UbU 1980/81:37

Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:37

med anledning av proposition 1980/81:97 om skolforskning och personalutveckling
jämte motioner
Propositionen

I proposition 1980/81:97 har regeringen (utbildningsdepartementet) efter
föredragning av statsrådet Mogård

dels föreslagit riksdagen att

1. anta ett inom utbildningsdepartementet utarbetat förslag till ändring i
högskolelagen (1977:218),

2. godkänna de riktlinjer för skolforskningsområdet som har förordats i
propositionen,

3. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna beträffande verksamhets-
och planeringsformer för skolforskningen,

4. godkänna förslaget i propositionen att den pedagogiska nämnden
inom skolöverstyrelsen avskaffas,

5. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor (L 22) i
enlighet med vad som förordats i propositionen,

6. bemyndiga regeringen att ändra benämningen på en tjänst som professor
(L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen,

7. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för ansvarsfördelningen
mellan stat och kommun i fråga om personalutbildningen för skolväsendet,

8. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna i fråga om planering
och genomförande av sådana enstaka kurser som är avsedda som
personalutbildning för skolväsendet,

9. godkänna förslaget i propositionen om avveckling av fortbildningsavdelningarna
och fördelningen av deras uppgifter,

10. godkänna vad som i propositionen förordats om en ny statsbjdragskonstruktion
för lokal skolutveckling,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
om

11. den regionala samordningen av forsknings- och utvecklingsarbetet,

12. angelägna fortbildningsbehov.

Propositionen innehåller vissa förslag om sektorsforskningen inom skolområdet.
Förslagen syftar bl. a. till att skolforskningen i ökad utsträckning
skall kunna utgöra underlag för den långsiktiga planeringen av skolans
verksamhet.

1 Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 37

UbU 1980/81:37

1 propositionen förordas också att ansvaret för det pedagogiska utvecklingsarbetet
i huvudsak skall ligga regionalt och lokalt. Skolstyrelserna
bör, liksom länsskolnämnderna, tillföras resurser härför. Propositionen
innehåller förslag om hur detta skall ske.

1 propositionen behandlas även frågor om personalutbildningen inom
skolområdet. Därvid förordas att skolstyrelserna, i stället för som nu
länsskolnämnderna, skall besluta om lön med B-avdrag vid tjänstledighet
för studier inom ramar som skolöverstyrelsen (SÖ) anger. De nuvarande
fortbildningsavdelningarna föreslås avskaffade. Deras uppgifter överförs i
huvudsak till högskolan. Den största delen av personalutbildningen föreslås
ske i form av enstaka kurser. Till dessa kurser skall lärare äga företräde
framför andra sökande. SÖ bör ansvara för sådan fortbildning som inte
lämpligen kan bedrivas inom högskolan.

En särskild resurs föreslås för att täcka kostnader i grundskolan, gymnasieskolan
och den kommunala vuxenutbildningen för lärares tjänstledighet
för studier. Vidare föreslås att vissa medel får disponeras för lokalt utvecklingsarbete.
Detta finansieras genom omdisponeringar inom vissa anslag.

Förändringarna föreslås i huvudsak bli genomförda fr. o. m. den 1 juli
1982, beträffande nya former för antagning av lärare till enstaka kurser så
långt möjligt den 1 juli 1982 och i sin helhet den 1 juli 1983.

Förslagen medför inga kostnadsökningar utan finansieras inom ramen
för befintliga anslag genom omprioriteringar och omdispositioner.

Riksdagen föreslås anta följande lagförslag.

Förslag till

Lag om ändring i högskolelagen (1977:218)

Härigenom föreskrivs att 13 § högskolelagen (1977:218) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

Finns ej plats för alla sökande i fall som avses i 11 eller 12 §§ bestämmes
företrädet mellan sökandena enligt föreskrifter som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen utser.

Regeringen eller myndighet som
regeringen utser får vidare meddela
särskilda föreskrifter om företräde
för vissa sökande att antas till
utbildning, som främst är avsedd
för fortbildning eller vidareutbildning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

UbU 1980/81:37

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1980/81

1980/81:310 av Ann-Cathrine Haglund (m) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder i syfte att utvärdera
språkundervisningen i skolan,

2. att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att stimulera den
kvalitativa forskningen inom språkundervisningens område.

1980/81:1684 av Anita Bråkenhielm m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att förlägga lärares fort- och
vidareutbildning inom skolans ram till tid då undervisning normalt icke
förekommer.

1980/81:1713 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen och på lämpligt sätt genomför förslagen om

1. att jämställdhetsprogram inom arbetsplanen för rektorsområden görs
obligatorisk,

2. att jämställdheten tas upp som obligatoriskt inslag i studie- och planeringsdagar
för all skolpersonal,

9. att personallagsutbildning (PLAG) skall innehålla jämställdhetsfrågor.

(Yrkandena 10 och II har utskottet behandlat i betänkande 1980/81:20
och yrkande 4 i betänkande 1980/81:22. Övriga yrkanden behandlar utskottet
i annat sammanhang.)

Motioner väckta med anledning av proposition 1980/81:97

1980/81: 2001 av Stig Alemyr m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

8. att riksdagen med avslag på regeringens förslag i proposition 1980/
81:97 yrkandena 1 och 8, yrkande 9 i den del som avser fördelningen av
nuvarande fortbildningsavdelningars uppgifter samt yrkande 10 i vad avser
anslag till fortbildning och vidareutbildning av skolans personal, som sin
mening ger regeringen till känna att ett nytt förslag om skolpersonalens
fortbildning och vidareutbildning bör föreläggas riksdagen med beaktande
av de synpunkter som framförts i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ombildning av tjänst som professor.

(Yrkandena 1—7 behandlar utskottet i betänkande 1980/81:38.)

1980/81:2002 av Lennart Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar uttala att tjänst som professor i vuxenpedagogik vid högskolan för
lärarutbildning i Stockholm snarast bör inrättas.

UbU 1980/81:37

1980/81:2003 av Christina Rogestam (c) och Kerstin Göthberg (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att även ämnespedagogisk forskning blir ett
prioriterat ämnesområde inom skolforskningen.

1980/81:2004 av Birgitta Rydle m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
vid behandling av proposition 1980/81:97 beslutar att den föreslagna
professuren i vuxenpedagogik förläggs till högskolan för lärarutbildning i
Stockholm i stället för till Linköping.

1980/81:2005 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1980/81:97 i vad gäller

a) riktlinjer för skolforskningsområdet,

b) riktlinjer beträffande verksamhets- och planeringsformer för skolforskningen,

2. att riksdagen uttalar att den fortsatta skolforskningen bör beredas av
ett beredningsorgan parlamentariskt sammansatt med ledamöter från
samtliga genom val representerade riksdagspartier,

3. att riksdagen uttalar att möjligheterna att vidga skolforskningen utanför
traditionella forskningsorgan, i enlighet med vad som anförs i motionen,
bör klarläggas,

4. att riksdagen uttalar att möjligheterna till samordning av lärarutbildningen
inom de olika högskolorna bör beaktas.

