UbU 1980/81:22

Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:22

med anledning av proposition 1980/81:100 såvitt gäller anslag till
driften av grundskolor m. m. och gymnasieskolor, m.m., jämte motioner NIONDE

HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1980/81:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
C. Skolväsendet punkterna C 10 Särskilda åtgärder på skolområdet, C
12 Bidrag till driften av grundskolor m.m., C 19 Bidrag till driften av
gymnasieskolor och C 24 Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning.

PROPOSITIONEN

Regeringen har föreslagit riksdagen att
dels under punkt C 10 (s. 263-267)

1. godkänna det system för tilldelning och användning av resurs för
särskilda åtgärder på skolområdet som förordats i propositionen,

2. till Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret 1981/82 anvisa
ett anslag av 200139000 kr.,

dels under punkt C 12 (s. 269-285)

3. godkänna vad som i propositionen förordats om den s. k. länsskolnämndsresursen,

4. godkänna vad som i propositionen förordats om en minskning med
2% av statsbidraget till driftkostnader för grundskolan och viss praktisk
lärarutbildning vid grundskolan samt till avlöning av skoldirektörer och
biträdande skoldirektörer,

5. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidrag till personell
assistans för handikappade elever i grundskolan,

6. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1981/82
anvisa ett förslagsanslag av 12021000000 kr.,

dels under punkt C 19 (s. 303-324)

7. godkänna vad som i propositionen förordats om ramar för antalet
elevplatser i gymnasieskolan med därtill knuten verksamhet,

8. bemyndiga regeringen att — i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
— medge att det sammanlagda antalet elevplatser inom stora och lilla
ramen överskrids och att elevplatser för introduktionsprogram inrättas
utöver ramen för sådana program,

1 Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 22

UbU 1980/81:22

9. godkänna vad som i propositionen förordats om s. k. korta yrkesinriktade
kurser och specialkursen Studievägar och arbetsliv, orienteringskurs,

10. godkänna vad som i propositionen förordats rörande statsbidrag för
tekniska stödåtgärder m. m. åt handikappade elever vid gymnasieskolor,

11. godkänna vad som i propositionen förordats om försöksverksamhet
med en kombination av ramtimplaner och ett friare resurstilldelningssystem
i årskurs 4 på fyraårig teknisk linje,

12. godkänna vad som i propositionen förordats om en minskning med
2% av vissa statsbidrag till driften av gymnasieskolor m. m.,

13. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1981/82
anvisa ett förslagsanslag av 3584000000 kr.,

dels under punkt C 24 (s. 330—333)

14. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidraget till
företagsskolor,

15. till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning för budgetåret 1981/
82 anvisa ett reservationsanslag av 21752000 kr.

Slutligen har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i
propositionen har anförts

dels under punkt C 12 (s. 269—285)

1. om underlag för inrättande av statligt reglerade tjänster,

2. om vissa pedagogiska ledningsfunktioner i grundskolan,

dels under punkt C 19 (s. 303-324)

3. om statlig tillsyn av Osby samskola.

MOTIONERNA

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1979180
1979/80:1292 av Lars Hedfors m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
grundutbildning av ambulanspersonal och om vidareutbildning av redan
anställd ambulanspersonal.

1979/80:1310 av Birgitta Rydle (m) och Hans Nyhage (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar uttala att kraven för behörighet till speciallärartjänst bör
ändras i enlighet med vad i motionen anförts.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1980181
1980/81: 311 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kristendomsundervisningens
återinförande.

UbU 1980/81:22

1980/81:355 av Stig Alemyr m. fl (s) vari yrkas att riksdagen med avslag
på regeringens förslag beslutar godkänna vad som i motionen anförts om
statsbidragen till grundskolan och gymnasieskolan.

1980/81:445 av Filip Fridolfsson (m) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen vidtar åtgärder i syfte att garantera kristendomen dess självklara
plats i skolans religionsundervisning.

1980/81:447 av Hagar Normark m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala värdet av att undervisning i gammal och modern sällskapsdans
införs på skolschemat i grundskolan med början på låg- eller mellanstadiet
och pågår t. o. m. årskurs 9.

1980/81:552 av Larz Johansson (c) och Anna Wohlin-Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar anhålla att regeringen ger skolöverstyrelsen i
uppdrag att föranstalta om försöksverksamhet med treårig transportutbildning
på gymnasienivå förlagd till Göteborgsregionen.

1980/81:553 av Larz Johansson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att med ändring av regeringens förslag tillföra
Åre kommun ett verksamhetsstöd om 400000 kr. till turisthotellskolan i
Åre,

2. att riksdagen beslutar att motsvarande bidrag till dansarutbildningen i
Stockholm reduceras från 885 000 kr. till 485 000 kr.

1980/81:554 av Arne Lindberg m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att stärka kristendomsundervisningen och att
ämnet religionskunskap snarast införs som ett särskilt ämne på schemat
med minst två veckotimmar även på högstadiet och i gymnasieskolan med
motsvarande skolformer.

1980/81:555 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär utredning rörande lämpliga åtgärder
ägnade att öka antalet platser i lärlingsutbildning inom företag.

1980/81:738 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Birgitta Rydle (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående möjligheter för flickor till studier vid idrottsgymnasier.

1980/81:741 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att skolöverstyrelsen får i uppdrag att verka för att en
tvåårig specialkurs för utbildning i plastteknik inrättas i Tingsryds kommun.

1980/81:742 av Einar Larsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär initiativ så att skogsutbildning på sätt som redovisats i
motionen kommer att ingå i lantbruksskolornas läroplan.

UbU 1980/81:22

1980/81:745 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen anhåller att
regeringen utfärdar bestämmelser som ger skolmogna sexåringar rätt att
bölja skolan oberoende av hemkommun.

1980/81:747 av Mårten Werner m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kristendomsundervisningens
självständiga ställning.

1980/81:748 av Jan-Eric Virgin (m) och Sven Eric Lorentzon (m) vari
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder som
syftar till ett införande av skogsskötsel som ett ämne vid all grundutbildning
ijordbruk,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till att ytterligare
stimulera lantbruksskolorna att erbjuda skog som tillvalsämne på jordbrukslinjen,

3. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag för att få till stånd
någon form av fortbildning för lantbrukslärare i det kombinerade företagets
planering och skötsel.

1980/81:827 av Sten Svensson (m) och Margaretha af Ugglas (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett samlat åtgärdsprogram
för att förbättra industrins möjligheter att rekrytera och utbilda
ungdomar.

1980/81:965 av Görel Bohlin m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om en utredning syftande till att söka åstadkomma
former för ökad dansundervisning inom såväl förskola som skola.

1980/81:969 av Lena Hjelm-Wallén (s) och Christina Rogestam (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att bevilja aktuella
försöksmyndigheter att i samråd med gymnasieutredningen bedriva viss
försöksverksamhet.

1980/81:971 av Inga Lantz m.fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen uttalar att staten successivt bör överta kostnaderna för
den kommunala skolverksamheten,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om ytterligare
medel för att förverkliga SIA-skolan,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till finansiering av
den kommunala musikskolan med statligt stöd,

5. att riksdagen uttalar att grundskolans högstadium bör organiseras
enligt de i motionen angivna riktlinjerna beträffande delningstal, hemrumsmodell
och elevmedverkan,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om en undersökning av förutsättningarna
för en ökad lärartäthet dels generellt, dels med tanke på vissa
kommuner med särskilda ekonomiska och sociala problem.

UbU 1980/81:22

7. att riksdagen uttalar att fasta reserv vikariepooler bör finnas på vaije
skola,

8. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till statsbidrag för
skolkuratorer och skolpsykologer, varvid delningstalet 1000 elever per
tjänst bör gälla.

(Yrkande 4 behandlar utskottet i annat sammanhang.)

1980/81:972 av Johan Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en helhetssyn
på utbildningssystemet inom lantbruket.

1980/81:974 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att anslagsposten Tekniska eller organisatoriska
stödåtgärder åt handikappade får finnas kvar under Bidrag till
driften av gymnasieskolor i avvaktan på resultatet av integrationsutredningens
arbete.

1980/81:978 av Lars Wemer m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om initiativ till att bestämmelserna om s. k. anpassad
studiegång med hela eller delar av undervisningen förlagda utanför
skolan snarast möjligt avskaffas.

1980/81:981 av Rune Ångström (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om folkhögskolornas
del av kombinationen studier och idrott.

1980/81:1090 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1980/81:1088 -såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen uttalar att ett specialdestinerat stöd till personell assistans
åt handikappade elever i grundskolan även fortsättningsvis bör utgå,
men att systemet med schablonregel bör avskaffas och ersättas av ett
system där kommunerna får ersättning för sina faktiska kostnader.

(Yrkandena 1 och 3 behandlar utskottet i annat sammanhang.)

1980/81:1278 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om försöksverksamhet i gymnasieskolan,

2. att riksdagen beslutar att korta, yrkesinriktade kurser får anordnas
inom gymnasieskolans s. k. lilla ram,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om utvärdering av korta, yrkesinriktade kurser,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om överenskommelse om den företagsförlagda utbildningen,

5. att riksdagen beslutar att 10% av lönekostnadsdelen av bidraget till
inbyggd utbildning och lärlingsutbildning samt 20% av verksamhetsbidraget
till yrkesintroduktion avsätts för tillsyn och uppföljning m. m.,

UbU 1980/81:22

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om utbildningen av handledare för den företagsförlagda utbildningen.

1980/81:1281 av Margareta Andrén (fp) och Bernt Ekinge (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om förutsättningar
och möjligheter att inom nuvarande ekonomiska ramar genom trossamfunden
få till stånd en reglerad men frivillig andlig vård inom skolan och att
därvid särskilt skolpastorsfunktionen beaktas.

1980/81:1282 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära att skolöverstyrelsens beslut om att ej utöka
försöksverksamhet med reviderad konsumtionslinje omprövas, så att Södertälje
inom ramen för redan beviljat antal platser kan inrätta en klass av
den nämnda linjen.

1980/81:1283 av Bonnie Bernström (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen hemställa om utredning och förslag för att ge berörda
parter inom skolan möjlighet till medbestämmande och medinflytande över
den egna arbetsplatsen.

1980/81:1299 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att någon reducering av nuvarande kunskapsstoff
och timtal i ämnet historia inte bör ske.

1980/81:1303 av Margit Odelsparr (c) och Stina Eliasson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att 20-veckorskursen
inom lantbruksutbildningen återinförs,

2. att riksdagen hos regeringen begär att gymnasieskolans terminsindelning
— särskilt när det gäller jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsskolor
— anpassas efter utbildningens art på sätt som angetts i motionen.

1980/81:1311 av Catarina Rönnung m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till kursplan om massmedia i berörda ämnen.

1980/81:1316 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar att statsbidraget för stödundervisning i svenska
för invandrarelever i gymnasieskolan fr. o. m. budgetåret 1981/82 skall utgå
efter en schablon motsvarande en lärarveckotimme per deltagande elev,

2. att riksdagen beslutar att statsbidraget för hemspråksundervisning
och studiehandledning på hemspråk för invandrarelever fr. o. m. budgetåret
1981/82 skall utgå efter en schablon motsvarande en lärarveckotimme
per deltagande elev,

3. att riksdagen med ändring i proposition 1980/81:100 under Bidrag till
driften av gymnasieskolor beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 2000000 kr. förhöjt belopp,

4. att riksdagen uttalar att stödundervisning för invandrarelever i gymnasieskolan
bör göras obligatorisk för de invandrarelever som av skolan
bedöms vara i behov av sådan undervisning,

UbU 1980/81:22

6. att riksdagen uttalar att möjligheterna till introduktionskurser till
gymnasieskolan för invandrarelever bör utvidgas i enlighet med vad som
anförs i motionen,

7. att riksdagen uttalar att åtgärder bör vidtas för att möjliggöra för
invandrarelever att studera engelska som C- eller B-språk i gymnasieskolan
i enlighet med vad som anförs i motionen.

(Yrkande 5 behandlar utskottet i annat sammanhang.)

1980/81:1317 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ till att nya läroplaner
för grundskola och gymnasium utarbetas i enlighet med vad som anförs
i motionen,

2. att riksdagen uttalar att dess utbildningsutskott bör delta i utformningen
av nya läroplaner,

3. att riksdagen uttalar

a) att grundskolan helt bör sekulariseras och att religionskunskap avskaffas
som särskilt ämne,

b) att momentet ”skola-arbetsliv” bör införas på kursplanen som huvudmoment
inom de olika ämnena på alla stadier och att arbetslivsorientering
därvid bör avskaffas som särskilt ämne,

c) att åtgärder snarast måste vidtas för att utjämna de materiella villkoren
för grundskolans undervisning och hemställer hos regeringen om
förslag härom,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändring i
skolförordningen med innebörden att skolmåltider ej får avgiftsbeläggas,

7. att riksdagen avslår proposition 1980/81:100 i vad avser en minskning
med 2% av statsbidraget till driftkostnader för grundskolan m.m. och
gymnasieskolan,

8. att riksdagen beslutar att under Bidrag till driften av grundskolor
m.m. ej upptaga medel på 7413000 kr. till de estniska skolorna, Kristofferskolan
och Hillelskolan,

9. att riksdagen beslutar att under Bidrag till driften av grundskolor
m. m. anvisa ytterligare 178200000 kr. utöver regeringens förslag,

10. att riksdagen beslutar att under Bidrag till driften av gymnasieskolor
anvisa ytterligare 79800000 kr. utöver regeringens förslag.

(Yrkandena 4, 5, 11 och 12 behandlar utskottet i annat sammanhang.)

1980/81:1321 av Lena Öhrsvik (s) och Bernt Nilsson (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av statsbidraget till glasskolan i
Nybro.

1980/81:1467 av Ingrid Diesen m.fl. (m) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till kulturutskottet remitterade motionen 1980/81:1466 -yrkas att riksdagen hos regeringen begär att förutsättningarna för inrättande
av en tvåårig specialkurs för hantverkare prövas.

UbU 1980/81:22

1980/81:1483 av Johan Olsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utbildning
i företagande på olika stadier i utbildningssystemet.

1980/81:1498 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1980/
81:1497 - yrkas att riksdagen uttalar att den nuvarande företagsinriktade
gymnasieutbildningen slopas och att den yrkesinriktade gymnasieutbildningen
ökas och ges den inriktning som anges i motionen.

1980/81:1676 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som
anförts i motion 1980/81:355 samt i de till socialutskottet remitterade
motionerna 1980/81:1251 och 1980/81:1252 — såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad som
i motionen anförts om särskilda medel för personell assistans i grundskolan
och tekniska stödåtgärder i gymnasieskolan,

2. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad som
i motionen anförts om förbud mot avgifter i gymnasieskolan,

3. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad som
i motionen anförts om ökat utnyttjande av den fria kvoten vid intagning till
gymnasieskolan,

4. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad som
i motionen anförts om särskilda åtgärder för att få flickor att söka till
expanderande studievägar i gymnasieskolan,

6. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad som
i motionen anförts om försöksverksamhet med särskilda stödinsatser inom
ramen för skolans uppföljningsansvar,

7. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad som
i motionen anförts om fördelningen av anslaget Särskilda åtgärder på
skolområdet,

10. att riksdagen till Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret
1981/82 beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
40000000 kr. förhöjt anslag av 240139000 kr. i enlighet med vad som
anförts i motionen,

11. att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret
1981/82 beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
191000000 kr. (4000000 + 4000000 + 183000000) förhöjt förslagsanslag
av 12212000000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionerna,

12. att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1981/82 beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
63000000 kr. (2000000 + 10000000 + 51000000) förhöjt förslagsanslag av
3647000000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionerna.

(Yrkandena 5, 8 och 9 behandlar utskottet i annat sammanhang.)

UbU 1980/81:22

1980/81:1682 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Märta Fredrikson (c) vari
yrkas att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om pedagogisk skollunch på schemalagd tid.

1980/81:1691 av Bertil Hansson (fp) och Kerstin Ekman (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ syftande till att treårig
gymnasieutbildning inom transportområdet kommer till stånd inom gällande
resursramar.

1980/81:1697 av Sven Johansson (c) och Tore Nilsson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär utredning om möjligheterna att, i enlighet
med vad som anförts i motionen, ge eleverna i det allmänna skolväsendet
tillgång till andlig vård och vägledning inom skolans ram.

1980/81:1703 av Kerstin Nilsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala sig för en permanentning av friidrottslinjen vid gymnasiet i
Haparanda.

1980/81:1704 av Kerstin Nilsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala sig för att en gymnasielinje i musik inrättas i Boden.

1980/81:1706 av Johan Olsson m.fl. (c, m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär viss justering av de regler som nu gäller för inbyggd
utbildning i syfte att främja individuell inbyggd utbildning inom
hantverksyrkena.

1980/81:1707 av Ingegärd Oskarsson m.fl. (c, m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om att åtgärder vidtas så att en tvåårig specialkurs
i plastteknik anordnas i Tingsryd fr. o. m. läsåret 1981/82.

1980/81:1712 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att inom ramen för Bidrag till driften av gymnasieskolor anvisa
100000 resp. 500000 kr. till tvåårig specialkurs för utbildning inom turisthotellbranschen
i Härjedalens resp. Åre kommuner.

1980/81:1713 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen och på lämpligt sätt genomför förslaget om

4. att den ’ 'fria kvoten ’ ’ till gymnasiet används i ökad utsträckning till att
gynna icke traditionella val.

(Övriga yrkanden behandlar utskottet i annat sammanhang.)

1980/81:1715 av Sten Svensson (m) och Sven Eric Lorentzon (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett samlat åtgärdsprogram för att
förbättra rekryteringen till livsmedelsindustrin med beaktande av vad som
anförts i motionen.

