UbU 1980/81:36

Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:36

med anledning av proposition 1980/81:127 om folkbildning m. m.
jämte motioner

NIONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Sedan regeringen i proposition 1980/81:100 bilaga 12 under punkterna
E5 och E 6 (s. 627) beräknat medel för Bidrag till studieförbund och Bidrag
till studiecirkelverksamhet har regeringen i proposition 1980/81:127 (utbildningsdepartementet)
efter föredragning av statsrådet Wikström föreslagit
riksdagen att

1. anta förslag till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande
av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde,

2. anta förslag till lag om upphävande av förordningen (1974:454) om
statsbidrag till kulturprogram inom föreningslivet.

3. godkänna de principer för statsbidrag till studiecirkelverksamheten

som förordats i propositionen,

4. godkänna de i propositionen förordade villkoren för statsbidrag till
studiecirklar,

5. godkänna de principer för statsbidrag till kulturverksamheten i folkbildningen
m. m. som förordats i propositionen,

6. godkänna de principer för statsbidrag till studieförbunden som förordats
i propositionen,

7. godkänna de principer för statsbidrag till uppsökande verksamhet i
bostadsområden och på arbetsplatser som förordats i propositionen,

8. godkänna förslaget i propositionen att grundskolkurser i engelska
inom kommunal vuxenutbildning får motsvara även låg- och mellanstadiets
kurs i ämnet,

9. godkänna vad som i propositionen förordats om regelbundet samråd i
kommunerna i vuxenutbildningsfrågor,

10. godkänna vad som i propositionen förordats om arbetsfördelning och
gränsdragning mellan statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet och
annan verksamhet,

11. godkänna vad som i propositionen förordats om tillsynsmyndigheter
för den statsbidragsberättigade folkbildningsverksamheten,

12. godkänna förslaget i propositionen beträffande ändring av bestämmelserna
för timstudiestöd,

13. godkänna att 70000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket

1 Riksdagen 1980/81. 14 sami. Nr 36

UbU 1980/81:36

genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1981/82 används till att
delvis finansiera anslaget Bidrag till folkbildning.

14. till Bidrag till folkbildning för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag
av 781 915000 kr.

I propositionen föreslås ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen.
Förslagen utgår huvudsakligen från ett betänkande av folkbildningsutredningen
(SOU 1979:85) samt från regeringens proposition (prop. 1980/
81:20) om besparingar i statsverksamheten, m.m. och riksdagsbeslut i
anledning av denna. Propositionen innehåller också vissa preciseringar av
folkbildningens mål och av gränserna mellan folkbildning och olika former
av vuxenutbildning.

Det nya statsbidragssystemet föreslås gälla fr. o. m. budgetåret 1981/82.
Det avses omfatta två olika, schablonmässigt beräknade, timbidrag för
statsbidragsberättigade cirkeltimmar. Ett högre bidrag föreslås utgå till ett
i förväg bestämt antal cirkeltimmar. Ett lägre bidrag föreslås för övriga
cirkeltimmar som uppfyller reglerna för statsbidrag. Det föreslagna bidragssystemet
ökar studieförbundens frihet att besluta om verksamhetens
inriktning. På sikt skall man dock inte få överskrida den kostnadsnivå för
den statliga bidragsgivningen till studiecirkelverksamheten som har beräknats
för budgetåret 1981/82.

Till kulturverksamhet inom studieförbund och andra föreningar föreslås
ett nytt bidrag som dels skall ersätta anslaget Bidrag till kulturprogram
inom föreningslivet m. m. och anslagsposten Experiment och utvecklingsarbete
inom kulturell verksamhet bland amatörer under anslaget Bidrag till
kulturverksamhet inom organisationer, dels avse en del av den studiecirkelverksamhet
som nu finns inom det estetiska området.

Ett antal förändringar föreslås i villkoren för att statsbidrag skall kunna
utgå för en studiecirkeltimme. På några punkter föreslås en vidgning av
rätten till statsbidrag samtidigt som möjligheterna att göra undantag från
bestämmelserna begränsas. Behovet av undantagsbestämmelser minskar
dessutom genom det föreslagna nya bidraget till kulturverksamhet. I andra
fall föreslås en skärpning av villkoren i syfte att framhäva kravet på att
verksamheten för att vara bidragsberättigad skall svara mot folkbildningens
grundläggande syften.

I fråga om samarbete och gränsdragning mellan studieförbundens verksamhet
och viss annan vuxenutbildning innehåller propositionen preciseringar.
Bl.a. uttalas att skolstyrelserna bör ta initiativ till regelbundna
överläggningar i vuxenutbildningsfrågor.

Som tillsynsmyndighet för studiecirkelverksamheten föreslås skolöverstyrelsen
(SÖ) samt för kulturverksamheten statens kulturråd.

UbU 1980/81:36

Riksdagen föreslås anta följande lagförslag.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Härigenom föreskrivs att i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
skall införas en ny paragraf, 11 c §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

II c §

Enligt föreskrifter om statsbidrag
till kulturverksamhet i folkbildningen
m.m. kan ideell förening få
statsbidrag. Läns bildningsförbunden
prövar frågor om statsbidrag
enligt dessa föreskrifter i den mån
prövningen inte ankommer på statens
kulturråd.

Folkbildningsförbundet bestämmer
hur stor del av tillgängliga medel
för sådana statsbidrag, som
avses i första stycket, som står till
varje länsbildningsförbunds förfogande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

Förslag till

Lag om upphävande av förordningen (1974:454) om statsbidrag till
kulturprogram inom föreningslivet

Härigenom föreskrivs att förordningen (1974:454) om statsbidrag till
kulturprogram inom föreningslivet skall upphöra att gälla vid utgången av
juni 1981.

UbU 1980/81:36

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1980/81

1980/81:444 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
1. att riksdagen till anslaget Bidrag till studieförbund för budgetåret
1981/82 beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med

1 000000 kr. förhöjt förslagsanslag av 44 2870(H) kr. för utbildning av tolkar
för döva, dövblinda, taltolkar och tolkutbildare.

(Yrkande 2 har utskottet behandlat i betänkande 1980/81: 19.)

1980/81: 1090 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1980/81: 1088 —
såvitt nu är i fråga yrkas

I. att riksdagen med ändring i proposition 1980/81: 100 under anslaget
Bidrag till studieförbund anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med I 000000 kr. förhöjt belopp avseende utbildning av tolkar för döva,
dövblinda och talskadade.

(Yrkande 3 har utskottet behandlat i betänkande 1980/81: 19 och yrkande

2 i betänkande 1980/81:22.)

1980/81: 1301 av Blenda Littmarck (m) och Anita Bråkenhielm (m) vari
yrkas att riksdagen som princip uttalar att hobbyverksamhet och fritidsnöjen
inom studiecirkelverksamheten till 100% skall betalas av den som
deltar.

Motioner väckta med anledning av proposition 1980/81: 127

1980/81: 2030 av Thure Jadestig (s) och Olle Göransson (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till åtgärder i syfte att
ändra statsbidragsbestämmelserna för studiecirklar så att bidrag utgår
även för deltagare under 14 år.

1980/81: 2043 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1980/81: 127 i vad avser förordade
villkor för statsbidrag till studiecirklar, principer för statsbidrag för uppsökande
verksamhet i bostadsområden och på arbetsplatser och ändring av
bestämmelserna för timstudiestöd,

2. att riksdagen beslutar att tilläggsbidraget för att underlätta för
korttidsutbildade och andra eftersatta grupper att delta i studieverksamheten
skall utgå med 20 kr. per studietimme,

3. att riksdagen till Bidrag till folkbildning för budgetåret 1981/82 anvisar
ett med 214917000 kr. förhöjt förslagsanslag till 996832000 kr.

1980/81:2049 av Olof Palme m. 11. (s) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag, yrkande 7 i den del
som avser huvudmannaskapet för verksamheten, som sin mening beslutar

UbU 1980/81:36

ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om uppsökande verksamhet
på arbetsplatserna,

2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag, yrkande 7 i den del
som avser huvudmannaskapet för verksamheten, som sin mening beslutar
ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om uppsökande verksamhet
i bostadsområden,

3. att riksdagen som sin mening beslutarge regeringen till känna vad som
i motionen anförts om tidsbegränsningen per sammankomst vid studiecirklar
på arbetstid,

4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag, yrkande 5 i den del
som avser fördelningen av medel under anslagsposten bidrag till kulturverksamhet
i folkbildningen m. m., som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om fördelningen av dessa medel,

5. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om statsbidrag till
studieplansbundna universitetscirklar.

6. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att fortbildning av
lantbrukare och andra närstående grupper skall kunna anordnas som statsbidragsberättigade
studiecirklar,

7. att riksdagen till anslaget Bidrag till folkbildning för budgetåret 1981/
82 beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 56000000
kr. förhöjt förslagsanslag av 837915000 kr. i enlighet med vad som anförts
i motionen.

1980/81: 2063 av Larz Johansson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen uttalar
att bidragen till den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna skall
fördelas av skolöverstyrelsen.

1980/81:2064 av Ove Karlsson (s) och Yngve Nyquist (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala behovet av en snar uppräkning av de
särskilda riktade bidragen till samhällsstudier, svenska och engelska,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att ansvaret för den uppsökande
verksamheten på arbetsplatserna även fortsättningsvis ligger på de fackliga
organisationerna.

1980/81: 2065 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att skolöverstyrelsen skall ha det samlade tillsynsansvaret för folkbildningen.

1980/81: 2066 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att skolöverstyrelsen skall svara för fördelningen av bidragen till den
uppsökande verksamheten såväl på arbetsplatser som i bostadsområden.

1980/81:2067 av Johan Olsson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vuxenutbildningsnämndernas sammansättning.

UbU 1980/81:36

Yttrande

Utbildningsutskottet harden 26 mars 1981 berett kulturutskottet tillfälle
att yttra sig över proposition 1980/81:127 om folkbildning m.m. samt de
med anledning av propositionen väckta motionerna i de delar som rör
kulturutskottets verksamhetsområde. Kulturutskottet har avgivit yttrande
KrU 1980/81:6 y vilket är fogat som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

1. Bakgrund

I propositionen erinras om att det fria och frivilliga folkbildningsarbetet
har rötter i de bibliotek och den föreläsningsverksamhet. de folkhögskolor
och den studiecirkelverksamhet som växte fram inom och i nära anslutning
till 1800-talets folkrörelser och som fick en avgörande betydelse för dessa
rörelsers utveckling. Studiecirkeln var från början — och är fortfarande —
en kamratkrets för gemensamma, planmässigt bedrivna studier över ett på
förhand angivet ämne eller problemområde. Ledare i gruppen blev som
regel en av deltagarna som valdes av sina kamrater. Då studieverksamheten
inom folkrörelserna växte i omfattning krävdes en fast organisatorisk
uppbyggnad. Särskilda studieförbund bildades, vilka svarade för studieverksamheten
i nära samspel med resp. folkrörelse.

Statliga bidrag lämnades först till studieförbundens bibliotek för bokinköp.
Från år 1947 fick studieförbunden statsbidrag till kostnader för cirkelledare.
studiematerial och förbundens administration. Statsbidragen kompletterades
med bidrag från landsting och kommuner.

År 1967 beslöt riksdagen att en kommunal gymnasial vuxenutbildning
skulle inrättas och att yrkesskolornas deltidskurser skulle föras över dit.
Riktlinjer angavs samtidigt för avgränsningen mellan det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet och den kommunala vuxenutbildningen (prop.
1967:85, SU 1967: 117 och 129, 2LU 1967:45, rskr 1967: 277 och 290).

När riksdagen åren 1974, 1975 och 1976 fastställde kulturpolitikens mål
betonades den fria och frivilliga folkbildningens betydelse för möjligheterna
att förverkliga den nya kulturpolitiken (prop. 1974:28, KrU 1974: 15,
UbU 1974:27, rskr 1974:248 och 249; prop. 1975:20, KrU 1975: 12, rskr
1975:201; prop. 1975/76: 135. KrU 1975/76: 35, rskr 1975/76:355). Ett av de
viktigaste inslagen i den nya kulturpolitiken var åtgärder för att förbättra
människors möjligheter till egen skapande aktivitet. En rad förslag för att
stimulera amatörverksamheten lades fram. Amatörverksamheten bedrevs
till stor del i studiecirklar. Därför tog många av reformerna sikte på att
intensifiera cirkelaktiviteterna.

UbU 1980/81:36

2. Utgångspunkter för ett förändrat bidragssystem för folkbildningen

Med utgångspunkt i dels folkbildningsutredningens förslag (SOU
1979:85), dels förslag från kommittén (U 1978:04) om kommunal vuxenutbildning
(SOU 1979:92) föreslås i propositionen ett nytt statsbidragssystem
för studiecirklar. Det framhålls därvid som angeläget att kvalitetssträvandena
inom folkbildningsarbetet främjas och förstärks. Det nya bidragssystemet
skall också öka studieförbundens handlingsfrihet.

Enligt statsrådet är det uteslutet att samhället tar på sig det totala
finansieringsansvaret för studiecirkelverksamheten.