1980/81:2014 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas att riksdagen med
anledning av proposition 1980/81:97 som sin mening uttalar att hushållningsperspektivet
bör ges avsevärt ökad tyngd i skolans forsknings- och
utvecklingsarbete.

Utskottet

1 Utgångspunkter

Föredragande statsrådet anger inledningsvis de principiella utgångspunkterna
för en reformverksamhet för forskning, utvecklingsarbete och
personalutveckling inom skolväsendet. Den omfattande decentralisering
som under de senaste åren skett inom skolans område är en viktig utgångspunkt.
Det synsätt som präglat bl. a. besluten om skolans inre arbete
(prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367), om ett nytt statsbidrag
för grundskolan (prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21, rskr 1977/
78:260) och om den nya läroplanen för grundskolan (prop. 1978/79:180,
UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422) bör också enligt föredraganden vara
riktningsgivande för den reform som nu föreslås.

Föredragande statsrådet anför vidare att forskning om utbildningsväsendet
är av central betydelse för den långsiktiga och övergripande planeringen.
Forskningen bör kunna bidra till att ge statsmakterna ett så tillfreds -

UbU 1980/81:37

ställande beslutsunderlag som möjligt när de skall ta ställning till olika
handlingsalternativ. Detta utesluter inte, menar föredraganden, att det
finns utrymme för forskning som bl. a. fritt prövar mål och förutsättningar
och kritiskt granskar pågående verksamhet.

Utvecklingsarbetet inom skolan skall enligt propositionen syfta till att
bättre förverkliga de fastställda målen för verksamheten och bidra till att
lösa de problem som uppkommer i det dagliga arbetet. Utvecklingsarbetet
skall främst vara lokalt och en del av den normala verksamheten i skolan.
Föredragande statsrådet betonar sambandet mellan utvecklingsarbete och
personalutveckling. Deltagande i utvecklingsarbete är. menar föredraganden,
en form av personalutveckling. Syftet med personalutbildningen
är bl. a. att utveckla verksamheten i skolan.

Föredraganden anför slutligen att statsmakterna avsatt betydande ekonomiska
resurser för forskning, utvecklingsarbete och insatser för personalens
utveckling. I propositionen lämnas en redogörelse för verksamhetens
nuvarande omfattning. Kostnaderna för denna uppskattas till sammanlagt
drygt 470 milj. kr.

2 Skolforskningen

Sektorsforskningen inom skolområdet måste enligt föredragande statsrådet
vara inriktad mot problem aktualiserade i skolans och vuxenutbildningens
vardag eller i arbetet med den långsiktiga planeringen och uppföljningen
av skolreformer. Allmän beteendevetenskapiig, samhällsvetenskaplig
och pedagogisk-historisk grundforskning bör inte bedrivas med de
medel som avsätts särskilt för skolforskning. Forskningsverksamheten bör
vidare vara långsiktig. Den skall vara ett instrument i utveckling av skola
och vuxenutbildning på lång sikt samt belysa problem i och konsekvenser
av olika långsiktiga handlingsalternativ.

Föredragande statsrådet understryker i propositionen att det direkta
ansvaret för den konkreta planeringen av skolforskningen bör ligga på
sektorsmyndigheten, skolöverstyrelsen (SÖ), men utgångspunkten måste
enligt statsrådet vara regeringens och riksdagens ställningstaganden till
och prioriteringar av alternativa program eller planer. I propositionen
markeras prioriteringsområden för den långsiktiga planeringen av resurserna
för skolforskning.

I Sverige finns, påpekar föredraganden, ett internationellt sett unikt
datamaterial i individualstatistiken och s. k. longitudinellt baserade forskningsresultat
om hur olika individer utnyttjar utbildningen. Forskningen på
dessa områden, som behöver vidgas och fördjupas, kan ge bl. a. värdefull
kunskap om vilka grupper i samhället som utnyttjar utbildningen och hur
utbildningen påverkar individens välfärd.

Forskningen bör vidare kunna ge kunskaper som är värdefulla då det
gäller att förbättra basfärdigheterna och höja kunskapsstandarden framför
tl Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 37

UbU 1980/81:37

allt i grundskolan. Instrument för att mäta kunskapsutvecklingen i skolan
behöver utvecklas och forskningsprojekten bör sträcka sig över en längre
tid för att kunskapsutvecklingen skall kunna följas kontinuerligt.

Läroplansforskning är ett annat viktigt forskningsområde. Sättet att
utforma läroplaner och frågan om i vilken utsträckning de slår igenom i
undervisningen behöver studeras närmare. Skolreformerna bör också följas
upp genom forskning. Utvärderingen av verksamheten inom skola och
vuxenutbildning bör också innefatta studier av de stödjande och styrande
åtgärder som samhället sätter in. Härigenom blir det i framtiden lättare att
välja instrument för att förändra skolan. Problemställningar kring utbildning
— arbetsmarknad — arbetsliv är enligt föredraganden centrala för
långsiktig planering och måste inbegripa de inom vuxenutbildningen prioriterade
målgrupperna. Föredraganden stryker under att en bättre kapacitet
måste byggas upp för forskning om vuxenutbildningens olika former och
målgrupper.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för skolforskningsområdet
som förordats och som nu i korthet återgetts.

Avslag på propositionen i vad gäller riktlinjer för skolforskningsområdet
yrkas i motion 1980/81:2005 (yrkande I a). Motionärerna anser att det
föreligger en risk för att skolforskningen kommer att styras av den administrativa
indelning i sakområden som SÖ föreslås få i proposition 1980/
81:107. Angelägna forskningsuppgifter kan därigenom komma på mellanhand,
menar motionärerna.

Utskottet vill understryka vad som anförs i proposition 1980/81:97 att
utgångspunkten för SÖ:s planering av skolforskningen skall vara regeringens
och riksdagens ställningstaganden till och prioriteringar av alternativa
program eller planer. SÖ:s organisation kan därmed inte få vara avgörande
för inriktningen av skolforskningen. Riksdagen bör därför avslå yrkande
1 a i motion 1980/81:2005.

I motion 1980/81: 310 framhålls att det behövs forskning om och utvärdering
av språkundervisningen i skolan för att lärarna skall veta vilka metoder
som kan användas i undervisningen för att det bästa resultatet av den
skall kunna uppnås. Riksdagen bör begära att regeringen vidtar åtgärder
för att dels utvärdera språkundervisningen i skolan (yrkande 11. dels stimulera
den kvalitativa forskningen inom språkundervisningens område (yrkande
2).

Ämnespedagogisk forskning behandlas också i motion 1980/81:2003.
Forskning kring ämnespedagogik eller ämnesmetodik, dvs. frågan om
vilka metoder som bör användas vid undervisning i olika ämnen, bör enligt
motionärerna vara ett prioriterat område för skolforskningen.