UbU 1980/81:22

1980/81:1718 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att begreppet hemspråksundervisning bör bytas
ut mot modersmålsundervisning, varvid även innehållet i undervisningen
skall utvidgas till att omfatta en bred och inträngande undervisning i
modersmålets kultur och historia,

2. att riksdagen beslutar att bidrag till kostnader för undervisning i
hemspråk och för studiehandledning på hemspråk skall utgå med 1,5
lärarveckotimmar per deltagande elev,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändrade bestämmelser
för hemspråksundervisning för invandrarbarn med syfte:

a) att modersmålsundervisningen görs obligatorisk och ges samma ställning
som övriga obligatoriska ämnen i grundskolan,

b) att även då hemspråksundervisningsgrupp omfattande fyra elever ej
kan ordnas, vaije elev skall garanteras minst fem veckotimmar hemspråksundervisning
och att statsbidrag skall utgå enligt detta.

1980/81:1872 av Ingegärd Oskarsson m. fl. (c) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1980/
81:1870 — yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att undervisningen i
konsumentkunskap utformas på sätt som anförts i motionen.

1980/81:1945 av Olof Palme m.fl., vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

5. att riksdagen begär att regeringen genomför en översyn av utbildningsfrågorna
inom den manuella glasindustrin.

(Yrkandena 1, 2, 3, 4, 6 och 7 behandlas av näringsutskottet.)

UTSKOTTET

I detta betänkande behandlar utskottet dels förslag om grundskolan och
gymnasieskolan m. m. som regeringen underställt riksdagen i budgetpropositionen,
dels motioner som rör verksamheten i skolan.

1 Budgetfrågor m. m.

I budgetpropositionen föreslår föredragande statsrådet en överföring av
vissa medel från anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. och
anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor till ett nytt anslag Särskilda
åtgärder på skolområdet. Av denna anledning behandlar utskottet dessa
tre anslag tillsammans. I anslutning härtill behandlar utskottet även anslaget
Bidrag till driften av enskild yrkesundervisning.

Huvuddelen av statsbidraget till driften av grundskolan utgår i form av
basresurser och förstärkningsresurs. Förstärkningsresursen utgår dels som
en resurs direkt till kommunerna, dels som en resurs till länsskolnämnder -

UbU 1980/81:22

na att fördela till kommunerna inom resp. län, den s. k. länsskolnämndsresursen.
Vidare utgår bl. a. ett särskilt statsbidrag till kostnader för personell
assistans av handikappade elever.

Gymnasieskolan organiseras enligt bestämmelser i förordningar och läroplaner.
Med utgångspunkt i gymnasieskolans organisation vid viss tidpunkt
utgår statsbidrag till skolledare och lärare. Bland specialdestinerade
bidrag finns en anslagspost för tekniska eller organisatoriska stödåtgärder
åt handikappade elever.

I budgetpropositionen föreslår föredragande statsrådet att den del av
förstärkningsresursen som utgörs av den s.k. länsskolnämndsresursen
upphör i sin nuvarande form. Medel motsvarande länsskolnämndsresursen
har i budgetpropositionen förts över till det nya anslaget Särskilda åtgärder
på skolområdet.

Utskottet har inget att erinra mot föredragandens förslag och föreslår att
riksdagen godkänner vad som i budgetpropositionen förordats om länsskolnämndsresursen
.

I proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m. m. föreslog
regeringen vissa besparingar på statsbudgeten förbudgetåret 1981/82.
Riksdagen avslog regeringens förslag om tvåprocentig minskning av driftbidragen
till grundskolan och gymnasieskolan (UbU 1980/81:15, rskr 1980/
81:120). Mot bakgrund av det rådande ekonomiska läget föreslår nu regeringen
på nytt en tvåprocentig minskning av driftbidragen till grundskolan
m. m. och gymnasieskolan.

I budgetpropositionen beräknar statsrådet besparingen på statsbudgeten
för budgetåret 1981/82 under anslaget Bidrag till driften av grundskolor
m.m. till 244,2 milj. kr. Motsvarande besparing under anslaget Bidrag till
driften av gymnasieskolor beräknas till 68,8 milj. kr. Av dessa besparingar
föreslår statsrådet att en fjärdedel återförs till skolan. Merparten härav bör
slås samman med den nuvarande länsskolnämndsresursen och föras upp
under det nya anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet. Resterande del
bör enligt statsrådet beräknas under anslagen Utbildning för undervisningsyrken
(D 8) och Ersättning till vissa lärarkandidater (D 30) att användas
till särskilda lärarutbildningsåtgärder.

De föreslagna besparingsåtgärderna behandlas i motion 1980/81:355.
Motionärerna avvisar förslaget om en reducering av driftbidragen till
grundskolan och gymnasieskolan. Vad gäller en förstärkning av länsskolnämndsresursen
under det nya anslaget och vissa åtgärder på lärarutbildningsområdet
bör insatserna i regeringsförslaget i sina huvuddrag, säger
motionärerna, kunna accepteras. I motion 1980/81:1317 (yrkande 7) avvisas
förslaget om en tvåprocentig minskning av driftbidragen till grundskolan
och gymnasieskolan.

Utskottet ansluter sig till föredragandens bedömning att det statsfinansiella
läget har gjort det nödvändigt att genomföra betydande besparingar

UbU 1980/81:22

också inom skolområdet. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå
motionerna 1980/81:355 och 1980/81:1317 yrkande 7 och godkänna vad
som föreslagits i budgetpropositionen om minskning av driftbidragen till
grundskolan m.m. och gymnasieskolan. Utskottet återkommer i det följande
till anslagsberäkningarna.

1 budgetpropositionen (s. 281 f.) erinrar föredragande statsrådet om att
integrationsutredningen föreslagit att det särskilda statsbidraget till personell
assistans i grundskolan sammanförs med länsskolnämndsdelen av
grundskolans förstärkningsresurs. Hon erinrar vidare om sitt förslag att
den nuvarande länsskolnämndsresursen skall föras in under anslaget till
särskilda åtgärder på skolområdet. I budgetpropositionen föreslås att 2,4
milj. kr. av de 6405000 kr. som innevarande budgetår finns avsatta för
bidrag till personell assistans förs över till anslaget Specialskolan m.m.:
Utbildningskostnader och att övrigt behov av stöd till personell assistans i
grundskolan tillgodoses inom ramen för anslaget till särskilda åtgärder på
skolområdet. Detsamma skall enligt propositionen gälla behovet av tekniska
eller organisatoriska stödåtgärder för handikappade elever i gymnasieskolan
med undantag för undervisningen av gravt rörelsehindrade elever
m. fl. vid Skärholmens gymnasium i Stockholm och för undervisningen
av döva och gravt hörselskadade elever vid gymnasieskolan i Örebro. För
dessa skolor och för privatskolor som avses i privatskolförordningen
(1976:270) avsätts 1,3 milj. kr. under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.
Innevarande budgetår finns sammanlagt 2,5 milj. kr. avsatta för
tekniska eller organisatoriska stödåtgärder för handikappade elever i gymnasieskolan.

Enligt motion 1980/81: 1676 (yrkande 1) behövs det fortfarande under
grund- och gymnasieskolanslagen särskilda medel reserverade för vissa
handikappåtgärder av det slag som hittills funnits. Med den motiveringen
föreslås att nuvarande specialdestinerade bidrag till personell assistans i
grundskolan och motsvarande anslagspost under gymnasieskolanslaget
skall finnas kvar. I motion 1980/81:1090 (yrkande 2) yrkas att ett specialdestinerat
stöd till personell assistans åt handikappade elever i grundskolan
även fortsättningsvis utgår. Det nuvarande systemet, som innebär att
kommunerna får en ersättning som är schablonmässigt beräknad, bör
emellertid ersättas av ett system där kommunerna får ersättning för sina
faktiska kostnader. Slutligen bör enligt motion 1980/81:974 den nuvarande
anslagsposten till tekniska eller organisatoriska stödåtgärder under gymnasieskolanslaget
finnas kvar i avvaktan på resultatet av integrationsutredningens
arbete.

Enligt utskottets mening bör i fortsättningen stödet till personell assistans
i grundskolan och - med nyss nämnt undantag för verksamheterna
vid Skärholmens gymnasium i Stockholm och gymnasieskolan i Örebro —
stödet till tekniska eller organisatoriska stödåtgärder åt handikappade ele -

UbU 1980/81:22

ver i gymnasieskolan utgå som en del av en generell resurs på sådant sätt
som föreslås i budgetpropositionen. Utskottet förutsätter att skolstyrelserna
och berörda skolledningar vid fördelningen av den nya resurs som
kommunerna erhåller till sitt skolväsende som grundläggande utgångspunkt
måste ha att beakta jämväl handikappade elevers behov av särskilda
insatser.

Med hänvisning till vad som här har anförts föreslår utskottet att riksdagen
med avslag på motionerna 1980/81:1090 yrkande 2 i denna del och
1980/81:1676 yrkande 1 i denna del godkänner vad som förordats i propositionen
om statsbidrag till personell assistans för handikappade elever i
grundskolan. Riksdagen bör vidare med avslag på motionerna 1980/81:974
i denna del och 1980/81: 1676 yrkande 1 i denna del godkänna vad som
förordats i propositionen rörande statsbidrag för tekniska stödåtgärder
m. m. åt handikappade elever vid gymnasieskolor.

I budgetpropositionen under det nya anslaget till särskilda åtgärder på
skolområdet behandlar föredraganden frågan om vilka faktorer som kan
ligga till grund för en bedömning av skolsituationen i en kommun när
medlen skall fördelas. Såsom sådana faktorer anges bl. a. andel elever som
inte fortsätter i gymnasieskolan efter genomgången grundskola, andel undervisning
som utförs av obehöriga lärarvikarier, andel elever i grund- och
gymnasieskolan med olika former av handikapp och antalet fosterhemsplacerade
elever som kommer från andra kommuner. Även mer generella
faktorer, som kan ge en bild av den sociala miljö som skolan har att verka i,
bör beaktas av länsskolnämnderna. Enligt föredraganden bör minst en
tredjedel av den nya resursen användas för undervisningsinsatser. Föredraganden
menar vidare att det inte finns anledning att binda viss del av
resursen till användning inom endera av grund- och gymnasieskolan.

Frågor rörande det nya anslaget behandlas i motion 1980/81: 1676 (yrkandena
7 och 10). I syfte att öka personalen i det direkta skolarbetet
föreslås att anslaget tillförs 40 milj. kr. utöver regeringens förslag. Användningen
av resurserna bör enligt motionärerna inriktas på att ge ytterligare
hjälp och stimulans åt svaga elever. 1 förebyggande syfte bör resurserna
styras mot låg- och mellanstadierna. Motionärerna vill vidare peka på de
utpräglade problem som finns i och i anslutning till storstäderna och främst
nybyggda stadsdelar i vissa andra kommuner. Mot bakgrund härav föreslås
att skolöverstyrelsen (SÖ) fördelar resursen mellan länen med riktpunkten
att Stockholms län erhåller 0,08 veckotimmar per elev, Malmöhus
och Göteborgs och Bohus län 0,07 samt övriga län 0,03. Fördelningen
mellan undervisningsinsatser och andra insatser bör — menar motionärerna
— vara ca två tredjedelar för undervisning och ca en tredjedel till andra
insatser.

Utskottet har inget att erinra mot vad som anförs i budgetpropositionen
under anslaget till särskilda åtgärder på skolområdet. De faktorer som

UbU 1980/81:22

föreslås ligga till grund för länsskolnämndernas fördelning av den nya
resursen och de kriterier efter vilka medlen skall fördelas mellan kommunerna
finnér utskottet vara ändamålsenliga. Utskottet har heller ingenting
att erinra mot vare sig den i propositionen föreslagna proportionella fördelningen
av anslaget mellan länsskolnämnderna eller den andel som i propositionen
föreslås användas för undervisningsinsatser. De principer för fördelning
av anslaget som föreslås i motion 1980/81:1676 bör enligt utskottet
i stor utsträckning kunna rymmas inom de riktlinjer för fördelningen av
den nya resursen som föreslås i budgetpropositionen. Med hänvisning till
vad utskottet här har anfört föreslår utskottet att riksdagen med avslag på
motion 1980/81:1676 yrkande 7 godkänner det system för tilldelning och
användning av resurs för särskilda åtgärder på skolområdet som förordats i
budgetpropositionen.

Av statsfinansiella skäl avstyrker utskottet förslaget i motion 1980/
81:1676 yrkande 10 om en ökning av det nya anslaget med 40 milj. kr.
utöver regeringens förslag och föreslår att riksdagen till Särskilda åtgärder
på skolområdet för budgetåret 1981/82 anvisar ett anslag av 200 139000 kr.

I budgetpropositionen föreslås grundskolanslaget föras upp med
12021000000 kr.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att medel motsvarande den
nuvarande länsskolnämndsresursen förs över från grundskolanslaget till
det nya anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet. Vidare har utskottet
instämt i förslaget att de transfereringar från staten till kommunerna som
sker fr. o. m. den 1 juli 1981 och som avser bidrag för grundskolan m. m.
reduceras med två procent och att merparten av en Ijärdedel av den
tvåprocentiga statliga besparingen inom grundskolan förs över till anslaget
Särskilda åtgärder på skolområdet. Utskottet tar nu upp övriga frågor som
rör grundskolanslagets storlek och vilka behandlas i motionerna 1980/
81:1676 och 1980/81:1317.

I motion 1980/81:1676 (yrkande 4) begärs 4 milj. kr. för kursverksamhet
inom det teknisk-naturvetenskapliga området i anslutning till grundskolan.
Kursverksamheten skall vara avsedd för flickor som skall söka till gymnasieskolan
och äga rum i första hand på ferietid, alternativt på lämplig tid
under vårterminen i årskurs 9.

Enligt utskottets mening är det synnerligen angeläget att i god tid före
elevernas val av studieväg i gymnasieskolan intressera flickor för fortsatta
studier inom det teknisk-naturvetenskapliga området. Detta kan ske på
samtliga stadier i grundskolan vid undervisningen inom de naturorienterande
ämnena, vid arbetslivsorienteringen och i studie- och yrkesorienteringen.
Utskottet förutsätter att arbetet i grundskolan bedrivs på det sättet.
Utskottet vill också peka på att den i motion 1980/81:1676 föreslagna
kursen under vårterminen i årskurs 9 eller under ferietid skulle i tiden
komma för sent, eftersom elevernas val av studieväg i gymnasieskolan
som regel sker redan under höstterminen i årskurs 9. Med hänvisning till

UbU 1980/81:22

det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1980/81:1676
yrkande 4.

Motion 1980/81: 1317 (yrkande 8) innehåller ett besparingsförslag av
innebörd att medel för nästa budgetår ej skall tas upp under grundskolanslaget
till verksamheten vid de estniska skolorna, Kristofferskolan och
Hillelskolan.

Utskottet behandlade under hösten 1980 ett liknande yrkande och erinrade
då om att föreslagen besparing är svår att uppskatta och att det
möjligen inte är fråga om någon besparing, eftersom vid eventuell avveckling
av skolorna elever där kan komma att få föras över till det allmänna
skolväsendet och där föranleda kostnader för stat och kommun. Utskottet
föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår motion 1980/81:1317
yrkande 8.

I motion 1980/81:1317 (yrkande 9) föreslås att riksdagen till Bidrag till
driften av grundskolor m.m. anvisar ytterligare 178,2 milj. kr. utöver
regeringens förslag. Enligt motion 1980/81: 1676 (yrkande 11) bör riksdagen
till samma anslag för nästa budgetår anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 191 milj. kr. förhöjt anslag.

När det gäller verksamheten i grundskolan under nästa budgetår föreslår
utskottet med hänvisning till sina ställningstaganden i det föregående att
riksdagen med avslag på motionerna 1980/81:1090 yrkande 2 i denna del,
1980/81:1317 yrkande 9 och 1980/81:1676 yrkande 11 anvisar ett förslagsanslag
av 12021 000000 kr. till Bidrag till driften av grundskolor m. m.

Utskottet behandlar i det följande gymnasieskolanslaget som i budgetpropositionen
föreslås föras upp med 3584000000 kr.

I budgetpropositionen har föredragande statsrådet beaktat behovet av
resurser för att anordna två klasser av tvåårig specialkurs för yrkesutbildning
av dansare i Stockholm. Utöver kostnader för lärarlöner beräknas ett
verksamhetsstöd om 885000 kr.

Enligt motion 1980/81:553 bör verksamhetsbidraget till dansarutbildning
i Stockholm reduceras med 400000 kr., vilka medel bör tillföras Åre
kommun till förhyrande av lokaler för turisthotellutbildning. I motion 1980/
81:1712 begärs att riksdagen inom ramen för gymnasieskolanslaget anvisar
100000 kr. resp. 500000 kr. till förhyrande av lokaler för turisthotellutbildning
i Härjedalens resp. Åre kommuner.

Riksdagen har beslutat att avveckla statsbidraget till förhyrande av
skollokaler (prop. 1979/80:90, bil. 3, FiU 1979/80:25, rskr 1979/80:287). I
stället för specialdestinerade bidrag avses vissa kommuner med särskilda
behov kunna erhålla dels ordinarie skatteutjämningsbidrag, dels extra
skatteutjämningsbidrag efter särskild ansökan hos regeringen. Vid prövning
av extra skatteutjämningsbidrag skall särskilt effekter av slopade
specialdestinerade bidrag beaktas.

Avsikten med föreslaget verksamhetsstöd är att den yrkesdansarutbildning
som f. n. bedrivs i statlig regi skall kunna föras över till kommunalt

UbU 1980/81:22

huvudmannaskap. Trots detta stöd får, enligt vad utskottet inhämtat,
kommunen inte full täckning för sina utgifter för utbildningen. Med hänvisning
till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1980/81:553 och 1980/81:1712.

