UbU 1980/81:35
Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:35
med anledning av proposition 1980/81:100 såvitt gäller anslag till
folkhögskolor m. m. jämte motioner
NIONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1980/81:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
Vuxenutbildning punkterna E 8—E 9 jämte motioner.
1. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. Regeringen har under punkt
E 8 (s. 628-633) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att — i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
— anordna vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskolor,
2. godkänna vad som i propositionen förordats angående nya självständiga
folkhögskolor,
3. godkänna de riktlinjer för ändrade statsbidrag för de skolor som
budgetåret 1976/77 hade en verksamhetsvolym som översteg 7 500 elevveckor
fr. o. m. budgetåret 1982/83 som förordats i propositionen,
4. till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för budgetåret 1981/82
anvisa ett förslagsanslag av 368431 000 kr.
Motionerna
1980/81:1298 av Sture Korpås (c) och Paul Grabo (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening uttalar att även S:t Eriks folkhögskola bör
omfattas av den förlängning med tre år av övergångstiden efter den 1 juli
1982 som i budgetpropositionen föreslås för de sex övriga större folkhögskolorna.
1980/81:1312 av Kerstin Sandborg (fp) och Esse Petersson (fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att nuvarande meritvärderingssystem
ses över, så att tjänst inom folkrörelse- och bildningsorganisation
jämställs med statlig tjänst.
1980/81:1683 av Curt Boström (s) och Evert Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att 1977 års övergångsbestämmelser tillämpas tills vidare
intill dess en utredning klargjort effekterna av en nedskärning vid
vissa folkhögskolor.
1980/81:1693 av Bertil Hansson m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa om en skyndsam analys av de sju
särskilt nämnda skolornas situation och de övriga frågor som aktualiseras
vid en nedskärning av skolornas verksamhet.
1 Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 35
UbU 1980/81:35
2
1980/81:1699 av Oskar Lindkvist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att övergångstiden för S:t Eriks folkhögskola i Stockholm förlängs med
tre år efter den 1 juli 1982, när det gäller statsbidrag för skolor som har mer
än 7 500 elevveckor.
1980/81:1701 av Svante Lundkvist (s) och Georg Andersson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om det särskilda stödet till idrottslinjer vid folkhögskola
och gymnasieskola.
Utskottet
Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår i sin anslagsframställning för nästa budgetår
att fem nya skolor skall bli självständiga folkhögskolor under de
närmaste två budgetåren.
I budgetpropositionen förordas att tre av de föreslagna skolorna skall bli
självständiga nästa budgetår, nämligen Gysinge kursgård med Pensionärernas
riksförbund som huvudman. Karlskoga folkhögskolas verksamhet
på Lidingö med Svenska missionsförbundet sorn huvudman samt Viebäcksskotan
med Pingströrelsen som huvudman.
Utskottet tillstyrker att folkhögskoleverksamheten vid Gysinge kursgård
med Pensionärernas riksorganisation som huvudman och Karlskoga
folkhögskolas verksamhet på Lidingö får statsbidrag som självständiga
folkhögskolor nästa budgetår.
Utskottet är inte berett att nu ta ställning till om den av Mariannelunds
folkhögskola bedrivna externa kursverksamheten vid Viebäcksskolan
skall få statsbidrag som självständig folkhögskola. Utskottet anser att
regeringen bör ge SÖ i uppdrag att inför kommande års budgetarbete
redovisa omfattningen av den externa kursverksamhet som finns i landet
och som på grund av sin omfattning, karaktär m. m. kan komma att leda till
krav på statsbidrag som självständig folkhögskola. I samband med att
regeringen tar ställning till resultatet av SÖ:s redovisning bör frågan om
statsbidrag till Viebäcksskolan som självständig folkhögskola prövas på
nytt. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
regeringens förslag om statsbidrag som självständig folkhögskola nästa
budgetår till verksamheten vid Viebäcksskolan. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande
1978/79:21 (rskr 1978/79:175) bl. a. uttalade att en ökning av antalet nya,
självständiga folkhögskolor borde bedömas restriktivt.
Regeringens begäran om bemyndigande att — i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar - anordna vissa kurser på folkhögskolor för arbetslös
ungdom tillstyrks av utskottet.
Föredragande statsrådet beräknar undervisningsvolymen vid folkhögskolorna
nästa budgetår till 660000 nettoelevveckor. Statsrådet erinrar om
UbU 1980/81:35
3
att folkhögskolorna inte berördes av besparingsförslagen hösten 1980. Han
räknar dock med att skolornas huvudmän själva noga prövar omfattningen
av verksamheten och undviker en expansion inför kommande budgetår
mot bakgrund av att ytterligare besparingar måste göras även på vuxenutbildningsområdet.
Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningarna,
föreslår att riksdagen anvisar 368431000 kr. under anslaget Bidrag till
driften av folkhögskolor m. m. för nästa budgetår.