Det^nya och förenklade statsbidragssy steniSorn nu föreslås\inebär att
de nuvaqinde bidragen till cirkelledararvoden.Vbetsgivaravgifteroch studiematerial
samF^ bidrag till sådana kostnader som enligt
folkbildningsutredningens förslag skulle täckas med en extra resurs ersätts
med ett schablonbidrag per statsbidragsberättigad studiecirkeltimme oavsett
vilka kostnader som studieförbundet kan ha haft för att anordna
studierna. Schablonbidraget föreslås få två nivåer. Antalet studietimmar
för vilka det högre bidraget utgår föreslås bli begränsat. För de studietimmar
som anordnas utöver denna ram och för vilka det lägre bidraget utgår
föreslås ingen begränsning av antalet studietimmar. Detta lägre timbidrag
torde enligt statsrådet motsvara en väsentlig del av kostnaderna för sådana
studiecirklar som kan anordnas utan att ersättning till cirkelledaren behöver
betalas, t. ex. cirklar där ledarskapet har karaktären av förtroendeuppdrag
och cirklar som är av den mera ursprungliga typ, där deltagarna
utgörs av en kamratkrets, vari ledaren ingår. Det föreslagna nya bidragssystemet
bör enligt statsrådets mening både kunna uppmuntra ideellt arbete
inom folkbildningen och ge studieförbunden tillräckliga resurser för att
bekosta arvoden åt cirkelledare med speciella ämneskunskaper. Bidragssystemet
avses öka studieförbundens frihet att besluta om verksamhetens
inriktning. Den kostnadsnivå för den statliga bidragsgivningen till studiecirkelverksamheten
som har beräknats för budgetåret 1981/82 får inte
överskridas på sikt.

Vidare föreslås vissa riktade tilläggsbidrag till studiecirkelverksamheten.

Ett nytt bidrag benämnt Bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen
m. m. föreslås för den verksamhet som i dag bedrivs som studiecirklar i
form av ensembleverksamhet, t. ex. körer, musikensembler samt dansoch
teatergrupper, för annan verksamhet som nu bedrivs som studiecirklar
inom den estetiska sektorn samt för sådan verksamhet som i dag bekostas
med nuvarande bidrag till kulturprogram inom föreningslivet, bidrag till
experiment och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet samt vissa
bidrag till försöksverksamhet m. m. inom folkbildningsarbetet.

UbU 1980/81:36

3. Principer för statsbidrag till studiecirkelverksamhet

I dag utgår olika statsbidrag till två typer av studiecirklar, nämligen till
allmänna cirklar och till universitetscirklar. Den tidigare uppdelningen i
dessa två slag av cirklar föreslås nu slopad i vad gäller timbidrag.

Det högre schahlonbidraget, som skall utgå för ett begränsat antal
studietimmar, bör enligt föredragande statsrådet utgå med 80 kr. per studietimme
och det lägre med 25 kr. per studietimme.

Schablonbidraget till studiecirkelverksamheten bör enligt föredragande
statsrådet kunna användas efter studieförbundens eget bestämmande. Det
bör således vara studieförbunden som avgör t. ex. vilken del av verksamheten
som skall stödjas med de två schablonbidragen.

Utskottet har inget att erinra mot konstruktionen av schablonbidragen
och den i propositionen förordade användningen av dem.

Utöver schablonbidragen föreslås vissa s. k. riktade tilläggsbidrag utgå.

1 motion 1980/81:2043 yrkas att "tilläggsbidraget för att underlätta för
korttidsutbildade och andra eftersatta grupper att delta i studieverksamheten
skall utgå med 20 kr. per studietimme" (yrkande 2). Vilket eller
eventuellt vilka tilläggsbidrag som avses anges inte i motionen.

Utskottet behandlar i det följande de i propositionen föreslagna olika
tilläggsbidragen var för sig eller i grupper och tar därvid upp anknytande
motionsyrkanden.

Statsbidrag utgår i dag till vissa kostnader för cirklar utanför gymnasieorter
i stödområdena 3-6 enligt förordningen (1979:632) om regionalpolitisk
stöd. Detta bidrag föreslås nu ersättas med ett riktat tilläggsbidrag
till statsbidragsberättigade studiecirklar utanför gymnasieorter i de regionalpolitiska
stödområdena 3-6. Bidraget föreslås utgå med 10 kr. per
studietimme i stödområdena 5 och 6 och med 5 kr. per studietimme i
områdena 3 och 4.

Utskottet tillstyrker det föreslagna tilläggsbidraget för studiecirklar i
stödområdena 3-6 och de föreslagna beloppen och avstyrker av statsfinansiella
skäl motion 1980/81: 2043 yrkande 2 i denna del.

I dag utgår tilläggsbidrag med 15 kr. per studietimme till dels cirklar i
svenska, engelska, matematik eller samhällskunskap som i huvudsak motsvarar
utbildning enligt läroplanen för grundskolan, dels cirklar i annat
språk än svenska och engelska om deltagarna i cirkeln har språket som
hemspråk, dels cirklar vilka har till syfte att meddela facklig utbildning för
medlemmar i arbetstagarorganisation. Lantbrukarnas riksförbund eller
Sveriges Fiskares riksförbund, dels cirklar vilka har till syfte att utveckla
handikappades färdigheter att meddela sig och vilka avser ämnesområden
som regeringen, eller efter bemyndigande av regeringen, skolöverstyrelsen
(SÖ) bestämmer. Några av dessa tilläggsbidrag till s. k. prioriterade studiecirklar
(priobidrag) föreslås i propositionen ersättas med olika riktade
tilläggsbidrag för tre olika ändamål, andra föreslås helt avskaffas.

UbU 1980/81:36

Ett tilläggsbidrag om 10 kr. per studietimme föreslås till dels studiecirklar
som har till syfte att utveckla handikappades färdigheter att meddela
sig. dels cirklar som avser att informera om olika former av handikapp och
dess konsekvenser, dels cirklar som avser att utbilda medlemmar i handikapporganisationer
i syfte att göra dem bättre skickade att tillvarata de
handikappades intressen i samhället.

Ett tilläggsbidrag om likaså 10 kr. per studietimme föreslås utgå till
studiecirklar i sådana andra språk än svenska som är hemspråk för deltagarna.

Ett tilläggsbidrag om 8 kr. per studietimme föreslås utgå till studiecirklar
i samhällsinriktade ämnen, vari innefattas cirklar i nationalekonomi och
företagsekonomi. Statsrådet anser att det är angeläget att stimulera studieverksamhet
som ökar medborgarnas möjligheter att fungera både i arbetslivet
och i det demokratiska samhället i övrigt. Enligt vad utskottet inhämtat
avses med samhällsinriktade studier - förutom studier i de nämnda ämnena
nationalekonomi och företagsekonomi - sådana studier i samhällskunskap
och sådana fackliga studier som i dag är berättigade till s.k.
priobidrag.

I motion 1980/81:2049 föreslås att tilläggsbidragen till vissa handikappcirklar,
till hemspråkscirklar och till cirklar i samhällsinriktade ämnen skall
utgå med 20 kr. per studietimme (yrkande 7 delvis). Denna ökning av
bidragen är enligt motionärerna nödvändig för att nå i utbildningshänseende
eftersatta grupper. I motion 1980/81: 2064 yrkas att riksdagen skall
uttala behovet av en snar uppräkning av det riktade tilläggsbidraget till
samhällsstudier (yrkande 1 delvis).

Utskottet anser att det av statsfinansiella skäl inte är möjligt att höja de
riktade tilläggsbidragen till vissa handikappcirklar och hemspråkscirklar
resp. till cirklar i samhällsinriktade ämnen utöver regeringens förslag.
Utskottet erinrar om att studieförbunden kan välja att låta dessa typer av
cirklar omfattas av det högre schablonbidraget om 80 kr. per studietimme
och att det sammanlagda bidraget då blir 80+ 10 kr. resp. 80+8 kr. per
studietimme. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna
1980/81:2043 yrkande 2 i denna del. 1980/81:2049 yrkande 7 i denna del
och 1980/81:2064 yrkande I i denna del godkänner i propositionen förordade
principer för riktade tilläggsbidrag till vissa handikappcirklar, till hemspråkscirklar
och till studiecirklar i samhällsinriktade ämnen.

Föredragande statsrådet förordar i likhet med folkbildningsutredningen
att något tilläggsbidrag inte längre skall utgå till studiecirklar i svenska,
engelska och matematik.

Enligt motion 1980/81: 2049 (yrkande 7 i denna del) bör riktat tilläggsbidrag
utgå även till studiecirklar i ämnena svenska och engelska. Motionärerna
anför att huvudparten av dagens vuxna generation ännu inte har fått
grundläggande kunskaper i svenska och engelska. Det nuvarande tilläggsbidraget
har enligt motionärerna visat sig betyda mycket för att stimulera

UbU 1980/81:36

till studier i dessa ämnen. Med tanke på de lågutbildades behov yrkas i
motion 1980/81:2064 (yrkande I delvis) att riksdagen skall uttala att tillläggsbidraget
till studiecirklar i svenska och engelska bör finnas kvar och
att bidraget dessutom bör höjas.

Utskottet anser i likhet med folkbildningsutredningen och föredragande
statsrådet att tilläggsbidragen till studiecirklar i svenska, engelska och
matematik bör tas bort i samband med att det nya schablonbidragssystemet
införs. Om studieförbunden väljer att låta dessa studiecirklar i svenska.
engelska och matematik omfattas av det högre schabionbidraget blir
statsbidraget 80 kr. per studietimme.

Riksdagen bör avslå motionerna 1980/81:2043 yrkande 2 i denna del,
1980/81:2049 yrkande 7 i denna del och 1980/81: 2064 yrkande I idennadel
och godkänna vad föredragande statsrådet förordat om avskaffande av
til läggsbidrag till studiecirklar i svenska och engelska.

Riksdagen bör med avslag på motion 1980/81: 2043 yrkande 2 i denna del
godkänna vad föredragande statsrådet förordat om avskaffande av tilläggsbidrag
till studiecirklar i matematik.

Nuvarande möjligheter till statsbidrag till ledares resor och traktamenten
föreslås i propositionen behållas i fråga om sådana universitetscirklar
som anordnas på ort som ligger minst tre mil från de stora högskoleorterna
Uppsala, Malmö-Lund, Stockholm, Göteborg, Umeå och Linköping. Förslaget
medför att nuvarande begrepp "universitetscirkel” måste behållas i
bidragsbestämmelserna på grund härav. Vidare föreslås att nuvarande
statsbidrag med 11 kr. per studietimme till folkhögskollärarledda studiecirklar
skall upphöra.

Utskottet tillstyrker förslagen.

Utskottet tillstyrker även förordade principer i övrigt för statsbidrag till
studiecirkelverksamhet.

4. Villkor för statsbidrag till studiecirklar

Regeringen hemställer att riksdagen skall godkänna de förordade villkoren
för statsbidrag till studiecirklar. Dessa villkor är delvis desamma
som gäller i dag, delvis nya.

I motion 1980/81: 2043 yrkas att riksdagen skall avslå propositionen i vad
den avser förordade villkor för statsbidrag till studiecirklar (yrkande I
delvis).

Utskottet behandlar i det följande regeringens förslag om villkor för
statsbidrag till studiecirklar i dess olika delar och tar därvid upp anknytande
motionsyrkanden.

Bland de organisatoriska villkor för statsbidrag till studiecirklar som
uppställs i propositionen finns ett som innebär att deltagarantalet även i
fortsättningen får vara högst 20 per cirkel. Vid varje sammankomst skall

UbU 1980/81:36

som nu minst fem deltagare vara närvarande, ledaren inräknad. 1 vissa i
propositionen angivna fall kan deltagarantalet få vara lägst fyra. Behovet
av statsbidrag till musikcirkelverksamhet i form av ensembler eller körer
liksom till annan estetisk verksamhet där antalet deltagare överstiger 20
kommer enligt statsrådets mening att kunna tillgodoses genom det nya
bidraget till kulturverksamhet i folkbildningen m. m.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion 1980/81:2043
yrkande I i denna del godkänner vad som anförts i propositionen om
deltagarantal i statsbidragsberättigade studiecirklar.

Deltagarna i studiecirkel skall enligt nu gällande bestämmelse om åldersgräns
ha fyllt eller under kalenderåret fylla 14 år. I musikcirkel får dock
ingå den som är yngre. Antalet yngre deltagare i musikcirkel får dock vara
högst hälften av det totala antalet deltagare i cirkeln.

Folkbildningsutredningen föreslog att nuvarande bestämmelse om åldersgräns
i musikcirklar skall gälla för alla cirklar. Utredningen föreslog
även att en förutsättning för statsbidrag skall vara att minst fem av deltagarna
vid varje cirkelsammankomst skall vara eller under kalenderåret
fylla 14 år.

Föredragande statsrådet förordar i propositionen att nu gällande regler
om åldersgräns skall fortsätta att gälla.