Till stödundervisning i svenska för invandrarelever i gymnasieskolan
utgår fr. o. m. innevarande läsår ett schabloniserat statsbidrag med 0,85
lärarveckotimmar per deltagande elev och läsår. För hemspråksundervisning
och studiehandledning på hemspråk utgår för samma elever 0,75
lärarveckotimmar per deltagande elev och läsår.

Nyssnämnda schabloniserade bidrag per deltagande elev och läsår föreslås
i motion 1980/81:1316 (yrkandena 1, 2 och 3) höjda till 1 lärarveckotimme,
vilket beräknas föranleda en merkostnad av 2 milj. kr.

Utskottet föreslår att riksdagen av statsfinansiella skäl avslår motion
1980/81:1316 yrkandena 1 och 2.

I yrkande 6 i motion 1980/81: 1676 föreslås att 10 milj. kr. ställs till SÖ:s
förfogande under anslaget till bidrag till driften av gymnasieskolor för ett
lokalt utvecklingsarbete med utbildningsprogram för de ungdomar under
18 år som ger skolan mycket stora svårigheter när det gäller uppföljande
studie- och yrkesorientering efter grundskolans slut.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen så sent som våren 1980 fattade
beslut om särskilda introduktionsprogram för utbildning och att denna
flexibla resurs för studie- och yrkesorientering motsvarar ett belopp av
ungefär 15 milj. kr., avstyrker motion 1980/81:1676 yrkande 6.

I motion 1980/81: 1317 (yrkande 10) föreslås att riksdagen till bidrag till
driften av gymnasieskolor anvisar 79,8 milj. kr. utöver regeringens förslag.
Enligt motion 1980/81:1676 (yrkande 12) bör riksdagen till samma anslag
för nästa budgetår anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 63
milj. kr. förhöjt anslag.

Utskottet föreslår med hänvisning till sina ställningstaganden i det föregående
att riksdagen med avslag på motionerna 1980/81:974 i denna del,
1980/81: 1316 yrkande 3, 1980/81:1317 yrkande 10 och 1980/81:1676 yrkande
12 an visar ett förslagsanslag av 3 584 000 000 kr. till Bidrag till driften
av gymnasieskolor.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även anslaget Bidrag till driften
av enskild yrkesutbildning.

Bl. a. mot bakgrund av de beslut som fattats med anledning av propositionen
om åtgärder för att främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan
m. m. (prop. 1979/80:145, UbU 1979/80:34, rskr 1979/80:363) föreslår
föredragande statsrådet att statsbidraget till företagsskolor upphör såvitt
avser tiden fr. o. m. den 1 juli 1981. Hon erinrar om att de nämnda besluten
innebär en ökning av företagens medverkan i utbildning inom gymnasieskolans
ram. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen
förordats om statsbidraget till företagsskolor.

UbU 1980/81:22

Utskottet vill med anledning härav anföra följande.

F. n. utgår statsbidrag till företagsskolor enligt bestämmelser i förordningen
(1971:342) om enskilda yrkesskolor. För varje klass av heltidskurs
utgår för vaije helt läsår statsbidrag med högst 32 200 kr. Statliga medel för
företags och institutioners medverkan i utbildning bör enligt utskottets
mening i framtiden utgå i form av sådana statsbidrag som kommun har rätt
till för inbyggd utbildning och lärlingsutbildning. Härav följer bl. a. att all
statsbidragsberättigad gymnasial utbildning som förläggs till företag eller
institution inordnas i kommunens totala planering av gymnasieskolan.
Kontakterna mellan kommunen och de berörda företagen och institutionerna
ökas.

För att undvika eventuella problem som kan uppstå genom att de nuvarande
bidragen i sin helhet avvecklas från en viss tidpunkt anser emellertid
utskottet att det är rimligt att utbildning för elevgrupp som redan intagits
vid företagsskola till vilken statsbidrag nu utgår får slutföras med bibehållet
statsbidrag enligt de nuvarande reglerna, om företagsskolan så önskar.

Med hänvisning till vad utskottet här har anfört och med anledning av
vad som förordats i budgetpropositionen om statsbidraget till företagsskolor
föreslår utskottet att statsbidrag till företagsskolor fr. o. m. den 1 juli
1981 endast får avse sådan utbildning som elever påbörjat före den I juli
1981. Medel för detta ändamål skall tas ur förslagsanslaget Bidrag till
driften av gymnasieskolor. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad
utskottet förordat om statsbidraget till företagsskolor.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utbildning som påbörjats
enligt reglerna för företagsskola kan fullföljas enligt de nya bestämmelserna
för lärlingsutbildning.

Mot regeringens förslag i övrigt under förevarande anslag har utskottet
inget att erinra utan föreslår att riksdagen till Bidrag till driften av enskild
yrkesutbildning anvisar ett reservationsanslag av 21752000 kr.

2 Vissa gymnasieskolfrågor

Dimensionering av gymnasieskolan m. m.

Utskottet behandlar i det följande dimensioneringen av de olika studievägarna
i gymnasieskolan.

Regeringen har på grundval av riksdagens beslut föregående år (UbU
1979/80:34, rskr 1979/80:363) föreskrivit att SÖ:s tilldelning till kommunerna
av antal elevplatser i intagningsklasser på minst ettåriga studievägar
inom gymnasieskolans direkt grundskoleanknutna del skall ske inom en
ram om 133950 elevplatser läsåret 1980/81. Antalet 16-åringar budgetåret
1981/82 beräknas vara oförändrat jämfört med budgetåret 1980/81. Mot
bakgrund härav och med tanke på att gymnasieskolan skall kunna ta emot
2 Riksdagen 1980/81. 14 sami. Nr 22

UbU 1980/81:22

äldre sökande i samma utsträckning som hittills föreslås i budgetpropositionen
sammanlagt 133950 intagningsplatser på de minst ettåriga studievägarna
inom gymnasieskolans direkt grundskoleanknutna del (stora ramen).
Häri ingår 3 000 årselevplatser avsedda för lärlingsutbildning.

Inom den stora ramen föreslås intagningen till de minst treåriga linjerna
omfatta 39000 årselevplatser, de tvååriga teoretiska linjerna 17200 årselevplatser
samt de utpräglat yrkesinriktade linjerna och specialkurserna
67750 årselevplatser. Till de sistnämnda kommer dels 3000 platser för
lärlingsutbildning, dels ytterligare 7 000 platser, vilka även kan utnyttjas
för lärlingsutbildning.

För specialkurser som är kortare än ett år eller som kräver tidigare
gymnasial utbildning eller viss ålder för tillträde (lilla ramen) räknar statsrådet
med 32830 årselevplatser för budgetåret 1981/82. Av dessa föreslås
1000 årselevplatser avse kurser för invandrarungdom.

SÖ föreslås kunna göra en viss omfördelning av platserna dels mellan
studievägarna inom varje ram, dels mellan ramarna. SÖ:s omfördelning av
elevplatserna inom stora ramen får dock — menar statsrådet - inte medföra
att antalet elevplatser på de teoretiska studievägarna ökas i förhållande
till vad som föreslagits om dessa studievägars totala dimensionering, såvida
inte utökningen hänför sig till naturvetenskaplig och teknisk linje. En
ökning därutöver bör, om det visar sig nödvändigt, kunna beslutas av
regeringen.

Skolans ambition bör vara att bereda alla ungdomar som slutar grundskolan
möjlighet till fortsatt utbildning inom gymnasieskolan. På denna
utbildnings kvalitet får enligt utskottet inte göras avkall. För de ungdomar
som inte är studiemotiverade eller av olika skäl har svårt att finna sig till
rätta i den traditionella skolmiljön bör skolans strävan vara att göra den
reguljära utbildningen attraktiv, inte minst genom så stor anknytning som
möjligt til! arbetslivet. Detta sker främst med hjälp av praktik, arbetslivsorientering,
anordnande av inbyggd utbildning och lärlingsutbildning.

Fr. o.m. budgetåret 1977/78 har genom särskilda beslut av regeringen
anordnats bl. a. korta yrkesinriktade kurser och specialkursen Studievägar
och arbetsliv, orienteringskurs. Utbildningen ligger utanför de reguljära
linjerna och specialkurserna. Den ger ingen behörighet men organiseras
inom gymnasieskolans ram.

I proposition 1979/80:145 anmäldes att behovet av att anordna s.k.
korta yrkesinriktade kurser och specialkursen Studievägar och arbetsliv,
orienteringskurs, skulle komma att upphöra inom något år genom de nya
introduktionsåtgärder (introduktionsprogram för utbildning och yrkesintroduktion)
som föreslogs i propositionen. Riksdagen hade inte något att
erinra häremot (UbU 1979/80: 34, rskr 1979/80:363). 1 årets budgetproposition
föreslås att kurserna i princip ej anordnas fr.o.m. läsåret 1981/82. I
den mån man på grund av lokala särskilda omständigheter bedömer att det
föreligger ett starkt behov av yrkesinriktad kurs, kan den anordnas inom

UbU 1980/81:22

utrymmet för gymnasieskolans s. k. lilla ram. Denna ram fördelas av SÖ på
kommunerna.

I motion 1980/81: 1278 (yrkandena 2 och 3) föreslås att det skall göras en
samlad utvärdering av de korta yrkesinriktade kurserna och att kurserna
bör få anordnas inom lilla ramen i avvaktan på denna utvärdering.

Dessa korta yrkesinriktade kurser har varit behäftade med vissa svagheter,
men har i en del kommuner kunnat utgöra ett komplement till utbildningsutbudet.
Utskottet uppfattar föredragande statsrådet så att man även
under nästa budgetår kan anordna sådana kurser inom utrymmet för gymnasieskolans
s. k. lilla ram, om särskilda lokala omständigheter motiverar
det. När SÖ prövar frågan om behovet av att anordna kort yrkesinriktad
kurs, bör enligt utskottets mening särskild hänsyn tas till länsskolnämnds
bedömning av behovet.

Erfarenheter av kortkursverksamheten finns redovisade av SÖ i skrivelse
den 1 oktober 1980 till regeringen. SÖ skall också till regeringen redovisa
erfarenheterna av introduktionsprogrammen och yrkesintroduktionen
senast före årsskiftet 1981-1982. Det är enligt utskottets mening naturligt
att man gör en samlad bedömning av de korta yrkesinriktade kurserna,
introduktionsprogrammen och yrkesintroduktionen. Härefter bör ytterligare
överväganden ske beträffande de ifrågavarande verksamheterna.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motion 1980/81:1278 yrkandena 2 och 3 godkänner vad som
förordats i propositionen om s. k. korta yrkesinriktade kurser och specialkursen
Studievägar och arbetsliv, orienteringskurs.

Utanför den lilla ramen skall enligt budgetpropositionen introduktionsprogram
om högst fyra veckor kunna anordnas inom en särskild ram om
1000 årselevplatser, dvs. för ungefär 10000 elever. För försöksverksamheten
med yrkesintroduktion beräknar statsrådet medel för 5 000 årselevplatser.

Utskottet har inte något att erinra mot budgetpropositionens förslag
beträffande dimensioneringen av gymnasieskolan med därtill knuten verksamhet
och dimensioneringen av de olika sektorerna inom gymnasieskolans
stora ram. Utskottet anser därför att riksdagen bör godkänna vad som
i propositionen har förordats om ramar för antalet elevplatser i gymnasieskolan
med därtill knuten verksamhet samt bemyndiga regeringen att — i
den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar - medge att det sammanlagda
antalet elevplatser inom stora och lilla ramen överskrids och att elevplatser
för introduktionsprogram inrättas utöver ramen för sådana program.

I detta sammanhang vill utskottet också beröra sambandet mellan gymnasieskolans
dimensionering och högskolan. Det kan bli svårt att erbjuda
alla elever som önskar det högskoleutbildning. Enligt utskottets mening är
det angeläget att dessa ungdomar, i synnerhet de som inom kort lämnar
gymnasieskolans teoretiska linjer, erbjuds en utbildning som underlättar
deras inträde på arbetsmarknaden. Sådan utbildning bör vara klart yrkes -

UbU 1980/81:22

inriktad och bör kunna anordnas som högre specialkurser inom gymnasieskolan
i enlighet med vad som föreslås i budgetpropositionen (s. 233).
Åtgärder av här föreslagen art bör, som också framgår av propositionen,
kunna vidtas utan att gymnasieskolans totala dimensionering ökas.

Inbyggd utbildning, lärlingsutbildning och yrkesintroduktion

Den inbyggda utbildningen regleras genom bestämmelser i 8 kap. 13-13 d §§ skolförordningen. Bestämmelserna innebär att undervisning i arbetsteknik
och annan undervisning med samma syfte får förläggas helt
eller delvis till arbetsställe utanför gymnasieskolan. När undervisningen
förläggs till företag eller institution utanför skolan, tillhandahåller företaget
eller institutionen lärare, lokaler och utrustning. Utbildningen anordnas
enligt centralt fastställd kursplan för ämnet i fråga och samplaneras mellan
skola och berörda företag eller institutioner. Antalet ungdomar som yrkesutbildas
på viss studieväg fastställs genom organisationsbeslut. Eleverna
antas till utbildningen av intagningsnämnd.

Skolstyrelsen och den lokala skolledningen skall utöva tillsyn över den
inbyggda utbildningen (8 kap. 13 d § skolförordningen). I frågor som rör
utbildningens anknytning till arbetslivet och den gymnasiala utbildningens
yrkesinriktning skall skolstyrelsen biträdas av ett planeringsråd och av ett
eller flera lokala yrkesråd (16 a och 17 §§ skollagen). SÖ har utfärdat
föreskrifter och anvisningar (SÖ-FS 1978:235) för planeringsrådens och
yrkesrådens verksamhet. Särskilt statsbidrag till tillsyns- och uppföljningsuppgifter
utgår med upp till 10 % av lönekostnadsdelen av statsbidraget till
inbyggd utbildning (jfr UbU 1979/80:34 s. 10).

Riksdagen beslöt våren 1980 att försöksverksamhet med ny lärlingsutbildning
skall anordnas och administreras under i princip samma villkor
som den inbyggda utbildningen (prop. 1979/80:100, UbU 1979/80:34, rskr
1979/80: 363). Försöksverksamheten regleras genom förordning (1980:533)
om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Lärlingsutbildningen
avser utbildning för lågfrekventa yrken (jfr prop. 1979/80: 145 s. 24,
21 § i förordningen).

Gymnasial lärlingsutbildning innebär att den som är anställd hos ett
företag även är elev i gymnasieskolan. Företaget eller institutionen åtar sig
att ge den anställde yrkesutbildning enligt kursplan som skolstyrelsen
fastställer efter samråd med företaget eller institutionen. Elever antas till
utbildning av skolstyrelsen. Oberoende av att anställningen består kan
skolstyrelsen förklara att lärlingsutbildningen skall upphöra, om eleven
missköter sig eller företaget inte fullgör sitt åtagande i fråga om utbildning.
Skolstyrelsen handlägger alla angelägenheter som rör den gymnasiala lärlingsutbildningen.
Planeringsrådet skall biträda skolstyrelsen och därvid
yttra sig till skolstyrelsen i varje viktigare fråga.

Riksdagen beslöt våren 1980 att försöksverksamhet med yrkesintroduk -

UbU 1980/81:22

tion om högst 40 veckor skall anordnas för ungdomar i åldern 16-17 år
som saknar sysselsättning. Yrkesintroduktionen skall ge en så långt möjligt
individuell utformning och syfta till att ge erfarenheter och meriter för
anställning (prop. 1979/80:145, UbU 1979/80:34 s. 14 och s. 21, rskr 1979/
80:363). Yrkesintroduktionen regleras i förordningen (1980:534) om försöksverksamhet
med introduktionsprogram och yrkesintroduktion knutna
till gymnasieskolan. Skolstyrelsen skall handha alla angelägenheter som
rör yrkesintroduktionen, och planeringsrådet skall biträda styrelsen i frågor
som rör verksamhetens anknytning till arbetslivet (2 § i förordningen).
Vid yrkesintroduktion ställer företaget eller institutionen plats till förfogande
efter överenskommelse mellan skolan och arbetsstället i vaije särskilt
fall (för viss individ). Avgörande för beslut om överenskommelse är
att platsen kan antas erbjuda den stimulans, trygghet och erfarenhet som
eleven behöver och yrkesintroduktionen syftar till. Andra omständigheter
än behovet av ökat antal yrkesutbildade för viss sektor är således avgörande
för om yrkesintroduktion skall anordnas. Elever i yrkesintroduktion
antas av skolstyrelsen (7 § i förordningen). De som antas till yrkesintroduktionen
kan inte vara anställda (I § förordningen, jfr UbU 1979/80: 34 s.
20). Om elev i yrkesintroduktion missköter sig, får skolstyrelsen skilja
eleven från introduktionen.

Enligt 4 § 2 kap. skolförordningen skall skolstyrelsen bedriva uppföljande
studie- och yrkesorientering för att stödja ungdomar som inte har
fyllt 18 år och som efter avslutad grundskola inte genomgår utbildning eller
har arbete. Enligt nyssnämnda riksdagsbeslut år 1980 skall alla ungdomar
efter grundskolan i första hand erbjudas utbildning. 1 de fall ungdomar inte
vill eller av olika skäl inte kan gå vidare till fortsatt utbildning bör de ges
arbete. När ingetdera är möjligt skall yrkesintroduktion om högst 40 veckor
anordnas för ungdomarna. Yrkesintroduktion är alltså inte att betrakta
som utbildning i konventionell bemärkelse. Utskottet vill med denna redovisning
göra klart att avsikten med yrkesintroduktionen inte är att den skall
ersätta den reguljära yrkesutbildningen i gymnasieskolan eller den gymnasiala
lärlingsutbildningen.