Det antal elevveckor som folkhögskola har rätt att tillgodoräkna sig för
allmänt bidrag får antingen helt eller till viss procentuell andel läggas till
grund för bidraget. Från 1 till 5 100 elevveckor får 100% av antalet elevveckor
läggas till grund för allmänt bidrag, från 5 101 till 7500 elev veckor
80% av antalet elevveckor, från 7501 till 9 500 elevveckor 50% av antalet
elevveckor och slutligen från 9501 till 11000 elevveckor 20% av antalet
elevveckor. Det antal elevveckor som går utöver 11 000 per år får inte
läggas till grund för allmänt bidrag. När det nuvarande statsbidragssystemet
infördes bestämdes att vissa stora skolor under en övergångstid
t. o. m. budgetåret 1981/82 skulle få lägga 80% av det antal elevveckor som
översteg 7 500 till grund för statsbidrag, dock högst det antal elevveckor
som resp. skola genomsnittligen hade under budgetåren 1974/75-1976/77.
Det förutsattes att skolorna under denna övergångstid skulle anpassa sin
verksamhet till de nya reglerna antingen genom delning av skolorna till
mindre, självständiga enheter eller genom minskning av den totala volymen
vid varje skola, t. ex. genom överföring av verksamhet till närstående
skolor. Efter övergångstiden skulle förnyad prövning ske (prop. 1976/
77:55, UbU 1976/77:30, rskr 1976/77:318).
Sedan SÖ anmodat de berörda skolorna att redovisa hur avtrappningen
av det överskjutande antalet elevveckor skulle ske. redovisade SÖ i skrivelse
till regeringen den 12 november 1979 den dittillsvarande utvecklingen
i denna fråga. Av skrivelsen framgick att skolornas svar endast i mycket
begränsad omfattning innehöll planer för en nedtrappning av verksamheten.
Några mer långtgående åtgärder för att minska utbildningsvolymen
och koncentrera kursverksamheten till de för skolorna mest angelägna
kurserna hade inte redovisats. SÖ beklagade att de berörda skolorna inte
hade påbörjat den omstrukturering som förutsattes i proposition 1976/
77:55 om folkhögskolan.
SÖ: s skrivelse redovisades i föregående års budgetproposition. Föredragande
statsrådet förutsåg då att det även efter den 1 juli 1982 kunde
komma att erfordras en något förlängd övergångstid eller vissa särbestämmelser
för de berörda skolorna.
I årets budgetproposition konstateras att om de nuvarande särreglerna
för de sju stora folkhögskolorna skulle gälla även efter budgetåret 1981/82
skulle merkostnaden härför för staten uppgå till närmare 10 milj. kr. per år
UbU 1980/81:35
4
jämfört med statsbidrag enligt de generella reglerna. Föredragande statsrådet
anser sig inte kunna tillstyrka en så stor årlig extra kostnad för bidrag
till sju av landets 118 folkhögskolor. I stället föreslås att övergångstiden
skall förlängas med tre år för Birkagårdens, Kalix, Karlskoga, Ljungskile,
Sunderbyns och Önnestads folkhögskolor, varvid de nu utgående extra
bidragen - som utgår utöver statsbidrag enligt de generella reglerna -skall minskas med en fjärdedel vaije år under denna tid. Detta betyder att
extrabidragen föreslås beräknas enligt nuvarande övergångsregler men att
av dessa bidrag endast 75 % skall utgå budgetåret 1982/83, 50% budgetåret
1983/84 och 25% budgetåret 1984/85. Fr. o.m budgetåret 1985/86 skall
bidrag till de nämnda sex folkhögskolorna utgå endast enligt de generella
reglerna. För S:t Eriks folkhögskola föreslås ingen förlängd övergångstid
efter budgetåret 1981/82.
De nya övergångsreglerna tas upp i fyra motioner. Enligt motionerna
1980/81:1298 och 1980/81: 1699 skall den föreslagna förlängda övergångstiden
och de särskilda statsbidragsreglerna under denna tid gälla också för
S:t Eriks folkhögskola. 1 motion 1980/81:1683 yrkas att nuvarande övergångsregler
skall gälla tills vidare intill dess en utredning klargjort effekterna
av minskade bidrag till de stora folkhögskolorna. Skyndsam analys av
de sju skolornas situation yrkas i motion 1980/81:1693. Enligt denna motion
är sambandet mellan en skolas storlek och dess pedagogiska och
sociala funktioner inte tillfredsställande utrett. Därför bör underlag snabbt
skapas för ett beslut under år 1981 inför budgetåret 1982/83.
Utskottet anser, liksom föredragande statsrådet, att ett så stort extra
statsbidrag per år som de nuvarande övergångsreglerna medger, inte bör få
utgå efter budgetåret 1981/82 till nämnda sju folkhögskolor. Dessa skolor
bör inte längre särbehandlas jämfört med övriga 111 folkhögskolor.
Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen att extra bidrag inte
skall utgå till S:t Eriks folkhögskola efter budgetåret 1981/82. Riksdagen
bör således avslå motionerna 1980/81: 1298 och 1980/81: 1699.
I vad gäller övriga sex folkhögskolor tillstyrker utskottet att extrabidragen
skall avvecklas under en förlängd övergångsperiod efter budgetåret
1981/82. Med hänsyn till de svårigheter skolorna kan få beträffande personal
m. m., när bidragen minskar och verksamheten kan behöva skäras ned,
anser emellertid utskottet att denna övergångstid bör utsträckas till fyra år
efter budgetåret 1981/82. Under dessa fyra år bör de extra bidragen beräknas
enligt nuvarande övergångsregler, men av dessa bidrag skall enligt
utskottets mening endast 80% utgå budgetåret 1982/83, 50% budgetåret
1983/84, 25% budgetåret 1984/85 och slutligen 20% budgetåret 1985/86.
Utskottet vill stryka under att någon ytterligare förlängning av övergångstiden,
utöver den nu föreslagna, inte bör komma i fråga. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 samt motionerna
1980/81: 1683 och 1980/81: 1693 som sin mening ge regeringen till
känna.
UbU 1980/81:35
5
Riksdagen skall enligt motion 1980/81: 1701 som sin mening ge regeringen
till känna att det är angeläget att studier i kombination med idrottsutbildning
får ske på lika villkor oavsett om dessa sker vid folkhögskola eller
gymnasieskola. Motionärerna erinrar om att SÖ tidigare i skrivelse till
regeringen begärt förbättrat stöd till idrottsutbildning vid folkhögskola.
På grund av budgetanvisningarna har SÖ i anslagsframställningen för
budgetåret 1981/82 avstått från att föra fram tidigare framlagt förslag om
särskilt stöd till idrottsutbildning vid folkhögskola. Detta förslag beräknades
medföra en kostnad av ca 640000 kr. Utskottet kan inte tillstyrka
motionsyrkandet då det av motionärerna begärda uttalandet innebär ökade
kostnader för statsverket. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1980/81: 1701.
I motion 1980/81:1312 yrkas att riksdagen hos regeringen skall anhålla
om översyn av nuvarande meritvärderingssystem så att tjänst inom folkrörelse-
eller folkbildningsorganisation jämställs med statligt reglerad
tjänst vid lönegradsplaceringen av folkhögskollärare.
I folkhögskoleförordningen (1977:551, ändrad senast 1980:390) anges
behörighetsvillkor för lärare vid folkhögskola. Det finns däremot inte
några bestämmelser om meritvärdering, då det i folkhögskolornas frihet att
själva bestämma över sin verksamhet också ingår att de får värdera sökande
till tjänst vid resp. skola. Frågor om inplacering av lärare i lönegrad är
inte en angelägenhet för riksdagen. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1980/81:1312.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1980/
81: 100 angående statsbidrag som självständig folkhögskola till
folkhögskoleverksamheten vid Gysinge kursgård samt Karlskoga
folkhögskolas verksamhet på Lidingö,
2. att riksdagen beträffande statsbidrag som självständig folkhögskola
till Viebäcksskolan, m. m. med avslag på proposition 1980/
81: 100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar - anordna vissa kurser för arbetslös ungdom
på folkhögskolor,
4. att riksdagen till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 368431 000 kr.,
5. att riksdagen beträffande riktlinjer för ändrade statsbidrag under
en övergångstid fr. o. m. budgetåret 1982/83 för vissa folkhögskolor
med anledning av proposition 1980/81:100 samt motionerna
1980/81:1683 och 1980/81:1693 och med avslag på motionerna
1980/81: 1298 och 1980/81: 1699 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
UbU 1980/81:35
6
6. att riksdagen beträffande idrottsutbildning avslår motion 1980/
81:1701,
7. att riksdagen beträffande meritvärderingssystem avslår motion
1980/81:1312.
2. Lån till byggnadsarbeten vid folkhögskolor. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt E 9 (s. 633—634) och hemställer
att riksdagen till Lån till byggnadsarbeten vid folkhögskolor för
budgetåret 1981/82 anvisare» reservationsanslag av 1 000 kr.
Stockholm den 14 maj 1981
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s). Jörgen Ullenhag (fp). Lars
Gustafsson (s), Rune Rydén (m). Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c).
Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m). Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin
Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s) och Ylva Annerstedt (fp).
Reservation
Nya självständiga folkhögskolor (punkt 1, mom. 2)
Jörgen Ullenhag (fp), Sven Johansson (c) och Ylva Annerstedt (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”bedömas restriktivt” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker att de tre nämnda skolorna blir självständiga folkhögskolor
fr. o.m. nästa budgetår. Utskottet vill i sammanhanget betona
att frågor om ökningar därutöver av antalet självständiga folkhögskolor
bör bedömas restriktivt.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1980/
81:100 angående statsbidrag till Viebäcksskolan som självständig
folkhögskola,
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981