I motion 1980/81: 2030 yrkas att riksdagen skall begära förslag till åtgärder
i syfte att ändra statsbidragsbestämmelserna så att deltagare under 14
år kan delta i studiecirkel i enlighet med folkbildningsutredningens förslag.
Motionärerna kan även tänka sig en nedre åldersgräns på 12 år.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1980/81: 2030
och 1980/81:2043 yrkande 1 i denna del godkänner vad föredragande
statsrådet förordat i fråga om åldersgräns för deltagande i studiecirkel.
Utskottet vill i sammanhanget påpeka att personer under 14 år självfallet
kan närvara vid en studiecirkels sammankomster. Närvarande personer
under 14 år får - med undantag av deltagare i musikcirklar i vissa fall -dock inte räknas in i antalet närvarande cirkeldeltagare och berättigar
således inte till statsbidrag.

Folkbildningsutredningen föreslog beträffande antal studietimmar per
sammankomst att en studiecirkel skall kunna få statsbidrag för högst fyra
studietimmar per sammankomst mot f. n. högst tre. Den nuvarande möjligheten
att få dispens för fyra timmar per sammankomst har främst varit
avsedd för vissa typer av estetisk verksamhet och för cirkelverksamhet i
sådana sammanhang där deltagarna har långa resvägar. Möjligheten har
utnyttjats i stor omfattning. Enligt föredragande statsrådets mening kan
det ibland vara praktiskt och i några fall kanske även pedagogiskt motiverat
att förlänga en sammankomst till fyra studietimmar. Flan anser dock
att det är tveksamt om värdet av den fjärde studietimmen är så stort att de
resurser som skulle tas i anspråk för bidrag till den fjärde timmen inte

UbU 1980/81:36

skulle kunna användas bättre på annat sätt inom folkbildningsarbetet. Han
förordar att nuvarande huvudregel om högst tre bidragsberättigade studietimmar
per sammankomst bibehålls och att dessutom nuvarande möjlighet
till dispens inte längre skall finnas.

Liksom Studiefrämjandet. Studieförbundet Vuxenskolan och Tjänstemännens
bildningsverksamhet (TBV) anser statsrådet att det minsta antalet
studietimmar per studiecirkel bör vara 15 studietimmar. Detta bör enligt
statsrådets mening underlätta för studieförbunden att nå kortutbildade och
lågmotiverade grupper. Från regeln om minst 15 studietimmar bör inga
undantag ges.

Enligt motion 1980/81:2049 bör riksdagen ge regeringen till känna att
begränsningen till högst tre timmar per sammankomst är olämplig för
studiecirklar som bedrivs på arbetstid. Något hinder för att anordna sådana
cirklar med högst fyra statsbidragsberättigade timmar per sammankomst
bör enligt motionärernas mening inte finnas (yrkande 3).

Utskottet anser att huvudregeln bör vara att högst tre studietimmar per
sammankomst berättigar till statsbidrag. Utskottet anser också att den
minsta studietiden per studiecirkel bör minskas till 15 studietimmar per
cirkel för att underlätta för studieförbunden att nå kortutbildade och lågmotiverade
grupper. Genom denna huvudregel om högst tre timmar per
sammankomst och lägst 15 timmar per cirkel kommer varje cirkel att ha
minst fem sammankomster. Därigenom bibehålls karaktären av studiecirkel
och undviks att cirkeln blir någon form av "kortkurs". Utskottet anser
vidare att undantag från regeln om högst tre timmar per sammankomst i
vissa fall måste kunna göras. Utskottet har blivit övertygat om att cirkelsammankomster
om högst fyra timmar kan vara nödvändiga av praktiska
skäl för vissa cirkelstudier på arbetstid och i sådana sammanhang där
deltagarna har långa resvägar. För att även sådana studier skall få karaktären
av cirkelstudier anser utskottet att det är nödvändigt att i dessa fall
uppställa som villkor för statsbidrag att antalet sammankomster bör vara
minst fem och att den sammanlagda studietiden således skall vara minst
tjugo timmar. Sådana nu nämnda studiecirklar med högst fyra timmar per
sammankomst och minst tjugo timmar per cirkel bör få anordnas av studieförbunden
utan att dispens behöver sökas. Det får således ankomma på
studieförbunden att bedöma när det är lämpligt att anordna studiecirklar av
detta slag. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av proposition
1980/81: 127 och motion 1980/81:2049 yrkande 3 samt med avslag på
motion 1980/81:2043 yrkande I i denna del som sin mening ge regeringen
till känna.

Utskottet har inget att erinra mot övriga villkor för statsbidrag till
studiecirklar som förordats i propositionen och föreslår att riksdagen avslår
motion 1980/81: 2043 yrkande 1 även i denna del.

UbU 1980/81:36

5. Statsbidrag till kulturverksamhet i folkbildningen m. m.

Utbildningsutskottet har den 26 mars 1981 berett kulturutskottet tillfälle
att yttra sig över proposition 1980/81: 127 om folkbildning m.m. samt de
med anledning av propositionen väckta motionerna i de delar som propositionen
och motionerna rör kulturutskottets verksamhetsområde. Kulturutskottets
yttrande 1980/81:6 y fogas som bilaga till detta betänkande. Till
yttrandet är fogade två avvikande meningar.

Kulturutskottet har ingen erinran mot att en medelsanvisning med rubriken
Bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen m. m. träder i stället för
bl. a. nuvarande kulturprogramanslag resp. anslagspost till experiment och
utvecklingsarbete och tillstyrker den i propositionen föreslagna lagen om
upphävande av förordningen (1974:454) om statsbidrag till kulturprogram
inom föreningslivet. Utbildningsutskottet ansluter sig till kulturutskottets
ställningstagande och föreslår att riksdagen antar den föreslagna lagen.

Syftet med det nya bidraget till kulturverksamhet i folkbildningen m. m.
är att det skall utgöra ett stöd dels för anordnandet av kulturprogram i
folkbildningen och det övriga föreningslivet, dels för förberedelse i vid
mening för sådana program. Kulturutskottet har ingen erinran häremot och
inte heller mot den precisering i övrigt av anslagsändamålet som gjorts i
propositionen. Utbildningsutskottet ansluter sig till vad kulturutskottet
anfört och erinrar samtidigt om att ett av de viktigaste inslagen i kulturpolitiken
enligt riksdagens beslut åren 1974, 1975 och 1976 är åtgärder för att
förbättra människors möjligheter till egen skapande aktivitet. Detta bör
enligt utskottets mening även prägla den verksamhet som erhåller bidrag
från den nya anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet inom folkbildningen
m. m. De kommande bidragsreglerna bör utformas så att amatörverksamheten,
i likhet med vad som varit fallet under senare år, beaktas.

Kulturutskottet ansluter sig till förslaget att den omfattande verksamhet,
som i dag bedrivs i form av kör-, musik-, teater- eller danscirklar men som
inte naturligt låter sig anpassas till de regler som kommer att gälla för
studiecirkelverksamhet, i framtiden bör erhålla stöd i form av bidrag till
kulturverksamhet. Kulturutskottet understryker det i propositionen gjorda
uttalandet att det ligger i kulturverksamhetens natura» den inte bör låsas i
på förhand reglerade förmer. Utbildningsutskottet instämmer i detta uttalande.

Kulturutskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsanvisningen
av 70 milj. kr. till kulturverksamhet i folkbildningen m.m. varav
2,25 milj. kr. skall ställas till länsbildningsförbundens förfogande för fördelning
till föreläsningsföreningar och andra föreningar inom resp. bildningsförbunds
verksamhetsområde för samma ändamål som nu gäller för
bidraget till kulturprogram inom föreningslivet. Kulturutskottet tillstyrker
den i propositionen föreslagna lagen om ändring i lagen (1976: 1046) om

UbU 1980/81:36

överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Utbildningsutskottet föreslår i enlighet härmed att
riksdagen antar denna lag. Till medelsanvisningen återkommer utbildningsutskottet
i det följande.

Huvuddelen av det föreslagna anslagsbeloppet om 70 milj. kr. till kulturverksamhet
i folkbildningen m. m. bör enligt propositionen fördelas av
tillsynsmyndigheten mellan studieförbunden med hänsyn tagen till de kostnader
resp. studieförbund haft under de tre närmast föregående åren för
den avsedda verksamheten. En huvudprincip vid fördelningen inom studieförbunden
bör därvid vara att avdelningarna erhåller en kostnadsram
som står i proportion till de utgifter avdelningen under tidigare år har haft
för verksamheten. Huvuddelen av de tillgängliga bidragen bör fördelas på
avdelningarna utan föregående ansökan eller precisering av verksamhetsplaner.
Inom tilldelad ram bör sedan avdelningen själv få planera och
genomföra verksamheten i enlighet med sina värderingar och sina bedömningar
av de lokala förutsättningarna.

I motion 1980/81: 2049 (yrkande 4) framhålls att bidraget till kulturverksamhet
liksom folkbildningsstödet i dess helhet i första hand skall främja
en verksamhet som stärker folkrörelsernas arbete och som vänder sig till
kulturellt och utbildningsmässigt eftersatta grupper. Därför bör arrangemang
som anordnats i samverkan med medlemsorganisation eller annan
organisation som studieförbundet stadigvarande samarbetar med ges en
större vikt vid bidragsfördelningen. Motsvarande bör gälla arrangemang i
glesbygd eller i samverkan med handikapp- eller invandrarorganisation.

Som framgår av kulturutskottets yttrande är kulturutskottet inte övertygat
om att de av motionärerna antydda fördelningsgrunderna skulle ge ett
för bidragssyftet värdefullare resultat än en fördelning enligt de i propositionen
angivna principerna. Kulturutskottet framhåller också att de fördelningsgrunder
som förordas i propositionen ger utrymme för en viss flexibilitet.
Kulturutskottet föreslår därför att utbildningsutskottet avstyrker yrkande
4 i motion 1980/81: 2049.

Då kulturutskottet inte heller i övrigt har något att invända mot de i
propositionen förordade principerna för beräkning, fördelning m. m. av
medlen till kulturverksamhet i folkbildningen m. m. föreslår utbildningsutskottet
att riksdagen med avslag på motion 1980/81:2049 yrkande 4
godkänner de principer som förordats i propositionen i dessa frågor.

6. Principer för statsbidrag till studieförbund

Folkrörelseförankring bör enligt föredragande statsrådet i fortsättningen
vara ett villkor för att statsbidrag skall få utgå till nya studieförbund. Nya
studieförbund skall vidare ha ett betydande antal lokala enheter med egen
ekonomisk förvaltning.

UbU 1980/81:36

Enligt propositionen skall styrelsen för studieförbund i fortsättningen
ansvara för verksamheten och själv välja den person som inför tillsynsmyndigheten
skall representera studieförbundet.

En viss del av det pedagogiska bidraget till studieförbunden skall enligt
föredragande statsrådet avsättas till försöks- och utvecklingsarbete. Vidare
sammanförs bidragen till studieförbundens handikappverksamhet till
en anslagspost under det nya anslaget.

Utskottet tillstyrker de föreslagna principerna för statsbidrag till studieförbund.
Till beräkningarna av medel till studieförbunden återkommer
utskottet i det följande.

7. Uppsökande verksamhet

Uppsökande verksamhet har under flera år prövats som ett medel att nå
grupper av vuxna för vilka det antingen inte framstått som naturligt och
angeläget att studera eller för vilka det i övrigt funnits särskilda studiehinder.
Den uppsökande verksamhet som behandlas i proposition 1980/
81: 127 är av två slag. nämligen uppsökande verksamhet på arbetsplatser
och uppsökande verksamhet i bostadsområden.

Medlen till uppsökande verksamhet på arbetsplatser disponeras i dag av
centrala studiestödsnämnden (CSN) som fördelar dem till vuxenutbildningsnämnderna.
Medlen utgår till de fackliga organisationerna. Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Sveriges Fiskares riksförbund (SF) och Sveriges
hantverks- och industriorganisation-Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen).
Riksdagen har nyligen anvisat oförändrat 26 milj. kr. för uppsökande
verksamhet på arbetsplatser nästa budgetår. Härutöver har riksdagen
anvisat 9 milj. kr. till de centrala fackliga organisationernas grundläggande
utbildning av studieorganisatörer m. m. (SfU 1980/81:22. rskr 1980/
81:240).

Medel till försöksverksamheten med uppsökande verksamhet i bostadsområden
fördelas av tillsynsmyndigheten, SÖ, till studieförbunden och har
hittills anvisats under en särskild anslagspost under anslaget Bidrag till
studieförbund.

Folkbildningsutredningen föreslog att ansvaret för den uppsökande
verksamheten på arbetsplatser skulle föras över till studieförbunden. Flertalet
remissinstanser som yttrade sig i denna fråga avstyrkte utredningens
förslag och förordade att ansvaret skall ligga kvar hos de organisationer
som anordnar verksamheten i dag.