Frågor om gymnasieskolans yrkesinriktade utbildning behandlas i motion
1980/81:1278. Motionärerna säger sig inte kunna acceptera att utbildning
förläggs till företag utan att berörd facklig organisation ges inflytande
över denna och kräver därför överenskommelse om utbildningen mellan
tre parter, nämligen skola, arbetsgivare och facklig organisation (yrkande
4). Vidare föreslås en förändring av statsbidragssystemet av innebörd att
10% av lönekostnadsdelen av bidraget till inbyggd utbildning och lärlingsutbildning
samt 20% av verksamhetsbidraget till yrkesintroduktion avsätts
för tillsyn och uppföljning m.m. (yrkande 5). I motionen understryks
handledarens viktiga roll i företagsförlagd utbildning. Enligt motionärerna
måste handledarutbildning anordnas (yrkande 6).

Det är skolstyrelsen som har ansvaret för den uppföljande studie- och

Kartong: S. 28, rad 9 Står: tre Rättat till: fyra

UbU 1980/81:22

yrkesorienteringen med syfte att i första hand erbjuda ungdomarna utbildning
samt att stödja de ungdomar som inte har fyllt 18 år och som efter
avslutad grundskola inte genomgår utbildning eller har arbete. Som framgått
av det föregående är det i kommuner med gymnasieskola skolstyrelsen
som har det yttersta ansvaret för gymnasieskolans inbyggda utbildning och
lärlingsutbildning samt för yrkesintroduktionen. Trepartsöverenskommelser
av det slag som nämnts i motion 1980/81:1278 har inte förutsatts i
riksdagsbesluten år 1979 om uppföljande studie- och yrkesorientering (jfr
prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45 och rskr 1978/79:422) och år 1980 om
åtgärder för att främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan m. m. (1979/
80: 145, UbU 1979/80: 34, rskr 1979/80: 363).

Kommuns överenskommelse med företag eller institution om medverkan
vid utbildning och yrkesintroduktion innehåller ingen fråga där skolan
förhandlar i traditionell mening med arbetsgivare och/eller arbetstagarpart.
Denna organisatoriska förutsättning påverkas inte av om parterna för visst
område tecknat avtal som reglerar elevens situation på arbetsstället. I
frågor som rör skolans anknytning till arbetslivet skall skolstyrelsen biträdas
av ett planeringsråd och när det gäller yrkesutbildning även av ett eller
flera yrkesråd. I både planeringsråden och yrkesråden skall bl. a. arbetsgivare
och arbetstagare vara företrädda. Riksdagen bör med hänvisning till
det anförda avslå motion 1980/81:1278 yrkande 4.

Nuvarande statsbidragssystem innebär att upp till 10% av lönekostnadsdelen
av bidraget till inbyggd utbildning och lärlingsutbildning samt upp till
20% av bidraget till yrkesintroduktion får användas för planering, uppföljning
och tillsyn samt i vad avser yrkesintroduktion även för skolledning.
Motionärernas förslag att 10% resp. 20% av bidragen alltid skall användas
till de angivna ändamålen begränsar nuvarande frihet att på det lokala
planet besluta om hur bidragsandelen bäst används. Utskottet avstyrker
därför motion 1980/81: 1278 yrkande 5.

Det är angeläget att de som i företagen har ansvaret för elevernas
utbildning ges möjlighet till återkommande kontakter med skolans personal
och kan ta del i den planeringsverksamhet som bedrivs i skolan. Frågan
om medel till utbildning av handledare i inbyggd utbildning och yrkesintroduktion
behandlas i budgetpropositionen (s. 263) under anslaget till bidrag
till studie- och yrkesorientering m. m. För den kommunala vuxenutbildningen
har gjorts en läroplan för handledare i företag. Utskottet förutsätter
att behovet av utbildning och fortbildning av handledare uppmärksammas
av såväl företag som skolstyrelser. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1980/81:1278 yrkande 6.

I motion 1980/81:1498 yrkas att riksdagen skall uttala att den nuvarande
företagsinriktade gymnasieutbildningen slopas och att den yrkesinriktade
gymnasieutbildningen ökas och ges i motionen angiven inriktning.

Utskottet erinrar om att skolstyrelsens strävan alltid skall vara att i

UbU 1980/81:22

första hand bereda eleverna utbildning inom gymnasieskolan eller den
gymnasiala lärlingsutbildningen. Yrkesintroduktionen är en åtgärd som
skall tillgripas i sista hand sedan man gjort alla ansträngningar att intressera
eleven för utbildning eller att skaffa eleven arbete. Med hänvisning
härtill och till vad utskottet i det föregående redovisat beträffande inbyggd
utbildning och lärlingsutbildning föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1980/81:1498.

I motionerna 1980/81:555, 1980/81:1467 och 1980/81: 1706 hemställs om
komplettering av nuvarande bestämmelser för lärlingsutbildning samt utvidgade
möjligheter till individuell inbyggd utbildning inom hantverksyrken.

De nya reglerna för lärlingsutbildning tillämpas med början innevarande
budgetår. Statsbidraget till lärlingsutbildning utgår med belopp som i princip
svarar mot den kostnad som staten har för motsvarande utbildning på
likartad studieväg i gymnasieskolan. De nya reglerna för inbyggd utbildning
(8 kap. 13 § skolförordningen samt SÖ:s anvisningar) ökar möjligheterna
till individuell inbyggd utbildning genom att skolstyrelsen kan besluta
om den inbyggda utbildningens omfattning och även viss utökning av
elevplatserna inom ramen för de i kommunen inrättade studievägarna.
Tiden för erfarenheter av de nya reglerna är ännu kort. Riksdagen bör
därför avslå motionerna 1980/81:555, 1980/81: 1467 och 1980/81: 1706.

Med erinran om vad i budgetpropositionen anförs om en begränsning av
de teoretiska studievägarna i gymnasieskolan och en omfördelning av
utbildningsplatserna inom gymnasieskolan till förmån för kortare yrkesinriktade
högre specialkurser (prop. 1980/81: 100 s. 232-233 och s. 314)
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1980/81:827, i vilken krävs
åtgärder för rekrytering av ungdomar till industrin.

Nya utbildningar, försöksverksamhet m. m. inom gymnasieskolan

Försöksverksamheten med kombination av gymnasieskolstudier och
idrott pågår f. n. inom en medgiven ram om 400 intagningsplatser per läsår.
I budgetpropositionen föreslås att försöksverksamheten utökas till högst
500 intagningsplatser budgetåret 1981/82 med de ekonomiska villkor som
nu gäller.

Verksamheten med kombination av gymnasieskolstudier och idrott behandlas
i ett antal motioner. I motion 1980/81: 1703 föreslås en permanentning
av friidrottsutbildningen vid gymnasieskolan i Haparanda. Fördelningen
av platserna mellan pojkar och flickor i försöket tas upp i motion
1980/81:738. Enligt motionärerna bör vid en utökning av antalet platser
tillses att flickornas intressen blir bättre tillgodosedda. En omfördelning av
resurserna för försöksverksamheten bör enligt motion 1980/81:981 ske på
så sätt att även folkhögskolorna får en skälig del av den ökning som
föreslås för nästa budgetår.

UbU 1980/81:22

Utskottet instämmer i föredragande statsrådets förslag att försöksverksamheten
med kombination av gymnasieskolstudier och idrott inte görs
reguljär. Vad gäller andelen flickor av eleverna som deltar i försöket
förutsätter utskottet att SÖ och Riksidrottsförbundet noga följer utvecklingen.
En alltför stor dominans av pojkar i försöksverksamheten skulle
enligt utskottets uppfattning till en del kunna förhindras genom ökat utrymme
för idrottsgrenar vilka mest utövas av flickor. Den föreslagna
utvidgningen av försöksverksamheten beräknas för budgetåret 1981/82
medföra en ökning med 131400 kr. av de extra kostnader som är förknippade
med försöket. Utskottet anser att resursen i sin helhet skall avse
gymnasieskolan. Utskottet erinrar om att folkhögskolorna enligt gällande
bestämmelser inom ramen för sin reguljära verksamhet kan anordna undervisning
kombinerad med idrott. Med hänvisning till vad som här har
anförts bör motionerna 1980/81: 1703, 1980/81:738 och 1980/81:981 avslås
av riksdagen.

I gymnasieskolan i Nybro anordnas särskild utbildning som är inriktad
på den manuella glastillverkningen vid den s.k. glasskolan. Förutom
kurser om en termin och kortare orienteringskurser ges en tvåårig specialkurs
i manuell glastillverkning. Denna är i årskurs 2 delad i en gren för
hyttarbete och en gren för glasslipning. Undervisningen i årskurs 2 bedrivs
som inbyggd utbildning. Skolan rekryterar elever från hela riket. Även
elever från utlandet deltar i de utbildningar som skolan ger.

I motion 1980/81:1321 redovisas att bara en liten del av eleverna vid
glasskolan kommer från Nybro. Med anledning härav ifrågasätts den nuvarande
kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Motionärerna föreslår
en översyn av statsbidraget till skolan. Den manuella glasindustrins
utbildningsfrågor behandlas också i motion 1980/81:1945 (yrkande 5), i
vilken föreslås att en översyn görs av utbildningen inom den manuella
glasindustrin.

Det är två skilda frågor som de båda motionerna aktualiserar beträffande
ifrågavarande utbildning, nämligen utformningen av statsbidraget och utbildningens
organisation.

Enligt utbildningsutskottets uppfattning spelar utbildningsfrågorna en
viktig roll för en vidareutveckling av den manuella glasindustrin, både i
konstnärligt, hantverksmässigt och tekniskt avseende. Även för rekryteringen
till branschen har formerna för anordnandet av utbildning stor
betydelse. Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att riksdagen
hos regeringen bör begära en samlad översyn av de frågor som rör
utbildningen för den manuella glasindustrin varvid även frågan om utbildningen
skall anordnas i gymnasieskolan och/eller högskolan bör behandlas.
Riksdagen bör med anledning av motionerna 1980/81:1321 och 1980/
81:1945 yrkande 5 som sin mening ge denna uppfattning till känna för
regeringen.

UbU 1980/81:22

Transportteknisk utbildning behandlas i motionerna 1980/81:552 och
1980/81:1691. Motionärerna stryker under transportnäringens stora betydelse
för vårt samhälle. De påpekar bl. a. att näringslivet är beroende av en
väl fungerande varudistribution. För att transportnäringen skall kunna
fylla sin uppgift krävs tillgång på väl utbildad personal. Enligt motion 1980/
81: 1691 finns uttalade önskemål om transportinriktad utbildning inom det
gymnasiala merkantila blocket. I båda motionerna begärs att en treårig
gymnasieskolutbildning inom transportområdet kommer till stånd. Försöksverksamhet
med sådan utbildning bör enligt motion 1980/81:552 förläggas
till Göteborgsregionen.

Regeringen föreskrev i förordning den 9 juni 1977 om försöksverksamhet
med transportteknisk utbildning (publicerad i SÖ-FS 1977:19) att inom
gymnasieskolan fick såsom försök anordnas tvåårig transportteknisk utbildning
med början läsåret 1977/78. Utbildningen skulle anordnas inom
ramen för tvåårig fordonsteknisk linje, varvid undervisning i årskurs 2
skulle anordnas i form av en transportteknisk gren. Enligt väd Utbildningsutskottet
har erfarit omfattar försöket innevarande läsår tolv klasser (192
platser), varav fyra klasser (64 platser) förlagts till Göteborgs och Bohus
län. 1 gymnasieskolan finns också en ettårig högre specialkurs i transportledning
samt specialkurser med inriktning mot speditionsverksamhet.

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att utbildningsutbudet i samhället
svarar mot behoven på arbetsmarknaden. Det ankommer på SÖ att
ta de nödvändiga initiativen. Utskottet förutsätter också att de myndigheter
och organisationer — även lokala sådana — som har intresse av att viss
utbildning anordnas tar kontakt med utbildningsanordnarna i syfte att få till
stånd utbildningen. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1980/81:552 och 1980/81:1691.

I motion 1980/81:1715 krävs ett samlat åtgärdsprogram för att förbättra
rekryteringen till livsmedelsindustrin. En förstahandsåtgärd för detta är
enligt motionärerna att bygga ut den livsmedelstekniska utbildningen i
gymnasieskolan. Det nuvarande årliga tillskottet av grundutbildad arbetskraft
motsvarar bara en del av det årliga rekryteringsbehovet. Vidare krävs
ett förbättrat stöd till läromedelsproduktion för den livsmedelstekniska
utbildningen. Inom branschen bör också ges större möjligheter till vidareutbildning.

Livsmedelsbranschernas yrkesnämnd framförde hösten 1973 till SÖ önskemål
om en översyn av den livsmedelstekniska linjen i syfte att på linjen
bereda utrymme för utbildning för mejeri-, bryggeri-, konserv- och chokladindustrin.
Vid den aktuella tidpunkten omfattade linjen — förutom
grenar för serveringsteknik, storhushåll och restaurang - gren för bageri
och konditori samt gren för charkuteri. Som resultat av det omfattande
revideringsarbete som ägde rum därefter har den livsmedelstekniska linjen
utformats så flexibelt att det är möjligt att göra en lokal anpassning av
utbildningen till de delbranscher inom livsmedelsindustrin som finns på

UbU 1980/81:22

skilda orter. Sålunda förekommer fr. o.m. läsåret 1979/80 på den nya
grenen för livsmedelsproduktion en variant för livsmedelsprocessindustrin
inom vilken finns möjlighet till utbildningar med inriktning mot mejeri-,
bryggeri-, konserv-, bageri- och chokladindustrin.

Enligt vad utskottet erfarit har SÖ i samråd med Livsmedelsbranschernas
yrkesnämnd påböijat en översyn av de specialkurser som ligger nära
linjens gren för livsmedelsproduktion.

Utskottet har inhämtat att SÖ för läsåret 1981/82 har beslutat om 1648
intagningsplatser på de livsmedelstekniska direkt grundskolanknutna studievägarna,
varav 344 avser gren för livsmedelsproduktion. Lärlingsutbildning
förekommer vid mindre företag, företrädesvis på orter där linjeutbildning
inom området inte finns. Enligt SÖ:s uppfattning bör utbildningskapaciteten
på de berörda studievägarna ökas ytterligare. SÖ fattar emellertid
beslut om gymnasieskolans organisation endast efter framställning
från skolhuvudmännen. Utskottet vill i detta sammanhang poängtera möjligheten
att göra lokal skolmyndighet uppmärksam på utbildningsbehov
som föreligger på orten.

När det gäller läromedelssituationen för de nu ifrågavarande utbildningarna
har utskottet erfarit att SÖ hos statens institut för läromedelsinformation
har påtalat behovet av ökat ekonomiskt stöd för den läromedelsproduktion
som initierats av Livsmedelsbranschernas yrkesnämnd. Likaså
har utskottet erfarit att behovet av vidareutbildning för anställda inom
livsmedelsbranschen har tagits upp i samband med den nyss nämnda
översynen av specialkurserna.

Med hänvisning till den gjorda redovisningen hemställer utskottet att
riksdagen avslår motion 1980/81:1715.

I motionerna 1980/81:742, 1980/81:748 (yrkandena 1-2) och 1980/
81: 972 föreslås att skogsskötsel införs som en reguljär del av utbildningen i
jordbruk. Som skäl till förslaget anförs att de flesta lantbruksföretagen i
landet är sådana att jordbruk och skogsbruk kombineras. Gymnasieskolans
nuvarande jordbruksutbildning är, menar motionärerna, alltför ensidigt
inriktad på jordbruk och motsvarar inte jordbruksnäringens struktur. 1
motion 1980/81:748 (yrkande 3) föreslås att fortbildning anordnas för lantbrukslärare
i det kombinerade företagets planering och skötsel.

Utskottet finner i likhet med vad som anförts i motionerna att det är
angeläget att jordbruksutbildningen motsvarar de behov som jordbruksnäringen
har i dag. Utskottet har erfarit från SÖ att det inom ramen för de
tim- och kursplaner som gäller för jordbruksutbildningen ges möjlighet att
föra in undervisningsmoment som är värdefulla och angelägna för de
företagare inom lantbruk som driver jordbruk kombinerat med skogsbruk.
Vidare utnyttjas i drygt hälften av klasserna inom jordbrukslinjen möjligheten
att studera ämnet skog inom ramen för fritt tillval.

Mot bakgrund av att gymnasieutredningen (U 1976:10) innevarande år
väntas lägga fram ett principbetänkande om den framtida gymnasiala ut -

UbU 1980/81:22

bildningen är utskottet inte nu berett att tillstyrka de föreslagna förändringarna
inom jordbruksutbildningen. Innan klarhet nåtts beträffande utformningen
av den framtida gymnasiala jordbruksutbildningen bör inte större
förändringar vidtas i fortbildningen av lantbrukslärare. Med hänvisning till
det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1980/81:742,
1980/81: 748 och 1980/81:972.

Motion 1980/81: 1303 om anpassning av gymnasieskolans terminsindelning
efter utbildningen vid bl. a. jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsskolor
samt om återinförande av en kurs om 20 veckor inom lantbruksutbildningen
bör avslås av riksdagen med hänvisning till vad utskottet anförde i
samma ärenden hösten 1980 (UbU 1980/81:6 s. 4).

Enligt motion 1980/81: 1483 bör utbildning i företagsfrågor finnas med i
utbildningen på olika stadier i utbildningssystemet.

Inom den kommunala vuxenutbildningen finns kurser bl. a. inom de
ekonomiska och administrativa områdena som syftar till att ge kunskaper
och färdigheter för att driva mindre företag. Utbildning för bl. a. blivande
företagare ges av den enhet vid statens industriverk som från den 1 juli
1981 övergår till Stiftelsen institutet för företagsutveckling (SIFU).