Utskottet vill med anledning av de nu nämnda motionerna understryka
vad som anförts i propositionen om att kunskapsutvecklingen i skolan bör
följas kontinuerligt och att forskningen i detta avseende bör kunna ge
värdefulla kunskaper för att bl. a. höja kunskapsstandarden i skolan. Ut -

UbU 1980/81:37

skottet utgår från att forskningen inte enbart kommer att avse mätning av
resultat av undervisningen utan också kommer att inriktas på frågan om
vilka metoder som bör användas i undervisningen. Motionerna 1980/
81:310 och 1980/81:2003 bör med hänvisning härtill avslås av riksdagen.

I motion 1980/81:2014 anförs att det blir nödvändigt att överväga vilka
besparingar som är möjliga att genomföra utan att väsentliga politiska mål
åsidosätts. Värdet av insatta resurser måste vägas mot nyttan av de effekter
som uppnås. Hushållningsperspektivet måste därför få ökad tyngd i det
offentliga forsknings- och utvecklingsarbetet. Detta måste enligt motionären
också gälla skolans område. Frågor om effektivitet och rationell
resurshushållning måste därför ges hög prioritet i skolans forsknings- och
utvecklingsarbete.

Utskottet erinrar om att forskningsverksamheten enligt förslagen i propositionen
skall få en långsiktigare prägel med mindre inslag än tidigare av
snabba beslut och åtgärder. Det är därvid enligt utskottets mening väsentligt
att forskningen koncentreras på frågor som bedöms vara av betydelse
för framtiden. Forskningen inom skolområdet skall vara ett instrument för
utvecklingen av skolan på lång sikt. Utskottet finnér det naturligt att
hushållning med i samhället tillgängliga resurser ingår som en förutsättning
bland andra för skolans utveckling. Utskottet föreslår med hänvisning
härtill att riksdagen avslår motion 1980/81:2014.

Utskottet har således inget att erinra mot de riktlinjer för skolforskningen
som förordas i propositionen och föreslår därför att riksdagen
godkänner dem.

1 propositionen föreslås riksdagen godkänna riktlinjer beträffande verksamhets-
och planeringsformer för skolforskningen. Enligt dessa skall SÖ
fortsättningsvis disponera ett särskilt forskningsanslag med den inriktning
av verksamheten som förordats i propositionen och som utskottet nyss
tillstyrkt. I samband med sina anslagsframställningar skall SÖ redovisa
alternativa program eller planer för skolforskningen vilka regering och
riksdag sedan skall ta ställning till.

Från forskningsanslaget bör bestridas kostnader för forskning som utförs
på SÖ:s uppdrag, huvudsakligen inom högskolan. Även information
om forskningen och om resultaten av den bör bekostas från anslaget.
Medlen bör enligt propositionen också användas för visst utvecklingsarbete
inom främst vuxenutbildningsområdet och handikappområdet.

Inom SÖ finns en pedagogisk nämnd som har till uppgift att bereda
frågor om pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete (FoU-arbete)
samt ha insyn vid uppläggningen och genomförandet av olika FoU-projekt.
Nämnden har rådgivande funktion men är också efter delegering beslutande
i vissa FoU-frågor.

Föredragande statsrådet anför i propositionen att det inte är lyckligt att

UbU 1980/81:37

FoU-arbetet är skilt från SÖ:s övriga verksamhet som fallet är i dag.
Eftersom en större del av SÖ:s verksamhet i framtiden kommer att bestå
av långsiktig planering, uppföljning och utvärdering, krävs att FoU-insatserna
samordnas med och stödjer denna verksamhet. FoU-frågorna bör
därför inte behandlas separat inom verket. Föredragande statsrådet föreslår
av denna anledning att den pedagogiska nämnden upphör med utgången
av budgetåret 1980/81.

I motion 1980/81:2005 ifrågasätts skolforskningens anknytning till SÖ.
Motionärerna yrkar därför att de föreslagna riktlinjerna för skolforskningens
verksamhets- och planeringsformer avslås (yrkande 1 b) och att
riksdagen uttalar att skolforskningen bör beredas av ett parlamentariskt
sammansatt organ (yrkande 2). Riksdagen föreslås vidare uttala att möjligheterna
att vidga skolforskningen utanför traditionella forskningsorgan bör
klarläggas (yrkande 3). En del av forskningsmedlen bör t. ex. kunna tillföras
de politiska partierna.

Mot bakgrund av den inriktning av skolforskningen mot långsiktiga
problemställningar inom skolan som tillstyrkts av utskottet i det föregående
finnér utskottet det naturligt att den konkreta planeringen av forskningen
ligger på sektorsmyndigheten, SÖ. Utskottet delar föredragande statsrådets
uppfattning att pedagogiska nämnden bör avskaffas och att det får
ankomma på SÖ att avgöra om det behövs något särskilt beredningsorgan
för verksamheten. Utskottet kan således inte tillstyrka förslaget i motion
1980/81: 2005 om ett parlamentariskt sammansatt organ för beredningen av
frågor om skolforskningen. Förslaget i nämnda motion om att undersöka
möjligheterna för att t. ex. tillföra de politiska partierna medel för skolforskning
kan utskottet inte ansluta sig till. Eftersom utskottet inte heller
har något att erinra mot de förslag som lagts fram i propositionen om
verksamhets- och planeringsformer i övrigt för skolforskningen, bör de
föreslagna riktlinjerna godkännas av riksdagen och motion 1980/81:2005
yrkandena 1 b, 2 och 3 avslås av riksdagen.

3 Vissa tjänster som professor i pedagogik

I propositionen behandlar föredragande statsrådet också frågan om vissa
tjänster som professor inom det pedagogiska området. Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) har kartlagt behovet och omfattningen av vuxenpedagogisk
forskning samt undersökt möjligheterna att nu och i framtiden
tillgodose kraven på en fast organisation för forskning med vuxenpedagogisk
inriktning. UHÄ har föreslagit att forskningsorganisationen inom området
vuxenpedagogik byggs ut med en ordinarie professur vid högskolan
för lärarutbildning i Stockholm. Som ytterligare ett led i uppbyggandet av
denna forskningsorganisation föreslår UHÄ att den för Ewe Malmquist
personliga professuren (L 20) i praktisk pedagogik vid universitetet i Lin -

UbU 1980/81:37

köping permanentas i samband med Malmquists pensionering under budgetåret
1981/82.

UHÄ har vidare föreslagit att benämningen på den efter Torsten Husén
ledigblivande professuren (L 22) i pedagogik vid universitetet i Stockholm i
samband med återbesättandet ändras till professur i pedagogik, särskilt
internationell och jämförande pedagogik.