I proposition 1980/81: 127 ansluter sig föredragande statsrådet till folkbildningsutredningens
förslag och förordar att bidragen till både den uppsökande
verksamheten på arbetsplatserna och bidragen till uppsökande
verksamhet i bostadsområden skall gå till studieförbunden. Då de fackliga
organisationerna har kännedom om förhållanden och studiebehov på ar -

UbU 1980/81:36

betsplatserna och detta är av stor betydelse för att den uppsökande verksamheten
skall bli framgångsrik, betonar statsrådet att det är viktigt att
studieförbunden och de fackliga organisationerna samverkar. Bidragen bör
enligt propositionen på samma sätt som i dag disponeras av CSN och
fördelas av vuxenutbildningsnämnderna.

Ett antal motioner om den uppsökande verksamheten på arbetsplatser
har väckts. Några motioner utgår från förslaget i propositionen och ändringar
i delar av detta förslag föreslås. 1 andra yrkas helt avslag på propositionsförslaget.

Enligt motionerna 1980/81:2063 och 1980/81:2066, i vilka propositionsförslaget
i stort sett godtas, skall bidragen till den uppsökande verksamheten
på arbetsplatser fördelas på samma sätt som bidragen till den uppsökande
verksamheten i bostadsområden, dvs. via SÖ direkt till studieförbunden.

1 motion 1980/81:2067 föreslås att vuxenutbildningsnämnderna — som
enligt de i dag gällande reglerna fördelar medel för uppsökande verksamhet
på arbetsplatser till de fackliga organisationerna, LRF. SF och SHIOFamiljeföretagen
- skall kompletteras med representanter för LRF. SF
och SHIO-Familjeföretagen.

Förslaget i propositionen om ansvaret för den uppsökande verksamheten
på arbetsplatser bör enligt motionerna 1980/81: 2043 (yrkande I i denna
del), 1980/81:2049 (yrkande I) och 1980/81:2064 (yrkande 2) avslås. I
stället bör enligt motionerna 1980/81: 2043 och 1980/81: 2049 den nuvarande
ordningen behållas så att medlen utgår via CSN och vuxenutbildningsnämnderna
till de fackliga organisationerna. LRF. SF och SHIO-Familjeföretagen.
Enligt motion 1980/81: 2064 bör medlen gå till de fackliga organisationerna.

Riksdagen har, som utskottet nyss redovisat, redan anvisat medel till
uppsökande verksamhet på arbetsplatser för nästa budgetår. Ansökningstiden
för att erhålla bidrag går ut den 15 maj. Det är enligt utskottets
uppfattning av praktiska skäl inte möjligt att nästa budgetår genomföra den
förändring avseende uppsökande verksamhet på arbetsplatser som förordas
i proposition 1980/81: 127. Nu gällande ordning bör därför gälla även
budgetåret 1981/82. Utskottet förutsätter att ansökningstiden förlängs då
riksdagen kommer att fatta beslut med anledning av detta betänkande först
mot slutet av innevarande riksmöte.

Vad därefter gäller principerna för uppsökande verksamhet på arbetsplatser
åren efter budgetåret 1981/82 anser utskottet att denna fråga bör tas
upp till förnyad prövning inför budgetåret 1982/83. Prövningen bör innefatta
inte bara frågan om till vilka organisationer e. d. medlen skall utgå utan
också frågan om bidragsfördelande myndigheter.

Vad utskottet nu anfört om uppsökande verksamhet på arbetsplatser bör
riksdagen med avslag på proposition 1980/81: 127 och med anledning av
motionerna 1980/81:2043 yrkande 1 i denna del, 1980/81:2049 yrkande 1.

UbU 1980/81:36

1980/81:2063. 1980/81: 2064 yrkande 2 och 1980/81:2066 som sin mening ge
regeringen till känna.

Vad särskilt gäller den fråga som tas upp i motion 1980/81:2067 vill
utskottet erinra om att riksdagen tidigare innevarande riksmöte avslagit
motsvarande motionsyrkande med hänvisning till att CSN på regeringens
uppdrag gjort en översyn av vuxenutbildningsnämndernas verksamhet och
sammansättning och att denna fråga ännu bereds inom regeringskansliet
(SfU 1980/81:22). Utskottet förutsätter att det vid den pågående beredningen
av denna fråga även övervägs om vuxenutbildningsnämndernas
sammansättning på något sätt bör ändras, t. ex. genom representation för
de i motionen nämnda organisationerna. Riksdagen bör emellertid inte
föregripa denna beredning genom att nu ta ställning till vuxenutbildningsnämndernas
framtida sammansättning varför motion 1980/81:2067 bör avslås
av riksdagen.

De hittills gjorda utvärderingarna av den uppsökande verksamheten ger
enligt föredragande statsrådets mening inte underlag för entydiga bedömningar.
Han är därför inte beredd att föreslå att försöksverksamheten med
uppsökande verksamhet i bostadsområden skall permanentas. Bidraget till
fortsatt försöksverksamhet med uppsökande verksamhet i bostadsområden
bör enligt statsrådet fördelas av tillsynsmyndigheten till studieförbunden
på basis av redogörelse för den planerade verksamheten och i proportion
till resp. studieförbunds cirkelverksamhet. Inom ramen för bidraget
till uppsökande verksamhet i bostadsområden skall rymmas bidrag till
barntillsyn.

I motion 1980/81:2043 yrkas avslag på regeringens förslag om principer
för uppsökande verksamhet i bostadsområden (yrkande 1 delvis).

Fördelningen av medlen till uppsökande verksamhet i bostadsområden
tas upp i motion 1980/81:2049 (yrkande 2). Medlen bör enligt motionärerna
fördelas till de studieförbund som kan presentera väl underbyggda projekt.
Projekten skall planeras och genomföras i samarbete med organisationer
som har verklig förankring i det aktuella bostadsområdet. Hyresgästförening
eller bostadskooperativ organisation skall delta i projekten.

Utskottet anser att försöksverksamheten med uppsökande verksamhet i
bostadsområden inte bör låsas i vissa former så som föreslås i motionen.
Medlen bör därför fördelas i enlighet med vad som förordas i propositionen.
Detta hindrar givetvis inte att studieförbunden etablerar ett värdefullt
samarbete med de organisationer m. m. som verkar i aktuella bostadsområden.
Utskottet föreslår således att riksdagen med avslag på motion 1980/
81:2049 yrkande 2 godkänner de principer för uppsökande verksamhet i
bostadsområden som förordas i propositionen. Utskottet avstyrker även
motion 1980/81:2043 yrkande I i denna del.

Till frågan om medelsberäkning avseende uppsökande verksamhet i
bostadsområden återkommer utskottet i det följande.

2 Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 86

UbU 1980/81:36

8. Gränsdragning mellan kommunal vuxenutbildning och studieförbund

I proposition 1980/81: 127 behandlas flera frågor om gränsdragning mellan
studieförbundens verksamhet och annan vuxenutbildning m. m. De
första gränsdragningsfrågorna som behandlas har anknytning till och gäller
kommunal vuxenutbildning.

Folkbildningsutredningen och kommittén om kommunal vuxenutbildning
har efter samråd funnit att nybörjarundervisning i engelska bör bedrivas
även inom kommunal vuxenutbildning. Kommittéerna menar att olika
målgrupper kan urskiljas för nybörjarundervisning i engelska inom kommunal
vuxenutbildning och för studieförbundens nybörjarengelska. Kommunal
vuxenutbildning bör således till sin nybörjarundervisning rekrytera
vuxna som siktar på grundskolkompetens i ämnet. Vuxna som har andra
syften med sina studier bör i stället rekryteras av studieförbunden.

Eftersom fortfarande många vuxenstuderande saknar förkunskaper i
ämnet biträder föredragande statsrådet de båda kommittéernas förslag att
grundskolkursen i engelska inom kommunal vuxenutbildning bör få motsvara
hela grundskolans kurs i ämnet även om detta innebär ett avsteg från
principen att grundskolkurser i kommunal vuxenutbildning enbart skall
motsvara grundskolans högstadium.

Förslaget avses genomföras inom ramen för det antal undervisningstimmar
för grundskolkurser inom kommunal vuxenutbildning som beräknats i
årets budgetproposition (prop. 1980/81: 100 bil. 12 s. 622. UbU 1980/81: 18
p. I. rskr 1980/81:217).

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen
om nybörjarengelska i kommunal vuxenutbildning.

Kommittén om kommunal vuxenutbildning har i likhet med folkbildningsutredningen
föreslagit att kommunen (skolstyrelsen) skall åläggas att
anordna regelbundna överläggningar i vuxenutbildningsfrågor.

Föredragande statsrådet delar de båda kommittéernas uppfattning om
vikten av ett lokalt samråd i vuxenutbildningsfrågor och anför att det är
naturligt att de förtroendevalda engagerar sig i ett sådant samråd. Skolstyrelsen
bör därför ta initiativ till ett regelbundet samråd i vuxenutbildningsfrågor
vilket inte enbart bör avse arbetsfördelningen mellan kommunal
vuxenutbildning och studieförbund.

Utskottet har inget att erinra mot vad som förordats om samråd i
vuxenutbildningsfrågor och föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats
i propositionen.

Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som i övrigt har anförts
om gränsdragning mellan kommunal vuxenutbildning och studieförbund.

UbU 1980/81:36

9. Arbetsfördelning och gränsdragning mellan statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet
och annan verksamhet m. m.

Föredragande statsrådet erinrar om att studieförbundens frihet och
självständighet i förhållande till de bidragsgivande myndigheterna är en
grundläggande princip för svenskt folkbildningsarbete. Bidragsvillkoren
skall ses som rambestämmelser inom vilka organisationerna och studiecirklarna
har stor frihet att utforma verksamheten alltefter behov, intressen
och förutsättningar. Frågan om vilken verksamhet som skall berättiga
till statsbidrag kan inte besvaras en gång för alla och med generell giltighet.
Bedömningen måste göras utifrån syftet med verksamheten och det sätt på
vilket denna organiseras och genomförs. Av avgörande betydelse är också
de förutsättningar för ett systematiskt studiearbete som finns i gruppen i
fråga om studiemetoder, studiematerial och ledarkompetens. Gruppverksamhet
som endast har till syfte att vara en förevändning för människor att
vara tillsammans eller är en mekaniskt utövad sysselsättning av något slag.
t. ex. tillverkning av föremål utan möjlighet att i djupare mening engagera
tankar, känslor eller fantasi hos deltagarna, kan enligt statsrådet inte
betraktas som folkbildningsarbete - hur värdefull den från andra synpunkter
än kan anses vara. I fortlöpande diskussion och samråd mellan
tillsynsmyndigheten och studieförbunden måste denna gränsdragning följas
och prövas allteftersom verksamheten utvecklas.

Vad särskilt gäller den estetiska verksamheten är den enligt statsrådet -rätt bedriven — en viktig del av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet
och en stor tillgång i arbetet med att förverkliga samhällets kulturpolitiska
mål. Syftet med verksamheten får dock inte begränsas till att utveckla
vissa tekniska färdigheter och ha sin tyngdpunkt i tillverkning av produkter.

Riksdagen bör enligt motion 1980/81: 1301 uttala som princip att hobbyverksamhet
och fritidsnöjen inom sludiecirkelverksamheten till 100%
skall betalas av dem som deltar. Motionärerna ställer sig ytterst tveksamma
till att stat och kommun skall finansiera främst estetiska cirklar om
de kan karakteriseras som umgänge och förströelse.

Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets mening om vad som
kan betraktas som folkbildningsarbete. Därav följer att sådan verksamhet
som avses i motionen redan enligt nu gällande regler och praxis inte är
statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. Studieförbunden har således
ett ansvar för att bidragen går till avsedd verksamhet. Utskottet utgår
från att tillsynsmyndigheten och studieförbunden även i fortsättningen
följer denna fråga med uppmärksamhet utan att riksdagen behöver göra
något uttalande. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1980/
81:1301.

Studiecirkelverksamhet, som vänder sig till anställda i ett företag, skall
enligt propositionen betraktas som statsbidragsberättigat folkbildningsar -

UbU 1980/81:36

bete endast i den mån verksamheten uppfyller de grundläggande krav som
gäller för det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Deltagandet skall
således vara frivilligt. Deltagarna skall ha möjligheter att själva välja studieförbund,
påverka val av studiematerial och ledare samt studiernas
innehåll och inriktning. Ett studieförbund skall vara den verkliga lokala
anordnaren av verksamheten och svara för studiernas planering och genomförande
liksom för godkännande av studiematerial och cirkelledare.
Vidare bör utbildning som innebär inskolning för visst yrke eller viss
arbetsuppgift inom ett företag inte få bedrivas som statsbidragsberättigad
studiecirkel verksamhet.

Statsrådet anmäler i sammanhanget att viss fortbildning av lantbrukare
och andra närstående yrkesgrupper även i fortsättningen bör kunna anordnas
som statsbidragsberättigade studiecirklar under förutsättning av att de
allmänna villkoren i övrigt uppfylls.

Regeringens förslag att fortbildning av lantbrukare och andra närstående
yrkesgrupper skall kunna anordnas som statsbidragsberättigade studiecirklar
bör enligt motion 1980/81: 2049 avslås av riksdagen (yrkande 6).