I oktober månad 1980 uppdrogs åt en särskild sakkunnig att inom industridepartementet
biträda med vissa frågor om särskild utbildning i egenföretagande
på olika stadier i utbildningssystemet.

Med hänvisning till vad som redovisats i ärendet föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1980/81: 1483.

Med hänvisning till att riksdagen inte brukar ta ställning till lokalisering
av enstaka klasser av linjer och specialkurser men väl till den totala
dimensioneringen av gymnasieskolans linje- och specialkursorganisation
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1980/81: 1704, i vilken begärs
att riksdagen uttalar sig för att en musiklinje inrättas i Boden.

På samma grund föreslås avslag på motionerna 1980/81:741 och 1980/
81: 1707 om anordnande av tvåårig specialkurs i plastteknik i Tingsryd.

Som framgår av budgetpropositionen (s. 316) avvaktar regeringen förslag
från SÖ om grundutbildning av ambulanspersonal, innan den är
beredd att förorda en ny utbildning för denna personal. Med hänvisning
härtill bör riksdagen avslå motion 1979/80:1292 om utbildning av ambulanspersonal.

Frågor om utbildning för invandrarungdom (introduktionskurser och
undervisning i engelska) har utskottet behandlat utförligt tidigare under
detta riksmöte (UbU 1980/81:8 s. 5—7, rskr 1980/81: 35). Med hänvisning
till vad utskottet därvid anfört bör riksdagen avslå motion 1980/81: 1316
yrkandena 6 och 7.

Motion 1980/81:1316 yrkande 4 om stödundervisning i svenska motsvarar
yrkande 4 i motion 1979/80:525, som utskottet så sent som hösten 1980

UbU 1980/81:22

likaledes behandlade i nämnda betänkande. På samma grund som då bör
riksdagen nu avslå motion 1980/81:1316 yrkande 4.

Elever som deltar i försöksverksamheten med varianter på treårig naturvetenskaplig
linje (vid 59 skolenheter läsåret 1980/81) har sammanlagt fyra
veckotimmar historia under hela studietiden att jämföras med sex veckotimmar
historia för dem som följer den reguljära timplanen. 1 försöksverksamheten
med gemensam studiegång i årskurserna 1 och 2 av naturvetenskaplig
och fyraårig teknisk linje (vid 34 skolenheter läsåret 1980/81) har
eleverna sammanlagt fyra veckotimmar historia. Då de flesta av dessa
elever beräknas fortsätta på teknisk linje i årskurs 3, bör timtalet för
historia i denna försöksverksamhet närmast jämföras med de fyra veckotimmar
historia som finns på den reguljära timplanen för fyraårig teknisk
linje.

I fnotion 1980/81: 1299 anför motionären att historieämnet under en följd
av år utsatts för angrepp och hänvisar härvid bl. a. till försöksverksamheten
med varianter på naturvetenskaplig linje. Motionären föreslår att någon
reducering av nuvarande kunskapsstoff och timtal i ämnet historia inte
bör ske.

Utskottet vill erinra om att SÖ i skrivelse till regeringen den 22 oktober
1979 fäst uppmärksamheten på att den del av de nu aktuella försöken som
avser variant av naturvetenskaplig linje innebär en avsevärd försvagning
av det humanistiska inslaget på naturvetenskaplig linje och att detta problem
måste uppmärksammas särskilt (jfr UbU 1979/80:6 s. 5). Med hänsyn
till den omfattning som de två slagen av försöksverksamhet nu nått - de
förekommer vid 93 skolenheter vilket är ca hälften av skolenheterna med
naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje i riket - utgår utskottet från
att en närmare analys av erfarenheterna av försöken även i vad avser de
humanistiska ämnena görs innan försöksverksamheten utökas. Härmed
bör motion 1980/81:1299 avslås av riksdagen.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag att inte utöka
försöksverksamheten nästa budgetår med konsumentekonomisk gren och
textil gren på konsumtionslinjen. Motion 1980/81: 1282 om viss sådan utbildning
i Södertälje bör därför avslås av riksdagen.

Föredragande statsrådet anför i budgetpropositionen principiella synpunkter
på förekomsten av försöksverksamhet. Mot bakgrund av en rad
omständigheter - statsrådet nämner bl. a. den stora omfattningen av vissa
nu pågående försök, förslag i en kommande proposition om ändrade timplaner
för gymnasieskolan, gymnasieutredningens principbetänkande som
väntas innevarande år - menar hon att det är nödvändigt att behandla
framställningar om olika slag av försök med återhållsamhet. Försök med
ramtimplaner och ett friare resurstilldelningssystem anmäls dock för årskurs
4 på teknisk linje, innebärande att elevantalet och studievägarnas
antal enligt en särskild formel utgör grund för beräkning av antalet lärarveckotimmar
för undervisningen.

UbU 1980/81:22

Enligt motion 1980/81:1278 (yrkande 1) bör någon generell princip om
återhållsamhet i fråga om försöksverksamhet inte uppställas.

Enligt utskottets mening är det värdefullt med lokal utvecklingsverksamhet
som syftar till att nå i läroplanen uppställda mål. Regeringens
uttalande om återhållsamhet med försöksverksamhet får inte, som utskottet
ser det, utesluta att försöksverksamhet medges som är av speciellt
värde med tanke på gymnasieskolans framtida utveckling. Utskottet vill
erinra om sådana försök som gymnasieutredningen önskar starta avseende
studiernas organisation på det gymnasiala stadiet och som utskottet behandlar
i det följande. Vidare kan den av regeringen aviserade översynen
av statsbidragsreglerna för gymnasieskolan motivera försöksverksamhet
för att vinna erfarenheter av ett friare resurstilldelningssystem såsom
också föreslås i budgetpropositionen.

Med hänvisning till vad som här har anförts anser utskottet att yrkande 1
i motion 1980/81:1278 är tillgodosett, varför ifrågavarande yrkande bör
avslås av riksdagen. Riksdagen bör vidare godkänna vad föredraganden
förordat om försöksverksamhet med en kombination av ramtimplaner och
ett friare resurstilldelningssystem i årskurs 4 på fyraårig teknisk linje.

I budgetpropositionen erinrar föredragande statsrådet om att gymnasieutredningen
(U 1976:10) i skrivelse till regeringen den 24 oktober 1980
hemställt om försöksverksamhet i ett antal kommuner. Statsrådet anför att
den föreslagna försöksverksamheten är av djupgående natur och avses
pågå ett antal år för att möjliggöra en utvärdering som ger tillförlitligt
underlag för den fortsatta utformningen av en ny gymnasieskola. Statsrådet
anmäler sin avsikt att senare återkomma till regeringen i frågan när
utredningen och berörda huvudmän lagt fram konkreta projektplaner.

Mot bakgrund av att regeringen i januari i år inte fattat beslut med
anledning av gymnasieutredningens hemställan föreslås i motion 1980/
81:969 att riksdagen bemyndigar regeringen att bevilja aktuella försöksmyndigheter
att i samråd med gymnasieutredningen bedriva viss
försöksverksamhet.

Gymnasieutredningen väntas framlägga ett principbetänkande innevarande
år. Utskottet anser att riksdagen redan nu med anledning av motion
1980/81:969 bör lämna regeringen ett bemyndigande beträffande försöksverksamhet.
Regeringen bör beträffande försöksverksamhet av djupgående
natur, som den finner genomförbar och värdefull, få medge avsteg från
sådana bestämmelser om gymnasieskolan som inte har lagens form men
som till sitt sakliga innehåll är bundna med riksdagen. Det får ankomma på
regeringen att besluta vilka som får bedriva försöksverksamhet och i vad
mån samråd skall ske med annan. Avgörande därvid måste vara de förhållanden
som råder när regeringen lämnar sina medgivanden till de olika
försöken.

I syfte att stimulera till en jämnare könsfördelning bland eleverna på
gymnasieskolans olika studievägar föreslås i motion 1980/81:1713 att den

UbU 1980/81:22

fria kvoten i ökad utsträckning används för att gynna icke traditionella val.
Enligt motion 1980/81: 1676 bör — mot bakgrund av det ökade ansvar som
skolan har fått för ungdomarna i gymnasieskolåldern - de möjligheter som
finns till intagning inom fri kvot ökas för att åstadkomma en smidigare
övergång från grundskola till gymnasieskola.

Av SÖ:s föreskrifter och anvisningar för intagning till studievägar inom
gymnasieskolan och motsvarande samt till viss högskoleutbildning fr. o. m.
läsåret 1980/81 (SÖ-FS 1979:215) framgår bl. a. att SÖ finner det angeläget
att intagningsnämnderna tar till vara de möjligheter och den frihet som den
fria kvoten innebär, nämligen att låta intagningen av en del sökande präglas
av en individuell helhetsbedömning med de speciella hänsynstaganden
som är motiverade i ett enskilt fall. Intagningsnämnderna uppmärksammas
vidare på att särskild individuell hänsyn skall tas till sökande som vid
ansökningstillfället varit arbetslös under sammanhängande tid. Som särskilt
skäl för intagning av sökande erinrar SÖ om strävan till jämnare
könsfördelning.

De gällande föreskrifterna och anvisningarna fick sin nuvarande utformning
och lydelse hösten 1979 och tillämpas fr. o. m. intagningen till gymnasieskolan
till innevarande läsår (1980/81). Enligt vad utskottet har erfarit
har SÖ ännu ingen närmare kännedom om eventuella effekter av de nya
föreskrifterna och anvisningarna.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om riksdagens beslut (prop.
1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422) att könstillhörighet skall
ingå bland urvalsgrunderna för intagning till gymnasieskolan. SÖ har i
skrivelse till regeringen den 3 december 1980 överlämnat förslag härom.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte skäl till särskilt
uttalande av riksdagen i den aktualiserade frågan och föreslår därför att
motion 1980/81:1676 yrkande 3 och 1980/81:1713 yrkande 4 avslås av
riksdagen.

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen
anförts om Osby samskola. Avsikten är att ställa skolan under statlig
tillsyn för att möjliggöra en statlig utvärdering av verksamheten där.

Utskottet har inte något att erinra häremot, vilket riksdagen med anledning
av propositionen som sin mening bör ge regeringen till känna.

3 För grundskolan och gymnasieskolan gemensamma frågor

I skollagen föreskrivs att avgifter inte får tas ut för undervisningen i
grundskolan och gymnasieskolan.

I motion 1980/81: 1676 (yrkande 2) begärs att riksdagen ger regeringen
till känna att skollagens förbud mot avgifter för den direkta undervisningen
i gymnasieskolan bör tolkas så att inte heller andra avgifter, t. ex. för
läromedel, skall kunna tas ut. I motion 1980/81:1317 yrkande 6 begärs

UbU 1980/81:22

förslag till författningsändring med innebörden att skolmåltider inte får
avgiftsbeläggas.

Enligt uppgift från Svenska kommunförbundet finns det ett fåtal kommuner
som tar ut avgift för skolmåltid.

Frågan huruvida studiesociala verksamhetsformer m. m. (t. ex. skolmåltider,
skolskjutsning, vissa läromedel) skall anses vara innefattade i undervisningsbegreppet
utreds f. n. av skolförfattningsutredningen (U 1979:12).
Dess förslag kommer i sedvanlig ordning att remitteras. Enligt utskottets
mening bör resultatet av detta arbete och remissinstansernas synpunkter
avvaktas innan uttalande i frågan görs.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1980/81:1317 yrkande 6 och 1980/81:1676 yrkande 2.

1 motion 1980/81: 1682 föreslås att skollunchen schemaläggs såsom lektion
med närvaroplikt för eleverna och att den intas tillsammans med
lärarna. Många elever har enligt motionärerna oordnade kostvanor och
skollunchen skulle kunna bli ett viktigt pedagogiskt instrument för barns
och ungdomars fostran.

Skolan har enligt utskottets uppfattning en viktig uppgift att fylla när det
gäller inte bara att tillhandahålla en näringsriktig och allsidig måltid under
skoldagen utan även att bidra till elevernas kunskaper om hur viktigt det är
med goda kostvanor. I kursplanen för ämnet hemkunskap i den läroplan
(Lgr 80) som skall gälla från läsåret 1982/83 har som väsentliga moment
tagits med att eleverna skall skaffa sig kunskap om vad kost betyder för
hälsa och välbefinnande. Utskottet anser att skolmåltiden inte bör ses
isolerad från skolans övriga verksamhet. Eleverna kan delta i förberedelser
m. m. för skolmåltiden både i hemkunskapsundervisningen och inom
ramen för fria aktiviteter. I det senare fallet kan de hjälpa till med de
dagliga göromål i skolan som rör skolmåltiden, såsom servering och dukning.

Det finns sålunda enligt utskottets uppfattning utrymme för initiativ för
att nå syftet med förslagen i motionen utan att skolverksamheten ytterligare
regleras genom försök med skollunchen som schemalagd lektion. Motion
1980/81:1682 bör därför avslås av riksdagen.

I motion 1980/81:1281 hemställs att riksdagen hos regeringen begär
utredning och förslag om förutsättningar och möjligheter att inom nuvarande
ekonomiska ramar genom trossamfunden få till stånd en reglerad men
frivillig andlig vård inom skolan och att därvid särskilt skolpastorsfunktionen
beaktas. Enligt motion 1980/81:1697 bör man utreda möjligheterna
att ge eleverna tillgång till andlig vård och vägledning inom skolans ram.

Sveriges frikyrkoråd anhöll i sin anslagsframställning för budgetåret
1980/81 om ett nytt anslag på 6 milj. kr. för andlig vård. Av detta belopp
avsåg 5 milj. kr. andlig vård vid kriminalvårdens anstalter, sjukhus och
skolor samt 1 milj. kr. andlig vård bland flyktingar och invandrare. Under

UbU 1980/81:22

anslaget Bidrag till trossamfund (prop. 1979/80:100 bil. 18 s. 98) har för
innevarande budgetår 2 milj. kr. anvisats till bidrag till andlig vård vid
sjukhus. 28,8 milj. kr. har fördelats mellan olika trossamfund som ett
allmänt bidrag till deras verksamhet. Anslaget föreslås för nästa budgetår
bli uppfört med oförändrat belopp. Samfunden avgör själva hur de vill
disponera dessa medel och kan alltså använda en del av detta bidrag för
verksamhet bland skolungdom. Med hänvisning härtill och till att kristna
kyrkor och föreningar har möjlighet att medverka i skolan inom ramen för
den samlade skoldagen (jfr UbU 1975/76: 30 s. 36) föreslår utskottet att
motionerna 1980/81:1281 och 1980/81:1697 avslås av riksdagen.

Riksdagen har nyligen fattat beslut om elevers och föräldrars medinflytande
i skolan (prop. 1979/80:182, UbU 1980/81:9, rskr 1980/81:142).
Riksdagsbeslutet börjar tillämpas hösten 1981. Eftersom det ännu inte
varit möjligt att bilda sig en uppfattning om hur den nya ordningen utfaller,
bör riksdagen avslå motion 1980/81: 1283, i vilken begärs en ny utredning
och nya förslag i fråga om medinflytandet i skolan.

4 Vissa grundskolfrågor

Lärartjänster m. m.

Enligt beslut av riksdagen skall den nuvarande organisationen med
huvudlärare och institutionsföreståndare i grundskolan upphöra (prop.
1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367, prop. 1978/79:16, UbU
1978/79:16, rskr 1978/79:126).

Frågor om huvudlärar- och institutionsföreståndaruppgifter samt studie
ledarf n nktioner inom arbetsenheterna i grundskolan behandlas i budgetpropositionen
(s. 283-285). Enligt föredragande statsrådet bör det vara
möjligt att inom ramen för befintliga resurser lokalt besluta om en minskning
av nuvarande huvudlärar- och/eller institutionsföreståndarinsatser i
syfte att friställa resurser för pedagogiska samordnings- och ledningsinsatser
inom arbetsenheterna. Riksdagens tidigare fattade beslut om att
avveckla den nuvarande huvudlärar- och institutionsföreståndarorganisationen
i grundskolan bör enligt propositionen stå fast och nuvarande huvudlärare
och institutionsföreståndare med tillsvidareförordnanden sägas
upp från arvodestjänsten eller uppdraget, vilket i propositionen anmäls för
riksdagen.

Utskottet har inte något att erinra mot de redovisade åtgärderna beträffande
vissa pedagogiska ledningsfunktioner i grundskolan, vilket riksdagen
med anledning av proposition 1980/81: lOOsom sin mening bör ge regeringen
till känna.

I samband med riksdagens behandling av proposition 1977/78:85 om
nytt statsbidrag till grundskolan m. m. uttalade utbildningsutskottet att det

UbU 1980/81:22

statsbidragsbelopp på vilket lönekostnadspålägg beräknats är den maximala
lönesumma som får utgöra underlag för inrättande av statligt reglerade
tjänster (UbU 1977/78:21 s. 24).

Utskottet har inte något att erinra mot att - såsom nu anmälts för
riksdagen i budgetpropositionen - hela nuvarande lärarlönesumman får
utgöra underlag för inrättande av statligt reglerade tjänster, även om statsbidrag
fr. o. m. läsåret 1981/82 inte utgår till hela denna summa. Riksdagen
bör med anledning av proposition 1980/81: 100 som sin mening ge detta till
känna för regeringen.

I motion 1979/80: 1310 föreslås att behörighetskraven för att inneha
speciallärartjänst ändras på så sätt att lärare enligt något av numren 5—15
(övningslärare) och 16—19 (ämneslärare) som genomgått speciallärarlinjens
gren 1 blir behöriga att inneha speciallärartjänst.