Föredragande statsrådet anför att behovet av en förstärkning av forskningen
inom det vuxenpedagogiska området numera är väl belagt och att
därför en professur i vuxenpedagogik bör inrättas. Eftersom det är väsentligt
att den grundläggande lärarutbildningen med inriktning mot vuxenutbildning
kan anknytas till forskning inom området, förordar föredraganden
att den för Malmquist personliga professuren vid dennes pensionering
ersätts av en tjänst som professor (L 22) i vuxenpedagogik vid universitetet
i Linköping. Samtidigt bör en lektorstjänst vid högskolan för lärarutbildning
i Stockholm dras in. Den efter Husén ledigblivande professuren i
pedagogik vid universitetet i Stockholm bör vid återbesättande ändras till
tjänst som professor i pedagogik, särskilt internationell och jämförande
pedagogik.

I motion 1980/81:2004 föreslås att professuren i vuxenpedagogik förläggs
till högskolan för lärarutbildning i Stockholm i stället för till universitetet
i Linköping. Lärarutbildning med inriktning mot tjänstgöring inom
vuxenutbildningsområdet bedrivs också vid denna högskola och där har
utvecklats en forskning inom det vuxenpedagogiska området som behöver
det stöd en tjänst som professor ger.

En professur i vuxenpedagogik bör enligt motion 1980/81:2002 snarast
inrättas vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Förslaget förs enligt
motionärerna fram mot bakgrund av att det i dag finns en internationellt
erkänd vuxenpedagogisk forskning med en av högskolan inrättad extra
tjänst som professor som bas. Fortsatt forskning bör enligt motionärerna
säkerställas genom att en ordinarie professur inrättas.

Enligt motion 1980/81:2001 börden vuxenpedagogiska forskningen förstärkas
ytterligare genom att så snart en tjänst som professor i pedagogik
blir ledig denna vid återbesättande inriktas mot vuxenpedagogik och placeras
vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm (yrkande 9).

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att den vuxenpedagogiska
forskningen behöver förstärkas genom inrättande av en tjänst som
professor i vuxenpedagogik. Vad angår den pedagogiska forskningen i
Stockholm vill utskottet understryka vad som framhållits i propositionen
om vikten av att de fem befintliga tjänsterna som professor i pedagogik ses
som en samlad resurs oavsett om de är förlagda till skilda högskoleenheter.
Med beaktande härav och med hänsyn till det statsfinansiella läget anser
utskottet att någon ytterligare tjänst som professor i pedagogik inte nu bör
inrättas i Stockholm. Utskottet finner det värdefullt att den internationellt
inriktade forskningsverksamhet som vuxit fram under Huséns tid som

UbU 1980/81:37

professor kan fortsätta och ansluter sig därför till förslaget i propositionen
om ett bemyndigande för regeringen att ändra benämningen av denna
tjänst i enlighet härmed. Mot denna bakgrund talar starka skäl för att en
tjänst som professor i vuxenpedagogik inrättas i Linköping. Där bedrivs,
som anförts i propositionen, lärarutbildning för vuxenutbildning och de
fasta resurserna för forskning i pedagogik är. när Malmquists personliga
professur dras in. relativt begränsade. Utskottet ansluter sig därför till
regeringens förslag om inrättande av en tjänst som professor i vuxenpedagogik
vid universitetet i Linköping. Motionerna 1980/81:2002 och 1980/
81: 2004 bör med hänvisning till vad utskottet nu anfört avslås av riksdagen.

Vad angår det uttalande från riksdagens sida som föreslås i motion 1980/
81: 2001 anser utskottet att frågan om en förändrad inriktning eller lokalisering
av ledigblivande tjänster som professor i pedagogik får prövas i det
reguljära planerings- och budgetarbetet. Motion 1980/81:2001 yrkande 9
bör därför avslås av riksdagen.

4 Lokalt utvecklingsarbete

Lokalt utvecklingsarbete är enligt propositionen en sammanfattande
beteckning på alla de åtgärder i en skola som syftar till att utveckla den
egna verksamheten. Det lokala utvecklingsarbetet bör enligt föredragande
statsrådet få sin kraft och sin inriktning utifrån de behov och de problem
som finns i den enskilda skolan. Arbetet skall vara en del av verksamheten
i skolan och kan gälla alla områden av utbildningsverksamheten. Det får
emellertid inte, vilket föredragande statsrådet betonar, vara villkorslöst.
Det måste bedrivas i den riktning som läroplanerna och målen för utbildningen
i övrigt anger och detta måste ske med en viss grad av systematik,
utifrån medvetna motiv, med bestämda syften och med en medveten
planering. Inom den ram som staten ger i form av mål och riktlinjer, timoch
kursplaner m. m. ankommer det alltså på den lokala nivån att utforma
sitt eget lokala utvecklingsarbete.

Hittills har det funnits regionala organ, regionskollegierna, för bl.a.
vissa samordnande uppgifter i forsknings- och utvecklingsarbetet inom
skolan och i lärarutbildningen. Frågan om organ för regional samordning
av det lokala utvecklingsarbetet har diskuterats i det utrednings- och
remissarbete som ligger till grund för propositionen. Föredragande statsrådet
förutsätter att de som anser att behov av samordning föreligger i något
avseende också tar de nödvändiga kontakterna för att ett sådant organ
skall komma till stånd. Regering och riksdag bör däremot inte besluta
härom. Riksdagen bereds tillfälle ta del av vad föredraganden anfört i
denna fråga. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något uttalande
med anledning härav.

UbU 1980/81:37

5 Personalutveckling

Med personalutveckling avses i propositionen introduktion, fortbildning
och vidareutbildning samt de övriga åtgärder som arbetsgivaren vidtar och
som bidrar till personalens utveckling. Personalutbildning används som ett
sammanfattande begrepp för fortbildning och vidareutbildning.

Enligt propositionen bör det alltjämt ankomma på staten att ha det
övergripande ansvaret för personalutbildningen. Planering av personalutveckling
bör emellertid också ses som ett led i den lokala verksamhetsplaneringen.
Det bör, anför föredragande statsrådet, vara en lokal angelägenhet
att bedöma vilka utvecklingsinsatser som kan vara aktuella mot bakgrund
av bl. a. de mål och riktlinjer för personalutbildning som staten anger
samt de utbildningar för skolpersonalen som anordnas inom högskolan, av
SÖ eller av andra utbildningsanordnare. Staten bör ekonomiskt stödja
kommunernas verksamhet på detta område.

Sammanfattningsvis anser statsrådet att staten bör

— svara för den övergripande planeringen och samordningen av personalutbildningarna,

- ange mål och riktlinjer för samt göra en prioritering av personalkategorier
och innehåll i personalutbildningen,

- genom olika arrangemang erbjuda möjligheter till en återkommande
utbildning för skolväsendets personal samt

— ge allmänt stöd åt skolutvecklingen i kommunerna dels genom att kommunerna
ges en samlad resurs för lokalt utvecklingsarbete och personalutbildning,
dels genom personalinsatser för stöd till lokalt utvecklingsarbete
och medverkan i personalutbildning som arrangeras lokalt.
Kommunen bör inom ramen för det lokala utvecklingsarbetet ansvara

för planering, organisation och i en del fall även genomförande av personalutbildning
enligt de av staten givna riktlinjerna men med anpassning till
lokala behov och förutsättningar. Kommunerna får enligt propositionen
därmed ansvaret för att centralt beslutade utbildningsinsatser planeras in i
ett lokalt utbildningsprogram.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för ansvarsfördelningen
mellan stat och kommun i fråga om personalutbildningen för
skolväsendet som förordats i propositionen.

