UbU 1980/81: 18

Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:18

med anledning av proposition 1980/81:100 såvitt gäller anslag till
statliga skolor för vuxna, m. m., jämte motioner

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1980/81: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
Vuxenutbildning, punkterna E 24-E 4 samt E 10 och Eli. jämte
motioner.

1. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader m.fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 2-E 4 (s. 601-626) och
hemställer.

1. att riksdagen till Stenlind skolor för vuxna: Utbildningskostnader
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 10293 000
kr.,

2. att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel
m. m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
6451000 kr.,

3. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1980/81:100 förordats
om en minskning med två procent av vissa statsbidrag till
driften av kommunal vuxenutbildning (komvux),

4. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1980/81: 100 förordats
om statsbidrag till kommuner med särskilda behov inom
kommunal vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna
(grundvux),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att — i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar - öka antalet undervisningstimmar i kommunal
vuxenutbildning för att bereda utbildningsmöjligheter för
arbetslösa,

6. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1980/81:100 förordats
om försöksverksamhet med etappindelade kurser.

7. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1980/81: 100 förordats
om försöksverksamhet med grundskolekurser på invandrarspråk,

8. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1980/81: 100 förordats
i fråga om deltagarantal i kurs för vissa handikappade.

9. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1980/81: 100 förordats
i fråga om statsbidrag till grundutbildning för vuxna.

10. att riksdagen till Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m. för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 652844000 kr.

1 Riksdagen 1980181. 14 saini. Nr 18

Kartong: S. I. under 2. Står: Utbildningsinateriel Rättat till: Undervisningsmateriel -

Ubll 1980/81:18

2. Bidrag till viss central kursverksamhet. Regeringen har under punkt E 10
(s. 634-636) föreslagit riksdagen att till Bidrag till viss central kursverksamhet
för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 26978000 kr.

Motionerna

1980/81:546 av Hans Alsén m.fl. (s) vari yrkas alt riksdagen beslutar
anhålla att regeringen framlägger förslag om statsbidrag till de konsumentkooperativa
organisationernas kursverksamhet.

1980/81: 1277 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen till Bidrag
till viss central kursverksamhet för budgetåret 1981/82 beslutar anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 6500000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 33478000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.

1980/81: 1705 av Hans Nyhage m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen till
Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetaret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 21 582 400 kr.

Utskottet

Statsbidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet har
sedan budgetåret 1970/71 utgått från ett anslag benämnt Bidrag till löntagarorganisationernas
centrala kursverksamhet. Från detta anslag utgick
under budgetåren 1972/73- 1973/74 på försök bidrag även till central kursverksamhet
inom Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Sveriges fiskares
riksförbund. Budgetåret 1974/75 utökades verksamheten genom bidrag
även till Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), numera
Sveriges hantverks- och industriorganisation - Familjeföretagen. Samtidigt
fördes medélsanvisningen till de tre angivna organisationerna över till
ett nytt anslag kallat Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet.
Sedan försöksverksamheten avslutats får de tre organisationerna
numera bidrag (ill kostnader för undervisning, resor, kost och logi enligt
samma bestämmelser (1970: 272. ändrad senast 1980: 353) som löntagarorganisationerna.

I årets budgetproposition föreslås att de båda anslagen skall föras samman
till ett anslag benämnt Bidrag till viss central kursverksamhet.

I motion 1980/81: 546 hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära
förslag om statsbidrag till de konsumentkooperativa organisationernas
centrala kursverksamhet.

Utskottet, som avstyrkte ett likalydande motionsyrkande förra året
(UbU 1979/80:23, p. 8), anser nu liksom då att största återhållsamhet
måste iakttas när det gäller nya statsfinansiella åtaganden. Om kretsen av
bidragsberättigade organisationer utvidgas kommer detta troligen att medföra
ytterligare anspråk på medel under anslaget. Riksdagen bör därför
avslå motion 1980/81:546.

Med hänsyn till det ansträngda budgetläget föreslås organisationerna för

UbU 1980/81:18

budgetåret 1981/82 bli tilldelade statsbidrag för högst lika många kurser,
som de kommer att redovisa för innevarande budgetår.

Enligt motion 1980/81: 1277 bör en sådan begränsning inte införas. Motionärerna
anser att löntagarorganisationerna på grund av olika tillfälliga
orsaker inte kunnat anordna så många kurser som planerats innevarande
budgetår och att de nästa budgetår måste få möjlighet att fullfölja den
utbildning de planerat. Detta medför ett större medelsbehov. Motionärerna
föreslår därför att anslaget ökas med 6500000 kr. till 33478000 kr.