Enligt gällande bestämmelser i skolförordningen krävs — utöver speciallärarutbildning
om 40 poäng — som särskilt behörighetsvillkor för tjänst
som speciallärare (lärare 3 och 4) bl. a. godkänd genomgång av lågstadielärarlinjen
resp. godkänd genomgång av mellanstadielärarlinjen. Lärare
med annan grundläggande lärarutbildning, t. ex. godkänd genomgång av
slöjdlärarlinjen eller ämneslärarlinjen, får således inte inneha speciallärartjänst.
Enligt 15 kap. 28 och 30 §§ skolförordningen kan emellertid i tjänst
som lärare enligt något av numren 5-15, 16-19 inräknas specialundervisning
med högst viss del av tjänstens timtal.

1 proposition 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. anförde föredraganden
(s. 236) att det specialpedagogiskt inriktade arbetssättet skulle
prägla så stor del som möjligt av allt skolarbete. I syfte att öka skolans
tillgång på specialpedagogiskt utbildad lärarpersonal förordade statsrådet
en kraftig utökning av speciallärarutbildningen på gren 1. Den särskilda
utbildningen i specialpedagogik borde stå öppen för alla lärarkategorier.
Det var angeläget att få en viss spridning av antalet specialpedagogiskt
utbildade lärare på alla stadier. Som en följd av riksdagens beslut (UbU
1975/76:30, rskr 1975/76:367) med anledning av nämnda proposition vidgades
tillträdet till denna speciallärarutbildning till att omfatta förutom
såsom tidigare låg- och mellanstadielärare även adjunkter, ämneslärare
och övningslärare.

1 proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m. m. föreslogs
en omläggning av speciallärarutbildningen. Enligt statsrådets mening
var nuvarande utbildning om 40 poäng inte relevant i förhållande till de
arbetsuppgifter som en specialpedagogiskt utbildad lärare i normalfallet
har. Det borde vara möjligt att i mer koncentrerad form (20 poäng) lägga
huvudvikten i specialutbildningen på undervisning av elever med läs- och
skrivsvårigheter, matematiksvårigheter och/eller anpassningssvårigheter.
Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget i propositionen (UbU 1980/
81:15, rskr 1980/81:120).

En av de grundläggande tankarna bakom de beslut som riksdagen och

3 Riksdagen 1980/81. 14 sami. Nr 22

UbU 1980/81:22

regeringen fattat om skolans inre arbete och ny läroplan för grundskolan
har varit helhetssynen på elevens behov. I samband med dessa beslut
framhölls att denna syn leder till andra krav på läraren. Utskottet vill i
detta sammanhang erinra om det helhetsperspektiv som 1974 års lärarutbildningsutredning
(LUT 74) i enlighet med sina direktiv hade att anlägga
på lärarutbildningen. Utskottet finnér det angeläget att här stryka under
betydelsen av detta helhetsperspektiv på lärarens arbete. Detta synsätt
innebär att det är betydelsefullt att få fler lärare med en bred kompetens
och specialpedagogiska kunskaper. Denna spridning av specialpedagogisk
utbildning till fler lärare medför ökade möjligheter att undvika att elever
med problem av skilda slag behöver tas om hand av annan lärare än den
eller de lärare som reguljärt undervisar i klassen eller arbetsenheten.

Sådana åtgärder bör undvikas som bidrar till en onödig uppdelning av
lärarna i olika kategorier. Mot bakgrund av att utbildningstiden för vissa
speciallärare kommer att förkortas fr. o. m. nästa läsår har frågor om
speciallärartjänster kommit i ett särskilt läge. i synnerhet som specialutbildning
också kan komma att anordnas etappvis i form av kortare kurser
för vissa lärare (jfr prop. 1980/81:97 s. 45). Utskottet utgår från att regeringen
i sina överväganden beträffande den framtida tjänsteorganisationen
för specialpedagogiskt utbildade lärare inte kommer fram till att speciallärartjänster
för övningslärare och ämneslärare skall inrättas. Med hänvisning
till vad utskottet här anfört anser utskottet att motion 1979/80:1310
bör avslås av riksdagen.

Läroplan för grundskolan m. m.

Ett antal motioner tar upp undervisningen i religionskunskap. Sålunda
föreslås i motionerna 1980/81:311 och 1980/81:747 att kristendomsundervisningen
åter skall bli ett separat läroämne på skolschemat avskilt från
övriga orienteringsämnen. I motion 1980/81:445 yrkas att sådana åtgärder
vidtas att kristendomen garanteras sin självklara plats i skolans religionsundervisning.
Riksdagen föreslås i motion 1980/81:554 hos regeringen
begära åtgärder för att snarast möjligt införa ämnet religionskunskap som
ett särskilt ämne under två veckotimmar på schemat för såväl grundskolans
högstadium och gymnasieskolan som andra motsvarande skolformer.

Utskottet har i samband med behandlingen av proposition 1978/79:180
om grundskolans nya läroplan ingående behandlat undervisningen i religionskunskap.
Föredragande statsrådet uttalade då att särskild tid bör
anges för den samhällsorienterande sektorn och att religionskunskap bör
ingå i denna. Ett flertal kristna organisationer hade enligt uppgifter i
propositionen (s. 77) ställt sig positiva till en integration av ämnet religionskunskap
i den samhällsorienterande sektom. Även utskottet anslöt
sig till förslaget men framhöll (UbU 1978/79:45, s. 28) att religionskunskap
borde finnas som särskilt ämne och få motsvarande andel av det samhälls -

UbU 1980/81:22

orienterande blocket som nu. Utskottet förutsatte vidare att Bibeln även
fortsättningsvis skulle användas som centralt läromedel inom undervisningen
i religionskunskap. Med hänvisning till nu redovisade tidigare ställningstaganden
för grundskolans del samt till pågående arbete inom
gymnasieutredningen föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1980/81:311, 1980/81:445, 1980/81:554 och 1980/81:747. Som bilaga till
detta betänkande har fogats ett utdrag ur den nya läroplanen för grundskolan
(Lgr 80) som avser kursplanen för samhällsorienterande ämnen, avsnittet
Människans frågor inför livet och tillvaron; Religionskunskap.

Att grundskolan sekulariseras och att religionskunskap avskaffas som
enskilt ämne yrkas i motion 1980/81: 1317 (yrkande 3 a). Med hänvisning
till sina tidigare ställningstaganden (UbU 1978/79:45 s. 28 och 45-48)
föreslår utskottet att riksdagen avslår även motion 1980/81: 1317 yrkande 3

1 motion 1980/81: 447 begärs att riksdagen uttalar att undervisning i dans
bör införas på skolschemat i grundskolan. Frågan om en ökad dansundervisning
inom såväl förskola som skola bör enligt motion 1980/81:965 utredas.

I samband med förskolereformen slogs fast att förskolan inte bara har
sociala utan även pedagogiska uppgifter. 1 proposition 1973: 136 (s. 76)
underströks vikten av att förskolan utnyttjas till att utveckla barnens
språk. Vidare framhölls att drama, musik, rytmik och olika former av
fysisk aktivitet är exempel på aktiviteter som har stor betydelse för utveckling
av barns kommunikationsförmåga (SoU 1973:30, rskr 1973: 372). Dans
finns upptaget som huvudmoment i ämnet idrott på samtliga stadier i den
nya läroplanen.

Med de redovisade förhållandena i förskolan och grundskolan får motionärernas
önskemål om dansundervisning i förskolan och grundskolan
anses uppfyllda, varför motionerna 1980/81:447 och 1980/81:965 bör avslås
av riksdagen.

Riksdagen bör även avslå motion 1980/81:1311, i vilken begärs förslag
till kursplan om massmedia. 1 den nya läroplanens kursplaner för ämnena
Bild, Samhällsorienterande ämnen samt Svenska behandlas nämligen
massmediefrågor. Något behov av att ändra läroplanen i denna del finns
inte.

Den nya läroplanens nyligen fastställda kursplaner för ämnena hemkunskap,
slöjd och teknik behandlar konsumentfrågor. Gymnasieskolans studievägar
och deras framtida innehåll övervägs av gymnasieutredningen.
Med hänvisning härtill anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 1980/
81:1872 om konsumentundervisningens framtida utformning.

Regeringen har den 19 juli 1979 uppdragit åt SÖ att senast den 1 juli 1982
inkomma med en redogörelse för verksamheten med anpassad studie -

UbU 1980/81:22

gång. Någon ändring av reglerna för anpassad studiegång bör inte ske
förrän SÖ fullgjort detta uppdrag. Det bör tilläggas att regeringen i Mål och
riktlinjer i läroplanen för grundskolan (Lgr 80) utfärdat riktlinjer för anpassad
studiegång som visar hur anpassad studiegång kan och bör användas.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1980/81:978 om avskaffande av anpassad studiegång.

Motion 1980/81:1718 om hemspråksundervisning är identisk till sina
yrkanden med motion 1979/80:241, som riksdagen hösten 1980 avslog på
förslag av utskottet i betänkande 1980/81:8 (s. 3-5, rskr 1980/81:35). Med
hänvisning till vad utskottet tidigare under detta riksmöte anfört i ärendet
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1980/81: 1718.

I motion 1980/81:745 anför motionären att det föreligger stora skillnader
mellan kommunerna i landet vad gäller möjligheterna för skolmogna sexåringar
att starta sin skolgång. Med anledning härav föreslås att skolmogna
sexåringar ges rätt att börja skolan oberoende av hemkommun.

Enligt riksdagens beslut (UbU 1980/81:10, rskr 1980/81:143) skall utredningen
(U 1981:1) om samverkan mellan förskola och skola förutsättningslöst
pröva de för- och nackdelar som är förknippade med sänkt skolpliktsålder.
Någon ändring av gällande bestämmelser för skolstarten bör inte
vidtas, innan utredningen är färdig med sitt arbete i denna fråga. Motion
1980/81:745 bör därför avslås av riksdagen.

Vissa skolfrågor aktualiseras i motion 1980/81:971 (yrkandena 1-3, 5—
8).

Yrkandena 1 -3 i motionen (statens övertagande av kostnaderna för den
kommunala skolverksamheten, ytterligare medel till kommunerna för att
förverkliga beslutet om en reformering av skolans inre arbete, statsbidrag
till den kommunala musikundervisningen) samt yrkande 8 (statsbidrag för
skolkuratorer och skolpsykologer) bör avslås av riksdagen med hänvisning
till vad utskottet anförde beträffande motsvarande motionsyrkanden i utbildningsutskottets
betänkande 1979/80:26 (s. 3-4).

Motionärerna begär vidare delningstal som inte överstiger 25 för basresurser,
hemrum för varje klass samt möjlighet att engagera eleverna i
skolans praktiska skötsel, t. ex. skolmåltidsverksamhet, lättare städning,
skötsel av odlingar inom- och utomhus m. m. (yrkande 5).

Motionärernas förslag om minskade delningstal medför alltför stora
kostnader för att i nuvarande ekonomiska läge kunna anses vara acceptabla.
Det ankommer på kommunerna att besluta om frågor rörande skollokaler.
Elevmedverkan enligt motionärernas förslag överensstämmer helt
med vad som nämns i den nya läroplanen. Yrkande 5 i motion 1980/81:971
bör, med hänvisning till vad som redovisats, avslås av riksdagen.

Motionärerna hemställer också om en undersökning av förutsättningarna
för ökad lärartäthet dels generellt, dels med tanke på vissa kommuner
med särskilda ekonomiska och sociala problem (yrkande 6).

UbU 1980/81:22

Utskottet erinrar om vad som i det föregående anförts om särskilda
medel till kommuner med bl. a. sociala problem. Behovet av medel för
ändamålet skall beaktas vid fördelningen av anslaget benämnt Särskilda
åtgärder på skolområdet. Att därutöver öka lärartätheten generellt skulle
innebära ökad kostnad för staten. Med hänvisning till det anförda och till
det statsfinansiella läget avstyrker utskottet motion 1980/81:971 yrkande

Enligt samma motion bör riksdagen uttala att fasta reservvikariepooler
bör finnas på varje skola (yrkande 7).

Elevvårdskommittén har i en rapport (SOU 1980:50) föreslagit att ett
system med överanställning skall tillämpas för att minska behovet av
korttidsvikarier. Förslaget torde komma att vidareutvecklas i elevvårdskommitténs
kommande betänkande och därefter beredas inom regeringskansliet.
Med hänvisning härtill bör motion 1980/81:971 yrkande 7 avslås.

Med erinran om att riksdagen fattat beslut om ny läroplan för grundskolan
år 1979 och med hänvisning till att gymnasieutredningens arbete ännu
pågår avstyrker utskottet motion 1980/81:1317 yrkandena 1 och 2 om nya
läroplaner för grundskola och gymnasium. Likaså avstyrks yrkandena 3 b
och 3 c (skola-arbetsliv, utjämning av de materiella villkoren för grundskolans
undervisning) med hänvisning till vad utskottet föregående år anförde
beträffande motsvarande motionsyrkanden i dess betänkanden 1979/80:21
(s. 6) och 1979/80: 26 (s. 3).

5 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet såvitt avser resp.
avsnitt i betänkandet

budgetfrågor m. m.

1. att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1980/
81:100 om den s. k. länsskolnämndsresursen,

2. att riksdagen med avslag på motionerna 1980/81:355 i denna del
och 1980/81:1317 yrkande 7 i denna del godkänner vad som
förordats i proposition 1980/81:100 om en minskning med 2% av
statsbidraget till driftkostnader för grundskolan och viss praktisk
lärarutbildning vid grundskolan samt till avlöning av skoldirektörer
och biträdande skoldirektörer,

3. att riksdagen med avslag på motionerna 1980/81: 355 i denna del
och 1980/81:1317 yrkande 7 i denna del godkänner vad som
förordats i proposition 1980/81:100 om en minskning med 2% av
vissa statsbidrag till driften av gymnasieskolor m. m..

UbU 1980/81:22

4. att riksdagen med avslag på motionerna 1980/81:1090 yrkande 2 i
denna del och 1980/81:1676 yrkande 1 i denna del godkänner vad
som förordats i proposition 1980/81:100 om statsbidrag till personell
assistans för handikappade elever i grundskolan,

5. att riksdagen med avslag på motionerna 1980/81:974 i denna del
och 1980/81:1676 yrkande 1 i denna del godkänner vad som
förordats i proposition 1980/81:100 rörande statsbidrag för tekniska
stödåtgärder m. m. åt handikappade elever vid
gymnasieskolor,

6. att riksdagen med avslag på motion 1980/81:1676 yrkande 7
godkänner det system för tilldelning och användning av resurs
för särskilda åtgärder på skolområdet som förordats i proposition
1980/81:100,

7. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81: 100 och med
avslag på motion 1980/81:1676 yrkande 10 till Särskilda åtgärder
på skolområdet för budgetåret 1981/82 anvisar ett anslag av
200139000 kr.,

8. att riksdagen beträffande kursverksamhet inom det teknisk-naturvetenskapliga
området avslår motion 1980/81:1676 yrkande 4,

9. att riksdagen beträffande viss besparing avslår motion 1980/
81:1317 yrkande 8,

10. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motionerna 1980/81:1090 yrkande 2 i denna del, 1980/
81:1317 yrkande 9 samt 1980/81:1676 yrkande 11 till Bidrag till
driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 12021 000000 kr.,

11. att riksdagen beträffande turisthotellutbildning avslår motionerna
1980/81:553 och 1980/81:1712,

12. att riksdagen beträffande viss undervisning för invandrarelever i
gymnasieskolan avslår motion 1980/81:1316 yrkandena 1 och 2,

13. att riksdagen beträffande visst utbildningsprogram avslår motion
1980/81:1676 yrkande 6,

14. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motionerna 1980/81:974 i denna del, 1980/81: 1316 yrkande
3, 1980/81: 1317 yrkande 10 samt 1980/81: 1676 yrkande 12
till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 3584000000 kr.,

15. att riksdagen beträffande statsbidraget till företagsskolor med
anledning av proposition 1980/81: 100 godkänner vad utskottet
förordat,

16. att riksdagen till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 21752000
kr.,

UbU 1980/81:22

vissa gymnasieskolfrågor

17. att riksdagen med avslag på motion 1980/81:1278 yrkandena 2
och 3 godkänner vad som förordats i proposition 1980/81:100 om
s. k. korta yrkesinriktade kurser och specialkursen Studievägar
och arbetsliv, orienteringskurs,

18. att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1980/
81:100 om ramar för antalet elevplatser i gymnasieskolan med
därtill knuten verksamhet,

19. att riksdagen bemyndigar regeringen att — i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar — medge att det sammanlagda antalet elevplatser
inom stora och lilla ramen överskrids och att elevplatser
för introduktionsprogram inrättas utöver ramen för sådana
program.