Det är enligt propositionen inte möjligt att nu göra en heltäckande
beskrivning av de personalutbildningsbehov som kan bli aktuella i framtiden.
Det måste ankomma på SÖ att som en del av den långsiktiga och
övergripande planeringen också analysera och presentera behoven av personalutbildning
samt lägga fram förslag till innehåll i och inriktning av
sådan utbildning. Föredragande statsrådet kommer därför under förutsättning
av riksdagens bifall till förslagen i propositionen senare att föreslå
regeringen att uppdra åt SÖ att i samband med anslagsframställningarna
med början budgetåret 1982/83 kartlägga behovet av personalutbildning

UbU 1980/81:37

inom skola och vuxenutbildning samt lägga fram förslag till erforderliga
åtgärder och prioriteringar.

Enligt föredragande statsrådet skall personalutbildningen primärt syfta
till att bibehålla eller förbättra personalens kompetens. Föredraganden
anger i propositionen angelägna personalutbildningsbehov. Riksdagen
bereds tillfälle att ta del av vad som anförts härom.

De i propositionen nämnda personalutbildningsbehoven är följande.
Låg- och mellanstadiets lärare samt lärare i grundutbildning för vuxna bör
ges möjlighet till ämnes- och metodinriktad utbildning i svenska och matematik.
Utbildningsmöjligheter av skilda slag för lärare bör skapas i naturorienterande
och tekniska moment. Flera lärargrupper behöver komplettera
sin utbildning i anslutning till de nya kursplanerna för högstadiet eller på
grund av att deras grundutbildning är föråldrad. Hög prioritet bör ges åt
utbildning som breddar kompetensen hos högstadiets lärare. Föredragande
statsrådet framhåller vidare att den snabba tekniska utvecklingen medför
att ämneskunskapen för vissa lärare snabbt föråldras och behöver förnyas.
Detta gäller också lärare i de yrkesinriktade ämnena. Studier inom det
specialpedagogiska området bör alltjämt prioriteras, och behovet av fortbildning
för lärare inom specialskola och särskola bör uppmärksammas.
Föredragande statsrådet framhåller också behoven av fortbildning av lärare
som undervisar invandrare.

Utskottet har inte något att erinra mot vad föredraganden i propositionen
uttalat om angelägna personalutbildningsbehov.

1 propositionen behandlas även frågan om tidsresurser för personalutbildning.

I skolförordningen föreskrivs bl. a. följande om läsåret och läsårsplanering
m. m.

Läsåret i skolan omfattar 40 veckor (280 dagar). Under läsåret skall
eleverna ha 10 lovdagar. Vidare skall 4-8 dagar (8-16 halvdagar) användas
för lekar, idrott och friluftsverksamhet. Undervisningen i grundskola
och gymnasieskola får inställas under tid motsvarande högst 5 dagar för
planering av skolarbetet och fortbildning av lärare (studiedagar). Det lägsta
antalet vardagar då undervisning i skolan skall pågå kan beräknas variera
mellan 172 och 176 beroende på bl.a. det antal friluftsdagar som tas i
anspråk.

Del av kalenderåret som inte ingår i läsåret är ferier. Feriernas längd är
85 dagar (varav för lärarna högst 40 dagar är semester).

I motion 1980/81:1684 ifrågasätts nuvarande system med lärarfortbildning
under särskilda studiedagar, då undervisningen inställs och eleverna
enligt motionärerna får tili synes onödig ledighet. Motionärerna vänder sig
också mot tendensen att anordna fler studiedagar än medgivna fem och att
man tar bort lärare från undervisningen för att de skall förbereda olika
läroplansprojekt m. m. Eleverna bör, säger motionärerna, ha rätt till kontinuerlig
kontakt med sina lärare i största möjliga utsträckning.

UbU 1980/81:37

Utskottet utgår från att skolförfattningsutredningen (U 1979: 12) ser över
de bestämmelser som reglerar läsårsplaneringen, dvs. termins början och
slut och antalet undervisningsdagar per år. Det är för skolans syfte angeläget
att man i skolförordningen slår fast att eleverna har rätt till ett bestämt
antal dagar då undervisning skall pågå (verkliga undervisningsdagar) under
läsåret. Detta antal bör inte kunna minskas genom att olika slag av verksamhet
anordnas för personalen eller genom att eleverna medges delta i
aktiviteter som inte är ett naturligt led i undervisningen och som kräver
ledighet (t. ex. insamlingsverksamhet).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att eleverna har rätt till kontinuerlig
kontakt i största möjliga utsträckning med den eller de lärare som
de normalt undervisas av. Utskottet ser emellertid f. n. ingen anledning att
uttala sig för någon ändring av bestämmelserna rörande studiedagar. Utskottet
vill dock peka på möjligheten att i viss utsträckning för personalutbildning
använda dagar under läsår, då eleverna har lov från undervisningen.
Motsvarande bör gälla friluftsdagar eller annan tid under vilken verksamheter
anordnas i vilka lärarna i fråga inte engageras. Vidare bör personalutbildning
naturligtvis kunna erbjudas på ferietid utan att för den skull
utbildningen kommer att inkräkta på lagstadgad semester.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion 1980/81: 1684
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om anordnande
av personalutbildning m. m.

1 motion 1980/81:1713 (yrkandena 1, 2 och 9) yrkas att jämställdhetsprogram
bör göras obligatoriska i arbetsplan för rektorsområde, att jämställdhet
bör tas upp som obligatoriskt inslag i studie- och planeringsdagar för all
skolpersonal och att personallagsutbildningen skall innehålla jämställdhetsfrågor.

Undervisningen i skolan skall utgå från de mål som uppställts för skolan.
Ett viktigt sådant mål är jämställdhet. Enligt den nya läroplanen förgrundskolan
(Lgr 80) skall arbetsplanen ge uttryck för den enskilda skolans mål
och ambitioner och därigenom vara ett utvecklingsprogram och en form av
lokalt läroplansarbete. I arbetsplanen bör finnas, heter det i läroplanen, en
planering för arbete med frågor som är gemensamma för flera ämnen. t. ex.
studie- och yrkesorientering, könsrollsfrågor, frågor om sexualitet och
samlevnad. Utskottet, som anser att det inte är lämpligt att centralt styra
kommunernas planering av innehållet i arbetsplaner och studiedagar, förutsätter
att jämställdhetsfrågor blir behandlade i arbetsplaner och i personalutbildning.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1980/81: 1713 yrkandena I, 2 och 9.

