffande inrättande av ett centralt planeringsråd
för samverkan mellan skola och arbetsliv med bifall till proposition
1980/81: 107 avslår motion 1980/81: 2015 yrkandena 1 i denna
del och 2 i denna del,

4. Grunder för tillsättning av vissa tjänster vid länsskolnämnderna (mom.
21)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar ”Utgångspunkten
för” och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Till skillnad från regeringen anser utskottet att det mot bakgrund av de
hittills vunna erfarenheterna av länsskolnämndernas arbete nu - i samband
med omdaningen av den statliga skoladministrationen - finns skäl att
närmare gå in på frågan om tjänstemännens vid länsskolnämnderna kompetens.
Skolinspektörerna och de kvalificerade handläggarna kommer enligt
regeringens förslag att ha till huvuduppgift att arbeta med utveckling av
skolverksamheten inom det län där de är verksamma. Sökande till dessa
tjänster bör därför ha väl dokumenterade erfarenheter av utvecklingsarbete.
Nära förknippat med utvecklingsarbete är utvärderings- och lagarbete.
Som krav för att inneha de ifrågavarande tjänsterna bör därför enligt
utskottets mening ställas erfarenheter och kunskaper om sådana verksamheter.

Vid tillsättningen av de nu aktuella tjänsterna bör man se till helheten i
det arbetslag som nämndtjänstemännen tillsammans utgör och vid urvalet
av nya befattningshavare sträva efter att arbetslaget ges en vid kompetens.
Man bör sålunda stimulera människor att söka sig till de ifrågavarande
befattningarna även från andra delar av utbildningssektorn än grundskolan
och gymnasieskolan, såsom vuxenutbildningen, högskolan och företagens
utbildningsverksamhet.

I likhet med vad utskottet anfört beträffande SÖ bör även på nämnderna
finnas personer med kunskaper om och erfarenheter av övergripande
frågor, t. ex. handikapp-, invandrar-, jämställdhets- och elevvårdsfrågor.

Vad gäller avdelnings- och byrådirektörer samt handläggare på mellannivå
bör kraven på deras kompetens framför allt avse kunskaper om och
erfarenheter av administration, ekonomi och planering m. m.

Riksdagen bör med bifall till motion 1980/81:2001 yrkande 2 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om grunder för tillsättning
av vissa tjänster vid länsskolnämnderna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. att riksdagen beträffande grunder för tillsättning av vissa tjänster
vid länsskolnämnderna med bifall till motion 1980/81:2001 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

UbU 1980/81:38

38

Konstitutionsutskottets yttrande
1980/81:6 y

över motion 1980/81:1985 med anledning av proposition 1980/81:107
om den statliga skoladministrationen m. m.

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har anhållit om konstitutionsutskottets yttrande
över motion 1980/81:1985 yrkande 1 som väckts med anledning av proposition
1980/81:107 om den statliga skoladministrationen m. m. I motionsyrkandet
hemställs att riksdagen nu beslutar göra ett principuttalande av
innebörd att grunderna för regeringens förslag om sammansättning av
ämbetsverks styrelse inte godkänns.

Propositionen

I proposition 1980/81:107 hemställs bl. a. att riksdagen skall godkänna
vissa riktlinjer för skolöverstyrelsens (SÖ) organisation. När det gäller
SÖ:s lekmannastyrelse innebär förslaget att styrelsen utöver generaldirektören
och överdirektören skall bestå av fem ledamöter för riksdagspartierna
samt en representant för vardera kommunerna och landstingskommunerna.
Övriga intressen som f. n. är representerade i SÖ:s styrelse
skulle enligt förslaget komma att sakna särskild representation. Föredragande
statsrådet anför i sin motivering bl. a. att det är omöjligt att i en
verksstyrelse av hanterbar storlek samla representation för alla de intressen
- myndigheter, organisationer och andra grupperingar i samhället -som på ett eller annat sätt berörs av SÖ:s verksamhet. Enligt statsrådet är
en styrelserepresentation inte heller den lämpligaste formen för en samverkan
mellan ämbetsverket och skilda samhällsintressen. Verksstyrelsens
främsta uppgift är enligt statsrådet att företräda verket och därigenom hela
utbildningsverksamhetens intressen och åsikter, vilket enligt hennes uppfattning
starkt begränsar utrymmet för olika partsintressen i styrelsen. I
likhet med de utredningar som ligger till grund för propositionen anser
statsrådet att en intresserepresentation i SÖ:s styrelse bör fullgöras av
företrädare för stora grupper av medborgare och vida sektorer av samhällslivet.
Hon anser det därför vara naturligt att styrelsen i framtiden
innehåller representanter för riksdagspartierna. Vidare bör enligt statsrådet
kommunerna och landstingskommunerna i egenskap av huvudmän för
utbildningen samt verksledningen vara företrädda i styrelsen.