20. att riksdagen beträffande viss trepartsöverenskommelse avslår
motion 1980/81:1278 yrkande 4,

21. att riksdagen beträffande förändring av statsbidragssystemet för
yrkesutbildning avslår motion 1980/81:1278 yrkande 5,

22. att riksdagen beträffande handledarutbildning avslår motion
1980/81:1278 yrkande 6,

23. att riksdagen beträffande slopande av företagsinriktad utbildning
m.m. avslår motion 1980/81: 1498,

24. att riksdagen beträffande komplettering av bestämmelserna för
lärlingsutbildning och inbyggd utbildning avslår motion 1980/
81:555, 1980/81:1467 och 1980/81:1706,

25. att riksdagen beträffande åtgärder för rekrytering av ungdomar
till industrin avslår motion 1980/81:827,

26. att riksdagen beträffande permanentning av friidrottsutbildning i
Haparanda avslår motion 1980/81:1703,

27. att riksdagen beträffande flickors möjlighet till kombination av
gymnasieskolstudier och idrott avslår motion 1980/81:738,

28. att riksdagen beträffande viss omfördelning av resurserna för
kombination av studier och idrott avslår motion 1980/81:981,

29. att riksdagen beträffande utbildning i manuell glastillverkning
med anledning av motionerna 1980/81:1321 och 1980/81:1945
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

30. att riksdagen beträffande transportinriktad utbildning avslår motionerna
1980/81:552 och 1980/81: 1691,

31. att riksdagen beträffande livsmedelsteknisk utbildning avslår
motion 1980/81: 1715,

32. att riksdagen beträffande skogsskötsel inom jordbruksutbildningen
avslår motionerna 1980/81:742, 1980/81:748 och 1980/
81:972,

33. att riksdagen beträffande terminsindelning m. m. avslår motion
1980/81:1303,

UbU 1980/81:22

34. att riksdagen beträffande utbildning i företagsfrågor avslår motion
1980/81: 1483,

35. att riksdagen beträffande musiklinje i Boden avslår motion 1980/
81: 1704,

36. att riksdagen beträffande specialkurs i plastteknik i Tingsryd
avslår motionerna 1980/81:741 och 1980/81:1707,

37. att riksdagen beträffande utbildning av ambulanspersonal avslår
motion 1979/80:1292,

38. att riksdagen beträffande utbildning för invandrarungdom avslår
motion 1980/81:1316 yrkandena 4, 6 och 7,

39. att riksdagen beträffande timtal för ämnet historia i gymnasieskolan
avslår motion 1980/81:1299,

40. att riksdagen beträffande försöksverksamhet i Södertälje på konsumtionslinjen
avslår motion 1980/81:1282,

41. att riksdagen beträffande förekomst av försöksverksamhet avslår
motion 1980/81:1278 yrkande 1,

42. att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1980/
81: 100 om försöksverksamhet med en kombination av ramtimplaner
och ett friare resurstilldelningssystem i årskurs 4 på fyraårig
teknisk linje,

43. att riksdagen med anledning av motion 1980/81:969 bemyndigar
regeringen att medge viss försöksverksamhet i enlighet med vad
utskottet förordat,

44. att riksdagen beträffande den fria kvoten avslår motionerna 1980/
81: 1676 yrkande 3 och 1980/81: 1713 yrkande 4,

45. att riksdagen beträffande Osby samskola med anledning av proposition
1980/81: 100 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

för grundskolan och gymnasieskolan gemensamma frågor

46. att riksdagen beträffande avgifter i grundskolan och gymnasieskolan
avslår motionerna 1980/81:1317 yrkande 6 och 1980/
81:1676 yrkande 2,

47. att riksdagen beträffande skollunch avslår motion 1980/81:1682,

48. att riksdagen beträffande andlig vård inom skolan avslår motionerna
1980/81:1281 och 1980/81: 1697.

49. att riksdagen beträffande medinflytande i skolan avslår motion
1980/81:1283,

vissa grundskolfrågor

50. att riksdagen beträffande huvudlärar- och institutionsföreståndaruppgifter
samt studieledarfunktioner inom arbetsenheterna
med anledning av proposition 1980/81: 100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

UbU 1980/81:22

51. att riksdagen beträffande underlag för inrättande av statligt reglerade
tjänster med anledning av propositon 1980/81: 100 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

52. att riksdagen beträffande speciallärartjänster avslår motion 1979/
80:1310,

53. att riksdagen beträffande undervisning i religionskunskap avslår
motionerna 1980/81:311, 1980/81:445, 1980/81:554 och 1980/
81:747,

54. att riksdagen beträffande avskaffande av ämnet religionskunskap
m. m. avslår motion 1980/81: 1317 yrkande 3 a,

55. att riksdagen beträffande undervisning i dans avslår motionerna
1980/81:447 och 1980/81:965,

56. att riksdagen beträffande kursplan om massmedia avslår motion
1980/81:1311,

57. att riksdagen beträffande konsumentfrågor i kursplanerna avslår
motion 1980/81: 1872,

58. att riksdagen beträffande anpassad studiegång avslår motion
1980/81:978,

59. att riksdagen beträffande hemspråksundervisning avslår motion
1980/81:1718,

60. att riksdagen beträffande skolstart för skolmogna sexåringar avslår
motion 1980/81:745,

61. att riksdagen beträffande vissa skolfrågor avslår motion 1980/
81:971 yrkandena 1, 2, 3, 5, 6, 7, och 8,

62. att riksdagen beträffande ny läroplan för grundskolan m.m. avslår
motion 1980/81: 1317 yrkandena 1, 2, 3 b och 3 c.

Stockholm den 2 april 1981

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets behandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt (c),
Hans Nyhage (m), Jörgen Ullenhag (fp), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén
(m), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin
Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Ylva Annerstedt (fp), Larz Johansson (c),
Iris Mårtensson (s) och Lars Svensson (s).

4 Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 22

UbU 1980/81:22

Reservationer

Stig Alemyr, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén,
Karl-Erik Häll, Iris Mårtensson och Lars Svensson (alla s) har avgivit
följande reservationer.

1. Budgetfrågor m. m. (mom. 2—8, 10, 13—14)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet
ansluter” och på s. 15 slutar ”1980/81:1676 yrkande 4” bort ha följande
lydelse:

Skolan har en avgörande betydelse när det gäller att åstadkomma en
gynnsam uppväxtmiljö för barn och ungdomar. Utskottet befarar att de
mycket skiftande ekonomiska förhållanden som finns i olika kommuner
kan slå igenom i utbildningsstandarden vid ett genomförande av regeringsförslaget
om en minskning av driftbidragen med 2%. Kommuner med
stora barn- och ungdomsproblem kan på grund av en ansträngd ekonomi
tvingas till nedskärningar i sin skolbudget medan kommuner med ringa
problem och god ekonomi inte behöver vidta några drastiska åtgärder.
Utskottet vill också uttala sin principiella tveksamhet mot sparåtgärder av
denna karaktär. De innebär nämligen att kommunerna på ett specialområde
och helt vid sidan av kravet från statens sida om generell återhållsamhet
med kommunala utgifter tvingas ompröva verksamheter eller bekosta dessa
själva. Begränsningar av statsutgifterna bör i första hand ske genom att
staten minskar egen och av staten specialreglerad verksamhet.

Mot bakgrund av vad utskottet här har anfört beträffande en minskning
med 2% av statsbidraget till driftkostnader för grundskolan och gymnasieskolan
bör riksdagen med bifall till motionerna 1980/81:355 och 1980/
81:1317 yrkande 7 avslå propositionen i denna del. Vad därefter gäller en
förstärkning av länsskolnämndsresursen under det nya anslaget och vissa
åtgärder på lärarutbildningsområdet anser utskottet att de i sak bör kunna
accepteras. Från grundskolanslaget överförs alltså 53,4 milj. kr. och från
gymnasieskolanslaget 17 milj. kr. till det nya anslaget Särskilda åtgärder på
skolområdet. Däijämte överförs 7,7 milj. kr. till anslagen Utbildning för
undervisningsyrken och Ersättning till vissa lärarkandidater. De här accepterade
överföringarna innebär att statsbidrag till grundskolan m. m. och
gymnasieskolan fr. o. m. läsåret 1981/82 skall utbetalas till kommunerna
med 99,5 %. Utskottet vill dock framhålla att återstoden (0,5 %) återförs till
kommunerna.

I budgetpropositionen (s. 281 f.) erinrar föredragande statsrådet om att
integrationsutredningen föreslagit att hela det särskilda statsbidraget till
personell assistans i grundskolan sammanförs med länsskolnämndsdelen

UbU 1980/81:22

av grundskolans förstärkningsresurs. Hon erinrar vidare om sitt förslag att
den nuvarande länsskolnämndsresursen skall föras in under anslaget till
särskilda åtgärder på skolområdet. 1 budgetpropositionen föreslås att 2,4
milj. kr. av de 6405000 kr., som innevarande budgetår finns avsatta för
bidrag till personell assistans, förs över till anslaget Specialskolan m. m.:
Utbildningskostnader. Återstående del förs över till det nya anslaget till
särskilda åtgärder på skolområdet inom vilket hela behovet av personell
assistans fortsättningsvis skall tillgodoses. Detsamma skall enligt propositionen
gälla anslagsposten tekniska eller organisatoriska stödåtgärder för
handikappade elever i gymnasieskolan med undantag för undervisningen
av gravt rörelsehindrade elever m. fl. vid Skärholmens gymnasium i Stockholm
och för undervisningen av döva och gravt hörselskadade elever vid
gymnasieskolan i Örebro. För dessa skolor avsätts 1,3 milj. kr. under
anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor. Innevarande budgetår finns
sammanlagt 2,5 milj. kr. avsatta för tekniska eller organisatoriska stödåtgärder
för handikappade elever i gymnasieskolan.

Enligt motion 1980/81:1676 (yrkande 1) behövs det fortfarande under
grund- och gymnasieskolanslagen särskilda medel reserverade för vissa
handikappåtgärder av det slag som hittills funnits. Det är nödvändigt att på
så sätt garantera att handikappade elever verkligen kan få den assistans i
sin skolgång som hittills varit möjlig. Härutöver kan ytterligare medel
komma att avsättas för detta ändamål vid fördelningen av det nya anslaget
Särskilda åtgärder på skolområdet. Med den motiveringen föreslås att
nuvarande specialdestinerade bidrag till personell assistans i grundskolan
och motsvarande anslagspost under gymnasieskolanslaget skall finnas
kvar. I motion 1980/81:1090 (yrkande 2) yrkas att ett specialdestinerat stöd
till personell assistans åt handikappade elever i grundskolan även fortsättningsvis
utgår. Det nuvarande systemet, som innebär att kommunerna får
en ersättning som är schablonmässigt beräknad, bör emellertid ersättas av
ett system där kommunerna får ersättning för sina faktiska kostnader.
Slutligen bör enligt motion 1980/81:974 den nuvarande anslagsposten till
tekniska eller organisatoriska stödåtgärder under gymnasieskolanslaget
finnas kvar i avvaktan på resultatet av integrationsutredningens arbete.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att det nya anslaget Särskilda
åtgärder på skolområdet utgörs av bl. a. den nuvarande länsskolnämndsresursen.
Föredragande statsrådet menar att handikappades behov
av assistans m. m. enbart skall tillgodoses genom anslaget Särskilda åtgärder
på skolområdet. Några nya medel tillförs dock inte anslaget för detta
ändamål. Av de medel som hittills utnyttjas för personell assistans
(motsv.) förs endast en del över till det nya anslaget, vilket utskottet
redovisat i det föregående. Utskottet anser det angeläget att det inom
grund- och gymnasieskolanslagen finns särskilda medel reserverade för
handikappåtgärder av det slag som hittills funnits. Den konkurrens om
medel som kommer att råda inom anslaget Särskilda åtgärder på skolområ -

UbU 1980/81:22

det kan betyda att hittillsvarande stöd åt handikappade elever, som åstadkommits
genom särskilt avsatta medel, minskar. För detta ändamål bör
under grundskolanslaget beräknas 4 milj. kr. och under gymnasieskolanslaget
2 milj. kr.

Med hänvisning till vad som här har anförts föreslår utskottet att riksdagen
beträffande statsbidrag till personell assistans för handikappade elever
i grundskolan med avslag på propositionen och med anledning av motion
1980/81:1090 yrkande 2 samt med bifall till motion 1980/81:1676 yrkande 1
godkänner vad utskottet har anfört. Riksdagen bör vidare med avslag på
propositionen och med anledning av motion 1980/81:974 samt med bifall
till motion 1980/81:1676 yrkande 1 godkänna vad utskottet anfört rörande
statsbidrag för tekniska stödåtgärder m. m. åt handikappade elever vid
gymnasieskolor.

I budgetpropositionen under det nya anslaget till Särskilda åtgärder på
skolområdet behandlar föredraganden frågan om vilka faktorer som kan
ligga till grund för en bedömning av skolsituationen i en kommun när
medlen skall fördelas. Som sådana faktorer anges bl. a. andel elever som
inte fortsätter i gymnasieskolan efter genomgången grundskola, andel undervisning
som utförs av obehöriga lärarvikarier, andel elever i grund- och
gymnasieskola med olika former av handikapp och antalet fosterhemsplacerade
elever som kommer från andra kommuner. Även mer generella
faktorer, som kan ge en bild av den sociala miljön som skolan har att verka
i, bör beaktas av länsskolnämndema. Enligt föredraganden bör minst en
tredjedel av den nya resursen användas för undervisningsinsatser. Föredraganden
menar vidare att det inte finns anledning att binda viss del av
resursen till användning inom endera av grund- och gymnasieskolan.

Frågor rörande det nya anslaget behandlas i motion 1980/81:1676 (yrkandena
7 och 10). I syfte att öka personalen i det direkta skolarbetet föreslås
att anslaget tillförs 40 milj. kr. utöver regeringens förslag. Användningen
av resurserna bör enligt motionärerna inriktas på att ge ytterligare hjälp
och stimulans åt svaga elever. I förebyggande syfte bör resurserna styras
mot låg- och mellanstadierna. Motionärerna vill vidare peka på de utpräglade
problem som finns i och i anslutning till storstäderna och främst
nybyggda stadsdelar i vissa andra kommuner. Mot bakgrund härav föreslås
att skolöverstyrelsen (SÖ) fördelar resursen mellan länen med riktpunkten
att Stockholms län erhåller 0,08 veckotimmar per elev, Malmöhus
län och Göteborgs och Bohus län 0,07 samt övriga län 0,03. Fördelningen
mellan undervisningsinsatser och andra insatser bör - menar motionärerna
- vara ca två tredjedelar för undervisning och ca en tredjedel till andra
insatser.

Med anledning av vad som föreslås i budgetpropositionen och i motion
1980/81:1676 vill utskottet anföra följande.

I stora drag finner utskottet de föreslagna riktlinjerna för länsskolnämn -

UbU 1980/81:22

demas fördelning av anslaget ändamålsenliga. På några viktiga punkter vill
dock utskottet komplettera regeringsförslaget.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att de lägre stadiernas
behov av ökad vuxenkontakt beaktas liksom möjligheterna att stärka kontakterna
mellan förskolan och lågstadiet.

Utskottet anser att fördelningen mellan undervisningsinsatser och andra
insatser i vad avser den nya resursen bör vara densamma som f. n. gäller
för länsskolnämndsresursen, dvs. ca två tredjedelar för undervisning och
ca en tredjedel till andra insatser.

Skolproblemen varierar från region till region och mellan olika kommuner
inom samma region. Särskilt vanliga är de dock i anslutning till
storstäderna och främst nybyggda stadsdelar i andra kommuner. Där har
skolorna ofta höga klassmedeltal och en hög personalomsättning. Det finns
risker för att barn och ungdomar i sådana kommuner eller kommundelar
får en särskilt utsatt skolsituation. Mot bakgrund härav anser utskottet att
den behovsinriktade karaktären på fördelningen av resursen bör än mer
accentueras genom att fördelningen mellan länen bör ske med riktpunkten
att Stockholms län erhåller 0,08 veckotimmar per elev, Malmöhus län och
Göteborgs och Bohus län 0,07 samt övriga län 0,03. Detta innebär en
fördubbling av de medel som nu fördelas genom nuvarande länsskolnämndsresurs.

I syfte att öka personalen i det direkta arbetet bör det nya anslaget
Särskilda åtgärder på skolområdet tillföras 40 milj. kr. utöver regeringens
förslag. Detta medger att drygt 5 milj. kr. kan disponeras för förstärkningsåtgärder
i gymnasieskolan utöver regeringens förslag. I första hand bör
även i detta sammanhang gymnasieskolor med utpräglade storstadsproblem
komma i fråga vid fördelningen av medlen.

Med hänvisning till vad utskottet här har anfört beträffande system för
tilldelning och användning av resursen för särskilda åtgärder på skolområdet
föreslår utskottet att riksdagen med anledning av propositionen och
med bifall till motion 1980/81:1676 yrkande 7 godkänner vad utskottet
förordat. Vidare bör riksdagen med anledning av propositionen och med
bifall till motion 1980/81:1676 yrkande 10 till Särskilda åtgärder på skolområdet
anvisa ett anslag av 240139000 kr.

I budgetpropositionen föreslås grundskolanslaget föras upp med
12021000000 kr.

Ökningen av ungdomsarbetslösheten under de senaste åren har drabbat
flickorna avsevärt mer än pojkarna. Särskilda åtgärder bör därför enligt

UbU 1980/81:22

utskottets mening vidtas för att få flickor intresserade av utbildning inom
en bredare sektor än de vanligen väljer. Enligt utskottets mening bör det
ställas ökade krav inte bara på studie- och yrkesorienteringen utan även på
andra åtgärder som gör det möjligt för flickor att skaffa sig bättre förutsättningar
att genomgå olika former av teknisk utbildning. Som exempel på
sådana åtgärder vill utskottet nämna utnyttjandet av olika perioder av den
praktiska arbetslivsorienteringen och tiden för temastudier på grundskolans
högstadium. Det är också angeläget att innehållet och arbetsformerna
i det nya ämnet teknik får en sådan utformning att flickor verkligen får
möjlighet att handskas med verktyg och maskiner för att därigenom pröva
sig fram inom det tekniskt-praktiska området. Härutöver bör det vara
möjligt att erbjuda intresserade flickor en kortare kurs inom området på
samma sätt som invandrarungdomar erbjuds kurser för att öka deras
benägenhet att gå vidare till gymnasieskolan. Sådana kurser skulle kunna
erbjudas under ferietid. Alternativt bör tid kunna tas under vårterminen i
årskurs 9 eller genom utnyttjande av tiden för temastudier på grundskolans
högstadium.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att 4 milj. kr. bör ställas till
SÖ:s förfogande för sådana kurser. Detta bör riksdagen med bifall till
yrkande 4 i motion 1980/81:1676 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”1 motion
1980/81:1317” och slutar ”grundskolor m. m.” bort ha följande lydelse:

I motion 1980/81:1317 (yrkande 9) föreslås att riksdagen till Bidrag till
driften av grundskolor m.m. anvisar ytterligare 178,2 milj. kr. utöver
regeringens förslag. Enligt motion 1980/81:1676 (yrkande 11) bör riksdagen
till samma anslag för nästa budgetår anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 191 milj. kr. förhöjt anslag.