Utskottet anser att viss fortbildning av lantbrukare och andra närstående
grupper bör betraktas som fackliga studier. Riksdagen bör därför med
avslag på motion 1980/81:2049 yrkande 6 godkänna vad som förordats i
propositionen i denna fråga.

Folkbildningsutredningen framhöll i sitt betänkande att det är det huvudsakliga
syftet med en utbildning som bör avgöra vem som skall arrangera
den. Högskolans utbildningsutbud bör således grundas bl. a. på behov som
uppstår inom resp. regions närings- och yrkesliv och inom forskningen,
medan mer översiktligt orienterande kunskaper och färdigheter utan speciell
anknytning till yrkeslivet bör förmedlas genom folkbildningens olika
aktiviteter. Statsbidrag bör därför enligt kommittén inte utgå till studieförbundens
studieplansbundna universitetscirklar i framtiden.

Det finns enligt föredragande statsrådet klara principiella skäl för kommitténs
förslag att de studieplansbundna universitetscirklarna i fortsättningen
inte skall vara bidragsberättigade. Det viktigaste skälet är att verksamheten
i detta slag av cirklar bedrivs i enlighet med planer som utarbetats
av statliga organ och inte av studieförbund eller deltagarna själva.
Enligt statsrådet skulle det emellertid knappast erbjuda några större svårigheter
för studieförbunden att åstadkomma precis så stora skillnader
mellan reguljär högskoleutbildning och studieplansbundna universitetscirklar
som skulle behövas för att göra cirklarna statsbidragsberättigade.
Statsrådet är därför tveksam till det meningsfulla i alt söka utforma regler
för avgränsning av studieplansbundna universitetscirklar. Mot bakgrund
av de redovisade omständigheterna föreslås att statsbidrag skall få utgå
också för studieplansbundna universitetscirklar.

Regeringens förslag om statsbidrag även till studieplansbundna universi -

UbU 1980/81:36

tetscirklar bör enligt motion 1980/81:2049 avslås av riksdagen (yrkande 5).
Motionärerna instämmer därvid i vad både folkbildningsutredningen och
många remissinstanser anfört i frågan. Redan påbörjade studieplansbundna
universitetscirklar bör enligt motionen kunna avslutas med medel
som beräknas för vissa övergångsåtgärder.

Utskottet delar föredragande statsrådets syn på universitetscirklar och
på svårigheten att klart avgränsa studieplansbundna sådana. Utskottet vill
också erinra om att de studieplansbundna universitetscirklarna är en liten
del av det totala antalet universitetscirklar. Mot denna bakgrund föreslår
utskottet att riksdagen avslår yrkande 5 i motion 1980/81:2049 och godkänner
vad föredragande statsrådet förordat.

Utskottet har inget att erinra mot vad som anförts i propositionen om
arbetsfördelning och gränsdragning i övrigt mellan statsbidragsberättigad
folkbildningsverksamhet och annan verksamhet. Inte heller kulturutskottet
har haft något att erinra mot vad som anförts. Utbildningsutskottet
föreslår därför att riksdagen godkänner vad som i övrigt förordats om
arbetsfördelning och gränsdragning.

10. Tillsyn m. m.

SÖ har f. n. det huvudsakliga ansvaret för tillsynen av att de statliga
bidragen till folkbildningen används i överensstämmelse med gällande
bestämmelser. Då det gäller det nuvarande anslaget Kulturprogram inom
föreningslivet m. m. och anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer,
anslagsposten till experiment och utvecklingsarbete är det statens
kulturråd som ansvarar för medelsfördelningen liksom för den statliga
tillsynen. Folkbildningsutredningen föreslog att det statliga tillsynsansvaret
skall samlas hos en enda myndighet men tog inte ställning till vilken
myndighet som lämpligen borde få detta ansvar.

I propositionen föreslås att tillsynsansvaret för folkbildningen även i
framtiden skall vara delat. SÖ föreslås vara tillsynsmyndighet för det
statliga stödet till studiecirkelverksamheten och för de bidrag som i huvudsak
är ämnade att stödja denna, medan statens kulturråd föreslås bli
tillsynsmyndighet för verksamhet bekostad med medel ur anslagsposten
Bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen m. m. Förslaget innebär enligt
statsrådet en markering av att folkbildningen befinner sig i skärningspunkten
mellan utbildningspolitik och kulturpolitik. Av särskild betydelse i det
sammanhanget är enligt statsrådets mening att kulturrådet erhåller ett eget
klart angivet ansvar för en viktig del av folkbildningen.

I motion 1980/81:2065 förordas att SÖ skall ha det samlade tillsynsansvaret
för hela folkbildningen. Motionärerna framhåller att huvuddelen av
de aktiviteter som avses inrymmas inom begreppet kulturverksamhet i
folkbildningen m. m. ingår i den hittillsvarande cirkelverksamheten. Med
3 Riksdagen 1980/81. 14 sami. Nr 36

UbU 1980/81:36

endast en tillsynsmyndighet kommer man enligt motionärerna att få en
bättre överblick över den samlade folkbildningsverksamheten.

Kulturutskottet framhåller i sitt yttrande att den verksamhet som avses
få stöd ur anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen
m. m. naturligt ligger inom kulturrådets verksamhetsområde. Det är enligt
kulturutskottet värdefullt för rådet att få en överblick över denna verksamhet.
Det begränsade merarbete som en fördelning av tillsynsuppgiften på
två myndigheter kan föranleda utgör enligt kulturutskottet inte tillräckliga
skäl mot en sådan uppdelning. Kulturutskottet betonar vikten av att statens
kulturråd noga följer utvecklingen av kulturverksamheten inom folkbildningen
och därvid bl. a. uppmärksammar eventuella effekter både i
fråga om kulturarbetarnas arbetsmarknad och i fråga om den kommunala
bidragsgivningen.

Inte heller utbildningsutskottet har funnit att tillräckliga skäl har anförts
i motionen för att riksdagen skall frångå förslaget i propositionen. Utskottet
föreslår därför att riksdagen med avslag på motion 1980/81:2065 godkänner
vad som anförts i propositionen om tillsynsmyndigheter för den
statsbidragsberättigade folkbildningsverksamheten. Utskottet vill i sammanhanget
nämna att det enligt kulturutskottets yttrande finns anledning
överväga om anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen
m. m. bör skiljas ut till ett självständigt anslag. Utbildningsutskottet ansluter
sig till denna kulturutskottets uppfattning.

11. Övriga frågor

För studier i studiecirkel kan tirnstudiestöd enligt 5 kap. I § studiestödslagen
(1973:349) utgå till studerande som deltar i utbildning av det slag som
bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen utser. 1 5 kap.
studiestödsförordningen (1973:418) föreskrivs att tirnstudiestöd kan utgå
till studerande som deltar i studiecirkel för vilken nuvarande tilläggsbidrag
till s. k. prioriterade studiecirklar utgår.

Med hänsyn till de ändringar beträffande tilläggsbidragen som föreslagits
i propositionen blir det nödvändigt att också ändra bestämmelserna för
tirnstudiestöd. Tirnstudiestöd bör enligt propositionen i fortsättningen i
huvudsak utgå till samma typ av cirklar som i dag.

I motion 1980/81:2043 yrkas att riksdagen skall avslå vad som förordats i
propositionen om ändring av bestämmelserna för tirnstudiestöd (yrkande 1
delvis).

Utskottet utgår från att de föreslagna ändringarna i bestämmelserna om
tirnstudiestöd vid deltagande i studiecirklar är föranledda av de ändringar
som föreslås i propositionen om tilläggsbidrag till studiecirklar och att de
nya bestämmelserna därför inte kommer att innebära någon inskränkning
av rättigheterna till tirnstudiestöd för deltagande i studiecirklar jämfört
med vad som gäller i dag. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på

UbU 1980/81:36

motion 1980/81:2043 yrkande 1 i denna del godkänner förslaget i propositionen
om ändring av bestämmelserna för timstudiestöd.

Utskottet har inget att erinra mot att förslagen i propositionen beträffande
statsbidrag till studiecirklar inte kommer att påverka det särskilda
statsbidraget till kontakt tolkutbildning i form av studiecirkel.

12. Medelsberäkningen

Det nya förslagsanslaget Bidrag till folkbildning ersätter de nuvarande
anslagen Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m.m.. Bidrag till
studieförbund och Bidrag till studiecirkelverksamhet, den nuvarande anslagsposten
till experiment och utvecklingsarbete under anslaget Bidrag till
kulturverksamhet inom organisationer samt anslagsposterna till kurs- och
konferensverksamhet och till stöd åt försöksverksamhet och undersökningar
inom folkbildningsarbetet under anslaget Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder.

Utskottet redovisar i det följande de olika anslagsposterna under det nya
anslaget. Under varje anslagspost redovisas de ändringsförslag som framförts
i motioner beträffande resp. anslagspost. Därefter redovisar utskottet
det samlade medelsbehovet så som det beräknats i propositionen och
motionerna. Slutligen tar utskottet ställning i ett sammanhang till alla
framförda förslag beträffande medelsberäkningarna.

Riksdagen beslöt år 1980 att den totala statsbidragsberättigade stndiecirkelverksamheten
under budgetåren 1980/81 - 1981/82 sammanlagt skulle få
uppgå till högst två gånger den faktiska verksamheten budgetåret 1979/80.
Antalet bidragsberättigade studietimmar blev det året ca 10,8 miljoner. I
överensstämmelse med riksdagsbeslutet beräknar föredragande statsrådet
nu att verksamheten budgetåret 1981/82 i huvudsak skall motsvara den
faktiska verksamheten under budgetåret 1979/80. dvs. ca 10.8 miljoner
studietimmar. Från detta timtal dras dels studietimmar inom sådan verksamhet
som föreslås erhålla statsbidrag i annan form. dels studietimmar
som enligt föreslagna avgränsningsregler inte blir statsbidragsberättigade.
Det samlade antalet studietimmar som bör räknas bort beräknas till 1,2
miljoner. Därmed återstår 9.6 miljoner studietimmar som bör erhålla statligt
studiecirkelbidrag nästa budgetår. Av dessa 9.6 miljoner studietimmar
föreslås 6,72 miljoner eller ca 70 % erhålla det högre timbidraget om 80 kr.
För återstående del sätts visserligen ingen övre gräns men statsrådet
räknar med att antalet studietimmar skall bli (9.6-6.72 = ) 2,88 miljoner
studietimmar. För dessa studietimmar skall således det lägre timbidraget
om 25 kr. utgå.

Kostnaden för timbidrag till studiecirklar för budgetåret 1981/82 blir
enligt statsrådets beräkningar ca 610 milj. kr.

UbU 1980/81:36

I propositionen beräknas 31.6 milj. kr. för de olika riktade tilläggsbidrag
till studiecirklar som regeringen föreslagit.

För vissa resekostnader och traktamenten till ledare i universitetscirklar
beräknas i propositionen 2 milj. kr.

Bidraget till studiecirkelverksamheten bör enligt motion 1980/81:2049
(yrkande 7 delvis) minskas genom förslaget i motionen att studieplansbundna
universitetscirklar inte skall berättiga till statsbidrag. Med ledning
av den sammanlagda bidragsändring som yrkas i motionen kan beräknas
att den aktuella minskningen torde uppgå till ca 4 milj. kr.

Enligt motion 1980/81:2049 (yrkande 7 delvis) bör 52 milj. kr. utöver
regeringens förslag anvisas för de i motionen föreslagna ökade riktade
tilläggsbidragen.

Anslagsposten Bidrag lill kulturverksamhet i folkbildningen m.m. föreslås
föras upp med 70 milj. kr. Detta förslag har inte föranlett några
motionsyrkanden. Kulturutskottet har, som redan nämnts, inget att erinra
mot medels"beräkningen.

Föredragande statsrådet föreslår att bidraget till studieförbundens centrala
organisationskostnader skall ökas till 15.7 milj. kr. Statsrådet finner
det angeläget att förstärka studieförbundens resurser för rådgivning och
granskning. Varje studieförbund bör enligt statsrådet få ett basbidrag om
160000 kr. Resten av bidraget bör fördelas i huvudsak enligt nu gällande
regler.

Enligt motion 1980/81:2049 (yrkande 7 delvis) bör organisationsbidraget
ökas med ca 8 milj. kr. så att det motsvarar 3% av det statliga bidraget till
folkbildning, dvs. ca 24 milj. kr. Genom detta ökade bidrag vill motionärerna
motverka den osäkra situation som studieförbunden enligt motionen
lever i.

För Folkbildningsförbundet och Icinsbildningsförbunden beräknas i propositionen
2,6 milj. kr., för studieförbundens pedagogiska verksamhet oell
utvecklingsarbete 20 milj. kr. och för verksamheten bland handikappade
ett samlat bidrag om 10 milj. kr. Dessa beräkningar har inte föranlett några
motionsyrkanden.

Till av SÖ anordnad utbildning av teckenspräkstolkar, tolkar för vuxendöva
och dövblinda samt tolkutbildare utgår f. n. 2923000 kr. För nästa
budgetår beräknar föredragande statsrådet 3 200000 kr., dvs. en ökning
motsvarande pris- och löneomräkning.