UbU 1980/81:37

6 Organisationen för personalutbildning

Föredragande statsrådet anför att personalutbildningen främst tjänar
som ett indirekt styrmedel i fråga om skolväsendets verksamhet och utveckling.
Sedan en betydande del av ansvaret för skolan decentraliserats
till kommunal nivå är det därför, menar statsrådet, mera angeläget än
tidigare att staten utövar ett direkt inflytande över personalutbildningens
innehåll. I föregående avsnitt har utskottet redogjort för vilka angelägna
personalutbildningsbehov som föreligger den närmaste tiden. Programmet
skall enligt föredraganden revideras kontinuerligt. SÖ skall kartlägga utbildningsbehovet
och årligen avge förslag till regeringen om prioriteringar.
Regering och riksdag skall därefter ta ställning till förslaget. Statens styrning
skall vidare utövas genom att SÖ, inom ramen för de av regering och
riksdag angivna prioriteringarna, bestämmer vilka utbildningar som skall
berättiga till lön med B-avdrag vid tjänstledighet för studier. De lokala
skolstyrelserna skall på grundval av en förteckning över sådana utbildningar
fatta beslut om tjänstledighet och om löneförmåner under sådan ledighet.

Huvuddelen av personalutbildningen skall enligt propositionen bedrivas
inom högskolan och studieorganisatoriskt ha formen av enstaka kurser.
Vissa typer av personalutbildning saknar högskolan möjligheter att genomföra.
SÖ skall i sådana fall ansvara för att utbildningen anordnas på annat
sätt. Medel för den personalutbildning som skall bedrivas inom högskolan
bör enligt propositionen anvisas under anslaget Utbildning för undervisningsyrken
under en särskild anslagspost för varje högskoleregion. Det
skall ankomma på regionstyrelserna för högskolan att fördela medlen
mellan högskoleenheter. Sammanfattningsvis anger föredragande statsrådet
att det blir en uppgift för högskolemyndigheterna att initiera personalutbildning
med utnyttjande av högskolans resurser, följa behovet av personalutbildning
och medverka till att högskolans resurser utnyttjas rationellt
i fråga om personalutbildningen. Det bör således enligt propositionen
ankomma på högskolemyndigheterna att planera och genomföra personalutbildningen
så att skolväsendets behov tillgodoses. I propositionen föreslås
att riksdagen godkänner de förordade riktlinjerna i fråga om planering
och genomförande av sådana enstaka kurser som är avsedda som personalutbildning
för skolväsendet.

Den föreslagna ordningen för personalutbildningen förutsätter att sökande
som av skolstyrelse bedömts ha behov av utbildningen kan få förtur till
kurser som högskolan anordnar för skolans personalutbildning. Detta är
inte möjligt enligt de bestämmelser som gäller i högskolelagens (1977:219,
ändrad senast 1980: 1099) nuvarande utformning. Riksdagen föreslås därför
anta det förslag till ändring i 13 § högskolelagen som bifogats propositionen.

I den föreslagna nya organisationen för personalutbildning inom skolvä -

UbU 1980/81:37

sendet har fortbildningsavdelningarna inga självständiga uppgifter att fylla.
De föreslås därför upphöra. Huvuddelen av uppgifterna bör överföras till
högskolan liksom större delen av deras resurser för utbildning. Den betydande
personella resurs som finns inom fortbildningsavdelningarna bör
enligt föredragande statsrådet även fortsättningsvis tas till vara i personalutbildningssammanhang,
och personalen bör därför i huvudsak överföras
till högskolan. Riksdagen föreslås godkänna förslaget om avveckling av
fortbildningsavdelningarna och fördelningen av deras uppgifter.

Föredragande statsrådet anför fortsättningsvis att det ökade lokala inflytandet
över lärarnas tjänstledighet för studier med någon form av bibehållna
löneförmåner förutsätter en ändring av det nuvarande statsbidragssystemet.
Statsbidrag för att täcka kostnaderna för studieledig personal
eller ersättare för dem föreslås därför enligt propositionen ges via särskilda
klart identifierbara och avgränsade anslagsposter under driftbidragen till
skolväsendet och den kommunala vuxenutbildningen. En del av resurserna
bör utgå till varje kommun med en viss procent av statsbidraget till
lärarlöner för resp. grundskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning.
En annan del bör fördelas av länsskolnämnderna till kommunerna
efter samma principer som den resurs för särskilda åtgärder på skolområdet
som riksdagen nyligen beslutat om (prop. 1980/81: 100, UbU 1980/
81:30, rskr 1980/81:283). SÖ förutsätts i samband med anslagsframställningen
för budgetåret 1982/83 redovisa förslag om vilka procentsatser som
skall gälla för att statens kostnader skall ha samma omfattning som hittills,
dock med hänsynstagande till de beslut om minskning av statsbidragen till
skolan som fattats av riksdagen. Huvuddelen av statsbidragen till lokal
skolutveckling, 60—80 %, skall användas för att täcka kostnader för studieledig
personal och 20—40 % bör kommunerna få disponera fritt för
kostnader i samband med det lokala utvecklingsarbetet. Förändringarna i
statsbidragssystemet avses träda i kraft den 1 juli 1982.

I motion 1980/81:2001 yrkas att ett nytt förslag om skolpersonalens
fortbildning och vidareutbildning skall föreläggas riksdagen (yrkande 8).
Motionärerna framhåller att oklarheterna i propositionen är betydande.
Ordningen för planering och genomförande är oklar, och det framgår inte
hur skolväsendets behov av personalutbildning skall vägas mot motsvarande
behov inom andra samhällssektorer.

Motionärerna anser att till grund för ett fortsatt arbete med skolans
personalutbildning bör ligga principen om ett sammanhållet ansvar för den
av staten finansierade fortbildningen och vidareutbildningen av skolans
personal. Vidare bör principen om att högskolan skall utnyttjas för sådana
personalutbildningsuppgifter som bäst fullgörs där slås fast. Ett system
som innebär att SÖ förfogar över de samlade resurserna för personalutbildning
och köper utbildning av högskolan bör övervägas. Innan ett nytt
förslag förelagts riksdagen bör beslut inte fattas om ändring i högskolelagen,
riktlinjer för planering och genomförande av personalutbildning, för -

UbU 1980/81:37

delning av fortbildningsavdelningarnas uppgifter och om statsbidragskonstruktionen.

Personalutbildningen inom skolan är f. n. som föredragande statsrådet
framhåller splittrad med avseende på planering och genomförande, och
den utnyttjas olika av personalen i skilda kommuner. Personalutbildningen
är, med det ökade lokala ansvar föi verksamheten som lagts fast i samband
med flera viktiga beslut om skolan under senare år, ett viktigt instrument
för skolans Utveckling. Utskottet delar därför den uppfattning som föredragande
statsrådet redovisar att ett av personalutbildningens främsta syften
blir att tjäna som ett indirekt styrmedel för verksamheten och utvecklingen
i skolan och att det därför är mer angeläget än tidigare att staten utövar ett
direkt inflytande över personalutbildningens innehåll.