Utskottet delar statsrådets uppfattning och anser att den i budgetpropositionen
föreslagna begränsningen av antalet kurser bör införas. Riksdagen
bör därför avslå motion 1980/81: 1277.

Anslagsberäkningen i budgetpropositionen grundas på oförändrade bidragsbelopp
per deltagare.

Organisationerna bör enligt motion 1980/81:1705 själva svara för en
större andel av kostnaderna för den centrala kursverksamheten än de för
närvarande gör. Motionärerna föreslår att anslaget minskas med 20% i
förhållande till förslaget i budgetpropositionen, dvs. med 5 395600 kr. till
21582400 kr.

Utskottet kan inte tillstyrka den minskning av bidragen nästa budgetår
till löntagarorganisationernas och vissa andra organisationers centrala
kursverksamhet som föreslås i motion 1980/81: 1705. Riksdagen bör därför
avslå motionen. Utskottet har således inget att erinra mot att anslagsberäkningen
grundas på oförändrade bidragsbelopp.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

1. att riksdagen beträffande bidrag till de konsumentkooperativa
organisationernas centrala kursverksamhet avslår motion
1980/81:546.

2. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81: HK) och med
avslag på motionerna 1980/81: 1277 och 1980/81: 1705 till Bidrag
till viss central kursverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 26978000 kr.

3. Bidrag till kontakttolkutbildning. Regeringen har under punkt E 11
(s. 636-638) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kontakttolkutbildning
för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 8038000 kr.

Motionen

1980/81: 1858 av Gunnel Liljegren m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala att tolkutbildning erfordras som yrkesutbildning
med inriktning på kommerskollegiets godkännandeprov,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reformer i tolkutbildningen,

3. att riksdagen beslutar uttala att i avvaktan på regeringens förslag stor

UbU 1980/81:18

restriktivitet skall iakttas vad beträffar kurser för kontakttolkar enligt
nuvarande praxis.

Utskottet

Utbildning av kontakttolkar för invandrare startade på försök år 1968 på
initiativ av arbetsgruppen för invandrarfrågor inom dåvarande inrikesdepartementet.
Verksamheten övertogs av statens invandrarverk (SIV) vid
verkets tillkomst år 1969. Kurserna var förlagda till Nordens folkhögskola
Biskops Arnö. För att täcka den stora efterfrågan anordnades fr. o. m.
budgetåret 1972/73 även kurser i form av studiecirklar.

Invandrarutredningen föreslog i sitt andra delbetänkande (SOU 1972:83)
att ansvaret för kontakttolkutbildningen skulle föras över till skolöverstyrelsen
(SÖ) och att utbildningen skulle anordnas av studieförbund och
folkhögskolor. Dessa skulle enligt utredningen stå i nära kontakt med den
av utredningen föreslagna tolkskolan på eftergymnasial nivå. Förslaget om
en eftergymnasial tolkskola har inte genomförts.

Ansvaret för kontakttolkutbildning i form av kurs vid folkhögskola och i
form av studiecirkel överfördes fr. o.m. budgetåret 1974/75 till SÖ (prop.
1974:100, UbU 1974:20. rskr 1974: 185). Verksamheten bekostades med
medel anvisade dels under anslagen till folkhögskolor och studiecirkelverksamhet,
dels — för vissa merkostnader — under anslaget Vissa särskilda
vuxenutbildningsåtgärder.

Riksdagen beslöt våren 1977 om en plan för kontakttolkutbildning inom
de fem huvudområdena social-, sjukvårds-, arbetsmarknads-, arbetsplatsoch
rättstolkning (prop 1976/77: 100, UbU 1976/77: 19, rskr 1976/77: 176).
Samtidigt anvisades medel för vissa merkostnader under ett nytt anslag
benämnt Bidrag till kontakttolkutbildning.

I sammanhanget bör nämnas att tolkutbildning numera också ges inom
högskolan på allmän utbildningslinje, tolklinjen om 60-80 poäng, inom
sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken. Tolklinjen är
indelad i etapper som leder fram till nivån för kommerskollegiums prov för
godkänd tolk resp. nivån för kommerskollegiums prov för speciell kompetens
inom valt område. Tolklinjen finns innevarande läsår vid universiteten
i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Umeå.