När det gäller medel för nästa budgetår till bidrag till driften av grundskolor
m. m. föreslår utskottet med hänvisning till sina ställningstaganden i
det föregående att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
1980/81:1090 yrkande 2 i denna del och 1980/81:1317 yrkande 9 samt
med bifall till motion 1980/81:1676 yrkande 11 anvisar ett förslagsanslag av
12212000000 kr. (12021000000+1910000001).

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”1 yrkande”
och slutar ”av gymnasieskolor” bort ha följande lydelse:

1 183 milj. kr. för ökning av statsbidraget från 98 % till 99,5 % (hemställan 2)

4 milj. kr. för personell assistans i grundskolan (hemställan 4)

4 milj. kr. för kursverksamhet inom det teknisk-naturvetenskapliga området

(hemställan 8)

191 milj. kr.

UbU 1980/81:22

18 år som ger skolan mycket stora svårigheter när det gäller uppföljande
studie- och yrkesorientering efter grundskolans slut.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att särskilda medel bör anslås
nästkommande budgetår för försöksverksamhet med syfte att ta fram olika
program eller modeller för att hjälpa de ungdomar som av olika skäl
(sociala, psykiska, fysiska handikapp) kan förväntas få stora och bestående
problem att få sysselsättning och för vilka det förmodligen kommer att
krävas mycket omfattande och långvariga stödinsatser. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1980/81:1676 yrkande 6 som sin mening ge
regeringen till känna. För ändamålet bör riksdagen anvisa 10 milj. kr.

I motion 1980/81:1317 (yrkande 10) föreslås att riksdagen till bidrag till
driften av gymnasieskolor anvisar 79,8 milj. kr. utöver regeringens förslag.
Enligt motion 1980/81:1676 (yrkande 12) bör riksdagen till samma anslag
för nästa budgetår anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 63
milj. kr. förhöjt anslag.

Utskottet föreslår med hänvisning till sina ställningstaganden i det föregående
att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
1980/81:974 i denna del, 1980/81:1316 yrkande 3 och 1980/81:1317 yrkande
10 samt med bifall till motion 1980/81:1676 yrkande 12 anvisar ett förslagsanslag
av 3647000000 kr. till bidrag till driften av gymnasieskolor
(3 584 000 000+63 000 0002).

dels att utskottets hemställan under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 13 och 14 bort
ha följande lydelse:

2. att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:100 och med
bifall till motionerna 1980/81:355 i denna del och 1980/81:1317
yrkande 7 i denna del godkänner vad utskottet förordat om
minskning av statsbidraget till driftkostnader för grundskolan
och viss praktisk lärarutbildning vid grundskolan samt till avlöning
av skoldirektörer och biträdande skoldirektörer,

3. att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:100 och med
bifall till motionerna 1980/81:355 i denna del och 1980/81:1317
yrkande 7 i denna del godkänner vad utskottet förordat om
minskning av vissa statsbidrag till driften av gymnasieskolor
m. m.,

4. att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:100 och med
anledning av motion 1980/81:1090 yrkande 2 i denna del samt
med bifall till motion 1980/81:1676 yrkande 1 i denna del godkänner
vad utskottet förordat om statsbidrag till personell assistans
för handikappade elever i grundskolan,

2 51 milj. kr. för ökning av statsbidraget till gymnasieskolan från 98% till 99,5%
(hemställan 3)

2 milj. kr. för tekniska stödåtgärder m. m. (hemställan 5)

10 mili, kr. för visst utbildningsprogram (hemställan 13)

63 milj. kr.

UbU 1980/81:22

5. att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:100 och med
anledning av motion 1980/81:974 i denna del samt med bifall till
motion 1980/81:1676 yrkande 1 i denna del godkänner vad utskottet
förordat om statsbidrag för tekniska stödåtgärder m. m.
åt handikappade elever vid gymnasieskolor,

6. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och med
bifall till motion 1980/81:1676 yrkande 7 godkänner det system
för tilldelning och användning av resurs för särskilda åtgärder på
skolområdet som utskottet förordat,

7. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och med
bifall till motion 1980/81:1676 yrkande 10 till Särskilda åtgärder
på skolområdet för budgetåret 1981/82 anvisar ett anslag av
240139000 kr.,

8. att riksdagen beträffande kursverksamhet inom det teknisk-naturvetenskapliga
området med bifall till motion 1980/81:1676 yrkande
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 samt
motionerna 1980/81:1090 yrkande 2 i denna del och 1980/81:1317
yrkande 9 samt med bifall till motion 1980/81:1676 yrkande 11 till
Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 12212000000 kr.,

13. att riksdagen beträffande visst utbildningsprogram med bifall till
motion 1980/81:1676 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

14. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 samt
motionerna 1980/81:974 i denna del och 1980/81:1317 yrkande
10, med bifall till motion 1980/81:1676 yrkande 12 samt med
avslag på motion 1980/81:1316 yrkande 3 till Bidrag till driften av
gymnasieskolor för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 3647000000 kr.,

2. Frågor om gymnasieskolans yrkesinriktade utbildning m. m. (mom. 20—
22)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar ”Kommuns
överenskommelse” och slutar ”1980/81:1278 yrkande 6” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening måste utbildning och annan verksamhet som
skolan förlägger till företag och institutioner för att fungera väl vara en
angelägenhet inte bara för skolan och arbetsgivare utan även för arbetstagarna
och deras fackliga organisationer. Ärenden om inbyggd yrkesutbild -

UbU 1980/81:22

ning skall därför — förutom av planeringsrådet — beredas av ett eller flera
yrkesråd där både arbetsgivare och arbetstagare är företrädda. Vid annan
form av företagsförlagd gymnasieutbildning, såsom lärlingsutbildning,
samt vid yrkesintroduktion måste enligt utskottets mening berörd arbetstagarorganisation
tillförsäkras inflytande över den utbildning som förläggs
till arbetsplats. Detta kan ske genom en sådan överenskommelse mellan
skolan, arbetsgivare och arbetstagarorganisation som föreslås i motion
1980/81:1278 yrkande 4. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
ifrågavarande yrkande som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Enligt gällande regler skall skolan för denna tillsyn och uppföljning
kunna disponera högst 10% av lönekostnadsdelen av statsbidraget vad
avser inbyggd utbildning och lärlingsutbildning samt högst 20% av verksamhetsbidraget
till yrkesintroduktion för skolledarkostnader, planering
och uppföljning. Enligt utskottets mening är dessa insatser så viktiga att
det bör föreskrivas att de angivna delarna av anslaget skall avsättas för att
underlätta samverkan mellan skola och arbetsliv. Det bör också vara
möjligt för kommunerna att använda dessa medel för att informera och
utbilda handledare på arbetsplatserna om målen för den utbildning som
äger rum på arbetsplatser. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1980/
81:1278 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört om förändring av statsbidraget till yrkesutbildning m. m.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla handledarens viktiga roll i
företagsförlagd utbildning m. m. För att yrkesutbildning m. m. skall få den
kvalitet som behövs måste handledaren ges utbildning. Formerna för sådan
utbildning liksom behovet och omfattningen av den är f. n. oklara.
Många kommuner har i egen regi genomfört handledarutbildning. Enligt
utskottets mening är det nödvändigt att behandla detta utbildningsbehov i
ett sammanhang och då också belysa kostnaderna och fördelningen av
dessa. Riksdagen bör med bifall till motion 1980/81:1278 yrkande 6 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om utbildning av
handledare för den företagsförlagda utbildningen m. m.

dels att utskottets hemställan under 20—22 bort ha följande lydelse:

20. att riksdagen beträffande viss överenskommelse med bifall till
motion 1980/81:1278 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

21. att riksdagen beträffande förändring av statsbidragssystemet för
yrkesutbildning m.m. med bifall till motion 1980/81:1278 yrkande
5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

22. att riksdagen beträffande handledarutbildning med bifall till motion
1980/81:1278 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

UbU 1980/81:22

3. Avgifter i grundskolan och gymnasieskolan (mom. 46)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 böijar ”Frågan
huruvida” och slutar ”1981/82:1676 yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet behandlar först frågan om avgifter för skolmåltider och därefter
avgifter för den direkta undervisningen, t. ex. läromedel.

När staten tog ett ökat ansvar för skolmåltidsverksamheten genom beslut
vid 1946 års riksdag (prop. 1946:174, SU 1946:180, rskr 1946:215)
fastslogs att skolmåltiderna skulle vara tillgängliga för alla elever och
avgiftsfria. Ett motionsyrkande om möjlighet för kommunerna att ta ut
avgift för skolmåltider avslogs av en bred riksdagsmajoritet. Utskottet vill
även erinra om dåvarande ecklesiastikministerns uttalande att starka pedagogiska,
sociala och befolkningspolitiska skäl talar för att skolmåltiderna
görs fria för alla deltagande. Utskottet anser att detta uttalande fortfarande
äger giltighet.

I proposition 1965:43 angående kommunal skatteutjämning föreslogs att
olika specialdestinerade statsbidrag bl. a. på skolområdet skulle avvecklas
och ersättas med ett mer generellt verkande skatteutjämningsbidrag. Därmed
upphörde den särskilda statliga regleringen av skolmåltiderna. Något
annat uttalande om tillgänglighet resp. avgiftsfrihet än vad som gjordes vid
1946 års riksdag skedde inte vid denna tidpunkt. Principen om alla elevers
tillgång till skolmåltider och avgiftsfrihet för dessa måste således fortfarande
anses gälla.

Mot bakgrund av den ekonomiskt trängda situation som många kommuner
befinner sig i kan det finnas risk för att avgifter för skolmåltider åter
kommer att övervägas. Det vore enligt utskottets uppfattning en olycklig
utveckling. Utskottet anser därför att det finns skäl för regeringen att i sina
återkommande överläggningar med kommunförbunden ta upp frågan om
att skolmåltider i grundskolan och gymnasieskolan bör vara avgiftsfria.

Det är i dag nödvändigt och önskvärt att alla ungdomar skaffar sig en
utbildning efter grundskolan. Gymnasieskolan dimensioneras också så att
alla ungdomar skall kunna tas emot. Denna strävan skulle motverkas av ett
införande av avgifter, vilket främst skulle rikta sig mot de ekonomiskt
sämst rustade och svagast studiemotiverade. Genom studie- och yrkesorienteringen,
alternativa kursuppläggningar, försöksverksamhet, företagsförlagd
utbildning m. m. görs betydande ansträngningar i syfte att få alla
ungdomar att genomgå utbildning efter grundskolan. Dessa ansträngningar
skulle allvarligt motverkas av ett införande av avgifter i en eller annan form
i gymnasieskolan.

Mot denna bakgrund anser utskottet att skollagens bestämmelser om
förbud mot avgifter för den direkta undervisningen i gymnasieskolan bör
tolkas så att inte heller andra avgifter, t. ex. för läromedel, skall kunna tas
ut. Detta bör förtydligas i lagtexten.

UbU 1980/81:22

Riksdagen bör med anledning av motionerna 1980/81:1317 yrkande 6 och
1980/81:1676 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört om avgifter för skolmåltider och undervisning i grundskolan och i
gymnasieskolan.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:

46. att riksdagen beträffande avgifter i grundskolan och gymnasieskolan
med anledning av motionerna 1980/81:1317 yrkande 6 och
1980/81:1676 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Gymnasieskolans dimensionering och fördelning på studievägar

Stig Alemyr, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén,
Karl-Erik Häll, Iris Mårtensson och Lars Svensson (alla s) anför:

När riksdagen på grundval av en socialdemokratisk motion våren 1979
beslöt (UbU 1978/79:40) att planeringen av gymnasieskolan fr. o.m. budgetåret
1980/81 skulle inriktas på att antalet utbildningsplatser skall vara
minst 100% av årskullen 16-åringar hade detta under flera år föregåtts av
olika tilläggsbeslut av regeringen. Detta innebar att antalet platser i gymnasieskolan
utökades vid sidan av den reguljära planeringsprocessen. Sådana
extra beslut försvårade för kommunerna att långsiktigt planera en utbyggnad
av gymnasieskolan så att allt fler ungdomar kunde tas emot. Extrabesluten
innebar vidare att gymnasieskolans nödvändiga expansion främst
kom att ske på områden som inte ger den yrkesutbildning som erfordras för
att få arbete efter avslutad gymnasieskola. Främst anordnades utbildningsplatser
på linjer som var lätta att starta, t. ex. tvåårig social linje.

Grundat på det tidigare nämnda beslutet om att gymnasieskolan skall
dimensioneras för minst hela årskullen 16-åringar föreslår därför nu regeringen
att gymnasieskolans olika studievägar anpassas till arbetsmarknadens
behov. Detta var inte möjligt genom de olika tilläggsbesluten. En
långsiktig planering som redan tidigare inriktats på att öka platsantalet på
de studievägar där ett framtida arbetsmarknadsbehov bedöms föreligga
hade enligt vår mening underlättat den omställning av gymnasieskolans
organisation som nu förestår.

Genom att samtidigt ta bort statsbidraget till skolbyggnader försvåras en
övergång från teoretiska studievägar till yrkesinriktad utbildning. Därmed
motverkar regeringen med egna åtgärder den utveckling som eftersträvas i
budgetpropositionen.

Vi vill för vår del understryka vikten av långsiktig planering särskilt mot
bakgrund av det statsfinansiella läget. Staten måste underlätta för kommunerna
att ordna utbildning som från samhällets synpunkt bedöms vara
angelägen.

UbU 1980/81:22

Bilaga

Utdrag ur läroplan för grundskolan (Lgr 80, s. 127—128)

Människans frågor inför livet och tillvaron; religionskunskap

Lågstadiet

Livsfrågor, tro och etik: Hur olika etiska uppfattningar styr våra handlingar
och våra ställningstaganden till olika livsfrågor, t. ex. om rätt och orätt,
gott och ont, synen på människan och tillvaron. Betydelsen av en religiös
tro när man på olika sätt i livet tar ställning till livsfrågor. De aktuella
livsfrågorna kan vara av typen vårt ansvar för varandra och för allt levande,
frågor kring tingen, livet och döden, människors likheter och olikheter,
kamrat- och familjerelationer, att lösa konflikter, ensamhet, gemenskap,
trygghet, tröst, vänskap, ärlighet, rättvisa.

Undervisningen skall utgå från och anknytas till elevernas egna erfarenheter,
aktuella händelser och företeelser och behandla aktuella personer i
nutiden. 1 undervisningen ingår också studier av

— bibeln, t. ex. Abraham och patriarkberättelsema, Josef och hans bröder,
Mose, valda händelser ur Jesu liv,

— några kyrkor och samfund i närsamhället,

— sånger och psalmer i anslutning till det behandlade stoffet,

— personer och livsmönster inom bl. a. judendomen.

Mellanstadiet

Livsfrågor, tro och etik: Hur olika etiska uppfattningar styr våra handlingar
och våra ställningstaganden till olika livsfrågor, t. ex. om rätt och
orätt, gott och ont, synen på människan och tillvaron. Betydelsen av en
religiös tro när man på olika sätt i livet tar ställning till livsfrågor. De
aktuella livsfrågorna kan vara av typen hur allt böljade, hur livet förs
vidare, sexualetik, människans villkor, frihet, rättvisa och rättfärdighet,
våld, krig och förtryck, sjukdom och olyckor, döden och människans
åldrande, samvete, förlåtelse, det egna jaget.

Undervisningen skall utgå från och anknytas till elevernas egna erfarenheter,
aktuella händelser och företeelser och behandla aktuella personer i
nutiden. I undervisningen ingår också studier av

— bibeln, t. ex. skapelseberättelserna, profeterna, Jesu möten med människor,

— kyrkokunskap, t. ex. Petrus, Franciscus, Birgitta, Luther. 1600- och
1700-talen,

— personer, tänkesätt och livsmönster inom några samfund och religioner.
Lämpliga sånger och psalmer.

UbU 1980/81:22

Högstadiet

Livsfrågor, tro och etik: Hur olika uppfattningar styr våra handlingar
och våra ställningstaganden till olika livsfrågor, t. ex. om rätt och orätt,
gott och ont, synen på människan och tillvaron. Betydelsen av en religiös
tro när man på olika sätt i livet tar ställning till livsfrågor. De aktuella
livsfrågorna kan vara av typen människans olika livserfarenheter, hur våra
normer och värderingar uppstår, relationer, ansvar, sexualetik, samspel i
naturen, fritidens och teknikens användning, samvete, skuld och förlåtelse,
brott och straff, frälsning och nåd, tro och bön, kärlek och hopp,
mening och meningslöshet, ensamhet och trygghet, livskvalitet, verklighetsflykt.

— bibeln, t. ex. det gamla och det nya förbundet, Jesu förkunnelse, Jesu
som Kristus, den urkristna förkunnelsen, särskilt enligt Paulus. Bibelns
tillkomst och bibeln som inspirationskälla,

— kyrkokunskap, t. ex. väckelserörelserna, katolska kyrkan, nyandliga
rörelser, gudstro i modern tid, mission och u-landshjälp,

— religionshistoria, t. ex. buddhism, hinduism, islam, judendom, naturfolkens
religioner. Musikens religiösa funktioner,

— andra livsåskådningar än de religiösa, t. ex. marxism och humanism.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981