Förslaget i propositionen om att regering och riksdag skall ange prioriteringar
för utbildningen överensstämmer enligt utskottets mening väl med
att personalutbildningsprogrammet skall vara förankrat i en helhetssyn på
skolväsendets utveckling. Härtill bidrar också att SÖ som ansvarig central
myndighet för skolan skall avge förslag till prioriteringar. Det är enligt
förslaget också SÖ som, inom ramen för de av regering och riksdag
angivna prioriteringarna, bestämmer vilka utbildningar som berättigar till
lön med B-avdrag vid tjänstledighet för studier. Skolstyrelserna fattar
beslut om tjänstledighet. Sammanlagt ger denna beslutsordning enligt utskottet
de ansvariga myndigheterna för skolväsendet ett avgörande inflytande
i fråga om personalutbildningen inom skolan.

Vad därefter angår frågan om anordnande av utbildningen är högskolans
möjligheter och lämpligheten hos den att anordna huvuddelen av utbildningen
obestridd. Utskottet anser att denna uppgift stämmer väl överens
med verksamheten i högskolan i övrigt.

Förslaget i propositionen innebär att en särskild anslagspost under anslaget
Utbildning för undervisningsyrken skall efter fördelning av regionstyrelserna
ställas direkt till högskoleenheternas förfogande för anordnande
av kurser för personalen i skolan. Utskottet utgår från att högskoleenheterna
anordnar dels kurser som enbart är avsedda för skolans behov
och som följaktligen helt bekostas av medel från denna anslagspost, dels
kurser där vissa platser reserveras för skolpersonalen och där alltså en
samfinansiering blir aktuell. En sådan samfinansiering från olika anslag är
inte ovanlig i högskolans verksamhet.

Högskolemyndigheterna har i sitt planerings- och budgetarbete att väga
behovet av fortbildning och vidareutbildning för skolväsendets personal
mot de behov av högskoleutbildning i övrigt som finns i samhället. När det
sedan gäller att inom av regering och riksdag givna ramar planera och
anordna personalutbildningen fordras ett nära samarbete mellan företrädare
för högskolan och för skolan. Högskolan måste i god tid få besked om
vilka utbildningar som prioriteras inom skolväsendet. Å andra sidan måste
kraven ställas på högskolan att skaffa sig kunskaper om utbildningsbeho -

UbU 1980/81:37

ven och anpassa utbildningen efter skolväsendets krav. Båda parter har
här intresse av ett ömsesidigt samarbete. Den överföring av personal till
högskolan från fortbildningsavdelningarna som föreslås i propositionen är
enligt utskottets mening ägnad att underlätta en samverkan. Utskottet kan
inte finna att en anordning som innebär att skolväsendet köper utbildning
av högskolan är att föredra framför den anordning som föreslagits i propositionen.
Risken för en mera komplicerad handläggningsordning är i det
förra fallet påtaglig.

Vad därefter gäller ordningen för antagning till kurser som helt eller
delvis är avsedda för personalutbildning i skolan är det enligt utskottets
uppfattning nödvändigt att skapa möjlighet till förtur för sökande från
skolväsendet till sådana utbildningsplatser som bekostas från den förut
nämnda anslagsposten under anslaget Utbildning för undervisningsyrken.
Det av regeringen föreslagna tillägget till högskolelagen avses sålunda
tillämpas endast i nu nämnda hänseende.

Utskottet har således ingenting att erinra mot förslagen i propositionen i
vad avser personalutbildningens organisation och föreslår därför att riksdagen
med avslag på motion 1980/81:2001 yrkande 8 dels godkänner riktlinjerna
i fråga om planering och genomförande av sådana enstaka kurser
som är avsedda för personalutbildning inom skolväsendet, dels antar det
förslag till ändring i högskolelagen som föreslagits i propositionen, dels
godkänner förslaget om avvecklingen av fortbildningsavdelningarna och
fördelningen av deras uppgifter, dels slutligen godkänner den föreslagna
nya statsbidragskonstruktionen för lokal skolutveckling.

Utskottet behandlar slutligen i detta sammanhang ett yrkande i motion
1980/81:2005 (yrkande 4), vari hemställs att riksdagen uttalar att möjligheterna
till samordning av lärarutbildningen inom de olika högskolorna beaktas.
Utskottet erinrar om att frågor om den institutionella organisationen
inom en högskoleenhet handläggs lokalt. Utskottet utgår från att vederbörande
högskolestyrelse vid sin prövning av dessa frågor beaktar de krav
som målen för utbildningen samt en praktisk och rationell organisation
ställer. Detta kan medföra att olika lösningar kan behöva sökas vid skilda
högskoleenheter. Riksdagen bör med det anförda avslå motion 1980/
81:2005 yrkande 4.

7 Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionerna 1980/81:310, 1980/
81:2003, 1980/81:2005 yrkande 1 a, 1980/81: 2014 godkänner de
riktlinjer för skolforskningsområdet som förordats i proposition
1980/81:97,

UbU 1980/81:37

2. att riksdagen med avslag på motion 1980/81:2005 yrkandena 1 b,
2 och 3 godkänner de riktlinjer beträffande verksamhets- och
planeringsformer för skolforskningen som förordats i proposition
1980/81:97,

3. att riksdagen godkänner förslaget i proposition 1980/81:97 att
den pedagogiska nämnden inom skolöverstyrelsen avskaffas,

4. att riksdagen med avslag på motionerna 1980/81:2002 och 1980/
81:2004 bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor
(L 22) i enlighet med vad som förordats i proposition 1980/
81:97,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen på
en tjänst som professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i
proposition 1980/81:97,

6. att riksdagen beträffande uttalande om en förändrad inriktning
m. rn. av ledigblivande tjänst som professor i pedagogik avslår
motion 1980/81:2001 yrkande 9,

7. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition 1980/
81:97 anförts om den regionala samordningen av forsknings- och
utvecklingsarbetet,

8. att riksdagen godkänner de riktlinjer för ansvarsfördelningen
mellan stat och kommun i fråga om personalutbildningen för
skolväsendet som förordats i proposition 1980/81:97,

9. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition 1980/
81:97 anförts om angelägna personalutbildningsbehov,

10. att riksdagen beträffande anordnande av personalutbildning
m. m. med anledning av motion 1980/81: 1684 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. att riksdagen beträffande jämställdhetsfrågor avslår motion 1980/
81: 1713 yrkandena 1, 2 och 9.