I två motioner väckta under allmänna motionstiden i år. nämligen 1980/
81:444 yrkande I och 1980/81: 1090 yrkande I, yrkas att riksdagen till
utbildning av teckenspräkstolkar m. m. skall anvisa I milj. kr. utöver
regeringens förslag. Motionärerna anser att det är synnerligen angeläget att
den av SÖ förordade uppbyggnaden av verksamheten kommer till stånd.

UbU 1980/81:36

För den uppsökande verksamheten i bostadsområden beräknas en ökning
med 4 milj. kr. till 6 milj. kr. nästa budgetår. Det finns härvidlag inga
ändringsförslag i någon av motionerna.

För ökade kostnader för 50 och statens kulturråd beräknas 0,8 milj. kr.
och för vissa övergångskostnader 10 milj. kr. Inte heller dessa beräkningar
berörs i något motionsyrkande.

Totalt föreslår regeringen att det nya förslagsanslaget Bidrag till folkbildning
skall föras upp med 781 915 000 kr. och att riksdagen skall godkänna
att 70 milj. kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1981/82 skall användas till att delvis finansiera
anslaget.

Sammanlagt medför de olika förslagen i motion 1980/81:2049 (yrkande
7) ett ökat medelsbehov under anslaget om sammanlagt 56 milj. kr. (+52
milj. kr. för vissa riktade tilläggsbidrag. -4 milj. kr. för studieplansbundna
universitetscirklar samt +8 milj. kr för studieförbundens centrala organisationskostnader).

1 motion 1980/81:2043 yrkas att anslaget skall ökas med 2149171)00 kr.
till 996832000 kr. (yrkande 3). I motionen anges inte vilka ändringar i
förhållande till regeringens förslag som föranleder detta sammanlagda ökade
medelsbehov.

Förslaget i motionerna 1980/81:444 yrkande 1 och 1980/81: 1090 yrkande
I om att ytterligare I milj. kr. för utbildning av teckenspråkstolkar m.fl.
skall anvisas innebär att anslaget enligt motionerna bör föras upp med
782915000 kr.

Utskottet kan av statsfinansiella skäl inte tillstyrka förslaget i motion
1980/81:2049 yrkande 7 i denna del om ökade bidrag till studieförbundens
centrala organisationskostnader.

Utskottet anser att utbildningen av teckenspråkstolkar m.fl. är angelägen.
Detta var också anledningen till att utskottet år 1980 tillstyrkte motionsyrkanden
om utbyggnad av denna utbildning. Utskottet kan emellertid
i det rådande statsfinansiella läget inte tillstyrka att utbildningen byggs
ut ytterligare nästa budgetår. Utskottet föreslår därför att riksdagen med
avslag på motionerna 1980/81 :444 yrkande I och 1980/81: 1090 yrkande I
anvisar de medel som regeringen beräknat för utbildning av teckenspråkstolkar
m. fl.

Utskottet föreslår - med hänvisning till sina ställningstaganden i det
föregående till frågan om statsbidrag till studieplansbundna universitetscirklar
samt frågan om storleken på och omfattningen av riktade tilläggsbidrag
till studiecirklar - att riksdagen avslår motion 1980/81:2049 yrkande
7 i vad det avser ändringar av regeringens medelsberäkningar för dessa
ändamål.

Med hänvisning till utskottets ställningstaganden i det föregående till de

UbU 1980/81:36

förslag i motion 1980/81: 2043 vilka torde föranleda det i motionen beräknade
samlade medelsbehovet av 996832000 kr., föreslår utskottet att riksdagen
avslår yrkande 3 i motion 1980/81: 2043.

Utskottet som inte heller i övrigt har något att erinra mot medelsberäkningarna
i proposition 1980/81:127 föreslår att riksdagen anvisar
781 915 000 kr. under det nya förslagsanslaget Bidrag till folkbildning.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner att 70 milj. kr. av de
medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften används
för att delvis finansiera anslaget.

13. Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande principer för schablonbidrag till studiecirklar
godkänner vad som förordats i proposition 1980/81: 127,

2. att riksdagen beträffande principer för riktat tilläggsbidrag till
studiecirklar utanför gymnasieort i stödområdena 3-6 med avslag
på motion 1980/81:2043 yrkande 2 i denna del godkänner
vad som förordats i proposition 1980/81:127.

3. att riksdagen beträffande principer för riktade tilläggsbidrag till
vissa handikappcirklar, hemspråkscirklar och cirklar i samhällsinriktade
ämnen med avslag på motionerna 1980/81:2043 yrkande
2 i denna del. 1980/81:2049 yrkande 7 i denna del och
1980/81: 2064 yrkande 1 i denna del godkänner vad som förordats
i proposition 1980/81: 127,

4. att riksdagen beträffande avskaffande av tilläggsbidrag till studiecirklar
i svenska och engelska med avslag på motionerna
1980/81:2043 yrkande 2 i denna del, 1980/81:2049 yrkande 7 i
denna del och 1980/81:2064 yrkande I i denna del godkänner vad
som förordats i proposition 1980/81: 127,

5. att riksdagen beträffande avskaffande av tilläggsbidrag till studiecirklar
i matematik med avslag på motion 1980/81:2043 yrkande
2 i denna del godkänner vad som förordats i proposition
1980/81:127.

6. att riksdagen beträffande principer i övrigt för statsbidrag till
studiecirkelverksamhet godkänner vad som förordats i proposition
1980/81: 127,

7. att riksdagen beträffande deltagarantal per studiecirkel och per
sammankomst med avslag på motion 1980/81:2043 yrkande 1 i
denna del godkänner vad som förordats i proposition 1980/
81: 127,

8. att riksdagen beträffande åldersgräns för deltagare i studiecirkel
med avslag på motionerna 1980/81:2030 och 1980/81:2043 yr -

UbU 1980/81:36

kande 1 i denna del godkänner vad som förordats i proposition
1980/81:127,

9. att riksdagen beträffande antal studietimmar per cirkelsammankomst
och per studiecirkel med anledning av proposition 1980/
81: 127 och motion 1980/81:2049 yrkande 3 samt med avslag på
motion 1980/81:2043 yrkande I i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. att riksdagen beträffande övriga villkor för statsbidrag till studiecirklar
med avslag på motion 1980/81: 2043 yrkande I i denna del
godkänner vad som förordats i proposition 1980/81: 127,

11. att riksdagen antar det till proposition 1980/81: 127 fogade förslaget
till lag om upphävande av förordningen (1974: 454) om statsbidrag
till kulturprogram inom föreningslivet,

12. att riksdagen antar det till proposition 1980/81: 127 fogade förslaget
till lag om ändring i lagen (1976: 1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde,

13. att riksdagen beträffande principer för statsbidrag till kulturverksamheten
inom folkbildningen m. m. med avslag på motion 1980/
81:2049 yrkande 4 godkänner vad som förordats i proposition
1980/81: 127,

14. att riksdagen beträffande principer för statsbidrag till studieförbunden
godkänner vad som förordats i proposition 1980/81: 127,

15. att riksdagen beträffande principer för statsbidrag till uppsökande
verksamhet på arbetsplatser med avslag på proposition
1980/81:127 samt med anledning av motionerna 1980/81:2043
yrkande I i denna del, 1980/81:2049 yrkande I, 1980/81:2063,
1980/81:2064 yrkande 2 och 1980/81:2066 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. att riksdagen beträffande vuxenutbildningsnämndernas sammansättning
avslår motion 1980/81: 2067,

17. att riksdagen beträffande principer för statsbidrag till uppsökande
verksamhet i bostadsområden med avslag på motionerna
1980/81: 2043 yrkande 1 i denna del och 1980/81: 2049 yrkande 2
godkänner vad som förordats i proposition 1980/81: 127,

18. att riksdagen godkänner förslaget i proposition 1980/81:127 att
grundskolkurser i engelska inom kommunal vuxenutbildning får
motsvara även låg- och mellanstadiets kurs i ämnet.

19. att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1980/
81:127 om regelbundet samråd i kommunerna i vuxenutbildningsfrågor.

20. att riksdagen beträffande hobbyverksamhet och fritidsnöjen avslår
motion 1980/81: 1301,

21. att riksdagen beträffande fortbildning för lantbrukare m.fl. med

UbU 1980/81:36

avslag på motion 1980/81:2049 yrkande 6 godkänner vad som
förordats i proposition 1980/81: 127,

22. att riksdagen beträffande studieplansbundna universitetscirklar
med avslag på motion 1980/81:2049 yrkande 5 godkänner vad
som förordats i proposition 1980/81: 127.

23. att riksdagen beträffande arbetsfördelning och gränsdragning i
övrigt mellan statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet
och annan verksamhet godkänner vad som förordats i proposition
1980/81: 127,

24. att riksdagen beträffande tillsynsmyndigheter för den statsbidragsberättigade
folkbildningsverksamheten med avslag på motion
1980/81:2065 godkänner vad som förordats i proposition
1980/81:127,

25. att riksdagen beträffande ändring av bestämmelserna för timstudiestöd
med avslag på motion 1980/81: 2043 yrkande I i denna del
godkänner vad som förordats i proposition 1980/81: 127,

26. att riksdagen beträffande bidrag till studieförbundens organisationskostnader
bifaller proposition 1980/81: 127 och avslår motion
1980/81: 2049 yrkande 7 i denna del.

27. att riksdagen beträffande bidrag till utbildning av teckenspråkstolkar
m.fl. bifaller proposition 1980/81: 127 och avslår motionerna
1980/81:444 yrkande I i denna del och 1980/81: 1090 yrkande
I i denna del,

28. att riksdagen godkänner att 70000000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1981/82 används till att delvis finansiera anslaget Bidrag till
folkbildning m. m.,

29. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:127 och med
avslag på motionerna 1980/81:444 yrkande I i denna del, 1980/
81: 1090 yrkande I i denna del. 1980/81: 2043 yrkande 3 och 1980/
81:2049 yrkande 7 i denna del till Bidrag till folkbildning för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 781 915000 kr.

Stockholm den 14 maj 1981

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Hans Nyhage
(m). Bengt Wiklund (s). Jörgen Ullenhag (fp). Lars Gustafsson (s). Rune
Rydén (m). Helge Hagberg (s). Lennart Bladh (s). Lena Hjelm-Wallén (s).
Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s). Gunnel Liljegren (m). Larz Johansson
(c). Linnea Hörlén (fp) och Christina Rogestam (c).

UbU 1980/81:36

Reservationer

1. Principer för riktade tilläggsbidrag till vissa handikappcirklar, hemspräkscirklar
och cirklar i samhällsinriktade ämnen (mom. 3)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund. Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar "Utskottet
anser" och slutar "samhällsinriktade ämnen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de riktade tilläggsbidragen till vissa studiecirklar för
handikappade, till hemspråkscirklar och till cirklar i samhällsinriktade
ämnen måste höjas i förhållande till regeringens förslag. I likhet med
motionärerna anser utskottet att behovet av särskilda stödåtgärder med
denna fördelningspolitiska inriktning är stort. Utskottet anser därför att de
nu aktuella riktade tilläggsbidragen i enlighet med förslagen i motionerna
1980/81:2043 yrkande 2 i denna del och 1980/81:2049 yrkande 7 i denna del
bör utgå med 20 kr. per studietimme. Vid medelsanvisningen bör därför
riksdagen anvisa 27 milj. kr. utöver regeringens förslag. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen med bifall till dessa motionsyrkanden och med anledning
av motion 1980/81:2064 yrkande I i denna del som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande principer för riktade tilläggsbidrag till
vissa handikappcirklar, hemspråkscirklar och cirklar i samhällsinriktade
ämnen med anledning av proposition 1980/81: 127 och
motion 1980/81:2064 yrkande I i denna del samt med bifall till
motionerna 1980/81: 2043 yrkande 2 i denna del och 1980/81: 2049
yrkande 7 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. Tilläggsbidrag till studiecirklar i svenska och engelska (mom. 4)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar "Utskottet
anser” och slutar "och engelska" bort ha följande lydelse:

Som motionärerna påpekar har tilläggsbidragen till studiecirklar i svenska
och engelska på grundskolans nivå haft stor betydelse för att stimulera
till studier i dessa ämnen. Eftersom så många vuxna ännu inte fått grundläggande
kunskaper i dessa ämnen anser utskottet i likhet med motionärerna
att tilläggsbidraget till studiecirklar i svenska och engelska bör finnas
kvar. Utskottet anser att tilläggsbidraget till dessa cirklar bör vara 20 kr.
per studietimme. Vid medelsanvisningen bör därför riksdagen anvisa 25
4 Riksdagen 1980/81. 14 sami. Nr 36

UbU 1980/81:36

milj. kr. utöver regeringens förslag. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till motionerna 1980/81:2043 yrkande 2 i denna del och 1980/
81: 2049 yrkande 7 i denna del samt med anledning av motion 1980/81: 2064
yrkande 1 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande riktade tilläggsbidrag till studiecirklar i
svenska och engelska med avslag på proposition 1980/81: 127,
med bifall till motionerna 1980/81:2043 yrkande 2 i denna del och
1980/81:2049 yrkande 7 i denna del samt med anledning av
motion 1980/81:2064 yrkande 1 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Antal studietimmar per cirkelsammankomst och per studiecirkel
(mom. 9)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar "Utskottet
anser” och slutar ”till känna" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i propositionen om att nuvarande
huvudregel om högst tre statsbidragsberättigade studietimmar per cirkelsammankomst
skall bibehållas och att nuvarande möjlighet till dispens inte
längre skall finnas. Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att
minsta antalet studietimmar per sammankomst skall vara 15. Riksdagen
bör således med avslag på motionerna 1980/81: 2043 yrkande I i denna del
och 1980/81:2049 yrkande 3 godkänna vad som förordats i propositionen i
dessa frågor.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande antal studietimmar per cirkelsammankomst
och per studiecirkel med avslag på motionerna 1980/
81:2043 yrkande I i denna del och 1980/81:2049 yrkande 3 godkänner
vad som förordats i proposition 1980/81: 127.