Motionen

I motionen av Olof Palme m. fl. (s) diskuteras mot bakgrund av ämbetsverkens
självständiga ställning i det svenska samhället förslaget till ändrad

UbU 1980/81:38 39

Bilaga

sammansättning av SÖ:s styrelse. Enligt motionärerna suddar förslaget ut
den rådande gränsdragningen mellan politiskt fattade beslut och verkställigheten
av dessa. Det ansvariga statsrådet skulle på den politiska vägen
kunna ge sådana riktlinjer för verkets arbete som hittills inte varit möjligt.
Motionärerna anser det anmärkningsvärt att föredragande statsrådet i sina
konkreta förslag överger sin principiella inställning om vilken kompetensfördelning
som skall råda mellan den politiska och den administrativa
nivån. Genom sitt förslag om en politiskt sammansatt verksstyrelse förs
enligt motionärerna den politiska nivån in i verkställigheten av de politiskt
fattade besluten på ett sätt som hittills har varit främmande för svensk
förvaltningstradition.

Motionärerna anför vidare att det, om politiskt sammansatta verksstyrelser
skall införas i förvaltningen, också bör övervägas att skifta majoritet
i styrelsen i enlighet med valutslagen. Lekmannastyrelser med ett dominerande
politikerinflytande bör vara så sammansatta att de speglar partifördelningen
vid riksdagsvalen. Ett sådant system innebär enligt motionärerna
ett stort antal personbyten i samband med valen, vilket inte skulle
befrämja effektivitet och sakkunskap inom verken. I stället skulle rena
politiska bevekelsegrunder komma att fälla avgörandet vid beslutstillfällena.

I motionen påpekas att det med något undantag, t. ex. rikspolisstyrelsen
där behovet av politisk kontroll av verksamheten är särskilt motiverat,
saknas rent politiskt sammansatta styrelser i de svenska ämbetsverken.
Inslag av politiska företrädare är däremot vanligt. Enligt motionärerna förs
regeringens förslag fram utan att några principiella motiv anförs för en
ändrad sammansättning av verkens styrelser samtidigt som dessa frågor
f. n. är föremål för behandling i förvaltningsutredningen (B 1977:01). Ett
ställningstagande av detta slag bör enligt motionärerna inte ske utan en
ingående behandling av hur verksstyrelser av olika karaktär bör vara
sammansatta.

Nuvarande förhållanden

Lekmannastyrelser finns i dag i det stora flertalet av de centrala ämbetsverken.
Ledamöterna utses av regeringen.

Beträffande inslaget av valda förtroendemän i dessa styrelser framgår
följande av en undersökning som utskottet gjorde år 1977 (se KU 1977/
78:8). I 51 av de 66 lekmannastyrelser som då fanns ingick minst en
riksdagsledamot eller kommunalpolitiker. I fyra styrelser utgjordes inslaget
av valda förtroendemän av endast kommunalpolitiker och i 37 av
endast riksdagsledamöter. I de återstående tio styrelserna ingick såväl
riksdagsledamöter som kommunalpolitiker. Det totala antalet lekmän i
ämbetsverkens styrelser uppgick till 454. Av dessa var 110 riksdagsledamöter
och 22 kommunalpolitiker. Endast i styrelserna för två myndigheter

UbU 1980/81:38 40

Bilaga

— rikspolisstyrelsen och statens lantmäteriverk - var samtliga lekmannaledamöter
valda förtroendemän. I nio andra styrelser var de valda förtroendemännen
i majoritet, och i tre styrelser utgjorde de hälften av antalet
lekmannaledamöter. Resterande 37 styrelser hade alltså ett inslag av förtroendemän
som uppgick till mindre än hälften av antalet lekmannaledamöter.

Vidare kan nämnas att länsstyrelsernas styrelser förutom landshövdingen
består av 14 ledamöter vilka samtliga väljs av landstingen.