I en rapport den 3 september 1980 har SÖ redovisat en utvärdering av
kontakttolkutbildningen och lagt fram förslag om en fortsatt utbildningsverksamhet.
I rapporten tas bl. a. upp utbildningsformerna och fördelningen
av utbildningen på olika anordnare, införande av en introduktionskurs
inom grundutbildningen, frågan om vidareutbildning för redan utbildade
kontakttolkar, förbättringar av det studiesociala stödet och av ersättningen
till anordnarna samt frågan om samordning av kontakttolkutbildningen och
den högre tolkutbildningen som ges inom högskolan. Föredragande statsrådet
är inte beredd att i budgetpropositionen ta ställning till e ändringar i
utbildningen som SÖ föreslagit i sin rapport.

UbU 1980/81:18

För nästa budgetår beräknas under förevarande anslag, liksom innevarande
budgetår, medel för utbildning av I 800 kontakttolkar. Föredragande
statsrådet framhåller att erfarenheterna visat att de studiesociala förmånerna
spelat en mycket stor roll vid rekrytering av deltagarna i utbildningen.
För att möjliggöra en fortsatt tillfredsställande rekrytering föreslås höjningar
av bidragen till ersättning för förlorad arbetsförtjänst och till inackorderingskostnader.

I motion 1980/81: 1858 yrkas att riksdagen skall uttala att tolkutbildningen
skall vara yrkesutbildning och inriktas på kommerskollegiums prov för
godkänd tolk (yrkande I). Riksdagen skall vidare hos regeringen begära
förslag om reformer i tolkutbildningen (yrkande 2). I avvaktan på sådana
förslag skall stor restriktivitet iakttas när det gäller kurser för kontakttolkar
enligt nuvarande praxis (yrkande 3).

Med hänvisning till att frågan om kontakttolkutbildningen aktualiserats
genom SÖ:s rapport och för närvarande bereds inom regeringskansliet
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1980/81: 1858.

Utskottet som inte har något att erinra mot medelsberäkningarna hemställer 1.

att riksdagen beträffande reformer inom tolkutbildningen m. m.
avslår motion 1980/81:1858,

2. att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 8038000 kr.

Stockholm den 12 mars 1981

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets behandling: Stig Alemyr (s). Hans Nyhage (m).
Bengt Wiklund (s). Jörgen Ullenhag (fp). Lars Gustafsson (s). Rune Rydén
(m), Helge Hagberg (s). Sven Johansson (c). Lennart Bladh (s). Birgitta
Rydle (m), Karl-Erik Häll (s). Ylva Annerstedt (fp), Larz Johansson (c).
Iris Mårtensson (s) och Christina Rogestam (c).

Reservationer

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Karl-Erik Häll och Iris Mårtensson (alla s) har avgivit följande
reservationer.

UbU 1980/81:18

1. Bidrag till konsumentkooperativa organisationers centrala kursverksamhet
under anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet (punkt 2, mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”motion 1980/81:546” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att de konsumentkooperativa
organisationernas utbildningsverksamhet utgör ett viktigt led i en allmän
strävan att demokratisera samhälle och näringsliv. Därför bör även dessa
organisationer få samma stöd till sin centrala kursverksamhet som löntagarorganisationerna
och vissa andra organisationer. Riksdagen bör med
bifall till motion 1980/81:546 ge regeringen till känna att riksdagen skall
föreläggas förslag om bidrag även till de konsumentkooperativa organisationernas
centrala kursverksamhet.

dels att utskottets yrkande under I bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande bidrag till de konsumentkooperativa
organisationernas centrala kursverksamhet med bifall till motion
1980/81:546 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Ökning av medelsanvisningen under anslaget Bidrag till viss central
kursverksamhet (punkt 2, mom. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 bötjar ”Utskottet
delar” och slutar ”motion 1980/81:1277” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör löntagarorganisationerna få fullfölja den
utbildningsplanering som de påbörjat för nästa budgetår. De olika faktorer
som begränsat antalet kursdagar innevarande budgetår får inte negativt
påverka det kommande årets utbildning. Riksdagen bör därför avvisa
regeringens förslag om en begränsning av antalet kurser i vad gäller löntagarorganisationernas
och vissa andra organisationers centrala kursverksamhet
och anvisa medel till det antal kursdagar SÖ beräknat. Riksdagen
bör därför med bifall till motion 1980/81: 1277 anvisa 6500000 kr. mer än
regeringen föreslagit, dvs. totalt 33 478000 kr.

dels att utskottets yrkande under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 samt
med bifall till motion 1980/81: 1277 och med avslag på motion
1980/81: 1705 till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 33478000 kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981