4. Principer för statsbidrag till kulturverksamheten inom folkbildningen
m. m. (mom. 13)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh. Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Sorn framgår"
och slutar ”dessa frågor” bort ha följande lydelse:

Till kulturutskottets yttrande är fogad en avvikande mening I om principerna
för fördelning av bidraget till kulturverksamhet i folkbildningen
m. m. 1 denna anförs att folkbildningsstödet i dess helhet bör användas så

UbU 1980/81:36

att det främjar en verksamhet som stärker folkrörelsernas arbete och
vänder sig till kulturellt och utbildningsmässigt eftersatta grupper. Denna
synpunkt bör vara avgörande när det gäller att fördela bidraget mellan
studieförbunden. Arrangemang som anordnats i samverkan med medlemsorganisation
eller annan organisation som studieförbundet stadigvarande
samarbetar med bör ges en större vikt vid bidragsfördelningen. Motsvarande
bör gälla arrangemang i glesbygd eller i samverkan med handikapp- eller
invandrarorganisation. Blivande bidragsregler bör utformas i enlighet med
dessa synpunkter. Utbildningsutskottet instämmer med vad som anförts i
avvikande mening 1 till kulturutskottets yttrande KrU 1980/81:6 y.

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition
1980/81:127 och med bifall till motion 1980/81:2049 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om principer för
statsbidrag till kulturverksamhet.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen beträffande principer för statsbidrag till kulturverksamheten
i folkbildningen m.m. med anledning av proposition
1980/81: 127 och med bifall till motion 1980/81:2049 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Principer för statsbidrag till uppsökande verksamhet i bostadsområden
(mom. 17)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund. Lars Gustafsson. Helge Hagberg. Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar "Utskottet
anser” och slutar "denna del" bort ha följande lydelse:

Ansvaret för den uppsökande verksamheten i bostadsområden bör enligt
utskottets mening i första hand och så långt det är möjligt förankras hos de
människor bland vilka verksamheten skall bedrivas. Stödet till uppsökande
verksamhet i bostadsområden bör därför enligt utskottets mening
fördelas så som förordas i motion 1980/81: 2049. nämligen till de studieförbund
som kan presentera väl underbyggda projekt som skall planeras och
genomföras i samarbete med organisationer med verklig förankring i de
bostadsområden där verksamheten skall genomföras. Vidare bör hyresgästförening
eller bostadskooperativ organisation delta i projekten. Vad
utskottet här anfört om fördelning av medel till uppsökande verksamhet
bör riksdagen med bifall till motion 1980/81:2049 yrkande 2 som sin mening
ge regeringen till känna. Utskottet har i övrigt inget att erinra mot de i
propositionen föreslagna principerna för uppsökande verksamhet i bostadsområden.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1980/81: 2043
yrkande 1 i denna del.

UbU 1980/81:36

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. att riksdagen beträffande principer för statsbidrag till uppsökande
verksamhet i bostadsområden med anledning av proposition
1980/81: 127. med bifall till motion 1980/81:2049 yrkande 2
och med avslag på motion 1980/81:2043 yrkande I i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Fortbildning för lantbrukare m.fl. (mom. 21)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund. Lars Gustafsson. Helge Hagberg. Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar "Utskottet
anser" och slutar "denna fråga" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att förslaget om fortbildning av lantbrukare m. ti. i form
av studiecirkelverksamhet är ett avsteg från de principer som förordas i
propositionen om att utbildning i företag, utbildning för visst yrke m. m.
inte skall vara statsbidragsberättigad studiecirkelverksamhet. Utskottet
anser därför att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2049 yrkande 6
och med avslag på proposition 1980/81: 127 bör ge denna utskottets mening
till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. att riksdagen beträffande fortbildning för lantbrukare m.fl. med
avslag på proposition 1980/81: 127 och med bifall till motion 1980/
81:2049 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

7. Studieplansbundna universitetscirklar (mom. 22)

Stig Alemyr. Bengt Wiklund. Lars Gustafsson. Helge Hagberg. Lennart
Bladh. Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar "Utskottet
delar” och slutar "statsrådet förordat" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att folkbildningsutredningen
anfört klara principiella skäl för att studieplansbundna universitetscirklar
i fortsättningen inte skall vara statsbidragsberättigade eftersom
cirklarna bedrivs i enlighet med planer som upprättats av statliga organ och
inte av studieförbund eller av deltagarna själva. Som en konsekvens härav
anser utskottet att riksdagen i enlighet med motion 1980/81:2049 yrkande 5
och med avslag på proposition 1980/81: 127 bör ge regeringen till känna att
studieplansbundna universitetscirklar i fortsättningen inte skall vara statsbidragsberättigade.
Vid medelsanvisningen bör riksdagen anvisa 4 milj. kr.
mindre än enligt regeringens förslag. Enligt utskottets mening bör de
studieplansbundna universitetscirklar som inte hunnit avsluta sin verksam -

UbU 1980/81:36

het före utgången av budgetåret 1980/81 få slutföras med medel som
anvisas för vissa övergångsåtgärder.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen beträffande studieplansbundna universitetscirklar
med avslag på proposition 1980/81: 127 och med bifall till motion
1980/81: 2049 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

8. Tillsynsmyndighet för den statsbidragsberättigade folkbildningsverksamheten
(mom. 24)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar "Inte heller”
och slutar "kulturutskottets uppfattning" bort ha följande lydelse:

Till kulturutskottets yttrande är fogad en avvikande mening 2 om tillsynsmyndighet
för folkbildningen. I denna erinras om att ett av huvudsyftena
med det nya bidraget kulturverksamhet i folkbildningen m. m. är att
möjliggöra en integration mellan cirkelstudier och andra aktiviteter, t. ex.
förberedande av en utställning, ett musikarrangemang, en teaterföreställning,
en bygdebeskrivning etc. Även eljest skall ett nära samspel mellan
cirkelstudier och kulturverksamhet kunna äga rum. Mot den bakgrunden
är det enligt vad som anförs i denna avvikande mening såväl administrativt
som ekonomiskt olämpligt att två skilda myndigheter har att utforma
föreskrifter, ge råd, utöva kontroll och i övrigt hantera det statliga stödet.
SÖ bör därför ges det samlade tillsynsansvaret för folkbildningen. Utbildningsutskottet
ansluter sig till detta och anser att riksdagen med avslag på
proposition 1980/81: 127 och med bifall till motion 1980/81:2065 som sin
mening ger regeringen till känna vad här anförts om en tillsynsmyndighet
för den statsbidragsberättigade folkbildningsverksamheten. I kulturutskottets
yttrande nämns att enligt kulturutskottets mening finns det anledning
överväga om anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen
m. m. bör skiljas ut till ett självständigt anslag. I den avvikande meningen 2
till kulturutskottets yttrande anförs att detta ej bör tas upp till prövning
innan erfarenhet har vunnits av den faktiska belastningen på denna anslagspost
resp. anslagsposten för studiecirkelverksamhet. Utbildningsutskottet
ansluter sig till vad som anförts i den avvikande meningen i denna
fråga.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. att riksdagen beträffande tillsynsmyndighet förden statsbidragsberättigade
folkbildningsverksamheten med avslag på proposition
1980/81: 127 och med bifall till motion 1980/81:2065 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

UbU 1980/81:36

9. Bidrag till studieförbundens organisationskostnader (moni. 26)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg. Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar "Utskottet
kan” och slutar ”centrala organisationskostnader" bort ha följande lydelse: Utskottet

anser att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2049 yrkande
7 i denna del bör anvisa 8 milj. kr. mer än vad regeringen föreslagit
till studieförbundens organisationskostnader för att underlätta för dem att
fullgöra sina uppgifter och för att göra deras ekonomiska situation säkrare.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. att riksdagen beträffande bidrag till studieförbundens organisationskostnader
med anledning av proposition 1980/81: 127 och
med bifall till motion 1980/81:2049 yrkande 7 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Bidrag till utbildning av teckenspråkstolkar m. fl. (mom. 27)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund. Lars Gustafsson. Helge Hagberg, Lennart
Bladh. Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar "Utskottet
anser” och slutar ”teckenspråkstolkar m.fl.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motionerna 1980/81:444
yrkande 1 och 1980/81: 1090 yrkande I bör anvisa 1 milj. kr. mer än vad
regeringen föreslagit för utbildning av teckenspråkstolkar m.fl. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. att riksdagen beträffande bidrag till utbildning av teckenspråkstolkar
m.fl. med anledning av proposition 1980/81: 127 och med
bifall till motionerna 1980/81:444 yrkande I i denna del och 1980/
81: 1090 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

11. Medelsberäkningen (mom. 29)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1,2.7,9 och 10.

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson. Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (alla s) anser

UbU 1980/81:36

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Utskottet
föreslår” och på s. 26 slutar ”till folkbildning" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår med hänvisning till vad som anförts i reservationerna
1 och 2 om riktade tilläggsbidrag ( + 27 resp. + 25 milj. kr.) och i reservation
7 om studieplansbundna universitetscirklar (-4 milj. kr.) att riksdagen
med bifall till motion 1980/81:2049 yrkande 7 i denna del anvisar 48 milj.
kr. mer än vad regeringen föreslagit.

Med hänvisning till vad som anförts i reservation 9 om studieförbundens
organisationskostnader föreslår utskottet alt riksdagen med bifall till motion
1980/81:2049 yrkande 7 i denna del anvisar 8 milj. kr. mer än vad
regeringen föreslagit.

Vidare föreslår utskottet med hänvisning till vad som anförts i reservation
10 om bidrag till utbildning av teckenspråkstolkar m.fl. att riksdagen
med bifall till motionerna 1980/81:444 yrkande I i denna del och 1980/
81: 1090 yrkande 1 i denna del anvisar 1 milj. kr. mer än vad regeringen
föreslagit.

Då utskottet inte har möjlighet att bedöma för vilka ändamål och med
vilka delbelopp medel har yrkats i motion 1980/81:2043 föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionen i den mån den inte redan tillgodosetts genom
utskottets förslag i det föregående.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot regeringens medelsberäkningar
under anslaget Bidrag till folkbildning och föreslår sammanfattningsvis att
riksdagen med anledning av proposition 1980/81: 127, med bifall till motion
1980/81:444 yrkande 1 idennadel, 1980/81: 1090 yrkande 1 idennadeloch
1980/81:2049 yrkande 7 i denna del samt med anledning av motion 1980/
81: 2043 yrkande 3 till Bidrag till folkbildning för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag av 838915000 kr. (781915000 + 27000000 +
25 000000 - 4000000 + 8000000 + 1 000000 kr.).

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:127 och
motion 1980/81:2043 yrkande 3 samt med bifall till motionerna
1980/81:444 yrkande I i denna del. 1980/81:1090 yrkande I i
denna del och 1980/81:2049 yrkande 7 i denna del till Bidrag till
folkbildning för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
838915000 kr.

UbU 1980/81:36

Bilaga

Kulturutskottets yttrande
1980/81:6 y

med anledning av proposition 1980/81:127 om folkbildning m.m.
jämte motioner

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet harden 26 mars 1981 berett kulturutskottet tillfälle
att yttra sig över proposition 1980/81: 127 om folkbildning m.m. samt de
med anledning av propositionen väckta motionerna i de delar som rör
kulturutskottets verksamhetsområde. Kulturutskottet får med anledning
härav anföra följande.

i propositionen föreslås ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen
och anvisande av ett samlat folkbildningsanslag - Bidrag till folkbildning
— om 781915000 kr. Inom ramen för detta anslag, som föreslås få förslagsanslags
natur, har under en obetecknad anslagspost beräknats ett
belopp av 70 milj. kr. till bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen
m.m. Denna anslagspost är avsedd till kulturverksamhet inom studieförbund
och andra föreningar. Den ersätter dels anslaget Bidrag till kulturprogram
inom föreningslivet m. m. och anslagsposten Experiment och utvecklingsarbete
inom kulturell verksamhet bland amatörer under anslaget Bidrag
till kulturverksamhet inom organisationer, dels en del av den medelsanvisning
som hittills disponerats för studiecirkelverksamhet inom det
estetiska området.