12. att riksdagen med avslag på motion 1980/81:2001 yrkande 8 i
denna del godkänner de riktlinjer som förordats i proposition
1980/81:97 i fråga om planering och genomförande av sådana
enstaka kurser som är avsedda som personalutbildning för skolväsendet,

13. att riksdagen med avslag på motion 1980/81:2001 yrkande 8 i
denna del antar ett inom utbildningsdepartementet utarbetat förslag
till ändring i högskolelagen (1977:218),

14. att riksdagen med avslag på motion 1980/81:2001 yrkande 8 i
denna del godkänner förslaget i proposition 1980/81:97 om avveckling
av fortbildningsavdelningarna och fördelningen av
deras uppgifter,

15. att riksdagen med avslag på motion 1980/81:2001 yrkande 8 i
denna del godkänner vad som förordats i proposition 1980/81:97
om en ny statsbidragskonstruktion för lokal skolutveckling,

UbU 1980/81:37

16. att riksdagen beträffande samordning av lärarutbildningen avslår
motion 1980/81:2005 yrkande 4.

Stockholm den 14 maj 1981

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage
(m), Bengt Wiklund (s), Jörgen Ullenhag (fp), Lars Gustafsson (s), Rune
Rydén (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Lena Hjelm-Wallén (s),
Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Ylva Annerstedt (fp). Gunnel
Liljegren (m), Larz Johansson (c) och Christina Rogestam (c).

Reservationer

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (alla s) har avgivit följande
reservationer.

1. Uttalande om en förändrad inriktning m. m. av ledigblivande tjänst som
professor i pedagogik (mom. 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 10 bötjar ”Vad angår”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen med hänvisning till behovet av att förstärka
forskningen och forskarutbildningen i vuxenpedagogik bör uttala att så
snart en tjänst som professor i pedagogik blir ledig i Stockholm denna
tjänst vid återbesättandet bör inriktas mot det vuxenpedagogiska området.
Detta bör riksdagen med anledning av motion 1980/81:2001 yrkande 9 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande uttalande om en förändrad inriktning
m. m. av ledigblivande tjänst som professor i pedagogik med
anledning av motion 1980/81:2001 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

UbU 1980/81:37

2. Organisationen för personalutveckling (morn. 12—15)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 böijar ”Personalutbildningen
inom” och på s. 17 slutar ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Det förslag till organisation som lagts fram i propositionen är enligt
utskottets uppfattning inte ägnat att svara mot målsättningen om ett sammanhållet
ansvar för personalutbildningen inom skolan. Utskottet konstaterar
att förslaget lagts fram utan att det varit föremål för utredning och
därmed för analys och remissarbete. Konsekvenserna av förslaget är därför
svåra att bedöma.

Det i propositionen framlagda förslaget innebär en viktig principiell
nyhet med avseende på högskoleutbildningens karaktär.

Högskolan skall genom enstaka kurser bl. a. tillgodose sådana behov av
fortbildning och vidareutbildning eller annan klart yrkesinriktad utbildning
som inte bör tillgodoses genom fullständiga utbildningslinjer eller genom
internutbildning inom myndigheter, företag och organisationer. Genom
regeringens förslag skall högskolan tillgodose utbildningsbehovet hos en
viss bestämd kategori anställda och den utbildningen skall vara anpassad
till arbetsgivarens, i detta fall skolväsendets, behov. Detta är en form av
internutbildning som regelmässigt inom högskolan tillgodoses genom uppdragsutbildning
där uppdragsgivaren disponerar medlen. I detta fall skall
högskolan inte bara planera och genomföra personalutbildningen utan
också disponera medlen för den, en ordning som inte tidigare tillämpats
inom högskolan.

Även bortsett från denna principiella invändning är förslaget otillfredsställande
i vad avser ansvarsfördelningen mellan skolväsendet och högskolan.
Svårigheterna för högskolan att anpassa sitt utbildningsutbud till skolväsendets
behov kan även i fortsättningen komma att bli stora. Eftersom
avsikten är att högskolan själv skall bestämma sitt utbildningsutbud inom
ramen för de medel som tilldelats den för personalutbildningen, kan resultatet
av planeringen bli att utbildningsplatser kommer att stå tomma eller
att SÖ tvingas att anpassa sin förteckning över utbildningar som ger
tjänstledighet med B-avdrag till högskolans utbildningsutbud i en utsträckning
som inte överensstämmer med syftet med personalutbildningen. De
medel som avses anvisas direkt till högskolan kan beräknas uppgå till
avsevärda belopp, sammantaget ca 50 milj. kr. Det är därför viktigt att de
utnyttjas rationellt och att utbildningen inom högskolan får en inriktning
som redan från början överensstämmer med de behov som skolväsendet
har och som regering och riksdag uttalar.

Utskottet anser vidare att det kan uppstå svårigheter att bedöma frågan
om förtur till högskoleutbildningen när det gäller att inom samma organisation
för lärare, lokaler och utrustning m. m., låt vara med särskilt anvisade
medel, tillgodose dels utbildningsbehovet för skolans personal, dels ett

UbU 1980/81:37

allmänt fortbildnings- och vidareutbildningsbehov. Utskottet anser att
konsekvenserna av en ändrad ordning i detta avseende är otillräckligt
belysta.

Sammanfattningsvis anser utskottet att ett nytt förslag om organisationen
av personalutbildningen bör föreläggas riksdagen och att därvid de
frågeställningar som utskottet framfört bör analyseras och belysas ytterligare.
Till grund för ett fortsatt arbete bör ligga dels principen om ett
sammanhållet såväl innehållsmässigt som ekonomiskt ansvar för personalutbildningen
inom skolväsendet, dels principen om att högskolan bör utnyttjas
för personalutbildningen i den utsträckning som den bäst fullgörs
där. Utskottet kan således inte ställa sig bakom regeringens förslag i vad
avser riktlinjer i fråga om planering och genomförande av sådana enstaka
kurser som är avsedda för personalutbildning inom skolväsendet och därav
följande förslag till ändring i högskolelagen samt förslag till ny statsbidragskonstruktion
för lokal skolutveckling. Vad fortbildningsavdelningarna
beträffar kan utskottet ansluta sig till förslaget om avveckling av dem,
men beslutet om fördelning av deras uppgifter bör anstå i avvaktan på nytt
förslag om organisationen av personalutbildningen.

dels att utskottets hemställan under 12, 13, 14 och 15 bort ha följande
lydelse:

12. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2001 yrkande 8 i
denna del avslår de riktlinjer som förordats i proposition 1980/
81:97 i fråga om planering och genomförande av sådana enstaka
kurser som är avsedda för personalutbildning för skolväsendet
och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om ett nytt förslag i frågan,

13. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2001 yrkande 8 i
denna del avslår förslaget till ändring i högskolelagen (1977:218),

14. att riksdagen godkänner förslaget i proposition 1980/81:97 om
avveckling av fortbildningsavdelningarna samt beträffande fördelningen
av deras uppgifter med avslag på proposition 1980/
81:97 och med bifall till motion 1980/81:2001 yrkande 8 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2001 yrkande 8 i
denna del avslår vad som förordats i proposition 1980/81:97 om
en ny statsbidragskonstruktion för lokal skolutveckling.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981