Pågående utredning

Förvaltningsutredningen har genom tilläggsdirektiv den 29 mars 1979
(Dir 1979: 33) fått i uppdrag att kartlägga de förändringar som skett i den
statliga förvaltningens organisation - bl. a. genom inrättandet av lekmannastyrelser
— och att mot bakgrund härav beskriva och analysera nu
rådande förhållanden och problem i relationerna mellan regering, riksdag
och förvaltningsmyndigheter. Initiativ till uppdraget hade tagits av riksdagen
på förslag av utskottet (KU 1977/78: 38). Resultatet av förvaltningsutredningens
arbete i dessa delar beräknas föreligga i ett slutbetänkande
före utgången av år 1981.

Tidigare behandling

Vid 1975/76 års riksmöte behandlades en motion av Birgitta Hambraeus
(c) om sammansättningen av statliga myndigheters styrelser. Enligt motionären
borde statliga myndigheter företräda alla medborgares intressen.
Det var därför, anförde motionären, olämpligt att representanter för partsintressen
ingick i myndigheternas styrelser. I motionen begärdes en översyn
i detta avseende. I sitt enhälliga och av riksdagen godkända betänkande
föreslog utskottet (KU 1975/76:13) att motionen skulle avslås. Utskottet
anförde därvid bl. a. följande:

Genom lekmannastyrelserna har nya vägar öppnats för ett ökat medborgarinflytande
över förvaltningsverksamheten. Systemet har också gett
ökade möjligheter för bl. a. samordning mellan verk med närbesläktade
uppgifter och för tillvaratagande av den sakkunskap och erfarenhet som
finns inom de organisationer och samhällsintressen som berörs av en viss
myndighets beslut.

Hur enskilda myndigheters styrelser bör vara sammansatta kan inte
avgöras generellt. Enligt utskottets mening bör denna fråga som hittills
avgöras från fall till fall med beaktande av myndigheternas uppgifter och
verksamhetens inriktning. Självfallet är det av vikt att styrelserna får en så
allsidig sammansättning som möjligt. Utskottet kan med hänvisning till det
anförda inte biträda motionsyrkandet.

UbU 1980/81:38

Bilaga

Utskottet

41

I motionen hemställs att riksdagen beslutar göra ett principuttalande av
innebörd att grunderna för regeringens förslag om sammansättning av
ämbetsverks styrelse inte godkänns. Motionärerna pekar på problem som
politiskt sammansatta styrelser kan leda till när det gäller förhållandet
mellan ämbetsverken och regeringen.

Utskottet konstaterar att några allmänna principer för sammansättningen
av lekmannastyrelser inte har formulerats i den nu aktuella propositionen
om den statliga skoladministrationen m.m. eller tidigare i annat sammanhang.
Regeringen får därför i det enskilda fallet - ofta efter det att
grunderna fastställts av riksdagen — avgöra hur ett ämbetsverks styrelse
med hänsyn till verkets uppgifter bör vara sammansatt. Utskottet vill
liksom motionärerna erinra om att en närmare belysning av dessa frågor
sker i förvaltningsutredningen. Utskottet anser att något principiellt uttalande
om sammansättningen av ämbetsverks styrelser inte bör göras innan
resultatet av förvaltningsutredningens arbete föreligger. Motionsyrkandet
kan följaktligen inte tillstyrkas.

Stockholm den 2 april 1981

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck
(m), Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s). Per Unckel (m), Yngve Nyquist
(s), Sven-Erik Nordin (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar Biörck i
Värmdö (m). Kurt Ove Johansson (s), Daniel Tarschys (fp), Kerstin Nilsson
(s), Sture Thun (s) och Stig Genitz (c).

Avvikande mening

av Hilding Johansson, Olle Svensson, Yngve Nyquist, Wivi-Anne Cederqvist,
Kurt Ove Johansson, Kerstin Nilsson och Sture Thun (alla s) vilka
ansett att sista stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Propositionens förslag till ändrad sammansättning av SÖ:s styrelse innebär
en principiell avvikelse från vad som hittills gällt. Förslaget läggs fram
samtidigt som förvaltningsutredningen behandlar olika frågor med anknytning
till lekmannastyrelsers sammansättning. Enligt utskottets mening bör
resultatet av detta utredningsarbete avvaktas innan så genomgripande
förändringar i ett stort ämbetsverks styrelse som det här är fråga om
genomförs. Utskottet anser det också väsentligt att understryka att regeringens
förslag i propositionen om den statliga skoladministrationen m. m.
inte bör få utgöra en mall för framtida beslut om sammansättningen av
ämbetsverks styrelser. Utskottet tillstyrker med hänsyn härtill bifall till
motionsyrkandet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981

■