Utskottet har ingen erinran mot att en medelsanvisning med rubriken
Bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen m. m. träder i stället för bl. a.
nyssnämnda kulturprogramanslag resp. anslagspost till experiment och
utvecklingsarbete. Utskottet tillstyrker därför den i propositionen föreslagna
lagen om upphävande av förordningen (1974: 454) om statsbidrag till
kulturprogram inom föreningslivet.

Utskottet ansluter sig till förslaget att en omfattande verksamhet som i
dag bedrivs i form av kör-, musik-, teater- eller danscirklar men som inte
naturligt låter sig anpassas till de regler som kommer att gälla för studiecir -

UbU 1980/81:36

Bilaga

kelverksamhet i framtiden bör erhålla stöd i form av bidrag till kulturverksamhet.

Utskottet vill understryka det i propositionen gjorda uttalandet att det
ligger i kulturverksamhetens natur att den inte bör låsas i på förhand
reglerade former. Bidragsreglerna bör därför utformas så att det blir möjligt
att ta upp nya verksamhetsformer och i övrigt pröva nya vägar för
arbetet. Den nya stödformen bör alltså göra det möjligt att utan hinder av
bidragsreglerna utforma verksamheten på det sätt som är lämpligast. Detta
innebär att arrangörerna får ökad frihet att arbeta med utgångspunkt i sina
egna behov och intressen.

I propositionen har betonats att befintliga kulturinstitutioner bör utnyttjas
för projektarbete. Det bör sålunda ligga inom ramen för institutionernas
reguljära verksamhet att ge stöd och service åt bildningsarbetet på kulturområdet.
Utskottet delar denna uppfattning.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsanvisningen
av 70 milj. kr. till kulturverksamhet i folkbildningen m. m. Av detta belopp
bör 2,25 milj. kr. ställas till länsbildningsförbundens förfogande förfördelning
till föreläsningsföreningar och andra föreningar inom resp. bildningsförbunds
verksamhetsområde för samma ändamål som nu gäller för bidraget
till kulturprogram inom föreningslivet. Fördelningen av beloppet mellan
länsbildningsförbunden bör bestämmas av Folkbildningsförbundet. Av
vad utskottet nu anfört om länsbildningsförbunden och Folkbildningsförbundet
följer att utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna lagen
om ändring i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Beträffande huvuddelen av det föreslagna anslagsbeloppet 70 milj. kr.
uttalas i propositionen att det av tillsynsmyndigheten bör fördelas mellan
studieförbunden med hänsyn tagen till de kostnader resp. studieförbund
under de tre närmast föregående åren har haft för den avsedda verksamheten.
En huvudprincip vid fördelningen inom studieförbunden bör enligt
propositionen vara att avdelningarna erhåller en kostnadsram som står i
proportion till de utgifter avdelningen under tidigare år har haft för verksamheten.
Huvuddelen av de tillgängliga bidragen bör fördelas på avdelningarna
utan föregående ansökan med precisering av verksamhetsplaner.
Inom denna ram bör sedan avdelningen själv få planera och genomföra
verksamheten i enlighet med sina värderingar och sina bedömningar av de
lokala förutsättningarna.

Invändningar mot de i propositionen sålunda angivna fördelningsprinciperna
har gjorts i motion 2049 av Olof Palme m.fl. (s). Motionärerna
framhåller att bidraget liksom folkbildningsstödet i dess helhet i första
hand skall främja en verksamhet som stärker folkrörelsernas arbete och
vänder sig till kulturellt och utbildningsmässigt eftersatta grupper. En

UbU 1980/81:36

Bilaga

fördelning av bidraget mellan studieförbunden enbart grundat på redovisade
kostnader främjar inte en sådan utveckling. Motionärerna föreslår
därför att arrangemang som anordnats i samverkan med medlemsorganisation
eller annan organisation som studieförbundet stadigvarande samarbetar
med ges en större vikt vid bidragsfördelningen. Motsvarande bör gälla
arrangemang i glesbygd eller i samverkan med handikapp- eller invandrarorganisation.
Tillsynsmyndigheten bör enligt motionen ges i uppdrag att
utforma bidragsregler i enlighet med de i motionen anförda synpunkterna.
Yrkande 4 i motionen innebär att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för fördelning
av anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen m. m.

Vad som anförts i motionen har inte övertygat utskottet om att de av
motionärerna antydda fördelningsgrunderna skulle ge ett för bidragssyftet
värdefullare resultat än en fördelning enligt de i propositionen angivna
principerna. Utskottet vill också framhålla att vad som sägs i propositionen
ger utrymme för en viss flexibilitet. Mellan studieförbunden bör fördelningen
sålunda ske "med hänsyn” till vissa tidigare kostnader, medan
det i fråga om fördelningen inom förbunden anges att en fördelning i
proportion till tidigare utgifter skall vara "huvudprincip”. Utskottet anser
inte att riksdagen bör göra det i motion 2049 yrkande 4 angivna uttalandet.

I propositionen uttalas att bidragsgivningen bör grundas på de faktiska
kostnaderna. Detta förutsätter avgränsningar dels i fråga om vilka kulturaktiviteter
som innefattas, dels i fråga om vilka kostnadsfaktorer som får
räknas in. Utskottet har ingen erinran mot att vissa faktiska kostnader får
utgöra bidragsunderlag och inte heller mot vad i propositionen anförts om
avgränsning av aktiviteter resp. kostnader. Utskottet ansluter sig till förslaget
i propositionen att bidrag för varje program eller projekt normalt bör
utgå med högst 75% av bidragsunderlaget med möjlighet till bidrag med
100% i fråga om program och projekt som genomförs i stödområdena 3-6
eller som riktar sig till handikappade eller invandrare.

Utskottet vill i anslutning till det nu sagda framhålla vikten av att
bidragsreglerna blir enkla och inte alltför detaljerade. De bör utformas så
att handläggningsordningen blir smidig och samtidigt med beaktande av
den på flera ställen i propositionen framförda synpunkten att bidragsmottagarna
inom givna ramar bör ha stor frihet att själva bestämma hur mottagna
bidrag skall användas.

I fråga om ansvaret för tillsynen av de statliga bidragen till folkbildningen
betonas i propositionen att det finns fördelar och nackdelar med att
ha detta ansvar samlat hos en myndighet resp. med att ha det delat mellan
två myndigheter. 1 propositionen förordas det senare alternativet. Skolöverstyrelsen
föreslås bli tillsynsmyndighet för det statliga stödet till studiecirkelverksamheten
och för de bidrag som i huvudsak är ämnade att

UbU 1980/81:36

Bilaga

stödja denna, medan statens kulturråd föreslås bli tillsynsmyndighet för
det nya bidraget till kulturverksamhet i folkbildningen m.m. I propositionen
uttalas att denna ståndpunkt innebär en markering av att folkbildningen
befinner sig i skärningspunkten mellan utbildningspolitik och kulturpolitik.
Som särskilt betydelsefullt framhålls att kulturrådet får ett eget klart
angivet ansvar för en viktig del av folkbildningen. Utskottet vill i detta
sammanhang nämna att det enligt utskottets mening finns anledning att
överväga om anslagsposten Kulturverksamhet i folkbildningen m. m. bör
skiljas ut till ett självständigt anslag.

I motion 2065 av Hans Nyhage m.fl. (m) förordas att tillsynsansvaret
knyts till en och inte till två myndigheter. Motionärerna har bl. a. framhållit
att det i propositionen föreslagits en ännu starkare integration mellan
studiecirkelverksamheten och den hittillsvarande kulturprogramverksamheten
än vad folkbildningsutredningen tänkte sig. I motionen har också
framhållits att huvuddelen av de aktiviteter som avses inrymda inom
begreppet kulturverksamhet i folkbildningen m. m. ingår i den hittillsvarande
cirkelverksamheten. Med endast en tillsynsmyndighet kommer man
enligt motionärerna att utan tvekan få bättre överblick över den samlade
verksamheten och därutöver säkerligen en administrativt och ekonomiskt
fördelaktigare organisation.

Utskottet vill för egen del framhålla att den verksamhet som avses få
stöd ur nu ifrågavarande anslagspost naturligt ligger inom kulturrådets
verksamhetsområde och att det för rådet är värdefullt att få en överblick
över densamma. Utskottet vill också betona värdet - även sett från
riksdagens synpunkt - av en samlad överblick över de totala insatserna på
kulturområdet. Det begränsade merarbete som en fördelning av tillsynsuppgiften
på två myndigheter kan föranleda anser utskottet inte utgöra
tillräckliga skäl mot en sådan uppdelning.

Utskottet ansluter sig därför i fråga om tillsynsansvaret till den uppfattning
som uttalats i propositionen. Utskottet avstyrker alltså motion 2065.

Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten av att tillsynsmyndigheten
noga följer utvecklingen av nu ifrågavarande kulturverksamhet inom
folkbildningen. Det finns anledning att därvid bl. a. uppmärksamma eventuella
effekter både i fråga om kulturarbetarnas arbetsmarknad och i fråga
om den kommunala bidragsgivningen.

Vad som anförts och föreslagits i proposition 127 och de med anledning
av denna väckta motionerna 2030, 2043. 2049 samt 2063-2067 har inte gett
kulturutskottet anledning till andra uttalanden än som framgår av det
föregående. Sammanfattningsvis får utskottet tillstyrka mom. I, 2 och 5
samt - såvitt gäller kulturutskottets verksamhetsområde - mom. 10 och
11 i hemställan i avsnitt 9 i propositionen ävensom anvisande av 70 milj.

UbU 1980/81:36

Bilaga

kr. till bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen m.m. Utskottet avstyrker
motionerna 2049 yrkande 4 och 2065.

Stockholm den 7 april 1981

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Åke Green (s). Kerstin Anér (fp). Tyra Johansson (s). Ingrid
Diesen (m), Lars-lngvar Sörenson (s). Olle Eriksson (c). Hans Alsén (s).
Lars Ahlmark (m). Catarina Rönnung (s). Anna Eliasson (c). Bertil Hansson
(fp), Elisabeth Fleetwood (m) och Ing-Marie Hansson (s).

Avvikande meningar

1. Principerna för fördelning av bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen
m. m.

Georg Andersson, Åke Green. Tyra Johansson. Lars-lngvar Sörenson,
Hans Alsén, Catarina Rönnung och Ing-Marie Hansson (alla s) anför
följande.

Vi delar den i motion 2049 uttalade uppfattningen att bidraget till kulturverksamhet
inom folkbildningen m. m. liksom folkbildningsstödet i dess
helhet bör användas så att det främjar en verksamhet som stärker folkrörelsernas
arbete och vänder sig till kulturellt och utbildningsmässigt eftersatta
grupper. Denna synpunkt bör vara avgörande när det gäller att
fördela bidraget mellan studieförbunden. Fördelningen bör därför inte,
som föreslagits i propositionen och tillstyrkts av utskottet, grundas enbart
på redovisade kostnader. Vi tillstyrker motionärernas förslag att arrangemang
som anordnats i samverkan med medlemsorganisation eller annan
organisation som studieförbundet stadigvarande samarbetar med bör ges
en större vikt vid bidragsfördelningen. Motsvarande bör gälla arrangemang
i glesbygd eller i samverkan med handikapp- eller invandrarorganisation.
Blivande bidragsregler bör utformas i enlighet med dessa synpunkter. Vad
vi nu anfört innebär att vi instämmer i de synpunkter som i denna fråga
anförts i motion 2049. Vi anser därför att riksdagen bör bifalla yrkande 4 i
denna motion.

UbU 1980/81:36

Bilaga

2. Tillsynsmyndigheten

Ingrid Diesen, Lars Ahlmark och Elisabeth Fleetwood (alla m) anför
följande.

Ett av huvudsyftena med det nya bidraget Kulturverksamhet i folkbildningen
m. m. är att möjliggöra en integration mellan cirkelstudier och
andra aktiviteter, t. ex. förberedande av en utställning, ett musikarrangemang,
en teaterföreställning, en bygdebeskrivning etc. Även eljest skall ett
nära samspel mellan cirkelstudier och kulturverksamhet kunna äga rum.
Mot den bakgrunden är det såväl administrativt som ekonomiskt olämpligt
att två skilda myndigheter har att utforma föreskrifter, ge råd, utöva
kontroll och i övrigt hantera det statliga stödet. Skolöverstyrelsen bör
därför ges det samlade tillsynsansvaret för folkbildningen. Vi anser således
att riksdagen bör bifalla motion 2065.

Kulturutskottet aktualiserar även frågan om anslagsposten Kulturverksamhet
i folkbildningen m.m. bör skiljas ut till ett särskilt anslag. Enligt
vår uppfattning bör detta ej tas upp till prövning innan erfarenhet har
vunnits av den faktiska belastningen på denna anslagspost resp. anslagsposten
för studiecirkelverksamhet. Eventuellt behövlig omfördelning mellan
dessa anslagsposter skulle kunna försvåras av en uppdelning i skilda
anslag.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981